SkU 1984/85:35
Skatteutskottets betänkande
1984/85:35
om multinationella företags skatteförhållanden (förslag 1984/85:9)
Sammanfattning
På förslag av riksdagens skatteutskott har riksdagens revisorer på sin
granskningsplan som ett ärende tagit upp frågan om de multinationella
företagens skatteförhållanden.
I förslaget redovisas en vid Stockholms universitet upprättad förstudie om
multinationella företags beskattning, en inom revisorernas kansli utarbetad
tilläggspromemoria i samma ämne samt de remissvar som lämnats över
förstudien och tilläggspromemorian. Förslaget innehåller också en av en
arbetsgrupp inom riksskatteverket (RSV) framtagen promemoria rörande
beskattning av vissa utlandstransaktioner. Utskottet föreslår - med understrykande
av att frågan om de multinationella företagens beskattning bör bli
föremål för fortsatta överväganden med bl. a. det av revisorerna redovisade
materialet som underlag — att förslaget läggs till handlingarna. Två motioner
rörande de multinationella företagens beskattning avstyrks av utskottet.
Utskottet är enhälligt.
Motionerna
1984/85:678 av Carl-Henrik Hermansson m.fl. (vpk)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om skyndsamt
förslag till beskattning av transnationella företag i enlighet med den s. k.
globalmetoden, dvs. med hänsynstagande till koncernens totala vinst.
1984/85:2357 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Pär Granstedt (c)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam
utredning av förutsättningarna för och möjligheterna till en lagändring
syftande till att Sverige bättre kan hävda sin rätt till beskattning av i landet
uppkomna vinster.
Utskottet
Frågan om de multinationella företagens skatteförhållanden har under en
följd av år varit föremål för uppmärksamhet i olika sammanhang. Redan
1970 begärde riksdagen i enlighet med bevillningsutskottets hemställan en
utredning angående de multinationella företagens beskattning. Bakgrunden
till denna begäran var ett motionsyrkande att skattereglerna skulle effektiviseras
i syfte att förhindra skatteflykt hos utländska företag verksamma i
Sverige.
1 Riksdagen 1984185. 6 sami. Nr35
SkU 1984/85:35
2
I syfte att motverka internationell skatteflykt har man i svensk skattelagstiftning
infört särskilda skatteflyktsregler. En, den s. k. Luxemburgparagrafen,
återfinns i 3 § lagen om statlig inkomstskatt (SIL) och har tillkommit i
syfte att förhindra att i Sverige bosatta fysiska personer skall kunna
ackumulera obeskattade vinster i utländska förvaltningsbolag. En annan och
i sammanhanget intressantare bestämmelse är den s. k. korrigeringsregeln i
43 § kommunalskattelagen (KL) avsedd att förhindra inkomstöverföringar
till utlandet via bl. a. felaktig internprissättning mellan företag i intressegemenskap.
I Sverige har sedan länge som allmän princip för beskattning av multinationella
företag använts den s. k. arm’s length metoden. Den innebär att en stat
får beskatta den del av det internationella företagets vinst som uppkommit
inom dess område. En alternativ metod är den s. k. unitarymetoden eller
globalmetoden innebärande att varje land beskattar en del av det multinationella
företagets totala vinst.
På förslag av riksdagens skatteutskott har riksdagens revisorer tagit upp
frågan om de multinationella företagens skatteförhållanden. I förslag
1984/85:9 rekommenderar de bl. a. en översyn av det aktuella rättsområdet
och att man - i avvaktan på resultatet av en sådan översyn - påbörjar ett
arbete med att utfärda anvisningar och föreskrifter för tillämpningen av
korrigeringsregeln i 43 § KL. Förslaget bygger på en förstudie rörande
beskattningen av multinationella företag, upprättad vid Stockholms universitet.
Denna förstudie jämte en inom revisorernas kansli upprättad tilläggspromemoria
med vissa konkreta förslag till åtgärder i fråga om beskattningen av
multinationella företag har varit föremål för remissbehandling.
Frågan om de multinationella företagens beskattning har tagits upp i två
motioner. C. H. Hermansson m. fl. (vpk) pekar i motion 678 på att riksdagen
för snart 15 år sedan begärde en utredning i ämnet men att denna ännu inte
lett till några konkreta resultat. Motionärerna begär skyndsamt förslag om en
beskattning i enlighet med globalmetoden. I motion 2357 begär Gunnar
Björk i Gävle och Pär Granstedt (båda c) en skyndsam utredning av
förutsättningarna och möjligheterna att vidta lagändringar som medför att
Sverige bättre kan hävda sin rätt att beskatta här i landet uppkomna vinster.
En majoritet av de domstolar och myndigheter som yttrat sig över
förstudien och revisorernas tilläggspromemoria delar uppfattningen att
frågor rörande de multinationella företagens beskattning bör uppmärksammas
och kontrollen av de multinationella företagen fortsätta. Det råder
samtidigt betydande enighet om att mer genomgripande förändringar i den
nu gällande ordningen inte bör genomföras utan ett omfattande utredningsarbete.
De internationellt verksamma svenska företagens andel av industrisysselsättningen
i Sverige motsvarar enligt uppgift av revisorerna ca 48%. De
utländska företagens andel därav utgör enligt samma källa 6%. Det måste
mot den bakgrunden bedömas som naturligt att de internationella företagen
SkU 1984/85:35
3
redovisar en vinst i Sverige som står i rimlig proportion till omfattningen av
företagens verksamhet och konkurrensläget här i landet. Som flera remissinstanser
uttalat får således de multinationella företagen inte gynnas i
beskattningshänseende i förhållande till de rent inhemska företagen. Med
hänsyn till de multinationella företagens stora ekonomiska betydelse för
Sverige måste samtidigt beskattningsreglerna vara så utformade att de inte
ensidigt gynnar nationella svenska intressen eller försvårar de internationella
företagens verksamhet här i landet.
De i motionerna aktualiserade frågorna inrymmer mycket omfattande och
utomordentligt svårlösta avvägningsproblem, vilket framkommit inte minst
vid de kontakter som utskottet haft med beskattningsmyndigheter i Tyskland
och USA, dvs. de länder som mer än andra ägnat sig åt att söka lösa
problemen med de multinationella företagens beskattning.
Den kartläggning av rättsområdet som revisorerna presenterat i förslaget
liksom den promemoria rörande beskattning av vissa utlandstransaktioner
som upprättats av en arbetsgrupp inom RSV och bifogats verkets remissyttrande
visar enligt utskottets mening klart att det finns behov av en fortsatt
översyn av rättsområdet och att denna bör avse bl. a. korrigeringsregeln i 43 §
KL. Mot bakgrund av det mycket omfattande utrednings- och forskningsarbete
som f. n. pågår, bl. a. vid universiteten i Stockholm och Uppsala, inom
riksskatteverket och på det internationella planet är det enligt utskottets
mening inte erforderligt att nu tillsätta en särskild utredning av frågan.
Revisorernas förslag med det däri redovisade materialet bör kunna utgöra
underlag för den fortsatta översynen. Utskottet förutsätter att man därvid,
utan särskild begäran från riksdagen, kommer att pröva de förslag till
åtgärder som lämnats av revisorerna. Utskottet vill i sammanhanget, i likhet
med revisorerna, särskilt understryka angelägenheten av att man så långt det
är möjligt söker nå internationella lösningar. Med det anförda anser
utskottet sig ha besvarat motion 2357. Någon anledning att tillsätta en
särskild utredning föreligger inte, varför utskottet avstyrker motionen.
Utskottet anser sig inte heller kunna biträda yrkandet i motion 678 om en
beskattning av multinationella företag enligt den s. k. globalmetoden. Av
den förstudie som finns intagen i förslaget framgår att metoden - där den
tillämpats - mötts av kraftiga internationella protester med hänsyn bl. a. till
att den kan leda till materiellt felaktiga taxeringar. Utskottet delar den i
förstudien framförda uppfattningen att frågan om de internationella företagens
beskattning inom överskådlig tid torde få lösas enligt arm’s lengthmetoden
och avstyrker följaktligen också motion 678.
SkU 1984/85:35
4
Utskottet hemställer
Latt riksdagen avslår motionerna 1984/85:678 och 1984/85:2357,
2.att riksdagen lägger förslag 1984/85:9 till handlingarna.
Stockholm den 26 februari 1985
På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN
Närvarande: Rune Carlstein (s), Stig Josefson (c), Olle Westberg (s), Hagar
Normark (s), Ingemar Hallenius (c), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m),
Kjell Johansson (fp). Lars Hedfors (s)* , Anna Lindh (s)* , Ewy Möller (m),
Bruno Poromaa (s), Gunnar Hökmark (m)* , Erkki Tammenoksa (s) och
Bengt Wittbom (m)*.
* Ej närvarande vid justeringen.
minab/gotab Stockholm 1985 82108