SoU 1984/85:20

Socialutskottets betänkande
1984/85:20

om anslag till Socialdepartementet m. m. (prop. 1984/85:100 bil. 7
delvis)

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag till medelsanvisningar
under avsnitt A. Socialdepartementet m. m. I anslutning till anslaget
A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet behandlas
fem motionsyrkanden (s, c och fp-m-c-vpk) bl. a. rörande frågan om en
medicinsk språknämnd och frågan om forskning beträffande alkohol och
ekonomi. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

FEMTE HUVUDTITELN
A. Socialdepartementet m. m.

1. A 1. Socialdepartementet. A 2. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna A 1 och A 2 (s.16 och 17) samt
hemställer

1. att riksdagen för budgetåret 1985/86 till Socialdepartementet anvisar
ett förslagsanslag av 20 757 000 kr.,

2. att riksdagen för budgetåret 1985/86 till Kommittéer m. m. anvisar
ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.

2. A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet. Regeringen
har under punkt A 3 (s. 17-20) föreslagit riksdagen att till Forskningsoch
utvecklingsarbete samt försöksverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa
ett reservationsanslag av 33 390 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:508 av Gunnar Olsson (s) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
inrättandet av en medicinsk språknämnd.

I motion 1984/85:2160 av Karin Israelsson m.fl. (c) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

1 Riksdagen 1984/85. 12 sami. Nr20

Rättelse: S. 7, rad 9 Står: 185/86 Rättat till: 1985/86

rad 14 Står: 1 682 00 kr. Rättat till: 1 682 000 kr.

SoU 1984/85:20

motionen anförts om det informationsansvar som ligger hos det medicinsktetiska
organ som håller på att inrättas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om sammanställning av erfarenheter från etiska forskningskommittéer
och påskyndande av utformning av etiska regler.

I motion 1984/85:2268 av tredje vice talman Karl Erik Eriksson m. fl. (fp,
m, c, vpk) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att resurser ges till
den ekonomiska forskningen så att frågan om alkoholens ekonomiska
samband kan kartläggas med högsta möjliga forskarkompetens.

Motivering till motionen finns i motion 1984/85:2267.

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete, FoU,
samt försöksverksamhet inom socialdepartementets verksamhetsområde.
Delegationen för social forskning (DSF) bereder ansökningar om bidrag från
anslaget samt har också till uppgift att initiera och stimulera FoU inom
socialsektorn. I den av riksdagen antagna propositionen om forskning
(1983/84:107, UbU 28, rskr 401) fastlades en treårig forskningsram. Socialdepartementet
tillfördes 5 milj. kr. för forskning om viktiga problem inom
social- och hälsovårdsområdet. Den prioritering som gjordes i föregående
forskningspolitiska beslut (prop. 1981/82:106, UbU 37, rskr 397) ligger fast.
Det innebär att forskning som avser social- och hälsovårdsområdet skall
prioriteras med utgångspunkt i ett samhälls- och beteendevetenskapligt
perspektiv.

Under budgetåret 1983/84 tillfördes anslaget 1,2 milj. kr. för att främja den
långsiktiga kunskapsuppbyggnaden bl. a. inom ämnet socialt arbete, den
barn- och familjepolitiska forskningen, invandringsforskning med socialpolitisk
inriktning, hälso- och sjukvårdsforskning i ett hälsopolitiskt och samhällsvetenskapligt
perspektiv samt epidemiologisk forskning. I budgetpropositionen
redogörs vidare för den stipendieverksamhet som DSF påbörjat
samt för aktuella forsknings- och utvecklingsprojekt.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning avseende
anslaget A 3. Forskning och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet.

I motion 1984/85:508 av Gunnar Olsson (s) hemställs att riksdagen skall ge
regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av inrättandet
av en medicinsk språknämnd. Motionären framhåller att samtalen med
läkare är ett mycket viktigt instrument för att patienten skall kunna förstå sin
situation och tillgodogöra sig den information som han har rätt till enligt
hälso- och sjukvårdslagen. Enligt motionären ställs det krav på att alla som
arbetar med sjukvård lär sig tala med patienten på dennes eget språk och
detta måste i större utsträckning än vad hittills skett genomsyra utbildningen.

Frågan om det medicinska språket har behandlats av utskottet vid flera

SoU 1984/85:20

tillfällen. I utskottets betänkande SoU 1982/83:21 lämnades en utförlig
redogörelse för tidigare riksdagsbehandling av frågan och för de utredningar
som företagits på området. Utskottet uttalade i betänkande SoU 1983/84:18,
då frågan senast behandlades, bl. a. att behovet av medicinsk språkvård
fortfarande är stort och att konkreta åtgärder måste komma till stånd, bl. a.
för att uppfylla intentionerna i hälso- och sjukvårdslagen. Utskottet förutsatte
att socialstyrelsen skyndsamt skulle ta initiativ till överläggningar med
sjukvårdshuvudmännen och så snart det kunde ske framlägga förslag till hur
behovet av en medicinsk språkvård kunde tillgodoses. Några förslag har inte
presenterats. Enligt vad utskottet har erfarit har emellertid en informell
arbetsgrupp inom regeringskansliet nu börjat bearbeta problemen, framför
allt beträffande det medicinska allmänspråket. Förutom det positiva intresse
som frågan om den medicinska språkvården har mött i skilda sammanhang,
t. ex. i riksdagen, har bl. a. socialstyrelsens arbete med att försvenska
medicinska facktermer uppmärksammats som ytterligare motiv att ta sig an
den medicinska språkvården. I regeringens nyligen framlagda proposition
1984/85:189 om patientjournallag m. m. föreslås i en särskild bestämmelse
bl. a. att de journalhandlingar som upprättas inom hälso- och sjukvården
skall vara skrivna på svenska och så långt möjligt förståeliga för patienten.

Utskottet vill erinra om att patienten enligt hälso- och sjukvårdslagen skall
ges upplysningar om sitt hälsotillstånd och om de behandlingsmetoder som
står till buds samt om att vården och behandlingen så långt möjligt skall
utformas och genomföras i samråd med patienten. För att detta skall bli
möjligt är det som motionären också framför, nödvändigt att alla som arbetar
med sjukvård - inte minst läkarna - lär sig tala med patienten på ett sätt som
denne förstår. Enligt utskottets mening är det därför tillfredsställande att
frågan om den medicinska språkvården nu tagits upp inom regeringskansliet.
Utskottet vill understryka vikten av att det arbete som inletts rörande den
medicinska språkvården bedrivs målmedvetet och skyndsamt.

Mot bakgrund av det initiativ som sålunda tagits i regeringskansliet
påkallar motion 1984/85:508 (s) ingen riksdagens åtgärd och avstyrks därför.

I motion 1984/85:1293 av Rune Torwald och Jan Hyttring (båda c)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande vikten av att med FoU-medel stödja framtagandet
av ett nytt dentalmaterial för att eliminera riskerna för oralgalvanism.
Motionärerna framhåller att användningen av amalgam vid tandlagning är
förenad med väsentliga problem, varför det bör vara en angelägen samhällelig
uppgift att snarast möjligt få fram andra lämpliga tandlagningsmaterial
utan amalgamets negativa effekter för vissa patienter.

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare behandlat motioner som rört oral
galvanism, senast i betänkandet SoU 1984/85:12 om tandvårdslag, mm. (s.
12-14). Utskottet anförde då bl. a. att det måste förutsättas att man inom
odontologin gör vad som är möjligt för att klarlägga amalgamets eventuella
skadeverkningar och för att få fram fullgoda alternativa tandlagningsmateri -

SoU 1984/85:20

al. Det erinrades vidare om att socialstyrelsen enligt uppdrag från regeringen
skall ange ytterligare behov av forskning och annan kunskapsutveckling om
materialens lokala och generella biverkningar. Utskottet fann mot bakgrund
av den i betänkandet lämnade redogörelsen att flera initiativ tagits som är
ägnade att bringa problemen med tandlagningsmaterial och oral galvanism
närmare sin lösning och avstyrkte då aktuella motioner.

Enligt utskottets mening har ingenting framkommit som motiverar en
ändrad bedömning. Det bör ankomma på ansvariga myndigheter att på
sedvanligt sätt bedöma vilka forskningsprojekt som bör beviljas medel från
anslaget. Motionen (c) avstyrks därför.

I motion 1984/85:2160 av Karin Israelsson m.fl. (c) aktualiseras vissa
medicinsk-etiska frågor. Motionärerna yrkar att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om det informationsansvar
som ligger hos det medicinskt-etiska organ som håller på att inrättas
(yrkande 1) samt om sammanställning av erfarenheter från etiska forskningskommittéer
och påskyndande av utformning av etiska regler (yrkande 2). I
motionen framhålls att stor vikt måste läggas på information för att förbereda
allmänheten inför beslut som de själva skall fatta i etiska frågor som t. ex.
införandet av hjärndödsbegreppet eller beträffande selektiva aborter. Motionärerna
anför vidare att det i dag finns rätt stor erfarenhet hos forskningskommittéer
och andra organ ute i landet omkring dessa och andra etiska
frågeställningar. Dessa erfarenheter borde enligt motionärernas uppfattning
kunna tas till vara och föras vidare.

Initiativet till bildandet av ett medicinsk-etiskt organ togs av utskottet i
betänkandet 1984/85:4. Utskottet anförde därvid bl. a. följande:

Även utskottet anser det önskvärt att åstadkomma en mera samlad
överblick över de existentiella och andra etiska frågor som den snabba
utvecklingen på det medicinska området ger upphov till. De olika utredningsinsatser
som pågår ger visserligen ett gott underlag för ställningstaganden
i vissa delfrågor men ger inte den helhetssyn på den medicinsk-etiska
problematiken som behövs för att den etiska debatten skall kunna hålla
jämna steg med forskningen. En lösning som skulle kunna svara såväl mot å
ena sidan politikernas behov av att på ett tidigt stadium informeras om nya
forskningsrön och nya tekniker som å andra sidan forskarnas behov av
riktlinjer innan en ny medicinsk teknik tas i bruk vore ett permanent
medicinsk-etiskt organ, gärna med tvärvetenskaplig inriktning, där bl. a.
parlamentariker, sjukvårdsansvariga, forskare och teologer kunde samråda i
medicinsk-etiska frågor och där grundläggande gemensamma värderingar
kunde formuleras. Arbetet i ett sådant organ skulle kunna bedrivas
kontinuerligt och i öppna former och koncentreras på frågor av aktuellt
intresse. Existentiella frågor i den medicinska utvecklingen, såsom
människosyn och allas lika värde måste självfallet få ett betydande utrymme i
diskussionerna. Vid behov skulle initiativ kunna tas till särskilda utredningsinsatser
och eventuell lagstiftning på speciella områden. Några sådana frågor
har berörts i det föregående. Det kan även finnas behov av en mera allmän
redovisning av aktuell forskning inom vissa områden och de etiska frågor som
den kan ge upphov till m. m. Även detta skulle kunna diskuteras inom ramen

SoU 1984/85:20

för ett sådant permanent medicinsk-etiskt organ som utskottet här har
efterlyst. Utskottet anser därför att regeringen skyndsamt bör överväga
lämplig form för ett kontinuerligt informations- och åsiktsutbyte i fråga om
sådan medicinsk forskning och behandling som kan anses känslig för den
mänskilga intergriteten eller påverka respekten för människovärdet.

Riksdagen beslöt att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Enligt vad utskottet har inhämtat har beslut om inrättande av ett
medicinsk-etiskt råd fattats av regeringen den 14 mars. I beslutet anges bl. a.
att det är viktigt att rådet kan arbeta under öppna former så att det stimulerar
till debatt och ställningstagande i frågorna samt att ett av flera sätt då kan
vara att anordna hearings i olika frågor. I beslutet anges vidare att rådet
också bör fungera som ett organ för informations- och åsiktsutbyte och att det
därför bör samla in och väga faktamaterial samt sprida denna kunskap om de
medicinsk-etiska frågorna.

Mot bakgrund av vad utskottet sålunda yttrande i samband med initiativet
till skapandet av det medicinsk-etiska organet samt vad som angivits av
regeringen i dess beslut den 14 mars anser utskottet något riksdagens initiativ
med anledning av motionen obehövligt. Motion 1984/85:2160 (c) avstyrks
därför.

I motion 1984185:2268 av tredje vice talman Karl Erik Eriksson m.fl. (fpt
m, c, vpk) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att resurser ges till
den ekonomiska forskningen så att frågan om alkoholens ekonomiska
samband kan kartläggas med högsta möjliga forskarkompetens. Motionärerna
anför bl. a. att vissa grupper, främst de s. k. vin- och spritagenterna, gör
betydelsefulla vinster på alkoholförsäljningen medan samhället/skattebetalarna
åsamkas stora kostnader. Motionärerna anser att det är väsentligt att
ställa alkoholkonsumtionen i relation till de omfattande ekonomiska effekter
alkoholbruket innebär. Forskning om alkohol och ekonomi kan enligt
motionärerna utgöra ett värdefullt komplement till annan forskning och
möjliggöra bättre beslutsunderlag i alkoholpolitiken.

Utskottet vill inledningsvis understryka att behovet av forskning är stort
inom hela missbruksområdet. Det är också ett prioriterat forskningsområde.
Missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel berör många
olika forskningsområden. Flera särskilda professurer för alkoholforskning
finns inrättade, såväl vid medicinsk fakultet (klinisk alkohol- och narkotikaforskning,
psykologisk alkoholforskning, experimentell alkohol- och narkotikaforskning)
som vid samhällsvetenskaplig fakultet (sociologisk alkoholforskning,
vårdforskning med särskild inriktning på alkoholmissbruk). En
rad forskningsprojekt kring alkohol pågår också för närvarande, bl. a. med
stöd av delegationen för social forskning.

Socialstyrelsen följer utvecklingen förutom på vårdområdet också av
alkoholförsäljningen och prisutvecklingen för alkoholvaror m. m. Enligt
riksdagens beslut med anledning av proposition 1984/85:19 (SoU 1984/85:8)

SoU 1984/85:20

skall vidare Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN)
fr. o. m. den 1 juli 1985 ha det samlade ansvaret för att följa drogutvecklingen
i landet och sprida information om förändringarna.

Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning (NÅD) anordnade
hösten 1980 ett forskarseminarium om alkohol och ekonomi. Frågan delades
därvid i tre problemområden. Det första rörde alkoholpolitiken och därvid
konstaterades att problemet är att vid utformningen av alkoholpolitiken
relatera sociala och hälsomålsättningar till privatekonomiska och statsfinansiella
intressen. Det andra rörde alkoholens betydelse för vissa näringsgrenar,
främst jordbruk, industri och servicenäringar samt som skatteobjekt.
Som tredje ämnesområde behandlades beräkningen av alkoholkostnader -”de totala samhälleliga kostnaderna av alkoholen”. Resultatet av seminariet
presenterades i skriften Alkohol och ekonomi i Norden. NÅD hade genom
seminariet övertygats om att det är viktigt att bättre än tidigare kunna föja
med alkoholens ekonomiska betydelse i de nordiska samhällena, men hade
inga vidare planer på att för egen del fortsätta verksamheten på området. Så
har inte heller skett.

Av en undersökning av alkoholkonsumtionens samhällsekonomiska kostnader
i Sverige 1981 gjord av nationalekonomen Anders Johnsson, framgår
att det enligt en försiktig uppskattning fanns skäl att förmoda att svenskars
konsumtion av alkohol var en bidragande orsak till produktionskostnader,
produktionsbortfall, vård, egendomsskador och förebyggande åtgärder
under 1981 till en samhällsekonomisk kostnad av åtminstone 50 miljarder kr.
eller motsvarande omkring nio procent av bruttonationalprodukten.

Bruket av beroendeframkallande medel är ett av våra stärsta samhällsproblem.
Behovet av fortsatta och fördjupade forskningsinsatser är därför stort.
Dessa insatser bör enligt utskottets mening i första hand inriktas på att
klarlägga de mänskliga och samhälleliga faktorer som gör att så många
människor missbrukar droger. Forskning om alkohol och ekonomi kan dock
utgöra ett värdefullt komplement till denna forskning och ge kusnskap om
t. ex. de ekonomiska faktorer som påverkar alkoholkonsumtionens storlek
och dess fördelning. Därigenom kan sådan forskning bidra till en mer effektiv
alkoholpolitik. Initiativ till önskvärd forskning kring alkohol kan bl. a. tas av
det alkohol- och narkotikapolitiska råd som inom kort skall tillsättas (jfr
prop. 1984/85:19, SoU 8). Behöriga myndigheter får därefter i vanlig ordning
pröva vilka forskningsprojekt som bör beviljas statligt stöd. Motionen (fp, m,
c, vpk) avstyrks.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en medicinsk språknämnd
att riksdagen avslår motion 1984/85:508,

SoU 1984/85:20

2. beträffande oral galvanism

att riksdagen avslår motion 1984/85:1293,

3. beträffande medicinsk-etiska frågor

att riksdagen avslår motion 1984/85:2160,

4. beträffande alkoholforskning

att riksdagen avslår motion 1984/85:2268,

5. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 33 390 000 kr.

3. A 4. extra utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A
4 (s. 20) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1985/86 till Extra utgifter anvisar ett
reservationsanslag av 1 682 000 kr.

Stockholm den 16 april 1985

På socialutskottets vägnar
INGEMAR ELIASSON

Närvarande: Ingemar Eliasson (fp), Evert Svensson (s), Göte Jonsson (m),
Blenda Littmarck (m), Stig Alftin (s), Lilly Bergander (s), Ann-Cathrine
Haglund (m), Ulla Tillander (c), Maria Lagergren (s), Anita Persson (s),
Ingvar Eriksson (m), Inga Lantz (vpk), Rosa Östh (c), Aina Westin (s) och
Yvonne Sandberg-Fries (s).

minab/gotab Stockholm 1985 82607