SoU 1984/85:6

Socialutskottets betänkande
1984/85:6

om vissa regler för barnbidrag m. m. (prop. 1984/85:39 delvis)
Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag om införande av ett
särskilt bidrag, motsvarande bidragsförskott, för barn som adopterats av
ensamstående. En motion (m), vari yrkats avslag på detta propositionsförslag,
avstyrks.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag om övergång till månadsvis
utbetalning av barnbidrag fr. o. m. januari 1985.

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om att nuvarande treårsgräns
för barnbidrag vid längre tids utlandsvistelse som huvudregel ändras till
en ettårsgräns. Undantag skall gälla för barn till den som arbetar i statlig
tjänst samt för barn till svenska missionärer och präster. I det senare fallet
behålls nuvarande treårsgräns. I fråga om biståndsarbetare för ideell
organisation förordar utskottet att belopp motsvarande barnbidraget skall
utbetalas via ett uppräknat anslag till enskilda organisationer inom SIDA.
Utskottets m- och c-ledamöter reserverar sig för att undantaget från
ettårsregeln skall gälla medföljande barn till alla som är anställda av svenska
kyrkan, ett svenskt trossamfund eller till sådant samfund knutet organ eller
av en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet. Utskottets
ordförande (fp) reserverar sig till förmån för en i tiden obegränsad rätt till
barnbidrag för här angivna grupper.

Propositionen

I proposition 1984/85:39 om utformningen av det ökade stödet till
barnfamiljerna har regeringen (socialdepartementet), såvitt nu är i fråga
(yrkandena 2-6 samt 8), föreslagit riksdagen

dels att anta vid propositionen fogade förslag till

2. lag om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn,

3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

5. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

6. lag om ändring i lagen (1984:553) om ändring i lagen (1947:529) om

allmänna barnbidrag,

dels att utöver vad som har föreslagits i proposition 1983/84:100, bil. 7
under femte huvudtiteln

8. till Särskilt bidrag till vissa adoptivbarn på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.

1 Riksdagen 1984185. 12 sami. Nr 6

SoU 1984/85:6

Lagförslagen fogas som Bilaga 1 till betänkandet.

Yrkandena 1 och 7 i propositionen behandlas i ett senare betänkande.

Motioner

I motion 1984/85:100 av Allan Åkerlind (m) hemställs att riksdagen vid
behandlingen av proposition 1984/85:39 avslår propositionen i den del som
avser införande av ett stöd motsvarande bidragsförskott till ensamstående
adoptivföräldrar.

I motion 1984/85:101 av Rune Gustavsson m. fl. (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att samma regler gäller för präster, missionärer,
assistenter och husmödrar som i utlandet har samma arbetsplats och är
utsända av samma organisation eller samfund.

I motion 1984/85:102 av Ingemar Eliasson m.fl. (fp) hemställs att
riksdagen beslutar att barnbidrag skall utgå till missionärer, präster och
biståndsarbetare anställda av ideella organisationer vid utlandsvistelse,
oavsett längden på denna.

I motion 1984/85:104 av Ann-Cathrine Haglund (m) hemställs att riksdagen
vid behandlingen av proposition 1984/85:39, Barnbidrag vid längre
utlandsvistelse, beslutar att barn till svenska biståndsarbetare anställda av
ideella organisationer skall likställas med barn till präster och missionärer
med avseende på bosättningsbegreppet.

Den med anledning av propositionen väckta motionen 1984/85:103 av Nils
Carlshamre (m) behandlas i ett senare betänkande.

Utskottet

Stöd till barn som adopterats av ensamstående

Frågan om stöd till barn som adopterats av ensamstående har behandlats
ett flertal gånger tidigare av utskottet. Senast i våras avstyrkte utskottet ett
antal motioner om införande av ett sådant stöd med hänvisning till det
pågående beredningsarbetet av bl. a. ensamförälderkommitténs förslag.
Utskottet uttalade samtidigt (i SoU 1983/84:16 s. 6) att man anslöt sig till den
grundsyn som kom till uttryck i motionerna, nämligen att alla barn i Sverige
borde ha rätt till ett likvärdigt ekonomiskt grundskydd. I kompletteringspropositionen
uttalade härefter socialministern sitt stöd för ensamförälderkommitténs
förslag om inrättande av ett särskilt bidrag, motsvarande bidragsförskott,
till barn som adopterats av en ensamstående och där det alltså inte
finns en andra underhållsskyldig förälder. Han anförde bl. a. att utgångspunkten
för samhällets stöd är barnets bästa och att orsaken till att en

SoU 1984/85:6

adoptivförälder är ensamstående enligt hans mening inte borde avgöra om
samhällsstöd utgår eller inte. Utskottet, som i avsaknad av ett konkret
lagförslag inte ville föregripa kommande riksdagsbehandling, hänvisade
beträffande sin principiella inställning i frågan till det tidigare uttalandet. En
motion (m) om avslag på propositionsförslaget avstyrktes.

I den nu framlagda propositionen presenterar regeringen erforderliga
lagförslag för införande av ett särskilt bidrag till vissa adoptivbarn. Skälen
härför är desamma som angavs redan i kompletteringspropositionen. Det
nya stödet avses i allt väsentligt motsvara bidragsförskott och i tillämpliga
delar följa samma regler som bidragsförskott. Med redan adopterade barn
likställs barn som med socialnämndens medgivande kommit hit för att
adopteras av en ensamstående. Bidrag skall i vissa fall kunna utgå även efter
det att barnet fyllt 18 år under förutsättning bl. a. att barnet ännu inte avslutat
sin skolgång och att det bor kvar hos adoptivföräldern (se 3 §). Bidraget
upphör dock senast i juni månad det år barnet fyller 20 år. Bidrag efter det att
barnet fyllt 18 år söks och uppbärs av adoptivföräldern.

I motion 1984185:100 av Allan Åkerlind (m) yrkas avslag på propositionen i
här aktuell del. Motionären anför bl. a. att det är fel att stimulera
ensamstående att adoptera genom att ge dem ett särskilt bidrag. Barn bör
helst växa upp med två föräldrar. Motionären anser vidare att propositionens
förslag diskriminerar äktenskapet.

Som utskottet framhöll redan i betänkande SoU 1983/84:16 (s. 6) kan det i
och för sig diskuteras om det lämpligaste sättet att ge adoptivbarn till
ensamstående ett likvärdigt ekonomiskt grundskydd är att på ett eller annat
sätt utsträcka reglerna för bidragsförskott. Det kan sålunda erinras om att det
inte endast är barn som adopterats av ensamstående som i dag inte kan få
bidragsförskott. Som framhålls i propositionen måste dock utgångspunkten
för samhällets stöd vara barnets bästa. Det föreslagna nya stödet till barn som
adopterats av ensamstående ger dessa barn ett ekonomiskt grundskydd som
de f. n. saknar.

Mot den angivna bakgrunden tillstyrker utskottet propositionens förslag i
här aktuell del och avstyrker motionen. Med hänsyn till att den i propositionen
likaledes föreslagna lagen om förlängt bidragsförskott för studerande
behandlas först i ett senare betänkande måste dock en redaktionell ändring
göras i 5 § andra stycket (en hänvisning till den föreslagna men ännu inte
antagna lagen utgår).

Utskottet har ingen erinran mot den i propositionen föreslagna medelsanvisningen
om 1,5 milj. kr. avseende första halvåret 1985.

Barnbidrag vid längre tids utlandsvistelse

Enligt 1 § lagen om allmänna barnbidrag utgår barnbidrag för barn som är
bosatta i riket. Vid tolkningen av begreppet ”bosatt i riket” har rättspraxis
anknutit till det skatterättsliga bosättningsbegreppet. I normalfallet innebär
1 * Riksdagen 1984/85.12sami. Nr 6

SoU 1984/85:6

detta att när en utlandsvistelse överstiger tre år utgår inga barnbidrag.
Utbetalningen av löpande bidrag stoppas emellertid redan när det står klart
att barnet har lämnat landet för längre tid än sex månader. Återvänder den
bidragsberättigade inom tre år erhålls barnbidrag retroaktivt. Denna praxis
omfattar inte barn till anställda i statens tjänst på utländsk ort. För sådana
barn betalas barnbidrag ut som om de vore bosatta inom landet.

Vid återflyttning till Sverige anses bosättning här uppkomma så fort en
barnfamilj kommit hit med avsikt att stadigvarande stanna här. Rätt till
barnbidrag uppkommer då genast. Det kan t. o. m. ske innan barnet ännu
hunnit bli kyrkobokfört i Sverige.

Om en utrikes bosatt barnfamilj tillfälligt vistas i Sverige för semester e. d.
påverkar det inte bedömningen av bosättningen. Detta gäller även om man
tillbringar flera månader årligen i Sverige. I ett rättsfall hade två svenska
missionärer efter långvarig verksamhet i utlandet återkommit till Sverige
med avsikt att efter ca tio månader återvända till utlandet. Deras medföljande
barn ansågs inte bosatt i Sverige under vistelsen här och barnbidrag
vägrades (RÅ 1976 ref. 102).

I 1 kap. 3 § lagen om allmän försäkring föreskrivs att en försäkrad som
lämnar Sverige skall anses vara bosatt här i riket om utlandsvistelsen är
avsedd att vara längst ett år. Här gäller alltså en ettårsregel. Denna regel
tillämpas även vid bedömningen av bosättningsbegreppet enligt lagen om
bidragsförskott.

Även inom skattelagstiftningen finns en ettårsregel vid sidan av den
treårsregel som enligt vad redan sagts kommit att styra tolkningen av
bosättningsbegreppet beträffande barnbidrag vid utlandsvistelse. Ettårsregeln
(54 § första stycket h kommunalskattelagen [1928:370]) innebär att den
som är bosatt här i riket, men som under vistelse utomlands erhåller lön på
grund av anställning där, är fri från skatt i Sverige för inkomst av
anställningen, under förutsättning att anställningen och vistelsen i utlandet
varat minst ett år eller kan antas komma att vara minst ett år. Regeln gäller
inte anställning hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt
fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg.

Skattskyldigheten vid utlandsvistelse kan därutöver vara inskränkt genom
bestämmelser i dubbelbeskattningsavtal.

Utskottet behandlade under vårriksdagen motioner som rörde reglerna för
utbetalning av barnbidrag vid längre tids vistelse utomlands, varvid utskottet
anförde bl. a. att dessa regler i vissa fall kan leda till otillfredsställande
resultat och förordade en översyn av reglerna (SoU 1983/84:17).

Riksdagen gav som sin mening regeringen till känna vad utskottet anfört i
denna fråga (rskr 211).

Till kompletteringspropositionen anförde socialministern att bosättningsbegreppet
i lagen om allmänna barnbidrag fr. o. m. den 1 januari 1985 genom
lagändring borde ges den innebörd som gäller enligt lagen om allmän
försäkring, dvs. införande av en ettårsregel. Propositionen innehöll dock inte

SoU 1984/85:6

något lagförslag utan avsikten var att regeringen efter ytterligare beredningsarbete
skulle återkomma till riksdagen i frågan under hösten. Vid riksdagsbehandlingen
av propositionen väcktes i denna del motioner, vari bl. a. togs
upp frågan om rätten till barnbidrag för missionärer, biståndsarbetare m. fl.
Den meningen framfördes att den aviserade ändringen skulle drabba
personer som arbetar med frivilliga bistånds- och missionsinsatser i uländerna
och att den för många familjer skulle omöjliggöra fortsatt sådant
ideellt arbete. Enligt riksdagen borde regeringen vid sina fortsatta överväganden
pröva och ta hänsyn till vad som framförts i motionerna (SoU
1983/84:35, rskr 396).

I propositionen föreslås nu en sådan ändring i 1 § lagen om allmänna
barnbidrag att man som huvudregel inför en ettårsgräns för bedömningen av
bosättningsfrågan. Ett barn som lämnar Sverige för längre tid än ett år skall
alltså inte anses bosatt här och inte heller få barnbidrag under den tid barnet
är borta. Ettårsregeln motsvarar som tidigare nämnts vad som gäller såväl
enligt lagen om allmän försäkring som enligt praxis lagen om bidragsförskott.
Den ligger även i linje med den skatteregel som säger att anställningsinkomster
som förvärvats vid utlandsanställning som varar längre tid än ett år inte
beskattas i Sverige.

I propositionen görs dock vissa undantag. Det gäller främst barn till statligt
anställda som utför arbete utomlands för arbetsgivarens räkning. De anses
fortfarande bosatta i Sverige och får barnbidrag oavsett längden på utlandsvistelsen.
Detta korresponderar med den skattemässiga behandlingen;
statligt anställda får betala skatt i Sverige för den inkomsten även om de är
borta mer än ett år.

Vidare föreslås i propositionen ett särskilt undantag beträffande medföljande
barn till en svensk missionär eller präst som i annat fall är anställd i
utlandet. Sådana barn skall enligt propositionen fortfarande anses bosatta
här om utlandsvistelsen är avsedd att vara högst tre år, dvs. för denna
speciella grupp föreslås den tidigare treårsregeln kvarstå. Det förutsätts dock
i propositionen att barnbidrag aldrig skall komma att utbetalas retroaktivt,
såsom sker nu i och med att utbetalningarna stoppas redan efter sex månader.
I specialmotiveringen (s. 36) anges att om det av försäkringskassans utredning
framgår att utlandsvistelsen är avsedd att vara längst tre år skall
barnbidraget fortsätta att utgå kontinuerligt under utlandsvistelsen.

När det gäller skälen för det föreslagna undantaget för svenska missionärer
och präster anförs i propositionen följande (s. 26).

Riksdagen har - som jag redan angivit - uttalat att regeringen i denna fråga
bör pröva och ta hänsyn till det som framförts i motioner om missionärernas
och biståndsarbetarnas förhållanden. För egen del anser jag att det finns skäl
som talar för att låta även dessa grupper av icke statligt anställda omfattas av
den nya ordningen för barnbidrag vid utlandsvistelse. Avsikten är att nå fram
till ett enhetligt bosättningsbegrepp i det sociala förmånssystemet. Vidare är
barnbidragen en generell förmån vars närmare avgränsning inte bör påverkas

SoU 1984/85:6

av att en verksamhet kan anses angelägen. Bidrag till biståndsarbete utgår i
annan ordning.

Å andra sidan har jag förståelse för att den förändring som den nya
ordningen medför kan drabba just dessa ideellt arbetande grupper eller deras
organisationer hårt. Därtill kommer att arbetet ofta torde utföras i länder där
de inte kommer i åtnjutande av någon motsvarande social förmån. Att
missionärerna och även präster anses ha en bibehållen anknytning till Sverige
under arbetet utomlands följer av 28 § folkbokföringsförordningen
(1967:198), där det framgår en rätt för dem att kvarstå som kyrkobokförda i
Sverige. För deras del föreslår jag därför att en treårsregel alltjämt skall
gälla.

I fråga om icke statligt anställda biståndsarbetare och deras organisationer
är situationen något annorlunda. Regeln i 28 § folkbokföringsförordningen
omfattar inte dessa. Enligt vad jag erfarit betalar SIDA ett s. k. volontärbidrag
för biståndsarbetare anställda av ideella organisationer. För att ingen
enskild skall behöva drabbas ekonomiskt till följd av det nya bosättningsbegreppet
bör det schablonbidrag som utgår beräknas med hänsyn till minskade
barnbidragsförmåner. Jag har erfarit att så kommer att ske. För denna grupp
är jag inte beredd att föreslå något undantag från det nya bosättningsbegreppet.

I tre motioner yrkas olika ändringar i detta propositionens förslag.
Samtliga motioner kan sägas syfta till att utvidga kretsen av personer som
skall likställas med svenska missionärer och präster vad gäller rätten till
barnbidrag vid utlandsvistelser som överstiger ett år. I motion 1984185:101 av
Rune Gustavsson m.fl. (c) tas upp situationen för andra yrkeskategorier än
missionärer och präster vilka är anställda hos samma arbetsgivare som dessa,
t. ex. assistent och husmor. Motionärerna anser att samma regler bör gälla
för personer anställda hos samma arbetsgivare. I motion 1984185:104 av
Ann-Cathrine Haglund (m) yrkas att med präster och missionärer skall
likställas svenska biståndsarbetare anställda av ideella organisationer.
Motionären anför bl. a. att det kan uppstå gränsdragningsproblem om man
har olika regler för här aktuella grupper. Människor som arbetar under
liknande villkor och förhållanden bör enligt motionären behandlas lika vad
gäller bosättningsbegreppet. Liknande synpunkter anförs även i motion
1984185:102 av Ingemar Eliasson m.fl. (fp), vari också föreslås att samma
regler skall gälla för såväl missionärer och präster som biståndsarbetare
anställda av ideella organisationer. Dessa motionärer vänder sig emellertid
även mot den föreslagna treårsregeln, som anses ge upphov till vissa
problem. Motionärerna anför att samhället bör inta en positiv attityd till det
biståndsarbete som bedrivs av ideella organisationer. Enligt motionärerna
bör det därför finnas en generell rätt till barnbidrag för präster, missionärer
och biståndsarbetare i ideella organisationer oavsett hur lång tid utlandsvistelsen
varar. I motionen föreslås därför att treårsregeln tas bort helt för här
angivna kategorier.

Utskottet delar den åsikten i motionerna att det är önskvärt att likställa
olika typer av ideellt biståndsarbete, så att samma förmåner kommer att utgå
till alla som är anställda av ett svenskt trossamfund eller av en svensk ideell

SoU 1984/85:6

organisation som bedriver biståndsverksamhet i utvecklingsländer. Det
viktiga är dock att möjligheterna att bedriva ideellt biståndsarbete inte
försämras jämfört med nu. Om detta krav tillgodoses i form av särskilda
undantagsregler i lagen om allmänna barnbidrag eller i form av ekonomisk
kompensation i annan ordning är mera en praktisk fråga. Utskottet finner för
sin del den i propositionen föreslagna linjen vara den enklaste och mest
lättillämpade lösningen. När det gäller biståndsarbetare bör barnbidrag
således kunna utbetalas genom SIDA och över dess anslag. Det kan ske
antingen i form av ett förhöjt generellt bidrag till ifrågavarande organisationer
eller genom att SIDA via en särskild fond utbetalar barnbidrag för barn
till biståndsarbetare vars utlandsvistelse inte beräknas vara längre än tre år.
De medel som SIDA disponerar för bidrag till enskilda organisationer bör
uppräknas i motsvarande grad fr. o.m. nästa budgetår. Biståndsarbetares
rätt till barnbidrag bör dock gälla redan från årsskiftet 1984-1985 då här
aktuella ändringar i lagen om allmänna barnbidrag träder i kraft.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda den i propositionen
föreslagna avgränsningen av personkretsen och avstyrker motionerna 1984/
85:101 (c), 104 (m) samt 102 (fp) i motsvarande del.

Utskottet avstyrker även förslaget i motion 1984/85:102 (fp) att barnbidrag
för här aktuella kategorier skall utgå utan hänsyn till utlandsvistelsens längd.
Nuvarande treårsgräns har som ovan nämnts en motsvarighet i skattelagstiftningens
bosättningsbegrepp. En utvidgning av rätten till barnbidrag för en
viss grupp utöver vad som f. n. gäller anser utskottet inte kunna komma i
fråga. Utskottet vill dessutom peka på svårigheterna att bedöma en persons
anknytning till Sverige m. m., om man helt uppger kraven på att den som
vistas länge utomlands måste återvända hit inom någorlunda överskådlig tid
för att kunna anses bosatt här under utlandsvistelsen.

Övriga lagförslag

Övriga här aktuella lagförslag - bl. a. om övergång till månadsutbetalning
av barnbidrag - har inte ifrågasatts. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i
dessa delar.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande stöd till barn som adopterats av ensamstående

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:100 antar i propositionen framlagt förslag till lag
om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn med den ändringen av 5 §
andra stycket att orden ”eller förlängt bidragsförskott enligt lagen
(1984:000) om förlängt bidragsförskott för studerande” utgår,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Särskilt bidrag
till vissa adoptivbarn på tilläggsbudget I till statsbudgeten för

SoU 1984/85:6

budgetåret 1984/85 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 1 500 000 kr.,

3. beträffande barnbidrag vid längre tids utlandsvistelse

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:101, motion 1984/85:102 och motion 1984/85:104
antar i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1984:553) om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

4. att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

5. att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till lag om
ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

6. att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till lag om
ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.

Stockholm den 4 december 1984

På socialutskottets vägnar

INGEMAR ELIASSON

Närvarande: Ingemar Eliasson (fp), Evert Svensson (s), Göte Jonsson (m),
John Johnsson (s), Rune Gustavsson (c), Blenda Littmarck (m), Stig Alftin
(s), Ulla Tillander (c), Maria Lagergren (s), Anita Persson (s), Ingvar
Eriksson (m), Inga Lantz (vpk), Göran Ericsson (m), Aina Westin (s) och
Yvonne Sandberg-Fries (s).

Reservationer

Barnbidrag vid längre tids utlandsvistelse (mom. 3 i hemställan)

1. av Göte Jonsson (m), Rune Gustavsson (c), Blenda Littmarck (m), Ulla
Tillander (c), Ingvar Eriksson (m) och Göran Ericsson (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Utskottet
delar” och slutar på s. 7 med ”i motsvarande del” bort ha följande lydelse:
Utskottet kan ansluta sig till de synpunkter som anförs i motionerna. Vid
sin behandling av samma fråga i våras uttalade utskottet att regeringen borde
pröva och ta hänsyn till vad som anförts i de då aktuella motionerna i frågan
om rätten till barnbidrag för missionärer, biståndsarbetare m. fl. Ett viktigt
skäl för detta ställningstagande var önskemålet om att inte försvåra
möjligheterna att bedriva ideellt biståndsarbete i utvecklingsländer. Utskottet
har alltjämt samma uppfattning. Ett undantag för missionärer och präster
är ett steg i denna riktning, men otillräckligt med hänsyn till att detta begrepp
inte täcker alla anställda hos trossamfund och därtill knutna organ och till att

SoU 1984/85:6

även andra ideella organisationer än religiösa sådana bedriver biståndsarbete.
De av SIDA administrerade volontärbidragen eliminerar inte de ekonomiska
skillnader som detta skapar.

Utskottet förordar mot bakgrund av det anförda en något annorlunda
lydelse av 1 § tredje stycket lagen om allmänna barnbidrag. Utskottets
förslag innebär att en ettårsgräns införs som ny huvudregel i enlighet med
propositionens förslag men att undantag såvitt nu är i fråga görs för viss
ideellt inriktad verksamhet. Utskottet föreslår att undantaget avgränsas så
att det omfattar barn till personer som är anställda av svenska kyrkan, ett
svenskt trossamfund eller till ett sådant samfund knutet organ eller av en
svensk ideell organisation sorti bedriver biståndsverksamhet. Utskottet
förutsätter att riksförsäkringsverket i samråd med SIDA till ledning för
försäkringskassorna upprättar en förteckning över ideella organisationer'
som har en uppbyggd och fungerande biståndsverksamhet. Utskottet anser
alltså att för här nämnda fall barnbidrag liksom nu bör kunna utgå under
utlandsvistelser som inte avses vara längre än tre år.

Utskottets förslag tillgodoser motionerna 1984/85:101 (c) och 104 (m) samt
motion 102 (fp) i motsvarande del.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande barnbidrag vid längre tids utlandsvistelse
att riksdagen med anledning av propositionen samt motion 1984/
85:101, motion 1984/85:102 och motion 1984/85:104 antar det i
Bilaga 2 upptagna och såsom Reservanternas förslag betecknade
förslaget till lag om ändring i lagen (1984:553) om ändring i lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag.

2. av Ingemar Eliasson (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Utskottet
delar” och slutar på s. 7 med ”under utlandsvistelsen” bort ha följande
lydelse:

Den treårsregel som gäller f. n. skapar vissa gränsdragningsproblem. Det
har förekommit att biståndsarbetare som fått sin hemresa fördröjd och
stannat utomlands något längre än tre år inte har fått något barnbidrag alls.
Det kan också uppstå problem om t. ex. en missionär åker i väg på ett nytt
utlandsuppdrag utan att ha stannat tillräckligt lång tid i Sverige, vilket
innebär att barnbidrag inte utgår vid den nya utlandsvistelsen.

Det är angeläget att samhället intar en positiv attityd till det biståndsarbete
som bedrivs av ideella organisationer. Det bör därför införas en generell rätt
till barnbidrag för präster, missionärer och biståndsarbetare i ideella
organisationer oavsett hur lång tid utlandsvistelsen varar. Någon treårsregel
bör således inte finnas.

Genom detta förslag uppnås ett enklare och mer lättadministrerat system,
som inte skapar gränsfall. De ideella organisationernas u-landsarbete

SoU 1984/85:6

underlättas och det sker ingen överföring av barnbidragskostnader till
biståndsmedel. Kostnaderna för den föreslagna reformen torde vara blygsamma,
då antalet berörda familjer är relativt litet och utlandsvistelserna ofta
är kortare än tre år.

Utskottet förordar sålunda att 1 § tredje stycket lagen om allmänna
barnbidrag utformas så att barnbidrag i här aktuella fall utgår oavsett
utlandsvistelsens längd.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande barnbidrag vid längre tids utlandsvistelse
att riksdagen med anledning av propositionen, motion 1984/85:101
och motion 1984/85:104 och med bifall till motion 1984/85:102
antar det i Bilaga 3 upptagna och såsom Reservantens förslag
betecknade förslaget till lag om ändring i lagen (1984:553) om
ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

SoU 1984/85:6

1 proposition 1984/85:39 framlagda lagförslag (nr 2-6)

2 Förslag till

Lag om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn

Härigenom föreskrivs följande.

1 § I enlighet med vad som föreskrivs i denna lag lämnas särskilt bidrag av
allmänna medel till ett barn som är adopterat av endast en person och som är
bosatt i Sverige. Lagen tillämpas dock inte om adoptionen har avsett eget
eller makes barn eller makes adoptivbarn. Är barnet inte svensk medborgare,
tillämpas lagen endast om också adoptivföräldern är bosatt här i landet
och antingen denne eller barnet vistas här sedan minst sex månader.

Ett barn som lämnar Sverige skall fortfarande anses bosatt här, om
utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Medföljande barn till den
som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för
arbetsgivarens räkning, skall under utsändningstiden anses bosatta i Sverige 2

§ Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt barn

1 sitt hem för vård och fostran i syfte att ensam adoptera det, skall vid
tillämpningen av denna lag barnet anses som adoptivbarn till denne.

3 § Bidraget lämnas efter ansökan från och med den månad under vilken
bidragsrätten inträtt, dock inte för längre tid tillbaka än tre månader före
ansökningsmånaden. Bidraget lämnas till och med den månad, under vilken
barnet fyller 18 år eller rätten till bidrag annars upphör.

Går barnet i skolan när det fyller 18 år eller återupptas skolgången innan
barnet fyller 19 år, kan bidraget efter särskild ansökan utgå så länge
skolgången pågår, dock längst till och med juni månad det år barnet fyller 20
år. Till skolgång räknas studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt

2 kap. studiestödslagen (1973:349) eller studiehjälp enligt 3 kap. samma lag.
Studier som omfattar kortare tid än åtta veckor eller deltidsstudier medför
dock inte rätt till bidrag. Detsamma gäller studier för vilka barnet uppbär
återbetalningspliktiga studiemedel oberoende av förälderns ekonomi enligt

3 kap. 12 § tredje stycket studiestödslagen.

Bidrag efter det att barnet fyllt 18 år lämnas endast om barnet varaktigt bor
tillsammans med adoptivföräldern eller någon som var vårdnadshavare för
barnet när det fyllde 18 år. Sådant bidrag söks och uppbärs av den som
sålunda sammanbor med barnet.

4 § Bidrag enligt denna lag lämnas inte om barnet har ingått äktenskap.

5 § Det särskilda bidraget utgör för år räknat fyrtioen procent av det
basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring har
fastställts för året. För det bidrag som avser januari månad tillämpas dock det
basbelopp som gällde för det föregående året.

Skall även utgå bidragsförskott enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott
eller förlängt bidragsförskott enligt lagen (1984:000) om förlängt bidragsförskott
för studerande eller är barnet berättigat till barnpension enlig 8 kap. 5 §
lagen om allmän försäkring, utgör dock det särskilda bidraget trettioen
procent av det basbelopp som anges i första stycket.

6 § Försäkringskassan skall dra in bidraget om förutsättningarna för det inte
längre föreligger. Särskilt beslut behövs dock inte när bidraget skall upphöra
på grund av att barnet uppnår viss ålder eller har avlidit. Försäkringskassan
skall även sätta ned bidraget när bestämmelserna i denna lag föranleder
det.

SoU 1984/85:6

Beslut om indragning eller nedsättning av bidraget skall skriftligen delges
vårdnadshavaren, särskilt förordnad förmyndare för barnet och den som
annars uppbär bidraget.

7 § I övrigt gäller i tillämpliga delar i fråga om det särskilda bidraget vad som
föreskrivs om bidragsförskott i 5 och 6 §§, 7 § andra stycket, 8-10 §§, 11 §
andra stycket, 12-14 §§ samt 19-24 §§ lagen (1964:143) om bidragsförskott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas i fråga om barn
som är födda år 1967 eller senare.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

6 §

Barnpension utgör för år räknat tjugosex procent av basbeloppet.
Barnpension skall dock alltid utgå med sådant belopp att pensionen, i
förening med pensionsförmåner, som enligt bestämmelserna i andra stycket
skall beaktas, utgör.

1. för barn, vars båda föräldrar avlidit, trettioen procent av basbeloppet
efter envar av föräldrarna,

2. för barn, som samtidigt uppbär 2. för barn, som samtidigt uppbär
bidragsförskott enligt lagen bidragsförskott enligt lagen

(1964:143) om bidragsförskott, tret- (1964:143) om bidragsförskott eller

tioen procent av basbeloppet samt bidrag enligt lagen (1984:000) om

särskilt bidrag till vissa adoptivbarn,
trettioen procent av basbeloppet,
samt

3. för barn, som i annat fall uppbär barnpension efter en av föräldrarna,
fyrtioen procent av basbeloppet.

Vid tillämpning av bestämmelserna i föregående stycke beaktas barnet
tillkommande tilläggspension i form av barnpension samt, i fall som avses i
punkt 3, folkpension i form av änkepension, vilken utgår till kvinna som är
moder till barnet eller varit gift med barnets fader eller har eller har haft barn
med denne, under förutsättning att barnet och kvinnan stadigvarande
sammanbo. Äro flera barn berättigade till barnpension fördelas vid
avräkning änkepensionen lika mellan barnen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

1 Lagen omtryckt 1982:120.

SoU 1984/85:6

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom föreskrivs att 1 och 4 1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

1 lagen (1964:143) om bidragsförskott1

Föreslagen lydelse

1§2

I enlighet med vad som föreskrivs i
denna lag lämnas bidragsförskott av
allmänna medel till barn som är
bosatt här i landet. Är barnet inte
svensk medborgare, tillämpas dock
lagen endast om också barnets vårdnadshavare
är bosatt här i landet och
antingen denne eller barnet vistas
här sedan minst sex månader. Ett
barn som lämnar Sverige skall fortfarande
anses bosatt här, om utlandsvistelsen
är avsedd att vara längst ett
är. Medföljande barn till den som av
en statlig arbetsgivare sänds till ett
annat land för arbete för arbetsgivarens
räkning, skall under utsändningstiden
anses bosatta i Sverige.

Om ingen av föräldrarna eller endast en av dem har vårdnaden om barnet,
lämnas bidragsförskott i förhållande till förälder som inte har vårdnaden,
såvida denne inte varaktigt bor tillsammans med barnet. Om båda
föräldrarna har vårdnaden om barnet gemensamt men barnet varaktigt bor
tillsammans med endast en av dem, lämnas bidragsförskott i förhållande till
den andra föräldern.

Förälder i förhållande till vilken bidragsförskott lämnas enligt andra
stycket kallas i lagen underhållsskyldig. Vad som sägs i lagen om
vårdnadshavare gäller, i fall då barnet står under båda föräldrarnas vårdnad,
den av föräldrarna som varaktigt bor tillsammans med barnet.

Bidragsförskott utgör för år räknat fyrtioen procent av det basbelopp som
enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring har fastställts för året.
För det bidragsförskott som avser januari månad tillämpas dock det
basbelopp som gällde för det föregående året.

Skall bidragsförskott utgå i förhållande
till såväl fader som moder eller
är barnet berättigat till barnpension
enligt 8 kap. 5 § lagen om allmän
försäkring, utgör dock bidragsförskottet
trettioen procent av det basbelopp
som anges i första stycket, i

Skall bidragsförskott utgå i förhållande
till såväl fader som moder eller
är barnet berättigat till barnpension
enligt 8 kap. 5 § lagen om allmän
försäkring eller till bidrag enligt lagen
(1984:000) om särskilt bidrag till
vissa adoptivbarn, utgör dock bi -

1 Lagen omtryckt 1976:277

2 Senaste lydelse 1978:858

3 Senaste lydelse 1981:1189.

SoU 1984/85:6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förra fallet i förhållande till varje dragsförskottet trettioen procent av

underhållsskyldig. det basbelopp som anges i första

stycket, i det förstnämnda fallet i
förhållande till varje underhållsskyldig.

Föreligger grundad anledning antaga att fastställt underhållsbidrag betalas
i vederbörlig ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskottsbelopp
enligt första eller andra stycket samt underhållsbidragets belopp.

Om det underhållsbidrag som har blivit fastställt uppenbarligen understiger
vad den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag, lämnas inte bidragsförskott
enligt första eller andra stycket med högre belopp än underhållsbidraget.
I fall som avses i tredje stycket lämnas inget bidragsförskott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 2 b och 11 §§ lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 b §2

Med de barn som berättigar till flerbarnstillägg enligt 2 a § skall jämställas
barn som fyllt 16 år, men i övrigt uppfyller kraven för barnbidrag enligt denna
lag, och som bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt 2 kap.
studiestödslagen (1973:349) eller studiehjälp enligt 3 kap. samma lag.

Som barn enligt första stycket räknas studerande från och med kvartalet
varunder barnet börjar studera och längst till och med det andra kvartalet det
år under vilket den studerande fyller 20 år. Den studerande skall
stadigvarande sammanbo med den bidragssökande för att berättiga till
flerbarnstillägg.

Studerande som deltar i undervis- Studerande som deltar i undervisning
som omfattar kortare tid än åtta ning som omfattar kortare tid än åtta

veckor eller deltidsundervisning in- veckor eller deltidsundervisning inräknas
ej i barnantalet. Detsamma räknas ej i barnantalet. Detsamma

gäller studerande som uppbär åter- gäller studerande som uppbär åter betalningspliktiga

studiemedel obe- betalningspliktiga studiemedel oberoende
av föräldrarnas ekonomi roende av föräldrarnas ekonomi

enligt 3 kap. 12 § andra stycket 3 enligt 3 kap. 12 § tredje stycket stu studiestödslagen

(1973:349) eller diestödslagen (1973:349) eller som

som är gifta. är gifta.

Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av bestämmelserna i
denna paragraf skall anmäla detta till den allmänna försäkringskassan.

11 §3

Barnbidrag utbetalas kvartalsvis Barnbidrag utbetalas månadsvis

genom riksförsäkringsverket. Det genom riksförsäkringsverket. Det

1 Lagen omtryckt 1973:449

2 Senaste lydelse 1983:336

3 Senaste lydelse 1983:193

SoU 1984/85:6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kvartalsbelopp som skall utbetalas i mänadsbelopp som skall utbetalas i

barnbidrag eller flerbarnstillägg av- barnbidrag eller flerbarnstillägg avrundas
till närmast högre hela kron- rundas till närmast högre hela krontal.
Regeringen meddelar närmare tal. Regeringen meddelar närmare

föreskrifter om sättet och tiden för föreskrifter om sättet och tiden för

utbetalningen. utbetalningen.

Har barnbidrag ej utbetalats före utgången av året näst efter det, till vilket
bidraget hänför sig, föreligger ej längre rätt till bidraget, såvida ej den
bidragsberättigade inom nämnda tid hos allmän försäkringskassa gjort
gällande rätt till bidraget.

Har barnbidraget ej lyfts före utgången av året näst efter det, under vilket
bidraget förfallit till betalning, skall bidraget vara förverkat.

Bestämmelsen i 20 kap. 2 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring om
förordnande till dess slutligt beslut kan fattas gäller även i ärenden enligt
denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:553) om ändring i lagen (1947:529)
om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, i
den lydelse paragrafen erhållit genom lagen (1984:553) om ändring i nämnda
lag, samt ikraftträdandebestämmelsen till ändringslagen skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

För barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, skall av allmänna
medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt
barnbidrag med 4 800 kronor om året i enlighet med vad nedan närmare
stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för här i riket bosatt barn, som icke
är svensk medborgare, såframt barnet fostras av någon som är bosatt och
mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan
minst sex månader vistas i riket.

Ett barn som lämnar Sverige skall
fortfarande anses vara bosatt här, om
utlandsvistelsen är avsedd att vara
längst ett år. Medföljande barn till
den som av en statlig arbetsgivare
sänds till ett annat land för arbete för
arbetsgivarens räkning, skall under
utsändningstiden anses bosatta i Sverige.
Medföljande barn till en svensk
missionär eller präst, som i annat fall
är anställd i utlandet, skall fortfaran -

SoU 1984/85:6

Nuvarande lydelse

Denna lag1 träder
1 januari 1985.

Föreslagen lydelse

de anses bosatta här, om utlandsvistelsen
är avsedd att vara längst tre
år.

kraft den Denna lag1 träder i kraft den
1 januari 1985. Det som föreskrivs i
1 § tredje stycket skall dock gälla
endast för dem som lämnar Sverige
efter ikraftträdandet.

1 1984:553.

SoU 1984/85:6

Bilaga 2

I reservation nr 1 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1984:553) om
ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Förslag till
Ine om ändring i lagen (1984:553) om ändring i lagen (1947:529)
om allmänna barn Mdrag

Härigjnom föreskrivs att 1 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, i
den lydr lse paragi afen erhållit genom lagen (1984:553) om ändring i nämnda
lag, samt ikraftträdandebestämmelsen till ändringslagen skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

1§

Ett barn som lämnar Sverige skall
fortfarande anses vara bosatt här, om
utlandsvistelsen är avsedd att vara
längst ett är. Medföljande barn till
den som av en statlig arbetsgivare
sänds till ett annat land för arbete för
arbetsgivarens räkning, skall under
utsändningstiden anses bosatta i Sverige.
Medföljande barn till den som
är anställd av svenska kyrkan, ett
svenskt trossamfund eller till sådant
samfund knutet organ eller av en
svensk ideell organisation som bedriver
biståndsverksamhet skall fortfarande
anses bosatta här, om utlandsvistelsen
är avsedd att vara längst tre
år.

Denna lag1 träder i kraft den
1 januari 1985. Det som föreskrivs i

1 § tredje stycket skall dock gälla
endast för dem som lämnar Sverige
efter ikraftträdandet.

Denna lag1 träder i kraft den
1 januari 1985.

> 1984:553.

SoU 1984/85:6

Bilaga 3

I reservation nr 2 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1984:553) om
ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:553) om ändring i lagen (1947:529)
om allmänna barnbidrag

Nuvarande lydelse Reservantens förslag

1§

Ett barn som lämnar Sverige skall
fortfarande anses vara bosatt här, om
utlandsvistelsen är avsedd att vara
längst ett är. Medföljande barn till
den som av en statlig arbetsgivare
sänds till ett annat land för arbete för
arbetsgivarens '■åkning, skall under
utsändningstiden anses bosatta i Sverige.
Det senare gäller även medföljande
barn till den som är anställd av
svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund
eller till sådant samfund knutet
organ eller av en svensk ideell organisation
som bedriver biståndsverksamhet.

Denna lag1 träder i kraft den
1 januari 1985. Det som föreskrivs i

1 § tredje stycket första meningen
skall dock gälla endast för dem som
lämnar Sverige efter ikraftträdandet.

Denna lag1 träder i kraft den
1 januari 1985.

' 1984:553.

minab/gotab Stockholm 1984 79432