SkU 1984/85:45

Skatteutskottets betänkande
1984/85:45

om realisationsvinstbeskattningen, m. m.
Sammanfattning

I detta betänkande behandlas ett antal motioner om beskattningen vid
försäljning av fastigheter, bostadsrätter och aktier och i samband därmed
yrkanden om återinförande av skattereduktion för aktieutdelning.
Utskottet avstyrker motionerna.

I sju reservationer yrkas bl. a. att vissa skatteskärpningar under senare år i
samband med försäljning av fastigheter, bostadsrätter och aktier upphävs
eller omprövas, att en skattereduktion för aktieutdelningar återinförs och att
aktievinstbeskattningen överses.

Motionerna

1984/85:471 (jfr 470) av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts om att förslag om ökad realisationsvinstbeskattning snarast
bör föreläggas riksdagen.

1984/85:478 av Karin Ahrland (fp)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen låter utreda reglerna
för realisationsvinstbeskattningen.

1984/85:562 (jfr 559) av Ulf Adelsohn m.fl. (m) yrkande 1
I motionen yrkas bl. a.

1. att riksdagen beslutar upphäva lagen (1983:1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper.

1984/85:787 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) yrkandena 1-5
och 7

I motionen yrkas bl. a.

1. att riksdagen upphäver de skärpta reavinstskattereglerna från 1986 års
taxering,

2. att riksdagen - om yrkande 1 ej bifalls - beslutar höja schablonavdraget
vid försäljning av äldre aktier från 3000 kr. till 4500 kr. från 1986 års
taxering,

3. att riksdagen beslutar att makar och jämställda skall erhålla ett
schablonavdrag vardera vid aktieförsäljning,

4.att riksdagen därutöver anhåller om skyndsam översyn av reavinstbeskattningen
av aktier i enlighet med vad i motionen anförts,

1 Riksdagen 1984185. 6 sami. Nr 45

SkU 1984/85:45

5. att riksdagen beslutar återinföra det 30-procentiga avdraget på mindre
aktieutdelningar vid 1986 års taxering,

7. att riksdagen beslutar om avskaffande av omsättningsskatten på aktier
från den 1 juli 1985.

1984/85:829 av Bengt-Ola Ryttar (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för
att eliminera möjligheten att använda livränta som likvid i fastighetsaffärer.

1984/85:951 av Knut Billing (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att ändra kommunalskattelagen så
att försäljning till hyresgäster för omvandling till bostadsrätt undantas vid
bedömningen av fastighetsägarens skattestatus visavi reavinstreglerna.

1984/85:1227 av Bengt Silfverstrand (s) och Hans Pettersson i Helsingborg (s)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
realisationsvinstbeskattningen för aktier.

1984/85:1486 (jfr 1485) av Kjell Mattsson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts angående realisationsvinstbeskattning av bostadsrättsförsäljningar
samt reglerna för den årliga beskattningen.

1984/85:1601 av Hugo Hegeland (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag för att
förhindra att arvs- och realisationsvinstskatter leder till att hela eller nästan
hela delen av ett arv i form av noterade börsaktier försvinner i skatt i enlighet
med vad som i motionen anförts.

1984/85:1616 av Oskar Lindkvist (s) och Monica Andersson (s)

I motionen yrkas att riksdagen hemställer att regeringen vidtar åtgärder
om översyn av beskattningsreglerna vid försäljning av villor och bostadsrätter.

1984/85:1635 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag för
att möjliggöra tidigare betalning av uppskjuten realisationsvinstskatt för den
som så önskar.

1984/85:2302 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) yrkande 1
I motionen yrkas — med hänvisning till motion 2301 - bl. a.

1. att riksdagen beslutar att återinföra rätten till skattereduktion för
aktieutdelningar i enlighet med vad som gällde enligt lagen (1980:1047) om
skattereduktion för aktieutdelning.

1984/85:2371 av Bo Lundgren (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om avdragsrätt för utgående livränta vid
överlåtelse.

SkU 1984/85:45

1984/85:2387 av Lars Werner m.fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skärpt beskattning av aktier m.m.,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om höjning av
omsättningsskatten på aktiehandel till totalt 2%.

1984/85:2739 (jfr 2738) av Margaretha af Ugglas (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändrade
skatteregler för aktiesparande i syfte att få en bättre överensstämmelse
mellan svensk aktiebeskattning och de regler som gäller i med oss jämförbara
västeuropeiska länder.

1984/85:2754 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), yrkandena 15-17, 22 och 23
I motionen yrkas bl. a.

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lindring i beskattningen
på aktieutdelning i enlighet med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ändring av den s. k.
schablonregeln vid realisationsvinstbeskattningen av aktier i enlighet med
vad som anförts i motionen,

17. att riksdagen besluta upphäva lagen (1983:1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper fr. o. m. den 1 juli 1985,

22. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar av realisationsvinstbeskattningen
av fastigheter i enlighet med vad som anförts i motionen,

23. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändrad realisationsvinstbeskattning
av bostadsrätter i enlighet med vad som anförts i motionen.

1984/85:2803 (jfr 2801) av Bengt Westerberg m. fl. (fp), yrkande 1
I motionen yrkas bl. a.

1. att riksdagen beslutar att reglerna för realisationsvinstbeskattning av
bostadsrätter ändras och anpassas till gällande bestämmelser för småhus med
äganderätt.

Gällande bestämmelser, m. m

Försäljning av fastigheter

År 1980 genomfördes vissa ändringar realisationsvinstreglerna för fastighetsförsäljningar
(prop. 1980/81:32, SkU 1980/81:10). Tidigare medgavs vid
vinstberäkningen full indexuppräkning av anskaffningsvärde och förbättringskostnader.
Ändringarna innebar bl. a. att uppräkningen för de fyra
första åren slopades. Indexuppräkningen av anskaffningsvärdet får numera i
princip ske med hänsyn endast till prisutvecklingen från det fjärde året efter
det år då fastigheten köptes, och för ny-, till- eller ombyggnadsarbeten
beaktas endast den prisutveckling som sker från det fjärde året efter det år då

SkU 1984/85:45

kostnaderna lades ned.

Tidigare hade den som sålde en bostadsfastighet möjlighet att göra ett
särskilt avdrag med 3000 kr. för varje innehavsår (3000-kronorstillägg).
Detta 3000-kronorstillägg slopades för innehavsår efter 1980. Samtidigt
lindrades progressionseffekterna vid beskattningen genom att vinsterna i
ökad omfattning skulle få behandlas som s. k. ackumulerad inkomst.

Skärpningarna skulle i främsta rummet ses som en åtgärd riktad mot dels
spekulationer i fastighetsförsäljningar, dels de oberättigade vinster i sådana
sammanhang som kunde uppkomma genom den tidigare kombinationen av
full indexuppräkning vid beskattningen och en obegränsad avdragsrätt för
låneräntor. Beträffande utformningen av reglerna konstaterade utskottet
inledningsvis att det var synnerligen angeläget att den av riksdagen begärda
översynen av uppskovsreglerna kom till stånd snarast möjligt och att den
kunde verkställa sitt uppdrag skyndsamt. Utskottet fortsatte:

I avvaktan på reslutatet av detta utredningsarbete, som enligt utskottets
bedömning även bör kunna leda till en omprövning av realisationsvinstbeskattningen,
skall riksdagen ta ställning till vilka skärpningsåtgärder som nu
lämpligen bör genomföras. Det kan därvid konstateras att vpk-förslaget är
förenat med påtagliga svagheter genom att det erbjuder de största möjligheterna
att kringgå beskattningen till följd av svårigheterna att kontrollera vad
som är egenkapital i en fastighet.

Till förmån för den av socialdemokraterna föreslagna halverade indexuppräkningen
talar den omständigheten att den kan väntas bli relativt enkel i den
praktiska tillämpningen, medan förslaget i propositionen kan väntas effektivare
motverka fastighetsspekulationer. Utskottet, som förutsatt att de nu
aktuella reglerna kan förväntas bli av kort varaktighet, anser det angeläget
att nu snabbt komma till rätta med spekulationer och oskäliga övervinster.
Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet förslagen i propositionen och
avstyrker motion 1980/81:130.

Före en lagändring 1984 kunde den som sålde egendom mot en livränta
såsom vederlag beskattas i takt med att livräntan inflöt. Detta innebar bl. a.
att vederlaget vid försäljningen inte i sin helhet behövdes tas upp för
försäljningsåret och att beskattningen av den del som utgick i form av livränta
ställdes på framtiden. Köparen medgavs i sådana fall avdrag för den årliga
livräntebetalningen.

Enligt de nya regler som trädde i kraft den 1 juli 1984 skall livräntan tas upp
som vanlig köpeskilling till ett kapitaliserat värde, och avdragsrätten för
köparen har avskaffats (prop. 1983/84:140, SkU 1983/84:52). Egendomslivräntor
på grund av avtal som ingåtts före ikraftträdandet skall fortfarande
behandlas enligt tidigare regler.

Försäljning av bostadsrätt

Hösten 1983 genomfördes en realisationsvinstbeskattning av bostadsrätter
även efter fem års innehav (prop. 1983/84:67, SkU 1983/84:13). Vinstbeskattningen
skall vara nominell, utan rätt till indexuppräkning av avdrags -

SkU 1984/85:45

posterna. Storleken av den skattepliktiga andelen av vinsten bestäms enligt
en fallande skala som ansluter till vad som gäller för lösöre m.m. För
bostadsrätter som innehafts mer än fyra år skall - efter en övergångsperiod
- 25 % av vinsten tas till beskattning.

Utskottet konstaterade bl. a. att frågan om en utsträckning av realisationsvinstbeskattningen
av bostadsrätter diskuterats vid åtskilliga tillfällen under
årens lopp och att rättvisesynpunkter och fördelningspolitiska motiv talade
för en sådan beskattning. Utskottet fann också att det var förenat med alltför
stora tekniska problem och andra nackdelar att anordna beskattningen på
annat sätt än som föreslogs i den aktuella propositionen.

Beträffande detaljutformningen av reglerna avstyrkte utskottet motionsyrkanden
om att regler om indexuppräkning, uppskovsregler och särskilda
regler för ackumulerad inkomst infördes för denna beskattning. I sammanhanget
pekade utskottet på att enbart en indexuppräkning av ingångsvärdet
skulle ge orättvisa resultat vid beskattningen beroende på att föreningarna
kan finansiera sina produktionskostnader på mycket olika sätt. Utskottet
avstyrkte också motionsyrkanden om tilläggsdirektiv till bostadskommittén i
hithörande frågor.

Våren 1984 vidhöll utskottet sin tidigare uppfattning och avstyrkte då
föreliggande motionsyrkanden i dessa frågor (SkU 1983/84:42). Samtidigt
anförde utskottet att några tilläggsdirektiv till bostadskommittén angående
behandlingen av bostadsrätter i den årliga beskattningen inte erfordrades.

År 1983 behandlade utskottet ett motionsyrkande av innebörd att en
försäljning av ett hyreshus för bildande av en bostadsrättsförening inte skall
påverka bedömningen av frågan om fastighetsägaren bedrivit rörelse med
fastighetsförsäljning eller inte (SkU 1982/83:51). Syftet med yrkandet var att
undvika att fastighetsbolag som arbetar med långsiktig förvaltning av egna
fastigheter tvingas skatta för sådana överlåtelser som för intäkt av rörelse,
vilket enligt motionärerna kunde minska deras benägenhet att göra sådana
försäljningar.

Utskottet konstaterade att frågan om en fastighetsförsäljning av detta slag
skall betraktas som ett led i en rörelse inte detaljreglerats i lagstiftningen utan
avgörs efter en allmän bedömning av verksamhetens omfattning och
inriktning. Vid en sådan allmän bedömning hade enligt utskottet de
tillämpande myndigheterna möjlighet att ta hänsyn till sådana omständigheter
som åberopades i motionen. Utskottet hade förståelse för syftet att skapa
klarare regler men ansåg mot bakgrund av lagstiftningens allmänna utformning
att det varken var möjligt eller lämpligt att införa bestämmelser om att
bortse från vissa speciella försäljningar vid den samlade bedömning som
måste göras i dessa fall. Utskottet avstyrkte därför motionen.

1* Riksdagen 1984/85. 6 sami. Nr 45

SkU 1984/85:45

Försäljning av aktier, m. m.

Realisationsvinstreglerna i fråga om aktier som ägts två år eller mer - s. k.
äldre aktier - innebär att endast 40 % av vinsten är skattepliktig. Från det
skattepliktiga beloppet medges avdrag med 3000 kr. Vid beräkningen av
vinst på äldre aktier skall anskaffningskostnaderna i princip bestämmas till
ett genomsnitt för samtliga äldre aktier av samma slag. Vid sidan av denna
huvudregel gäller en schablon som t. o. m. den 24 oktober 1983 innebar att
anskaffningskostnaden fick bestämmas till 50 % av försäljningspriset efter
avdrag för kostnader för försäljningen, dvs. att den skattepliktiga vinsten i
stort sett motsvarade 20 % av försäljningspriset och att aktier kunde säljas till
ett värde av 15000 kr. utan realisationsvinstbeskattning.

Schablonregeln ändrades hösten 1983 (prop. 1982/83:48, SkU 1983/84:11)
så att anskaffningskostnaden numera får tas upp till endast 25 % av
försäljningspriset, efter avdrag för försäljningskostnader. Detta innebär att
den skattepliktiga vinsten blir 30 % av försäljningspriset och att skattefrihet
endast föreligger för försäljningar upp till 10000kr.

Samtidigt med skärpningen av schablonregeln vid realisationsvinstbeskattningen
genomfördes en omsättningsskatt på aktier och vissa andra värdepapper
på 0,5 % av köpesumman hos såväl säljare som köpare, dvs. sammanlagt
1 %. Vid affärer som sker utan medverkan av fondkommissionär begränsas
skattskyldigheten till handel med en omslutning av minst 500000 kr. per
halvår.

Senare under samma riksmöte hade utskottet att pröva motionsyrkanden
om en återgång till tidigare realisationsvinstregler, om ett slopande av
omsättningsskatten och om en utredning i vissa hänseenden. Utskottet
avstyrkte motionerna och anförde följande.

Syftet med schablonregeln har inte varit att nedbringa beskattningsnivån
utan främst varit att förenkla vinstberäkningen. Som utskottet konstaterade
vid sin behandling av denna fråga i höstas ligger den genomsnittliga
värdestegringen på aktier som innehafts i två år på ca 150 % och
kursuppgången för treåriga aktieinnehav på över 300%. Med sådana
kursstegringar skulle schablonregeln i sin tidigare utformning inte ge åsyftad
beskattningseffekt. Den genomförda skärpningen av schablonregeln skall
ses mot denna bakgrund och får anses motiverad av angelägenheten av att
åstadkomma en rimligare beskattning av de betydande vinster som nu
uppkommer på aktiemarknaden och att tillgodose fördelningspolitiska
rättvisekrav. A andra sidan skulle sådana skärpningar av realisationsvinstreglerna
som föreslås i motion 1142 i alltför hög grad avlägsna aktievinstbeskattningen
från de regler som gäller i fråga om andra tillgångar. Med
anledning av utredningsyrkandena om förenkling av reglerna vill utskottet
erinra om att kapitalvinstkommittén enligt sina direktiv har till huvuduppgift
att söka utforma ett förenklat system för beskattningen av aktievinster där
beskattningen träffar den verkliga vinsten vid en försäljning.

Av samma skäl som utskottet åberopat till stöd för ett ökat skatteuttag på
realisationsvinster vid aktieförsäljning och med tanke på att en skatt av detta

SkU 1984/85:45

slag kunde antas leda till en icke oväsentlig ökning av statens skatteintäkter
ansåg utskottet sig i höstas böra biträda förslaget om en särskild omsättningsskatt
på aktier. Sedan dess har det inte förekommit något nytt som bör
föranleda ändrad ståndpunkt i hithörande frågor. Samtidigt kan åter
framhållas att det givetvis är angeläget att regeringen uppmärksamt följer
upp lagstiftningen och dess praktiska tillämpning och föreslår de ändringar av
reglerna som kan visa sig erforderliga. Med hänvisning härtill och till att
sådana skärpningar som yrkas i vpk-motionen måste bedömas som orealistiska
avstyrker utskottet motionerna i nu aktuella delar.

Dubbelbeskattning av utdelad vinst

Vinster i aktiebolag blir i princip dubbelbeskattade, först hos bolaget när
vinsten uppkommer och sedan hos aktieägarna när vinsten delas ut. Den s. k.
Annell-lagstiftningen innebär med den huvudsakliga utformning reglerna
fick 1978 (prop. 1978/79:50 bil. 2, SkU 1978/79:19) att bolagen under en
20-årsperiod dock får avdrag för utdelning på aktier med sammanlagt lika
stort belopp som har betalats in för aktierna. Härefter har dubbelbeskattningen
lindrats ytterligare för aktiebolag som inte är börsnoterade (prop.
1981/82:191, SkU 1981/82: 65). Sådana bolag är fr. o. m. 1984 års taxering
berättigade till avdrag för utdelning med 70% av det utdelade beloppet.
Avdragsrätten är begränsad till 15 % av aktiekapitalet, och avdraget får ej
heller överstiga 700000 kr.

Vid 1982 och 1983 års taxeringar lindrades dubbelbeskattningen av
utdelning på börsnoterade aktier även genom att aktieägarnas skatt reducerades
med 30% av erhållen utdelning, dock med högst 2250 kr. eller för
makar gemensamt 4500 kr. Reglerna genomfördes 1980 (prop. 1980/81:39,
SkU 1980/81:12) och upphävdes 1982 (prop. 1982/83:50 bil. 2.1, SkU
1982/83:15). En kort redogörelse för dessa beslut finns i utskottets betänkande
SkU 1983/84:32.

Latent skatteskuld på aktier

Utskottet avstyrkte förra året (SkU 1983/84:32) motionsyrkanden rörande
avdrag för latent skatteskuld på aktier. Utskottet hänvisade bl. a. till tidigare
års ställningstaganden som innebar att en avdragsrätt i detta hänseende
borde begränsas till tillgångar där ett avdrag av detta slag är särskilt
betydelsefullt och att skälen för avdrag när det gäller aktier inte ansetts ha
tillräcklig tyngd. Utskottet ansåg av olika skäl att det inte borde komma i
fråga att generellt medge ett avdrag för latent realisationsvinstskatt. Utskottet
ville visserligen inte bestrida att de samlade skatterna i vissa fall kunde bli
höga men ansåg att de skattelättnader som i speciella fall möjligen kunde
anses motiverade för latent skatteskuld på aktier var så begränsade att dessa
knappast påverkade bilden väsentligt.

SkU 1984/85:45

Pågående utredningar

Aktievinstbeskattningen är föremål för en teknisk översyn av kapitalvinstkommittén
(B 1979:05) som också har att pröva vissa andra frågor angående
beskattningen av lös egendom. Kommitténs arbete väntas pågå under hela år
1985.

Reglerna om uppskov vid fastighetsförsäljningar och vissa andra näraliggande
frågor prövas av kommittén (B 1981:01) för reavinstuppskov.
Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under första halvåret 1985.

Arvs- och gåvoskattekommittén (Fi 1984:02) skall enligt sina direktiv bl. a.
ta upp frågor rörande s. k. latenta skatteskulder.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet olika motioner rörande beskattningsreglerna
i samband med försäljning av fastigheter, bostadsrätter och
aktier, m. m.

Vad först angår beskattningen av fastighetsvinster medgavs tidigare full
indexuppräkning av anskaffningsvärde och förbättringskostnader. Om kostnaderna
helt eller delvis finansierats med lån kunde fastighetsägarna på
grund av inflationens effekter ha gjort vinster som lämnades helt obeskattade
vid en försäljning. Mot denna bakgrund begränsades rätten till indexuppräkning
år 1980 så att man numera skall bortse från prisförändringarna under de
fyra första åren. Samtidigt slopades det s. k. 3000-kronorstillägget för
innehavsår efter 1980, medan å andra sidan möjligheterna att utnyttja
reglerna för ackumulerad inkomst utökades.

I motion 2754 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) yrkas att begränsningarna av
indexuppräkningen av anskaffningsvärdet slopas. Motionärerna anser att
dessa regler är alltför komplicerade för det praktiska taxeringsarbetet och att
reglerna dessutom kan leda till att rena inflationsvinster beskattas. Lars
Werner m. fl. (vpk) yrkar i motion 471 däremot ett tillkännagivande av
innebörd bl. a. att realisationsvinstbeskattningen av fastigheter bör skärpas i
syfte att hindra spekulation i fråga om bostäder.

Utskottet vill framhålla att enighet rådde 1980 om att beskattningsreglerna
borde skärpas, bl. a. för att motverka spekulationsvinster. De regler som då
genomfördes i detta syfte fick en delvis provisorisk karaktär i avvaktan på
resultatet av den översyn av uppskovsreglerna som samtidigt påbörjades och
som nu kommer att slutredovisas inom kort. Mot denna bakgrund finner
utskottet inte anledning att nu gå in på en närmare prövning av motionerna
utan avstyrker desamma i berörda delar.

Den som säljer en bostadsfastighet och anskaffar en ersättningsfastighet
får under vissa förutsättningar uppskov med realisationsvinstbeskattningen
till dess att ersättningsfastigheten avyttras.

SkU 1984/85:45

I motion 1635 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) yrkas att
möjligheter införs för den som åtnjuter uppskov att i förtid ta upp
realisationsvinsten till beskattning (avskattning).

Enligt vad utskottet erfarit är detta en fråga som kommer att tas upp av
kommittén för reavinstuppskov. I avvaktan på kommitténs förslag avstyrker
utskottet motionen.

I detta sammanhang tar utskottet upp två motionsyrkanden rörande s. k.
livräntor i samband med fastighetsförsäljningar.

Köpeskillingen för exempelvis en fastighet kan i speciella fall utgå i form av
en livränta. En sådan livränta — egendomslivränta — behandlades tidigare
inte som en del av köpeskillingen utan som en med periodiskt understöd
jämförlig periodisk utbetalning för vilken köparen var berättigad till avdrag
medan säljaren beskattades först i takt med utbetalningarna. Enligt nya
bestämmelser som trädde i kraft den 1 juli 1984 har detta ändrats så att
livräntan skall tas upp till omedelbar beskattning hos säljaren till ett
kapitaliserat värde. En del av den årliga utbetalningen skall i vissa fall
behandlas som ränta och skall då tas upp som inkomst för säljaren, med
motsvarande avdragsrätt för köparen. Äldre bestämmelser gäller fortfarande
i fråga om livräntor som avtalats före ikraftträdandet.

Med de nya reglerna får Bengt-Ola Ryttars (s) krav i motion 829 på
åtgärder för att eliminera möjligheten att använda livränta som likvid i
fastighetsaffärer anses tillgodosett. Utskottet avstyrker således denna motion.

Bo Lundgren (m) begär i motion 2371 ett klargörande av övergångsreglerna.
Om betalningsansvaret för en livränta som avtalats före ikraftträdandet
av de nya reglerna överlåtes, bör avdragsrätten enligt hans mening kvarstå. I
motionen anförs bl. a. att en inlåsningseffekt annars kan uppstå, eftersom en
köpare i ett senare led inte är beredd att överta betalningsansvaret för en
livränta om den inte förblir avdragsgill.

Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet framhålla att
tidigare regler ofta kunde medföra sådana låsningseffekter som motionären
nu vänder sig emot. Här kan nämnas att det i allmänhet torde ha stött på
svårigheter att avlösa en livränta mot engångsersättning. En sådan ersättning
skulle nämligen omedelbart i sin helhet tas upp som skattepliktig inkomst för
säljaren, och köparen riskerade samtidigt att förlora sin avdragsrätt.
Konsekvenserna i övrigt av olika avtalsvillkor vid en ny försäljning av
fastigheten torde också ha varit oklara såväl för den nye säljaren som den nye
köparen. Bl. a. var det svårt att bedöma i vad mån den nye köparen kunde bli
berättigad till avdrag för fortsatta livräntebetalningar i enlighet med det
ursprungliga avtalet.

Enligt övergångsbestämmelserna har de nya reglerna trätt i kraft den 1 juli
1984, men äldre bestämmelser skall fortfarande tillämpas i fråga om
periodiskt vederlag på grund av avyttring av egendom som skett före

SkU 1984/85:45

ikraftträdandet. Den som i samband med förvärv av viss egendom före den 1
juli 1984 blivit berättigad till avdrag för livräntebetalningar är i enlighet
härmed fortfarande berättigad till avdrag för utbetalningar på grund av
denna förpliktelse så länge den består, oavsett om han behåller fastigheten
eller ej, och tidigare beskattningsregler gäller även för den ursprunglige
säljaren. Några uttalanden härutöver erfordras inte enligt utskottets uppfattning.
Utskottet avstyrker således motionen.

I motion 1616 av Oskar Lindkvist (s) och Monica Andersson (s) yrkas en
översyn av beskattningsreglerna vid försäljning av villor och bostadsrätter i
syfte att få en likformighet oavsett upplåtelseform. I samma syfte yrkar Ulf
Adelsohn m. fl. (m) i motion 2754 och Bengt Westerberg m. fl. (fp) i motion
2803 att realisationsvinstreglerna för bostadsrätter ändras så att de överensstämmer
med vad som gäller vid försäljning av villor. Kjell Mattsson m. fl. (c)
anför i motion 1486 att bostadsrätt bör jämställas med äganderätt såväl vid
den årliga beskattningen som vid realisationsvinstbeskattningen.

Utskottet instämmer nu liksom tidigare i uppfattningen att beskattningsreglerna
bör utformas så att de blir neutrala och i allt väsentligt ger samma
utfall oberoende av boendeform, även om olika beskattningsformer väljs.
1983 års ändringar av reglerna har utformats med denna utgångspunkt och
mot bakgrund av de rättvisesynpunkter och fördelningspolitiska skäl som
sedan länge talat för en beskattning av realisationsvinster vid försäljning av
bostadsrätter även efter en viss innehavstid. Dessa synpunkter har också
beaktats vid detaljutformningen av reglerna, även om de lösningar som valts
skiljer sig från vad som gäller vid försäljning av villor. På grund av tekniska
problem och andra svårigheter har man - i stället för indexuppräkning och
uppskovsregler — valt att utforma reglerna så att anskaffningsvärdet får
beräknas med 150 % av taxeringsvärdet år 1974 som utgångspunkt, att ett
särskilt 1000-kronorsavdrag medges per år under innehavstiden och att
endast 25 % av den beräknade vinsten skall tas upp till beskattning. I
sammanhanget framhölls vikten av att man genom olika åtgärder skulle söka
komma till rätta med en från olika synpunkter ej acceptabel prisutveckling på
bostadsrättsmarknaden, främst i storstäderna.

Enligt utskottets uppfattning är det ännu för tidigt att bedöma vilka
verkningar de nya reglerna får i praktiken. Utskottet utgår från att
regeringen noga följer tillämpningen och tar de initiativ som kan visa sig
erforderliga.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet föreliggande motionsyrkanden
i vad avser realisationsvinstbeskattningen.

Utskottet avstyrker motion 1486 även i vad avser den årliga beskattningen
av bostadsrättsföreningar och deras medlemmar, eftersom denna fråga ingår
i bostadskommitténs utredningsuppdrag som kommer att slutföras inom
kort.

I motion 951 återkommer Knut Billing (m) med ett yrkande om att

SkU 1984/85:45

skattemyndigheterna skall bortse från försäljningar av hyreshus för bildande
av bostadsrättsföreningar när det gäller att bedöma om fastighetsägaren
drivit rörelse med fastighetsförsäljning.

Utskottet har nu liksom tidigare förståelse för syftet att skapa klarare
regler men finner att det varken är praktiskt eller lämpligt med sådana
bestämmelser som motionärerna avser. Med hänvisning till vad utskottet
anfört vid sin föregående prövning av denna fråga avstyrker utskottet
motionen.

Beträffande aktievinster m. m. yrkas i motionerna 562 och 2754 av Ulf
Adelsohn m. fl. (m) och 787 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) att
de skärpningar som genomfördes hösten 1983 i fråga om beskattningen av
aktieförsäljningar upphävs, dvs. att anskaffningsvärdet för aktier som ägts
två år eller mer (äldre aktier) schablonmässigt skall få tas upp till 50 % av
försäljningspriset mot nuvarande 25 % och att omsättningsskatten på 1 % för
aktier och vissa andra värdepapper slopas. För det fall att dessa yrkanden inte
bifalls yrkas i den sistnämnda motionen att schablonavdraget vid försäljning
av äldre aktier höjs från 3000 till 4 500 kr. Motionen innehåller också
yrkanden bl. a. om att makar och jämställda skall erhålla ett sådant
schablonavdrag var, att den skattereduktion med 30 % av mindre aktieutdelningar
som medgavs vid 1982 och 1983 års taxering återinförs. Ett återinförande
av denna skattereduktion yrkas även i motionerna 2302 av Thorbjörn
Fälldin m. fl. (c) och 2754 av Ulf Adelsohn m. fl. (m). Vidare yrkas i den
nyssnämnda motionen 787 och i 2739 av Margaretha af Ugglas (m) att
aktievinstreglerna skyndsamt skall ses över i syfte att närma våra regler till
vad som gäller i jämförbara länder. Karin Ahrland (fp) begär i motion 478 en
utredning i syfte att utjämna skillnaderna i realisationsvinstbeskattningen av
tillgångar av olika slag, en utredning som enligt vad som framgår av motionen
även skall syfta till lättnader i aktievinstbeskattningen. Skärpningar av denna
beskattning åsyftas däremot med yrkandena i motion 1227 av Bengt
Silfverstrand (s) och Hans Pettersson i Helsingborg (s), som vill ha en
utredning med målet att uppnå en beskattningsnivå i paritet med vad som
gäller för andra inkomster, och i motion 2387 av Lars Werner m. fl. (vpk),
som vill ha en höjning till 2 % av omsättningsskatten för aktier och
skärpningar även i övrigt i fråga om beskattningen vid försäljningen av aktier
m. m.

Med anledning av vad som anförs i motionerna vill utskottet framhålla att
bred enighet råder om angelägenheten av att på olika sätt främja företagens
möjligheter att anskaffa riskkapital och att ett brett intresse för aktiesparande
är positivt från allmänna utgångspunkter och bör uppmuntras. Så sker
också bl. a. inom ramen för allemanssparande! där avkastning och värdeökning
på aktier inte är skattepliktiga. Det finns också andra regler som gynnar
aktieägandet. Här kan nämnas att avkastning i form av värdeökning på aktier
inte beskattas annat än om aktierna avyttras och att endast en del av vinsten

SkU 1984/85:45

då beskattas. Utdelning på aktier kan visserligen innebära en viss dubbelbeskattning
av utdelad vinst - först såsom inkomst hos det utdelande bolaget
och sedan också hos aktieägaren - men särskilda regler medger långtgående
undantag från denna dubbelbeskattning.

Utskottet har tidigare år funnit att skattereglerna för aktier erbjuder
avsevärda fördelar jämfört med vad som gäller för vanligt banksparande och
att arbetsfria inkomster beskattas väsentligt förmånligare än arbetsinkomster.
Utskottet kan inte ställa sig bakom en ytterligare utveckling i denna
riktning. Utskottet har tidigare år också konstaterat att aktievinstbeskattningen
visserligen inte är indexreglerad på samma sätt som beskattningen av
fastighetsvinster men att den har fått sin nuvarande utformning för att inte i
alltför hög grad avvika från denna beskattning och skattereglerna i övrigt.

Den år 1983 genomförda skärpningen av schablonregeln skall ses mot
bakgrund av att de genomsnittliga värdestegringarna på aktier under en följd
av år hade medfört att schablonreglerna inte längre kunde ge åsyftad
beskattningseffekt och av angelägenheten av att åstadkomma en rimligare
beskattning av de betydande vinster som uppkommit på aktiemarknaden.
Dessa omständigheter och statsfinansiella skäl låg också bakom den särskilda
omsättningsskatten på aktier. Utvecklingen på aktiemarknaden på senare tid
har enligt utskottets uppfattning inte varit av så djupgående natur att en
omprövning av dessa frågor nu är motiverad.

Samtidigt vill utskottet framhålla att det givetvis är önskvärt att aktievinstreglerna
förenklas. Detta är också en huvuduppgift för kapitalvinstkommittén.
Härtill kommer att regeringen i det förslag till förenklad självdeklaration
som kommer att avlämnas senare i vår kommer att ta upp olika frågor
rörande schablonavdrag vid realistationsvinstberäkningen. Något initiativ nu
från riksdagens sida i dessa frågor erfordras således inte enligt utskottets
uppfattning.

Med hänvisning till det anförda och till att sådana skatteskärpningar som
avses i motionerna 1227 och 2387 enligt utskottets uppfattning är orealistiska
avstyrker utskottet de aktuella motionerna i här angivna delar.

I syfte att provisoriskt lösa frågan om avdrag för latent skatteskuld när det
gäller aktier yrkar Hugo Hegeland (m) i motion 1601 att betalning av
arvsskatt med aktier ej skall anses som en realisationsvinstgrundande
avyttring.

Utskottet, som år 1984 avstyrkte ett likartat motionsyrkande, kan nu
hänvisa till att frågan om avdrag för latent skatteskuld ingår i arvs- och
gåvoskattekommitténs utredningsuppdrag. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande fastighetsvinster

a) att riksdagen avslår motionerna 1984/85:471 och 1984/85:2754
yrkande 22,

SkU 1984/85:45

b) att riksdagen avslår motion 1984/85:1635,

2. beträffande egendomslivräntor

a) att riksdagen avslår motion 1984/85:829,

b) att riksdagen avslår motion 1984/85:2371,

3. beträffande försäljning av bostadsrätt, m.m.

a) att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1616, 1984/85:1486 i
vad avser försäljningsvinster, 1984/85:2754 yrkande 23 och 1984/
85:2803 yrkande 1,

b) att riksdagen avslår motion 1984/85:1486 i övrigt,

c) att riksdagen avslår motion 1984/85:951,

4. beträffande omsättningsskatten på aktier

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:562 yrkande 1, 1984/
85:787 yrkande 7 och 1984/85:2754 yrkande 17,

5. beträffande schablonreglerna för äldre aktier

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:787 yrkande 1 och 1984/
85:2754 yrkande 16,

6. beträffande höjning och ändrad utformning av 3 000-kronorsavdraget
för äldre aktier

att riksdagen avslår motion 1984/85:787 yrkandena 2 och 3,

7. beträffande skattereduktion för aktieutdelning

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:787 yrkande 5, 1984/
85:2302 yrkande 1 och 1984/85:2754 yrkande 15,

8. beträffande översyn m. m. av aktievinstbeskattningen

att riksdagen avslår dels motionerna 1984/85:478, 1984/85:787
yrkande 4, 1984/85:1601 och 1984/85:2739, dels motionerna 1984/
85:1227 och 1984/85:2387.

Stockholm den 12 mars 1985

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Olle Westberg (s), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius
(c)*, Bo Forslund (s)*, Egon Jacobsson (s)*, Karl Björzén (m), Kjell
Johansson (fp)*, Anita Johansson (s)*, Ewy Möller (m). Bruno Poromaa (s)
och Erkki Tammenoksa (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1984/85:45

! Reservationer

1. Fastighetsvinster (mom. 1 a)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m)
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

De begränsningar av indexuppräkningen som genomfördes 1980 motiverades
bl, a. med att någon begränsning i rätten att göra ränteavdrag i vad avser
småhus därmed ej behövde diskuteras. De har — som anförs i motion 2754 —
medfört att reglerna blivit komplicerade. Nyheten att man i princip bortser
från prisförändringarna under de fyra första åren skall tillämpas inte endast
på anskaffningsvärdet utan också på förbättringskostnader m. m. under
innehavstiden. Härtill kommer särskilda regler för anskaffningsvärden och
förbättringskostnader som hänför sig till tiden före 1981. När det gäller
fastigheter som den skattskyldige utnyttjat som bostad tillkommer flera
invecklade bestämmelser. Detta har medfört att det blivit svårt för den
enskilde att förstå den fulla innebörden av reglerna, och detaljutformningen i
olika hänseenden orsakar också skattemyndigheterna ett avsevärt och
onödigt merarbete. Det bör framhållas att begränsningarna slår mycket olika
från fall till fall och att även den som i realiteten inte gjort någon vinst på en
försäljning kan råka ut för en hård och omotiverad beskattning. Utskottet
instämmer därför i uppfattningen att dessa regler bör avskaffas och tillstyrker
motion 2754 i denna del.

Syftet med motion 471 torde vara att åstadkomma ej godtagbara skärpningar
av realisationsvinstbeskattningen. Utskottet avstyrker denna motion.

dels att utskottet i mom. 1 a) bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2754 yrkande 22 och med
avslag på motion 1984/85:471 hos regeringen begär förslag till
ändringar av realisationsvinstbeskattningen av fastigheter i enlighet
med vad som anförts ovan.

2. Egendomslivräntor (mom. 2 b)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m)
anser:

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Med
anledning” och slutar på s. 10 med ”således motionen” bort ha följande
lydelse:

Vid försäljning av en fastighet eller rörelse kunde säljaren tidigare
förbehålla sig rätt till en livränta från köparen (s. k. egendomslivränta) eller
rätt att under viss tid åtnjuta royalty eller en del av avkastningen från

SkU 1984/85:45

fastigheten. Avtal med detta innehåll eller liknande innebörd förekom i
många fall för att bereda säljaren en pensionsliknande förmån i samband
med att han lämnade sin förvärvsverksamhet. Enligt rådande praxis medförde
avtalet att säljaren beskattades för den avtalade förmånen först i samband
med att denna inflöt och att köparens beskattningsbara inkomst årligen
begränsades i motsvarande mån.

Syftet med de nya reglerna mot egendomslivräntor var att man vid en
försäljning inte längre skulle kunna uppnå särskilda fördelar vid beskattningen
genom att träffa avtal om en livränta. Avsikten var däremot inte att
åstadkomma negativa effekter för säljaren eller köparen i fråga om
försäljningar som redan ägt rum. Med den utformning övergångsbestämmelserna
fått framstår det emellertid såsom oklart om en köpare i ett senare led
numera med bibehållen avdragsrätt kan överta förpliktelsen att utge en
livränta. Lagstiftningen kan därför oavsiktligt medföra ej önskvärda låsningseffekter.
Utskottet instämmer i motionärens uppfattning att denna
olägenhet bör undanröjas och anser att regeringen bör lägga fram förslag till
ett sådant förtydligande av bestämmelserna som avses i motionen. Med det
anförda tillstyrker utskottet densamma.

dels att utskottet i mom. 2 b) bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2371 hos regeringen begär
förslag till sådant förtydligande av lagstiftningen om s. k. egendomslivräntor
som avses i motionen.

3. Försäljning av bostadsrätt m. m. (mom. 3 a)

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Karl Björzén (m). Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m)
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
”Utskottet instämmer” och slutar med ”avser realisationsvinstbeskattningen”
bort ha följande lydelse:

Den nya realisationsvinstbeskattningen av bostadsrätter grundades inte på
några bostadspolitiska överväganden. Detta är särskilt anmärkningsvärt med
tanke på att man vid 1976 års reform av realisationsvinstbeskattningen lade
fast att denna beskattningsfråga borde lösas i ett större bostadspolitiskt
sammanhang (prop. 1975/76:180 s. 173). Realisationsvinstbeskattningen av
bostadsrätter kan givetvis inte ses isolerad från skattereglerna i övrigt på
bostadsmarknaden. Att man nu saknar en helhetssyn på frågorna innebär att
vissa boendeformer missgynnas och att en önskvärd rörlighet på bostadsmarknaden
hindras.

Utskottet vill peka på att boendeformerna bostadsrätt och småhusägande
har många likheter. Bl. a. satsar bostadsinnehavarna eget kapital i boendet
och ansvarar för underhållet och skötseln av bostaden. Sparande i egen

SkU 1984/85:45

bostad är också värdefullt från samhällsekonomisk synpunkt. Till detta skall
läggas att allt fler småhus upplåts med bostadsrätt. De nya bestämmelserna
för realisationsvinstbeskattning av bostadsrätter skiljer sig emellertid på
avgörande punkter från det regelsystem som gäller för beskattningen av ägda
småhus. Framför allt missgynnas bostadsrättshavaren genom avsaknaden av
regler om indexuppräkning och uppskov vid beskattningen, något som leder
inte endast till orättvisor vid beskattningen utan också till att rörligheten på
bostads- och arbetsmarknaden hämmas. En evig realisationsvinstbeskattning
utan möjlighet till uppskov kan medföra allvarliga ekonomiska bekymmer
t. ex. för barnfamiljer som på grund av tillökning i familjen vill byta från
en mindre till en större bostad och för dem som av arbetsmarknadsmässiga
skäl måste byta bostadsort.

Den genomförda beskattningsmetoden har valts främst med tanke på att
reglerna skall vara lätta att förstå och tillämpa. Detta syfte är i och för sig
eftersträvansvärt. Reglerna får emellertid orättvisa konsekvenser. Metoder
som mer knyter an till realisationsvinstbeskattningen av fastigheter fick
också vid remissbehandlingen ett brett stöd av representanterna från
bostadsområdet och arbetsmarknaden. Som bostadsutskottet framhöll hösten
1983 är det angeläget att en skyndsam översyn kommer till stånd med
syfte att utforma reglerna så att de blir neutrala oavsett boendeform.

Av det anförda framgår att de nya reglerna fått en utformning som
allvarligt missgynnar dem som bor i bostadsrättslägenheter och som motverkar
strävandena till likformighet mellan olika boendeformer. Riksdagen bör
därför begära ett nytt förslag från regeringen av innebörd att reglerna om
realisationsvinster på bostadsrätter i allt väsentligt utformas på samma sätt
som för närvarande gäller i fråga om ägda småhus. Utskottet tillstyrker alltså
de föreliggande motionerna utom såvitt avser omedelbar lagstiftning i
frågan.

dels att utskottet i mom. 3 a) bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1616, 1984/85:1486 i
vad avser försäljningsvinster och 1984/85:2754 yrkande 23 och med
anledning av motion 1984/85:2803 yrkande 1 hos regeringen begär
förslag om ändring av beskattningsreglerna för realisationsvinst vid
försäljning av bostäder i enlighet med vad som ovan anförts.

4. Omsättningsskatten på aktier (mom. 4)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m)
har

dels anfört följande:

I olika sammanhang har anförts att bred enighet råder om angelägenheten
av att på olika sätt främja företagens möjligheter att anskaffa riskkapital och
att ett brett intresse för aktiesparande är positivt från allmänna utgångspunk -

SkU 1984/85:45

ter och bör uppmuntras. Trots att regeringen av olika uttalanden att döma
gör denna bedömning har regeringen och den nuvarande riksdagsmajoritieten
genomfört en rad försämringar av villkoren för aktiesparandet. Så har
bl. a. skattereduktionen för utdelningar på mindre aktieinnehav slopats,
realisationsvinstbeskattningen på aktier skärpts och en omsättningsskatt på
aktier införts. Omsättningsskatten infördes i all hast, trots stark kritik från
berörda parter och från samtliga borgerliga partier, utan sedvanlig remissbehandling
och granskning av lagrådet och således utan den beredning som
förutsätts i grundlagen. Vidare har förmögenhetsskatten och arvsskatten
skärpts, en s. k. vinstdelningsskatt genomförts för att finansiera de kollektiva
löntagarfonderna och det framgångsrika skatte- och aktiefondssparandet
rivits upp och ersatts med ett allemanssparande.

Som skäl för de genomförda skärpningarna av aktiebeskattningen har
regeringen åberopat den välbehövliga uppgången av aktiekurserna fram till
utgången av 1983. Denna uppgång bör ses mot bakgrund av de stora
kursförlusterna och undervärderingarna av aktierna under 1970-talet och
innebär att den kraftiga urholkningen av aktiernas värde under detta skede i
stor utsträckning återtagits. Detta har i sin tur medfört att företagens behov
av riskvilligt kapital kunnat tillgodoses bättre än under den tidigare perioden.

Skatteskärpningarna under senare tid har medfört att kursutvecklingen
efter 1983 åter blivit negativ. Att sparande i aktier missgynnas kraftigt i
förhållande till andra mer eller mindre produktiva kapitalplaceringar har
också lett till att hushållens andel av aktieinnehaven stadigt har sjunkit och
att ägandet och inflytandet blivit allt mer dominerat av olika institutioner.
Sådana ej önskvärda effekter är givetvis en naturlig följd av att produktivt
sparande i aktier sätts i strykklass jämfört med exempelvis sparande i
konstsamlingar och annat lösöre. Även i övrigt har invändningar riktats mot
att olika skatteregler, t. ex. dubbelbeskattningen av bolagsvinster, missgynnar
aktiesparandet. De skatteskärpningar som har genomförts under senare
tid ger denna kritik ökad tyngd.

Enligt vår uppfattning är det av vikt att den angivna utvecklingen bryts. I
olika motioner från vårt håll framställs en rad yrkanden med detta syfte. En
del av dessa yrkanden avser aktievinstbeskattningen och vissa andra frågor
som behandlas i detta betänkande. I denna reservation och i tre andra
reservationer yrkar vi således att omsättningsskatten på aktier slopas, att de
år 1983 genomförda skatteskärpningarna för realisationsvinster på äldre
aktier upphävs, att skattereduktionen för mindre aktieutdelningar återinförs
och att aktievinstbeskattningen blir föremål för en genomgripande översyn.
Däremot avstår vi från att nu yrka bifall till de i motion 787 framställda
kraven på en höjning och annan utformning av 3 000-kronorsavdraget vid
realisationsvinster på äldre aktier. Denna fråga tas upp av regeringen i den
s. k. skatteförenklingspropositionen som kommer att behandlas av riksdagen
inom kort. Vi återkommmer därför till denna fråga i detta sammanhang.

SkU 1984/85:45

dels ansett att utskottet i mom. 4) bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:562 yrkande 1,
1984/85:787 yrkande 7 och 1984/85:2754 yrkande 17 antar följande

Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa
värdepapper

Härigenom föreskrivs att lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av
vissa värdepapper skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985. Den upphävda lagen tillämpas
fortfarande på förhållanden som hänför sig till tid före ikraftträdandet.

5. Schablonreglerna för äldre aktier (mom. 5)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m)
anser — under åberopande av vad de anfört i reservation 4 - att utskottet i
mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2754 yrkande 16 och med
anledning av motion 1984/85:787 yrkande 1 hos regeringen begär
förslag om ändring av den s. k. schablonregeln vid realisationsvinstbeskattningen
i enlighet med vad som anförts i motionerna.

6. Skattereduktion för aktieutdelning (mom. 7)

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m)
har

dels anfört följande:

Den särskilda skattereduktionen för mindre aktieutdelningar infördes
1980 för att lindra dubbelbeskattningen av aktieutdelningar, stimulera
aktiesparandet och därmed inverka positivt på näringslivets möjligheter att
anskaffa riskvilligt kapital.

Åtgärden två år senare att slopa dessa regler var inte välbetänkt.
Berättigad kritik har sedan länge riktats mot att det enskilda aktiesparandet
missgynnas i förhållande till andra sparformer, och det är mot denna
bakgrund naturligt att hushållens andel av aktieinnehaven sjunkit. Även det
nya allemanssparande! bidrar till en utveckling som innebär att ägandet och
inflytandet blir alltmer dominerat av olika institutioner. Detta är av många
skäl en olycklig utveckling som snarast bör brytas. Att återinföra skattereduktionen
för smärre utdelningar är en form av stimulans som riktar sig

SkU 1984/85:45

direkt till hushållens sparande i aktier och ter sig således som en angelägen
åtgärd.

Med det anförda biträder vi kraven i motionerna 787,2302 och 2754 om ett
återinförande av skattereduktionen för aktieutdelningar med verkan
fr. o. m. 1986 års taxering.

dels ansett att utskottet i mom. 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:787 yrkande 5 och
1984/85:2302 yrkande 1 och med anledning av motion 1984/85:2754
yrkande 15 antar följande

Förslag till

Lag um skattereduktion för aktieutdelning

Härigenom föreskrivs följande

1 § Skattereduktion för aktieutdelning medges fysiska personer och dödsbon
enligt bestämmelserna i denna lag.

2 § Med aktieutdelning avses i denna lag utdelning i pengar som utgår på

1. aktie i svenskt aktiebolag, om aktien vid den tidpunkt då utdelningen
blir tillgänglig för lyftning är inregistrerad vid Stockholms fondbörs.

2. andel i svensk aktiefond, om fonden vid ingången av det år då
utdelningen blir tillgänglig för lyftning till minst två tredjedelar består av vid
Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i svenska aktiebolag.

3 § Aktieutdelning medför rätt till skattereduktion endast om

1. utdelningen utgör intäkt av kapital för den skattskyldige och

2. denne är skattskyldig för utdelningen enligt 53 § kommunalskattelagen
(1928:370) och 6 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

En delägare i ett handelsbolag eller i ett dödsbo, som i beskattningshänseende
behandlas som ett handelsbolag, har inte rätt till skattereduktion för
utdelning som har uppburits av bolaget eller boet.

4 § Underlag för beräkning av skattereduktion är summan av de aktieutdelningar
som har blivit tillgängliga för lyftning under beskattningsåret, dock
högst 7 500 kronor. I fråga om makar gäller att underlaget för den ena maken
får överstiga 7 500 kronor i samma mån som den andra makens underlag
understiger detta belopp.

Underlaget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

5 § Skattereduktion för aktieutdelning uppgar till 30 procent av underlaget.

6 § I fråga om skattereduktion för aktieutdelning tillämpas 2 § 4 mom. femte
och sjätte styckena uppbördslagen (1953 272). Skattereduktion för aktieutdelning
skall tillgodoräknas den skattskyldige före skattereduktion enligt 2 §
4 mom. uppbördslagen.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att erlägga sjömans -

SkU 1984/85:45

skatt och har denna nedsatts enligt 12 § 4 mom lagen (1958:295) om
sjömansskatt på grund a\ bestämmelserna i denna lag. skall reduktionsbeloppet
minskas med det belopp varmed nedsättning har skett.

7 § Bestämmelserna i denna lag oni makar tillämpas på skattskyldiga som
taxeras med tillämpning av 52 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:37(1)
och 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas första gången i fråga
om utdelning som tas till beskattning vid 1986 års taxering.

7. Översyn m. m. av aktievinstbeskattningen (mom. 8)

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m)
har

dels anfört följande:

Kraven i motionerna 478, 787 och 2739 om en utredning rörande
aktievinstbeskattningen grundar sig på uppfattningen att sparande i aktier
missgynnas i olika hänseenden jämfört med annat sparande. Kritiken gäller
bl. a. verkningarna av realisationsvinstreglerna. Enligt dessa regler går
realisationsvinster på lösöre av olika slag helt fria från beskattning efter en
viss tids innehav, vilket medför snedvridande effekter till förmån för
improduktiva investeringar av olika slag, t. ex. i diamanter, konst och andra
samlarobjekt. I fråga om aktievinster saknar man också en sådan indexering
som gäller beträffande realisationsvinster på fastigheter. Som anförs i de
båda sistnämnda motionerna går aktievinstbeskattningen här i landet långt
utöver vad som gäller i andra jämförbara länder. Beskattningsreglerna är
också så invecklade att man i allmänhet torde undvika att investera i aktier
redan på grund av det krångel detta kan medföra. Reglerna för förmögenhetsskatten
och arvsskatten verkar i samma riktning. Samtidigt framstår det
av samhällsekonomiska och andra skäl som alltmer angeläget att aktiesparandet
på allt sätt uppmuntras.

Kapitalvinstkommitténs utredningsuppdrag i fråga om aktievinster begränsar
sig i huvudsak till att förenkla reglerna. Detta är givetvis en
angelägen uppgift, men kommitténs förslag kan inte väntas medföra några
ändringar i fråga om de grundläggande förutsättningarna för beskattningen.
Enligt vår uppfattning är det angeläget att en mer allsidig utredning tillsätts
utan dröjsmål med uppgift att skyndsamt lägga fram förslag om en mer
likartad realisationsvinstbeskattning för tillgångar av olika slag. Översynen
bör också syfta till att bringa reglerna i bättre överensstämmelse med vad som
gäller i vår omvärld.

Det anförda innebär att vi tillstyrker motionerna 478 och 787 i denna del,
varigenom yrkandet i motion 2739 torde vara tillgodosett, och avstyrker

SkU 1984/85:45

sådana skatteskärpningar sorn föreslås i motionerna 1227 och 2387.

Yrkandet i motion 1601 rörande frågan om avdrag vid kapitalbeskattningen
för latent skatteskuld på aktier får anses tillgodosett genom arvs- och
gåvoskattekommitténs utredningsuppdrag, varför någon åtgärd inte påkallas
med anledning av denna motion.

dels ansett att utskottet i mom. 8 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:478 och 1984/85:787
yrkande 4, med anledning av motion 1984/85:2739 och med avslag
på motionerna 1984/85:1227, 1984/85:1601 och 1984/85:2387 hos
regeringen begär en utredning av aktievinstbeskattningen i enlighet
med vad som anförts ovan.

Särskilda yttranden

1. Bostadsrätt (mom. 3 b)

Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anför:

I utskottets betänkande 36 behandlades olika frågor rörande bostadsbeskattningen.
Som vi där framhöll i ett särskilt yttrande är bostadskommitténs
direktiv rörande skattefrågorna så begränsade att det knappast är troligt att
de angelägna krav på en grundläggande och förutsättningslös översyn som
sedan länge ställs från vårt håll kommer att tillgodoses genom kommitténs
arbete. Det finns alltså skäl att befara att de viktiga frågor rörande den årliga
beskattningen av bostadsrättsföreningar och deras delägare som nu aktualiseras
i motion 1486 inte kommer att bli tillräckligt belysta. Eftersom
kommitténs slutbetänkande förväntas inom kort avstår vi emellertid från att
nu ställa några särskilda yrkanden i dessa frågor.

2. Aktievinster m. m. (mom. 4-8)

Stig Josefson (c), Ingemar Hallenius (c) och Kjell Johansson (fp) anför:

I detta betänkande behandlas bl. a. ett antal motionsyrkanden rörande
avskaffande av omsättningsskatten på aktier och lättnader i aktievinstbeskattningen.
Vi instämmer i motionärernas uppfattning att hushållens
aktiesparande bör underlättas och att realisationsvinstreglerna bör bli
föremål för en grundlig översyn. Mot denna bakgrund har vi i två
reservationer yrkat att skattereduktionen för mindre aktieutdelningar återinförs
och att en ny utredning rörande aktievinstbeskattningen tillsätts. I
nuvarande budgetläge finns det emellertid enligt vår mening för närvarande
inte utrymme för några ytterligare lättnader i aktiebeskattningen. Av dessa
skäl anser vi oss för närvarande inte kunna biträda motionerna i dessa
hänseenden.

minab/gotab Stockholm 1985 82399