SoU 1984/85:10
Socialutskottets betänkande
1984/85:10
om förlängt bidragsförskott för studerande (prop. 1984/85:39 delvis)
I betänkandet behandlas regeringens i proposition 1984/85:39 framlagda
förslag till lag om förlängt bidragsförskott för studerande jämte motion.
Lagutskottet har avgett yttrande över förslaget (LU 1984/85:1 y).
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag om införande av
förlängt bidragsförskott för studerande ungdomar i åldern 18-20 år. Med
bifall till ett motionsyrkande (m) föreslår dock utskottet att reformen inte
skall genomföras successivt, såsom föreslås i propositionen, utan i sin helhet
träda i kraft den 1 januari 1985. Detta innebär att även ungdomar som då fyllt
18 men ej 20 år kan bli berättigade till förlängt bidragsförskott. Utskottets
s-ledamöter reserverar sig till förmån för propositionens förslag.
Utskottets vpk-ledamot har avgett ett särskilt yttrande rörande kraven mot
de underhållsskyldiga.
Propositionen
I proposition 1984/85:39 om utformningen av det ökade stödet till
barnfamiljerna har regeringen (socialdepartementet) såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1 och 7) föreslagit riksdagen
dels att anta vid propositionen fogat förslag till
1. lag om förlängt bidragsförskott för studerande,
dels att utöver vad som har föreslagits i prop. 1983/84:100, bil. 7 under
femte huvudtiteln
7. till Bidragsförskott på tilläggsbudget I för statsbudgeten för budgetåret
1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.
Lagförslaget fogas som bilaga I till betänkandet.
Yrkandena 2-6 samt 8 har behandlats i utskottets betänkande SoU
1984/85:6.
Motion
I motion 1984/85:103 av Nils Carlshamre (m) hemställs att riksdagen med
avslag på propositionens förslag till lydelse av övergångsbestämmelsen till
den föreslagna lagen om förlängt bidragsförskott för studerande beslutar att
övergångsbestämmelsen endast skall ha följande lydelse:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.
1 Riksdagen 1984185.12 sami. Nr 10
SoU 1984/85:10
2
Utskottet
F. n. gäller enligt föräldrabalken som huvudregel att underhållsskyldighet
mot barn sträcker sig till dess barnet fyller 18 år. Om barnet då ännu går i
skolan eller återupptar skolgången före fyllda 19 år är föräldrarna dock
underhållsskyldiga så länge skolgången pågår, dock längst till dess barnet
fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan
eller annan jämförlig grundutbildning. Underhållsskyldigheten gentemot
barn kan alltså under vissa betingelser sträcka sig ända till dess barnet fyller
21 år. Bidragsförskott kan däremot f. n. inte utgå längre än till dess barnet
fyller 18 år.
I propositionen föreslås en särskild lag om förlängt bidragsförskott för
studerande som under vissa betingelser öppnar möjlighet till bidragsförskott
ända fram t. o. m. juni månad det år barnet fyller 20 år. Den angivna
20-årsgränsen knyter an till vad som gäller beträffande studiehjälp. Villkor
för förlängt bidragsförskott är bl. a. att barnet bedriver studier som ger rätt
till förlängt barnbidrag eller studiehjälp samt att barnet varaktigt sammanbor
med endast en förälder eller med någon som var vårdnadshavare när barnet
fyllde 18 år. Det förlängda bidragsförskottet söks av barnet och föräldern/
vårdnadshavaren gemensamt. Det skall dock betalas ut till föräldern/
vårdnadshavaren, inte till barnet.
De nya reglerna avses träda i kraft den 1 januari 1985. Genomförandet
föreslås i propositionen ske etappvis, på så sätt att de nya bestämmelserna
inte gäller ungdomar som redan hunnit fylla 18 år vid 1984 års utgång,
varigenom tidigare utgående bidragsförskott hunnit upphöra. Som skäl
anförs i propositionen bl. a. den ansamling av ärenden hos försäkringskassor
och domstolar som skulle uppstå om de nya reglerna gällde även fall där
underhållsbidrag slutat utgå.
I motion 1984/85:103 av Nils Curlshamre (m) yrkas emellertid att
ikraftträdandebestämmelsen för lagen om förlängt bidragsförskott ändras så
att de nya reglerna kommer att omfatta alla barn som ännu inte hunnit fylla
20 år vid de nya reglernas ikraftträdande den 1 januari 1985. Motionären
anser den i propositionen föreslagna övergångsregeln orättvis och anför att
försäkringskassornas och domstolarnas arbetsbelastning inte är godtagbara
skäl för riksdagen att ställa sig bakom denna.
Lagutskottet, som avgett yttrande över propositionsförslaget och motionen,
erinrar om att föräldrabalkens bestämmelser om underhållsbidrag till
barn gäller även efter det att ett barn fyllt 18 år - dock längst till dess barnet
fyller 21 år - under förutsättning att barnet fortsätter sin skolgång efter fyllda
18 år. Skyldigheten att utge underhållsbidrag gäller alltså för de skolår som
det förlängda bidragsförskottet föreslås avse. Enligt lagutskottets mening
påverkar således inte införandet av ett förlängt bidragsförskott de underhållsskyldigas
situation. Detta gäller oavsett om man. som föreslås i
propositionen, begränsar reformen till dem som fyller 18 år efter ikraftträ
-
SoU 1984/85:10
3
dandet eller om man i enlighet med motionärens önskemål gör de nya
reglerna tillämpliga också på dem som redan fyllt 18 år. Lagutskottet säger
sig dock inte kunna utesluta att både förslaget i propositionen och det i
motionen kommer att föranleda viss ökning av antalet underhållsmål vid de
allmänna domstolarna. Hur stor denna ökning blir kan lagutskottet inte
uttala sig om med någon bestämdhet.
Lagutskottet erinrar vidare om vissa administrativa problem vid handläggning
av frågor om underhåll och bidragsförskott och understryker vikten av
att frågan om förhandsbesked från försäkringskassorna snarast löses så att
inte - när parterna är överens i underhållsfrågan - den underhållsberättigade
ändå måste väcka talan vid domstol för att undgå risken för en reducering av
bidragsförskottet. Lagutskottet tar också upp frågan om rättegångskostnaderna
i mål om underhållsbidrag till barn. Dessa regler är inte helt
tillfredsställande, vilket vid flera tillfällen framhållits av lagutskottet. Propositionens
förslag att det förlängda bidragsförskottet skall utbetalas till
föräldern/tidigare vårdnadshavare, medan barnet fortfarande måste medverka
för att få underhållsbidrag fastställt eller höjt, gör det enligt lagutskottet
än angelägnare än tidigare att frågan om rättegångskostnaderna snarast löses
på ett för barnet tillfredsställande sätt. I övrigt har inte propositionsförslaget i
här aktuell del och motionen föranlett några uttalanden från lagutskottets
sida.
Socialutskottet gör följande överväganden.
Utskottet uttalade redan i betänkande SoU 1983/84:35 (s. 22) att det var
välbetänkt att se över åldersgränserna för bidragsförskott när det gäller
studerande ungdomar. Utskottet ser därför med tillfredsställelse att regeringen
nu föreslår ett förbättrat ekonomiskt stöd av detta slag.
Utskottet delar dock motionärens åsikt att det är otillfredsställande att de
ungdomar som hunnit fylla 18 år den 1 januari 1985 men som i övrigt
uppfyller kraven för förlängt bidragsförskott skulle ställas utanför reformen.
Sociala skäl talar starkt för ett totalt genomförande redan från årsskiftet,
även om utskottet har förståelse för propositionens hänsyn till de administrativa
svårigheter som härigenom uppstår. Enligt utskottets mening bör dock
övergångssvårigheterna inte överdrivas. Det är inte alla ungdomar med
tidigare bidragsförskott som uppfyller kraven för förlängt bidragsförskott.
Av 7 kap. 8 § föräldrabalken framgår vidare att underhållsbidrag även mot
den underhållsskyldiges bestridande kan fastställas för upp till tre år
retroaktivt, dvs. när det som här gäller tiden efter det att ett barn fyllt 18 år
finns inga formella hinder mot att underhållsfrågan prövas i efterhand. Enligt
2 § andra stycket i den föreslagna nya lagen om förlängt bidragsförskott för
studerande skall vidare sådant bidragsförskott kunna utgå för upp till tre
månader före ansökningsmånaden. Den som senast i april 1985 söker
förlängt bidragsförskott bör alltså kunna erhålla sådant fr. o. m. januari 1985
under förutsättning att det senare fastställs att rätt till underhållsbidrag
förelegat och att övriga förutsättningar för förlängt bidragsförskott är
uppfyllda.
1* Riksdagen 1984/85. 12sami Nr 10
SoU 1984/85:10
4
Utskottet tillstyrker således propositionens lagförslag med den ändring av
ikraftträdandebestämmelsen som yrkas i motion 1984/85:103 (m).
Utskottets ställningstagande vad gäller ikraftträdandet bör föranleda en
ökad medelsanvisning för första halvåret 1985 med 21 milj. kr. jämfört med
den i propositionen föreslagna om 4 milj. kr. Utskottet föreslår således att
riksdagen till Bidragsförskott på tilläggsbudget I anvisar totalt 25 milj. kr.
Utskottet vill dessutom understryka vad lagutskottet anfört om vikten av
att snarast få en lösning på frågan om barns ansvar för rättegångskostnader i
mål om underhållsbidrag.
Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande införande av förlängt bidragsförskott för studerande
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i motsvarande del
antar i propositionen föreslagen lydelse av lag om förlängt
bidragsförskott för studerande,
2. beträffande ikraftträdande av förlängt bidragsförskott
att riksdagen med avslag på propositionen i motsvarande del och
med bifall till motion 1984/85:103 antar följande såsom Utskottets
förslag betecknade lydelse av ikraftträdandebestämmelsen för lag
om förlängt bidragsförskott för studerande
Propositionens förslag Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft den 1
januari 1985 och tillämpas i fråga januari 1985.
om barn som är födda år 1967 eller
senare.
3. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av propositionen till Bidragsförskott
på tilläggsbudget I för statsbudgeten för budgetåret 1984/85 under
femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 25 000 000 kr.
Stockholm den 6 december 1984
På socialutskottets vägnar
EVERT SVENSSON
Närvarande: Evert Svensson (s), Göte Jonsson (m), Rune Gustavsson (c),
Blenda Littmarck (m), Stig Alftin (s), Lilly Bergander (s), Anita Persson (s),
Ingvar Eriksson (m). Inga Lantz (vpk), Göran Ericsson (m), Gunnar Ström
(s), Rosa Östh (c), Aina Westin (s), Bengt Lindqvist (s) och Elver Jonsson
(fp)-
SoU 1984/85:10
5
Reservation
Ikraftträdande av förlängt bidragsförskott samt medelsanvisningen (mom. 2
och 3 i hemställan)
av Evert Svensson, Stig Alftin, Lilly Bergander, Anita Persson, Gunnar
Ström, Aina Westin och Bengt Lindqvist (alla s) som anser
dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 3 med ”Utskottet
delar” och slutar på s. 4 med ”milj. kr.” bort ha följande lydelse:
Merkostnaden för motionärens förslag kan beräknas till totalt ca 41 milj.
kr., varav 21 milj. kr. avseende första halvåret 1985. I motionen anges inte
hur denna ökade kostnad skall kunna täckas, vilket är beklagligt. Enligt
utskottets mening bör inte riksdagen gå med på utgifter av denna storleksordning
utan att samtidigt överväga finansieringen därav.
Utskottet vill vidare understryka vad som anförs i propositionen om de
praktiska och administrativa svårigheter som med motionens förslag skulle
uppstå genom ärendeanhopning hos försäkringskassor och domstolar. Det är
här inte bara fråga om ökat arbete för berörda myndigheter utan också om
tidsutdräkt och irritation för enskilda som söker bidragsförskott eller
behöver få underhållsbidrag fastställt. Underhållsskyldiga kan också med fog
reagera mot att oväntat utsättas för nya krav sedan de trott sig fria från vidare
underhåilsförpliktelser. Utskottet - som i och för sig har förståelse för
motionärens synpunkt - anser det därför inte möjligt att låta hela reformen
slå igenom omedelbart. Genomförandet bör således ske successivt och
endast omfatta underhållsbidragsberättigade som vid ikraftträdandet ännu
inte uppnått 18-årsåldern i enlighet med propositionens förslag. Utskottet
tillstyrker alltså propositionens förslag och avstyrker motionen.
Utskottet tillstyrker också den i propositionen föreslagna ytterligare
medelsanvisningen om 4 milj. kr. till Bidragsförskott avseende första
halvåret 1985.
dels att utskottet under mom. 2 och 3 bort hemställa
2. beträffande ikraftträdande av förlängt bidragsförskott
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i motsvarande del
och med avslag på motion 1984/85:103 antar i propositionen
föreslagen lydelse av ikraftträdandebestämmelsen för lag om
förlängt bidragsförskott för studerande,
3. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidragsförskott
på tilläggsbudget I för statsbudgeten för budgetåret 1984/85 under
femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.
SoU 1984/85:10
6
Särskilt yttrande
Inga Lantz (vpk) anför följande.
Det är otillfredsställande om underhållsskyldiga som trott sig fria från sina
förpliktelser när barnet fyller 18 år oväntat utsätts för krav på fortsatt
betalning av underhållsbidrag. Att så kan bli fallet följer dock redan av
föräldrabalkens grundläggande regler om underhållsskyldighet gentemot
barn. Den nya lagen om förlängt bidragsförskott för studerande innebär inte
- liksom inte heller lagen om bidragsförskott - att det läggs ökade
förpliktelser på de underhållsskyldiga. För att förbättra de underhållsskyldigas
situation krävs åtgärder som ligger utanför den nu aktuella lagstiftningsfrågan,
såsom att ändra vissa regler i föräidrabalken eller att införa ett särskilt
bidrag motsvarande bidragsförskott. Det är önskvärt att man i annat
sammanhang överväger någon form av kompensation för underhållsskyldiga
som utsätts för oväntade krav.
SoU 1984/85:10
7
I propositionen framlagt lagförslag Bilaga 1
1 Förslag till
Lag om förlängt bidragsförskott för studerande
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Förlängt bidragsförskott lämnas av allmänna medel enligt vad som
föreskrivs i denna lag för barn som är bosatta i Sverige. Är barnet inte svensk
medborgare tillämpas dock lagen endast om barnet varaktigt bor tillsammans
med en förälder som är bosatt här i landet och antingen denne eller barnet
vistas här sedan minst sex månader.
Ett barn som lämnar Sverige skall fortfarande anses bosatt här, om
utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Medföljande barn till den
som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för
arbetsgivarens räkning, skall under utsändningstiden anses bosatta i Sverige.
2 § Förlängt bidragsförskott lämnas för barn som går i skolan när det fyller 18
år eller återupptar skolgången innan det fyller 19 år så länge barnet bedriver
studier som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt 2 kap. studiestödslagen
(1973:349) eller studiehjälp enligt 3 kap. samma lag, dock längst till och med
juni månad det år barnet fyller 20 år. Studier som omfattar kortare tid än åtta
veckor eller deltidsstudier medför dock inte rätt till förlängt bidragsförskott.
Detsamma gäller studier för vilka barnet uppbär återbetalningspliktiga
studiemedel oberoende av föräldrarnas ekonomi enligt 3 kap. 12 § tredje
stycket studiestödslagen.
Förskottet utgår från och med månaden efter det barnet fyllt 18 år till och
med den månad rätten till förskottet upphör. Förskottet lämnas dock inte för
längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.
3 § Förlängt bidragsförskott lämnas i förhållande till en förälder som barnet
inte varaktigt bor tillsammans med, om barnet varaktigt bor tillsammans med
den andre föräldern eller någon som var vårdnadshavare för barnet när det
fyllde 18 år. I fråga om sådan tidigare vårdnadshavare gäller det som sägs i
denna lag om en förälder som barnet bor varaktigt tillsammans med.
Den förälder i förhållande till vilken bidragsförskott lämnas enligt första
stycket kallas i lagen underhållsskyldig.
4 § Förlängt bidragsförskott lämnas inte, om
a) faderskapet till barnet inte är fastställt och bidragsförskott enligt lagen
(1964:143) om bidragsförskott inte har lämnats för den månad då barnet
fyllde 18 år;
b) barnet uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidta eller
medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag fastställt;
c) det föreligger grundad anledning anta att den underhållsskyldige i
vederbörlig ordning betalar fastställt underhållsbidrag som inte understiger
vad som skulle utgå i bidragsförskott enligt 5 §;
d) det är uppenbart att den underhållsskyldige på annat sätt sörjt eller
sörjer för att barnet erhåller motsvarande underhåll;
e) barnet har ingått äktenskap.
5 § Det förlängda bidragsförskottets storlek bestäms enligt 4 och 4 a §§ lagen
(1964:143) om bidragsförskott.
6 § Förlängt bidragsförskott söks hos allmän försäkringskassa gemensamt av
barnet och den förälder som barnet varaktigt bor tillsammans med.
SoU 1984/85:10
8
7 § Sedan förlängt bidragsförskott sökts skall försäkringskassan omedelbart
sända meddelande om ansökningen till den underhållsskyldige, under
förutsättning att hans vistelseort är känd eller kan utrönas. Meddelandet
skall innehålla en uppmaning till den underhållsskyldige att han skall yttra sig
muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han har något att invända mot
ansökningen. I meddelandet skall även anges vad som gäller om förlängt
bidragsförskott dels enligt 1-3 §§ och 4 § c) och d) denna lag, dels enligt 4 §
tredje stycket lagen (1964:143) om bidragsförskott.
När försäkringskassan har meddelat beslut i ärendet, skall barnet och den
förälder som barnet bor tillsammans med skriftligen underrättas om beslutet.
Den underhållsskyldige skall skriftligen delges beslutet. Har ansökningen
inte bifallits eller bifallits endast till viss del, skall beslutet delges även
sökandena.
Har förskott beviljats, skall underrättelse lämnas till barnet och den
förälder som barnet bor tillsammans med om vad som gäller i enlighet med
10 § denna lag och 13 § lagen (1964:143) om bidragsförskott. I annat fall än
det som avses i 4 § tredje stycket samma lag skall dessutom den underhållsskyldige
underrättas om föreskrifterna i 4 § c) och d) i denna lag och 16 §
lagen (1964:143) om bidragsförskott.
8 § Förlängt bidragsförskott utbetalas till den förälder eller tidigare
vårdnadshavare som barnet varaktigt bor tillsammans med. Sammanbor
barnet med två tidigare förordnade förmyndare som utsetts att gemensamt
utöva vårdnaden om barnet tillämpas 9 § första stycket andra meningen
lagen (1964:143) om bidragsförskott.
9 § Försäkringskassan skall dra in förskottet om förutsättningarna för det inte
längre föreligger. Särskilt beslut behövs dock inte när förskottet skall
upphöra vid juni månads utgång det år barnet fyller 20 år eller på grund av att
barnet har avlidit. Försäkringskassan skall även sätta ned förskottet när
bestämmelserna i denna lag föranleder det.
Beslut om indragning eller nedsättning av förskottet skall skriftligen delges
den som uppburit förskottet, barnet och den underhållsskyldige.
10 § Både den som uppbär förlängt bidragsförskott för ett barn och barnet är
skyldiga att ofördröjligen till försäkringskassan anmäla sådana omständigheter
som kan påverka rätten till och storleken av förskottet.
11 § Försäkringskassan bör bereda barnet tillfälle att i samband med
återkrävande av förlängt bidragsförskott utkräva den del av obetalda
underhållsbidrag, som kan överskjuta förskottets belopp.
12 § I fråga om förlängt bidragsförskott tillämpas även 5 §, 6 § andra stycket,
8 §, 9 § andra och fjärde styckena, 10 §, 11 § andra stycket, 13-16 §§, 17 §
första stycket och 18-24 §§ lagen (1964:143) om bidragsförskott.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas i fråga om barn
som är födda år 1967 eller senare.
SoU 1984/85:10
9
Bilaga 2
Lagutskottets yttrande
1984/85:1 y
om utformningen av det ökade stödet till barnfamiljerna (prop.
1984/85:39)
Till socialutskottet
Socialutskottet har hemställt om lagutskottets yttrande beträffande i
proposition 1984/85:39 framlagt förslag till lag om förlängt bidragsförskott
för studerande jämte motion 1984/85:103 av Nils Carlshamre (m).
Enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott utgår bidragsförskott till barn i
tre fall, nämligen då bara den ene föräldern är vårdnadshavare, då
föräldrarna har gemensam vårdnad men lever åtskilda och barnet stadigvarande
bor hos endast den ene föräldern samt då ingen av föräldrarna har
vårdnaden. Vidare förutsätts att den förälder som bor åtskild från barnet inte
betalar något underhållsbidrag eller att det underhållsbidrag som betalas är
lägre än bidragsförskottet. Bidragsförskott utgår längst till dess barnet fyllt
18 år. Bidragsförskott kan vägras om vårdnadshavaren utan giltigt skäl
underlåter att vidta eller medverka till åtgärder för att få faderskapet till
barnet eller underhållsbidrag fastställt. Om det fastställda underhållsbidraget
uppenbarligen understiger vad den bidragsskyldige bör betala lämnas
inte bidragsförskott med högre belopp än underhållsbidraget. När bidragsförskott
utgår skall den underhållsskyldige till försäkringskassan betala det
fastställda underhållsbidraget, dock högst med det belopp som motsvarar
förskottet.
Det i propositionen framlagda förslaget om förlängt bidragsförskott för
studerande innebär att bidragsförskott i vissa fall skall kunna utgå även efter
det barnet fyllt 18, år dock längst till halvårsskiftet det år barnet fyller 20 år.
För att förlängt bidragsförskott skall utgå krävs bl. a. att barnet bor ihop med
endast den ene av föräldrarna eller med någon annan person som var
vårdnadshavare när barnet fyllde 18 år. Vidare fordras att barnet går i skolan
när det fyller 18 år eller återupptar skolgången innan det fyller 19 år. Vissa
krav ställs också upp när det gäller skolgången. I princip skall det vara fråga
om studier som ger rätt till förlängt barnbidrag eller studiehjälp. I övrigt
ansluter reglerna nära till vad som gäller beträffande bidragsförskott.
Sålunda kan förlängt bidragsförskott vägras om barnet inte medverkar till att
få faderskapet eller underhållsbidrag fastställt eller till att utgående bidrag
höjs. Förälder som är skyldig att betala underhållsbidrag men inte gör det
fullt ut blir återbetalningsskyldig mot försäkringskassan. Den nya lagen
föreslås träda i kraft den 1 januari 1985 och blir tillämplig endast på barn som
fyller 18 år efter ikraftträdandet.
SoU 1984/85:10
10
I motion 103 yrkas att den föreslagna begränsningen till barn som fyller 18
år 1985 eller senare slopas och att alltså alla barn som vid ikraftträdandet inte
fyllt 20 år skall omfattas av lagen.
Lagutskottet får anföra följande.
Nuvarande bestämmelser om bidragsförskott liksom förslaget om förlängt
bidragsförskott bygger i huvudsak på reglerna i 7 kap. föräldrabalken (FB)
om föräldrars underhållsskyldighet mot sina barn och är nära anpassade till
dessa. Enligt 7 kap. 1 § FB skall föräldrarna svara för underhåll åt barnet
efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas
förmåga. Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller 18 år. Går barnet i
skola vid denna tidpunkt eller återupptar barnet skolgången innan det fyllt 19
år är föräldrarna underhållsskyldiga så länge skolgången pågår, dock längst
till dess barnet fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller
gymnasieskolan och annan jämförlig utbildning. Under förarbetena till
underhålisreglerna (se prop. 1978/79:12 s. 155) framhölls att det med denna
utformning bör vara möjligt för barnet att få underhåll för sådana studier för
vilka studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen kan utgå.
En förälder som inte har vårdnaden om sitt barn och inte heller varaktigt
bor tillsammans med barnet skall enligt 7 kap. 2 § FB fullgöra sin underhållsskyldighet
genom att betala underhållsbidrag. Detsamma gäller när en
förälder har gemensam vårdnad om barnet och barnet bor ihop med endast
den andre förläldern. Underhållsbidrag fastställs genom avtal eller dom och
kan avse både förfluten tid och framtiden. Vid rättegång om underhållsbidrag
gäller enligt 8§ att domstolen inte mot den underhållsskyldiges
bestridande får fastställa underhållsbidrag som avser längre tid tillbaka än tre
år. Inte heller får mot den underhållsskyldiges bestridande bidrag bestämmas
för tid efter det barnet fyllt 18 år innan det kan tillförlitligt bedömas om
underhållsskyldighet föreligger därefter (14 § tredje stycket).
Nuvarande regler om underhållsbidrag i föräldrabalken trädde i kraft den
1 juli 1979. Tidigare gällde underhållsskyldigheten tills barnet fyllde 16 år
men kunde under vissa förutsättningar utsträckas om barnet fortsatte sin
utbildning efter 16-årsåldern. De nya reglerna gäller emellertid såvitt nu är av
intresse inte bara nya underhållsbidrag utan också då skyldigheten att betala
underhållsbidrag inträtt före den 1 juli 1979.
Som framgår av det anförda är en förälder underhållsskyldig då barnet
fortsätter sin skolgång efter fyllda 18 år, dock längst till dess barnet fyller 21
år. Skyldigheten att utge underhållsbidrag gäller alltså inte bara för den tid då
bidragsförskott kan utgå utan också de skolår som det förlängda bidragsförskottet
föreslås avse. Enligt lagutskottets mening påverkar således införandet
av ett förlängt bidragsförskott inte de underhåilsskyldigas situation.
Detta gäller oavsett om man, som föreslås i propositionen, begränsar
reformen till att avse dem som fyller 18 år efter ikraftträdandet eller om man i
enlighet med motionärens önskemål gör de nya reglerna tillämpliga också på
dem som redan fyllt 18 år.
SoU 1984/85:10
11
En annan sak är att i de fall ett underhållsbidrag från början bestämts att
utgå längst till dess barnet fyllt 18 år det krävs ett nytt avtal eller en ny dom för
att underhållsbidraget skall fortsätta. Ofta torde parterna kunna komma
överens om en förlängning av underhållsbidraget. Utskottet kan dock inte
utesluta att både förslaget i propositionen och det i motionen kommer att
föranleda en viss ökning av antalet underhållsmål vid de allmänna domstolarna.
Hur stor denna ökning blir kan lagutskottet inte uttala sig om med någon
bestämdhet.
I sammanhanget vill utskottet erinra om att underhållsreformen i vart fall
till en början synes ha föranlett att antalet underhållsmål ökade. Detta
angavs bero bl. a. på att försäkringskassorna inte ville lämna några förhandsbesked
om vad som var skäligt underhållsbidrag. Med hänsyn till risken för
att försäkringskassan i efterhand inte skulle godkänna det underhållsbidrag
parterna avtalat om och därför reducera bidragsförskottet ansågs den
underhållsberättigade tvungen att få bidraget fastställt genom en dom. De
administrativa problemen vid handläggningen av frågor om underhåll och
bidragsförskott behandlades av lagutskottet två gånger vid 1981/82 års
riksmöte (se LU 1981/82:2 och 25) med anledning av motioner. Utskottet
hänvisade därvid till att det ingick i ensamförälderkommitténs uppdrag att se
över dessa frågor. I betänkandet LU 1981/82:25 framhöll utskottet också att
det pågick ett samråd mellan justitiedepartementet och riksförsäkringsverket
som närmast syftade till att försöka öka försäkringskassornas möjligheter
att lämna besked i bidragsförskottsärenden för att undvika onödiga processer.
Ensamförälderkommittén slutförde sitt uppdrag år 1983 genom avlämnande
av betänkandet (SOU 1983:51) Ensamföräldrarna och deras barn, vari
bl. a. föreslås att fastställande av underhållsbidrag skall överföras till
försäkringskassorna. Syftet med förslaget är att man skall komma till rätta
med de problem som nuvarande ordning innebär, bl. a. de onödiga underhållsprocesserna.
Betänkandet har remissbehandlats men i denna del ännu
inte lett till lagstiftning. Lagutskottet vill - utan att ta ställning till kommitténs
förslag - understryka vikten av att frågan om förhandsbesked från försäkringskassorna
snarast löses så att inte - när parterna är överens i underhållsfrågan
- den underhållsberättigade ändå måste väcka talan vid domstol för
att undgå risken för en reducering av bidragsförskottet.
Lagutskottet vill också något beröra frågan om rättegångskostnader i mål
om underhållsbidrag till barn. När barnet är under 18 år får barnet inte själv
föra sin talan utan måste företrädas av en ställföreträdare, oftast vårdnadshavaren.
Barnet betraktas ändock som part i målet och kan, om barnet förlorar
målet, enligt de allmänna bestämmelserna om rättegångskostnader i 18 kap.
rättegångsbalken bli förpliktat att ersätta motpartens rättegångskostnader
eller återbetala statsverkets kostnader för dennes rättshjälp.
Lagutskottet har vid flera tillfällen, senast år 1983 (se LU 1982/83:24)
framhållit att reglerna om barns ansvar för rättegångskostnader inte är helt
tillfredsställande och att det är angeläget att frågan får en acceptabel lösning.
SoU 1984/85:10
12
Utskottet utgick år 1983 från att regeringen i samband med ställningstagandena
till rättegångsutredningens betänkande överväger frågan i hela dess
vidd.
I den nu aktuella propositionen föreslås att det förlängda bidragsförskottet
skall utbetalas till den förälder eller tidigare vårdnadshavare som barnet bor
tillsammans med. Trots att barnet uppnått myndighetsåldern och själv alltså
får uppbära eventuellt underhållsbidrag skall det inte bli berättigat till det
förlängda bidragsförskottet. Däremot ställs det i propositionen, som tidigare
redovisats, krav på att barnet skall medverka till att få faderskap eller
underhållsbidrag fastställt eller få utgående bidrag höjt. Den föreslagna
ordningen gör det än angelägnare än tidigare att spörsmålet om rättegångskostnaderna
snarast löses på ett för barnet tillfredsställande sätt.
Utöver det anförda föranleder propositionen i aktuell del och motionen
inte några uttalanden från lagutskottets sida.
Stockholm den 6 december 1984
På lagutskottets vägnar
PER-OLOF STRINDBERG
Närvarande: Per-Olof Strindberg (m). Lennart Andersson (s). Martin
Olsson (c), Elvy Nilsson (s). Mona Saint Cyr (ni)*. Arne Andersson i
Gamleby (s)*, Ingemar Konradsson (s). Allan Ekström (m). Owe Andréasson
(s), Sigvard Persson (c). Per Israelsson (vpk), Inga-Britt Johansson (s),
Kersti Johansson (c). Berit Löfstedt (s) och Sten Andersson i Malmö (m).
* Ej närvarande vid yttrandets justering.
minab/gotab Stockholm 1984 79468