SkU 1984/85:44
Skatteutskottets betänkande
1984/85:44
om kapitalbeskattningsfrågor
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet 14 motioner med yrkanden om
kapitalbeskattningen och dess utformning. Motionerna tar upp frågor om
såväl sänkning som höjning av kapitalskatterna samt olika värderingsregler.
M och c vill ha en återgång till de skatteskalor som gällde före den 1 januari
1983, medan vpk yrkar betydande skärpningar av skatterna. M vill höja de
skattefria grundbeloppen för make och barn vid arvsbeskattningen. I
motioner från m och c begärs också en uppräkning av de skattefria beloppen
vid gåva. Ändrade regler för värdering av aktier, både börsnoterade och
andra, krävs i flera motioner. Alla utom en avser lättnader vid värderingen. I
denna yrkas att förmögenhetsbeskattningen av OTC-aktier skall skärpas.
Vpk vill bl. a. ha en översyn av hur förmögenhetsöverföringar görs i syfte att
undgå arvs- och gåvobeskattning.
Behovet av taxeringsbevis och värderingsintyg vid arvs- och gåvobeskattningen
ifrågasätts i en motion. Förslaget från arvs- och gåvoskattekommittén
om ett institut för förhandsbesked vid gåvobeskattningen bör påskyndas
enligt en motion. Enligt en motion bör avdrag medges för andel i statsskuld.
Utskottet har avstyrkt samtliga motionsyrkanden. Vid betänkandet har
fogats reservationer.
Motionerna
1984/85:297 av Rune Torwald (c) och Martin Olsson (c)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att frågan utreds
huruvida bestämmelserna om taxeringsbevis för fast egendom samt värderingsintyg
för börsnoterade aktier och obligationer och motsvarande värdehandlingar
vid bouppteckningar och gåvor kan slopas.
1984/85:787 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m)
såvitt avser yrkande
6. att riksdagen begär skyndsamt förslag från regeringen innebärande att
börsaktier endast tas upp till omkring 60-65 % av börsvärdet vid förmögenhetsbeskattningen
samt till ändrade regler vid arv och gåva av aktier i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1984/85:828 av Erik Olsson (m)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
betydande sänkning av förmögenhetsskatten och arvsskatten.
1 Riksdagen 1984185. 6 sami Nr 44
SkU 1984/85:44
2
1984/85:1143 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
såvitt avser yrkandena
6. att riksdagen beslutar återinföra de skatteskalor för förmögenhets-,
arvs- och gåvoskatterna som gällde före den 1 januari 1983,
7. att riksdagen beslutar höja den skattefria gränsen för gåva till 5 000 kr.
1984/85:1222 av Erik Olsson (m) och Per-Richard Molén (m)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att det
skattefria beloppet vid gåva höjs från 2000 kr. till minst 10000 kr.
1984/85:1233 av Sten Svensson m. fl. (m)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till
ändrade värderingsregler för OTC-aktier vid arv och gåva i enlighet med vad
som i motionen anförts.
1984/85:1237 av Knut Wachtmeister (m)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till
arvs- och gåvoskattekommittén så att förslag om förhandsbesked i värderingsfrågor
beträffande gåvoskatt lämnas under 1985.
1984/85:1587 av Anders Andersson (m) och Sten Sture Paterson (m)
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen sägs om rätt till avdrag för andel i statsskuld vid taxering
till statlig förmögenhetsskatt.
1984/85:1622 av Sven Munke (m)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag beträffande
gåvoskattsgränsens justering i förhållande till penningvärdeförsämringen.
1984/85:1642 av Lars Werner m. fl. (vpk)
I motionen yrkas
1. att riksdagen beslutar om en generell höjning av förmögenhetsskatten i
enlighet med vad som anges i motionen,
2. att riksdagen beslutar om införande av en engångsskatt på stora
förmögenheter för år 1985 i enlighet med vad som anförs i motionen,
1984/85:2283 av Göte Jonsson (m)
såvitt avser yrkandena
1. att riksdagen hos regeringen hemställer om en översyn av skattereglerna
i syfte att underlätta generationsskiftena, samt utlösen av delägare i
företagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändringar av trettioprocentsregeln så att även aktier som omsätts
omfattas av denna regel vid arvs- och gåvobeskattningen,
3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändring av
reglerna för successiv gåva så att den blir tillämpbar även vid gåva av del av
företag, i enlighet med vad i motionen anförts.
SkU 1984/85:44
3
1984/85:2378 av Lennart Pettersson m.fl. (s)
I motionen yrkas att riksdagen uttalar sig för att gällande förmögenhetsskatteregler
för aktier på börsens OTC-lista skärps och att regeringen snarast
bör komma med förslag till riksdagen i enlighet härmed.
1984/85:2388 av Lars Werner m. fl. (vpk)
I motionen yrkas
1. att riksdagen beslutar om en skärpning av arvs- och gåvoskatten i
enlighet med vad som anförs i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande översyn av de kringgående rörelserna för
undgående av skatt.
1984/85:2754 av Ulf Adelsohn m.fl. (m)
såvitt avser yrkandena
9. att riksdagen beslutar att skalan för uttag av statlig förmögenhetsskatt
fr. o. m. taxeringen 1986 återfår det utseende den hade den 1 januari 1982,
10. att riksdagen beslutar att börsnoterade aktier vid förmögenhetsbeskattningen
skall tas upp till 65 % av sitt marknadsvärde,
13. att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag om ändrad arvsoch
gåvobeskattning i enlighet med vad som anförts i motionen.
Gällande rätt m. m.
Kapitalbeskattningen
Förmögenhetsskatten tas ut av fysiska personer, dödsbon, utländska bolag
och vissa familjestiftelser. Skatten utgår enligt en progressiv skala.
Vissa föreningar och samfund där medlemmarna inte äger del i föreningens
eller samfundets förmögenhet samt vissa samfälligheter betalar - under
förutsättning att de är skyldiga erlägga inkomstskatt - en proportionell
förmögenhetsskatt om 1,5 %c på den del av sin beskattningsbara förmögenhet
som överstiger 25000 kr.
Genom riksdagsbeslut i december 1982 (SkU 1982/83:15) höjdes förmögenhetsskatten
för fysiska personer med 0,5 procentenheter i alla skikt
jämfört med den skatteskala som beslöts vid 1980/81 års riksmöte (SkU
1980/81:11). Genom höjningen blev skatten i förmögenhetsskiktet 400000 -600000 kr., 1,5%, i skiktet mellan 600000 och 800000 kr., 2%, i skiktet
mellan 800000 och 1800000kr., 2,5%, och för belopp däröver 3%.
Höjningen gällde fr. o. m. 1984 års taxering men i december 1983 antog
riksdagen ett regeringsförslag om en tillfällig ytterligare skärpning av
förmögenhetsskatten vid 1984 års taxering (SkU 1983/84:12). Detta beslut
innebar en sänkning av skattepliktsgränsen från 400 000 till 300 000 kr. och en
höjning av skatten i samtliga skikt med 1 procentenhet. Först vid 1985 års
SkU 1984/85:44
4
taxering tillämpas således den i december 1982 beslutade skatteskalan.
Arvs- och gåvoskatt utgår enligt tre klasser, olika utformade beroende på
vem som ärver eller får egendom och på arvets eller gåvans storlek. Vid
arvsbeskattningen medges i klass I ett skattefritt grundavdrag på 50000 kr.
för efterlevande make och på 25000 kr. för annan mottagare. I klasserna II
och III medges ett motsvarande avdrag om 5 000 kr. Barn eller avkomlingar
till barn, som inte fyllt 18 år när skyldighet att betala arvsskatt inträder, har
rätt till ytterligare ett avdrag (s. k. minderårighetsavdrag) om 5000 kr. för
varje år som återstår till dess 18-årsgränsen uppnås.
Riksdagsbeslutet i december 1982 innebar också en höjning av arvs-och
gåvoskatten fr. o. m. den 1 januari 1983. Höjningen i klass I var 1 till 7
procentenheter och i klass II 2 till 5 procentenheter jämfört med de
skatteskalor som togs vid 1980/81 års riksmöte vid vilket tillfälle även de
skattefria grundavdragen höjdes till nuvarande belopp. (SkU 1980/81:11)
Som exempel på skattehöjningen år 1982 kan nämnas att skatten för en
skattepliktig lott i klass I på 50000 kr. ökade från 2500 kr. till 3 000 kr., på
500 000 kr. från 122 500 till 135 000 kr. och på 2 500 000 kr. från 1 133 500 kr.
till 1269000 kr. Skattesatsen i det högsta skiktet (över 6 000000 kr.) steg från
65 till 70%.
I klass II steg skatten på 40 000 kr. från 4 800 kr. till 6 000 kr., på 250 000 kr.
från 97 700 kr. till 108100 kr. och på 600 000 kr. från 311200 kr. till 335 600 kr.
Skattesatsen i det högsta skiktet i klass II (över 1200000 kr.) steg från 72 till
75%.
Riksdagen har under senare år haft att pröva yrkanden om såväl sänkning
som höjning av kapitalskatterna.
I samband med behandlingen av 1982 års regeringsförslag om höjning av
kapitalskatterna yrkades sålunda av samtliga borgerliga partier att kapitalskatterna
skulle lämnas oförändrade. Man motiverade detta yrkande med att
skärpningarna i praktiken riktade sig mot familjeföretagen och mot produktivt
sparande. I en vpk-motion yrkades betydande skärpningar av såväl
förmögenhetsskatten som arvs- och gåvoskatten. Skatteutskottet framhöll
med anledning härav att skatteskalorna efter 1970 års omläggning av
kapitalbeskattningen fortlöpande anpassats till penningvärdeutvecklingen
och att därutöver väsentliga lättnader genomförts beträffande kapital i
familjeföretag. Härtill kom - menade utskottet - att ägare av stora
förmögenheter fick anses ha möjlighet att ta på sig en del av de ökade
bördorna för att stärka samhällsekonomin. Skärpningarna i fråga om mindre
förmögenheter och arv var enligt utskottets mening måttliga. I fråga om
större kapital ansåg utskottet däremot redan utgående skatter så höga att
utrymme saknades för så betydande höjningar som föreslogs av vpk.
Även i samband med prövningen hösten 1983 av propositionen om tillfällig
skärpning av förmögenhetsskatten väcktes ett motionsyrkande om återgång
till den förmögenhetsskatteskala som gällde vid 1983 års taxering medan vpk
yrkade ytterligare höjningar.
SkU 1984/85:44
5
Våren 1984 behandlade skatteutskottet återigen motioner om höjningar
resp. sänkningar av kapitalskatterna och om förmögenhetsskattens långsiktiga
utformning (SkU 1983/84:28). Utskottet framhöll därvid att det i nuvarande
ekonomiska läge inte fanns tillräcklig anledning för riksdagen att
frånträda sin tidigare av statsfinansiella och fördelningspolitiska hänsyn
dikterade ståndpunkt.
Skattefria gåvobelopp
Skattefrihet åtnjuts vid gåvobeskattningen för vissa gåvor med hänsyn till
gåvans beskaffenhet och storlek. Bestämmelser härom finns i 39§ lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt (AGL). Bl. a. är gåvor av möbler,
husgeråd och annat lösöre för gåvotagarens personliga bruk skattefria om
värdet inte överstiger 10000 kr. per kalenderår. Om värdet överstiger 10000
kr. är hela gåvan skattepliktig. För andra vanliga gåvor gäller ett fribelopp
om 2000 kr. per givare och år.
Beloppsgränsen för lösöre på 10000 kronor tillkom år 1974 samtidigt som
gåvoskattefriheten för lösöre utsträcktes till att omfatta inte enbart s. k. inre
lösöre utan även annat lösöre. Tidigare var gåvor av inre lösöre, avsedda för
mottagarens eller hans familjs personliga bruk, skattefria utan någon
beloppsgräns. I princip avsågs dock att endast s. k. sedvanliga gåvor skulle
vara skattefria.
Grundavdraget på 2000 kr. infördes år 1970. Även tidigare var gåvor
under 2000 kr. skattefria men beloppet var inte något fribelopp utan gåvor
över 2 000 beskattades fullt ut. Beloppet 2000 kr. har gällt sedan år 1958.
Dessförinnan var gränsen 3000 kr. sammanlagt under fyra år.
Frågan om en höjning av det skattefria grundavdraget på 2000 kr. har
prövats av riksdagen upprepade gånger. Utskottet som avstyrkt motioner i
frågan har pekat på gåvoskattens funktion att förhindra kringgående av
arvsbeskattningen genom fortlöpande gåvor under skattepliktsgränsen.
Utskottet har också erinrat om att gåvor från olika givare till gåvomottagare i
samma familj inte läggs ihop vid gåvobeskattningen och att en spärr behövs
mot kapitalöverföringar till barn. Senast hänvisade utskottet till att en
översyn av arvs- och gåvobeskattningen planerades (SkU 1983/84:28).
I direktiven till den numera tillsatta kommittén (Fi 1984:02) för en översyn
av lagstiftningen om arvs- och gåvoskatt (dir. 1984:18) sägs bl. a. att
översynen bör omfatta de belopp och förutsättningar för gåvoskattefrihet
som anges i 39 § AGL. Bl. a. bör beaktas om en höjning av de skattefria
beloppen kan frigöra resurser på länsstyrelserna för större och mera
komplicerade beskattningsfall.
1 * Riksdagen 1984185. 6 sami. Nr 44
SkU 1984/85:44
6
Vissa värderingsfrågor m. m.
Olika regler för värdering av aktier gäller vid förmögenhetsbeskattningen,
arvsbeskattningen och gåvobeskattningen. Börsnoterade aktier skall värderas
enligt börskurs vid de tre beskattningsformerna. Med börsnoterade aktier
avses aktier som är inregistrerade vid in- eller utländsk fondbörs. Hit hör inte
aktier som är noterade på OTC-listan, den s. k. väntelistan eller som är
föremål för annan notering. Värdering av andra aktier än börsnoterade skall i
princip ske enligt följande.
Vid förmögenhetsbeskattningen skall aktierna i princip värderas efter
marknadsvärdet. Fr. o.m. 1983 års taxering gäller dock att alla aktier i
rörelsedrivande, icke börsnoterade aktiebolag, skall värderas enligt de regler
som gäller för familjeföretag (SkU 1981/82:65). Dessa regler innebär att
företagets substansvärde reduceras till 30 % och därefter fördelas på antalet
aktier. De nya reglerna utgjorde ett led i vissa åtgärder för att underlätta
småföretagens kapitalförsörjning. Reglerna innebär att det numera endast är
förvaltningsbolag som värderas till marknadsvärdet. Om marknadsvärde
saknas sker värderingen efter en schablonmässig avkastningsberäkning eller
till oreducerat substansvärde.
Vid arvs- och gåvobeskattningen skall däremot alla aktier som noteras
eller eljest omsätts på kapitalmarknaden tas upp till marknadsvärdet. Endast
aktier i fåmansägda bolag, dvs. aktier som inte är föremål för notering eller
omsättning på kapitalmarknaden, får värderas till substansvärdet vilket
värde för aktier i rörelsedrivande bolag reduceras till 30 %. Vid gåvobeskattningen
gäller dock bl. a. den inskränkningen att det reducerade värdet endast
får användas om givaren avhänder sig hela sin del i företaget utan förbehåll.
De olika reglerna vid kapitalbeskattningen för värdering av icke börsnoterade
aktier innebär bl. a. att OTC-aktier och övriga noterade eller omsatta
aktier får värderas till 30 % av substansvärdet vid förmögenhetsbeskattningen,
om bolaget är rörelsedrivande, medan samma aktier vid arvs- och
gåvobeskattningen skall tas upp till det i allmänhet betydligt högre marknadsvärdet.
Vid gåvobeskattningen innebär reglerna bl. a. att successiva
gåvor av aktier i fåmansföretag värderas högre än gåva av givarens hela
aktieinnehav.
Vid förmögenhetsbeskattningen och arvs- och gåvobeskattningen finns
regler om avdrag för s. k. latent skatteskuld som kan belasta vissa tillgångar
och aktualiseras under vissa omständigheter. Även reduceringsreglerna för
förmögenhet i företag kan sägas innebära att hänsyn tas till att tillgångar av
detta slag i allmänhet belastas med en latent skatteskuld. Någon hänsyn till
latent skatteskuld tas dock inte vid värdering av börsnoterade aktier och vid
arvs- och gåvobeskattningen ej heller för aktier som noteras eller omsätts på
kapitalmarknaden.
Frågan om värdering av börsnoterade och icke-börsnoterade aktier vid
kapitalbeskattningen har behandlats av utskottet både vid 1983/84 och
SkU 1984/85:44
7
innevarande års riksmöten.
Beträffande avdrag för latenta skatteskulder på aktier framhöll utskottet i
sitt betänkande SkU 1983/84:32:
Tidigare års ställningstaganden till frågan om avdrag för latenta skatteskulder
innebär att en avdragsrätt i detta hänseende bör begränsas till tillgångar
där ett avdrag av detta slag är särskilt betydelsefullt och att skälen för avdrag
när det gäller aktier inte ansetts ha tillräcklig tyngd. Kritiken mot nuvarande
regler är enligt utskottets uppfattning betydligt överdriven. Frågan om den
latenta skatteskulden på aktier har en begränsad betydelse, vilket framgår
redan av det förhållandet att endast en mindre del av inkomsttagarna över
huvud taget betalar förmögenhetsskatt på grund av sitt aktieinnehav.
Särskilda avdragsregler i detta hänseende kommer i första hand att gynna
personer med hög inkomst och hög förmögenhet och med mycket stora
aktieinnehav. Därtill kommer att realisationsvinstreglerna är så utformade
att även relativt stora aktieinnehav kan avvecklas utan att någon realisationsvinstskatt
över huvud taget blir aktuell. Att under sådana förhållanden
generellt medge ett avdrag för latent realisationsvinstskatt bör givetvis inte
komma i fråga. Utskottet vill inte bestrida att också de samlade skatterna i
vissa fall kan bli höga, men vad som anförs i den sistnämnda motionen är mer
ett räkneexempel än en beskrivning av en konkret verklighet. De skattelättnader
som i speciella fall möjligen kan anses motiverade för latent
skatteskuld på aktier är f. ö. så begränsade att dessa knappast påverkar
bilden väsentligt.
I fråga om förmögenhetsbeskattningen av OTC-aktier framhöll utskottet
att reglerna härom ansetts utgöra ett nödvändigt led i vissa åtgärder för att
underlätta småföretagens kapitalförsörjning. Någon lösning på den komplicerade
frågan att förhindra att skattelättnaderna sprids utanför den avsedda
företagarkretsen ansåg utskottet sig inte kunna förespråka. Utskottet utgick
dock från att frågan skulle tas upp i samband med övriga delar av 1980 års
företagsskattekommittés (B 1979:13) utredningsuppdrag och avstyrkte därför
en motion i frågan.
Finansministern har i ett frågesvar år 1983 (RDprot 1983/84:40) sagt sig
vilja avvakta utvecklingen på OTC-marknaden innan nya överväganden görs
i frågan.
Utredningen angående de små och medelstora företagens finansiella
situation har i sitt betänkande Kreativ finansiering (SOU 1983:59) föreslagit
vissa åtgärder i syfte att förbättra förutsättningarna för småföretagens
finansiering, bl. a. åtgärder för att underlätta generationsskiften i företag.
Utredningen framhåller att likformiga värderingsregler såvitt möjligt bör
gälla för alla kapitalskatter och ifrågasätter därför om de skillnader som
föreligger mellan förmögenhetsbeskattningen och arvsbeskattningen beträffande
värdering av icke-börsnoterade aktier varit avsedda av lagstiftaren.
Skillnaderna har också enligt utredningen lett till oklarheter i tillämpningen.
En ändring bör därför göras så att olikheterna försvinner. Utredningen
framhåller att de smärre olikheter som gäller mellan gåvobeskattningen och
övriga kapitalskatter också är ägnade att skapa osäkerhet hos företagarna
SkU 1984/85:44
8
och erinrar om att riksdagen påtalat angelägenheten av likformighet mellan
arvs-och gåvobeskattningen. Lättnadsreglerna bör därför även omfatta
delgåvor. Enbart den omständigheten att ett företag överlåts successivt kan
nämligen enligt utredningen inte öppna några nämnvärda skatteflyktsmöjligheter.
I dessa frågor har utredningen samrått med företagsskattekommittén.
Utredningen föreslår också att den latenta skatteskulden skall beaktas
vid arvs- och gåvobeskattningen på så sätt att från värdet av aktier får
avräknas en skuld motsvarande 20 % av aktiernas värdestegring. Utredningens
förslag har remissbehandlats.
Enligt direktiven till arvs- och gåvoskattekommittén kan värderingsreglerna
i vissa delar behöva ses över. Förändringar på realisationsvinstbeskattningens
område som inneburit en övergång till evig vinstbeskattning har lett
till att krav framförts om att hänsyn skall tas till latent skatteskuld, bl. a. vid
värdering av börsaktier. Denna fråga bör enligt direktiven därför övervägas i
utredningsarbetet.
Även eventuella följdändringar i förmögenhetsskattelagstiftningen bör
uppmärksammas i kommitténs arbete. Däremot skall frågor rörande beskattningen
av företagsförmögenhet även i fortsättningen utredas av företagsskattekommittén.
Ett nära samråd mellan de båda utredningarna
förutsätts dock äga rum.
Övriga frågor
Skattskyldig eller den som omhänderhar dödsbos egendom är enligt 26 §
AGL skyldig att tillhandahålla den utredning som ”prövas erforderlig för
bedömande av egendoms värde”. Bl. a. skall man lämna taxeringsbevis för
fastighet och intyg från bank, mäklare eller annan sakkunnig för värdering av
aktier, obligationer och liknande värdehandlingar, eller i vissa fall bevis från
länsstyrelse om sådan värdering. Det ingår i arvs- och gåvoskattekommitténs
uppdrag att göra en teknisk översyn av hela arvs-och gåvoskattelagstiftningen.
Genom ett beslut år 1982 har högsta domstolen slagit fast att gåvoskatt
skall tas ut även om en gåva visar sig vara ogiltig enligt allmänna
förmögenhetsrättsliga regler eller grundsatser. Gåvoskatt har således utgått
trots att gåvan förklarats ogiltig och återgått. Dessa beskattningseffekter har
särskilt uppmärksammats i direktiven till arvs-och gåvoskattekommittén.
Finansministern säger sig ha blivit övertygad om att det bör införas en
möjlighet att få förhandsbesked beträffande gåvoskatt, bl. a. i värderingsfrågor.
SkU 1984/85:44
9
Utskottet
Kapitalbeskattningen
Riksdagen höjde genom beslut i december 1982 förmögenhetsskatten med
0,5 procentenheter i samtliga skikt. Höjningen gällde fr. o.m. 1984 års
taxering men har på grund av att riksdagen hösten 1983 beslutade en
ytterligare tillfällig höjning för 1984 års taxering börjat tillämpas först vid
1985 års taxering.
I partimotionerna 1143 från c och 2754 från m yrkar motionärerna en
återgång till den skatteskala för förmögenhetsskatten som gällde före 1984
års taxering. I centerpartiets partimotion anförs bl. a. att det inte kan
bestridas att skärpningen av förmögenhetsskatten påverkat företagens
produktiva sparande och investeringsvilja negativt. Moderaterna påpekar att
Sverige i dag har den högsta förmögenhetsbeskattningen bland OECDländerna,
att förmögenhetsskatten utgör ett speciellt problem för personer
med förmögenhet som ger låg eller ingen direkt avkastning, t. ex. egnahemsägare
eller ägare av mindre företag och att olika typer av förmögenhet ger
olika skatteutfall. Enligt moderaterna bör det långsiktiga målet vara ett stort
fribelopp som från beskattning undantar alla mindre förmögenheter och en
proportionell skatt. Erik Olsson (m) begär i motion 828 en betydande
sänkning av förmögenhets- och arvsskatterna med hänvisning till att förmögenheterna
i regel utgörs av arbetande kapital och att skatterna utgör ett stort
problem som kan innebära nedläggning eller försäljning av företag.
Vpk däremot anser att förmögenhetsskatten är alltför låg och begär i
motion 1642 en höjning av skatteuttaget med mellan 0,5 och 3 procentenheter.
Yrkandet innebär en fördubbling av förmögenhetsskatten i de båda
högsta skikten. Vpk vill dessutom ha en engångsskatt på förmögenheter vid
1986 års taxering på mellan 2 och 12 %.
Arvs- och gåvobeskattningen skärptes - liksom förmögenhetsbeskattningen
- hösten 1982. De nya skatteskalorna för arvs- och gåvoskatt trädde i kraft
den 1 januari 1983.
I partimotion 1143 från c liksom i partimotion 2754 från m yrkas en
återgång till de skatteskalor som gällde före den 1 januari 1983. M vill
dessutom att arvs- och gåvoskatterna på sikt minskas så att den högsta
skattesatsen i klass I utgör 50 % och övriga skikt och skatteklasser justeras i
motsvarande mån. De skattefria bottenbeloppen i klass I bör enligt m ökas
till 10 basbelopp för efterlevande make och till 2 basbelopp för annan. Erik
Olsson (m) begär i sin motion 828 en väsentlig sänkning av arvsskatten främst
för att underlätta generationsskiften.
Vpk däremot anser att arvs- och gåvoskatten är alltför liberal och de begär
därför i sin partimotion 2388 att skatten höjs så att högsta skattesatsen i klass
I blir 80 % i stället för nuvarande 70 % och i klass II 85 % i stället för
nuvarande 75 %.
SkU 1984/85:44
10
Frågor om sänkning resp. skärpning av kapitalskatterna har prövats av
riksdagen vid flera tillfällen under senare år. Även om kapitalbeskattningen
svarar för ett ganska litet bidrag till det allmännas inkomster fyller den enligt
utskottets mening en viktig funktion som ett medel att tillgodose fördelningspolitiska
önskemål. De under senare år snabbt stigande förmögenheterna
har motiverat en skärpt beskattning. Ett kapitalskatteuttag på en alltför hög
nivå kan dock verka hämmande på sparande och investeringar. Kapitalskatternas
höjd liksom värderingen av olika tillgångar vid beskattningen är en
avvägningsfråga. Utskottet anser inte att riksdagen har anledning frånträda
den ståndpunkt i frågan som riksdagen intog år 1982 och avstyrker därför
samtliga i detta avsnitt behandlade motioner i vad de rör frågor om
kapitalskatternas höjd.
Skattefria gåvobelopp
Gåvor av inre och yttre lösören är skattefria om värdet ej överstiger 10 000
kr. För andra gåvor medges ett skattefritt grundavdrag på 2000 kr.
I partimotion 1143 begär c att det skattefria grundavdraget höjs till 5 000
kr. I motion 1122 av Erik Olsson och Per-Richard Molén (båda m) yrkar
motionärerna en höjning av avdraget till minst 10000 kr., medan Sven
Munke (m) i motion 1622 vill att grundavdraget räknas upp med hänsyn till
penningvärdeförsämringen. M yrkar i sin partimotion 2754 att gåvor upp till
ett halvt basbelopp skall vara skattefria oavsett gåvans beskaffenhet.
Samtliga motionärer framhåller att det skattefria gåvobeloppet på 2000 kr.
har varit oförändrat sedan lång tid tillbaka och att det därför finns anledning
att räkna upp det. Sven Munke påpekar också att avdragsrätten för
periodiska understöd slopats vid inkomstbeskattningen och att det inte minst
av denna anledning finns skäl att justera beloppet.
Som framgått av den tidigare redogörelsen ingår det i arvs- och gåvoskattekommitténs
uppdrag att överväga en höjning av de skattefria gåvobeloppen,
bl. a. därför att en sådan åtgärd skulle kunna frigöra resurser på länsstyrelserna
för mera angelägna granskningsuppgifter. Detta är enligt utskottets
uppfattning en väsentlig sida av saken. Samtidigt bör beloppsgränserna med
hänsyn till gåvoskattens funktion som komplement till arvsskatten vara så
avpassade att en arvsbeskattning inte undviks genom skattefria gåvor under
livstiden. Utskottet är inte berett att nu tillstyrka någon uppräkning av
skattepliktsgränserna utan anser att man bör avvakta de överväganden i
frågan som kommer att redovisas av arvs- och gåvoskattekommittén.
Utskottet avstyrker därför motionerna, såvitt nu är i fråga.
Vissa värderingsfrågor
Som framgår av den tidigare redogörelsen tas vid kapitalbeskattningen
inte någon hänsyn till latent skatteskuld på börsaktier.
SkU 1984/85:44
11
I m:s partimotion 2754 och i motion 1233 av Sten Svensson m. fl. (m) yrkas
att OTC-aktier vid arvsbeskattningen - i den senare motionen avses också
gåvobeskattningen - skall värderas på samma sätt som vid förmögenhetsbeskattningen
dvs. i regel tas upp till ett reducerat substansvärde i stället för till
noterad kurs. Motionärerna anser att nuvarande regler lätt kan framtvinga
icke önskvärda ägarbyten vid ett arvfall. Liknande synpunkter framförs i
motion 2283 av Göte Jonsson (m) som också vill att alla aktier, som är
föremål för omsättning, vid arvs- och gåvobeskattningen skall värderas som
vid förmögenhetsbeskattningen. Han vill även att reglerna för successiva
gåvor skall ändras och att en översyn sker i syfte att underlätta generationsskiften
i företag och utlösen av delägare. I motion 787 begär förste vice
talmannen Ingegerd Troedsson att aktier (även börsaktier) skall värderas
väsentligt lägre vid arv och gåva. Lennart Pettersson (s) däremot vill i sin
motion 2378 att förmögenhetsskatten på OTC-aktier skall skärpas i första
hand för andra än huvudaktieägarna. Vpk begär i sin partimotion 2388 en
översyn av gällande regler i syfte att förhindra förmögenhetsöverföringar i
skatteundandragande syfte.
Ingegerd Troedsson (m) yrkar även i sin motion 787 att börsaktier vid
förmögenhetsbeskattningen skall tas upp till endast ca 60-65 % av börsvärdet.
M yrkar i sin partimotion 2754 att börsaktier skall tas upp till 65 % av
börsvärdet både vid förmögenhets- och arvsbeskattningen. I moderaternas
partimotion yrkas dessutom att värderingen vid arv skall göras först då en
avyttring faktiskt är möjlig.
Utskottet anser det för sin del olyckligt om de olikheter som gäller i fråga
om värdering av aktier vid kapitalbeskattningen skapar oklarheter för de
skattskyldiga.
En allmän strävan bör vara att göra beskattningsreglerna enkla och
överskådliga för såväl de skattskyldiga som taxeringsmyndigheterna. Samtidigt
måste de vara så utformade att de försvårar transaktioner i skatteundandragande
syfte.
Vad beträffar aktier i icke börsnoterade företag har sådana lindringar,
framför allt i förmögenhetshänseende, genomförts successivt sedan början
på 1970-talet, att betydande värden numera inte torde bli föremål för någon
beskattning. Utskottet vill betona att lindringarna i första hand är avsedda
för huvudaktieägare i familjeföretag. Frågan om värdering av företagsförmögenhet
vid kapitalbeskattningen är föremål för fortsatta överväganden inom
företagsskattekommittén och regeringskansliet. Utskottet är därför inte
berett att nu tillstyrka någon ändring av reglerna.
När det gäller börsnoterade aktier finns det enligt utskottets mening skäl
att överväga en viss lindring vid värderingen med hänsyn till att en
beskattning också sker vid försäljning av aktier. Möjligen måste en sådan
åtgärd kombineras med uppstramningar av realisationsvinstbeskattningen.
Dessa frågor ingår i arvs-och gåvoskattekommitténs och kapitalvinstkommitténs
utredningsuppdrag och utskottet anser att resultatet av utredningsar
-
SkU 1984/85:44
12
betet bör avvaktas innan ställning tas till hithörande frågor.
Med anledning av vpk:s motion vill utskottet erinra om att frågan om
införandet av en skatteflyktsklausul på arvs-och gåvoskatteområdet också
ingår i arvs- och gåvoskattekommitténs uppdrag.
Med det sagda avstyrker utskottet samtliga i detta avsnitt behandlade
motionsyrkanden.
Övriga frågor
I motion 297 av Rune Torwald och Martin Olsson (båda c) begärs en
utredning i syfte att slopa kravet på taxeringsbevis och värderingsintyg för
värdepapper inom arvs-och gåvobeskattningen. Motionärerna anser att
reglerna är förlegade och leder till onödigt arbete och onödiga kostnader för
de skattskyldiga.
Utskottet kan instämma i motionärernas uppfattning att onödiga regler
bör utmönstras ur lagstiftningen. Den informationsteknologiska utveckling
som pågår torde också komma att innebära att myndigheterna i allt större
utsträckning snabbt och systematiskt får tillgång till erforderlig information i
dessa frågor. Det ingår i arvs-och gåvoskattekommitténs uppdrag att
modernisera lagstiftningen, och utskottet förutsätter att man därvid även
överväger om kravet på taxeringsbevis och värderingsintyg är motiverat.
Någon åtgärd med anledning av motionen anser utskottet inte påkallad och
utskottet avstyrker därför bifall till den.
Knut Wachtmeister (m) begär i motion 1237 att arvs-och gåvoskattekommittén
genom tilläggsdirektiv skall få i uppdrag att redan innevarande år
lämna förslag om möjlighet att erhålla förhandsbesked i frågor gällande
gåvoskatt. Motionären anser en sådan åtgärd angelägen från rättssäkerhetssynpunkt
och att den inte bör fördröjas i avvaktan på att kommittén avslutar
sitt arbete vilket kan beräknas ske tidigast under 1986.
Utskottet instämmer i uppfattningen att ett institut för förhandsbesked bör
införas för att i görligaste mån bl. a. undvika att beskattningen får sådana
effekter att gåvoskatt utgår trots att gåva ej föreligger. Det är enligt
utskottets mening angeläget att frågan om förhandsbesked får en snar
lösning. Om det är lämpligt att behandla den med förtur, skild från
utredningsuppdraget i övrigt, bör dock ankomma på arvs- och gåvoskattekommittén
att bedöma. Någon särskild åtgärd med anledning av motionen
anser utskottet inte påkallad, varför utskottet avstyrker bifall till den i den
mån den inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.
I motion 1587 av Anders Andersson och Sten Sture Paterson (båda m)
framhåller motionärerna att avdrag för andel i statsskulden bör medges vid
förmögenhetsbeskattningen. Alla svenska medborgare har enligt motionärerna
en latent skuld som de är ansvariga för och kan åläggas att amortera.
Det är enligt deras uppfattning därför rimligt att medge avdrag för denna
andel i statsskulden.
SkU 1984/85:44
13
Enligt lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt utgör skattepliktig
förmögenhet kapitalvärdet av den skattskyldiges tillgångar, i den mån värdet
härav överstiger kapitalvärdet av hans skulder. Detta innebär att avdrag får
ske för alla skulder vid beskattningsårets utgång för vilka rättsligt bindande
betalningsansvar föreligger. Medborgarnas andel i landets samlade statsskuld
— hur än denna andel beräknas - är enligt utskottet inte av den
karaktären att avdrag härför bör medges vid förmögenhetsbeskattningen.
Utskottet avstyrker följaktligen motionen.
Utskottet hemställer
1. beträffande omedelbara ändringar i skatteskalan för förmögenhetsskatt
att
riksdagen avslår motionerna 1984/85:828 i denna del, 1984/
85:1143 yrkande 6 i denna del, 1984/85:1642 och 1984/85:2754
yrkande 9,
2. beträffande omedelbara ändringar i skatteskalorna för arvs-och
gåvoskatt
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:828 i denna del, 1984/
85:1143 yrkande 6 i denna del, 1984/85:2388 yrkande 1 och
1984/85:2754 yrkande 13 i denna del,
3. beträffande övriga frågor rörande skattesatser och grundavdragen
vid arvsbeskattningen
att riksdagen avslår motion 1984/85:2754 yrkande 13 i denna del,
4. beträffande fribeloppet vid gåva
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1143 yrkande 7, 1984/
85:1222, 1984/85:1622 och 1984/85:2754 yrkande 13 i denna del,
5. beträffande vissa värderingsfrågor m. m.
a) att riksdagen avslår motionerna 1984/85:787 yrkande 6, 1984/
85:1233, 1984/85:2283 yrkandena 1, 2 och 3, 1984/85:2378 samt
1984/85:2754 yrkande 10 och yrkande 13 i denna del,
b) att riksdagen avslår motion 1984/85:2388 yrkande 2,
6. beträffande taxeringsbevis och värderingsintyg
att riksdagen avslår motion 1984/85:297,
7. beträffande förhandsbesked vid gåvobeskattningen
att riksdagen avslår motion 1984/85:1237,
8. beträffande avdrag för andel i statsskuld
att riksdagen avslår motion 1984/85:1587.
Stockholm den 12 mars 1985
På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN
SkU 1984/85:44
14
Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Olle Westberg (s), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m). Ingemar Hallenius
(c)* , Bo Forslund (s)*, Egon Jacobsson (s)* , Karl Björzén (m), Kjell
Johansson (fp)* , Anita Johansson (s)* , Ewy Möller (m), Bruno Poromaa (s)
och Erkki Tammenoksa (s).
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer
Omedelbara ändringar i skatteskalorna (mom. 1 och 2)
1. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Karl Björzén (m) och Ewy Möller (m) anser:
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Frågor
om” och slutar med ”kapitalskatternas höjd” bort ha följande lydelse:
De skatteskalor för förmögenhetsskatten och för arvs- och gåvoskatten
som gällde fram till den 1 januari 1983 härstammade från ett av den
dåvarande socialdemokratiska regeringen år 1970 framlagt förslag. Reformen
innebar en omfördelning så att skatten sänktes för små och medelstora
förmögenheter och arv och höjdes för de större. De nya reglerna grundade
sig på en omfattande översyn av kapitalbeskattningen. Av det omfattande
material som presenterades av utredningen framgick enligt vad bevillningsutskottet
anförde vid sin prövning av frågan att möjligheterna till skattehöjningar
på detta område var begränsade. Utskottet anslöt sig till regeringens
förslag men framhöll samtidigt att de farhågor som vid remissbehandlingen
uttalats i fråga om den inverkan skatteskärpningar kunde få på näringslivets
funktionsduglighet och på hela vårt lands ekonomi manade till en viss
försiktighet. De lättnader som därefter genomförts har endast avsett att
anpassa skatteuttaget till inträffade ändringar i penningvärdet. Så anpassades
år 1980 skatteskalorna till de väntade taxeringsvärdehöjningarna vid
1981 års fastighetstaxering.
Riksdagens beslut hösten 1982 om höjda kapitalskatter innebar betydande
skärpningar vilket särskilt hårt drabbat ägare till och anställda i mindre och
medelstora företag. För dessa innebar förmögenhets- samt arvs- och
gåvoskatterna redan före den 1 januari 1983 allvarliga problem.
Den ytterligare, mycket kraftiga skärpningen av förmögenhetsskatten vid
1984 års taxering fick i flera fall en rent konfiskatorisk effekt. Beslutet
fattades dessutom i mitten av december 1983, dvs. när beskattningsåret
nästan var till ända. Skatteskärpningen fick därmed en retroaktiv karaktär.
Det torde inte kunna bestridas att kapitalskatterna i sin nuvarande
utformning påverkar företagens produktiva sparande och investeringsvilja
negativt.
SkU 1984/85:44
15
De farhågor som tidigare uttalats, bl. a. av bevillningsutskottet, för en
alltför hög beskattnings skadeverkningar på vår ekonomi har enligt skatteutskottets
mening besannats av utvecklingen. Det kan inte anses rimligt att
nu ta ut högre kapitalskatter än som gällde före 1982 års skatteskärpningar.
Med det anförda tillstyrker utskottet yrkandena i motionerna 1143 och
2754 om en återgång till de skatteskalor för förmögenhets- samt arvs- och
gåvoskatterna som gällde före den 1 januari 1983. Därmed får även motion
828 anses vara tillgodosedd.
Av vad utskottet anfört framgår att utskottet inte kan biträda vpk:s
yrkanden om skärpning av kapitalskatterna. Utskottet avstyrker följaktligen
dessa yrkanden i motionerna 1642 och 2388.
dels att utskottet i mom. 1 och 2 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1143 yrkande 6 och
1984/85:2754 yrkande 9 samt med anledning av motionerna
1984/85:828 och 1984/85:2754 yrkande 13 i denna del samt med
avslag på motionerna 1984/85:1642 och 1984/85:2388 yrkande 1
antar följande
a) Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.
Härigenom föreskrivs att 11 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
1 mom. Statlig förmögenhetsskatt
skall för fysisk person, dödsbo, utländskt
bolag samt i 10 a § tredje
stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt angiven familjestiftelse
utgöra:
när den beskattningsbara förmögenheten
inte överstiger 600 000
kronor: en och en halv procent av
den del av den beskattningsbara förmögenheten,
som överstiger 400 000
kronor;
när den beskattningsbara förmögenheten
överstiger 600 000 men inte
800 000 kr.: 3000 kr. för 600 000
kr. och 3% av återstoden; 800 000
men inte 1 800 000 kr: 7000 kr. för
800 000 kr. och2,5 % av återstoden;
1800 000 kr.: 32000 kr. för
1 800 000 kr. och 3 % av återstoden.
Föreslagen lydelse
S
1 moni. Statlig förmögenhetsskatt
skall för fysisk person, dödsbo, utländskt
bolag samt i 10 a § tredje
stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt angiven familjestiftelse
utgöra:
när den beskattningsbara förmögenheten
inte överstiger 600 000
kronor: en procent av den del av den
beskattningsbara förmögenheten,
som överstiger 400 000 kronor;
när den beskattningsbara förmögenheten
överstiger 600 000 men inte
800 000 kr.: 2000 kr. för 600 000
kr. och 1,5 % av återstoden 800 000
men inte 1 800 000 kr: 5000 kr. för
800 000 kr. och 2 7c av återstoden
1 800 000 kr.: 25000 kr. för
1 800 000 kr. och 2,5 % av återstoden.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas första gången vid 1986
års taxering.
SkU 1984/85:44
16
b) Förslag till
Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
Härigenom föreskrivs att 28 § lagen (1941:416) om arvskatt och gåvoskatt
skall ha nedan angivna lydelse.
28 §
Till klass I hela krontal.
Skatten beräknas enligt följande skalor.
Nuvarande lydelse
Klass 1
Arvsskatt, kr.
6% inom skiktet;
3000+12% " ” ;
9000+189c " " ;
18000+24% " " ;
Skattepliktig lott, kr.
- 50000
50000- 100000
100000- 150000
150000- 200000
200000- 300000
300000- 450000
450000- 600000
600000 - 800000
800000-1200000
1200000- 2500000
2500000 - 6000000
6000000-
30000+30% "
60000+36% "
! 14000+42% "
177000+48% "
273000+54% "
489000+ 60 9c "
1269000+65 % "
3544000+709c "
Skattepliktig lott, kr.
- 20000
20000- 40000
40000- 60000
60000- 90000
90000- 120000
120000- 150000
150000- 200000
200000- 250000
250000 - 600000
600000-1200000
1200000-
Skattepliktig lott, kr.
- 20000
20000- 40000
40000 - 60000
60000-
Klass 11
Arvsskatt, kr.
10% inom skiktet
2000+20% "
6000+28% "
11600+36% "
22400+44% "
35600+50% "
50600+55% "
78100+60% "
108100+65% "
335600+ 70%: "
755600+75% "
Klass III
Arvsskatt, kr.
8% inom skiktet
I 600+ 16% ”
4 800+24% -9600+30% "
SkU 1984/85:44
17
Skattepliktig lott, kr.
- 50000
50000- 100000
100000- 150000
150000- 200000
200000 - 300000
300000 - 450000
450000 - 600000
600000 - 800000
800000-1200000
1200000 - 2 500000
2500000 - 6000000
6000000-
Skattepliktig lott, kr.
- |
20000 |
20000- |
40000 |
40000- |
60000 |
60000- |
90000 |
90000- |
120000 |
120000- |
150000 |
150000- |
200000 |
200000- |
250000 |
250000- |
600000 |
600 0(X)- 1 |
1 200000 |
1200000- |
Skattepliktig lott, kr
- 20000
20000 - 40000
40000 - 60000
60000-
Föreslagen lydelse
Klass l
Arvsskatt, kr.
5% inom skiktet
2500+10% "
7500+15% "
15000+ 22% "
26000+28% "
54000+33% "
103500 +38% "
160500+44% "
248500+49% "
444500+53% "
1133500+58% "
3163500+ 65%"
Klass II
Arvsskatt, kr.
8% inom skiktet
1600+16%"
4800+24% "
9600+32% "
19200+40% "
31200+45% "
44 700+ 50% "
69 700+ 56% "
97 700+61% "
311200+67% "
713200+72% "
Klass III
Arvsskatt, kr.
8% inom skiktet
1600+169* "
4800+249* ”
9600+309* ”
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande om skattskyldighet inträtt dessförinnan.
SkU 1984/85:44
18
Övriga frågor rörande skattesatser och grundavdragen vid arvsbeskattningen
(mom. 3)
2. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m)
anser:
dels att utskottet omedelbart före avsnittet ”Skattefria gåvobelopp” på s.
10 bort tillägga följande:
De internationellt sett höga kapitalskatterna inverkar dock menligt på det
produktiva sparandet och investeringsbenägenheten och leder bl. a. till
sparande i improduktiva tillgångar. Härtill kommer att de nominella värdena
på vissa tillgångar ökat betydligt till följd av inflationen, utan någon
motsvarande ökning i avkastningen.
Enligt utskottets mening måste därför kapitalskatterna på sikt sänkas
ytterligare. Målet bör vara att mindre förmögenheter och arv till närstående
undantas från beskattning och att progressiviteten i skalorna för arvs- och
gåvoskatt minskas så att den högsta skattesatsen i klass I uppgår till maximalt
50%.
De vid arvsbeskattningen medgivna grundavdragen för efterlevande make
och barn bör höjas betydligt och samtidigt anknytas till basbeloppet. För
efterlevande make bör ett grundavdrag motsvarande 20 basbelopp medges
och för barn 2 basbelopp. Dessa ändringar bör göras i två etapper - den 1
januari 1986 respektive den 1 januari 1987.
dels att utskottet i mom. 3 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2754 yrkande 13 i denna
del hos regeringen begär förslag om ändrad arvs- och gåvobeskattning
i enlighet med vad i motionen anförts.
Fribeloppet vid gåva (mom. 4)
3. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m)
anser:
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 10 i stycke 4 börjar med
”Detta är” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:
Reglerna har nu kvarstått oförändrade så lång tid att det enligt utskottets
uppfattning framstår som angeläget med en snar uppräkning i avvaktan på
kommitténs vidare överväganden. Som anförs i motion 2754 bör reglerna för
gåvor av personligt lösöre och gåvor av kontanter, värdepapper och liknande
också samordnas och utformas såsom ett gemensamt grundavdrag. Med
utgångspunkt häri och med hänsyn till önskemålet att undvika en onödig
beskattning av små gåvor är det i motion 2754 föreslagna avdragsbeloppet ett
halvt basbelopp väl avvägt. Beloppet motsvarar för närvarande 10900 kr.
Utskottet tillstyrker således kravet i motion 2754 på ett förslag från
regeringen om nya regler i angivna hänseenden fr. o. m. den 1 januari 1986.
SkU 1984/85:44
19
Med vad utskottet anfört får också övriga motionsyrkanden i frågan anses
vara tillgodosedda.
dels att utskottet i mom. 4 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2754 yrkande 13 i denna
del och med anledning av motionerna 1984/85:1143 yrkande 7,
1984/85:1222 och 1984/85:1622 begär förslag från regeringen om
ändrad utformning av reglerna om skattefrihet för gåvor i enlighet
med vad som anförts här ovan.
4. Stig Josefson (c), Ingemar Hallenius (c) och Kjell Johansson (fp) anser:
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”Detta
är” och som slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:
Det skattefria 2000-kronorsbeloppet för penninggåvor m. m. har -frånsett vissa ändringar av utformningen av reglerna - varit oförändrat
sedan år 1958. Beloppet är enligt utskottets uppfattning så lågt att det
framstår som angeläget med en måttlig uppräkning i avvaktan på resultatet
av kommitténs arbete. Den i motion 1143 föreslagna uppräkningen till
5000 kr. är enligt utskottets uppfattning väl avvägd.
Utskottet tillstyrker således motion 1143 och avstyrker övriga motioner i
frågan till den del de inte därmed är tillgodosedda.
dels att utskottet i mom. 4 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1143 yrkande 7 och med
anledning av motionerna 1984/85:1222, 1984/85:1622 och 1984/
85:2754 yrkande 13 i denna del antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.
Härigenom föreskrivs att 39 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
skall ha nedan angivna lydelse:
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
39 8
Skattefritt åtnjutes därefter införts
d) för annan än under a), b) och c)
omförmäld fullbordad gåva, i den
man värdet av gåvan eller, om gåvotagaren
under samma kalenderår av
samme givare erhåller flera sådana
gåvor som här avses, det sammanlagda
värdet av dessa gåvor icke
överstiger 2000 kronor.
d) för annan än under a), b) och c)
omförmäld fullbordad gåva. i den
mån värdet av gåvan eller, om gavotagaren
under samma kalenderar av
samme givare erhåller flera sadana
gåvor som här avses, det sammanlagda
värdet av dessa gåvor icke
överstiger 5000 kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande om skattskyldighet inträtt dessförinnan.
SkU 1984/85:44
20
Vissa värderingsfrågor (morn. 5 a)
5. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m)
anser:
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med ”En
allmän” och slutar på s. 12 med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha
följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening angeläget att reglerna för värdering av
aktier görs så likformiga som möjligt inom kapitalbeskattningen så att de blir
enkla och överskådliga för såväl de skattskyldiga som taxeringsmyndigheterna.
Samtidigt måste de vara så utformade att de försvårar transaktioner i
skatteundandragande syfte.
Efter förslag i 1977 års småföretagarproposition ändrades reglerna vid
arvs- och gåvobeskattningen så att lättnadsregeln för företagsförmögenhet
skulle tillämpas på samma sätt och i samma omfattning vid arvs- och
gåvobeskattningen som enligt då gällande regler för förmögenhetsbeskattningen.
Motivet härför var bl. a. att underlätta generationsväxlingar i mindre
och medelstora företag. Härefter har reglerna fr. o. m. 1983 års taxering
utvidgats i vad avser förmögenhetsskatten, bl. a. för att förenkla reglerna vid
värdering av aktier som noteras eller omsätts på kapitalmarkanden utanför
fondbörsen. Det huvudsakliga syftet var att underlätta kapitalförsörjningen
för mindre och medelstora företag. Enligt utskottets mening är det angeläget
att motsvarande lättnader också införs i lagen om arvs- och gåvoskatt. De
regler som nu gäller för denna beskattning innebär att generationsskiften och
utlösen av delägare i de mindre och medelstora företagen ofta omöjliggörs.
Inte minst försvåras generationsskiften genom den inskränkning i lättnadsregeln
som gäller för successiva gåvor. Något godtagbart skäl till denna
inskränkning finns enligt utskottets uppfattning inte varför regeln bör slopas.
Någon hänsyn till latent realisationsvinstskatt tas ej vid värdering av
aktier. Detta innebär att sparandet i aktier missgynnas i förhållande till annat
sparande. För börsnoterade aktier anser utskottet det skäligt att - som
föreslås i några motioner — hänsyn tas till den latenta skatteskulden genom
en reducering av värdet.
Ett särskilt problem som uppmärksammats i motion 2754 är att värderingen
av aktier vid arvsbeskattningen avser tidpunkten för dödsfallet och inte då
det i praktiken är möjligt för dödsboet att avyttra aktierna. Vid fallande
aktiekurser kan detta - sammantaget med realisationsvinstbeskattningen
och den höga arvsskatten - leda till orimliga effekter. Det är enligt utskottets
mening nödvändigt att skapa möjligheter till en alternativ värdering.
Vad utskottet anfört i dessa frågor bör ges regeringen till känna så att
förslag till ändrad lagstiftning kan läggas fram utan onödigt dröjsmål.
SkU 1984/85:44
21
dels att utskottet i mom. 5 a bort hemställa
a. att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:787 yrkande 6,
1984/85:1233, 1984/85:2283 yrkandena 1, 2 och 3, 1984/85:2754
yrkande 10 och yrkande 13 i denna del samt med avslag på motion
1984/85:2378 begär skyndsamt förslag från regeringen om ändrade
värderingsregler för aktier.
Taxeringsbevis och värderingsintyg (mom. 6)
6. Stig Josefson (c). Ingemar Hallenius (c) och Kjell Johansson (fp) anser:
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
”Utskottet kan” och slutar med ”till den” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att onödiga regler bör
utmönstras ur lagstiftningen och att de skattskyldiga inte skall åläggas
kostnader och besvär för att inhämta uppgifter som bör finnas tillgängliga hos
myndigheterna. Den informationsteknologiska utveckling som skett innebär
också att myndigheterna har möjlighet att snabbt få tillgång till erforderlig
information i dessa frågor.
Den obligatoriska skyldigheten att lämna taxeringsbevis och värderingsintyg
bör därför utmönstras ur 26 § lagen om arvsskatt och gåvoskatt.
Enligt utskottets mening finns det ingen anledning att i denna fråga
avvakta arvs- och gåvoskattekommitténs arbete utan förslag om ändring bör
läggas fram utan onödigt dröjsmål.
dels att utskottet i mom. 6 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:297 begär förslag från
regeringen om slopande av kravet på taxeringsbevis och värderingsintyg
vid arvs- och gåvobeskattningen.
Särskilt yttrande
Omedelbara ändringar i skatteskalorna (mom. 1 och 2)
Kjell Johansson (fp) anför:
Jag är inte av annan mening än den som kommer till uttryck i reservation 1.
Av statsfinansiella skäl har jag emellertid ansett mig böra avstå från att i
nuläget ställa något yrkande i fråga om kapitalskatteskalornas utformning.
Jag förutsätter emellertid att regeringen så snart förutsättningar finns
föreslår justeringar i skalorna i syfte att positivt påverka företagens
produktiva sparande och investeringsvilja.