SkU 1984/85:68

Skatteutskottets betänkande
1984/85:68

om höjning av bilaccisen och stämpelskatten vid inteckning av fast
egendom m. m. (prop. 1984/85:217, delvis)
Sammanfattning

Utskottet tillstyrker ett förslag av regeringen om en fördubbling av den
s. k. bilaccisen fr. o. m. den 15 juni och av stämpelskatten på fastighetsinteckningar
fr. o. m. den 1 juli. Samtidigt avstyrker utskottet de motioner som
väckts i ärendet och som hänvisats till utskottet. I dessa motioner har bl. a.
yrkats att de nämnda förslagen avslås.

Utskottets borgerliga ledamöter reserverar sig i fråga om skattehöjningarna
och yrkar bifall till motionerna i denna del.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1984/85:217
under punkt 2 - såvitt nu är i fråga - att riksdagen antar vid propositionen
fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,

2. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.

I propositionen redovisas den ekonomiska utvecklingen under årets första
månader och föreslås åtgärder för att dämpa kreditgivningen till konsumtionsändamål.
Vidare föreslås förhöjda likviditetsindragningar från näringslivet,
höjning av försäljningsskatten på motorfordon och stämpelskatten vid
fastighetsinteckningar samt senareläggning av vissa statliga utgifter. Åtgärderna
syftar till att begränsa den privata konsumtionsökningen, öka sparandet,
förstärka bytesbalansen och motverka valutautflödet.

Propositionen har remitterats till skatteutskottet i den del som avser
skattehöjningar.

De nu aktuella lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1984185. 6 sami. Nr 68

Rättelse: S. 2, 8 § Nuvarande lydelse, spaltens 8:e rad Står: 800 kronor Rättat till: 880
kronor

SkU 1984/85:68

4 förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon Härigenom

föreskrivs att 8 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på

motorfordon1 skall ha nedan angivna
Nuvarande lydelse

Skatten utgår för personbil, buss
och lastbi! med 3 kronor och 20 öre
per kilogram tjänstevikt. Överstiger
tjänstevikten 1600 kilogram, utgår
ytterligare skatt med 400 kronor för
varje fullt femtiotal kilogram varmed
tjänstevikten överstiger 1 600
kilogram. Skatten beräknas till helt
tiotal kronor så att överskjutande
krontal bortfaller.

Skatten utgår för motorcykel
med 670 kronor om tjänstevikten
inte överstiger 75 kilogram, med
880 kronor om tjänstevikten är högre
men inte överstiger 160 kilogram,
med / 350 kronor om tjänstevikten
är högre än 160 kilogram
men inte överstiger 210 kilogram,
samt i annat fall med 2240 kronor.

lydelse.

Föreslagen lydelse

Skatten utgår för personbil, buss
och lastbil med 6 kronor och 40 öre
per kilogram tjänstevikt. Överstiger
tjänstevikten I 600 kilogram, utgår
ytterligare skatt med 800 kronor för
varje fullt femtiotal kilogram varmed
tjänstevikten överstiger 1 600
kilogram. Skatten beräknas till helt
tiotal kronor så att överskjutande
krontal bortfaller.

Skatten utgår för motorcykel
med 1340 kronor om tjänstevikten
inte överstiger 75 kilogram, med
/ 760 kronor om tjänstevikten är
högre men inte överstiger 160 kilogram,
med 2 700 kronor om tjänstevikten
är högre än 160 kilogram
men inte överstiger 210 kilogram,
samt i annat fall med 4480 kronor.

Denna lag träder i kraft den 15 juni 1985.

1 Lagen omtryckt 1984: 159.

SkU 1984/85:68

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter Härigenom

föreskrivs att 24 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 8

Stämpelskatten är tio kronor för
varje fullt tusental kronor av det
belopp som intecknas. För inteckning
i skepp är skatten dock fyra
kronor för varje fullt tusental kronor
av beloppet. Skatten är alltid
lägst femtio kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1* Riksdagen 1984185. 6 sami. Nr 68

Stämpelskatten är vid inteckning

1) fast egendom och tomträtt
tjugo kronor för varje fullt tusental
kronor av det belopp som intecknas,

2) luftfartyg och näringsverksamhet
tio kronor för varje fullt tusental
kronor av det belopp som intecknas,

3) skepp fyra kronor för varje
fullt tusental kronor av det belopp
som intecknas.

Skatten är (dltid lägst femtio kronor.

1985.

SkU 1984/85:68

Motionerna

1984/85:3238 av Bengt Westerberg m. fl. (fp)
såvitt avser yrkandena

2. (delvis) att riksdagen avslår lagförslagen 4 och 5 i propositionen,

4. att riksdagen beslutar upphäva sitt tidigare beslut om en särskild
skatterabatt på 600 kr. för juni månad 1985.

1984/85:3239 av Ulf Adelsohn m. fl. (m)
såvitt avser yrkandena

4. (delvis) att riksdagen avslår lagförslag 4 och 5,

5. att riksdagen upphäver lagen om särskild skattereduktion år 1985.

1984/85:3241 av Lars Werner m. fl. (vpk)
såvitt avser yrkandena

2. att riksdagen beslutar om en skatterabatt i enlighet med vad som anförts
i motionen,

5. att riksdagen med avslag på regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om förhöjd försäljningsskatt på
motorfordon,

8. att riksdagen beslutar höja stämpelskatten för aktier till 2%,

16. att riksdagen beslutar anvisa ett särskilt anslag om 50000000 kr.
avseende utveckling av kollektivtrafik.

1984/85:3242 av Karin Söder m. fl. (c)
såvitt avser yrkandena

2. (delvis) att riksdagen beslutar avslå propositionen,

3. att riksdagen beslutar upphäva sitt tidigare beslut om en särskild
skatterabatt om 600 kr., vilket skulle utbetalas i juni 1985.

Skrivelser

Med anledning av propositionen har skrivelser inkommit från Bilindustriföreningen
och Motorcykelbranschens riksförbund.

Utskottet

I propositionen konstateras att uppgången i ekonomin under årets första
månader gått snabbare än vad regeringen tidigare förutsatt. Främst gäller
detta utvecklingen av den privata konsumtionen och efterfrågan på importerade
varor. Regeringen föreslår därför olika åtgärder som syftar till att
begränsa den privata konsumtionsökningen, öka sparandet, förstärka bytesbalansen
och motverka valutautflödet. Som ett led i detta program föreslås
en fördubbling av försäljningsskatten på motorfordon - den s. k. bilaccisen
— och stämpelskatten vid inteckning av fast egendom och tomträtt.
Propositionen har i dessa delar hänvisats till skatteutskottet, liksom de

SkU 1984/85:68

motionsyrkanden som har anknytning till dessa frågor. I övrigt har propositionen
och de motioner som väckts med anledning av den remitterats till
finans- resp. lagutskottet.

Skattehöjningarna motiveras med behovet att dämpa den inhemska
efterfrågan på nya personbilar och på krediter mot fastighetsinteckning.
Dessutom åberopas miljöpolitiska skäl för en höjning av bilaccisen. Genom
en höjning nu skapas nämligen enligt finansministern utrymme för en senare
differentiering av skatten med hänsyn till om fordonet försetts med
avgasrenande utrustning. Enligt propositionen avser finansministern att i
annat sammanhang återkomma med förslag till nedsättning av försäljningsskatten
för avgasrenade bilar.

I partimotioner från de borgerliga partierna — 3239 (m), 3242 (c) och 3238
(fp) — yrkas avslag på de föreslagna skattehöjningarna. Motionärerna
förordar över lag finanspolitiska åtgärder i form av besparingar av offentliga
utgifter i stället för skattehöjningar, som enligt deras uppfattning enbart får
kostnadshöjande effekter utan att de grundläggande problemen med den
nuvarande obalansen i ekonomin angrips. Genomgående hävdas att den
nuvarande enligt deras mening krisartade situationen delvis är betingad av
den förda skattepolitiken. En varaktig marginalskattesänkning i kombination
med en inflationsskyddad skatteskala, finansierad genom offentliga
utgiftsbesparingar, skulle — menar de — verksamt bidra till att ta Sverige ur
krisen. Man vänder sig i motionerna mot ryckigheten i regeringens skattepolitik
och påtalar de många skattehöjningarna sedan regeringsskiftet. Man
kritiserar i sammanhanget också den särskilda skatterabatt på 600 kr. för
löntagare som genomförts i år och som skall effektueras genom att den
preliminära A-skatten för juni månad sätts ned. Motionärerna framhåller att
denna skatterabatt inte är finansierad och att den kan få skadliga finanspolitiska
effekter genom att den uppmanar till konsumtion på kredit. De menar
också att den är orättvis, eftersom pensionärer och egenföretagare inte
kommer i åtnjutande av den. I partimotionerna yrkas därför att beslutet om
skattereduktionen upphävs.

De åtgärder som föreslagits i propositionen riskerar enligt m-, c- och
fp-motionärema att förfela sitt syfte, stämpelskattehöjningen därför att
många småhus inte längre har något belåningsutrymme och höjningen av
bilaccisen därför att endast hälften av bilförsäljningen sker till privatpersoner.
Dessutom underkänns i centerpartiets motion de miljöpolitiska grunderna
för en höjning av bilaccisen. Motionärerna anser att sådana skäl, i
avsaknad av förslag till konkreta, ekonomiska stimulansåtgärder, inte kan
åberopas i detta fall.

Även vpk yrkar i sin partimotion - motion 3241 av Lars Werner m. fl. -att accishöjningen avslås och att riksdagen uttalar att en skattehöjning bör
utformas så att den till en mindre del träffar billigare bilar och till en större del
dyrare bilar och så att fordon som uppfyller de framtida kraven för
avgasrening får befrielse från eller nedsättning av skatten omedelbart. Av

SkU 1984/85:68

miljöpolitiska skäl yrkar vpk därtill att ett särskilt anslag om 50 milj. kr.
lämnas för utveckling av kollektivtrafiken. Dessutom yrkas att även stämpelskatten
vid nyemission av aktier fördubblas, dvs. höjs från 1 till 2 %. Slutligen
yrkar vpk att en extra skatterabatt på 600 kr. införs för löntagare,
pensionärer, kulturarbetare och arbetande småföretagare i inkomstskiktet
7800—124800 kr. Som skäl anförs att de konsumtionsdämpande förslagen i
propositionen drabbar dem värst som har vanliga arbetsinkomster och
pensioner.

Utskottet delar för sin del regeringens bedömning att den ekonomiska
utvecklingen under senare tid varit sådan att man nu bör vidta åtgärder som
verkar återhållande på den privata konsumtionen och efterfrågan på
importerade varor. Ett ingripande av statsmakterna i detta syfte i form av
vissa skattehöjningar bör inte ses som ett led i en långsiktig skattepolitik utan
är att anse som nödvändiga, av det aktuella läget betingade åtgärder för att
korrigera en olämplig utveckling av samhällsekonomin. Det finns därför
ingen anledning att nu gå in på den långsiktiga uppläggningen av skattepolitiken,
desto mindre som utskottet tidigare i år har behandlat från borgerligt
håll framställda yrkanden om en långsiktig skattepolitik, bl. a. helt nyligen i
betänkandet om en förenklad självdeklaration (SkU 1984/85:60). Utskottet
vill dessutom erinra om att de motioner som väckts med anledning av den nu
aktuella propositionen, såvitt avser inriktningen av den ekonomiska politiken,
däri inbegripet skattepolitiken, har hänvisats till finansutskottet.
Motionerna i denna del föranleder därför i detta sammanhang inte något
vidare yttrande från utskottet.

Vad härefter gäller frågan om att slopa den skatterabatt som riksdagen
beslutat om för nästa års taxering vill utskottet peka på de omständigheter
som motiverade dess tillkomst. Rabatten utgör en kompensation åt löntagarkollektivet
för att man avstått från större löneökningar än som ryms inom en
totalram av 5%. Då flertalet avtal hållit sig inom denna nivå skulle ett
upphävande av reduktionen från statsmakternas sida kunna uppfattas som
ett löftesbrott och skapa oro på arbetsmarknaden, inte minst inför nästa
avtalsrörelse. Beslutet bör därför redan av denna anledning ligga fast. Därtill
kommer att ett riksdagsbeslut torde kunna föreligga tidigast någon vecka in i
juni månad. Att stoppa nedsättningen av preliminärskatten på ett så sent
stadium är knappast möjligt. Om reduktionen slopas men nedsättningen av
preliminärskatten ändå verkställs blir resultatet att en avräkning får ske i
samband med slutskatteredovisningen vid 1986 års taxering. I den mån detta
resulterar i kvarstående skatt kommer denna att inbetalas först under våren
1987. Som ett sätt att begränsa den privata konsumtionen nu skulle således
ett upphävande av reduktionen vara helt verkningslöst. Slutligen bör
framhållas att utskottet anser det tveksamt om en sådan åtgärd är förenlig
med förbudet mot retroaktiv lagstiftning på skatteområdet, eftersom effekterna
blir en skattehöjning på redan uppburna löneinkomster.

Mot bakgrund av vad anförts avstyrker utskottet motionerna 3239, 3242
och 3238 i denna del.

SkU 1984/85:68

För egen del anser utskottet att det är motiverat att inrikta åtstramningsåtgärderna
på bl. a. bilinköp med hänsyn till den kraftiga ökning av nyregistreringen
av bilar som enligt propositionen skett under våren. En lämplig väg att
uppnå syftet att dämpa efterfrågan på nya personbilar är som föreslås i
propositionen att höja bilaccisen. En sådan höjning har också den fördelen
att utrymme skapas för en senare differentiering med hänsyn till om
avgasrening finns på fordonet. Utskottet anser höjningen väl avvägd.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna
del och avstyrker avslagsyrkandena i motionerna. För att man i möjligaste
mån skall undvika en ökning av bilinköpen före ikraftträdandet bör
höjningen av bilaccisen träda i kraft så snart som möjligt. I likhet med
finansministern finner utskottet den 15 juni vara en lämplig tidpunkt.

I vad gäller den i vpk-motionen aktualiserade frågan om en värderelaterad
differentiering av accisen vill utskottet erinra om att tanken på att bestämma
skatten efter fordonets värde tidigare har avvisats med hänvisning till att en
sådan ordning med hänsyn till de varierande fordonspriserna skulle komma
att medföra redovisningstekniska och administrativa problem. Vidare anser
utskottet att ett ställningstagande till frågan om en differentiering av skatten
med hänsyn till fordonets miljöegenskaper bör anstå till dess beredningen av
denna fråga avslutats inom regeringskansliet. Av nu nämnda skäl avstyrker
utskottet motion 3241 även i nu aktuella delar.

Vad härefter angår den i propositionen föreslagna höjningen av stämpelskatten
motiveras denna med behovet att dämpa efterfrågan på krediter mot
fastighetsinteckning. Utskottet biträder förslaget och avstyrker således m-, coch
fp-motionerna i denna del.

Något skäl att därjämte höja stämpelskatten vid nyemission av aktier kan
utskottet inte finna. Utskottet avstyrker följaktligen yrkandet härom i
motion 3241.

Vpk-förslaget om en extra skatterabatt skulle enligt utskottets uppfattning
motverka syftet med de åtstramningsåtgärder som föreslås i propositionen
och därtill försvaga statsbudgeten på ett oacceptabelt sätt. Utskottet
avstyrker följaktligen motion 3241 även i denna del.

Utskottet anser det inte heller lämpligt att man, enbart för att skapa
trovärdighet åt de miljöpolitiska argumenten för accishöjningen, inför ett
extra bidrag till kollektivtrafiken. Frågan om anslag till kollektivtrafiken bör
enligt utskottet tas upp i annat sammanhang, lämpligen i samband med nästa
års budgetbehandling. Utskottet avstyrker följaktligen motion 3241 även i
denna del.

Utskottet hemställer

1. beträffande den särskilda skattereduktionen

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:3239 yrkande 5, 1984/
85:3242 yrkande 3 och 1983/84:3238 yrkande 4,

SkU 1984/85:68

2. beträffande höjning av bilaccisen m. m.

a) att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:3239 yrkande 4
i denna del, 1984/85:3242 yrkande 2 i denna del, 1984/85:3238
yrkande 2 i denna del och 1984/85:3241 yrkande 5 såvitt gäller
avslag på proposition 1984/85:217 antar det vid propositionen
fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt
på motorfordon,

b) att riksdagen avslår motion 1984/85:3241 yrkande 5 i övrigt,

3. beträffande höjning av stämpelskatten pä fastighetsinteckningar
att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:3239 yrkande 4 i
denna del, 1984/85:3242 yrkande 2 i denna del och 1984/85:3238
yrkande 2 i denna del antar det vid propositionen fogade förslaget
till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter,

4. beträffande höjning av stämpelskatten på aktier

att riksdagen avslår motion 1984/85:3241 yrkande 8,

5. beträffande en extra skatterabatt

att riksdagen avslår motion 1984/85:3241 yrkande 2,

6. beträffande ett extra anslag till kollektivtrafiken

att riksdagen avslår motion 1984/85:3241 yrkande 16.

Stockholm den 31 maj 1985

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Olle Westberg (s), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius
(c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Ewy Möller (m),
Bruno Poromaa (s), Erkki Tammenoksa (s), Ulla Orring (fp) och Torgny
Larsson (s).

Reservationer

Höjning av bilaccisen (mom. 2 a)

1. Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Karl Björzén (m), Ewy Möller (m) och Ulla Orring (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”För egen”
och slutar med ”lämplig tidpunkt” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör den nuvarande akuta krisen inte angripas
med sådana skattehöjningar som regeringen föreslår. Bl. a. anser utskottet
att den föreslagna höjningen av bilaccisen är en helt felaktig metod för att
komma till rätta med problemen. Sorn påpekas i en motion torde en höjning

SkU 1984/85:68

av bilaccisen till stor del träffa företagen, som är mindre känsliga för
prishöjningar av detta slag än privatpersoner. Därtill kommer att höjningen,
som tillsammans med mervärdeskatteeffekterna kan beräknas till
4000—5 000 kr. för normala bilar, drabbar dem orimligt hårt som måste hålla
sig med bil. Från miljöpolitisk synpunkt saknas anledning att höja skatten
innan en differentiering införs.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet avslagsyrkandena i
motionerna och avstyrker propositionen.

dels att utskottet under mom. 2 a) bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:3239 yrkande 4 i
denna del, 1984/85:3242 yrkande 2 i denna del, 1984/85:3238
yrkande 2 i denna del och 1984/85:3241 yrkande 5 såvitt gäller
avslag på proposition 1984/85:217 avslår det vid propositionen
fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt
på motorfordon.

Höjning av stämpelskatten på fastighetsinteckningar (mom. 3)

2. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m). Ingemar
Hallenius (c), Karl Björzén (m), Ewy Möller (m) och Ulla Orring (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Vad
härefter” och slutar med ”fp-motionerna i denna del” bort ha följande
lydelse:

En höjning av stämpelskatten för fastighetsinteckningar torde enligt
utskottets uppfattning ha en försumbar effekt på den privata konsumtionen,
eftersom många småhus inte längre har något belåningsutrymme. Däremot
hämmas omsättningen på fastighetsmarknaden och fördyras boendekostnaderna
för dem som köper småhus, vilket får anses särskilt betänkligt med
hänsyn till de nya pålagor som lagts på boendet under senare tid i form av
fastighetsskatt, räntehöjningar etc. Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet
motionerna 3239, 3242 och 3238 och avstyrker propositionen.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:3239 yrkande 4 i
denna del, 1984/85:3242 yrkande 2 i denna del och 3238 yrkande 2 i
denna del avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.

SkU 1984/85:68

Särskilt yttrande

Den särskilda skattereduktionen (moni. 1)

1. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Karl Björzén (m), Ewy Möller (m) och Ulla Orring (fp) anför:

Enligt vår uppfattning är den nuvarande akuta krisen följden av en felaktig
ekonomisk politik sedan regeringsskiftet, bl. a. i fråga om skatterna.
Ryckighet, inkonsekvens och illa planerade åtgärder när utvecklingen gått
snett har kännetecknat regeringens handlande. På skatteområdet har man
ständigt tillgripit skattehöjningar i stället för att göra nödvändiga besparingar
och länka in utvecklingen i sundare banor. Enligt vår mening bör skattepolitiken
nu läggas om och inriktas på skattesänkningar - finansierade genom
offentliga utgiftsbesparingar — på i första hand inkomster av arbete,
sparande och kapital. En varaktig marginalskattesänkning i kombination
med en inflationsskyddad skatteskala skulle enligt vår mening verksamt
bidra till att föra Sverige ur krisen.

Efter en rad olika skattehöjningar de senaste åren genomdrev den
socialdemokratiska majoriteten i riksdagen tidigare i år en särskild, ofinansierad
skattereduktion för löntagare på 600 kr. att verkställas genom en
preliminärskattenedsättning i juni månad. M, c och fp motsatte sig denna
ofinansierade skatterabatt, bl. a. på grund av dess skadliga finanspolitiska
effekter och orättvisa utformning som innebar att småföretagare, kulturarbetare
och pensionärer blev utan denna förmån. Partiernas uppfattning
utvecklades närmare i en gemensam reservation till utskottets betänkande
1984/85:55. Vi anser att utvecklingen gett reservanterna rätt i deras
uppfattning. Förväntningarna om en preliminärskattenedsättning i juni har
redan alstrat negativa effekter i form av en alltför hög konsumtion och
import, och när skattenedsättningen väl verkställts torde enligt utskottets
uppfattning ökningen av bytesbalansunderskottet bli ännu kraftigare, något
som i sin tur torde innebära en ännu högre inflationstakt. I det nuvarande
läget går åtgärden stick i stäv mot den åtstramningspolitik som även
regeringen insett nödvändigheten av. I ett längre perspektiv torde löntagarna
förlora på skatterabatten, eftersom den köpkraftsförlust man gör på grund av
ökad inflation överstiger de kortsiktiga vinsterna av preliminärskattenedsättningen
i juni. Därtill kommer att de förutsättningar som skatterabatten vilar
på enligt vår uppfattning inte längre föreligger, eftersom en av de stora
löntagarorganisationerna på det statliga området i maj månad förhandlat sig
fram till större löneförmåner än vad som ryms inom den uppställda ramen på
fem procent.

Vi anser således sammanfattningsvis att den särskilda skattereduktionen
aldrig bort införas. Denna ståndpunkt vinner starkt stöd av utvecklingen
efter lagstiftningens införande.

■

iäpajä» •'.y-v