SkU 1984/85:50

Skatteutskottets betänkande
1984/85:50

om energibeskattningsfrågor (prop. 1984/85:120, delvis)
Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1984/85:120 om riktlinjer för energipolitiken
såvitt avser principerna för energibeskattningen och ett förslag om
en begränsning av skatteplikten för småkraftverk där kraften används för
eget bruk. Samtidigt behandlas dels vissa motioner på dessa områden, dels
ett antal motioner vari yrkanden ställs i fråga om beskattningen av elenergi
och drivmedel, bl. a. etanol. Några av motionerna har väckts med anledning
av proposition 1984/85:127 om program mot luftföroreningar och försurning,
som behandlats av jordbruksutskottet.

Utskottet tillstyrker proposition 120 i nu aktuella delar och avstyrker
samtliga motioner. Reservationer har avgivits av m och c var för sig
beträffande riktlinjerna för energibeskattningen och beskattningen av kol.
Dessutom har c reserverat sig i fråga om beskattningen av naturgas,
skattenedsättningen för avkopplingsbar el och beskattningen av etanol samt
- tillsammans med f - skattereglerna för mindre kraftverk. Slutligen har
gemensamma borgerliga reservationer avgivits beträffande beskattningen av
blyfri bensin, skattestimulanser för bilar med avgasrening och beskattningen
av flygbränsle.

Proposition 1984/85:120

Regeringen (industridepartementet) föreslår i proposition 1984/85:120
punkt 6 att riksdagen antar ett vid propositionen fogat förslag till lag om
ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt. Vidare föreslås i punkt 8,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen godkänner de riktlinjer som läggs fram i
fråga om energibeskattningen.

Ändringen i energiskattelagen innebär att skatteplikten för el som
framställs i vissa mindre kraftverk för egen förbrukning begränsas. För
närvarande är kraften skattefri om framställningen sker i en generator med
lägre generatoreffekt än 50 kW. Begränsningen åstadkoms genom att denna
effektgräns höjs till 100 kW.

Lagförslaget har följande lydelse.

1 Riksdagen 1984185. ösarn!. Nr50

SkU 1984/85:50

2

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att 2 S lagen (1957:262) om allmän energiskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Skatt utgår icke för inhemska fästa bränslen.

Skatt utgår ej heller för elektrisk kraft, som

a) framställes inom riket av pro- a) framställes inom riket av producent,
som förfogar över en instal- ducent, som förfogar över en installerad
generatoreffekt av mindre än lerad generatoreffekt av mindre än

50 kilowatt och som icke yrkesmäs- 100 kilowatt och som icke yrkes sigt

distribuerar elektrisk kraft, mässigt distribuerar elektrisk kraft,

b) till lägre effekt än 50 kilowatt utan avgift levereras av producent eller
distributör till någon, som ej står i intressegemenskap med producenten
eller distributören,

c) framställes och förbrukas å fartyg eller annat transportmedel, eller

d) nyttiggöres inom rörelse för produktion eller distribution av elektrisk
kraft eller bortgår till följd av förluster vid överföring, translörmering eller
omformning hos producent eller distributör.

Denna lag träder i kraft den I juli 1985.

1 Lagen omtryckt 1984:994.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 272.

SkU 1984/85:50

3

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 120

1984/85:2866 av Lars Werner m. fl. (vpk)
såvitt avser yrkande

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om dispens från produktionsavgiften på vattenkraft.

1984/85:2876 av Ulf Adelsohn m.fl. (m)
såvitt avser yrkande

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående beskattningen av kol.

1984/85:2878 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
såvitt avser yrkandena

1 g. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om energibeskattningens utformning,

1 o. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om skattebefrielse för etanol producerad av inhemska
råvaror,

9. att riksdagen beslutar att skattebefrielsen för s. k. avkopplingsbar el
begränsas i enlighet med vad som förordas i motionen,

23. (delvis) att riksdagen beslutar att skatten på naturgas sätts till 205
kr./l 000 m3,

24. att riksdagen beslutar att skatten på kol sätts till 275 kr./ton.

Motioner väckta med anledning av proposition 127

1984/85:2894 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c)
såvitt avser yrkandena

12. att riksdagen beslutar att sänka bensinskatten på blyfri bensin från den
1 juli 1986 med 20 öre/liter, vilket skall finansieras med en höjning av skatten
på blyhaltig bensin,

13. att riksdagen beslutar att skattefrihet på inhemskt producerad etanol
skall införas,

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag till stimulanser för bilar som
efter kompletterande åtgärder klarar de amerikanska avgasreningskraven.

1984/85:2896 av Arne Andersson m.fl. (m)
såvitt avser yrkandena

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till skatterabatt på
blyfri bensin i enlighet med vad som sägs i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om skatterabatter för avgasrenade fordon,

SkU 1984/85:50

4

1984/85:2899 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
såvitt avser yrkande

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nedsättning av bensinskatten
för blyfri bensin med 20 öre per liter.

1984/85:2902 av Lars Werner m.fl. (vpk)
såvitt avser yrkande

10. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
flygbensin bör beskattas enligt samma regler som bilbensin.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1984/85:457 av Paul Lestander (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om en höjning av
nuvarande produktionsavgiften på äldre vattenkraftverk till 6 öre/kWh,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till beskattning av
importerad elenergi som motsvarar den föreslagna höjningen av produktionsavgiften
på äldre vattenkraftverk, dvs. 6 öre/kWh.

1984/85:557 (jfr. 556) av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder i syfte att stimulera en
övergång till blyfri bensin och katalytisk rening eller annan bättre reningsteknik
av bilavgaserna i enlighet med vad som förordas i motionen,

2. att riksdagen beslutar begära förslag om skattefrihet på etanol,
producerad av inhemska råvaror, senast i samband med att regeringens
förslag om riktlinjer för energipolitiken presenteras.

1984/85:559 av Ulf Adelsohn m.fl. (m)
såvitt avser yrkande

11. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om riktlinjerna för den framtida energibeskattningen.

1984/85:685 av Nils Svensson (s) och Lennart Nilsson (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en studie som belyser
budgetmässiga, samhällsekonomiska och andra konsekvenser av införandet
av ett system med rabattering av utländska bilturisters inköp av drivmedel i
Sverige.

1984/85:1147 (jfr 1146) av Ivar Franzén (c) och Arne Fransson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att en elproduktion motsvarande
0,4 GWh per år och anläggning skall vara skattefri enligt det förslag som
redovisas i motionen.

SkU 1984/85:50

5

1984/85:1230 av Tage Sundkvist m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att någon nedsättning i skatten på
elektrisk kraft förbrukad i s. k. avkopplingsbara elpannor ej skall få ske om
inhemska fasta bränslen kan utnyttjas.

1984/85:1503 (jfr 1502) av Ingemar Hallenius m.fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att etanol producerad på inhemska
råvaror befrias från skatt.

1984/85:1528 (jfr 1527) av Anders Svärd (c) och Britta Hammarbacken (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
etanolproduktion skall möjliggöras genom skattelindring.

1984/85:1592 av Ingemar Eliasson (fp)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att drivmedel för flygkommunikation
undantas från energiskatt.

1984/85:2178 (jfr 2177) av Rolf Clarkson m.fl. (m)
såvitt avser yrkande

1. att riksdagen beslutar att den särskilda skatten på flygbensin för
privatflyg skall slopas.

1984/85:2265 (jfr 2264) av Oswald Söderqvist (vpk) och John Andersson
(vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar om införande av skatterabatter för blyfri bensin,

2. att riksdagen beslutar om införande av skatterabatter på etanol
producerad av inhemska råvaror.

1984/85:2368 av Marianne Karlsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att energibeskattning i ökad
omfattning skall tillgripas för att göra fortsatt energisparande lönsamt för
energikonsumenterna.

1984/85:2754 av Ulf Adelsohn m. fl. (m)
såvitt avser yrkande

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande inriktningen av energibeskattningen.

1984/85:2784 (jfr 2783) av Lars Werner m.fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning i
syfte att minska förbrukningen av bensin och diesel samt att minska
föroreningarna och försurningen från bilism och gödsling i enlighet med vad
som anförts i motionen.

1984/85:2787 (jfr 2786) av Hans Nyhage (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att bensin till flygplan som används
för fritidsändamål eller eljest för privat bruk skall vara skattefri.

1* Riksdagen 1984185. 6 sami. Nr 50

SkU 1984/85:50

6

Yttranden från andra utskott

Näringsutskottet har yttrat sig över propositionen och vissa av motionerna
i här aktuella delar (NU 1984/85:7y). Jordbruksutskottet har med eget
yttrande i här aktuella delar överlämnat de med anledning av proposition 127
väckta motionerna (JoU 1984/85:6 y). Yttrandena fogas som bilagor till
betänkandet.

Skrivelse

Med anledning av propositionen har skrivelse inkommit från Sveriges
energiföreningars riksorganisation (SERÖ).

Utskottet

Allmänna riktlinjer

Under hösten 1983 fattade riksdagen beslut om energiskattepolitikens
inriktning (prop. 1984/85:28, SkU 9). I beslutet lades fast att energibeskattningen
bör utformas så att de energiinvesteringar för oljeersättning och
energihushållning som bör genomföras under 1980-talet främjas. Hänsyn bör
också tas till olika energikällors effekter på miljön, bytesbalansen, försörjningstryggheten,
sysselsättningen och den industriella utvecklingen. Tanken
på att inordna energiområdet under mervärdeskatten avvisades. I stället
uttalades att energin även i fortsättningen bör beskattas med differentierade
punktskatter.

När det gällde beskattningsnivåer m. m. fastställdes sammanfattningsvis
följande riktlinjer för energiskattepolitiken under 1980-talet: Skatteändringar
på olja bör vid behov vidtas för att åstadkomma en inte oväsentlig
realprisstegring. Inhemska bränslen bör gynnas genom skattefrihet. Skatten
på kol bör höjas i etapper till dess skatten per energienhet uppgår till ca
hälften av skatten på olja. Drivmedelsbeskattningen bör främja fortsatt
energihushållning. Elanvändning inom industrin bör vara skattemässigt
gynnad i förhållande till elanvändning för uppvärmning. Beskattningen av el
för uppvärmning bör ha viss följsamhet mot beskattningen av olja.

I proposition 120 begär regeringen riksdagens godkännande för de i
propositionen förordade riktlinjerna i fråga om energianvändningen. Dessa
innebär bl. a. att beskattningen av energi även i fortsättningen aktivt och
medvetet skall utnyttjas för att åstadkomma en effektiv och rationell
energianvändning.

Enligt motion 559 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) behövs en förnyad översyn av
frågan hur olika energislag skall beskattas. Motionärerna anser att beskattningen
på energiområdet med undantag av drivmedelsbeskattningen bör

SkU 1984/85:50

7

vara energineutral och att den bör anpassas till mervärdeskattesystemet.
Även i motion 2754, som också har Ulf Adelsohn som första namn, yrkas en
övergång till mervärdeskatt på energiområdet i kombination med energilikformiga
punktskatter på en förhållandevis låg nivå. Enligt motionärerna har
en sådan ordning både miljö- och industripolitiska fördelar.

Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) förordar i motion 2878 följande riktlinjer för
energibeskattningen: Kol och olja bör ha en energilikformig beskattning och
skatten på naturgas bör uppgå till hälften av skatten på olja. Importerade
miljövänliga energikällor bör få en viss ”miljörabatt” och skatten sättas lägre
än vad en energilikformig beskattning med olja skulle motivera. Inhemska
fasta bränslen och alternativa drivmedel producerade på inhemska råvaror
bör ej beskattas. Undantag från en energilikformig beskattning med olja bör
göras för drivmedel och lägre skatt tas ut när ekonomiskt rimliga substitut
saknas.

Marianne Karlsson (c) slutligen begär i motion 2368 ett beslut om ökad
energibeskattning för att göra fortsatt energisparande lönsamt för energikonsumenterna.

Utskottet anser i likhet med näringsutskottet att energibeskattningen bör
inriktas på att få till stånd en effektiv och rationell energianvändning. Det
innebär att 1983 års energiskattepolitiska beslut bör stå fast. Utskottet är
således inte berett att biträda de ändringar i principerna för energibeskattningen
som föreslås i de olika motionerna. Med det sagda tillstyrker utskottet
propositionen i denna del och avstyrker motionerna i motsvarande delar.

Kol och naturgas

I motion 2876 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) begärs, med hänvisning till
kolförbränningens miljöproblem, ett uttalande om att kolet bör beskattas
högre än för närvarande. Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) anser att kol bör
beskattas energilikformigt med olja och yrkar i motion 2878 att skatten på kol
bestäms till 275 kr. per ton fr. o.m. kommande halvårsskifte.

Skatten på kol höjdes den 1 januari 1985 från 97 kr. till 140 kr. per ton. På
denna nivå motsvarar skatten ca hälften av skatten på olja per energienhet,
vilket överensstämmer med de riktlinjer för energibeskattningen som
riksdagen antagit. Motionsyrkanden om ett ännu högre skatteuttag för kol
har tidigare avstyrkts av utskottet och utskottet finner inte anledning att nu
frångå denna ståndpunkt. På grund härav avstyrker utskottet också de nu
aktuella motionsyrkandena.

I centermotionen 2878 yrkas dessutom att skatten på naturgas sänks till 205
kr. per 1 000 m3, dvs. till en nivå som motsvarar hälften av skatten per
energienhet för olja. Naturgasens miljöfördelar motiverar enligt motionärerna
att naturgasen får en förmånlig behandling i skattehänseende.

Även den nuvarande naturgasskatten på 308 kr. per 1 000 m3 gäller sedan
årsskiftet och har av utskottet befunnits överensstämma med de riktlinjer

SkU 1984/85:50

som beslutades hösten 1983. Utskottet anser att vad motionärerna anfört inte
ger anledning att ändra skattenivån och avstyrker därför motionen även i
denna del.

Vissa el-skattefrågor

Skatt på elektrisk kraft utgår enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt.
Skattskyldig är den som inom landet förbrukar egenproducerad elkraft
eller yrkesmässigt distribuerar kraft, antingen den är egenproducerad eller
producerad av annan. Den som producerar eller distribuerar elkraft är
skyldig att vara registrerad hos riksskatteverket (RSV), som är beskattningsmyndighet.
Skattskyldigheten inträder när den registrerade själv förbrukar
kraft eller levererar kraft till någon som inte är registrerad. För närvarande
utgår inte skatt för elkraft som framställs inom riket av någon som inte är
yrkesmässig distributör, om framställningen sker i en generator med lägre
generatoreffekt än 50 kilowatt (kW).

I propositionen föreslås att denna effektgräns fr. o. m. den 1 juli 1985 höjs
till 100 kW. En sådan höjning innebär enligt propositionen energipolitiska
fördelar och en skatteadministrativ förenkling samtidigt som skattebortfallet
blir obetydligt. Däremot avvisas av administrativa och statsfinansiella skäl
tanken på ett generellt bottenavdrag vid beskattningen.

I motion 1147 av Ivar Franzén och Arne Fransson (båda c) begärs med
hänvisning till motivering i motion 1146 att skattefrihet skall medges för en
årlig produktion av 0,4 gigawattimmar. Härigenom undviker man enligt
motionärerna den tröskeleffekt som uppstår när effektgränsen passeras
genom att hela kraftproduktionen då beskattas.

Vid en uppvaktning inför utskottet har representanter för Sveriges
energiföreningars riksorganisation (SERÖ) framfört liknande synpunkter i
fråga om skattens utformning.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot den föreslagna
höjningen av effektgränsen utan tillstyrker propositionen i denna del.

Ett förslag om en höjning av effektgränsen i kombination med ett
bottenavdrag av det slag motionärerna förespråkar har tidigare lagts fram av
energiskattekommittén (SOU 1982:16). Det bör emellertid framhållas att
kommittén samtidigt förordade en generell omläggning till producent- och
importledet av skatteuttaget, ett förslag som dock inte har genomförts.
Enligt vad utskottet har sig bekant är de utleveranser av kraft som
förekommer från småkraftverk som bedriver kraftproduktion för i huvudsak
eget bruk i många fall avsedd för registrerade distributörer. Att dessa
kraftleveranser, som inte är skattepliktiga, skulle ingå i underlaget för ett
eventuellt bottenavdrag kan enligt utskottets uppfattning inte komma i fråga.
Då således en uppdelning av kraften måste ske inträder otvivelaktigt
komplikationer i skatteberäkningen om ett bottenavdrag införs. Härtill
kommer att ett sådant bottenavdrag enligt föredragande statsrådet, vars

SkU 1984/85:50

9

bedömning utskottet inte funnit skäl ifrågasätta, skulle leda till ett betydande
skattebortfall. Den föreslagna höjningen av effektgränsen, som näringsutskottet
från energipolitiska utgångspunkter funnit välmotiverad, innebär att
vissa producenter av kraft för eget bruk blir befriade från energiskatt och kan
också komma att främja tillkomsten av nya sådana småkraftverk. I propositionen
läggs dessutom fram andra förslag till åtgärder i syfte att förbättra
förutsättningarna för en utbyggnad och ett vidmakthållande av små vattenkraftverk.
Utskottet vill inte bestrida att frånvaron av ett bottenavdrag kan
ge upphov till tröskeleffekter som i vissa fall kan komma att styra
investeringsbeslut på ett från energisynpunkt irrationellt sätt, men det
problemet bör enligt utskottets uppfattning bedömas i ett större sammanhang
när effekterna av de nu föreslagna åtgärderna kan överblickas.
Utskottet förutsätter följaktligen att regeringen uppmärksamt följer utvecklingen
och, om det kan anses erforderligt, återkommer med förslag till
åtgärder.

Med det sagda avstyrker utskottet motionen.

Viss elström beskattas sedan den 1 januari 1983 enligt lagen (1982:1201)
om skatt på viss elektrisk kraft. Det gäller elektrisk kraft som framställs inom
landet i ett vattenkraftverk med en installerad generatoreffekt av minst 1 500
kW. Skatten utgår med 2 öre per kWh om kraftverket har tagits i drift före år
1973 och med 1 öre per kWh om kraftverket har tagits i drift under åren
1973-1977. Om kraftverket har tagits i drift senare är kraften skattefri.

I motion 2866 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att en möjlighet till
dispens från vattenkraftsskatten införs för kraftverk som byggts om.
Motionärerna vill med detta stimulera önskvärda satsningar på effektiviseringar.

Enligt näringsutskottets bedömning är reinvesteringarna i äldre vattenkraftverk
redan av sådan omfattning att ytterligare statliga stimulansåtgärder
är omotiverade. Utskottet ansluter sig till den uppfattningen och avstyrker
motionen i ifrågavarande del.

I motion 457 av Paul Lestander m.fl. (vpk) begärs en höjning av
vattenkraftsskatten till 6 öre per kWh för att nedbringa kraftbolagens vinster
av äldre vattenkraftverk till en enligt motionärernas åsikt rimlig nivå.
Samtidigt begärs förslag om en skatt på importerad elenergi av motsvarande
höjd, dvs. 6 öre per kWh. Det sistnämnda yrkandet motiveras med att vissa
kraftföretag valt att tidvis spilla vatten förbi anläggningarna och i stället
importera billig elenergi från Norge.

Enligt näringsutskottet saknas anledning att nu höja skatten i enlighet med
motionärernas önskan. Skatteutskottet är av samma uppfattning och avstyrker
därför motionen i denna del.

Vad gäller problemet med elkraftsimport från Norge i stället för egen
produktion har utskottet tidigare pekat på att de berörda kraftverken
frivilligt har åtagit sig att inte avtala om tillfälliga kraftköp från det landet
under tid då vatten spills förbi egna eller delägda kraftverk. Enligt

SkU 1984/85:50

10

näringsutskottets yttrande har denna överenskommelse hittills hållits. Någon
ändring av vattenkraftsskattens utformning för att komma till rätta med
problemen behövs därför inte, varför skatteutskottet avstyrker motionen
även i denna del.

Enligt lagen (1979:992) om nedsättning av allmän energiskatt medges
under vissa förutsättningar återbetalning av energiskatt på el som förbrukats
i en avkopplingsbar elpanna. En av förutsättningarna är att elpannans effekt
överstiger en megawatt. Syftet med reglerna, som tillkom i samband med
1983 års energipolitiska beslut, är att åstadkomma att tillgänglig vattenkraftsoch
kärnkraftsbaserad elproduktion används så effektivt som möjligt utan
låsningar för framtiden.

I motionerna 1230 av Tage Sundkvist m.fl. (c) och 2878 av Thorbjörn
Fälldin m. fl. (c) yrkas att riksdagen beslutar att någon nedsättning av
energiskatten som förbrukas i avkopplingsbara elpannor inte skall komma i
fråga om inhemska fasta bränslen kan utnyttjas. I den sistnämnda motionen
begärs dessutom att skattebefrielsen skall begränsas till att avse elpannor
vars effekt överstiger tre megawatt. Härigenom skulle man enligt motionärerna
skapa bättre förutsättningar för användning av skogsråvara för
energiändamål.

Näringsutskottet har i sitt yttrande framhållit fördelarna med ett elutnyttjande
i avkopplingsbara elpannor men samtidigt betonat vikten av att
avkopplingsbar elkraft inte i större omfattning ersätter inhemska bränslen
eller negativt påverkar marknaden för sådana bränslen. Näringsutskottet har
dessutom noterat att regeringen följer frågan och att effekterna av skatteåterbäringen
skall utvärderas så att ställning under år 1987 kan tas till frågan
om den skall fortsätta. Härutöver poängteras kommunernas och eldistributörernas
ansvar då det gäller att finna lösningar för fortsatt användning av
inhemska bränslen utan att ändamålsenlig elanvändning förhindras.

Skatteutskottet har tidigare uttalat att de av motionärerna förordade
villkoren för återbetalning skulle motverka syftet med reglerna och att
inhemska bränslen redan gynnas skattemässigt genom att de är undantagna
från såväl mervärdeskatt som allmän energiskatt. Med hänvisning härtill och
till vad näringsutskottet anfört avstyrker utskottet motion 1230 och motion
2878 i ifrågavarande del.

Etanol

I motionerna 557 (med motivering i motion 556), 2878 och 2894 — samtliga
med Thorbjörn Fälldin (c) som första namn - samt 1503 (med motivering i
motion 1502) av Ingemar Hallenius m. fl. (c), 1528 (med motivering i motion
1527) av Anders Svärd och Britta Hammarbacken (båda c) och 2265 (med
motivering i motion 2264) av Oswald Söderqvist och John Andersson (båda
vpk) begärs skattefrihet eller nedsatt skatt för etanol som är producerad av
inhemska råvaror.

SkU 1984/85:50

11

Enligt ett riksdagsbeslut i höstas ankommer det på regeringen att pröva
den av motionärerna aktualiserade frågan. Nyligen har en utredning tillsatts
med uppgift att undersöka förutsättningarna för låginblandning av motoralkoholer
i drivmedel och möjligheterna att på längre sikt använda ett
alternativt drivmedel som bränsle. Kommittén skall vidare bedöma de
ekonomiska förutsättningarna för produktion av alternativa drivmedel ur
inhemska råvaror (dir. 1985:14). Utskottet utgår liksom näringsutskottet
från att även de nu aktuella skattefrågorna tas upp av utredningen, förutsatt
att dess samlade bedömning leder fram till slutsatsen att en introduktion av
motoralkoholer på ett eller annat sätt bör stimuleras av statsmakterna. Med
det sagda avstyrker utskottet motionerna i ifrågavarande delar.

Blyfri bensin m. m.

I motionerna 557 (med motivering i motion 556) av Thorbjörn Fälldin
m.fl. (c), 2265 (med motivering i motion 2264) av Oswald Söderqvist och
John Andersson (båda vpk), 2894 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c), 2896 av
Arne Andersson m. fl. (m) och 2899 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) begärs
en sänkning av skatten på blyfri bensin. Nedsättningen preciseras i motionerna
2894 och 2899 till 20 öre/l. och i motion 2896 till 10 öre/l. De tre sistnämnda
motionerna har väckts med anledning av proposition 127 om program mot
luftföroreningar och försurning och har av jordbruksutskottet överlämnats
till skatteutskottet med eget yttrande. Yttrandet är bifogat detta betänkande.

I proposition 127 föreslås en obligatorisk avgasrening fr. o. m. 1989 års
bilmodeller. Enligt jordbruksutskottets yttrande, som innehåller en redogörelse
för den allra senaste tidens utveckling på det internationella planet, har
emellertid en nyligen träffad överenskommelse inom EG gjort genomförandet
av obligatoriska avgasregler i Europa osäkert. Det kan därför enligt
jordbruksutskottet bli aktuellt med ett frivilligt system i Sverige under en
övergångstid med hjälp av ekonomiska styrmedel. Med hänsyn till att frågan
för närvarande bereds inom regeringskansliet och till att avgasreningsfrågan
befinner sig i ett känsligt internationellt förhandlingsskede bör enligt
jordbruksutskottets mening riksdagen inte för närvarande göra något
uttalande. Skatteutskottet delar denna uppfattning och avstyrker motionerna
i denna del.

I motionerna 557 och 2894 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) samt 2896 av
Arne Andersson m. fl. (m) begärs också förmånligare skatteregler för bilar
med avgasrening. Yrkandena syftar till att underlätta introduktionen av
fordon med sådan utrustning.

Jordbruksutskottet anser även beträffande denna fråga och av samma skäl
som nyss nämnts att riksdagen inte nu bör göra något uttalande. Skatteutskottet,
som noterat att riksskatteverket avstyrkt differentieringar av fordonsskatten,
kilometerskatten och försäljningsskatten på motorfordon,

SkU 1984/85:50

12

anser också att frågan påkallar mera ingående överväganden. Utskottet
avstyrker därför även dessa motionsyrkanden.

I motion 2784 begär Lars Werner m. fl. (vpk) med hänvisning till
motivering i motion 2783 en utredning om ett skatte- och avgiftssystem som
syftar till att minska förbrukningen av bensin och diesel. Vidare bör man
enligt motionärerna undersöka möjligheterna att införa avgifter på kväveoxidutsläpp
från uppvärmningsanläggningar och pröva olika åtgärder i syfte att
minska gödslingen av åkermark. Syftet med motionen är att hejda försurningen
och i tid stoppa förstöring av produktiv åkermark.

Vad gäller drivmedelsbeskattningen vill utskottet framhålla att skattenivån
bör avvägas med hänsyn till ett flertal olika faktorer. Däribland bör
givetvis de av motionärerna nämnda aspekterna beaktas, men statsfinansiella,
energipolitiska och trafikpolitiska hänsyn måste också tas. Vad
härefter beträffar kväveutsläppen bör frågan ses mot bakgrund av det
program för att minska sådana utsläpp som lagts fram i proposition 127 och
som riksdagen nyligen på förslag av jordbruksutskottet godkänt. Programmet
innebär en reduktion av dessa utsläpp med 30 % fram till år 1995 jämfört
med utsläppen 1980. Jordbruksutskottet, som i sammanhanget behandlat
olika motionsyrkanden om avgifter på skilda former av utsläpp, har avstyrkt
dessa krav och riksdagen har godtagit jordbruksutskottets ställningstagande
även i detta avseende. Vad slutligen gäller avgifter på gödsel vill utskottet
erinra om att en sådan avgift införts fr. o. m. den 1 juli 1984. Enligt utskottets
uppfattning bör man avvakta de praktiska erfarenheterna av den avgiften
innan nya åtgärder på skatteområdet vidtas i fråga om gödselmedel.

Mot bakgrund av vad som anförts och med hänsyn till att försurningsproblemen
är föremål för noggrann uppmärksamhet och ges hög prioritet inom
regeringen avstyrker utskottet motionen.

Övriga bensinskattefrågor

Enligt gällande regler är bensin som förbrukats eller försålts för förbrukning
i flygplan skattefri utom när flygplanet används för fritidsändamål eller
annat privat ändamål. Denna begränsning i skattefriheten infördes den 1
januari 1984.

I motion 2902 av Lars Werner m. fl. (vpk) begärs av miljöskäl samma
beskattningsregler för flygbensin som för bilbensin. I motion 1592 av
Ingemar Eliasson (fp), 2178 (med motivering i motion 2177) av Rolf
Clarkson m. fl. (m) och 2787 (med motivering i motion 2786) av Hans Nyhage
(m) yrkas däremot att skatteplikten för bensin som används i flygplan för
fritidsändamål och annat privat ändamål skall slopas. I de sistnämnda
motionerna åberopas de svåra ekonomiska förhållandena för privatflyget,
som enligt motionärernas mening är en samhällsnyttig verksamhet.

Utskottet vill inledningsvis erinra om de överväganden som gjordes i

SkU 1984/85:50

13

samband med den nämnda ändringen av bensinskatten. Bl. a. ifrågasattes då
om inte en generell beskattning av flygdrivmedel var motiverad från
energipolitisk synpunkt. Av olika skäl, bl. a. kontrollmässiga, ansågs en
sådan generell beskattning inte meningsfull. Dessutom måste — menade man
— i så fall det skattepliktiga området utvidgas till att omfatta även flygfotogen
som för närvarande inte omfattas av skatteplikten. Vad gäller gränsdragningen
mellan skattepliktig och skattefri bensin, som nu är knuten till flygplanets
användning, bör det framhållas att skatteutskottet - när lagstiftningsärendet
var uppe till behandling i utskottet — förutsatte att regeringen noggrant
skulle uppmärksamma tillämpningen och verkningarna av den nya lagstiftningen
och vid behov återkomma med förslag till ändring. Till följd härav har
regeringen nyligen gett riksskatteverket i uppdrag att i samråd med
luftfartsverket kartlägga situationen såvitt gäller administrationen och
kontrollen av de nya reglerna och föreslå de åtgärder som kartläggningsarbetet
kan ge upphov till.

Med hänvisning till vad ovan sagts och då resultatet av riksskatteverkets
kartläggning bör avvaktas innan ställning tas till eventuella ändringar i
nuvarande regler avstyrker utskottet samtliga här nämnda motioner och
motionsyrkanden.

I motion 685 av Nils Svensson och Lennart Nilsson (båda s) begärs en
utredning om en sänkning av skatten på bensin som inköps av utländska
turister i Sverige. Motionärerna föreslår ett system med rabattkuponger.

Utskottet anser att det system som förordas av motionärerna från
skattesynpunkt är behäftat med nackdelar, inte minst kontrollmässiga. Det
finns enligt utskottet anledning.att stimulera utländsk turism i Sverige, men
utskottet anser att stödet bör utgå i andra former än som bensinskatterabatter.
Utskottet avstyrker följaktligen motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för energianvändningen såvitt avser energibeskattningen att

riksdagen bifaller proposition 1984/85:120 punkt 8 i denna del
och avslår motionerna 1984/85:559 yrkande 11 i denna del,
1984/85:2754 yrkande 28, 1984/85:2878 yrkande lg och 1984/
85:2368,

2. beträffande kol

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2876 yrkande 12 och
1984/85:2878 yrkande 24,

3. beträffande naturgas

att riksdagen avslår motion 1984/85:2878 yrkande 23 i denna del,

1** Riksdagen 1984/85. 6sami. Nr50

SkU 1984/85:50

14

4. beträffande mindre kraftverk

a) att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:120 punkt 6
antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i
lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

b) att riksdagen avslår motion 1984/85:1147,

5. beträffande den särskilda vattenkraftsskatten

a) att riksdagen avslår motion 1984/85:2866 yrkande 2,

b) att riksdagen avslår motion 1984/85:457,

6. beträffande avkopplingsbara elpannor

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1230 och 1984/85:2878
yrkande 9,

7. beträffande etanol

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:557 yrkande 2, 1984/
85:2878 yrkande lo i denna del, 1984/85:2894 yrkande 13,
1984/85:1503, 1984/85:1528 och 1984/85:2265 yrkande 2,

8. beträffande bly fri bensin

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:557 yrkande 1 i denna del,
1984/85:2265 yrkande 1, 1984/85:2894 yrkande 12, 1984/85:2896
yrkande 1 och 1984/85:2899 yrkande 5,

9. beträffande bilar med avgasrening

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:557 yrkande 1 i denna del,
1984/85:2894 yrkande 15 och 1984/85:2896 yrkande 2,

10. beträffande ett skatte- och avgiftssystem mot försurning
att riksdagen avslår motion 1984/85:2784,

11. beträffande flygbränsle

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2902 yrkande 10 i denna
del, 1984/85:1592, 1984/85:2178 yrkande 1 och 1984/85:2787,

12. beträffande bensin till utländska turister
att riksdagen avslår motion 1984/85:685.

Stockholm den 14 maj 1985

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Hagar Normark (s), Bo Forslund (s). Karl Björzén (m). Kjell Johansson (fp),
Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s), Ewy Möller (m),
Karl-Anders Petersson (c), Erkki Tammenoksa (s), Göran Riegnell (m) och
Torgny Larsson (s).

SkU 1984/85:50

15

Reservationer

Riktlinjer för energianvändningen såvitt avser energibeskattningen (moni. 1)

1. Knut Wachtmeister, Karl Björzén, Ewy Möller och Göran Riegnell (alla
m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig, liksom motionärerna bakom motionerna 559 och
2754, skeptiskt till användningen av skatter som energipolitiskt styrmedel.
De nuvarande riktlinjerna innebär att man på en gång försöker tillgodose
flera motstridiga syften, och detta har gjort skattesystemet på energiområdet
ologiskt. Bl. a. har riktlinjerna inneburit att beskattningen av kol blivit alltför
låg. Utskottet förordar i stället en övergång till mervärdeskatt på energiområdet
kombinerad med energilikformiga punktskatter på en förhållandevis
låg nivå. Enligt utskottet gör en sådan ordning skattesystemet mer hanterligt
och den innebär dessutom, att den konkurrensutsatta industrin i energibeskattningshänseende
likställs med ett betydande antal utländska konkurrenter
som helt eller delvis kan avlyfta sin energiskattebörda. Vad nu anförts bör
ges regeringen till känna. Med det sagda tillstyrker utskottet motionerna 559
och 2754 i ifrågavarande delar och avstyrker propositionen och övriga i detta
avsnitt behandlade motioner i motsvarande delar.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:559 yrkande 11 i
denna del och 1984/85:2754 yrkande 28 samt med avslag på
proposition 1984/85:120 punkt 8 i denna del och motionerna
1984/85:2878 yrkande 1 g och 1984/85:2368 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om riktlinjerna för
energibeskattningen.

2. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till c-motionärernas mening att de nuvarande
riktlinjerna för energibeskattningen står i viss motsättning till de grundläggande
principerna för energipolitikens utformning. De riktlinjer för energiskattepolitiken
som förordas i c:s partimotion uppfyller på ett bättre sätt de
grundläggande målsättningarna för energipolitiken än de som gäller för
närvarande. De skatteförändringar som c-motionärerna föreslagit ger prisrelationer
på marknaden som avsevärt gynnar inhemsk energi i förhållande till
kol och olja och förhindrar uppkomsten av ett alltför stort elberoende.
Därmed fullföljs enligt utskottets uppfattning avsikterna med 1981 års

SkU 1984/85:50

16

energipolitiska beslut.

Utskottet anser därför att de i motion 2878 förordade riktlinjerna bör ligga
till grund för energiskattepolitiken. Med det anförda tillstyrker utskottet
motionen i ifrågavarande del och avstyrker propositionen och övriga i detta
avsnitt behandlade motioner i motsvarande delar.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2878 yrkande 1 g och med
avslag på proposition 1984/85:120 punkt 8 i denna del och
motionerna 1984/85:559 yrkande 11 i denna del, 1984/85:2754
yrkande 28 och 1984/85:2368 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om riktlinjerna för energibeskattningen.

Kol (mom. 2)

3. Knut Wachtmeister, Karl Björzén, Ewy Möller och Göran Riegnell (alla
m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Skatten
på” och slutar med ”aktuella motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till kolförbränningens miljöproblem saknas enligt utskottets
uppfattning anledning att beskatta kol förmånligare än olja. Man bör i stället
beskatta kol energilikformigt med olja. Kolskatten bör därför enligt utskottets
mening höjas successivt. Syftet bör vara att uppnå en med oljeskatten
energilikformig nivå den 1 januari 1989. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion 2876 i
denna del och avstyrker motion 2878 i den mån den inte blivit tillgodosedd
genom det anförda.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2876 yrkande 12 och med
anledning av motion 1984/85:2878 yrkande 24 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om beskattningen av kol.

4. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Skatten
på” och slutar med ”aktuella motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till kolförbränningens miljöproblem saknas anledning att
beskatta kol förmånligare än olja, vars skattebelastning för närvarande
uppgår till 411 kr./m\ Enligt utskottets uppfattning är det rimligt att beskatta
kol energilikformigt med olja - dvs. med 275 kr. per ton kol. Kolskatten bör
enligt utskottets mening höjas till denna nivå den 1 juli 1985. Utskottet
tillstyrker följaktligen motion 2878 i denna del och avstyrker motion 2876 i

SkU 1984/85:50

17

motsvarande del i den mån den inte blivit tillgodosedd genom vad utskottet
anfört.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2878 yrkande 24 och med
anledning av motion 1984/85:2876 yrkande 12 beslutar att bilaga 1
till lagen (1957:262) om allmän energiskatt skall ändras så att
skattesatsen för kolbränslen fr. o. m. den 1 juli 1985 uppgår till 275
kr. per ton.

Naturgas (mom. 3)

5. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Även
den” och slutar på s. 8 med ”även i denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill betona att planerade större projekt för användning av
naturgas på grund av naturgasens miljöfördelar inte bör utsättas för onödiga
ekonomiska påfrestningar. Naturgas bör därför i skattehänseende behandlas
förmånligare än olja, och utskottet anser att 205 kr. per 1 000 m3, vilket
motsvarar hälften av skatten per energienhet för olja, är en lämplig höjd.
Den nuvarande naturgasskatten på 308 kr. per 1 000 m3 bör sänkas till denna
nivå den 1 juli 1985. Med det anförda tillstyrker utskottet motion 2878 i
denna del.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2878 yrkande 23 i denna
del beslutar att bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt
skall ändras så att skattesatsen för naturgas fr. o. m. den 1 juli 1985
uppgår till 205 kr. per 1 000 m3.

Mindre kraftverk, såvitt avser frågan om ett bottenavdrag vid beskattningen
(mom. 4 b)

6. Stig Josefson (c), Kjell Johansson (fp) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Ett
förslag” och slutar på s. 9 med ”utskottet motionen” bort ha följande

lydelse:

Såväl energiskattekommittén som statens energiverk har föreslagit att en
höjning av effektgränsen kombineras med ett bottenavdrag för producerad
elenergi för att undvika tröskeleffekter. Enligt propositionen har förslaget
från statens energiverk inte mött några invändningar hos remissinstanserna.
Även skatteutskottet finner det angeläget att beskattningen inte utformas så
att den genom olämpliga tröskeleffekter hämmar ett effektivt utnyttjande av
små vattenkraftverk. Regeringen bör snarast återkomma med ett förslag av
här angiven innebörd. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1147.

Rättelse: S. 17, 6. rubriken "Mindre kraftverk . . .” Står: (mom. 5 b) Rättat till:
(mom. 4 b)

S. 18, rad 1 Står: mom. 5 b Rättat till: mom. 4 b

SkU 1984/85:50

18

dels att utskottet under mom. 4 b bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1147 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört angående ett bottenavdrag
för mindre kraftverk.

Avkopplingsbara elpannor (mom. 6)

7. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med
”Näringsutskottet har” och slutar med ”ifrågavarande delar” bort ha
följande lydelse:

De nuvarande reglerna för skattefrihet för el som används i avkopplingsbara
elpannor är enligt utskottets uppfattning alltför generöst utformade. Detta
har fått till följd att skattefri el i ökad omfattning används i stället för inhemsk
skogsråvara som på sikt riskerar att få mindre avsättning och att rentav
konkurreras ut. Systemet motverkar således en introduktion av förnybara,
inhemska biobränslen. Enligt utskottets mening bör därför skattebefrielsen
för s. k. avkopplingsbar el begränsas. Till att börja med bör som förutsättning
för återbäring föreskrivas att elpannans effekt överstiger 3 megawatt. Denna
lagändring bör träda i kraft den 1 juli i år. Dessutom bör regeringen lägga
fram förslag av innebörd att restitution av skatt skall utgå bara när
användning av inhemska bränslen inte är ett ekonomiskt rimligt alternativ.
Det sistnämnda bör ges regeringen till känna. Med det sagda tillstyrker
utskottet motion 1230 och motion 2878 i ifrågavarande del.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

a. att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2878 yrkande 9 i
denna del antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1974:992) om nedsättning av allmän
energiskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

4 § Riksskatteverket får förutsättning att

1. elpannans effekt överstiger en 1. elpannans effekt överstiger tre
megawatt, megawatt,

2. ingen oljebaserad av kraftsystemsskäl.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

SkU 1984/85:50

19

b. att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1230 och 1984/
85:2878 yrkande 9 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört angående ytterligare begränsningar för
återbetalning av skatt när inhemska bränslen kan utnyttjas.

Etanol (mom. 7)

8. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Enligt
ett” och slutar med ”ifrågavarande delar” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening talar mycket för att ett större utnyttjande av
inhemskt producerad etanol som drivmedel skulle innebära avsevärda
fördelar, inte bara från miljösynpunkt utan även i försörjningsmässiga och
sysselsättningspolitiska avseenden. Skälen härför har utvecklats i en avvikande
mening till näringsutskottets yttrande, som utskottet hänvisar till. Enligt
skatteutskottets uppfattning bör man stimulera en introduktion av etanol
genom att befria etanol producerad av inhemska råvaror från skatt i likhet
med vad som gäller för andra inhemska bränslen. Utskottet anser att
riksdagen har tillräckligt underlag för att nu begära förslag från regeringen av
denna innebörd.

Med det sagda tillstyrker utskottet motionerna i här aktuell del.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:557 yrkande 2,
1984/85:2878 yrkande 1 o i denna del, 1984/85:2894 yrkande 13,
1984/85:1503, 1984/85:1528 och 1984/85:2265 yrkande 2 hos regeringen
begär förslag om befrielse från skatt för etanol producerad
av inhemska råvaror.

Blyfri bensin (moni. 8)

9. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Karl Björzén (m), Kjell
Johansson (fp), Ewy Möller (m), Karl-Anders Petersson (c) och Göran
Riegnell (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”1
proposition” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Den negativa utveckling som avgasreningsfrågan har tagit inom EG gör
det nu nödvändigare än tidigare att med hjälp av ekonomiska styrmedel driva
på en övergång till blyfri bensin i Sverige. Enligt riksskatteverket föreligger
inga skattetekniska hinder för att införa en lägre skatt för blyfri bensin.
Regeringen bör därför skyndsamt lägga fram förslag härom. Med det sagda
tillstyrker utskottet motionerna.

SkU 1984/85:50

20

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:557 yrkande 1 i denna
del och 1984/85:2265 yrkande 1 samt med anledning av motionerna
1984/85:2894 yrkande 12,1984/85:2896 yrkande 1 och 1984/85:2899
yrkande 5 hos regeringen begär förslag om skattenedsättning för
blyfri bensin.

Bilar med avgasrening (mom. 9)

10. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Karl Björzén (m), Kjell
Johansson (fp), Ewy Möller (m) Karl-Anders Petersson (c) och Göran
Riegnell (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med
”Jordbruksutskottet anser” och slutar på s. 12 med ”dessa motionsyrkanden”
bort ha följande lydelse:

Ett ekonomiskt styrmedel ägnat att stimulera ett införande av katalytisk
avgasrening på frivillig bas är att ge fordon med sådan utrustning en
förmånligare skattebehandling som kompensation för merkostnaderna för
att installera en sådan utrustning. Utskottet tänker närmast på en differentiering
av fordonsskatten, kilometerskatten eller försäljningsskatten på
motorfordon. Regeringen bör enligt utskottet skyndsamt lägga fram förslag
härom, och riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna. Med
det sagda tillstyrker utskottet motionerna 557, 2894 och 2896 i denna del.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:557 yrkande 1 i denna
del, 1984/85:2894 yrkande 15 och 1984/85:2896 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
skatten på fordon med avgasrening.

Flygbränsle (mom. 11)

11. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Karl Björzén (m), Kjell
Johansson (fp), Ewy Möller (m), Karl-Anders Petersson (c) och Göran
Riegnell (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på sista raden på s. 12
med ”Utskottet vill” och slutar på s. 13 med ”och motionsyrkanden” bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att det var fel att ta ut skatt för fritidsflyg och flygningar för
andra privata ändamål. Eftersom de flygplan det här är frågan om, dvs.
sportflygplan och andra mindre flygplan, ibland används mot och ibland utan
ersättning, har det enligt utskottets uppfattning blivit svårare än tidigare att
dra gränsen mellan skattepliktigt och icke skattepliktigt bränsle. Statens
inkomster av att ta ut skatt i dessa fall torde vara marginella, medan den

SkU 1984/85:50

21

berörda flygverksamheten, som bedrivs av ett fåtal personer, drabbats av
stora kostnadsökningar som äventyrar flygarnas övningsmöjligheter och som
på sikt kan leda till en minskning av flygverksamheten. En sådan utveckling
ser utskottet som mindre önskvärd, eftersom det ligger i samhällets intresse
att det finns tillgång till en kader av flygkunnigt folk som kan ställa upp för
t. ex. räddningsflyg och skogsbrandsbevakning. Man kan inte heller bortse
från att samhällets kostnader för flygverksamhet täcks av olika avgifter som
pålagts flyget: luftvärdighetsavgifter, undervägsavgifter, landningsavgifter
etc. Mot denna bakgrund finner utskottet övervägande skäl tala för en
återgång till den tidigare ordningen beträffande beskattningen av bensin för
flygplansdrift. Nya regler bör gälla fr. o. m. den 1 juli 1985. På grund härav
tillstyrker utskottet motionerna 1592 och 2787 samt motion 2178 i denna del,
medan motion 2902 i denna del avstyrks.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1592, 1984/85:2178
yrkande 1 och 1984/85:2787 och med avslag på motion 1984/
85:2902 yrkande 10 i denna del antar följande:

1. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att 24 § lagen (1957:262) om allmän energiskatt skall

ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

24 §

I deklarationen - — — — — - —

d) förbrukats eller försålts för förbrukning
i luftfartyg eller i fartyg, när
luftfartyget eller fartyget inte används
för fritidsändamål eller annat privat
ändamål,

c) av den — — — ____

Föreslagen lydelse

— — — likartat ändamål,

d) förbrukats eller försålts för förbrukning
i fartyg, som inte används
för fritidsändamål eller annat privat
ändamål, eller i luftfartyg,

betalningen avser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985. Äldre bestämmelser skall dock
fortfarande tillämpas i fråga om redovisningsperiod som har gått till ända
före ikraftträdandet.

SkU 1984/85:50

22

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs att 7 § 1 mom. lagen (1961:372) om bensinskatt skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 § 1 mom.

I deklaration — — — —

d) förbrukats eller försålts för förbrukning
i luftfartyg när det inte
används för fritidsändamål eller annat
privat ändamål.

c) förbrukats eller

- — — å järnväg,

d) förbrukats eller försålts för förbrukning
för framdrivande av luftfartyg,
härunder inbegripet start av
icke motordrivet flygplan, eller för
varmkörning eller provkörning av
luftfartygsmotor,

betalningen avser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985. Äldre bestämmelser skall dock
fortfarande tillämpas i fråga om redovisningsperiod som har gått till ända
före ikraftträdandet.

Särskilt yttrande

Etanol (mom. 7)

Kjell Johansson (fp) anför:

I höstas uttalade utskottet att inte minst miljöpolitiska skäl talade för en
särbehandling i skattehänseende av bl. a. etanol. Utskottet förutsatte att
regeringen ingående skulle pröva möjligheterna att skapa reella ekonomiska
förbättringar för utnyttjande av alternativa drivmedel och frågan om
skattefrihet för motoralkoholer producerade av inhemska råvaror. Riksdagen
godkände betänkandet i denna del (SkU 1984/85:14, rskr. 1984/85:28).

Direktiven till den kommitté som nyligen tillsatts för att utreda dessa och
liknande frågor förefaller något svävande när det gäller skatteproblematiken.
Beträffande den fråga som riksdagen vill ha särskilt belyst, nämligen en
eventuell skattefrihet för etanol producerad av inhemska råvaror, sägs
knappast någonting. Det är därför tveksamt om direktiven svarar mot
riksdagens intentioner. Jag förutsätter dock att skattefrågorna tas upp av
utredningen och har därför för dagen inget yrkande.

SkU 1984/85:50

23

Bilaga 1

Näringsutskottets yttrande
1984/85:7 y

om energibeskattningen (prop. 1984/85:120)

Till skatteutskottet

1 proposition 1984/85:120 om riktlinjer för energipolitiken föreslår regeringen
bl. a. att riksdagen skall godkänna de riktlinjer som föredragande
statsrådet har förordat i fråga om energianvändningen (mom. 8, delvis). En
del av dessa riktlinjer gäller energibeskattningen. Till den nämnda delen av
propositionen anknyter motion 1984/85:559 (m) yrkande 11 (delvis) från
allmänna motionstiden och motion 1984/85:2878 (c) yrkande lg med
anledning av propositionen.

Ytterligare ett antal krav i de motioner som har väckts med anledning av
propositionen gäller beskattningen av energi, nämligen inom följande
ämnesområden:

beskattning av kol motion 1984/85:2876 (m) yrkande 12 och motion

1984/85:2878 (c) yrkande 24,
beskattning av naturgas motion 1984/85:2878 (c) yrkande 23 (delvis),

beskattning av etanol motion 1984/85:2878 (c) yrkande 1 o (delvis),

skatt på viss elkraft motion 1984/85:2866 (vpk) yrkande 2,

skattebefrielse för av kopplingsbara

elpannor motion 1984/85:2878 (c) yrkande 9.

Skatteutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över ett
annat förslag i propositionen (mom. 6), vilket tidigare har överlämnats till
skatteutskottet. Det gäller en lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän
energiskatt. Lagändringen innebär förbättrade villkor vid utnyttjande av
vissa små vattenkraftverk. Samtidigt har näringsutskottet beretts tillfälle att
yttra sig över följande motioner: 1984/85:457 (vpk) om höjd produktionsavgift
på vattenkraft, m. m., 1984/85:1147 (c) om skattefri elproduktion vid små
vattenkraftverk, 1984/85:1230 (c) om begränsning av skattefriheten för s. k.
avkopplingsbara elpannor och 1984/85:2368 (c) om energibeskattningens
utformning.

Ytterligare ett antal motioner om energibeskattningen från allmänna
motionstiden har hänvisats till skatteutskottet. För att möjliggöra en samlad
bedömning av frågor rörande energibeskattningen överlämnar näringsutskottet
- under förutsättning av skatteutskottets medgivande - till skatteutskottet
det inledningsvis nämnda avsnittet i proposition 1984/85:120 och de
motionsyrkanden som anges i de båda första styckena ovan. I ämnet vill
näringsutskottet anföra följande.

SkU 1984/85:50 Bilaga 1

24

Allmänna principer

Vid riksdagens beslut hösten 1983 om riktlinjer för den framtida energiskattepolitiken
(prop. 1983/84:28, SkU 1983/84:9, rskr. 1983/84:96 och 97)
fastslogs att en grundläggande princip för energiskattepolitiken skulle vara
att främja de energiinvesteringar för oljeersättning och energihushållning
som borde genomföras under 1980-talet. Hänsyn borde också tas till olika
energikällors effekter på miljön, bytesbalansen, försörjningstryggheten,
sysselsättningen och den industriella utvecklingen.

Näringsutskottet, som då yttrade sig till skatteutskottet (NU 1983/84:4 y),
tillstyrkte regeringens förslag och utvecklade närmare sin syn på energiskattepolitiken
mera allmänt och beträffande olika delfrågor. De meningsskiljaktigheter
som förelåg vid utskottsbehandlingen framgår av yttrandet, till
vilket fogades ett antal avvikande meningar. I vissa av de delfrågor som nu
återkommer i form av motionsyrkanden kommer näringsutskottet i det
följande att utan ytterligare kommentarer hänvisa till vad som har sagts i det
nämnda yttrandet.

I den nu aktuella propositionen anförs (avsnitt 5.1, s. 56) i fråga om
riktlinjer för energianvändningen bl. a. att det bör vara en utgångspunkt för
den fortsatta inriktningen av samhällets styrning av energianvändningen att
priset på energi spelar en avgörande roll för vilka åtgärder som vidtas för att
hushålla med energi och för att övergå från ett energislag till ett annat. Med
pris menas det pris som användaren får betala, dvs. priset inkl. skatter och
avgifter. Priset på energi bör medvetet och aktivt användas för att åstadkomma
en effektiv och rationell energianvändning. Statsmakternas viktigaste
instrument för att direkt påverka priset på energi är energibeskattningen.
Skatteinstrumentet skall användas aktivt i energipolitiken.

Föredragande statsrådet erinrar vidare om riksdagens beslut om riktlinjer
för den framtida energiskattepolitiken år 1983 och anför sammanfattningsvis
(s. 58) att energibeskattningen aktivt och medvetet skall utnyttjas för att
åstadkomma en effektiv och rationell energianvändning.

I tre motioner framförs krav på att riksdagen skall uttala sig om riktlinjer
för energiskattepolitiken på ett övergripande plan.

De riktlinjer som anges i moderata samlingspartiets partimotion 1984/
85:559 har i korthet följande innebörd. Energiskattesatserna skall i princip
vara energineutrala. Avsteg från denna huvudprincip torde dock få göras vid
beskattningen av drivmedel. En förnyad översyn av hur olika energislag skall
beskattas bör genomföras. Därvid bör övervägas en övergång till mervärdeskatt
på energiområdet.

Centerpartiet sammanfattar i partimotionen 1984/85:2878 sina förslag till
riktlinjer för energibeskattningen enligt följande. Importerade och miljökrävande
energiråvaror såsom kol och olja bör ha en energilikformig beskattning.
Importerade miljövänliga energikällor bör kunna få en viss "miljörabatt”,
vilket innebär att skatten sätts lägre än vad en energilikformig

SkU 1984/85:50 Bilaga 1

25

beskattning med olja skulle motivera. Inhemska fasta bränslen och alternativa
drivmedel producerade på inhemska råvaror bör ej beskattas. Undantag
från en energilikformig beskattning med olja bör kunna göras för drivmedel
och en lägre beskattning ske när ekonomiskt rimliga substitut saknas.

I motion 1984/85:2368 (c) begärs ett riksdagsbeslut om att energibeskattning
i ökad omfattning skall tillgripas för att göra fortsatt energisparande
lönsamt för energikonsumenterna.

Näringsutskottet ansluter sig till regeringens förslag till riktlinjer i fråga om
energianvändningen i här aktuell del. Det finns sålunda enligt näringsutskottets
uppfattning starka energipolitiska skäl för att staten genom beskattning
av energi bör aktivt verka för en effektiv och rationell energianvändning.
Som grundläggande princip för energiskattepolitiken bör gälla att den skall
främja de energiinvesteringar för oljeersättning och energihushållning som
bör genomföras under 1980-talet. De allmänna riktlinjer för energibeskattningen
som riksdagen beslöt om hösten 1983 bör stå fast. I sitt yttrande (NU
1983/84:4 y) till skatteutskottet med anledning av den då framlagda propositionen
om energibeskattningen tog näringsutskottet ställning mot förslag om
en övergång till mervärdeskatt på energiområdet. Näringsutskottet har
fortfarande samma uppfattning i denna fråga. Av vad här har anförts framgår
att näringsutskottet inte ställer sig bakom de krav på ändrade riktlinjer för
energiskattepolitiken som framförs i de nu aktuella partimotionerna. Inte
heller finner näringsutskottet det motiverat med ett uttalande av riksdagen
om att energibeskattning skall tillgripas i ökad omfattning, vilket begärs i
motion 1984/85:2368 (c).

Vad nu har sagts innebär att näringsutskottet tillstyrker propositionen i här
behandlad del och avstyrker motionerna i motsvarande delar.

Kol och naturgas

De förslag om skatt på kol och naturgas som framförs i motionerna
1984/85:2876 (m) och 1984/85:2878 (c) ligger helt i linje med motionsyrkanden
som näringsutskottet behandlade i sitt yttrande NU 1983/84:4 y.
Riksdagen har för övrigt så sent som i december förra året tagit ställning till
motionsyrkanden av samma innebörd som de här aktuella i centerpartiets
motion. Näringsutskottet hänvisar till sitt tidigare yttrande i ämnet, där de
olika meningsyttringarna klart har kommit till uttryck, liksom till den nyss
nämnda riksdagsbehandlingen.

Etanol

I motion 1984/85:2878 (c) påyrkas ett uttalande av riksdagen om alternativa
drivmedel. Den del av yrkandet som näringsutskottet tar upp här gäller
krav på att en introduktion av etanol som drivmedel i första hand borde
stimuleras genom att etanol producerad på inhemska råvaror befrias frän
skatt i likhet med andra inhemska bränslen.

SkU 1984/85:50 Bilaga 1

26

Näringsutskottet vill här först erinra om att utskottet har att ta ställning till
en rad motionsyrkanden rörande introduktion av etanol som drivmedel. De
behandlas i näringsutskottets betänkande NU 1984/85:30. Vidare noterar
utskottet att skatteutskottet skall behandla ytterligare ett antal motionsyrkanden
med samma syfte som det här aktuella.

I propositionen behandlas frågan om etanol som drivmedel i ett avsnitt
som rör introduktion av alternativa drivmedel. Föredragande statsrådets
överväganden (s. 214) mynnar ut i slutsatsen att ytterligare utredningsinsatser
erfordras när det gäller etanolens framtida roll inom transportsektorn. En
särskild utredning aviseras (s. 215) för att klarlägga förutsättningarna för
låginblandning av motoralkoholer i bensin. Regeringen har i mars i år
beslutat att tillkalla en parlamentarisk utredning.

Utredningen skall enligt pressmeddelande från industridepartementet
undersöka dels möjligheterna att använda olika motoralkoholer i ren form i
framför allt tyngre fordon, dels förutsättningarna för låginblandning av
motoralkoholer i bensin. Det gäller bl. a. att närmare klarlägga behovet av
kompletterande åtgärder i fordon och i distributionssystemet.

I första hand skall undersökas möjligheterna att producera motoralkoholer
ur inhemska råvaror. Det gäller bl. a. etanol ur spannmål och metanol
eller etanol ur cellulosa. En förutsättning för en sådan produktion anges vara
att motoralkoholerna kan produceras på ett konkurrenskraftigt sätt.

Utredningen skall även klarlägga konsekvenserna för olika samhällssektorer
vid en produktion av motoralkoholer, bl. a. konsekvenserna från
jordbruks-, beredskaps-, hälso- och miljösynpunkt. I uppdraget ingår också
att överväga olika förutsättningar för att få till stånd en introduktion av
motoralkoholer.

Näringsutskottet hälsar med tillfredsställelse att en allsidig utredning nu
kommer till stånd om användning av motoralkoholer som drivmedel, bl. a.
låginblandning av etanol i bensin. Härvid räknar utskottet med att frågan om
skattebefrielse för motoralkoholer producerade av inhemska råvaror kommer
att analyseras och övervägas som ett alternativ av utredningen, förutsatt
att dess samlade bedömning leder fram till slutsatsen att en introduktion på
ett eller annat sätt bör stimuleras av statsmakterna. Enligt näringsutskottets
uppfattning finns det inte för närvarande - utifrån enbart energi- och
industripolitiska utgångspunkter - skäl att föranstalta om skattebefrielse för
etanol producerad på inhemska råvaror. Det kan dock bli anledning för
regeringen att på nytt pröva frågan när ett allsidigt beslutsunderlag föreligger.

Näringsutskottet avstyrker sålunda motion 1984/85:2878 (c) i ifrågavarande
del.

SkU 1984/85:50 Bilaga 1

27

Små vattenkraftverk

Statens energiverk har, såsom redovisas i propositionen (s. 143 f.; bilagedelen
s. 298 f.), på regeringens uppdrag genomfört en utredning (1984:4) om
små vattenkraftverk. Verket föreslår i utredningen bl. a. att skattefrihet skall
ges för viss kraft producerad i anläggningar med en installerad generatoreffekt
under 100 kW. För närvarande ges skattefrihet under 50 kW för den som
inte yrkesmässigt distribuerar elkraft. För att tröskelverkningar skall undvikas
bör enligt energiverkets förslag en skattefri produktion om 0,4 GWh per
år medges för anläggningar med en effekt mindre än 1500 kW. Energiverkets
förslag grundar sig på vad energiskattekommittén har föreslagit i betänkandet
(SOU 1982:16) Skatt på energi.

I propositionen föreslås (s. 145; lagförslag s. 18) en ändring av 2 § andra
stycket a) lagen (1957:262) om allmän energiskatt. Förslaget innebär att
gränsen för skatteplikt för den som inte yrkesmässigt distribuerar kraft höjs
från 50 kW till 100 kW. Det motiveras av energipolitiska skäl. Vidare uppges
att en höjning av gränsen leder till ett obetydligt skattebortfall och en viss
skatteadministrativ förenkling. Däremot bör enligt regeringen inte något
bottenavdrag införas eftersom ett sådant skulle leda till ett betydande
skattebortfall och försvårad skatteadministration.

Det framgår av energiverkets rapport (s. 37) att energiskattekommittén
beräknade det statsfinansiella bortfallet (med då gällande skattesatser) av de
föreslagna åtgärderna till sammanlagt ca 5,5 milj. kr.

1 motion 1984/85:1147 (c) erinras om energiskattekommitténs förslag.
Motionärerna vill att riksdagen skall besluta att en elproduktion motsvarande
0,4 GWh per år och anläggning skall vara skattefri enligt det angivna
förslaget.

Näringsutskottet finner den av regeringen föreslagna skattelindringen väl
motiverad från energipolitiska utgångspunkter. Förslaget tillstyrks sålunda.

Näringsutskottet godtar vidare regeringens motivering till att den inte nu
föreslår något bottenavdrag för elektrisk kraft producerad i små vattenkraftverk.
Propositionen tillstyrks i ifrågavarande del. Därmed avstyrker
näringsutskottet motion 1984/85:1147 (c).

Skatt på viss vattenkraft

Fr. o. m. den 1 januari 1983 utgår en särskild skatt på elkraft som
produceras i vattenkraftverk (prop. 1982/83:50, SkU 1982/83:15, rskr.
1982/83:106). Skatten tas ut för elkraft som framställs inom landet i
vattenkraftverk med en installerad generatoreffekt av minst 1500 kW. Den är
2 öre per kWh om anläggningen har tagits i drift före år 1973 och 1 öre per
kWh om anläggningen har tagits i drift under åren 1973-1977. Kraft som
produceras i nyare anläggningar beskattas inte.

Två motioner (vpk) gäller denna skatt. Den ena tar sikte på att stimulera

SkU 1984/85:50 Bilaga 1

28

effektiviseringar av äldre vattenkraftverk. Den andra gäller bl. a. en höjning
av skattesatsen.

I motion 1984/85:2866 (vpk) begärs att riksdagen i en meningsyttring till
regeringen skall ansluta sig till vad som i motionen har anförts om dispens
från produktionsavgiften på vattenkraft. För att en önskvärd satsning på
effektiviseringar av äldre vattenkraftverk skall komma till stånd föreslår
motionärerna att dispens skall beviljas under en treårsperiod efter en
effektivisering.

I propositionen berörs särskilt frågan om reinvesteringar i äldre vattenkraftverk
(s. 142). Föredragande statsrådet anför att genomförda överläggningar
med företrädare för kraftindustrin och med den tillverkande industrin
samt en redovisning av Kraftsam har visat att de planerade reinvesteringar
som kraftföretagen har redovisat är av betydande omfattning och torde
komma till stånd utan ytterligare insatser från statsmakternas sida. Regeringen
kommer därför till slutsatsen att det för närvarande inte finns anledning
att från statsmakternas sida särskilt stimulera dessa investeringar.

Näringsutskottet gör mot bakgrund av de omständigheter som redovisas i
propositionen samma bedömning som regeringen i denna fråga. Något
initiativ av riksdagen av den art som motionärerna önskar finner näringsutskottet
inte motiverat för att få till stånd önskvärda reinvesteringar.
Motion 1984/85:2866 (vpk) avstyrks därför i här behandlad del.

Motion 1984/85:457 (vpk) innehåller krav på en höjning av den nuvarande
produktionsavgiften för äldre vattenkraftverk till 6 öre per kWh. Samtidigt
begärs förslag från regeringen om en beskattning av importerad elenergi som
motsvarar den föreslagna höjningen, dvs. 6 öre per kWh. Med mohvering i
samma motion framförs i motion 1984/85:458 (vpk) ytterligare önskemål
vilka delvis har ett direkt samband med de här behandlade motionsyrkandena.
Motion 1984/85:458 (vpk) behandlar näringsutskottet i betänkandet NU
1984/85:23.

Näringsutskottet avstyrkte förra året (NU 1983/84:30 s. 45) motionsyrkanden
med samma innebörd som de här aktuella. Vänsterpartiet kommunisternas
företrädare i utskottet reserverade sig. Riksdagen följde utskottet.

Näringsutskottet hänvisar till riksdagens tidigare ställningstagande och
kommer i fråga om skattens storlek till samma slutsats som förra året. Det
finns sålunda enligt utskottets uppfattning inte anledning för riksdagen att på
grundval av motion 1984/85:457 (vpk) hemställa hos regeringen om förslag
till ändring av den nu gällande skattesatsen.

Förslaget om en avgift på importerad vattenkraft får ses mot bakgrund av
att under år 1983 en viss mängd elkraft importerades från Norge samtidigt
som vatten spilldes förbi turbinerna i svenska vattenkraftverk.

Näringsutskottet anser liksom förra året (se NU 1983/84:30 s. 46) att den
förbindelse som medlemmarna i Kraftindustrins samarbetsorgan för samkörning
med Norge fr. o. m. den 1 januari 1984 har iklätt sig medför att syftet
med det här aktuella motionsyrkandet blir tillgodosett utan att någon

SkU 1984/85:50 Bilaga I

29

importavgift behöver införas. Enligt vad näringsutskottet inhämtat har också
överenskommelsen hittills hållits. Ifrågavarande del av motion 1984/85:457
(vpk) avstyrks således.

Avkopplingsbara elpannor

Centerpartiet begär i motion 1984/85:2878 att riksdagen skall besluta att
skattebefrielse för s. k. avkopplingsbar elkraft skall begränsas i enlighet med
vad som förordas i motionen.

Det är inte rimligt, anför motionärerna, att staten med skattefrihet
stimulerar en försening av det energisystem som enligt enhälligt beslut av
riksdagen skall införas så snabbt som möjligt, dvs. ett energisystem i
huvudsak baserat på inhemska och förnybara energislag. Skattefrihet borde
endast beviljas vid avkopplingsbara elleveranser där biobränsle inte är ett
realistiskt alternativ och för elpannor med en effekt på minst 3 MW. Motion
1984/85:1230 (c) från allmänna motionstiden har samma huvudsakliga syfte
som det nu berörda yrkandet i partimotionen.

Skatteutskottet har i slutet av förra året, med reservation av centerpartiets
företrädare i utskottet, avstyrkt ett liknande krav (SkU 1984/85:19 s. 17).
Riksdagen gick på skatteutskottets linje.

Nu gällande regler för återbetalning av energiskatt för elleveranser till
avkopplingsbara elpannor beslöts av riksdagen hösten 1983 (prop. 1983/
84:28, SkU 1983/84:9, rskr. 1983/84:96 och 97). Dessa regler innebär i
huvudsak att riksskatteverket får medge återbetalning av energiskatt för
avkopplingsbara elpannor med effekt större än 1 MW när av energibalansskäl
ingen oljebaserad kraftproduktion förekommer eller har förekommit
under en sammanhängande period av fem dygn. Verkningarna av nuvarande
regler för avkopplingsbar elkraft bör enligt riksdagsbeslutet utvärderas så,
att ställning kan tas under år 1987 till frågan om behovet av fortsatt
skatteåterbetalning.

I den nu föreliggande propositionen analyseras (s. 108 f.) frågan om
konkurrens mellan utnyttjande av avkopplingsbara elpannor och pannor
avsedda för inhemska bränslen. Analysen mynnar ut i följande slutsats
(s. 110). Utnyttjandet av avkopplingsbara elpannor är bra för värmeverkens
ekonomi, underlättar introduktionen av ny förbränningsteknik och förbättrar
möjligheterna till senare elproduktion i kraftvärmeverk. Det innebär inte
någon långsiktig bindning till elkraft.

Ytterligare erinras i propositionen (s. 209) om att utredningen (I 1984:02)
om el och inhemska bränslen (ELIN) har tillkallats för att belysa frågan om
konkurrens mellan elkraft och inhemska bränslen. Av utredningens delbetänkande
(Ds 11984:27) Oljeersättning-Konflikter-Lokala lösningar? framgår
att det enligt utredningens mening för närvarande inte finns skäl att
föreslå vare sig ytterligare subventioner på inhemska bränslen eller nya
restriktioner för att begränsa elanvändningen. Däremot anser utredningen

SkU 1984/85:50 Bilaga 1

30

att det kan finnas behov av en strukturering av oljeersättningen på såväl lokal
som regional nivå, så att den inte genomförs på ett sätt som strider mot de
långsiktiga målen för energipolitiken. Utredningen föreslår mot den bakgrunden
att regeringen tar initiativ till överläggningar med Svenska kommunförbundet,
med statens vattenfallsverk och övriga större kraftproducenter
och med företrädare för aktörerna inom den inhemska bränslesektorn.

Föredragande statsrådet anför bl. a. (s. 209) att de förordade överläggningarna
bör resultera i att kraftleverantörerna eller eldistributörerna, innan
en aktiv åtgärd för försäljning av elkraft vidtas, informerar och samråder med
det kommunala organ som har ansvar för kommunens energiplanering.

Näringsutskottet delar regeringens uppfattning att utnyttjande av avkopplingsbara
elpannor innebär en rad fördelar. Syftet med skatteåterbetalningen
är att åstadkomma att tillgänglig vattenkrafts- och kärnkraftsbaserad elproduktion
används så effektivt som möjligt. Det är samtidigt av stor vikt att
avkopplingsbar elkraft inte i större omfattning ersätter inhemska bränslen
eller negativt påverkar marknaden för sådana bränslen. Näringsutskottet
noterar med tillfredsställelse att regeringen särskilt följer denna fråga och är
beredd att vid behov ta initiativ till erforderliga åtgärder för att hindra en icke
önskvärd utveckling. Enligt riksdagens nyssnämnda beslut hösten 1983 skall
ställning tas år 1987 till frågan om behovet av fortsatt skatteåterbetalning.
Härutöver finns anledning att poängtera det samlade ansvaret hos kommuner
och eldistributörer att finna lösningar som möjliggör att användningen av
inhemska bränslen fortbestår samtidigt som elanvändning, när sådan är
ändamålsenlig, inte förhindras.

Mot bakgrund av vad näringsutskottet här har anfört finner utskottet inte
anledning för riksdagen att nu föranstalta om ändrade skatteregler för
avkopplingsbara elpannor. Ifrågavarande del av motion 1984/85:2878 (c)
avstyrks därför liksom motion 1984/85:1230 (c).

Stockholm den 11 april 1985

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Staffan Burenstam Linder (m), Rune
Jonsson (s), Sten Svensson (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s),
Per Westerberg (m), Birgitta Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Ivar
Franzén (c), Bo Finnkvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Sylvia Pettersson (s),
Hugo Bergdahl (fp) och Oswald Söderqvist (vpk).

SkU 1984/85:50 Bilaga 1

31

Avvikande meningar

1. Allmänna principer

Staffan Burenstam Linder, Sten Svensson, Per Westerberg och PerRichard
Molén (alla m) anser att den del av yttrandet under rubriken
Allmänna principer som börjar med ”Näringsutskottet ansluter” och slutar
med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet vill först framhålla att en förutsättning för att energipolitiken
skall kunna understödja arbetet på att skapa balans i samhällsekonomin
är att marknadsmässiga hänsyn tillåts spela den avgörande rollen vid
omvandlingen av energisystemet. Som anförs i motion 1984/85:559 (m) utgör
energibeskattningen för närvarande ett lapptäcke av olika skattesatser och
skattebefrielser. Den långtgående skattedifferentieringen har motiverats
från vitt skilda utgångspunkter utan någon bärande princip. Enligt näringsutskottets
mening bör energiskattesatserna i princip vara energilikformiga.
Eftersom drivmedelsbeskattningen fyller såväl energipolitiska som trafikpolitiska
syften torde dock avsteg från principen om energilikformighet kunna
accepteras för drivmedel. I den mån vissa energislag anses vara i behov av
speciella subventioner bör dessa redovisas öppet och inte få formen av
oredovisade skattebefrielser. Beskattning och dispensregler bör vidare
utformas så att den som har gjort en framgångsrik energibesparing inte
drabbas av högre skattesatser.

En förnyad översyn av hur olika energislag skall beskattas bör verkställas.
Därvid bör övervägas om energibeskattningen i någon form bör anpassas till
mervärdeskattesystemet i likhet med vad som tillämpas i andra västeuropeiska
länder.

2. Allmänna principer

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Oswald Söderqvist (vpk) anser
att den del av yttrandet under rubriken Allmänna principer som börjar med
”Näringsutskottet ansluter” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha
följande lydelse:

För att den positiva tendensen till ökad energihushållning och effektivare
energianvändning skall bestå är det enligt näringsutskottets uppfattning
nödvändigt att utformningen av skatter och avgifter på energi utgår från de
grundläggande principer för energipolitikens inriktning som anges i motion
1984/85:2878 (c).

Näringsutskottet föreslår att följande allmänna riktlinjer för beskattningen
av olika energikällor skall gälla. Importerade och miljökrävande energiråvaror
såsom kol och olja bör ha en energilikformig beskattning. Importerade
miljövänliga energikällor bör kunna få en viss ”miljörabatt”, innebärande att
skatten sätts lägre än vad en energilikformig beskattning skulle motivera.
Inhemska bränslen och alternativa drivmedel producerade av inhemska

SkU 1984/85:50 Bilaga 1

32

råvaror bör ej beskattas. Undantag från en energilikformig beskattning bör
kunna göras för drivmedel, med lägre beskattning när ekonomiskt rimliga
substitut saknas.

Av vad näringsutskottet här har anfört framgår att utskottet tillstyrker
motion 1984/85:2878 (c) i ifrågavarande del. Genom ett beslut av nu angiven
innebörd tillgodoses också väsentligen det grundläggande syftet med motion
1984/85:2368 (c).

3. Etanol

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Oswald Söderqvist (vpk) anser
att den del av yttrandet under rubriken Etanol som börjar med ”Näringsutskottet
hälsar” och slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Som framgår av motion 1984/85:2878 (c) finns det många tungt vägande
skäl för att i Sverige tillämpa låginblandning av etanol i motorbensin.
Sammanfattningsvis finns följande argument för en sådan etanolintroduktion.

Svensk etanol kan helt baseras på inhemska råvaror och en sådan
produktion stämmer helt med målsättningen att ersätta olja. En förbättrad
miljö erhålls i tätorterna genom att införande av blyfri bensin underlättas och
därmed möjliggör införande av katalytisk rening eller annan bättre teknik för
rening av bilavgaserna. Försörjningstryggheten ökar och livsmedelsberedskapen
förbättras. Sysselsättningen ökar med 2 000-3 000 nya arbetstillfällen
vid en produktion av ca 300 000 m3 etanol. Bytesbalansen förbättras.
Svensk industri får ökade möjligheter att exportera teknologi och kompletta
anläggningar.

Enligt näringsutskottets uppfattning bör introduktionen av etanol i första
hand stimuleras genom att etanol producerad av inhemska råvaror befrias
från skatt i likhet med andra inhemska bränslen. Utskottet anser att
riksdagen har tillräckligt underlag för att nu fatta ett principbeslut av här
angiven innebörd. Något ytterligare utredningsarbete behöver sålunda inte
inväntas. Motionen tillstyrks i här aktuell del.

4. Små vattenkraftverk

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Oswald Söderqvist (vpk) anser
att den del av yttrandet under rubriken Små vattenkraftverk som börjar med
”Näringsutskottet godtar” och slutar med ”motion 1984/85:1147 (c)” bort ha
följande lydelse:

Som både energiskattekommittén och statens energiverk har föreslagit bör
ett bottenavdrag införas samtidigt som effektgränsen höjs. Genom ett sådant
fribelopp undviks en omotiverad tröskelverkan som kan hämma ett effektivt
utnyttjande av små vattenkraftverk. Regeringen bör snarast återkomma med
ett förslag av här angiven innebörd. Näringsutskottet tillstyrker sålunda
motion 1984/85:1147 (c).

SkU 1984/85:50 Bilaga 1

33

5. Skatt på viss vattenkraft

Oswald Söderqvist (vpk) anser att den del av yttrandet under rubriken
Skatt på viss vattenkraft som börjar med ”Näringsutskottet gör" och slutar
med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1984/85:2866 (vpk) anser näringsutskottet
att statsmakterna bör stimulera effektiviseringar av äldre vattenkraftverk.
Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett förslag om
möjlighet till dispens från den här aktuella skatten på viss vattenkraft.

Motion 1984/85:457 (vpk) (=utskottet) följde utskottet.

Näringsutskottet anser att den nuvarande skattesatsen om 2 öre per kWh
inte är tillräcklig för att kraftbolagens övervinster av gamla vattenkraftverk
skall bringas ned till rimlig nivå. Som föreslås i motion 1984/85:457 (vpk) bör
därför införas en produktionsavgift på 6 öre per kWh för vattenkraftverk som
är mer än tio år gamla. Avgiften bör gälla för vattenkraftverk med en
installerad effekt över 1,5 MW.

Förslaget om ( = utskottet) svenska vattenkraftverk.

Det är enligt näringsutskottets uppfattning oacceptabelt att svenska
kraftbolag väljer att spilla vatten förbi sina vattenkraftverk samtidigt som
elkraft importeras från Norge. Oavsett vilka överenskommelser som har
ingåtts skapas de bästa garantierna för att detta inte skall upprepas om
importerad elenergi beläggs med en skatt av samma storlek som produktionsavgiften
för äldre vattenkraftverk. Såsom föreslås i motion 1984/85:457 (vpk)
bör således beskattningen av importerad elenergi uppgå till 6 öre per kWh.
Motion 1984/85:457 (vpk) tillstyrks sålunda i här behandlad del.

6. Avkopplingsbara elpannor

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Oswald Söderqvist (vpk) anser
att den del av yttrandet under rubriken Avkopplingsbara elpannor som
börjar med "Näringsutskottet delar" och slutar med "motion 1984/85:1230
(c)” bort ha följande lydelse:

En av huvuduppgifterna för energipolitiken är att medverka till att
omställningen av energisystemet från olja till förnybara och inhemska
energikällor kan fullföljas. Det är därför enligt näringsutskottets uppfattning
inte rimligt att staten, såsom sker med nu gällande regler för skattefrihet för
avkopplingsbara elpannor, stimulerar en försening av den omställning av
energisystemet som riksdagen i enighet har uttalat sig för. Utskottet anser att
regeringen målar upp en alltför positiv bild av verkningarna av att avkopplingsbara
elpannor utnyttjas. Det finns anledning att mycket starkare än vad
regeringen gör fästa uppmärksamheten på de problem som nuvarande regler
skapar för en snabb introduktion av inhemska bränslen. Näringsutskottet
delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion 1984/85:2878 (c) om
att skattereglerna nu snarast bör ändras så att de står i samklang med de

SkU 1984/85:50 Bilaga 1

34

övergripande energipolitiska målen. Skattefrihet för avkopplingsbara elpannor
bör beviljas endast när biobränsle inte är ett realistiskt alternativ och
elpannan har en effekt på minst 3 MW. Regeringen bör anmodas att utan
dröjsmål utarbeta ett förslag med denna innebörd och återkomma därmed
till riksdagen. Näringsutskottet tillstyrker sålunda ifrågavarande del av
motion 1984/85:2878 (c) liksom motion 1984/85:1230 (c).

Särskilt yttrande

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anför:

Centerpartiet har ett flertal gånger i motioner, reservationer och interpellationer
påpekat att vattenkraftsskatten har fått en olycklig utformning och
har hela tiden varit motståndare till den. Centerpartiet har vidare redovisat
en alternativ konstruktion av vattenkraftsskatten, som klart skulle främja
upprustning och effektivisering av befintliga vattenkraftverk. En komplettering
enligt vänsterpartiet kommunisternas förslag löser inte de grundläggande
problemen, varför vi inte har funnit skäl nog att biträda detta förslag.
Centerpartiet har tidigare hävdat att importerad vattenkraft borde beskattas
på samma sätt som inhemsk vattenkraft för att ”spill” av svensk vattenkraft
skall kunna undvikas. Kraftindustrin har förbundit sig att undvika sådant
”spill” som motiveras av billigare importström, och vi accepterar att avvakta
med ställningstagande i skattefrågan tills uppföljningen av överenskommelsen
med kraftindustrin har givit mer konkreta resultat.

SkU 1984/85:50

35

Jordbruksutskottets yttrande
1984/85:6 y

om ekonomiska styrmedel vid införande av katalytisk avgasrening och
blyfri bensin

Till skatteutskottet

Jordbruksutskottet beslöt den 9 april 1985 att till skatteutskottet - under
förutsättning av dess medgivande - med eget, avstyrkande yttrande överlämna
följande motionsyrkanden med anledning av proposition 1984/85:127 om
program mot luftföroreningar och försurning:

1984/85:2894, yrkandena 12, 13, 15,

1984/85:2896, yrkandena 1 och 2,

1984/85:2899, yrkande 5 och

1984/85:2902, yrkande 10 delvis.

I enlighet härmed får utskottet anföra följande.

Utsläppen från trafiken innehåller en rad hälso- och miljöfarliga ämnen.
Under de senaste åren har även bilavgasernas del i skulden till försurningen
och till de skogsskador som konstaterats rönt ökad uppmärksamhet. Enligt
propositionen är det angeläget att effektiva åtgärder vidtas för att minska
avgasutsläppen från vägtrafiken. Med hänsyn till den långa tid det tar att
införa effektiv avgasrening på hela bilparken bör beslut om åtgärder mot
avgasutsläppen fattas så snart som möjligt.

Regeringen lägger i propositionen fram en tidsplan för införande av
effektiv avgasrening varvid föreslås att de normer som tillämpas federalt i
USA sedan 1983 skall tillämpas. Dessa normer bygger på införande av
katalytisk avgasrening för bensindrivna bilar vilket i sin tur förutsätter
användande av blyfri bensin. Enligt tidsplanen skall avgasreningskraven
göras obligatoriska fr. o. m. 1989 års modeller. Kostnaden för avgasreningsaggregat
m. m. beräknas uppgå till 3 000 å 6 000 kr. per bil. Priset för blyfri
bensin beräknas ligga ca 10 öre över blybensinpriset.

Förslaget om skärpning av avgasreningsreglerna gäller enligt propositionen
under förutsättning att det vid tiden för propositionens framläggande
pågående internationella samarbetet med bl. a. Förbundsrepubliken Tyskland
fullföljs.

I motionerna 2894 yrkande 12, 2896 yrkande 1 och 2899 yrkande 5 yrkas att
introduktionen av blyfri bensin stimuleras genom skattelindring. Enligt
motionerna 2894 yrkande 15 och 2896 yrkande 2 bör ekonomiska styrmedel
(resp. skatterabatt) införas till förmån för avgasrenade fordon.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det av flera skäl är angeläget att
införandet av de nya reglerna i möjlig mån samordnas internationellt i flera
länder i Europa. Sedan propositionen lagts fram har emellertid en överenskommelse
träffats i EG:s ministerråd i avgasreningsfrågan. Denna överens -

SkU 1984/85:50 Bilaga 2

36

kommelse avviker i väsentlig mån från den lösning av problemet man tidigare
förordat från bl. a. förbundsregeringens sida. Det är därför nu osäkert om de
medlemsländer i EG som tidigare deltagit i samarbetet med Sverige och
andra länder om införande av obligatoriska avgasregler enligt USA 83-normerna kommer att genomföra dessa under de närmaste åren. Oaktat
detta finner utskottet att det för Sveriges del är angeläget att det program
regeringen föreslagit i möjligaste mån fullföljs. Utskottet utgår från att
regeringen överväger vilka möjligheter som föreligger att genomföra programmet
med obligatorium enligt den angivna tidtabellen och att alternativt
införa ett frivilligt system under en övergångstid varvid det torde bli
nödvändigt att införa ekonomiska styrmedel. Enligt vad utskottet erfarit
pågår redan ett arbete i detta syfte inom regeringskansliet. Samtidigt
fortsätter det internationella förhandlingsarbetet.

Med hänsyn till att avgasreningsfrågan således åter befinner sig i ett
känsligt förhandlingsskede och till att regeringen bereder ärendet bör
riksdagen enligt utskottets mening icke för närvarande göra något uttalande i
frågan. Motionerna avstyrks således i nu berört hänseende.

I motion 2894 yrkande 13 begärs skattefrihet för inhemskt producerad
etanol. Yrkandet avstyrks med hänvisning till att etanolfrågan åter skall
utredas.

Utskottet är heller icke berett tillstyrka motion 2902 yrkande 10 delvis, vari
begärs att flygbensin beskattas enligt samma regler som bilbensin.

Stockholm den 23 april 1985

På jordbruksutskottets vägnar
HANS WACHTMEISTER

Närvarande: Arne Andersson i Ljung (m). Grethe Lundblad (s). Hans
Wachtmeister (m). Gunnar Olsson (s). Sven Eric Lorentzon (m). Kerstin
Andersson (c). Margareta Winberg (s). Jens Eriksson (m). John Andersson
(vpk). Åke Selberg (s). Bengt Kronblad (s). Lennart Brunander (c). Ulf
Lönnqvist (s). Inga-Britt Johansson (s) och Lars Ernestam (fp).

Avvikande meningar

1. Arne Andersson i Ljung (m). Hans Wachtmeister (m). Sven Eric
Lorentzon (m). Kerstin Andersson (c). Jens Eriksson (m). Lennart Brunander
(c) och Lars Ernestam (fp) anser att

den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med "Med hänsyn” och
slutar med "berört hänseende" bort ha följande lydelse:

Såsom avgasreningsfrågan utvecklats genom det ovan återgivna EG -

SkU 1984/85:50 Bilaga 2

37

beslutet blir det än mer nödvändigt än tidigare att Sverige snarast inför
ekonomiska styrmedel för att påskynda övergången till blyfri bensin och till
bilar med effektiv avgasrening enligt USA 83-kraven. Utskottet tillstyrker
mot den bakgrunden motionerna 2894 yrkandena 12 och 15, 2896 yrkandena
1 och 2 och 2899 yrkande 5.

2. Kerstin Andersson och Lennart Brunander (båda c) anser att

den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med ”1 motion” och
slutar med ”skall utredas” bort ha följande lydelse:

1 motion 2893 yrkande 13 begärs skattefrihet för inhemskt producerad
etanol. Utskottet instämmer i motionärernas bedömning att en svensk
etanolproduktion måste komma i gång i större skala. En etanolinblandning
skulle kunna ge, förutom positiva miljöeffekter, tillgång till inhemsk energi,
sysselsättning och ett effektivt utnyttjande av resurser från jordbruket. Mot
denna bakgrund tillstyrker utskottet motionärernas yrkande att skatten på
inhemskt producerad etanol avskaffas.

3. John Andersson (vpk) anser att

den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med ”Utskottet är” och
slutar med ”sorn bilbensin” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att flygbränsle skall beskattas på samma sätt som bensin
för bilar. Utskottet tillstyrker således motion 2902 yrkande 10 delvis.

1

■

:

}jv*