SkU 1984/85:2

Skatteutskottets betänkande
1984/85:2

om vissa företagsskattefrågor m. m.
Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet 36 motionsyrkanden som alla avser
företagsskattefrågor.

Bland de ämnen som motionärerna behandlar kan nämnas aktieköp
mellan företag, gottgörelse ur pensionsstiftelse, villkorat aktieägartillskott,
lagervärderingsregler, bolagsskatt, fondavsättning, egenföretagares avdrag
för pensionsförsäkringspremier, forskningsavdrag, beskattningsort samt
kapitalbeskattning av företagsförmögenhet. Till betänkandet har fogats 14
reservationer och 5 särskilda yttranden. Av reservationerna är 9 undertecknade
av m, c och fp gemensamt. En reservation stöds av m och c, 3 av c och 1
av folkpartiet ensamt.

Motionerna

1983/84:301 av Rolf Andersson (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande
av förmögenhetsskatten på arbetande kapital.

1983/84:305 av Rune Torwald (c) och Rolf Rämgård (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en snabbutredning för
att skapa möjlighet för idrottsmän och andra s. k. fria yrkesutövare med
mycket ojämna inkomster att vid beskattningen göra skattefria avsättningar
till s. k. trygghetsfonder i syfte att tillämpa reglerna fr. o. m. inkomståret
1985.

1983/84:390 av Rune Torwald (c) och Kerstin Andersson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att investeringsfonderna får
ianspråktas för marknadsföring och utlandsetableringar.

1983/84:477 av Christer Eirefelt (fp) och Karin Ahrland (fp)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen sägs om möjligheten att kombinera avskrivningslån från
överstyrelsen för ekonomiskt försvar med ianspråktagande av investeringsfond.

1983/84:480 av Göte Jonsson (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i
kapitalbeskattningen innebärande att skatten på det i företaget arbetande
kapitalet slopas.

1 Riksdagen 1984185.6 sami. Nr2

SkU 1984/85:2

2

1983/84:559 av Bertil Danielsson (m) och Ewy Möller (m)
såvitt avser yrkande

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om skattefritt sparande för företagsetablering.

1983/84:594 av Margit Gennser (m)

I motionen yrkas att riksdagen antar följande ändrade lydelse av 19 §
första stycket KL:

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke sådan gottgörelse för
utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse ur
medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika
medel finnes i stiftelsen:

Kompensation av staten för bensinskatt på bensin .

1983/84:754 av Bo Nilsson (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att företagsskattekommittén
får i uppdrag att utreda den i motionen aktualiserade frågan om
underskottsavdrag i vissa fall.

1983/84:755 av Bengt Silfverstrand (s) och Hans Pettersson i Helsingborg (s)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär sådan lagändring att
den generella skattefriheten för utdelningsinkomster på s. k. organisationsaktier
slopas.

1983/84:909 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp)

I motionen yrkas med hänvisning till motion 908

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en successiv eliminering
av bolagsskatten,

2. att riksdagen avslår förslaget i proposition 1983/84:100 att slopa det s. k.
FoU-avdraget.

1983/84:944 av Birgitta Hambraeus (c)
såvitt avser yrkande

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om skattelättnader för småföretagare och egenföretagare.

1983/84:1081 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp)

I motionen yrkas - med hänvisning till motion 1079 - att riksdagen beslutar
avskaffa förmögenhetsskatten på det arbetande kapitalet i de mindre och
medelstora företagen.

1983/84:1090 av Margaretha af Ugglas (m) och Per Westerberg (m)

I motionen yrkas - med hänvisning till motion 1089 - att riksdagen hos
regeringen begär förslag på begränsningar i skattefriheten för organisationsaktier
i enlighet med vad som i motionen anförts.

1983/84:1129 (hänv. 1363) av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
såvitt avser yrkandena

SkU 1984/85:2

3

1 b) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att företagsskattekommitténs arbete bör bedrivas
skyndsamt,

1 c) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att något förslag om införandet av ett breddat underlag
för produktionsfaktorsskatten inte bör framläggas,

1 e) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att betänkandet Kreativ finansiering (SOU 1983:59)
bör beredas med skyndsamhet så att en proposition senast under hösten 1984
kan föreläggas riksdagen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om borttagande av förmögenhetsskatten
på arbetande kapital,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av ett
avgiftsfritt belopp i botten av egenföretagarinkomst,

4. att riksdagen beslutar att lagernedskrivning åter skall kunna ske med
upp till 60 % av lagrets värde,

5. att riksdagen beslutar att den statliga bolagsskatten åter skall utgå med
40 %,

6. att riksdagen beslutar att återinföra det särskilda forskningsavdraget,

7. att riksdagen beslutar att upphäva lagen (1982:1185) om inbetalning på
särskilt investeringskonto,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av avdragsrätt
för pensions- och kompanjonsförsäkringspremier i förvärvskällan,

9. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de särskilda beskattningsreglerna
för fåmansföretag och de skattemässiga reglerna avseende
kapitalförluster.

1983/84:1133 av Kjell Johansson (fp) och Kerstin Ekman (fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning
i syfte att åstadkomma likformig beskattning av bostadsräntor mellan dem
som driver rörelse i annan kommun än hemortskommunen och övriga
skattskyldiga.

1983/84:1142 av Lars Werner m. fl. (vpk)

såvitt avser yrkandena

8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om företagsbeskattningen,

9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om representationsavdraget.

1983/84:1440 av Lars Ahlström m. fl. (m, c, fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om ändring av
reglerna för kapitalbeskattningen av familjeföretag i syfte att i företag
arbetande kapital helt undantas från beskattning.

SkU 1984/85:2

4

1983/84:1446 av Sivert Andersson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en skärpning av
skattereglerna vid köp av aktier mellan företagen.

1983/84:1457 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
såvitt avser yrkandena

1 b) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att något förslag om införandet av ett breddat underlag
för produktionsfaktorsskatten inte bör framläggas,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om borttagande av förmögenhetsskatten
på arbetande kapital,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av ett
avgiftsfritt belopp i botten av egenföretagarinkomst,

4. att riksdagen beslutar att lagernedskrivning åter skall kunna ske med
upp till 60 % av lagrets värde,

5. att riksdagen beslutar att den statliga bolagsskatten åter skall utgå med
40 %,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av avdragsrätt
för pensionsförsäkringspremier i förvärvskällan.

1983/84:1462 av Olle Grahn m. fl. (fp, m, c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts angående villkorat aktieägartillskott.

1983/84:1465 av Kersti Johansson (c) och Anna Wohlin-Andersson (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
egenföretagares pensionspremie skall betraktas som rörelsekostnad.

1983/84:1470 av Göthe Knutson (m) och Per-Richard Molén (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning
med syfte att utreda ett införande av s. k. nyetableringskonton i enlighet med
vad som i motionen anförts.

1983/84:1478 av Hans Nyhage m. fl. (m. c, fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om att regeringen
utreder frågan om möjligheterna att medge avdragsrätt för premier till s. k.
kompanjonsförsäkringar.

1983/84:1485 av Kenth Skårvik m. fl. (fp, m, c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till
sådana förändringar i kommunalskattelagen att avdrag till egen frivillig
pensionsförsäkring betraktas som avdragsgill kostnad i rörelsen och inte som
eget uttag.

1983/84:1488 av Sten Svensson (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om stimulans av enskilt stöd till kulturlivet.

SkU 1984/85:2

5

1983/84:1489 av Sten Svensson m. fl. (m, c, fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag i
enlighet med vad som i motionen anförts angående avsevärt reducerad
förmögenhetsskatt på kapital som arbetar i familjeföretag alternativt ett
avskaffande av förmögenhetsskatt på kapital som arbetar i familjeföretag.

1983/84:1497 av Knut Wachtmeister m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att högsta tillåtna lagerreserven
skall bestämmas till 60 %.

1983/84:1502 av Bengt Wittbom (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts angående likställighet mellan egenföretagare och
aktiebolag vad gäller avdragsregler för pensionsförsäkringar.

1983/84:2032 (hänv. 2031) av Ulf Adelsohn m. fl. (m)
såvitt avser yrkandena

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att förmögenhetsskatten
för arbetande kapital i mindre och medelstora företag avskaffas fr. o. m. den
1 januari 1985,

11. att riksdagen beslutar att de regler för forsknings- och utvecklingsavdrag
som gällde för 1983 skall återinföras fr. o. m. 1985.

1983/84:2089 (hänv. 2088) av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag i fråga om
avdragsrätten för arbetsgivares avgifter till intresseförening.

1983/84:2154 av Ann-Cathrine Haglund (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna
för avdrag för underskott som uppstått i en kommun mot överskott i annan
kommun i enlighet med vad som anförts i motionen.

1983/84:2155 av Ingemar Hallenius (c) och Rolf Rämgård (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om ändring av
reglerna för kapitalbeskattningen av familjeföretag i syfte att i företag
arbetande kapital helt undantas från beskattning.

1983/84:2169 av Sigvard Persson (c) och Stig Josefson (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna
om beskattning i annan kommun än hemortskommunen syftande till ett
slopande av dessa regler.

1983/84:2456 (hänv. 2455) av Lars Werner m. fl. (vpk)
såvitt avser yrkande

3. att riksdagen beslutar att godkänna vad som i motionen anförts om en
höjning av bolagsvinstbeskattningen och hos regeringen anhålla om förslag i
enlighet därmed.

SkU 1984/85:2

6

1983/84:2525 (hänv. 2524) av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)

såvitt avser yrkande

7. att riksdagen begär att regeringen gör en översyn över reglerna för
arbetsgivares avdragsrätt för medlemsavgifter till arbetsgivarorganisation.

1983/84:2736 av Per-Richard Molén (m)

såvitt avser yrkande

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om förkortning av avskrivningstiden för byggnader m. m.

Gällande rätt, frågornas tidigare behandling, m. m.

Aktieköp mellan företag m.m.

Olika regler gäller för aktier som innehafts mindre än två år (nya aktier)
och för aktier som innehafts två år eller mera (äldre aktier).

För aktier innehavda mindre än två år gäller att hela vinsten skall tas till
beskattning. För aktier som innehafts två år eller mer gäller att 40% av
vinsten tas till beskattning (35 § 3 mom. 1 och 2 st. kommunalskattelagen,
KL). Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst på äldre
aktier under ett beskattningsår minskat med förlust samma år på sådana
aktier får skattskyldig göra avdrag med 3 000 kr. Avdraget får dock inte
överstiga beloppet av skattepliktig realisationsvinst minskat med eventuell
realisationsförlust (35 § 3 mom. 1 och 2 st. KL).

Om tillämpningen av dessa regler kan antas hindra strukturrationalisering
som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer medge befrielse från skatt helt eller delvis. Framställning
härom skall göras av företag, som berörs av strukturrationaliseringen,
senast den dag avyttringen sker (35 § 3 mom. 3 st. KL).

Vinst, som uppkommer när aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag,
ekonomisk förening eller utländskt bolag överlåts mellan sådana företag
inom samma koncern, är undantagen från skatteplikt, om moderföretaget i
koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och om den överlåtna
aktien eller andelen innehas som ett led i annan verksamhet inom koncernen
än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös
egendom. I dessa fall skall den överlåtna aktien eller andelen anses förvärvad
av det övertagande företaget vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad
som gällt för det överlåtande företaget (35 § 3 mom. 6 st. KL).

Med anledning av ett motionsyrkande om skärpning av de skatteregler
som gäller köp av aktier mellan företag framhöll skatteutskottet i sitt
enhälliga, av riksdagen godkända betänkande 1982/83:35 att kapitalvinstbeskattningen
var föremål för överväganden inom kapitalvinstkommittén och
att utskottet därför inte var berett medverka till ändringar i de regler som
gällde i fråga om beskattning av bolags aktieinnehav.

SkU 1984/85:2

7

Avskrivningsregler m.m.

Vid förra riksmötet beslutade riksdagen i enlighet med ett regeringsförslag
i proposition 1983/84:64 vissa ändringar i företagsbeskattningen. Sålunda
begränsades företagens möjligheter till lagernedskrivning från 60 % till
50 % eller - om den skattskyldige utnyttjat rätten till avsättning till
resultatutjämningsfond - från tidigare 45 % till 35 %. Samtidigt sänktes
bolagsskatten från 40 % till 32 %, dvs. till den nivå som gäller för flertalet
ekonomiska föreningar.

Som skäl för förslaget i propositionen anförde finansministern att företagsbeskattningen
hade en hög nominell skattesats - för aktiebolag omkring
58 % av vinsten - men ett lågt faktiskt skatteuttag, vilket bl. a. sammanhängde
med att företagen genom bokslutsdispositioner kunde skjuta upp
beskattningen för en betydande del av den verkliga vinsten. Finansministern
ansåg den stora skillnaden mellan nominellt och faktiskt skatteuttag olycklig
och menade att förslaget utgjorde ett steg i riktning mot ett stabilare
skatteunderlag.

Skatteutskottet instämde i departementschefens uppfattning att det var
angeläget att begränsa den alltför stora skillnaden mellan nominellt och
faktiskt skatteuttag inom företagsbeskattningen och konstaterade att de
begränsade avskrivningsmöjligheterna innebar en viss begränsning av de
utomordentliga konsolideringsmöjligheter som företagsbeskattningen erbjöd,
samtidigt som sänkningen av bolagsskatten kunde påverka företagens
investeringskalkyler positivt. Även om de nya reglerna på sina håll kunde
medföra vissa omställningsproblem borde dessa enligt utskottet inte överdri
vas. Många aktiebolag erhöll full kompensation genom den samtidiga
sänkningen av bolagsskattesatsen och för de enskilda näringsidkarna kom
skärpningen i fråga om lagernedskrivningarna samtidigt som sänkningen av
skatteuttaget enligt 1982 års reform.

Mot skatteutskottets beslut reserverade sig de borgerliga representanterna
i utskottet.

Villkorat aktieägartillskott

Aktieägartillskott lämnas från aktieägarna i ett bolag för att t. ex. fylla ut
en brist i bolagets egna kapital. Om tillskott inte lämnas kan i vissa fall
aktiebolaget tvingas gå i likvidation. I regel lämnas tillskottet av samtliga
aktieägare. Ibland lämnas dock tillskott endast av den eller de största
aktieägarna. Om samtliga aktieägare lämnar tillskott brukar detta ske i
förhållande till vars och ens aktieinnehav. Två skilda typer av aktieägartillskott
förekommer - ovillkorliga och villkorliga. De ovillkorliga aktieägartillskotten
lämnas utan några förbehåll om återbetalning annat än möjligen i
samband med bolagets upplösning. Sådana insatser kan alltså jämställas med
rena kapitalinsatser från aktieägarnas sida. Villkorliga aktieägartillskott
lämnas däremot normalt med krav på att tillskottet skall återbetalas när

SkU 1984/85:2

8

bolaget tjänat in tillräckliga vinstmedel. De villkorliga tillskotten kan
därigenom ses närmast som ett slags lån utan säkerhet.

Hur aktieägartillskotten skall behandlas har varken reglerats i den
skatterättsliga eller civilrättsliga lagstiftningen. Den skatterättsliga frågan
har endast varit föremål för ett fåtal avgöranden i regeringsrätten. I ett äldre
rättsfall har regeringsrätten förklarat att ett aktieägartillskott inte utgjorde
skattepliktig intäkt för det mottagande bolaget.

En återbetalning av redovisade vinstmedel av villkorligt aktieägartillskott
från dotterbolag till moderbolag har dock i ett förhandsbesked ansetts utgöra
skattepliktig utdelning för moderbolaget (RSV/FB Dt 1983:10).

Gottgörelse ur pensionsstiftelse

Före 1977 års taxering gällde att gottgörelse för utgift eller kostnad som en
arbetsgivare uppburit från pensions- eller personalstiftelse ur medel för vilka
avdrag icke medgivits vid taxeringen skulle räknas till icke skattepliktig
intäkt. Analogt med att arbetsgivaren inte medgetts avdrag vid avsättningstillfället
blev därmed gottgjorda medel icke skattepliktig intäkt vid första
gottgörelsetillfälle.

I enlighet med ett regeringsförslag i proposition 1975/76:31 ändrades
bestämmelserna i fråga om gottgörelse ur pensionsstiftelse. Sådan gottgörelse
räknas numera (19 § KL) som icke skattepliktig intäkt endast till den del
stiftelsen saknat andra medel för att lämna gottgörelse än sådana för vilka
avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen. Innebörden av bestämmelsen
är att gottgörelse först tas ur medel för vilka avdrag medgivits vid
avsättningstillfället, dvs. tidigare obeskattade medel. Först då sådana medel
inte längre finns anses gottgörelse ha tagits ur medel för vilka avdrag inte
medgivits, dvs. beskattade medel.

Avgiftsfritt belopp för egenföretagare

I samband med 1982 års skattereform infördes i inkomstslaget tjänst ett
schablonavdrag. Avdraget, som gäller fr. o. m. 1984 års taxering, är
maximerat till 1 000 kr., dock högst 5 % av tjänsteintäkten. Två avdragsposter
ligger utanför schablonen, nämligen kostnader för resor till och från
arbetet samt resekostnader och ökade levnadskostnader vid tjänsteresa eller
vid dubbel bosättning. Rätt till schablonavdrag föreligger i princip bara då
inkomsten härrör från utfört arbete. Från rätten till schablonavdrag har
sålunda undantagits skattskyldiga vilkas inkomst av tjänst härrör helt från
t. ex. folkpension eller periodiskt understöd. Det betyder att de inkomster
som berättigar till avdrag är kontanta bruttolöner och sådana intäkter som
enligt 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring är att jämställa med
inkomst av anställning.

SkU 1984/85:2

9

Frågan om ett fribelopp för egenföretagare prövades av riksdagen senast i
höstas. Då väckte centern en partimotion med yrkande om införande av ett
mot schablonavdraget i tjänst svarande fribelopp vid beräkning av egenföretagares
egenavgifter. Beloppet borde enligt motionärerna motsvara 2 % av
ett avgiftsunderlag om högst 50 000 kr.

Skatteutskottet erinrade (SkU 1983/84:17) med anledning härav att
företagsskattekommittén ämnade presentera en principskiss till beskattning
av egenföretagare enligt en s. k. staketmodell innebärande att egenföretagaren
skulle beskattas för samtliga privata uttag ur verksamheten. Med hänsyn
till att en företagare genom en sådan beskattning skulle komma att i princip
jämställas med en löntagare måste enligt utskottets mening frågan om ett
schablonavdrag komma att aktualiseras också när det gällde egenföretagarens
inkomst.

Utskottet avstyrkte därför motionen, och riksdagen biföll utskottets
hemställan. Mot beslutet reserverade sig centerns ledamöter i utskottet och
begärde förslag om ett fribelopp i enlighet med yrkandet i centerns
partimotion.

Fondavsättning

Med anledning av en motion avseende möjlighet för löntagare, som
siktade på att bli egenföretagare, att avsätta viss del av lönen till ett särskilt
etableringskonto framhöll skatteutskottet i sitt betänkande SkU 1980/81:25
(s. 130) att sådana konton kunde tänkas underlätta en strukturomvandling i
näringslivet och åstadkomma attitydförändringar till företagandet. Utskottet
förordade därför att motionen överlämnades till företagsskattekommittén
för en allsidig och förutsättningslös prövning.

F örsäkringskostnader

Nuvarande regler i fråga om egenföretagarens pensionsförsäkringspremier
innebär att den som driver rörelse eller jordbruk utan förmedling av
aktiebolag eller ekonomisk förening (egenföretagare) får göra avdrag för
pensionsförsäkringspremier i form av allmänt avdrag. Härigenom kommer
hela inkomsten av förvärvskällan, även den del som används för att betala
premier för egenföretagarens pensionering, att utgöra underlag för egenavgifter.
Om verksamheten däremot bedrivs genom aktiebolag eller ekonomisk
förening, utgör bolagets kostnader för pensionering av en anställd -även en anställd som är huvudaktieägare - inte underlag för arbetsgivaravgifter.
Dessa skillnader medför - vid lika förhållanden i övrigt - att underlaget
för socialförsäkringsavgifter blir högre för egenföretagare än för den som
bedriver sin verksamhet genom t. ex. ett aktiebolag.

Frågan om egenföretagares avdrag för pensionsförsäkringspremier behandlades
av utredningen om beskattning av tjänstepensioner i dess betän -

SkU 1984/85:2

10

kande (Ds B 1978:13) Avdragsrätt för utländska pensionsförsäkringspremier
m. m. Utredningen konstaterade därvid att det förhållandet att en egenföretagare
får göra avdrag för premie för pensionsförsäkring avseende sin egen
pensionering som allmänt avdrag, medan arbetsgivare i övrigt skall göra
avdraget i förvärvskälla, i allmänhet medför att avgifterna blir högre för
egenföretagaren än för den som exempelvis driver verksamheten i aktiebolagsform
och att skillnaderna ökar med stigande inkomst. En ändring av
nuvarande regler skulle - menade utredningen - bidra till att öka neutraliteten
i beskattningshänseende mellan verksamheter som bidrivs i skilda
företagsformer.

Med anledning av en motion i ämnet vid riksmötet 1982/83 framhöll
skatteutskottet (SkU 35) att frågan om egenföretagares avdrag för pensionsförsäkringspremier
numera fick anses ha kommit i ett delvis annat läge sedan
den övre gränsen vid beräkning av ATP-avgift slopats. Utskottet erinrade
också om att riksdagen hösten 1981 beslutat ersätta egenföretagarens
schablonavdrag för egenavgifter i förvärvskällorna jordbruksfastighet och
rörelse med en rätt till avdrag för belopp som i den skattskyldiges bokföring
avsatts för att täcka de på beskattningsåret belöpande egenavgifterna. De
skäl av statsfinansiell och administrativ art som tidigare åberopats mot att
omkonstruera avdraget för pensionsförsäkringspremier till ett avdrag i
förvärvskällan hade enligt utskottet genom dessa riksdagsbeslut - i vart fall
delvis - bortfallit. Det fanns alltså enligt utskottets mening skäl att ompröva
frågan om egenföretagares avdrag för kostnader för pensionsförsäkring.
Målet borde vara att samma regler skulle gälla för egenföretagare som för
anställda. - Riksdagen gav regeringen till känna vad utskottet anfört.

Frågan är numera föremål för företagsskattekommitténs prövning.

Även frågan om avdrag för premier för s. k. kompanjonsförsäkringar -dvs. försäkringar som delägare i ett företag i vissa fall tecknar för varandra i
syfte att exempelvis undvika ekonomiska svårigheter i samband med
delägares dödsfall - prövades av riksdagen vid förra riksmötet. Riksdagen
avvisade då på skatteutskottets hemställan (SkU 1982/83:35) en motion i
ämnet med hänvisning till att frågor som hade samband med den skattemässiga
behandlingen av kompanjonsförsäkringar låg inom ramen för företagsskattekommitténs
arbete.

Avgift till arbetsgivarorganisation

Med anledning av motionsyrkanden avseende bl. a. likvärdig behandling i
skattehänseende av medlemsavgifter till arbetsgivarorganisation och fackförening
begärde riksdagen år 1981 - i enlighet med skatteutskottets
hemställan (SkU 1981/82:2) - av regeringen en fullständig redovisning och
kartläggning av bl. a. de konfliktbidrag som betalades ut av fackföreningar
och arbetsgivarorganisationer och storleken av dessa i förhållande till de

SkU 1984/85:2

11

sammanlagda medlemsavgifterna. Målet borde enligt riksdagen vara att
åstadkomma ett så neutralt system som möjligt.

Någon sådan kartläggning och redovisning skedde inte. I stället föreslog
regeringen i en proposition (1982/83:50 bilaga 2.1) till 1982/83 års riksmöte
införande av en särskild lag om en begränsad skattereduktion för fackföreningsavgifter.
Propositionen bifölls av riksdagen.

Skatteutskottet framhöll i sammanhanget (SkU 1982/83:15) att lagstiftningen
borde utformas så att den tillgodosåg rimliga krav på enkelhet i den
praktiska tillämpningen och att den enskildes integritet inte kränktes.
Utskottet underströk också angelägenheten av att fackföreningsavgiften
genom organisationernas försorg renodlades så att den omfattade uteslutande
utgifter för facklig verksamhet.

Riksdagens borgerliga ledamöter yrkade avslag på propositionen.

De nya bestämmelserna, som tillämpats första gången vid 1984 års
taxering, innebär att skattereduktion medges med 40 % av den medlemsavgift
som erlagts till fackföreningen. Underlaget är dock maximerat till 1 200
kr., varför reduktionen kan uppgå till högst 480 kr.

I samband med behandling våren 1983 av borgerliga motioner med
yrkanden om upphävande av lagen om skattereduktion för fackföreningsavgift
anförde skatteutskottet (SkU 1982/83:50) att den tidigare kritiserade
olikheten i beskattningshänseende mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas
medlemsavgifter fick anses ha i huvudsak undanröjts genom den nya
lagstiftningen. Utskottet, som avstyrkte motionerna, underströk dock i
sammanhanget angelägenheten av att riksskatteverket (RSV) och de fackliga
organisationerna såg till att underlaget för skattereduktionen renodlades så
att det uteslutande omfattade utgifter för rent facklig verksamhet.

Mot skatteutskottets beslut reserverade sig utskottets borgerliga representanter.
Riksdagen biföll dock utskottets hemställan.

FoU-avdraget

Enligt punkt 18 av anvisningarna till 29 § KL medges vid beräkning av
inkomst av rörelse avdrag för kostnader för sådant forsknings- och utvecklingsarbete
som har eller kan antas få betydelse för den skattskyldiges
rörelse. Även bidrag till forskning är normalt avdragsgilla i rörelsen.

Vid sidan av detta omkostnadsavdrag medgavs före den 1 januari i år också
ett särskilt forskningsavdrag vid taxeringen till statlig inkomstskatt. Avdragets
syfte var att stimulera industrin till ökade insatser för forskning och
utveckling (FoU) och kunde medges en skattskyldig som drev industriell
tillverkning. Avdraget bestod dels av ett basavdrag som beräknades på viss
del av den skattskyldiges lönekostnader för sådan personal som delvis
sysslade med FoU-verksamhet, dels av ett s. k. ökningsavdrag som utgick
med viss procent av ökningen av ett företags FoU-kostnader under ett
verksamhetsår.

SkU 1984/85:2

12

I den proposition (1983/84:64) till förra riksmötet som innehöll förslag om
FoU-avdragets slopande, som tillstyrktes av skatteutskottet och bifölls av
riksdagen, framhöll finansministern att berättigade invändningar kunde
riktas mot denna form av stöd till forskningen inom företagen. Stödet kunde
nämligen utgå först lång tid efter det att beslut om forskningsinsatser fattats,
vartill kom att stödformen kunde utnyttjas först när företaget i fråga gick med
vinst. Det fanns enligt finansministern därför skäl för antagande att avdraget
delvis kommit att fungera mera som en skattesubvention till vissa FoUintensiva
företag än som en verklig stimulans till ökat FoU-arbete.

Riksdagens borgerliga ledamöter yrkade avslag på propositionen.

Riksdagen har numera i enlighet med förslag i propositionerna 1983/
84:107 om forskning och 1983/84:135 om industriell tillväxt och förnyelse
beslutat olika åtgärder i syfte att främja forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Ett genomgående drag har härvidlag varit inriktningen på åtgärder som
syftar till att stimulera förnyelse och utveckling av industrin. Ett av de
områden som prioriterats utgörs av insatser för att stimulera tillväxten i
sådana mindre industriföretag som kan bedömas ha särskilt stora expansionsmöjligheter.
Andra prioriterade områden är åtgärder för utveckling av
underleverantörsföretag och stödet till ny företagande. Syftet har också varit
att förstärka de statliga insatserna när det gäller att bygga upp teknisk
kompetens och främja en bred spridning av ny teknik inom industrin.

Representation

Utgifter för representation är att hänföra till omkostnader i förvärvskälla
endast om de har omedelbart samband med verksamheten. Avdrag får i det
enskilda fallet inte medges med större belopp än som kan anses skäligt. För
att vinna en likformig lagtillämpning har riksskatteverket (RSV) angett vissa
prisramar för representationsmåltider i samband med affärsförhandlingar.
Dessa utgör för representation som utövas efter utgången av kalenderåret
1983 220 kr. för middag eller supé och 130 kr. för lunch. Priserna gäller per
person och inkl. service men exkl. moms. Enligt beslut av riksdagen under
hösten 1980 medges numera inte i något fall avdrag för kostnader för sprit och
vin i samband med representation (punkt 1 andra stycket av anvisningarna till
20 § KL).

Vid förra riksmötet väckte vpk en motion med yrkande att representationsavdraget
omedelbart skulle slopas. Skatteutskottet (SkU 1982/83:35)
hänvisade med anledning härav till att utskottet tidigare upprepade gånger
uttalat att skäliga kostnader för representation rimligen borde behandlas som
avdragsgill driftkostnad. Utskottet pekade också på att kostnader för
spritdrycker och vin inte är till någon del avdragsgilla och menade att de
normalbelopp för representation som utfärdats av RSV med hänsyn till
kostnadsutvecklingen under senare år måste anses måttliga. Riskerna för
missbruk av avdragsrätten torde därför - framhöll utskottet - inte vara
särskilt stora.

SkU 1984/85:2

13

Ekonomiskt stöd till kulturlivet

Svensk skattelagstiftning saknar bestämmelser om avdrag för bidrag till
ideella organisationer. Tanken på att införa en rätt till avdrag vid beskattningen
för gåvor till allmännyttiga ändamål har under en lång följd av år
avvisats av skatteutskottet med hänvisning bl. a. till att allmännyttiga och
liknande ändamål bör främjas i första hand genom direkta bidrag av
allmänna medel och inte genom lättnader vid beskattningen. Utskottet har
också pekat på de gränsdragningsproblem som en sådan avdragsrätt skulle
medföra och på det stöd som ideella organisationer redan i dag åtnjuter
genom såväl direkta bidrag som mycket betydande lättnader vid beskattningen.

I en kulturpolitisk motion från moderaterna (1981/82:2043) begärdes vid
riksmötet 1981/82 bl. a. ett riksdagsuttalande av innehåll att nya vägar borde
prövas för finansiering av kulturverksamheten. Kulturutskottet, som inhämtade
yttrande från kulturrådet i frågan, avstyrkte hösten 1982 bifall till detta
yrkande i sitt betänkande KrU 1982/83:10. Utskottet anförde därvid bl. a.:

Ekonomiskt stöd från enskilda och företag till kulturverksamhet - s. k.
sponsqrverksamhet - förekommer i betydande omfattning i vissa länder.
Kulturrådet framhåller att sådan bidragsgivning sannolikt inte på ett
väsentligt sätt kan bidra till ändrade ekonomiska förutsättningar för kulturverksamheten.
Det är enligt rådet värt att notera att enskilda och näringsliv
har gjort och gör värdefulla insatser men att det gäller att varje påverkan av
kulturverksamheten undviks.

Utskottet vill peka på att erfarenheterna från andra länder visar att det
främst är kulturinstitutionerna och den etablerade konsten som får sådant
stöd. Skulle så bli fallet även i Sverige skulle ytterligare ekonomisk obalans
kunna uppstå till nackdel för konst som söker nya vägar.

Utskottet anser att regeringen noga bör följa utvecklingen beträffande
sponsorverksamheten. I detta sammanhang är det viktigt att de kulturpolitiska
målen beaktas och att man noga uppmärksammar effekterna på
kulturlivet.

Riksdagen biföll kulturutskottets hemställan.

I samband med behandling år 1983 av ett motionsyrkande om stimulans av
enskilt stöd till kulturlivet hänvisade skatteutskottet (SkU 1982/83:35) till att
yrkanden om rätt till avdrag för bidrag till kulturella och andra allmännyttiga
ändamål under en lång följd av år prövats av riksdagen men alltid avvisats
med hänvisning bl. a. till de gränsdragningsproblem en sådan avdragsrätt
skulle medföra och till det stöd som ideella organisationer redan i dag
åtnjuter genom såväl direkta bidrag som mycket betydande lättnader vid
beskattningen. Utskottet ansåg att riksdagen borde vidhålla sin ståndpunkt i
denna fråga men erinrade om att kostnader för sponsorverksamhet torde
vara av den arten att de med hänsyn till det goodwill- och reklamvärde sådan
verksamhet kunde ha för ett företag inte sällan borde kunna hänföras till vid
taxeringen avdragsgilla driftkostnader.

SkU 1984/85:2

14

Särskilt investeringskonto

Enligt lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto
(prop. 1982/83:50, SkU 1982/83:15) är aktiebolag, ekonomiska föreningar
och sparbanker, som har haft en årsvinst på minst 1 milj. kr., vid 1984 eller i
vissa fall 1985 års taxering skyldiga att sätta in 20 % av vinsten på ett räntelöst
konto i riksbanken (särskilt investeringskonto). Medlen är spärrade i två år
men får efter särskilt medgivande tas i anspråk bl. a. för investeringar i
byggnader, markanläggningar och inventarier.

Genom beslut vid förra riksmötet (prop. 1983/84:64, SkU 14, SFS 985)
förlängdes i enlighet med ett regeringsförslag lagstiftningen ett år i syfte att
stimulera företagens investeringar i första hand under 1985.

Riksdagens borgerliga ledamöter yrkade att lagstiftningen inte skulle
förlängas.

Ianspråktagande av investeringsfond

Vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet eller av rörelse har
svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening och svensk sparbank rätt till
avdrag för belopp som i räkenskaperna avsatts till allmän investeringsfond.
Enskilda rörelseidkare och jordbrukare har en motsvarande rätt till avdrag
för avsättning till allmän investeringsreserv.

Såväl investeringsfond som investeringsreserv får tas i anspråk för vissa
särskilt angivna ändamål, avseende företrädesvis kostnader för investeringar
i byggnader, markanläggningar och inventarier. Bland andra ändamål för
vilka medel ur de båda fonderna får användas kan nämnas marknadsföring
utomlands av varor som tillverkas här i riket.

Motioner med yrkande att allmän investeringsfond skall få tas i anspråk för
att bestrida även kostnader för marknadsföring här i riket har upprepade
gånger avvisats av riksdagen, senast vid förra riksmötet, då ett enigt
skatteutskott erinrade om att skälet till att man begränsat användningsområdet
till marknadsföring utomlands var att sådan marknadsföring ofta
medförde särskilda finansiella påfrestningar. Utskottet framhöll också att ett
frisläpp av fonderna för marknadsföring i Sverige skulle ge upphov till
tillämpningssvårigheter och att behovet av att utnyttja fonderna för kostnader
för sådan marknadsföring var begränsat, eftersom de var omedelbart
avdragsgilla vid taxeringen.

Beskattningsort

Hemortskommun är enligt 66 § KL den kommun där en skattskyldig
författningsenligt skall vara mantalsskriven för året före taxeringsåret.
Vanligtvis är det den kommun där han var bosatt den 1 november året före
beskattningsåret.

SkU 1984/85:2

15

Vid den statliga taxeringen är den skattskyldiges hemortskommun beskattningsort
för inkomst av samtliga förvärvskällor.

Vid taxeringen till kommunal inkomstskatt är hemortskommunen beskattningsort
för inkomst av tjänst och kapital. Inkomst av jordbruksfastighet och
annan fastighet taxeras i den kommun där fastigheten är belägen. Är
fastigheter, belägna i olika kommuner, att anse som en förvärvskälla, skall
den gemensamma inkomsten i allmänhet fördelas mellan de olika kommunerna
i förhållande till bruttointäkterna eller taxeringsvärdena.

Inkomst av rörelse taxeras i den kommun där rörelsen utövats från fast
driftställe. För vissa slag av rörelse finns bestämmelser hur fördelning av
inkomsten skall ske mellan olika kommuner.

Kapitalbeskattning

T. o. m. 1971 års taxering gjordes ingen skillnad vid förmögenhetsbeskattningen
mellan å ena sidan tillgångar och skulder nedlagda i rörelse eller
jordbruk och å andra sidan övriga tillgångar och skulder.

Genom lagstiftning 1970 infördes med verkan fr. o. m. 1972 års taxering
provisoriska regler för beskattning av s. k. arbetande kapital i vissa slag av
familjeföretag. Dessa skattelättnader motiverades främst av att kapitalet, så
länge det arbetar i företaget, inte på samma sätt som andra tillgångar är
omedelbart tillgängligt för ägarens privata konsumtion. Reglerna var
emellertid förknippade med en rad villkor som måste uppfyllas för att få
tillämpas.

Dessa bestämmelser innebar emellertid att många företag inte kunde få del
av den lindrade förmögenhetsbeskattningen. För att mera allmänt kunna
tillgodose syftet med de provisoriska bestämmelserna ersattes dessa 1974 och
1977 med nya regler.

De bestämmelser som gällde fr. o. m. 1979 års taxering innebar att det
enligt särskilda regler framräknade substansvärdet av förmögenhet som lagts
ned i jordbruk eller rörelse skulle reduceras till 30 % av det värde varmed
tillgångarna översteg beloppet av skulder och andra avgående poster. Rätten
till reducering var emellertid begränsad enligt en särskild spärregel, detta för
att förhindra att lättnadsreglerna skulle stimulera till passivt ägande i
jordbruksfastighet och till annan spekulation i fastigheter. Spärregeln
innebar att förmögenhetsvärdet av förvärvskällan inte fick tas upp till lägre
belopp än vad som svarade mot värdet av ägaren tillhöriga fastigheter i
verksamheten minskat med de skulder som belöpte på fastigheterna.
Spärregeln var sålunda tillämplig bara i en förvärvskälla där fastighet fanns. -Genom riksdagsbeslut på våren 1981 avskaffades spärregeln med verkan
fr. o. m. 1982 års taxering. Slopandet kompletterades med en bestämmelse
av innebörd att som tillgångar i rörelse endast skall räknas sådana bostadsbyggnader
som används som personalbostäder. Vidare skall vissa fastigheter
- trots att de inte utgör rörelsetillgångar i skatterättslig mening- anses som en

SkU 1984/85:2

16

särskild förvärvskälla inom inkomstslaget rörelse och således behandlas
enligt reglerna för företagsförmögenhet. Det gäller egendom som ingår
antingen i en industrienhet avseende täktmark - i förekommande fall också
industribyggnad på sådan mark - eller i en exploateringsenhet.

I samband med att skatteutskottet våren 1982 behandlade en proposition
med förslag om avdrag för aktieutdelning i icke börsnoterade företag anförde
utskottets socialdemokrater - som f. ö. avstyrkt förslaget om spärregelns
avskaffande - i ett särskilt yttrande bl. a. följande (SkU 1981/82:65).

Under senare år har gjorts genomgripande ändringar av inkomst- och
förmögenhetsbeskattningen, av vilka åtskilliga varit ägnade att väsentligt
förbättra företagens likviditet. Framtida lättnader i beskattningen av företagsförmögenhet
bör enligt vår uppfattning inte ske utan mycket tungt
vägande skäl. Redan i dag gäller regler som de facto medför att betydande
delar av företagskapitalet inte blir föremål för någon förmögenhetsskatt. Vi
vill i sammanhanget särskilt erinra om de bestämmelser om reducering av
substansvärdet av i jordbruk eller rörelse nedlagd förmögenhet som antogs
av riksdagen 1977 och som numera - efter författningsändring 1981 - torde
innebära att även betydande passiva förmögenhetsinnehav undgår beskattning.
Vi vill särskilt understryka att de förmögenhetsskattelättnader som nu
föreslås i propositionen och som kan antas även framdeles komma att
aktualiseras av de borgerliga partierna kommer inte bara små och medelstora
utan samtliga icke börsnoterade företag till godo. En ökad omfördelning av
skattebördan från företag till enskilda kan leda till konsekvenser som från
fördelnings- och rättvisesynpunkt ter sig utmanande.

Med det anförda har vi velat markera att vi i princip anser förmögenhetsskatten
vara ett olämpligt näringspolitiskt instrument. Ansträngningarna
måste i stället inriktas på en så långt möjligt likformig värdering av
förmögenhetstillgångar oavsett hur de är placerade. Eljest skapar man
betydande orättvisor mellan olika förmögenhetsägare men också mellan
företagare och anställda.

Skatteutskottet avstyrkte vid två tillfällen under förra riksmötet motionsyrkanden
om slopande av förmögenhetsskatten på arbetande kapital i
mindre och medelstora företag. Utskottet framhöll därvid att betydande
delar av företagskapitalet med de bestämmelser som f. n. gäller inte torde bli
föremål för någon förmögenhetsbeskattning. Utskottet erinrade också om
att företagsskattekommittén enligt sina direktiv har att undersöka vad som
kan göras för att underlätta familjeföretagens försörjning med riskkapital.

Företagsskattekommittén

Företagsskattekommittén (B 1979:13) har i ett i juni i år avlämnat
delbetänkande (SOU 1984:70) Staketmetoden, en ny metod för beskattning
av enskild näringsverksamhet, lagt fram förslag om en modell för beskattning
av näringsverksamhet som bygger på grundtanken att i verksamheten
uppkommen vinst (inkomst av näringsverksamhet), som företagaren låter
står kvar i verksamheten, endast skall beskattas med en lågprocentig,
proportionell statlig skatt (10 % på sparade vinstmedel). Vinst som närings -

SkU 1984/85:2

17

idkaren tar ut för att använda för konsumtion eller annat privat ändamål
(inkomst av eget företag) skall däremot på vanligt sätt beskattas enligt den
för fysiska personer gällande progressiva skatteskalan.

Med det av kommittén föreslagna systemet kommer inkomsten av eget
företag att utgöra underlag för uttag av egenavgifter.

Kommittén avser med näringsverksamhet vad som enligt KL är att hänföra
till jordbruk, skogsbruk och rörelse. Sorn näringsverksamhet skall också
räknas innehav av konventionellt beskattad annan fastighet, medan schablonbeskattade
fastigheter lämnats utanför systemet. All näringsverksamhet
som en fysisk person bedriver skall utgöra en förvärvskälla och beskattas i
näringsidkarens hemortskommun.

I fråga om kapitalbeskattningen bör enligt kommitténs mening beaktas att
på de i verksamheten hopsamlade vinstmedlen vilar en latent skatteskuld.
Kommittén föreslår därför - efter förebild av hur skogskontomedel och
liknande behandlas i'dag - en reduktion av vinstmedlen till 50 %.

Företagsskattekommitténs betänkande är f. n. föremål för remissbehandling.

Utredningen angående de små och medelstora företagens finansiella
situation

Utredningen angående de små och medelstora företagens finansiella
situation har i ett i oktober 1983 avlämnat betänkande (SOU 1983:59)
Kreativ finansiering föreslagit olika åtgärder i syfte att förbättra förutsättningarna
för småföretagens finansiering. Förslagen avser bl. a. ökade
möjligheter till lånefinansiering mot lägre kostnader, möjlighet för nystartade
företag att få nedsättning av socialavgifterna eller att få behålla dem i
rörelsen som ett slags riskkapital och allmänt förbättrade förutsättningar för
återlån av sådana avgifter samt åtgärder för att underlätta generationsskiften

1 företag.

Utredningsförslaget bereds f. n. inom regeringskansliet.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande ett flertal motionsyrkanden från
förra riksmötet vilka alla tar upp frågor rörande beskattning av företag och
företagare. En redogörelse för gällande bestämmelser inom de olika
ämnesområdena lämnas i inledningen till detta betänkande.

Aktieköp mellan företag m. m.

Vinst som uppkommer vid överlåtelse av aktier eller andelar mellan
företag inom samma koncern är undantagen från skatteplikt om moderföretaget
i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och om den
överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i annan verksamhet inom

2 Riksdagen 1984185. 6 sami. Nr 2

SkU 1984/85:2

18

koncernen än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed
likartad egendom.

Utdelning på sådana aktier och andelar är enligt en särskild bestämmelse
skattefri om det utdelande företaget äger 25 % eller mer av aktierna i det
mottagande företaget.

Bengt Silfverstrand och Hans Pettersson i Helsingborg (båda s) framhåller
i motion 755 att gällande skattelagstiftning på ett otillbörligt sätt gynnar
rörelseägande företags köp av andra bolag. Motionärerna anser det vara
klart att aktiebolags köp av aktier i ett annat bolag numera mycket ofta är ett
alternativ till en finansiell placering, exempelvis inköp av obligationer, och
anser det felaktigt att - som f. n. sker - ta ett aktieinnehav på 25 % som ett
bevis på att innehavet tillkommit för att främja rationella omläggningar i
organisatoriskt syfte. De hemställer därför att riksdagen hos regeringen
begär en lagändring av innebörd att den generella skattefriheten för
utdelningsinkomster på s. k. organisationsaktier slopas. Liknande synpunkter
förs fram av Sivert Andersson m. fl. (s) i motion 1446. Motionärerna, som
yrkar skärpning av skattereglerna vid köp av aktier mellan företag, menar att
avsikten med många sådana köp mera synes vara att skapa en ägarstruktur
som omöjliggör den kontroll av företagsledningarna som aktieägarna skall
kunna utöva än att underlätta riktiga strukturlösningar inom näringslivet.
Även Margaretha af Ugglas och Per Westerberg (båda m) kritiserar i motion
1089 bl. a. den gällande skattefriheten för s. k. organisationsaktier som
enligt deras uppfattning gjort det möjligt för företag att upprätta ett slags
inbördes ägande - mellan minst tre företag - som gör att de, trots att de är
börsnoterade, frikopplar sig från inflytande från sina aktieägare. Motionärerna
yrkar i motion 1090 att riksdagen hos regeringen skall begära en
skärpning av de regler som gäller i fråga om vad som skall betraktas som
organisationsaktier.

Bestämmelserna om den skattemässiga behandlingen av överlåtelser av
organisationsaktier mellan bolag och om utdelning på sådana aktier har
tillkommit för att underlätta önskvärda strukturrationaliseringar inom
näringslivet och torde i huvudsak ha tillgodosett detta syfte. Enligt utskottets
mening är det angeläget att skattereglerna även i fortsättningen är så
utformade att de inte försvårar en rationell företagsutveckling. Det är
emellertid också viktigt att den förmånligare skattebehandlingen av aktieöverlåtelser
och aktieutdelningar mellan företag så långt det är möjligt
begränsas till att avse andra aktier än kapitalplaceringsaktier. Som framhålls
i motionerna kan, mot bakgrund av de tilltagande koncentrationstendenserna
inom näringslivet under senare år, ifrågasättas om nuvarande regler
möjliggör en sådan begränsning. Det kan enligt utskottets mening därför
finnas anledning att ompröva bestämmelserna.

Enligt vad utskottet erfarit har de av motionärerna aktualiserade problemen
uppmärksammats av regeringen, som nu avser att se över frågan om
organisationsaktiernas skattemässiga behandling. Yrkandena i motionerna

SkU 1984/85:2

19

torde således redan vara i viss mån tillgodosedda, varför utskottet avstyrker
bifall till dem.

Avskrivningsregler m. m.

I enlighet med ett regeringsförslag beslutade riksdagen i höstas begränsa
företagens möjligheter till lagernedskrivning från 60 % till 50 % - i vissa fall
från 45 % till 35 %. Samtidigt sänktes bolagsskattesatsen från 40 % till 32 %
eller den nivå som gäller för flertalet ekonomiska föreningar.

I två motioner, 1129 och 1457, båda av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) samt i
motion 1497 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkas att 1983 års riksdagsbeslut
i fråga om lagernedskrivning upphävs.

I förstnämnda båda motioner yrkas också återgång till en 40-procentig
bolagsskatt. Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkar i motion 909 att riksdagen
hos regeringen skall begära förslag om en successiv eliminering av bolagsskatten,
medan Lars Werner m. fl. (vpk) i motion 2456 hemställer om en
höjning av samma skatt till 50 %. Per-Richard Molén (m) slutligen begär i
motion 2736 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
avskrivningstiden för byggnader m. m. i turistanläggningar bör väsentligt
förkortas.

Ett genomgående motiv i de motioner som innehåller yrkanden om ökade
lagernedskrivningsmöjligheter är att de nya bestämmelserna för enskilda
näringsidkare, jordbrukare och fåmansbolag, där överskotten beskattas hos
en fysisk person, innebär en ökad skattebelastning geom att dessa inte
erhåller någon kompensation i form av sänkt bolagsskatt.

Utskottet har i inledningen till detta betänkande (jfr. ovan s. 7) redovisat
motiven för förra höstens riksdagsbeslut att begränsa lagernedskrivningsmöjligheterna.
Någon anledning för riksdagen att nu göra ändringar i en
lagstiftning som gäller först fr. o. m. 1985 års taxering föreligger enligt
utskottets mening inte. En eventuell omprövning bör rimligen anstå till dess
närmare erfarenheter vunnits av de nya bestämmelsernas praktiska tillämpning.
Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionerna 1129 och 1457 i
denna del och till motion 1497. Utskottet anser sig inte heller kunna biträda
vare sig centerpartiets yrkande om en återgång till en 40-procentig bolagsskatt,
folkpartiets yrkande om en successiv avveckling av bolagsskatten eller
vpk:s yrkande om en skärpning av samma skatt.

Avdrag för årlig värdeminskning av byggnad beräknas enligt avskrivningsplan
till viss procent av anskaffningsvärdet. Procentsatsen bestäms efter den
tid byggnaden anses kunnat utnyttjas. RSV har utfärdat anvisningar om de
procentsatser som bör tillämpas för olika slag av rörelsebyggnader. Dessa
procentsatser varierar från 1,5% för bostadsbyggnader av sten på orter med
normal hyresmarknad till 5 % för fabriksbyggnader i kemisk industri, kyloch
fryshus m. fl.

Per-Richard Molén (m) framhåller i motion 2736 att turistföretagen har en

SkU 1984/85:2

20

stor del av sina tillgångar låsta i anläggningar med en avskrivningstid på 40 år
och att man från branschens sida sett det som önskvärt att förkorta
avskrivningstiden till 20 år.

Enligt utskottets mening bör en årlig avskrivning på i genomsnitt 2,5 %
täcka den fysiska och ekonomiska varaktighetstid som turistföretagens
byggnader kan antas ha i normalfallen. Härtill kommer att turistföretagens
anläggningar delvis torde vara av den arten att de kan skrivas av enligt de
regler som gäller i fråga om maskiner och inventarier och att en skattskyldig i
samband med utrangering eller rivning av emi rörelsen använd byggnad kan
bli berättigad till avdrag för vad sorn återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet.
v ■-

Med det anförda avstyrker utskottet också motion 2736 i denna del.

:>i}v; -i :>■ ?:%• Uti i i >}\, *;>•>;•* v -• (\»:V •***'■ *"f f

Villkorat aktieägartillskott

Ett aktieägartillskott kan, som framgår av den i inledningen till betänkandet
lämnade redogörelsen för gällande rätt (jfr. s. 7 f ovan), lämnas antingen
villkorslöst eller villkorat, dvs. med krav på att tillskottet skall återbetalas när
bolaget får fritt eget kapital tillgängligt för sådant ändamål.

I motion 1462 tar Olle Grahn m. fl. (fp, m, c) upp frågan hur återbetalning
av villkorat aktieägartillskott skall behandlas i skattehänseende. Motionärerna
anser det normala vara att en sådan återbetalning behandlas som
amortering på skuld och inte - vilket skett i ett av regeringsrätten avgjort
förhandsbesked - som utdelning.

Enligt utskottets mening är den nu aktuella frågan av den beskaffenheten
att den i första hand bör avgöras av domstol. Som motionärerna framhållit
torde förhållandena i det av regeringsrätten avgjorda förhandsbeskedsärendet
knappast ha varit sådana att det kan anses generellt utslagsgivande i fråga
om alla fall av renodlade aktieägartillskott. Med hänsyn härtill anser
utskottet sig inte kunna biträda yrkandet i motionen.

Gottgörelse ur pensionsstiftelse

Gottgörelse från en personalstiftelse eller en pensionsstiftelse utgör
skattepliktig inkomst för arbetsgivaren, om han erhållit avdrag för avsättning
till stiftelsen. Gottgörelse räknas däremot inte som intäkt till den del den
utgått ur medel som avsatts till stiftelsen utan att arbetsgivaren fått avdrag vid
taxeringen.

För en personalstiftelse gäller att gottgörelse i första hand anses ske av
beskattade medel. Samma regler gäller i fråga om av tappning av konto
Avsatt till pensioner. I fråga om pensionsstiftelse gäller däremot att
gottgörelse ur stiftelsen i första hand anses utgå ur medel för vilka
arbetsgivaren erhållit avdrag vid avsättningen, dvs. ur tidigare obeskattade
medel. Först då sådana medel inte längre finns, anses gottgörelse ha tagits ur

SkU 1984/85:2

21

beskattade medel och gottgörelsen blir då icke skattepliktig.

Margit Gennser (m) framhåller i motion 594 att rationella skäl saknas för
en ordning som innebär att gottgörelse ur pensionsstiftelse blir skattepliktig
intäkt, även om i stiftelsen skulle finnas tidigare beskattade medel. Hon
anser att samma regler bör gälla i fråga om gottgörelse ur såväl pensions- och
personalstiftelse som vid avtappning från konto Avsatt till pensioner och
åberopar till stöd för denna uppfattning att den nuvarande ordningen kan
medföra likviditetsproblem för arbetsgivarna och försvåra taxeringskontrollen.

Bestämmelserna om gottgörelse ur pensionsstiftelse tillkom i samband
med den begränsning av rätten till avdrag för avsättning till sådan stiftelse
som riksdagen beslutade hösten 1975 och som gällt fr. o. m. 1977 års
taxering. Syftet med de nya reglerna torde främst ha varit att motverka sådan
avsättning av medel som går utöver vad som erfordras för att täcka pension
enligt plan och för vilken arbetsgivaren således inte är berättigad till avdrag.

Mot den gällande ordningen kan enligt utskottets mening knappast riktas
några principiella invändningar i sak.

Vissa frågor angående avdrag vid inkomsttaxering för kostnader för
tryggande av anställds pensionering är föremål för överväganden inom
utredningen om beskattning av tjänstepensioner. Denna har till uppgift att i
sitt fortsatta arbete bl. a. utreda problemet med avtappning av överskottsmedel
på konto och i stiftelse.

Enligt utskottets mening kan det förutsättas att utredningen därvid också
kommer att undersöka i vad mån nuvarande regler om gottgörelse ur
pensionsstiftelse är förenade med sådana olägenheter som påtalas i motionen.
Någon åtgärd med anledning av motionen är enligt utskottets mening
därför inte påkallad, och utskottet avstyrker således bifall till den.

Avgiftsfritt belopp för egenföretagare

Dnkomstslaget tjänst gäller fr. o. m. 1984 års taxering ett schablonavdrag.
Avdraget är maximerat till 1 000 kr. dock högst 5 % av tjänsteintäkten. Rätt
till schablonavdrag föreligger i princip bara då inkomsten härrör från utfört
arbete.

I motionerna 1129 och 1457 båda av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av ett avgiftsfritt belopp
i botten av egenföretagarinkomst. Som motiv härför åberopar motionärerna
att den som är egenföretagare och inte har tjänsteintäkter överstigande
20 000 kr. saknar möjlighet att fullt ut utnyttja schablonavdraget. Genom att
exempelvis befria inkomster upp till 50 000 kr. från löneavgiften på 2 %
skulle man enligt motionärernas mening ge egenföretagarna motsvarande
skattelättnad som löntagarna erhållit genom schablonavdraget.

Av den inledningsvis lämnade redogörelsen (jfr. s. 16 f ovan) framgår att
företagsskattekommittén i ett tidigare i år avlämnat delbetänkande lagt fram

3 Riksdagen 1984185. 6 sami. Nr 2

SkU 1984/85:2

22

förslag om en modell för beskattning av enskilt bedriven näringsverksamhet,
som innebär en skattemässig uppdelning av årsresultatet av sådan verksamhet
i en företagsdel (inkomst av näringsverksamhet) och en persondel
(inkomst av eget företag). Det som näringsidkaren tillgodogör sig av
vinstmedel kan enligt förslaget närmast jämföras med de löneuttag som en
huvudaktieägare gör från ett fåmansaktiebolag och det är denna ”inkomst av
eget företag” som enligt förslaget skall utgöra underlag för uttag av
egenavgifter.

Av det anförda framgår att inkomst av eget företag enligt kommittén
närmast bör jämföras med ett löneuttag. Om beskattningen av egenföretagare
skall ske enligt en sådan modell måste enligt utskottets mening också
frågor om ett schablonavdrag från inkomst av eget företag komma att
aktualiseras.

I avvaktan på det slutliga resultatet av företagsskattekommitténs arbete är
utskottet inte berett tillstyrka motionerna 1129 och 1457 såvitt nu är i fråga.

Fondavsättning

I några motioner tas upp frågor om skattefri fondavsättning. Sålunda begär
- i syfte att stimulera nyföretagande - Bertil Danielsson och Ewy Möller
(båda m) i motion 559 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna,
att sparkapital som avsätts för företagsetablering skall under en begränsad tid
vara skattefritt. Ett liknande yrkande framställs i motion 1470 av Göthe
Knutson och Per-Richard Molén (båda m). De anser att avsättning till s. k.
nyetableringskonton bör hänföras till avdragsgill kostnad i förvärvskälla och
begär en utredning om införande av sådana konton. Motionärerna bakom
motion 305, Rune Torwald och Rolf Rämgård (båda c), anser att vissa s. k.
fria yrkesutövare - motionärerna nämner bl. a. professionella idrottsmän,
uppfinnare och andra med ojämna inkomster - bör ha möjlighet att göra
skattefria avsättningar till s. k. trygghetsfonder för att på så sätt kunna
fördela sina inkomster jämnare i tiden.

Frågan om rätt till avdrag för fysisk person för kostnader nedlagda innan
rörelse i KL:s mening uppkommit har varit föremål för överväganden av
såväl företagsskatteberedningen som kulturskattekommittén. Sistnämnda
kommitté föreslog i ett i juli 1983 framlagt betänkande (SOU 1983:53)
införande av generella bestämmelser om en sådan avdragsrätt i inkomstslaget
rörelse.

Enligt vad utskottet inhämtat är frågan om avsättning till etableringskonton
också föremål för överväganden inom företagsskattekommittén. I
avvaktan på resultatet av pågående och redan slutfört utredningsarbete
avstyrker utskottet motionerna 559 och 1470. Utskottet anser sig inte heller
kunna biträda yrkandet i motion 305 om skattefri avsättning till trygghetsfonder.
De problem som aktualiseras i denna motion bör man enligt utskottets

SkU 1984/85:2

23

mening inte minst av administrativa skäl söka lösa på annat sätt än genom
införande av en rätt till skattefria fondavsättningar.

F örsäkringskostnader

I partimotionerna 1129 och 1457 från c upprepas ett yrkande från förra
riksmötet avseende egenföretagares pensionsförsäkringspremier. Yrkandet
går ut på att den som driver rörelse eller jordbruk utan förmedling av
aktiebolag eller ekonomisk förening skall jämställas med anställd i bolaget
eller föreningen när det gäller kostnaderna för egen pensionering. Egenföretagaren
får i dag göra avdrag för pensionsförsäkringspremier i form av
allmänt avdrag. Detta medför att hela inkomsten av förvärvsverksamheten,
även den del som används för att betala premier för egenföretagarens
pensionering, kommer att utgöra underlag för egenavgifter. I ett aktiebolag
eller en ekonomisk förening däremot utgör bolagets kostnader för pensionering
av en anställd, även om denna är huvudaktieägare, inte underlag för
arbetsgivaravgifter. Underlaget för socialförsäkringsavgifter blir således
högre för en egenföretagare än för den som bedriver verksamhet genom
t. ex. ett aktiebolag. Synpunkter och yrkanden av i huvudsak samma
innebörd som i centerns båda partimotioner framförs i motionerna 1465 av
Kersti Johansson och Anna Wohlin-Andersson (båda c), 1485 av Kenth
Skårvik m. fl. (fp, m, c) och 1502 av Bengt Wittbom (m). Hans Nyhage m. fl.
(m, c, fp) begär i motion 1478 en utredning av frågan om möjligheterna att
medge avdrag för premier till s. k. kompanjonsförsäkringar. Ett motsvarande
yrkande återfinns i motion 1129; yrkandet motiveras bl. a. med att man i
möjligaste mån bör motverka att ett kompanjonsföretag måste upphöra på
grund av exempelvis ett dödsfall.

Vid sin behandling förra året av motionsyrkanden avseende egenföretagares
rätt till avdrag för pensionsförsäkringar framhöll skatteutskottet att
frågan om en sådan avdragsrätt numera fick anses ha kommit i ett delvis
annat läge till följd bl. a. av att den övre gränsen vid beräkning av ATP-avgift
slopats. Utskottet hänvisade också till att såväl denna fråga som frågan om
avdrag för premier för kompanjonsförsäkringar skulle komma att prövas av
företagsskattekommittén och avstyrkte bifall till motioner i ämnet.

Riksdagen biföll utskottets hemställan. Någon anledning för riksdagen att
nu inta en annan ståndpunkt föreligger inte. Utskottet avstyrker följaktligen
bifall till i detta avsnitt behandlade motionsyrkanden.

Avgift till arbetsgivarorganisation

Av den inledningsvis lämnade redogörelsen (s. 10 f ovan) framgår att
riksdagen år 1981 med anledning av motioner om en likvärdig behandling i
skattehänseende av medlemsavgifter till arbetsgivarorganisation och till
fackförening av regeringen begärde en fullständig redovisning och kartlägg -

SkU 1984/85:2

24

ning av bl. a. de konfliktbidrag som betalas ut av arbetstagarnas och
arbetsgivarnas organisationer och storleken av dessa bidrag i förhållande till
de sammanlagda medlemsavgifterna.

Någon sådan kartläggning skedde inte. I stället beslutade riksdagen hösten
1982 på förslag av regeringen införa en begränsad skattereduktion för
fackföreningsavgifter. Denna utgår med 40 % av medlemavgiften. Underlaget
är maximerat till 1 200 kr., varför reduktionen kan uppgå till högst 480 kr.

Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) begär i motion 2089 att riksdagen skall
föreläggas förslag i fråga om avdragsrätt för arbetsgivares avgifter till
intresseförening, och Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) begär i motion 2525 att
reglerna om avdrag för medlemsavgifter till arbetsgivarorganisationer skall
ses över.

Skatteutskottet avstyrkte vid två tillfällen förra året motionsyrkanden om
slopande av skattereduktion för fackföreningsavgift. I samband därmed
framhöll utskottet att den tidigare kritiserade olikheten i beskattningshänseende
mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas medlemsavgifter fick anses ha
i huvudsak undanröjts genom den begränsade rätten till skattereduktion för
fackföreningsavgift. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och
finner med hänsyn till att den nya lagstiftningen ännu hunnit tillämpas bara
vid en taxering inte skäl att nu medverka till några ändrade bestämmelser i
fråga om avdrag för arbetsgivares avgifter till intresseförening eller till en
översyn av de bestämmelser som reglerar denna avdragsrätt. Utskottet
avstyrker följaktligen bifall till motion 2089 och motion 2525 i denna del.

FoU-avdraget

Riksdagen beslutade förra hösten att-med verkan fr. o. m. den 1 januari i
år - avskaffa det särskilda avdrag för kostnader för forskning och utveckling
som infördes 1973 (FoU-avdraget).

I tre partimotioner, 2032 från m, 1129 från c och 909 från fp, yrkas att
FoU-avdraget återinförs.

Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden erinra om sin
principiella uppfattning att samhällsstöd av olika slag i första hand lämpligen
bör utgå i form av bidrag och inte genom avdrag vid beskattningen.
Riksdagen har också i våras beslutat om olika åtgärder i syfte att främja
forsknings- och utvecklingsverksamhet. De skäl för att slopa FoU-avdraget
som regeringen framförde förra året och som då godtogs av en riksdagsmajoritet
(jfr s. 12 ovan) äger alltjämt giltighet. Utskottet avstyrker således
motionerna i denna del.

Representation

Kostnader för representation skall anses som omkostnad i förvärvskälla
endast om de har omedelbart samband med verksamheten. Avdrag kan då

SkU 1984/85:2

25

erhållas med skäligt belopp. Utgifter för spritdrycker och vin är dock inte i
något fall avdragsgilla.

Vpk återkommer i motion 1142 med ett yrkande att representationsavdraget
slopas. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att skäliga kostnader
för representation bör betraktas som driftkostnad och att de inskränkningar i
avdragsrätten som numera gäller innebär en garanti för att denna inte
missbrukas. Utskottet avstyrker följaktligen motionen i denna del.

Ekonomiskt stöd till kulturlivet

Sten Svensson (m) återkommer i motion 1488 med ett yrkande från
riksmötet 1982/83 om införande av rätt till avdrag för bidrag till kulturella
ändamål. Svensk skattelagstiftning saknar f. n. bestämmelser om en sådan
avdragsrätt.

Av den i inledningen till detta betänkande lämnade redogörelsen (s. 13
ovan) framgår att riksdagen tidigare genomgående ställt sig på den linjen att
kulturella och liknande ändamål i första hand bör främjas genom direkta
bidrag av allmänna medel och inte genom lättnader i beskattningen. Med
hänsyn härtill och då - som utskottet tidigare framhållit - kostnader för
sponsorverksamhet och liknande ofta torde kunna hänföras till vid taxeringen
avdragsgilla driftkostnader avstyrker utskottet motionen.

Särskilt investeringskonto

Riksdagen beslutade förra hösten förlänga giltighetstiden för den lagstiftning
som riksdagen antog 1982 och som stadgar skyldighet för aktiebolag,
ekonomiska föreningar och sparbanker med viss lägsta årsvinst att sätta in
20 % av vinsten på ett räntelöst konto i riksbanken (särskilt investeringskonto).

Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkar i motion 1129 att lagen upphävs med
omedelbar verkan.

Förlängningen av lagstiftningen om inbetalning på särskilt investeringskonto
skedde i syfte att stimulera företagens investeringar i första hand under
1985. Detta motiv för att förlänga lagens giltighetstid kvarstår, varför
utskottet avstyrker motionen i denna del.

Ianspråktagande av investeringsfond

Av den redogörelse utskottet tidigare lämnat (se ovan s. 14) framgår att
allmän investeringsfond får tas i anspråk för bl. a. kostnader för att främja
avsättningen utomlands av varor som tillverkats här i riket.

Yrkandet i motion 390 av Rune Torwald och Kerstin Andersson (båda c)
att användningsområdet för fonderna bör utvidgas att avse marknadsföring
och utlandsetablering är således i viss mån redan tillgodosett. Som utskottet

SkU 1984/85:2

26

tidigare vid upprepade tillfällen framhållit, måste behovet av ett frisläpp av
fonderna för marknadsföring i Sverige anses vara begränsat, eftersom
kostnaderna för sådan marknadsföring är omedelbart avdragsgilla vid
taxeringen. Svårigheten att skilja mellan kostnader för marknadsföring i
Sverige och andra kostnader för verksamheten torde också vara betydande.
Ett frisläpp för all marknadsföring skulle därigenom i praktiken kunna leda
till en alltför stor utvidgning av investeringsfondernas användningsområde.
Utskottet avstyrker följaktligen motionen.

Christer Eirefelt och Karin Ahrland (båda fp) framhåller i motion 477 att
ett företag, som träffar en överenskommelse med överstyrelsen för ekonomiskt
försvar om ett avskrivningslån för en viss del av kostnaden för en nyeller
tillbyggnad eller för anskaffning av maskiner och inventarier, i dag inte
tillåts ta i anspråk sin allmänna investeringsfond för resterande del av
kostnaden.

Med anledning härav vill utskottet upplysa om att regeringen genom beslut
den 24 maj i år i två fall förklarat att företag, som beviljats sådant lån, är
berättigat att ta i anspråk sin allmänna investeringsfond för den del av
utgifterna för tillbyggnad eller för avskrivning av maskiner och inventarier
som inte omfattas av lånet.

Någon åtgärd med anledning av motionen är således inte påkallad, varför
utskottet avstyrker bifall till den.

Beskattningsort

Vid taxeringen till kommunal inkomstskatt är den skattskyldiges hemortskommun
beskattningsort för inkomst av tjänst och av kapital. Inkomst av
jordbruksfastighet och annan fastighet taxeras däremot i den kommun där
fastigheten är belägen och inkomst av rörelse i regel i den kommun där
rörelsen utövats från fast driftställe.

Har en fastighet lämnat underskott är detta avdragsgillt under allmänna
avdrag både vid den statliga och den kommunala taxeringen - från 1982 års
skattereform bortses i detta sammanhang. När det gäller den kommunala
taxeringen får dock underskottet bara dras av i den kommun där fastigheten
är belägen.

Kjell Johansson och Kerstin Ekman (båda fp) framhåller i motion 1133 att
nuvarande bestämmelser innebär att den som driver rörelse i annan kommun
än hemortskommunen kan gå förlustig rätten att vid taxeringen till kommunal
inkomstskatt i sistnämnda kommun dra av underskott på en där belägen
bostadsfastighet. En sådan avdragsrätt förutsätter nämligen att det finns
inkomster i hemortskommunen att kvitta underskottet mot. Motionärerna
begär en lagändring som medger en likformig behandling i skattehänseende
av bostadsräntor. Med i huvudsak samma motivering begär Bo Nilsson (s) i
motion 754 en översyn av reglerna om underskottsavdrag.

Liknande synpunkter framförs också i motion 2169 av Sigvard Persson och
Stig Josefson (båda c), som - med angivande av olika exempel - menar att

SkU 1984/85:2

27

gällande bestämmelser leder till orimliga och orättvisa konsekvenser och
därför är ägnade att styra det civilrättsliga och privatekonomiska agerandet
på ett icke önskvärt sätt. Motionen utmynnar i ett yrkande av innebörd att
reglerna om beskattning i annan kommun än hemortskommunen slopas.

En fråga av näraliggande art tas upp i motion 2154, vari Ann-Cathrine
Haglund (m) begär en översyn av reglerna om avdrag för underskott i en
kommun mot överskott i en annan. Hon framhåller att nuvarande bestämmelser
innebär problem för fastighetsförvaltande bolag, eftersom de saknar
möjlighet att kvitta förlust vid försäljning av fastighet i en kommun mot vinst
i en annan.

Som utskottet inledningsvis nämnt (jfr s. 16 f) har företagsskattekommittén
i ett tidigare i år avlämnat delbetänkande lagt fram förslag om en ny
modell för beskattning av enskild näringsverksamhet. Förslaget innebär
bl. a. att all näringsverksamhet - hit bör enligt kommittén räknas allt som är
att hänföra till jordbruk, skogsbruk och rörelse men också innehav av
konventionellt beskattad annan fastighet - skall utgöra en förvärvskälla och
beskattas i näringsidkarens hemortskommun. Enligt utskottets mening
skulle med ett sådant förvärvskällebegrepp de i motionerna påtalade
olägenheterna med nuvarande system kunna elimineras.

Kommittéförslaget är f. n. föremål för remissbehandling. I avvaktan på
det slutliga resultatet av kommitténs arbete är utskottet inte berett att nu
biträda yrkandena i motionerna. Utskottet delar emellertid den i motionerna
framförda uppfattningen att den nuvarande ordningen inte är tillfredsställande.
Utskottet förutsätter således att regeringen utan onödigt dröjsmål lägger
fram förslag till lösningar av de problem motionärerna aktualiserat. Med det
anförda anser utskottet sig ha besvarat motionerna.

Kapitalbeskattning

Nu gällande regler om kapitalskattelättnader för företagsförmögenhet
innebär att det enligt särskilda föreskrifter framräknade substansvärdet av
förmögenhet som lagts ned i jordbruk eller rörelse får reduceras till 30 % av
det värde varmed tillgångarna överstiger beloppet av skulder och andra
avgående poster.

I ett flertal motioner framställs yrkanden avseende förmögenhetsskatten
på arbetande kapital i mindre och medelstora företag. Sålunda begär man i
motion 301 av Rolf Andersson (c), i centerns partimotioner 1129 och 1457
samt i moderatmotionen 2032 förslag om slopande av förmögenhetsskatten
på sådant kapital. I partimotionen 1081 från fp yrkas lagstiftning av samma
innebörd, medan yrkandet i motion 1489 av Sten Svensson m. fl. (m, c, fp)
gäller avsevärt reducerad, alternativt slopad skatt på företagsförmögenhet.

I tre motioner går yrkandena längre. Sålunda begär Göte Jonsson i motion
480, Lars Ahlström m. fl. (m, c, fp) i motion 1440 samt Ingemar Hallenius
och Rolf Rämgård (båda c) i motion 2155 att arbetande kapital i mindre och

SkU 1984/85:2

28

medelstora företag skall undantas från all kapitalbeskattning.

Frågan om beskattningen av arbetande kapital i mindre och medelstora
företag har under senare år återkommande behandlats av riksdagen. Vid
förra riksmötet avstyrkte skatteutskottet vid två tillfällen motionsyrkanden
om slopande av förmögenhetsskatten på arbetande kapital i mindre och
medelstora företag. Utskottet framhöll i sammanhanget bl. a. att betydande
delar av företagskapitalet med de bestämmelser som nu gäller inte torde bli
föremål för någon förmögenhetsbeskattning.

Företagsskattekommittén har - som tidigare nämnts - i ett i juni i år
avlämnat delbetänkande (jfr s. 16 f) lagt fram förslag om en modell för
beskattning av näringsverksamhet. Förslaget bygger bl. a. på grundtanken
att vinst, som uppkommer i verksamheten och som företagaren låter stå kvar
däri, endast skall beskattas med en 10-procentig statlig skatt. Om detta
förslag förverkligas kommer, såvitt utskottet kan bedöma, företagens
likviditet att förstärkas och deras möjligheter till investeringar att förbättras.
Kommittéförslaget är f. n. föremål för remissbehandling.

Mot bakgrund av det anförda och då företagsskattekommittén enligt sina
direktiv har att i sitt fortsatta arbete undersöka vad som kan göras för att
underlätta familjeföretagens försörjning med riskkapital anser utskottet sig
böra avstyrka bifall till samtliga i detta avsnitt behandlade motionsyrkanden.

Övriga yrkanden

Birgitta Hambraeus (c) anser att egenföretagare bör ha ”en rimlig
minimilön innan skatt och sociala avgifter behöver erläggas" och begär i
motion 944 att riksdagen som sin mening ger regeringen detta till känna.

Med anledning av detta yrkande vill utskottet ånyo hänvisa till företagsskattekommitténs
nyligen avlämnade förslag om beskattning av enskild
näringsverksamhet. Om förslaget genomförs torde, såvitt utskottet kan
bedöma, syftet med motionen delvis tillgodoses. Utskottet avstyrker därför
bifall till motionen i denna del.

Ett i motionerna 1129 och 1457 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) framställt
yrkande att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att något
förslag om breddat underlag för produktionsfaktorsskatter inte skall föreläggas
riksdagen finner utskottet vara för tidigt väckt. Yrkandet är föranlett av
att en interdepartemental arbetsgrupp till finansdepartementet överlämnat
ett förslag om uttagande av en grundavgift om 20 % på sådana inkomster av
enskild näringsverksamhet som enligt gällande regler är avgiftsfria.

Enligt utskottets mening bör en behandling av detta yrkande rimligen
anstå i avvaktan på ett eventuellt regeringsförslag i ämnet. Utskottet
avstyrker följaktligen yrkandet i motionerna.

I (c)-motionen 1129 begärs också att företagsskattekommitténs arbete
skall bedrivas skyndsamt och att det av utredningen angående de små och
medelstora företagens finansiella situation framlagda betänkandet Kreativ

SkU 1984/85:2

29

finansiering (jfr ovan s. 17) likaledes skall beredas med skyndsamhet.

Förstnämnda yrkande torde numera få anses ha förfallit, sedan kommittén
i juni i år presenterat sitt förslag om beskattning av enskild näringsverksamhet.

Enligt utskottets mening kan det förutsättas att kommitténs arbete liksom
regeringens beredning av framlagda förslag sker med all den skyndsamhet
som är möjlig med hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning. Någon
anledning att särskilt påskynda arbetet föreligger inte, varför utskottet
avstyrker bifall också till dessa yrkanden.

Utskottet anser sig inte heller kunna biträda yrkandet i (c)-motionen 1129
om en översyn av de särskilda skatteregler i syfte att förhindra skatteflykt
som i dag gäller i fråga om fåmansföretag eller bestämmelserna om avdrag för
kapitalförlust. Vad särskilt gäller frågan om avdrag för kapitalförlust ligger
den inom ramen för det arbete som bedrivs inom företagsskattekommittén
och kapitalvinstkommittén, och man bör enligt utskottet avvakta resultatet
av utredningsarbetet innan ställning tas i denna fråga.

Yrkanden från vpk om skärpt företagsbeskattning har under senare tid vid
upprepade tillfällen avvisats av riksdagen. Med hänsyn till det genomgripande
reformarbete som redan slutförts och ännu pågår på skatteområdet saknas
anledning att nu inta en annan ståndpunkt i denna fråga än tidigare.
Utskottet avstyrker därför motsvarande yrkande i motion 1142.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande aktieköp mellan företag m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:755, 1983/84:1090 och
1983/84:1446,

2. beträffande lagernedskrivning

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1129 yrkande 4, 1983/
84:1457 yrkande 4 och 1983/84:1497,

3. beträffande värdeminskning av hotellanläggning

att riksdagen avslår motion 1983/84:2736 yrkande 3,

4. beträffande bolagsskatten

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:909 yrkande 1, 1983/
84:1129 yrkande 5, 1983/84:1457 yrkande 5 och 1983/84:2456
yrkande 3,

5. beträffande villkorat aktieägartillskott

att riksdagen avslår motion 1983/84:1462,

6. beträffande gottgörelse ur pensionsstiftelse
att riksdagen avslår motion 1983/84:594,

7. beträffande avgiftsfritt bottenbelopp för egenföretagare

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1129 yrkande 3 och
1983/84:1457 yrkande 3,

4 Riksdagen 1984185. 6 sami. Nr2

SkU 1984/85:2

30

8. beträffande trygghetsfonder

att riksdagen avslår motion 1983/84:305,

9. beträffande etableringskonto

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:559 yrkande 1 och 1983/
84:1470,

10. beträffande egenföretagares pensionsförsäkringspremier

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1129 yrkande 8 i denna
del, 1983/84:1457 yrkande 6, 1983/84:1465, 1983/84:1485 och
1983/84:1502,

11. beträffande kompanjonsförsäkringar

att riksdagen avslår motion 1983/84:1129 yrkande 8 i denna del och
motion 1983/84:1478,

12. beträffande avgift till arbetsgivarorganisation

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2089 och 1983/84:2525
yrkande 7,

13. beträffande FoU-avdraget

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:909 yrkande 2, 1983/
84:1129 yrkande 6 och 1983/84:2032 yrkande 11,

14. beträffande representation

att riksdagen avslår motion 1983/84:1142 yrkande 9,

15. beträffande stöd till kulturlivet

att riksdagen avslår motion 1983/84:1488,

16. beträffande särskilt investeringskonto

att riksdagen avslår motion 1983/84:1129 yrkande 7,

17. beträffande ianspråktagande av investeringsfond

a. att riksdagen avslår motion 1983/84:390,

b. att riksdagen avslår motion 1983/84:477,

18. beträffande beskattningsort m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:754, 1983/84:1133, 1983/
84:2154 och 1983/84:2169,

19. beträffande kapitalbeskattning av arbetande kapital

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:301, 1983/84:480, 1983/
84:1081, 1983/84:1129 yrkande 2, 1983/84:1440, 1983/84:1457
yrkande 2, 1983/84:1489, 1983/84:2032 yrkande 10 och 1983/
84:2155,

20. beträffande skattelättnader för egenföretagare

att riksdagen avslår motion 1983/84:944 yrkande 1,

21. beträffande företagsskattekommitténs arbete

att riksdagen avslår motion 1983/84:1129 yrkande 1 b,

22. beträffande produktionsfaktorsskatt

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1129 yrkande 1 c och
1983/84: 1457 yrkande 1 b,

23. beträffande beredning av (SOU 1983:59) Kreativ finansiering
att riksdagen avslår motion 1983/84:1129 yrkande 1 e,

SkU 1984/85:2

31

24. beträffande översyn av vissa skatteregler avseende fåmansföretag
m. m.

att riksdagen avslår motion 1983/84:1129 yrkande 9,

25. beträffande skärpt företagsskatt

att riksdagen avslår motion 1983/84:1142 yrkande 8.

Stockholm den 4 oktober 1984

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg (s), Hagar
Normark (s), Bo Forslund (s)*, Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp),
Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s)*, Anna Lindh (s)*, Karl-Anders
Petersson (c) och Erkki Tammenoksa (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer
Lagernedskrivning (mom. 2)

1. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m), Karl Björzén (m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande i sjätte stycket på s. 19 som börjar
med ”Utskottet har” och slutar med ”praktiska tillämpning” bort ha följande
lydelse:

I samband med riksdagsbehandlingen förra hösten av förslaget om bl. a.
begränsning av högsta tillåtna nedskrivning av lagerreserv påtalades i
reservationer från m och c att de ändrade reglerna skulle komma att skapa
stora likviditetsproblem för företagen. I sammanhanget gjordes gällande att
de försämrade avskrivningsmöjligheterna för bl. a. företag som inte drevs i
aktiebolagsform och för mindre aktiebolag där vinsten i huvudsak togs ut
som lön innebar en skattebelastning utan att de erhöll kompensation i form
av sänkt skatt.

Utskottet delar denna uppfattning. Riksdagen har genom åtskilliga beslut
under senare år försämrat företagandets villkor och det måste mot den
bakgrunden anses olämpligt att genomdriva åtgärder ägnade att ytterligare
minska företagens möjligheter till konsolidering och expansion. Med hänsyn
härtill och då den begränsade lagernedskrivningen drabbar olikformigt och
orättvist tillstyrker utskottet motionsyrkandena om återgång till en 60-procentig lagernedskrivning. Förslag av sådan innebörd bör föreläggas

SkU 1984/85:2

32

riksdagen i sådan tid att bestämmelserna kan tillämpas fr. o. m. 1985 års
taxering.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:1129 yrkande 4,
1983/84:1457 yrkande 4 och 1983/84:1497 hos regeringen begär
förslag om ändrade regler i fråga om lagernedskrivning i enlighet
med vad utskottet anfört.

Bolagsskatten (morn. 4)

2. Stig Josefson (c) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att den mening i sjätte stycket av utskottets yttrande på s. 19 som
börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”samma skatt” bort ha följande
lydelse:

Till följd av utskottets ställningstagande i fråga om lagernedskrivningen
bör också bolagsskatten återställas till sin tidigare nivå, 40 %. Förslag härom
bör föreläggas riksdagen i sådan tid att bestämmelserna kan tillämpas
fr. o. m. 1985 års taxering. Utskottet avstyrker således yrkandet i motion 909
om en successiv avveckling av bolagsskatten och yrkandet i motion 2456 om
en skärpning av samma skatt.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen - under förutsättning av bifall till reservation 1 - med
bifall till motionerna 1983/84:1129 yrkande 5 och 1983/84:1457
yrkande 5 samt med avslag på motionerna 1983/84:909 yrkande 1
och 1983/84:2456 yrkande 3 hos regeringen begär förslag om
höjning av bolagsskatten till 40 % i enlighet med vad utskottet
anfört.

3. Kjell Johansson (fp) anser

dels att den mening i sjätte stycket av utskottets yttrande på s. 19 som
börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”samma skatt" bort ha följande
lydelse:

En sänkning av bolagsskatten är ägnad att öka kapitalets rörlighet och är
därför till fördel inte minst för nyföretagandet inom näringslivet. I likhet med
motionärerna anser utskottet att bolagsskatten på sikt bör helt avskaffas och
utskottet tillstyrker därför yrkandet i motion 909 om en successiv avveckling
av skatten. Det anförda innebär att utskottet inte kan biträda vare sig
yrkandet i motionerna 1129 och 1457 om en återgång till en 40-procentig
bolagsskatt eller yrkandet i motion 2456 om en ytterligare skärpning av
skatten.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:909 yrkande 1 samt

SkU 1984/85:2

33

med avslag på motionerna 1983/84:1129 yrkande 5, 1983/84:1457
yrkande 5 och 1983/84:2456 yrkande 3 hos regeringen begär förslag
om en successiv avveckling av bolagsskatten.

Avgiftsfritt bottenbelopp för egenföretagare (mom. 7)

4. Stig Josefson (c) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Av det”
och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

En grundprincip i svensk skattelagstiftning är att beskattningen skall vara
rättvis och likformig. Det är med hänsyn härtill anmärkningsvärt att
regeringen inte lagt fram förslag om ett skattefritt bottenbelopp också för
egenföretagare. En skattelättnad i huvudsak motsvarande den som gäller för
löntagare skulle kunna uppnås om man befriade inkomster på upp till
50 000 kr. från den 2-procentiga löneavgiften. Utskottet tillstyrker motionerna
1129 och 1457 i denna del och förutsätter att regeringen så snart som
möjligt lägger fram förslag om ett avgiftsfritt bottenbelopp för egenföretagare
i enlighet med yrkandet i motionerna 1129 och 1457.
dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1129 yrkande 3 och
1983/84:1457 yrkande 3 hos regeringen begär förslag om införande
av ett avgiftsfritt bottenbelopp för egenföretagare i enlighet med
vad utskottet anfört.

Trygghetsfonder (mom. 8)

5. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar i sista stycket på s. 22
med ”Utskottet anser” och slutar överst på s. 23 med ”skattefria fondavsättningar”
bort ha följande lydelse:

Utskottet finner de i motion 305 framförda synpunkterna värda beaktande.
Mot bakgrund inte minst av att så många svenskar under senare år av
skatteskäl ansett sig tvingade att bosätta sig utomlands bör frågan om
skattefri avsättning till trygghetsfonder erhålla en snabb lösning. Utskottet
tillstyrker således att frågan snabbutreds och att förslag föreläggs riksdagen
snarast möjligt.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:305 hos regeringen begär
utredning av frågan om skattefri avsättning till trygghetsfonder i
enlighet med vad utskottet anfört.

SkU 1984/85:2

34

Egenföretagares pensionsförsäkringspremier (mom. 10)

6. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m). Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Vid sin”
och slutar med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:

Utskottet har vid sin återkommande behandling av frågan om egenföretagares
rätt till avdrag för premier för pensionsförsäkringar under senare år vid
upprepade tillfällen framhållit att den övre gränsen vid beräkning av
ATP-avgift slopats och att egenföretagares schablonavdrag för egenavgifter i
förvärvskällorna jordbruksfastighet och rörelse numera ersatts med en
avdragsrätt för belopp som i den skattskyldiges bokföring avsatts för att täcka
de på beskattningsområdet belöpande egenavgifterna. Utskottet har också
uttalat att det mot den bakgrunden finns anledning ompröva frågan om
egenföretagares pensionsförsäkringsavdrag.

Utskottet vidhåller denna uppfattning och förordar således att riksdagen
hos regeringen begär förslag om införande av rätt för skattskyldiga, vilka
driver rörelse eller jordbruk som enskild firma, att dra av kostnader för
pensionsförsäkringspremier i förvärvskällan.

Utskottet tillstyrker också att frågan om avdrag för kompanjonsförsäkringar
snabbutreds och att förslag i ämnet så snart som möjligt föreläggs
riksdagen.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:1129 yrkande 8 i
denna del, 1983/84:1457 yrkande 6, 1983/84:1465, 1983/84:1485
och 1983/84:1502 hos regeringen begär förslag om avdrag för
egenföretagares pensionsförsäkringspremier i enlighet med vad
utskottet anfört.

Kompanjonsförsäkringar (mom. 11)

7. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

- med åberopande av motiveringen i reservation 10 - att riksdagen under
mom. 11 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:1129 yrkande 8 i
denna del och 1983/84:1478 hos regeringen begär utredning och
förslag om avdragsrätt för premier för s. k. kompanjonsförsäkringar.

SkU 1984/85:2

35

Avgift till arbetsgivarorganisation (moni. 12)

8. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m), Karl Björzén (m). Kjell Johansson (fp) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med
”Skatteutskottet avstyrkte" och slutar med ”2525 i denna del” bort ha
följande lydelse:

Som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen har regeringen
hittills underlåtit att efterkomma riksdagens enhälliga begäran år 1981 om en
redovisning och kartläggning av bl. a. de konfliktbidrag som betalas ut av
arbetstagarnas och arbetsgivarnas organisationer och storleken av dessa
bidrag i förhållande till de sammanlagda medlemsavgifterna. I stället har,
trots motstånd från de borgerliga partierna, den nu gällande skattereduktionen
för fackföreningsavgifter införts med den föregivna motiveringen att
tillgodose syftet bakom riksdagens begäran, nämligen att åstadkomma
likställighet i beskattningshänseende mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas
medlemsavgifter. Enligt utskottets mening måste hänsyn också tas till de
förmåner från staten som under de senaste åren kommit fackföreningarna till
del.

Under den tid lagstiftningen varit i kraft har den från skilda håll utsatts för
kritik i olika hänseenden. Bl. a. har de borgerliga partierna i riksdagen
påtalat att fackföreningsavgifter ofta omfattar även annat än rent facklig
verksamhet. Som exempel har nämnts LO:s ekonomiska stöd till det
socialdemokratiska partiet.

Mot bakgrund av det nya läge som uppkommit genom den införda
skatteförmånen på den fackliga sidan finns det enligt utskottets uppfattning
nu mer än tidigare anledning att göra den fullständiga redovisning och
kartläggning av hithörande frågor som riksdagen tidigare begärt. Riksdagen
bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:2089 och 1983/
84:2525 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

FoU-avdraget (mom. 13)

9. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med
”Utskottet vill” och slutar med ”motionerna i denna del” bort ha följande
lydelse:

I en gemensam borgerlig reservation till utskottets betänkande 1983/84:14

SkU 1984/85:2

36

motsatte sig utskottets borgerliga ledamöter ett slopande av FoU-avdraget.
Utskottet anser att avdraget bör återinföras fr. o. m. år 1985. Skälen härtill
är i huvudsak följande.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det var fel att dra in ett stöd
som statsmakterna utlovat för lång tid framåt. Då det tidigare provisoriska
FoU-avdraget permanentades med verkan fr. o. m. 1983 års taxering förelåg
en bred enighet om betydelsen av att statsmakterna på olika sätt effektivt
stöder forskning och utveckling inom företagen och att generella stödformer
av ifrågavarande typ har en betydelsefull uppgift. Entydiga uttalanden från
näringslivets sida visar också att avdraget haft väsentlig betydelse för den
långsiktiga planeringen av forskningsinsatserna och för finansieringen av nya
forskningsprojekt. Det bör också framhållas att det är företagen själva och
inte myndigheterna som beslutar om de olika forskningsinsatsernas omfattning
och inriktning. Enligt utskottet innebar det tidigare avdragssystemet att
företagen slapp den hämsko som ett bidragssystem i allmänhet drar med sig i
form av byråkratisk kontroll och prövning.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet motionerna 2032, 1129
och 909 i denna del. Förslag bör föreläggas riksdagen i sådan tid att
FoU-avdraget kan tillämpas fr. o. m. 1985.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:909 yrkande 2,
1983/84:1129 yrkande 6 och 1983/84:2032 yrkande 11 hos regeringen
begär förslag om ett återinförande av FoU- avdraget fr. o. m.
den 1 januari 1985.

Särskilt investeringskonto (mom. 16)

10. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Karl-Anders
Petersson (c) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med
”Förlängningen av” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Lagstiftningen om obligatorisk inbetalning på investeringskonto kritiserades
redan i samband med lagens tillkomst. Det gjordes i motioner gällande
att man, för att på sikt påverka den låga investeringsnivån inom det privata
näringslivet, måste tillgripa andra åtgärder än att införa ett räntelöst
tvångssparande på särskilt konto i riksbanken. Framför allt behövdes en
ökad efterfrågan på svenska produkter och en större lönsamhet inom
näringslivet.

Utskottet delar uppfattningen att lagstiftningen om inbetalning på särskilt
investeringskonto verkar i rakt motsatt riktning. Investeringsbesluten byråkratiseras
och önskvärda investeringar fördröjs eller omintetgörs.

Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet att lagstiftningen upphävs.

SkU 1984/85:2

37

dels att utskottet under mom. 16 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1129 yrkande 7 antar
följande

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt
investeringskonto

Härigenom föreskrivs att lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt
investeringskonto skall upphöra att gälla den 1 januari 1985.

Kapitalbeskattning av arbetande kapital (mom. 19)

11. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Frågan
om” och slutar med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande
lydelse:

Frågan om förmögenhetsbeskattning av arbetande kapital i mindre och
medelstora företag har under en följd av år varit föremål för uppmärksamhet
i olika sammanhang. Den behandlades bl. a. utförligt av företagsskattekommittén
i ett år 1981 avlämnat betänkande. Denna kommitté ansåg för sin del
den bästa lösningen att komma till rätta med kapitalskatternas negativa
effekter på näringslivet vara att helt undanta arbetande kapital i mindre och
medelstora företag från förmögenhetsbeskattning. Denna uppfattning delades
av en majoritet av de remissinstanser som yttrade sig över utredningsförslaget.

Utskottet anser för sin del att det mot bakgrund av de företagsskatteskärpningar
- bl. a. i form av kraftigt höjd förmögenhetsskatt och försämrade
konsolideringsmöjligheter i andra hänseenden - som riksdagen beslutat
under senare tid, finns särskild anledning att nu genomföra företagsskattekommitténs
förslag. Proposition i ämnet bör så snart som möjligt föreläggas
riksdagen så att bestämmelserna kan tillämpas vid 1986 års taxering.

dels att utskottet under mom. 19 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:301, 1983/84:1129
yrkande 2,1983/84:1457 yrkande 2,1983/84:1489 och 1983/84:2032
yrkande 10 samt med anledning av motionerna 1983/84:480,
1983/84:1081,1983/84:1440 och 1983/84:2155 hos regeringen begär
skyndsamt förslag om slopande av förmögenhetsskatten på arbetande
kapital i mindre och medelstora företag i enlighet med vad
utskottet anfört.

SkU 1984/85:2

38

Produktionsfaktorsskatt (morn. 22)

12. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Ett i”
och slutar med ”i motionerna” bort ha följande lydelse:

I en departementspromemoria (Ds Fi 1983:21) har en interdepartemental
arbetsgrupp lagt fram förslag om uttagande av en grundavgift om 20 % på
sådana inkomster av enskild näringsverksamhet som enligt gällande regler är
avgiftsfria.

Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) har med anledning härav i motionerna 1129
och 1457 yrkat att något förslag om breddat underlag för produktionsfaktorsskatten
inte föreläggs riksdagen. Innebörden torde vara att enligt motionärernas
mening någon produktionsfaktorsskatt över huvud taget inte bör
införas. Utskottet biträder denna uppfattning. Vad utskottet anfört bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 22 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:1129 yrkande 1 c
och 1983/84:1129 yrkande 1 b som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört i fråga om produktionsfaktorsskatt.

Beredning av (SOU 1983:59) Kreativ Finansiering (mom. 23)

13. Stig Josefson (c) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”dessa yrkanden” bort ha följande lydelse:

Betänkandet Kreativ finansiering innehåller åtskilliga förslag som - om de
förverkligas - kan väntas få stor betydelse för företagens möjligheter att
utvecklas och konsolideras. Utskottet tänker bl. a. på de ökade möjligheterna
till lånefinansiering till lägre kostnader. Utskottet finner det angeläget att
förslag på grundval av betänkandet föreläggs riksdagen så snart som möjligt,
särskilt mot bakgrund av att det slutliga resultatet av företagsskattekommitténs
överväganden i fråga om företagens riskkapital inte torde kunna
föreläggas riksdagen ännu på lång tid. Utskottet tillstyrker således motionerna
1129 och 1457 i denna del.

dels att utskottet under mom. 23 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:1129 yrkande 1 e som
sin mening ger regeringen till känna att betänkandet (SOU
1983/84:59) ”Kreativ finansiering” bör beredas med skyndsamhet
så att proposition i ämnet kan föreläggas riksdagen om möjligt
redan under innevarande höst.

SkU 1984/85:2

39

Översyn av vissa skatteregler avseende fåmansföretag m. m. (moni. 24)

14. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Karl-Anders
Petersson (c) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med
”Utskottet anser” och slutar med ”denna fråga” bort ha följande lydelse:
De särskilda bestämmelser i KL som är avsedda att förhindra skatteflykt i
fåmansföretag torde åsamka såväl taxeringsmyndigheterna som de skattskyldiga
betydande merarbete och besvär. Möjligheterna att i en seriöst bedriven
näringsverksamhet genomföra transaktioner för att undgå skatt torde vara
mycket begränsade och kan, i takt med att aktiebolagen åläggs att utse
kvalificerade revisorer, väntas minska ytterligare. Utskottet anser sig därför
böra biträda yrkandet i motion 1129 att företagsskattekommittén genom
tilläggsdirektiv får i uppdrag att se över de särskilda skattereglerna i fråga om
fåmansföretag.

Utskottet anser också att det finns vägande skäl för att se över de
skattemässiga reglerna för kapitalförluster. En sådan översyn bör lämpligen
ske inom ramen för företagsskattekommitténs arbete.

Vad utskottet anfört i detta avsnitt bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 24 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1129 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om
fåmansföretag och om de skattemässiga reglerna rörande kapitalförlust.

Särskilda yttranden

Aktieköp mellan företag m. m.(mom. 1)

1. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp)och Karl-Anders
Petersson (c) anför:

I likhet med majoriteten anser vi det vara angeläget att skattereglerna är så
utformade att de inte försvårar en rationell företagsutveckling. Vi anser
också att lagstiftningen i sin nuvarande utformning i huvudsak tillgodoser sitt
syfte att underlätta önskvärda strukturrationaliseringar inom näringslivet.
Om det vid en eventuell översyn av bestämmelserna skulle visa sig motiverat
att göra någon ändring i dessa är det enligt vår uppfattning ett oavvisligt krav
att det sker på ett sådant sätt att syftet med lagstiftningen inte äventyras.

SkU 1984/85:2

40

Lagernedskrivning (morn. 2)

2. Kjell Johansson (fp) anför:

Folkpartiet ställde sig positivt till förra höstens riksdagsbeslut bl. a. därför
att en begränsning av lagernedskrivningarna kan väntas medföra en ökad
rörlighet av kapitalet. Samtidigt underströks från vårt håll angelägenheten av
att förändringarna genomfördes på ett sådant sätt att påfrestningarna till
följd av den försämrade lagernedskrivningen motverkades och helst neutraliserades.

Fp vidhåller denna uppfattning. Begränsningen i lagernedskrivningarna
bör sålunda uteslutande gälla i fråga om skattskyldiga som får ta del av
sänkningen av bolagsskattesatsen och dessutom genomföras successivt under
en femårsperiod.

Jag förutsätter att förslag av den innebörden så snart som möjligt föreläggs
riksdagen.

Bolagsskatten (mom. 4)

3. Knut Wachtmeister (m), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och
Karl Björzén (m) anför:

Bred politisk enighet torde råda om angelägenheten av att på olika sätt
främja företagens möjligheter att anskaffa riskkapital. Trots att regeringen
av olika uttalanden att döma gör samma bedömning har den med riksdagsmajoritetens
hjälp under senare tid genomfört en rad åtgärder som haft rakt
motsatt effekt. Utskottet tänker i sammanhanget på den kraftigt skärpta
förmögenhetsskatten, slopandet av skattereduktionen för aktieutdelningar,
den skärpta realisationsskatten och den särskilda omsättningsskatten på
aktier, tvångsavsättningen till konton i riksbanken och vinstdelningsskatten.

Mot den angivna bakgrunden anser vi moderater det särskilt angeläget att
man snarast möjligt fattar beslut om ett avskaffande av dubbelbeskattningen
av bolagsvinster.

Avgiftsfritt bottenbelopp för egenföretagare (mom. 7)

4. Knut Wachtmeister (m), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Karl
Björzén (m) och Kjell Johansson (fp) anför:

I likhet med reservanterna i reservation 4 anser vi att egenföretagarna bör
komma i åtnjutande av en skattelättnad motsvarande den som numera gäller
för löntagare. Vi har inte tagit ställning till hur en sådan bör vara närmare
utformad men förutsätter, mot bakgrund av riksdagens tidigare uttalanden
och företagsskattekommitténs nyligen avlämnade förslag till beskattning av
näringsidkare enligt en staketmodell, att regeringen utan onödigt dröjsmål
lägger fram förslag om ett avgiftsfritt bottenbelopp för egenföretagare.

SkU 1984/85:2

41

Etableringskonto (mom. 9)

5. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m). Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Karl-Anders
Petersson (c) anför:

Skatteutskottet förordade redan på våren 1981 att frågan om etableringskonto
för blivande egenföretagare gjordes till föremål för en allsidig och
förutsättningslös prövning inom företagsskattekommittén. Utskottet är
medvetet om att kommitténs utredningsuppdrag är mycket omfattande men
förutsätter att kommittén så snart som möjligt prövar den i motionerna 559
och 1470 aktualiserade frågan om skattefritt sparande för företagsetablering.
Yrkandet i dessa motioner ligger också i linje med ett av centerpartiet i
särskild motion framfört krav om rätt till skattereduktion med viss procent av
medel som avsätts till privata investeringskonton (nyetableringskonton).

SkU 1984/85:2 42

Innehåll

Sammanfattning 1

Motionerna 2

Gällande rätt, frågornas tidigare behandling,m.m 6

Aktieköp mellan företag m.m 6

Avskrivningsregler m.m

Villkorat aktieägartillskott

Gottgörelse ur pensionsstiftelse 8

Avgiftsfritt belopp för egenföretagare 8

Fondavsättning 9

Försäkringskostnader 9

Avgift till arbetsgivarorganisation 10

FoU-avdraget 11

Representation 12

Ekonomiskt stöd till kulturlivet 13

Särskilt investeringskonto 14

Ianspråktagande av investeringsfond 14

Beskattningsort 14

Kapitalbeskattning 15

Företagsskattekommittén 16

Utredningen angående de små och medelstora företagens finansiella
situation 17

Utskottet

Aktieköp mellan företag m. m 17

Avskrivningsregler m. m 19

Villkorat aktieägartillskott 20

Gottgörelse ur pensionsstiftelse 20

Avgiftsfritt belopp för egenföretagare 21

Fondavsättning 22

Försäkringskostnader 23

Avgift till arbetsgivarorganisation 23

FoU-avdraget 24

Representation 24

Ekonomiskt stöd till kulturlivet 25

Särskilt investeringskonto 25

Ianspråktagande av investeringsfond 25

Beskattningsort 26

Kapitalbeskattning 27

Övriga yrkanden 28

Hemställan 29

SkU 1984/85:2 43

Reservationer

Lagernedskrivning 31

Bolagsskatten 32

Avgiftsfritt bottenbelopp för egenföretagare 33

Trygghetsfonder 33

Egenföretagares pensionsförsäkringspremier 34

Kompanjonsförsäkringar 34

Avgift till arbetsgivarorganisation 35

FoU-avdraget 35

Särskilt investeringskonto 36

Kapitalbeskattning av arbetande kapital 37

Produktionsfaktorsskatt 38

Beredning av (SOU 1983:59) Kreativ finansiering 38

Översyn av vissa skatteregler avseende fåmansföretag m. m. ... 39

Särskilda yttranden

Aktieköp mellan företag m. m 39

Lagernedskrivning 40

Bolagsskatten 40

Avgiftsfritt bottenbelopp för egenföretagare 40

Etableringskonto 41

minab/gotab Stockholm 1984 79046