Skatteutskottets betänkande
1984/85:58

om godkännande av en internationell konvention om harmonisering
av gränskontroller av varor, m.m. (prop. 1984/85:182)
Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 182 med förslag om att
Sverige tillträder en ny internationell konvention på tullområdet. Propositionen
innehåller vidare förslag om tullfrihet för vissa garner, ett förslag som
utskottet också tillstyrker, samtidigt som utskottet avstyrker en motion om
ännu längre gående tullfrihet. Även en annan tulltaxefråga i propositionen
tillstyrks av utskottet.

I betänkandet behandlas dessutom motioner om gränsskyddet för trädgårdsprodukter.
Motionerna avstyrks.

Propositionen

Regeringen (utrikesdepartementet) föreslår i proposition 1984/85:182 att
riksdagen

1. godkänner 1982 års internationella konvention om harmonisering av
gränskontroller av varor,

2. antar ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen
(1977:975) med tulltaxa.

Konventionen, som upprättats inom landtransportkommittén i ECE
(Economic Commission For Europé), syftar till att underlätta internationella
varutransporter genom inskränkningar i antalet och omfattningen av nuvarande
kontroller.

Vidare föreslås i propositionen några ändringar i lagen (1977:975) med
tulltaxa. Ändringarna innebär bl. a. att tullfrihet införs för visst bomullsgarn.

I fråga om lydelsen av konventionen och de skäl som legat till grund för
förslaget hänvisar utskottet till propositionen. Lagförslaget har följande
lydelse.

1 Riksdagen 1984185. 6 sami. Nr 58

SkU 1984/85:58

2

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa

Härigenom föreskrivs att 20 kap., 55 kap. och 56 kap. lagen (1977:975)
med tulltaxa1 skall ha nedan angivna lydelse. .>■«,.

20 kap. Beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar

Anmärkningar

1. Delta kapitel omfattar ej:

a. köksväxter och frukter, beredda eller konserverade på sätt som anges i 7 och
8 kap.;

b. fruktgeléer, fruktpastor o. d. i form av sockerkonfektyrer (nr 17.04) eller
chokladkonfektyrer (nr 18.06).

2. Köksväxter enligt nr 20.01 och 20.02 är sådana som skulle vara hänförliga till nr
07.01 -07.05 om de vid förtullningen förelåg i där angivet skick.

3. Ätbara växter, rötter och andra växtdelar (t. ex. ingefära och angelika) inlagda i
sockerlag skall tulltaxeras som konserverad frukt enligt nr 20.06; även rostade
jordnötter skall tulltaxeras enligt nr 20.06.

4. Tomatsaft i vilken torrsubstansen uppgår till minst 7 viktprocent skall tulltaxeras
enligt nr 20.02.

20.01 Köksväxter och frukter, beredda eller konserverade

med ättika eller ättiksyra, även med tillsats av socker,
salt, kryddor eller senap:

A. gurkor:

1. hela gurkor, minst 85 stycken per kg avrunnen

vikt 5 %

2. andra slag 10 %,

dock minst
30: — per
100 kg

B. rödbetor 10 %

C. oliver, kapris och sötpaprika fri

D. rödkål och kronärtskockor 7 %

E. andra köksväxter 11%

F. frukter fri

20.02 Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt

än med ättika eller ättiksyra:

A. tomater, oliver, potatis, kapris, sötpaprika och produkteravtillnr07.
05hänförligaärterochbönor ... fri

B. svampar och tryffel:

1. champinjoner 15 %

2. andra slag fri

C. sparris fri

D. ärter, med undantag av produkter av till nr 07.05
hänförliga ärter 10 %

E. bönor, med undantag av produkter av till nr 07.05
hänförliga bönor 8 %

F. lök, stekt eller friterad (även fryst); surkål 5%

G. andra slag 11%

1 Senaste lydelse av 20 kap., 55 kap. och 56 kap. 1984: 1021.

SkU 1984/85:58 3

20.03 Frukter, frysta, med tillsats av socker:

A. jordgubbar 100 kg 50:-

B. hallon fri

C. andra:

belägges under hela året med samma tull som
motsvarande färska produkter under den tid dessa
är högst tullbelagda

20.04 Frukter, fruktskal och andra växtdelar, kanderade,
glaserade eller på liknande sätt beredda med socker
fri

20.05 Sylter, fruktgeléer, marmelader, fruktmos och fruktpastor,
beredda genom kokning eller annan värmebehandling,
med eller utan tillsats av socker:

A. av jordgubbar, svarta vinbär eller äpplen 7%

B. andra slag 5 %

20.06 Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med

eller utan tillsats av socker eller sprit fri

20.07 Fruktsaft (inbegripet druvmust) och köksväxtsaft,
även med tillsats av socker men ojäst och ej innehållande
sprit:

A. av svarta vinbär eller jordgubbar; biandsaft innehållande
saft av svarta vinbär eller jordgubbar 10 %

B. annan:

1. av äpplen, päron, körsbär eller plommon; blandsaft,
innehållande saft av äpplen, päron, körsbär
eller plommon men ej innehållande saft av svarta

vinbär eller jordgubbar 5%

2. av köksväxter, andra än tomat 3 %

3. andra slag fri

55 kap. Bomull

55.01 Bomull, okardad och okammad fri

55.02 Bomullslinters fri

55.03 Avfall av bomull (inbegripet riven lump), okardat och
okammat fri

55.04 Bomull, kardad eller kammad 3,8%

55.05 Garn av bomull, ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. sytråd 13 %

B. annat:

1. t. o. m. nr 47 engelsk numrering 7%

2. över nr 47 fri

55.06 Garn av bomull i detaljhandelsuppläggningar:

A. sytråd 13 %

B. annat 7 %

55.07 Gasvävnader av bomull 13%

55.08 Flandduksfrotté och liknande frottévävnader. av bomull
13%

55.09 Andra vävnader av bomull:

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa regene rerade

fibrer 13 %

B. andra slag 13 %

1* Riksdagen 1984185. 6 sami. Nr 58

SkU 1984/85:58

4

56 kap. Korta syntetiska eller regenererade fibrer
Anmärkning

Nr 56.02 skall anses tillämpligt endast för sådana fiberknippen av syntetiska eller
regenererade fibrer som består av parallella fibrer av samma längd som knippet och
som motsvarar följande beskrivning:
ä. knippets längd över 2 m;

b. snodd mindre än 5 varv per m;

c. den enskilda fiberns vikt mindre än 6,6 mg/m (60 denier);

d. i fråga om syntetiska fibrer måste knippet vara sträckt, dvs. ej kunna ytterligare
sträckas till mer än dubbla längden;

e. knippets totala vikt mer än 2 g/m (18000 denier).

Fiberknippen med en längd av högst 2 m skall tulltaxeras enligt nr 56.01.

56.01 Korta syntetiska eller regenererade fibrer, ej kardade,
kammade eller på annat sätt beredda för spinning:

A. korta syntetiska fibrer fri

B. korta regenererade fibrer 4,9%

56.02 Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller
regenererade fibrer:

A. av syntetiska fibrer fri

B. av regenererade fibrer 4,9%

56.03 Avfall (inbegripet garnavfall och riven lump) av syntetiska
eller regenererade fibrer (ändlösa eller korta), ej

kardat, kammat eller på annat sätt berett för spinning fri

56.04 Korta syntetiska eller regenererade fibrer och avfall av
syntetiska eller regenererade fibrer, kardade, kammade
eller på annat sätt beredda för spinning:

A. korta syntetiska fibrer fri

B. korta regenererade fibrer 4,9%

56.05 Garn av korta syntetiska eller regenererade fibrer eller
av avfall av syntetiska eller regenererade fibrer, ej i
detaljhandelsuppläggningar:

A. t. o. m. nr 47 engelsk bomullsnumrering:

1. av korta syntetiska fibrer 7%

2. av korta regenererade fibrer 10%

B. över nr 47 men högst nr 89 engelsk bomullsnumrering: 1.

sytråd:

a. av korta syntetiska fibrer 7%

b. av korta regenererade fibrer 10%

2. annat fri

C. över nr 89 engelsk bomullsnumrering fri

56.06 Garn av korta syntetiska eller regenererade fibrer eller
av avfall av syntetiska eller regenererade fibrer, i detaljhandelsuppläggningar: A.

av korta syntetiska fibrer 7%

B. av korta regenererade fibrer 10%

56.07 Vävnader av korta syntetiska eller regenererade fibrer
eller av avfall av syntetiska eller regenererade fibrer:

A. av korta syntetiska fibrer:

1. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa regenererade
fibrer 13%

2. andraslag 13%

SkU 1984/85:58 5

B. av korta regenererade fibrer:

1. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa regenererade
fibrer 15%

2. andraslag 13%

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1984/85:314 av Rune Torwald (c) och Lennart Brunander (c)

I motionen yrkas att riksdagen måtte fastställa följande lydelse av tulltaxan
(1977:975) i avsnittet 55 kap. 55.05 Bomull

B. Annat: 1 t. o. m nr 29 engelsk numrering 7 %

2 över nr 29 fri

1984/85:1196 av Bertil Danielsson m. fl. (m, c, fp)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om

1. att minimitullen på lök höjs till 50 öre per kg.,

2. att tullperioden förlängs till och med 31 mars.

1984/85:1611 av Stig Josefson m.fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vikttullarna
för trädgårdsprodukter bör höjas i samma utsträckning som penningvärdet
förändrats sedan förra tullhöjningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i samband
därmed en kombinerad vikt- och värdetull införs för snittblommor och vitkål,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
undersökning omgående bör ingångsättas i syfte att eliminera EG:s subventioner
på tomater och äpplen och överväga övergång till referensprissystem.

1984/85:2385 av Alf Wennerfors (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
gränsskyddet bör ses över för att slopa icke nödvändiga tullar och restriktioner
på frukt- och grönsaksområdet.

1984/85:2791 (jfr 2790) av Bertil Danielsson (m) och Ingvar Eriksson (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
gränsskyddet för trädgårdsnäringen bör justeras med hänsyn till penningvärdeförändringen.

Yttrande från annat utskott

Jordbruksutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över bl. a. motionerna
om gränsskyddet för trädgårdsnäringen. Yttrandet (JolJ 1984/85:3 y) har
fogats i här aktuella delar som bilaga till betänkandet.

SkU 1984/85:58

6

Utskottet

Konventionen

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till en
internationell konvention om harmonisering av gränskontrollen av varor.
Konventionen har utarbetats av en grupp tullexperter inom ECE:s landtransportkommitté
(Economic Commission For Europé - Inland Transport
Committee) — från svensk sida har experter från generaltullstyrelsen deltagit
— och syftar till att förenkla den internationella varutrafiken genom att bl. a.
minska formalitetskraven och antalet kontrollåtgärder.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot förslaget utan
tillstyrker propositionen i denna del.

Vissa tulltaxefrågor

I propositionen föreslås att tullfrihet införs fr.o.m. den 1 juli 1985 för
garner av bomull över nr 47 engelsk numrering, dock inte garner i
detaljhandelsuppläggningar och inte heller sytråd. För närvarande går
gränsen för tullfrihet för sådana garner vid nr 89 engelsk numrering.
Motsvarande ändring föreslås beträffande garner av korta syntetiska eller
regenererade fibrer med undantag av sytråd. Skälet till ändringarna är att
skyddsbehov saknas för ifrågavarande garner och att den nuvarande tullen
endast utgör en onödig kostnadsbelastning för den svenska industrin.

Med samma motivering yrkar Rune Torwald och Lennart Brunander
(båda c) i motion 314 att gränsen för tullfrihet för ifrågavarande garner
bestäms till nr 29 engelsk numrering.

Utskottet delar uppfattningen att tullfriheten för garner bör utvidgas. När
det gäller att fastställa gränsen för tullfriheten bör enligt utskottets mening
beaktas att kommerskollegium och textilrådet vid remissbehandlingen av det
förslag som ligger till grund för propositionen förordat att denna gräns dras
vid nr 47,3 engelsk numrering. Med hänsyn härtill och då garnnummer som
regel anges i hela tal i handeln finner utskottet i likhet med föredragande
statsrådet att gränsen bör sättas vid nr 47 engelsk numrering. Följaktligen
tillstyrker utskottet propositionen även i denna del och avstyrker motionen i
den mån den inte är tillgodosedd.

I övrigt föreslås i propositionen en smärre ändring i 20 kap. tulltaxan.
Utskottet har inte heller beträffande detta förslag funnit anledning till
erinran utan tillstyrker propositionen också i denna del.

Gränsskyddet för trädgårdsnäringen

Utskottet behandlar i detta sammanhang även fyra motioner angående
gränsskyddet för trädgårdsnäringen. Motionerna har väckts under den
allmänna motionstiden.

SkU 1984/85:58

7

I tre av motionerna framförs önskemål om vissa åtgärder i syfte att
förbättra tullskyddet för den svenska trädgårdsnäringen. I motion 1196 av
Bertil Danielsson m. fl. (m, c, fp) förordas en höjning av minimitullen och en
förlängning av tullperioden för lök. Stig Josefson m.fl. (c) framhåller i
motion 1611 att det finns behov av en anpassning av vikttullarna för
trädgårdsprodukter till penningvärdets förändringar. Han förordar också att
man inför en kombinerad vikt- och värdetull för snittblommor och vitkål och
att man inleder viss undersökning rörande EG:s subventioner i fråga om
tomater och äpplen. Med hänvisning till motivering i motion 2790 begär
också Bertil Danielsson och Ingvar Eriksson (båda m) i motion 2791 en
justering av gränsskyddet.

Ett önskemål i motsatt riktning förs fram av Alf Wennerfors (m), som i
motion 2385 föreslår att gränsskyddet ses över i syfte att slopa icke
nödvändiga tullar och restriktioner på frukt- och grönsaksområdet. Till att
börja med bör sådana tullar och restriktioner slopas, vilka inte kan motiveras
näringspolitiskt eller samhällsekonomiskt.

Utskottet har tidigare betonat att inflationens urholkning av tullskyddet
medför allvarliga konsekvenser för den svenska trädgårdsodlingen och att
bestämmelserna om tullskydd för näringen bör ses över (SkU 1983/84:39).
Som ett resultat härav har en översyn av tullarna på trädgårdsprodukter
igångsatts inom regeringskansliet. Enligt jordbruksutskottet som haft en
hearing med företrädare för jordbruksdepartementet och utrikesdepartementet
— jordbruksutskottets yttrande är i nu ifrågavarande delar fogat som
bilaga till detta betänkande — är avsikten att redovisa resultatet av
undersökningen före halvårsskiftet med sikte på att en proposition i ämnet
skall kunna behandlas nu i höst. Jordbruksutskottet har också pekat på att
1983 års livsmedelskommittés arbete torde bli av betydelse för bedömningen
av trädgårdsnäringens fortsatta utveckling.

1 avvaktan på resultaten av pågående överväganden anser skatteutskottet
- liksom jordbruksutskottet — att motionerna inte nu bör föranleda någon
åtgärd. Utskottet avstyrker följaktligen samtliga här behandlade motioner.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande konventionen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:182 i denna del
godkänner 1982 års internationella konvention om harmonisering
av gränskontroller av varor,

2. beträffande ändringar i tulltaxan

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med
avslag på motion 1984/85:314 antar det vid propositionen fogade
förslaget till lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa,

3. beträffande gränsskyddet för trädgårdsnäringen

SkU 1984/85:58

8

a) att riksdagen avslår motion 1984/85:1196,

b) att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1611,1984/85:2385 och
1984/85:2791.

Stockholm den 2 maj 1985

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Stig Josefson (c), förste vice talman
Ingegerd Troedsson (m)*, Olle Westberg (s), Hagar Normark (s), Bo
Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson
(fp), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Ewy Möller (m)*, Bruno
Poromaa (s), Erkki Tammenoksa (s) och Torgny Larsson (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Särskilt yttrande

Gränsskyddet för trädgårdsnäringen

Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anför:

Utskottet har tidigare pekat på de växande svårigheter som den svenska
trädgårdsnäringen har att brottas med, bl. a. beroende på de nuvarande
bristerna i tullskyddet. Problemen accentueras än mer av bl. a. de subventioner
på tomater och äpplen som lämnas inom EG. Det är därför enligt vår
mening angeläget att åtgärder för att främja näringen vidtas så snart som
möjligt. Inte minst med tanke på den tid det tar att förhandla fram nya tullar
inom GATT brådskar det att ta upp saken. Vi förutsätter därför att den
aviserade propositionen avlämnas senast under hösten.

SkU 1984/85:58

9

Bilaga

Jordbruksutskottets yttrande
1984/85:3 y

om gränsskyddet för trädgårdsnäringen och koncessioner beträffande
fiskhandeln

Till skatteutskottet

Genom beslut den 5 februari 1985 har skatteutskottet berett jordbruksutskottet
tillfälle att yttra sig dels över motionerna 1984/85:1611,1984/85:2791,
1984/85:1196 och 1984/85:2385 angående gränsskyddet för trädgårdsnäringen,
dels motion 1984/85:1593 angående koncessioner beträffande fiskhandeln.
Utskottet får med anledning härav anföra följande.

Gränsskyddet för trädgårdsnäringen

I tre av de remitterade motionerna framförs önskemål om vissa åtgärder i
syfte att förbättra tullskyddet för den svenska trädgårdsnäringen. I motion
1196 av Bertil Danielsson m. fl. (m, c, fp) förordas en höjning av minimitullen
och en förlängning av tullperioden för lök. Stig Josefson m.fl. (c)
framhåller behovet av en anpassning av vikttullarna för trädgårdsprodukter
till penningvärdets förändringar. Vidare förordas införandet av en kombinerad
vikt- och värdetull för snittblommor och vitkål samt igångsättande av viss
undersökning rörande EG:s subventioner i fråga om tomater och äpplen. En
justering av gränsskyddet med hänsyn till penningvärdeförändringen begärs
också i motion 2791 av Bertil Danielsson och Ingvar Eriksson (båda m).

Ett önskemål i motsatt riktning förs fram av Alf Wennerfors (m) som i
motion 2385 föreslår att gränsskyddet ses över i syfte att slopa icke
nödvändiga tullar och restriktioner på frukt- och grönsaksområdet. Till att
börja med bör sådana tullar och restriktioner slopas, vilka inte kan motiveras
näringspolitiskt eller samhällsekonomiskt.

Utskottet har vid upprepade tillfällen framhållit att det är angeläget att
åtgärder vidtas för att slå vakt om den svenska trädgårdsnäringen och stärka
dess internationella konkurrenskraft. Den i oktober 1982 företagna devalveringen
av den svenska kronan med 16 % medförde en förstärkning av
Sveriges relativa kostnadsläge och har bl. a. inneburit att förhållandena för
den svenska trädgårdsnäringen under senare tid klart förbättrats. Utskottet
vill emellertid understryka att det alltjämt är viktigt att regeringen och
berörda myndigheter med uppmärksamhet följer utvecklingen på området
och vidtar de åtgärder som kan befinnas erforderliga för att ytterligare stödja
näringen. Såvitt gäller utskottets beredningsområde råder, som utskottet
tidigare framhållit, allmän enighet om att näringen som hittills bör stödjas
genom bl. a. forskning, rådgivning och finansiellt stöd.

SkU 1984/85:58

10

Bilaga

Det bör erinras om att utskottet tidigare vid några tillfällen yttrat sig till
skatteutskottet över motioner om trädgårdsnäringens gränsskydd och därvid
framhållit angelägenheten av att man inom ramen för det handelspolitiska
samarbetet tar till vara alla möjligheter att skydda den inhemska trädgårdsnäringen
genom en lämplig anpassning av tullar m. m. Utskottet anförde
förra året (JoU 1983/84:3 y) att utskottet bl. a. utgick från att behovet att
anpassa vikttullarnas värde till penningvärdeförändringar noga uppmärksammades
i nämnda sammanhang. Skatteutskottet delade jordbruksutskottets
uppfattning härvidlag. Aven om skatteutskottet fann anledning peka på
vissa handelspolitiska problem och hanteringsmässiga och kontrollmässiga
svårigheter i sammanhanget fann utskottet det motiverat att tillgripa
åtgärder inom tullområdet för att värna om trädgårdsnäringen, t. ex. för att
komma till rätta med besvärande lågprisimport med åtföljande marknadsstörningar.
Den urholkning av tullskyddet som inflationen innebär medförde
enligt utskottets uppfattning allvarliga konsekvenser för den svenska trädgårdsodlingen.
Skatteutskottet instämde därför i motionärernas krav på en
översyn av bestämmelserna om tullskydd för svensk trädgårdsodling.

Enligt vad jordbruksutskottet inhämtat har företrädare för jordbruksdepartementet
och utrikesdepartementets handelsavdelning inom regeringskansliet
påbörjat en undersökning av hithörande frågor i enlighet med
riksdagsbeslutet. Enligt uppgifter som utskottet erhållit bl. a. i samband med
en hearing med företrädare för de båda departementen är avsikten att
resultatet av undersökningen skall kunna redovisas under det första halvåret
i år med sikte på att en proposition i ämnet skall kunna behandlas
instundande höst.

Det kan i detta sammanhang finnas anledning att nämna att 1983 års
livsmedelskommitté i samband med nyligen genomförd översyn av livsmedelsförsörjningen
bl. a. haft att beakta behovet av åtgärder för att förbättra
folkhälsan. Kommittén har därvid redovisat vissa synpunkter på matkonsumtionen
med hänsyn till folkhälsosynpunkter.

Även om livsmedelskommitténs uppdrag primärt tog sikte på jordbrukets
produkter måste resultatet av kommitténs arbete bli av betydelse även för
bedömningar av trädgårdsnäringens fortsatta utveckling.

I avvaktan på resultaten av pågående överväganden och med hänsyn till
vad i det föregående i övrigt anförts anser utskottet att motionerna inte nu
bör föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.

SkU 1984/85:58

11

Bilaga

Stockholm den 12 mars 1985

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad (s),
Ove Karlsson (s), Gunnar Olsson (s), Martin Segerstedt (s), Sven Eric
Lorentzon (m), Kerstin Andersson (c), Margareta Winberg (s), Jens
Eriksson (m), Börje Stensson (fp), Jan-Eric Virgin (m), Bengt Kronblad (s)
och Paul Lestander (vpk).

Avvikande mening

Ensidiga koncessioner beträffande fiskhandeln

minab/gotab Stockholm 1985 82764