SkU 1984/85:59

Skatteutskottets betänkande
1984/85:59

om nya bosättningsregler i skattelagstiftningen samt nya regler vid
beskattning av lön vid utlandstjänstgöring (prop. 1984/85:175)
Sammanfattning

I propositionen föreslås dels en utvidgad grund för bosättning i Sverige och
en förlängning av treårsregeln till en femårsregel, dels nya regler om
skattefrihet vid utlandsanställning; bl. a. föreslås en ny sexmånadersregel
och en begränsning av nuvarande ettårsregel till att avse tjänstgöring i samma
land. Fyra motioner har väckts i anslutning till propositionen. I en av dessa
yrkas avslag på förslagen om ett nytt bosättningsbegrepp, om förlängning av
treårsregeln och begränsning av ettårsregeln. I övrigt begärs vissa utvidgningar
i de föreslagna reglerna om beskattning av lön vid utlandstjänstgöring.

I betänkandet behandlar utskottet också åtta motioner som rör internationella
skattefrågor och som väckts under allmänna motionstiden i år.
Motionerna rör sjömansbeskattningen och utlandssvenskars situation samt
skatte- och avgiftsregler vid arbete i annat nordiskt land.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker samtliga motioner.

Tre reservationer och två särskilda yttranden har fogats till betänkandet.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1984/85:175 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

I propositionen föreslås dels att bosättningsreglerna i skattelagstiftningen
utvidgas i vissa avseenden, dels att den s. k. ettårsregeln ersätts med en
sexmånadersregel.

Det skatterättsliga bosättningsbegreppet utvidgas till att i princip omfatta
alla fysiska personer som tidigare har haft sitt egentliga bo och hemvist i
Sverige och som under beskattningsåret har väsentlig anknytning till Sverige.
Med väsentlig anknytning avses i stort sett detsamma som i dagens
treårsregel, men begreppet har förtydligats i vissa hänseenden. Vidare
förlängs den tid, under vilken den som flyttar från Sverige till utlandet skall
visa att han inte har väsentlig anknytning till Sverige, från tre till fem år.
Denna bevispresumtion begränsas inte som i treårsregeln till enbart svenska
medborgare utan omfattar även annan som varit bosatt i Sverige i minst
10 år.

1 Riksdagen 1984185. 6 sami. Nr59

SkU 1984/85:59

Den föreslagna sexmånadersregeln innebär i princip att en person som
uppbär inkomst vid utlandstjänstgöring skall undantas från beskattning i
Sverige för denna inkomst om tjänstgöringen pågått minst sex månader
och avsett anställning hos arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet
från fast driftställe i det land där arbetet utförs. Den som inte är anställd
hos sådan arbetsgivare skall ändå befrias från skatt i Sverige på inkomst
från utlandstjänstgöring om vistelsen och anställningen varat minst ett år i
ett och samma land.

Beträffande anställda ombord på utländska fartyg föreslås att de skall
undantas från skatt i Sverige om fartyget går i oceanfart och anställningen
och vistelsen utomlands varat minst sex månader. Vidare är en förutsättning
att den anställdes arbetsgivare är en fysisk person bosatt i Sverige
eller en här hemmahörande juridisk person. I avvaktan på en översyn av
sjömansskattelagstiftningen i sin helhet föreslås regeln i denna del dock bli
begränsad till taxeringsåren 1986-1988.

Förslaget innebär vidare, i motsats till gällande regler, att även anställda
i stat och kommun kan komma att undantas från skatt i Sverige om staten
resp. kommunen bedriver näringsverksamhet från fast driftställe i utlandet.

1 lagtexten slås också fast hur lång tid den skattskyldige kan vistas i
Sverige utan att skattebefrielsen i Sverige går förlorad.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1985 och i princip
tillämpas första gången vid 1987 års taxering såvitt avser bosättningsreglerna
och i övrigt vid 1986 års taxering.

Lagförslagen har följande lydelse.

SkU 1984/85:59

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 54 §, punkt 1 av anvisningarna till 53 § och
punkt 3 av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

54 §'

Från skattskyldighet frikallas:

a) medlem av konungahuset:

för av staten anvisat anslag;

b) i utlandet bosatt person:

för sådan inkomst, för vilken avgift enligt lagen om bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter skall erläggas eller beträffande vilken
befrielse från sådan avgift skall åtnjutas jämlikt särskilt stadgande i
samma lag;

c) ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152);

för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan
användning som gör att byggnad enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen
skall indelas som specialbyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad
eller reningsanläggning;

d) ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen: för

inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan
egendom och sådan användning som avses i nämnda lagrum;

e) i riket bosatt delägare i dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle icke
varit här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet
är skyldigt att betala inkomstskatt;

f) här i riket bosatt fysisk person, f) här i riket bosatt fysisk person,

som under vistelse utomlands åt- som under vistelse utomlands åtnjutit
avlöning eller annan därmed njutit avlöning eller annan därmed

jämförlig förmån på grund av an- jämförlig förmån på grund av annan

ställning där annai än hos svenska anställning där än anställning om staten,

svensk kommun eller om- bord på svenskt fartyg eller

bord på svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfar svenskt.

danskt eller norskt luftfar- tyg:

tyg:

för inkomst av anställningen un- för inkomst av anställningen i

der förutsättning att anställningen den omfattning sorn anges i punkt 3

och vistelsen i utlandet varat minst ar anvisningarna,

ett år eller enligt anställningsavtal
eller på annan grund kan antagas
komma att vara minst ett år.

Av 70 § framgår att personer som där avses är frikallade från skattskyldighet
för vissa inkomster.

(Se vidare anvisningarna.)

1 Senaste lydelse 1984:1060.

1 * Riksdagen 1984185. 6 sami. Nr 59

SkU 1984/85:59

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar
till 53 §

1} Såsom bosatt här i riket räknas den, som här har sitt egentliga bo och
hemvist. Med i Sverige bosatt skattskyldig likställes enligt 68 § den som,
utan att vara bosatt i Sverige, stadigvarande vistas här.

Svensk medborgare, som icke
stadigvarande vistas i Sverige, skall
likväl kunna anses bosatt här om
han alltjämt har väsentlig anknytning
till Sverige. Vid bedömande av
frågan om han har väsentlig anknytning
till Sverige skall beaktas
sådana omständigheter som att han
icke tagit varaktigt bo och hemvist
på viss utländsk ort, att han vistas
utomlands för studier eller hälsans
vårdande, att han har bo eller familj
i Sverige, att han driver rörelse eller
innehar fastighet här i riket och därmed
jämförliga förhållanden. Intill
dess tre år förflutit från avresan
från Sverige skall han alltjämt
anses bosatt här, om han icke visar
att han under beskattningsåret icke
haft väsentlig anknytning till Sverige.
Efter nämnda tids utgång skall
han däremot icke anses bosatt i
Sverige, om det icke visas att sådana
omständigheter förelegat under
beskattningsåret att han alltjämt
bör anses bosatt här. Hänsyn
skall därvid icke tagas till kortvariga
eller tillfälliga uppehåll i Sverige
för affärer, semestrar eller dylikt.

Utlänning, som stadigvarande
bor i Sverige eller under längre tid
vistas här utan andra avbrott än
rent tillfälliga, skall anses ha sitt
egentliga bo och hemvist i Sverige.

En person som inte stadigvarande
vistas i Sverige men som tidigare
har haft sitt egentliga bo och
hemvist i Sverige skall anses bosatt
här om han har väsentlig anknytning
till Sverige. Därvid skall beaktas
sådana omständigheter som att
han är svensk medborgare, den tidrymd
under vilken han tidigare har
haft sitt egentliga bo och hemvist i
Sverige, att han inte har varaktigt
bo och hemvist på viss utländsk
ort, att han vistas utomlands för
studier eller av hälsoskäl, att han
har en bostad i Sverige inrättad för
åretruntbruk, att han har familj i
Sverige, att han bedriver näringsverksamhet
i Sverige eller genom
innehav av tillgångar som direkt eller
indirekt ger honom ett väsentligt
inflytande i sådan näringsverksamhet
är ekonomiskt engagerad i Sverige
eller att han innehar fastighet
här i riket och därmed jämförliga
förhållanden.

En person som är svensk medborgare
eller som under sammanlagt
minst tio år haft sitt egentliga
bo och hemvist i Sverige eller stadigvarande
vistats här och som
utreser från Sverige skall anses bosatt
här intill dess fem år har förflutit
från dagen för avresan från Sverige,
såvida han inte visar att han
under beskattningsåret inte har haft
sådan väsentlig anknytning till Sverige
som avses i andra stycket.

till 54 §

3.3 Befrielse från skattskyldighet
för inkomst av anställning enligt
54 § första stycket f medges icke i
fall som avses i punkt 2 första
stycket av anvisningarna till 53 §.

2 Senaste lydelse 1966:729.

3 Senaste lydelse 1984:1060.

3. Skattejrihet enligt 54 § första
stycket f föreligger om

a) anställningen och vistelsen utomlands
varat minst sex månader
och avsett anställning hos arbetsgi -

SkU 1984/85:59

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

vare som bedriver näringsverksamhet
från fast driftställe i det land
där arbetet utförs samt inkomsten
belastar driftstället såsom omkostnad;
eller

b) anställningen och vistelsen utomlands
varat minst ett år i samma
land och avsett anställning hos annan
än svenska staten, svensk kommun,
svensk landstingskommun eller
svensk församling.

Vad nu sagts gäller dock inte vid
anställning ombord på utländskt
fartyg. I fråga om sådan anställning
gäller vid 1986-1988 års taxeringar
att skattefrihet föreligger om
anställningen och vistelsen utomlands
varat minst sex månader och
avsett anställning hos arbetsgivare,
som är en inländsk juridisk person
eller en här i riket bosatt fysisk
person, och anställningen utövats
ombord på utländskt fartyg som
huvudsakligen går i sådan oceanfart
som avses i I kap. 11 § andra
stycket e lagen (1965:719) om säkerheten
på fartyg.

/ tid för vistelse som avses i första
och andra styckena får inräknas
kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag
eller liknande, som inte
är förlagda till början eller slutet av
anställningen utomlands. Uppehåll
i Sverige för här avsedda ändamål
får inte sträcka sig längre än som
motsvarar högst sex dagar för varje
hel månad som anställningen utomlands
varar eller under ett och
samma anställningsår till mer än 72
dagar.

Har den skattskyldige påbörjat
anställningen och kunde det därvid
på goda grunder antas att inkomsten
av anställningen skulle komma
att undantas från skatt i Sverige
enligt 54 § första stycket f men inträffar
under anställningstiden
ändrade förhållanden som medför
att villkoren för att undanta inkomsten
från skatt i Sverige inte

SkU 1984/85:59

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

föreligger, skall inkomsten likväl
undantas från beskattning i Sverige
om de ändrade förhållandena beror
på omständigheter över vilka den
skattskyldige inte kunnat råda och
en beskattning skulle te sig uppenbart
oskälig.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas såvitt avser punkt 1
av anvisningarna till 53 § första gången vid 1987 års taxering och i övrigt
första gången vid 1986 års taxering. I fråga om den som avrest från Sverige
före den 1 juli 1982 och därefter inte här har eller har haft sitt egentliga bo
och hemvist eller stadigvarande vistats här gäller äldre bestämmelser i
punkt 1 av anvisningarna till 53 §. Dock gäller de nya bestämmelserna i
punkt 1 andra stycket av nämnda anvisningar, om sådana omständigheter
som enligt bestämmelserna kan medföra att en person skall anses bosatt
här, föreligger efter ikraftträdandet. Vidare gäller äldre bestämmelser i
54 § och punkt 3 av anvisningarna till 54 § fortfarande i fråga om anställning
utomlands som har påbörjats före ikraftträdandet. Om den skattskyldige
begär det skall dock en ny anställning anses ha påbörjats vid lagens
ikraftträdande.

SkU 1984/85:59

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 7 § 11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

I 1 morn.2 Här i riket bosatt
fysisk person, som under vistelse
utomlands åtnjutit avlöning eller
annan därmed jämförlig förmån på
grund av anställning där annat än
hos svenska staten, svensk kommun
eller ombord på svenskt fartyg
eller svenskt, danskt eller norskt
luftfartyg, frikallas från skattskyldighet
för inkomst som avses i 54 §
första stycket f kommunalskattelagen
(1928:370).

I utlandet bosatt fysisk person och utländskt bolag frikallas från skattskyldighet
för inkomst som avses i 54 § första stycket b kommunalskattelagen.

11 mom. Här i riket bosatt
fysisk person, som under vistelse
utomlands åtnjutit avlöning eller
annan därmed jämförlig förmån på
grund av annan anställning där än
anställning ombord på svenskt fartyg
eller svenskt, danskt eller
norskt luftfartyg, frikallas från
skattskyldighet för inkomst som
avses i 54 § första stycket f kommunalskattelagen
(1928:370).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas första gången vid
1986 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om anställning
utomlands som påbörjats före ikraftträdandet. Om den skattskyldige
begär det skall dock en ny anställning anses ha påbörjats vid lagens
ikraftträdande.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1984:1061.

1** Riksdagen 1984/85. 6sami. Nr59

SkU 1984/85:59

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att i taxeringslagen (1956:623)' skall införas en ny
paragraf, 65 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

65 a §

Taxeringsnämnden skall inte
uppta en inkomst till beskattning
hos en skattskyldig, om han gör
sannolikt att förutsättningarna för
att han skall frikallas från skattskyldighet
för den inkomsten på
grund av bestämmelserna i 54 §
första stycket f kommunalskattelagen
(1928:370) kommer att föreligga
efter det att nämndens arbete
skall vara avslutat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

1 Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

SkU 1984/85:59

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1984/85:3166 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att införa en generell sexmånadersregel
i enlighet med det anförda.

1984/85:3167 av Knut Wachtmeister m.fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen vad avser utvidgad grund för
bosättning i Sverige och förlängning av treårsregeln till fem år,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om komplettering av den
föreslagna sexmånadersregeln i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att den nuvarande ettårsregeln inte ändras.

1984/85:3168 av Christer Eirefelt (fp) och Kjell Johansson (fp)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att sexmånadersregeln för
beskattning vid utlandstjänstgöring ges generell tillämpning i enlighet med
vad som anförts i motionen.

1984/85:3169 av Göran Riegnell (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar i
lagen om sjömansskatt (1958:295) och kommunalskattelagen (1928:370) i
enlighet-med vad som anförts i motionen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1984/85:480 av tredje vice talman Karl Erik Eriksson (fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma åtgärder
i syfte att undanröja risken för dubbeldebitering av skatt på svenska
medborgares arbetsinkomst i annat nordiskt land.

1984/85:483 av Gullan Lindblad (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag om
ändring av skattereglerna för personer som är bosatta i Sverige men arbetar i
annat nordiskt land.

1984/85:682 av Gunnar Olsson (s) och Bo Finnkvist (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
skattereglerna mellan de nordiska länderna så att ett mera skatteneutralt läge
uppstår för s. k. gränspendlare.

1984/85:959 av Bertil Jonasson (c) och Jan Hyttring (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär sådana initiativ att
den skattemässiga behandlingen av avgifter till social försäkring samordnas
mellan Sverige och Norge i enlighet med det anförda.

SkU 1984/85:59

1984/85:1216 av Ove Karlsson m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om behovet av revidering av skatte- och
avgiftsreglerna i det svensk-norska dubbelbeskattningsavtalet.

1984/85:1586 av Karin Ahrland (fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn beträffande
de i utlandet verksamma svenskarnas situation och arbetsvillkor m.m.

1984/85:2360 av Rolf Clarkson (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
beskattningsreglerna för svenska medborgare bosatta utomlands.

1984/85:2731 av Göran Riegnell m.fl. (m)

I motionen yrkas bl. a.

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beskattningen av ombordanställda.

Skrivelser

Med anledning av propositionen har skrivelse inkommit från Stockholms
handelskammare, Sveriges redareförening, Telefonaktiebolaget L M Ericsson,
Armerad betong vägförbättringar AB (ABV) och Ulf Malmgård,
Göteborg.

Utskottet

Propositionen och motionerna som behandlas i detta betänkande rör
frågor om internationell beskattning. En inledande redogörelse för vissa
centrala regler om skattskyldighet och bosättning i Sverige samt för olika
metoder att undvika dubbelbeskattning har därför ansetts befogad. Därefter
uppehåller skatteutskottet sig företrädesvis vid de delar av propositionen
som tagits upp i motioner väckta i anslutning till propositionen och under
allmänna motionstiden i år. Utskottet tar slutligen upp vissa andra motionsvis
aktualiserade frågor som ansetts lämpligen böra behandlas i detta
sammanhang.

Gällande regler om skattskyldighet och bosättning i Sverige m. m.

Svensk och utländsk medborgare, som är bosatt i Sverige, är i princip
skattskyldig här för all inkomst, som förvärvats inom eller utom landet
liksom för all förmögenhet han äger vid beskattningsårets utgång (oinskränkt
skattskyldighet). Från denna regel finns dock vissa undantag. Fysisk person,
som är bosatt i Sverige, är bl. a. frikallad från skattskyldighet för inkomst av
anställning utomlands under förutsättning att anställningen och vistelsen i
utlandet varat minst ett år eller kan antas komma att vara minst ett år (den

SkU 1984/85:59

s. k. ettårsregeln). Ettårsregeln gäller dock inte vid anställning hos svenska
staten, svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg eller skandinaviskt
luftfartyg. Ettårsregeln infördes genom beslut vid 1966 års riksdag (prop.
1966:127, BeU 54).

Den som inte är bosatt i Sverige är likväl skattskyldig här för vissa
inkomster, som har stark anknytning till Sverige, liksom för viss förmögenhet
som vid beskattningsårets utgång varit nedlagd i Sverige (inskränkt skattskyldighet).
Skattskyldighet föreligger bl. a. för inkomst av fastighet och rörelse i
Sverige, lön från svenska staten eller svensk kommun och annan lön som
uppburits och förvärvats här, pension enligt lagen om allmän försäkring (till
den del den överstiger 7500 kr.) eller från svenska staten eller svensk
kommun, utfallande pensionsförsäkring som meddelats av här i riket
bedriven försäkringsrörelse samt annan pension eller förmån som utgår på
grund av förutvarande tjänst som huvudsakligen utövats här m.m. Rätten till
allmänna avdrag m. m. är begränsad. Kommunalskatt utgår med 10 procent
om inte inkomsten är hänförlig till viss kommun. Som här i riket nedlagd
förmögenhet räknas bl. a. inte svenska aktier eller obligationer, inteckningar
i fastighet eller banktillgodohavanden.

För bedömning av frågan i vilken utsträckning en person är skattskyldig i
Sverige är bosättningsbegreppet av grundläggande betydelse. Som bosatt här
i riket räknas den som här har sitt ”egentliga bo och hemvist”. Med bosatt
likställs den som, utan att vara bosatt i Sverige, stadigvarande vistas här (i
praxis sex månader). I syfte att hindra internationell skatteflykt genom
skenbosättning i utlandet infördes år 1966 vissa bestämmelser som möjliggör
att fortsatt bosättning i Sverige kan hävdas för svenska medborgare, som
flyttar utomlands och inte stadigvarande vistas här, om de alltjämt har
väsentlig anknytning till Sverige. I kommunalskattelagen ges exempel på
vilka omständigheter, som skall beaktas vid bedömning av frågan om
väsentlig anknytning föreligger. Vidare finns det en särskild presumtionsoch
bevisregel, enligt vilken en svensk medborgare som avrest från Sverige
skall anses bosatt här intill dess tre år förflutit efter avresan om han inte visar
att han under beskattningsåret saknat väsentlig anknytning till Sverige (den
s. k. treårsregeln). Därefter ankommer det i princip på skattemyndigheterna
att visa att sådan väsentlig anknytning föreligger att han alltjämt skall anses
bosatt här.

Om skattskyldighet för viss inkomst eller förmögenhet föreligger både
enligt interna svenska regler och interna regler i annat land undviks
dubbelbeskattning med tillämpning av ingånget dubbelbeskattningsavtal om
den skattskyldige är bosatt i något av de avtalsslutande länderna. Om sådant
avtal saknas eller ej är tillämpligt, undviks dubbelbeskattning i allmänhet
enligt interna regler i bosättningslandet.

Bosättning kan också föreligga både enligt svensk intern rätt och enligt
intern rätt i annat land. Vid tillämpning av dubbelbeskattningsavtal skall
dock bosättning (hemvist) bara anses föreligga i ett av de avtalsslutande

SkU 1984/85:59

länderna. I avtalen anges efter vilka kriterier bosättningen skall fastställas
om bosättning föreligger i båda avtalsslutande länder. Om avtalet följer
OECD:s modellavtal skall vid dubbel bosättning den skattskyldige i första
hand anses vara bosatt i det land där han har ett hem, som stadigvarande står
till hans förfogande. Om han har ett sådant hem i båda länderna, anses han
bosatt i det land med vilket han har de starkaste personliga och ekonomiska
förbindelserna (centrum för levnadsintressena). I tredje hand tas hänsyn till i
vilket land han stadigvarande vistas och i sista hand till medborgarskapet.
Om inte något av dessa kriterier ger utslag, skall behöriga myndigheter i de
båda länderna genom ömsesidig överenskommelse avgöra frågan om hans
bosättning.

I detta sammanhang bör erinras om att den svenska beskattningsrätten
enligt intern svensk lagstiftning inte kan utvidgas genom dubbelbeskattningsavtal
utan endast inskränkas i förhållande till intern rätt.

Sätten att undanröja dubbelbeskattning enligt avtalen kan vara två.
Antingen använder man exemptmetoden (inkomsten beskattas endast i ett
land) eller credit of taxmetoden (inkomsten beskattas i båda länderna men
bosättningslandet avräknar vid sin beskattning den utländska skatten).
Dessa båda principer kan dock varieras och i de flesta avtal använder man
dessutom båda typerna. Sverige använde tidigare i sina dubbelbeskattningsavtal
exemption with progression som huvudmetod (inkomsten beskattas
inte i Sverige men hänsyn tas till inkomsten vid fastställande av skattesatsen).
I senare avtal har dock Sverige beträffande de flesta slag av inkomster infört
ordinary credit (den utländska skatten avräknas från den svenska på samma
inkomst).

Av intresse i detta sammanhang är hur beskattning av inkomst av enskild
tjänst sker enligt svenska dubbelbeskattningsavtal. Om OECD:s modellavtal
har följts, får löner och liknande ersättningar från anställning i enskild tjänst
beskattas i det land där anställningen utövats även om personen är bosatt i
det andra landet. Från denna regel gäller ett betydelsefullt undantag genom
den s. k. 183-dagarsregeln. I korthet innebär den att ersättningen endast skall
beskattas i bosättningslandet, om inkomsttagaren inte vistas i anställningslandet
över 183 dagar under anställningslandets beskattningsår och lönen
betalas av utländsk arbetsgivare samt lönen inte belastar fast driftställe i
anställningslandet. Alla tre kraven skall vara uppfyllda. Undantagsbestämmelsen
har tillkommit för att underlätta rörligheten av kvalificerad arbetskraft,
som skall utföra tillfälliga uppdrag utomlands. Det kan vidare nämnas
att inkomst från anställning i allmän tjänst i regel beskattas endast i det land
som utbetalar ersättningen.

Dubbelbeskattningsavtalen ingås efter förhandlingar mellan länderna.
Reglerna skiljer sig därför från avtal till avtal.

SkU 1984/85:59

Ändrat bosättningsbegrepp

I propositionen föreslås att en ny självständig grund för bosättning i
Sverige införs. En person, både svensk och utländsk medborgare, som
tidigare varit bosatt i Sverige skall anses bosatt här om han har väsentlig
anknytning till Sverige. Uttrycket ”väsentlig anknytning” har hämtats från
treårsregeln. Denna är dock utformad endast som en presumtionsregel för
fortsatt bosättning i Sverige vid flyttning till utlandet. Enligt den föreslagna
regeln anses en person emellertid bosatt här om han har eller får väsentlig
anknytning till Sverige. Regeln innehåller också en uppräkning av omständigheter
som skall beaktas vid bedömningen av om väsentlig anknytning till
Sverige föreligger. De är också hämtade från treårsregeln, men har utökats
med några omständigheter. Dessa är svenskt medborgarskap, tidrymden
under vilken bosättning i Sverige förelegat, bostad i Sverige för åretruntbruk
och ekonomiskt engagemang genom innehav av tillgångar som ger väsentligt
inflytande i näringsverksamhet i Sverige.

I propositionen föreslås vidare att den nuvarande treåriga presumtionsoch
bevisregeln för bosättning i Sverige efter en utflyttning förlängs från tre
till fem år. Regeln föreslås omfatta även utländska medborgare, som i
sammanlagt minst tio år haft sitt egentliga bo eller hemvist i Sverige eller
stadigvarande vistats här.

I motion 3167 yrkande 1 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkas avslag på
propositionen vad avser utvidgad grund för bosättning och en förlängning av
treårsregeln till en femårsregel. Motionärerna vänder sig, förutom mot
förslaget i propositionen att väsentlig anknytning till Sverige skall utgöra en
självständig grund för bosättning, mot att fritidsfastigheter, som är inrättade
för åretruntbruk, skall beaktas vid bedömningen av om väsentlig anknytning
föreligger. Vidare anser motionärerna en förlängning av treårsregeln för att
underlätta myndigheternas kontrollmöjligheter inte utgöra ett godtagbart
skäl för en förlängning.

Utskottet anser förslaget om en ny självständig grund för bosättning
kombinerat med en förlängning av treårsregeln väl motiverat för att komma
till rätta med skatteflykt och skenbosättningar i utlandet. En person, som
medvetet avvecklat sin verksamhet i Sverige för att återuppta den så snart
han en gång ansetts skattemässigt utflyttad, kan enligt nuvarande regler inte
återbosättas i Sverige enbart på grund av att väsentlig anknytning föreligger.
Sådan återbosättning blir nu möjlig. Även det förhållandet att en bosättning
- med eller utan avsikt - kan hållas mer svävande nu än tidigare till följd av
den ökade internationaliseringen av näringslivet, motiverar att Sverige inte
har ett alltför snävt bosättningsbegrepp. Interna svenska regler bör inte
heller hindra Sverige från att hävda beskattningsrätten enligt dubbelbeskattningsavtal
i det fall anknytningen till Sverige är starkare än till det andra
landet.

Vad särskilt angår frågan i vad mån en förekomst av fritidsfastighet skall

SkU 1984/85:59

påverka bedömningen av den skattskyldiges anknytning till Sverige vill
utskottet erinra om att uttrycket ”bostad för åretruntbruk” enligt propositionen
avser en bostad som är så utrustad och kommunikationsmässigt så
belägen att det utan vidare är möjligt att bo där året om. En fjällstuga bör,
även om den är vinterbonad och försedd med allehanda bekvämligheter,
enligt finansministern inte tillmätas samma tyngd vid bedömningen, som
exempelvis en fastighet belägen i en storstadsregion, och detsamma gäller
bostäder utrustade för åretruntbruk men belägna på sådan plats, att de
endast med svårighet kan nås under vissa tider på året.

Utskottet vill i sammanhanget särskilt understryka att enbart innehav av
fritidsbostad för åretruntbruk inte utgör någon grund för bosättning. I
fortsättningen — liksom hittills - skall anknytningen till Sverige bedömas
med utgångspunkt i de sammantagna omständigheterna i det enskilda fallet.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen. Utskottet avstyrker
följaktligen motion 3167 i denna del.

Sexmånadersregeln och ettårsregeln

En fysisk person, som är bosatt i Sverige är i princip skattskyldig här för all
inkomst, oavsett varifrån den härrör. Enligt den s.k. ettårsregeln görs
undantag från denna huvudregel för inkomst, som uppbärs av en person på
grund av anställning utomlands. Den grundläggande förutsättningen är att
anställningen och vistelsen i utlandet varat minst ett år eller enligt anställningsavtal
eller på annan grund kan antas komma att vara minst ett år.

Förslagen i propositionen innebär, förutom vissa ändringar i ettårsregeln,
att en ny bestämmelse införs, enligt vilken skattefrihet i vissa fall kan medges
redan vid sex månaders utlandsanställning.

Enligt nuvarande ettårsregel kan anställningen och vistelsen utomlands
avse flera länder utan att skattefriheten går förlorad. I propositionen
begränsas ettårsregeln till att avse vistelse i ett och samma land. En principiell
skillnad i förhållande till vad som nu gäller är att den omständigheten att
vederbörande under utlandsvistelsen har flera anställningar inte utgör något
hinder mot skattefrihet.

Den nya sexmånadersregeln förutsätter för skattefrihet att anställningen
och vistelsen utomlands varat minst sex månader. Skattefriheten gäller i
detta fall oberoende av om den skattskyldige haft en eller flera anställningar
eller om vistelsen avsett ett eller flera länder. En förutsättning är dock att den
skattskyldige varit anställd hos en arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet
från fast driftställe i det land där arbetet utförts och att hans inkomst
belastat detta driftställe som omkostnad.

I motion 3166 av Stig Josefson m. fl. (c) yrkas att sexmånadersregeln skall
gälla utan förbehåll, medan Knut Wachtmeister m.fl. (m) i motion 3167
yrkar dels att sexmånadersregeln skall kompletteras med en regel, som
innebär att skattefrihet kan medges också i de fall inkomsten belastar fast

SkU 1984/85:59

driftställe i Sverige om den skattskyldige gör sannolikt att beskattning sker i
arbetslandet, dels att den nuvarande ettårsregeln lämnas oförändrad. I
motion 3168 av Christer Eirefelt och Kjell Johansson (båda fp) yrkas också
att sexmånadersregeln skall ges en generell tillämpning genom att även
ettårsregeln får avse anställning och vistelse i flera länder.

Syftet med förslagen i propositionen är främst att stärka företagens
internationella konkurrenskraft genom att medge skatteförmåner som
minskar lönekostnaderna för svenska företag verksamma i utlandet och som
underlättar rekryteringen av utlandspersonal. Ett annat viktigt skäl har varit
att få till stånd enkla och klara regler. Dessa har ansetts böra så långt som
möjligt utformas så, att inkomsten inte undantas från beskattning i Sverige i
de fall då beskattning inte kan ske i det land där arbetet utförs.

Utskottet anser det i likhet med finansministern angeläget att man genom
olika åtgärder stärker företagens internationella konkurrensförmåga. Den
nya sexmånadersregeln utgör enligt utskottets mening ett värdefullt inslag i
en sådan politik, och utskottet tillstyrker därför propositionen. Utskottet
anser sig däremot inte böra medverka till att sexmånadersregeln skall gälla
villkorslöst. En sådan utvidgning av tillämpningen skulle nämligen kunna
leda till en alltför långtgående skattefrihet i Sverige och också kunna ge
upphov till missbruk. Enligt de flesta dubbelbeskattningsavtal, som Sverige
ingått med andra länder, tillkommer enligt 183-dagarsregeln beskattningsrätten
Sverige i de fall fast driftställe utomlands saknas, och utskottet anser, i
likhet med finansministern, att Sverige inte bör genom en intern svensk regel
avstå från en beskattningsrätt som förhandlats fram i dubbelbeskattningsavtal.

Sexmånadersregeln medger, som tidigare nämnts, skattefrihet både vid
flera anställningar och vid vistelser i flera länder. Ett slopande av kravet på
fast driftställe skulle vid vistelser i flera länder ytterligare öka sannolikheten
för att skattskyldighet inte inträder i något land.

Utskottet är medvetet om att sexmånadersregeln och ettårsregeln med den
utformning de fått i propositionen kan komma att innebära problem för
företag, som vill flytta anställda mellan olika länder. En tillämpning av
sexmånadersregeln förutsätter ju, som tidigare nämnts, att arbetsgivaren
driver näringsverksamhet från fast driftställe i dessa länder,medan en
tillämpning av ettårsregeln förutsätter vistelse i samma land. Anledningen till
att sexmånadersregeln knutits till fast driftställe och ettårsregeln begränsats
till att avse vistelse i ett och samma land är att förhindra att en inkomst helt
undandras beskattning, vilket kan inträffa bl. a. då den skattskyldige vistas så
kort tid i varje land att skattskyldighet där aldrig hinner inträda.

Att utvidga reglernas tillämpning i enlighet med motionärernas krav skulle
medföra vissa olägenheter. Dessa olägenheter väger enligt utskottets mening
tyngre än de sannolikt marginella fördelar man kan vinna med en villkorslös
tillämpning av reglerna. Med hänsyn till att förslaget i propositionen innebär
en inte oväsentlig utvidgning av skattefriheten vid arbete utomlands finns det

SkU 1984/85:59

anledning att iaktta viss försiktighet. Då närmare erfarenheter vunnits av den
praktiska tillämpningen kan det finnas anledning att ompröva bestämmelserna.

Utskottet vill också erinra om att kortare tjänsteuppdrag i annat land inte
medför att skattefriheten går förlorad och att man vid tveksamhet huruvida
fast driftställe finns i arbetslandet, torde kunna undvika omfattande utredningar
genom att visa att man är skattskyldig där.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 3166, 3167 i
denna del och 3168.

Beskattning av sjömän

Sjömansskatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt är en definitiv
källskatt, som tas ut av dem som är anställda i redares tjänst ombord på
svenskt handelsfartyg. Med anställning på svenskt handelsfartyg likställs
anställning på utländskt handelsfartyg som svensk redare förhyr i huvudsak
obemannat, s.k. bare-boat charter, om anställningen sker hos denne eller
någon av honom anlitad arbetsgivare.

Lön för vilken sjömansskatt skall erläggas utgör inte skattepliktig inkomst
enligt kommunalskattelagen (KL) eller lagen om statlig inkomstskatt (SIL).
Sådan inkomst kan följaktligen inte heller omfattas av den skattefrihet, som
enligt nuvarande ettårsregel medges vid anställning ombord på utländskt
fartyg.

Om sjömannen också har landinkomster sker vid inkomsttaxeringen inte
någon sammanläggning med sjöinkomsten. Inte heller sker vid sjömansbeskattningen
någon sammanläggning av sjöinkomster från olika rederier.

I propositionen uttalas att det finns skäl att ifrågasätta om sjömansskattesystemet
bör bibehållas. En slutsats av de informella nordiska överläggningar
som förts i denna fråga är att fördelar kan uppnås genom att inordna
sjömännen i landskattesystemet. En närmare utredning i frågan aviseras i
propositionen. I samband därmed förutskickas en förutsättningslös prövning
av frågan om beskattning av sjömän på utländska fartyg.

I avvaktan på en sådan prövning föreslås i propositionen att vid taxeringsåren
1986 - 1988 skall gälla en särskild sexmånadersregel vid ombordanställning
på sådant utländskt fartyg som huvudsakligen går i s. k. oceanfart.
Regeln skall gälla under förutsättning att anställningen sker hos svensk
arbetsgivare. Den generella ettårsregeln resp. sexmånadersregeln skall
enligt propositionen inte gälla ombordanställning på vare sig svenskt eller
utländskt fartyg.

I motion 2731 begär Göran Riegnell m. fl. (m) att regeringen snarast lägger
fram förslag till nya skatteregler för sjömän i enlighet med de principer som
redovisades i proposition 1981/82:217 och som bl. a. innebar att en ombordanställds
samtliga inkomster skulle läggas samman vid landbeskattningen.

I motion 3169 framhåller Göran Riegnell (m) att den tillfälliga sexmåna -

SkU 1984/85:59

dersregeln för sjömän bör omfatta även bare-boat charter. I sådant fall kan
nämligen inte sexmånadersregeln tillämpas, eftersom skattskyldighet enligt
sjömansskattelagen föreligger. Motionären anser också att sexmånadersregeln
bör utvidgas till att omfatta svenska fartyg i oceanfart. Sveriges
redarförening framhåller i en skrivelse till utskottet bl. a. att bare-boat
charter bör omfattas av den nya sexmånadersregeln och att regeln bör
utvidgas till att gälla även s.k. inskränkt oceanfart dvs. fart i Medelhavet,
Svarta havet och liknande.

Av vad utskottet anfört framgår att frågan om en omläggning av
sjömansbeskattningen och om beskattning av sjömän på utländska fartyg
kommer att utredas inom en nära framtid. Yrkandet i motion 2731 får
därmed anses vara tillgodosett.

Vad beträffar yrkandet i motion 3169 vill utskottet framhålla att förslaget i
propositionen om en särskild sexmånadersregel för sjömän på vissa utländska
fartyg i praktiken torde innebära en utvidgning av skattefriheten i
förhållande till nuvarande ettårsregel. Ettårsregeln har nämligen på grund av
sjömännens arbetsförhållanden haft ringa betydelse för andra än möjligen
vissa befäl. Utskottet vill också erinra om att nuvarande ettårsregel inte
omfattar vare sig anställning ombord på svenskt fartyg eller på utländskt
fartyg i s. k. bare-boat charter. Med hänsyn till att sjömansbeskattningens
utformning kommer att utredas är utskottet inte berett att tillstyrka någon
utvidgning i skattefriheten för sjömän utöver förslaget i propositionen och
avstyrker därför motionen.

Propositionen i övrigt

Mot de delar av propositionen, som utskottet inte behandlat särskilt, har
utskottet inte funnit anledning till erinran. Utskottet har inte heller något att
invända mot författningsförslagen. I förtydligande syfte föreslår utskottet
dock ett tillägg i övergångsbestämmelserna till taxeringslagen.

Utlandssvenskars situation

Som framgår av den inledande redogörelsen är den som inte är bosatt här
skattskyldig för vissa inkomster med stark anknytning till Sverige. Vid
beräkning av den taxerade inkomsten för inskränkt skattskyldiga medges i
allmänhet varken allmänna avdrag (t. ex. avdrag för utgivet underhåll), extra
avdrag för nedsatt skatteförmåga eller kommunalt grundavdrag. En viss
kompensation för uteblivet kommunalt grundavdrag ges dock genom att
pension från den allmänna försäkringen endast beskattas till den del den
överstiger 7500 kr. Andra inkomster än de som är att hänföra till viss
kommun beskattas kommunalt efter en skattesats på endast 10 procent.

I motion 2360 av Rolf Clarkson begärs en översyn av beskattningsreglerna
för svenska medborgare bosatta utomlands. Motionären anser bl. a. att

SkU 1984/85:59

pensionärer bosatta utomlands är missgynnade i beskattningshänseende
genom att de inte medges avdrag från pensionen för underhåll till person i
Sverige, trots att denne är skattskyldig för beloppet.

Det är en internationellt vedertagen princip att avdragsrätten är begränsad
för inskränkt skattskyldiga men att i gengäld skatteuttaget är lägre, detta
främst på grund av kontrollsvårigheter. Utfallet för den enskilde till följd
härav kan givetvis variera och i vissa fall ge mindre önskvärda effekter.
Utskottet finner dock ingen anledning att se över reglerna för beskattning av
inskränkt skattskyldiga utan avstyrker motionen.

I motion 1586 av Karin Ahrland (fp) begärs en översyn av i utlandet
verksamma svenskars situation och arbetsvillkor. Motionären pekar på olika
problem i samband med utlandstjänstgöringen, bl. a. situationen för medföljande
make/maka, rätten till tjänstledighet, svårigheter att tolka ettårsregeln
vad gäller tillåtna uppehåll i Sverige, skatteplikt i Sverige för sjukpenning
som inträder i stället för skattefri inkomst enligt ettårsregeln, problem i
samband med inskrivning i försäkringskassa vid återflyttningen till Sverige
m. m.

Utskottet vill framhålla vikten av att rekryteringen till utlandsarbete på
olika sätt främjas. Den nya sexmånadersregel som föreslås i propositionen
syftar till att underlätta för företagen att locka anställda till tjänstgöring
utomlands, bl. a. hänvisas där till rekryteringssvårigheter i det fall båda
makarna har förvärvsarbete i Sverige. En kompensation skattevägen för det
inkomstbortfall och de merkostnader som kan bli följden av ena makens
utlandstjänstgöring har därför ansetts motiverad. I propositionen föreslås
också en regel som preciserar det antal uppehåll i Sverige, som kan ske utan
att skattefriheten går förlorad.

Beträffande de frågor som rör den allmänna försäkringen kan nämnas att,
genom vissa ändringar i lagen om allmän försäkring (AFL) under senare år,
rätten till sjukpenning under utlandsvistelse har begränsats. Sedan den 1 juli
1982 gäller ett nytt bosättningsbegrepp i AFL, som innebär att den som avser
vara utomlands i mer än ett år avförs från socialförsäkringssystemet
omedelbart vid utresan. (Riksdagen har dock nyligen beslutat att den som är
utsänd av statlig arbetsgivare liksom hans medföljande make och barn skall
kvarstå i socialförsäkringssystemet under utlandsvistelsen.) Rätt till sjukpenning
vid vistelse utomlands föreligger vidare fr. o. m. den 1 januari 1984
endast om försäkrad insjuknar medan han utför arbete som ett led i en här i
riket bedriven verksamhet. Sjukpenning torde därför inte längre kunna utgå
vid sådan anställning som innebär skattefrihet i Sverige. Vid återflyttning till
Sverige gäller att sjukpenning kan utgå från första dagen om man har ordnat
arbete vid återkomsten. I annat fall gäller den vanliga regeln att en ändring av
sjukpenninggrundande inkomst träder i kraft först 30 dagar efter anmälan till
försäkringskassa. I vissa fall kan försäkringskassa dock vägra inskrivning om
bosättning inte anses föreligga i Sverige. Genom konventioner som Sverige
ingått med andra länder kan delvis andra regler gälla. Frågor som rör

SkU 1984/85:59

bosättningsbegreppet utreds f. n. av 1983 års folkbokföringskommitté (Fi
1983:04).

Utskottet vill även erinra om att vissa frågor om tjänstledighet m. m. vid
utlandsvistelse behandlades av arbetsmarknadsutskottet hösten 1984 (AU
1984/85:1) vari bl. a. hänvisades till att dens. k. meritutredningens betänkande,
Ds C 1983:16, var föremål för beredning i regeringskansliet. Utredningen
har bl. a. föreslagit aktiva informations- och arbetsförmedlingsåtgärder för
både statligt och privat anställda som överväger utlandsanställning och som
flyttar tillbaka till Sverige efter sådan anställning.

Med hänvisning till vad som ovan anförts anser utskottet någon åtgärd med
anledning av motionen inte erforderlig varför motionen avstyrks.

Skatteregler m. m. vid arbete i annat nordiskt land

Enligt den nuvarande nordiska konventionen om social trygghet, som gällt
sedan den 1 januari 1982, omfattas den som är bosatt i ett nordiskt land av
socialförsäkringslagstiftningen i bosättningslandet. Från denna huvudregel
gäller flera betydelsefulla undantag. Ett sådant är att den som är anställd för
arbete i ett annat nordiskt land än bosättningslandet (med undantag för s. k.
korttidsutsända) i princip omfattas av lagstiftningen i förstnämnda land när
det gäller förmåner knutna till förvärvsarbetet. Samtliga sociala avgifter,
såväl arbetsgivarens som arbetstagarens egna, skall i dessa fall erläggas i
sysselsättningslandet. Det gäller även avgifter för bosättningsanknutna
förmåner. I exempelvis Norge är alla löntagare skyldiga betala en avgift till
folketrygden på sammanlagt drygt 10% av inkomsten.

Enligt det multilaterala dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska
länderna som gällt sedan den 1 januari 1984 skall i normalfallen inkomst av
enskild tjänst beskattas i anställningslandet. S. k. gränsgångare - person
som bor och arbetar i kommuner utmed landsgränsen — beskattas dock
enbart i bosättningslandet. För undvikande av dubbelbeskattning tillämpar
Sverige credit-of-tax, vilket innebär att den utländska skatten avräknas från
den svenska skatten på samma inkomst. I vissa fall kan dock den utländska
skatten på anställningsinkomsten bli högre än motsvarande svenska. Det
gäller i fråga om bl. a. skattskyldiga som har underskott på fastighet eller
ränteutgifter i Sverige som inte beaktas vid fastställande av den utländska
skatten.

Socialförsäkringsavgifterna omfattas inte av dubbelbeskattningsavtalet
mellan de nordiska länderna. Avräkning såsom för utländsk skatt medges
således inte för dessa avgifter. Inte heller har man ansett att avdrag för
sådana avgifter kan medges vid den svenska beskattningen. Frågan om
avdragsrätt är dock inte avgjord i rättspraxis.

I motionerna 480 av tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp), 483 av
Gullan Lindblad (m), 682 av Gunnar Olsson och Bo Finnkvist (båda s) och
959 av Bertil Jonasson och Jan Hyttring (båda c) samt 1216 av Ove Karlsson

SkU 1984/85:59

m. fl. (s) begärs olika åtgärder för att komma till rätta med de problem som
finns på skatte- och avgiftssidan för svenskar som arbetar i annat nordiskt
land. Motionärerna framhåller bl. a. att reglerna i vissa avseenden är så
ofördelaktiga för de skattskyldiga att syftet med en fri och öppen nordisk
arbetsmarknad förfelas.

Sedan lång tid har det förekommit ett omfattande arbetskraftsutbyte
mellan de nordiska länderna. De olika hinder som funnits i de nationella
lagstiftningarna mot att uppnå detta mål har genom samverkan kunnat
successivt avvecklas. I den senaste överenskommelsen om en gemensam
nordisk arbetsmarknad från år 1982 betonas bl. a. att en flyttning mellan
länderna skall kunna ske under på förhand kända och under socialt trygga
förhållanden. I dessa hänseenden hänvisar överenskommelsen till trygghetskonventionen.

Vissa av de skatteproblem som kan uppstå för löntagare som bor i Sverige
och arbetar i annat nordiskt land har utretts av skatteavräkningssakkunniga
(B 1981:06). I betänkandet Ds Fi 1984:25 föreslår de sakkunniga att man
inför en rätt till allmänt avdrag för sådana obligatoriska avgifter (t. ex.
trygdeavgiften) som avses i den nordiska trygghetskonventionen. Detta
förslag har redan remissbehandlats och bemötts positivt av remissinstanserna.
En proposition i frågan förbereds. Beträffande de problem som uppstår
på grund av att t. ex. underskott på villafastighet i Sverige inte beaktas vid
fastställande av den utländska skatten på anställningsinkomsten anser de
sakkunniga, efter att ha övervägt olika alternativ, att en tillfredsställande
lösning på denna fråga endast kan nås genom överenskommelse mellan
berörda stater eller genom harmonisering av lagstiftningarna. En internordisk
arbetsgrupp har till uppgift att söka finna en lösning på problemet.
Enligt vad utskottet erfarit kommer arbetsgruppen att presentera en rapport
i ämnet vid ett möte innevarande maj i Köpenhamn.

Av vad utskottet anfört framgår att de i motionerna aktualiserade frågorna
är föremål för uppmärksamhet bl. a. inom regeringskansliet. Utskottet, som
finner det angeläget att man i görligaste mån undanröjer de hinder mot ett
fritt arbetskraftsutbyte mellan de nordiska länderna som nuvarande skatteoch
socialförsäkringsregler innebär, förutsätter att regeringen om möjligt
lägger fram förslag ägnade att undanröja de olägenheter som påtalas i
motionerna.

Någon särskild åtgärd med anledning av motionerna finner utskottet f. n.
inte påkallad och utskottet avstyrker följaktligen bifall till alla motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändrat bosättningsbegrepp

att riksdagen bifaller proposition 1984/85:175 i denna del och avslår
motion 1984/85:3167 yrkande 1,

SkU 1984/85:59

2. beträffande ettårs regeln

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motion
1984/85:3167 yrkande 3 och motion 1984/85:3168,

3. beträffande sexmånadersregeln utom vad avser ombordanställning
pä fartyg

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motion
1984/85:3166 och 1984/85:3167 yrkande 2,

4. beträffande sexmånadersregeln vid ombordanställning på fartyg
att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motion
1984/85:3169,

5. beträffande omläggning av sjömansbeskattningen
att riksdagen avslår motion 1984/85:2731 yrkande 4,

6. beträffande utlandssvenskars situation
att riksdagen avslår

a) motion 1984/85:1586

b) motion 1984/85:2360,

7. beträffande skatter och avgifter vid arbete i annat nordiskt land
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:480, 1984/85:483, 1984/
85:682, 1984/85:959 och 1984/85:1216

8. beträffande författningsförslagen

att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och
hemställt antar de vid propositionen fogade förslagen till

a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

b) lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

c) lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) med den ändringen
att övergångsbestämmelsen erhåller följande som utskottets förslag
betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1 juli Denna lag träder i kraft den 1 juli
1985. 1985 och tillämpas första gången vid

1986 års taxering.

Stockholm den 15 maj 1985

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s). Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c),
Olle Westberg (s), Hagar Normark (s), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s),
Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s). Lars Hedfors
(s), Ewy Möller (m), Karl-Anders Petersson (c), Göran Riegnell (m) och
Torgny Larsson (s).

SkU 1984/85:59

Reservationer

Ändrat bosättningsbegrepp (mom. 1 och 8 a i motsvarande del)

1. Knut Wachtmeister (m), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Ewy
Möller (m) och Göran Riegnell (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Utskottet anser” och på s. 14 slutar med "denna del" bort ha följande
lydelse:

Den nuvarande treårsregeln är huvudsakligen riktad mot skenbosättningar
utomlands. Förslagen i propositionen som också huvudsakligen är riktade
mot skenbosättningar utomlands och därmed sammanhängande former av
internationell skatteflykt, är dock så utformade att de får verkningar, som
sträcker sig längre än så, vilket också påpekats av lagrådet. Skattemässig
återbosättning inträder enligt förslaget så snart någon som tidigare varit
bosatt här får väsentlig anknytning till Sverige. Vissa omständigheter - t. ex.
innehav av fritidsfastighet här, svenskt medborgarskap, ekonomiska intressen
här, vistelse utomlands av hälsoskäl — torde enligt utskottets mening
kunna föreligga utan att fråga är om skatteflykt. Den som av olika skäl väljer
att lämna Sverige skall också rimligen ha rätt att göra det utan att därför
behöva för all framtid klippa av alla band med Sverige. Det kan inte heller
vara något svenskt allmänt intresse att så måste ske.

De föreslagna reglerna leder dessutom till det egendomliga resultatet att
den som sedan länge är utflyttad från Sverige inte kan engagera sig i Sverige,
t. ex. genom att här köpa en fritidsbostad eller på annat sätt engagera sig
ekonomiskt utan att riskera att bli återbosatt, medan den som aldrig varit
bosatt här kan ha en betydligt större anknytning hit utan att för den skull
anses vara bosatt här.

Vad beträffar den föreslagna femårsregeln anser utskottet i likhet med
motionärerna att en förlängning av den nuvarande treårsregeln enbart av
kontrollskäl inte kan accepteras. En sådan förlängning ställer alltför
långtgående krav på de enskilda och torde som påpekas i motionen
"väsentligen bli ett slag i luften”.

Vad särskilt beträffar förslaget att innehav av fritidsbostad skall tillmätas
större betydelse vid bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger är
det som motionärerna anför inte svårt att föreställa sig hur en sådan betoning
på fritidsbostäder skulle komma att mötas av utomlands bosatta personer
med fritidsbostad i Sverige. Antalet svårkontrollerade fall skulle förmodligen
öka, däremot sannolikt inte antalet skattskyldiga.

Utskottet anser att den föreslagna självständiga grunden för bosättning
"väsentlig anknytning" i kombination med den föreslagna förlängningen av
treårsregeln innebär ett alltför långtgående hävdande av den svenska
beskattningsrätten. Ju mer staternas interna bosättningsbegrepp utvidgas
desto mer ökar risken för konflikter mellan stater och osäkerheten för den

SkU 1984/85:59

enskilde. Det är enligt utskottets mening inte en otillräcklig materiell
lagstiftning som utgör problem i kampen mot internationell skatteflykt. Det
är snarare kontrollsvårigheter som utgör problem i detta sammanhang. Att i
sådant fall införa regler som får verkningar långt utöver skatteflyktsfallen
skulle enligt utskottets mening vara olyckligt.

Utskottet avstyrker med det anförda förslaget i propositionen i denna del
och tillstyrker följaktligen motion 3167 yrkande 1.

dels att utskottet under mom. 1 och 8 a i motsvarande delar bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3167 yrkande 1 avslår
propositionen i vad avser ändrat bosättningsbegrepp och förlängning
av treårsregeln, till följd varav punkt 1 av anvisningarna till
53 § utgår ur det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring kommunalskattelagen (1928:370) och övergångsbestämmelserna
erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade
lydelse:

Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1985 och tillämpas såvitt avser punkt
1 av anvisningarna till 53 § första
gången vid 1987 års taxering och i
övrigt första gången vid 1986 års
taxering. / fråga om den som avrest
från Sverige före den 1 juli 1982 och
därefter inte här har eller har haft sitt
egentliga bo och hemvist eller stadigvarande
vistats här gäller äldre bestämmelser
i punkt 1 av anvisningarna
till 53 §. Dock gäller de nya bestämmelserna
i punkt 1 andra stycket
av nämnda anvisningar, om sådana
omständigheter som enligt bestämmelserna
kan medföra att en person
skall anses bosatt här, föreligger efter
ikraftträdandet. Vidare gäller äldre
bestämmelser i 54 § och punkt 3 av
anvisningarna till 54 § fortfarande
ifråga om anställning utomlands som
har påbörjats före ikraftträdandet.
Om den skattskyldige begär det skall
dock en ny anställning anses ha påbörjats
vid lagens ikraftträdande.

Reservanternas förslag

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1985 och tillämpas första gången vid

1986 års taxering. Äldre bestämmelser
i 54 § och punkt 3 av anvisningarna
till 54 § gäller fortfarande i fråga
om anställning utomlands som har
påbörjats före ikraftträdandet. Om
den skattskyldige begär det skall
dock en ny anställning anses ha påbörjats
vid lagens ikraftträdande.

SkU 1984/85:59

Sexmånadersregeln och ettårsregeln (morn. 2, 3 och 8 a i motsvarande delar)

2. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Karl Björzén (m). Kjell
Johansson (fp), Ewy Möller (m), Karl-Anders Petersson (c) och Göran
Riegnell (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 15 med
”Utskottet anser” och slutar på s. 16 med ”och 3168” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser det i likhet med finansministern angeläget att man genom
olika åtgärder stärker företagens internationella konkurrensförmåga. Den
nya sexmånadersregeln utgör enligt utskottets mening ett värdefullt inslag i
en sådan politik. Utskottet anser dock en viss uppmjukning av villkoren för
skattefrihet motiverad. Den utformning sexmånadersregeln och ettårsregeln
fått i propositionen kommer enligt utskottets mening eljest att medföra
problem och försämringar för företag som vill flytta anställda mellan olika
länder. Även organisationer, konsulter m. m. som i dag kan använda sig av
ettårsregeln skulle drabbas. Detta främst på grund av att ettårsregeln i
förslaget begränsats till att avse tjänstgöring i ett och samma land.

Visserligen medger den föreslagna sexmånadersregeln tjänstgöring i flera
länder. En tillämpning av regeln förutsätter dock, som tidigare nämnts, att
arbetsgivaren driver näringsverksamhet från fast driftställe i dessa länder,
vilket begränsar rörligheten mellan länder med resp. utan fast driftställe.

En uppmjukning av villkoren för skattefrihet innebär att kravet på att
skattefrihet i Sverige skall motsvaras av skattskyldighet i annat land inte
strikt kan upprätthållas. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att man, då
den nuvarande ettårsregeln infördes år 1966, förutsåg att ett sådant strikt
krav inte alltid skulle kunna upprätthållas. Dåvarande finansministern
framhöll att kravet på bundenhet till ett land, vilket var dubbelbeskattningssakkunnigas
förslag, kunde utgå därför att problem annars skulle uppstå för
företag som ville flytta personal mellan olika länder. Utskottet vill också
påpeka att total skattefrihet kan uppkomma även med propositionens
förslag. Vissa länder har t. ex. ingen inkomstskatt eller endast en mycket låg
sådan. Om fast driftställe finns eller tjänstgöringen äger rum i samma land
medges i praktiken i dessa fall total skattebefrielse även enligt propositionens
förslag.

Hittillsvarande ettårsregel har enligt utskottets mening visat sig ändamålsenlig,
då den bl. a. underlättar förflyttning av utlandsanställd arbetskraft
mellan olika länder. Om ettårsregeln knyts till vistelse i ett och samma land
kommer sådana förflyttningar att helt styras av skatteskäl, vilket försämrar
svenska exportföretags konkurrens- och rekryteringsmöjligheter. Inte minst
gäller detta för entreprenadföretag inom byggnads- och anläggningssektorn
och andra företag som vill göra inbrytningar på nya marknader. Utskottet
tillstyrker därför yrkandet i motion 3167, att nuvarande ettårsregel skall
kvarstå oförändrad. Motion 3168 får därmed anses vara tillgodosedd liksom

SkU 1984/85:59

också syftet med motion 3166. För att ettårsregeln inte skall få en alltför vid
utformning bör den, liksom nu, vara begränsad till anställning hos en
arbetsgivare och inte gälla under kringresande. Den bör alltså normalt inte
vara tillämplig i fråga om exempelvis handelsresande, marknadsundersökare
och liknande yrkeskategorier.

Den föreslagna sexmånadersregeln innebär att företag med fast etablering
i anställningslandet får konkurrensfördelar jämfört med andra företag som
driver verksamheten från Sverige. För att undvika sådana icke önskvärda
konsekvenser av den föreslagna sexmånadersregeln, utan att ge regeln en
alltför vid utformning, bör, som föreslås i motion 3167, skattefrihet även
kunna medges i de fall lönen utbetalas från svenskt fast driftställe om den
skattskyldige genom intyg eller på annat sätt gör sannolikt att beskattning
sker i tjänstgöringslandet. Detta skulle endast innebära en smärre utvidgning
i förhållande till vad som i propositionen anvisas för vad som bör gälla vid
tveksamhet huruvida fast driftställe föreligger eller inte. Utskottet tillstyrker
således motionens yrkande om förslag från regeringen i denna fråga. Till viss
del får härmed yrkandet i motion 3166 anses vara tillgodosett.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet propositionen i denna del med
den ändring utskottet förordat beträffande ettårsregeln. Utskottet begär
också förslag från regeringen om en utvidgad tillämpning av sexmånadersregeln.

dels att utskottet under mom. 2, 3 och 8 a i motsvarande delar bort
hemställa:

dels att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3167 yrkande 3 och
med anledning av motion 1984/85:3168 bifaller propositionen i
dessa delar med den ändring att punkt 3 första stycket av
anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen (1928:370) erhåller
följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

Anvisningar
till 54 §

3. Skattefrihet enligt

b) anställningen och vistelsen utomlands
varat minst ett år /' samma
land och avsett anställning hos annan
än svenska staten, svensk kommun,
svensk landstingskommun eller
svensk församling.

■ — omkostnad, eller

b)anställningen och vistelsen utomlands
för samme arbetsgivares
räkning varat minst ett år och avsett
anställning hos annan än svenska
staten, svensk kommun, svensk
landstingskommun eller svensk församling.
Skattefrihet medges icke i
fall som avses i punkt 2 första stycket
av anvisningarna till 53 §.

SkU 1984/85:59

dels att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3167 yrkande 2 och
med anledning av motion 1984/85:3166 hos regeringen begär
förslag om en utvidgad tillämpning av sexmånadersregeln.

Sexmånadersregeln vid ombordanställning på fartyg (mom. 4)

3. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Karl Björzén (m), Kjell
Johansson (fp), Ewy Möller (m), Karl-Anders Petersson (c) och Göran
Riegnell (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 17 med ”Vad
beträffar” och slutar med ”därför motionen.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en viss utvidgning av den föreslagna provisoriska
sexmånadersregeln för sjömän är motiverad för att regeln skall stå i bättre
samklang med det s. k. internationaliseringsavtalet, som träffats mellan
Sveriges redareförening och de ombordanställdas organisationer. Internationaliseringsavtalet
är ett uttryck för att det ligger i alla parters intresse att
svensk sjöfart med bibehållet svenskt ägarinflytande kan bedrivas både
under svensk och utländsk flagg. I avtalet förutsätts att ettårsregeln görs om
till en sexmånadersregel.

Det har enligt vad utskottet erfarit bl"'it allt vanligare att svenska rederier
hyr in sina utflaggade fartyg i huvudsa. ^oemannade (bare-boat charter) och
besätter fartyget med egen personal S männen kan då arbeta under samma
förhållanden, som de vilka enligt pr< ix.sitionens förslag kommer i åtnjutande
av skattefrihet enligt sexmånadersregeln.De omfattas dock inte av regeln
eftersom de är skattskyldiga enligt sjömansskattelagen. Någon anledning att
undanta sådan ombordanställning från skattefrihet finns enligt utskottets
mening inte. Sjömansskattelagen bör därför kompletteras med en betämmelse
som medger skattefrihet i motsvarande mån. Likaså bör, som föreslås i
motionen, kommunalskattelagen och sjömansskattelagen kompletteras så
att sexmånadersregeln kan gälla även vid ombordanställning på svenskflaggade
fartyg i oceanfart. Utan en sådan regel finns det enligt utskottets mening
risk för att svenska fartyg kommer att utflaggas.

Med det anförda tillstyrker utskottet yrkandet i motion 3169 om en
komplettering av sjömansskattelagen och kommunalskattelagen. Förslag i
ämnet bör så snart som möjligt föreläggas riksdagen.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motion 1984/85:3169 hos regeringen begär förslag om ändringar i
kommunalskattelagen och lagen om sjömansskatt i enlighet med
vad som anförs i motionen.

SkU 1984/85:59

Särskilda yttranden

Omläggning av sjömansbeskattningen (mom. 5)

1. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c). Karl Björzén (m), Kjell
Johansson (fp), Ewy Möller (m), Karl-Anders Petersson (c) och Göran
Riegnell (m) anför:

I proposition 1981/82:217 om vissa sjöfartsfrågor aviserades en översyn av
sjömansbeskattningen. De ändringar som diskuterades var bl. a. att lägga
samman den ombordanställdes samtliga inkomster vid landbeskattningen.
Syftet med en omläggning av sjömansbeskattningen var bl. a. att stärka den
svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft eftersom sjömansskattesystemet
har en tendens att öka bemanningsfaktorn och därmed också kostnaderna för
rederierna. Riksskatteverket har därefter utrett frågan och i oktober 1982
lämnat förslag till en teknisk lösning.

Vi finner det anmärkningsvärt att det därefter inte har hänt något och att
frågan skall utredas på nytt innan riksdagen kan ta ställning. Vi avstår dock
från att nu ställa något särskilt yrkande men förutsätter att förslaget i detta
ärende snarast föreläggs riksdagen.

Utlandssvenskars situation (mom. 6)

2. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Karl Björzén (m), Kjell
Johansson (fp). Ewy Möller (m), Karl-Anders Petersson (c) och Göran
Riegnell (m) anför:

Vi vill erinra om att skatteutskottet i sitt betänkande 1978/79:15 bl. a.
anförde att utskottet inte vill bestrida att beskattningen av den som är bosatt
utomlands i vissa fall kan verka hård och att det kan finnas skäl att genomföra
vissa lättnader. Vissa generella lättnader har därefter genomförts. Så har
t. ex. skatteplikten för allmän pension begränsats till belopp som ligger över
det kommunala grundavdraget, 7500 kr., och den statliga inkomstskatten
sänkts i samband med den nyligen genomförda skattereformen. Kvar står
dock det faktum att reglerna i enskilda fall, t. ex. då underhållsskyldighet
föreligger, kan leda till en alltför hård beskattning och att möjlighet till en
skälighetsbedömning i det enskilda fallet saknas. Vi avstår dock från att nu
ställa något särskilt yrkande i frågan men förutsätter att en allmän översyn av
de utomlands verksamma svenskarnas situation kommer till stånd.

minab/gotab Stockholm 1985 82906