SkU 1984/85:3

Skatteutskottets betänkande
1984/85:3

med anledning av riksdagens revisorers förslag angående vissa
åtgärder på beskattnings- och indrivningsområdet (Förs. 1983/84:24)
Sammanfattning

I förslag 1983/84:24 begär riksdagens revisorer ett tillkännagivande om
bl. a. riktlinjerna för skatte- och indrivningsväsendets framtida organisation.
I fyra med anledning av förslaget väckta motioner begärs uttalanden av
annan innebörd. Utskottet avstyrker förslaget och motionerna.

Revisorernas förslag

Riksdagens revisorer har i förslag 1983/84:24 hemställt att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna i sin skrivelse föreslagit.
Sammanfattningsvis anser revisorerna

1. att regeringen skyndsamt bör ta fram underlag för ett principbeslut om
en ny organisation på alla nivåer för uttagande av skatter och avgifter i
enlighet med de riktlinjer som revisorerna förordat,

2. att en omorganisation av kronofogdemyndigheterna bör anstå i
avvaktan på ett sådant principbeslut,

3. att indrivningsstatistiken skall förenklas och förtydligas samt publiceras
på ett mer överskådligt sätt i enlighet med revisorernas förslag,

4. att vissa av revisorerna förordade tekniska förbättringar beträffande
uppbörd och indrivning bör genomföras,

5. samt att en utredning bör ske om inrättande och utformning av en
forskningsdatabas enligt revisorernas förslag.

Motionerna

1983/84:2969 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts beträffande en omorganisation av kronofogdemyndigheten.

1983/84:2970 av Rolf Dahlberg m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen inte nu tar ställning till frågan om en ny organisation för
uttagandet av skatter och avgifter,

2. att riksdagen uttalar att kronofogdemyndigheterna inte bör samordnas
med den lokala/regionala skatteadministrationen.

1 Riksdagen 1984/85. 6sami. Nr3

SkU 1984/85:3

1983/84:2971 av Sigvard Persson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kronofogdemyndigheternas organisation och
verksamhet.

1983/84:2972 av Kjell Johansson (fp) och Olle Grahn (fp)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts beträffande en omorganisation av beskattningsoch
indrivningsväsendet.

Yttrande från annat utskott

Revisorernas förslag har hänvisats till bostadsutskottet som med ett eget
yttrande (BoU 1984/85:1 y) överlämnat förslaget jämte de med anledning av
förslaget väckta motionerna till skatteutskottet. Bostadsutskottets yttrande
har som bilaga fogats till detta betänkande.

Bakgrund

Revisorernas förslag är föranlett av en granskning av exekutionsväsendet
som genomförts på förslag av förutvarande civilutskottet. Vid granskningen
har speciell uppmärksamhet ägnats åt kronofogdemyndigheternas (KFM)
användning av sina personalresurser vid handläggning av allmänna mål
(A-mål) avseende statens fordringar på obetalda skatter, allmänna avgifter,
böter etc. Man har också sett på grunderna för KFM:s verksamhet och
KFM:s organisation. Därvid har man utsträckt granskningen till att omfatta
myndigheter som är verksamma på beskattningsområdet, eftersom KFM:s
verksamhet är beroende av förfarandet hos och organisationen av dessa
myndigheter, som utgör KFM:s viktigaste uppdragsmyndigheter.

Granskningen har redovisats i en granskningsrapport som har remissbehandlats.
Rapporten och remissvaren över den utgör det huvudsakliga
underlaget för revisorernas ställningstaganden i det till riksdagen överlämnade
förslaget.

Utredningsarbete m. m.

Frågor som rör den regionala och lokala organisationen på beskattningsområdet
övervägs eller har nyligen övervägts i skilda sammanhang.

År 1981 lade en arbetsgrupp inom RSV - det s. k. ÖBO-projektet — fram
en rapport (Förenkla taxeringsprocessen!) med olika förslag om förenklingar
av regler och rutiner. Härefter har skatteförenklingskommittén lagt fram
förslag om ett förenklat deklarationsförfarande (SOU 1984:21 Förenklad
självdeklaration). Ärendet bereds f. n. inom regeringskansliet. Det fortsatta
arbetet inom skatteförenklingskommittén är inriktat på det grundläggande

SkU 1984/85:3

taxeringsförfarandet och kan väntas få betydelse för den nu diskuterade
organisationsfrågan.

En särskild utredare behandlar frågan vilka principer som bör gälla för
fördelning av deklarationsmaterialet och kontrollresurserna mellan regional
och lokal nivå. Utredaren skall även lämna förslag om möjliga riktlinjer för
att överföra delar av den processförande verksamheten inom taxeringsområdet
till lokal nivå (dir. 1982:76).

Statskontoret har regeringens uppdrag att på grundval av en studie i
Norrbottens län utforma ett förslag till en från länsstyrelsen fristående
skatteförvaltning i detta län. Statskontoret skall särskilt utreda olika former
av ledning och administration av en länsskattemyndighet, samverkansfrågor
m. m.

Kommissionen mot ekonomisk brottslighet har i betänkandet (SOU
1983:75) Företagens uppgiftslämnande för beskattningsändamål angett vissa
riktlinjer för en ny organisation på skatteområdet.

I juni 1984 tillkallades en särskild utredare för att — med utgångspunkt i att
det skall finnas en fristående länsskattemyndighet — senast den 1 juli 1985
lägga fram förslag hur en effektiv styrning och samordning av skatteförvaltningen
skall utformas. Enligt direktiven skall utredaren inte ta upp organisatoriska
aspekter rörande kronofogdemyndigheterna (dir. 1984:22).

När det gäller dessa myndigheter pågår visst arbete inom skatteindrivningsutredningen.
Utredningen har i delbetänkandet Indrivning av skatt
m. m. (Ds Fi 1984:4) bl. a. behandlat formerna för visst samarbete mellan
KFM och de uppdragsgivande myndigheterna, särskilt länsstyrelserna.
Betänkandet har remissbehandlats och ärendet bereds f. n. inom regeringskansliet.
Utredningen avser att i sitt fortsatta arbete närmare undersöka
formerna för samverkan mellan skatte- och indrivningsväsendet.

Slutligen bör erinras om att riksskatteverket föreslagit att antalet kronofogdedistrikt
i landet skall minskas från 81 till 45. Med anledning av motioner
i ärendet anförde bostadsutskottet våren 1984 (BoU 1983/84:25) att frågan
om distriktsindelningen borde ses i ett större perspektiv och anstå i avvaktan
på ett principbeslut om en ny organisation på beskattningsområdet.

Utskottet

Organisationen av skatte- och indrivningsväsendet

Organisationen på skatte- och indrivningsområdet är f. n. splittrad på ett
sätt som försvårar samarbete och samordning, och enligt revisorerna fordras
en genomgripande förändring. Syftet bör vara att effektivisera skatte- och
indrivningsväsendet och detta bör enligt revisorerna ske genom att man inför
en samordnad organisation som sorterar under ett enda departement med
fullständigt ansvar på området. Länsstyrelsernas nuvarande skatteavdelning -

1* Riksdagen 1984/85. 6 sami. Nr 3

SkU 1984/85:3

ar (exkl. mervärdeskatteenheterna) och de lokala skattemyndigheterna bör
sedan tillsammans bilda regionala skatteverk med de lokala skattemyndigheterna
som lokalt arbetande organ. Vidare bör KFM organisatoriskt ingå som
en del i en regional/lokal skatteadministration. Kompletterande utredningar
bör enligt revisorernas mening arbeta med huvuddragen i den föreslagna
organisationen som utgångspunkt. I avvaktan på att regeringen lägger fram
förslag om en principplan för organisationen på beskattningsområdet bör
enligt revisorerna en ny distriktsorganisation för KFM inte genomföras.

Revisorernas förslag tillstyrks med vissa modifieringar i motion 2971 av
Sigvard Persson m. fl. (c). Motionärerna anser bl. a. att skatteverkens och
exekutionsväsendets personaladministration liksom i dag bör handhas av
länsstyrelserna, som enligt motionärerna också bör behålla budgetansvaret
för KFM. Vidare bör enligt motionärerna ett organiserat samarbete etableras
mellan KFM och de nybildade skatteverken. Slutligen avvisar motionärerna
tanken på en indragning av antalet kronofogdedistrikt.

Även Lars Werner m. fl. (vpk) ansluter sig till revisorernas slutsats att en
bättre organisation på skatte- och avgiftsområdet bör genomföras men anser
att den ”nya” organisationen inte bör inrymma även KFM. För en effektiv
indrivning behövs enligt motionärerna en så decentraliserad organisation
som möjligt, och motionärerna anser därför att en ny distriktsindelning av
KFM inte bör komma till stånd.

Även motionärerna bakom motion 2972, Kjell Johansson och Olle Grahn
(båda fp), anser att den utgångspunkt som ligger till grund för revisorernas
förslag är riktig, nämligen att skapa en ny och till rådande förhållanden
effektivt anpassad organisation. Enligt motionärerna bör dock resultatet av
pågående utredningar avvaktas innan ett principbeslut fattas.

I motion 2970 hemställer Rolf Dahlberg m. fl. (m) att riksdagen inte nu tar
ställning till frågan om en ny organisation på skatte- och avgiftsområdet.
Enligt motionärerna bör riksdagen invänta resultatet av de utredningar som
f. n. arbetar med dessa frågor. Däremot begär motionärerna ett uttalande att
KFM inte bör samordnas med den lokala/regionala skatteadministrationen.

Utskottet vill inledningsvis peka på den splittrade organisation som f. n.
råder på skatte- och indrivningsområdet och som revisorerna ingående
beskrivit. Olägenheterna med den nuvarande ordningen är väl kända. Att
statsmakterna starkt känner behovet av förändringar på detta område har
bl. a. kommit till uttryck genom de många utredningar som tillsatts för att
syssla med dessa frågor. Mot bakgrund härav finner utskottet att revisorerna
tagit på sig en angelägen uppgift och utskottet delar givetvis revisorernas
uppfattning att skatte- och indrivningsväsendet bör förbättras och effektiviseras.
Den organisationsförändring som revisorerna i princip förordar
förtjänar enligt utskottet beaktande, men utskottet delar samtidigt den
uppfattning som bostadsutskottet och remissinstanserna genomgående gett
uttryck åt, nämligen att man inte nu bör ta ställning till frågan om de riktlinjer
revisorerna förordat eller andra lösningar bör väljas. Detta gäller såväl

SkU 1984/85:3

organisationsfrågan i stort som den mer speciella frågan huruvida KFM bör
inordnas i någon form av regionala skatteverk. I stället bör man - som
bostadsutskottet också framhåller — avvakta att ytterligare underlag tagits
fram av de utredningar som f. n. arbetar med dessa frågor. Utskottet är
medvetet om att frågeställningarna är omfattande och komplicerade och att
det kan ta tid innan allt utredningsarbete är slutfört. Samtidigt är det av vikt
att såväl skatteadministrationens som KFM:s organisationsfrågor kommer
att belysas och utskottet utgår från att dithörande frågor - inbegripet dem
som berörts i revisorernas förslag — utreds så skyndsamt som möjligt. Som
framgår av den tidigare redogörelsen arbetar redan ett flertal utredningar
med frågor om organisationen på skatteområdet, medan däremot organisationen
på indrivningssidan är föremål för överväganden endast i begränsad
utsträckning. Även inom utskottet råder enighet om att det är angeläget att
så snabbt som möjligt få till stånd en bättre fungerande och effektivare
skatteförvaltning, eftersom man därmed även torde öka förutsättningarna
för en förbättrad indrivningsverksamhet. Utskottet finner med det anförda
inte skäl att ändra på regeringens uppläggning av utredningsarbetet.

Av vad nu sagts framgår att utskottet finner att ett tillkännagivande av
riksdagen avseende de frågor som nu berörts inte är erforderligt. Utskottet
avstyrker följaktligen revisorernas förslag i denna del liksom motionerna i
den mån de inte kan anses tillgodosedda genom cfet anförda.

Även när det gäller frågan om landets indelning i kronofogdedistrikt
ansluter sig utskottet till bostadsutskottets bedömning att ett ställningstagande
bör anstå i avvaktan på att kompletterande utredningar genomförts. Till
dess ett sådant ställningstagande föreligger bör den nuvarande distriktsorganisationen
i huvudsak bibehållas. Däremot kan enligt utskottets mening
exekutionsväsendets arbets- och personalorganisation under tiden successivt
anpassas till nya arbetsförutsättningar. Med det sagda avstyrker utskottet
såväl revisorernas förslag som motionerna 2969 och 2971 i denna del.

Övriga frågor

Revisorerna föreslår en rad tekniska förbättringar i samband med uppbörd
och indrivning av skatt. Bl. a. förordas en integrering av beslutsförfarandet
och kontrollen när det gäller inkomstskatt, mervärdeskatt och arbetsgivaravgifter.
Revisorerna anser vidare att kontrollen i första instans bör effektiviseras
och så långt som möjligt automatiseras och att taxeringsnämnderna bör få
rätt att vid taxeringsårets utgång och i avvaktan på erforderliga utredningar
fatta preliminära taxeringsbeslut i oklara taxeringsfrågor. Systemet med att
sända ut betalningspåminnelser innan skatt överlämnas för indrivning, vilket
f. n. sker beträffande kvarskatt och preliminär B-skatt, bör enligt revisorerna
om möjligt utvidgas. Om det redan på ett tidigt stadium framgår att en
skattskyldig varit på obestånd bör det, menar revisorerna, åligga beskattningsmyndigheten
att vid beslutstillfället rekommendera avskrivning av

SkU 1984/85:3

fordringen. Vidare föreslår revisorerna att KFM skall få behålla ett
indrivningsuppdrag till dess fordringen är preskriberad och vid behov kunna
avskriva fordringen från vidare bevakning. När det gäller skönstaxeringar
betonar revisorerna att de bör underbyggas bättre och föreslår att uppbördsmyndigheten
lämnas besked huruvida det finns möjligheter att få ut skatten.
Saknas förutsättningar för betalning bör särskilda åtgärder för verkställighet
undvikas. Dessutom föreslår revisorerna att belopp för vilka anstånd med
betalning beviljats över huvud taget inte restförs, att branschkodning skall
ingå som ett obligatoriskt moment och att frågan om en differentierad
restavgift utreds skyndsamt. Slutligen föreslår revisorerna en förbättring och
förenkling av indrivningsstatistiken och en utredning om en forskningsdatabas.

Utskottet finner att även dessa förslag är värda beaktande och utskottet
förutsätter därför att regeringen i lämpligt sammanhang prövar dem. Det bör
framhållas att flera av de av revisorerna aktualiserade frågorna redan är
föremål för uppmärksamhet dels inom riksskatteverket, dels inom olika
utredningar. Sålunda skall frågan om en integrering av beslutsförfarandet
och kontrollen avseende inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt
utredas särskilt inom riksskatteverket. Vidare avser enligt vad utskottet
erfarit skatteförenklingskommittén att ta upp frågan om ett omprövningssystem
beträffande vissa taxeringsfrågor och skatteindrivningsutredningen att
behandla frågan om en rörlig restavgift. Frågor om branschkodning och
förändringar i avskrivningsreglerna är redan föremål för överväganden inom
regeringskansliet på basis av redan framlagda utredningsförslag. Vidare sker
enligt vad utskottet inhämtat inom riksskatteverket en översyn av anståndsrutinerna
och en prövning av möjligheterna att utvidga systemet med
betalningspåminnelser. Även utformningen av indrivningsstatistiken ses f. n.
över inom riksskatteverket.

Mot bakgrund av vad nu sagts torde enligt utskottets mening syftet med
revisorernas förslag redan vara i stort sett tillgodosett. Utskottet finner
därför att något tillkännagivande av det slag som begärts inte heller i detta
sammanhang är erforderligt. Utskottet avstyrker därför förslaget även i
denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den framtida organisationen pä beskattnings- och
indrivningsområdet

att riksdagen avslår riksdagens revisorers förslag 1983/84:24 i
denna del samt motionerna 1983/84:2969 och 1983/84:2971 i denna
del och motionerna 1983/84:2970 och 1983/84:2972,

SkU 1984/85:3

2. beträffande landets indelning i kronofogdedistrikt

att riksdagen avslår förslaget i denna del och motionerna 1983/
84:2969 och 1983/84:2971 i denna del,

3. beträffande övriga frågor

att riksdagen avslår förslaget i denna del.

Stockholm den 20 november 1984

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c),
Olle Westberg (s), Bo Lundgren (m). Ingemar Hallenius (c), Egon Jacobsson
(s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Lars
Hedfors (s), Anna Lindh (s), Ewy Möller (m), Bruno Poromaa (s) och Erkki
Tammenoksa (s).

Särskilt yttrande

Landets indelning i kronofogdedistrikt (mom. 2)

Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anför:

Eftersom det i skilda sammanhang visats att de minsta och medelstora
kronofogdedistrikten är de mest effektiva motsätter vi oss indragningar av
kronofogdedistrikt. Sådana indragningar riskerar enligt vår mening att
medföra ett sämre serviceutbud till allmänheten, ett försämrat indrivningsresultat
och ett sämre utnyttjande av befintliga resurser. Vi förutsätter därför
att utskottets uttalande om eventuella anpassningsåtgärder med avseende på
arbets- och personalorganisationen tillämpas restriktivt. Inga organisationsförändringar
bör således ske, och tillåtna anpassningsåtgärder bör vara
strängt begränsade till vad som krävs med hänsyn till eventuellt nya
arbetsförutsättningar. Vi utgår från att inga åtgärder vidtas i syfte att
förbereda en senare indragning.

SkU 1984/85:3

Bostadsutskottets yttrande ga

1984/85:1 y

om vissa åtgärder på beskattnings- och indrivningsområdet (förslag
1983/84:24)

Till skatteutskottet

Till bostadsutskottet har hänvisats riksdagens revisorers förslag 1983/
84: 24 angående vissa åtgärder på beskattnings- och indrivningsområdet
jämte de med anledning av förslaget väckta motionerna 1983/84:2969
(vpk). 2970 (m), 2971 (c) och 2972 (fp).

Vissa av de frågor som behandlas i förslaget är av den karaktären att de
närmast faller under skatteutskottets beredning. Bostadsutskottet har därför
beslutat att - under förutsättning av skatteutskottets samtycke - till
skatteutskottet med eget yttrande överlämna förslaget jämte de med anledning
av förslaget väckta motionerna.

Bostadsutskottet begränsar sitt yttrande till alt omfatta frågor om organisationen
av den regionala och lokala skatteförvaltningen, om kronofogdemyndigheternas
ställning i en eventuellt ny organisation samt om landets
indelning i kronofogdedistrikt.

Sammanfattning av revisorernas förslag m. m.

Som framgår av revisorernas skrivelse föreslog dåvarande civilutskottet
att revisorerna skulle genomföra en granskning av exekutionsväsendet.
Denna granskning redovisas i en granskningsrapport som har remissbehandlats.
Rapporten och remissvaren över den utgör det huvudsakliga
underlaget för revisorernas ställningstaganden i det till riksdagen överlämnade
förslaget.

1 granskningsrapporten uttalades att länsstyrelsernas nuvarande skatteavdelningar
texkl. mervärdeskatteenheterna) och de lokala skattemyndigheterna
tillsammans borde utgöra regionala skatteverk med de lokala
skattemyndigheterna som lokalt arbetande organ. Samtidigt borde kronofogdemyndigheterna
organisatoriskt sammanföras med de lokala skattemyndigheterna.

Remissmyndigheterna har i flertalet fall underlåtit att direkt ta ställning
till förslaget. Man anser att tidpunkten för riksdagen att f. n. fatta ett
principiellt beslut om organisationen på beskattningsområdet inte är lämplig
med hänsyn till att i dag tillräckligt gott beslutsunderlag inte finns.
Resultatet av de utredningar som nyligen tillsatts av regeringen och som
berör organisationen bör avvaktas. Kronofogdemyndigheternas sammanförande
med de lokala skattemyndigheterna avvisas av Föreningen Sveriges
Kronofogdar, nästan samtliga kronofogdar och SACO/SR. Lösningen

SkU 1984/85:3

tillstyrks av Föreningen Sveriges Uppbördschefer. Några länsstyrelser
förordar att kronofogdarnas verksamhet nära anknyts till den regionala
skatteförvaltningens organisation.

Granskningsrapporten och remissvaren över den visar enligt vad revisorerna
i sitt förslag anför att en genomgripande förändring av organisationen
på beskattnings- och indrivningsområdet av det slag som föreslås i rapporten
bör införas efter det att kompletterande utredningar genomförts.

Enligt revisorernas uppfattning bör kronofogdemyndigheterna organisatoriskt
ingå som en del av en regional/lokal skatteadministration. Omorganisationen
av kronofogdemyndigheterna bör anstå i avvaktan på principbeslutet
om en ny organisation på beskattningsområdet.

Revisorerna hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad revisorerna i sin skrivelse anfört. Bl. a. bör enligt revisorernas
uppfattning riksdagen begära att regeringen så snart som möjligt lägger
fram förslag om en principplan för organisationen på beskattningsområdet
med beaktande av de av revisorerna framförda synpunkterna. I avvaktan
på förslaget och ställningstaganden till detta bör en ny organisation för
kronofogdemyndigheterna inte genomföras.

I en reservation som fogats till revisorernas förslag anför reservanterna
bl. a. att de inte kan biträda förslaget om att kronofogdemyndigheterna bör
samordnas med den regionala/lokala skatteadministrationen, främst med
hänvisning till att kronofogdemyndigheterna är exekutiva organ och även
har att verkställa enskilda anspråk.

Vissa utredningar om organisationen på beskattningsområdet m. m.

Frågor som rör den regionala och lokala organisationen på beskattningsområdet
övervägs eller har nyligen övervägts i skilda sammanhang. Sålunda
har en särskilt tillkallad utredningsman i uppdrag att utreda frågan om
fördelningen av arbetsuppgifterna inom skatteområdet på regional och
lokal nivå.

En särskild utredare tillkallades i juni 1984 med uppdrag att utreda
skatteförvaltningens organisation och styrfunktioner. Utredaren har bl. a.
att överväga den lokala skatteförvaltningens organisation i förhållande till
länsskattemyndigheten.

Även resultatet av skatteförenklingskommitténs arbete kan väntas få
betydelse för den nu diskuterade organisationsfrågan.

Vidare bör erinras om att regeringen uppdragit åt statskontoret att på
grundval av en studie i Norrbottens län utforma ett förslag till samordnad
statlig länsförvaltning och en från länsstyrelsen fristående skatteförvaltning.

Under våren 1984 beslöt riksdagen (prop. 1983/84:167, SfU 28) om nya
regler för uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare m.m. Riksdagens
beslut innebär bl. a. nya arbetsuppgifter på regional nivå för länsstyrelser -

SkU 1984/85:3

nas skatteavdelningar - uppbördsenhetema - och för de lokala skattemyndigheterna.
Även för länsstyrelsernas dataenheter innebär riksdagens
beslut nya arbetsuppgifter. Totalt beräknades att länsstyrelserna och lokala
skattemyndigheterna skulle behöva tillföras ca 350 tjänster.

Slutligen bör beträffande pågående överväganden m.m. erinras om att
riksskatteverket föreslagit att antalet kronofogdedistrikt i riket skall minskas
från 81 till 45. Med anledning av motioner i ärendet anförde bostadsutskottet
våren 1984 (BoU 1983/84:25) att frågan om distriktsindelningen
borde ses i ett större perspektiv och anstå i avvaktan på principbeslut om
en ny organisation på beskattningsområdet.

Motionerna

1 de med anledning av revisorernas förslag väckta motionerna anförs och
hemställs beträffande organisationen på beskattnings- och indrivningsområdet
och indelningen i kronofogdedistrikt följande.

Yrkandet i motion 2969 (vpk) innebär att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om omorganisation av kronofogdemyndigheten.
Motionärerna delar revisorernas slutsatser att en bättre
organisation på skatte- och avgiftsområdet bör genomföras. I denna
organisation bör dock enligt motionärerna kronofogdemyndigheterna inte
ingå. Vidare anför motionärerna att en ny indelning i kronofogdedistrikt
inte bör komma till stånd. För en effektiv indrivning behövs en så decentraliserad
organisation som möjligt.

I motion 2970 (m) hemställs att riksdagen inte nu tar ställning till frågan
om en ny organisation på beskattningsområdet och att riksdagen uttalar att
kronofogdemyndigheterna inte bör samordnas med den lokala/regionala
skatteadministrationen. Bl. a. anförs att kronofogdemyndigheterna i första
hand inte är ett skatteindrivningsorgan utan ett serviceorgan.

Ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om kronofogdemyndigheternas
organisation och verksamhet begärs i motion 2971 (c). Motionärerna
anser sammanfattningsvis att länsstyrelserna liksom f. n. bör behålla budgetansvaret
för kronofogdemyndigheterna och att myndigheterna skall
nära samarbeta med de föreslagna regionala skatteverken. Motionärerna
erinrar också om att riksdagen tre gånger under 1970-talet avvisat förslag
om att minska antalet kronofogdedistrikt. Motionärerna anser att några
indragningar av antalet distrikt inte får ske.

I motion 2972 (fp) anförs att pågående utredningars resultat som är av
betydelse för bedömning av organisationsfrågan bör avvaktas innan ett
principbeslut i frågan fattas. Den utgångspunkt som ligger till grund för
revisorernas förslag är enligt motionärerna riktig.

SkU 1984/85:3

Utskottet

Vad först rör frågan om organisationen på beskattnings- och indrivningsområdet
finns det enligt utskottets uppfattning goda skäl avvakta
pågående utredningsarbete och regeringens överväganden. Denna uppfattning
delas av revisorerna. Enligt deras mening bör en organisation av det
slag som föreslås i granskningsrapporten införas. Som ovan (s. 9) framgått
anser revisorerna att regeringen skyndsamt bör ta fram underlag till grund
för ett principbeslut om en ny organisation. Mot ståndpunkten att ytterligare
underlag bör tas fram finns enligt utskottets uppfattning ingen anledning
till erinran. Tvärtom torde det vara både rimligt och nödvändigt att det
material som behövs för ett ställningstagande verkligen tas fram. Invändningar
mot en sådan ordning har heller inte framkommit i motionerna.
Däremot framhålls i vissa motioner vikten av att en bättre organisation på
skatteområdet skapas.

Enligt bostadsutskottets uppfattning bör riksdagen med anledning av
revisorernas förslag och motionerna hos regeringen hemställa att underlag
som belyser frågan om organisationen på beskattnings- och indrivningsområdet
tas fram och efter vederbörlig beredning utan onödig tidsutdräkt
föreläggs riksdagen. Bostadsutskottet gör den bedömningen att det nu
begärda underlaget i huvudsak kan utgöras av de ovan i sammanfattning
redovisade utredningarna. Med det nu anförda har utskottet inte tagit
ställning till om de riktlinjer revisorerna förordat i organisationsfrågan bör
förverkligas eller om andra lösningar skall väljas. Pågående utredningsarbete
m. m. kommer att ge ytterligare underlag i frågan.

Vad därefter rör frågan om kronofogdemyndigheterna skall inordnas i de
regionala skatteverken som kan komma att tillskapas gör utskottet den
bedömningen att även beträffande denna fråga det pågående utredningsarbetet
bör slutföras. Riksdagen bör inte nu. genom ett uttalande i organisationsfrågan,
avhända sig möjligheten att, med beaktande av tillkommande
utredningsmaterial, bedöma frågan. Denna uppfattning innebär närmast en
anslutning till vad revisorerna anfört och ligger i linje med vad som förordas
i den reservation som fogats till revisorernas förslag.

Vad utskottet nu anfört innebär att utskottet inte nu bör ställa sig bakom
motioner i vilka yrkas ett riksdagens uttalande om att kronofogdemyndigheterna
inte bör samordnas med den lokala/regionala skatteadministrationen.
Även beträffande denna fråga är det lämpligt att avvakta resultatet
av pågående överväganden.

Vad slutligen angår frågan om landets indelning i kronofogdedistrikt
finns inte tillräcklig anledning att nu binda riksdagen. Utskottet vill erinra
om sin tidigare (BoU 1983/84:25) och ovan refererade uppfattning om att
även beträffande denna fråga ett ställningstagande bör anstå i avvaktan på
att kompletterande utredningar genomförts. Enligt bostadsutskottets uppfattning
bör skatteutskottet föreslå riksdagen att avslå motionerna 2969
(vpk) och 2971 (c) såvitt rör indelningen av landet i kronofogdedistrikt.

SkU 1984/85:3

Vad i övrigt i revisorernas förslag och i motionerna förordats faller enligt
bostadsutskottets uppfattning närmast under skatteutskottets beredning.

Stockholm den 23 oktober 1984

På bostadsutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c). Oskar Lindkvist (s). Rolf Dahlberg
(m). Thure Jadestig (s). Maj-Lis Landberg (s). Knut Billing (m). Magnus
Persson (s). Bertil Danielsson (m). Lennart Nilsson (s). Margareta Gard
(m). Kerstin Ekman (fp). Tore Claeson (vpk). Margareta Palmqvist (s).
Agne Hansson (c) och Nils Nordh (s).

Avvikande mening

Kjell A. Mattsson (c). Tore Claeson (vpk) och Agne Hansson (c) anser
att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Vad slutligen” och
slutar ”i kronofogdedistrikt” bort lyda:

Enligt bostadsutskottets uppfattning finns inte tillräckliga skäl att vid en
eventuell ny organisation på beskattningsområdet företa ändringar i kronofogdedistriktsindelningen.
Utskottet delar den i motionerna 2969 (vpk) och
2971 (c) framförda uppfattningen att någon ändring i distriktsindelning inte
bör ske.

Som anfördes i en reservation (c. vpk) till bostadsutskottets betänkande
BoU 1983/84:25 torde det vara både möjligt och lämpligt att förstärka
distriktsorganisationen i storstadsområdena utan att därför landet i övrigt
skall ges en mindre effektiv kronofogdeorganisation. Det har nämligen i
skilda sammanhang visats att de minsta och medelstora distrikten är de
mest effektiva.

Även om utskottet har förståelse för behovet av att organisationen av
den exekutiva verksamheten kan behöva ses över får det anses väl motiverat
att antalet distrikt i stort sett bibehålls. Som anförs i motion 2971 (c)
har riksdagen tre gånger under 1970-talet förkastat förslag i vilka förordades
en viss indragning av antalet kronofogdedistrikt.

Vad bostadsutskottet nu med anledning av motionerna 2969 (vpk) och
2971 (c) förordat om kronofogdedistriktsindelningen bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

mlnab/gotmb Stockholm 1984 79312