SkU 1984/85:40

Skatteutskottets betänkande
1984/85:40

om avräkning av statliga fordringar vid återbetalning av skatt (prop.
1984/85:108)
Sammanfattning

Utskottet tillstyrker proposition 1984/85:108 om nya regler för avräkning
av allmänna fordringar vid återbetalning av skatt m. m.

I en reservation (m) yrkas att riksdagen med bifall till en motion avslår
propositionen och begär nytt förslag från regeringen.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1984/85:108 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,

2. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189),

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

6. lag om ändring i tullagen (1973:670),

7. lag om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags-och uppgiftsskyldighet
beträffande vissa uppdragsersättningar,

8. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

9. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare,

10. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).

I propositionen föreslås en utvidgning av det allmännas möjligheter att ta
i anspråk återbetalningar av skatter och avgifter för betalning av fordringar
som det allmänna har på den återbetalningsberättigade. Enligt nuvarande
bestämmelser kan en sådan avräkning göras i stort sett bara beträffande
fordringar på skatt eller avgift av samma slag som den skatt eller avgift som
skall återbetalas. Enligt förslaget skall avräkning kunna ske mot så gott
som alla fordringar på skatter, avgifter och böter som överlämnats till
kronofogdemyndigheten för indrivning.

Reformen innebär således att det allmänna i princip inte skall behöva
betala ut skatte- eller avgiftsbelopp till någon som står i skuld för skatter
eller avgifter. Reformen skall ses mot bakgrund av de växande svårigheterna
att få fordringar betalda genom exekutiva åtgärder och den utgör ett
viktigt led i strävandena att effektivisera kronofogdemyndigheternas arbete.

1 Riksdagen 1984/85. 6sami. Nr 40

SkU 1984/85:40

Bestämmelserna om det utvidgade avräkningsförfarandet har tagits in i
en särskild lag, benämnd lag om avräkning vid återbetalning av skatter och
avgifter. Beslut om avräkning skall enligt lagen meddelas av kronofogdemyndigheten.
Reformen föreslås träda i kraft den 1 maj 1985.

Propositionen innehåller också förslag till ändringar i skatteregisterlagen
(1980:343). Bl. a. föreslås på grundval av betänkandet (Ds Ju 1983:14)
Kontroll av leverantörer, som har lämnats av kommissionen mot ekonomisk
brottslighet, att enskilda skall ha möjlighet att få uppgift från skatteregistret
angående arbetsgivares registrering för inbetalning av källskatt och
arbetsgivaravgifter.

SkU 1984/85:40

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Förslag till

Lag om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Avräkning enligt denna lag skall göras från belopp som återbetalas
eller annars utbetalas på grund av bestämmelse i

1. uppbördslagen (1953:272),

2. lagen (1958:295) om sjömansskatt,

3. lagen (1968:430) om mervärdeskatt med undantag av 76a§,

4. tullagen (1973:670), tullförordningen (1973:979) eller lagen (1973:981)
om frihet från införselavgift,

5. lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande
vissa uppdragsersättningar,

6. lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (1981:691)
om socialavgifter eller lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare,

7. lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter eller författning
som anges i 1 kap. 1 § första stycket samma lag, i de fall då
utbetalningen ankommer på riksskatteverket, eller

8. lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt.

Vad som sagts i första stycket 7 gäller inte utbetalning enligt 27 § lagen
(1957:262) om allmän energiskatt, 6§ lagen (1961:372) om bensinskatt och
13 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.

2 § Tillkommer ett belopp som avses i 1 § någon mot vilken det allmänna
har en fordran, som är för indrivning registrerad i utsökningsregistret och
drivs in enligt bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272), tullagen
(1973:670) eller bötesverkställighetslagen (1979:189), skall från beloppet,
om inte annat följer av vad nedan sägs, avräknas så mycket som kan gå till
betalning av fordringen. Endast vad som överstiger det allmännas fordran
får utbetalas.

3 § Fråga om avräkning prövas av kronofogdemyndighet.

Den kronofogdemyndighet är behörig som enligt registreringen i utsökningsregistret
är tilldelad fordringen.

4 § En myndighet som har att utbetala ett belopp som avses i 1 § skall
undersöka om det allmänna har någon sådan fordran som avses i 2§.
Undersökning får dock underlåtas, om en tillämpning av avräkningsförfarandet
inte är försvarlig med hänsyn till kostnaderna för detta.

Visar en undersökning att det allmänna har en sådan fordran som avses i
2 §, skall kronofogdemyndigheten beredas tillfälle att göra avräkning. Detta
behövs dock inte om anstånd med betalning av fordringen beviljats med
anledning av besvär eller i avvaktan på rättelse.

5 § Kronofogdemyndigheten får underlåta avräkning

1. om anstånd med betalningen av det allmännas fordran beviljats med
anledning av besvär eller i avvaktan på rättelse,

2. om en tillämpning av avräkningsförfarandet inte är försvarlig med
hänsyn till kostnaderna för detta eller

3. om det i annat fall föreligger särskilda skäl att avstå från avräkning.

SkU 1984/85:40

6 § Avräkning får inte göras till betalning av en fordran som är preskriberad.

7 § Till den mot vilken det allmänna har en fordran som avses i 2§ skall
kronofogdemyndigheten sända underrättelse om att avräkning för betalning
av fordringen efter viss angiven dag kan komma att göras från sådana
belopp som avses i 1 §. Ett beslut om avräkning får inte meddelas innan
den angivna dagen löpt ut.

Underrättelse behövs inte, om den mot vilken det allmänna har sin
fordran saknar för kronofogdemyndigheten känd adress.

8 § Om beslut som kronofogdemyndigheten meddelar enligt denna lag
skall myndigheten sända underrättelse till den som beslutet gäller.

9 § Den omständigheten att ett beslut om avräkning meddelats utan att
bestämmelserna i 7 § första stycket iakttagits är inte grund för att upphäva
beslutet.

10 § Finner kronofogdemyndigheten att för mycket tagits i anspråk genom
avräkning på grund av att en före avräkningen gjord betalning av det
allmännas fordran inte beaktats eller fordringen av annan orsak varit
upptagen till ett för stort belopp, skall kronofogdemyndigheten besluta om
rättelse.

Den som på grund av rättelsen skall få tillbaka ett belopp skall även
erhålla ränta från utgången av den månad då beloppet kom kronofogdemyndigheten
till handa till och med den månad då beloppet utbetalas.
Räntan beräknas enligt en räntesats som motsvarar det av riksbanken
fastställda, vid varje tid gällande diskontot. Öretal som uppkommer vid
ränteberäkningen bortfaller. Ränta som understiger femtio kronor skall
inte utbetalas.

Utbetalning med anledning av rättelse görs av kronofogdemyndigheten.

11 § Kronofogdemyndighetens beslut får inte överklagas i den mån det
innebär att avräkning inte skall ske. 1 övrigt tillämpas i fråga om kronofogdemyndighetens
beslut enligt denna lag bestämmelserna i utsökningsbalken
om besvär över utmätning i allmänhet, i den mån inte annat följer av

125.

I mål som avses i första stycket förs det allmännas talan av riksskatteverket.

12 § Kronofogdemyndighetens beslut enligt denna lag gäller utan hinder
av att det inte har vunnit laga kraft. Hovrättens beslut gäller först sedan det
har vunnit laga kraft.

13 § Bestämmelserna i 10 § andra och tredje styckena skall tillämpas på
belopp, som överförts till kronofogdemyndigheten men på grund av beslut
av kronofogdemyndigheten i andra fall än som avses i 10 § första stycket
eller av hovrätten eller högsta domstolen inte skall tas i anspråk genom
avräkning.

14 § Skall ett avräknat belopp enligt beslut av kronofogdemyndigheten,
hovrätten eller högsta domstolen inte tas i anspråk genom avräkning, skall

SkU 1984/85:40

den som fått sin fordran helt eller delvis betald genom avråkningen överföra
beloppet till kronofogdemyndigheten.

15 § Kan för betalning av en i utsökningsregistret registrerad fordran
avräkning från belopp som avses i I § göras både enligt denna lag och enligt
annan författning, skall denna lag tillämpas.

Kan en myndighet enligt annan författning göra avräkning från belopp,
som avses i I §, för betalning av en fordran, som inte är registrerad i
utsökningsregistret, får myndigheten göra avräkningen utan hinder av att
förutsättningar föreligger för avräkning enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1985.

Har det allmännas fordran registrerats i utsökningsregistret före lagens
ikraftträdande, skall med underrättelse som avses i 7 § första stycket
jämställas av kronofogdemyndigheten utsänd anmaning att betala fordringen.

1 * Riksdagen 1984/85. 6 sami. Nr 40

SkU 1984/85:40

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 49 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt1 skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Överstiger ingående avdragsgill skatt enligt deklaration den utgående
skatten, återbetalar länsstyrelsen det överskjutande beloppet i den mån
kvittning icke skett enligt 17 § åttonde stycket.

Överstiger skatt som skattskyldig betalat för viss redovisningsperiod
skatt som fastställts eller anses fastställd, återbetalar länsstyrelsen det
överskjutande beloppet.

Den som i annat fall får nedsättning i eller befrielse från skatt som
avkrävts honom, återfår av länsstyrelsen vad han betalat för mycket.

Står den skattskyldige i skuld för
mervärdeskatt, har han vid återbetalning
enligt första, andra eller
tredje stycket rätt att återfå bara
vad som överstiger skulden och avgifter
som belöper på denna. Vad
som har sagts na gäller också när
den skattskyldige befinns ha till betalning
förfallen skald som avser

1. skatt enligt appbördslagen
(1953:272),

2. arbetsgivaravgift enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter eller,

3. avgift enligt lagen (1982:423)
om allmän löneavgift.

Fordran på överskjutande ingående skatt får ej särskilt överlåtas eller
utmätas.

Står den skattskyldige i skuld för
mervärdeskatt, har han vid återbetalning
enligt första, andra eller
tredje stycket rätt att återfå bara
vad som överstiger skulden och avgifter
som belöper på denna. / lagen
(1985:000) om avräkning vid
återbetalning av skatter och avgifter
finns också föreskrifter som
begränsar rätten till återbetalning.

I övrigt gäller uppbördslagens bestämmelser
om restitution av skatt i
tillämpliga delar beträffande återbetalning
av mervärdeskatt.

I övrigt gäller uppbördslagens
(1953:272) bestämmelser om restitution
av skatt i tillämpliga delar
beträffande återbetalning av mervärdeskatt.

Denna lag träder i kraft den I maj 1985.

1 Lagen omtryckt 1979:304.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 885.

2 Senaste lydelse 1984: 357.

SkU 1984/85:40

3 Förslag till

Lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189)

Härigenom föreskrivs i fråga om bötesverkställighetslagen (1979:189)

dels att 8 § skall upphöra att gälla.

dels att 9§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

I den mån betalning ej kan erhållas
med tillämpning av 7 eller <5§,
sker indrivning genom utmätning
eller införsel enligt vad som är föreskrivet
döram.

Föreslagen lydelse

I den mån betalning inte kan erhållas
med tillämpning av 7§ eller
lagen (1985:000) am avräkning vid
återbetalning av skatter och avgifter,
sker indrivning genom utmätning
eller införsel enligt vad
som är särskilt föreskrivet.

Denna lag träder i kraft den I maj 1985.

SkU 1984/85:40

4 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 68§ 5 mom. och 75a§ uppbördslagen (1953:
272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

68!

5 morn.2 Vad i 3 och 4 mom.
sägs äger motsvarande tillämpning,
då den som är berättigad att återbekomma
skatt har att erlägga sjömansskatt
eller bevillningsavgift för
särskilda förmåner och rättigheter
eller kupongskatt. Om tillämpning
av 4 mom. vid indrivning av böter.
vitén och belopp som förklarats förverkat
är föreskrivet i bötesverkställighetslagen
(1979:189).

5 mom. Vad i 3 och 4 mom.
sägs äger motsvarande tillämpning,
då den som är berättigad att återbekomma
skatt har att erlägga sjömansskatt
eller bevillningsavgift för
särskilda förmåner och rättigheter
eller kupongskatt.

! lagen (1985:000) om avräkning
vid återbetalning av skatter och avgifter
finns också föreskrifter som
begränsar rätten till återbetalning.

75 a §’

Har betalningsskyldighet enligt 75 § ålagts både arbetsgivare och arbetstagare
och vistas arbetstagaren på känd ort inom riket, får arbetsgivaren
krävas endast om det kan antagas att arbetstagaren har underrättats om sin
skyldighet att betala skattebeloppet.

Efterkommer arbetsgivaren inte anmodan att betala beloppet, får det
uttagas i den ordning som stadgas i fråga om indrivning av skatt. Införsel
får dock ej beviljas.

Arbetsgivare eller arbetstagare, som är skyldig att betala mot underlätet
skatteavdrag svarande belopp, skall också betala restavgift på beloppet.

Om arbetsgivare efter besvär Om arbetsgivare efter besvär
över lokal skattemyndighets beslut över lokal skattemyndighets beslut

har funnits inte vara ansvarig för
arbetstagares skatt, skall länsstyrelsen
till arbetsgivaren återbetala
skatt, som han har betalat för arbetstagaren,
samt betald restavgift.
På skattebeloppet beräknas restitutionsränta.
Står arbetsgivare i skuld
för restförd skatt eller arbetstagares
skatt, för vilken betalningsskyldighet
har ålagts honom, har han dock
rätt att få ut endast vad som över -

har funnits inte vara ansvarig för
arbetstagares skatt, skall länsstyrelsen
till arbetsgivaren återbetala
skatt, som han har betalat för arbetstagaren.
samt betald restavgift.
På skattebeloppet beräknas restitutionsränta.
I fråga om ränteberäkningen
gäller i tillämpliga delar bestämmelserna
i 69 § 2 mom.

Står arbetsgivare i skuld för restförd
skatt eller arbetstagares skatt.

' Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

2 Senaste lydelse 1979: 196.

3 Senaste lydelse 1979:489.

SkU 1984/85:40

stiger det obetalda skattebeloppet
och restavgift. I fråga om ränteberäkningen
gäller i tillämpliga delar
bestämmelserna i 69 § 2 mom.

för vilken betalningsskyldighet har
ålagts honom, har han dock rätt att
få ut endast vad som överstiger det
obetalda skattebeloppet och restavgift.
I lagen (1985:000) om avräkning
vid återbetalning av skatter
och avgifter finns också föreskrifter
som begränsar rätten till återbetalning.

Har arbetstagares skatt uttagits hos arbetsgivare, skall, om indrivningskvitto
överlämnas till arbetsgivaren, nämnda förhållande anmärkas på
indrivningskvittot.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1985.

SkU 1984/85:40

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att i lagen (1958:295) om sjömansskatt1 skall
införas ett nytt moment, 36§ 5 morn., av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

36 §

5 mom. / lagen (1985:000) om
avräkning vid återbetalning av
skatter och avgifter finns föreskrifter
som begränsar rätten till återbetalning
enligt 1—3 mom.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1985.

1 Lagen omtryckt 1970:933.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.

SkU 1984/85:40

6 Förslag till

Lag om ändring i tullagen (1973:670)

Härigenom föreskrivs att 22 § tullagen (1973:670) skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §'

Har tullskyldig inbetalat tull eller annan införselavgift med högre belopp
än han rätteligen har att erlägga, återbetalas överskjutande belopp. Motsvarande
gäller när han inbetalat tull eller annan införselavgift trots att
avgift ej skall utgå. Har med stöd av 5§ tullförordningen (1973:979) meddelats
förordnande att tull inte skall utgå för vara av visst slag återbetalas
inbetalat tullbelopp. Belopp, som den tullskyldige kan dra av enligt lagen
(1968:430) om mervärdeskatt, återbetalas dock ej.

På belopp som återbetalas utgår ränta. Ränta utgår även på ränta enligt
20 § som återbetalas. Vid ränteberäkningen tillämpas bestämmelserna i
20 a § första stycket. Räntan skall dock beräknas utan tillägg av där angivna
procentenheter. Ränta utgår från utgången av den månad under
vilken beloppet erlagts till och med den månad då beloppet utbetalats.

Har beslut, som föranlett ränta enligt andra stycket, ändrats på sådant
sätt att ränta icke skulle ha utgått eller skulle ha utgått med lägre belopp,
skall den tullskyldige återbetala vad han sålunda uppburit för mycket.
Bestämmelserna i denna lag om tull och annan införselavgift gäller därvid i
tillämpliga delar.

Vid återbetalning till den tullskyl- Vid återbetalning till den tullskyldige
får avdrag göras för till betal- dige får avdrag göras för till betalning
förfallen tull eller avgift som ning förfallen tull eller avgift som

den tullskyldige har att erlägga till den tullskyldige har att erlägga till

tullverket. tullverket. I lagen (1985:000) om

avräkning vid återbetalning av
skatter och avgifter finns också föreskrifter
som begränsar rätten till
återbetalning.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1985.

1 Senaste lydelse 1983:981.

SkU 1984/85:40

7 Förslag til)

Lag om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet
beträffande vissa uppdragsersättningar

Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet
beträffande vissa uppdragsersättningar skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om uppdragsgivaren eller den
uppgiftsskyldige efter besvär funnits
icke vara ansvarig för ett belopp,
skall länsstyrelsen återbetala
det belopp och den avgift som har
betalats. På det återbetalda beloppet
skall restitutionsränta beräknas
enligt 69 § 2 mom. uppbördslagen
(1953:272). Om uppdragsgivaren
eller den uppgiftsskyldige står i
skuld för skatt enligt uppbördslagen,
mervärdeskatt, arbetsgivaravgift
enligt lagen (1981:691) om socialavgifter
eller avgift enligt lagen
(1982:423) om allmän löneavgift,
har denne dock rätt att återfå bara
vad som överstiger de obetalda
skatterna eller avgifterna och de
räntor eller avgifter som belöper på
dessa.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1985.

' Senaste lydelse 1983: 856.

SkU 1984/85:40

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 7§ lagen (1984:151) om punktskatter
och prisregleringsavgifter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.
7 §

Från överskjutande belopp enligt
6§ skall före utbetalning avräknas
skatt för vilken den skattskyldige
står i skuld hos beskattningsmyndigheten.
Skattebelopp som den
skattskyldige har fått anstånd med
att betala enligt 5 § skall dock inte
avräknas.

Från överskjutande belopp enligt
6 § eller annai belopp som utbetalas
på grund av bestämmelse i denna
lag skall före utbetalning avräknas
skatt för vilken den skattskyldige
står i skuld hos beskattningsmyndigheten.
Skattebelopp som
den skattskyldige har fått anstånd
med att betala enligt 5 § skall dock
inte avräknas.

I lagen (1985:000) om avräkning
vid återbetalning av skatter och avgifter
finns också föreskrifter som
begränsar rätten till utbetalning.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1985.

SkU 1984/85:40

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare

Härigenom föreskrivs att 25 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 §

Om en arbetsgivare står i skuld för arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift
enligt 1 § lagen (1982:423) om allmän löneavgift, skatt enligt uppbördslagen
(1953:272) eller mervärdeskatt, har denne rätt att av det belopp som skall
restitueras enligt denna lag återfå bara vad som överstiger de obetalda
avgifterna eller skatterna och de räntor eller avgifter som belöper på dessa.

/ lagen (1985:000) om avräkning
vid återbetalning av skatter och avgifter
finns också föreskrifter som
begränsar rätten till restitution.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1985.

SkU 1984/85:40

10 Förslag till

Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 1, 7, 10 och 12 §§ skatteregisterlagen (1980:
343)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 f

För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av automatisk
databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och ett
regionalt skatteregister för varje län.

Registren skall användas vid beskattning för

1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande fysiska
och juridiska personer,

2. planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan kontrollverksamhet,

3. inkomst- och förmögenhetstaxering samt bestämmande av pensionsgrundande
inkomst,

4. bestämmande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen (1953: 272)
och lagen (1968:430) om mervärdeskatt samt avgift enligt lagen (1982:423)
om allmän löneavgift och lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare.

Registren skall dessutom användas
för avräkning enligt lagen
(1985:000) om avräkning vid återbetalning
av skatter och avgifter.

Det centrala skatteregistret skall också användas för utredningar i kronofogdemyndigheternas
exekutiva verksamhet och för riksskatteverkets
tillsyn enligt lagen (1974: 174) om identitetsbeteckning för juridiska personer
m.fl.

7 §3

För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och
6§§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.

1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag som avses i
25 § 8) taxeringslagen (1956:623).

2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxerings- eller mervärdeskattebesök
eller annat sammanträffande enligt 31 § 2 mom. tredje
stycket taxeringslagen eller 26 a § lagen (1968:430) om mervärdeskatt. För
varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets
beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för
skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet
har fullgjorts.

' Lagen omtryckt 1983: 143.
: Senaste lydelse 1984: 860.

•’ Senaste lydelse 1984: 1058.

SkU 1984/85:40

3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgifter som
behövs för att bestämma skatt enligt uppbördslagen (1953:272) och lagen
om mervärdeskatt eller avgift enligt lagen (1982:423) om allmän löneavgift
och lagen (1984: 668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare samt
uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter
eller avgifter.

4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till sådant beslut som enligt
lag eller förordning skall antecknas i skattelängd.

5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och med
betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att laga
förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.

6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.

7. Uppgifter som skall lämnas i självdeklaration i sammanställningarna
för statlig och kommunal inkomstskatt samt i förmögenhetsredovisningen
om skattepliktig förmögenhet.

8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet, samt
uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.

9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet,
uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om ackord, likvidation
eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.

10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.

11. Uppgift om telefonnummer 11. Uppgift om telefonnummer,

samt särskild adress för skattse- särskild adress för skattsedelsför delsförsändelse.

sändelse sami namn, adress och te lefonnummer

för ombud.

12. Uppgift från kontrolluppgift enligt 37 § 1 mom. 1-3, 3b-3f, 4 och 8
samt 42 § 1 mom. och 3 mom. första stycket taxeringslagen samt från sådan
särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

13. Uppgift om beteckning, tax- 13. Uppgift om beteckning, kö eringsvärde,

delvärde och beskatt- peskilling, taxeringsvärde, del ningsnatur

för fastighet som ägs el- värde, beskattningsnatur, typ av

ler innehas av personen, andelens fång och tidpunkt för fånget för fasstorlek
om fastigheten har flera tighet som ägs eller innehas av perägare
samt sådan uppgift om fas- sonen, andelens storlek om fastig tigheten

som behövs för bedömning heten har flera ägare, sådan uppgift

huruvida inkomst av fastigheten om fastigheten som behövs för beskall
beräknas med tillämpning av domning huruvida inkomst av fas 24

§ 2 mom. kommunalskattelagen tigheten skall beräknas med

(1928:370) och uppgift om intäkt tillämpning av 24 § 2 mom. kom som

har beräknats med tillämpning munalskattelagen (1928:370) och

av nämnda lagrum samt övriga upp- uppgift om intäkt som har beräk gifter

som behövs för beräkning av näts med tillämpning av nämnda

statlig fastighetsskatt. lagrum, övriga uppgifter som be hövs

för beräkning av statlig
fastighetsskatt samt uppgift som
behövs för värdering av bostad på
fastighet.

14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för
planerat taxerings- eller mervärdeskattebesök eller annat sammanträffan -

SkU 1984/85:40

de enligt 31 § 2 mom. tredje stycket taxeringslagen eller 26a§ lagen om
mervärdeskatt.

15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare.

16. Uppgift om bruttointäkt av tjänst och dennas fördelning på olika
kategorier av tjänst samt summan av avdrag från intäkten och dennas
fördelning på kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats å ena sidan
och övriga kostnader å andra sidan.

17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.

18. Uppgift angående varulager, resultat av bruttovinstberäkning, annan
beräkning av relationstal eller liknande, nettointäkt eller underskott av
förvärvskälla med angivande av den del därav som belöper på delägare,
skönsmässig beräkning, belopp som under beskattningsåret har stått till
förfogande för levnadskostnader, varuuttag, totala bilkostnader samt privat
andel därav, bilförmån, bostadsförmån eller annan sådan förmån,
avsättning till fond, investeringsreserv eller liknande, insättning på skogskonto
eller liknande, nedskrivning av fordringar samt av- och nedskrivning
med högsta möjliga belopp, dock endast uppgift om att här angivet förhållande
föreligger och om belopp, procenttal eller årtal.

19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.

20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift.

21. Uppgift om bosätlningsland
och tidpunkt för byte av bosättningsland.

10 §4

Terminalåtkomst till uppgifter i register enligt denna lag får finnas endast
för de ändamål som anges i 1 § och i den utsträckning i övrigt som anges i
andra-femte styckena.

Länsstyrelse och lokal skattemyndighet får ha terminalåtkomst till uppgifter
som avses i 5 och 6§§, 7§ 1-6, 9, 13, 15 och 17 samt de uppgifter
därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och dubblettskattsedel.

Länsstyrelse och lokal skatte- Länsstyrelse och lokal skattemyndighet
får vidare ha terminalåt- myndighet får vidare ha terminalåtkomst
till uppgifter som avses i 7§ komst till uppgifter som avses i 7§

7, 8, 10-12, 14, 18 och 20 och som 7, 8, 10-12, 14, 18, 20 och 21 och

hänför sig till länet. som hänför sig till länet eller gäller

skattskyldig som taxeras i länet.

Riksskatteverket får ha terminal- Riksskatteverket får ha terminalåtkomst
till uppgifter som avses i 5 åtkomst till uppgifter som avses i 5

och 6§§ samt 7§ 1-15, 17, 18 och och 6§§ samt 7§ 1-15, 17, 18, 20

20. och 2/.

Kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till det centrala skattere gistret

i fråga om uppgifter enligt 5 och 6 §§ samt 7 § 1, 3 och 4. Kronofog demyndighet

i det län där ett mål är registrerat för exekutiva åtgärder får
vidare ha sådan terminalåtkomst i fråga om uppgifter enligt 7 § 7, 8, 12 och

4 Senaste lydelse 1984: 1057.

SkU 1984/85:40

13. Terminalåtkomsten lar avse den som är registrerad som gäldenär hos
kronofogdemyndighet eller make till gäldenären eller annan som sambeskattas
med gäldenären. I fräga om uppgifter enligt 7 S I får lerminalätkomsten
avse också den som är delägare i fämansföretag där någon som
avses i tredje meningen ar delägare.

Utan himler ar i iul sinn är föreskrivet
i annan Ian Jär frän register
enlin1 denna Ian uppgift sorn avses i
5 § första stycket 1, 2 oell 7 oell 6 $
första stycket I och 2 samt uppnifl
om slån “v näringsverksamhet och
om beslut om likvidation eller konkurs
lämnas ut till enskild om det
inte av särskild anledninn kan antas
all den registrerade eller nänon
honom närstående lider men om
uppnifl en röjs.

Från register enlin t denna Ian får
ulan hinder av vad som är föreskrivet
i annan Ian lill enskild lämnas
ut nedan angivna uppgifter, om det
inte av särskild anledninn kan antas
att den registrerade eller någon
honom närstående lider men om
uppgiften röjs.

De uppgifter sorn får lämnas ut

är

1. uppgift sorn avses i 3# Järsta
stycket 1, 2 eller 7.

2. uppgift som avses i 6 § första
stycket I eller 2.

3. uppgift om slag av näringsverksamhet
eller om beslut om likvidation
eller konkurs samt

4. uppgift om registrering av
skyldighet att inbetala innehållen
preliminär A-skatt eller arbetsgivaravgift.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 7, 10 och 12 SS. två veckor efter den
dag, då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk
författningssamling, och såvitt avser 1 S den I maj 1985.

5 Senaste lydelse 1983: 143.

SkU 1984/85:40

Motionen

1984/85:2843 av Knut Wachtmeister m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen med avslag på propositionen begär att
regeringen skall återkomma med förslag som beaktar motionärernas synpunkter
om att förbättrade indrivningsmöjligheter skall komma alla borgenärer
tillgodo samt att förlängda handläggningstider bör undvikas.

Utskottet

I propositionen föreslås att återbäring av skatt m. m. skall kunna avräknas
mot restförda skatter m. m. i större utsträckning än f. n. De återbetalningar
som skall ingå i avräkningsförfarandet omfattar skatter och avgifter som tas
ut enligt uppbördslagen, sjömansskatt, mervärdeskatt, skatt eller avgift
enligt vissa punktskatteförfattningar, tullar m. m., arbetsgivaravgift enligt
lagen om socialavgifter och allmän löneavgift. Sådana återbetalningar skall
— under vissa förutsättningar — kunna avräknas mot fordringar som omfattas
av bestämmelserna i uppbördslagen, tullagen eller bötesverkställighetslagen
och som överlämnats till kronofogden för indrivning. Förslaget innebär att
nuvarande avräkningsmöjligheter utvidgas så att återbetalningar i större
utsträckning än f. n. skall kunna avräknas mot fordringar på böter och skatt
eller avgift av annat slag än som skall återbetalas.

I motion 2843 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkas avslag på propositionen.
Förslaget innebär enligt motionärernas uppfattning att staten prioriteras
till förfång för andra fordringsägare och att olägenheter uppkommer i
form av förlängda handläggningstider och fördröjda utbetalningar. Motionärerna
anser också att bestämmelserna blivit alltför omfattande genom att
avse även sådant som t. ex. hundskatt, felparkeringsavgift, tullar, böter och
utländska skatter.

Utskottet vill i likhet med departementschefen framhålla att andra
fordringsägare än staten kan kvitta en fordran mot en skuld oavsett om
fordringen har något samband med skulden eller ej. De begränsningar som
gäller för staten i detta hänseende grundar sig närmast på praktiska skäl, och
de gränser som bör dras mellan avräkningsbara och ej avräkningsbara
fordringar och skulder bör enligt utskottets uppfattning bedömas med denna
utgångspunkt. Som anförs i propositionen innebär redan nuvarande avräkningsbestämmelser
att den utbetalande myndigheten undersöker om den
utbetalningsberättigade hos kronofogdemyndigheten häftar för vissa närmare
angivna skatter, avgifter eller böter. Att denna kontroll enligt förslaget
skall avse även vissa andra restförda belopp av liknande slag torde enligt
utskottets uppfattning inte behöva medföra något nämnvärt merarbete eller
någon ytterligare fördröjning av utbetalningarna. Som anförs i propositionen
har också tillgången på moderna tekniska hjälpmedel skapat förutsättningar
för förbättrade rutiner, och även i sådana fall då ADB-teknik inte kommer
att användas torde möjligheter finnas att ordna en praktisk och smidig

SkU 1984/85:40

avräkningskontroll. I sammanhanget bör också nämnas att en avräkning
skall underlåtas om en tillämpning av de nya reglerna inte är försvarlig med
hänsyn till kostnaderna för förfarandet.

Med anledning av vad som i övrigt anförs i motionen vill utskottet tillfoga
att utländska skatter inte omfattas av förslaget i propositionen.

Utskottet finner att bärande invändningar inte har anförts mot de
föreslagna reglerna. Enligt utskottets uppfattning strider det mot det
allmänna rättsmedvetandet att staten i vissa fall betalar tillbaka skatter och
avgifter trots att man samtidigt har förfallna motfordringar. Med hänsyn
härtill och till de rationaliseringar som kan uppnås vid indrivningen tillstyrker
utskottet att förslaget genomförs. Utskottet avstyrker således motionen.

När propositionen avlämnades bedömde departementschefen att de nya
reglerna skulle kunna träda i kraft den 1 maj 1985. Samtidigt var avsikten att
regeringen i en särskild proposition skulle lägga fram förslag till författningsreglering
av exekutionsväsendets ADB-system — REX-systemet - som
skulle träda i kraft senast vid samma tillfälle som avräkningslagen. Nu har
framkommit att detta inte hinns med. Utskottet har också erfarit att en viss
tid behövs efter det kommande riksdagsbeslutet rörande avräkningsreglerna
för att bygga upp system och rutiner för kommunikationen mellan restitutionsmyndigheterna
och kronofogdemyndigheterna och för förberedelser av
förfarandet i övrigt. Ikraftträdandet bör därför lämpligen uppskjutas till den
1 september 1985. Med denna ändring tillstyrker utskottet propositionen i nu
behandlade delar.

Propositionen innehåller också vissa förslag rörande skatteregisterlagen
som inte har samband med den nyss behandlade frågan. Utskottet har inte
något att erinra mot dessa förslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:108 och av vad
utskottet anfört samt med avslag på motion 1984/85:2843 med den
ändringen antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,

2. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189),

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

6. lag om ändring i tullagen (1973:670),

7. lag om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet
beträffande vissa uppdragsersättningar,

8. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

9. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare,

SkU 1984/85:40

10. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)
att ikraftträdandet av lagarna förskjuts från den angivna tidpunkten
”den 1 maj 1985” till ”den 1 september 1985”.

Stockholm den 26 februari 1985

På skatteutskottets vägnar
KNUT WACHTMEISTER

Närvarande: Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talman
Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg (s), Hagar Normark (s), Bo
Lundgren (m), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell
Johansson (fp), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s)*, Bruno Poromaa (s),
Karl-Anders Petersson (c) och Erkki Tammenoksa (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1. Knut Wachtmeister, förste vice talman Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren
och Karl Björzén (alla m) anser:

dels att utskottets yttrande fr. o. m. det avsnitt som börjar på s. 19 med
”Utskottet vill” bort ha följande lydelse:

Enighet råder om att de indrivningsmöjligheter som en avräkning av
restituerade medel innebär bör kunna utnyttjas så effektivt som möjligt. Som
anförs i motionen kan emellertid allvarliga invändningar riktas mot det
förslag som regeringen nu lägger fram. Vid remissbehandlingen har bl. a.
anmärkts att de föreslagna åtgärderna gynnar staten framfört andra borgenärer.
Utskottet instämmer i denna kritik. En förbättrad indrivning bör komma
alla borgenärer tillgodo och inte ensidigt gynna statsmakterna. Därtill
kommer att förslaget enligt utskottets uppfattning är alltför omfattande
genom att inbegripa även kommunala fordringar såsom hundskatt och
felparkeringsavgift. Det kan därför befaras att förslaget skapar onödigt
krångel och osäkerhet med förlängda handläggningstider och fördröjda
utbetalningar som en följd. Som bankinspektionen anfört i sitt remissyttrande
är det sannolikt att ett stort antal helt normala utbetalningar skulle
fördröjas. Den ökade byråkrati och de andra olägenheter som förslaget
skulle medföra uppvägs inte enligt utskottets uppfattning av de väntade
förbättringarna av indrivningen. Dessa förbättringar har enligt propositionen
grovt uppskattats till ca 100milj. kr., ett belopp som bör sättas i relation
till de årliga utbetalningarna på ca 50 miljarder kronor och de skatt- och
avgiftsskyldigas sammanlagda skuldbelopp, drygt 15 miljarder kronor.

Utskottet finner således att det aktuella förslaget inte bör genomföras i
föreliggande skick. Regeringen bör i stället återkomma med ett nytt förslag

SkU 1984/85:40

som tillgodoser kraven på förbättrade indrivningsmöjligheter för samtliga
borgenärer, samtidigt som förlängda handläggningstider undviks.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2843 och med avslag på
proposition 1984/85:108 begär att regeringen återkommer med
nytt förslag om förbättrade indrivningsmöjligheter som kommer
alla borgenärer tillgodo och som undviker förlängda handläggningstider.

minab/gotab Stockholm 1985 82136