Socialutskottets betänkande
1984/85:23

om bidrag till kommunal barnomsorg (prop. 1984/85:100 bil. 7 delvis)

I betänkandet behandlas i proposition 1984/85:100 bil. 7 om framlagt
förslag under F. Omsorg om barn och ungdom, såvitt avser anslaget F 1.
Bidrag till kommunal barnomsorg.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för bidrag till
kommunal barnomsorg. Utskottet avstyrker i anslutning härtill motionsyrkanden
(m, c, fp, vpk) om andra statsbidragssystem för barnomsorgen.
Samtliga oppositionspartier reserverar sig till förmån för sina resp. förslag.
Utskottets m-, c- och fp-ledamöter reserverar sig vidare gemensamt till
förmån för ett motionsförslag om samma statsbidrag till alternativa barnomsorgsformer
som till kommunala.

Utskottet behandlar vidare ett antal motionsyrkanden om vissa andra
statsbidragsfrågor (s, c, vpk), målsättningar för utbyggnaden av barnomsorgen
(vpk), ett temporärt anordningsbidrag (vpk) samt vissa riktlinjer i övrigt
för barnomsorgen (s, c). Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Vpk-ledamoten
reserverar sig till förmån för sina förslag.

Vidare avstyrks motionsyrkanden från vpk rörande kvalitetsnormer som
förutsättning för bidrag samt om tjänsteformer för barnomsorgspersonalen
m. m. Vpk-ledamoten reserverar sig häremot.

M-, c- och fp-ledamöterna reserverar sig till förmån för ett motionsförslag
om information om alternativ barnomsorg (c).

FEMTE HUVUDTITELN
Omsorg om barn och ungdom

1. F 1. Bidrag till kommunal barnomsorg. Regeringen har under punkt F 1
(s. 115-118) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommunal barnomsorg för
budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 7 430 000 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:509 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) hemställs, såvitt här
är i fråga (yrkandena 2 och 3),

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till reformerat statsbidrag till
barnomsorgen i enlighet med vad som anförts i motionen,

1 Riksdagen 1984/85.12 sami Nr23

SoU 1984/85:23

2

3. att riksdagen - i avvaktan på förslag enligt yrkande 2 - beslutar att
riktlinjerna för nuvarande statsbidrag till barnomsorgen ändras så att
bidragen utgår med samma belopp och på i övrigt lika villkor oavsett om
förskolan drivs i kommunal eller enskild regi.

I motion 1984/85:711 av Bengt Silfverstrand (s) och Lars-Erik Lövdén (s)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om villkoren för statsbidrag till alternativa barnomsorgsformer.

I motion 1984/85:1012 av Rosa Östh (c) och Ulla Tillander (c) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande behovet av att familjedaghemmen får det stöd från
centralt håll, som deras viktiga uppgift i barnomsorgen förtjänar.

I motion 1984/85:1013 av Rosa Östh (c) och Ulla Tillander (c) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av att erfarenheter av alternativ barnomsorg sammanställs
och att information därom ges till kommunerna.

I motion 1984/85:1138 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt här
är i fråga (yrkande 3), att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att
införa förenklade regler för barnomsorgens statsbidrag och ett rättvisare
system i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1984/85:1763 av Rune Backlund (c) och Ulla Tillander (c)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av statsbidragsreglerna
för fritidshemsverksamhet så att statsbidrag också kan beviljas till
fritidshem med enbart utvecklingsstörda barn.

I motion 1984/85:1772 av Helge Hagberg (s) och Margareta Hemmingsson
(s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en översyn av talträningen i förskolan för
barn med talsvårigheter.

I motion 1984/85:1773 av Helge Hagberg (s) och Lars Svensson (s)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om sexårsverksamheten och ökade kulturinsatser i förskolan.

I motion 1984/85:1789 av Bo Södersten (s) och Yngve Nyquist (s) hemställs
att riksdagen måtte besluta begära att regeringen tillsätter en utredning som
på ett allsidigt sätt belyser möjligheterna att inrätta en obligatorisk förskola
för barn från tre års ålder.

I motion 1984/85:2447 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Gunnel Jonäng (c)
hemställs att riksdagen beslutar att ett rättvisare statsbidragssystem bör
utformas som får bort de orättvisor som påvisats i motionen.

SoU 1984/85:23

3

I motion 1984/85:2465 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag till nya statsbidragsregler
för barnomsorgen i enlighet med i motionen anförda krav.

I motion 1984/85:2689 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkande 2) att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya
statsbidragsregler för barnomsorgen med samma statsbidragsrätt för enskilda
förskolor som för kommunala och som även i övrigt uppfyller i motionen
anförda krav.

I motion 1984/85:2777 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen uttalar att målsättningen bör vara att alla barn upp till
tolv år skall kunna beredas plats i samhällets barnomsorg, vilket också bör
vara riktmärke för den nya plan som är under utarbetande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att målsättningen
för samhällets utbyggnad av daghem och fritidshem bör vara 50 000 nya
platser under budgetåret 1985/86,

3. att riksdagen uttalar att utbyggnaden av barnomsorgen bör ske i
kommunal regi i form av daghem och fritidshem och att familjedaghemmen
därvid på sikt endast bör utgöra ett komplement för barn i speciella
situationer,

4. att riksdagen uttalar att för kommunerna bindande kvalitetsnormer för
barnomsorgen bör utarbetas och fastställas innebärande

a) att ytnormen återinförs och fastställs till 9-9,5 m2 per plats, men att
dispens skall kunna ges till 7-7,5 m2 per plats vid särskilt goda planlösningar,

b) att gruppstorleken fastställs till högst 10 barn i åldern 0,5-3 år, till 15
barn i åldrarna 3-7 år och 7-12 år och 12-15 barn i s. k. utvidgad
syskongrupp,

c) att personaltätheten fastställs till 0,40 i åldersgruppen 0,5-3 år, 0,20 i
åldersgruppen 3-7 år och 0,17 i åldersgruppen 7 år och uppåt,

5. att riksdagen uttalar att fasta vikarier bör anställas inom barnomsorgen,
motsvarande en vikarie per fem anställda,

6. att riksdagen uttalar att nuvarande statsbidragssystem för barnomsorgen
skall ersättas av ett driftsbidrag motsvarande 75 % av kommunens
nettokostnader för driften,

7. att riksdagen beslutar att för nybyggnad inom barnomsorgen fr. o. m.
den 1 juli 1985 och tills vidare inrätta ett anordningsbidrag för heltidsförskola
och fritidshem motsvarande 300 000 kr. per avdelning,

8. att riksdagen uttalar sig för en höjning av barnomsorgsavgiften till

2,90 %,

9. att riksdagen uttalar att uppdelningen i barnskötar- och förskollärartjänster
på sikt bör avskaffas och ersättas av en tjänsteform benämnd
förskollärare,

10. att riksdagen uttalar att kommunerna bör ges rätt att anlita den
stödpersonal för barn med särskilda behov som befinns erforderlig och att i

SoU 1984/85:23

4

efterhand, sedan särskild redovisning skett, erhålla full kostnadstäckning
från staten för denna stödpersonal.

I motion 1984/85:2820 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
deltidsförskolan.

Motivering till motionen finns i motion 1984/85:2818.

Utskottet

I betänkandet behandlas anslaget rörande statens stöd till den kommunala
barnomsorgen. I samband härmed behandlas ett antal motionsyrkanden
rörande bl. a. principerna för statsbidragsgivningen, inriktningen av barnomsorgen,
kvalitetsnormer m.m.

Allmän bakgrund

Riksdagen antog i december 1983 ett nytt statsbidragssystem för barnomsorgen
(prop. 1983/84:9, SoU 12, rskr. 43). Syftet med de nya statsbidragsreglema
är bl. a. att stimulera kommunerna till ett bättre utnyttjande av
tillgängliga resurser och att begränsa den automatiska ökningen av statsbidragen
utan att de pedagogiska och sociala målen åsidosätts.

Statsbidraget är utformat som ett bidrag per inskrivet barn i daghem,
fritidshem och familjedaghem kombinerat med ett bidrag per årsarbetare i
daghem och fritidshem. Ett särskilt bidrag lämnas för barn med behov av
särskilt stöd beräknat i förhållande till antalet inskrivna barn i daghem och
fritidshem. Vidare omfattas även den öppna förskolan av statsbidragsgivningen.
Bidrag lämnas enligt förordningen (1983:943) om kommunal barnomsorg
med följande belopp.

a) Daghem

för varje barn inskrivet heltid

	(minst 7 tim/dag) för varje barn inskrivet deltid	22 000 kr.
	(mellan 4 och 7 tim/dag)	11 000 kr.
b)	Fritidshem; för varje inskrivet barn	7 000 kr.
c)	Bidrag per årsarbetare i daghem och fritidshem	30 000 kr.
d)	Familjedaghem för varje barn inskrivet heltid
	(minst 7 tim/dag) för varje barn inskrivet deltid	15 000 kr.
	(mindre än 7 tim/dag)	7 500 kr.
e)	Öppen förskola; per enhet	50 000 kr.
f)	Barn med behov av särskilt stöd:
	Bidrag för vart 10:e inskrivet barn i daghem och fritidshem	6 000 kr.

Bidrag till daghem och fritidshem kan under vissa villkor utgå även för
verksamhet som drivs av någon annan än kommunen. Riksdagen beslutade
den 4 juni 1984 om vissa ändringar i reglerna såvitt avser statsbidrag till sådan

SoU 1984/85:23

5

alternativ barnomsorg (prop. 1983/84:177, SoU 1983/84:31, rskr. 387). Sedan
den 1 juli 1984 gäller enligt 8 § ovannämnda förordning (ändrad 1984:552) att
statsbidrag lämnas under förutsättning att den som driver daghemmet eller
fritidshemmet antingen är en sammanslutning av föräldrar som gemensamt
tar ansvaret för omsorgen om sina egna eller varandras barn, eller en
sammanslutning som har anknytning till en ideell organisation, erbjuder en
speciell form av pedagogik eller arbetar på andra liknande ideella grunder.
Statsbidrag lämnas således inte till daghem och fritidshem som drivs i
vinstsyfte. Vidare förutsätts att daghemmet eller fritidshemmet är upptaget i
kommunens barnomsorgsplan och att daghemmet eller fritidshemmet uppfyller
de krav som finns för motsvarande kommunal verksamhet. Statsbidrag
per inskrivet barn lämnas med samma belopp och efter samma tidsregler som
gäller för kommunala daghem och fritidshem. Därutöver kan bidrag lämnas
för en årsarbetare per avdelning.

Riksdagen beslutade vidare den 6 juni 1984 om ett tillfälligt bidrag till
anordnande av daghem och fritidshem (prop. 1983/84:150, SoU 1983/84:35,
rskr. 396). Enligt förordningen (1984:554) om statsbidrag under viss tid till
anordnande av daghem och fritidshem utgick bidrag per avdelning i
nybyggda daghem och fritidshem där byggnationen igångsattes efter den 30
juni 1984 men före den 1 mars 1985. Bidrag utgick med 300 000 kr. per
avdelning för projekt på orter där byggsysselsättningsbehov fanns. Bidraget
beviljades och betalades ut av socialstyrelsen.

Inom ramen för statsbidraget till barnomsorgen avsätts årligen 30 milj. kr.
för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete. Dessa medel fördelas av regeringen
efter ansökan hos socialdepartementet.

Socialstyrelsen har utarbetat ett förslag till pedagogiskt program för
förskolan. Det pedagogiska programmet är avsett att bidra till en jämnare
kvalitativ utveckling av förskolans inre verksamhet genom att bilda en ram
för planeringen och utformningen av verksamheten. Med utgångspunkt i det
pedagogiska programmet bör sedan socialnämnderna i landets kommuner
utarbeta lokala riktlinjer för den pedagogiska verksamheten. Förslaget till
program är nu ute på remiss. Ett färdigt program beräknas kunna ingå i
serien Arbetsplan förförskolan nästa år. Vidare arbetar socialstyrelsen med
ett pedagogiskt program för fritidshemsverksamheten.

Statsbidragsregler för barnomsorgen

I ett flertal motioner läggs från olika principiella utgångspunkter fram
förslag till ett annorlunda utformat statsbidragssystem.

I motion 1984185:509 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) begärs förslag till
reformerat statsbidrag till barnomsorgen i enlighet med vad som anförs i
motionen (yrkande 2). Enligt motionärerna bör statsbidragssystemet ändras
så att visst bidrag i fortsättningen utgår per barn i förskoleåldern inom
kommunen. De förtroendevalda i kommunen bör inom denna ram anförtros

SoU 1984/85:23

6

att fördela medlen till barnomsorg på det sätt som bäst motsvarar behovet i
resp. kommun. I avvaktan på en större reform av statsbidragssystemet i
enlighet med yrkande 2 hemställer motionärerna att riktlinjerna för nuvarande
statsbidrag till barnomsorgen ändras så att bidragen utgår med samma
belopp och på i övrigt lika villkor oavsett om förskolan drivs i kommunal eller
enskild regi (yrkande 3).

I motion 1984/85:1138 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära förenklade regler för barnomsorgens
statsbidrag och ett rättvisare system i enlighet med vad som anförts i
motionen (yrkande 3). Motionärerna anser att statsbidragssystemet bör
reformeras i enlighet med de bidragsregler riksdagen antog hösten 1981.
Reglerna, som upphävdes genom ett nytt riksdagsbeslut hösten 1982 och
därför aldrig kom att träda i kraft, innebar att bidrag skulle utgå med 40 % av
bruttokostnaden för all barnomsorg som fanns upptagen i kommunernas
barnomsorgsplaner, dvs. daghem, familjedaghem, deltidsförskola, föräldraledd
barnomsorg och öppen förskola. Om en sådan reform genomförs
innebär det, enligt motionärerna, en besparing med minst 600 milj. kr.

I motion 1984/85:2447 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Gunnel Jonäng (c)
föreslås att riksdagen beslutar om utformningen av ett rättvisare statsbidragssystem
som får bort de orättvisor som påvisats i motionen. Enligt motionärerna
erhåller barnfamiljerna i Gävleborgs län 37,7 milj. kr. mindre per år i
statsbidrag till barnomsorgen än vad arbetsgivare och företagare i länet
betalat in i barnomsorgsavgifter. Motionärerna menar att skälet härtill är att
statsbidraget i dag är konstruerat så att orter som starkt byggt ut sin
barnomsorg får högre statsbidrag. Som exempel härpå nämns att i Stockholms
kommun utgick år 1983 statsbidrag till barnomsorg med 20 000 kr. per
barn under 7 år medan kommunerna Söderhamn och Nordanstig fick 2 138
kr. resp. 2 307 kr. per barn.

I motion 1984185:2465 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) begärs att samma
statsbidragsbelopp utgår till varje barn som åtnjuter någon form av omsorg
utom hemmet. Dagens statsbidrag leder enligt motionärerna till en ensidig
styrning mot kommunalt driven barnomsorg på heltid. Ett nytt system måste
införas som innebär att subventionen frikopplas från omsorgsform och
prissättning så att hushållen själva får välja den barnomsorg som ger dem den
största tillfredsställelsen. Motionärerna hemställer att riksdagen hos regeringen
begär skyndsamt förslag till nya statsbidragsregler för barnomsorgen i
enlighet med i motionen anförda krav.

I motion 1984/85:2689 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till nya statsbidragsregler för barnomsorgen med
samma statsbidragsrätt för enskilda förskolor som för kommunala och som
även i övrigt uppfyller i motionen anförda krav (yrkande 2). Motionärerna,
som anser att statsbidragen skall vara neutrala i förhållande till omsorgsform
och huvudman, anför bl. a. att kommunal förskole- eller skolbarnsomsorg
inte får gynnas på bekostnad av enskilda alternativ eller familjedaghem, att

SoU 1984/85:23

7

deltidsförskolan skall berättiga till motsvarande statsbidrag som heltidsförskolan,
att lång daghemsvistelse inte får leda till ett oproportionerligt stort
statsbidrag jämfört med kortare vistelsetider samt att statsbidragen också
skall ge utrymme för införande av en vårdnadsersättning från den 1 januari
1986.

I motion 1984/85:2777 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att nuvarande
statsbidragssystem skall ersättas av ett driftbidrag motsvarande 75 % av
kommunernas nettokostnader för driften (yrkande 6). Motionärerna yrkar
vidare att riksdagen uttalar sig för en höjning av barnomsorgsavgiften till

2,90 % för att finansiera den nödvändiga utbyggnaden och driftkostnaderna
(yrkande 8). Enligt motionärerna måste statsbidragen utformas så att de dels
blir en verklig stimulans för kommunernas utbyggnad av barnomsorgen, dels
gynnar en kvalitativt bra barnomsorg.

I motion 1984185:2820 av Ulf Adelsohn m.fl. (m), slutligen, yrkas med
hänvisning till vad som anförts i motion 1984/85:2818 att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om deltidsförskolan.
Motionärerna anser att deltidsförskolan bör få motsvarande statsbidrag
som dag-, familjedag- och fritidshemmen. Enskilda deltidsförskolor bör
dessutom jämställas med de kommunala under förutsättning att kvalitetskraven
uppfylls.

I motion 1984185:711 av Bengt Silfverstrand (s) och Lars-Erik Lövdén (s)
diskuteras villkoren för statsbidrag till alternativa barnomsorgsformer från
andra utgångspunkter. Enligt dessa motionärer får i allmänhet alternativa
barnomsorgsformer med nuvarande statsbidragssystem en större del av sina
kostnader täckta än vad som är fallet med motsvarande kommunala daghem.
Motionärerna anser detta vara ett orimligt förhållande. I motionen redogörs
för verksamheten vid ett föräldrakooperativt daghem i Höganäs kommun.
Där åsidosätts både arbetstidsbestämmelser och andra lagstadgade krav för
verksamheten, heter det. Mot bakgrund av verksamheten i Höganäs och
motsvarande vid flera andra enskilda daghem uttrycker motionärerna
farhågor för att konflikter skall uppstå med den helhetssyn byggd på
solidaritet och rättvisa som skall prägla den kommunala barnomsorgen om
inte tillräckligt distinkta krav ställs på de alternativa barnomsorgsformerna.
Enligt motionärerna måste vissa minimikrav uppställas när det gäller taxor
och förmedling av barn för att statsbidrag skall kunna utgå till alternativa
barnomsorgsformer. Bl. a. bör det krävas att taxorna för sådana daghem inte
får överstiga de kommunala och att åtminstone ett visst antal platser erbjuds
barn ur den kommunala kön.

Våren 1984 hade utskottet att ta ställning till ett antal motioner med olika
förslag till principiellt annorlunda utformat statsbidragssystem för barnomsorgen.
Flera av motionerna hade samma innehåll som en del av dem som nu
är aktuella. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden och anförde (SoU
1983/84:18 s. 12).

SoU 1984/85:23

8

Det statsbidragssystem som riksdagen antog i december 1983 och som
började gälla den 1 januari 1984 har enligt utskottets mening bl. a. den
fördelen att statsmakterna får en bättre kontroll över den framtida kostnadsutvecklingen.
Utskottet ser vidare som positivt att det nya systemet ger ökat
utrymme för lokala lösningar som kan främja ett bättre resursutnyttjande
utan att de sociala och pedagogiska målen eftersätts. Bidragen är vidare
utformade så att de främjar en fortsatt utbyggnad av förskole- och
fritidshemsverksamheten. Med hänvisning härtill och till att endast några
månader förflutit sedan bidragssystemet antogs ser utskottet inget skäl att nu
diskutera införandet av ett helt nytt bidragssystem.

I samband med att utskottet hösten 1983 behandlade förslaget till
nuvarande statsbidragsregler prövade utskottet motioner i vilka det liksom i
några av de nu aktuella begärdes att alternativ barnomsorg från statsbidragssynpunkt
skulle jämställas med kommunal barnomsorg. Utskottet avstyrkte
motionerna och anförde bl. a. (SoU 1983/84:12 s. 18).

För kommunalt drivna daghem och fritidshem utgörs vidare kostnaderna
till största delen av personalkostnader. De enskilda daghemmen och
fritidshemmen drivs däremot ofta med hjälp av frivilliga insatser från
föräldrarnas sida och har därigenom förhållandevis låga kostnader för
personal. De torde ofta även i övrigt ha lägre omkostnader för verksamheten.
Om även enskilda daghem och fritidshem skulle komma i åtnjutande av
bidraget per årsarbetare skulle statsbidragen täcka en avsevärt större andel
av deras kostnader än av de kommunala dag- och fritidshemmens.

Utskottet är därför inte berett att tillstyrka att de daghem och fritidshem
som drivs i enskild regi skall få statsbidrag på exakt samma villkor som
motsvarande kommunala institutioner, då detta i stor utsträckning skulle
leda till en alltför hög bidragsnivå relativt sett.

När det gällde statsbidraget till deltidsgrupper- motsvarande den tidigare
lekskolan - med en verksamhet omfattande ca tre timmar per dag, anförde
dessutom utskottet att statsbidraget i första hand måste utformas så att det
främjade en fortsatt utbyggnad av daghem och fritidshem. Utskottet kunde
därför inte ansluta sig till uppfattningen att utsträcka statsbidragsgivningen
till den nu nämnda typen av verksamhet, eftersom det skulle innebära en
omfördelning av bidrag till nackdel för främst daghemmen (betänkandet
s. 20).

I samband med behandlingen av förslaget om statsbidrag till alternativa
barnomsorgsformer våren 1984 (prop. 1983/84:177) behandlade utskottet
också en motion med likartat innehåll som den nu aktuella motionen
1984/85:711 (s) av samma motionärer. Utskottet avstyrkte motionen och
anförde (SoU 1983/84:31 s. 5).

När det gäller motion 1983/84:2848, som främst synes ta sikte på
föräldrakooperativ, vill utskottet erinra om att redan enligt gällande
statsbidragsregler daghem och fritidshem i enskild regi inte får statsbidrag på
alldeles samma villkor som motsvarande kommunala institutioner. Utskottet
har tidigare gett uttryck åt en positiv inställning till föräldrakooperativ och
annan enskild dag- och fritidshemsverksamhet som uppfyller vissa allmänna
krav genom att tillstyrka ett högre statsbidrag än det som ursprungligen var

SoU 1984/85:23

9

föreslaget (SoU 1983/84:12 s. 18). Utskottet är emellertid medvetet om den
risk för framväxt av kategoridaghem som motionärerna pekat på.

I den nu aktuella propositionen ges också uttryck för en positiv syn på att
föräldrar sluter sig samman och i kooperativa former svarar för omsorgen om
sina egna barn (s. 7). Enligt propositionen måste man emellertid vara
uppmärksam på att alla föräldrar på grund av sin arbetssituation inte har
möjlighet att delta i en sådan verksamhet. De villkor för statsbidrag som
motionärerna ställer upp skulle dock enligt utskottets mening avsevärt
minska möjligheterna att driva verksamhet i form av föräldrakooperativ.
Utskottet vill här bl. a. peka på problem med ekonomiskt underskott i
verksamheten om taxan skulle sänkas, på administrativa svårigheter att
uppskatta föräldrarnas egna arbetsinsatser om kommunen skulle uppställa
minimikrav på personaldimensioneringen m. m. Enligt utskottets mening
måste därför i första hand andra åtgärder övervägas för att motverka
segregering inom barnomsorgen.

Riksdagen har vidare på förslag av finansutskottet vid flera tillfällen uttalat
att de automatiska kostnadsökningarna i statsbudgeten måste begränsas.
Bl. a. borde eftersträvas att minska de automatiska bindningar som finns i
bidragen i kommunerna. En närmare redogörelse härför har lämnats i
utskottets betänkande SoU 1983/84:12 (s. 6-7).

Utskottet har vid flera tillfällen sagt sig utgå från att regeringen kommer att
följa upp konsekvenserna av de nya statsbidragsreglerna i olika hänseenden
(SoU 1983/84:12, 18 och 31). Effekterna av det nya statsbidragssystemet är
föremål för utvärdering av en arbetsgrupp inom regeringskansliet (budgetprop.
s. 112). En proposition till riksdagen om olika frågor rörande den
kommunala barnomsorgen har aviserats. Även socialstyrelsen följer effekterna
av det nya bidragssystemet för att se om de nya reglerna föranlett
omprövningar eller förändringar i kommunernas verksamhet (budgetprop.
s. 117).

Med hänvisning till riksdagens tidigare upprepade ställningstaganden till
frågan om statsbidragssystemet för barnomsorgen ser utskottet inget skäl att
överväga principiellt annorlunda statsbidragsregler såsom föreslås i motion
1984/85:509 (fp) yrkande 2, motion 1984/85:1138 (c) yrkande 3, motion
1984/85:2447 (c), motion 1984/85:2465 (m), motion 1984/85:2689 (m)
yrkande 2, motion 1984/85:2777 (vpk) yrkandena 6 och 8 samt motion
1984/85:2820 (m). De nu nämnda motionsyrkandena avstyrks således.

Utskottet avstyrker följaktligen också yrkande 3 i motion 1984/85:509 (fp)
vari - i avvaktan på genomförande av motionärernas förstahandsförslag -föreslås att riksdagen beslutar om ändring av nuvarande statsbidragsregler,
så att lika statsbidrag utgår oavsett om en förskola drivs i kommunal eller i
enskild regi.

Utskottet har inte heller ändrat sin inställning till de frågor som tas upp i
motion 1984/85:711 (s) och avstyrker därför även denna motion. Utskottet
vill dessutom i det sammanhanget erinra om länsstyrelsens tillsynsuppgifter
vad gäller socialtjänsten inkl. barnomsorgen (68 § socialtjänstlagen
1980:620) och om yrkesinspektionens motsvarande tillsyn över efterlevna 1*

Riksdagen 1984185.12 sami. Nr23

SoU 1984/85:23

10

den av arbetstidslagens bestämmelser (20 § arbetstidslagen 1982:673).

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna medelsanvisningen för
bidrag till kommunal barnomsorg.

Utbyggnaden av barnomsorgen

I motion 1984/85:2777 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att riksdagen
uttalar att målsättningen för samhällets utbyggnad av daghem och fritidshem
bör vara 50 000 nya platser under budgetåret 1985/86 (yrkande 2) och vidare
att riksdagen uttalar att målsättningen bör vara att alla barn upp till 12 år skall
kunna få plats inom barnomsorgen (yrkande 1). Om alla barn som i dag har
förvärvsarbetande mödrar skall få en plats inom den kommunala barnomsorgen
år 1990 måste utbyggnaden, enligt motionärerna, ske med i genomsnitt
90 000 platser per år. För det kommande budgetåret är det dock inte möjligt
att bygga mer än ca 50 000 platser, bl. a. beroende på att planering och
projektering måste få ta sin tid. Motionärerna vill också att riksdagen uttalar
sig för att utbyggnaden av barnomsorgen bör ske i kommunal regi i form av
daghem och fritidshem och att familjedaghemmen på sikt endast bör utgöra
ett komplement i speciella situationer (yrkande 3).

I samma motion (vpk) yrkas vidare att riksdagen beslutar att för
nybyggnad inom barnomsorgen fr. o. m. den 1 juli 1985 och tillsvidare inrätta
ett anordningsbidrag för heltidsförskola och fritidshem motsvarande 300 000
kr. per avdelning (yrkande 7).

Vad utbyggnaden av barnomsorgen beträffar vill utskottet erinra om att
utskottet tidigare, senast hösten 1983, efterlyst en plan för den fortsatta
barnomsorgsutbyggnaden. Utskottet ansåg att regeringen med förtur borde
slutföra arbetet med den av riksdagen redan hösten 1981 begärda planen så
att den kunde framläggas för riksdagen under dåvarande riksmöte. Detta
borde ges regeringen till känna (SoU 1983/84:12 s. 36). Riksdagen följde
utskottet.

Regeringen anför i budgetpropositionen, såvitt nu är i fråga (s. 112), att en
särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet fått till uppgift att analysera
barnomsorgens utveckling från såväl kvalitativ som kvantitativ synpunkt. En
viktig uppgift anses därvid bl. a. vara att utvärdera effekterna av det nya
bidragssystemet vad gäller möjligheterna att bereda fler barn plats inom den
kommunala barnomsorgen. Enligt regeringen har erfarenheterna hittills
visat att en del av nyefterfrågan på platser inom barnomsorgen kan
tillgodoses genom en effektivare användning av befintliga resurser. Den
fortsatta utvecklingen härvidlag anses få stor betydelse. Hänsyn härtill bör
tas vid överväganden om en ny utbyggnadsplan för barnomsorgen, heter det i
propositionen.

Som tidigare nämnts har vidare aviserats en särskild proposition om olika
frågor rörande den kommunala barnomsorgen. Enligt vad utskottet erfar
avses propositionen komma att behandla bl. a. frågor som gäller utbyggnaden.

SoU 1984/85:23

11

Mot bakgrund av det nu anförda anser utskottet inte att motion 1984/
85:2777 (vpk) yrkande 2 påkallar någon riksdagens åtgärd.

Utskottet har vidare i av riksdagen godkända betänkanden (bl. a. SoU
1983/84:12 och 1983/84:18) avstyrkt yrkanden om uttalanden angående den
allmänna målsättningen för barnomsorgens utbyggnad med hänvisning till
att riksdagen år 1976 beslutat att målsättningen skulle vara att alla barn till
förvärvsarbetande och studerande föräldrar samt barn med behov av särskilt
stöd skulle kunna beredas plats inom den kommunala barnomsorgen och att
anledning saknades att ompröva denna målsättning (SoU 1983/84:18 s. 19).
Det kan också erinras om att det enligt 17 § socialtjänstlagen åvilar
kommunen att genom en planmässig utbyggnad av förskole- och fritidshemsverksamheten
sörja för att de barn som behöver omvårdnad får detta. Enligt
utskottets mening finns - särskilt mot bakgrund av den aviserade propositionen
- inte heller nu anledning för riksdagen att göra något uttalande i frågan.
Utskottet avstyrker därför motion 1984/85:2777 (vpk) även i denna del
(yrkande 1).

Beträffande familjedaghemmens framtida ställning fann utskottet hösten
1983 att det med hänsyn till kommunernas frihet att organisera barnomsorgen
inte var påkallat med något uttalande av riksdagen i saken (SoU
1983/84:12 s. 36-37). Utskottet underströk samtidigt vikten av att uppmärksamma
kvalitetsfrågorna även i familjedaghemmen. Utskottet vill dessutom
tillägga att nuvarande statsbidragssystem är utformat så att det i första hand
skall främja en fortsatt utbyggnad av daghem och fritidshem (jfr SoU
1983/84:12 s. 20). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionen (vpk) såvitt nu är i fråga (yrkande 3).

När det gäller frågan om ett särskilt anordningsbidrag beslutade riksdagen,
som ovan nämnts (s. 5), i juni 1984 om ett tillfälligt bidrag till anordnande av
daghem och fritidshem. Bidraget utgick per avdelning i nybyggda daghem
och fritidshem där byggnationen igångsattes efter den 30 juni 1984 men före
den 1 mars 1985. Bidraget utgick med 300 000 kr. per avdelning för projekt
på orter där det fanns behov av byggsysselsättning.

Ett permanent anordningsbidrag fanns tidigare, men ersattes år 1977 av ett
renodlat kraftigt förstärkt driftbidrag i vilket ökade kapitaltjänstkostnader i
stället beaktades vid beräkningen av driftbidraget (jfr prop. 1975/76:92 s. 21
och SoU 1975/76:28 s. 21 och 22). Ändringen utformades med utgångspunkt
i en principöverenskommelse med Svenska kommunförbundet som syftade
till att åstadkomma enklare regler för bidragsgivningen.

Utskottet är i och för sig positivt till den stimulans till utbyggnad av
barnomsorgen som ett tillfälligt anordningsbidrag skulle utgöra. Ett sådant
anordningsbidrag får dock övervägas i särskild ordning, bl. a. från sysselsättningspolitiska
utgångspunkter. Motionen avstyrks därför även i denna del
(yrkande 7).

SoU 1984/85:23

12

Kvalitetsnormer m. m. inom barnomsorgen

I år liksom flera gånger tidigare har vänsterpartiet kommunisterna i en
motion tagit upp olika frågor som rör kvaliteten på barnomsorgen. I motion
1984185:2777 tas sålunda upp bindande normer beträffande ytkrav, gruppstorlek
och personaltäthet (yrkande 4), fasta vikarier inom barnomsorgen
(yrkande 5), en enda tjänsteform för barnomsorgspersonalen (yrkande 9)
samt stödpersonal för barn med särskilda behov (yrkande 10).

När det gäller bindande kvalitetsnormer avstyrkte utskottet hösten 1983
motsvarande motionsyrkande och hänvisade till sitt tidigare i olika sammanhang
gjorda uttalande att kommunerna vad gäller barnomsorgsverksamheten
inte bör bindas av detaljerade föreskrifter som fastslagits av statsmakterna.
Utskottet underströk emellertid att detta innebar att ett stort ansvar lades
på kommunerna då det gällde kvalitetskraven på barnomsorgen. Vidare
erinrade utskottet om vad som i statsbidragspropositionen anförts om att
borttagandet av vissa statliga regler inte fick leda till en kvalitativ utarmning
av förskolan (SoU 1983/84:12 s. 15-16). Utskottet vidhåller sitt ställningstagande
och avstyrker således även den nu aktuella motionen (vpk) såvitt där
föreslås att bindande normer beträffande ytkrav, gruppstorlek och personaltäthet
skall fastställas (yrkandena 4 a, b och c).

Yrkanden om fasta vikarier har tidigare avstyrkts av utskottet med
hänvisning till att det måste få ankomma på kommunerna att själva avgöra på
vilket sätt personalfrågor skall lösas då det uppstår behov av vikarier (SoU
1983/84:12 s. 16). Det anförda äger fortfarande giltighet. Yrkande 5 i den nu
aktuella motionen avstyrks således.

Ett yrkande om en enda tjänsteform för barnomsorgspersonalen avstyrktes
av utskottet senast förra våren med hänvisning till att det borde ankomma
på vederbörande kommun att avgöra vilka tjänster som bör inrättas inom
barnomsorgen (SoU 1983/84:18 s. 20). Utskottet vidhåller sin inställning och
avstyrker motionen även i denna del (yrkande 9).

Beträffande bidragen till barn med behov av särskilt stöd fann utskottet då
motsvarande yrkande behandlades hösten 1983 att skillnaden mellan motionärernas
förslag till bidragsregler och det i propositionen framlagda främst
låg i att propositionen föreslog ett schablonmässigt bidrag medan motionsförslaget
förutsatte särskild kostnadsredovisning. Enligt utskottets mening
var ett schablonmässigt system att föredra, inte minst från administrativ
synpunkt, varför utskottet avstyrkte motionen (SoU 1983/84:12 s. 23). Med
samma motivering avstyrktes yrkandet också våren 1984, varvid utskottet
också förutsatte att regeringen vid sin uppföljning av de nya statsbidragsreglerna
även skulle beakta vad utformningen av bidraget till barn med behov av
särskilt stöd fick för effekter (SoU 1983/84:18 s. 20). Sedan föregående
riksdagsbehandling har ingenting framkommit som ger riksdagen anledning
att ändra sin inställning i frågan. Utskottet avstyrker alltså motionen såvitt nu
är i fråga (yrkande 10).

SoU 1984/85:23

13

Statsbidrag till fritidshem för psykiskt utvecklingsstörda

I motion 1984/85:1763 yrkar Rune Backlund (c) och Ulla Tillander (c) att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av statsbidragsreglerna så att
statsbidrag också kan beviljas till fritidshem med enbart utvecklingsstörda
barn. Bakgrunden till motionsyrkandet är följande. Jönköpings FUBförening
startade år 1980 på försök en fritidshemsverksamhet för utvecklingsstörda
skolungdomar. Syftet var att ge tillsyn och omvårdnad efter
skolans slut för utvecklingsstörda ungdomar som antingen vuxit ifrån den
kommunala fritidshemsverksamheten, men som fortfarande hade ett tillsyns-
och aktivitetsbehov som inte tillgodosågs på annat sätt, eller som av
åldersskäl inte kunde integreras på vanliga fritidshem. 1982 inordnades
verksamheten i Jönköpings kommuns barnomsorgsplan och fick därmed
statsbidrag. Socialstyrelsen, som har att granska statsbidragsgivningen till
barnomsorgen, meddelade kommunen i beslut i juni 1983 att statsbidrag till
verksamheten inte kunde utgå enligt dåvarande regler. Som skäl för beslutet
angav socialstyrelsen dels att statsbidrag inte kunde utgå till en avdelning
med enbart utvecklingsstörda barn, dels att bidragsreglerna inte gav
utrymme för bidrag till ungdomar i den aktuella ålderskategorin, 16 till 21 år.
Socialstyrelsen ansåg att kostnaderna för verksamheten i stället borde
bestridas av omsorgsstyrelsen.

I motionen anför motionärerna att målsättningen visserligen är att de
förståndshandikappade så långt möjligt skall integreras med vanliga barn. Så
sker också i de lägre åldrarna, men, framhålls det i motionen, eftersom ett
förståndshandikappat barn utvecklas långsammare och har en förlängd
skolplikt uppstår problem i tillsynen efter skolan när barnen ”biologiskt” sett
vuxit ur ordinarie fritidshemsverksamhet. Samhället har enligt motionärerna
mycket små möjligheter att erbjuda föräldrarna någon annan tillsynsform
där barnen kan integreras med övriga ungdomar. Kommunernas fritidsgårdar
kan varken till innehåll eller personalresurser erbjuda något alternativ
som svarar mot de särskilda behov utvecklingsstörda har. Den verksamhet
som har bedrivits av FUB-föreningen måste därför, enligt motionärerna,
betraktas som ett mycket bra komplement till den ordinarie fritidsverksamheten.

Enligt vad utskottet erfarit har Jönköpings kommun överklagat socialstyrelsens
beslut till regeringen som i beslut den 27 september 1984 avslagit
besvären.

Med anledning av en identisk motion av samma motionärer våren 1984
redogjorde socialutskottet inledningsvis för olika bestämmelser och avtal
beträffande omsorg i form av fritidshemsverksamhet samt för de olika åsikter
som rådde inom socialstyrelsens styrelse angående tolkningen av statsbidragsreglerna
på denna punkt (se betänkande SoU 1983/84:18 s. 16-18).
Utskottet uttalade därefter som sin mening att det behövdes ett klarläggande
av ansvarsfördelningen mellan primärkommuner och landstingskommuner

SoU 1984/85:23

14

beträffande fritidsverksamheten för utvecklingsstörda ungdomar över 12 år.
Utskottet förutsatte att regeringen i samband med beredningen av omsorgskommitténs
förslag skulle ta upp denna fråga och om så visade sig påkallat ta
initiativ till en ändring av statsbidragsreglerna för barnomsorgen. Riksdagen
gav regeringen till känna vad utskottet anfört (rskr. 1983/84:212).

I den nyligen framlagda propositionen med förslag till lag om särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. (prop. 1984/85:176) föreslås
bl. a. att psykiskt utvecklingsstörda m. fl. skall tillförsäkras vissa särskilda
omsorger som inriktas på att barnen skall kunna bo kvar hemma hos
föräldrarna. För att möjliggöra detta skall föräldrarna få rådgivning och stöd
samt hjälp med korttidstillsyn utanför hemmet. Huvudmän för de särskilda
omsorgerna skall enligt förslaget vara landstingskommunerna och de tre
landstingsfria kommunerna. Med hänvisning till riksdagens ovan nämnda
uttalande föreslås att korttidstillsynen utanför hemmet även skall innefatta
en skyldighet för landstingskommunen att svara för fritidsverksamhet för
psykiskt utvecklingsstörda skolungdomar över 12 år. Detta föreslås komma
till uttryck i lagförslagets 4 § första stycket 3. För att en önskvärd integrering
skall komma till stånd är det enligt propositionen angeläget att de konkreta
insatserna samordnas med primärkommunala verksamheter för barn och
ungdomar (prop. s. 31). Landstingskommunerna och kommunerna kan
enligt lagförslaget genom avtal reglera en annan arbetsfördelning. Förslaget
till omsorgslag kommer att behandlas av socialutskottet senare under våren.

Enligt 13 § tredje stycket socialtjänstlagen omfattar fritidshemsverksamhet
enligt den lagen skolpliktiga barn t. o. m. 12 års ålder. Att ansvaret för
fritidsverksamhet för psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar som är
över 12 år uttryckligen läggs på landstingskommunerna såsom en del av de
särskilda omsorgerna innebär att här aktuell verksamhet liksom nu kommer
att falla utanför statsbidragssystemet för kommunal barnomsorg. Utskottet
ser mot bakgrund av propositionens förslag om ansvarsfördelningen mellan
landstingskommun och kommun inget skäl till ändring av dessa statsbidragsregler.
Motion 1984/85:1763 (c) avstyrks därför.

Utredning om obligatorisk förskola

I motion 1984185:1789 yrkar Bo Södersten (s) och Yngve Nyquist (s) att
riksdagen hos regeringen begär en utredning som på ett allsidigt sätt belyser
möjligheterna att inrätta en obligatorisk förskola för barn från 3 års ålder.
Motionärerna för inledningsvis ett resonemang om de samhällsekonomiska
förutsättningarna för en full utbyggnad av barnomsorgen. Enligt motionärerna
skulle enbart ett försök att dubbla intaget för åldrarna 3-6 år dra
kostnader i storleksordningen 8-10 miljarder årligen. I dagens samhällsekonomiska
läge är en sådan expansion inte realistisk. Därtill kommer, enligt
motionärerna, att dagens förhållanden ger upphov till oförutsedda och
orättvisa effekter på inkomstfördelningen, eftersom möjligheten att få en

SoU 1984/85:23

15

daghemsplats ofta är avgörande för barnfamiljernas ekonomiska standard.
Den nuvarande organisationen hos svenska daghem ifrågasätts också från
pedagogiska utgångspunkter. Motionärernas slutsats blir att nuvarande
system för barnomsorg inte har framtiden för sig. Som jämförelse redogörs i
motionen för förskolans utformning i andra länder. Där får barnen från 3 års
ålder gå i åldershomogena grupper ledda av en särskilt utbildad förskollärare.
Verksamheten pågår i pedagogiskt strukturerad form mellan 8.30 och
15.30 med ett par timmars avbrott för mat och vila. Enligt motionärerna är
detta den självklara typen av förskola i en rad ledande kulturländer.
Grunderna för svenska daghem bör omprövas på ett förutsättningslöst sätt.

En motion med samma syfte och av samma motionärer avstyrktes av
utskottet våren 1984. Utskottet ansåg då inte att det av motionärerna
skisserade systemet för obligatorisk förskola från 3 års ålder skulle kunna
utgöra en för Sverige användbar modell (SoU 1983/84:18 s. 15).

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att svenska kvinnor har en i
internationell jämförelse hög förvärvsfrekvens. År 1983 förvärvsarbetade ca
80 % av alla kvinnor med barn i förskoleåldern (Ha barn - men hur många,
SCB Information i prognosfrågor 1984:4). Många har långa arbetsresor.
Ensamföräldrarnas antal har ökat. 60 000 barn har föräldrar med annat
hemspråk än svenska. Denna utveckling har gjort det nödvändigt för
samhället att erbjuda ett stöd till barnfamiljerna som ett komplement till
hemmets ansvar för barnens omsorg och fostran. Enligt socialtjänstlagen
skall förskolan i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling
och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn (12 §).

I de flesta andra västeuropeiska länder har utveckling och inlärning mera
stått i fokus i förskolan. Samhällsutvecklingen i västvärlden har emellertid
lett till att även där förskolans familjestödjande funktion börjar accentueras,
bl. a. därför att allt fler kvinnor med barn i förskoleåldrarna förvärvsarbetar
och därigenom ställer krav på tillsyn (Pedagogiska program i andra länder,
Kompletterande material till Pedagogiskt program för förskolan, s. 9).

I Sverige har å andra sidan det pedagogiska innehållet i förskolan börjat att
uppmärksammas alltmer. I socialstyrelsens förslag till pedagogiskt program
(se ovan) uppges att en alltför avvaktande pedagogisk hållning i förskolan nu
börjar ersättas av en mer medvetet påverkande, ledande och fostrande
hållning. Detta är en angelägen utveckling för förskolans verksamhet, heter
det i programmet (s. 19). Verksamheten anses behöva en tydlig struktur och
planering på ett målinriktat sätt.

Enligt utskottets mening ger en integration av den sociala och den
pedagogiska funktionen i förskolan de bästa utvecklingsbetingelserna för
barnen. Den rent skolmässiga uppbyggnad av förskolan som motionärerna
förordar är därför, såsom utskottet påpekade redan förra året, ingen modell
för Sverige. Utskottet avstyrker alltså motion 1984/85:1789 (s).

SoU 1984/85:23

16

Information om familjedaghem m. m.

I motion 1984/85:1012 av Rosa Östh (c) och Ulla Tillander (c) hemställs att
riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
behovet av att familjedaghemmen får det stöd från centralt håll som deras
viktiga uppgift i barnomsorgen förtjänar. Motionärerna finnér det anmärkningsvärt
att socialstyrelsen genom åren publicerat en rad informationsskrifter
om verksamheten i dag- och fritidshem, men inte någon om familjedaghem.
Enligt motionärerna måste socialstyrelsen ta sitt ansvar för att stödja
och vidareutveckla familjedaghemsverksamheten. Det skulle vara ett värdefullt
stöd för kommunerna samtidigt som det skulle stärka dagbarnvårdarna i
deras yrkesroll.

I propositionen med förslag till nytt statsbidragssystem framhölls vikten av
att kvalitetsfrågorna uppmärksammades även i familjedaghemmen (prop.
1983/84:9, s. 8). Som exempel påen kvalitetshöjande åtgärd angavs inrättandet
av öppna förskolor, där dagbarnvårdarna antingen i egna grupper eller
tillsammans med hemarbetande föräldrar och deras barn kunde träffas och
delta i olika verksamheter. Socialutskottet underströk socialministerns
uttalande om vikten av att uppmärksamma kvalitetsfrågorna även i familjedaghemmen
(SoU 1983/84:12 s. 37).

Av budgetpropositionen (s. 117) framgår att socialstyrelsen för närvarande
arbetar med en arbetsplan för familjedaghemsverksamheten som riktar
sig till den kommunala ledningsorganisationen. Arbetsplanen, som enligt
vad utskottet inhämtat kommer att innehålla övergripande riktlinjer om mål,
inriktning och innehåll för familjedaghemmen, beräknas utkomma som
förslag under 1986 och ingå i serien Allmänna råd 1987. Under utarbetande
är också Arbeta i familjedaghem, en metodikbok som vänder sig till
dagbarnvårdarna. Den uppges kunna komma ut under våren 1986. För att få
underlag till dessa arbeten har socialstyrelsen bl. a. begärt information från
kommunerna om hur de organiserat familjedaghemsverksamheten.

Här kan också nämnas att socialdepartementet i samarbete med socialstyrelsen
och Svenska kommunförbundet under våren 1985 kommer att
anordna tre konferenser om utvecklings- och förnyelsearbete inom barnomsorgen.
Ett av de seminarier som därvid kommer att hållas behandlar frågor
som gäller arbete i familjedaghem.

Socialstyrelsen är således i färd med att utarbeta både riktlinjer och
metodikhjälpmedel för familjedaghemsverksamheten. Med hänsyn härtill
anser utskottet inte att motion 1984/85:1012 påkallar någon åtgärd av
riksdagen.

I motion 1984/85:1013 av Rosa Östh (c) och Ulla Tillander (c) påpekas att
många kommuner har svårigheter när det gäller att bygga ut barnomsorgsverksamheten
till full behovstäckning. Detta beror enligt motionärerna på
starkt ökade kapital- och driftkostnader för verksamheten i förening med en
försämrad ekonomisk situation för kommunerna. Av flera skäl finns det

SoU 1984/85:23

17

därför anledning att alternativa barnomsorgsformer stimuleras och utvecklas,
anser motionärerna. Exempel på alternativ barnomsorg utgör förskolor
som drivs av Montessori- och Waldorforganisationerna och av kyrkan samt
daghem i föräldrakooperativ form. Motionärerna anser att de samlade
erfarenheter som i dag finns av alternativ barnomsorg bör tas till vara. Detta
borde vara en uppgift för socialstyrelsen som också borde svara för
informationen till kommunerna i sammanhanget. I motionen yrkas att detta
ges regeringen till känna.

Socialstyrelsens information till kommunerna om statsbidragsreglerna för
barnomsorg innefattar även information om vad som i bidragshänseende
gäller för enskilda förskolor. Dessutom har socialstyrelsen nyligen lagt fram
en rapport till regeringen, Barnomsorgen inför framtiden (pm 94/85), i vilken
ingår ett avsnitt om Montessoriförskolor, Waldorfförskolor samt Svenska
kyrkans förskoleverksamhet.

Demokratiberedningen (C 1983:03), som bl. a. fått till uppgift att starta
försöksverksamhet med brukarmedverkan och att förmedla erfarenheterna
härifrån till kommuner och organisationer, har i skilda sammanhang
informerat om försök med ökat föräldrainflytande på daghem och med
föräldrakooperativ, bl. a. i betänkandet SOU 1984:84 Lokalt folkstyre
genom brukarmedverkan. Enligt utredningen finns knappt 1 000 barn i s. k.
kooperativa barnstugor. I Göteborg finns 30 kooperativa daghem med ca 360
barn.

En motion med samma innehåll som den nu aktuella och av samma
motionärer behandlades av utskottet våren 1984. Utskottet ville då inte
ifrågasätta att det fanns ett intresse ute i landet av mera information om
sådana former av alternativ barnomsorg som togs upp i den aktuella
motionen. Motionen avstyrktes emellertid med hänvisning bl. a. till demokratiberedningens
information om föräldrakooperativ och till socialstyrelsens
då väntade rapport Barnomsorgen inför framtiden (SoU 1984/85:18
s. 21-23).

Utskottet anser inte heller nu att det finns behov av något riksdagens
initiativ i frågan och avstyrker därför motion 1984/85:1013 (c).

Vissa insatser inom barnomsorgen

I motion 1984185:1772 av Helge Hagberg (s) och Margareta Hemmingsson
(s) yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om behovet av en översyn av talträningen i förskolan för barn med
talsvårigheter. Motionärerna påpekar att barn med talsvårigheter eller
försenad språkutveckling behöver särskilt stöd för sin utveckling och att det
därför är vanligt att dessa barn får plats i förskola. Enligt motionärerna har
det dock visat sig att utan utnyttjande av råd och kunskaper från någon som
har specialutbildning i barnens språkliga problem förskolepersonalen har
svårt att lyckas stimulera dessa barns språkutveckling så att det ger resultat.

SoU 1984/85:23

18

Uppskattningsvis har ca 5 % av förskolebarnen så stora talsvårigheter att de
behöver särskilt stöd för att utvecklas språkligt. Utöver detta har många barn
lindriga talfel som lätt går att avhjälpa under förutsättning att förskolepersonalen
får konsulthjälp, t. ex. från en talpedagog, för att utforma ett lämpligt
språkprogram. Enligt motionärerna utgör även invandrarbarn med annat
hemspråk än svenska en stor grupp som behöver särskild språkstimulans och
som dessutom ofta har talsvårigheter av olika slag. De barn som har
svårigheter med språket behöver kunnig hjälp så tidigt som möjligt för att de
skall få en bra start i livet. Det är därför viktigt att förskolan har talpedagoger
som kan hjälpa barnen, anför motionärerna.

Enligt en studie, sammanställd av barnhälsovården i Uppsala län och
publicerad i Läkartidningen nr 45 1983, hade 40 % av alla barn som gick
igenom ett talscreeningtest vid 4-årskontrollen på barnavårdscentralerna
någon form av avvikande tal. 10 % av barnen hade så avvikande tal att de
remitterades till logoped. I årskurs 1 hade 30 % av barnen talproblem enligt
bedömning av talpedagog. Som avvikande tal ansågs fonemfel, dålig
artikulation, omoget språk, stamning, skenande tal, talängslan och nasalitet
(tal i näsan). Enligt andra undersökningar av 4-åringar i Uppsala finns ett
påtagligt samband mellan avvikande tal vid 4 år och läs- och skrivsvårigheter
vid 10 år (Socialstyrelsen redovisar 1982:10 s. 17).

Enligt vad utskottet inhämtat har av landets 284 kommuner 121 kommuner
tillgång till talpedagog för förskolan. Av dessa har 43 kommuner talpedagoger
anställda enbart för verksamhet i förskolan. I 27 kommuner finns
logoped, varav i 7 kommuner logoped som enbart arbetar inom barnomsorgen.

Från socialstyrelsen utfärdas inom kort Allmänna råd om socialtjänstens
stöd till barn och ungdomar med handikapp och deras familjer. Utskottet har
inhämtat att socialstyrelsen där kommer att behandla bl. a. frågor kring barn
med talsvårigheter samt resurserna för röst-, språk- och talvårdsinsatser i
förskolan.

Socialstyrelsen kommer under våren 1985 även att ge ut Klinisk talvård -ett handlingsprogram i serien Socialstyrelsen redovisar. Där tas upp frågor
som rör bl. a. barntalvård och samverkan mellan den kliniska talvården och
förskolan.

Barn som av exempelvis språkliga skäl är i behov av särskilt stöd i sin
utveckling har rätt till förtursplats i förskola och fritidshem (15 § socialtjänstlagen
[1980:620]). Som ovan nämnts (s. 4) lämnas statsbidrag för barn med
behov av särskilt stöd med 6 000 kr. per år för varje tiotal barn som är
inskrivet i daghem eller fritidshem.

I propositionen (1983/84:9) med förslag till nytt statsbidragssystem underströks
vikten av att insatserna för barn som behöver särskilt stöd inte
inskränker sig till att endast erbjuda barnomsorgsplats utan att detta
erbjudande också innefattar ett planerat och för barnet anpassat innehåll i
verksamheten. Vidare poängteras att de medel som avsätts för dessa barn

SoU 1984/85:23

19

inte skall ersätta insatser som utförs t. ex. av landstingspersonal.

Som ovan nämnts avsätts 30 milj. kr. varje år inom ramen för statsbidraget
till barnomsorgen för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete. Utskottet har
inhämtat att regeringen beslutat att bl. a. fördela medel till projekt rörande
främjande av barns språkutveckling.

I socialstyrelsens förslag till pedagogiskt program för förskolan (se ovan
s. 5) understryks förskolans särskilda ansvar för barn med fysiska och
psykiska handikapp. Där framhålls att det är en central uppgift för förskolan
att stödja barnens språkutveckling och utforma verksamheten med hänsyn
till deras sociala, kulturella och språkliga bakgrund samt olika förutsättningar
att tillägna sig språk (s. 25). Vidare understryks kommunens ansvar för att
den enskilda förskolan får stöd och erforderliga resurser i samband med
integrering av barn med behov av särskilt stöd (s. 47). Kommunen måste
ibland ta ställning till samarbetsformer med andra verksamheter så att
insatserna samordnas och kompletterar varandra. En rad viktiga samarbetspartner
nämns i det pedagogiska programmet, likaså personalens behov av
fortbildning, handledning samt stöd och vägledning av specialister som
psykologer och specialförskollärare.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att barn med
talsvårigheter eller med försenad språkutveckling får särskilt stöd för sin
utveckling och att denna hjälp sätts in tidigt. Såsom framgått av den ovan
lämnade redovisningen finns ett starkt samband mellan avvikande tal i
förskoleåldern och läs- och skrivsvårigheter i skolan. En placering i förskola
kan ofta redan i sig utgöra en stor stimulans för dessa barn, och utskottet vill
här erinra om det statsbidrag om 6 000 kr. för vart tionde barn som utgår för
de barn som av bl. a. språkliga skäl behöver särskilt stöd. Det kan emellertid
också behövas specialistresurser i form av talpedagoger eller logopeder för
röst-, språk- och talvårdsinsatser i förskolan.

Enligt utskottets mening måste det ankomma på den enskilda kommunen
att - med beaktande av förskolans särskilda ansvar för barn med fysiska och
psykiska handikapp - överväga hur åtgärder för barn med talsvårigheter bäst
kan sättas in. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion
1984/85:1772 (s).

I motion 1984/85:1773 av Helge Hagberg (s) och Lars Svensson (s) föreslås
riksdagen ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om sexårsverksamheten
och ökade kulturinsatser i förskolan. Motionärerna efterlyser en
reguljär och samordnad sexårsverksamhet i förskolan i syfte att göra
övergången till skolan så friktionsfri som möjligt. Utöver social och
pedagogisk träning i förskolan måste det emellertid också finnas mer av
kontinuerliga kulturinslag, anser motionärerna vidare. Inslag av musik,
dans, drama, teckning, ritning och skapande i förskolan har mer och mer
bedömts som betydelsefulla för barnen.

Förskola-skola-kommittén (U 1981:01) tillkallades år 1981 för att belysa
frågor om samverkan mellan förskola och skola. I direktiven anförs bl. a.
följande.

SoU 1984/85:23

20

Behovet av en ökad samverkan mellan samhällets olika verksamheter för
barn har blivit starkare genom de senaste årens snabba utbyggnad av
förskolan och omfattande reformering av grundskolan. Ett samarbete
omkring barnets totala situation har genom denna utveckling blivit allt
nödvändigare.

En försvårande omständighet för en samverkan kan enligt min mening
vara de skillnader mellan förskolan och skolan som finns när det gäller
arbetssätt och metoder. En ökad samverkan mellan barnomsorgen och
skolan bör byggas på ett likartat synsätt i fråga om barns utveckling och
behov. Samverkan bör innebära ett närmande av arbetssätt och pedagogisk
metod till varandra. Detta måste ske utifrån en positiv respekt och förståelse
för de olika roller de båda verksamheterna har. Det är således naturligt att
för de yngsta barnen i barnomsorgen stor hänsyn tas till individuellt och
spontant upplevda behov och önskemål. Med tilltagande mognad kan sedan
kraven öka på att barnen skall arbeta i större grupper och med samma sak
under längre tidspass. Det är naturligt att vartefter den intellektuella
mognaden hos barnet ökar, starkare betona inslagen av kunskapsutveckling
och färdighetsträning i verksamheten. Efter hand ökar också förutsättningarna
för barnen att ta ett ökat ansvar för det dagliga arbetet. För lågstadiets del
bör t. ex. de positiva erfarenheterna av organisationen med syskongrupper i
barnomsorgen där de äldre barnen hjälper och stimulerar de yngre barnen tas
till vara.

Kommittén har sedermera genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att
förutsättningslöst överväga de för- och nackdelar som är förknippade med
sänkt skolpliktsålder (Dir. 1981:39).

Ett slutbetänkande från kommittén, där bl. a. frågor om sexårsverksamhet
i förskolan tas upp, kommer i juni i år.

I socialstyrelsens förslag till pedagogiskt program (se ovan) uttalas att en
åldersblandad barngrupp/syskongrupp bör vara den form av basgrupp i
vilken det enskilda barnet har en fast grupptillhörighet. Verksamheten måste
emellertid även anpassas till barnens olika utvecklingsnivåer, sägs det vidare.
En indelning i tvärgrupper, där barn samlas i mer ålders- eller utvecklingsmässigt
likartade grupper, är ett viktigt komplement till den åldersblandade
gruppverksamheten. De olika åldrarnas intellektuella och sociala kapacitet
måste tas till vara och utvecklas i en verksamhet som är anpassad till deras
behov och ökande förutsättningar, heter det (s. 23). Förslaget till pedagogiskt
program innehåller också ett avsnitt om samverkan mellan förskola och
skola.

Utskottet har vid ett par tidigare tillfällen, senast hösten 1983, behandlat
motionsyrkanden om en samlad pedagogisk gruppverksamhet för barn i
sexårsåldern som förberedelse inför skolan. Utskottet har därvid avstyrkt
motionerna, bl. a. med hänvisning till det uppdrag som ankommer på
förskola-skola-kommittén (SoU 1983/84:12).

Med hänvisning till att förskola-skola-kommitténs betänkande kan väntas
inom en nära framtid och till att frågan också tas upp i socialstyrelsens förslag
till pedagogiskt program för förskolan, anser utskottet inte att det är
erforderligt med något riksdagens initiativ med anledning av motion

SoU 1984/85:23

21

1984/85:1773 (s) i den del motionen avser sexårsverksamheten.

När det gäller motionens förslag om ökade kulturinsatser i förskolan vill
utskottet även här hänvisa till socialstyrelsens pedagogiska program. Där
sägs bl. a. följande beträffande kultur i förskolan (s. 22).

Förskolans pedagogiska verksamhet har av tradition fäst stor vikt vid
aktiviteter inom de olika konstarterna musik, dans, teater, bild och form och
litteratur. Denna tradition måste tas till vara och medvetet utvecklas med
utgångspunkt i de skiftande sociala och kulturella miljöer i vilka förskolan
verkar. Genom att allt fler barn får del av förskolan ökar verksamhetens
betydelse som kulturbärare och kulturförmedlare för den uppväxande
generationen. I en målinriktad förskoleverksamhet kan barnen erbjudas
motbilder till den spekulativt kommersiella påverkan som de i dag ofta
utsätts för.

Kultur av, med och för barn i förskolan innebär att medvetet utnyttja
förskolans möjligheter till upplevelser och skapande verksamheter samt att
levandegöra traditioner och kulturarv. Personalens möjligheter att tillsammans
med barnen utveckla egna intressen och talanger berikar verksamheten
i förskolan.

Vidare understryks vikten av att förskolan utnyttjar möjligheterna till
samarbete med bibliotek, museer, den kommunala musikskolan, kulturföreningar
och enskilda kulturarbetare. När kommunen utarbetar riktlinjer för
detta samarbete bör den samverka med nämnderna för kultur, skola och
fritid.

Med hänvisning till den här lämnade redovisningen anser utskottet att
motion 1984/85:1773 (s) inte heller i denna del påkallar någon åtgärd av
riksdagen. Motionen avstyrks således.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande statsbidragssystem för barnomsorgen

att riksdagen avslår motion 1984/85:509 yrkande 2, motion 1984/
85:1138 yrkande 3, motion 1984/85:2447, motion 1984/85:2465,
motion 1984/85:2689 yrkande 2, motion 1984/85:2777 yrkandena 6
och 8 samt motion 1984/85:2820,

2. beträffande lika statsbidrag till kommunal och alternativ barnomsorg att

riksdagen avslår motion 1984/85:509 yrkande 3,

3. beträffande vissa villkor för statsbidrag till föräldrakooperativ
att riksdagen avslår motion 1984/85:711,

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Bidrag till kommunal barnomsorg för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 7 430 000 000 kr.,

5. beträffande utbyggnaden av barnomsorgen under 1985186
att riksdagen avslår motion 1984/85:2777 yrkande 2,

SoU 1984/85:23

22

6. beträffande en allmän målsättning för utbyggnad av barnomsorgen
att riksdagen avslår motion 1984/85:2777 yrkande 1,

7. beträffande utbyggnadens inriktning

att riksdagen avslår motion 1984/85:2777 yrkande 3,

8. beträffande ett temporärt anordningsbidrag

att riksdagen avslår motion 1984/85:2777 yrkande 7,

9. beträffande bindande kvalitetsnormer

att riksdagen avslår motion 1984/85:2777 yrkande 4,

10. beträffande fasta vikarier

att riksdagen avslår motion 1984/85:2777 yrkande 5,

11. beträffande tjänsteformer inom barnomsorgen

att riksdagen avslår motion 1984/85:2777 yrkande 9,

12. beträffande stödpersonal för barn med särskilda behov
att riksdagen avslår motion 1984/85:2777 yrkande 10,

13. beträffande statsbidrag till fritidshem för utvecklingsstörda
att riksdagen avslår motion 1984/85:1763,

14. beträffande utredning om obligatorisk förskola
att riksdagen avslår motion 1984/85:1789,

15. beträffande stöd till familjedaghemmen
att riksdagen avslår motion 1984/85:1012,

16. beträffande information om alternativ barnomsorg
att riksdagen avslår motion 1984/85:1013,

17. beträffande talträning i förskolan

att riksdagen avslår motion 1984/85:1772,

18. beträffande sexårsverksamhet och kulturinsatser i förskolan
att riksdagen avslår motion 1984/85:1773.

Stockholm den 9 april 1985

På socialutskottets vägnar
INGEMAR ELIASSON

Närvarande: Ingemar Eliasson (fp), Evert Svensson (s), Göte Jonsson (m),
Kjell Nilsson (s), Blenda Littmarck (m), Stig Alftin (s), Ann-Cathrine
Haglund (m), Ulla Tillander (c), Maria Lagergren (s). Anita Persson (s),
Inga Lantz (vpk), Gunnar Ström (s), Rosa Östh (c), Aina Westin (s) och
Gullan Lindblad (m).

SoU 1984/85:23

23

Reservationer

Statsbidragssystem för barnomsorgen (mom. 1 i hemställan)

1. av Göte Jonsson, Blenda Littmarck, Ann-Cathrine Haglund och Gullan
Lindblad (alla m) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
har vid” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion 1984/85:2689
(yrkande 2) att ett statsbidragssystem för barnomsorgen skall vara neutralt i
förhållande till omsorgsform och huvudman och att det måste uppfylla
följande krav:

- Kommunal förskole- eller skolbarnsomsorg får inte gynnas på bekostnad
av enskilda alternativ eller familjedaghem.

- När de kvalitetskrav, som alltid måste ställas, är uppfyllda skall enligt vår
mening kommunerna vara skyldiga att räkna in de enskilda förskolorna i
bamomsorgsplanen.

- Deltidsförskolan skall berättiga till motsvarande statsbidrag som heltidsförskolan.

- Statsbidragen får inte utformas så att lång daghemsvistelse medför ett
oproportionerligt stort statsbidrag jämfört med kortare vistelsetider.

- Anslagsutrymme måste medges för införande av en vårdnadsersättning
från den 1 januari 1986.

De statsbidragsregler som antogs av riksdagen i december 1983 brister i
samtliga dessa avseenden. Utskottet anser därför att riksdagen hos regeringen
bör begära förslag till nya statsbidragsregler som uppfyller de krav som här
har räknats upp. På sikt bör för övrigt statsbidragen till barnomsorgen
avvecklas och ersättas av grundavdrag för barn, vårdnadsersättning och
avdragsrätt för nödvändiga barntillsynskostnader samt en väl utformad
kommunalskatteutjämning. Utskottet tillstyrker således motion 1984/
85:2689 yrkande 2 och motion 1984/85:2820. Härigenom tillgodoses även
syftet med motion 1984/85:2465. Med hänsyn till det anförda saknar utskottet
anledning att gå in på de bidragssystem som föreslås i motionerna 1984/
85:509 yrkande 2,1138 yrkande 3, 2447 samt 2777 yrkandena 6 och 8. De nu
nämnda motionerna avstyrks.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande statsbidragssystem för barnomsorgen
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2689 yrkande 2 och
motion 1984/85:2820 och med anledning av motion 1984/85:2465
samt med avslag på motion 1984/85:509 yrkande 2, motion
1984/85:1138 yrkande 3, motion 1984/85:2447 och motion 1984/
85:2777 yrkandena 6 och 8 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

SoU 1984/85:23

24

2. av Ulla Tillander (c) och Rosa Östh (c) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
har vid” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion 1984/85:1138
(yrkande 3) att statsbidraget till barnomsorgen bör reformeras i enlighet med
vad som föreslogs i proposition 1980/81:205 om förenklade statliga regler
inom barnomsorgen. Bidraget bör alltså utgå med 40 % av bruttokostnaden
för all barnomsorg som finns upptagen i kommunernas barnomsorgsplaner,
dvs. daghem, familjedaghem, deltidsförskola, föräldraledd barnomsorg och
öppen förskola. Utskottet anser att en sådan reform ger flera positiva
effekter. Det stimulerar kommunerna att med bevarad kvalitetsmålsättning
söka mindre resurskrävande organisation och lösning för barnomsorgen. Det
ger också ökad rättvisa mellan olika kommuner och olika delar av landet.
Riksdagen bör nu besluta att anta de riktlinjer för statsbidraget till
barnomsorgen som riksdagen beslutade om hösten 1981. Utskottet tillstyrker
alltså motion 1984/85:1138 yrkande 3. Härigenom tillgodoses även syftet med
motion 1984/85:2447. Med hänsyn till det anförda saknar utskottet anledning
att gå in på de bidragssystem som föreslås i motionerna 1984/85:509 yrkande

2, 2465, 2689 yrkande 2, 2777 yrkandena 6 och 8 samt 2820. De nu nämnda
motionerna avstyrks.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande statsbidragssystem för barnomsorgen
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1138 yrkande 3 och med
anledning av motion 1984/85:2447 samt med avslag på motion
1984/85:509 yrkande 2, motion 1984/85:2465, motion 1984/85:2689
yrkande 2, motion 1984/85:2777 yrkandena 6 och 8 och motion
1984/85:2820 beslutar anta de riktlinjer för statsbidrag till barnomsorgen
som beslutades av riksdagen hösten 1981,

3. av Ingemar Eliasson (fp) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
har vid” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det statsbidragssystem som antogs av riksdagen i
december 1983 har stora svagheter dels genom att bestämmelserna tvingar
fram långa vistelsetider, dels genom att enskilda förskolor missgynnas.
Statsbidragssystemet bör därför reformeras. Utskottet anser i likhet med vad
som anförs i motion 1984/85:509 (yrkande 2) att det är dags att anförtro
kommunerna ett större ansvar för dimensionering och drift av barnomsorgen.
Statens bidrag till barnomsorgen borde därför på sikt utgå med ett visst
belopp per barn i förskoleåldern i kommunen. Inom denna ram borde de
förtroendevalda i kommunen anförtros att fördela medlen efter de behov
som finns i resp. kommun. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till
reformerat statsbidrag i enlighet härmed. Vad utskottet nu anfört bör ges

SoU 1984/85:23

25

regeringen till känna. Det sagda innebär att utskottet avstyrker motionerna
1984/85:1138 yrkande 3,2447,2465,2689 yrkande 2, 2777 yrkandena 6 och 8
samt 2820.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande statsbidragssystem för barnomsorgen
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:509 yrkande 2 och med
avslag på motion 1984/85:1138 yrkande 3, motion 1984/85:2447,
motion 1984/85:2465, motion 1984/85:2689 yrkande 2, motion
1984/85:2777 yrkandena 6 och 8 samt motion 1984/85:2820 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. av Inga Lantz (vpk) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
har vid” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör statsbidraget till barnomsorgen utformas så
att det blir en verklig stimulans för kommunerna att bygga ut verksamheten.
Bidragskonstruktionen bör vidare vara sådan att den gynnar en kvalitativt
bra barnomsorg. Utskottet anser därför att statsbidraget bör kopplas ihop
med bindande miniminormer för personaltäthet, ytnormer och barngruppstorlekar.
För att säkra den kvantitativa utbyggnaden av barnomsorgen bör
ett driftbidrag utgå med 75 % av de faktiska driftkostnaderna och på så sätt
täcka personalkostnaderna. Genom att ytterligare höja barnomsorgsavgiften
med 0,7 procentenheter kan driftbidraget finansieras. Barnomsorgsavgiften
bör alltså höjas till 2,9 %.

Utskottet tillstyrker således motion 1984/85:2777 yrkandena 6 och 8. Till
frågan om ett temporärt anordningsbidrag, bindande kvalitetsnormer och
bidrag till insatser för barn med behov av särskilt stöd återkommer utskottet i
det följande.

Med hänsyn till detta ställningstagande har utskottet ingen anledning att gå
in på motionerna 1984/85:509 yrkande 2, 1138 yrkande 3, 2447, 2465, 2689
yrkande 2 samt 2820, som därför avstyrks.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande statsbidragssystem för barnomsorgen
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2777 yrkandena 6 och 8
och med avslag på motion 1984/85:509 yrkande 2, motion 1984/
85:1138 yrkande 3, motion 1984/85:2447, motion 1984/85:2465,
motion 1984/85:2689 yrkande 2 samt motion 1984/85:2820 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

SoU 1984/85:23

26

Lika statsbidrag till kommunal och alternativ barnomsorg (mom. 2 i
hemställan)

5. av Ingemar Eliasson (fp), Göte Jonsson (m), Blenda Littmarck (m),
Ann-Cathrine Haglund (m), Ulla Tillander (c), Rosa Östh (c) och Gullan
Lindblad (m) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”enskild regi” bort ha följande lydelse:

Utskottet har emellertid numera övertygats om att statsbidragssystemet
bör bygga på en princip som innebär likställighet mellan enskild och
kommunal barnomsorg. Barnomsorg i enskild regi utgör ett värdefullt
alternativ till de kommunala institutionsplatserna samtidigt som den från
samhällets synpunkt ofta är betydligt mer ekonomisk. De nuvarande
reglerna diskriminerar ideella och föräldradrivna omsorgsformer liksom
barnomsorg på deltid. I avvaktan på en större reformering av statsbidragssystemet
för barnomsorgen bör därför nuvarande regler för bidrag till alternativ
barnomsorg ändras i enlighet med vad som föreslås i motion 1984/85:509 (fp)
yrkande 3. Om grundläggande kvalitetskrav och regler om närvarotid m. m.
är uppfyllda och barnomsorgen omfattas av den kommunala barnomsorgsplanen
bör statsbidrag till alternativ barnomsorg utgå på exakt samma
grunder som till kommunal barnomsorg. Något ytterligare kriterium för rätt
till statsbidrag bör inte uppställas. Statsbidragsreglerna bör utformas med
utgångspunkt i vad utskottet här uttalat. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av vad här anförts saknar utskottet anledning att vidare gå
in på motion 1984/85:711 (s) vari begärs vissa villkor för att lika höga
statsbidrag skall utgå till alternativa daghemsformer som till kommunal
verksamhet. Motionen avstyrks.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

2. beträffande lika statsbidrag till kommunal och alternativ barnomsorg att

riksdagen med anledning av motion 1984/85:509 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Utbyggnaden av barnomsorgen under 1985/86 (mom. 5 i hemställan)

6. av Inga Lantz (vpk) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Såsom påpekas i motion 1984/85:2777 (yrkande 2) måste utbyggnaden av
den kommunala barnomsorgen ske med i genomsnitt 90 000 platser per år
fram till 1990 om alla barn som har förvärvsarbetande mödrar skall
garanteras en plats. Utskottet delar motionärernas uppfattning att alla barn

SoU 1984/85:23

27

till förvärvsarbetande eller studerande mödrar har rätt till en barnomsorgsplats.
En kraftig utbyggnad måste alltså ske. För det kommande budgetåret
är det dock inte praktiskt möjligt att bygga mer än ca 50 000 platser.
Utskottet tillstyrker alltså motionen (vpk) såvitt nu är i fråga (yrkande 2).

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

5. beträffande utbyggnaden av barnomsorgen under 1985186

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:2777 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

En allmän målsättning för utbyggnad av barnomsorgen (mom. 6 i hemställan)

7. av Inga Lantz (vpk) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”(yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

Som tidigare nämnts (se res. 6) måste den kommunala barnomsorgen
byggas ut med 450 000 platser till år 1990 innan alla barn till förvärvsarbetande
och studerande mödrar kan garanteras en barnomsorgsplats. Hundratusentals
barn står således utanför den kommunala barnomsorgen, vilket
skapar stor otrygghet. Utskottet, som anser att det bör vara lika självklart
med en barnomsorgsplats som det är att barn får plats i skolan vid sju års
ålder, vill med anledning av motion 1984/85:2777 yrkande 1 uttala att
målsättningen för utbyggnaden av barnomsorgen bör vara att alla barn upp
till tolv år skall kunna beredas plats i samhällets barnomsorg. Detta bör
riksdagen ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

6. beträffande en allmän målsättning för utbyggnad av barnomsorgen
att riksdagen med anledning av motion 1984/85:2777 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Utbyggnadens inriktning (mom. 7 i hemställan)

8. av Inga Lantz (vpk) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med
”Beträffande familjedaghemmens” och slutar med ”(yrkande 3)” bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att den bästa omsorgsformen
för flertalet förskole- och skolbarn är daghem och fritidshem. Utbyggnaden
av samhällets barnomsorg bör därför ske i form av daghem och fritidshem.
Familjedaghemmen bör endast utgöra ett komplement för barn i speciella
situationer. Vad utskottet nu anfört bör i enlighet med motion 1984/85:2777
yrkande 3 ges regeringen till känna.

SoU 1984/85:23

28

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

7. beträffande utbyggnadens inriktning

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:2777 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Utbyggnadens inriktning (motiveringen till mom. 7 i hemställan)

9. av Ingemar Eliasson (fp), Göte Jonsson (m), Blenda Littmarck (m),
Ann-Cathrine Haglund (m), Ulla Tillander (c), Rosa Östh (c) och Gullan
Lindblad (m) som anser att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 11 som
börjar med ”Beträffande familjedaghemmens” och slutar med ”(yrkande
3)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående uttalat sig för likställighet mellan olika
former av barnomsorg (res. 1-3 samt 5). Utskottet anser följaktligen inte att
utbyggnaden av daghem och fritidshem skall främjas på bekostnad av
familjedaghemmen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen
(vpk) såvitt nu är i fråga (yrkande 3).

Ett temporärt anordningsbidrag (mom. 8 i hemställan)

10. av Inga Lantz (vpk) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
är” och slutar med ”(yrkande 7)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att driftbidraget (se res. 4) bör
kombineras med ett temporärt anordningsbidrag för att säkra både den
kvantitativa och den kvalitativa utbyggnaden av barnomsorgen. Bidraget bör
utgå med 300 000 kr. per avdelning i heltidsförskola och fritidshem.
Riksdagen bör enligt utskottets mening besluta om ett sådant bidrag för
nybyggnad inom barnomsorgen fr. o.m. den 1 juli 1985 och tills vidare.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

8. beträffande ett temporärt anordningsbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2777 yrkande 7 beslutar
att inrätta anordningsbidrag inom barnomsorgen i enlighet med
vad utskottet anfört,

Ett temporärt anordningsbidrag (motiveringen till mom. 8 i hemställan)

11. av Ingemar Eliasson (fp), Göte Jonsson (m), Blenda Littmarck (m),
Ann-Cathrine Haglund (m), Ulla Tillander (c), Rosa Östh (c) och Gullan
Lindblad (m) som anser att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 11 som
börjar med ”Utskottet är” och slutar med ”(yrkande 7)” bort ha följande
lydelse:

SoU 1984/85:23

29

Utskottet finner inte skäl att nu göra en annan bedömning, varför
motionen avstyrks även i denna del (yrkande 7).

Bindande kvalitetsnormer (mom. 9 i hemställan)

12. av Inga Lantz (vpk) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
vidhåller” och slutar med ”(yrkandena 4 a, b och c)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet kan inte godta att kvalitetskraven på barnomsorgen sänks. För
att kvaliteten inom barnomsorgen skall kunna upprätthållas och utvecklas
måste det införas bindande miniminormer i fråga om barngruppernas storlek
och personaltätheten. Ytnormer måste bibehållas. För åldersgrupperna 3-12
år, inom förskolan och fritidshemmen bör grupperna inte vara större än 15
barn. För de s. k. småbarnsgrupperna, i åldrarna upp till 3 år, bör antalet inte
överstiga 10 barn. När det gäller s. k. utvidgad syskongrupp, barn från 0,5 till
12 år bör barnantalet vara 12-15, beroende på åldersfördelningen i gruppen.
Det är viktigt att antalet barn i grupperna inte är för stort, men det är också
viktigt att barngrupperna i största möjliga utsträckning hålls ihop under hela
förskoleperioden. Att barnen har en fast grupptillhörighet under en lång tid
är väsentligt för trygghet och kontinuitet i deras tillvaro. Vidare bör de
rekommendationer för personaltäthet som socialstyrelsen utfärdat gälla. Det
innebär 0,40 personal per barn i åldrarna 0,5-3 år, 0,20 i åldrarna 3-7 år och
0,17 i åldrarna 7-12 år. Ytnormen måste bibehållas och fastställas till 9,0-9,5
m2 per plats, med vissa möjligheter till dispens så att kravet kan sänkas till
7,0-7,5 m2 om det i övrigt finns goda planlösningar som kompenserar den
minskade ytan.

Utskottet tillstyrker således motion 1984/85:2777 yrkande 4.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

9. beträffande bindande kvalitetsnormer
att riksdagen med anledning av motion 1984/85:2777 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Fasta vikarier (mom. 10 i hemställan)

13. av Inga Lantz (vpk) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Yrkanden
om” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

För att så långt möjligt få utbildade och erfarna vikarier inom barnomsorgen
anser utskottet att ett system med fasta vikarier i en personalpool, knutna
till speciella barnstugor, bör införas. En lämplig dimensionering av en sådan
vikariepool är en vikarie på fem anställda. Det sagda innebär att utskottet
tillstyrker motion 1984/85:2777 yrkande 5.

SoU 1984/85:23

30

dels att utskottet under moni. 10 bort hemställa

10. beträffande fasta vikarier

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:2777 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Tjänsteformer inom barnomsorgen (mom. 11 i hemställan)

14. av Inga Lantz (vpk) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Ett
yrkande” och slutar med ”(yrkande 9)” bort ha följande lydelse:
Socialstyrelsen har i sin rapport Utvecklingsplan för barnomsorgen,
redovisad i regeringens skrivelse 1982/83:34, beträffande personalen inom
barnomsorgen framhållit att det är angeläget med en enhetlig yrkeskår och
att alla anställda borde ha en likvärdig grundutbildning. Även utskottet anser
att det med förskolans arbetssätt endast skall finnas en personalgrupp.
Utskottet delar alltså uppfattningen i motion 1984/85:2777 yrkande 9 att
uppdelningen i barnskötar- och förskollärartjänster på sikt bör avskaffas och
ersättas av en tjänsteform benämnd förskollärare. Vad utskottet nu anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

11. beträffande tjänsteformer inom barnomsorgen

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:2777 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Stödpersonal för barn med särskilda behov (mom. 12 i hemställan)

15. av Inga Lantz (vpk) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
”Beträffande bidragen” och slutar med ”(yrkande 10)” bort ha följande
lydelse:

Beträffande bidragen till barn med behov av särskilt stöd anser utskottet
att de regler som riksdagen antog i december 1983 inte går tillräckligt långt.
Det räcker inte med ett schablonmässigt bidrag utan stödet bör enligt
utskottets mening täcka de verkliga kostnaderna. Utskottet tillstyrker därför
det förslag som läggs fram i motion 1984/85:2777 yrkande 10 och som innebär
att när ett daghem eller fritidshem får barn med behov av extra stöd och
stimulans skall statsbidrag utgå för den extra personalförstärkning som
behövs för att tillgodose barnens behov. Bidraget skall utgå i efterskott för
hela den faktiska kostnad kommunen haft för denna stödpersonal. Vad
utskottet här uttalat bör i enlighet med motionen ges regeringen till känna.

SoU 1984/85:23

31

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

12. beträffande stödpersonal för barn med särskilda behov

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:2777 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Information om alternativ barnomsorg (mom. 16 i hemställan)

16. av Ingemar Eliasson (fp), Göte Jonsson (m), Blenda Littmarck (m),
Ann-Cathrine Haglund (m), Ulla Tillander (c), Rosa Östh (c) och Gullan
Lindblad (m) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”En
motion” och slutar med ”1984/85:1013 (c)” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns flera skäl att
stimulera och utveckla alternativa barnomsorgsformer. De erfarenheter som
i dag finns av alternativ barnomsorg bör tas till vara. Utskottet anser att detta
är en uppgift för socialstyrelsen och att socialstyrelsen också bör svara för
informationen till kommunerna om alternativ barnomsorgsverksamhet. Den
information som i dag utgår i detta hänseende är alltför knapphändig. Vad
utskottet här anfört om socialstyrelsens uppgifter i fråga om alternativ
barnomsorgsverksamhet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottet under mom. 16 bort hemställa

16. beträffande information om alternativ barnomsorg

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:1013 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

beträffande statsbidrag till fritidshem för utvecklingsstörda av Ulla Tillander
och Rosa Östh (båda c) som anför:

Vi utgår från att den integrering av de psykiskt utvecklingsstörda
ungdomarnas fritidsverksamhet, som enligt propositionen med förslag till
omsorgslag skall komma till stånd, inte innebär ett absolut krav på en total
integrering, utan att man beaktar dessa ungdomars särskilda behov. En
närmare behandling av denna fråga kommer att ske i samband med att
riksdagen tar ställning till propositionen.

SoU 1984/85:23 32

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Omsorg om barn och ungdom 1

F1. Bidrag till kommunal barnomsorg 1

Motioner 1

Utskottet 4

Allmän bakgrund 4

Statsbidragsregler för barnomsorgen 5

Utbyggnaden av barnomsorgen 10

Kvalitetsnormer m. m. inom barnomsorgen 12

Statsbidrag till fritidshem för psykiskt utvecklingsstörda 13

Utredning om obligatorisk förskola 14

Information om familjedaghem m. m 16

Vissa insatser inom barnomsorgen 17

Utskottets hemställan 21

Reservationer 23

1. Statsbidragssystem för barnomsorgen (mom. 1 i hemställan) av

m 23

2. d:oavc 24

3. d:oavfp 24

4. d:oavvpk 25

5. Lika statsbidrag till kommunal och alternativ barnomsorg

(mom. 2 i hemställan) avfp, m, c 26

6. Utbyggnaden av barnomsorgen under 1985/86 (mom. 5 i hemställan)
av vpk 26

7. En allmän målsättning för utbyggnad av barnomsorgen (mom. 6 i

hemställan) av vpk 27

8. Utbyggnadens inriktning (mom. 7 i hemställan) av vpk 27

9. Utbyggnadens inriktning (motiveringen till mom. 7 i hemställan)

avfp, m, c 28

10. Ett temporärt anordningsbidrag (mom. 8 i hemställan) av vpk .. 28

11. d:oavfp,m,c 28

12. Bindande kvalitetsnormer (mom. 9 i hemställan) av vpk 29

13. Fasta vikarier (mom. 10 i hemställan) av vpk 29

14. Tjänsteformer inom barnomsorgen (mom. 11 i hemställan) av

vpk 30

15. Stödpersonal för barn med särskilda behov (mom. 12 i hemställan)
av vpk 30

16. Information om alternativ barnomsorg (mom. 16 i hemställan)

avfp, m, c 31

Särskilt yttrande betr. statsbidrag till fritidshem för utvecklingsstörda
av c 31

minab/gotab Stockholm 1985 82553