SkU 1984/85:62

Skatteutskottets betänkande
1984/85:62

om beskattning av konvertibla skuldebrev och optionslån (prop.
1984/85:193)
Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de förslag som har lagts fram i proposition 1984/85:193
rörande realisationsvinstbeskattningen av konvertibla skuldebrev och
optionsrätter, m. m. och avstyrker föreliggande motioner i dessa frågor.

I tre reservationer yrkas bifall till motionsvis framställda yrkanden rörande
konvertibla skuldebrev som redan har emitterats, avdragsrätt för s. k.
kapitalrabatt vid emission av optionslån och förmögenhetsbeskattningen av
optionsrätter till OTC-aktier.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1984/85:193 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

1 propositionen föreslås att konvertibla skuldebrev och optionsrätter
skall realisationsvinstbeskattas enligt aktievinstreglerna (evig beskattning).
Detsamma föreslås gälla även för företrädesrätter att teckna ett
konverterings- eller optionslån. För skuldebrev utgivna i optionslån föreslås
ingen ändrad beskattning. Sådana skuldebrev skall därför alltjämt
beskattas enligt bestämmelserna för annan lös egendom än aktier.

Vid utgivning av optionslån skall emissionspriset fördelas så att skuldebrevet
åsätts sitt marknadsvärde vid emissionstillfället och optionsrätten
det resterande värdet. Någon motsvarande fördelning av emissionspriset
för ett konvertibelt skuldebrev skall inte göras. En aktieägares företrädesrätt
att teckna ett konverterings- eller optionslån skall anses anskaffad för

0 kronor.

Utnyttjandet av en företrädes-, konverterings- eller optionsrätt skall inte
utlösa realisationsvinstbeskattning. I konsekvens med detta anknyts ingen
anskaffningstidpunkt till ett sådant tillfälle. Anskaffningstidpunkten får i
stället räknas tillbaka till tidpunkten för förvärvet av det ursprungliga
värdepapperet i emissionen. På så sätt får t.ex. anskaffningstidpunkten för
en aktie, som förvärvats med stöd av en inköpt optionsrätt, bestämmas till
dagen för köpet av optionsrätten. Deltar en aktieägare i en emission av ett
konverterings- eller optionslån med stöd av en företrädesrätt, som grundas

1 Riksdagen 1984185. 6 sami. Nr 62

SkU 1984/85:62

på innehav av en aktie (moderaktie) i det emitterande bolaget, får anskaffningstidpunkten
på motsvarande sätt räknas tillbaka till tidpunkten för
förvärvet av moderaktien.

Avdrag för realisationsförluster på företrädesrätter, konvertibla skuldebrev
och optionsrätter skall medges i samma omfattning som gäller för
andra värdepapper, bortsett från premieobligationer.

Optionsrätter som omsätts på kapitalmarknaden föreslås bli förmögenhetsbeskattade.
Som värde skall tas upp marknadsvärdet.

Som tidpunkt för ikraftträdandet föreslås den 1 juli 1985. Har ett konvertibelt
skuldebrev vid ikraftträdandet innehafts i fem år eller mera får som
anskaffningskostnad tas upp skuldebrevets marknadsvärde vid ikraftträdandetidpunkten.
De nya bestämmelserna om fördelning av emissionspriset
tillämpas inte i fråga om optionslån som tecknats före den 1 juli 1985.

I propositionen föreslås vidare att Stiftelsen Småföretagsfonden fr.o.m.
1985 års taxering befrias från skattskyldighet för förmögenhet och all
annan inkomst än inkomst av fastighet.

SkU 1984/85:62

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
dels att 35 § 3 morn., 53 § 1 mom., punkterna 2 b och 4 av anvisningarna
till 36 § samt punkterna 4 och 4 a av anvisningarna till 41 S skall ha nedan
angivna lydelse,

dels att övergångsbestämmelserna till lagen (1984: 1060) om ändring i
kommunalskattelagen skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i anvisningarna till 35 § skall införas en ny punkt, 9, av nedan
angivna lydelse.

35 §

3 mom. Realisationsvinst på
grund av avyttring av aktie, andel
i aktiefond, delbevis
eller teckningsrätt till aktie
eller andel i ekonomisk
förening eller i handelsbolag
eller annan rättighet som är
jämförlig med här avsedd andelsrätt
eller aktie är i sin helhet skattepliktig,
om den skattskyldige innehaft
egendomen mindre än två år. Detsamma
gäller realisationsvinst vid
avyttring av konvertibelt
skuldebrev, optionsrätt eller
företrädes rätt till teckning
av konvertibelt skuldebrev
eller skuldebrev

före na t med optionsrätt.

Med optionsrätt avses rätt till nyteckning
eller köp av aktie som blivit
utfäst i förening med skuldebrev.
För vissa aktier och andelar
tillämpas bestämmelserna i 3 a
mom.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den
skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skattepliktig.
Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt
detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av

förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, äger

skattskyldig åtnjuta avdrag med 3000 kronor. Har den skattskyldige under
beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant
avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 3 000 kronor. 1 intet fall får
dock skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot
sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke
minskat med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.

1 Senaste lydelse 1084: 1060.

1 * Riksdagen 1984/85. 6 sami. Nr 62

3 morn.1 Realisationsvinst på
grund av avyttring av aktie, andel
i aktiefond, delbevis
eller teckningsrätt till aktie
eller andel i ekonomisk
förening eller i handelsbolag
eller annan rättighet som är
jämförlig med här avsedd andelsrätt
eller aktie är i sin helhet skattepliktig,
om den skattskyldige innehaft
egendomen mindre än två år. För
vissa aktier och andelar tillämpas
bestämmelserna i 3 a mom.

SkU 1984/85:62

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrationalisering
som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis,
om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om
detta senast den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsförsäljning
som anges i 2 § första stycket 1) lagen (1978: 970) om uppskov
med beskattning av realisationsvinst, är - oavsett tidpunkten för förvärvet
— endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tillämpning på
egendom som avses i detta moment.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag,
handelsbolag eller ekonomisk
förening genom fång på vilket
lagfart sökts efter den 8 november
1967 av någon ande över bolaget
eller föreningen, beräknas skattepliktig
som har ett bestämmande inflytrealisationsvinst
vid hans
avyttring av aktie eller andel i bolaget
eller föreningen som om avyttringen
avsett mot aktien eller andelen
svarande andel av fastigheten.
Vad nu sagts får inte föranleda att
skattepliktig realisationsvinst beräknas
lägre eller att avdragsgill
realisationsförlust beräknas högre
än enligt reglerna i detta moment.
Bestämmelserna i detta stycke gäller
endast om sådan fastighet utgör
bolagets eller föreningens väsentliga
tillgång. De gäller dock inte vid
avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag
eller andel i sådan bostadsförening
som avses i punkt 2
femte stycket av anvisningarna till
38 §, om avyttringen avser endast
rätt till viss eller vissa men ej alla
bostadslägenheter i fastigheten.
Lika med lagfartsansökan anses annan
ansökan hos myndighet om
viss åtgärd med åberopande av
fångeshandlingen. Om vinsten vid
försäljning av aktie eller andel på
grund av bestämmelserna i detta
stycke beräknas enligt de regler,
som gäller för beräkning av vinst
vid avyttring av fastighet, skall
avyttringen anses ha avsett den mot
aktien eller andelen svarande andelen
av fastigheten.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag,
handelsbolag eller ekonomisk
förening genom fång på vilket
lagfart sökts efter den 8 november
1967 av någon som har ett bestämmande
inflytande över bolaget eller
föreningen, beräknas skattepliktig
realisationsvinst vid hans avyttring
av aktie eller andel i bolaget eller
föreningen som om avyttringen avsett
mot aktien eller andelen svarande
andel av fastigheten. Vad nu
sagts får inte föranleda att skattepliktig
realisationsvinst beräknas
lägre eller att avdragsgill realisationsförlust
beräknas högre än enligt
reglerna i detta moment. Bestämmelserna
i detta stycke gäller
endast om sådan fastighet utgör bolagets
eller föreningens väsentliga
tillgång. De gäller dock inte vid
avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag
eller andel i sådan bostadsförening
som avses i punkt 2
femte stycket av anvisningarna till
38§, om avyttringen avser endast
rätt till viss eller vissa men ej alla
bostadslägenheter i fastigheten.
Lika med lagfartsansökan anses annan
ansökan hos myndighet om
viss åtgärd med åberopande av
fångeshandlingen. Om vinsten vid
försäljning av aktie eller andel på
grund av bestämmelserna i detta
stycke beräknas enligt de regler,
som gäller för beräkning av vinst
vid avyttring av fastighet, skall
avyttringen anses ha avsett den mot
aktien eller andelen svarande andelen
av fastigheten. Motsvarande

SkU 1984/85:62

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag
och finns vid avyttringen
obeskattade vinstmedel i bolaget
till följd av att större delen av dess
tillgångar före avyttringen av aktien
överlåtits på den skattskyldige eller
annan, skall som skattepliktig realisationsvinst
räknas vad den skattskyldige
erhåller för aktien. Vid bedömande
av frågan om överlåtelse
av större delen av bolagets tillgångar
ägt rum skall även beaktas tillgång
i bolaget som inom två år efter
avyttringen av aktien, direkt eller
genom förmedling av annan, överlåts
på den skattskyldige eller honom
närstående person eller på aktiebolag,
handelsbolag eller ekonomisk
förening, vari den skattskyldige
eller honom närstående person
har ett bestämmande inflytande.
Har överlåtelse av tillgång i bolaget
ägt rum efter utgången av det beskattningsår
då skattskyldighet för
realisationsvinst vid avyttringen av
aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst
enligt detta stycke tas
till beskattning på samma sätt som
vid eftertaxering för nämnda beskattningsår.
Vad nu sagts äger
motsvarande tillämpning vid
avyttring av andel i handelsbolag
eller ekonomisk förening. Riksskatteverket
får medge undantag från
detta stycke, om det kan antas att
avyttringen av aktien eller andelen

gäller vid avyttring av konvertibelt
skuldebrev som utgivits eller optionsrätt
som utfästs av aktiebolag
som nu sagts. Har aktiebolaget utgivit
konvertibla skuldebrev eller
utfäst optionsrätter skall aktiens,
skuldebrevets eller optionsrättens
andel av fastigheten anses motsvara
aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens
ande! av summan av
dels alla aktier i bolaget, dels alla
aktier till vilka de konvertibla skuldebreven
kan utbytas och dels alla
aktier vilka kan nytecknas med stöd
av optionsrätterna.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag
och finns vid avyttringen
obeskattade vinstmedel i bolaget
till följd av att större delen av dess
tillgångar före avyttringen av aktien
överlåtits på den skattskyldige eller
annan, skall som skattepliktig realisationsvinst
räknas vad den skattskyldige
erhåller för aktien. Vid bedömande
av frågan om överlåtelse
av större delen av bolagets tillgångar
ägt rum skall även beaktas tillgång
i bolaget som inom två år efter
avyttringen av aktien, direkt eller
genom förmedling av annan, överlåts
på den skattskyldige eller honom
närstående person eller på aktiebolag,
handelsbolag eller ekonomisk
förening, vari den skattskyldige
eller honom närstående person
har ett bestämmande inflytande.
Har överlåtelse av tillgång i bolaget
ägt rum efter utgången av det beskattningsår
då skattskyldighet för
realisationsvinst vid avyttringen av
aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst
enligt detta stycke tas
till beskattning på samma sätt som
vid eftertaxering för nämnda beskattningsår.
Vad nu sagts äger
motsvarande tillämpning vid
avyttring dels av konvertibelt skuldebrev
som utgivits eller optionsrätt
som utfästs av sådant aktiebolag
som avses i första meningen av
detta stycke, dels av andel i han -

SkU 1984/85:62

Nuvarande lydelse

skett i annat syfte än att erhålla
obehörig förmån vid beskattningen.
Mot beslut av verket i sådan fråga
får talan inte föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett
aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig
del ägs eller på därmed jämförligt
sätt innehas - direkt eller
genom förmedling av juridisk person
- av en fysisk person eller ett
fåtal fysiska personer (fåmansbolag),
till ett annat fåmansbolag, vari
aktie - direkt eller genom förmedling
av annan — ägs eller inom två
år efter avyttringen vid något tillfälle
kommer att ägas av den skattskyldige
eller honom närstående
person, skall som skattepliktig
realisationsvinst räknas vad den
skattskyldige erhåller för aktien.
Lika med aktieinnehav i det bolag,
som förvärvat aktien, anses den
skattskyldiges aktieinnehav i ett annat
fåmansbolag, som inom två år
efter avyttringen förvärvar större
delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen.
Har överlåtelse av
aktie i det förvärvande bolaget eller
i bolag, som förvärvat större delen
av tillgångarna i något av fåmansbolagen,
ägt rum efter utgången av
det beskattningsår då skattskyldighet
för realisationsvinst enligt detta
stycke uppkom får realisationsvinsten
tas till beskattning på samma
sätt som vid eftertaxering för
nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits
äger motsvarande
tillämpning i fråga om handelsbolag
eller ekonomisk förening eller andel
i sådant bolag eller förening liksom
teckningsrätt till aktie eller annan
rättighet jämförlig med aktie. Sker
avyttringen av organisatoriska eller
marknadstekniska skäl eller föreligger
andra synnerliga skäl, kan regeringen
eller myndighet, som rege -

Föreslagen lydelse

delsbolag eller ekonomisk förening.
Riksskatteverket får medge undantag
från detta stycke, om det kan
antas att avyttringen skett i annat
syfte än att erhålla obehörig förmån
vid beskattningen. Mot beslut av
verket i sådan fråga får talan inte
föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett
aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig
del ägs eller på därmed jämförligt
sätt innehas - direkt eller
genom förmedling av juridisk person
- av en fysisk person eller ett
fåtal fysiska personer (fåmansbolag),
till ett annat fåmansbolag, vari
aktie — direkt eller genom förmedling
av annan - ägs eller inom två
år efter avyttringen vid något tillfälle
kommer att ägas av den skattskyldige
eller honom närstående
person, skall som skattepliktig
realisationsvinst räknas vad den
skattskyldige erhåller för aktien.
Lika med aktieinnehav i det bolag,
som förvärvat aktien, anses den
skattskyldiges aktieinnehav i ett annat
fåmansbolag, som inom två år
efter avyttringen förvärvar större
delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen.
Har överlåtelse av
aktie i det förvärvande bolaget eller
i bolag, som förvärvat större delen
av tillgångarna i något av fåmansbolagen,
ägt rum efter utgången av
det beskattningsår då skattskyldighet
för realisationsvinst enligt detta
stycke uppkom får realisationsvinsten
tas till beskattning på samma
sätt som vid eftertaxering för
nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits
i fråga om avyttring av
aktie i fåmansbolag äger beträffande
sådant bolag motsvarande
tillämpning i fråga om avyttring
dels av konvertibelt skuldebrev eller
optionsrätt, dels av teckningsrätt
till aktie, dels av företrädesrätt
till teckning av konvertibelt skuldebrev
eller skuldebrev förenat med
optionsrätt och dels av annan rät -

SkU 1984/85:62

Föreslagen lydelse

tighet jämförlig med aktie. Bestämmelserna
i detta stycke äger motsvarande
tillämpning också i fråga
om handelsbolag eller ekonomisk
förening och avyttring av andel i
sådant bolag eller sådan förening.
Sker avyttringen av organisatoriska
eller marknadstekniska skäl eller
föreligger andra synnerliga skäl,
kan regeringen eller myndighet,
som regeringen bestämmer, för särskilt
fall medge undantag från
tillämpning av detta stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller morföräldrar,
make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons
make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av
nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och
fosterbarn.

53 §

I morn.2 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej
annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på
grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:
för ali inkomst, som förvärvats inom eller utom riket; samt
för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:
för inkomst av här belägen fastighet;
för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan
anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån
och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del
beloppet överstiger 7 500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda
lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten
eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring,
om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse; för

ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning
åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till
någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring
eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd
eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersättning till sjömän;

2 Senaste lydelse 1984: 1060.

1 * * Riksdagen 1984185. 6 sami. Nr 62

Nuvarande lydelse

ringen bestämmer, för särskilt fall
medge undantag från tillämpning av
detta stycke.

SkU 1984/85:62

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973: 349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter
samt — i den mån avdrag har medgetts för avgifterna - restituerade,
avkortade eller avskrivna egenavgifter;

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i
riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse och av egendom som
avses i 35 § 3 a mom. och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del
av ett hus här i riket; samt

för vinst vid icke yrkesmässig för vinst vid icke yrkesmässig
avyttring av aktier och andelar i så- avyttring dels av aktier och andelar

dana svenska företag som avses i i sådana svenska företag som avses

punkt 4a av anvisningarna till 41 §, i punkt 4a av anvisningarna till

om överlåtaren vid något tillfälle 41 §, dels av konvertibla skuldebrev

under de tio kalenderår som när- som utgivits av svenska aktiebolag

mast föregått det år då avyttringen och dels av sådana av svenska ak skedde

haft sitt egentliga bo och tiebolag utfästa optionsrätter som

hemvist här i riket eller stadigva- avses i 35 § 3 mom. första stycket,

rande vistats här; om överlåtaren vid något tillfälle

under de tio kalenderår som närmast
föregått det år då avyttringen
skedde haft sitt egentliga bo och
hemvist här i riket eller stadigvarande
vistats här;

b) dödsbo:

för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.

Anvisningar
till 35 §

9. Skattepliktig realisationsvinst
eller avdragsgill realisationsförlust
skall inte anses uppkomma, när ert
konvertibelt skuldebrev byts ut mot
en aktie eller en optionsrätt utnyttjas
för nyteckning eller köp av en
aktie.

Har en aktieägare med företrädesrätt
på grund av aktieinnehavet
förvärvat ett konvertibelt skuldebrev
eller en optionsrätt till nyteckning,
anses skuldebrevet eller
optionsrätten anskaffad vid tidpunkten
för förvärvet av de aktier
på vilka företrädesrätten grundats.
Har annan skattskyldig med företrädesrätt
förvärvat ett konvertibelt
skuldebrev eller en optionsrätt,

SkU 1984/85:62

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

anses skuldebrevet eller optionsrätten
anskaffad vid tidpunkten för
förvärvet av företrädesrätten.

En aktie, som förvärvats genom
utbyte av ett konvertibelt skuldebrev
efter utgången av juni 1985 eller
genom nyteckning eller köp med
stöd av en optionsrätt, anses anskaffad
vid den tidpunkt då skuldebrevet
eller optionsrätten förvärvats
eller, i fall som avses i andra
stycket, skall anses anskaffad.

Har utbyte av ett konvertibelt
skuldebrev skett före utgången av
juni 1985, anses aktien förvärvad i
och med utbytet.

Om ett skuldebrev förenat med
en optionsrätt förvärvats genom
teckning anses skuldebrevet anskaffat
vid tidpunkten för teckningen,
oavsett om denna skett med
stöd av en företrädesrätt eller ej.

till 36 §

2 b.3 Avyttras aktie eller andel i aktiefond och har aktien eller andelen
innehafts två år eller mera (äldre aktie eller andel), gäller bestämmelserna i
andra och tredje styckena.

Som anskaffningskostnad för äldre aktie eller andel anses i regel den
genomsnittliga anskaffningskostnaden för samtliga äldre aktier eller andelar
av samma slag som den avyttrade, beräknat med hänsyn till faktiska
anskaffningskostnader och inträffade förändringar beträffande innehavet.

Anskaffningskostnad för äldre aktie, som är noterad på börs eller föremål
för liknande notering, och för äldre andel i aktiefond får bestämmas till
ett belopp som motsvarar 25 procent av vad den skattskyldige erhåller för
aktien eller andelen efter avdrag för kostnad för avyttringen. Kan den
skattskyldige göra sannolikt att en beräkning enligt andra stycket leder till
ett högre belopp, skall dock detta högre belopp anses som anskaffningskostnad.

Avyttras delbevis eller teckningsrätt till äldre aktie, som avses i tredje
stycket, tillämpas bestämmelserna i det stycket. Därvid avser andra meningen
den del av anskaffningskostnaden för aktien, beräknad enligt andra
stycket, som belöper på delbeviset eller teckningsrätten.

Vid avyttring för senare leverans av aktie som är avsedd att förvärvas i
anslutning till leveransen (terminsaffär), skall skattepliktig realisationsvinst
anses ha uppkommit, trots att aktien förvärvas efter avyttringen.
Motsvarande gäller om avyttringen avsett lånad aktie, som skal! återställas
till långivaren genom överlämnande av aktie av samma slag förvärvad i
anslutning till återställandet (blankningsaffär). Vinst eller förlust vid
blankningsaffär skall beräknas som skillnaden mellan vad som erhålls vid

3 Senaste lydelse 1983: 1116.

SkU 1984/85:62

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avyttringen av den lånade aktien och anskaffningskostnaden för motsvarande
aktie, som återställs till långivaren. Har aktien inte återställts till
långivaren före utgången av det år, som följer närmast efter avyttringsåret,
skall skillnaden mellan vad den skattskyldige erhållit för den avyttrade
aktien och värdet av motsvarande aktie - beräknat efter den lägsta betalkurs
eller, om sådan saknas, den lägsta köpkurs, som noterats från avyttringsdagen
till utgången av sistnämnda år — anses som skattepliktig realisationsvinst.
Avdragsgill realisationsförlust skall därvid ej anses ha uppkommit.
Om vid återlämnandet av ifrågavarande aktie denna anskaffats till
ett pris, som är lägre än det som beräknats vid tidigare vinstberäkning,
skall skillnaden tas upp som skattepliktig realisationsvinst det år då aktien
återställts till långivaren. Har i stället förlust uppkommit är denna att anse
som avdragsgill realisationsförlust.

Har här i riket bosatt skattskyldig förvärvat utländsk aktie från annan
sådan skattskyldig och samtidigt förvärvat en rättighet att omplacera aktien
i annan utländsk aktie (switchrätt) gäller följande. Kostnad för förvärvet
av denna rättighet eller ersättning i samband med avyttring av densamma
skall vid beräkningen av skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill
realisationsförlust i samband med avyttring av den utländska aktien inte
inräknas i anskaffningskostnaden eller den erhållna likviden för aktien.

Vad i femte och sjätte styckena sägs om aktie gäller även annan egendom
som avses i 35 § 3 mom.

Vid avyttring av ett konvertibelt
skuldebrev eller en optionsrätt,
som innehafts två år eller mera
(äldre konvertibelt skuldebrev eller
äldre optionsrätt), beräknas anskaffningskostnaden
med motsvarande
tillämpning av andra stycket.
Aven tredje stycket gäller beträffande
äldre konvertibelt skuldebrev,
som är noterat pä börs eller
föremål för liknande notering, och
beträffande äldre optionsrätt, om
rätten utfästs av bolag vars aktier
vid avyttringen av optionsrätten är
noterade på börs eller föremål för
liknande notering.

En företrädesrätt till teckning av
konvertibelt skuldebrev eller skuldebrevförenat
med optionsrätt, vilken
grundas på aktieinnehav i bolaget,
anses anskaffad utan kostnad.

Som anskaffningskostnad för ett
skuldebrev, som utgivits förenat
med optionsrätt och sorn förvärvats
genom teckning, upptas skuldebrevets
marknadsvärde vid förvärvet.
Som anskaffningskostnad för en
optionsrätt upptas i sådant jäll
skillnaden mellan emissionspriset

SkU 1984/85:62

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och marknadsvärdet för del skuldebrev
med vilket optionsrätten var
förenad. Har teckningen skett med
stöd av en företrädesrätt, som förvärvats
genom köp eller byte, medräknas
vederlaget för företrädesrätten
i anskaffningskostnaden för
optionsrätten. Bestämmelserna i
detta stycke tillämpas inte, om
teckningen skett före utgången av
juni 1985.

Är ett skuldebrev förenat med
flera optionsrätter skall skillnaden
mellan emissionspriset och marknadsvärdet
för skuldebrevet fördelas
mellan optionsrätterna med ledning
av deras marknadsvärden.

4.4 Avdrag för realisationsförlust, beräknad enligt punkt 3 ovan, får, om
inte annat följer av andra eller fjärde stycket, göras från sådan realisationsvinst
eller lotterivinst som enligt punkt 5 av anvisningarna till 18 § är
hänförlig till samma förvärvskälla som förlusten.

Avdrag för realisationsförlust på grund av avyttring av premieobligationer,
som har utfärdats här i riket, får göras endast från realisationsvinst
som har uppkommit vid avyttring av sådana premieobligationer. Har de
med förlust avyttrade premieobligationerna utfärdats år 1980 eller tidigare,
får dock avdrag för förlusten göras även från realisationsvinst vid avyttring
av

a) sådan aktie i svenskt aktiebolag som vid tidpunkten för avyttringen av
aktien är inregistrerad vid Stockholms fondbörs och

b) andel i sådan svensk aktiefond som, vid ingången av det år då andelen
avyttras, till minst två tredjedelar består av vid Stockholms fondbörs
inregistrerade aktier i svenska aktiebolag.

Avdrag för realisationsförlust skall i första hand göras från den realisationsvinst
eller lotterivinst som är hänförlig till samma beskattningsår som
realisationsförlusten. Har en förlust inte kunnat utnyttjas för avdrag
nämnda beskattningsår, får avdrag för förlusten göras ett senare beskattningsår,
dock senast sjätte beskattningsåret efter det till vilket förlusten är
hänförlig. En på detta sätt förskjuten realisationsförlust får dras av endast
mot den realisationsvinst eller lotterivinst som det senare beskattningsåret
återstår sedan avdrag har gjorts för de realisationsförluster som är hänförliga
till det året.

Avdrag medges ej för förlust vid
avyttring av ett skuldebrev som utgivits
i förening med optionsrätt till
nyteckning eller köp av aktier, om
avyttringen inte också innefattar en
överlåtelse av optionsrätten.

4 Senaste lydelse 1985:74.

SkU 1984/85:62

Föreslagen lydelse
till 41 §

Nuvarande lydelse

4.5 I fråga om annan förvärvskälla
än jordbruksfastighet, annan
fastighet varav inkomsten beräknas
enligt bokföringsmässiga grunder
eller rörelse gäller såsom allmän regel,
att inkomst skall anses hava
åtnjutits under det år, då densamma
från den skattskyldiges synpunkt är
att anse såsom verkligen förvärvad
och till sitt belopp känd. Detta är
framför allt förhållandet, då inkomsten
av den skattskyldige uppburits
eller blivit för honom tillgänglig
för lyftning eller, såsom i
fråga om bostadsförmån och andra
förmåner in natura, då den på annat
sätt kommit den skattskyldige till
godo, detta oberoende av huruvida
inkomsten intjänats under året eller
tidigare. Vissa intäkter, t.ex. av
tjänst, ränta å i bank eller annan
penninginrättning innestående medel
o.s.v. kunna dock hänföras till
nästföregående års inkomst, ehuru
de icke uppburits eller varit tillgängliga
för lyftning förrän efter
nämnda års utgång. Förutsättningen
härför är emellertid, att de intjänats
under beskattningsåret och
uppburits eller blivit för lyftning
tillgängliga omedelbart efter det
årets utgång eller i vaije fall så tidigt
under nästföljande år, att de
praktiskt taget kunna hänföras till
inkomsten under beskattningsåret.
Likaledes böra vissa intäkter, t.ex.
hyror av en hyresfastighet, vilka influtit
redan före beskattningsårets
ingång, hänföras till nämnda års inkomst,
därest de avse beskattningsåret
eller del därav samt influtit
omedelbart före årets ingång. Särskilda
regler gäller vidare enligt
punkt 4 a i fråga om intäkt på grund
av icke yrkesmässig avyttring av
aktier och andelar i vissa fall.

4. I fråga om annan förvärvskälla
än jordbruksfastighet, annan fastighet
varav inkomsten beräknas enligt
bokföringsmässiga grunder eller
rörelse gäller såsom allmän regel,
att inkomst skall anses hava åtnjutits
under det år, då densamma från
den skattskyldiges synpunkt är att
anse såsom verkligen förvärvad
och till sitt belopp känd. Detta är
framför allt förhållandet, då inkomsten
av den skattskyldige uppburits
eller blivit för honom tillgänglig
för lyftning eller, såsom i
fråga om bostadsförmån och andra
förmåner in natura, då den på annat
sätt kommit den skattskyldige till
godo, detta oberoende av huruvida
inkomsten intjänats under året eller
tidigare. Vissa intäkter, t.ex. av
tjänst, ränta å i bank eller annan
penninginrättning innestående medel
o.s.v. kunna dock hänföras till
nästföregående års inkomst, ehuru
de icke uppburits eller varit tillgängliga
för lyftning förrän efter
nämnda års utgång. Förutsättningen
härför är emellertid, att de intjänats
under beskattningsåret och
uppburits eller blivit för lyftning
tillgängliga omedelbart efter det
årets utgång eller i varje fall så tidigt
under nästföljande år, att de
praktiskt taget kunna hänföras till
inkomsten under beskattningsåret.
Likaledes böra vissa intäkter, t.ex.
hyror av en hyresfastighet, vilka influtit
redan före beskattningsårets
ingång, hänföras till nämnda års inkomst,
därest de avse beskattningsåret
eller del därav samt influtit
omedelbart före årets ingång. Särskilda
regler gäller vidare enligt
punkt 4 a i fråga om intäkt på grund
av icke yrkesmässig avyttring av
aktier, konvertibla skuldebrev, optionsrätter
och andelar i vissa fall.

5 Senaste lydelse 1983:452.

SkU 1984/85:62

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Å andra sidan skola utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet
avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den skattskyldige
bestridda, även om de avse inkomst, som tidigare förvärvats eller
först under ett senare år beräknas inflyta. Även här gäller, att en utgift,
som verkställts under året före eller efter beskattningsåret, kan vara att
praktiskt taget hänföra till utgift under beskattningsåret. Så kan exempelvis,
om ränta å en i en hyresfastighet intecknad skuld erlagts omedelbart
efter beskattningsårets utgång, räntan vara att anse såsom utgift under
beskattningsåret, nämligen för det fall, att räntan hänför sig till beskattningsåret.
Om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av sådan
fastighet, varav intäkterna beräknas enligt 24 § 1 morn., gäller även punkt 8
av anvisningarna till 25 §. I fråga om avdrag för utgifter, som hänföra sig till
realisationsvinst, gälla särskilda bestämmelser (jfr anvisningarna till 36 §
punkt 1).

I enlighet härmed skola fordringar för utfört arbete räknas såsom intäkt
för det år, varunder de inflyta, och utgifter, vilka icke omedelbart guldits,
avräknas från intäkterna för det år, varunder de betalas. Ränta å penningar,
som innestå i bank å sådan räkning, å vilken räntan gottskrives insättaren
per den 31 december anses såsom nämnda dag influten intäkt, medan
däremot ränta å penningar, som innestå å annan räkning, räknas såsom
inkomst för det år, då räntan förfaller till betalning, även om räntan till
någon del belöpt å ett tidigare eller senare år. Om någon upplåtit avverkningsrätt
till skog mot betalning, som skall erläggas under loppet av flera
år, skall såsom intäkt för varje år upptagas den del av köpeskillingen, som
under samma år influtit. Avdrag för minskning i ingående virkesförråd
m.m., vartill upplåtaren kan vara berättigad, fördelas därvid på de särskilda
åren i förhållande till den under varje år influtna likviden. Detsamma
gäller i tillämpliga delar i fråga om annan terminsvis inflytande intäkt i
egentlig mening. I fråga om intäkt vid icke yrkesmässig avyttring av fast
eller lös egendom är det däremot utan betydelse om intäkten skall uppbäras
på en gång eller i särskilda terminer. Så skall realisationsvinst respektive
realisationsförlust beräknas med hänsyn till köpeskillingens totala
belopp, oavsett om detta skall betalas på en gång eller terminsvis.

4 a.6 Flyttar en skattskyldig ut- 4 a. Flyttar en skattskyldig utomomlands
och har han tidigare avytt- lands och har han tidigare avyttrat

rat aktier eller andelar i ett svenskt aktier eller andelar i ett svenskt fö företag,

skall intäkt på grund av retag, skall intäkt på grund av av avyttringen

anses ha åtnjutits när yttringen anses ha åtnjutits när

flyttningen sker, om intäkten inte flyttningen sker, om intäkten inte

blivit tillgänglig för lyftning dessför- blivit tillgänglig för lyftning dessförinnan.
Avyttrar en skattskyldig ak- innan. Avyttrar en skattskyldig aktier
eller andelar i ett svenskt före- tier eller andelar i ett svenskt företag
efter det att han flyttat utom- tag efter det att han flyttat utomlands
skall intäkten anses ha åtnju- lands skall intäkten anses ha åtnjutits
i och med avyttringen. Är i fall tits i och med avyttringen. Är i fall

som nu sagts intäktens storlek be- som nu sagts intäktens storlek beroende
av viss framtida händelse roende av viss framtida händelse

. och kan till följd härav intäktens och kan till följd härav intäktens

6 Senaste lydelse 1984: 1060.

SkU 1984/85:62

Föreslagen lydelse

totala belopp inte fastställas vid den
taxering sorn är i fråga, skall tillkommande
belopp beskattas vid
taxeringen för det år då beloppet
blir tillgängligt för lyftning. Därvid
skall beskattningen ske på grundval
av förhållandena vid avyttringen
och med tillämpning av de beskattningsregler
som gällde vid taxeringen
för avyttringsåret.

Vad nu sagts gäller även vid
avyttring av konvertibla skuldebrev
som utgivits av svenska aktiebolag
och sådana av svenska aktiebolag
utfästa optionsrätter som avses i
35 § 3 mom. första stycket.

Som ett svenskt företag räknas vid tillämpningen av denna anvisningspunkt
svenskt aktiebolag och handelsbolag samt svensk ekonomisk förening,
dock ej bostadsaktiebolag och bostadsförening som avses i punkt 2
femte stycket av anvisningarna till 38 §.

Denna lag7 träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången
vid 1986 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas
vid nämnda taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår
som har påbörjats före den 1 januari 1985.

Vid 1985 års taxering skall bestämmelserna
i 53 § I mom. första
stycket d) i lagrummets lydelse enligt
lagen (1984:353) om ändring i
kommunalskattelagen tillämpas på
Stiftelsen Småföretagsfonden.

1. Bestämmelsen om skattskyldighet för Stiftelsen Småföretagsfonden
träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den utkom
från trycket i Svensk författningssamling. I övrigt träder denna lag i kraft
den 1 juli 1985 och tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter ikraftträdandet.

2. Punkt 2 b åttonde stycket andra meningen av anvisningarna till 36 § är
inte tillämplig beträffande en optionsrätt, om teckningen av skuldebrevet
med optionsrätt skett före ikraftträdandet.

3. Punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna till 36 § i punktens äldre
lydelse gäller fortfarande, om skuldebrev som avses där förvärvats före
ikraftträdandet.

4. Har en skattskyldig vid ikraftträdandet innehaft ett konvertibelt skuldebrev
i fem år eller mera, får han vid beräkning av realisationsvinst eller
realisationsförlust som anskaffningskostnad uppta skuldebrevets marknadsvärde
vid ikraftträdandet i stället för det vederlag som erlagts vid
förvärvet av skuldebrevet.

Nuvarande lydelse

totala belopp inte fastställas vid den
taxering som är i fråga, skall tillkommande
belopp beskattas vid
taxeringen för det år då beloppet
blir tillgängligt för lyftning. Därvid
skall beskattningen ske på grundval
av förhållandena vid avyttringen
och med tillämpning av de beskattningsregler
som gällde vid taxeringen
för avyttringsåret.

7 1984:1060.

SkU 1984/85:62

5. Denna lag inverkar inte på tillämpligheten av den i övergångsbestämmelserna
till lagen (1984: 1060) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) intagna föreskriften att äldre bestämmelser fortfarande skall
tillämpas vid 1986 års taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för
beskattningsår som har påböljats före den 1 januari 1985.

SkU 1984/85:62

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § 9mom. och 7§ 4 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

2 §

9 morn.' Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening upptagit
lån som löper med ränta vars storlek är helt eller delvis beroende av
företagets utdelning eller av dess vinst (vinstandelslån), medges avdrag för
räntan i den utsträckning som anges nedan.

För sådan ränta på vinstandelslån som inte är beroende av det låntagande
företagets utdelning eller vinst får företaget avdrag enligt bestämmelserna
i 22, 25, 29, 36 och 39 §§ kommunalskattelagen (1928: 370).

Ränta, vars storlek är beroende av företagets utdelning eller vinst (rörlig
ränta), anses som avdragsgill omkostnad för företaget i den förvärvskälla
vari det lånade kapitalet har nedlagts endast under förutsättning att

a) lånet har utbjudits till teckning på den allmänna marknaden eller

b) ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats någon
som inte äger aktier eller andelar i det låntagande företaget och inte har
sådan intressegemenskap med företaget som avses i punkt 1 av anvisningarna
till 43 § eller i 57 § 3 mom. kommunalskattelagen samt - såvitt gäller
fåmansföretag som avses i 35§ lamom. kommunalskattelagen — inte
heller är företagsledare i företaget eller närstående till sådan företagsledare
eller till aktie- eller andelsägare i företaget eller

c) aktierna eller andelarna i det låntagande företaget är noterade på
svensk börs eller föremål för liknande notering här i riket och företrädesrätt
till teckning av lånet har lämnats aktie- eller andelsägarna i företaget i
förhållande till deras innehav av aktier eller andelar.

I fall som avses i tredje stycket c) skall det låntagande företaget dock
som intäkt i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts uppta
ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom företrädesrätterna
kan anses ha tillförts aktie- eller andelsägarna. Beloppet tas till
beskattning vid taxeringen för det beskattningsår under vilket teckningen
av lånet har avslutats.

På ansökan av låntagande företag får riksskatteverket, under förutsättning
att lånevillkoren med hänsyn till omständigheterna vid lånets upptagande
får antas ha bestämts på affärsmässig grund, besluta att rörlig ränta
skall anses som avdragsgill omkostnad för företaget utan hinder av att rätt
till teckning av lånet har förbehållits person eller personer som äger aktier
eller andelar i företaget. Beslut av riksskatteverket i fråga som här avses
får inte överklagas.

Är det låntagande företaget sådant fåmansföretag som avses i 35 §
lamom. kommunalskattelagen, gäller - oberoende av bestämmelserna i
tredje och fjärde styckena - att rörlig ränta, som utbetalas till aktie- eller
andelsägare eller företagsledare i företaget eller dem närstående personer
eller någon som på annan grund har intressegemenskap med företaget, inte
är avdragsgill.

1 Senaste lydelse 1984: 1061.

SkU 1984/85:62

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Uttrycken företagsledare och närstående personer har den innebörd som
anges i 35 § 1 a mom. kommunalskattelagen.

Har svenskt aktiebolag utgivit
skuldebrev förenat med optionsrätt
till nyteckning eller köp av aktie
medges bolaget ej avdrag för skillnaden
mellan emissionspriset och
skuldebrevets marknadsvärde.

7 §

4 morn.2 Understödsförening som inte bedriver till livförsäkring hänförlig
verksamhet eller som enligt sina stadgar inte får meddela annan kapitalförsäkring
än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1 000 kronor
för medlem,

akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av
studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt
gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan för
sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt
nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna,
sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond
som avses i förordningen (1978:504) om överförande av
vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,
allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, pensionsstiftelser
som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslutande
att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser
som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare
med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare eller
främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper
risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse
eller rationalisering av företags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag
som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,

Allmänna pensionsfonden. All- Allmänna pensionsfonden, Allmänna
sjukförsäkringsfonden, Alva männa sjukförsäkringsfonden. Alva

och Gunnar Myrdals stiftelse, Apo- och Gunnar Myrdals stiftelse, Apo tekarsocietetens

stiftelse för främ- tekarsocietetens stiftelse för främjande
av farmacins utveckling jande av farmacins utveckling

m.m,, Bokbranschens Finansie- m.m., Bokbranschens Finansieringsinstitut
Aktiebolag, Bryggeri- ringsinstitut Aktiebolag, Bryggeristiftelsen,
Dag Hammarskjölds stiftelsen, Dag Hammarskjölds

minnesfond, Fonden för industriellt minnesfond, Fonden för industriellt

utvecklingsarbete, Fonden för in- utvecklingsarbete. Fonden för industriellt
samarbete med u-länder, dustriellt samarbete med u-länder,

Fonden för svenskt-norskt industri- Fonden för svenskt-norskt industriellt
samarbete, handelsprocedurrå- ellt samarbete, handelsprocedurrå det,

Järnkontoret och SIS - Stan- det, Järnkontoret och SIS - Stan dardiseringskommissionen

i Sveri- dardiseringskommissionen i Sverige,
så länge kontorets respektive ge, så länge kontorets respektive

2 Senaste lydelse 1984: 1061.

SkU 1984/85:62

Nuvarande lydelse

kommissionens vinstmedel används
till allmänt nyttiga ändamål
och utdelning inte lämnas till delägare
eller medlemmar, Nobelstiftelsen,
Norrlandsfonden, Stiftelsen
Industricentra, Stiftelsen industriellt
utvecklingscentrum i övre
Norrland, Stiftelsen Institutet för
Företagsutveckling, Stiftelsen
Landstingens fond för teknikupphandling
och produktutveckling,
Stiftelsen för produktutvecklingscentrum
i Göteborg, Stiftelsen Produktutvecklingscentrum
i Östergötland,
Stiftelsen för samverkan mellan
Lunds universitet och näringslivet
- SUN, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet,
Svenska bibelsällskapets
bibelfond, Svenska Penninglotteriet
Aktiebolag, Svenska skeppshypotekskassan,
Svenska UNICEFkommittén,
Sveriges exportråd.
Sveriges turistråd, Aktiebolaget
Tipstjänst och Aktiebolaget Trav
och Galopp

Föreslagen lydelse

kommissionens vinstmedel används
till allmänt nyttiga ändamål
och utdelning inte lämnas till delägare
eller medlemmar, Nobelstiftelsen,
Norrlandsfonden, Stiftelsen
Industricentra, Stiftelsen industriellt
utvecklingscentrum i övre
Norrland, Stiftelsen Institutet för
Företagsutveckling, Stiftelsen
Landstingens fond för teknikupphandling
och produktutveckling,
Stiftelsen för produktutvecklingscentrum
i Göteborg, Stiftelsen Produktutvecklingscentrum
i Östergötland,
Stiftelsen Småföretagsfonden,
Stiftelsen för samverkan mellan
Lunds universitet och näringslivet
— SUN, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet,
Svenska bibelsällskapets
bibelfond, Svenska Penninglotteriet
Aktiebolag, Svenska skeppshypotekskassan,
Svenska UNICEFkommittén,
Sveriges exportråd,
Sveriges turistråd, Aktiebolaget
Tipstjänst och Aktiebolaget Trav
och Galopp

frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet.

Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har motsvarande
tillämpning i fråga om stiftelse som avses i detta moment. Att pensionsstiftelse
lägger avkastning till kapitalet medför dock skattskyldighet för all
inkomst endast om stiftelsen har överskott på kapitalet enligt 15 § lagen
(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

De nya bestämmelserna om skattskyldighet i 7 § 4 mom. tillämpas första
gången vid 1986 års taxering. Vid 1985 års taxering skall Stiftelsen Småföretagsfonden
vara helt befriad från skattskyldighet vid taxeringen till
statlig inkomstskatt.

SkU 1984/85:62

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
skall ha nedan angivna lydelse.

3 §

/ morn.1 Vid förmögenhetsberäkningen skola, i den mån ej annat framgår
av 2 mom. här nedan, såsom tillgångar upptagas:

a) fastighet;

b) tomträtt, vattenfallsrätt;

c) lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i skattskyldigs
förvärvsverksamhet eller att däri omsättas elier förbrukas, såsom djur
samt maskiner och andra inventarier, råämnen, varor, jordbruks- och
skogsprodukter, förbrukningsartiklar och dylikt, gruvor, patent- och förlagsrätter,
rätt till skogsavverkning å annans mark samt rätt till stenbrott
och dylikt;

d) kapital, som finnes kontant d) kapital, som finnes kontant
tillgängligt eller utlånats eller ned- tillgängligt eller utlånats eller nedlagts
i obligationer eller insatts i lagts i obligationer eller insatts i

bank eller annorstädes eller bestått bank eller annorstädes eller bestått

av andra fordringar eller av aktier av andra fordringar eller av aktier

eller andelar i ekonomiska för- eller andelar i ekonomiska föreningar,
bolag, aktiefonder eller re- eningar, bolag, aktiefonder eller rederier
eller av andel i oskiftat derier eller av optionsrätter till nydödsbo
som vid taxering till statlig teckning eller köp av aktier, om så inkomstskatt

skall behandlas såsom clan optionsrätt är föremål för om handelsbolag,

i den mån samma ka- sättning på kapitalmarknaden, el pital

icke är att hänföra till i c) här ler av andel i oskiftat dödsbo som

ovan nämnd egendom; vid taxering till statlig inkomstskatt

skall behandlas såsom handelsbolag,
i den mån samma kapital icke
är att hänföra till i c) här ovan
nämnd egendom;

e) lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans familjs personliga
bruk och bekvämlighet och av beskaffenhet att böra hänföras till yttre
inventarier, såsom ekipage, ridhästar, automobiler, motorcyklar, lustjakter,
motorbåtar och dylikt, så ock smycken;

f) besittningsrätt till faslighet, där innehavaren ej enligt 7 § skall likställas
med ägare, såvida rättigheten är utan vederlag eller mot visst belopp en
gång för alla upplåten för innehavarens livstid eller för tid, som icke
kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång:

g) rätt till ränta, avkomst av fastighet eller annan stadigvarande förmån,
som icke avses i f) här ovan, såvida rättigheten är förhandenvarande och
bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid eller för tid. som icke
kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång.

Denna lag träder i kraft den I juli 1985 och tillämpas första gången vid
1*486 års taxering.

1 Senaste lydelse 1974:998.

SkU 1984/85:62

Motionerna

1984/85:3187 av Knut Wachtmeister m.fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen
till beskattning av konvertibla skuldebrev och optionslån med nedan angivna
undantag:

1. OTC-optioner skall vid förmögenhetsberäkning tas upp till 30 % av det
noterade värdet,

2. vid utgivandet av optionslån skall det emitterade bolaget vid taxering få
avdrag för den s. k. kapitalrabatten,

3. redan utgivna konvertibla skuldebrev skall beskattas enligt de gamla
bestämmelserna.

1984/85:3188 av Tage Sundkvist (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att optionsrätter utgivna av bolag,
vars aktier inte är inregistrerade på börsen, vid förmögenhetsbeskattning
skall värderas till 30% av marknadsvärdet.

1984/85:3189 av Kjell Johansson (fp) och Hugo Bergdahl (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i propositionen att OTCoptioner
vid förmögenhetsbeskattningen tas upp till 30% av marknadsvärdet,

2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i propositionen att det
emitterande bolaget får avdrag för den s. k. kapitalrabatten.

Utskottet

Förslagen i propositionen innebär i korthet att realisationsvinster på
konvertibla skuldebrev, optionsrätter och företrädesrätter att teckna lån av
detta slag kommer att beskattas enligt aktievinstreglerna. Själva skuldebrevet
i ett optionslån skall däremot liksom hittillls följa reglerna för annan lös
egendom än aktier. Anskaffningsvärdet för skuldebrevet vid emissionen
skall tas upp till marknadsvärdet medan återstoden av emissionspriset
hänförs till optionsrätten.

Enligt förslaget skall de nya reglerna träda i kraft den 1 juli 1985 och ersätta
den tillfälliga lagstiftning om förbud mot avdrag för förluster på optionslån
som - med verkan fr. om. slutet av 1984 - genomfördes i början av
innevarande år. Med regeringens förslag uppkommer inte längre sådana
fiktiva förluster som denna lagstiftning riktade sig mot. Som anförs i
propositionen blir det i stället en realisationsvinst - ofta 20-30% av
skuldebrevets nominella värde - då optionslånet inlöses vid löptidens
utgång, en vinst som helt undgår beskattning om den skattskyldige innehaft
skuldebrevet minst fem år. Enligt departementschefen är det inte lämpligt att
undvika denna effekt genom att i detta sammanhang införa speciella
realisationsvinstregler för skuldebrev i optionslån. Gränsdragningen mellan

SkU 1984/85:62

realisationsvinst och ränta kommer i stället att prövas i samband med
kapitalvinstkommitténs fortsatta arbete med beskattningsreglerna på skuldebrevsområdet.

Enligt utskottets uppfattning kan det av flera skäl ifrågasättas om inte de
nu aktuella lagstiftningsfrågorna bort tas upp i en kommande samlad översyn
av realisationsvinstbeskattningen. Som departementschefen anför är det
emellertid angeläget att det provisoriska förbudet kan upphävas, så att
optionslån åter kan användas som ett finansieringsinstrument. Utskottet
instämmer också i uppfattningen att propositionen bygger på en principiellt
riktig grund för beskattningen. Under utskottsbehandlingen har några
anmärkningar inte heller riktats mot detaljutformningen av förslagen,
frånsett vissa punkter som utskottet återkommer till i det följande. I övrigt
delar utskottet departementschefens bedömningar och finner alltså att
förslagen nu bör genomföras.

Vinst vid avyttring av konvertibla skuldebrev beskattas f. n. enligt reglerna
för annan lös egendom än aktier, vilket innebär att värdeökningar på
skuldebrev av detta slag som redan har innehafts minst fem år inte skall
beskattas om skuldebrevet avyttras nu. För att undvika att den aktuella
ändringen av reglerna medför att sådana redan inträffade värdeökningar
kommer att beskattas vid en senare avyttring föreslås i propositionen att
anskaffningsvärdet för konvertibla skuldebrev, som den skattskyldige innehaft
minst fem år vid ikraftträdandet, får tas upp till det marknadsvärde som
skuldebrevet hade vid ikraftträdandet.

I motion 3187 yrkar Knut Wachtmeister m.fl. (m) oförändrade regler i
fråga om alla konvertibla skuldebrev som utgivits före ikraftträdandet.
Motionärerna anser att de nya reglerna annars skulle medföra en oförutsedd
skatteskärpning för många som redan innehar konvertibla skuldebev.

Yrkandet i motionen överensstämmer med ett förslag vid remissbehandlingen
och innebär bl. a. den olägenheten att två parallella system skulle
tillämpas under relativt lång tid med väsentligt olika förutsättningar.
Propositionen däremot innebär enhetliga regler enligt vilka alla värdeökningar
som uppkommer efter ikraftträdandet kommer att beskattas, en
beskattning som efter två års innehav träffar 40 % av vinsten vid avyttringen.
I fråga om skuldebrev som den 1 juli 1985 innehafts mindre än fem år
kommer även värdeökningar som uppkommit före denna dag att beskattas
vid en avyttring efter ikraftträdandet. Som propositionen utformats blir
denna beskattning i allmänhet inte högre än om skuldebrevet avyttras nu,
före ikraftträdandet av de nya reglerna.

Utskottet finner att regler av det slag som motionärerna föreslagit inte är
lämpliga och att propositionen utgör en skälig avvägning. Utskottet avstyrker
således motion 3187 yrkande 3 och tillstyrker propositionen i denna del.

I propositionen föreslås uttryckliga regler av innebörd att ett bolag som ger
ut ett optionslån inte skall få avdrag för skillnaden mellan emissionspriset och
skuldebrevets marknadsvärde, s. k. kapitalrabatt.

SkU 1984/85:62

I motionerna 3187 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) och 3189 av Kjell
Johansson (fp) och Hugo Bergdahl (fp) yrkas att avdrag skall medges för
kapitalrabatten, eftersom denna i själva verket utgör en räntekompensation
till långivaren och en avdragsrätt överensstämmer med vad som i allmänhet
tillämpas i fråga om kapitalrabatt på andra obligationer.

Även om emissionspriset för ett optionslån inte understiger skuldebrevets
nominella belopp kan man i likhet med motionärerna hävda att en
kapitalrabatt lämnats på skuldebrevet, eftersom emissionens värde delvis
hänför sig till optionsrätten. Frågan om en avdragsrätt för denna kapitalrabatt
har tagits upp vid remissbehandlingen och diskuteras utförligt i
propositionen.

Utskottet kan konstatera att förslaget i propositionen överensstämmer
med rådande praxis rörande beskattning och bokföring av såväl optionslån
som konvertibla skuldebrev. Utskottet instämmer i departementschefens
uppfattning att det för närvarande inte finns tillräckliga skäl för en ändring av
reglerna, och utskottet har inte något att erinra mot att frågan uttryckligen
regleras i lagstiftningen.

Vad som nu har anförts gäller endast det belopp som motsvarar skillnaden
mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde vid emissionen.
Om emissionpriset understiger skuldebrevets nominella värde är avsikten att
avdrag liksom hittills skall kunna medges för den faktiska kaptialrabatt som
detta innebär.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna
i denna del.

Ett annat av förslagen i propositionen är att en optionsrätt till köp eller
nyteckning av aktier i fortsättningen skall förmögenhetsbeskattas, om den är
föremål för omsättning på kapitalmarknaden, och tas upp till sitt marknadsvärde.

I motionerna 3187 av Knut Wachtmeister m.fl. (m), 3188 av Tage
Sundkvist (c) och 3189 av Kjell Johansson (fp) och Hugo Bergdahl (fp) yrkas
att optionsrätter i OTC-bolag endast skall tas upp till 30 % av värdet enligt
reglerna för förmögenhet i familjeföretag.

Som anförs i propositionen är det inte möjligt att uppnå en från alla
utgångspunkter tillfredsställande lösning av denna värderingsfråga. Eftersom
skälen för den särskilda värderingsregeln beträffande aktier i marknadsbolag
som inte är inregistrerade på börsen saknar bärkraft när det gäller
optionsrätter, instämmer utskottet i departementschefens förslag att denna
regel inte skall få tillämpas på OTC-aktier. Med det anförda tillstyrker
utskottet propositionen och avstyrker motionerna även i denna del.

SkU 1984/85:62

Mot propositionen i övrigt har utskottet inte något att erinra.

Utskottet hemställer

1. beträffande konvertibla skuldebrev

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:3187 yrkande 3
bifaller proposition 1984/85:193 i denna del,

2. beträffande kapitalrabatt på optionsrätter

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:3187 yrkande 2
och 1984/85:3189 yrkande 2 bifaller proposition 1984/85:193 i
denna del,

3. beträffande förmögenhetsbeskattningen av optionrätter

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:3187 yrkande 1,
1984/85:3188 och 1984/85:3189 yrkande 1 bifaller proposition
1984/85:193 i denna del,

4. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt
antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

Stockholm den 14 maj 1985

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Hagar Normark (s), Bo Forslund (s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp),
Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s), Ewy Möller (m),
Karl-Anders Petersson (c), Erkki Tammenoksa (s), Göran Riegnell (m) och
Torgny Larsson (s).

Reservationer

1. Konvertibla skuldebrev

Knut Wachtmeister (m), Karl Björzén (m), Ewy Möller (m) och Göran
Riegnell (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med
”Yrkandet i” och slutar med ”propositionen i denna del” bort ha följande
lydelse:

Eftersom värdet på konvertibla skuldebrev i stor utsträckning följer
kursen på det utgivande bolagets aktier, tillstyrker utskottet att vinst vid

SkU 1984/85:62

avyttring av konvertibla skuldebrev i fortsättningen beskattas enligt aktievinstreglerna.
Enighet råder också om att särskilda övergångsregler behövs
för att undvika att denna nya princip får ej acceptabla effekter för skuldebrev
som redan har tecknats. Förslaget i propositionen innebär emellertid helt
ändrade förutsättningar för de lån av detta slag som redan har tecknats, och
det stora flertalet av dem som nu innehar konvertibla skuldebrev kommer att
drabbas av skatteskärpningar som inte har kunnat förutses. För att undvika
retroaktiva effekter av detta slag tillstyrker utskottet förslaget i motion 3187
om att nuvarande regler fortfarande bör gälla för dessa äldre lån.

dels att utskottet i mom. 1 och 4 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3187 yrkande 3 antar det i
proposition 1984/85:193 framlagda förslaget rörande konvertibla
skuldebrev med den ändringen att punkt 4 av övergångsbestämmelserna
till det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370) erhåller följande lydelse: 4.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om konvertibla skuldebrev
som har tecknats före ikraftträdandet.

2. Kapitalrabatt på optionslån

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Karl Björzén (m), Kjell
Johansson (fp), Ewy Möller (m), Karl-Anders Petersson (c) och Göran
Riegnell (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Även
om” och slutar med ”motionerna i denna del” bort ha följande lydelse:

Gällande regler innebär att ett bolag som emitterar obligationer till ett pris
som understiger obligationernas nominella belopp är berättigat till avdrag för
den lämnade kapitalrabatten, eftersom denna rabatt i själva verket utgör en
räntekostnad. Enligt utskottets mening föreligger inte några bärande skäl för
att tillämpa ett annat synsätt i fråga om optionslån. Tvärt om är det väsentligt
att såvitt möjligt söka upprätthålla en neutralitet i beskattningen mellan olika
låneformer. Utskottet instämmer således i motionärernas uppfattning att
avdrag bör medges även för kapitalrabatt på optionslån. Denna rabatt
uppgår ostridigt till mellanskillnaden mellan optionslånets nominella belopp
och skuldebrevets marknadsvärde vid emissionen.

dels att utskottet i mom. 2 och 4 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:3187 yrkande 2 och
1984/85:3189 yrkande 2 och med avslag på propositionen i motsvarande
del antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med den

SkU 1984/85:62

ändringen att 2 § 9 mom. sista stycket erhåller följande såsom
reservanternas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

2§

9mom.

Har svenskt aktiebolag utgivit
skuldebrev förenat med optionsrätt
till nyteckning eller köp av aktie är
bolaget berättigat till avdrag för skillnaden
mellan skuldebrevets nominella
belopp och skuldebrevets
marknadsvärde vid emissionen.

3. Förmögenhetsbeskattningen av optionsrätter

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Karl Björzén (m), Kjell
Johansson (fp), Ewy Möller (m). Karl-Anders Petersson (c) och Göran
Riegnell (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Sorn
anförs” och slutar med ”även i denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker att optionsrätter som omsätts på kapitalmarknaden
skall tas upp vid förmögenhetsbeskattningen. Sådana orimliga effekter som
påtalats i motionerna när det gäller optionsrätter i OTC-bolag bör emellertid
undvikas. Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att värderingsreglerna
i dessa fall bör utformas i så nära anslutning som möjligt till vad som
gäller för aktier av motsvarande slag. Med det anförda tillstyrker utskottet
motionerna i denna del.

dels att utskottet i mom. 3 och 4 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:3187 yrkande 1,
1984/85:3188 och 1984/85:3189 yrkande 1 antar det vid propositionen
fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt med det tillägget att 4§ sjätte stycket
erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

4§

sjätte stycket

Värdepapper, som noteras på in- Värdepapper, som noteras på inländsk
eller utländsk börs, uppskat- ländsk eller utländsk börs, uppskattas
till det noterade värdet, eller, om tas till det noterade värdet, eller, om

detta inte motsvarar vad som skulle detta inte motsvarar vad som skulle

SkU 1984/85:62

kunna påräknas vid försäljning under
normala förhållanden, till det
pris om skulle ha kunnat påräknas
vid en sådan försäljning. Även värdepapper
i övrigt uppskattas enligt
den nyss angivna grunden, varvid
dock följande skall iakttas. I den
mån uppskattningen grundas på värdet
av tillgångar, som ingår i förvärvskälla
inom inkomstslagen jordbruksfastighet
eller rörelse, beräknas
tillgångarnas värde med tillämpning
av reglerna i punkt 2 av anvisningarna
till 3 och 4 §§. Optionsrätt
till nyteckning eller köp av aktier
som, utan att noteras på inländsk
eller utländsk börs, är föremål för
omsättning på kapitalmarknaden
uppskattas till 30 procent av det pris
som skulle ha kunnat påräknas vid en
försäljning under normala förhållanden.