SkU 1984/85:28

Skatteutskottets betänkande
1984/85:28

om kulturarbetarnas skatteförhållanden m. m. (prop. 1984/85:93)
Sammanfattning

I betänkandet behandlas en proposition om kulturarbetarnas skatteförhållanden
som bygger på kulturskattekommitténs slutbetänkande (SOU
1983:53) Kulturarbetare och uppfinnare, skatter och avgifter. Utskottet
tillstyrker propositionen och avstyrker de med anledning av propositionen
väckta motionerna. Yrkanden i ett antal motioner från allmänna motionstiden
i år, avseende bl. a. inkomstutjämning för främst professionella idrottsmän,
avstyrks också. Två motioner från förra riksmötet med yrkanden att
konstnärsstipendier skall hänföras till A-inkomst är tillgodosedda genom
propositionen och har därför inte heller ansetts böra föranleda någon åtgärd.

Mot utskottsbeslutet har anmälts fyra reservationer. Av dessa är två
gemensamma för (m), (c) och (fp). En har avlämnats av (c) och (fp) och en av
(m). Vidare har (c) och (fp) lämnat ett särskilt yttrande.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1984/85:93 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

I propositionen behandlas ett antal skattefrågor för kulturarbetare och
andra rörelseidkare.

Ett av förslagen innebär att vissa utgifter från tiden innan en verksamhet
utvecklats till rörelse skall få dras av i efterhand. Utgifterna skall hänföra sig
till samma år som rörelsen påbörjades eller det närmast föregående året.
Förslaget gäller alla rörelseidkare men är av särskild betydelse för kulturarbetare
och uppfinnare.

Ett annat förslag gäller möjligheten för kulturarbetare och andra rörelseidkare
att få avdrag för arbetslokal i den egna bostaden och innebär en
utvidgning av avdragsrätten. Avdrag skall sålunda medges inte bara om en
särskild lokal inrättats i bostaden för rörelsen utan också om minst 800
timmars arbete utförts i bostaden under året. I det senare fallet medges
schablonmässigt avdrag med 2 000 kr. resp. 4000 kr. beroende på om arbetet
utförts i egen fastighet eller i en hyresrätts- eller bostadsrättslägenhet. Vidare
föreslås att ett tillägg skall göras i lagtexten för att markera den betydelse
resor har i kulturarbetarnas verksamhet.

1 Riksdagen 1984185. 6 sami. Nr28

SkU 1984/85:28

2

I propositionen föreslås också att all inkomst av tjänst skall utgöra
A-inkomst. Förslaget innebär förbättringar för bl. a. kulturarbetare som
mottar bidrag och stipendier från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden.

I propositionen konstateras slutligen att det i många fall brister i
handläggningen av kulturarbetarnas deklarationer. Det förutsätts att taxeringen
i fortsättningen skall bli mer enhetlig genom ökad information och
överföring av deklarationer till taxeringsnämnder med särskild sakkunskap.

De ändrade skattereglerna avses gälla fr. o. m. 1986 års taxering.

Lagförslagen har följande lydelse.

SkU 1984/85:28

3

1 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunaiskattelagen (1928: 370)
dels att punkterna 11 och 20 av anvisningarna till 29 § skall ha nedan
angivna lydelse,

dels att i anvisningarna till 29 § skall införas två nya punkter, 12 och
18b, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 29 §

ll.1 Punkt I sjunde stycket av anvisningarna
till 22 § tillämpas också
beträffande inkomst av rörelse.

11. Har som arbetsrum för rörelsen
använts sådan del av den skattskyldiges
bostad som särskilt inrättats
för ändamålet, medges avdrag
för skälig del av bostadskostnaden.

Även om särskilt arbetsrum inte
inrättats medges avdrag för bostadskostnad
om arbete utförts i
bostaden minst 800 timmar under
beskattningsåret. Vid beräkning av
antalet timmar beaktas endast arbete
som det med hänsyn till verksamhetens
art varit motiverat att
utföra i bostaden. 1 timantalet får
jämte arbete för rörelsen även inräknas
tillfälligt arbete som har
nära samband med rörelsen men är
att hänföra till tjänst. Arbete som
utförts av den skattskyldiges barn
tillgodoräknas endast om barnet
fyllt 16 år och arbete som utförts av
den skattskyldiges make endast om
makarna drivit rörelsen gemensamt.
Avdrag medges med 2000
kronor om arbetet utförts i bostad
på den skattskyldiges egen eller
hans makes fastighet och med 4 000
kronor i annat fall. Omfattar beskattningsåret
annan tid än tolv
månader jämkas timantalet och avdragsbeloppet
med hänsyn härtill.

Den omständigheten att avdrag
medgetts enligt andra stycket för
kostnad för bostad på egen fastig -

1 Senaste lydelse 1981:295.

SkU 1984/85:28

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4

het, medför inte att fastigheten vid
tillämpning av 24, 25 och 29 §§
skall anses använd i rörelsen.

12.2 Vid utövande av litterär,
konstnärlig eller därmed jämförlig
verksamhet kan resor ingå som ett
naturligt led i verksamheten. Kostnaderna
för sådana resor är avdragsgilla
i den mån de inte utgör
personliga levnadskostnader.

18 b. En fysisk person som driver
rörelse har rätt till avdrag i efterhand
för utgifter i verksamheten
före rörelsens påbörjande. Avdraget
får avse utgifter under det år då
rörelsen påbörjades och det närmast
föregående året, såvida rätt
till omedelbart avdrag skulle ha förelegat
om verksamheten redan under
denna tid haft karaktär av rörelse.

Vid beräkningen av avdraget
skall utgifterna minskas i den mån

1) avdrag för utgifterna har
gjorts i annan förvärvskälla,

2) utgifterna inräknats i anskaffningsvärdet
för tillgångar vilka tillförts
rörelsen när denna påbörjades
eller

3) inkomster som inte tagits upp
till beskattning har uppkommit i
verksamheten under den tid som
avses i första stycket.

Har avdraget inte kunnat helt utnyttjas
vid taxeringen för det första
beskattningsåret, får resterande
belopp dras av vid taxeringen för
något eller några av de fem följande
beskattningsåren. Avdrag
medges inte för något beskattningsår
med så högt belopp att underskott
uppkommer i förvärvskällan.

Avdrag medges endast i den mån
den skattskyldige visar att förutsättningar
för avdrag föreligger.

2 Nuvarande punkt 12 av anvisningarna till 29 § föreslås upphävd i prop.
1984/85:70.

SkU 1984/85:28

Nuvarande lydelse

20.3 Punkt 11 av anvisningarna
till 22 § äger motsvarande tillämpning
beträffande inkomst av rörelse.

5

Föreslagen lydelse

20. Punkt I sjunde stycket och
punkt 11 av anvisningarna till 22 §
tillämpas också på inkomst av rörelse.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och
tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

3 Senaste lydelse 1975: 259.

1* Riksdagen 1984/85. 6 sami. Nr 28

SkU 1984/85:28

6

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 9 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §

3 morn.2 Inkomst utgör A-inkomst eller B-inkomst enligt följande.

Med A-inkomst förstås inkomst Med A-inkomst förstås inkomst
av tjänst, dock icke periodiskt un- av tjänst samt inkomst av jord derstöd

eller därmed jämförlig peri- bruksfastighet och rörelse om den

odisk intäkt som avses i 31 § kom- skattskyldige varit verksam i för munalskattelagen,

samt inkomst av värvskällan i ej blott ringa omfatt jordbruksfastighet

och rörelse om ning. Med B-inkomst förstås övriga

den skattskyldige varit verksam i inkomster,

förvärvskällan i ej blott ringa omfattning.
Med B-inkomst förstås övriga
inkomster.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och
tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 770.

2 Senaste lydelse 1982:416.

SkU 1984/85:28

7

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 72 a § taxeringslagen (1956:623)' skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

72a §2

Har taxering för inkomst eller förmögenhet som har beslutats av taxeringsnämnd
icke införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har sådan
taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen
införts felaktigt i sådan längd, får länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten
besluta om rättelse av längden i denna del. Har beskattningsbar
inkomst enligt 2 § lagen (1958:295) om sjömansskatt eller enligt 1 § 2
mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om
trettio dagar för vilka skattskyldig uppburit sådan inkomst ändrats, skall
myndigheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får vidare, om inte
särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse
av taxeringen i den mån denna blivit oriktig till följd av

1) uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i
deklaration,

2) uppenbar felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påförande av
skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt eller om fastighets taxeringsvärde,

3) uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av intäkt av annan fastighet
enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), beräkning av avdrag
enligt 45 § första stycket kommunalskattelagen eller beräkning av garantibelopp
enligt 47 § kommunalskattelagen,

4) uppenbar felaktighet i fråga om schablonavdrag för egenavgift och
avstämning av sådant avdrag eller avdrag som annars medges skattskyldig
utan särskild utredning,

5) uppenbar felaktighet i fråga om avdrag, vars rätta belopp framgår av
debitering, eller avräkning enligt 46 § 4 mom. kommunalskattelagen av
allmänt avdrag,

6) uppenbar felaktighet i fråga om grundavdrag eller avräkning enligt
50 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen av sådant avdrag,

7) uppenbar felaktighet i fråga om sådana förutsättningar för skattereduktion,
som enligt 68 § skall antecknas i skattelängd,

8) uppenbar felaktighet i fråga om förutsättningar för tillämpning av
bestämmelserna i 11 § 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt om uppdelning
av A-inkomst och B-inkomst,

9) uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av makars och hemmavarande
barns förmögenhet enligt 12 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

10) uppenbar felaktighet varige- 10) uppenbar felaktighet varigenom
A-inkomst enligt 9 § 3 mom. nom A-inkomst enligt 9 § 3 mom.

1 Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773.

2 Lydelse enligt prop. 1984/85: 18.

SkU 1984/85:28

8

Nuvarande lydelse

lagen om statlig inkomstskatt har
betecknats som B-inkomst eller inkomst
av tjänst, till den del denna
utgörs av periodiskt understöd eller
därmed jämförlig periodisk intäkt,
har betecknats som A-inkomst,

11) uppenbarligen för lågt avdrag enligt 50 § 2 mom. fjärde stycket
kommunalskattelagen eller motsvarande avdrag enligt lagen om statlig
inkomstskatt.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får också, om inte
särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse
av taxeringen i de fall då denna uppenbarligen blivit för hög till följd av

1) att den skattskyldige på grund av ett felaktigt eller ofullständigt
underlag, som lämnats av annan än honom själv, har taxerats för en intäkt
som han inte har haft,

2) att den skattskyldige först efter taxeringsperiodens utgång har styrkt
sin rätt till ett i självdeklarationen eller hos taxeringsnämnden yrkat avdrag,

3) att taxeringsnämnden inte har prövat uppgifter som varit tillgängliga
för skattemyndigheterna.

Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta om
därav föranledd ändring av den skattskyldiges eller makens taxering i ovan
angivna hänseenden.

Efter utgången av maj månad året efter taxeringsåret får rättelse enligt
denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktighet av
den art som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den som har
att besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutas skall, om det behövs, yttrande inhämtas från
taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra eller
fjärde stycket höjning av taxering, skall den skattskyldige beredas tillfälle
yttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den skattskyldige har yrkat,
skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom två veckor
tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom. föreskrivs i
fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.

Talan mot beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf förs genom
besvär över den taxering som avses med rättelsebeslutet.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och
tillämpas första gången i fråga om 1986 års taxering.

Föreslagen lydelse

lagen om statlig inkomstskatt har
betecknats som B-inkomst,

SkU 1984/85:28

9

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1984/85:282 av Rune Torwald (c) och Rolf Rämgård (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om trygghetsfonder på sätt
som angivits i motionen för tillämpning fr. o. m. inkomståret 1986,

2. att riksdagen definierar vad som skall avses med första kalenderår för
rörelse resp. utvecklingskostnader på sätt som angivits i motionen.

1984/85:283 av Birgitta Hambraeus (c) och Karl Boo (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen anhåller hos regeringen om utredning och förslag till
befrielse från skatt för kulturarbete,

2. att riksdagen beslutar att kulturskattekommitténs förslag tills vidare
skall följas i enlighet med vad som anförts i motionen.

1984/85:284 av Stig Josefson m. fl. (c)
såvitt avser yrkandena

1. att riksdagen beslutar att i rörelse och tjänst skall kostnader för
utnyttjande av egen bostad vara avdragsgilla om verksamheten i väsentlig
mån hindrat lokalens användning för bostadsändamål,

2. att riksdagen beslutar att avdrag skall få göras för löpande omkostnader
under de tre närmast föregående åren före en rörelses påbörjande,

3. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande
inrättande av särskild referensgrupp med kulturarbetarrepresentation vid
utarbetandet av riksskatteverkets information,

1984/85:285 av Knut Wachtmeister m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att avdrag enligt 29 § 19 b kommunalskattelagen
skall medges för utvecklingskostnader under det år då rörelsen påbörjats och
de två närmast föregående åren,

2. att riksdagen beslutar att avdragsrätt för kostnader för arbetslokal skall
medges om den huvudsakliga delen av rörelsen bedrivs inom bostaden samt
att annan fast lokal för verksamhetens bedrivande inte finns,

3. att riksdagen beslutar att avdrag skall medges med 4000 kr. om arbetet
utförts i egen bostad oavsett bostadstyp.

1984/85:286 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp)
såvitt avser yrkandena

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående taxeringsnämndernas sammansättning vid taxering
av kulturarbetare,

2. att riksdagen beslutar att avdrag får göras för löpande kostnader som
hänför sig till det kalenderår då rörelsen påbörjats samt kostnaderna under
andra och tredje året före rörelsens påbörjande.

SkU 1984/85:28

10

Motioner väckta vid riksmötet 1983/84

1983/84:597 av Inger Koch (m)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om
att arbetsstipendier för konstnärlig verksamhet blir beskattade som Ainkomst.

1983/84:2075 (jfr 2074) av Linnea Hörlén (fp) och Ulla Tillander (fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär sådana åtgärder, som
medför att arbetsstipendier och liknande bidrag till kulturarbetarna i
skattehänseende anses vara A-inkomst.

Motioner väckta under allmänna motionstiden i år

1984/85:408 av Marianne Karlsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande
av skattekonton för idrottsmän.

1984/85:487 av Rosa Östh (c) och Kersti Johansson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att avdrag skall medges för
kontorslokal i anslutning till bostaden.

1984/85:1619 av Bo Lundgren (m) och Rolf Dahlberg (m)
såvitt avser yrkande

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande möjligheter för inkomstutjämning för idrottsutövare.

1984/85:1620 av Per-Richard Molén (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skattefrihet för anställdas
ersättningar från förslagsverksamhet,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att utbetalade ersättningar
för förslagsverksamhet icke skall påföras arbetsgivaravgifter.

1984/85:2390 av Rune Ångström (fp)

I motionen yrkas att riksdagen i skrivelse till regeringen begär en utredning
om gynnsammare skatteregler för idrottsmän med temporärt höga inkomster
så att dessa kan fördelas under en längre uttagsperiod.

Yttranden från annat utskott

Skatteutskottet har berett kulturutskottet tillfälle yttra sig över propositionen
och motionerna. Kulturutskottet har avgivit två yttranden, 1984/85:4 y
och 5 y. De har fogats som bilagor till betänkandet.

SkU 1984/85:28

11

Utskottet

Inledning

Kulturskattekommittén avlämnade i juli 1983 sitt slutbetänkande (SOU
1983:53) Kulturarbetare och uppfinnare. Kommitténs uppgift var enligt
direktiven att se över de bestämmelser som reglerade inkomstskatte- och
socialavgiftsfrågor för kulturarbetare och uppfinnare samt att ta upp
spörsmål som kommittén fann ha ett så nära samband med skatte- och
avgiftsreglerna att de borde behandlas i ett sammanhang.

Kommitténs betänkande innehöll ett flertal förslag om förändringar på
skatteområdet av betydelse för framför allt kulturarbetare och uppfinnare.
Några av förslagen var avsedda att gälla generellt i fråga om rörelseidkare,
andra tog sikte på nämnda båda yrkeskategorier. Vid remissbehandlingen av
kommittébetänkandet bemöttes förslagen positivt av de officiella organen på
kulturområdet och av kulturarbetarnas organisationer, medan andra remissinstanser
av bl. a. administrativa skäl var kritiska mot några av förslagen.

I den förevarande propositionen, som bygger på kommittébetänkandet,
har finansministern, som framgår av det följande, godtagit en del av kritiken.

Förslagen har fått en generell utformning även om de avser skattefrågor av
särskild vikt för kulturarbetarna.

Utskottet delar den av kulturskattekommittén framförda uppfattningen
att kulturarbetarnas verksamhet och förutsättningarna härför företer särdrag
som medför att skattereglerna i vissa hänseenden framstår som mindre väl
anpassade till deras speciella arbetsförhållanden. Huvudsyftet med propositionen
är att skapa förutsättningar för en mera rättvis beskattning av
kulturarbetarna. Enligt utskottets mening är förslagen väl ägnade att
tillgodose detta syfte utan att för den skull kraven på likformighet mellan
kulturarbetare och andra skattskyldiga åsidosätts. Utskottet anser sig därför
böra — i likhet med kulturutskottet - godta propositionen.

Utskottet behandlar i det följande uteslutande frågor som tas upp i de med
anledning av propositionen väckta motionerna. Utskottet behandlar också
vissa motioner från den allmänna motionstiden i år och därutöver också två
motioner från förra riksmötet med direkt anknytning till ett av förslagen i
propositionen.

Rörelsebegreppet m. m.

Kulturskattekommittén tog i sitt betänkande upp frågan huruvida ett
särskilt inkomstslag borde införas för litterära och konstnärliga yrkesutövare.
Kommittén fann dock att ett sådant inkomstslag skulle medföra så
betydande administrativa nackdelar, bl. a. genom en omfattande omredigering
av kommunalskattelagen (KL) och följdändringar i andra författningar,
att kommittén avstod från att lägga ett sådant förslag. Däremot ansåg
kommittén att man i KL borde ta in en bestämmelse om att litterär eller

SkU 1984/85:28

12

konstnärlig verksamhet skulle anses yrkesmässigt bedriven även om ett
egentligt vinstsyfte inte förelegat men verksamheten medförde eller kunde
antas medföra intäkter.

Vid remissbehandlingen gjordes från flera håll gällande att ett sådant
rörelsebegrepp kunde befaras medföra tillämpningsproblem och ge utrymme
för missbruk.

Något förslag om ändrat rörelsebegrepp läggs inte i propositionen.
Finansministern motiverar detta bl. a. med att med kommitténs förslag en
verksamhet som uppenbarligen är av hobbykaraktär kunde förvandlas till
rörelse efter någon enstaka försäljning och att detta skulle ge utrymme för
manipulationer.

Birgitta Hambraeus och Karl Boo (båda c) anser att det finns starka skäl
överväga att befria kulturarbete helt eller delvis från skatt och begär i motion
283 en utredning i sådant syfte. I avvaktan på resultatet av en utredning bör -menar de — ett särskilt inkomstslag införas för kulturarbetare.

Som tidigare nämnts har kulturskattekommittén avvisat tanken på att
hänföra konstnärlig verksamhet till ett särskilt inkomstslag. En majoritet av
remissinstanserna har godtagit kommitténs bedömning.

Som framgår av kulturutskottets yttrande 4 y avser kulturutskottet att i ett
kommande betänkande om kulturbudgeten för budgetåret 1984/85 ta upp
den övergripande frågan om kulturarbetarnas villkor till närmare behandling.
I samband därmed får utskottet anledning behandla även två av
skatteutskottet till kulturutskottet överlämnade, motionsvis väckta utredningsyrkanden
avseende bl. a. kulturarbetarnas skatter och avgifter. I det
sammanhanget aktualiseras alltså ånyo frågan om ett särskilt inkomstslag för
kulturarbetarna. Skatteutskottet anser för sin del att kulturarbetarnas
speciella skatteproblem bör lösas på annat sätt än genom införande av ett
särskilt inkomstslag eller ett särskilt rörelsebegrepp för kulturarbetare. Med
hänsyn härtill och då en befrielse från skatt helt eller delvis för vissa
yrkesgrupper skulle strida mot kravet på rättvisa och likformighet vid
taxeringen avstyrker utskottet motion 283 såvitt nu är i fråga.

Bokföring och deklaration

Kulturskattekommitténs förslag innebar att bokföringsreglerna för kulturarbetare
med en årsomsättning under 20 basbelopp skulle förenklas. I
räkenskaperna skulle, vid sidan av uttag, bara behöva redovisas vad som
kontant flutit in och getts ut. Också denna del av betänkandet mötte kritik vid
remissbehandlingen av andra instanser än dem som företrädde kulturområdet.
Något förslag om särskilda bokförings- och deklarationsregler har inte
lagts i propositionen.

Birgitta Hambraeus och Karl Boo (båda c) yrkar i motion 283 att
kommitténs förslag genomförs.

SkU 1984/85:28

13

Skatteutskottet delar finansministerns, kulturutskottets och åtskilliga
remissinstansers bedömning att ett införande av särskilda bokföringsregler
för en viss kategori inkomsttagare skulle vara ägnat att komplicera regelsystemet.
Frågan om en särbehandling av vissa grupper skattskyldiga i detta
hänseende diskuterades utförligt under förarbetena till bokföringslagen.
Därvid konstaterades att alla rörelseidkare i praktiken måste föra räkenskaper
och att det skulle vara meningslöst att undanta mindre rörelseidkare från
bokföringsskyldigheten, eftersom de skatterättsliga bestämmelserna ändå
uppställde bestämda krav på noteringar och redovisning av resultat och
ställning.

Som finansministern framhåller ställs på det stora flertalet kulturarbetare
med måttliga intäkter i verksamheten inte några långtgående krav på
bokföring och uppgifter vid taxeringen.

Av propositionen framgår att bokföringsnämnden visat intresse för en
utvärdering av de nuvarande bokföringsreglerna för småföretagarnas del.
Noteras bör också att 1980 års företagsskattekommitté nyligen lagt fram ett
förslag om en s. k. staketmodell för enskilt bedriven näringsverksamhet, som
- om det antas — torde förutsätta en omprövning av frågan vilka
bokföringsregler som skall gälla för småföretagare.

Med hänsyn till det anförda avstyrker skatteutskottet motion 283 också i
denna del. Utskottet förutsätter, i likhet med kulturutskottet, att i enlighet
med kulturskattekommitténs förslag en informationsskrift för kulturarbetare
färdigställs med uppgifter om bokföringsreglernas tillämpning och de
beskattningsregler som har direkt samband med dessa.

Utvecklingskostnader

Tidigare gällde som grundprincip i svensk beskattningsrätt att man vid den
skattemässiga inkomstberäkningen endast beaktade sådana kostnader som
hänförde sig till det aktuella räkenskapsåret. Från denna grundregel har
avsteg gjorts genom särskilda bestämmelser. Exempel härpå utgör reglerna
om förlustavdrag.

I propositionen föreslås på grundval av kulturskattekommitténs förslag en
rätt till avdrag för utgifter som belöper på tid innan en verksamhet utvecklats
till rörelse. Avdraget får avse uteslutande löpande omkostnader som hänför
sig till det kalenderår då rörelsen påbörjats och det närmast föregående året
och skall utnyttjas mot rörelseintäkter under de sex första rörelseåren. För
att hindra missbruk har föreskrivits att avdraget inte får leda till underskott i
förvärvskällan något av åren.

I motionerna 283 av Birgitta Flambraeus och Karl Boo (båda c), 284 av Stig
Josefson m. fl. (c), 285 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) och 286 av Jan-Erik
Wikström m. fl. (fp) begärs en utvidgning av avdragsmöjligheterna. Enligt
motionärerna bakom motionerna 283, 284 och 286 bör avdragsrätten - i
enlighet med kulturskattekommitténs förslag — omfatta löpande kostnader

1 * * Riksdagen 1984/85. 6 sami. Nr 28

SkU 1984/85:28

14

under det år då rörelsen påbörjats och tre år dessförinnan, medan motionärerna
bakom motion 285 begränsat sitt yrkande till utvecklingskostnader som
hänför sig till det första rörelseåret och två år dessförinnan. Rune Torwald
och Rolf Rämgård (båda c), som anser den i propositionen föreslagna
tidsramen vara i knappaste laget, yrkar i motion 282 att riksdagen lämnar en
definition på begreppen ”kalenderår då rörelsen påbörjats” och
”utvecklingskostnader”. Enligt motionärernas uppfattning bör med det
förra uttrycket förstås det år då den skattskyldige första gången uppbär en
ersättning som överstiger kostnader för egna utlägg i form av material, resor
och uppehälle utom hemorten. Till utvecklingskostnader bör enligt deras
mening hänföras också resekostnader och ökade levnadskostnader vid
vistelse utom hemorten.

Vad först angår sistnämnda yrkande vill utskottet erinra om att med
utvecklingskostnader enligt propositionen skall förstås alla löpande kostnader
som hänför sig till verksamheten i fråga och som skulle ha varit
avdragsgilla det år de lagts ned om verksamheten redan då hade bedömts som
rörelse. Med denna vida definition av begreppet måste som utvecklingskostnader
naturligtvis räknas såväl kostnader för resor och uppehälle -nödvändiga för verksamheten — som andra i en rörelse omedelbart
avdragsgilla utgifter. Frågan när en rörelse skall ha påbörjats är enligt
utskottets mening av den arten att den rimligen bör avgöras i varje särskilt
fall. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motion 282 i denna del.
Någon särskild åtgärd med anledning av motionen finner utskottet inte
påkallad.

Kulturskattekommitténs förslag om avdrag för utvecklingskostnader har
vid remissbehandlingen fått ett övervägande positivt mottagande. Från
instanser som företräder skatteadministrationen har emellertid uttalats att en
rätt att i efterhand dra av löpande kostnader som hänför sig till tidigare
beskattningsår och som i förekommande fall bör kvittas mot tidigare intäkter
i verksamheten med nödvändighet kommer att innebära stora kontrollproblem
och att reglerna därför bör göras snävare än enligt kommittéförslaget.
Skatteutskottet delar — i likhet med kulturutskottet - denna uppfattning. I
valet mellan en tvåårsgräns och en ettårsgräns har utskottet ansett sig böra
stanna för det senare alternativet. Utskottet har därvid bl. a. beaktat att det
här rör sig om lagstiftning som skall gälla generellt och som innebär en nyhet i
svensk skatterätt. Det kan därför finnas särskild anledning att i inledningsskedet
iaktta viss försiktighet. En omprövning kan naturligtvis bli aktuell då
närmare erfarenheter vunnits av reglernas praktiska tillämpning.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna
283—286 i denna del.

Arbetslokal i egen bostad

Frågor rörande rätt till avdrag för arbetsrum i egen bostad bedöms för
närvarande mycket restriktivt i praxis. I princip har krävts att rummet varit

SkU 1984/85:28

15

avskilt från bostaden i övrigt eller inrett så att det i stort sett inte kunnat
utnyttjas som bostad.

Förslaget i propositionen innebär en utvidgning av avdragsrätten i
inkomstslaget rörelse. Liksom i dag skall avdrag medges om en särskild lokal
inrättats för rörelsen i bostaden. En bestämmelse härom har tagits in i
anvisningarna till 29 § KL. Avdrag skall emellertid också medges om den
skattskyldige utfört minst 800 timmars arbete i bostaden under året. I det
senare fallet medges avdrag enligt schablon med antingen 2000 kr. eller
4000 kr. beroende på om arbetet utförts i egen fastighet eller i hyres- eller
bostadsrättslägenhet. I timantalet får jämte arbete för rörelsen även inräknas
tillfälligt arbete som har nära samband med rörelsen men är att hänföra till
tjänst.

Yrkandet i motionerna 283 av Birgitta Hambraeus och Karl Boo (båda c)
och 284 av Stig Josefson m. fl. (c) överensstämmer med kulturskattekommitténs
förslag och innebär att i inkomstslagen rörelse och tjänst kostnader för
utnyttjande av egen bostad skall vara generellt avdragsgilla, om verksamheten
i väsentlig mån hindrat lokalens användning för bostadsändamål. I fråga
om tjänst tillkommer kravet att arbetsgivaren inte tillhandahållit lokal.
Motionärerna bakom motion 285, Knut Wachtmeister m. fl. (m), anser att
kostnader för arbetslokal alltid skall vara avdragsgilla i rörelse om den
huvudsakliga delen av rörelsen bedrivs inom bostaden och annan fast lokal
för rörelsen saknas. Samma motionärer yrkar också att schablonavdraget för
arbetsrum i egen bostad skall utgöra 4000 kr. oavsett bostadstyp. Rosa Östh
och Kersti Johansson (båda c) slutligen yrkar i motion 487 att kostnader för
kontorslokal i anslutning till bostad skall vara avdragsgilla.

Som framhålls i propositionen har nuvarande praxis i fråga om avdrag för
arbetsrum i egen bostad den fördelen att avdragsrätten kan prövas mot
bakgrund av vissa lätt konstaterbara omständigheter och varje utvidgning av
den nuvarande avdragsrätten den nackdelen att den kan väntas medföra en
ytterligare belastning på skatteadministrationen. Som kulturutskottet framhåller
kan den nuvarande ordningen när det gäller kulturarbetare inte anses
godtagbar i andra fall än sådana där den konstnärliga verksamheten bedrivs i
ateljéform och där alltså möjligheterna att använda arbetslokalen för
bostadsändamål är ytterst begränsade. I sådana fall medges redan i dag
avdrag för arbetsrum.

Från rättvisesynpunkt måste det därför anses angeläget att man inför
bestämmelser som i högre grad än hittills tillgodoser kravet på likformighet
mellan olika kategorier skattskyldiga. Den i propositionen föreslagna
ordningen, som knyter avdragsrätten till antalet utförda arbetstimmar i den
egna bostaden, finner utskottet tillfredsställande och bättre ägnad att
tillgodose kravet på enkelhet än den av kulturskattekommittén föreslagna
ordningen. Denna förutsätter nämligen att man även fortsättningsvis undersöker
om och i vilken omfattning en arbetslokal kunnat användas för
bostadsändamål. Samma kritik kan i viss mån riktas mot förslaget i motion

SkU 1984/85:28

16

285, som för avdragsrätt bl. a. förutsätter att den huvudsakliga delen av
rörelsen bedrivs inom bostaden. Vad slutligen angår yrkandet i motion 487
får det anses vara i stort sett tillgodosett genom förslaget i propositionen.

Med det anförda och då utskottet anser det rimligt med ett lägre
schablonavdrag i det fall arbetet utförts i egen bostad tillstyrker utskottet
propositionen. Utskottet avstyrker följaktligen samtliga motioner såvitt nu
är i fråga.

A-inkomst och B-inkomst

Förslaget i propositionen innebär att all inkomst av tjänst skall hänföras till
A-inkomst. Härigenom kommer vissa bidrag från Sveriges författarfond och
konstnärsnämnden, vilka hittills utgjort B-inkomst, att utgöra A-inkomst
och alltså bli föremål för helt individuell beskattning.

Två motioner från förra riksmötet, 597 av Inger Koch (m) och 2075 av
Linnea Hörlén och Ulla Tillander (båda fp), vilka innehåller yrkanden att
arbetsstipendier och liknande bidrag till kulturarbetare skall räknas som
A-inkomst, är härigenom tillgodosedda. Någon åtgärd med anledning av
motionerna är således inte påkallad.

Enhetlig taxering m. m.

Kulturskattekommittén föreslog att speciella taxeringsnämnder skulle
inrättas för granskning av kulturarbetarnas deklarationer.

Enligt propositionen bör kulturarbetare normalt taxeras av sådana särskilda
nämnder som taxerar skattskyldiga med komplicerade inkomstförhållanden.
Vidare skall enligt uttalande i propositionen förutsättningarna för en
enhetlig taxering förbättras genom specialinriktad information från riksskatteverket
(RSV).

Birgitta Hambraeus och Karl Boo (båda c) yrkar i motion 283 att
kommittéförslaget genomförs, medan Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) i motion
286 begär att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i de
särskilda nämnderna bör ingå ledamöter med god inblick i kulturarbetarnas
villkor. Stig Josefson m. fl. (c) slutligen begär i motion 284 också ett
tillkännagivande. Det går ut på att en särskild referensgrupp med representanter
från kulturarbetarna utses som kan överlägga med RSV vid utarbetandet
av den specialinriktade information som enligt propositionen skall utgå
från RSV.

Som framgår av propositionen är frågan om den framtida taxeringsorganisationen
för närvarande föremål för överväganden inom skatteförenklingskommittén.
Mot den bakgrunden är utskottet — i likhet med departementschefen
och på av honom anförda skäl — inte berett att nu medverka till
införandet av speciella nämnder för kulturarbetare. Utskottet avstyrker
följaktligen motion 283 i denna del.

Vad härefter angår motionerna 284 och 286 innebär enligt utskottets

SkU 1984/85:28

17

mening de uttalanden som görs i propositionen en tillfredsställande garanti
för att taxeringarna kommer att bli så enhetliga som möjligt och att
kulturarbetarnas speciella förhållanden kommer att beaktas i taxeringsarbetet.
I likhet med kulturutskottet vill skatteutskottet understryka önskvärdheten
och betydelsen av att i de särskilda nämnderna ingår ledamöter med god
inblick i kulturarbetarnas förhållanden och att RSV utan dröjsmål medverkar
till att förbättra kulturarbetarnas beskattningssituation genom råd och
anvisningar ägnade att främja en materiellt riktig och likformig tillämpning
av den nya lagstiftningen. Som kulturutskottet också framhåller bör det
ankomma på verket att pröva hur det skall tillföras erforderlig sakkunskap
för att kunna fullgöra de nya uppgifterna. Med det anförda avstyrker
skatteutskottet också motionerna 284 och 286 i denna del.

Förslaget i propositionen avseende kostnader för resor i konstnärlig eller
därmed jämförlig verksamhet innebär i huvudsak en kodifiering av gällande
praxis och föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Inte heller i övrigt har utskottet något att invända mot propositionen. Med
hänsyn till att 45 § KL fr. o. m. 1986 års taxering, dvs. den taxering då de nya
bestämmelserna skall tillämpas första gången, kommer att innehålla endast
ett stycke, föreslår utskottet en redaktionell ändring i 72 a § i förslaget till lag
om ändring i taxeringslagen.

Övrigt

I flera motioner framställs yrkanden av innebörd att vissa yrkeskategorier,
företrädesvis professionella idrottsmän med temporärt höga inkomster, skall
ha möjlighet att fördela sina inkomster jämnare i tiden genom att göra
skattefria avsättningar till trygghetsfonder eller liknande. Det gäller motionerna
282 av Rune Torwald och Rolf Rämgård (båda c), 408 av Marianne
Karlsson (c), 1619 av Bo Lundgren och Rolf Dahlberg (båda m) och
1984/85:2390 av Rune Ångström (fp).

Så sent som i höstas avstyrkte utskottet ett yrkande av samma innehåll som
i motion 282. Utskottet framhöll därvid att problem av den art som
aktualiserades i motionen inte minst av administrativa skäl borde lösas på
annat sätt än genom införande av en rätt till skattefria fondavsättningar.
Utskottet, som vidhåller denna uppfattning, vill i sammanhanget erinra om
att företagsskattekommittén lagt fram förslag om en modell för beskattning
av näringsverksamhet som bygger på grundtanken att i verksamheten
uppkommen vinst som står kvar i verksamheten bara skall beskattas med en
lågprocentig, proportionell statlig skatt. Denna metod ger näringsidkaren
stora möjligheter att ackumulera vinst i verksamheten och kommer, om den
antas, att innebära att åtskilliga resultatreglerande åtgärder i beskattningen
kan undvaras. Med det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Utskottet har slutligen att ta ställning till motion 1620 av Per-Richard

SkU 1984/85:28

18

Molén (m). Motionären anser att anställdas ersättningar för förslagsverksamhet
bör undantas från skatte- och avgiftsplikt.

Med anledning av motionen vill utskottet endast erinra om att den fråga
som motionären aktualiserar är föremål för överväganden inom innovationsskatteutredningen.
Någon åtgärd med anledning av motionen är enligt
utskottets mening därför inte påkallad, varför utskottet avstyrker bifall till
den.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skattebefrielse för kulturarbetare

att riksdagen avslår motion 1984/85:283 yrkande 1,

2. beträffande rörelsebegreppet oclt särskilt inkomstslag för kulturarbetare att

riksdagen avslår motion 1984/85:283 yrkande 2 i denna del,

3. beträffande bokföring och deklaration

att riksdagen avslår motion 1984/85:283 yrkande 2 i denna del,

4. beträffande utvecklingskostnader

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:282 yrkande 2,
1984/85:283 yrkande 2 i denna del, 1984/85:284 yrkande 2,
1984/85:285 yrkande 1 och 1984/85:286 yrkande 2 bifaller proposition
1984/85:93 i denna del,

5. beträffande arbetslokal i egen bostad

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:283 yrkande 2 i
denna del, 1984/85:284 yrkande 1, 1984/85:285 yrkandena 2 och 3
och 1984/85:487 bifaller propositionen i denna del,

6. beträffande A-inkomst och B-inkomst

att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:597 och 1983/
84:2075 bifaller propositionen i denna del,

7. beträffande enhetlig taxering

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:283 yrkande 2 i
denna del, 1984/85:284 yrkande 3 och 1984/85:286 yrkande 1
bifaller propositionen i denna del,

8. beträffande inkomstutjämning genom fondavsättning

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:282 yrkande 1, 1984/
85:408, 1984/85:1619 yrkande 2 och 1984/85:2390,

9. beträffande förslagsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1984/85:1620,

10. beträffande propositionen i övrigt och lagförslagen

att riksdagen med bifall till propositionen antar de vid propositionen
fogade förslagen till

a. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

b. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

SkU 1984/85:28

19

c. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) med den ändringen

att 72 a § erhåller följande
lydelse:

Regeringens förslag

12 &

Har taxering

Länsstyrelsen eller - — — — —
taxeringsvärde,

3) uppenbar felaktighet i fråga om
beräkning av intäkt av annan fastighet
enligt 24§ 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370), beräkning
av avdrag enligt 45 § första stycket
kommunalskattelagen eller beräkning
av garantibelopp enligt 47 §
kommunalskattelagen,

4) uppenbar felaktighet - — -rättelsebeslutet.

Stockholm den 26 mars 1985

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

såsom utskottets förslag betecknade

Utskottets förslag

§

— - — av längden.

- — — - — — - — — fastighets

3) uppenbar felaktighet i fråga om
beräkning av intäkt av annan fastighet
enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370), beräkning
av avdrag enligt 45 § kommunalskattelagen
eller beräkning av garantibelopp
enligt 47 § kommunalskattelagen,

__________ mecj

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c),
Olle Westberg (s)*, Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Bo Forslund (s). Egon Jacobsson (s)*, Karl Björzén (m)*,
Kjell Johansson (fp), Lars Hedfors (s), Ewy Möller (m), Bruno Poromaa (s)
och Erkki Tammenoksa (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

Utvecklingskostnader (morn. 4)

1. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m)
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med
”Kulturskattekommitténs förslag” och slutar med ”denna del” bort ha
följande lydelse:

Det primära syftet med den förevarande propositionen är att genom
speciella skatteregler beakta en särskild yrkeskategoris - kulturarbetarnas
- särpräglade arbetsförhållanden. Denna kategori rörelseidkare driver sin

SkU 1984/85:28

20

verksamhet med andra bevekelsegrunder och oftast under helt andra
ekonomiska förutsättningar än rörelseidkare i allmänhet. Utskottet finner
det tillfredsställande att regeringen nu lagt ett förslag som ger möjlighet till
avdrag för kostnader vilka uppkommit innan en rörelse påbörjas. Den i
propositionen föreslagna tidsgränsen anser utskottet däremot vara alltför
snävt tilltagen. Om en avdragsrätt av den här arten inte skall förfela sitt syfte
bör den rimligen omfatta även sådana löpande kostnader som ligger längre
tillbaka i tiden än ett år. Endast därigenom kan avdragsrätten på ett mer
avgörande sätt underlätta en kulturarbetares situation i initialskedet av
verksamheten.

Utskottet har övervägt om tidsgränsen bör sättas vid två eller tre år före
rörelsens påbörjande och ansett sig böra stanna för det förra alternativet. En
tvåårsgräns överensstämmer för övrigt med det förslag som på sin tid lades
fram av företagsskatteberedningen och som bemöttes positivt av det helt
övervägande antalet remissinstanser. Förslag om en utvidgning av tidsgränsen
bör så snart som möjligt föreläggas riksdagen. Med det anförda anser
utskottet sig ha besvarat motionerna 283-286.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:93 i denna del
och motionerna 1984/85:285 yrkande 1, 1984/85:283 yrkande 2 i
denna del, 1984/85:284 yrkande 2 och 1984/85:286 yrkande 2 hos
regeringen begär förslag om utvidgning av rätten till avdrag för
utvecklingskostnader i enlighet med vad utskottet anfört.

2. Stig Josefson (c), Ingemar Hallenius (c) och Kjell Johansson (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med
”Kulturskattekommitténs förslag” och slutar med ”denna del” bort ha
följande lydelse:

Vad härefter angår frågan om den tidsgräns som bör gälla för rätten till
avdrag för utvecklingskostnader vilka uppkommit före rörelsens början vill
utskottet framhålla följande:

Det primära syftet med den förevarande propositionen är att genom
speciella skatteregler beakta en särskild yrkeskategoris — kulturarbetarnas
- särpräglade arbetsförhållanden. Denna kategori rörelseidkare driver sin
verksamhet med andra bevekelsegrunder och oftast under helt andra
ekonomiska förutsättningar än rörelseidkare i allmänhet. Utskottet finner
det tillfredsställande att regeringen nu lagt ett förslag som ger möjlighet till
avdrag för kostnader vilka uppkommit innan en rörelse påbörjas. Den i
propositionen föreslagna tidsgränsen anser utskottet däremot vara alltför
snävt tilltagen. Om en avdragsrätt av den här arten inte skall förfela sitt syfte
bör den rimligen omfatta även sådana löpande kostnader som ligger längre
tillbaka i tiden än ett år. Endast därigenom kan avdragsrätten på ett mer
avgörande sätt underlätta en kulturarbetares situation i initialskedet av
verksamheten.

SkU 1984/85:28

21

Utskottet har övervägt om tidsgränsen bör sättas vid två eller tre år före
rörelsens påbörjande och ansett sig böra stanna för det senare alternativet.
Det sammanlagda beloppet avseende ”gamla kostnader” bör enligt utskottets
mening i förekommande fall kvittas mot tidigare intäkter i verksamheten
inklusive naturligtvis det sammanlagda beloppet av vad som aktiverats i
räkenskaperna.

Utskottet är medvetet om att en tidigareläggning av tidsgränsen för avdrag
avseende kostnader från tidigare år kan innebära vissa kontrollproblem,
särskilt som lagstiftningen är avsedd att gälla generellt i fråga om rörelseidkare
i allmänhet. De nackdelar som detta kan innebära skall emellertid vägas
mot de enligt utskottets mening betydande fördelar som en avdragsrätt för
utvecklings- och etableringskostnader måste innebära inte bara för kulturarbetare
utan även för andra rörelseidkare.

Med det anförda anser utskottet sig böra förorda att riksdagen hos
regeringen begär förslag så snart som möjligt om utvidgning av rätten till
avdrag för utvecklingskostnader i enlighet med vad utskottet anfört.
Härigenom anser utskottet sig ha besvarat motionerna.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:93 i denna del
och motionerna 1984/85:284 yrkande 2, 1984/85:283 yrkande 2 i
denna del, 1984/85:285 yrkande 1 och 1984/85:286 yrkande 2 hos
regeringen begär förslag om utvidgning av rätten till avdrag för
utvecklingskostnader i enlighet med vad utskottet anfört.

Arbetslokal i egen bostad (mom. 5)

3. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m). Ingemar
Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m)
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 15 med "Från
rättvisesynpunkt” och slutar på s. 16 med "i fråga” bort ha följande lydelse:

Den praxis som utbildat sig i fråga om avdrag för arbetsrum i egen bostad
leder enligt utskottets mening inte till en likformig och materiellt godtagbar
taxering. Utskottet anser det därför angeläget att regler införs som bättre än
de nu gällande tillgodoser kulturarbetarnas möjligheter att erhålla avdrag för
lokalkostnader i egen bostad.

Kulturskattekommitténs förslag omfattade både inkomstslagen rörelse
och tjänst och innebar att avdrag skulle medges om den i bostaden bedrivna
verksamheten i väsentlig mån förhindrat att det för arbetet använda
utrymmet kunnat i normal omfattning användas jämväl för bostadsändamål.
Om verksamheten i endast mer begränsad omfattning inkräktat på annat
utnyttjande av rummet skulle avdragsrätt inte föreligga. Enligt utskottets
mening är en sådan utformning av avdragsrätten bättre ägnad att leda till en
materiellt riktig och likformig taxering. Utskottet anser sig därför böra

SkU 1984/85:28

22

biträda förslaget i motion 284. Utskottets ställningstagande innebär att också
yrkandet i motion 285 kan anses tillgodosett.

Förslag om avdragsrätt för arbetslokal bör så fort som möjligt föreläggas
riksdagen. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat samtliga i detta
avsnitt behandlade motioner.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna
1984/85:284 yrkande 1, 1984/85:283 yrkande 2 i denna del,
1984/85:285 yrkande 2 och 1984/85:487 samt med avslag på motion
1984/85:285 yrkande 3 hos regeringen begär förslag om avdrag för
arbetslokal i egen bostad utformat i enlighet med vad utskottet
anfört.

Inkomstutjämning genom fondavsättning (mom. 8)

4. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m)
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Så sent”
och slutar med ”samtliga motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:

För vissa inkomsttagare — detta gäller inte minst professionella idrottsutövare
— som under några få verksamma år uppbär extremt höga inkomster
utgör marginalskatterna ett stort problem. För att denna kategori inkomsttagare
skall kunna bo kvar i Sverige bör enligt utskottets mening införas en
möjlighet till inkomstutjämning genom avdragsgill avsättning av medel till en
särskild fond. Dessa medel skall sedan kunna disponeras fr. o. m. den
tidpunkt då den idrottsliga verksamheten upphör eller då den ger ett sämre
ekonomiskt utrymme. En sådan möjlighet till skatteuppskov är enligt
utskottets mening särskilt angelägen mot bakgrund av de numera mycket
begränsade möjligheterna att med avdragsrätt vid taxeringen teckna pensionsförsäkringar.
Utskottet anser sig således böra förorda att riksdagen hos
regeringen begär utredning av frågan om rätt för bl. a. professionella
idrottsmän och andra med temporärt höga inkomster att göra skattefria
avsättningar till särskilda konton. Med det anförda är motionerna 282, 402,
1619 yrkande 2 och 2390 tillgodosedda.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2390 samt med anledning
av motionerna 1984/85:1619 yrkande 2,1984/85:282 yrkande 1 och
1984/85:408 hos regeringen begär utredning av frågan om rätt för
professionella idrottsmän och andra med temporärt höga inkomster
att göra skattefria fondavsättningar i enlighet med vad utskottet
anfört.

SkU 1984/85:28

23

Särskilt yttrande

Enhetlig taxering m.m. (moni. 2, 7 och 8)

Stig Josefson (c), Ingemar Hallenius (c) och Kjell Johansson (fp) anför:

Kulturarbetaren är i beskattnings- och socialavgiftshänseende att anse som
rörelseidkare trots att villkoren och förutsättningarna för hans verksamhet
många gånger och på olika sätt är annorlunda än för andra företagare. Hans
verksamhet och förutsättningarna för denna företer sålunda särdrag som
medför att skattereglerna i vissa hänseenden framstår som mindre väl
anpassade till hans situation. De förslag som läggs fram i propositionen måste
med hänsyn härtill hälsas med tillfredsställelse. Vi anser det emellertid
angeläget att kulturarbetarnas villkor blir föremål för fortsatt uppmärksamhet.
Enligt vår mening finns det anledning att mer ingående pröva frågor av
den art som aktualiserats i vissa av motionerna och som gäller bl. a. inkomstoch
rörelsebegreppet för kulturarbetare.

Kulturutskottet kommer senare i vår att i samband med behandlingen av
kulturbudgeten behandla den övergripande frågan om kulturarbetarnas
villkor. I samband därmed kommer kulturutskottet - som framgår av dess
yttrande — också att pröva kulturarbetarnas skatte- och avgiftsfrågor. Mot
den bakgrunden har vi ansett oss böra avstå från att nu ställa ytterligare
yrkanden i fråga om kulturarbetarnas beskattning. Vi vill emellertid särskilt
understryka angelägenheten av att skatte- och avgiftsreglerna får en likformig
och rättvis tillämpning. Vi anser således i likhet med motionärerna
bakom motion 284 att en särskild referensgrupp bör tillsättas och att däri bör
ingå representanter för kulturområdet vilka kan överlägga med och bistå
RSV i samband med utarbetandet av den särskilda information som verket
enligt förslaget i propositionen skall utge. Vi anser det också i likhet med
motionärerna bakom motion 286 angeläget att i de särskilda nämnder som
skall taxera kulturarbetare ingår ledamöter med god inblick i kulturabetarnas
speciella villkor.

SkU 1984/85:28

24

Bilaga 1

Kulturutskottets yttrande
1984/85:4 y

om kulturarbetarnas skatteförhållanden m. m. (prop. 1984/85:93)

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 5 februari 1985 beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1984/85:93 om kulturarbetarnas
skatteförhållanden m.m. jämte ett antal motioner och motionsyrkanden.

Utskottet behandlar vissa av motionsyrkandena i sitt yttrande KrU
1984/85:5 y till skatteutskottet om vissa skatte- och avgiftsfrågor på idrottsområdet,
m.m.

I förevarande yttrande behandlar utskottet motion 1983/84:597, motion
1983/84:2075, motion 1984/85:282 yrkande 2, motion 1984/85:283, motion
1984/85:284 yrkandena 1, 2 och 3, motion 1984/85:285, motion 1984/85:286
yrkandena 1 och 2 samt motion 1984/85:487.

Skatteutskottet har med eget yttrande samt med samtycke av kulturutskottet
till detta utskott överflyttat två motionsyrkanden som väckts med
anledning av propositionen, nämligen yrkande 4 i motion 1984/85:284 och
yrkande 3 i motion 1984/85:286. Yrkandena, som avser frågan om ett fortsatt
reformarbete för att bl. a. förbättra kulturarbetarnas skatteförhållanden,
kommer att behandlas av kulturutskottet i ett kommande betänkande om
kulturbudgeten för 1985/86.

Motion 1984/85:1620, som avser beskattning m.m. av ersättning från
förslagsverksamhet, föranleder inte något yttrande från kulturutskottets
sida.

Kulturutskottet

Allmänt

Det förslag som läggs fram i propositionen om kulturarbetarnas skatteförhållanden
m.m. grundar sig på kulturskattekommitténs slutbetänkande
(SOU 1983:53) Kulturarbetare och uppfinnare - skatter och avgifter.
Kommittén tillsattes år 1979 på hemställan av riksdagen efter förslag av
kulturutskottet.

Förslagen i propositionen till ändrade skatteregler har fått en generell
utformning och berör således inte enbart kulturarbetare. Förslagen avser
emellertid skattefrågor som är särskilt viktiga för kulturarbetarna. Då
utskottet i det följande yttrar sig över propositionen och de med anledning av
denna väckta motionerna sker utskottets bedömning främst från denna
utgångspunkt.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att de i propositionen framlagda
förslagen synes vara ägnade att leda till en mera rättvis beskattning av

SkU 1984/85:28

25

kulturarbetarna. Det är därför angeläget att beslut nu tas med anledning av
förslagen.

Som framhålls i propositionen har varken från kulturarbetarnas eller
kulturskattekommitténs sida gjorts gällande att statsmakterna vid beskattningen
skulle ekonomiskt stödja kulturarbetarna. Utskottet delar självfallet
uppfattningen att stöd till kulturarbetarna inte skall ges genom beskattningssystemet.
Denna uppfattning står inte i motsättning till det förhållandet att
frågan om reglerna för kulturarbetarnas skatter och avgifter har nära
samband med den övergripande frågan om kulturarbetarnas villkor. Den
senare frågan kommer utskottet att närmare behandla i sitt kommande
betänkande om kulturbudgeten för budgetåret 1985/86. Utskottet får
anledning att i betänkandet behandla även frågor som rör skatter och avgifter
för kulturarbetare, eftersom utskottet i detta kommer att ta ställning till bl. a.
de båda motionsyrkanden som skatteutskottet med eget yttrande överlämnat
till kulturutskottet och som avser bl. a. skatter och avgifter (yrkande 4 i
motion 1984/85:284och yrkande 3 i motion 1984/85:286). Därvid aktualiseras
ånyo den av kulturskattekommittén diskuterade frågan om man skall införa
ett särskilt inkomstslag för inkomst av litterär eller konstnärlig verksamhet. 1
kommitténs betänkande redovisas de skäl som finns mot att införa ett särskilt
inkomstslag för sådan verksamhet. Utskottet måste i förevarande sammanhang
konstatera att den hittills gjorda utredningen inte kan läggas till grund
för ett införande av ett särskilt inkomstslag för sådan inkomst. Ett yrkande
härom i motion 1984/85:283 (c) måste därför avstyrkas (yrkande 2 delvis).

Ett annat i samma motion framställt yrkande om befrielse från skatt för
kulturarbetare vill kulturutskottet se som uttryck för det förhållandet att
många kulturarbetare har sådana ekonomiska villkor att de har ringa eller
ingen skatteförmåga. Som nyss angetts kommer kulturarbetarnas villkor att
behandlas i det kommande betänkandet om kulturbudgeten. Motionsyrkandet
avstyrks (yrkande 1).

Bokföring och deklaration

Kulturskattekommittén föreslog att bokföringsreglerna för kulturarbetare
med en årsomsättning under 20 basbelopp skulle förenklas. Vid sidan av
uttag skulle i räkenskaperna bara behöva tas upp vad som kontant flutit in
och getts ut. Motsvarande ändringar skulle göras vid beskattningen.

I propositionen föreslås att nuvarande regler för bokföring och deklaration
behålls.

I motion 1984/85:283 (c) yrkas att kommitténs förslag skall genomföras.

Utskottet vill erinra ont att det stora flertalet kulturarbetare har måttliga
intäkter i sin verksamhet - mindre än 20 basbelopp - och att, som närmare
redovisas i propositionen (s. 12), det i allmänhet inte ställs några långtgående
krav på bokföring och uppgifter vid taxeringen. Enligt kommitténs förslag
skulle kulturarbetaren ha möjlighet att växla mellan redovisning enligt

SkU 1984/85:28

26

bokföringsmässiga grunder och kontantprincipen. Sådana byten kräver
invecklade regler för att hindra inte avsedda beskattningseffekter. Totalt sett
skulle regelsystemet kompliceras om förslaget genomfördes, anförs det i
propositionen.

Med hänsyn till det nu anförda och till vad i propositionen redovisas om att
bokföringsregler m. m. för småföretagare aktualiserats genom nyligen
framlagda utredningsförslag förordar utskottet att skatteutskottet avstyrker
motionsyrkandet (yrkandet 2 delvis).

Kulturutskottet, som hyser förståelse för att kulturarbetarna trots allt kan
uppfatta bokföringsreglerna som invecklade, konstaterar med tillfredsställelse
det positiva gensvar som tanken på en särskild informationsskrift till
kulturarbetarna frän bokföringsnämnden fått. Utskottet förutsätter att en
sådan skrift utarbetas.

Rörelsebegreppet

Utskottet vill inte motsätta sig att nuvarande principer för bedömningen av
om en litterär eller konstnärlig verksamhet utgör rörelse bibehålls.

Utvecklingskostnader

Regeringen föreslår på grundval av kommittéförslaget att rätt till avdrag
införs för vissa utgifter för tiden innan en verksamhet utvecklats till rörelse.
Avdrag skall få göras för löpande omkostnader som hänför sig till det
kalenderår dä rörelsen påbörjas och det närmast föregående året. Avdraget
skall utnyttjas mot rörelseintäkter under de sex första rörelseåren och får inte
leda till underskott något av åren.

Kommittén föreslog att avdrag även för kostnader under det andra och
tredje året före rörelsens början skulle få göras.

Utskottet biträder förslaget att möjligheterna till avdrag för utgifter från
tiden innan en verksamhet fått karaktär av rörelse skall utvidgas.

1 propositionen anges (s. 16) att det är oundvikligt att det skisserade
förslaget leder till kontrollproblem. Möjligheterna att klarlägga om den
skattskyldige tidigare har haft några inkomster i verksamheten är t. ex. ofta
mycket små. Starka skäl talar därför för att hänsyn tas enbart till omkostnader
under den närmaste tiden före rörelsens start, anförs det i propositionen.

De i propositionen anförda skälen framstår som bärande. Utskottet
föreslår därför att skatteutskottet med tillstyrkande av regeringens förslag
avstyrker yrkanden i vilka förordas en tidsmässigt mer långtgående avdragsrätt,
nämligen dels yrkande 2 delvis i motion 1984/85:283 (c), yrkande 2 i
motion 1984/85:284 (c) och yrkande 2 i motion 1984/85:286 (fp), dels yrkande
1 i motion 1984/85:285 (m).

Ett i motion 1984/85:282 (c) framställt yrkande avser en definitionsfråga.

SkU 1984/85:28

27

som enligt utskottets mening främst är av skatteteknisk art och som därför
inte föranleder något utskottets yttrande (yrkande 2).

Kostnader för arbetslokal i egen bostad

Nuvarande praxis då det gäller rätt till avdrag vid inkomstbeskattningen
för arbetsrum i egen bostad är restriktiv. Detta gäller både inkomst av tjänst
och av rörelse. I fräga om sistnämnda inkomstslag föreslås i propositionen
viss utvidgning av avdragsrätten.

Lagtekniskt föreslås till en början att det i ett första stycke i en ny
anvisningspunkt 11 till 29 § kommunalskattelagen tas in en regel som är
avsedd att återge dagens praxis. För avdragsrätt skall krävas att som
arbetsrum för rörelse använts sådan del av den skattskyldiges bostad sorn
särskilt inrättats för ändamålet. Om sä är tället skall avdrag medges för skälig
del av bostadskostnaden.

Motionärerna bakom motionerna 1984/85:283 (c) och 1984/85:284 (c) sill
att avdragsrätt skall medges - både då det gäller rörelse och tjänst -- om
verksamheten i väsentlig män hindrat lokalens användning för bostadsändamål.
I fråga om tjänst skall enligt motion 1984/85:283 också krävas att
arbetsgivaren inte tillhandahållit lokal. Även den andra motionen, 1984/
85:284, torde syfta lii! införandet av ett sådant krav. Motionernas yrkanden
överensstämmer med det förslag som lagts fram av kulturskattekommittén.

Som framhålls i propositionen är en klar fördel med nuvarande praxis att
avdragsrätten kan prövas mot bakgrund av vissa lätt konstaterbara omständigheter.
Där framhålls också att denna praxis i flertalet fall ger ett materiellt
godtagbart resultat. Något behov finns därför inte att - som kommittén
föreslagit ■- generellt sänka kraven för avdragsrätt, anförs det i propositionen.

Utskottet vill framhålla att en sådan regel som den i propositionen
föreslagna och som således är avsedd att återge nuvarande praxis måste anses
godtagbar då det gäller konstnärlig verksamhet som bedrivs i ateljéform. I
sådana fall kan ateljén i allmänhet inte alls eller i varje fall i endast obetydlig
omfattning utnyttjas för bostadsändamål. Därmed får enligt utskottets
mening och i överensstämmelse med vad som anförs i propositionen
förutsättningarna för avdragsrätt anses vara uppfyllda. För andra kulturarbetare
kan regeln uppenbarligen inte leda till ett resultat som framstår som
rimligt. Problemet exemplifieras i propositionen. En författare som använder
ett rum i bostaden som arbetsrum torde inte utan vidare få rätt till avdrag
för kostnaden, något som han däremot torde kunna räkna med om han hyr
eit rum "på stan”. Enligt utskottets mening finns det inte skäl att i
avdragshänseende göra åtskillnad mellan dessa båda fall. Avdragsrätt bör
medges i båda fallen. 1 propositionen har också föreslagits en kompletterande
regel, som kan få tillämpning i förstnämnda fall. Även den regeln föreslås
fä generell giltighet för rörelseidkare. Utskottet, som i det följande tar upp

SkU 1984/85:28

28

frågan om utformningen av den kompletterande regeln, anser sig med
hänsyn till det anförda böra godta huvudregeln.

Den kompletterande regeln föreslås få i huvudsak följande innehåll (p. 11
andra stycket anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen).

Även om särskilt arbetsrum inte inrättats medges avdrag för bostadskostnad
om arbete utförts i bostaden minst 800 timmar under beskattningsåret.
Vid beräkning av antalet timmar beaktas endast arbete som det med hänsyn
till verksamhetens art varit motiverat att utföra i bostaden. I timantalet får
jämte arbete för rörelsen även inräknas tillfälligt arbete som har nära
samband med rörelsen men är att hänföra till tjänst. Arbete som utförts av
den skattskyldiges barn tillgodoräknas endast om barnet fyllt 16 år och arbete
som utförts av den skattskyldiges make endast om makarna drivit rörelsen
gemensamt. Avdrag medges med 2 000 kronor om arbetet utförts i bostad på
den skattskyldiges egen eller hans makes fastighet och med 4 000 kronor i
annat fall.

Motionärerna bakom motion 1984/85:285 (m) vill ha en annan utformning
av den kompletterande regeln. De vill att avdrag skall medges om den
huvudsakliga delen av rörelsen bedrivs inom bostaden samt att annan fast
lokal för verksamhetens bedrivande inte finns (yrkande 2). Vidare föreslås
att avdrag skall medges med 4 000 kr. om arbetet utförts i egen bostad oavsett
bostadstyp (yrkande 3).

Enligt utskottets mening är den i propositionen valda konstruktionen av
avdragsregeln att föredra framför den i motionen föreslagna. Om motionärernas
förslag genomförs skulle detta enligt utskottets mening innebära att
man ställer alltför stora krav på den skattskyldige i de fall då denne har en
tidsmässigt arbetskrävande rörelse medan däremot kraven blir alltför
lindriga i fall då rörelsen har en begränsad omfattning och således ger
utrymme för ett långtgående utnyttjande av arbetsrummet för bostadsändamål.
Samtidigt vill utskottet erinra om att det även med den av motionärerna
valda konstruktionen krävs att verksamheten skall betraktas som rörelse och
den får således inte endast vara av hobbykaraktär. Utskottet anser således att
en regel som anknyter till den absoluta tiden för utnyttjandet av arbetsrummet
är att föredra. Den i propositionen föreslagna regeln bör godtas. Liksom
det av motionärerna framlagda förslaget kräver denna regel en bedömning av
verksamhetens omfattning. En prövning av under vilken tid arbete utförts i
bostaden mäste nämligen göras. Det särskilda villkor som gäller för
kulturarbetarnas skapande - mänga gånger kan ett intensivt och långvarigt
arbete visa sigvara ofruktbart och inte leda till något resultat sorn kan avläsas
i form av produktion - mäste enligt utskottets mening beaktas vid denna
prövning. Det är därför, som utskottet närmare berör i det följande, av stor
vikt att taxeringsmyndigheterna har god kunskap om kulturarbetarnas
arbetsvillkor.

Utskottet ser det som betydelsefullt att det föreslås en bestämmelse som
innebär att i timantalet får jämte arbete för rörelse även inräknas tillfälligt
arbete som har nära samband med rörelsen men är att hänföra till tjänst.

SkU 1984/85:28

29

Bestämmelsen kan få särskild betydelse för de fria kulturarbetarna. Dessa
har inte sällan vid sidan av rörelsen uppdrag, där intäkterna skattemässigt
hänförs till inkomst av tjänst. Uppdragen har i regel nära samband med
rörelsen. Utskottet anser att för kulturarbetarnas del begreppet "tillfälligt
arbete" måste ges en vid tolkning. Enligt utskottets mening kan det för denna
grupp ofta vara fråga om ett tillfälligt arbete även då ett uppdrag är
tidsmässigt krävande och ger relativt höga intäkter.

I propositionen framhålls att, eftersom de avdrag som kan komma i fråga
avser relativt blygsamma belopp, taxeringsnämndens prövning bör inriktas
på om den skattskyldige över huvud taget är berättigad till avdrag och inte på
avdragets storlek. Förslaget om schablonbelopp - 2 000 eller 4 000 kr. - har
utformats mot denna bakgrund. Med hänsyn till föreliggande avdragsrätt för
räntor på fastighetslånen godtar utskottet regeringsförslaget i denna del.

Utskottet godtar också regeringsförslaget att de nya reglerna bör gälla
enbart vid beräkning av inkomst av rörelse. Vid denna bedömning beaktar
utskottet att det i enlighet med det ovan sagda kommer att finnas visst
utrymme för fritt arbetande konstnärer att få avdrag för arbetsrum, trots att
viss del av deras inkomst kommer från tillfälliga uppdrag, där inkomsten skall
taxeras som inkomst av tjänst. I fråga om rätten till avdrag för arbetsrum i
egen bostad inom denna förvärvskälla är någon ändring inte avsedd att göras.
Här gäller således även i fortsättningen den praxis som kommit till uttryck i
bl. a. ett antal rättsfall år 1975.

I enlighet med det i det föregående anförda föreslår utskottet - såvitt avser
utskottets beredningsområde - att skatteutskottet tillstyrker förslaget i
propositionen och avstyrker motion 1984/85:283 yrkande 2 i här aktuell del.
motion 1984/85:284 yrkande 1 och motion 1984/85:285 yrkandena 2 och 3.

I motion 1984/85:487 (c) yrkas att egenföretagare skall medges avdrag för
kontorslokal i anslutning till bostaden.

I den mån yrkandet inte berörts av utskottets ställningstagande i det
föregående föranleder detta inte något särskilt yttrande från kulturutskottet,
eftersom yrkandet i huvudsak berör andra grupper av rörelseidkare än
kulturarbetare.

Resekostnader

Efter förord av lagrådet föreslås att det - i stället för i 29 § 1 mom.
kommunalskattelagen som föreslagits i lagrådsremissen - tas in en ny punkt
12 av anvisningarna till nämnda paragraf om rätt till avdrag för resor i bl. a.
konstnärlig verksamhet. Beträffande innebörden av den i lagrådsremissen
föreslagna bestämmelsen anför lagrådet att avsikten närmast torde vara att
göra klart att skattskyldiga med bl. a. litterär, konstnärlig eller därmed
jämförlig verksamhet ofta har behov av resor för att förvärva och bibehålla
intäkterna i sin verksamhet och att avdragsrätten för kostnaderna härför skall

SkU 1984/85:28

30

prövas enligt samma grunder som gäller i fråga om annan verksamhet (prop.
s. 120).

Utskottet anser att propositionsförslaget bör tillstyrkas.

A-inkomst och B-inkomst

I allmänhet räknas inkomst av tjänst som A-inkomst. Sorn B-inkomst
räknas emellertid periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk
intäkt. Vissa bidrag m. m. från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden
utgör därför B-inkomst trots att bidragen m. m. enligt särskilda bestämmelser
är pensionsgrundande. Som B-inkomst räknas vidare bl. a. periodiska
utbetalningar från juridiska personer och från förutvarande make.

1 fråga om A-inkomster är beskattningen helt individuell. Makars Binkomster
sambeskattas däremot om de uppgår till 5 000 kr. eller mer.

I propositionen föreslås att all inkomst av tjänst skall hänföras till
A-inkomst.

Utskottet föreslår att förslaget genomförs. Om så blir fallet kommer bl. a.
en författare eller konstnär som får ett arbetsstipendium från författarfonden
eller konstnärsnämnden att få en behandling som gör att nettoutbytet efter
skatt av stipendiet inte blir beroende av makes inkomst. Som framhålls i
propositionen kan nettot nu bli mycket litet, nämligen om vederbörande är
gift med en höginkomsttagare.

Utskottet vill framhålla att ett genomförande av den föreslagna ändringen
inte påverkar reglerna om sjukpenning eller tilläggspension.

Ett bifall till propositionsförslaget medför att de under allmänna motionstiden
1984 väckta motionerna 1983/84:597 (m) och 1983/84:2075 (fp.c) blir
tillgodosedda.

Enhetlig taxering

1 kommunalskattekommitténs betänkande har påvisats att åtskilliga
skattebestämmelser kan vara svårpraktiserade, särskilt för de taxeringsnämnder
som mera undantagsvis möter problemen eller eljest inte har någon
större erfarenhet av de villkor och betingelser, varunder många kulturarbetare
verkar. Omotiverade skönstaxeringar liksom oriktigt vägrade avdrag har
påvisats för kommittén. En olikartad praxis hos taxeringsnämnderna har
också visats förekomma.

Den gjorda utredningen visar enligt utskottets mening att det är befogat
med insatser för att få till stånd en större enhetlighet då det gäller
kulturarbetarnas taxering. Även motionsvägen tas frågan upp, nämligen i
motionerna 1984/85:283 (c), 1984/85:284 (c) och 1984/85:286 (fp). Frågan
behandlas även i motion 1984/85:285 (m), dock utan att något uttryckligt
yrkande framställs i denna del.

Kulturskattekommittén föreslog att speciella taxeringsnämnder skulle

SkU 1984/85:28

31

inrättas för att granska kulturarbetarnas deklarationer och att det i dessa
nämnder skulle ingå ledamöter som har god kännedom om kulturarbetarnas
förhållanden.

Med hänsyn till att den framtida taxeringsorganisationen för närvarande
utreds hyser utskottet förståelse för att regeringen inte nu föreslår regler om
speciella nämnder för kulturarbetare. Det pågående utredningsarbetet får
emellertid inte tas till intäkt för att skjuta frågan om åtgärder för en mer
enhetlig taxering av kulturarbetare på framtiden. Som framhålls i propositionen
bör utvecklingen mot att allt fler kulturarbetare taxeras i särskilda
nämnder fortsätta och även bland de särskilda nämnderna bör en koncentration
kunna ske; i propositionen anges att man i några fall skapat nämnder
som uteslutande taxerar vissa grupper av kulturarbetare. Det är också i hög
grad önskvärt att det i nämnderna ingår ledamöter med god inblick i
kulturarbetarnas förhållanden. I propositionen framhålls att man dessutom
så långt möjligt bör försöka ordna det så att granskningen ombesörjs av
tjänstemän som är specialiserade på området.

1 propositionen utvecklas närmare den viktiga uppgift riksskatteverket har
när det gäller att verka för en större enhetlighet vid taxeringen. Utskottet vill
understryka betydelsen av att riksskatteverket utan dröjsmål medverkar till
att förbättra kulturarbetarnas beskattningssituation genom att utfärda råd
och anvisningar i syfte att främja en riktig och enhetlig tillämpning av
skattelagstiftningen för kulturarbetarna. En förutsättning för att riksskatteverket
på ett tillfredsställande sätt skall kunna leva upp till kraven i här
aktuellt avseende är naturligtvis att myndigheten själv har sakkunskap på
området. Hur denna sakkunskap skall tillföras myndigheten får i första hand
prövas av denna. Därvid bör även övervägas om det är motiverat att, som
föreslås i motion 1984/85:284, inrätta en särskild referensgrupp med kulturarbetarrepresentation.

Enligt utskottets mening bör - med hänsyn till vad som anförs i
propositionen - syftet med de här behandlade motionsyrkandena, yrkande 2
delvis i motion 1984/85:283, yrkande 3 i motion 1984/85:284 och yrkande 1 i
motion 1984/85:286, kunna bli tillgodosett utan någon riksdagens åtgärd med
anledning av yrkandena.

Stockholm den 28 februari 1985

På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Tyra Johansson
(s). Karl Boo (c), Ears-Ingvar Sörenson (s). Tore Nilsson (m). Catarina
Rönnung (s), Maja Bäckström (s), Lars Ahlmark (m). Stina Gustavsson (c).
Berit Oscarsson (s). Gunnar Thollander (s), Gunnel Liljegren (m), Jan-Erik
Wikström (fp) och Eva Hjelmström (vpk).

SkU 1984/85:28

32

Avvikande meningar

1. Frågan om särskilt inkomstslag för litterär eller konstnärlig verksamhet

Karl Boo (c), Stina Gustavsson (c), Jan-Erik Wikström (fp) och Eva
Hjelmström (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar
”Sorn framhålls” och slutar ”(yrkande 2 delvis)” bort ha följande lydelse:

Som framhålls (= utskottet 14 rader) motion 1984/85:286). Utskottet vill
dock redan i detta sammanhang framhålla att det finns befogad anledning
utreda om man skall införa ett särskilt inkomstslag för inkomst av litterär
eller konstnärlig verksamhet, eftersom kulturarbetarna arbetar under helt
andra villkor än de som gäller för näringsidkare i allmänhet. I förevarande
sammanhang konstaterar utskottet att den av kulturskattekommittén gjorda
utredningen inte kan läggas till grund för ett omedelbart införande av ett
särskilt inkomstslag för inkomst av litterär eller konstnärlig verksamhet. Ett
yrkande härom i motion 1984/85:283 (c) måste därför avstyrkas (yrkande 2
delvis).

I avvaktan på resultatet av en utredning av angivet slag måste utskottet vid
prövningen av de i propositionen framlagda förslagen utgå från det nuvarande
regelsystemet bl. a. då det gäller inkomstslag.

2. Utvecklingskostnader

Ingrid Sundberg (m), Karl Boo (c), Tore Nilsson (m). Lars Ahlmark (m).
Stina Gustavsson (c), Gunnel Liljegren (m) och Jan-Erik Wikström (fp)
anser att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”1 propositionen”
och på s. 4 slutar ”(yrkande 2)” bort ha följande lydelse:

Motionsvägen har det inte väckts någon gensaga mot förslaget i propositionen
att möjligheterna till avdrag för utgifter från tiden innan en verksamhet
fått karaktär av rörelse skall utvidgas. Tvärtom har det i fyra motioner från
företrädare för moderata samlingspartiet, centern och folkpartiet yrkats på
en tidsmässigt mera långtgående avdragsrätt än vad regeringen föreslagit. 1
motionerna föreslås att avdrag för löpande omkostnader skall få göras inte
bara för det kalenderår då rörelsen påbörjas och det närmast föregående året
utan även för kostnader som hänför sig till andra och - i tre av motionerna -tredje året före rörelsens början.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det, i enlighet med vad
kulturskattekommittén förordat, är motiverat att gå längre i avdragsrätt än
vad regeringen föreslagit. En bildkonstnär, författare eller annan fri
kulturarbetare som skall etablera en egen verksamhet har ofta mycket stora
svårigheter att klara sig, särskilt under de första verksamhetsåren. Det är
därför viktigt att samhället även i här aktuellt avseende undviker att i onödan
försvåra den ekonomiska situationen för honom. Generösa avdragsregler för
utvecklingskostnader är därför motiverade. I propositionen anges att det är

SkU 1984/85:28

33

oundvikligt att kulturskattekommitténs förslag leder till kontrollproblem.
Utskottet anser att svårigheterna i detta avseende inte får överdrivas. Den
skattskyldige måste naturligtvis visa hur stora kostnaderna varit och att de
avsett verksamheten. Han måste även lämna noggranna uppgifter om
kostnadernas art och storlek samt om tidigare intäkter. Den skattskyldige
bör också, som kammarrätten i Jönköping angett i sitt remissyttrande, kunna
upplysa om eventuella tjänsteanställningar inom samma verksamhetsområde
och därvid ange huruvida avdrag för kostnader varom här är i fråga,
tidigare medgetts i inkomstslaget tjänst.

Utskottet anser således att en längre gående avdragsrätt än vad regeringen
föreslagit bör införas. Avdrag bör lämpligen få göras för löpande omkostnader
som hänför sig till det kalenderår då rörelsen påbörjas och de närmast
föregående tre åren. Detta innebär att utskottet anser att skatteutskottet bör
tillstyrka yrkande 2 delvis i motion 1984/85:283 (c), yrkande 2 i motion
1984/85:284 (c) och yrkande 2 i motion 1984/85:286 (fp). 1 huvudsak
tillgodoses härigenom även yrkande 1 i motion 1984/85:285 (m), där en ett år
kortare avdragsrätt föreslagits.

3. Kostnader för arbetslokal i egen bostad

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla
m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet vill”
och på s. 6 slutar ”yrkandena 2 och 3” bort ha följande lydelse:

Då det gäller rätt till avdrag för arbetslokal i egen bostad framhålls det i
propositionen att det är en klar fördel med nuvarande praxis att avdragsrätten
kan prövas mot bakgrund av vissa lätt konstaterbara omständigheter. I
propositionen framhålls också att denna praxis i flertalet fall ger ett materiellt
godtagbart resultat. Något behov finns därför inte att generellt sänka kraven
för avdragsrätt, anförs det i propositionen.

Utskottet delar den sålunda redovisade uppfattningen. Samtidigt är det
uppenbart att det behövs en kompletterande regel för att man skall kunna
tillgodose intresset av att bl. a. vissa kulturarbetare - exempelvis författare
eller bildkonstnärer - skall kunna få rätt till avdrag för arbetsrum utan att de
skall tvingas hyra rum ”på stan". Med utgångspunkt i att en kompletterande
regel också införs för att tillgodose avdragsbehovet i angivna fall godtar
utskottet propositionens huvudregel.

Den kompletterande regeln föreslås i propositionen få i huvudsak följande
innehåll (p. 11 andra stycket anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen).

Aven om särskilt arbetsrum inte inrättats medges avdrag för bostadskostnad
om arbete utförts i bostaden minst 800 timmar under beskattningsåret.
Vid beräkning av antalet timmar beaktas endast arbete som det med hänsyn
till verksamhetens art varit motiverat att utföra i bostaden. I timantalet får
jämte arbete för rörelsen även inräknas tillfälligt arbete som har nära
samband med rörelsen men är att hänföra till tjänst. Arbete som utförts av

SkU 1984/85:28

34

den skattskyldiges barn tillgodoräknas endast om barnet fyllt 16 år och arbete
som utförts av den skattskyldiges make endast om makarna drivit rörelsen
gemensamt. Avdrag medges med 2 000 kronor om arbetet utförts i bostad på
den skattskyldiges egen eller hans makes fastighet och med 4 000 kronor i
annat fall.

Motionärerna bakom motion 1984/85:285 (m) vill ha en annan utformning
av den kompletterande regeln. De vill att avdrag skall medges om den
huvudsakliga delen av rörelsen bedrivs inom bostaden samt annan fast lokal
för verksamhetens bedrivande inte finns (yrkande 2). Vidare föreslås att
avdrag skall medges med 4 000 kr. om arbetet utförts i egen bostad oavsett
bostadstyp.

Utskottet kan inte acceptera regeringens förslag då det gäller den
kompletterande avdragsregeln. Regeln framstår sorn mycket exakt men
kommer enligt utskottets mening i praktiken att ge mycket stort utrymme för
taxeringsmyndigheternas fria skön. Därtill kommer att regeln kan medföra
att myndigheterna anser sig ha anledning att göra ingående undersökningar
av en familjs utnyttjande av sin bostad, något som av familjen kan uppfattas
som integritetsinskränkande. Till närmare utveckling av det anförda vill
utskottet framhålla att det måste vara utomordentligt svårt att avgöra om en
författare arbetat minst 800 timmar i sitt arbetsrum inom bostaden och i
vilken utsträckning "det med hänsyn till verksamhetens art" varit motiverat
att utföra arbetet i bostaden. För att bedöma timantalet kan det behövas
ingående utredning om utnyttjandet av det rum som använts för rörelsen.

Utskottet anser att den i motionen valda regelkonstruktionen i praktiken
blir lättare att tillämpa samtidigt som den kan bedömas leda till godtagbara
konsekvenser i avdragshänseende. För att avdrag skall få göras krävs att
verksamheten kan klassificeras som rörelse. Den får således inte vara av ren
hobbykaraktär. Eftersom det enligt motionsförslaget inte får finnas annan
fast lokal för verksamhetens bedrivande kan det i allmänhet inte bereda
några större svårigheter för taxeringsmyndigheterna att avgöra om den
huvudsakliga delen av rörelsen bedrivs inom bostaden.

I propositionen framhålls att, eftersom de avdrag som kan komma i fråga
avser relativt blygsamma belopp, taxeringsnämndens prövning bör inriktas
på om den skattskyldige över huvud taget är berättigad till avdrag och inte pä
avdragets storlek. Förslaget om schablonbelopp - 2 000 eller 4 000 kr. - har
utformats mot denna bakgrund.

Utskottet anser att det inte finns skäl att - sedan begränsningarna i
avdragsrätt i fråga om räntor fullt ut trätt i kraft - göra någon differentiering
av avdragsbeloppet beroende på ägareförhållandena i fråga om den fastighet
vari bostaden är belägen.

I enlighet med det i det föregående anförda föreslår utskottet - såvitt avser
utskottets beredningsområde - att skatteutskottet tillstyrker motion 1984/
85:285 yrkandena 2 och 3. Propositionen bör jämkas i enlighet härmed.
Utskottets ställningstagande innebär att utskottet avstyrker motion 1984
85:283 yrkande 2 i här aktuell del samt motion 1984/85:284 yrkande 1.

SkU 1984/85:28

35

Kulturutskottets yttrande *

1984/85:5 y

om vissa skatte- och avgiftsfrågor på idrottsområdet, m. m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 5 februari 1985 beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över bl. a. vissa motionsyrkanden sorn avser vissa skatteoch
avgiftsfrågor på idrottsområdet m.m., nämligen motion 1984/85:282
yrkande 1. motion 1984/85:313 yrkandena 2. 4 oell 5. motion 1984/85:408.
motion 1984/85:1619 yrkandena 1 och 2 samt motion 1984/85:2390.

Kulturutskottet

Beskattningen av idrottsmän med temporärt höga inkomster

I flera motioner- 1984/85:282 (c), 1984/85:408 (c). 1984/85:1619 (m) och
1984/85:2390 (fp) - framställs yrkanden som med smärre variationer i
huvudsak syftar till att i första hand professionella idrottsmän som under ett
fätal år har mycket höga inkomster skall få möjlighet att göra skattefria
avsättningar till någon form av trygghetsfonder och pä så sätt kunna fördela
sina inkomster jämnare i tiden. I flera av motionerna framhålls att
skattebestämmelser av angivet slag skulle kunna leda till att idrottsmännen
stannade i Sverige i stället för att, som nu ofta sker, emigrera.

På hemställan av skatteutskottet har riksdagen tidigare under riksmötet
avslagit ett motionsyrkande med samma syfte som de nu aktuella. I
skatteutskottets betänkande, SkU 1984/85:2 (s. 22), framhålls att de problem
som aktualiserats i den du behandlade motionen borde man inte minst av
administrativa skäl söka lösa på annat sätt än genom införande av en rätt till
skattefria fondavsättningar.

Enligt kulturutskottets mening finns det inte skäl till ett ändrat ställningstagande
i den här aktuella frågan. Motionsyrkandena bör därför avstyrkas
(yrkande 1 i motion 1984/85:282, motion 1984/85:408, yrkande 2 i motion
1984/85:1619 och motion 1984/85:2390). Utskottet vill i detta sammanhang
nämna att utskottet inom kort i ett betänkande om idrott, rekreation och
turism kommer att behandla bl. a. ett motionsyrkande om elitidrottsmännens
villkor.

Schablonavdrag för kostnader vid ersättningar i samband med ideellt arbete,
m. m.

Riksskatteverket har meddelat anvisningar om beskattning av ersättningar
m. m. i samband med idrottslig verksamhet (RSFS 1980:28). Anvisningarna

SkU 1984/85:28

36

innehåller också bestämmelser om avdrag för kostnader i idrottsverksamheten.
Om idrottsutövaren själv svarat för större delen av kostnaderna för den
idrottsliga verksamheten kan som alternativ till avdrag med på sedvanligt sätt
styrkta kostnader enligt vissa i anvisningarna angivna regler avdrag medges
med schablonbelopp. Schablonavdraget får uppgå till högst 3 000 kr.,
nämligen i fall då bruttoinkomsten uppgår till mer än 4 000 kr.

Schablonavdraget är avsett att täcka samtliga avdragsgilla kostnader för
den idrottsliga verksamheten med undantag för resor till och från träning och
tävlingar på den vanliga verksamhetsorten. Underskott får inte uppkomma
vid tillämpning av schablonavdraget.

I motion 1984/85:1619 (m) föreslåsen höjning av schablonavdraget fr o. m.
1986 års taxering till 5 000 kr. (yrkande 1). Även i motion 1984/85:313 (c)
yrkas att schablonavdraget höjs till nämnda belopp. Yrkandet innefattar
också krav på att schablonavdraget skall få göras även av andra ideellt
arbetande personer än sådana som är verksamma inom idrottsrörelsen
(yrkande 2).

De redovisade anvisningarna om schablonavdrag för utgifter i samband
med idrottslig verksamhet utfärdades år 1980. Utskottet anser att det kan
finnas skäl att till följd av kostnadsutvecklingen justera upp såväl maximibeloppet,
3 000 kr., som de schablonavdrag som får göras då bruttoinkomsten
är lägre än 4 000 kr. Frågan om en sådan uppjustering får i första hand prövas
av riksskatteverket, som utfärdat de nuvarande anvisningarna. Självfallet
kan det inom kort väntade regeringsförslaget om förenklad deklaration
liksom möjligen även andra förslag som grundar sig på skatteförenklingskommitténs
arbete få viss betydelse för såväl rätten till det här behandlade
schablonavdraget som storleken av sådant avdrag. Enligt utskottets mening
framstår det inte som erforderligt med någon riksdagens åtgärd i här aktuellt
avseende. Motion 1984/85:1619 yrkande 1 samt motion 1984/85:313 yrkande
2 i här aktuell del bör därför avstyrkas.

Då det gäller frågan om vilken personkrets som skall ha rätt till ett
schablonavdrag av här aktuellt slag vill kulturutskottet framhålla följande.

Utskottet har i olika sammanhang och senast i sitt tidigare under riksmötet
avgivna betänkande KrU 1984/85:5 starkt understrukit betydelsen för vårt
samhällsliv av de ideella insatser som ett stort antal människor gör inte bara
inom idrottsrörelsen utan även inom övriga folkrörelser. De ersättningar
som utgår är i många fall ytterst begränsade till beloppet och ofta närmast av
symbolisk natur. Samtidigt uppstår inte sällan kostnader för den enskilde
som är minst av samma storleksordning som den utgående ersättningen.
Eftersom det, som kulturutskottet framhållit i ovannämnda betänkande, är
viktigt att frivilliga insatser inom folkrörelserna uppmuntras måste taxeringsreglerna
vara sådana att den enskilde upplever dem som rimliga. Kostnaderna
för verksamhet av här aktuellt slag kan ibland vara svåra att precisera och
är därtill inte sällan uppdelade på småposter, som det kan vara svårt att kräva
en detaljredovisning av. Den av riksskatteverket valda schablonmetoden för

SkU 1984/85:28

37

idrottsverksamhet framstår för kulturutskottet sorn lämplig då det gäller att
åstadkomma ett acceptabelt beskattningsresultat i här aktuella fall. Denna
synpunkt gäller under förutsättning att det rör sig om avdrag som inte
avsevärt överstiger den nivå som gällande anvisningar anger.

Utskottet anser i enlighet med det anförda att det inte finns anledning att
göra åtskillnad mellan insatser inom idrottsrörelsen och insatser inom andra
folkrörelser. Utskottet förutsätter därför att riksskatteverket överväger
frågan om en utvidgning av tillämpningsområdet för anvisningarna om
schablonavdrag för ersättningar m. m. i samband med idrottslig verksamhet
till att avse även ersättningar i samband med annan ideell verksamhet. Det
synes inte erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning avmotionen
i aktuell del (motion 1984/85:313 yrkande 2 delvis).

Skatteavdrag för biinkomster inom idrottsrörelsen

Riksskatteverket har lagt fram ett betänkande med förslag om skatteavdrag
för biinkomster (RSV:s Rapport 1983:3).

I motion 1984/85:313 (c) framhålls att ett genomförande avförslaget skulle
medföra en betydande administrativ börda för idrottsrörelsen. Motionärerna
yrkar därför att de föreslagna bestämmelserna inte skall gälla för idrottsrörelsen.

Utskottet, som inhämtat att riksskatteverkets rapport remissbehandlats,
anser att den fortsatta beredningen av rapporten inte bör föregripas.
Utskottet anser därför att skatteutskottet bör avstyrka motionsyrkandet
(yrkande 4).

Beskattningen av ideella föreningar

Motionärerna bakom motion 1984/85:313 (c) vill att riksdagen skall begära
att en översyn/utredning av samtliga skatteregler för ideella organisationer
kommer till stånd snarast möjligt.

Riksdagen begärde på hemställan av skatteutskottet våren 1984 en översyn
av beskattningsreglerna för de ideella föreningarna (SkU 1983/84:38, rskr.
1983/84:276). I proposition 1984/85:8 lade regeringen fram förslag om vissa
lättnader i beskattningen av sådana föreningar. Förslaget bifölls av riksdagen
(SkU 1984/85:7, rskr. 1984/85:6). I propositionen redovisade regeringen skäl
för att inte nu tillsätta en kommitté för att se över de av riksdagen
aktualiserade frågorna; bl. a. hänvisades till mervärdeskatteutredningens
arbete och till att en kommitté tillsatts för att se över arvs- och gåvobeskattningen.
Riksdagen avslog vid behandlingen av propositionen ett motionsyrkande
om att riksdagen skulle vidhålla sin tidigare begäran hos regeringen
om översyn av gällande skatteregler för ideella föreningar. Riksdagens beslut
fattades i november 1984.

Kulturutskottet anser att det inte nu finns skäl till omprövning av

SkU 1984/85:28

38

riksdagens ställningstagande. Motionen bör därför enligt utskottets mening
avstyrkas i motsvarande del (yrkande 5).

Stockholm den 28 februari 1985

På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Tyra Johansson
(s), Lars-Ingvar Sörenson (s). Tore Nilsson (m). Catarina Rönnung (s). Maja
Bäckström (s). Lars Ahlmark (m). Stina Gustavsson (c). Berit Oscarsson (s).
Gunnar Thollander (s), Gunnel Liljegren (m). Jan-Erik Wikström (fp). Eva
Hjelmström (vpk) och Jan Hyttring (c).

Avvikande meningar

1. Beskattningen av idrottsmän med temporärt höga inkomster

Ingrid Sundberg (m), Tore Nilsson (m). Lars Ahlmark (m), Stina
Gustavsson (c), Gunnel Liljegren (m), Jan-Erik Wikström (fp) och Jan
Hyttring (c) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 1 börjar "På
hemställan” och slutar ”elitidrottsmännens villkor” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner de i motionerna framförda synpunkterna värda beaktande.
Mot bakgrund inte minst av att en rad svenska toppidrottsmän och
artister under senare år av skatteskäl ansett sig tvingade att bosätta sig
utomlands bör frågan om skattefri avsättning till någon form av trygghetsfonder
erhålla en snabb lösning. Kulturutskottet anser således att frågan bör
utredas och att förslag därefter bör föreläggas riksdagen. Utskottet förordar
att skatteutskottet föreslår riksdagen att med anledning av motionsyrkandena
som sin mening ger regeringen till känna vad kulturutskottet anfört
(yrkande 1 i motion 1984/85:282, motion 1984/85:408, yrkande 2 i motion
1984/85:1619 och motion 1984/85:2390).

2. Schablonavdrag i samband med idrottslig verksamhet

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla
m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”De
redovisade” och slutar ”därför avstyrkas” bort ha följande lydelse:

De redovisade (= utskottet fem rader) än 4 000 kr.

Enligt kulturutskottets mening bör skatteutskottet med anledning av
motion 1984/85:1619 yrkande 1 samt motion 1984/85:313 yrkande 2 i här
aktuell del som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

SkU 1984/85:28

39

3. Schablonavdrag i samband med ideell verksamhet

Stina Gustavsson (c) och Jan Hyttring (c) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 3 börjar ”Utskottet anser” och slutar ”yrkande 2 delvis)”
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser (= utskottet tre rader) andra folkrörelser. Utskottet anser
därför att frågan bör övervägas om en utvidgning av tillämpningsområdet för
anvisningarna om schablonavdrag för ersättningar m. m. i samband med
idrottslig verksamhet till att avse även ersättningar i samband med annan
ideell verksamhet. Skatteutskottet bör enligt kulturutskottets mening med
anledning av motion 1984/85:313 yrkande 2 i motsvarande del som sin
mening ge regeringen till känna vad kulturutskottet anfört.

SkU 1984/85:28 40

Innehåll

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Lagförslagen 3

Motionerna 9

Yttranden från annat utskott 10

Utskottet

Inledning 11

Rörelsebegreppet m.m 11

Bokföring och deklaration 12

Utvecklingskostnader 13

Arbetslokal i egen bostad 14

A-inkomst och B-inkomst 16

Enhetlig taxering m. m 16

Övrigt 17

Hemställan 18

Reservationer

Utvecklingskostnader 19

Arbetslokal i egen bostad 21

Inkomstutjämning genom fondavsättning 22

Särskilt yttrande 23

Kulturutskottets yttrande 4 y 24

Kulturutskottets yttrande 5 y 35

minab/gotab Stockholm 1985 82515