SoU 1984/85:14

Socialutskottets betänkande
1984/85:14

om vissa anslag till socialt behandlingsarbete m. m. (prop. 1984/
85:100 bil. 7 delvis)

I betänkandet behandlas regeringens i proposition 1984/85:100 bil. 7
(socialdepartementet) framlagda förslag om anslag för budgetåret 1985/86
under avsnitt H. Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik
såvitt avser anslagen H 1, H 4 och H 5 samt under avsnitt I. Internationell
samverkan. I anslutning till avsnittet H. Socialt behandlingsarbete, alkoholoch
narkotikapolitik behandlas ett antal motionsyrkanden.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag till medelsanvisning
för upplysning och information på drogområdet, bidrag till organisationer
m. m., utveckling och försök med vissa vårdformer samt för internationell
samverkan. Utskottets m- och c-ledamöter reserverar sig till förmån för en
omfördelning av medel rörande området Alkohol och arbetsliv mellan
anslagen H 1. Upplysning och information på drogområdet och H 4. Bidrag
till organisationer m. m.

Utskottet behandlar vidare ett antal motionsyrkanden som gäller bl. a.
upplysning och information på drogområdet, metodutveckling inom socialtjänsten,
alkoholmissbruk bland kvinnor, åtgärder mot kvinnomisshandel
och prostitution, olika former av socialt behandlingsarbete bland invandrare,
behandlingscentrum för tortyroffer samt åtgärder vid sexuella övergrepp mot
barn. Utskottet avstyrker samtliga motioner. Utskottets vpk-ledamot reserverar
sig beträffande bidrag till kommunernas narkotikabekämpning, insatser
för metodutveckling inom socialtjänsten och ett socialt stödprojekt bland
invandrarungdom m. m.

FEMTE HUVUDTITELN
Proposition 1984/85:100 bil. 7

Regeringen har under punkterna H 1, H 4 och H 5 (s. 162-166 och
168-173) föreslagit

(H 1) att riksdagen till Upplysning och information på drogområdet för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 39 251 000 kr.,

(H 4) att riksdagen till Bidrag till organisationer m. m. för budgetåret
1985/86 anvisar ett anslag av 16 124 000 kr.,

(H 5) att riksdagen till Utveckling och försök med vissa vårdformer för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 18 060 000 kr.

1 Riksdagen 1984185.12 sami. Nr 14

SoU 1984/85:14

Regeringen har vidare under punkterna I 1 och I 2 (s. 175-176) föreslagit

(I 1) att riksdagen till Bidrag till världshälsoorganisationen samt internationellt
socialpolitiskt samarbete m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag av 29 330 000 kr.,

(I 2) att riksdagen till Vissa internationella kongresser i Sverige för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 200 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:707 av Ann-Cathrine Haglund och Elisabeth Fleetwood
(båda m) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fördjupad kunskap om sexuella övergrepp mot
barn skall ingå i utbildning och vidareutbildning av alla som arbetar med barn
och ungdom samt av all berörd personal i rättsväsendet.

I motion 1984/85:795 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen hemställer hos regeringen om åtgärder för att starta ett
socialt stödprojekt bland invandrarungdomar i enlighet med vad som anförs i
motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att detta
stödprojekt bör organiseras och administreras av kommunerna med full
kostnadstäckning genom statsbidrag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att detta
statsbidrag bör finansieras genom en särskild arbetsgivaravgift.

I motion 1984/85:805 av Alexander Chrisopoulos m. fl. (vpk) föreslås att
riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande att kommunerna
ges särskilt ekonomiskt stöd för metodutveckling av socialtjänstens arbete
med utsatta familjer från olika etniska grupper.

I motion 1984/85:1288 av Thure Jadestig (s) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att kokain (cocainum INN) och fencyklidin (phencyclidinum
INN) skall överföras till narkotikaförteckning 1.

I motion 1984/85:1535 av Mona Sahlin m.fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om
ungdomens situation i Stockholmsregionen.

I motion 1984/85:1762 av Kerstin Anér och Linnea Hörlén (båda fp)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär initiativ för att samarbetet
mellan olika myndigheter i fall av misstänkt incest blir effektivare och bättre
tillgodoser barnens intressen.

I motion 1984/85:1775 av Karin Israelsson (c) föreslås att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
ökade insatser till förebyggande och vård av alkoholskador bland kvinnor.

SoU 1984/85:14

I motion 1984/85:1776 av Thure Jadestig (s) föreslås

1. att riksdagen bifaller förslaget till uppräkning av statsbidraget till vissa
nykterhetsorganisationer m. fl. med de 3 % som regeringen förslagit,

2. att riksdagen beslutar öka anslaget med 9 %, vilket utgör kompensation
för effekterna av periodisering av utbetalningen av statsbidraget för ett
av de två budgetår denna ordning varit i kraft så att anslaget utgår med
14 565 500 kr., vilket är en ökning med 1 160 000 kr. jämfört med
regeringens förslag.

I motion 1984/85:1777 av Thure Jadestig (s) och Agne Hansson (c)
hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om stödet till information på drogområdet.

I motion 1984/85:1788 av Bengt Silfverstrand och Hans Pettersson i
Helsingborg (båda s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts om behovet av bättre samordning av
insatserna på det alkoholpolitiska området.

I motion 1984/85:2180 av Margareta Persson och Barbro Nilsson i
Örnsköldsvik (båda s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att kommunerna bör stimuleras till nya former av behandlingsarbete
för att hjälpa de prostituerade kvinnorna, genom att medel från anslaget
H 5 i socialdepartementets budget kan användas härför.

Motivering till motionen finns i motion 1984/85:2179.

I motion 1984/85:2199 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnors alkoholmissbruk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utveckling av vårdmetoder.

Motivering till motionen finns i motion 1984/85:2198.

I motion 1984/85:2306 av Karin Andersson m. fl. (c) hemställs, såvitt här är
i fråga (yrkandena 1, 4 och 5),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
sagts om familjerådgivning för invandrarfamiljer och utbildning av familjerådgivare,

4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att socialstyrelsen ges i
uppdrag att beakta vad i motionen anförts om fosterhemsplacering av barn
tillhörande språkliga eller etniska minoriteter,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ekonomiskt stöd till nystartat rehabiliteringscenter för tortyroffer
i Sverige.

I motion 1984/85:2315 av Karin Andersson m. fl. (c) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
sagts om våld och övergrepp mot kvinnor,

SoU 1984/85:14

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen sagts om kvinnors missbruk.

Motivering till motionen finns i motion 1984/85:2312.

I motion 1984/85:2455 av Göte Jonsson m.fl. (m) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omfördelning av budgetmedel till organisationer och sammanslutningar
som arbetar för stöd och hjälp åt missbrukare,

2. att riksdagen vid behandling av proposition 1984/85:100 bil. 7 beslutar
att för budgetåret 1985/86 under anslaget H 1. Upplysning och information
på drogområdet anvisa 35 951 000 kr.,

3. att riksdagen vid behandling av anslaget H 4. Bidrag till organisationer
m. m., under förutsättning av bifall till yrkande 2 ovan, anvisar 19 424 000 kr.

I motion 1984/85:2457 av Gunnel Jonäng (c) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att förstärka barns
rättssäkerhet och skydd vid sexuella övergrepp,

2. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder som syftar till rehabilitering
av hela familjen,

3. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att skapa konkreta och
snabba rutiner när sexuella övergrepp redovisas.

I motion 1984/85:2464 av Karin Söder och Olof Johansson (båda c)
hemställs, såvitt här är i fråga (yrkande 2), att riksdagen beslutar begära att
regeringen låter utreda situationen för invandrarbarn och -ungdomar i syfte
att finna metoder att förebygga ohälsa.

I motion 1984/85:2722 av Karin Söder m.fl. (c) hemställs

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om informations- och utbildningsinsatser,

2. att riksdagen beslutar uttala att forskningen om sexuella övergrepp mot
barn bör förstärkas.

I motion 1984/85:2809 av Inga Lantz m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att förslag om ett särskilt statsbidrag för
kommunernas bekämpning av narkotikaproblem bör inrättas.

Utskottet

Medel för upplysning och information på drogområdet

I budgetpropositionen föreslås 39 251 000 kr. under anslaget H 1. Upplysning
och information på drogområdet.

För den informationsverksamhet om alkohol och andra droger som
bedrivs av socialstyrelsens byrå för alkohol- och narkotikafrågor beräknas
1 064 000 kr. budgetåret 1985/86. För bidrag för information genom
föreningslivet (tidigare socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor) beräknas

SoU 1984/85:14

sammanlagt 10 815 000 kr., varav minst 3 400 000 kr. till arbetsmarknadens
organisationer för insatser inom området Alkohol och arbetsliv. För statens
ungdomsråds verksamhet med upplysning om alkohol- och narkotikaproblemen
beräknas 4 300 000 kr. Statsbidraget till Centralförbundet för alkoholoch
narkotikaupplysning (CAN) föreslås uppgå till 3 484 000 kr. för nästa
budgetår. För samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag till vissa
nykterhetsorganisationer m.fl. beräknas 13 405 500 kr. och för bidrag till
samarbetsgruppen Länkens kamratförbund, Alkoholproblematikers riksorganisationer,
Länkarnas riksförbund och Nykterhetsorganisationen Verdandi
(KALV-organisationerna) 2 894 500 kr.

Flera motioner tar upp storlek och disposition av anslaget Fl 1.

I motion 1984185:1776 av Thure Jadestig (s) hemställs att riksdagen dels
bifaller förslaget till uppräkning av statsbidraget till vissa nykterhetsorganisationer
m. fl. med de 3 % regeringen föreslagit (yrkande 1), dels att riksdagen
beslutar öka anslaget med 9 %, vilket utgör kompensation för effekterna av
periodiseringen av utbetalningen av statsbidraget för ett av de två budgetår
denna ordning varit i kraft så att anslaget utgår med 14 565 500 kr., vilket är
en ökning med 1 160 000 kr. jämfört med regeringens förslag (yrkande 2).
Motionären framhåller att den svenska nykterhetsrörelsen, som är en del av
vårt lands folkrörelser med mycket gamla traditioner, gör en stor insats i
kampen för ett bättre samhälle, där alkohol- och narkotikaskadorna
minskas. Nykterhetsrörelsen lägger ner stort arbete på att själv finansiera sin
verksamhet. Nykterhetsrörelsen har inte fått någon kompensation för
periodiseringen av utbetalningen av statsbidragen, vilket vissa andra likartade
organisationer har fått. Motionären finner det otillfredsställande att
folkrörelserna på detta sätt behandlas olika.

Utskottet vill understryka att det helt delar motionärens uppfattning att
nykterhetsrörelsen gör en stor och värdefull insats i kampen mot drogmissbruket.
Även regeringen understryker i propositionen (jfr. s. 161) folkrörelsernas
och organisationernas centrala roll då det gäller droginformation. I
propositionen föreslås, som motionären också framhåller, en viss höjning av
organisationsstödet. Det föreslås också en höjning av stödet till organisationer
som ägnar sig åt rehabilitering av missbrukare (anslaget H 4). Utskottet
kan mot bakgrund härav inte tillstyrka en ytterligare höjning av det centrala
stödet till nykterhetsrörelsen för nästa budgetår. Motion 1984/85:1776 (s)
avstyrks således.

I motion 1984185:1777 av Thure Jadestig (s) och Agne Hansson (c)
hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om stödet till information på drogområdet.
Motionärerna framhåller att droger i samband med ungdomens fritid, t. ex.
vid danstillställningar, fortfarande har starka traditioner. Samlingslokalernas
Samarbetskommitté har under en följd av år via socialstyrelsens nämnd
för alkoholfrågor fått medel för Nöjesverksamhet i alkoholfri miljö (NAM).

SoU 1984/85:14

Motionärerna framhåller att förutom själva aktiviteten, t. ex. dansen, är
verksamheten värdefull för barns och ungdomars sociala och demokratiska
träning. Initiativ till arrangemangen har tagits av ungdomarna själva och
deras lokala organisationer, vilka också har skött genomförandet. Motionärerna
anser nu att det finns starka skäl som talar för att Samlingslokalernas
Samarbetskommitté tillförsäkras medel till Nöjesverksamhet i alkoholfri
miljö på samma sätt som vissa andra organisationer är garanterade medel
från anslaget. För budgetåret 1985/86 bör därför Samarbetskommittén få
disponera 2 100 000 kr. av anslaget under H 1.

Bidrag till Nöjesverksamhet i alkoholfri miljö har enligt vad utskottet
erfarit hittills utgått inom ramen för de särskilda medel för fritidsaktiviteter
som regeringen årligen anslagit ur allmänna arvsfonden. Alkoholnämnden,
som fördelat medlen, har särskilt satsat på nöjesverksamhet i alkoholfri
miljö. Bidrag härtill utgick med 1,6 milj. kr. för 1982/83, med 1,1 milj. kr. för
1983/84 och med 1,5 milj. kr. för 1984/85.

Utskottet vill för sin del kraftigt understryka angelägenheten av att
verksamhet som den i motionen angivna ges erforderliga medel. Dans till
eller konserter med populära musikgrupper är och har alltid varit ett stort
intresse bland ungdomar. Det gäller även ungdomar som inte är föreningsaktiva
och som därför inte nås av föreningarnas droginformation. För att en
tillställning i drogfri miljö skall te sig som ett attraktivt alternativ måste den
emellertid kunna erbjuda lika goda artister m.m. som andra arrangörer.
Detta måste man ha råd med. Nöjesverksamhet i drogfri miljö bör således
enligt utskottets mening även i fortsättningen erhålla generösa bidrag för sin
verksamhet. Utskottet är emellertid inte berett att ange något visst belopp,
såsom föreslås i motionen. Ansökningar om bidrag får prövas i vederbörlig
ordning. Motionen (s, c) avstyrks således.

I motion 1984185:2455 av Göte Jonsson m.fl. (m) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
omfördelning av budgetmedel till organisationer och sammanslutningar som
arbetar för stöd och hjälp åt missbrukare {yrkande 1) samt att riksdagen
beslutar att under anslaget H 1 anvisa 35 951 000 kr. {yrkande 2), vilket
innebär ett i förhållande till regeringens förslag 3 300 000 kr. lägre anslag.
Motionärerna framhåller att insatser för att på arbetsplatsen hjälpa arbetskamrater
är viktiga uppgifter, vilka dock inte skall vara beroende av
statsbidrag. Arbetsmarknadens organisationer kan enligt motionärerna
genom sina egna tillgångar själva finansiera de utgifter som uppstår i
samband med denna hjälpverksamhet. Motionärerna anser det vara bättre
att de ekonomiska stödåtgärder som fördelas via statsbudgeten kan gå till
mera resurssvaga organisationer eller sammanslutningar, som gör berömvärda
insatser i kampen mot missbruket.

Frågan om särskilda medel till den kamratstödjande verksamheten på
arbetsplatserna behandlades av utskottet senast i betänkandet SoU 1983/
84:20 s. 23. Utskottet anförde då bl. a. beträffande den kamratstödjande

SoU 1984/85:14

verksamheten att en förutseende och effektiv drogpolitik förutsätter att
insatser mot alkohol- och narkotikamissbruk görs också på arbetslivets
område. Utskottet underströk vidare att det ofta är på arbetsplatsen som
dold eller begynnande alkoholism kommer till synes, varför arbetsplatsen
och de fackliga organisationerna tveklöst utgör en viktig del i det sociala
nätverk som måste finnas. Utskottet anslöt sig därför till det i budgetpropositionen
1983/84 framlagda förslaget om att särskilda medel för detta ändamål
skulle tillförsäkras arbetsmarknadens organisationer så att kontinuiteten i
verksamheten garanteras. Utskottet finner nu inte anledning till något annat
ställningstagande, varför motion 1984/85:2455 (m) yrkande 1 avstyrks.

Utskottet avstyrker följaktligen även yrkande 2 i motionen, vari föreslås
en minskning av anslaget med 3,3 milj. kr. avseende insatser inom området
Alkohol och arbetsliv, och tillstyrker propositionens förslag till medelsanvisning
beträffande anslaget H 1. Upplysning och information på drogområdet.

Samordning av alkoholinformationen

I motion 1984185:1788 av Bengt Silfverstrand och Hans Pettersson i
Helsingborg (båda s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts om behovet av bättre samordning av
insatserna på det alkoholpolitiska området. Motionärerna anför att även
efter riksdagens beslut om att socialstyrelsen skall ha det samlade ansvaret
för den statliga droginformationen oklarheter kvarstår om ansvarsfördelningen
mellan socialstyrelsens information och den informationsverksamhet
som bedrivs av Systembolaget. Gränsen mellan vad som är marknadsföring
av alkoholhaltiga drycker och ren riskinformation är ytterst oklar. Enligt
motionärernas uppfattning bör socialstyrelsen ta över all informationsverksamhet
kring alkoholens risker och skadeverkningar från Systembolaget. I
syfte att förstärka samordningen på informationsområdet och samtidigt
bringa de alkoholpolitiska målen till större överensstämmelse bör dessutom
enligt motionärerna en sammanslagning av Vin- och Spritcentralen och
Systembolaget äga rum.

Riksdagens beslut med anledning av proposition 1984/85:19 om en
samordnad och intensifierad narkotikapolitik innebär bl. a. organisatoriska
förändringar av de statliga informationsinsatserna på drogområdet. Enligt
beslutet (jfr. SoU 1984/85:8 s. 8-10) skall socialstyrelseisen ha ett samlat
ansvar för den statliga droginformationen. Styrelsen skall svara för den
översiktliga planeringen och samordningen av den statliga droginformationen
samt utarbeta en långsiktig strategi för drogupplysningen. Det skall
vidare ingå i styrelsens uppgifter att bedriva upplysningsarbete som riktas till
allmänheten och olika grupper i samhället, att sammanställa kataloger eller
motsvarande över informationsmaterial samt att stimulera utvecklingen av
metoderna för droginformation och bevaka att det sker en uppföljning av
genomförda insatser.

SoU 1984/85:14

Socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor avvecklas som en följd av
riksdagens beslut. Nämndens roll att fördela statsbidrag skall tas över av
socialstyrelsen. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
(CAN) får som huvuduppgift att förmedla basfakta och samlat följa
drogproblemens förändringar.

I motionen föreslås bl. a. att socialstyrelsen helt tar över all informationsverksamhet
kring alkoholens risker och skadeverkningar från Systembolaget.
Ett yrkande av samma motionärer med i huvudsak samma innehåll
behandlades av utskottet i dess yttrande SoU 1984/85:1 y om vissa alkoholpolitiska
frågor. Utskottet, som hänvisade till tidigare uttalanden i frågan,
anförde bl. a. att Systembolagets information sannolikt når delvis andra
konsumentgrupper än den information som lämnas genom t. ex. idrottsrörelsen
och andra ideella organisationer samt att man på detta sätt kan nå
högkonsumenter och andra som använder alkohol på ett sätt som kan skada
deras hälsa. Utskottet pekade dock på behovet av samordning med andra
informationsinsatser.

Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen om en samordnad
och intensifierad narkotikapolitik har vidare socialstyrelsen fått det
övergripande ansvaret för den statliga droginformationen. Detta bör leda till
en bättre samordning av informationsinsatserna. Utskottet anser på angivna
skäl det inte erforderligt med något riksdagens initiativ på grund av motion
1984/85:1788 (s), som alltså avstyrks.

Socialstyrelsens narkotikaförteckningar

I motion 1984185:1288 av Thure Jadestig (s) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att kokain och fencyklidin skall överföras till narkotikaförteckning
I. Motionären anför att den internationella kokainutvecklingen de
senaste åren, både i fråga om missbruk och illegal handel, ger anledning till
stor oro inför hotet att Sverige blir en viktig avsättningsmarknad. Även
beträffande fencyklidin, som i USA har blivit ett allvarligt problem, finns
tecken på att preparatet börjat bli föremål för visst missbruk i Stockholm.
Enligt motionärens uppfattning har kokain så begränsat medicinskt värde -fencyklidin saknar enligt motionären helt sådant värde - att preparaten av
narkotikapolitiska skäl skulle kunna överföras till narkotikaförteckning I
och således helt förbjudas för användning. Åtgärden skulle enligt motionären
medföra att narkotikabrott avseende kokain eller fencyklidin skulle
bedömas strängare än vad nu sker.

Motionsyrkanden av samma innehåll har behandlats av utskottet i
betänkandena SoU 1983/84:20 och 1984/85:8. Utskottet har därvid konstaterat
att preparaten i dag används som läkemedel bara i ett mycket litet antal
fall, men att de i dessa fall har stor betydelse. Utskottet har vidare
understrukit att frågan om den straffrättsliga bedömningen av ett narkotikabrott
inte påverkas av på vilken av socialstyrelsens narkotikaförteckningar
ett preparat finns uppfört.

SoU 1984/85:14

Utskottet vill liksom vid tidigare tillfällen instämma i motionärens oro för
konsekvenserna av ett ökat kokainmissbruk och av att nya preparat
introduceras på missbruksmarknaden. Insatserna för att bekämpa ett ökat
missbruk måste givetvis vara kraftfulla och bestämda. Enligt vad utskottet
erfarit finns det dock inget som tyder på att receptförskrivet kokain eller
fencyklidin fått icke avsedd spridning. Utskottet vill vidare erinra om att det
nyinrättade samordningsorganet för narkotikafrågor under det närmaste
året har som en av sina huvudsakliga arbetsuppgifter att initiera insatser i
syfte att förhindra att kokainmissbruket ökar i Sverige.

Utskottet anser inte att något nu framkommit som motiverar ett ändrat
ställningstagande till motionsförslaget. Motion 1984/85:1288 (s) avstyrks
således.

Bidrag till vissa organisationer

I budgetpropositionen föreslås 16 124 000 kr. under anslaget H 4. Bidrag
till organisationer m. m. Från anslaget utgår bidrag till sammanslutningar av
förutvarande alkoholmissbrukare (Sällskapet Länkarna m. fl.) och till sammanslutningar
för stöd och hjälp åt narkotikamissbrukare. Vidare får
socialstyrelsen disponera en del av anslaget som bidrag till kommuner samt
till nämnda sammanslutningar och till andra organisationer som ägnar sig åt
rehabilitering av alkohol- eller narkotikamissbrukare m.fl.

I motion 1984/85:2455 av Göte Jonsson m.fl. (m) hemställs att riksdagen
under förutsättning av bifall till motionens yrkande 2 - vilket behandlats ovan
(s. 6-7) - beslutar att under anslaget H 4 anvisa 19 424 000 kr. (yrkande 3).
Detta utgör en ökning med 3,3 milj. kr. som motionärerna vill omdisponera
från anslaget H 1 till anslaget H 4. Motionärerna anser som tidigare nämnts
att ekonomiska stödåtgärder via statsbudgeten kan gå till mer resurssvaga
organisationer eller sammanslutningar, t. ex. olika ideella organisationer,
som utgör en viktig del i den totala kampen mot missbruket, i stället för, som
regeringen föreslår, till arbetsmarknadens organisationer.

Utskottet har ovan avstyrkt yrkande 2 i motionen. Med anledning härav
bör inte heller yrkande 3 föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet
tillstyrker således propositionens förslag till medelsanvisning såvitt avser
anslaget H 4. Bidrag till organisationer m. m.

Utveckling av vårdmetoder m. m.

I budgetpropositionen föreslås under anslaget H 5. Utveckling och försök
med vissa vårdformer att riksdagen anvisar 18 060 000 kr.

För innevarande budgetår har socialstyrelsen disponerat del av anslaget
för kurs- och konferensverksamhet inkl. utbildning och information för
handläggare av alkoholärenden hos länsstyrelserna, försöksverksamhet med

1* Riksdagen 1984/85.12 sami. Nr 14

SoU 1984/85:14

familjevård för vuxna missbrukare samt för försöksverksamhet med behandling
av och stöd till familjer i kris samt barn och ungdom som far illa. Vidare
har socialstyrelsen fått i uppdrag att föreslå regeringen utvecklingsprojekt
när det gäller vården av kvinnliga missbrukare, kvinnojourer och insatser hos
frivilliga organisationer för misshandlade kvinnor, vårdmetoder för vissa
grupper av missbrukare samt socialbyråernas arbete med familjer i kris.

Anslaget har för innevarande budgetår använts flexibelt och haft karaktären
av ett utvecklingsanslag inom området socialt behandlingsarbete med
tonvikt på missbrukarvård.

I propositionen (1984/85:19) om en samordnad och intensifierad narkotikapolitik
redovisades de olika utvecklingsinsatser som initierats inom
narkomanvårdsområdet. För innevarande budgetår har regeringen anvisat 5
milj. kr. för sådana insatser. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att föreslå
regeringen utvecklingsprojekt som skall påbörjas under innevarande budgetår
för att bl. a. utveckla socialtjänstens metoder i missbruksarbetet och
förbättra utslussningen (eftervården).

Från det under femte huvudtiteln för budgetåret 1984/85 uppförda
anslaget J 6. Ersättningar till kommunerna för hjälp till utländska medborgare,
flyktingar m. m. lämnas från socialstyrelsen under innevarande budgetår
bidrag till kommuner för familjepedagogisk verksamhet för flyktingar. Detta
särskilda stöd från socialstyrelsen skall upphöra som en följd av att statens
invandrarverk fr. o. m. den 1 januari 1985 fick ett huvudansvar på statlig nivå
för mottagningen av flyktingar. Anslaget upphör som en följd härav. Vissa
medel överförs dock till anslaget H 5. Kommuner som påbörjat eller har fått
förhandsbesked för familjepedagogiska projekt bland flyktingar under år
1983 eller år 1984 bör således om socialstyrelsen efter samråd med statens
invandrarverk bedömer att behov föreligger få möjlighet att inom en
kostnadsram av 1 milj. kr. slutföra påbörjade projekt under budgetåret
1985/86. Ersättning till projekt med bl. a. familjepedagogiska insatser för
nordiska och utomnordiska zigenare som inte omfattas av flyktingbestämmelserna,
som hittills har utgått från anslaget J 6, kommer fr. o. m.
budgetåret 1985/86 likaså att utgå från anslaget H 5, liksom socialstyrelsens
kostnader för kurser och konferenser för familjepedagoger och annan
personal inom kommunernas socialtjänst som arbetar med flyktingar och
zigenare.

Utskottet har inte något att erinra mot medelsberäkningen i propositionen
såvitt avser ansalget Fl 5. Utveckling och försök med vissa vårdformer.

I motion 1984/85:2199 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utveckling av vårdmetoder (yrkande 2). Motionärerna framhåller att det är
särskilt angeläget att utveckla åtgärder som leder till tidig upptäckt av
alkoholproblem, bl. a. genom att företagshälsovården och primärvården blir
effektivare att upptäcka och åtgärda alkoholproblem. Motionärerna hävdar
även att en ändring av bestämmelserna om rätten till sjukpenning vid

SoU 1984/85:14

institutionsvistelse skulle underlätta för behövande att tidigt söka vård. Det
är slutligen enligt motionärerna angeläget att ge den missbrukarvård som
drivs i ideell regi, t. ex. LP-stiftelsen och RIA-byråerna, och som i flera fall
kan visa upp mycket goda resultat av sin verksamhet, gynnsamma arbetsvillkor
samt att stödja tillkomsten av nya behandlingsanläggningar med
liknande vårdfilosofi.

Utskottet vill inledningsvis klargöra att enligt 3 kap. 7 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring sjukpenning utgår vid sjukdom som förorsakar
nedsättning av arbetsförmågan med minst hälften. Alkoholism betraktas
enligt gällande praxis som sjukdom och grundar således rätt till sjukpenning.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att socialberedningen i delbetänkandet
(Ds S 1984:17) föreslagit att missbrukare som vårdas på sociala
institutioner inte skall vara sjukskrivna mer än under avgiftningsperioden
och att i stället en särskild rehabiliteringspenning skall kunna utgå under
rehabiliteringstiden.

Då det gäller stödet till missbrukarvårdens institutioner utgår dels stöd till
driften av hem för vård eller boende enligt principöverenskommelsen år 1980
mellan staten, Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet (anslaget
H 3), dels bidrag till vissa organisationer (anslaget H 4). Principöverenskommelsen
från år 1980 har utsatts för kritik från många håll, bl. a.
för att den bidrar till att den befintliga institutionsstrukturen vidmakthålls
även till de delar den är föråldrad. I budgetpropositionen anförs att
överläggningar för närvarande pågår med kommun- och landstingsförbunden
om ett nytt statsbidragssystem där avsikten bl. a. är att ge kommuner och
landsting större möjligheter att utveckla och förändra institutionsvården.
Socialministern avser att återkomma till regeringen med förslag till nytt
statsbidrag under våren 1985. Bidrag från anslaget H 4 utgår till sammanslutningar
av f. d. alkoholmissbrukare, till sammanslutningar för stöd och hjälp
åt narkotikamissbrukare och till kommuner samt till sammanslutningar som
de nyss nämnda och till andra organisationer som ägnar sig åt rehabilitering
av alkohol- eller narkotikamissbrukare m. fl. Bidrag till de båda i motionen
exemplifierade organisationerna utgår enligt den tredje punkten under
anslaget H 4. Nya behandlingsanläggningar kan i den mån de uppfyller
kraven i förordningen (1983:731) om statsbidrag till organisationer för stöd
till missbrukare m. m. ansöka om stöd från anslaget H 4.

Utskottet har behandlat motioner om tidig hjälp vid missbruksproblem i
betänkande SoU 1981/82:43 (s. 16-18). Utskottet uttalade då bl. a. att tidig
hjälp åt dolda missbrukare i stor utsträckning måste bli en fråga om successiv
utveckling av olika modeller för uppsökande verksamhet och nya arbetssätt
inom både sjukvård och socialtjänst. Utskottet underströk vidare socialtjänstens
ansvar för de verkligt tidiga insatserna. Enligt utskottets uppfattning var
frågan bättre uppmärksammad inom sjukvården, inte minst genom alkoholpoliklinikernas
verksamhet.

I det sammanhanget kan nämnas att Sjukvårdens och socialvårdens

SoU 1984/85:14

planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) genomfört ett antal projekt i
syfte att befrämja kontinuiteten i vården samt stimulera utvecklingen och
utbyggnaden av primärvården. Inom ramen för dessa projekt har ett förslag
till vårdprogram för alkoholmissbruk redovisats. Förslaget innehåller dels
bakgrundsfakta, dels underlag till vårdprogram, som innefattar bl. a. förebyggande
åtgärder och utbildning av personal, dels vårdprogram för
alkoholmissbrukare av olika typer, t. ex. ”dolda” missbrukare.

Utskottet har tidigare understrukit vikten av metodutveckling inom
socialtjänsten och inte minst inom missbrukarvården, bl. a. för att tidiga
insatser skall kunna göras för människor i riskzonen. Medel för sådant
utvecklingsarbete har också reserverats såväl för innevarande som kommande
budgetår. Det åligger sjukvårdshuvudmännen att utveckla primärvård
och förebyggande hälsovård. Genom det tidigare redovisade Spri-förslaget
finns nu bättre underlag för hur vårdprogram för olika typer av alkoholmissbrukare
kan utformas. Utskottet anser med hänvisning till det anförda att
något riksdagens initiativ inte är påkallat i fråga om motion 1984/85:2199
yrkande 2 (fp).

Bidrag till kommunernas narkotikabekämpning

I motion 1984/85:2809 av Inga Lantz m.fl. (vpk) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att förslag om ett särskilt statsbidrag
för kommunernas bekämpning av narkotikaproblem bör inrättas. Motionärerna
konstaterar att det är ute i kommunerna som det mesta arbetet mot
narkotikan måste göras, både det förebyggande och det rehabiliterande
arbetet. Det krävs kommunala åtgärdsprogram mot narkotikan, och enligt
motionärerna har många kommuner sådana program. Emellertid saknas
enligt motionärerna ofta resurser för att kommunerna skall kunna förverkliga
åtgärdsplanerna.

Den narkotikapolitiska målsättningen formulerades på följande sätt i
regeringens proposition 1977/78:105 om åtgärder mot narkotikamissbruket
(s. 30):

Grundvalen för kampen mot narkotikamissbruket måste vara att samhället
inte kan godta något annat bruk av narkotika än det som är medicinskt
motiverat. Allt annat bruk är missbruk och måste med kraft bekämpas.

I samhällets alkoholpolitiska program är det övergripande målet att
begränsa totalkonsumtionen av alkohol. Kampen mot narkotikamissbruket
får inte begränsas till att enbart minska dess förekomst, utan måste syfta till
att eliminera missbruket. Narkotikamissbruket kan aldrig accepteras som en
del av vår kultur.

Bred politisk enighet råder i fråga om detta övergripande mål för kampen
mot narkotikamissbruket.

Riksdagen behandlade hösten 1984 regeringens förslag om en samordnad
och intensifierad narkotikapolitik (prop. 1984/85:19, SoU 8). Propositionen
grundade sig, såvitt rörde socialutskottets område, på narkotikakommissio -

SoU 1984/85:14

nens promemorior nr 6 och 10, utredningens (S 1982:7) om översyn av de
statliga insatserna för alkohol- och narkotikainformation m. m. betänkande
Rapport om alkohol- och narkotikaupplysning (RÅN) (Ds S 1983:11),
utredningens (S 1977:4) om narkotikamissbrukets omfattning (UNO) betänkanden
samt promemorian Offensiv narkomanvård - förslag av en arbetsgrupp
till insatser för att utveckla narkomanvården (juni 1983) och betänkandet
Offensiv narkomanvård II (Ds S 1984:11) från den särskilda arbetsgrupp
inom socialdepartementet som beredde vård- och rehabiliteringsfrågor på
området.

Då det gäller behandlingen av narkotikamissbrukare innebar riksdagens
beslut att ett statligt stöd skall lämnas till utvecklingsinsatser inom narkomanvårdsområdet
även under budgetåret 1985/86. Stödet syftar till att
stimulera utvecklingsarbetet inom angelägna områden av socialtjänsten och
den specialiserade narkomanvården. Arbetet skall inriktas på att utveckla
metoderna i öppenvården och på att förbättra utslussningen av missbrukare
som har genomgått behandling. I propositionen underströks att socialtjänsten
har det övergripande ansvaret för den lokala samordningen av insatserna
mot narkotikamissbruk. Det framhölls vidare att alla kommuner bör
utveckla drogpolitiska handlingsprogram. Förverkligandet av dessa handlingsprogram
skall ske inom befintliga ramar för socialtjänstens verksamhet i
kommunerna. Riksdagen hade ingen erinran mot detta.

Utskottet behandlade ett motionsyrkande av samma innehåll som det nu
aktuella i sitt betänkande SoU 1984/85:8. Utskottet, som då avstyrkte
motionsförslaget, underströk att socialnämndernas arbete mot narkotikamissbruk
och för att hjälpa missbrukare omfattas av det ansvar nämnderna
har enligt socialtjänstlagen. Utskottet var dock medvetet om att det i de
enskilda kommunerna tar tid innan ett arbetssätt helt enligt lagens tanke har
genomförts och att det krävs såväl metodutveckling som utbildning för att
förändringen skall kunna genomföras. Bl. a. mot bakgrund härav hade i
propositionen föreslagits att ett särskilt stöd skulle lämnas till utvecklingsinsatser
inom narkomanvårdsområdet under budgetåret 1985/86. Utskottet
ville inte tillstyrka införandet av ytterligare bidrag för personal i kommunerna.
I årets budgetproposition beräknas uner anslaget H 5. Utveckling och
försök med vissa vårdformer 5 milj. kr. för utvecklingsinsatser inom
narkotikaområdet.

Enligt utskottets mening har ingenting framkommit som motiverar en
omprövning av utskottets tidigare ställningstagande. Motion 1984/85:2809
(vpk) avstyrks således.

Alkoholmissbruk bland kvinnor

I motion 1984/85:1775 av Karin Israelsson (c) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet
av ökade insatser till förebyggande och vård av alkoholskador bland kvinnor.

SoU 1984/85:14

Motionären framhåller att trots att den totala alkoholkonsumtionen har
minskat under senare år en dramatisk förändring har skett i kvinnornas
alkoholkonsumtion, så att en lika stor andel flickor som pojkar numera
dricker alkohol. Enligt motionären har denna utveckling resulterat i ökade
alkoholskador hos kvinnor. Motionären framhåller vidare att kvinnors
missbruk dessutom utvecklas snabbare än mäns, prognosen är sämre,
överdödligheten särskilt i levercirrhos är större och psykiska komplikationer
är vanliga. Omfattande informationsinsatser i förebyggande syfte bör därför
enligt motionären genomföras i skolor och arbetsliv, och dessutom bör
lämpliga vårdprogram som tillgodoser den speciella situationen för missbrukande
kvinnor stimuleras.

I motion 1984/85:2199 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
kvinnors alkoholmissbruk (yrkande 1). Motionärerna framför samma synpunkter
som i motion 1775 om ökande alkoholbruk och missbruk bland
kvinnor samt om större risker för kvinnorna. Enligt motionärerna kan man
vid vården av kvinnliga alkoholister inte enbart sikta in sig på missbruket,
utan man måste även bearbeta kvinnors konfliktfyllda roller. Det är därför
enligt motionärerna viktigt att det finns särskilda vårdenheter för kvinnor
och att forskning om specifika vårdbehov hos kvinnliga alkoholmissbrukare
stimuleras.

I motion 1984185:2315 av Karin Andersson m.fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen sagts om
kvinnors missbruk (yrkande 2). Liksom i föregående två motioner anförs att
kvinnor genom att överta mannens sätt att bruka alkohol utsätter sig för
betydligt större risk att drabbas av alkoholrelaterade sjukdomar. Motionärerna
framhåller även att svårigheter för kvinnor att söka hjälp för och
oviljan att avslöja ett pågående missbruk har fört fram till att antalet kvinnor
med alkoholproblem ökat dramatiskt. Den osäkerhet och otrygghet som
många kvinnor upplever i dag kan enligt motionärerna leda till verklighetsflykt
som resulterar i missbruk av alkohol och läkemedel. Motionärerna
framhåller att bruket av lugnande medel är högre hos kvinnor än hos män.
Enligt motionärerna bör jämlika villkor skapas för att kvinnor ej skall
utsättas för påfrestningar som resulterar i vårdbehov.

Utskottet har behandlat de kvinnliga missbrukarnas speciella vårdproblem
i betänkande SoU 1981/82:43 s. 21-23.1 betänkandet beskrevs bl. a. det s. k.
Ewa-projektet vid Magnus Huss klinik, Karolinska sjukhuset. Syftet med
projektet var att genom intensifierat uppspårande och erbjudande av en
lättillgänglig vårdmöjlighet kunna behandla kvinnor som inte tidigare kunnat
nås för medicinsk alkoholistvård. Projektet, som har pågått sedan hösten
1981 med statsbidrag, kommer fr. o.m. den 1 juli 1985 att drivas helt av
landstinget i Stockholms län.

Från socialstyrelsen har inhämtats att styrelsen under första kvartalet i år
kommer att gå ut med en landsomfattande enkät för att få en samlad bild av

SoU 1984/85:14

hur vården av kvinnliga alkoholmissbrukare är organiserad. Socialstyrelsen
skall därefter inkomma till regeringen med förslag till hur sammanlagt
700 000 kr., som anslagits för vårdprojekt för kvinnliga missbrukare, skall
fördelas. Från socialstyrelsen har vidare upplysts att särskilda vårdprogram
för enbart kvinnor planeras på många håll inom såväl den öppna vården som
inom institutionsvården. Då det gäller förebyggande verksamhet har socialstyrelsens
nämnd för alkoholfrågor tidigare givit stöd till flera projekt som
vänder sig till kvinnor. Projekten beskrivs i skriften På kvinnors vis - Om
drogförebyggande arbete och spänner över vitt skilda områden såsom musik,
teater, verktygscirklar och rena samtalsgrupper.

Utskottet konstaterar att såväl arbete som syftar till att insamla kunskaper
om hur vården av kvinnliga missbrukare är organiserad som utvecklingsarbete
beträffande vårdmetoderna för närvarande pågår. Det finns även utvecklingsprojekt
som tar sikte på förebyggande insatser. Utskottet vill understryka
vikten av att orsaker till och behandling av alkoholproblem hos kvinnor
även i fortsättningen ägnas särskild uppmärksamhet. Det gäller inte minst
beträffande de gravida missbrukarna mot bakgrund av de risker som alkohol
innebär för fostret. En annan fråga som bör uppmärksammas gäller behovet
av särskilda behandlingsmöjligheter för kvinnor. Utskottet anser dock mot
bakgrund av det arbete som pågår inte att något riksdagens initiativ med
anledning av motionerna 1984/85:1775 (c), 2199 yrkande 1 (fp) och 2315
yrkande 2 (c) är erforderligt. Motionsyrkandena avstyrks.

Åtgärder mot kvinnomisshandel och prostitution

I motion 1984/85:2315 av Karin Andersson m. fl. (c) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen sagts om våld och
övergrepp mot kvinnor (yrkande 1). Motionärerna anför att varje år dör
30-40 kvinnor i Sverige sedan de misshandlats i sina hem, och många andra
får allvarliga skador och tvingas leva under en omänsklig psykisk press.
Enligt motionärernas uppfattning saknar personalen inom sjukvården och
socialtjänsten ofta kompetens för att möta de problem som finns i kontakten
med misshandlade kvinnor. Kunskap om bl. a. kvinnomisshandelns orsaker,
psykiska konsekvenser och möjligheter att ge hjälp borde enligt motionärerna
vara en naturlig del av den utbildning som ges inom t. ex. vårdyrken och
socialtjänst.

I motion 1984185:2180 av Margareta Persson och Barbro Nilsson i
Örnsköldsvik (båda s) hemställs att kommunerna bör stimuleras till nya
former av behandlingsarbete för att hjälpa de prostituerade kvinnorna,
genom att medel från anslaget H 5 i socialdepartementets budget kan
användas härför. Motionärerna anför att många av de kvinnor som dras in_i
prostitution från början har fått en mycket negativ syn på sexualitet genom
bl. a. våld och övergrepp i barndomen och ungdomen och att de snabbt tar

SoU 1984/85:14

steget från att tillhöra det normala samhället till en subkultur, där våld och
förnedring är en ”normal” del av livet.

Utskottet behandlade under 1983/84 års riksmöte en motion (vpk) om
åtgärder för att bekämpa kvinnomisshandeln (jfr. SoU 1983/84:20 s. 35).
Därvid redovisades bl. a. att en arbetsgrupp inom socialdepartementet i
början av år 1983 avlämnat rapporten Kvinnomisshandel, Kartläggning och
överväganden (Ds S 1983:2) som innehöll en kartläggning av problemet
kvinnomisshandel och förslag till åtgärder. Utskottet redovisade vidare det
arbete som inletts med utgångspunkt i rapportens förslag. Ytterligare
insatser har därefter gjorts. Socialstyrelsen har som ett led i sitt uppdrag att
utforma information och utbildningsmateriel i frågor som rör kvinnomisshandel
utkommit med en skrift - På kurs mot kvinnomisshandel - som vill
inspirera till fortbildning i dessa frågor. I september 1984 arrangerade
socialstyrelsen och statens invandrarverk en konferens om kvinnomisshandel,
som särskilt uppmärksammade invandrarkvinnornas situation och
behandlade frågor om vilka möjligheter till samarbete det finns mellan
svenskspråkiga kvinnojourer och invandrarorganisationerna. Delegationen
för social forskning (DSF) anordnade dessutom under hösten 1984 ett
seminarium om behovet av forskning om kvinnomisshandel. Vid seminariet
redovisades projekt bl. a. från Huddinge sjukhus, socialhögskolan i Stockholm
samt socialförvaltningen i Helsingborg. Regeringen har slutligen
uppdragit åt socialstyrelsen att lämna förslag till hur 700 000 kr., som för
innevarande budgetår avsatts för att utveckla kvinnojourernas verksamhet,
skall användas.

Även frågan om hur samhället i större utsträckning skall kunna hjälpa
prostituerade kvinnor och förebygga att unga människor dras in i prostitution
är föremål för uppmärksamhet. Delegationen för social forskning (DSF)
genomförde sålunda i september 1983 i samarbete med socialdepartementets
enhet för sociala vård- och behandlingsfrågor ett forskningsseminarium
under rubriken Prostitutionen och samhället. Avsikten med seminariet var
att belysa forskningsläget och ringa in angelägna områden för fortsatt
forsknings- och utvecklingsarbete. Socialstyrelsen har därefter erhållit
340 000 kr. från DSF för ett projekt om prostitutionsförebyggande arbete,
som kan sägas vara en utveckling av socialstyrelsens sex- och samlevnadsprojekt.
Arbetet kommer inledningsvis att vara inriktat på kunskapsinsamlande
för att ge arbetsmaterial till personal som arbetar med ungdomar i riskzonen.
Projektets första del kommer att redovisas under augusti 1985. I samband
med det seminarium som behandlade forskning om kvinnomisshandel
redovisades även ytterligare ett forskningsprojekt i Göteborg rörande
förebyggande av prostitution.

Utskottet vill liksom motionärerna understryka vikten av att den personal
inom socialtjänst, sjukvård, polis eller domstolsväsende, som kommer i
kontakt med misshandlade kvinnor, har tillräckliga kunskaper och erfarenheter
för att ge kvinnorna effektiv hjälp och stöd. Utskottet konstaterar

SoU 1984/85:14

med tillfredsställelse att flera projekt som syftar dels till att finna de
bakomliggande förklaringarna till kvinnomisshandel, dels till att finna
modeller för hur kvinnorna och deras familjer skall kunna hjälpas, nu pågår.
Fortbildningen av socialarbetare i dessa frågor har också enligt vad som
redovisats av socialstyrelsen påbörjats. Genom det stöd regeringen avsatt till
kvinnojourerna kan även denna verksamhet utvecklas och stärkas. Utskottet
anser mot bakgrund av det anförda inte att det erfordras någon riksdagens
åtgärd med anledning av motion 2315 (c) i här aktuell del. Motionsyrkandet
avstyrks (yrkande 1).

Även då det gäller olika åtgärder för att hjälpa prostituerade och för att
förhindra att ungdomar dras in i prostitution pågår ett omfattande forsknings-
och utvecklingsarbete. Ekonomiskt stöd härtill har utgått via DSF.
Enligt utskottets uppfattning finns det därför inte något behov av uttalande
från riksdagens sida med anledning av motion 1984/85:2180 (s). Motionen
avstyrks.

Behandlingsarbete för invandrarfamiljer

I motion 1984/85:2306 av Karin Andersson m. fl. (c) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen sagts om
familjerådgivning för invandrarfamiljer och utbildning av familjerådgivare
(yrkande 1). Motionärerna framhåller bl. a. att andelen separationer mellan
makar är mycket hög i invandrarfamiljer. Den svåra omställningsperiod som
omflyttning från ett land till ett annat alltid innebär, utgör enligt motionärerna
naturligtvis påfrestningar i ett äktenskap. Behovet av språkkunnig
familjerådgivningspersonal med medvetenhet om de värderingar som invandrarfamiljerna
lever med är därför stort. Kvinnomisshandel utgör enligt
motionärerna också en inom invandrargrupperna känd problematik. Invandrarkvinnornas
organisationer kan enligt motionärerna vara ett medel att nå
ut till de kvinnor som är i behov av stöd och hjälp. Enligt motionärerna krävs
flera insatser inte minst inom forskningsområdet.

Som redovisades i betänkande SoU 1983/84:20 s. 38, då utskottet behandlade
en annan motion (c) om familjerådgivning för invandrare, har den s. k.
BFU-81-kommittén (S 1980:09) i sitt delbetänkande Familjerådgivning,
verksamhet och organisation (Ds S 1983:8) bl. a. behandlat frågor om
familjerådgivning för invandrare. BFU-81-kommittén har i uppdrag att
utreda hur den verksamhet som bedrivs inom den psykiska barn- och
ungdomsvården (PBU/BUP) och den kommunala familjerådgivningen skall
kunna samordnas inbördes och med andra verksamheter med närliggande
arbetsuppgifter. Av det nämnda betänkandets sammanfattning framgår
bl. a. att familjerådgivningens resurser är ganska små. Enligt kommittén är
det stora problemet för närvarande att familjerådgivarna - liksom flertalet
som arbetar inom vårdområdet - i stor utsträckning saknar kunskaper om de
metoder som behövs för att vara invandrarna till stöd. Det råder brist på

SoU 1984/85:14

familjerådgivare med invandrarbakgrund och språk- och kulturkompetens.
Kommittén anser att man på sikt bör sträva efter att familjerådgivare för
invandrare är såväl behandlings- som kulturkompetenta, åtminstone för de
största invandrargrupperna.

Enligt utskottets mening bör regeringens ställningstagande då det gäller
familjerådgivningen i allmänhet avvaktas innan några avgöranden beträffande
familjerådgivningen för invandrarna träffas. Motion 1984/85:2306 (c)
avstyrks därför i nu behandlad del (yrkande 1).

I motion 1984/85:805 av Alexander Chrisopoulos m.fl. (vpk) hemställs att
kommunerna ges särskilt ekonomiskt stöd för metodutveckling av socialtjänstens
arbete med utsatta familjer från olika etniska grupper. Motionärerna
framhåller att det inte sällan uppstår svåra konflikter i invandrarfamiljer
som befinner sig i brytningen mellan två olika kulturer och att ”svenska”
lösningar på familjekonflikter ofta inte är tillämpbara eller kan åsamka den
berörda familjen nya och olösliga problem. Det är enligt motionärerna
viktigt att bl. a. socialtjänsten ges resurser att utveckla nya arbetsmetoder
gentemot utsatta invandrarfamiljer och att personalen får ökande och
relevanta kunskaper för sitt arbete med olika nationalitetsgrupper.

Utskottet behandlade även under föregående riksmöte en motion (vpk)
om ekonomiskt stöd för metodutveckling av socialtjänstens arbete med
utsatta familjer från olika etniska grupper (SoU 1983/84:28).

När det gäller frågan om metodutveckling av socialtjänstens arbete med
invandrarfamiljer har utskottet inhämtat att arbete för närvarande pågår
inom socialstyrelsen för att sammanställa allmänna råd angående individuellt
arbete med invandrarbarn och invandrarfamiljer med barn. Vidare pågår
inom ramen för ett nordiskt samarbetsprojekt inom hälso- och sjukvården
och socialtjänsten ett svenskt projekt som syftar till kunskapsinsamlande om
skilsmässor och familjer i kris bland vissa invandrargrupper, särskilt finländska
och turkiska invandrare. Som utskottet tidigare nämnt (s. 10) innebär det
nya systemet för mottagning av flyktingar att socialstyrelsens bidrag till
kommuner för familjepedagogisk verksamhet för flyktingar i huvudsak
kommer att upphöra. Medel för sådan verksamhet skall i stället ingå i den
ersättning kommunerna får genom statens invandrarverk för flyktingmottagandet.
Det åligger dock även fortsättningsvis socialstyrelsen att ha ansvar
för att sprida erfarenhet av och kunskap om de arbetsmetoder m. m. som
används i socialt arbete bland flyktingar samt svara för kurser och konferenser
för familjepedagoger och annan personal inom socialtjänsten som arbetar
med flyktingar och zigenare. Det särskilda statliga stödet till insatser för
zigenare skall fortsättningsvis inte endast omfatta familjepedagogisk verksamhet,
utan bidrag bör även enligt budgetpropositionen (s. 173) kunna
lämnas, bl. a. till projekt med andra former av socialt arbete.

Det är viktigt att det sker en fortsatt metodutveckling av socialtjänstens
arbete bland olika invandrargrupper. Socialstyrelsen har ett särskilt ansvar
för att sprida kunskaper och erfarenheter på detta område. Styrelsen arbetar

SoU 1984/85:14

för närvarande med allmänna råd för arbetet i invandrarfamiljer med barn
m. fl. När det gäller lokala utvecklingsprojekt kan bidrag sökas via anslaget
H 5.

Utskottet kan med hänvisning till det anförda inte tillstyrka motionärernas
förslag om ett särskilt bidrag till kommunerna för metodutveckling av
socialtjänstens arbete med familjer från olika etniska grupper. Motion
1984/85:805 (vpk) avstyrks.

Fosterhemsplacering av invandrarbarn

I motion 1984185:2306 av Karin Andersson m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära att socialstyrelsen ges i uppdrag att beakta
vad i motionen anförts om fosterhemsplacering av barn tillhörande språkliga
eller etniska minoriteter (yrkande 4). Motionärerna framhåller att för
familjer ur språkliga eller etniska minoriteter kan omhändertagande av barn
för fosterhemsplaceringar medföra problem som kräver särskild hänsyn. För
att komma till rätta med de mycket allvarliga sociala problem som kan uppstå
kring invandrare är enligt motionärerna fortbildning i invandrar- och
minoritetskunskap för socialarbetare nödvändig. Enligt motionärerna bör
invandrarbarnen så långt det är möjligt tillförsäkras rätten att få växa upp
inom ramen för sin egen språkliga och etniska identitet. Motionärerna anför
vidare att socialstyrelsen bör ges i uppdrag att ta upp dessa frågor.

Utskottet, som vid flera tillfällen tidigare har behandlat frågan om
fosterhemsplacering av invandrarbarn, behandlade frågan senast i betänkande
SoU 1983/84:20. Utskottet erinrade därvid (s. 39) om sitt tidigare
ställningstagande att man inte generellt kan ge företräde åt en placering inom
den egna språkgruppen. Vilken placering som bör väljas måste enligt
utskottet avgöras efter en helhetsbedömning i varje enskilt fall, varvid
emellertid barnets språk och kultur självklart måste tillmätas stor betydelse.
Utskottet framhöll vidare vikten av att placering av invandrarbarn föregås av
överväganden om hur barnet skall kunna få sitt behov av kontakt med sin
egen etniska eller språkliga grupp tillgodosett. Om placering måste ske i ett
hem där man inte talar barnets språk och inte har samma kulturella bakgrund
som barnet, måste socialnämnden se till att barnet på annat sätt ges tillfälle
att hålla kontakt med sin kultur och utveckla sitt modersmål.

Utskottet erinrade även om att i socialstyrelsens allmänna råd om
familjehem (1982:2, s. 38) betonas vikten av att ta hänsyn till barnets behov
av kontakt med det egna språket och kulturen. Styrelsen har vidare utarbetat
en broschyr, vilken översatts till flera invandrarspråk, i syfte att underlätta
rekrytering av lämpliga familjehem inom olika invandrargrupper.

Utskottet anser, liksom motionärerna, att frågan om placering av ett
invandrarbarn som måste omhändertas är ytterst ömtålig. Att skilja ett barn
från dess familj är alltid en svår åtgärd; att dessutom skilja barnet från dess
språk och kultur kan vara förödande. Att placera ett barn i en familj som

SoU 1984/85:14

visserligen tillhör samma kultur och talar samma språk, men som av andra
skäl inte kan möta barnets behov, kan dock vara lika allvarligt. I sammanhanget
bör framhållas att urvalet av familjehem kan bli mycket begränsat om
det rör sig om små invandrargrupper.

Det tidigare nämnda (s. 18) arbete som påbörjats inom socialstyrelsen
med att utarbeta allmänna råd angående individuellt arbete med barn och
barnfamiljer med invandrarbakgrund avser även placeringar i familjehem.
Enligt vad utskottet erfarit kommer frågan om placering av invandrarbarn
också att behandlas av socialberedningen i det betänkande som gäller lagen
(1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Utskottet som i övrigt vill hänvisa till sina tidigare uttalanden i frågan,
avstyrker mot bakgrund av det anförda motion 1984/85:2306 (c) såvitt nu är i
fråga (yrkande 4).

Socialt stödprojekt bland invandrarungdom m. m.

I motion 1984185:795 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås att ett socialt
stödprojekt startas bland invandrarungdom (yrkande 1), att stödprojektet
organiseras och administreras av kommunerna med full kostnadstäckning
genom statsbidrag (yrkande 2) och att statsbidraget finansieras genom
särskild arbetsgivaravgift (yrkande 3). Motionärerna hävdar att extraordinära
problem i dag drabbar många invandrarungdomar och att det därför krävs
ett sammansatt åtgärdsprogram för att stötta de arbetslösa invandrarungdomar
som är, eller håller på att bli, utslagna, I detta bör enligt motionärerna
ingå ett socialt stödprojekt, som bör organiseras så att invandrare anställs för
att arbeta inom sin egen nations- och språkgrupp. De invandrarare som skall
arbeta med verksamheten måste enligt motionärerna ges en grundlig
utbildning för att finna sig väl till rätta bland svenska institutioner och andra
vårdområden, inom utbildningssystemet och inom arbetsmarknadsväsendet.
Detta är, framhåller motionärerna, nödvändigt för att invandrarungdomen
skall få det konkreta stöd de behöver i olika situationer.

I motion 1984185:2464 av Karin Söder och Olof Johansson (båda c)
hemställs att riksdagen beslutar begära att regeringen låter utreda situationen
för invandrarbarn och -ungdomar i syfte att finna metoder att förebygga
ohälsa (yrkande 2). Motionärerna framhåller att det med hänsyn till att
invandrarbarnen har en särskilt utsatt situation är en allvarlig brist att det än
så länge finns få mer omfattande undersökningar av situationen för
invandrarbarn och -ungdomar. Enligt motionärernas uppfattning är det
angeläget att skaffa kunskap framför allt om invandrar- och flyktingbarns
psykiska hälsa, varför en kartläggning av dessa frågor bör göras med syfte att
finna metoder att förebygga ohälsa och hjälpa barn som inte mår bra.

Utskottet behandlade frågan om ett socialt stödprojekt bland invandrarungdom
senast i sitt betänkande SoU 1983/84:20, där utskottet redogjorde
för det då pågående utvecklingsarbetet med och för invandrarungdom.

SoU 1984/85:14

Utskottet har inhämtat att de förra året redovisade projekten skall pågå ännu
ett eller ett par år och därefter utvärderas. Utskottet har vidare genom
statens invandrarverks barn- och ungdomsgrupp erfarit att ett stort antal
andra projekt för och med invandrarbarn och -ungdom pågår i olika
kommuner. Utskottet vill särskilt nämna den fritidsgårdsverksamhet som
nämns i budgetpropositionen (s. 154) och som med stöd ur allmänna
arvsfonden bedrivs på ett 15-tal platser över hela landet. Regeringen har
dessutom i november 1983 med anledning av världsungdomsåret anvisat 30
milj. kr. ur allmänna arvsfonden att disponeras bl. a. med högst 10 milj. kr.
för insatser av kommuner, olika organisationer m. fl. Ett flertal invandrarföreningar
har erhållit stöd ur dessa medel för barn- och ungdomsverksamhet.

Utskottet konstaterar att en omfattande projektverksamhet för närvarande
pågår när det gäller att på olika sätt förbättra invandrarbarnens och
ungdomens fritidssituation och därigenom förhindra utslagning. Någon
riksdagens åtgärd kan enligt utskottets mening därför inte anses erforderlig
med anledning av vad som anförts i motion 1984/85:795 (vpk) yrkandena 1-3.
Motionen avstyrks.

Då det gäller frågan om invandrarbarnens psykiska hälsa har utskottet
inhämtat att BFU-81-kommittén (S 1980:09) i sitt slutbetänkande, som
beräknas föreligga klart till halvårsskiftet, kommer att behandla även
invandrarbarnens situation. Enligt utskottets mening bör resultatet av
kommitténs arbete avvaktas innan ytterligare initiativ tas. Utskottet avstyrker
därför motion 1984/85:2464 (c) i här behandlad del (yrkande 2).

Behandlingscentrum för tortyroffer

I motion 1984/85:2306 av Karin Andersson m. fl. (c) hemställs att staten ger
ekonomiskt stöd till ett nystartat rehabiliteringscenter för tortyroffer i
Sverige {yrkande 5). Motionärerna anför att många av de flyktingar som
slutligen får en fristad i Sverige i sina hemländer tidigare har varit fängslade
och i samband därmed utsatta för tortyr. Sedan några år har vid Rigshospitalet
i Köpenhamn funnits ett behandlingscenter för rehabilitering av tortyroffren,
vilket delvis finansieras av danska staten. I Sverige har Röda korset tagit
initiativ till en liknande verksamhet, och vid årsskiftet startade Sveriges
första rehabiliteringscenter för torterade i samarbete mellan Röda korset och
Stockholms läns landsting. Motionärerna uttrycker stor tillfredsställelse över
att verksamheten kommit i gång i Sverige och finner det naturligt att svenska
staten visar sitt positiva intresse genom att ge ekonomiskt stöd till verksamheten.

Utskottet behandlade en motion med motsvarande innehåll under föregående
riksmöte (jfr SoU 1983/84:20, s. 36-37). Yrkandet gällde då stöd till det
planerade rehabiliteringscentret. Utskottet ansåg vid behandlingen av
yrkandet att Röda korsets initiativ var vällovligt, men att det då var för tidigt
för riksdagen att närmare gå in på bedömningen av i vad mån och i vilken

SoU 1984/85:14

omfattning staten borde bidra med pengar till verksamheten, varför yrkandet
avstyrktes.

Utskottet har inhämtat att Röda korset i samarbete med Stockholms läns
landsting har påbörjat den i motionen beskrivna verksamheten. Förhandlingar
pågår om samarbete även med Botkyrka och Stockholms kommuner.
Kontakter med socialstyrelsen har tagits då det gäller stöd för uppföljning
och utvärdering av verksamheten. Enligt vad utskottet vidare inhämtat
kommer Röda korset dessutom att inkomma til! regeringen med en
framställning om stöd.

Enligt utskottets mening är den verksamhet som startats av Röda korset av
stort värde. Många av de flyktingar som kommer till Sverige har svåra
psykiska och fysiska men efter tortyr i sina hemländer. Utskottet utgår från
att regeringen kommer att ge Röda korsets framställning en välvillig
behandling. Något initiativ från riksdagens sida kan därför inte anses
behövligt. Motion 1984/85:2306 (c) avstyrks därför i här behandlad del
(yrkande 5).

Ungdomens situation i Stockholmsregionen

I motion 1984/85:1535 av Mona Sahlin m.fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ungdomens situation i Stockholmsregionen. Motionärerna anför bl. a. att det
i många avseenden är viktigt att samhället visar sitt stöd och uppmuntrar
ungdomarnas egna initiativ för att förbättra sin egen och sina kamraters
situation. När det gäller fritiden föreslår motionärerna att ungdomarna i ett
bostadsområde t. ex. kan få ett direkt ansvar för verksamheten i fritidsgården
eller delar av ett lokalt Folkets Hus.

Utskottet har ovan (s. 21) nämnt det fritidsgårdsprojekt som med stöd av
medel från allmänna arvsfonden pågår i landet. I vissa projekt har som
nämnts särskilt invandrarungdomens behov av en aktiv fritid beaktats. Bl. a.
prövas olika former av film- och videoproduktion, musik, teater och dans.
Projekten kan vara utformade i samverkan med fritidsnämnder och kulturnämnder
eller med föreningslivet på orten. I utvecklingsarbetet ingår vidare
försök för att med olika metoder stärka ungdomarnas demokratiska träning
och göra det möjligt för dem att delta i beslutsprocessen vid gårdarna och att
ta ett ansvar för verksamheten och dess utformning.

Utskottet har inhämtat att även Stockholms kommun har erhållit medel
för projekt inom detta område. Stockholm är vidare en av de sju kommuner
som utsetts till ”världsungdomsårskommuner” och därigenom fått del av de
3,8 milj. kr. som regeringen har anslagit till dessa för projekt som syftar till att
förbättra barns och ungdoms uppväxtvillkor. Utskottet vill vidare erinra om
att för Stockholms kommun finns ett handlingsprogram för att motverka
ungdomsproblem i Stockholm - Ungdom i Storstad. Programmet innehåller
konkreta förslag till åtgärder beträffande bl. a. ungdomsarbetslösheten.

SoU 1984/85:14

bostäderna, föreningslivet, fritidsgårdar och fritidsanläggningar samt sociala
insatser. Dessutom understryks betydelsen av samordnade insatser och ett
vidgat samarbete med förortskommunerna.

Med hänvisning till sålunda vidtagna och pågående åtgärder för att
förbättra storstadsungdomens situation avstyrker utskottet motion 1984/
85:1535 (s).

Sexuella övergrepp mot barn m. m.

Frågor om incest och andra sexuella övergrepp mot barn tas upp i fyra
motioner. I motion 1984185:707 av Ann-Cathrine Haglund och Elisabeth
Fleetwood (båda m) hemställs att fördjupad kunskap om sexuella övergrepp
mot barn skall ingå i utbildning och vidareutbildning av alla som arbetar med
barn och ungdom samt av all berörd personal i rättsväsendet. Motionärerna
anför att sexuella övergrepp mot barn har visat sig vara ett mycket vanligare
brott än man tidigare trott. Enligt motionärerna får vidare de barn som blir
utsatta för sexuella övergrepp alltid psykiska skador och ofta även fysiska
skador. Få sexuella övergrepp mot barn anmäls dock enligt motionärerna
och ännu färre föräldrar döms för övergrepp. Detta hör enligt motionärerna
samman med att övergrepp som sker i familjen är svåra att bevisa, då det
nästan aldrig finns vittnen och det både är svårt att tolka ett barns beteende
och uppgifter om vad det varit utsatt för och att styrka barnets trovärdighet.
Motionärerna anser att information och utbildning är nödvändig för att
samhället skall kunna gripa in och skydda utsatta barn och eventuella syskon,
men också för att kunna utveckla terapiformer som kan hjälpa såväl den som
varit utsatt för ett sexeuellt övergrepp som förövaren och hela den övriga
familjen. En förbättrad information och utbildning samt samråd och
samarbete mellan socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens och rättsväsendets
personal skulle enligt motionärerna även underlätta för domstolarna att
handlägga mål om sexuella övergrepp mot barn.

I motion 1984185:1762 av Kerstin Anér och Linnea Hörlén (båda fp)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär initiativ för att arbetet mellan
olika myndigheter i fall av misstänkt incest blir effektivare och bättre
tillgodoser barnens intressen. Motionärerna anför att många socialarbetare,
jurister och andra känner sig svårt okunniga och hjälplösa och har fått för litet
utbildning för just denna typ av ärenden. Motionärerna framhåller att bättre
samarbete mellan olika instanser är ett sätt att minska denna hjälplöshet.

I motion 1984/85:2457 av Gunnel Jonäng (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder dels för att förstärka barns rättssäkerhet och skydd
vid sexuella övergrepp (yrkande 1), dels för att rehabilitera hela familjen
(yrkande 2), dels för att skapa konkreta och snabba rutiner när sexuella
övergrepp redovisas (yrkande 3). Motionären kräver att samhället skall gripa
in mer kraftfullt för att hjälpa familjer inom vilka övergreppen sker. Enligt
motionären måste framför allt de utsatta barnen skyddas, bl. a. genom att

SoU 1984/85:14

nya rutiner utarbetas inom rättsväsendet där barnens rättssäkerhet måste
vara vägledande. Vidare måste enligt motionären barnets behov av snabb
terapeutisk behandling beaktas, liksom hela familjens behov av hjälp.

Slutligen hemställs i motion 1984/85:2722 av Karin Söder m.fl. (c) att
riksdagen beslutar som sin mening ge till känna vad i motionen anförs om
informations- och utbildningsinsatser (yrkande 1) samt att riksdagen beslutar
uttala att forskningen om sexuella övergrepp mot barn bör förstärkas
(yrkande 2). Motionärerna framhåller att samhällets insatser för att hindra
sexuella övergrepp mot barn måste omfatta bl. a. information samt stöd och
hjälp till incestfamiljerna. Motionärerna framhåller att det behövs större
kunskaper om orsakerna till sexuella övergrepp mot barn och om hur offer
och gärningsman reagerar. Det är också nödvändigt att finna behandlingsmetoder
för att mildra skadeverkningarna hos barnet och för att rehabilitera
gärningsmannen. Särskilt viktigt är enligt motionärerna undervisning för
personal inom förskola och grundskola och för hälso- och sjukvårdspersonal
om sexualbrottens orsaker och om förebyggande åtgärder.

Utskottet har inhämtat följande angående pågående arbeten på de
områden som tas upp i motionerna. Socialstyrelsen kommer inom kort ut
med en promemoria angående sexuella övergrepp mot barn inom familjen.
Promemorian, som syftar till att ge information om problemen och deras
omfattning i förhoppning om att detta skall öka möjligheterna att utreda och
förstå problemen och att hjälpa de utsatta barnen och deras familjer, är
indelad i två delar. I den första delen görs bl. a. ett försök att definiera
”sexuella övergrepp” samt ange omfattningen av problemet. Den andra
delen innehåller bl. a. en beskrivning av socialnämndens ansvar samt
beskrivningar av hur samarbete mellan olika instanser kan organiseras. I
promemorian understryks behovet av dels saklig information om problemet,
dels utbildning av all berörd personal och dels samarbete mellan olika
myndigheter. Promemorian kommer inledningsvis att sändas ut som remissupplaga
med mycket stor spridning för att alla berörda skall kunna komma
med synpunkter och därefter arbetas om till allmänna råd.

Regeringen har vidare uppdragit åt riksåklagaren, domstolsverket, rikspolisstyrelsen
och socialstyrelsen att i samråd utarbeta lämpligt material för
information och utbildning såvitt gäller förundersökning och rättegång i mål
om ansvar för sexualbrott och kvinnomisshandel. Arbetet utförs i en
arbetsgrupp som räknar med att komma med ett skriftligt informationsmaterial
under våren 1985. Under sommaren kommer dessutom rikspolisstyrelsen
att utkomma med en lärobok i förhörsteknik, vari kommer att ingå ett kapitel
om förhör med barn. vilket även omfattar förhör med barn som utsatts för
sexuella övergrepp.

Inom Stockholms läns landsting pågår för närvarande med stöd från
Delegationen för social forskning ett utvecklingsprojekt rörande metoder
som skall kunna användas inom den barnpsykiatriska öppenvården när det
gäller att diagnostisera sexuella övergrepp mot barn. Utskottet har dessutom

SoU 1984/85:14

inhämtat att Svenska kommunförbundet under våren haft två konferenser
om sexuella övergrepp mot barn. Kommunförbundet vände sig därvid till
socialnämnderna i samtliga kommuner, till landstingen och till vissa polisdistrikt
efter samråd med rikspolisstyrelsen. Kommunförbundet avser vidare
att rekommendera sina länsavdelningar att organisera egna kurser i ämnet.

Slutligen kan nämnas att försök med utökat samarbete mellan olika
myndigheter har inletts på länsnivå i Östergötland och på lokal nivå i
Eskilstuna.

Utskottet har med stort allvar tagit del av de uppgifter som på senare tid
kommit fram om omfattningen av sexuella övergrepp mot barn inom
familjen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är en fråga av
yttersta vikt att förebygga sexuellt utnyttjande av barn och att behandla och
hjälpa de barn och familjer som ändå drabbas. Utskottet vill också starkt
understryka nödvändigheten av att den personal som i olika sammanhang
kommer i kontakt med barn som har utsatts för sexuella övergrepp inom
familjen förmår inse vad som hänt och inte drar sig för att snabbt och
beslutsamt vidta de för barnen bästa åtgärderna. Utskottet konstaterar med
tillfredsställelse att åtgärder för att förbättra informationen till - och därmed
handlingsberedskapen hos - berörd personal om sexuella övergrepp vidtagits
av socialstyrelsen. Kommunförbundets initiativ i dessa delar bör också
framhållas. Dessa frågor bör också tas upp som ett reguljärt inslag i
utbildningar för personal som skall arbeta med barn och ungdom samt berörd
personal inom rättsväsendet.

Utskottet vill vidare understryka att myndigheternas handlande vid fall av
misstänkt övergrepp måste präglas av omtanke om barnen. Framför allt får
man inte avfärda ett barns uppgifter om att det har utsatts för sexuellt
övergrepp, utan varje sådant ärende måste utredas med den yttersta omsorg.
Härvid måste barnet i så stor utsträckning som möjligt skonas från upprepade
förhör hos olika myndigheter. Det material för information och utbildning
såvitt gäller förundersökning och rättegång i mål om ansvar för bl. a.
sexualbrott samt den lärobok i förhörsteknik som inom kort kommer att
föreligga, bör kunna bidra till att förbättra barnens situation vid utredningen
av misstänkta fall av incest.

Utskottet konstaterar i övrigt att ett intensivt arbete pågår på olika håll för
att försöka komma till rätta med problemen med sexuella övergrepp inom
familjen. Det är angeläget att detta arbete fortsätter och att mera ledning kan
ges de berörda myndigheterna, bl. a. socialnämnden, som har ansvaret för att
barnen får det skydd och den omsorg som de behöver. Någon riksdagens
åtgärd torde dock inte vara erforderlig med hänsyn till den uppmärksamhet
dessa frågor redan har fått. Motionerna 1984/85:707 (m), 1762 (fp), 2457 (c)
och 2722 (c) avstyrks därför.

SoU 1984/85:14

Övriga frågor

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag till medelsanvisning
beträffande anslaget II. Bidrag till världshälsoorganisationen samt
internationellt socialpolitiskt samarbete m.m. samt anslaget 12. Vissa
internationella kongresser i Sverige.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande statsbidraget till vissa nykterhetsorganisationer m.fl.
att riksdagen avslår motion 1984/85:1776,

2. beträffande Nöjesverksamhet i alkoholfri miljö
att riksdagen avslår motion 1984/85:1777,

3. beträffande medelsanvisningen till information m. m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:2455 yrkandena 1 och 2 till Upplysning och
information på drogområdet för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 39 251 000 kr.,

4. beträffande samordning av alkoholinformationen
att riksdagen avslår motion 1984/85:1788,

5. beträffande medelsanvisningen för bidrag till organisationer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:2455 yrkande 3 till Bidrag till organisationer m. m.
för budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av 16 124 000 kr.,

6. beträffande socialstyrelsens narkotikaförteckningar
att riksdagen avslår motion 1984/85:1288,

7. att riksdagen till Utveckling och försök med vissa vårdformer för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 18 060 000
kr.,

8. beträffande utveckling av värdmetoder m. m.

att riksdagen avslår motion 1984/85:2199 yrkande 2,

9. beträffande statsbidrag för kommunernas narkotikabekämpning
att riksdagen avslår motion 1984/85:2809,

10. beträffande alkoholmissbruk bland kvinnor

att riksdagen avslår motion 1984/85:1775, motion 1984/85:2199
yrkande 1 och motion 1984/85:2315 yrkande 2,

11. beträffande åtgärder mot kvinnomisshandel

att riksdagen avslår motion 1984/85:2315 yrkande 1,

12. beträffande åtgärder mot prostitution

att riksdagen avslår motion 1984/85:2180,

13. beträffande familjerådgivning för invandrare

att riksdagen avslår motion 1984/85:2306 yrkande 1,

14. beträffar stöd till metodutveckling inom socialtjänsten
att riksdagen avslår motion 1984/85:805,

SoU 1984/85:14

15. beträffande fosterhemsplacering av invandrarbarn
att riksdagen avslår motion 1984/85:2306 yrkande 4,

16. beträffande socialt stödprojekt bland invandrarungdom m. m.
att riksdagen avslår motion 1984/85:795,

17. beträffande invandrarbarns psykiska hälsa

att riksdagen avslår motion 1984/85:2464 yrkande 2,

18. beträffande behandlingscentrum för tortyroffer

att riksdagen avslår motion 1984/85:2306 yrkande 5,

19. beträffande ungdomens situation i Stockholmsregionen
att riksdagen avslår motion 1984/85:1535,

20. beträffande sexuella övergrepp mot barn m. m.

att riksdagen avslår motion 1984/85:707, motion 1984/85:1762,
motion 1984/85:2457 och motion 1984/85:2722,

21. att riksdagen till Bidrag till världshälsoorganisationen samt internationellt
socialpolitiskt samarbete m. m. för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 29 330 000 kr.,

22. att riksdagen till Vissa internationella kongresser i Sverige för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 200 000 kr.

Stockholm den 12 mars 1985

På socialutskottets vägnar
INGEMAR ELIASSON

Närvarande: Ingemar Eliasson (fp), Evert Svensson (s), Rune Gustavsson
(c), Blenda Littmarck (m). Stig Alftin (s), Lilly Bergander (s), Ann-Cathrine
Haglund (m), Maria Lagergren (s), Anita Persson (s), Ingvar Eriksson (m).
Inga Lantz (vpk), Göran Ericsson (m), Rosa Östh (c), Aina Westin (s) och
Yvonne Sandberg-Fries (s).

SoU 1984/85:14

Reservationer

Medelsanvisningen till information m. m. (mom. 3 i hemställan)

1. av Rune Gustavsson (c), Blenda Littmarck (m), Ann-Cathrine Haglund
(m), Ingvar Eriksson (m), Göran Ericsson (m) och Rosa Östh (c) som anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 7 som börjar med ”Utskottet finner”
och slutar med ”information på drogområdet” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att stödet på arbetsplatserna bl. a. genom insatser via de
fackliga organisationerna är mycket viktigt och värdefullt. Dessa åtgärder
måste ses som en naturlig följd inom ramen för de övergripande målsättningarna
att bekämpa missbruket på bredaste möjliga bas. Enligt utskottet
mening har de fackliga organisationerna ekonomiska resurser att utan statligt
stöd bedriva denna verksamhet. Utskottet förutsätter att ambitionen på
detta område inte skall behöva vara beroende av statliga stödinsatser utan
beroende på omsorgen om arbetskamraterna. De ekonomiska stödåtgärder
som utgår via statsbudgeten bör ges till organisationer och sammanslutningar
som arbetar för stöd och hjälp åt missbrukare. Detta bör riksdagen ge
regeringen till känna.

Riksdagen bör sålunda besluta att för budgetåret 1985/86 under anslaget
H 1. Upplysning och information på drogområdet anvisa ett i förhållande till
regeringen 3 300 000 kr. lägre anslag.

dels att utskottets under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande medelsanvisningen till information m. m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1984/85:2455 yrkandena 1 och 2 till Upplysning och information på
drogområdet för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 35 951 000 kr.,

Medelsanvisningen för bidrag till organisationer (mom. 5 i hemställan)

2. av Rune Gustavsson (c), Blenda Littmarck (m), Ann-Cathrine Haglund
(m), Ingvar Eriksson (m), Göran Ericsson (m) och Rosa Östh (c) som -under förutsättning av bifall till reservation nr 1 - anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 9 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”organisationer m. m.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt en omfördelning av stödet via statsbudgeten
från arbetsmarknadens organisationer till mer resurssvaga organisationer
eller sammanslutningar som arbetar för stöd och hjälp åt missbrukare.
Riksdagen bör därför besluta att för budgetåret 1985/86 under anslaget
H4. Bidrag till organisationer m. m. anvisa ett i förhållande till regeringen
3 300 000 kr. högre anslag.

SoU 1984/85:14

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

5. beträffande medelsanvisningen för bidrag till organisationer
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1984/85:2455 yrkande 3 till Bidrag till organisationer m. m. för
budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av 19 424 000 kr,

Statsbidrag för kommunernas narkotikabekämpning (mom. 9 i hemställan)

3. av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 13 som börjar med ”Enligt
utskottets mening” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening är det ute i kommunerna som det mesta av arbetet
mot narkotikan måste göras, både det förebyggande och det rehabiliterande
arbetet. Kommunala åtgärdsprogram krävs för att kommunerna skall kunna
genomföra en samordnad narkotikapolitik. För att inte åtgärderna skall bli
verkningslösa på grund av bristande kommunala resurser anser utskottet det
nödvändigt att särskilda medel anslås för kommunernas narkotikabekämpning.
Regeringen bör i särskild ordning förelägga riksdagen förslag till sådant
statsbidrag. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

9. beträffande statsbidrag för kommunernas narkotikabekämpning
att riksdagen med anledning av motion 1984/85:2809 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Stöd till metodutveckling inom socialtjänsten (mom. 14 i hemställan)

4. av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i betänkandet som börjar på s. 18 med "Det är viktigt”
och slutar på s. 19 med ”1984/85:805 (vpk) avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Det är viktigt att socialtjänsten ges resurser att utveckla nya arbetsmetoder
gentemot utsatta invandrarfamiljer och att personalen får ökade och
relevanta kunskaper för sitt arbete med olika nationalitetsgrupper. Kommunerna
bör därför få ett särskilt ekonomiskt stöd för metodutveckling av
socialtjänstens arbete med utsatta familjer från olika etniska grupper.
Regeringen bör snarast framlägga förslag härom. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa

14. beträffande stöd till metodutveckling inom socialtjänsten

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:805 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU 1984/85:14

Socialt stödprojekt bland invandrarungdom m. m. (mom. 16 i hemställan)

5. av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 21 som börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett stödprojekt bör organiseras så att invandrare
anställs för att arbeta inom sin egen nations- och språkgrupp. De invandrare
som skall arbeta med verksamheten måste enligt utskottets mening ges en
grundlig utbildning för att finna sig väl till rätta bland svenska institutioner
och andra vårdområden, inom utbildningssystemet och inom arbetsmarknadsväsendet.
Detta är nödvändigt för att invandrarungdomen skall få det
konkreta stöd de behöver i olika situationer. Stödprojektet bör organiseras
och administreras av kommunerna med full kostnadstäckning genom statsbidrag
och statsbidraget finansieras genom särskild arbetsgivaravgift.

Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 16 bort hemställa

16. beträffande socialt stödprojekt bland invandrarungdom m. m.
att riksdagen med anledning av motion 1984/85:795 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU 1984/85:14

Innehåll

Sammanfattning 1

Proposition 1984/85:100bil. 7 1

Motioner 2

Utskottet 4

Medel för upplysning och information på drogområdet 4

Samordning av alkoholinformationen 7

Socialstyrelsens narkotikaförteckningar 8

Bidrag till vissa organisationer 9

Utveckling av vårdmetoder m. m 9

Bidrag till kommunernas narkotikabekämpning 12

Alkoholmissbruk bland kvinnor 13

Åtgärder mot kvinnomisshandel och prostitution 15

Behandlingsarbete för invandrarfamiljer 17

Fosterhemsplacering av invandrarbarn 19

Socialt stödprojekt bland invandrarungdom m. m 20

Behandlingscentrum för tortyroffer 21

Ungdomens situation i Stockholmsregionen 22

Sexuella övergrepp mot barn m. m 23

Övriga frågor 26

Utskottets hemställan 26

Reservationer 28

1. Medelsanvisningen till information m. m. (mom. 3 i hemställan)

av moche 28

2. Medelsanvisningen för bidrag till organisationer (mom. 5 i
hemställan) av m och c 28

3. Statsbidrag för kommunernas narkotikabekämpning (mom. 9 i
hemställan) av vpk 29

4. Stöd till metodutveckling inom socialtjänsten (mom. 14 i hemställan)
av vpk 29

5. Socialt stödprojekt bland invandrarungdom m. m. (mom. 16 i
hemställan) av vpk 30

minab/gotab Stockholm 1985 82337