SfU 1984/85:13

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1984/85:13

om socialavgifter
Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet nio under den allmänna motionstiden
1984 väckta motioner angående följande socialavgiftsfrågor:
nedsatt avgiftsuttag i vissa fall,

kvittningsrätt mellan förvärvskällor vid beräkning av pensionsgrundande
inkomst och socialavgifter,

arbetstagar- och uppdragstagarbegreppet i sociallagstiftningen,
förhandsbesked i socialavgiftsfrågor,

egenavgifter för vissa jordbruks- och skogsbruksinkomster och
socialavgifter för personer som arbetar i ett nordiskt land och är bosatta
i ett annat.

Samtliga motioner har avstyrkts.

Till betänkandet har fogats följande reservationer.

1. Nedsatt avgiftsuttag i vissa fall (c).

2. Kvittningsrätt vid beräkning av pensionsgrundande inkomst (m, c,
fp).

3. Arbetstagar- och uppdragstagarbegreppet i sociallagstiftningen (m, c,
fp).

4. Egenavgifter för vissa jordbruks- och skogsbruksinkomster (m, fp).
Motioner

I motion 1983/84:1190 (motivering i 1983/84:1129 och 1983/84:1363)
av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att socialavgiftsutredningens arbete bör bedrivas
skyndsamt så att förslag syftande till klarare och mer entydiga regler när
det gäller företagens arbetsgivaransvar för skatter och avgifter snarast kan
föreläggas riksdagen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkning av sjukförsäkringsavgiften
för egen- och småföretagare med ett belopp motsvarande
5 % av avgiftsunderlaget för högst 15 anställda,

3. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av kvittningsförbudet
mellan olika förvärvskällor när det gäller egenavgifter.

I motion 1983/84:1199 av Rolf Rämgård (c) och Rolf Andersson (c)
hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till ändring
i reglerna om kvittningsförbud mellan förvärvskällor i enlighet med
vad som anförts i motionen.

I Riksdagen 1984/85. II sami. Nr 13

SfU 1984/85:13

I motion 1983/84:1205 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m. fl.
(m) hemställs att riksdagen antar följande, såsom motionärernas förslag
betecknade, förslag till ändring i 4 § lagen om beräkning av pensionsgrundande
inkomst att gälla fr. o. m. inkomståret 1984:

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

4§

Vid bestämmande gälla följande.

Värdet av första stycket.

Vid beräkning ettusen kronor.

Riksförsäkringsverket får av rörelse.

Vid beräkning av inkomst av an- Vid beräkning av inkomst av annat
förvärvsarbete får från inkomst nät förvärvsarbete skall från in av

viss förvärvskälla inte dras av un- komst av jordbruksfastighet eller röde
rsko 11 i annan förvärvskälla. reise avdragas underskott under be skattningsåret

å sådan jordbruksfastighet
som brukats a v den försäkrade
och underskott i rörelse.

I motion 1983/84:1587 av Ingrid Hemmingsson (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag om egenavgiften vid skogsavverkning
i enlighet med vad i motionen anförts.

I motion 1983/84:1588 av Kjell Johansson m. fl. (fp, c, m) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om klara regler vad gäller arbetsgivar/
arbetstagarbegreppet i enlighet med vad som i motionen anförts.

I motion 1983/84:1592 (yrk. 1 och 2) av Stig Josefson m. fl. (c) hemställs

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag som innebär
att avgiftsuttaget minskas för egenföretagare med låga inkomster,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om borttagande
av arbetsgivaravgiften på ersättningar utbetalda till arbetstagare under
16 år. (Motionen i övrigt behandlas i betänkande SfU 1983/84:24.)

I motion 1983/84:2087 (motivering i 1983/84:2086) av Ove Karlsson
m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av socialavgiftsförhållandena
för personer som arbetar i ett nordiskt land och är
bosatta i ett annat.

1 motion 1983/84:2229 av Agne Hansson (c) och Sivert Carlsson (c)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkning av
sjukförsäkringsavgiften för egen- och småföretagare med ett belopp motsvarande
5 % av avgiftsunderlaget för högst 15 anställda.

I motion 1983/84:2530 (motivering i 1983/84:2529) av Gunnar Björk i
Gävle m. fl. (c) hemställs att riksdagen i skrivelse till regeringen hemställer
att förhandsbesked skall kunna ges rörande avgiftsfrågor i anslutning till
sociallagstiftningen.

SfU 1984/85:13

Utskottet

Allmänt om socialavgifter

Sedan den I januari 1982 gäller nya regler för uttag av socialavgifter
(prop. 1980/81:178, SfU 28 och rskr 406). De därvid beslutade ändringarna
innebar enhetligare och enklare regler för beräkning av arbetsgivaravgifter
och egenavgifter. Bl. a. slopades basbelopps- och maximeringsavdragen
vid beräkningen av ATP-avgiften, som i fortsättningen skulle beräknas
på samma underlag som övriga avgifter. Syftet härmed var bl. a. att
uppnå administrativa lättnader för såväl myndigheter som arbetsgivare
och egenföretagare. Ändringarna möjliggjorde också att ett effektivare
debiterings- och uppbördssystem kunde införas. Första steget i den riktningen
beslutades av riksdagen under 1982/83 års riksmöte (prop. 1982/
83:60, SfU 10 och rskr 127). Vidare har riksdagen antagit en lag med nya
bestämmelser om uppbörd av socialavgifter som träder i kraft den
1 januari 1985 (prop. 1983/84:167, SfU 28 och rskr 369). Sistnämnda lag
innebär bl. a. att arbetsgivaravgifterna knyts an till de löpande löneutbetalningarna
och samordnas med uppbörden av preliminär A-skatt. Förfarandet
medför att de arbetsgivaravgifter som månadsvis betalas under
uppbördsåret i de flesta fall blir definitiva.

Tre motioner innehåller förslag om att avgiftsuttaget skall sättas ned i
vissa fall. I motionerna 1983/84:1190, yrkande 2, av Thorbjörn Fälldin
m. fl. och 1983/84:2229 av Agne Flansson och Sivert Carlsson anförs att
tillgänglig statistik visar att småföretag har väsentligt lägre sjukfrånvaro än
större företag. Genom att sjukförsäkringsavgiften tas ut procentuellt tvingas
småföretagare att subventionera de större företagen. I motion 2229
hävdas även att det uppstår en orättvis resursskillnad mellan olika regioner
genom att huvuddelen av de större företagen finns etablerade i de expansiva
storstadsområdena medan de mindre företagen dominerar i glesbygdslän.
Mot bakgrund härav föreslås i motionerna att sjukförsäkringsavgiften
för egen- och småföretagare skall sänkas med ett belopp motsvarande
5 % av avgiftsuttaget för högst 15 anställda.

I motion 1983/84:1592 av Stig Josefson m. fl. hävdas att den omläggning
av beräkningen av egen- och arbetsgivaravgifterna som gjordes år 1981,
och som innebar att basbelopps- och maximeringsavdragen slopades vid
beräkning av ATP-avgiften, har skapat svårigheter för företagare med låga
inkomster. Dessa har fått vidkännas en kraftig ökning av avgiften och
därigenom lägre disponibel inkomst. Enligt motionärerna bör det vara
möjligt att utan att omintetgöra de uppnådda förenklingarna införa en
särskild avgiftsreduktion för företagare med låga inkomster, så att den
ökning av uttaget som uppkommit på grund av omläggningen neutraliseras.
Motionärerna föreslår vidare att arbetsgivaravgiften slopas för ersättning
till arbetstagare som är under 16 år. Nuvarande avgiftsbestämmelser
motverkar enligt motionärerna bl. a. att skolungdomar kan beredas feriearbete.

1* Riksdagen 1984/85. II sami. Nr 13

SfU 1984/85:13

Riksdagen har vid flera tillfällen avslagit motionsyrkanden om differentierade
socialavgifter, senast under hösten 1983 (SfU 1983/84:3). Såsom
utskottet påpekat i nämnda betänkande skulle en differentiering av socialavgifterna
i enlighet med vad som begärts i motionerna 1190 och 2229
medföra betydande administrativa svårigheter. Även sådana ändringar
som avgiftsreduktion för vissa egenföretagare med låga inkomster och
slopande av avgiften på ersättningar utbetalda till arbetstagare under 16 år
skulle skapa problem av administrativt slag. Mot bakgrund härav bör
riksdagen enligt utskottets mening vidhålla sin tidigare uppfattning i dessa
frågor. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna 1190, yrkande 2, 1592
och 2229.

Fr. o. m. år 1982 har kvittningsrätten vid beräkning av inkomst av annat
förvärvsarbete än anställning slopats (prop. 1981/82:10, SkU 9 och rskr
51). Detta innebär att underskott i en rörelse inte längre får kvittas mot
överskott i en annan rörelse och inte heller underskott i en jordbruksfastighet
mot överskott i en annan jordbruksfastighet.

I motion 1983/84:1190, yrkande 3, av Thorbjörn Fälldin m. fl. hävdas
att det införda kvittningsförbudet mellan olika förvärvskällor både när det
gäller skatter och avgifter förorsakat problem för småföretagen. Frågan
om avdragsbegränsningen inom skattesystemet är föremål för beredning
inom företagsskattekommittén. Enligt motionärernas uppfattning bör
kommittén även få i uppdrag att se över de införda reglerna när det gäller
egenavgifter.

Motionärerna i motion 1983/84:1199 av Rolf Rämgård och Rolf Andersson
hävdar att den slopade kvittningsrätten kan resultera i att näringsidkare
med flera förvärvskällor kan komma att få betala egenavgifter
överstigande den faktiska sammanlagda vinst som belöper på hela näringsverksamheten.
För att komma till rätta med detta problem föreslår
motionärerna att underskott i förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastighet
och rörelse skall få kvittas fullt ut mot överskott i annan
förvärvskälla inom något av dessa inkomstslag vid beräkning av egenavgifter.

I motion 1983/84:1205 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m. fl.
hävdas att den borttagna kvittningsrätten medför att en företagare eller
jordbrukare kan få det ännu svårare än tidigare att klara upp en genom
underskott i en verksamhetsgren uppkommen besvärlig situation. Enligt
motionärerna finns det många skäl till att en företagare bedriver sin
verksamhet i flera förvärvskällor, såsom exempelvis att en företagare vid
sidan av sin gamla rörelse föredrar att starta en ny affärsidé i en särskild
rörelse, att rörelsen bedrivs i olika kommuner eller att det inte är tillåtet att
föra samman rörelseverksamheten till en förvärvskälla. Vidare anförs att
det är viktigt att eftersträva neutralitet mellan olika företagsformer samt att
skapa regler som inte missgynnar dem som av olika skäl bedriver verksamheten
i flera förvärvskällor. Mot bakgrund härav anser motionärerna att

SfU 1984/85:13

lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst bör ändras så att
överskott i en förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastighet eller
rörelse får kvittas mot underskott i annan förvärvskälla inom nämnda
inkomstslag. I enlighet härmed begärs i motionen att riksdagen antar ett i
motionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen om beräkning av
pensionsgrundande inkomst att gälla fr. o. m. inkomståret 1984.

Riksdagen har efter det att kvittningsrätten slopades år 1981 vid flera
tillfällen behandlat motionsyrkanden av samma innebörd som de nu aktuella
och därvid avslagit dem med motiveringen att det inte kan godtas att
en försäkrads framtida pension skulle kunna begränsas genom möjligheten
till kvittning vid beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten (se
senast SfU 1983/84:3). Utskottet anser inte att det finns anledning för
riksdagen att frångå detta ställningstagande. Motionerna 1190, yrkande 3,

1199 och 1205 avstyrks följaktligen.

Arbetslagar- och uppdragstagarbegreppet i soda/lagstiftningen

Sociallagstiftningens bestämmelser om skyldighet att betala arbetsgivaravgifter
är knutna till begreppet arbetstagare med den innebörd som
begreppet ges i denna lagstiftning. En grundläggande förutsättning för
bestämmelsernas tillämpning är att det föreligger ett arbetsgivare/
arbetstagareförhållande mellan den som får ett arbete utfört åt sig och den
som utför arbetet. Skyldighet att betala arbetsgivaravgifter föreligger dessutom
när den som utför arbetet enligt sociallagstiftningen är att anse som
uppdragstagare. Med uppdragstagare förstås enligt denna lagstiftning den
som utför arbete för annans räkning utan att ett anställningsförhållande
föreligger och utan att arbetet ingår i uppdragstagarens rörelse eller jordbruk.

En uppdragsgivare kan i vissa fall få svårigheter att bedöma om arbetsgivaravgifter
belöper på en uppdragsersättning eller inte, bl. a. mot bakgrund
av att sociallagstiftningens och uppbördslagstiftningens arbetstagarbegrepp
inte är identiska. Sociallagstiftningens begrepp är något vidare.
Detta beror på att man i rättspraxis med hänsyn till denna lagstiftnings
grunder och syften tillmäter olika omständigheter en något annan betydelse
än vad som är fallet när det gäller skattelagstiftningens arbetstagarbegrepp.
Exempel på sådana omständigheter är arbetets art, under vilka
förhållanden det har utförts, sättet och grunderna för bestämmandet av
ersättning, om den part som utför arbetet härigenom ådrar sig något
ekonomiskt ansvar samt parternas ekonomiska och sociala situation. Följden
har blivit att den som är arbetstagare enligt uppbördslagstiftningen
regelmässigt bedöms vara arbetstagare också enligt sociallagstiftningen,
medan det motsatta inte alltid gäller.

Frågan om arbetstagar- och uppdragstagarbegreppet utreds f. n. av socialavgiftsutredningen
(S 1981:04).

SfU 1984/85:13

Arbetstagar- och uppdragstagarbegreppet och vissa tolkningsproblem
som sammanhänger med de nuvarande reglerna berörs i två motioner.

I motion 1983/84:1190, yrkande I, av Thorbjörn Fälldin m. fl. hävdas
att frågan om gränsdragningen mellan anställningsförhållanden och verksamhet
med karaktär av rörelse måste få en lösning med det snaraste.
Nuvarande tillstånd är enligt motionärerna till stor skada för de småföretag
som strävar efter att följa gällande regler samtidigt som enskilda kan
drabbas av kostnader som de inte räknat med. Socialavgiftsutredningens
beredning av denna fråga måste därför med skyndsamhet avslutas så att
regeringen och riksdagen kan besluta om de ändringar i gällande lagar som
erfordras för att skapa klarare och mer entydiga regler.

Även i motion 1983/84:1588 av Kjell Johansson m. fl. föreslås att regeringen
påskyndar arbetet i socialavgiftsutredningen så att förslag till klarare
regler för arbetstagar- och arbetsgivarbegreppet kan föreläggas riksdagen
under innevarande riksmöte. Detta förslag bör enligt motionärerna
bygga på grundsatsen att kontroll av om en underentreprenör är registrerad
för mervärdeskatt eller har flera uppdragsgivare samt, om han har ett
aktiebolag, bolaget är registrerat hos patent- och registreringsverket, bör
vara till fyllest när en företagare anlitar en underentreprenör.

I motion 1983/84:2530 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. begärs att det
skall införas en möjlighet att ge förhandsbesked rörande frågor i anslutning
till sociallagstiftningen. Enligt motionärerna skulle det i många fall vara
bra om t. ex. en taxeringsintendent eller riksskatteverket via skattedomstol
kunde få en tolkning av oklarheter prövade på ett snabbt och smidigt sätt.

Utskottet behandlade i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU
1983/84:3 ett antal motioner i vilka frågor av samma innebörd som i de nu
aktuella motionerna togs upp. Utskottet uttalade därvid bl. a. att utskottet
var väl införstått med de gränsdragningsproblem som nuvarande avgiftsbestämmelser
kunde ge upphov till. Utskottet ansåg dock att socialavgiftsutredningens
förslag borde avvaktas och avstyrkte med hänsyn härtill
motionerna.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer socialavgiftsutredningen att i
februari 1985 redovisa ett betänkande om bl. a. den aktuella gränsdragningsproblematiken
när det gäller arbetstagarbegreppet och därvid även
ta upp frågan om att införa en möjlighet till förhandsbesked på detta
område. Utskottet vidhåller uppfattningen att utredningens förslag bör
avvaktas innan riksdagen vidtar några åtgärder. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1190, yrkande 1, 1588 och 2530.

Egenavgifter för vissa jordbruks- och skogsbruksinkomster

För inkomster i förvärvskällan jordbruksfastighet gäller att om fastigheten
inte brukats under inkomståret är inkomsterna inte avgiftsgrundande.
Ett exempel härpå är att inkomsterna endast utgörs av intäkter av s. k.

SfU 1984/85:13

rotpostförsäljning. Har fastigheten däremot brukats under inkomståret
skall egenavgifter erläggas. Avgiftsunderlagets storlek är härvid beroende
på om den försäkrade själv brukat fastigheten eller om han endast varit
s. k. passiv delägare. I det förstnämnda fallet debiteras den försäkrade
samtliga egenavgifter för sina inkomster av fastigheten. För en passiv
delägare i en jordbruksfastighet är inkomsten inte sjukpenninggrundande
men däremot pensionsgrundande. Således debiteras i detta fall endast de
fyra egenavgifter som knyter an till den pensionsgrundande inkomsten,
nämligen folkpensionsavgiften, tilläggspensionsavgiften, delpensionsavgiften
och den allmänna löneavgiften.

Egenavgifterna vid skogsavverkning tas upp i motion 1983/84:1587 av
Ingrid Hemmingsson. Enligt motionären innebär de nuvarande reglerna
att skogsägaren undviker egen verksamhet i skogen vid skogsavverkning
eftersom han då riskerar att få betala egenavgifter även på de inkomster
där han inte engagerat sig, till exempel försäljning av avverkningsrätter
och avverkningsuppdrag. Motionären anser att egen verksamhet på skogsfastigheter
måste uppmuntras dels för att öka sysselsättningen, dels för att
kunna avhjälpa det gallringsbehov som föreligger inom den svenska skogen.
Ett system som knyter an egenavgiften endast till självverksamhet
skulle öka intresset för denna. Egenavgifter för jord- och skogsbruk bör
därför renodlas så att enbart självverksamhet utgör underlag för denna
avgift.

Utskottet har även behandlat egenavgifterna vid skogsavverkning i det
tidigare nämnda betänkandet SfU 1983/84:3. Utskottet hänvisade vid
detta tillfälle till att en promemoria Ds Fi 1983:21, vilken innehöll vissa
förslag beträffande bl. a. den här aktuella frågan, var föremål för beredning
inom regeringskansliet. Utskottet ansåg att det fanns skäl att avvakta
beredningen av de förslag som lagts fram i promemorian innan riksdagen
vidtog några åtgärder i frågan. Riksdagen följde utskottet.

Enligt vad utskottet inhämtat är frågan om egenavgifterna vid skogsavverkning
fortfarande under övervägande inom regeringskansliet. Utskottet
anser att resultatet av beredningsarbetet bör avvaktas och avstyrker
med hänsyn härtill motion 1587.

Socialavgifter för personer sorn arbetar i ett nordiskt land och är bosatta i
ett annat

Under år 1982 trädde en ny nordisk konvention om social trygghet i
kraft. Huvudtanken bakom den nya konventionen är att nordiska medborgare
skall ha ett fullständigt socialt skydd var de än befinner sig i Norden.

En viktig princip i konventionen är jämställdhetsprincipen. En medborgare
i ett nordiskt land, som bor eller arbetar i annat nordiskt land än
hemlandet, skall omfattas av detta lands lagstiftning om social trygghet på
samma sätt som landets egna medborgare.

SfU 1984/85:13

En annan allmän princip är att alla personer som bor i Norden skall
omfattas av lagstiftningen i det land där de är bosatta, oavsett nationalitet.
Alla avgifter skall erläggas där och förmåner skall i princip utgå från
bosättningslandet.

Ett undantag från bosättningsprincipen görs för personer som bor i ett
nordiskt land men arbetar som anställda i ett annat. Det gäller framför allt
s. k. gränsgångare. Den nya konventionen föreskriver att dessa personer
vad avser sociala förmåner som beror på förvärvsinkomsten skall omfattas
av lagstiftningen i sysselsättningslandet. De förmåner det gäller är
kontantersättning vid sjukdom och föräldraskap och vid arbetslöshet samt
allmän tilläggspension och arbetsskadeförmåner. En person som bor i
Norge men arbetar som anställd i Sverige skall exempelvis vid sjukdom få
sin sjukpenning betald från den svenska försäkringen liksom att hans
tilläggspensionsskydd byggs upp i Sverige. En viktig nyhet i detta sammanhang
är att samtliga socialavgifter — arbetsgivaravgifter och egenavgifter
— skall betalas endast i sysselsättningslandet.

Enligt motion 1983/84:2087 av Ove Karlsson m. fl. är det för det nordiska
samarbetets skull nödvändigt att skapa sådana förhållanden att även
regionalpolitiken kan fungera över riksgränserna inom naturliga geografiska
områden. Arbetsmarknadsförhållandena är enligt motionen ofta likartade
på t. ex. svenska och norska sidan om gränsen. Gemensamma
satsningar skulle därför kunna vara till nytta och vara ett sätt att klara bl. a.
ekonomiska problem. Näringsmässigt och skattemässigt måste allt göras
för att skapa förhållanden som gör arbete över gränserna möjligt. Motionärerna
anser därför att en översyn av sociallagstiftningsförhållandena
bör göras för personer som arbetar i ett nordiskt land och är bosatta i ett
annat.

Enligt utskottets uppfattning torde genom den nya nordiska konventionen
om social trygghet problemen på detta område i allt väsentligt ha fått
sin lösning. Skäl att redan nu företa en översyn av dessa regler kan enligt
utskottets mening inte anses föreligga. Utskottet avstyrker därför motion
2087.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande nedsatt avgiftsuttag i vissa fall

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1 190 yrkande 2, 1983/
84:1592 och 1983/84:2229,

2. beträffande kvittningsrätt vid beräkning av pensionsgrundande
inkomst

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1 190 yrkande 3, 1983/
84:1199 och 1983/84:1205,

3. beträffande arbetslagar- och uppdragstagarbegreppet i sociallagstiftningen -

SfU 1984/85:13

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1190 yrkande 1 och
1983/84:1588,

4. beträffande förhandsbesked i socialavgiftsfrågor
att riksdagen avslår motion 1983/84:2530,

5. beträffande egenavgifter för vissa jordbruks- oell skogsbruksinkomster att

riksdagen avslår motion 1983/84:1587,

6. beträffande socialavgifter för personer som arbetar i ett nordiskt
land och är bosatta i ett annat

att riksdagen avslår motion 1983/84:2087.

Stockholm den 6 december 1984

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Doris Håvik (s), Börje
Nilsson (s), Lars-Åke Larsson (s), Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson
(c), Ulla Johansson (s), Siri Häggmark (m), Gunhild Bolander (c). Margo
Ingvardsson (vpk), Nils-Olof Gustafsson (s), Ingegerd Elm (s). Rune Backlund
(c) och Kenth Skårvik (fp).

SfU 1984/85:13

Reservationer

1. Nedsatt avgiftsuttag i vissa fall {mom.l)

Karin Israelsson, Gunhild Bolander och Rune Backlund (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Riksdagen
har” och slutar med "och 229” bort ha följande lydelse:

Såsom framhållits i motionerna 1190 och 2229 visar tillgänglig statistik
från statistiska centralbyrån att sjukfrånvaron är väsentligt lägre i småföretag
och bland egenföretagare än i de större företagen. På grund av
avgiftssystemets utformning innebär detta i praktiken att många småföretag
tvingas subventionera de större företagen. Utskottet delar mot bakgrund
härav motionärernas uppfattning att åtgärder måste vidtas för att
komma till rätta med ifrågavarande problem. Detta bör ske genom att
sjukförsäkringsavgiften anpassas till sjukfrånvaron på olika arbetsplatser.
Med hänsyn till den lägre sjukfrånvaron i småföretag bör sjukförsäkringsavgiften
för dessa generellt sänkas med ett belopp motsvarande fem procentenheter
av avgiftsuttaget för de 15 först anställda i företaget.

Beträffande avgiftsuttaget för egenföretagare med låga inkomster delar
utskottet bedömningen i motion 1592 att den omläggning av beräkningen
av socialförsäkringsavgifterna som gjordes år 1981 i vissa hänseenden har
lett till otillfredsställande konsekvenser. Utskottet anser det därför motiverat
att på sätt föreslagits i motionen införa någon form av avgiftsreduktion
för företagare med låga inkomster. Utskottet delar även motionärernas
uppfattning att arbetsgivaravgift inte bör utgå på ersättning till arbetstagare
som är under 16 år. Ett slopande av denna avgift skulle underlätta
för ungdomar att få arbete och således motverka den höga ungdomsarbetslösheten.

Enligt utskottets bedömning bör det vara möjligt att genomföra ovan
föreslagna förändringar utan att avgiftssystemet behöver bli nämnvärt mer
komplicerat. Det bör överlåtas åt regeringen att närmare utforma förslagen.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1190, yrkande 2,
1592 och 2229.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa

1. beträffande nedsatt avgiftsuttag i vissa fall

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:1190 yrkande
2, 1983/84:1592 och 1983/84:2229 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om nedsatt avgiftsuttag i vissa
fall,

2. Kvittningsrätt vid beräkning av pensionsgrundande inkomst (mom. 2)

Nils Carlshamre (m), Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Siri
Häggmark (m), Gunhild Bolander (c), Rune Backlund (c) och Kenth
Skårvik (fp) anser

SfU 1984/85:13

dels ali den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Riksdagen
har" och slutar med "avstyrks följaktligen.” bort ha följande lydelse:

Såsom framhållits i motionerna 1190, 1199 och 1205 har den slopade
kvittningsrätten mellan olika förvärvskällor förorsakat svårigheter för vissa
småföretag och egenföretagare. Med hänsyn till att det finns många fullt
godtagbara skäl till att en företagare bedriver sin verksamhet i olika förvärvskällor
bör enligt utskottets mening dessa inte missgynnas vid beräkningen
av egenavgifter. Några administrativa förenklingar till följd av den
slopade kvittningsrätten har inte påvisats. Utskottet anser mot bakgrund
av det anförda att lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst bör
ändras på så sätt att överskott i en förvärvskälla inom inkomstslagen
jordbruksfastighet eller rörelse får kvittas mot underskott i annan förvärvskälla
inom nämnda inkomstslag. Regeringen bör skyndsamt utarbeta förslag
i enlighet med vad utskottet anfört. Med det anförda får motionerna
1190, yrkande 3, 1199 och 1205 anses tillgodosedda.

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa

2. beträffande kvittningsrätt vid beräkning av pensionsgrundande
inkomst

att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:1190 yrkande
3, 1983/84:1199 och 1983/84:1205 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om kvittningsrätt vid
beräkning av pensionsgrundande inkomst,

3. Arbetslagar- och uppdragstagarbegreppet i sociallagstiftningen (mom. 3)

Nils Carlshamre (m), Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Siri
Häggmark (m), Gunhild Bolander (c), Rune Backlund (c) och Kenth
Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet
behandlade" och slutar med "och 2530." bort ha följande lydelse:

Utskottet behandlade i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU
1983/84:3 frågan om arbetstagar- och uppdragstagarbegreppet inom den
allmänna försäkringen. Utskottet uttalade då att utskottet var väl införstått
med de gränsdragningsproblem som de nuvarande reglerna kunde ge
upphov till. Utskottet ansåg emellertid att socialavgiftsutredningens behandling
av frågan, vilken kunde beräknas vara klar i början av år 1984,
borde avvaktas. Detta utredningsarbete pågår dock fortfarande. Med hänsyn
till de allvarliga svårigheter som de föreliggande oklarheterna ger
upphov till delar utskottet motionärernas åsikt att klara och entydiga regler
på detta område snabbt måste skapas. Utredningsarbetet och det därpå
följande beredningsarbetet måste därför påskyndas så att förslag till nya
regler kan föreläggas riksdagen med det snaraste.

Frågan om förhandsbesked i socialavgiftsfrågor behandlas enligt vad

SfU 1984/85:13

utskottet inhämtat av socialavgiftsutredningen. Utskottet anser att utredningens
förslag bör avvaktas innan riksdagen vidtar några åtgärder i
denna fråga.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1190 yrkande 1 och
1588 och avstyrker bifall till motion 2530.

dels att utskottet under moment 3 bort hemställa

3. beträffande arbetslagar- och uppdragstagarbegreppet i sociallagstiftningen att

riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:1190 yrkande
1 och 1983/84:1588 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om arbetstagar- och uppdragstagarbegreppet,

4. Egenavgifter för vissa jordbruks- och skog sbruks inkomster (mom. 5)

Nils Carlshamre (m), Gullan Lindblad (m), Siri Häggmark (m) och
Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motion 1587.” bort ha följande lydelse:

Såsom framhållits i motionen kan de regler som gäller för beräkning av
egenavgifterna vid skogsavverkning i vissa fall leda till orimliga konsekvenser.
Det är därför påkallat att omedelbart företa en översyn av dessa
regler. Enligt utskottets mening bör en sådan översyn leda till att, i linje
med vad som anförts i motion 1587, endast sådana inkomster som uppkommit
på grund av att den försäkrade själv brukat fastigheten skall
utgöra underlag för avgifterna. Inkomster av t. ex. rotpostförsäljning och
avverkningsuppdrag bör således inte ingå i avgiftsunderlaget. Utskottet
tillstyrker med det anförda motionen och anser att regeringen bör förelägga
riksdagen förslag i enlighet med vad utskottet anfört.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa

5. beträffande egenavgifter för vissa jordbruks- och skogsbruksinkomster att

riksdagen med bifall till motion 1983/84:1587 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om vissa
jordbruks- och skogsbruksinkomster,

Liber Tryck AB Stockholm 1985