SfU 1984/85:23

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1984/85:23

om delpensionsförsäkringen
Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande följande fyra motioner angående
delpensionsförsäkringen,

1984/85:852 (vpk) om återställande av delpensionsförsäkringens kompensationsnivå,

1984/85:855 (s) om beräkningsmetoden för delpension,

1984/85:1719 (m) om samordning mellan delpension och privat tjänstepension,

1984/85:1753 (s) om förutsättningarna för rätt till delpension vid uppdragsinkomster.

Utskottet avstyrker bifall till samtliga motioner. Reservation har avgivits
av vpk-ledamoten till förmån för motion 1984/85:852. Vidare har mledamöterna
reserverat sig beträffande motiveringen för avslag på motionerna
1984/85:852 och 1984/85:1719.

Motioner

I motion 1984/85:852 av Lars-Ove Hagberg m. fl. (vpk) föreslås att
riksdagen hemställer hos regeringen om förslag i syfte att från den 1 juli 1985
återställa kompensationsnivån i delpensionsförsäkringen till 65 %.

I motion 1984/85:855 av Bengt-Ola Ryttar m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
beräkningen av ersättningen vid delpension.

I motion 1984/85:1719 av Görel Bohlin (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär utredning om åtgärder för att åstadkomma samordning
mellan delpension och privat tjänstepension.

I motion 1984/85:1753 av Marianne Stålberg (s) och Margareta Winberg
(s) hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om en översyn av
reglerna för beräkning av inkomstunderlagen för delpension.

Utskottet

Delpensionsförsäkringen för arbetstagare trädde i kraft den 1 juli 1976.
Fr. o. m. den 1 januari 1980 har möjligheten att få delpension utsträckts till
att omfatta i princip alla förvärvsarbetande, dvs. även egna företagare och
uppdragstagare. Förvärvsarbetande i åldrarna mellan 60 och 65 år har genom
denna pensionsform ekonomisk möjlighet att minska sin arbetsinsats genom

1 Riksdagen 1984/85. 11 sami. Nr23

SfU 1984/85:23

2

att övergå till deltidsarbete i kombination med delpension.

För försäkrade som haft rätt till delpension för tid före den 1 januari 1981
utgår delpension med 65 % av den försäkrades pensionsunderlag. Fr. o. m.
den 1 januari 1981 är pensionsnivån för nytillkommande delpensionärer
50 % av nämnda underlag (prop. 1980/81:20, SfU 14, rskr. 84). För en
anställd är pensionsunderlaget skillnaden mellan hans normala förvärvsinkomst
före arbetstidsminskningen och den förvärvsinkomst som han kan
antas ha tills vidare efter arbetstidsminskningen. För egna företagare m. fl.
är pensionsunderlaget hälften av den genomsnittliga förvärvsinkomsten för
de tre närmaste åren före arbetstidsminskningen. Delpensionen är pensionsgrundande
för ATP och är knuten till basbeloppet.

Försäkringen finansieras genom avgifter från arbetsgivare och egna
företagare. Avgiften, som fr. o. m. år 1980 uppgår till 0,50 % av avgiftsunderlaget,
tillförs en särskild fond som förvaltas av riksförsäkringsverket.
Underskottet i fonden var 556 milj. kr. i december 1983. Vid årsskiftet
1984/85 visade fonden ett överskott på 18 milj. kr.

Lars-Ove Hagberg m. fl. begär i motion 852 förslag om återställande av
kompensationsnivån inom delpensionsförsäkringen till 65 % av pensionsunderlaget
från den 1 juli 1985. Motionärerna framhåller att antalet delpensionärer
minskat efter det att kompensationsnivån sänkts, vilket visar att många
inte anser sig ha råd med den minskning av inkomsten som delpension
innebär. I första hand drabbas, enligt motionärerna, anställda med låg
inkomst. Eftersom låg lön, tungt arbete och dålig arbetsmiljö ofta hör
samman drabbas de som har största behovet av nedtrappning av arbetsinsatsen
före ordinarie pensionsålder särskilt hårt. Kostnadsmässigt för samhället
kan det enligt motionärerna inte vara en bra utveckling med fler förtidspensionärer
på bekostnad av ett minskat antal delpensionärer. Motionärerna
pekar på att undersökningar visar att delpensionering minskar risken för
förtidspensionering. Enbart detta är enligt motionärerna ett tillräckligt motiv
för att återställa kompensationsnivån.

Regeringen har i oktober 1984 beslutat tillkalla en kommitté för att se över
vissa frågor inom den allmänna pensioneringen (Dir 1984:42). Kommittén
har antagit namnet pensionsberedningen. I kommitténs uppdrag ingår att
med förtur behandla vissa frågor om rörlig pensionsålder. Bland dessa ingår
frågor av sådan art att de kräver en mer ingående bedömning innan
kommittén kan ta ställning än vad som torde vara fallet med ett återställande
av kompensationsnivån inom delpensionsförsäkringen. Exempel härpå är
möjligheterna att erhålla förtidspension på arbetsmarknadsmässiga grunder i
samband med driftsinskränkningar och därav följande arbetslöshet, s. k.

58,3-årspensioneringar. Även frågan om möjligheten att på eget initiativ
lämna anställningen före ordinarie pensionsavgång är av detta slag. Med
hänsyn därtill bör enligt utskottets mening ett återställande av delpensionens
ursprungliga kompensationsnivå kunna aktualiseras utan att man avvaktar
resultatet av kommitténs arbete. Utskottet vill slå fast att ett återställande av

SfU 1984/85:23

3

kompensationsnivån i delpensionsförsäkringen är en angelägen åtgärd som
bör genomföras så snart som samhällsekonomin tillåter detta. Enligt vad
utskottet erfarit är frågan föremål för överväganden inom regeringskansliet.
Utskottet anser därför inte att motion 852 påkallar någon åtgärd från
riksdagens sida och avstyrker således bifall till motionen.

Delpensionsunderlaget för en anställd utgörs som nämnts av skillnaden
mellan hans normala förvärvsinkomst före arbetstidsminskningen och den
förvärvsinkomst som han efter arbetstidsminskningen kan antas få tills
vidare. Beräkningen av arbetstiden före arbetstidsminskningen sker med
ledning av den genomsnittliga arbetstiden ett år före arbetstidsminskningen.
Därvid bortses enligt huvudregeln dock från tid varunder den försäkrade
varit förhindrad att arbeta av olika skäl, såsom exempelvis sjukdom,
värnpliktstjänstgöring och vård av barn som inte fyllt två år. Inte heller skall
ett kort uppehåll mellan två anställningar medräknas vid bestämmandet av
den försäkrades genomsnittliga arbetstid. Detsamma gäller beträffande
förkortad arbetstid eller ledighet om det är uppenbart att den är tillfällig.
Ettårsperioden förlängs därvid i motsvarande mån.

Bengt-Ola Ryttar m.fl. anser i motion 855 att beräkningsmetoden för
delpension missgynnar ackords- och timtidsavlönade. Enligt motionärerna
beror detta på att kollektivanställda i högre grad än månadsavlönade får
vidkännas löneavdrag vid frånvaro. Konsekvensen härav blir att frånvaro
under beräkningsåret kommer att belasta den framtida delpensionen. I
motionen begärs därför en översyn av beräkningsmetoden.

Utskottet har under föregående riksmöte behandlat ett motionsyrkande
motsvarande det nu aktuella. Utskottet anförde därvid att de för beräkning
av delpension gällande reglerna innebar att tillbörlig hänsyn togs till
extraordinär frånvaro under beräkningsåret. Såvitt gällde skillnaderna i
löneavdrag vid frånvaro mellan kollektivanställda och månadsavlönade
ansåg utskottet att detta inte var en fråga som i första hand skulle lösas genom
delpensionsförsäkringen och utskottet avstyrkte bifall till motionen.

I en av riksförsäkringsverket i januari 1984 avlämnad rapport, Delpension
och rörlig pensionsålder, en uppföljning och utvärdering, anges att det av
svaren på en enkät rörande försäkringskassornas erfarenheter av delpensionsförsäkringen
framgått att kassorna vid beräkningen av arbetstiden
endast i mindre utsträckning bortsett från tillfällig ledighet eller kort
uppehåll mellan två anställningar. En anledning uppgavs vara att man
förhållandevis sällan frångår den av sökanden uppgivna normala arbetstiden.
I allmänhet har inte några större tillämpningsproblem redovisats.

Enligt utskottets mening ger den redovisade enkäten stöd för uppfattningen
att någon avvikelse från den uppgivna normala arbetstiden vid beräkning
av delpension mera sällan sker. Med hänsyn härtill finner utskottet inte
anledning att frångå sin tidigare ståndpunkt i frågan. Utskottet avstyrker
således bifall till motion 855.

För rätt till delpension gäller att arbetstiden för anställda skall minskas

SfU 1984/85:23

4

med minst fem timmar i veckan, medan egna företagare måste reducera sin
arbetstid med i genomsnitt minst hälften. Arbetstiden skall efter arbetstidsminskningen
uppgå till i genomsnitt minst 17 timmar i veckan. En försäkrad
som till huvudsaklig del är anställd och som har ett uppdrag vid sidan av
anställningen behandlas som egenföretagare i delpensionshänseende. Om
den försäkrade har en mindre bisyssla kan han dock under vissa förutsättningar
få sin rätt till delpension bedömd med bortseende från denna.

I motion 1753 begär Marianne Stålberg och Margareta Winberg en översyn
av reglerna för beräkning av inkomstunderlaget för delpension i syfte att öka
möjligheterna för försäkrade med fackliga och politiska uppdrag att få dessa
uppdrag jämställda med den ordinarie anställningen.

Utskottet har vid tidigare tillfällen behandlat motioner med samma syfte
som den här aktuella. Under föregående riksmöte framhöll utskottet (se SfU
1983/84:23) vid sin behandling av två motioner om delpensionsbestämmelserna
för försäkrade med fackliga och politiska uppdrag, att riksförsäkringsverket
med anledning av riksdagsskrivelse 1981/82:435 haft i uppdrag att göra
en utredning angående delpensionsbestämmelser för uppdragstagare, och att
verket i den tidigare omnämnda rapporten, Delpension och rörlig pensionsålder,
redovisat uppdraget med förslag till särskilda delpensionsbestämmelser
för uppdragstagare. Rapporten var föremål för beredning inom socialdepartementet
och det fanns enligt utskottets mening anledning för riksdagen
att avvakta denna beredning före ett ställningstagande i frågan.

I den nyligen tillsatta pensionsberedningens uppdrag ingår även frågor
som belysts i den av riksförsäkringsverket angivna rapporten. Utredningsarbetet
skall enligt direktiven bedrivas skyndsamt.

Utskottet förutsätter att den i motion 1753 behandlade frågan därmed får
sin lösning. Motionen bör därför för närvarande inte föranleda någon åtgärd
från riksdagens sida.

Beslut om delpension skall omprövas om ändring av betydelse har skett i
de förhållanden som låg till grund för beslutet. Enligt riksförsäkringsverkets
föreskrifter får delpensionstagare, som oförvållat förlorar sin anställning
eller slutar sitt förvärvsarbete med giltig anledning och blir arbetslös,
emellertid uppbära delpension för tid under vilken han är anmäld som
arbetssökande på arbetsförmedlingen och är beredd att anta erbjudet
lämpligt deltidsarbete.

Med bifall till riksförsäkringsverkets talan har försäkringsrätten för Södra
Sverige i dom den 21 december 1982 funnit att en delpensionär, som före 65
års ålder beviljats tjänstepension utan att därefter ha kunnat beredas fortsatt
anställning hos sin arbetsgivare, blivit ofrivilligt arbetslös och därför
berättigad till fortsatt delpension.

I motion 1719 kritiserar Görel Bohlin det förhållandet att tjänstepension
och delpension i vissa fall kan utgå samtidigt. Hon framhåller att tjänstepension
på den statliga sidan samordnas med utgående delpension, men att
någon motsvarande samordning inte sker när det gäller tjänstepension inom

SfU 1984/85:23

5

den privata sektorn. I motionen begärs därför en utredning om åtgärder för
att åstadkomma samordning mellan delpension och privat tjänstepension.

I uppdraget för den nyligen tillsatta pensionsberedningen ingår som
tidigare nämnts att med förtur göra en översyn av regelsystemet för rörlig
pensionsålder. Av utredningsuppdraget framgår att nu gällande regelsystem
medför problem ur samordningssynpunkt. Pensionsberedningen bör därför
särskilt pröva möjligheterna att lagtekniskt inordna delpensioneringen i AFL
för att få ett överskådligt system och en bättre inbördes samordning av
pensionsformema. Utskottet utgår från att pensionsberedningen ur samordningssynpunkt
även uppmärksammar pensionsförmåner som utgår som en
följd av avtal på arbetsmarknaden. Mot bakgrund av det anförda anser
utskottet att det finns skäl att avvakta utredningsresultatet innan någon
åtgärd vidtas i den fråga som tagits upp i motion 1719. Utskottet avstyrker
således bifall till motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande pensionsnivån inom delpensionsförsäkringen
att riksdagen avslår motion 1984/85:852,

2. beträffande beräkningsmetoden för delpension
att riksdagen avslår motion 1984/85:855,

3. beträffande delpensionsbestämmelser för uppdragstagare
att riksdagen avslår motion 1984/85:1753,

4. beträffande samordning mellan delpension och privat tjänstepension att

riksdagen avslår motion 1984/85:1719.

Stockholm den 16 april 1985

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Elis Andersson (c),
Börje Nilsson (s), Allan Åkerlind (m), Lars-Åke Larsson (s), Gullan
Lindblad (m), Lena Öhrsvik (s), Gunhild Bolander (c), Margö Ingvardsson
(vpk), Nils-Olof Gustafsson (s), Barbro Nilsson i Visby (m), Ingegerd Elm
(s), Rune Backlund (c) och Monica Andersson (s).

SfU 1984/85:23

6

Reservationer

1. Pensionsnivån inom delpensionsförsäkringen (mom. 1)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind, Gullan Lindblad och Barbro Nilsson i
Visby (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 2 med
”Regeringen har” och slutar på s. 3 med ”till motionen” bort ha följande
lydelse:

I uppdraget för den nyligen tillsatta pensionsberedningen ingår i första
hand att med förtur behandla vissa frågor om rörlig pensionsålder. Bland
dessa ingår bl. a. möjligheten att erhålla förtidspension på arbetsmarknadsmässiga
grunder i samband med arbetslöshet vid driftsinskränkningar, s. k.

58,3-årspensionering, och möjligheten att på eget initiativ lämna sin anställning
före ordinarie pensionsavgång. En viktig uppgift för pensionsberedningen
är enligt direktiven att studera de ekonomiska konsekvenser för andra
samhällssektorer som skulle följa av ett system med frivilliga avgångar och ett
ökat utnyttjande av delpensioneringen. Vidare ingår i uppdraget att pröva
om förenklingar av systemet kan åstadkommas och om bättre inbördes
samordning mellan pensionsformerna kan uppnås. Enligt utskottets mening
utgör kompensationsnivån inom delpensionsförsäkringen en viktig del av
regelsystemet för den rörliga pensionsåldern. Hela regelsystemet är som
nämnts föremål för en samlad bedömning och kan därvid förutsättas få en
allsidig belysning. Frågan om det - mot bakgrund av att delpensionsfonden
under år 1985 enligt vad utskottet erfarit kommer att visa ett kraftigt
överskott - finns utrymme för en höjning av delpensionsnivån får därför
anses ingå bland de överväganden som det ankommer på pensionsberedningen
att göra. Utskottet anser därför inte att motion 852 påkallar någon åtgärd
från riksdagens sida och avstyrker således bifall till motionen.

2. Pensionsnivån inom delpensionsförsäkringen (mom. 1)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 2 med ”Regeringen
har” och slutar på s. 3 med ”till motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet behandlade vid föregående riksmöte ett motionsyrkande om en
höjning av pensionsnivån motsvarande den höjning som begärs i motion 852.

I sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1983/84:23 avstyrkte utskottet
bifall till motionen med hänvisning till att underskottet i delpensionsfonden
alltjämt var betydande. Enligt vad utskottet erfarit kommer det tidigare
underskottet i delpensionsfonden under år 1985 att vändas i ett kraftigt
överskott. Enligt en prognos kommer överskottet att uppgå till ca 700 milj.
kr. Några finansiella hinder mot att återställa kompensationen inom
delpensioneringen till sin tidigare nivå föreligger således inte längre.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det sjunkande antalet

SfU 1984/85:23

7

delpensionärer visar att många inte anser sig ha råd att söka delpension.
Härigenom motverkas det uttalade syftet med det system för rörlig pensionsålder
som infördes år 1976 att bl. a. minska förslitningen bland äldre
arbetstagare och medverka till en mjuk övergång till ålderspension. Utskottet
bedömer det därför som angeläget att snarast återställa den före år 1981
gällande pensionsnivån. Detta bör också omfatta den som redan har
delpension beräknad efter 50 % av pensionsunderlaget. Med hänsyn härtill
och då som nyss nämnts något finansiellt hinder inte längre föreligger för en
höjning av kompensationsnivån inom delpensionsförsäkringen biträder
utskottet förslaget i motion 852.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa

1. beträffande pensionsnivån inom delpensionsförsäkringen
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:852 antar följande
såsom Reservantens förslag betecknade.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring
skall ha nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse Reservantens förslag

11 §

Delpensionen fastställs till det be- Delpensionen fastställs till det belopp
som motsvarar 50 procent av lopp som motsvarar 65 procent av
den försäkrades pensionsunderlag. den försäkrades pensionsunderlag.

Fastställd delpension anknyts till basbeloppet och omräknas vid förändring
av detta.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985. För försäkrad som har fått sin
delpension fastställd till ett belopp som motsvarar 50 procent av den
försäkrades pensionsunderlag skall delpensionen fr. o. m. ikraftträdandet
fastställas till det belopp som motsvarar 65 procent av den försäkrades
pensionsunderlag.

3. Samordningen mellan delpension och privat tjänstepension (mom. 4)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind, Gullan Lindblad och Barbro Nilsson i
Visby (alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med
”1 uppdraget” och slutar med ”till motionen” bort ha följande lydelse:
Rätten till tjänstepension i privat anställning är ett resultat av avtal mellan
arbetsmarknadens parter. Finansieringen sker företrädesvis genom premier
som erläggs av arbetsgivaren. De skillnader i bestämmelserna om samordning
mellan allmän pension och tjänstepension som råder mellan å ena sidan
den offentliga och å andra sidan den privata sektorn sammanhänger med

SfU 1984/85:23 8

avtalens utformning och konstruktionen av pensionssystemen. Skillnaderna
är enligt utskottets mening inte en fråga som i första hand skall lösas inom
ramen för delpensionsförsäkringen. Utskottet avstyrker således bifall till
motion 1719.

minab/gotab Stockholm 1985 82604