Skatteutskottets betänkande
1984/85:23

om slopad kommunal taxering av juridiska personer (prop. 1984/
85:70), m. m.
Sammanfattning

Sorn en följd av riksdagens beslut våren 1984 att den kommunala
beskattningen av juridiska personer skall upphöra fr. o. m. inkomståret 1985
föreslås i proposition 1984/85:70 att taxeringen till kommunal inkomstskatt
skall slopas för juridiska personer (utom inhemska dödsbon). Endast statlig
inkomstskatt kommer således i fråga. Samtidigt upphör garantibeskattningen
av de juridiska personernas fastighetsinnehav.

Skattesatserna vid den statliga taxeringen höjs till en nivå som i stort sett
motsvarar det nuvarande genomsnittliga kommunala och statliga skatteuttaget.
Skattesatsen föreslås bli 52 % för bl. a. aktiebolag, ekonomiska
föreningar och familjestiftelser samt 40 % för övriga juridiska personer.

De nya reglerna skall i princip tillämpas på beskattningsår som påbörjas
den 1 januari 1985 eller senare.

I sammanhanget behandlar utskottet vissa detaljfrågor som aktualiserats i
andra sammanhang men som har beröring med de lagändringar som föreslås i
den nu aktuella propositionen (jfr prop. 1984/85:8 och SkU 1984/85:7, prop.
1984/85:53 och FöU 1984/85:6 samt prop. 1984/85:55 och SkU 1984/85:15).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker de motioner som
behandlas i detta sammanhang.

I de reservationer som har fogats till betänkandet ansluter reservanterna
sig till motionsvis framställda yrkanden rörande garantibeskattningen,
underskottsavdragen för fysiska personer och skattesatserna för livförsäkringsbolagen,
allmännyttiga stiftelser, kyrkor och föreningar m. fl.

Propositionerna

Proposition 1984/85:70

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1984/85:70 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst,

4. lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag,

5. lag om ändring i lagen (1982:336) om avdrag för utdelning på icke
börsnoterade aktier,

1 Riksdagen 1984185. 6sami. Nr23

SkU 1984/85:23

6. lag om ändring i lagen (1969:630) om viss skattefrihet för utdelning på
aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA),

7. lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för
viss aktieutdelning,

8. lag om ändring i lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för
avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

9. lag om ändring i lagen (1973:278) om avdrag vid inkomsttaxeringen för
bidrag till Stiftelsen Bostadskooperationens garantifond, m. m.,

10. lag om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till stiftelsen
Svenska Filminstitutet, m. m.,

11. lag om ändring i skogskontolagen (1954:142),

12. lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,

13. lag om ändring i lagen (1981:296) om eldsvådefonder,

14. lag om ändring i lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet,

15. lag om ändring i förordningen (1967:96) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för avsättning till särskild nyanskaffningsfond, m. m.,

16. lag om ändring i förordningen (1954:40) om särskild investeringsfond
för avyttrat fartyg m. m.,

17. lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt,

18. lag om ändring i förordningen (1933:395) om ersättningsskatt,

19. lag om ändring i lagen (1984:000) om statlig fastighetsskatt,

20. lag om ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,

21. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

22. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

23. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

24. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

25. lag om ändring i lagen (1984:361) om ändring i uppbördslagen
(1953:272),

26. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Innebörden av förslagen framgår av den inledningsvis lämnade sammanfattningen.

Proposition 1984/85:53

I proposition 1984/85:53 föreslås bl. a. en ny lag om beredskapslagring av
olja och kol. Samtidigt föreslås vissa ändringar rörande sanktionssystemet
för vid försummelse av den lagringsskyldighet som redan nu finns i fråga om
olja. Detta system skall gälla även i fråga om kol och bygger liksom tidigare
på att en avgift tas ut vid försummelser.

Enligt förslaget blir sanktionsavgiften inte avdragsgill vid beskattningen,
något som föranleder ändring i 20 § kommunalskattelagen (1928:370).
Propositionen har i denna del överlämnats till utskottet från försvarsutskot -

SkU 1984/85:23

tet för erforderlig samordning med det förslag om ändring i samma lagrum
som läggs fram i proposition 1984/85:70. I övrigt behandlas förslagen i
försvarsutskottets betänkande FöU 1984/85:6.

Proposition 1984/85:55

I proposition 1984/85:55 föreslås vissa ändringar rörande beskattning och
folkbokföring av viss personal på främmande makters beskickningar och
lönade konsulat. Förslagen har i huvudsakliga delar tillstyrkts i utskottets
betänkande 1984/85:15. De följdändringar i 22 § taxeringslagen som läggs
fram i propositionen behandlas emellertid i detta betänkande för att
samordnas med det ändringsförslag rörande samma lagrum som läggs fram i
proposition 1984/85:70.

Lagförslagen

Proposition 1984/85:70
De i proposition 1984/85:70 framlagda lagförslagen har följande lydelse.

SkU 1984/85:23

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)1
dels att 24 § 3 morn., 28§ 3 och 4morn., 29§ 2 och 3mom, 30§ 2 —
6morn., 41 c§, 43 § 2 och 3morn., 46§ 5morn., 48 § 1 morn., 53 § 5morn.,
64§ 2morn., 67 §, punkt 4 av anvisningarna till 18 §, punkt 6 av anvisningarna
till 20 §, punkt 3 av anvisningarna till 24 §, punkterna 7 och 8 av
anvisningarna till 28 §, punkterna 12 — 14 av anvisningarna till 29 §, anvisningarna
till 30 §, punkt 5 av anvisningarna till 35 §, punkt 7 av anvisningarna
till 38§, punkt 4 av anvisningarna till 39§, anvisningarna till 41 c§,
punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 43 §, punkterna 5 och 7 — 9 av
anvisningarna till 53 §, punkterna 1, 4 och 5 av anvisningarna till 54 § samt
anvisningarna till 58 § skall upphöra att gälla,
dels att nuvarande 28 § 1 mom. skall betecknas 28 §,

1 Senaste lydelse av
24 § 3 mom. 1959: 36
28 § 3 mom. 1962: 86

28 § 4 mom. 1957:72

29 §2 mom. 1984: 190

29 § 3 mom. 1970:651

30 § 2 mom. 1984: 101
30 § 3 mom. 1982:1087
30 § 4 mom. 1969:749
30 § 5 mom. 1982:1087
30 § 6 mom. 1969: 749
41 c § 1977:243

43 §2 mom. 1979:612
43 § 3 mom. 1979:612
46 § 5 mom. 1983:1088
48 § 1 mom. 1977:572
53 § 5 mom. 1974:994
64 § 2 mom. 1933: 394
punkt 4 av anvisningarna till 18 § 1969: 749
punkt 6 av anvisningarna till 20 § 1979:1146
punkt 3 av anvisningarna till 24 § 1975:259
punkt 7 av anvisningarna till 28 § 1969:749
punkt 8 av anvisningarna till 28 § 1957: 72
punkt 13 av anvisningarna till 29 § 1984: 190
punkt 14 av anvisningarna till 29 § 1969: 749
punkt 1 av anvisningarna till 30 § 1984:101
punkt 2 av anvisningarna till 30 § 1984:101
punkt 3 av anvisningarna till 30 § 1969:749
punkt 4 av anvisningarna till 30 § 1969: 749
punkt 5 av anvisningarna till 30 § 1969: 749
punkt 5 av anvisningarna till 35 § 1974:810
punkt 7 av anvisningarna till 38 § 1974:994
punkt 4 av anvisningarna till 39 § 1974:994
anvisningarna till 41 c § 1983: 123
punkt 2 av anvisningarna till 43 § 1979:612
punkt 3 av anvisningarna till 43 § 1981:264
punkt 7 av anvisningarna till 53 § 1977:572
punkt 8 av anvisningarna till 53 § 1977:572
punkt 9 av anvisningarna till 53 § 1977:572
punkt 1 av anvisningarna till 54 § 1984: 190
punkt 4 av anvisningarna till 54 § 1980:957
punkt 5 av anvisningarna till 54 § 1979:612
punkt 2 av anvisningarna till 58 § 1963: 303
punkt 2 a av anvisningarna till 58 § 1963: 303.

SkU 1984/85:23

dels att 1, 20 och 22§§, 24§ lmom., 25§ 3mom., den nya 28§, 29§
1 morn., 35 § 1,3 och 3 a morn., 38 § 1 morn., 41 a§, 45 §, 46 § 1 morn., 47 §,
47a§, 50§ 2och 3mom., 53§ 1 - 3 morn., 54§, 57§ 1 och 3mom., 58§,
59§ 1 och 3 morn., 66§, punkt 2 av anvisningarna till 19§, punkterna 3, 4
och 9 av anvisningarna till 22 §, punkterna 1 och 10 av anvisningarna till
24 §, punkterna 2a och 9 av anvisningarna till 25 §, punkt 1 av anvisningarna
till 28§, punkterna 4, 5, 7 och 16 av anvisningarna till 29§, punkt 2 av
anvisningarna till 31 §, punkterna 2 a och 3 av anvisningarna till 36§,
punkterna 2, 5 och 8 av anvisningarna till 38 §, punkterna 1 och 4 a av
anvisningarna till 41 §, punkterna 1, 2 och 4 av anvisningarna till 41a§,
punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 54 §, anvisningarna till 60 § samt
punkt 2 av anvisningarna till 66 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i anvisningarna till 29 § skall införas en ny punkt, 10, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §2

Med allmän kommunalskatt avses i denna lag kommunalskatt, landstingsskatt
och församlingsskatt.

Allmän kommunalskatt skall utgöras
i förhållande till det antal
skattekronor och skatteören, som
påföres en var skattskyldig enligt
de i denna lag fastställda grunder,
dock att skatten skall utgå i helt
antal kronor enligt vad i uppbördslagen
(1953: 272) stadgas.

Allmän kommunalskatt skall utgöras
av fysisk person och dödsbo i
förhållande till det antal skattekronor
och skatteören, som påförs
en var skattskyldig enligt de i denna
lag fastställda grunder, dock att
skatten skall utgå i helt antal kronor
enligt vad i uppbördslagen
(1953:272) stadgas.

Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till allmän
kommunalskatt stadgas i taxeringslagen (1956:623).

20 §3

Vid beräkningen av inkomsten
från särskild förvärvskälla skall alla
omkostnader under beskattningsåret
för intäkternas förvärvande
och bibehållande avräknas från
samtliga intäkter i pengar eller
pengars värde (bruttointäkt),
som har influtit i förvärvskällan under
beskattningsåret. Att koncernbidrag,
som inte utgör sådan omkostnad,
ändå skall avräknas i vissa
fall och inräknas i bruttointäkt
hos mottagaren framgår av 43 §
3 mom.

2 Senaste lydelse 1977: 190.

3 Lydelse enligt prop. 1983/84: 165.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avdrag får inte göras för:

den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, såsom
vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd eller
därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;

kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar till
den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är skattefria enligt 19 §;

värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts
av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges
barn som ej fyllt 16 år;

ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans förvärvsverksamhet
;
svenska allmänna skatter;
kapitalavbetalning på skuld;
avgift enligt 8 kap. studiestödslagen (1973:349);
avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;

avgift enligt lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt
byggande m.m.;
avgift enligt 99 a § utlänningslagen (1980:376);
avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);

skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;
straffavgift enligt 8kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;
belopp, för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § uppbördslagen
(1953: 272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger på grund av
underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar;
avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;
överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);
vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980: 424) om åtgärder mot vattenförorening
från fartyg;

ränta på lånat kapital till den del räntan täcks av sådant statligt bidrag
som avses i punkt 7 av anvisningarna till 24 §;
kapitalförlust m.m. i vidare mån än som får ske enligt 36§.

(Se vidare anvisningarna.)

22 §4

Från bruttointäkten av jordbruksfastighet får avdrag göras för omkostnader,
som äro att hänföra till driftkostnader.

Har sambruksförening med hänsyn
till rörelsens resultat lämnat
medlem eller annan lönetillägg eller
annan sådan gottgörelse, må
föreningen njuta avdrag för
nämnda gottgörelse.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

4 Senaste lydelse 1972: 741.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

24 §

1 mom. Till intäkt av annan
fastighet skall, där ej annat föranledes
av vad nedan i andra stycket
eller 2 mom. stadgas, hänföras vad
av fastighet här i riket, som taxerats
såsom annan fastighet, kommit
ägaren till godo, såsom:

1 morn. Till intäkt av annan
fastighet skall, där ej annat föranledes
av vad nedan i andra stycket
eller 2 eller 3 mom. stadgas, hänföras
vad av fastighet här i riket, som
taxerats såsom annan fastighet,
kommit ägaren till godo, såsom:

hyresvärdet av lägenhet, som ägaren använt för sin, sin familjs och sina
personliga tjänares räkning;

hyra eller annan ersättning för fastighet eller del därav, som upplåtits till
annan;

intäkt genom försäljning eller annat tillgodogörande av fastighetens alster
eller naturtillgångar;
avgäld med mera dylikt, som influtit från fastigheten.

Har fastighet helt eller delvis använts
i ägarens egen rörelse, skall
intäkt genom nyttjande av fastigheten
till den del, som sålunda använts,
räknas till intäkt av rörelsen.

Att intäkt av fastighet, som ägts av
försäkringsanstalt, även i annat fall
än nyss sagts hänföres till intäkt av
rörelse framgår av 30 § 2 mom.

Förmån av plantering eller trädgårdsland, som är att anse endast såsom
tillbehör till egen bostadslägenhet och som användes företrädesvis för
ägarens personliga trevnad, skall tagas i beräkning vid bostadsvärdets
bestämmande; och skall följaktligen, i den mån förmån av plantering eller
trädgårdsland sålunda beaktats, avkastning av planteringen eller trädgårdslandet
ej särskilt redovisas.

25 §

3 mom. 1 fråga om fastighet, för
vilken intäkten skall beräknas enligt
24§ 2morn., får avdrag inte göras
för andra omkostnader än för
ränta på lånat kapital, som har nedlagts
i fastigheten, samt tomträttsavgäld
eller liknande avgäld.

3 m o m.6 I fråga om fastighet, för
vilken intäkten skall beräknas enligt
24 § 2 eller i morn., får avdrag
inte göras för andra omkostnader
än för ränta på lånat kapital, som
har nedlagts i fastigheten, samt
tomträttsavgäld eller liknande avgäld.

Utöver avdrag som i föregående stycke sägs får dock fysisk person, som
blivit för året före taxeringsåret eller för taxeringsåret mantalsskriven på
honom tillhörig fastighet, som avses i 24S 2 morn., i fråga om nämnda
fastighet göra ett extra avdrag med, för helt år räknat, 1 500 kronor, dock
högst med det belopp, som jämlikt sistnämnda lagrum skall tas upp som
intäkt av fastigheten. Äger skattskyldig endast del av fastigheten, skall

5 Senaste lydelse 1968:729.

6 Senaste lydelse 1980: 1054.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avdraget i motsvarande mån nedsättas. Vad i detta stycke stadgas skall
gälla jämväl beträffande dödsbo under förutsättning att någon delägare i
boet blivit mantalsskriven på fastigheten.

Har fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24§ 2morn.,
delvis använts i ägarens rörelse, skall räntan och avgälden minskas med
den del därav, som kan anses belöpa på den i rörelsen använda fastighetsdelen.

(Se vidare anvisningarna.)

28 §7

Till intäkt av rörelse hänföres allt vad som av här i riket bedriven rörelse
kommit rörelseidkaren tillgodo, såsom:

vad som i rörelsen influtit i penningar eller varor;

värdet av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor eller produkter,
som förbrukats för rörelseidkarens, hans familjs eller övriga hushållsmedlemmars
räkning eller för avlöning åt arbetspersonal, som icke tillhört
rörelseidkarens hushåll, så ock av annan förmån, som i rörelsen kommit
honom tillgodo.

Ersättning i form av royalty eller periodiskt utgående avgift för utnyttjande
av materiella eller immateriella tillgångar är att anse såsom intäkt av
rörelse, såvitt inte royaltyn eller avgiften är av beskaffenhet att böra
hänföras till intäkt av fastighet eller av tjänst.

Ersättning, som idkare av rörelse uppburit för upplåtelse av driften till
annan, räknas likaledes som intäkt av rörelse.

Sådan gottgörelse för utgift eller kostnad, som arbetsgivare uppburit
från pensions- eller personalstiftelse, räknas som intäkt av rörelse, om
avdrag för avsättning till stiftelsen medgivits vid beräkning av nettointäkt
av rörelse.

Vederlag, som arbetsgivare erhållit för att han övertagit ansvaret för
pensionsutfästelse i samband med övertagande av rörelse, räknas som
intäkt av rörelsen.

Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m.m. pensionsskuld under rubriken Avsatt till pensioner i
sin balansräkning, skall han enligt 30§ 2mom. taxeringslagen (1956:623),
under den särskilda underrubriken Avdragsgilla pensionsåtaganden, redovisa
vad som avser sådana pensionsåtaganden för vilkas tryggande avdragsrätt
föreligger enligt punkt 2d jämfört med punkt 2 e av anvisningarna
till 29 § denna lag. Är vad som sålunda skall redovisas mindre än motsvarande
belopp vid utgången av föregående beskattningsår, räknas skillnaden
som intäkt av rörelse. Finns disponibla pensionsmedel vid utgången av
beskattningsåret, får nyssnämnda intäkt dock beräknas lägst till summan
av avdragsgill avsättning under året till pensionsstiftelse och avdragsgill
avgift under året för pensionsförsäkring - varvid dock beaktas endast
avsättning eller avgift avseende pensionsåtaganden som redovisas under
särskild underrubrik — samt en tiondel av disponibla pensionsmedel vid
utgången av närmast föregående beskattningsår. Räknas disponibla pensionsmedel
som intäkt enligt närmast föregående punkt, skall senare
minskningar av vad som redovisas under särskild underrubrik motsvarande
vad som sålunda tagits till beskattning icke räknas som intäkt.

7 Senaste lydelse av förutvarande 28 § 1 moni. se 1984:190.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Upphör arbetsgivare med sin rörelse,
räknas disponibla pensionsmedel
som intäkt av rörelse det beskattningsår
då rörelsen upphörde.
Går arbetsgivare i likvidation eller
skiftas dödsbo efter arbetsgivare,
räknas disponibla pensionsmedel
som intäkt för det beskattningsår då
beslutet om likvidation fattades eller
skiftet ägde rum.

Upphör arbetsgivare med sin rörelse,
räknas disponibla pensionsmedel
som intäkt av rörelse det beskattningsår
då rörelsen upphörde.

Går arbetsgivare i likvidation eller
skiftas dödsbo efter arbetsgivare,
räknas disponibla pensionsmedel
som intäkt för det beskattningsår då
beslutet om likvidation fattades eller
skiftet ägde rum. För fusion som
avses i 3 mom. gäller vad som föreskriv
es där och i 4mom.

Med disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för beskattningsårets
ingång under särskild underrubrik jämte förmögenheten i pensionsstiftelse,
som tryggar de pensionsåtaganden som redovisas under
särskild underrubrik, vid beskattningsårets utgång minskat med arbetsgivarens
pensionsreserv vid beskattningsårets utgång för sådant pensionsåtagande
i den mån det ej är tryggat genom pensionsförsäkring jämte vid
sistnämnda tidpunkt kvarstående medel i stiftelsen för vilka avdrag vid
avsättningen icke åtnjutits. Stiftelsens förmögenhet skall härvid beräknas
enligt de grunder som gäller vid beräkning av stiftelses förmögenhet enligt
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Disponibla pensionsmedel
skall dock icke upptagas till högre belopp än som motsvarar vad som
redovisas för beskattningsårets ingång under särskild underrubrik.

29 §

1 morn.* Från bruttointäkten av rörelse får avdrag göras för allt, som är
att anse som driftkostnad. Hit räknas, bland annat:
hyra för annan tillhörig fastighet eller del därav, som använts i rörelsen;

kostnad för anskaffning av råämnen
och varor till förädling, förbrukning
eller försäljning i rörelsen;
och skall - där vad sålunda har
förädlats eller eljest kommit till användning
har utgjorts av produkter
eller råämnen från fastighet, som av
den skattskyldige har ägts eller brukats,
eller från annan av honom idkad
rörelse, som är att anse som
särskild förvärvskälla — värdet av
samma produkter eller råämnen tas
upp till det belopp, varmed de redovisas
som intäkt av fastigheten eller
av den särskilda förvärvskällan;

kostnad för anskaffning av råämnen
och varor till förädling, förbrukning
eller försäljning i rörelsen;
och skall - där vad sålunda har
förädlats eller eljest kommit till användning
har utgjorts av produkter
eller råämnen från fastighet, som av
den skattskyldige har ägts eller brukats,
eller från annan av honom idkad
rörelse, som är att anse som
särskild förvärvskälla - värdet av
samma produkter eller råämnen tas
upp till det belopp, varmed de redovisas
som intäkt av fastigheten eller
av den särskilda förvärvskällan,
samt — där moderbolag eller övertagande
förening har övertagit dessa
råämnen eller varor från dotterbolag
eller överlåtande förening vid

8 Senaste lydelse 1981: 295.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sådan fusion som avses i 28 §

3mom. — värdet av samma råämnen
eller varor tas upp till belopp,
motsvarande det hos dotterbolaget
eller den överlåtande föreningen i
beskattningsavseende gällande
värdet av dessa tillgångar vid fusionstillfällep,

avlöningar, pensioner, periodiska understöd eller därmed jämförliga periodiska
utbetalningar och andra kostnader för personal, som är eller varit
anställd i rörelsen;

kostnad för reparation och underhåll av till driften hörande byggnader,
markanläggningar, maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier o.d.;

värdeminskning på rörelseägaren tillhöriga maskiner och andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier eller, i fall som anges i punkt 3 av
anvisningarna, utgifter för anskaffande av tillgången;

värdeminskning på patenträtt och annan liknande rättighet;
värdeminskning på en byggnad, som är avsedd för användning i ägarens
rörelse, eller, i fall som anges i punkt 7 av anvisningarna, utgifter för
anskaffande av byggnaden;

värdeminskning på en markanläggning, som är avsedd för användning i
ägarens rörelse, eller, i fall som anges i punkt 16 av anvisningarna, utgifter
för anskaffande av anläggningen;

värdeminskning på naturtillgångar, såsom gruvor, stenbrott o.d. genom
deras tillgodogörande;

ränta på lånat kapital, som har nedlagts i rörelsen, och på gäld, som den
skattskyldige har ådragit sig för sin utbildning för rörelsen;

kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för
utövande av vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet; speciella

för rörelsen utgående skatter eller avgifter till det allmänna;
förlust, som har uppstått i rörelsen, såvida inte förlusten är att hänföra
till kapitalförlust eller är av sådan natur som avses i punkt 3 sjätte stycket
av anvisningarna till 41 §.

35 §

/ morn.9 Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänförs

1) intäkt som skattskyldig haft av annan förvärvskälla än förut har
nämnts och som inte heller utgör intäkt av kapital,

2) sådan lotteri vinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 §,

3) restituerade, avkortade eller
avskrivna egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter, som
inte utgör intäkt av jordbruksfastighet
eller rörelse, i den mån avdrag
har medgetts för avgifterna,

9 Senaste lydelse 1983: 1088.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

4) restituerad, avkortad eller avskriven
vinstdelningsskatt i den
män avdrag har medgetts för skatten,
och

5) vinst - i den omfattning som
anges i 2-4 mom. - genom icke
yrkesmässig avyttring (realisationsvinst).

Har sådan fusion mellan aktiebolag
eller föreningar ägt rum, som
avses i 28§ 3morn., skall restituerad,
avkortad eller avskriven
skatt, som enligt vad ovan sagts
skulle ha utgjort skattepliktig intäkt
för dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen, utgöra skattepliktig
intäkt för moderbolaget eller
den övertagande föreningen. Vad
nu sagts skall äga motsvarande
tillämpning vid fusion mellan sparbanker
enligt 78 § lagen (1955:416)
om sparbanker samt då ett bankaktiebolags
hela bankrörelse övertagits
av ett annat bankbolag eller
ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd
övertagits av ett annat
försäkringsbolag och beloppet i
fråga icke uppgetts till beskattning
hos det överlåtande bolaget.

3 morn.10 Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, andel i
aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk
förening eller i handelsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med här
avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skattepliktig, om den skattskyldige
innehaft egendomen mindre än två år. För vissa aktier och andelar
tillämpas bestämmelserna i 3 a mom.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den
skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skattepliktig.
Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt
detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av
förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, äger
skattskyldig åtnjuta avdrag med 3 000 kronor. Har den skattskyldige under
beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant
avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 3000 kronor. I intet fall får
dock skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot
sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke
minskat med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrationalisering
som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndig -

Föreslagen lydelse

4) vinst - i den omfattning som
anges i 2-4 mom. - genom icke
yrkesmässig avyttring (realisationsvinst).

10 Senaste lydelse 1983: 1043.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

het sorn regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis,
om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om
detta senast den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsförsäljning
som anges i 2§ första stycket 1) lagen (1978:970) om uppskov
med beskattning av realisationsvinst, är - oavsett tidpunkten för förvärvet
— endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tillämpning på
egendom som avses i detta moment.

Överlåts aktie i aktiebolag eller
andel i handelsbolag, ekonomisk
förening eller utländskt bolag till
svenskt företag inom samma koncern,
skall — där ej annat följer av
nionde stycket — beskattning av
realisationsvinst inte äga rum, om
moderföretaget i koncernen är aktiebolag
eller ekonomisk förening
och den överlåtna aktien eller andelen
innehas som ett led i annan
koncernens verksamhet än förvaltning
av fastighet, värdepapper eller
annan därmed likartad lös egendom.
/ fall som nu avses skall den
överlåtna aktien eller andelen
anses förvärvad av det övertagande
företaget vid den tidpunkt
och för den anskaffningskostnad
som gällt för det överlåtande företaget.
Om överlåtelsen sker till utländskt
företag, kan regeringen
eller myndighet som regeringen
bestämmer medge befrielse från
realisationsvinstbeskattningen. Bestämmelserna
i detta stycke om beskattning
av realisationsvinst tilllämpas
även i fråga om avdrag för
realisationsförlust. Avdrag för
realisationsförlust får dock inte i
något fall göras på grund av avyttring
av aktier eller andelar till utländskt
koncernföretag.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag,
handelsbolag eller ekonomisk
förening genom fång på vilket
lagfart sökts efter den 8 november
1967 av någon som har ett bestämmande
inflytande över bolaget eller
föreningen, beräknas skattepliktig
realisationsvinst vid hans avyttring

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

av aktie eller andel i bolaget eller
föreningen som om avyttringen avsett
mot aktien eller andelen svarande
andel av fastigheten. Vad nu
sagts får inte föranleda att skattepliktig
realisationsvinst beräknas
lägre eller att avdragsgill realisationsförlust
beräknas högre än enligt
reglerna i detta moment. Bestämmelserna
i detta stycke gäller
endast om sådan fastighet utgör bolagets
eller föreningens väsentliga
tillgång. De gäller dock inte vid
avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag
eller andel i sådan bostadsförening
som avses i 24 §
3morn., om avyttringen avser endast
rätt till viss eller vissa men ej
alla bostadslägenheter i fastigheten.
Lika med lagfartsansökan anses annan
ansökan hos myndighet om
viss åtgärd med åberopande av
fångeshandlingen. Om vinsten vid
försäljning av aktie eller andel på
grund av bestämmelserna i detta
stycke beräknas enligt de regler,
som gäller för beräkning av vinst
vid avyttring av fastighet, skall
avyttringen anses ha avsett den mot
aktien eller andelen svarande andelen
av fastigheten.

av aktie eller andel i bolaget eller
föreningen som om avyttringen avsett
mot aktien eller andelen svarande
andel av fastigheten. Vad nu
sagts får inte föranleda att skattepliktig
realisationsvinst beräknas
lägre eller att avdragsgill realisationsförlust
beräknas högre än enligt
reglerna i detta moment. Bestämmelserna
i detta stycke gäller
endast om sådan fastighet utgör bolagets
eller föreningens väsentliga
tillgång. De gäller dock inte vid
avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag
eller andel i sådan bostadsförening
som avses i punkt 2
femte stycket av anvisningarna till
38 §, om avyttringen avser endast
rätt till viss eller vissa men ej alla
bostadslägenheter i fastigheten.
Lika med lagfartsansökan anses annan
ansökan hos myndighet om
viss åtgärd med åberopande av
fångeshandlingen. Om vinsten vid
försäljning av aktie eller andel på
grund av bestämmelserna i detta
stycke beräknas enligt de regler,
som gäller för beräkning av vinst
vid avyttring av fastighet, skall
avyttringen anses ha avsett den mot
aktien eller andelen svarande andelen
av fastigheten.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obeskattade
vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar
före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan, skall
som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller
för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av
bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom
två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan,
överlåts på den skattskyldige eller honom närstående person eller på
aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige
eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse
av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då
skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget
uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning på
samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts
äger motsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller
ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undantag från detta stycke,
om det kan antas att avyttringen av aktien eller andelen skett i annat
syfte än att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av
verket i sådan fråga får talan inte föras.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig
del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas — direkt eller genom
förmedling av juridisk person — av en fysisk person eller ett fåtal fysiska
personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie - direkt eller
genom förmedling av annan — ägs eller inom två år efter avyttringen vid
något tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom närstående
person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den
skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som
förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag,
som inom två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna
i något av fåmansbolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande
bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av
fåmansbolagen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet
för realisationsvinst enligt detta stycket uppkom får realisationsvinsten
tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda
beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger motsvarande tillämpning i fråga
om handelsbolag eller ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller
förening liksom teckningsrätt till aktie eller annan rättighet jämförlig med
aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl
eller föreligger andra synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet, som
regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag från tillämpning av
detta stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller morföräldrar,
make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons
make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av
nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och
fosterbarn.

3 a mom." Realisationsvinst 3 a mom. Realisationsvinst vid
vid avyttring av en bostadsrätt be- avyttring av en bostadsrätt beskat skattas

enligt bestämmelserna i det- tas enligt bestämmelserna i detta

ta moment om bostadsrättsföre- moment om bostadsrättsföreningen
ningen är av det slag som anges i är av det slag som anges i punkt 2

punkt 3 av anvisningarna till 24 §. femte stycket av anvisningarna till

38 §.

Som skattepliktig realisationsvinst räknas:
om bostadsrätten innehafts

mindre än 2 år 100% av vinsten

2 år men mindre än 3 år 75 % av vinsten

3 år men mindre än 4 år 50% av vinsten

4 år eller mera 25 % av vinsten

Bestämmelserna i 2 mom. tredje stycket och 4 mom. sista stycket
tillämpas på motsvarande sätt vid avyttring av en bostadsrätt.

Har en bostadsrätt avyttrats genom sådan tvångsförsäljning som anges i
2§ lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, är
- oavsett tidpunkten för förvärvet - endast 25 procent av vinsten skattepliktig
om det skäligen kan antas att avyttringen inte skulle ha ägt rum om
tvång inte hade förelegat.

" Senaste lydelse 1983: 1043.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Vad som sägs om realisationsvinst
vid avyttring av en bostadsrätt
tillämpas även vid avyttring av
andelar i andra svenska ekonomiska
föreningar än bostadsrättsföreningar
och aktier i svenska aktiebolag
om föreningen eller bolaget är
av det slag som anges i punkt 3 av
anvisningarna till 24 §.

Bedömningen av om en förening
eller ett bolag är av det slag som
anges i punkt 3 av anvisningarna till
24 § görs på grundval av förhållandena
vid ingången av det år då avyttringen
ägde rum.

Bedömningen av om en förening
eller ett bolag är av det slag som
anges i punkt 2 femte stycket av
anvisningarna till 38 § görs på
grundval av förhållandena vid ingången
av det år då avyttringen
ägde rum.

38 §

I morn.'1 Till intäkt av kapital räknas:

ränta å obligationer och å utlånade eller i bank eller annorstädes insatta
medel,

utdelning å svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och ekonomiska
föreningar samt å andelar i utländska bolag och aktiefonder, så ock
intäkt genom överlåtelse av rätt till utdelning å aktier eller andelar, som
nyss sagts, där ej aktierna eller andelarna samtidigt överlåtits,
allt såvitt intäkten inte är att hänföra till jordbruksfastighet, fastighet
som avses i 24 § 1 mom. eller rörelse.

Till intäkt av kapital räknas även vad som i samband med ideell förenings
upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till medlem
utöver inbetald insats.

För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal förvärvat
rätt till utdelning å svensk aktie eller å andel i svensk aktiefond eller
ekonomisk förening eller i utländskt bolag eller utländsk aktiefond, skall
såsom intäkt upptagas endast det belopp, varmed utdelningen eller, om
förvärvaren i sin tur överlåtit rätten till utdelning, den därvid erhållna
valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för rätten till utdelning.

Såsom utdelning från svensk
ekonomisk förening anses jämväl
vad som vid föreningens upplösning
utskiftats till medlem utöver
inbetald insats, dock att vid upplösning
genom fusion, som i 2S$
3mom. andra stycket avses, såsom
utdelning i intet fall skall anses större
belopp än som motsvarar vad
medlemmen erhållit kontant eller
eljest i annat än andelar i den övertagande
föreningen.

12 Senaste lydelse 1984: 190.

Såsom utdelning från svensk
ekonomisk förening anses jämväl
vad som vid föreningens upplösning
utskiftats till medlem utöver
inbetald insats, dock att vid upplösning
genom fusion, som avses i 2§
4 mom. första stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,
såsom utdelning i intet fall skall
anses större belopp än som motsvarar
vad medlemmen erhållit kontant
eller eljest i annat än andelar i den
övertagande föreningen.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 a §13

Äger fastighet del i samfällighet Äger fastighet del i samfällighet
av annat slag än som avses i 53 § som avses i 53 § 2morn., hänförs

1 mom. första stycket f), hånföres den fastigheten tillkommande andeden
fastigheten tillkommande ande- len av intäkter och kostnader i

len av intäkter och kostnader i verksamheten i samfälligheten till

verksamheten i samfälligheten till den förvärvskälla vari fastigheten

den förvärvskälla vari fastigheten ingår enligt de bestämmelser som

ingår enligt de bestämmelser som gäller för nämnda förvärvskälla,

gäller för nämnda förvärvskälla.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

45 §14

Vid beräkning av skattskyldigs inkomst av jordbruksfastighet, av annan
fastighet och av rörelse må, i den mån fastighet ingått i förvärvskällan och
garantibelopp för fastigheten skall enligt bestämmelserna i 47 § upptagas
såsom skattepliktig inkomst för den skattskyldige, avdrag göras med belopp
motsvarande garantibeloppet.

Oaktat garantibelopp för regleringssamfällighet
tillhörig regleringsdamin
upptagits såsom skattepliktig
inkomst för samfälligheten,
skall dock ägare av strömfall med
skyldighet att bidraga till kostnaden
för regleringsföretaget tillgodonjuta
det i första stycket angivna,
å regleringsdammen belöpande
avdraget, i den mån detsamma
motsvarar den på strömfallet
belöpande andelen av nämnda
kostnad.

46 §

/ morn.'5 Uppkommer underskott vid beräkningen av inkomst av förvärvskälla
får, med de undantag som anges i detta moment och med
iakttagande av föreskriften i 74 §, underskottet avräknas från den skattskyldiges
inkomst från andra förvärvskällor i den mån underskottet och
inkomsten enligt 56 — 59 §§ hänför sig till samma kommun.

Avdrag medges inte för

1) underskott av icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom
eller av deltagande i lotteri,

2) underskott av fastighet eller rörelse i utlandet,

3) underskott som har uppkommit på grund av att avdrag enligt 45 §
överstigit nettointäkten av förvärvskällan,

4) underskott i den mån hänsyn till det har tagits vid beräkning av
sjömansskatt.

13 Senaste lydelse 1975:259.

14 Senaste lydelse 1954:52.

15 Senaste lydelse 1979: 1149.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har avdrag gjorts enligt 1 § lagen (1966:172) om avdrag för avskrivning
på skeppskontrakt m.m. och uppkommer underskott i förvärvskällan får
den del av underskottet som svarar mot avdraget avräknas endast från
inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse. Har avdrag gjorts för
värdeminskning av skepp eller luftfartyg och överstiger avdraget för år
räknat lOprocent av anskaffningsvärdet av skepp eller 15procent av anskaffningsvärdet
av luftfartyg gäller samma begränsning av rätten att avräkna
underskott i fråga om den överskjutande delen av avdraget. För
underskott som inte har kunnat utnyttjas föreligger rätt till avdrag senast
vid den taxering som sker sjätte kalenderåret efter det kalenderår då
taxering skett för det beskattningsår då underskottet uppkom. Sådant
avdrag får dock inte överstiga det sammanlagda beloppet av inkomst av
rederi-, luftfarts- och varvsrörelse sedan denna inkomst i förekommande
fall minskats med annat underskott som avses i detta stycke.

Vid tillämpning av tredje stycket
anses koncernbidrag enligt 43 §

3morn. som intäkt av rederi-, luftfarts-
eller varvsrörelse endast om
bidraget utgör avdragsgill omkostnad
för givaren i rörelse av angivet
slag.

Tredje stycket tillämpas inte i Tredje stycket tillämpas inte på

fråga om svenskt aktiebolag vars fiskeskepp eller köpekontrakt som

aktier noteras på börs eller är före- avser fiskeskepp, om den skattskyl målför

liknande notering eller ifra- dige har licens enligt förordningen

ga om dotterföretag till sådant bo- (1978:517) om licens för yrkesfis lag.

Tredje stycket tillämpas inte kare eller är medlem i fiskelag som

heller på fiskeskepp eller köpekon- har sådan licens,
trakt som avser fiskeskepp, om den
skattskyldige har licens enligt förordningen
(1978:517) om licens för
yrkesfiskare eller är medlem i fiskelag
som har sådan licens.

Föreligger synnnerliga skäl, får regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer medge undantag från tillämpning av tredje stycket.
Bryter skattskyldig mot villkor som har uppställts för medgivandet, skall
taxering ske enligt tredje stycket på samma sätt som vid eftertaxering för
det beskattningsår som medgivandet avser.

Att avdrag icke är medgivet för
underskott som uppkommit före eller
i samband med vissa företagsöverlåtelser
framgår av punkt 6 av
anvisningarna till 20§.

47 §16

För fastighet, som året före tax- För fastighet, som året före taxeringsåret
varit skattepliktig, be- eringsåret varit skattepliktig, beräknas
garantibelopp till en och en räknas garantibelopp till en och en

16 Senaste lydelse 1980: 1054.

2 Riksdagen 1984/85. 6 sami. Nr 23

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

halv procent av fastighetens taxeringsvärde
förstnämnda år. Garantibeloppet
tas upp som skattepliktig
inkomst för fastighetens ägare inom
den kommun, där fastigheten är belägen.
Som ägare anses även den,
som innehar fastighet med fideikommissrätt
eller i annat fall utan
vederlag besitter fastighet på grund
av testamentariskt förordnande.

Vad som i föregående stycke
sägs om ägare skall i förekommande
fall i stället gälla:

a) den, som innehar fastighet
med åborätt, med tomträtt eller
med vattenfallsrätt, innehavare av
sä kallad ofri tomt i stad samt den,
som eljest innehar fastighet med
ständig eller ärftlig besittningsrätt;

b) innehavare av skogsområde,
som blivit av staten upplåtet till
kanalbolag eller till kommun eller
annan menighet;

c) innehavare av publikt boställe
eller på lön anslagen jord;

d) juridisk person, som förvaltar
samfällighet och som enligt 53 §
I mom. första stycket f) är skattskyldig
för inkomst; samt

e) nyttjanderättshavare till täktmark
som avses i 2 kap. 4§ fastighetstaxeringslagen
(1979:1152), om
nyttjanderätten har förvärvats mot
engångsvederlag.

Såsom innehavare av publikt
boställe eller på lön anslagen jord
skall anses den tjänsteinnehavare
eller annan, som författningsenligt
äger nyttja fastigheten eller tillgodonjuta
dess avkastning. Beträffande
sådant löneboställe som
avses i lagen (1970:939) om förvaltning
av kyrklig jord är vederbörande
pastorat att anse såsom innehavare.

Skall avkastning utöver husbehovet
av skog å fastighet, som under

a) eller c) omförmäles, författningsenligt
helt eller delvis tillkomma
allmän fond eller inrättning, är
denna att anse såsom fastighetens

Föreslagen lydelse

halv procent av fastighetens taxeringsvärde
förstnämnda år. Garantibeloppet
tas upp som skattepliktig
inkomst inom den kommun, där
fastigheten är belägen, för fastighetens
ägare eller för den som enligt 1
kap. 5 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) skall anses som ägare.
Den som innehar fastighet med
åborätt eller eljest med ständig eller
ärftlig besittningsrätt och på
grund av denna sin rätt inte äger
utöver husbehovet tillgodogöra sig
avkastning av skog på fastigheten
påförs dock inte något garantibelopp
på det i taxeringsvärdet ingående
skogsbruksvärdet.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

innehavare, såvitt angår fastighetens
skogsbruksvärde.

Där beträffande fastighet, sorn
innehaves med åborätt eller eljest
med ständig eller ärftlig besittningsrätt,
innehavaren på grund av
denna sin rätt icke äger utöver husbehovet
tillgodogöra sig avkastning
av skog å fastigheten, skall
garantibeloppet för honom icke beräknas
å det i taxeringsvärdet ingående
skogsbruksvärdet.

Garantibelopp beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret
kortare eller längre tid än 12 månader eller har fastigheten förvärvats eller
avyttrats under beskattningsåret, skall garantibeloppet jämkas med hänsyn
härtill.

(Se vidare anvisningarna.)

47 a §17

Sammanlagda beloppet av den inkomst från en eller flera förvärvskällor,
vilken är skattepliktig i en kommun, med avdrag i förekommande fall som
avses i 46 och 46 a§§, samt av i 47 § omförmält garantibelopp utgör
skattskyldigs inom kommunen taxerade inkomst.

Den taxerade inkomsten avrun- Den taxerade inkomsten avrundas
nedåt, för skattskyldig som das nedåt till helt hundratal kronor.
avses i 10§ I mom. lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt till helt
hundratal kronor och för annan
skattskyldig till helt tiotal kronor.

50 §

2 mom.xi För fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller
någon del av beskattningsåret, utgöres såvitt angår hemortskommunen den
beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med
kommunalt grundavdrag. Den beskattningsbara inkomsten skall angivas i
helt hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som icke uppgår till
helt hundratal kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmåga under beskattningsåret hava varit
väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom,
underhåll av andra närstående än barn, för vilka den skattskyldige
ägt tillgodonjuta allmänt barnbidrag, eller annan därmed jämförlig omständighet,
må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock
särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsåret,
länsrättens beprövande den skattskyldiges taxerade inkomst
minskas, förutom med kommunalt grundavdrag, med ytterligare ett efter
omständigheterna avpassat belopp, dock högst 10000 kronor. Har skatt -

17 Senaste lydelse 1981:999.

18 Senaste lydelse 1979: 169.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skyldig på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt åtnjutit avdrag
för nedsatt skatteförmåga, skall avdrag, som avses i detta stycke,
minskas med det belopp, varmed jämkning medgivits.

Om skattskyldigs inkomst, efter avdrag av därå belöpande skatt, på
grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor
försörjningsbörda eller annan därmed jämförlig omständighet understigit
vad han kan anses hava behövt till underhåll för sig själv och för make och
oförsörjda barn (existensminimum) är den skattskyldige berättigad till avdrag
för nedsatt skatteförmåga.

Även skattskyldig, vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension,
är - om särskilda omständigheter icke föranleda annat - berättigad
till avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Vad i andra stycket sägs angående tid och ordning för särskild framställning
om avdrag samt angående minskning av avdraget med belopp, varmed
jämkning erhållits vid beräkning av sjömansskatt, skall äga motsvarande
tillämpning i fråga om avdrag enligt tredje och fjärde styckena.

Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör
för skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

För ideell förening, som äger rätt
till grundavdrag enligt 48§ I morn.,
utgöres såvitt angår hemortskommunen
den beskattningsbara inkomsten
av den taxerade inkomsten
minskad med kommunalt
grundavdrag.

3 mom.19 För skattskyldig, som i 2 mom. avses, såvitt angår annan
kommun än hemortskommunen, utgör den taxerade inkomsten tillika beskattningsbar
inkomst, utom i fall varom nedan i andra stycket förmäles.

Kan kommunalt grundavdrag helt eller delvis icke utnyttjas i hemortskommunen
och har taxerad inkomst påförts den skattskyldige i annan
kommun, skall bristen avräknas från sistnämnda inkomst. Därvid skola i
förekommande fall bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 46 § äga
motsvarande tillämpning. Vad efter dylik avräkning återstår utgör för den
skattskyldige beskattningsbar inkomst i kommunen.

För annan skattskyldig än som i 2 mom. avses utgör den taxerade inkomsten
tillika beskattningsbar inkomst.

Den beskattningsbara inkomsten
avrundas nedåt till helt hundratal
kronor.

(Se vidare anvisningarna.)

19 Senaste lydelse 1970: 162.

Beskattningsbar inkomst skall
för fysisk person, oskift dödsbo och
familjestiftelse, varom förmäles i
I0§ 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt,
angivas i hela hundratal
kronor, så att överskjutande belopp,
som icke uppgår till helt
hundratal kronor, bortfaller.

(Se vidare anvisningarna.)

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

53 §

I morn.20 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej
annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på
grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom för all inkomst, som förvärvats

här i riket eller å utländsk ort för- inom eller utom riket; samt

värvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:
för inkomst av här belägen fastighet;
för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan
anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån
och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del
beloppet överstiger 7 500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda
lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten
eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring,
om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse; för

ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning
åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till
någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring
eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd
eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd;
för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);
för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter
samt — i den mån avdrag har medgetts för avgifterna — restituerade,
avkortade eller avskrivna egenavgifter;

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i
riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse och av egendom som
avses i 35 § 3 a mom. och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del
av ett hus här i riket ; samt
för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av aktier och andelar i sådana
svenska företag som avses i punkt 4a av anvisningarna till 41 §, om
överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast föregått
det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket
eller stadigvarande vistats här;

20 Senaste lydelse 1984: 353.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner,
skogar samt uthyrda eller
med tomträtt eller vattenfallsrätt
upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej
härflutit av bank- eller försäkringsrörelse
eller av kommunikationsverk
med tillhörande byggnader
och anläggningar eller av industriell
verksamhet, som huvudsakligen
avser att tillgodose statens egna
behov;

c) landsting, kommuner och andra
menigheter ävensom hushållningssällskap
med stadgar som
fastställts av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av
rörelse;

d) akademier, allmänna undervisningsverk,
sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets universitet
och högskolor i vilka de
studerande enligt gällande stadgar
är skyldiga att vara medlemmar,
samarbetsorgan för sådana sammanslutningar
med ändamål att
fullgöra uppgifter som enligt
nämnda stadgar ankommer på
sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening
som erhåller statsbidrag, regional
utvecklingsfond som avses i förordningen
(1978:504) om överförande
av vissa uppgifter från företagareförening
till regional utvecklingsfond,

allmänna försäkringskassor, erkända
arbetslöshetskassor, understödsföreningar
som inte bedriver
till livförsäkring hänförlig verksamhet,
pensionsstiftelser som avses i
lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser
som avses i samma lag
med ändamål uteslutande att lämna
understöd vid arbetslöshet, sjukdom
eller olycksfall, stiftelser som
bildats enligt avtal mellan organisationer
av arbetsgivare och ar -

Föreslagen lydelse

b) dödsbo:

för all inkomst som förvärvats
inom eller utom riket.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

betstagare med ändamål att utge
avgångsersättning till friställd arbetstagare
eller främja åtgärder till
förmån för arbetstagare som blivit
uppsagd eller löper risk att bli uppsagd
till följd av driftsinskränkning,
företagsnedläggelse eller rationalisering
av företags verksamhet, sådana
ömsesidiga försäkringsbolag
som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,

Allmänna pensionsfonden, Allmänna
sjukförsäkringsfonden,
Alva och Gunnar Myrdals stiftelse,
Apotekarsocietetens stiftelse för
främjande av farmacins utveckling
m.m., Bokbranschens Finansieringsinstitut
Aktiebolag, Bryggeristiftelsen,
Dag Hammarskjölds
minnesfond, Fonden för industriellt
utvecklingsarbete, Fonden för industriellt
samarbete med u-länder,
Fonden för svenskt-norskt industriellt
samarbete, handelsprocedurrådet,
Järnkontoret och SIS — Standardiseringskommissionen
i Sverige,
så länge kontorets respektive
kommissionens vinstmedel används
till allmänt nyttiga ändamål
och utdelning inte lämnas till delägare
eller medlemmar, Nobelstiftelsen,
Norrlandsfonden, Stiftelsen
Industricentra, Stiftelsen Industriellt
utvecklingscentrum i övre Norrland,
Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling,
Stiftelsen Landstingens
fond för teknikupphandling
och produktutveckling, Stiftelsen
för produktutvecklingscentrum i
Göteborg, Stiftelsen Produktutvecklingscentrum
i Östergötland,
Stiftelsen för samverkan mellan
Lunds universitet och näringslivet
— SUN, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet,
Svenska bibelsällskapets
bibelfond, Svenska Penninglotteriet
Aktiebolag, Svenska skeppshypotekskassan,
Svenska UNICEFkommittén,
Sveriges exportråd,
Sveriges turistråd, Aktiebolaget

Föreslagen lydelse

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Tipstjänst och Aktiebolaget Trav
och Galopp:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar
vilkas verksamhet ej bedrives i
vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar,
stiftelser som hava till huvudsakligt
ändamål att under samverkan
med militär eller annan
myndighet stärka rikets försvar eller
att, utan begränsning till viss
familj, vissa familjer eller bestämda
personer, främja vård och uppfostran
av barn eller lämna understöd
för beredande av undervisning
eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet
bland behövande eller
främja vetenskaplig forskning,
ävensom ideella föreningar som
uppfylla i punkt 9 av anvisningarna
angivna villkor:

för inkomst av fastighet och av
rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana
bolag, som enligt särskild författning
åro skyldiga att avstå sin
vinst, ekonomiska föreningar, samebyar,
samfund, stiftelser, understödsföreningar,
som bedriva till
livförsäkring hänförlig verksamhet,
verk, inrättningar och andra inländska
juridiska personer, dock
såvitt gäller sådana juridiska personer
som enligt författning eller
på därmed jämförligt sätt bildats
för att förvalta samfällighet endast
om samfälligheten har taxerats såsom
särskild taxeringsenhet och
avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet,
samtliga här
under f) avsedda bolag, verk och
andra juridiska personer i den mån
de ej inbegripas under punkterna d)
och e):

för all inkomst, som här i riket
eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet; för

inkomst av rörelse, som här
bedrivits; samt

Föreslagen lydelse

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Riksskatteverket må, om särskilda
skäl därtill äro, efter ansökan
förklara, att stiftelse eller förening,
som har till huvudsakligt ändamål
att främja nordiskt samarbete, i
fråga om skattskyldighet eller eljest
vid tillämpning av denna lag skall
anses jämställd med stiftelse eller
förening, som ovan i första stycket
vid e) angives. Sådant beslut må,
när omständigheterna det föranleda,
av riksskatteverket återkallas.
Över beslut, som riksskatteverket
meddelat enligt detta stycke, må
klagan icke föras.

2 morn.21 Vanliga handelsbolag,
kommanditbolag, enkla bolag, rederier
och juridiska personer, som
enligt författning eller på därmed
jämförligt sätt bildats för att förvalta
annan samfällighet än sådan som
avses i 1 mom. första stycket f),
taxeras icke, utan hänföres deras
inkomst till de särskilda delägarnas
inkomst med belopp, som för en
var motsvarar hans andel av bolagets,
rederiets eller samfällighetens
inkomst. Ej heller skall så kallat
gruvbolag taxeras, utan skola dess
delägare taxeras en var för den inkomst,
han åtnjutit av bolagets
verksamhet.

Vad i föregående stycke sägs skall i
tillämpning beträffande garantibelopp

3 morn.22 Avlider skattskyldig,
skall för det beskattningsår, då
dödsfallet inträffade, oskift dödsbo
efter honom taxeras såväl för inkomst,
vilken den avlidne haft, som
för inkomst, vilken ingått till döds -

2 mom. Inkomst hos vanliga
handelsbolag, kommanditbolag,
enkla bolag, rederier och juridiska
personer, som enligt författning eller
på därmed jämförligt sätt bildats
för att förvalta annan samfällighet
än sådan som har taxerats såsom
särskild taxeringsenhet och avser
marksamfällighet eller regleringssamfällighet,
hänförs till de särskilda
delägarnas inkomst med belopp,
som för en var motsvarar hans andel
av bolagets, rederiets eller samfällighetens
inkomst. Delägare i
s.k. gruvbolag taxeras för den inkomst
han åtnjutit av bolagets verksamhet.

förekommande fall äga motsvarande
för fastighet.

3 mom. Avlider skattskyldig,
skall för det beskattningsår, då
dödsfallet inträffade, dödsboet efter
honom taxeras såväl för inkomst,
vilken den avlidne haft, som
för inkomst, vilken ingått till döds -

21 Senaste lydelse 1975: 259.

22 Senaste lydelse 1971:407.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

boet efter dödsfallet, och skall där- boet efter dödsfallet, och skall därvid
för dödsboet tilllämpas vad som vid för dödsboet tillämpas vad som

enligt bestämmelserna i denna lag enligt bestämmelserna i denna lag

skolat gälla för den avlidne. skolat gälla för den avlidne.

Vad i föregående stycke sägs skall i förekommande fall äga motsvarande
tillämpning beträffande garantibelopp för fastighet.

För senare beskattningsår än det, För senare beskattningsår än det,
då dödsfallet inträffade, taxeras då dödsfallet inträffade, tillämpas

oskiftat dödsbo, om den avlidne vid vad som sägs om dödsbo endast

sitt frånfälle var bosatt här i riket, om den avlidne vid sitt frånfälle var

som inländsk juridisk person och i bosatt här i riket; i annat fall anses

annat fall som här i riket icke hem- dödsbo som sådan här i riket icke

mahörande juridisk person. hemmahörande juridisk person som

inte skall taxeras till kommunal inkomstskatt.

Från och med det taxeringsår som följer närmast efter det fjärde kalenderåret
efter det kalenderår, då dödsfallet inträffade, tillämpas dock bestämmelserna
om handelsbolag på dödsbo efter den som vid sitt frånfälle
var bosatt här i riket, om för dödsboet skulle ha beräknats högre till statlig
inkomstskatt taxerad inkomst än 10000 kronor eller större skattepliktig
förmögenhet än 100000 kronor. Dödsbo på vilket bestämmelserna om
handelsbolag varit tillämpliga något beskattningsår anses därefter som
sådant bolag i beskattningshänseende, oavsett storleken av boets inkomst
eller förmögenhet. Bestämmelserna i detta stycke tillämpas icke på fideikommissbo.

Om särskilda skäl föreligga, må riksskatteverket på ansökan förklara att
oskiftat dödsbo, som enligt föregående stycke skall behandlas såsom handelsbolag
i beskattningshänseende, må taxeras enligt bestämmelserna i
tredje stycket. Ansökan skall för att kunna upptagas till prövning göras hos
riksskatteverket senast under året efter det taxeringsår, då oskiftat dödsbo
första gången skall behandlas som handelsbolag i beskattningshänseende.
Mot beslut, som riksskatteverket meddelat i sådant ärende, må talan icke
föras.

54 §23

Från skattskyldighet frikallas:

a) svenska aktiebolag och svenska
ekonomiska föreningar:

för utdelning på aktie i svenskt
aktiebolag och andel i svensk ekonomisk
förening i den omfattning
som anges i punkt I av anvisningarna; b)

medlem av konungahuset:

för av staten anvisat anslag;

c) i utlandet bosatt person och
utländskt bolag:

a) medlem av konungahuset:
för av staten anvisat anslag;

b) i utlandet bosatt person:

23 Senaste lydelse 1980:957.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

för sådan inkomst, för vilken avgift enligt lagen om bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter skall erläggas eller beträffande vilken
befrielse från sådan avgift skall åtnjutas jämlikt särskilt stadgande i
samma lag;

d) I. ägare av sådan fastighet som
avses i 3 kap. 2§ fastighetstaxeringslagen
(1979:1152):
för inkomst av fastigheten i den
mån ägarens inkomst härrör från
sådan användning som gör att byggnad
enligt 2 kap. 2§ fastighetstaxeringslagen
skall indelas som specialbyggnad,
dock ej kommunikationsbyggnad,
distributionsbyggnad
eller reningsanläggning, eller
härrör från nationalpark',

2. ägare av sådan fastighet som
avses i 3 kap. 3§ fastighetstaxeringslagen: -

c) ägare av sådan fastighet som
avses i 3 kap. 2§ fastighetstaxeringslagen
(1979:1152):

för inkomst av fastigheten i den
mån ägarens inkomst härrör från
sådan användning som gör att byggnad
enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen
skall indelas som specialbyggnad,
dock ej kommunikationsbyggnad,
distributionsbyggnad
eller reningsanläggning;

d) ägare av sådan fastighet som
avses i 3 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen: -

för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan
egendom och sådan användning som avses i nämnda lagrum;

3. ägare av sådan fastighet som
avses i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen,
dock ej ideell förening
som är hänförlig under 53§ 1 mom.

e):

för inkomst av fastigheten i den
mån den används för ändamål som
avses i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen; e)

i riket bosatt delägare i oskift
dödsbo efter person, som vid sitt
frånfälle icke varit här i riket bosatt: för

av dödsboet åtnjuten, till honom
utdelad inkomst, för vilken
dödsboet skall utgöra kommunal
inkomstskatt;

f) understödsföreningar, som bedriver
såväl till livförsäkring hänförlig
verksamhet som annan verksamhet: för

annan inkomst än inkomst av
fastighet, dock att skattskyldighet
föreligger även för förstnämnda inkomst
till den del inkomsten belöper
på livförsäkringsverksamheten; g)

understödsföreningar, vilka
enligt sina stadgar inte får meddela

e) i riket bosatt delägare i dödsbo
efter person, som vid sitt frånfälle
icke varit här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom
utdelad inkomst, för vilken
dödsboet är skyldigt att betala inkomstskatt; -

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

annan kapitalförsäkring än sådan
som omfattar kapitalunderstöd på
högst 1000 kronor per medlem:
för all inkomst, som belöper på
verksamhet, hänförlig till livförsäkring; h)

här i riket bosatt fysisk person,
som under vistelse utomlands åtnjutit
avlöning eller annan därmed
jämförlig förmån på grund av anställning
där annat än hos svenska
staten, svensk kommun eller ombord
på svenskt fartyg eller
svenskt, danskt eller norskt luftfartyg: för

inkomst av anställningen under
förutsättning att anställningen
och vistelsen i utlandet varat minst
ett år eller enligt anställningsavtal
eller på annan grund kan antagas
komma att vara minst ett år;

i) ideell förening, som är hänförlig
under 53§ 1 mom. e):

för inkomst av fastighet och av
rörelse i den omfattning som anges
i punkt 4 av anvisningarna;
j) svensk aktiefond:
för inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet
på grund av avyttring
av egendom som avses i 35 §
3morn., om den avyttrade egendomen
innehafts två år eller mera.

Svenskt aktiebolag och svensk
ekonomisk förening kan under de
förutsättningar som anges i punkt 5
av anvisningarna frikallas från
skattskyldighet för utdelning på andel
i utländskt företag.

Föreslagen lydelse

f) här i riket bosatt fysisk person,
som under vistelse utomlands åtnjutit
avlöning eller annan därmed
jämförlig förmån på grund av anställning
där annat än hos svenska
staten, svensk kommun eller ombord
på svenskt fartyg eller
svenskt, danskt eller norskt luftfartyg: för

Av 70 § framgår att personer som där avses är frikallade från skattskyldighet
för vissa inkomster.

(Se vidare anvisningarna.)

57 §

1 morn.24 Skatt för inkomst av rörelse skall utgöras till kommun, där
rörelsen utövats från fast driftställe.

Har fast driftställe icke begagnats, skall skatt för inkomsten utgöras, om
inkomsten förvärvats

24 Senaste lydelse 1930: 190.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

a) av fysisk person

under tid, då han varit här i riket bosatt:

i hemortskommunen;

under tid, då han icke varit här i riket bosatt:

i Stockholm för gemensamt kommunalt ändamål;

b) av inländsk juridisk person: b) av dödsbo

i hemortskommunen; i hemortskommunen.

c) av utländskt bolag:

i Stockholm för gemensamt kommunalt
ändamål.

3 mom.2S Hava i annat fall än i 43 § 1 mom. sägs näringsidkare, mellan
vilka intressegemenskap råder (moder- och dotterföretag eller företag under
i huvudsak gemensam ledning), vid affärer sinsemellan genom åsättande
av högre eller lägre pris än de i allmänhet gällande eller andra
liknande åtgärder åstadkommit, att inkomst av deras verksamhet i icke
oväsentlig mån redovisats inom annan kommun än den, där inkomsten
skulle redovisats, om intressegemenskap icke förefunnits, skall såsom
beskattningsort för den näringsidkare, hos vilken för hög inkomst sålunda
redovisats, beträffande skälig del av hans inkomst gälla den kommun, där
den andre näringsidkaren skulle utgjort skatt för inkomsten, om dylika
åtgärder icke vidtagits.

Har koncernbidrag som avses i
43§ 3mom. föranlett att inkomst
redovisats inom annan kommun än
den, där inkomsten skulle redovisats
om bidraget icke lämnats, äga
bestämmelserna i första stycket
motsvarande tillämpning på den,
som mottagit bidraget. Lämnas sådant
bidrag för att täcka underskott
i förvärvskälla avseende verksamhet
som bedrives av det mottagande
företaget, kan regeringen, om
synnerliga skäl därtill föreligga,
medgiva att bidraget får avräknas
mot underskottet även i de fall då
förutsättningar för sådan avräkning
eljest icke föreligga.

Där inkomst av rörelse, efter ty i
57 § är sagt, skall tagas till beskattning
i mera än en kommun, skall i
fråga om inkomstens uppdelning
gälla, att inkomsten beskattas i fråga
om:

25 Senaste lydelse 1978: 52.

26 Senaste lydelse 1967:748.

§26

När inkomst av rörelse enligt
57 § skall beskattas i mer än en
kommun skall i fråga om inkomstens
uppdelning gälla, att inkomsten
beskattas till fem procent eller,
där omständigheterna därtill föran -

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

bankrörelse i varje kommun,
där huvud- eller avdelningskontor
funnits, till så stor del, som å kontoret
belöper efter förhållandetal,
vilka uträknas på sätt i anvisningarna
närmare angives;

annan penningrörelse,
emissionsrörelse och handel
med värdepapper i varje
kommun, där kontor funnits, till så
stor del, som å kommunen belöper
efter förhållandet mellan de vid
varje kontor influtna bruttointäkterna
;

tomtrörelse till fem procent i
kommun, där huvudkontor funnits,
samt i övrigt i kommun, där fastighet,
som tomtrörelsen omfattat, är
belägen, eller, om tomtrörelsen
omfattat fastigheter i olika kommuner,
i envar av dessa kommuner
till så stor del, som belöper å köpeskillingarna
för inom kommunen
belägna, under beskattningsåret
försålda fastigheter i förhållande
till köpeskillingarna för samtliga
under samma år försålda fastigheter,

rörelse, som avser att
medelst ledning tillhandahålla
vatten eller gas, till tio
procent i kommun, där huvudkontor
funnits, samt i övrigt i de kommuner,
där vatten- eller gasverk varit
beläget eller förbrukning ägt
rum, med iakttagande av de härom
i anvisningarna meddelade närmare
bestämmelser',

rörelse, som avser produktion
och tillhandahållande
av elektrisk kraft, till
fem procent i kommun, där huvudkontor
funnits, samt i övrigt i kommuner,
där kraftproduktion bedrivits
eller närdistribution av kraft
ägt rum, med iakttagande av de
härom i anvisningarna meddelade
närmare bestämmelser-,

rörelse, som avser tillhandahållande
men icke
produktion av elektrisk
kraft, till fem procent i kommun,

Föreslagen lydelse

leder, högre procent i kommun, där
huvudkontor funnits, samt i övrigt i
de kommuner, där fast driftställe
begagnats, efter vad som kan finnas
skäligt med hänsyn till inom vatje
kommun tillverkade varors värde,
handelsomsättnings storlek, antalet
där sysselsatta arbetare eller annat
förhållande, som kan tjäna till
grund för bedömande av den inkomst,
som kan anses ha åtnjutits
inom kommunen.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

där huvudkontor funnits, samt i övrigt
i de kommuner, där förbrukning
ägt rum;

järnvägsdrift till hälften i de
kommuner, där stationer funnits,
efter förhållandet mellan dessas
trafikvärden och till hälften i vederbörande
kommuner efter förhållandet
mellan de inom varje kommun
till järnvägens personal utbetalta
avlöningsförmåner, skolande beräkningen
härav ske enligt i anvisningarna
meddelade närmare föreskrifter; spårvägsdrift

till fem procent
i kommun, där spårvägen haft
huvudkontor, samt i övrigt i de
kommuner, där spårvägen framdragits,
efter förhållandet mellan
antalet inom varje kommun tillryggalagda
vagnkilometer;

linjetrafik med omnibus
till fem procent i kommun, där huvudkontor
funnits, samt i övrigt i de
kommuner, där linjetrafik ägt rum,
efter förhållandet mellan antalet
inom varje kommun i sådan trafik
tillryggalagda vagnkilometer;

kanaldrift till fem procent i
kommun, där huvudkontor funnits,
samt i övrigt i de kommuner, som
av kanalen berörts, efter fördelningsläk
som fastställas av vederbörande
länsstyrelse i enlighet med
de i anvisningarna närmare angivna
grunder;

rörelse av annat slag än
de förut särskilt a « g /' v n n till
fem procent eller, där omständigheterna
därtill föranleda, högre procent
i kommun, där huvudkontor
funnits, samt i övrigt i de kommuner,
där fast driftställe begagnats,
efter ty som kan finnas skäligt
med hänsyn till inom varje kommun
tillverkade varors värde, handelsomsättnings
storlek, antalet där
sysselsatta arbetare eller annat förhållande,
som kan tjäna till grund
för bedömande av den inkomst,
som kan anses hava åtnjutits inom
kommunen.

(Se vidare anvisningarna.)

Föreslagen lydelse

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

59 §

1 morn.27 Skatt för inkomst av
tjänst eller av annan tillfällig förvärvsverksamhet
än i 2 mom. sägs
samt skatt för inkomst av kapital
utgöres, om inkomsten förvärvats
av fysisk person under tid, då han
varit här i riket bosatt, eller av inländsk
juridisk person, i hemortskommunen.

3 morn.28 Har fysisk person under
tid, då han ej varit här i riket
bosatt, eller utländskt bolag åtnjutit
sådan inkomst av tjänst eller, i annat
fall än i 2 mom. sägs, av sådan
tillfällig förvärvsverksamhet, för
vilken skattskyldighet här i riket föreligger,
beskattas inkomsten i
Stockholm för gemensamt kommunalt
ändamål.

1 mom. Skatt för inkomst av
tjänst eller av annan tillfällig förvärvsverksamhet
än i 2 mom. sägs
samt skatt för inkomst av kapital
utgörs, om inkomsten förvärvats av
fysisk person under tid, då han varit
här i riket bosatt, eller av
dödsbo, i hemortskommunen.

3 m o m. Har fysisk person under
tid, då han inte varit här i riket bosatt,
åtnjutit sådan inkomst av
tjänst eller, i annat fall än i 2 mom.
sägs, av sådan tillfällig förvärvsverksamhet,
för vilken skattskyldighet
här i riket föreligger, beskattas
inkomsten i Stockholm för gemensamt
kommunalt ändamål.

66 §29

Med hemortskommun förstås i denna lag den kommun, där den skattskyldige
författningsenligt skall vara mantalsskriven för året näst före
taxeringsåret.

För den, som varit under ett beskattningsår eller del därav bosatt här i
riket utan att mantalsskrivningsskyldighet i någon kommun beträffande
honom förelegat för året näst före taxeringsåret, skall såsom hemortskommun
anses den kommun, där han först varit bosatt under det år, som
närmast föregått taxeringsåret.

För oskift dödsbo efter avliden
person, som varit vid dödsfallet bosatt
här i riket, skall såsom hemortskommun
anses den avlidnes
hemortskommun.

För bolag eller annan sammanslutning,
som jämlikt 64 § 2mom.
skall betraktas såsom svensk ekonomisk
förening, gäller såsom
hemortskommun den kommun,
inom vilken den verkliga ledningen
av företaget utövades den I november
näst före det år, som närmast
föregått taxeringsåret.

För annan juridisk person än
oskift dödsbo och bolag eller annan
sammanslutning, som nyss sagts.

För dödsbo efter den som vid
dödsfallet varit bosatt här i riket,
skall såsom hemortskommun anses
den avlidnes hemortskommun.

27 Senaste lydelse 1950: 308.

28 Senaste lydelse 1930: 190.

29 Senaste lydelse 1945: 897.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

gäller såsom hemortskommun den
kommun, där vederbörande styrelse
eller förvaltning den I november
näst före det år, som närmast föregått
taxeringsåret, hade sitt säte eller
där syssloman eller ombud vid
nämnda tid var bosatt.

(Se vidare anvisningarna.)

Föreslagen lydelse

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar
till 19 §

2.30 Med näringsbidrag avses statligt stöd utan återbetalningsskyldighet
som tillfaller en näringsidkare för näringsverksamheten. Med näringsbidrag
avses också statligt stöd som är förenat med återbetalningsskyldighet
om sådan skyldighet uppkommer endast om

a) näringsidkaren inte uppfyller de villkor som har uppställts för stödet,

b) näringsidkaren inte följer de föreskrifter som har meddelats vid beviljandet
av stödet eller

c) eljest något oväntat inträffar som uppenbarligen rubbar förutsättningarna
för stödet.

Som näringsbidrag anses även Som näringsbidrag anses även
stöd enligt första stycket som lärn- stöd enligt första stycket som lämnas
av kommuner, skattskyldiga nas av kommuner, skattskyldiga

som avses i 53 § 1 mom. första som avses i 7§ 4mom. lagen

stycket d) och allmänningsskogar (1947:576) om statlig inkomstskatt

enligt lagen (1952:167) om allmän- och allmänningsskogar enligt lagen

ningsskogar i Norrland och Dalar- (1952:167) om allmänningsskogar i

na. Norrland och Dalarna.

Ett näringsbidrag är inte skattepliktig inkomst om det har använts för en
utgift som inte är avdragsgill vare sig direkt såsom omkostnad eller i form
av årliga värdeminskningsavdrag.

Har bidraget använts för sådan utgift i verksamheten som är på en gång
avdragsgill vid taxeringen, utgör bidraget skattepliktig intäkt. Är utgiften
för vilken bidraget utgår avdragsgill vid taxeringen för tidigare beskattningsår
än det då bidraget skall tas upp som intäkt, får den skattskyldige i
stället göra avdrag för utgiften vid taxeringen för det år då bidraget tas upp
som intäkt. Yrkande om detta skall göras i deklarationen för det beskattningsår
då yrkande om avdraget annars enligt denna lag först skulle ha
framställts. Återbetalas ett bidrag, som har tagits upp som intäkt, får den
skattskyldige göra avdrag för det återbetalade beloppet.

Har bidraget använts för att anskaffa en tillgång, för vilken anskaffningsvärdet
får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, skall vid beräkning
av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningsvärde anses endast så
stor del av utgiften som inte har täckts av bidraget. I fråga om andra
markanläggningar än täckdiken, skogsvägar och sådana som anskaffats av
nyttjanderättshavare skall dock såsom anskaffningsvärde anses den verkliga
utgiften för anläggningen minskad med fyra tredjedelar av bidraget. Är

30 Senaste lydelse 1983:311.

3 Riksdagen 1984/85. 6 sami. Nr23

SkU 1984/85:23

bidraget större än det skattemässiga restvärdet för tillgången utgör skillnaden
skattepliktig intäkt. Återbetalas ett näringsbidrag, som har påverkat
beräkningen av anskaffningsvärdet i nu avsett hänseende, får tillgångens
avskrivningsunderlag ökas med vad som har återbetalats, dock med högst
det belopp varmed beräkningen har påverkats. I den mån ett näringsbidrag
enligt vad nyss har föreskrivits utgjort skattepliktig intäkt, får den skattskyldige
vid återbetalningen göra avdrag för den del som sålunda har
utgjort skattepliktig intäkt.

Har bidraget använts för att anskaffa tillgångar avsedda för omsättning
eller förbrukning (lager) skall vid tillämpning av 41 § och anvisningarna till
nämnda paragraf den del av lagret för vilken anskaffningsvärdet har täckts
av bidraget inte medräknas vid värdesättningen av tillgångarna. Återbetalas
ett näringsbidrag, som har använts för anskaffande av lagertillgångar,
skall tillgångarnas anskaffningsvärde anses ha ökat med det återbetalade
beloppet.

Skall ett näringsbidrag, som har uppburits ett visst beskattningsår, användas
för avsett ändamål först ett senare beskattningsår skall på yrkande
av den skattskyldige tillämpningen av bestämmelserna i fjärde - sjätte
styckena uppskjutas till taxeringen för det senare beskattningsåret.

Har stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet som inte utgör näringsbidrag
lämnats till en näringsidkare för näringsverksamheten från en givare
som nämns i första eller andra stycket gäller, såvida återbetalningsskyl-digheten
helt eller delvis efterges, följande. Det eftergivna beloppet skall
inte utgöra skattepliktig inkomst om stödet har använts för en utgift som
inte varit avdragsgill vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av årliga
värdeminskningsavdrag. Har stödet däremot använts för en utgift som
varit avdragsgill skall det eftergivna beloppet utgöra skattepliktig intäkt.
Har stödet använts för att anskaffa en tillgång, för vilken anskaffningsvärdet
dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, får den skattskyldige vid
taxeringen för det år då det eftergivna beloppet skall tas upp som intäkt,
utöver ordinarie avskrivning, göra ett extra värdeminskningsavdrag motsvarande
det eftergivna beloppet. Detta avdrag får dock inte överstiga
tillgångens skattemässiga restvärde. Kan den skattskyldige inte visa vad
ett visst skuldbelopp har använts till, skall det anses ha använts till direkt
avdragsgilla kostnader.

till 22 §

3.31 Utgifter för anskaffande av driftbyggnad som är belägen på fastigheten,
däri inbegripet för driften behövliga bostadsbyggnader, dras av genom
årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan
till viss procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen
görs från den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. I fråga om en
byggnad, som är avsedd att användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna
i sin helhet dras av det år då byggnaden anskaffades.

Som för driften behövlig bostadsbyggnad anses dels byggnad, som är
upplåten till personal (personalbostad), dels ock ägares eller brukares
bostadsbyggnad, i den mån byggnaden inte representerar ett större värde
än som behövs för jordbruk eller skogsbruk av motsvarande storlek.
Avdrag får sålunda avse endast så stor del av värdeminskningen som kan
anses belöpa på behövlig bostadsbyggnad. Med ekonomibyggnad avses
annan driftbyggnad än bostadsbyggnad.

51 Senaste lydelse 1983:311.

SkU 1984/85:23

I en byggnads anskaffningsvärde inräknas inte utgifter för sådana delar
och tillbehör, som är avsedda att direkt tjäna byggnadens användning i
driften (byggnadsinventarier). I enlighet härmed räknas som byggnadsinventarier
sådana tillgångar som bås, box eller spilta, båsavskiljare, foderbord,
fodergrind, vattenkopp, spaltgolv, utrustning för skrap- och svämutgödsling
med tillhörande urinbrunn eller gödselbehållare, gödselstad,
mjölkningsanläggning, kylbassäng, pump, sådan ledning för elektrisk
ström, vatten eller avlopp som är avsedd för driften eller fläkt eller ventilationsanordning.
Som byggnadsinventarier räknas också sådana tillgångar
som silo- eller torkanläggning, fast transportör, hiss eller liknande. Däremot
inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad utgifter för sådana
anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna användning,
såsom ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström eller gas och annan
liknande anordning. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för
såväl en byggnads användning i driften som byggnadens allmänna användning
fördelas mellan byggnadsinventarier och byggnaden i förhållande till
hur stor del av ledningen som tjänar driften respektive byggnadens allmänna
användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till byggnadsinventarier
om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan
anses hänförliga till driften. Om utgifterna för ledningen till minst tre
fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall
ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.

I fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt
punktS gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier.

Av punkt4 tredje stycket framgår att utgifter för vissa till marken hörande
ledningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad.

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens anskaffningsvärde
den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. Till
anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller ombyggnad samt
värde av byggnad som enligt punkt 4 andra stycket av anvisningarna till
21 § utgör intäkt av jordbruksfastighet för jordägaren. Har en byggnad
förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall den verkliga
utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Har byggnader förvärvats tillsammans
med den mark på vilka de är belägna, anses så stor del av vederlaget för
fastigheten belöpa på särskilda byggnader eller byggnadsbestånd som det
vid fastighetstaxeringen fastställda eller med tillämpning härav beräknade
värdet av skilda byggnader eller byggnadsbestånd utgör av fastighetens
hela taxeringsvärde. Vad som enligt denna beräkning anses belöpa på
byggnader kan även innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget för byggnadsinventarier
skall avräknas, varefter anskaffningsvärdet för byggnader
erhålls. Det sammanlagda anskaffningsvärdet för byggnaderna får jämkas
om den del av vederlaget för fastigheten som enligt denna beräkning inte
anses belöpa på byggnaderna jämte byggnadsinventarier visas mera avsevärt
över- eller understiga värdet av mark, växande skog, naturtillgångar,
särskilda förmåner m.m. som har förvärvats. Har den skattskyldige eller
någon, som står honom nära, vidtagit åtgärder för att den skattskyldige
skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes
rimligt och kan det antas att detta har skett för att åt någon av dem bereda
obehörig förmån i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig
mån jämkas.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Har en investeringsfond e.d. eller
näringsbidrag tagits i anspråk för
anskaffning av en byggnad skall
som anskaffningsvärde för byggnaden
anses den verkliga utgiften för
byggnaden minskad med det ianspråktagna
beloppet.

Övergår en byggnad till en ny
ägare på annat sätt än genom köp,
byte eller därmed jämförligt fång,
får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag
på byggnaden
som skulle ha tillkommit den förre
ägaren om denne fortfarande hade
ägt byggnaden. Vad nyss sagts gäller
också om ett moderbolag eller
en övertagande förening övertar en
byggnad från ett dotterbolag eller
en överlåtande förening vid sådan
fusion, som avses i 28 § 3mom.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms
med hänsyn till den tid varunder byggnader av olika slag anses
kunna utnyttjas. Därvid skall beaktas även sådana omständigheter som att
byggnadens användningstid kan antas komma att röna inflytande av framtida
rationaliseringar, teknikens utveckling, omläggning av verksamhet
och liknande förhållanden. Har en byggnad uppförts av en nyttjanderättshavare
och är jordägaren inte enligt nyttjanderättsavtalet skyldig att vid
nyttjanderättstidens utgång eller avtalets upphörande lösa byggnaden,
skall särskild hänsyn tas till detta förhållande.

Skattskyldig får i fråga om ekonomibyggnad och personalbostad göra
avdrag inom avskrivningsplanen — utom med årliga värdeminskningsavdrag
— med 10 procent av de på planen upptagna utgifterna för ny-, tilleller
ombyggnad (primäravdrag). Primäravdraget medges med 2 procent
för år räknat från den tidpunkt då byggnaden eller den till- eller ombyggda
delen av byggnaden har färdigställts. Förvärvas byggnaden av en ny ägare,
får denne tillgodogöra sig de primäravdrag som återstår för den förre
ägaren.

Utrangeras en driftbyggnad, får avdrag göras för vad som återstår
oavskrivet av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som
inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband med utrange
ringen.

4.32 Utgifter för anskaffande av en markanläggning på en jordbruksfastighet,
vilken anläggning är avsedd för driften i förvärvskällan, dras - om
annat inte följer av punkt 1 — av genom årliga värdeminskningsavdrag.
Avdrag medges, om inte annat följer av andra eller sjätte stycket, endast
för sådana utgifter som har bestritts av den skattskyldige själv och endast
om utgifterna avser arbeten som har utförts under tid då han har ägt
fastigheten. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till 10 procent för

Föreslagen lydelse

Har en investeringsreserv e.d. eller
näringsbidrag tagits i anspråk
för anskaffning av en byggnad skall
som anskaffningsvärde för byggnaden
anses den verkliga utgiften för
byggnaden minskad med det ianspråktagna
beloppet.

32 Senaste lydelse 1983: 31 1.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

år räknat av anskaffningsvärdet av täckdiken och skogsvägar och till 5
procent för år räknat av tre fjärdedelar av anskaffningsvärdet av andra
markanläggningar. Beräkningen görs från den tidpunkt då anläggningen
har färdigställts. I fråga om en anläggning, som är avsedd att användas
endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det
år då anläggningen anskaffades.

Till markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för att marken
skall göras plan eller fast, såsom röjning, schaktning eller rivning av
byggnad eller annat som tidigare har funnits på fastigheten. Till markanläggning
hänförs också körplan, parkeringsplats e.d., täckdike, öppet dike,
invallnings- och vattenavledningsföretag, mark- eller skogsväg eller brunn.
Till anskaffningsvärdet för markanläggning hänförs även värdet av en
markanläggning som enligt punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 21 §
utgör intäkt av jordbruksfastighet för jordägaren. I anskaffningsvärdet får
inräknas utgifter för iståndsättande och omläggning av ett förut anlagt
täckdike. I täckdike inbegrips täckt avlopp i direkt anslutning till ett
täckdike.

Till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att
användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier i driften (markinventarier). 1 enlighet härmed
hänförs till markinventarier exempelvis sådan anordning som gödselbassäng
som är belägen utanför djurstall, urinbrunn eller liknande anordning
eller ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller annat. Till
markinventarier hänförs också stängsel och annan jämförlig avspärrningsanordning.
Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl den
på fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads allmänna användning
fördelas mellan markinventarier och byggnaden i förhållande till hur
stor del av ledningen som tjänar den på fastigheten bedrivna verksamheten
respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin
helhet hänföras till markinventarier om utgifterna för ledningen till minst
tre fjärdedelar kan anses hänförliga till den på fastigheten bedrivna verksamheten.
Om utgifterna till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till
byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras till
byggnaden.

I fråga om markinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkt 5
gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Har en investeringsfond e.d. eller Har en investeringsreserv e.d. elnäringsbidrag
tagits i anspråk för ler näringsbidrag tagits i anspråk

anskaffning av andra markanlägg- för anskaffning av andra markan ningar

än täckdiken, skogsvägar el- läggningar än täckdiken, skogsvä ler

sådana som anskaffats av nytt- gar eller sådana som anskaffats av

janderättshavare skall som anskaff- nyttjanderättshavare skall som an ningsvärde

för markanläggningen skaffningsvärde för markanlägg anses

den verkliga utgiften för ningen anses den verkliga utgiften

markanläggningen minskad med för markanläggningen minskad med

fyra tredjedelar av det ianspråk- fyra tredjedelar av det ianspråk tagna

beloppet. Avser anskaffning- tagna beloppet. Avser anskaffningen
ett täckdike eller en skogsväg en ett täckdike eller en skogsväg

eller har anläggningen anskaffats av eller har anläggningen anskaffats av

en nyttjanderättshavare, skall som en nyttjanderättshavare, skall som

anskaffningsvärde anses den verk- anskaffningsvärde anses den verk -

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

liga utgiften för anläggningen minskad
med det ianspråktagna beloppet.

Övergår en fastighet till en ny
ägare på annat sätt än genom köp,
byte eller därmed jämförligt fång,
får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag
för markanläggning
som skulle ha tillkommit
den förre ägaren om denne fortfarande
hade ägt fastigheten. Vad
nyss sagts gäller också om ett moderbolag
eller en övertagande förening
övertar en fastighet från ett
dotterbolag eller en överlåtande
förening vid sådan fusion, som
avses i 28 § 3 mom.

Övergår en fastighet till en ny ägare genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång, får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för
den del av det avskrivningsbara anskaffningsvärdet för vilket han inte
tidigare har medgetts avdrag. Vad nu sagts gäller även när verksamheten
på jordbruksfastigheten läggs ned utan samband med avyttring av fastigheten.

9.33 Avdrag för substansminskning på grund av utvinning av naturtillgångar
samt avdrag för avsättning som avser framtida substansminskning
på grund av sådan utvinning medges enligt bestämmelserna i denna anvisningspunkt.

För inträdd substansminskning medges avdrag vid taxeringen för ett
visst beskattningsår med högst ett belopp som, tillsammans med de avdrag
som har medgetts för tidigare beskattningsår, motsvarar den del av anskaffningsvärdet
för hela tillgången som belöper på utvinningen före beskattningsårets
utgång.

Har den skattskyldige genom skriftligt avtal upplåtit rätt till utvinning
och har han uppburit förskottsbetalning för utvinningen, får han göra
avdrag för belopp som i räkenskaperna har avsatts för framtida substansminskning.
Vid taxeringen för ett visst beskattningsår medges avdrag med
högst ett belopp motsvarande den del av anskaffningsvärdet för hela naturtillgången
som kan anses belöpa på den framtida utvinning för vilken
förskottsbetalning har erhållits. Avdraget skall återföras till beskattning
nästföljande beskattningsår.

Avdrag enligt föregående stycke medges dock inte om upplåtelseavtalet
har ingåtts mellan varandra närstående personer eller mellan näringsidkare
som har intressegemenskap (moder- och dotterföretag eller företag under i
huvudsak gemensam ledning). Som närstående till fysisk person räknas
dels personer som anges i 35 § la morn., dels sådana fåmansföretag som
avses i nämnda lagrum och i vilka den fysiska personen eller någon honom
närstående person är företagsledare eller - direkt eller genom förmedling
av juridisk person — äger aktier eller andelar.

Föreslagen lydelse

liga utgiften för anläggningen minskad
med det ianspråktagna beloppet.

35 Senaste lydelse 1981:256.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anskaffningsvärdet för en naturtillgång beräknas med utgångspunkt i
den skattskyldiges faktiska utgift för förvärvet eller, om fastigheten har
förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller något därmed jämförligt
fång, den faktiska utgiften vid det närmast föregående köpet, bytet eller
därmed jämförliga fånget. Begär den skattskyldige det, skall dock till
utgångspunkt tas det belopp varmed den skattskyldige skulle få avdrag
enligt punkt 2 a av anvisningarna till 36 § om han vid tidpunkten för
utvinningens början hade avyttrat täktmarken för ett vederlag som motsvarar
dess allmänna saluvärde vid nämnda tidpunkt. Beräkning enligt
nämnda anvisningspunkt får dock inte leda till att den till förvärvet hänförliga
delen av anskaffningsvärdet tas upp till högre belopp än vad som
motsvarar 75 procent av täktmarkens allmänna saluvärde vid tidpunkten i
fråga. Har tillstånd enligt lag givits för utvinning av tillgången, beräknas
anskaffningsvärdet endast för det område som omfattas av tillståndet och
- vid tillämpning av andra och tredje meningarna - på grundval av
förhållandena vid tidpunkten för utvinningens början på detta område.

1 anskaffningsvärdet inräknas, förutom belopp som har beräknats enligt
föregående stycke, även utgifter för tillgångens exploatering i den mån
utgifterna inte har fått dras av som kostnad i den löpande driften och inte
heller har beaktats vid beräkning enligt punkt 2 a av anvisningarna till 36 §.

Om en fastighet, på vilken en naturtillgång har börjat uttas, har övergått
till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller något därmed
jämförligt fång, får den nye ägaren tillgodoräkna sig endast de avdrag för
substansminskning på fastigheten som skulle ha tillkommit den förre
ägaren, om denne fortfarande hade ägt fastigheten.

Vid tillämpningen av bestämmel- Vid tillämpningen av bestämmelserna
i denna anvisningspunkt skall serna i denna anvisningspunkt skall
en fastighetsägare, som har upplåtit en fastighetsägare, som har upplåtit
nyttjanderätt till täktmark mot en- nyttjanderätt till täktmark mot engångsersättning,
utan hinder av 47§ gångsersättning, utan hinder av vad

andra stycket e) betraktas som som föreskrivs i 47 § jämförd med I

ägare till marken även efter det att kap. 5 § första stycket f fastighets upplåtelsen

har skett. taxeringslagen (1979:1152), betrak tas

som ägare till marken även efter
det att upplåtelsen har skett.

till 24 §

1.34 Har annan fastighet helt eller 1. Har annan fastighet helt eller
delvis varit använd i ägarens egen delvis varit använd i ägarens egen

rörelse, kommer hyresvärdet för rörelse, kommer hyresvärdet för

vad som använts i rörelsen, vilket vad som använts i rörelsen, vilket

värde ej får avdragas såsom om- värde ej får avdragas såsom omkostnad
(jfr punkt 1 av anvisningar- kostnad (jfr punkt 1 av anvisningarna
till 29§), att ingå i den allmänna na till 29§), att ingå i den allmänna

inkomstberäkningen för rörelsen inkomstberäkningen för rörelsen

och att sålunda beskattas i sam- och att sålunda beskattas i sammanhang
med den totala inkomsten manhang med den totala inkomsten

därav. (Jfr dock beträffande försök- därav.

34 Senaste lydelse 1969: 749.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ringsrörelse, som drivits av livförsäkringsanstalt,
punkt 1 av anvisningarna
till 30§.)

Har idkare av rörelse i honom tillhörig fastighet upplåtit bostad för den i
rörelsen anställda arbetspersonalen i denna dess egenskap, skola dessa
bostadslägenheter anses vara använda i rörelsen, och det är härvid utan
betydelse, huruvida upplåtelsen skett mot särskild hyresersättning eller
personalen tillförsäkrats fri bostad. Om däremot ägaren av ett hyreshus
tillfälligtvis uthyr en lägenhet i huset till en i hans rörelse anställd arbetare,
skall icke i följd härav denna lägenhet anses använd i rörelsen.

10.35 Har skattskyldig för året före beskattningsåret beräknat inkomst av
annan fastighet enligt de grunder som anges i 41 § andra stycket men
beräknar den skattskyldige inkomsten för beskattningsåret enligt bokföringsmässiga
grunder, följer av punkt 1 första stycket av anvisningarna till
41 § att den skattskyldige vid beräkning av nettointäkten för beskattningsåret
inte skall upptaga värde av ingående skulder. Som ingående skuld
skall dock upptagas

a) inkomst som har uppburits i slutet av det föregående året men, med
stöd av bestämmelserna i punkt 4 första stycket av anvisningarna till 41 §,
inte tagits till beskattning för det året, och

b) utgift som är obetald vid beskattningsårets ingång men, med stöd av
bestämmelserna i andra stycket nämnda anvisningspunkt, dragits av vid
beräkning av nettointäkten för det föregående året.

Beräknar skattskyldig intäkt av Beräknar skattskyldig intäkt av
annan fastighet enligt 2 eller 3 annan fastighet enligt 2 mom. men

mom. men har den skattskyldige har den skattskyldige för året före

för året före beskattningsåret be- beskattningsåret beräknat intäkten

räknat intäkten enligt 1 mom. med enligt 1 mom. med tillämpning av

tillämpning av bokföringsmässiga bokföringsmässiga grunder, skall

grunder, skall som intäkt för be- som intäkt för beskattningsåret —

skattningsåret — utöver vad i utöver vad i 2 mom. anges - tas

2 mom. anges - upptagas ett be- upp ett belopp motsvarande skillna lopp

motsvarande skillnaden mel- den mellan anskaffningsvärdet av

lan anskaffningsvärdet av fastighe- fastighetens lager vid ingången av

tens lager vid ingången av beskatt- beskattningsåret och det bokförda

ningsåret och det bokförda värdet värdet av lagret enligt senaste bååv
lagret enligt senaste balansräk- lansräkning,

ning.

till 25 §

2 a.36 Utgifter för anskaffande av en byggnad, som avses i 24 § 1 morn.,
dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt
avskrivningsplan till viss procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde.
Beräkningen görs från den tidpunkt då byggnaden har färdigställts.
Av punkt 2 b framgår att underlaget för avskrivning enligt nu
förevarande punkt skall minskas, när särskilt värdeminskningsavdrag beräknas
för värmepannor, hissmaskinerier och jämförlig maskinell utrustning.

35 Senaste lydelse 1979:612.

36 Senaste lydelse 1983:311.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens anskaffningsvärde
den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. Till
anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller ombyggnad samt
utgifter för reparation och underhåll för vilka avdrag inte medges på grund
av föreskrifterna i 25 § 2 mom. första stycket b) eller c) och för vilka bidrag
inte har utgått. I anskaffningsvärdet för en byggnad inräknas även utgifter
för plantering, parkeringsplats eller annan jämförlig anläggning på fastigheten.
Vidare får i anskaffningsvärdet inräknas utgifter som ägaren har haft
för rivning av en byggnad eller annat som tidigare har funnits på fastigheten,
om rivningen kan anses ha varit betingad av och har skett i nära
anslutning till den nya byggnadens uppförande.

Har en byggnad förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt
fång, skall den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Förvärvades
byggnaden tillsammans med den mark på vilken den är belägen, anses så
stor del av vederlaget för fastigheten belöpa på byggnaden, som det vid
fastighetstaxeringen fastställda byggnadsvärdet utgör av fastighetens hela
taxeringsvärde. Om den del av vederlaget för fastigheten som enligt denna
beräkning inte anses belöpa på byggnaden visas mera avsevärt över- eller
understiga ett skäligt markvärde, får dock det för byggnaden beräknade
anskaffningsvärdet jämkas. Har den skattskyldige eller någon, som står
honom nära, vidtagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna
sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det
antas att detta har skett för att åt någon av dem bereda obehörig förmån i
beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Haren investeringsfonde.d. eller
näringsbidrag tagits i anspråk för
anskaffning av en byggnad, skall
som anskaffningsvärde för byggnaden
anses den verkliga utgiften för
byggnaden minskad med det ianspråktagna
beloppet.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag är 1,5 för byggnad av sten,
tegel, betong eller annat jämförligt material och 1,75 för byggnad av trä. I
fall som avses i 25 § 2 mom. första stycket c) är procentsatsen 3. Avdraget
får dock beräknas efter högre procentsats, om särskilda omständigheter
föranleder därtill.

Har en investeringsreserv e.d. eller
näringsbidrag tagits i anspråk
för anskaffning av en byggnad,
skall som anskaffningsvärde för
byggnaden anses den verkliga utgiften
för byggnaden minskad med det
ianspråktagna beloppet.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utrangeras byggnad, som avses i 24§ 1 morn., får avdrag göras för vad
som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger
vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband
med utrangeringen.

9.37 Har skattskyldig för året före beskattningsåret beräknat inkomst av
annan fastighet enligt de grunder som anges i 41 § andra stycket men
beräknar den skattskyldige inkomsten för beskattningsåret enligt bokföringsmässiga
grunder, följer av punkt 1 första stycket av anvisningarna till
41 § att den skattskyldige vid beräkning av nettointäkten för beskattningsåret
inte skall upptaga värde av ingående lager och fordringar. Som ingående
fordran skall dock upptagas

a) inkomst som blir tillgänglig för lyftning i början av beskattningsåret
men, med stöd av bestämmelserna i punkt 4 första stycket av anvisningarna
till 41 §, tagits till beskattning för det föregående året, och

b) utgift som har betalats i slutet av det föregående året men, med stöd
av bestämmelserna i andra stycket nämnda anvisningspunkt, inte dragits
av vid beräkning av nettointäkten för det året.

Beräknar skattskyldig intäkt av Beräknar skattskyldig intäkt av
annan fastighet enligt 24§ 2mom. annan fastighet enligt 24§ 2mom.

men har den skattskyldige för året men har den skattskyldige för året

före beskattningsåret beräknat in- före beskattningsåret beräknat intäkten
enligt 24 § 1 eller i mom. täkten enligt 24 § 1 mom. eller 2§

med tillämpning av bokföringsmäs- 7mom. lagen (1947:576) om statlig

siga grunder, skall avdrag för be- inkomstskatt med tillämpning av

skattningsåret medges för gäld- bokföringsmässiga grunder, skall

ränta, som har betalats det föregå- avdrag för beskattningsåret medges

ende året men upptagits som ut- för gäldränta, som har betalats det

gående fordran för det året, medan föregående året men upptagits som

å andra sidan avdrag inte skall utgående fordran för det året, me medges

för gäldränta som betalas dan å andra sidan avdrag inte skall

under beskattningsåret men har re- medges för gäldränta som betalas

dovisats som utgående skuld för det under beskattningsåret men har re föregående

året. dovisats som utgående skuld för det

föregående året.

till 28 §

1.38 Till intäkt av rörelse hänförs samtliga intäkter i pengar eller varor,
som har influtit i rörelsen. Detta innebär, att intäkten skall vara av sådan
beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och ingår som ett led i den
ifrågavarande förvärvsverksamheten. Hit räknas alltså inflytande betalning
för varor eller produkter, som den skattskyldige handlar med eller
tillverkar. Det sagda gäller även då rörelseidkaren vid överlåtelse av rörelsen
låter befintliga varor eller produkter ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse
utgör då så att säga den sista affärshändelsen i hans rörelse. Däremot
räknas inte hit sådan intäkt, som kan inflyta till den skattskyldige vid sidan
av rörelsen eller utanför vad som normalt är att anse som driftinkomst,
t.ex. vid avyttring av personlig lösegendom eller för stadigvarande bruk i
rörelsen avsedda fastigheter. Intäkt, som erhålls genom en sådan oberoen -

37 Senaste lydelse 1981:295.

38 Senaste lydelse 1981:295.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

de av rörelsen gjord avyttring, skall tas upp som intäkt vid beräkning av
realisationsvinst enligt 35 och 36 §§. Som skattepliktig intäkt räknas inte
statligt avgångsvederlag i form av engångsbelopp till renskötselutövare i
samband med att han upphör med sin renskötsel.

Till intäkt av rörelse hänförs vad som inflyter vid avyttring av maskiner
och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier eller av tillgångar
som är likställda med dessa vid beräkning av värdeminskningsavdrag. Om
beräkning i vissa fall av intäkt vid överlåtelse av skepp och luftfartyg m.m.
finns bestämmelser i 2§ lagen (1966:172) om avdrag för avskrivning på
skeppskontrakt m.m.

Skattskyldig, som driver tomtrörelse, byggnadsrörelse eller handel med
fastigheter, skall som intäkt av rörelsen ta upp vad som har influtit vid
försäljning av sådan fastighet eller del därav som utgör omsättningstillgång
i rörelsen, varefter frågan om och i vad mån nettointäkt har uppstått genom
försäljningen kommer att bero på resultatet av rörelsen i dess helhet under
beskattningsåret. Utöver vad som gäller enligt anvisningarna till 27 § skall
därvid iakttas följande. Om fastighet, som utgör omsättningstillgång i
rörelse, har förvärvats innan rörelsen påbörjades, beräknas fastighetens
värde vid tiden för rörelsens påbörjande på samma sätt som vid beräkning
av realisationsvinst enligt punkterna 1 och 2 a av anvisningarna till 36 §.
Detta värde utgör fastighetens uppräknade ingångsvärde i rörelsen även
vid senare års taxeringar.

Avyttras fastighet som utgör omsättningstillgång i rörelse skall värdeminskningsavdrag
som belöper på tid före avyttringen återföras till beskattning
i rörelsen.

Utskiftar svenskt aktiebolag eller
svensk ekonomisk förening tillgång
på annat sätt än genom sådan fusion
som avses i 28§ 3mom. och
skulle vid en försäljning av tillgången
köpeskillingen ha varit skattepliktig
i förvärvskällan, anses bolaget
eller föreningen ha åtnjutit
skattepliktig inkomst, som om tillgången
sålts. Som köpeskilling gäller
därvid tillgångens verkliga värde
vid utskiftningen.

till 29 §

4.39 Skattskyldig kan efter yrkande hos taxeringsnämnd eller, om besvär
har anförts, hos länsrätt medges rätt att tills vidare få avdrag för värdeminskning
av sina inventarier enligt reglerna i denna anvisningspunkt om
räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning för detta gäller

a) att den skattskyldige har haft ordnad bokföring som avslutas med
årsbokslut;

b) att avdraget motsvarar avskrivningen i räkenskaperna;

c) att tillfredsställande utredning föreligger om inventariernas skattemässiga
restvärde;

39 Senaste lydelse 1981: 295.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

d) att inventarierna och avskrivna belopp redovisas pä ett sädant sätt i
den skattskyldiges räkenskaper och i företedd utredning att trygghet föreligger
att vinster vid avyttring av tillgångarna inte undgår beskattning; samt

e) att - om den skattskyldige inte upprättat årsbokslut för det närmast
föregående räkenskapsåret — det bokförda värdet av inventarierna före
avskrivning bestämts med utgångspunkt i inventariernas skattemässiga
restvärde vid beskattningsårets ingång.

Som anskaffningsvärde för inventarier skall anses, då inventarierna har
förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, den verkliga
utgiften för deras anskaffande och, då inventarierna har förvärvats på
annat sätt, deras marknadsvärde vid tiden för förvärvet. Dock skall följande
iakttas. Har inventarierna ingått i en rörelse, som den skattskyldige
har förvärvat på annat sätt än genom köp eller byte eller därmed jämförligt
fång, skall, om inte särskilda omständigheter föranleder annat, som anskaffningsvärde
för inventarierna anses det för den tidigare ägaren gällande
skattemässiga restvärdet. Har den skattskyldige eller någon, som står
honom nära, vidtagit åtgärd för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna
sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det
antas att detta har skett för att bereda obehörig förmån i beskattningsavseende
åt någon av dem, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

So/n anskaffningsvärde för inventarier,
som moderbolag eller
övertagande förening övertar från
dotterbolag eller överlåtande förening
vid sådan fusion, som avses i
28§ 3morn., anses det skattemässiga
restvärdet vid fusionstillfället
hos dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen.

Har skattskyldig medgivits av- Har skattskyldig medgivits avdrag
för kontraktsavskrivning avse- drag för kontraktsavskrivning avseende
inventarier, som har anskaf- ende inventarier, som har anskaffats
under beskattningsåret, skall fats under beskattningsåret, skall

som anskaffningsvärde anses den som anskaffningsvärde anses den

verkliga utgiften minskad med det verkliga utgiften minskad med det

tidigare medgivna avdraget. Detta tidigare medgivna avdraget. Detta

skall gälla även när investerings- skall gälla även när investeringsre fond

eller liknande avsättning tagits serv e.d. tagits i anspråk för an i

anspråk för anskaffning av inven- skaffning av inventarier under be tarier

under beskattningsåret. skattningsåret.

Avdrag för avskrivning får för visst beskattningsår göras med högst 30
procent för år räknat av summan av bokfört värde på inventarierna enligt
balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår och anskaffningsvärdet
på sådana under beskattningsåret anskaffade inventarier, vilka vid
beskattningsårets utgång fortfarande tillhörde rörelsen. Vad nu sagts gäller
oavsett när under beskattningsåret inventarierna har anskaffats.

Har inventarier, som har anskaffats före beskattningsårets ingång, avyttrats
under beskattningsåret eller har den skattskyldige rätt till försäkringsersättning
för inventarier, som har gått förlorade under beskattningsåret,
medges ett särskilt avdrag med belopp motsvarande den i anledning av

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avyttringen eller försäkringsfallet uppkomna intäkten. Avdraget får dock
inte överstiga underlaget för beräkning av avdrag enligt femte stycket. Har
den skattskyldige fått avdrag som nu sagts skall nämnda underlag fastställas
till motsvarande lägre belopp.

Har ett särskilt högt pris eller eljest en särskilt hög utgift för inventarier
berott på att de skall utnyttjas för ett särskilt arbetstillfälle eller för en
konjunktur, sorn väntas bli endast tillfällig, eller av annan liknande omständighet,
medges för det beskattningsår, varunder inventarierna har
anskaffats, avdrag för sådant överpris eller sådan merutgift. Om avdrag
som nu sagts har medgivits, skall avdrag enligt bestämmelserna i femte
stycket beräknas på därefter återstående del av anskaffningsvärdet.

Oavsett vad ovan föreskrivs får Oavsett vad ovan föreskrivs får
avdrag för avskrivning medges med avdrag för avskrivning medges med

belopp som erfordras för att det belopp som erfordras för att det

bokförda värdet inte skall överstiga bokförda värdet inte skall överstiga

anskaffningsvärdet av samtliga in- anskaffningsvärdet av samtliga inventarier,
vilka vid beskattnings- ventarier, vilka vid beskattningsårets
utgång tillhörde rörelsen, se- årets utgång tillhörde rörelsen, sedan
från detta värde har avräknats dan från detta värde har avräknats

en beräknad årlig avskrivning av 20 en beräknad årlig avskrivning av 20

procent. Visar den skattskyldige att procent. Visar den skattskyldige att

inventariernas verkliga värde un- inventariernas verkliga värde understiger
även ett sålunda beräknat derstiger även ett sålunda beräknat

värde, medges avdrag för den ytter- värde, medges avdrag för den ytterligare
avskrivning som motiveras ligare avskrivning som motiveras

av detta. Vid tillämpning av be- av detta.

stämmelserna i detta stycke skall i
fråga om anskaffningsvärde och
anskaffningsår för inventarier, som
har övertagits genom sådan fusion
som avses i 28§ 3morn., de i fusionen
deltagande företagen anses
som en skattskyldig.

Då inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, avyttras,
förloras eller utrangeras under samma år, medges avdrag för anskaffningsvärdet.
Med avyttring likställs att inventarier tas ut ur rörelsen för att
tillföras annan förvärvskälla eller för att användas för annat ändamål. Av
bestämmelserna i punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 28 § framgår
att belopp, som erhålls vid avyttring av inventarier, i sin helhet skall tas
upp som intäkt av rörelse.

Har skattskyldig gjort avskrivning med större belopp i räkenskaperna än
han får dra av vid taxeringen, föranleder inte detta att det värde, på vilket
räkenskapsenlig avskrivning beräknas, påverkas. Det överskjutande beloppet
får i stället, sedan taxeringen i fråga har blivit slutligt avgjord, dras
av genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år, räknat från och med
beskattningsåret efter det under vilket avskrivningen i fråga verkställdes.

Den omständigheten att vid tillämpning av bestämmelserna ovan avdrag
vid beskattningen skall överensstämma med avskrivning enligt räkenskaperna
utgör inte hinder för skattskyldig att efter övergång till räkenskapsenlig
avskrivning utöver avdrag enligt räkenskaperna tillgodogöra sig avdrag
för sådana avskrivningar, som har gjorts i räkenskaperna före över -

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gången men inte har föranlett avdrag vid beskattningen. Avdrag för sådant
belopp görs genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år.

Har skattskyldig före övergång till räkenskapsenlig avskrivning tillgodoräknats
större värdeminskningsavdrag vid taxeringen än enligt räkenskaperna,
skall, för åstadkommande av överensstämmelse mellan inventariernas
bokförda värde och deras skattemässiga restvärde, det belopp,
varmed inventariernas skattemässiga restvärde understiger det bokförda
värdet, tas upp som skattepliktig intäkt under det första beskattningsår, för
vilket räkenskapsenlig avskrivning gäller, eller, om den skattskyldige begär
det, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de
två närmast följande åren.

Har aktiebolag eller ekonomisk
förening övertagit inventarier genom
sådan fusion, som avses i 28 §

3morn., och har dessa inventarier i
räkenskaperna upptagits till högre
värde än vad som enligt bestämmelserna
i tredje stycket skall anses
som anskaffningsvärde för bolaget
eller föreningen, får företaget efter
yrkande hos taxeringsnämnd eller,
om besvär har anförts, hos länsrätt
medges rätt att även efter fusionen
tillämpa räkenskapsenlig avskrivning
under förutsättning att skillnaden
mellan det bokförda värdet och
anskaffningsvärdet, beräknat enligt
tredje stycket, tas upp som intäkt
under det beskattningsår, då
fusionen genomförs, eller, om företaget
begär det, med en tredjedel
för nämnda beskattningsår och
vart och ett av de två närmast följande
åren.

5.40 Vid restvärdeavskrivning medges den skattskyldige avdrag för visst
beskattningsår med högst 25 procent för år räknat av avskrivningsunderlaget
för maskiner och andra inventarier. Avskrivningsunderlaget utgörs av
inventariernas skattemässiga restvärde vid utgången av det närmast föregående
beskattningsåret med tillägg av anskaffningsvärdet för inventarier,
som har anskaffats under beskattningsåret och som vid utgången av detta
fortfarande tillhörde rörelsen, och med avdrag för belopp motsvarande vad
som utgör intäkt i form av vederlag eller försäkringsersättning för inventarier
som har anskaffats före beskattningsårets ingång och som har avyttrats
eller förlorats under beskattningsåret.

Visar den skattskyldige att inventariernas verkliga värde understiger det
skattemässiga restvärdet efter avdrag enligt bestämmelserna i första
stycket, medges det ytterligare avdrag som motiveras av detta.

40 Senaste lydelse 1981:295.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad som föreskrivs om raken- Vad som föreskrivs om räkenskapsenlig
avskrivning i punkt 4 skapsenlig avskrivning i punkt 4

andra — fjärde samt sjätte, sjunde andra och tredje samt femte, sjätte

och nionde styckena gäller i och åttonde styckena gäller i

tillämpliga delar också i fråga om tillämpliga delar också i fråga om

restvärdeavskrivning. restvärdeavskrivning.

7.41 Utgifter för anskaffande av en byggnad, som är avsedd för användning
i ägarens rörelse, dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget
beräknas enligt avskrivningsplan till viss procent för år räknat av
byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då
byggnaden har färdigställts. I fråga om en byggnad, som är avsedd att
användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet
dras av det år då byggnaden anskaffades.

I en byggnads anskaffningsvärde inräknas inte utgifter för sådana delar
och tillbehör, som är avsedda att direkt tjäna byggnadens användning för
rörelseändamål (byggnadsinventarier). I enlighet härmed räknas som byggnadsinventarier
i en industribyggnad tillgångar avsedda för den industriella
driften, såsom maskiner, anordningar för godstransport som t.ex. räls,
traversbanor och hissar, behållare, ställningar för lagring e.d., samt anordningar
för användningen av dessa tillgångar som t.ex. särskilda fundament.
Som byggnadsinventarier räknas vidare ledningar för vatten, avlopp m.m,
avsedda att direkt tjäna den industriella driften, och speciella värmeanläggningar,
ventilationsanordningar och särskilda skorstenar för avledande av
gaser och annat som alstras vid produktionen. Som byggnadsinventarier i
en byggnad som är avsedd för affärsändamål räknas exempelvis hyllor,
diskar eller annan butiksinredning, rulltrappor m.m. Tjänstgör en konstruktion,
för vilken ett byggnadsvärde har fastställts vid fastighetstaxeringen,
i sin helhet eller till viss del som maskin eller redskap, såsom kan
vara fallet med oljecisterner och siloanläggningar, anses en sådan konstruktion
som byggnadsinventarier. Däremot inräknas i anskaffningsvärdet
för en byggnad utgifter för sådana anordningar som är nödvändiga för
byggnadens allmänna användning, såsom ledning för vatten, avlopp, elektrisk
ström eller gas och annan liknande anordning. Anskaffningsvärdet för
en ledning som är avsedd för såväl en byggnads användning för rörelseändamål
som byggnadens allmänna användning fördelas mellan byggnadsinventarier
och byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen som
tjänar rörelseändamålet respektive byggnadens allmänna användning.
Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till byggnadsinventarier om
utgifterna för ledningen till minst tre Qärdedelar kan anses hänförliga till
rörelseändamålet. Om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan
anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin
helhet hänföras till byggnaden.

I fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt
punkterna 3-5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier.

Av punkt 16 tredje stycket framgår att ugifter för vissa till marken
hörande anordningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad.

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens anskaffningsvärde
den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. Till

41 Senaste lydelse 1983: 311

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller ombyggnad. Har en
byggnad förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall
den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Förvärvades byggnaden
tillsammans med den mark på vilken den är belägen, anses så stor del av
vederlaget för fastigheten - i förekommande fall efter avdrag för egendom
som avses i 2 kap. 3 § jordabalken — belöpa på byggnaden, som det vid
fastighetstaxeringen fastställda byggnadsvärdet utgör av fastighetens hela
taxeringsvärde. Vad som enligt denna beräkning anses belöpa på byggnaden
kan även innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget för byggnadsinventarier
skall avräknas, varefter anskaffningsvärdet för byggnaden erhålls.
Om den del av vederlaget för fastigheten som enligt denna beräkning
inte anses belöpa på byggnaden jämte byggnadsinventarier visas mera
avsevärt över- eller understiga ett skäligt markvärde, får dock det för
byggnaden beräknade anskaffningsvärdet jämkas. Har den skattskyldige
eller någon, som står honom nära, vidtagit åtgärder för att den skattskyldige
skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes
rimligt och kan det antas att detta har skett för att åt någon av dem bereda
obehörig förmån i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig
mån jämkas.

Har en investeringsfond e.d. eller
näringsbidrag tagits i anspråk för
anskaffning av en byggnad, skall
som anskaffningsvärde för byggnaden
anses den verkliga utgiften för
byggnaden minskad med det ianspråktagna
beloppet.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms
med hänsyn till den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. Därvid
skall beaktas även sådana omständigheter som att byggnadens användningstid
kan antas komma att röna inflytande av framtida rationaliseringar,
teknikens utveckling, omläggning av verksamhet och liknande förhållanden.
Är på grund av särskilda omständigheter av annan art än nyss nämnts
byggnadens värde för rörelsen begränsat till förhållandevis kort tid. skall
hänsyn tas även till detta. Så kan vara fallet exempelvis då fråga är om en
byggnad för utnyttjande av en begränsad malmfyndighet eller då en byggnad,
som är belägen på annans mark och som används i rörelse, vid
nyttjanderättens upphörande inte skall lösas av jordägaren.

Haren investeringsreserv e.d. eller
näringsbidrag tagits i anspråk
för anskaffning av en byggnad,
skall som anskaffningsvärde för
byggnaden anses den verkliga utgiften
för byggnaden minskad med det
ianspråktagna beloppet.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skattskyldig får i fråga om en byggnad, som är avsedd att användas i
hans rörelse, göra avdrag inom avskrivningsplanen - utom med årliga
värdeminskningsavdrag - med 10 procent av de på planen upptagna utgifterna
för ny-, till- eller ombyggnad (primäravdrag). Primäravdraget medges
med 2 procent för år räknat från den tidpunkt då byggnaden eller den tilleller
ombyggda delen av byggnaden har färdigställts. Förvärvas byggnaden
av en ny ägare, får denne tillgodogöra sig de primäravdrag som återstår för
den förre ägaren.

Utrangeras en i rörelse använd byggnad, får avdrag göras för vad som
återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger
vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband med
utrangeringen.

IOf2 Regeringen kan förklara
att, om förlust på aktier eller andelar
i svenskt aktiebolag eller svensk
ekonomisk förening eller utländskt
bolag med uppgift att driva verksamhet
av väsentlig betydelse från
samhällsekonomisk synpunkt framkommer
vid avyttring av aktierna
eller andelarna eller vid företagets
upplösning, förlusten skall utgöra
avdragsgill omkostnad för ägaren
av aktierna eller andelarna. Detsamma
gäller i fråga om långivare
beträffande förlust på lån eller dylikt
som han lämnat företaget.

Bestämmelserna i första stycket
om förlust tillämpas också på förlust,
som kan beräknas uppkomma.
Regeringen bestämmer därvid hur
avdraget i det särskilda fallet skall
beräknas. Har skattskyldig fått avdrag
som avses i detta stycke, skall
avdraget frånräknas avdragsgill
förlust, som sedermera uppkommer
vid avyttring av aktierna eller andelarna
eller vid upplösning av företaget.
Uppkommer vinst genom att
aktierna eller andelarna avyttras
eller genom att tillskjutet kapital
återfås, skall vinsten tas upp som
skattepliktig intäkt av rörelse hos
den som haft vinsten.

16.43 Utgifter för anskaffande av sådana markanläggningar på fastighet,
avsedd för användning i ägarens rörelse, som avses i andra stycket, dras av
genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdrag medges, om inte annat följer

42 Förutvarande punkt 10 av anvisningarna till 29 § upphävd genom 1981: 295.

44 Senaste lydelse 1983:311.

4 Riksdagen 1984/85. 6sami. Nr23

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av sjätte stycket, endast för sådana utgifter som har bestritts av den
skattskyldige själv och endast om utgifterna avser arbeten som har utförts
under tid då han har ägt fastigheten. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan
till 5 procent för år räknat av tre fjärdedelar av anläggningens
anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då anläggningen
har färdigställts. I fråga om en anläggning, som är avsedd att användas
endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det
år då anläggningen anskaffades.

Till markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för att marken
skall göras plan eller fast, såsom röjning, schaktning. rivning av
byggnad eller annat som tidigare har funnits på fastigheten, uppförande av
stödmurar och torrläggning av marken. Till markanläggning hänförs också
olika anordningar såsom vägar, kanaler, hamninlopp och andra tillfarter,
körplaner, parkeringsplatser, fotbollsplaner och tennisbanor eller därmed
jämförliga anläggningar för personal, planteringar e.d. samt, i den mån de
inte vid fastighetstaxering är att hänföra till byggnad, även brunnar, källare
och tunnlar e.d.

Till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att
användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier i rörelse eller sådana inventarier som används för
viss verksamhet såsom fundament e.d., industrispår, traversbanor samt
ledningar för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas m.m. (markinventarier).
Till markinventarier hänförs också stängsel och andra jämförliga avspärrningsanordningar.
Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för
såväl den på fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads allmänna
användning fördelas mellan markinventarier och byggnaden i förhållande
till hur stor del av ledningen som tjänar den på fastigheten bedrivna
verksamheten respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen
skall dock i sin helhet hänföras till markinventarier om utgifterna
för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till den på
fastigheten bedrivna verksamheten. Om utgifterna till minst tre fjärdedelar
kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i
sin helhet hänföras till byggnaden.

I fråga om markinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna
3-5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier.

Har en investeringsfond e.d. eller Har en investeringsreserv e.d. elnäringsbidrag
tagits i anspråk för ler näringsbidrag tagits i anspråk

anskaffning av en markanläggning, för anskaffning av en markanlägg skall

som anskaffningsvärde för ning, skall som anskaffningsvärde

markanläggningen anses den verk- för markanläggningen anses den

liga utgiften för markanläggningen verkliga utgiften för markanlägg minskad

med fyra tredjedelar av ningen minskad med fyra tredjede det

ianspråktagna beloppet. lar av det ianspråktagna beloppet.

Övergår en rörelsefastighet till en Övergår en rörelsefastighet till en
ny ägare på annat sätt än genom ny ägare på annat sätt än genom

köp, byte eller därmed jämförligt köp, byte eller därmed jämförligt

fång, får den nye ägaren göra de fång, får den nye ägaren göra de

värdeminskningsavdrag för mark- värdeminskningsavdrag för markanläggning
som skulle ha tillkommit anläggning som skulle ha tillkommit

den förre ägaren, om denne fortfa- den förre ägaren, om denne fortfarande
hade ägt fastigheten. Vad rande hade ägt fastigheten.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nyss sagts gäller också om ett moderbolag
eller en övertagande förening
övertar en fastighet från ett
dotterbolag eller en överlåtande
förening vid sådan fusion, som
avses i 28§ 3 mom.

Övergår en fastighet till en ny ägare genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång, får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för
den del av det avskrivningsbara anskaffningsvärdet för vilket han inte
tidigare har medgetts avdrag. Vad nu sagts gäller även när den på fastigheten
bedrivna rörelsen läggs ned och fastighetens markanläggningar på
grund därav saknar värde för fastighetens ägare.

till 31 §

2.44 Såsom periodiskt understöd 2. Såsom periodiskt understöd
räknas icke vad en skattskyldig räknas inte vad mottagaren uppbär

uppbär från stiftelse som avses i från en stiftelse som är befriad från

53 § 1 mom. e) eller från ideell för- skattskyldighet enligt 7 § 6 mom.

ening, som har till uppgift att främja lagen (1947:576) om statlig in i

nämnda moment angivna ändamål komstskatt eller från en ideell för och

som även uppfyller i punkt 9 av ening som har till uppgift att främja

anvisningarna till 53§ angivna vill- i 7 § 6 mom. första stycket nämnda

kor för begränsning av skattskryl- lag angivna ändamål och som upp digheten,

såvida utbetalningen sker fyller övriga i 7 § 5 mom. samma

till fullföljande av ändamål som i lag angivna villkor för befrielse helt

53 § I mom. e) angives. Såsom pe- eller delvis från skattskyldighet.

riodiskt understöd betraktas där- Detta gäller dock endast om utbe emot

vad som uppbäres från varje talningen sker till fullföljande av än slags

stiftelse, om och i den mån det damål som nu nämnts. Som perio i

de för stiftelsen gällande stadgar diskt understöd betraktas däremot

är föreskrivet, att stiftelsens in- vad som uppbäres från vatje slags

täkter skola för all framtid eller viss stiftelse, om och i den mån det i de

tid tillfalla viss familj, vissa familjer för stiftelsen gällande stadgar är fö eller

bestämda personer. reskrivet, att stiftelsens intäkter

skola för all framtid eller viss tid
tillfalla viss familj, vissa familjer eller
bestämda personer.

till 36 §

2 a.45 Skall vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av
fastighet vederlaget för viss del av fastigheten tas upp som intäkt av
fastighet eller av rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 §) får i omkostnadsbeloppet
inte inräknas utgift som hänför sig till sådan del av fastigheten
som vid inkomsttaxeringen har behandlats enligt reglerna för maskiner
och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Som förbättringskostnad enligt Som förbättringskostnad enligt
punkt 1 räknas även kostnad, som punkt 1 räknas även kostnad, som

44 Senaste lydelse 1977:572.

45 Senaste lydelse 1981:256.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

under tid, då intäkt av avyttrad fastighet
eller i förekommande fall del
därav har beräknats enligt 24 § 2 eller
3 morn., har nedlagts på reparation
och underhåll av fastigheten eller
fastighetsdelen, i den mån den
avyttrade egendomen på grund därav
vid avyttringen har befunnit sig i
bättre skick än vid förvärvet, samt
kostnad för reparation och underhåll
för vilken avdrag inte medges
på grund av föreskrifterna i 25 §
2 mom. första stycket b) eller c) och
för vilken bidrag ej har utgått. Förbättringskostnad,
som inte har uppförts
på avskrivningsplan, och med
förbättringskostnad jämförlig reparations-
eller underhållskostnad
får dock inräknas i omkostnadsbeloppet
endast för år då de nedlagda
kostnaderna har uppgått till minst
3000 kronor. Kostnad, som har
uppförts på avskrivningsplan, skall
normalt anses nedlagd det år då
kostnaden har uppförts på planen. I
andra fall skall sådan kostnad normalt
anses nedlagd när faktura eller
räkning har erhållits, varav framgår
vilket arbete som har utförts.

under tid, då intäkt av avyttrad fastighet
eller i förekommande fall del
därav har beräknats enligt
24 § 2 mom., har nedlagts på reparation
och underhåll av fastigheten eller
fastighetsdelen, i den mån den
avyttrade egendomen på grund därav
vid avyttringen har befunnit sig i
bättre skick än vid förvärvet, samt
kostnad för reparation och underhåll
för vilken avdrag inte medges
på grund av föreskrifterna i 25 §
2 mom. första stycket b eller c och
för vilken bidrag ej har utgått. Förbättringskostnad,
som inte har uppförts
på avskrivningsplan, och med
förbättringskostnad jämförlig reparations-
eller underhållskostnad
får dock inräknas i omkostnadsbeloppet
endast för år då de nedlagda
kostnaderna har uppgått till minst
3000 kronor. Kostnad, som har
uppförts på avskrivningsplan, skall
normalt anses nedlagd det år då
kostnaden har uppförts på planen. I
andra fall skall sådan kostnad normalt
anses nedlagd när faktura eller
räkning har erhållits, varav framgår
vilket arbete som har utförts.

Har fastighet varit föremål för förbättringsarbete eller därmed jämförligt
reparations- eller underhållsarbete i ägarens byggnadsrörelse skall - med
iakttagande av de begränsningar som har angetts i föregående stycke -som förbättringskostnad räknas det belopp som enligt punkt 3 tredje
stycket av anvisningarna till 27 § har tagits upp som intäkt i rörelsen på
grund av byggnadsarbetet.

Omkostnadsbeloppet skall minskas med värdeminskningsavdrag m.m,
som belöper på tid före avyttringen av fastigheten, såsom avdrag på grund
av avyttring av skog, avdrag för värdeminskning av annan naturtillgång
eller för värdeminskning av täckdiken eller andra markanläggningar (jfr
punkterna 1, 4, 7 och 9 av anvisningarna till 22 § samt punkterna 1, 8 och 16
av anvisningarna till 29 §). På samma sätt skall omkostnadsbeloppet minskas
med avdrag för värdeminskning av byggnad m.m. (jfr punkterna 3 och
4 av anvisningarna till 22 §, punkterna 2 a, 2 b och 4 av anvisningarna till
25 § samt punkterna 7 och 16 av anvisningarna till 29 §), dock inte för år då
avdraget har understigit 3 000 kronor. Omkostnadsbeloppet skall minskas
även med belopp varmed fastigheten har avskrivits i samband med ianspråktagande
av investeringsfond e.d.

Vid beräkning av omkostnadsbeloppet skall fastighet, som förvärvats
före år 1952, anses förvärvad den 1 januari 1952. Ingångsvärdet skall
därvid anses utgöra 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1952.
Hänsyn skall vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag

SkU 1984/85:23

sorn belöper på tid före år 1952. Dock får det vid förvärvet erlagda vederlaget
för fastigheten upptagas som ingångsvärde, om den skattskyldige kan
visa att köpeskillingen överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år
1952. Fanns taxeringsvärde ej åsatt för år 1952, får motsvarande värde
uppskattas med ledning av taxeringsvärdet för fastighet, i vilken den
avyttrade egendomen ingått, eller närmast därefter åsätta taxeringsvärde.

Har fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år får den skattskyldige
vid vinstberäkningen som ingångsvärde upptaga ett belopp motsvarande
150 procent av det taxeringsvärde, som gällde tjugo år före avyttringen.
Har taxeringsvärdet åsatts vid fastighetstaxering som verkställts år
1970 eller senare får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent
av taxeringsvärdet. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av det taxeringsvärde
som gällde tjugo år före avyttringen, skall hänsyn vid vinstberäkningen
icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år
än tjugo år före avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej åsatt tjugo år före
avyttringen, får motsvarande värde uppskattas på sätt angives i femte
stycket sista meningen.

Har avyttrad fastighet förvärvats genom arv eller testamente eller genom
bodelning i anledning av makes död, får den skattskyldige, i stället för
köpeskilling eller motsvarande vederlag för fastigheten vid närmast föregående
köp, byte eller därmed jämförliga fång eller i stället för ett med stöd
av föregående stycke framräknat värde, som ingångsvärde upptaga 150
procent av fastighetens taxeringsvärde året före det år då dödsfallet inträffade
eller motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde, förutsatt att
dödsfallet ägt rum efter år 1952. Ägde dödsfallet rum efter år 1970 får dock
som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet eller
motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde. Fanns taxeringsvärde
ej åsatt året före det år då dödsfallet inträffade, får motsvarande värde
uppskattas på sätt som angives i femte stycket sista meningen. Har ingångsvärdet
upptagits med stöd av bestämmelserna i detta stycke, skall
hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som
belöper på tidigare år än året före dödsåret.

Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde skall, såvida viss
del av taxeringsvärdet avser egendom som i kostnadshänseende hänförts
till maskiner och andra inventarier i jordbruk eller rörelse (jfr punkt 1 av
anvisningarna till 35 §), taxeringsvärdet reduceras med den del därav som
kan anses belöpa på egendom av nyss angivet slag. Sådan reducering skall
dock icke göras om mindre än 25 procent av hela vederlaget för den
avyttrade fastigheten belöper på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag
hänföres till maskiner och andra inventarier.

Skall taxeringsvärdet reduceras enligt föregående stycke iakttages följande.
Har taxeringsvärdet åsatts tidigare än vid 1975 års fastighetstaxering,
skall taxeringsvärdet reduceras med så stor del därav som vederlaget
för egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till
maskiner och andra inventarier, utgör av hela vederlaget för den avyttrade
fastigheten. Vad nu sagts gäller även om taxeringsvärdet åsatts år 1975
eller senare, dock att vid beräkningen skall bortses från den del av vederlaget
vid avyttringen som belöper på egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken.
Kan den skattskyldige visa att den andel av taxeringsvärdet som
kan anses belöpa på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag
hänföres till maskiner och andra inventarier, är mindre än den andel
av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten som kan anses belöpa på
egendom av nu angivet slag, får dock taxeringsvärdet reduceras på grundval
av förhållandena vid fastighetstaxeringen.

SkU 1984/85:23

Det för fastigheten gällande ingångsvärdet - om det inte har beräknats
enligt trettonde stycket sista meningen - liksom de förbättringskostnader
och därmed likställda belopp för vilka avdrag får ske samt de värdeminskningsavdrag
och andra belopp som skall minska omkostnadsbeloppet skall
i den omfattning som anges i punkterna 6a och 6b nedan räknas om med
hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget (prisutvecklingen) under
den tid då fastigheten har innehafts.

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsumentprisindex.
Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd
att användas för bostadsändamål och som vid avyttringstillfället varit eller
bort vara åsatt ett taxerat byggnadsvärde av lägst 10000 kronor, avdrages
ytterligare ett belopp av 3000 kronor för vaije påbörjat kalenderår före
taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavstiden funnits på fastigheten.
Om det taxerade byggnadsvärdet inte uppgått eller bort uppgå till
10000 kronor, avdrages 3000 kronor för varje påbörjat kalenderår under
innehavstiden som byggnaden utnyttjats till stadigvarande bostad. Avdrag
medges inte för tidigare år än år 1952 och inte heller för senare år än år
1980. Finns på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett
avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med
utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt sjätte
stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde
stycket ovan eller motsvarande värden, får avdrag enligt detta stycke ej
ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet. Om
bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand eller liknande, skall
avdrag enligt detta stycke medges även för tid då denna byggnad funnits på
fastigheten, om den skattskyldige inom ett år igångsatt arbete med att
uppföra ersättningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer än ett år
tagits i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål
medges avdrag enligt detta stycke endast för tid då byggnaden därefter åter
utnyttjats huvudsakligen för bostadsändamål.

Vinstberäkning på grund av avyttring av en del av en fastighet skall
grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Vid tillämpning
av de beloppsgränser som anges i andra och fjärde styckena skall dock
hänsyn tas till förhållandena på hela fastigheten. Avdrag enligt tolfte
stycket får göras endast om avyttringen har omfattat bostadsbyggnad som
vid tiden för avyttringen var huvudbyggnad för hela fastigheten. På den
skattskyldiges begäran skall omkostnadsbeloppet för fastighetsdelen - i
stället för att beräknas enligt första meningen - tas upp till ett belopp som
motsvarar så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet
— i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m.m.
- som vederlaget för fastighetsdelen utgör av fastighetens hela värde vid
avyttringstillfället. I sist avsedda fall skall, om den skattskyldige begär det
och värdet av skogen och skogsmarken på den avyttrade fastighetsdelen är
mindre än 20 procent av värdet av hela fastighetens skog och skogsmark,
omkostnadsbeloppet inte minskas med avdrag på grund av avyttring av
skog. Om den avyttrade delen avser en eller ett fåtal tomter avsedda att
bebyggas med bostadshus och vederlaget är mindre än 10 procent av
fastighetens taxeringsvärde, får vidare ingångsvärdet på den avyttrade
fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas till 1 krona per kvadratmeter,
dock ej till högre belopp än köpeskillingen.

Vad i de fem första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller i
tillämpliga delar även vid marköverföring enligt fastighetsbildningslagen
(1970:988).

SkU 1984/85:23

Har den skattskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses i
punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 §, skall så stor del av det för
hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet - i förekommande fall
minskat med värdeminskningsavdrag m.m. — anses belöpa på den del av
fastigheten som ersättningen avser, som engångsersättningen utgör av
fastighetens hela värde vid tiden för upplåtelsen eller inskränkningen i
förfoganderätten. Vid bedömningen av om omkostnadsbeloppet skall
minskas med avdrag på grund av avyttring av skog gäller vad som är
föreskrivet i fråga om del av fastighet. Den som enligt punkt 4 fjärde
stycket av anvisningarna till 35 § erhåller avdrag från den eller de engångsersättningar
han fått på grund av upplåtelser inom en och samma kommun
får inte tillgodoräkna sig något omkostnadsbelopp hänförligt till dessa
ersättningar.

Har den skattskyldige under innehavstiden avyttrat en del av en fastighet,
skall hänsyn tas till detta vid beräkning av omkostnadsbeloppet för
återstoden av fastigheten. Kan utredning inte förebringas om den andel av
omkostnadsbeloppet — i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag
m.m. - för fastigheten, som belöpt på den avyttrade fastighetsdelen,
skall denna andel anses ha motsvarat hälften av erhållen ersättning
för fastighetsdelen. Andelen skall dock i intet fall anses överstiga
omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag
m.m. — för hela fastigheten omedelbart före avyttringen av
fastighetsdelen.

Föreskrifterna i föregående stycke tillämpas också om den skattskyldige
under innehavstiden erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4
andra stycket av anvisningarna till 35 §. Har den skattskyldige under
innehavstiden avstått från mark genom marköverföring enligt fastighetsbildningslagen
(1970:988), skall omkostnadsbeloppet på återstoden av fastigheten
anses ha minskat med så stor del av omkostnadsbeloppet för den
tidigare avstådda marken som ersättningen i pengar utgjort av det totala
vederlaget för marken.

Beräknas omkostnadsbeloppet vid avyttring av återstoden av fastigheten
eller del därav med ledning av ett taxeringsvärde som åsatts efter det
att delavyttringen, markupplåtelsen eller marköverföringen m.m. ägt rum,
är bestämmelserna i de två föregående styckena icke tillämpliga.

Kostnad för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- och
underhållsarbete för vilket försäkringsersättning eller annan skadeersättning
har utgått beaktas, såvida ersättningen inte räknas till skattepliktig
inkomst enligt denna lag, vid beräkning av realisationsvinst endast i den
mån kostnaden har överstigit ersättningen. Har sådan skattefri ersättning
uppburits med större belopp än det som har gått åt för skadans avhjälpande
gäller följande. Fastighetens ingångsvärde, omräknat enligt tionde stycket
till tiden för skadetillfället, minskas med skillnaden mellan ersättningen
och kostnaden för skadans avhjälpande. För tid efter skadetillfället ligger
återstoden av det omräknade ingångsvärdet till grund för omräkning enligt
tionde stycket.

Avyttrar delägare i fåmansföretag eller honom närstående person fastighet
till företaget får vid vinstberäkningen fastighetens ingångsvärde icke
beräknas på grundval av taxeringsvärde enligt sjätte och sjunde styckena.
Ej heller får omräkning göras enligt tionde stycket eller tillägg göras enligt
tolfte stycket. Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i
detta stycke om det kan antagas att avyttringen skett av organisatoriska
eller andra synnerliga skäl. Mot beslut av riksskatteverket i sådan fråga får
talan icke föras.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3.46 Förlust genom icke yrkesmässig avyttring (realisationsförlust) får
dras av i den omfattning som anges i punkt 4 nedan.

Realisationsförlust skall beräknas på samma sätt som realisationsvinst
enligt punkterna I - 2 d. Vid förlustberäkningen får en fastighets ingångsvärde
dock inte beräknas på grundval av ett taxeringsvärde enligt punkt 2 a
sjätte eller sjunde stycket. Inte heller får omräkning som avses i punkt 2 a
tionde stycket ske eller tillägg enligt punkt 2 a tolfte stycket göras. Har den
med förlust avyttrade egendomen innehafts under sådan tid att, om vinst i
stället hade uppstått vid avyttringen, endast en del av vinsten skulle ha
räknats till skattepliktig realisationsvinst, är endast motsvarande del av
förlusten avdragsgill. Har förlusten uppkommit vid fastighetsreglering i fall
som avses i punkt 4 av anvisningarna till 35 §, är endast så stor del av
förlusten avdragsgill som belöper på vad den skattskyldige har erhållit i
pengar.

Att avdrag inte är medgivet för
förlust som har uppkommit före eller
i samband med vissa företagsöverlåtelser
framgår av punkt 6 av
anvisningarna till 20 §.

till 38 §

2.47 Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår i
förhållande till gjorda inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig
grund, är skattefri, där utdelningen blott innebär en minskning i levnadskostnader,
och skall i annat fall hänföras till den förvärvskälla, vartill den
på grund av sin beskaffenhet är att räkna. Sålunda hänföres exempelvis till
inkomst av jordbruk respektive rörelse näringsidkares utdelning från ekonomisk
förening i form av pristillägg å varor, som han sålt till föreningen,
eller i form av rabatt för varor, som han för sin näring inköpt av föreningen.
Till utdelning, som på grund av bestämmelserna i detta stycke är
skattefri, hänföres icke förmån av bostad eller annan förmån av fastighet
(jfr emellertid bestämmelserna i andra stycket.) Skattepliktig utdelning
från aktiebolag eller ekonomisk förening, som icke skall räknas såsom
intäkt vid beräkning av annat slag av inkomst, hänföres till intäkt av
kapital.

Har bostad eller annan förmån av fastighet tillkommit medlem av bostadsförening
eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap och
är det inte fråga om upplåtelse som avses i tredje stycket, skall som
skattepliktig intäkt av kapital tas upp ett belopp motsvarande för helt år
räknat 3 procent av den del av medlemmens eller delägarens andel i
föreningens eller bolagets behållna förmögenhet som överstiger 50000
kronor. Därvid skall värdet av andelen beräknas med utgångspunkt i
taxeringsvärdet året före taxeringsåret på föreningens eller bolagets fastighet
och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och
skulder enligt bokslutet för det senaste räkenskapsår som avslutats före
den 1 juli året före taxeringsåret. Vid denna beräkning skall bortses från
skuld som föreningen eller bolaget har ådragit sig på sådana villkor eller

46 Senaste lydelse 1983: 1043.

47 Senaste lydelse 1980: 1054.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

under sådana omständigheter att skulden bör likställas med inbetalning av
insats eller därmed jämförligt eget kapital. I fråga om bostad som innehas
av två eller flera medlemmar tillsammans skall beloppet 50 000 kronor
fördelas dem emellan efter andelarnas storlek. Vid inkomstberäkningen får
avdrag inte ske, såvitt fråga inte är om till rörelse hänförlig utgift, för
medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget
eller för andra omkostnader som är hänförliga till innehavet av bostaden
eller förmånen.

Har bostad eller annan förmån, som tillkommit medlem av bostadsförening
eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap, helt eller till
övervägande del varit av medlemmen eller delägaren mot vederlag upplåten
till annan under hela eller större delen av beskattningsåret, räknas
vederlaget jämte värdet av bostad eller annan förmån, som medlemmen
eller delägaren för eget bruk förfogat över, såsom intäkt av kapital för
medlemmen eller delägaren.

Annan utdelning från bostadsförening eller bostadsaktiebolag än i andra
och tredje styckena sägs, som icke utgått i förhållande till innehavda
andelar eller aktier, räknas såsom intäkt av kapital för medlemmen eller
delägaren, om och i den mån utdelningen överstiger sådana på beskattningsåret
belöpande avgifter och andra inbetalningar till föreningen eller
bolaget, vilka icke äro att anse som kapitaltillskott.

5.48 Vad som gäller om utdelning
från utländskt bolag skall enligt bestämmelsen
i 67 § tillämpas jämväl
å utdelning från annan här i riket
icke hemmahörande juridisk person.
Oskift dödsbo efter person,
som vid sitt frånfälle icke varit bo -

Med bostadsförening och bostadsaktiebolag
förstås ekonomisk
förening och aktiebolag, vars verksamhet
uteslutande eller huvudsakligen
består i att åt föreningens
medlemmar eller bolagets delägare
bereda bostäder i hus, som ägs av
föreningen eller bolaget. Som bostadsförening
eller bostadsaktiebolag
anses även ekonomisk förening
eller aktiebolag, vars verksamhet
uteslutande eller så gott som uteslutande
består i att tillhandahålla
föreningens medlemmar eller bolagets
delägare garage eller annan
för deras personliga räkning avsedd
gemensam anordning i byggnad
som ägs av föreningen eller bolaget.

5. Vad som gäller om utdelning
från utländskt bolag skall även tilllämpas
på utdelning från annan här
i riket icke hemmahörande juridisk
person. Dödsbo efter person, som
vid sitt frånfälle inte varit bosatt eller
stadigvarande vistats här i riket,

48 Senaste lydelse 1966:724.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

satt eller stadigvarande vistats här i
riket, anses såsom en här i riket
icke hemmahörande juridisk person
(jfr 53 § 3 mortt.). Utdelning från sådant
dödsbo till i Sverige bosatt delägare
av inkomst, som förvärvats
under den tid delägarna suttit i
oskift bo - men givetvis ej utskiftning
av den avlidnes efterlämnade
tillgångar - skall således här i riket
bliva föremål för beskattning. Från
denna föreskrift meddelas likväl ett
undantag i 54 § första stycket e).

8.49 Har skattskyldig på grund av
sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag
eller andelar i svensk ekonomisk
förening erhållit företrädesrätt
till teckning av sådant av företaget
upptaget vinstandelslån som
avses i 41 c§, skall, om han utnyttjar
företrädesrätten, det värde som
genom företrädesrätten kan anses
ha tillförts honom icke anses utgöra
intäkt av kapital. Avyttrar han däremot
företrädesrätten, skall det vederlag
han erhåller för denna rätt
upptagas som sådan intäkt.

Föreslagen lydelse

anses såsom en här i riket icke hemmahörande
juridisk person. Utdelning
från sådant dödsbo till i Sverige
bosatt delägare av inkomst, som
förvärvats under den tid delägarna
suttit i oskift bo — men givetvis ej
utskiftning av den avlidnes efterlämnade
tillgångar - skall således
här i riket bliva föremål för beskattning.
Från denna föreskrift meddelas
likväl ett undantag i 54 § första
stycket e.

8. Har skattskyldig på grund av
sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag
eller andelar i svensk ekonomisk
förening erhållit företrädesrätt
till teckning av sådant av företaget
upptaget vinstandelslån som
avses i 2§ 9mom. lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt skall, om
han utnyttjar företrädesrätten, det
värde som genom företrädesrätten
kan anses ha tillförts honom inte
anses utgöra intäkt av kapital.
Avyttrar han däremot företrädesrätten,
skall det vederlag han erhåller
för denna rätt upptas som sådan
intäkt.

till 41 §

l.50 Inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse skall beräknas enligt
bokföringsmässiga grunder. För skattskyldig som har haft ordnad bokföring
skall beräkningen av inkomst ske på grundval av hans bokföring med
iakttagande av bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Vid inkomstberäkning
enligt bokföringsmässiga grunder tas hänsyn till in- och utgående
lager av varor, däri inbegripet djur, råmaterial, hel- och halvfabrikat m.m.,
till pågående arbeten samt till fordrings- och skuldposter. Värdet av utgående
lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter bestäms
med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång. Som värde av
ingående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter tas upp
värdet av närmast föregående beskattningsårs utgående lager, pågående
arbeten samt fordrings- och skuldposter. Bestämmelserna i 41 § om lager
får i varvsrörelse tillämpas även i fråga om skepp eller skeppsbygge, på
vilket den skattskyldige har utfört eller avser att utföra arbete i icke
oväsentlig omfattning, utan hinder av att den skattskyldige har avyttrat
skeppet eller bygget. Vad nu föreskrivits gäller dock endast intill dess
skeppet eller skeppsbygget har levererats till förvärvaren. Vad som avses
med skepp framgår av sjölagen (1891:35 s. 1).

49 Senaste lydelse 1977:243.

50 Senaste lydelse 1981: 295.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Inkomst av annan fastighet som
avses i 24 § 1 eller 3 mom. får beräknas
enligt bokföringsmässiga grunder
på sätt anges i föregående stycke.
Har skattskyldig för visst beskattningsår
beräknat inkomst av
annan fastighet enligt bokföringsmässiga
grunder, skall den skattskyldige
även för nästföljande beskattnirigsår
beräkna inkomsten enligt
sådana grunder om bestämmelserna
i 24 § 1 eller i mom. är
tillämpliga det året. / fråga om fastighet
som avses i 24 § 3 mom. gäller
dock vad som sagts i föregående
stycke endast i den mån annat inte
följer av 24 § 3 mom. och 25 §

3 mom.

Har det bokförda resultatet påverkats av att bland intäkterna har tagits
upp belopp, som inte skall beskattas som inkomst, eller uteslutits belopp,
som borde ha medräknats, eller bland kostnaderna har tagits upp belopp,
som inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen, skall resultatet justeras
så att det kan läggas till grund för inkomstberäkningen enligt denna lag. I
de fall resultatet har påverkats av att lager, pågående arbeten eller fordringspost
har tagits upp med för lågt belopp eller skuldpost med för högt
belopp skall dock på yrkande av den skattskyldige justering av det bokförda
resultatet underlåtas i den mån det är uppenbart att denne - i
överensstämmelse med reglerna för inkomstberäkning i denna lag - genom
dispositioner i bokslutet avseende nämnda tillgångs- och skuldposter
eller genom större avskrivningar på anläggningstillgångar än som skett
skulle ha kunnat redovisa ett lägre resultat än det som skulle framkomma
efter justeringen. Om särskilda omständigheter föranleder det skall dock
resultatet justeras även i sådant fall.

Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall iakttas,
att en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligt god
redovisningssed eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt brukligt
bör tas upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomsten ännu inte
har uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda t.ex. i
form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed
jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna tillämpas också
i fråga om utgiftsposterna. Avdrag för tantiem eller liknande ersättning
från fåmansföretag till företagsledare eller honom närstående person får
dock åtnjutas först under det år då ersättningen har betalats ut eller blivit
tillgänglig för lyftning. I fråga om tiden för inkomst- och utgiftsposters
upptagande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det
förfaringssättet, att fordringar tas upp som inkomst under det år, då de
uppkommer, och att räntor hänförs till inkomsten för det år, på vilket de
belöper, i bägge fallen oberoende av om de verkligen har influtit under
nämnda år eller inte. Å andra sidan bör förskottsvis influtna räntor, som till
större eller mindre del belöper på ett kommande år, till denna del bokföringsmässigt
hänföras till det sistnämnda årets inkomst. Avdrag för ränta

Föreslagen lydelse

Inkomst av annan fastighet som
avses i 24 § 1 mom. får beräknas enligt
bokföringsmässiga grunder på
sätt anges i föregående stycke. Har
skattskyldig för visst beskattningsår
beräknat inkomst av annan fastighet
enligt bokföringsmässiga
grunder, skall den skattskyldige
även för nästföljande beskattningsår
beräkna inkomsten enligt sådana
grunder om bestämmelserna i 24 §
1 mom. är tillämpliga det året.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

på lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta åtnjuts för det är då
räntan har betalats.

Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl.a. att värdet av
avyttrade varor skall - även om fakturering inte skett — redovisas som
fordran, såvida varorna levererats till den nye ägaren före årets utgång.

Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall erläggas
under loppet av flera år, får som intäkt för varje år tas upp den del av
köpeskillingen som influtit under samma år.

I fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av fastighet
varav intäkterna beräknas enligt 24 § 1 morn. gäller även punkt 8 av anvisningarna
till 25 §.

Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på
hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för ett år
beskattat vinst, som i bokföringen framkommer som vinst först ett senare
år, skall vid inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten redovisas i
bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant sätt
att den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång till.

Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en
förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte får beaktas vid inkomstberäkningen
för det år då den redovisats i räkenskaperna eller beskattningsmyndighet
i annat fall visst år frångått den skattskyldiges bokföring på sådant
sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning.

4 a.51 Flyttar en skattskyldig utomlands och har han tidigare avyttrat
aktier eller andelar i ett svenskt företag, skall intäkt på grund av avyttringen
anses ha åtnjutits när flyttningen sker, om intäkten inte blivit tillänglig
för lyftning dessförinnan. Avyttrar en skattskyldig aktier eller andelar i ett
svenskt företag efter det att han flyttat utomlands skall intäkten anses ha
åtnjutits i och med avyttringen. Är i fall som nu sagts intäktens storlek
beroende av viss framtida händelse och kan till följd härav intäktens totala
belopp inte fastställas vid den taxering som är i fråga, skall tillkommande
belopp beskattas vid taxeringen för det år då beloppet blir tillgängligt för
lyftning. Därvid skall beskattningen ske på grundval av förhållandena vid
avyttringen och med tillämpning av de beskattningsregler som gällde vid
taxeringen för avyttringsåret.

Som ett svenskt företag räknas Som ett svenskt företag räknas
vid tillämpningen av denna anvis- vid tillämpningen av denna anvisningspunkt
svenskt aktiebolag och ningspunkt svenskt aktiebolag och

handelsbolag samt svensk ekono- handelsbolag samt svensk ekonomisk
förening, dock ej bostadsak- misk förening, dock ej bostadsaktiebolag
och bostadsförening som tiebolag och bostadsförening som

avses i 24 § 3 mom. avses i punkt 2 femte stycket av

anvisningarna till 38§.

till 41 a §

l.52 Bestämmelsen i 41 a § inne- 1. Bestämmelsen i 41 a § innebär
bär bl.a. att för fastighet, som avses bl.a. att för fastighet, som avses

i 24 § 2 eller i morn., fastighetens i 24 § 2 morn., fastighetens andel

31 Senaste lydelse 1983:452.

32 Senaste lydelse 1980:957.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

andel av samfällighetens taxeringsvärde
skall inräknas i underlaget för
intäktsberäkningen i de fall där
samfälligheten utgör en särskild
taxeringsenhet. Jfr i detta hänseende
4 kap. 10 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152).

2.53 Äger fastighet av annat slag
än som nämns i punkt 1 del i sådan
samfällighet som avses i 41 a § och
överstiger fastighetens andel av intäkterna
i samfälligheten dess andel
i sådana kostnader i verksamheten
som äro på en gång avdragsgilla vid
taxeringen med belopp understigande
100 kronor, föreligger icke
skyldighet att upptaga intäkterna
och kostnaderna vid beräkning av
inkomst av fastigheten. Förvaltas
sådan samfällighet av juridisk person,
skola kapitalinkomster som
den juridiska personen har uppburit
och som belöpa på fastigheten tagas
upp till beskattning i den förvärvskälla
i vilken fastigheten ingår.
Om intäkt av fastighet beräknas
enligt 24§ 2 eller 3morn., skola
dock kapitalinkomster beskattas
hos ägare av fastigheten i inkomstslaget
kapital. Understiger fastighets
andel av ränteintäkter 100 kronor,
föreligger emellertid icke
skattskyldighet för beloppet.

4.54 Vid beräkning av inkomst i
sådan samfällighet som avses i 53 §
/ mom. första stycket f) får avdrag
göras för utdelning till delägare,
oavsett om utdelningen utgått in
natura eller i penningar. Avdraget
skall anses belöpa på det beskattningsår
vartill utdelningen hänför
sig även om utdelningen utbetalas
till delägarna först under det därpå
följande beskattningsåret. Utdelningen
skall av delägare upptagas
till beskattning som intäkt i den förvärvskälla
vari delägarfastigheten
ingår eller, om intäkten av denna

Föreslagen lydelse

av samfällighetens taxeringsvärde
skall inräknas i underlaget för intäktsberäkningen
i de fall där samfälligheten
utgör en särskild taxeringsenhet.
Jfr i detta hänseende
4 kap. 10 § fastighetstaxeringslagen
(1979: 1152).

2. Äger fastighet av annat slag än
som nämns i punkt 1 del i sådan
samfällighet som avses i 41 a § och
överstiger fastighetens andel av intäkterna
i samfälligheten dess andel
i sådana kostnader i verksamheten
som är på en gång avdragsgilla vid
taxeringen med belopp understigande
100 kronor, föreligger icke
skyldighet att upptaga intäkterna
och kostnaderna vid beräkning av
inkomst av fastigheten. Förvaltas
sådan samfällighet av juridisk person,
skall kapitalinkomster som
den juridiska personen har uppburit
och som belöper på fastigheten tas
upp till beskattning i den förvärvskälla
i vilken fastigheten ingår. Om
intäkt av fastighet beräknas enligt
24§ 2morn., skall dock kapitalinkomster
beskattas hos ägare av fastigheten
i inkomstslaget kapital.
Understiger fastighets andel av ränteintäkter
100 kronor, föreligger
emellertid icke skattskyldighet för
beloppet.

4. Uppbär delägare utdelning
från samfällighet, som avses i 2 §
II mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt, skall utdelningen
av delägaren tas upp till beskattning
som intäkt i den förvärvskälla
vari delägarfastigheten ingår eller,
om intäkten av denna beräknas enligt
24§ 2 mom. eller enligt 2§
7mom. lagen om statlig inkomstskatt,
som intäkt av kapital.

53 Senaste lydelse 1975: 259.

54 Senaste lydelse 1975: 259.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

beräknas enligt 24§ 2 eller 3morn.,
som intäkt av kapital.

till 54 §

2. Till ledning vid tillämpning av
bestämmelsen i 54 § ej anföres följande
exempel:

2. Till ledning vid tillämpning av
bestämmelsen i 54 § första stycket e
anförs följande exempel:

Dödsboet efter en person, som vid frånfället icke varit bosatt i Sverige,
består av fyra delägare. En av delägarna är bosatt här i landet. Under
beskattningsåret har stärbhuset åtnjutit 1 000 kronors inkomst från en i
Sverige belägen fastighet och 2 000 kronor såsom ränta å en utländsk
bankräkning. Av inkomsterna hava 500 kronor åtgått till omkostnader,
vilka icke varit att hänföra till någon viss förvärvskälla, och 300 kronor
reserverats. 2 200 kronor hava utdelats till delägarna. Som emellertid dödsboet
är skyldigt i Sverige utgöra skatt för förstnämnda 1 000 kronor, skall
den svenske delägaren i Sverige utgöra kommunal inkomstskatt allenast
för 1/4 av 1 200 kronor eller således 300 kronor.

3.55 Befrielse från skattskyldighet
för inkomst av anställning enligt
54 § första stycket h) medges icke i
fall som avses i punkt 2 första
stycket av anvisningarna till 53 §.

3. Befrielse från skattskyldighet
för inkomst av anställning enligt
54 § första stycket / medges icke i
fall som avses i punkt 2 första
stycket av anvisningarna till 53 §.

till 60 §56

Till ledning vid tillämpning av 60 § anföres följande exempel.

Ett aktiebolag har hemort i en
kommun, som består av tre församlingar.
Bolaget äger en fastighet i
envar av dessa församlingar; fastigheternas
taxeringsvärden utgöra
respektive 40000 kronor, 120000
kronor och 160000 kronor.

Om den beskattningsbara inkomsten
uppgår till 6400 kronor,
dvs. till belopp motsvarande summan
av garantibeloppen för fastigheterna,
skall den beskattningsbara
inkomsten fördelas på församlingarna
med 800 kronor, 2400 kronor
och 3200 kronor. Överstiger den
beskattningsbara inkomsten summa
garantibelopp, skall det överskjutande
beloppet fördelas enligt
bestämmelserna i 56-59 §§.

En skattskyldig äger fastigheter i
annan kommun än hemortskommunen.
Ifrågavarande kommun består
av tre församlingar. Den skattskyldige
äger en fastighet i envar av
dessa församlingar; fastigheternas
taxeringsvärden är 40000 kronor,
120000 kronor och 160000 kronor.

Om den beskattningsbara inkomsten
uppgår till 4 800 kronor,
dvs. till belopp motsvarande summan
av garantibeloppen för fastigheterna,
skall den beskattningsbara
inkomsten fördelas på församlingarna
med 600 kronor, / 800 kronor
och 2400 kronor. Överstiger den
beskattningsbara inkomsten summan
av garantibeloppen, skall det
överskjutande beloppet fördelas
enligt bestämmelserna i 56-59§§.

55 Senaste lydelse 1966: 729.

56 Senaste lydelse 1970: 162.

SkU 1984/85:23

Föreslagen lydelse
till 66 §

Nuvarande lydelse

2.57 På grund av förevarande paragrafs
stadganden, jämförda med
53 § 3 morn., skall för oskift dödsbo
efter avliden person, som under det
år frånfället timat men icke vid
dödsfallet varit bosatt eller stadigvarande
vistats här i riket, vid taxering
nästföljande år såsom hemortskommun
anses den kommun, som
utgjort den avlidnes hemortskommun.
Vid taxering under senare år
har dödsboet däremot såsom utländsk
juridisk person ingen hemortskommun
här i riket.

2. På grund av förevarande paragrafs
stadganden, jämförda med
53 § 3morn., skall för dödsbo efter
den, som under det år frånfället ägt
rum men inte vid dödsfallet varit
bosatt eller stadigvarande vistats
här i riket, vid taxering nästföljande
år såsom hemortskommun anses
den kommun som utgjort den avlidnes
hemortskommun.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången
vid 1986 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas
vid nämnda taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår
som har påbörjats före den 1 januari 1985.

57 Senaste lydelse 1966:724.

SkU 1984/85:23

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1 dels

att 10 § 2 mom. skall upphöra att gälla,

dels att 2 — 4§§, 6§ 2mom., 7 och 8 §§, 10 § 1 morn., 10a§ samt 14§ 1
mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Om vad som är att hänföra till
skattepliktig inkomst, så ock om
beräkning av inkomst från olika förvärvskällor
skall gälla vad i 17 §
första och andra styckena samt 18
- 44 §§ kommunalskattelagen är
stadgat, dock med följande undantag: till

intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet
hänföres restituerad,
avkortad eller avskriven allmän
kommunalskatt för vilken avdrag
åtnjutits vid tidigare års taxeringar;

vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet,
inkomst av annan
fastighet eller inkomst av rörelse
får avdrag som i 45 § kommunalskattelagen
sägs icke göras, och
skall i följd härav såsom inkomst av
förvärvskälla som nu sagts anses
den enligt de i nämnda lag meddelade
bestämmelserna beräknade
nettointäkten.

Har sådan fusion mellan aktiebolag
eller föreningar ägt rum, som i
28§ 3mom. första elter andra
stycket kommunalskattelagen
avses, skall restituerad, avkortad
eller avskriven skatt, som enligt
vad ovan sagts skulle hava utgjort
skattepliktig intäkt för dotterbolaget
eller den överlåtande föreningen,
utgöra skattepliktig intäkt för
moderbolaget eller den överta -

Föreslagen lydelse

I mom. Om vad som är att hänföra
till skattepliktig inkomst och
om beräkning av inkomst från olika
förvärvskällor skall gälla vad i 17 §
första och andra styckena samt 18
- 44 §§ kommunalskattelagen

(1928:370) är stadgat i den mån inte
annat följer av denna lag.

Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet
hänförs restituerad,
avkortad eller avskriven vinstdelningsskatt
i den mån avdrag har
medgetts för skatten.

Vid beräkning av inkomst av
jordbruksfastighet, inkomst av annan
fastighet eller inkomst av rörelse
får avdrag som i 45 § kommunalskattelagen
sägs icke göras, och
skall i följd härav såsom inkomst av
förvärvskälla som nu sagts anses
den enligt de i nämnda lag meddelade
bestämmelserna beräknade
nettointäkten.

1 Senaste lydelse av

10 § 2 mom. 1982:416
lagens rubrik 1974: 770.

2 Senaste lydelse 1970: 163.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

gande föreningen. Vad nu sagts
skall äga motsvarande tillämpning
vid fusion mellan sparbanker enligt
78 § lagen den 3 juni 1955 om sparbanker
samt då ett bankaktiebolags
hela bankrörelse övertagits av ett
annat bankbolag eller ett försäkringsbolags
hela försäkringsbestånd
övertagits av ett annat försäkringsbolag
och beloppet i fråga
icke uppgivits till beskattning hos
det överlåtande bolaget.

2 mom. Inkomst av rörelse som
kommissionärsföretag har drivit för
ett kommittentföretags räkning får
redovisas hos kommittentföretaget
under förutsättning

a) att kommissionärsförhållandet
är grundat på skriftligt avtal,

b) att kommissionärsföretaget
inte under beskattningsåret har drivit
verksamhet i nämnvärd omfattning
vid sidan av ifrågavarande rörelse,

c) att rörelsen drivits på det angivna
sättet under hela beskattningsåret
för båda företagen eller
sedan kommissionärsföretaget började
driva verksamhet av något
slag,

d) att beskattningsåren för båda
företagen utgått vid samma tidpunkt
samt

e) att båda företagen skulle ha
rätt till avdrag enligt 3 mom. för
koncernbidrag som under beskattningsåret
hade lämnats till det andra
företaget.

Med kommissionärsföretag förstås
svenskt aktiebolag eller svensk
ekonomisk förening, som driver rörelse
i eget namn uteslutande för
ett eller flera andra sådana bolags
eller föreningars räkning, och med
kommittentföretag förstås bolag eller
förening för vars räkning rörelsen
drivs.

Har kommissionärsföretag under
samma beskattningsår drivit rörelse
för två eller flera kommittentföretags
räkning, får inkomsten redo -

5 Riksdagen 1984/85. 6 sami. Nr23

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

visas hos dessa företag om de förutsättningar
som anges i första
stycket a och c — e är uppfyllda i
förhållande till varje kommittentföretag
och kommissionärsföretaget
inte under beskattningsåret har
drivit verksamhet i nämnvärd omfattning
vid sidan av rörelse som
har drivits för kommittentföretagens
räkning. Har kommissionärsförhållandet
tillkommit av organisatoriska
eller marknadstekniska
skäl eller föreligger andra synnerliga
skäl, kan riksskatteverket dock
på ansökan av kommittentföretagen
medge att inkomsten får redovisas
hos dem utan hinder av att
förutsättningar för avdrag som
avses i första stycket e inte föreligger.
Riksskatteverkets beslut ifråga
som här avses får inte överklagas.

Inkomst som enligt första eller
tredje stycket redovisas hos kommittentföretag
skall hos detta företag
behandlas som om företaget
självt hade drivit rörelsen.

3 mom. Äger svenskt aktiebolag,
svensk ekonomisk förening eller
svensk ömsesidig skadeförsäkringsanstalt
(moderföretag) mer än
nio tiondelar av aktierna i ett eller
flera svenska aktiebolag (helägda
dotterbolag), skall koncernbidrag
som moderföretaget lämnar till helägt
dotterbolag eller som sådant
bolag lämnar till moderföretaget
eller till annat helägt dotterbolag
hos moderföretaget anses som avdragsgill
omkostnad för givaren
och skattepliktig intäkt för mottagaren,
även om bidraget inte för
givaren utgör omkostnad för intäkternas
förvärvande eller bibehållande.
Som förutsättning för detta
gäller

a) att den huvudsakliga verksamheten
för såväl givare som mottagare
avser jordbruksfastighet, annan
fastighet eller annan rörelse än
försäkringsrörelse som bedrivs av
livförsäkringsanstalt,

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

b) att såväl givare som mottagare
redovisar bidraget till samma års
taxering öppet i självdeklaration eller
därvid fogad bilaga,

c) att dotterbolag som lämnar eller
mottar bidrag har varit helägt
under hela beskattningsåret för
både givare och mottagare eller sedan
dotterbolaget började bedriva
verksamhet av något slag,

d) att, om bidrag lämnas från
dotterbolag till moderföretag, moderföretaget
skulle vara frikallat
från skattskyldighet för utdelning
som under beskattningsåret hade
uppburits från dotterbolaget samt

e) att, om bidrag lämnas från
dotterbolag till annat dotterbolag,
moderföretaget är förvaltningsföretag
som avses i 7§ 8mom. tredje
stycket eller moderföretaget i annat
fall skulle vara antingen frikallat
från skattskyldighet för utdelning
som under beskattningsåret
hade uppburits från det givande
dotterbolaget eller skattskyldigt för
utdelning som under beskattningsåret
hade uppburits från det mottagande
dotterbolaget.

Lämnar svenskt moderföretag
koncernbidrag till svenskt aktiebolag
som inte är sådant helägt dotterbolag
som avses i första stycket,
skall bidraget ändå anses som avdragsgill
omkostnad för moderföretaget
och skattepliktig intäkt för
mottagaren, om de förutsättningar
som anges i första stycket a och b
är uppfyllda och om ägarförhållandena
under hela beskattningsåret
för både givare och mottagare eller
sedan mottagaren började bedriva
verksamhet av något slag har varit
sådana att mottagaren genom fusioner
mellan moderföretag och
dotterbolag har kunnat bringas att
uppgå i moderföretaget. Därvid
skall fusion anses kunna äga rum
när moderföretag äger mer än nio
tiondelar av aktierna i dotterbolag
men inte i annat fall.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Lämnas, i fall som avses i första
och andra styckena, bidraget mellan
företag som enligt 35 § 1 a mom.
kommunalskattelagen (1928:370)
räknas som fåmansföretag och
avser givarens huvudsakliga verksamhet
annan fastighet, skall bidraget
anses som avdragsgill omkostnad
för givaren och skattepliktig
intäkt för mottagaren endast om
något av följande ytterligare villkor
är uppfyllt, nämligen att även mottagarens
huvudsakliga verksamhet
avser sådan fastighet eller att givarens
fastighetsinnehav till huvudsaklig
del stadigvarande används i
jordbruk, skogsbruk eller rörelse,
som bedrivs av mottagaren. Riksskatteverket
kan, om särskilda skäl
föreligger, medge undantag från
bestämmelserna i detta stycke.
Riksskatteverkets beslut i dessa
frågor får inte överklagas.

Även i andra fall än som avses i
första och andra styckena skall
koncernbidrag som svenskt företag
lämnar till annat svenskt företag
anses som avdragsgill omkostnad
för givaren och skattepliktig intäkt
för mottagaren under förutsättning
att bidraget med avdragsrätt för givaren
enligt första - tredje styckena
hade kunnat lämnas till annat
företag än mottagaren och att bidraget
därefter, direkt eller genom
förmedling av ytterligare företag,
hade kunnat vidarebefordras till
mottagaren på sådant sätt att varje
förmedlande företag skulle ha haft
rätt till avdrag enligt första — tredje
styckena för vidarebefordrat belopp.

Mottagaren skall redovisa koncernbidraget
som intäkt av fastighet
eller rörelse.

Vid tillämpning av 4 § första
stycket 3 anses koncernbidrag som
intäkt av rederi-, luftfarts- eller
varvsrörelse endast om bidraget utgör
avdragsgill omkostnad för givaren
i rörelse av angivet slag.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Avdrag för koncernbidrag får
åtnjutas endast av den som visar
att förutsättningar för sådant avdrag
föreligger.

Lämnas bidrag från svenskt företag
till annat svenskt företag, med
vilket givaren är i intressegemenskap,
för verksamhet av väsentlig
betydelse från samhällsekonomisk
synpunkt och redovisas bidraget
öppet, kan regeringen medge att bidraget
skall anses som avdragsgill
omkostnad för givaren och skattepliktig
intäkt för mottagaren även
om en eller flera av de förutsättningar
som anges i första — fjärde
styckena inte är uppfyllda.

4 mom. Har bolag (dotterbolag),
som inte driver penningrörelse
eller yrkesmässig handel med fastigheter,
genom fusion enligt
14 kap. 8§ aktiebolagslagen

(1975:1385) uppgått i annat sådant
bolag (moderbolag) och har moderbolaget
genom fusionen övertagit
lager, fordringar och liknande tillgångar
i rörelse, skall såsom intäkt
i moderbolagets rörelse räknas belopp
varmed dessa lager, fordringar
m.m. i moderbolagets räkenskaper
vid fusionstillfället upptagits
över de hos dotterbolaget i beskattningsavseende
gällande värdena
vid samma tillfälle. Vad nu
stadgats skall gälla jämväl vid fusion
enligt 96 § 1 mom. lagen

(1951:308) om ekonomiska föreningar
och vid fusion enligt 87 §
1 mom. lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen,
oaktat jordbrukskasseföreningarna
driver penningrörelse.
Ekonomisk förening,
som vid sidan av sin egentliga verl
samhet driver sparkasserörelse genom
att från medlemmar mottaga
medel för förvaltning, skall vid
tillämpning av bestämmelserna i
detta stycke inte på denna grund
anses driva penningrörelse.

Om moderbolag genom sådan
fusion som avses i första stycket

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

övertagit betalningsansvaret för
framtida kostnader, för vilka avsättning
gjorts i dotterbolagets räkenskaper
med obeskattade vinstmedel,
skall belopp motsvarande
denna avsättning räknas såsom intäkt
för moderbolaget, om inte utredning
företes som visar dels att
moderbolaget efter fusionen vidkänts
eller kommer att få vidkännas
dessa kostnader — varvid i sistnämnda
fall en häremot svarande
avsättning skall ha verkställts i moderbolagets
räkenskaper — dels
ock att moderbolaget inte tillgodofört
sig avdrag för dessa kostnader
eller denna avsättning. Vad nu
sagts gäller också vid sådan fusion
mellan föreningar, som avses i
första stycket.

Har sådan fusion som avses i
första stycket ägt rum skall restituerad,
avkortad eller avskriven
skatt, som enligt I mom. andra
stycket skulle ha utgjort skattepliktig
intäkt för dotterbolaget eller den
överlåtande föreningen, utgöra
skattepliktig intäkt för moderbolaget
eller den övertagande föreningen.
Vid sådan fusion gäller vidare
att moderbolaget eller den övertagande
föreningen äger åtnjuta avdrag
för sådan dotterbolagets eller
den överlåtande föreningens skatt
som skulle ha varit avdragsgill för
dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen enligt 4 § första stycket.
Vad ovan i detta stycke sagts gäller
också vid fusion mellan sparbanker
enligt 78 § lagen (1955:416) om
sparbanker samt då ett bankaktiebolags
hela bankrörelse övertagits
av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags
hela försäkringsbestånd
övertagits av ett annat försäkringsbolag
och det överlåtande
bolaget inte upptagit beloppet till
beskattning respektive avstår från
att yrka avdraget i fråga.

Vid fusion enligt första stycket
skall intäkt av rörelse för de i fu -

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

sionen deltagande företagen beräknas
utan avseende på de i fusionsavtalet
angivna värdena på övertagna
tillgångar m.m.

Om moderbolag eller övertagande
förening genom sådan fusion,
som avses i första stycket,
övertar byggnad, markanläggning,
maskin eller annat inventarium, patenträtt,
hyresrätt eller tillgång av
goodwills natur, skall vid beräkning
av värdeminskningsavdrag och av
vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet
av tillgången så
anses som om bolagen eller föreningarna
utgjort en skattskyldig.

Har aktiebolag eller ekonomisk
förening övertagit inventarier eller
annan tillgång, som får skrivas av
enligt reglerna för räkenskapsenlig
avskrivning, genom sådan fusion
som avses i första stycket och har
dessa tillgångar i räkenskaperna
tagits upp till högre värde än vad
som enligt bestämmelserna i femte
stycket skall anses som anskaffningsvärde
för bolaget eller föreningen,
får företaget efter yrkande
hos taxeringsnämnd eller, om besvär
har anförts, hos länsrätt
medges rätt att även efter fusionen
tillämpa räkenskapsenlig avskrivning
under förutsättning att skillnaden
mellan det bokförda värdet och
anskaffningsvärdet, beräknat enligt
femte stycket, tas upp som intäkt
under det beskattningsår, då
fusionen genomförs, eller, om företaget
begär det, med en tredjedel
för nämnda beskattningsår och
vart och ett av de två närmast följande
åren.

Om moderbolag eller övertagande
förening genom sådan fusion,
som avses i första stycket,
övertar skog från dotterbolag eller
överlåtande förening, skall beträffande
skogens anskaffningsvärde
och gällande ingångsvärde anses
som om bolagen eller föreningarna
utgjort en skattskyldig.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Skattepliktig realisationsvinst eller
avdragsgill realisationsförlust
skall i intet fall anses uppkomma,
då aktiebolag övertar tillgångar genom
fusion, som avses i första
stycket. Har moderbolag avyttrat
egendom, som bolaget genom sådan
fusion övertagit från dotterbolag,
skall vid bedömandet av frågan
om skattepliktig realisationsvinst
eller avdragsgill realisationsförlust
uppkommit så anses, som
om moder- och dotterbolag utgjort
en skattskyldig. Vad nu sagts gäller
också vid sådan fusion mellan föreningar,
som avses i första stycket,
och vid fusion mellan sparbanker
enligt 78 § lagen om sparbanker eller
fusion mellan stadshypoteksföreningar
samt då ett bankaktiebolags
hela bankrörelse övertagits av
ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags
hela försäkringsbestånd
övertagits av ett annat försäkringsbolag.

Överlåts aktie i aktiebolag eller
andel i handelsbolag, ekonomisk
förening eller utländskt bolag till
svenskt företag inom samma koncern,
skall — där ej annat följer av
bestämmelserna i 35 § 3mom. åttonde
stycket kommunalskattelagen
— beskattning av realisationsvinst
inte äga rum, om moderföretaget
i koncernen är aktiebolag eller
ekonomisk förening och den
överlåtna aktien eller andelen innehas
som ett led i annan koncernens
verksamhet än förvaltning av fastighet,
värdepapper eller annan
därmed likartad lös egendom. I fall
som nu avses skall den överlåtna
aktien eller andelen anses förvärvad
av det övertagande företaget
vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad
som gällt för det
överlåtande företaget. Om överlåtelsen
sker till utländskt företag,
kan regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer medge
befrielse från realisationsvinstbe -

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skattningen. Bestämmelserna i detta
stycke om beskattning av realisationsvinst
tillämpas även i fråga
om avdrag för realisationsförlust.
Avdrag för realisationsförlust får
dock inte i något fall göras på
grund av avyttring av aktier eller
andelar till utländskt koncernföretag.

Utskiftar svenskt aktiebolag eller
svensk ekonomisk förening tillgång
på annat sätt än genom sådan fusion
som avses i första stycket och
skulle vid en försäljning av tillgången
köpeskillingen ha varit skattepliktig
i förvärvskällan, anses bolaget
eller föreningen ha åtnjutit
skattepliktig inkomst som om tillgången
sålts. Som köpeskilling gäller
därvid tillgångens verkliga värde
vid utskiftningen.

5 mom. Har aktiebolag eller
ekonomisk förening (företag) helt
eller till huvudsaklig del överlåtit
sin verksamhet eller sina tillgångar
till staten, kommun eller landstingskommun
eller till ett av dem
helt eller till övervägande del direkt
eller indirekt innehaft bolag, får
förlust eller underskott som uppkommit
före eller i samband med
överlåtelsen inte avräknas från inkomst
som tillfallit företaget efter
överlåtelsen. Vad nu har sagts gäller
inte om överlåtelsen framstår
som ett normalt led i företagets
verksamhet och ej heller i fråga om
överlåtelser inom en koncern.

Vad som är att hänföra till huvudsaklig
del skall bedömas med
hänsyn till omfattningen av hela
den verksamhet som bolaget eller
föreningen bedrivit vid beskattningsårets
ingång, förhållandena
efter överlåtelsen samt till verksamhetens
allmänna art och inriktning.

Företagets inkomst under det beskattningsår
då överlåtelsen ägt
rum skall fördelas på tiden före och
efter överlåtelsen enligt motsvaran -

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

de grunder som enligt 41 § kommunalskattelagen
(1928:370) tilllämpas
vid beräkning av inkomst
av förvärvskällor av det slag som är
ifråga. Härvid får värdet av återstående
tillgångar vid tiden för
överlåtelsen inte tas upp till högre
belopp än som motsvarar det allmänna
saluvärdet vid denna tid,
uppskattat efter skälig grund.

Bestämmelserna i detta moment
gäller endast i fråga om överlåtelser
som fullgjorts efter den 18
maj 1979.

6 mom. Med livförsäkringsanstalt
förstås i denna lag
anstalt vars försäkringsrörelse uteslutande
eller så gott som uteslutande
avser personförsäkring (livförsäkring,
sjuk- och olycksfallsförsäkring,
avgångsbidragsförsäkring
samt arbetslöshetsförsäkring).
Med skadeförsäkring sanstalt
förstås annan försäkringsanstalt
än livförsäkringsanstalt. Utländsk
försäkringsanstalt, som drivit
försäkringsrörelse här i riket,
bedöms med hänsyn endast till den
rörelse som anstalten drivit här.

Understödsförening, vilken enligt
sina stadgar får meddela annan
kapitalförsäkring än sådan som
omfattar kapitalunderstöd på högst
1000 kronor för medlem, anses i
denna lag som livförsäkringsanstalt
i fråga om verksamhet som är
hänförlig till livförsäkring.

Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse,
som drivits av inländsk
livförsäkringsanstalt,
anses nettointäkten av anstaltens
kapital- och fastighetsförvaltning
med undantag för den del
av intäkten som belöper på dels
pensionsförsäkringar, vilka anstalten
meddelat direkt eller meddelat i
återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt,
dels avgångsbidragsförsäkringar
meddelade enligt
grunder som fastställts i kollektivavtal
mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Om värdet av tillgångarna i försäkringsrörelse,
som drivits av livförsäkringsanstalt,
vid beskattningsårets
utgång understiger summan
av dels försäkringstekniska
skulder ökade med en tjugondel
därav, dels beloppet av de skulder
som inte grundar sig på meddelade
försäkringar, får ett belopp motsvarande
fem gånger skillnaden
dras av från nettointäkten.

Vid beräkning av nettointäkt av
försäkringsrörelse som drivits av
livförsäkringsanstalt skall iakttas
vad nedan föreskrivs i sjätte—tionde
styckena.

Som bruttointäkt upptas intäkt
av kapital- och fastighetsförvaltning
med undantag av den del av
intäkten som belöper på dels pensionsförsäkringar,
vilka anstalten
meddelat direkt eller meddelat i
återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt,
dels avgångsbidragsförsäkringar
meddelade enligt
grunder som fastställts i kollektivavtal
mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer.

Som bruttointäkt upptas även
vinst vid försäljning av eller vid
uppskrivning av värdet av annan
tillgång än inventarium eller för
stadigvarande bruk i rörelsen avsedd
fastighet. Vid försäljning av
fastighet som utgör omsättningstillgång
i försäkringsrörelsen skall
punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna
till 28 § kommunalskattelagen
(1928:370) tillämpas. I bruttointäkten
upptas vidare hyresvärde av
fastighet, som använts i försäkringsrörelsen.
Har livförsäkringsanstalt
hos utländsk försäkringsanstalt
återförsäkrat direkt meddelad
eller i återförsäkring åt inländsk
försäkringsanstalt meddelad annan
försäkring än pensionsförsäkring
utan att hos sig behålla premiereserven,
anses som ränteintäkt ränta
på värdet av återförsäkringsgivares
ansvarighet enligt den räntefot
som legat till grund för premieberäkningen.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Från bruttointäkten får dras av
dels ränta på gäld, dels ifråga om
fastighetsförvaltning annan enligt
25 § kommunalskattelagen avdragsgill
omkostnad för fastighet,
dels förlust vid försäljning av annan
tillgång än inventarium eller
för stadigvarande bruk i rörelsen
avsedd fastighet, dels belopp varmed
värdet av annan tillgång än
inventarium eller för stadigvarande
bruk i rörelsen avsedd fastighet enligt
denna lag nedskrivits enligt
kommunalskattelagen, dels fem
procent av vad som återstår av
bruttointäkten tf.er avdrag enligt
detta stycke.

I fråga om individuell livförsäkring,
individuell annan personförsäkring
och gruppförsäkring får i
varje sådan verksamhet för sig, sedan
avdrag åtnjutits enligt föregående
stycke, f in återstående bruttointäkt
göras avdrag med belopp
motsvarande för varje direkt tecknad
personförsäkring, som inte är
pensionsförsäkring eller avgångsbidragsförsäkring
som avses i sjätte
stycket, tre promille av det basbelopp
som enligt 1 kap 6§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring
fastställts för taxeringsåret. Avdraget
skall för varje försäkring beräknas
.ill helt krontal så, att öretal
bortfaller. Som en försäkring anses
dels alla individuella livförsäkringar,
som samtidigt tecknats på samma
persons eller samma personers
liv, dels alla andra individuella personförsäkringar,
som samtidigt
tecknats med samma person som
försäkrad, dels samma persons alla
gruppförsäkringar som han har
inom en och samma grupp. Sammanlagt
avdrag enligt detta stycke
får inte överstiga återstående bruttointäkt
av den verksamhet till vilken
avdraget hänför sig.

Avdrag får inte ske för sådan
ränta på återbäringsmedel som tillkommer
försäkringstagare.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse,
som drivits av inländsk
skadeförsäkringsans
t al t, anses överskottet av försäkringsrörelsen.
Vid överskottets
beräkning får avdrag från bruttointäkten
göras för ökning av posten
försäkringstekniska skulder för
egen räkning och, i den utsträckning
som närmare anges nedan, för
avsättning till vissa fonder.

Vid beräkning av överskottet av
försäkringsrörelse, som drivits av
inländsk skadeförsäkring sans tält,
får från bruttointäkten avdrag göras
förutom för driftkostnader, som
avses i 29§ kommunalskattelagen,
för avgifter och bidrag, som utgivits
till kommun, förening eller
sammanslutning och som avser att
understödja verksamhet med syfte
att förebygga skador, vilka faller
inom ramen för den av anstalten
bedrivna rörelsen, för ökning av
försäkringstekniska skulder för
egen räkning, för ökning av säkerhetsreserv,
för utbetald återbäring
eller verkställd premieåterbetalning,
för avsättning till sådan
regleringsfond, som av trafikförsäkringsanstalt
bildas enligt gällande
villkor och föreskrifter för utövande
av trafikförsäkringsrörelse,
ävensom för ökning av utjämningsfonderna,
i den mån denna ökning
inte överstiger vinsten på själva
försäkringsrörelsen. Denna vinst
skall beräknas enligt trettondefemtonde
styckena.

Vinsten utgör, om ej annat följer
av fjortonde och femtonde styckena,
skillnaden mellan

å ena sidan summan av följande
inkomstposter, nämligen:

a) försäkringstekniska skulder
för egen räkning vid årets ingång,

b) säkerhetsreserv vid årets ingång,

c) premieinkomst för egen räkning,

d)fyra procent ränta på posterna
a och b;

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

å andra sidan summan av följande
utgiftsposter, nämligen:

e) utbetalningar för egen räkning
för försäkringsfall,

f) utgiven vinstandel, återbäring
eller premieåterbetalning,

g) förvaltningskostnader för egen
räkning oavsett om de är avdragsgilla
i skattehänseende,

h) beräknad hyra för fastighet
som tillhör anstalten och ingår i rörelsen,

i) försäkringstekniska skulder för
egen räkning vid årets utgång,

j) säkerhetsreserv vid årets utgång.

Från sålunda framräknad vinst
skall avräknas ökning av föreskriven
regleringsfond för trafikförsäkringsrörelse
eller, om fonden nedsatts,
tilläggas belopp motsvarande
nedsättningen.

Driver anstalt försäkringsrörelse
även från fast driftställe i annan
stat och är inkomst av rörelse som
är hänförlig till det fasta driftstället
på grund av avtal för undvikande
av dubbelbeskattning undantagen
från beskattning här i riket, skall
vinsten vidare minskas med överskott
av den genom driftstället bedrivna
verksamheten. Uppkommer
underskott i sådan verksamhet får
till vinsten läggas ett belopp motsvarande
underskottet.

Med försäkringstekniska skulder
för egen räkning förstås sådana
skulder enligt 7kap. 1§ första
stycket försäkringsrörelselagen
(1982:713) (premiereserv, ersättningsreserv,
skadebehandlingsreserv
och tilldelad återbäring) minskade
med värdet av återförsäkringsgivares
ansvarighet.

Med säkerhetsreserv förstås den
reserv skadeförsäkringsanstalt får
redovisa enligt en av regeringen eller
efter regeringens bemyndigande
av försäkringsinspektionen fastställd
normalplan.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Med premieinkomst, förvaltningskostnader
m.m. för egen räkning
förstås anstaltens premieinkomst,
förvaltningskostnader m.m.
minskade med återförsäkringsgivares
andelar.

Med utjämningsfond förstås
fond, som enligt bolagsordningen
eller, i fråga om sådant ömsesidigt
bolag på vilket försäkringsrörelselagen
inte äger tillämpning, stadgarna
för bolaget får användas endast
till att helt eller delvis täcka
förlust pä själva försäkringsrörelsen
samt efter sådan disposition
kvarstående förlust på rörelsen i
dess helhet i den mån inte nämnda
bolagsordning eller stadgar föreskriver
förlusttäckning genom ianspråktagande
av andra till framtida
förfogande avsatta medel.

Minskning av försäkringstekniska
skulder för egen räkning, av
säkerhetsreserv och av särskild reservfond
för ömsesidig försäkringsanstalt
för husdjursförsäkring och
regleringsfond för trafikförsäkringsanstalt
ävensom minskning av
utjämningsfonderna skall anses
som intäkt. Sker ändring av bolagsordningen,
varigenom anstalten får
rätt att på annat sätt än ovan sagts
disponera en den I januari 1929 befintlig
utjämningsfond, för vilken
bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt
funnits, eller utjämningsfond,
som bildats efter
nämnda dag, skall fonden anses
härigenom undergå minskning med
hela det belopp vartill den uppgick
före ändringen.

Utöver vad ovan stadgas får avdrag
inte ske för avsättning till
omedelbar eller framtida vinstutdelning
till försäkringstagare.

Bestämmelserna i detta moment
om inländsk livförsäkringsanstalt
har motsvarande tillämpning på
försäkringsrörelse som utländsk
livförsäkringsanstalt drivit
här i riket.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Beträffande försäkringsrörelse,
som här drivits av utländsk
skadeförsäkringsanstalt,
anses som här i riket skattepliktig
nettointäkt ett belopp motsvarande
fem procent av anstaltens premieinkomst
av här bedriven transportförsäkrings-
och sjökaskoförsäkringsrörelse
samt två procent av
anstaltens premieinkomst av annan
här bedriven försäkringsrörelse.
Med premieinkomst förstås bruttobeloppet
av årets försäkringspremier,
dvs. utan avdrag för återförsäkringspremier.

Blir det på grund av bestämmelserna
i detta moment nödvändigt
att dela upp intäkt eller avdrag mellan
olika delar av en försäkringsanstalt
s verksamhet, skall fördelningen
av intäkten eller avdraget göras
på skäligt sätt.

7 mom. Med bostadsförening
och bostadsaktiebolag förstås ekonomisk
förening och aktiebolag,
vars verksamhet uteslutande eller
huvudsakligen består i att åt föreningens
medlemmar eller bolagets
delägare bereda bostäder i hus,
som ägs av föreningen eller bolaget.
Som bostadsförening eller bostadsaktiebolag
anses även ekonomisk
förening eller aktiebolag, vars
verksamhet uteslutande eller så
gott som uteslutande består i att
tillhandahålla föreningens medlemmar
eller bolagets delägare garage
eller annan för deras personliga
räkning avsedd gemensam anordning
i byggnad som ägs av föreningen
eller bolaget.

Har annan fastighet tillhört bostadsförening
eller bostadsaktiebolag
skall såsom intäkt av fastigheten
tas upp ett belopp motsvarande
för helt år räknat tre procent av
fastighetens taxeringsvärde året
näst före taxeringsåret. Är taxeringsvärde
inte åsatt för året näst
före taxeringsåret, beräknas intäkten
på grundval av fastighetens

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

värde, uppskattat enligt de grunder,
som gällt för åsättande av
taxeringsvärde för året näst före
taxeringsåret.

I fråga om fastighet, för vilken
intäkten skall beräknas enligt andra
stycket, får avdrag inte göras för
andra omkostnader än för ränta på
lånat, i fastigheten nedlagt kapital
samt tomträttsavgäld eller liknande
avgäld.

Inkomsten får beräknas enligt
bokföringsmässiga grunder på sätt
anges i punkt 1 första stycket av anvisningarna
till 41 § kommunalskattelagen
(1928:370), dock endast i
den mån annat inte följer av vad
som stadgas angående inkomstberäkningen
i andra och tredje styckena.
Har skattskyldig för visst beskattningsår
beräknat inkomst av
annan fastighet enligt bokföringsmässiga
grunder, skall den skattskyldige
även för nästföljande beskattningsår
beräkna inkomsten
enligt sådana grunder.

Vad som sägs i detta moment
skall även gälla ifråga om fastighet,
vilken tillhört bolag, förening
eller stiftelse, som av bostadsstyrelsen
(statens byggnadslånebyrå)
eller länsbostadsnämnden erkänts
såsom allmännyttigt bostadsföretag.

Vad som enligt punkt IO av anvisningarna
till 24 §, punkt 2 a andra
stycket av anvisningarna till
36 §, punkterna 1, 2 och 4 av anvisningarna
till 41 a§ kommunalskattelagen
gäller för fastighet som
avses i24§ 2mom. samma lag skall
även gälla för fastighet som avses i
detta moment.

8 mom. Har en kooperativ förening
av vinsten av sin kooperativa
verksamhet lämnat rabatt eller
pristillägg i förhållande till gjorda
köp eller försäljningar, medges avdrag
för denna utdelning.

En kooperativ förening, vars huvudsakliga
verksamhet avser rörel -

b Kiksdagen 1984185. 6 sami. Nr23

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

se, har också rätt till avdrag för
utdelning som lämnas i förhållande
till inbetalda insatser enligt lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar.
I fråga om andra insatser
än förlagsinsatser medges emellertid
inte avdrag till den del det utdelade
beloppet tillfaller någon som
enligt 7§ 8mom. inte är skattskyldig
för utdelningen. Avser denna
del av utdelningen högst 10 procent
av utdelningen på annat än förlagsinsatser
är dock utdelningen i sin
helhet avdragsgill.

Är en ekonomisk förening direkt
eller indirekt centralorganisation
för kooperativa föreningar, vilkas
verksamhet huvudsakligen avser
rörelse, har centralorganisationen
— även om den inte är kooperativ
enligt tionde - tolfte styckena nedan
- rätt till avdrag för utdelning
på förlagsinsatser. Om centralorganisationens
verksamhet huvudsakligen
avser rörelse medges avdrag
vid beräkning av inkomst härav.
I annat fall medges avdrag vid
beräkning av inkomst av kapital.

Avdrag för utdelning får göras i
endast en förvärvskälla och skall
avse det räkenskapsår som utdelningen
hänför sig till.

Avdrag medges endast om föreningen
visar att förutsättningar
för avdrag föreligger. Yrkande om
avdrag skall göras på särskild blankett
enligt formulär som riksskatteverket
fastställer.

Sparbank får göra avdrag för bidrag
till sparbankernas säkerhetskassa.

Sparbankernas säkerhetskassa
får göra avdrag för utdelning till
sparbankerna.

Sveriges allmänna hypoteksbank
och Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
får göra avdrag för
belopp, som avsatts till reservfond,
i den mån avsättningen är nödvändig
för att uppbringa fonden till ett
belopp motsvarande två procent av
inrättningens skulder.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Hypoteksförening får göra avdrag
för belopp, som avsatts till reserv-
eller säkerhetsfond, i den mån
avsättningen är nödvändig för att
uppbringa fonden till ett belopp
motsvarande två och en halv procent
av föreningens skulder.

En ekonomisk förening är i beskattningshänseende
att anse såsom
kooperativ, om den är öppen
och i sina angelägenheter tillämpar
lika rösträtt.

För att en förening skall anses
vara öppen fordras inte bara att
den enligt sina stadgar är berättigad
att när som helst anta nya
medlemmar, utan också att den
faktiskt visar sig villig att anta till
medlem var och en, som är bosatt
inom föreningens verksamhetsområde
eller tillhör dess angivna verksamhetskrets,
förbinder sig att följa
föreningens stadgar och beslut och
som därjämte skäligen kan antas
komma att som medlem bidra till
förverkligandet av föreningens i
stadgarna angivna syfte. Den omständigheten,
att styrelsen eller annat
föreningsorgan äger rätt att
pröva inträdesansökningarna och
avvisa sådana sökande, som inte
besitter nu nämnda kvalifikationer
för medlemskap, betar inte föreningen
dess egenskap av öppen. I
det fall att en förening säljer till
utomstående kan den som regel
inte utan att förlora sin öppna karaktär
vägra att motta som medlem
någon som kan visa, att han brukar
köpa förnödenheter genom föreningen.
Anser föreningens styrelse
emellertid, att vederbörande köpare
på grund av rent personliga
förhållanden inte kan beviljas medlemskap
— i en stor förening, som
säljer till utomstående, är det omöjligt
att i varje fall inskränka försäljningen
till personer, som skulle
vara önskvärda som medlemmar —
så bör föreningen för att anses såsom
öppen ha skyldighet att i eko -

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

nomiskt hänseende jämställa
honom med medlem, det vill säga
ge honom samma återbäring på
köpta varor som medlem erhåller.

Kooperativa föreningars centralorganisationer
är att anse såsom
öppna, även om inträde beviljas
blott sådana lokala föreningar,
som fyller av centralorganisationen
uppställda krav på stadgar, skötsel
och ekonomisk soliditet, och även
om endast ett enda företag inom
varje område antas såsom medlem.
Vad angår kravet på lika rösträtt
så berövas en centralorganisation
inte dess kooperativa karaktär,
om rösträtten bland dess
förstahandsmedlemmar, föreningarna,
utövas efter föreningarnas
medlemsantal.

9 mom. Har svenskt aktiebolag
eller svensk ekonomisk förening
upptagit lån som löper med ränta
vars storlek är helt eller delvis beroende
av företagets utdelning eller
av dess vinst (vinstandelslån),
medges avdrag för räntan i den utsträckning
som anges nedan.

För sådan ränta på vinstandelslån
som inte är beroende av det
låntagande företagets utdelning
eller vinst får företaget avdrag
enligt bestämmelserna i 22, 25, 29,
36 och 39 §§ kommunalskattelagen
(1928:370).

Ränta, vars storlek är beroende
av företagets utdelning eller vinst
(rörlig ränta), anses som avdragsgill
omkostnad för företaget i den
förvärvskälla vari det lånade kapitalet
har nedlagts endast under förutsättning
att

a) lånet har utbjudits till teckning
på den allmänna marknaden eller

b) ensamrätt eller företrädesrätt
till teckning av lånet har lämnats
någon som inte äger aktier eller andelar
i det låntagande företaget
och inte har sådan intressegemenskap
med företaget som avses i
punkt 1 av anvisningarna till43 § el -

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ler i 57 § 3 mom. kommunalskattelagen
samt - såvitt gäller
fåmansföretag som avses i 35 §
lamom. kommunalskattelagen —
inte heller är företagsledare i företaget
eller närstående till sådan företagsledare
eller till aktie- eller andelsägare
i företaget eller

c) aktierna eller andelarna i det
låntagande företaget är noterade
på svensk börs eller föremål för liknande
notering här i riket och företrädesrätt
till teckning av lånet har
lämnats aktie- eller andelsägarna i
företaget i förhållande till deras innehav
av aktier eller andelar.

I fall som avses i tredje stycket c
skall det låntagande företaget dock
som intäkt i den förvärvskälla vari
det lånade kapitalet har nedlagts
uppta ett belopp motsvarande det
sammanlagda värde som genom
företrädesrätterna kan anses ha
tillförts aktie- eller andelsägarna.
Beloppet tas till beskattning vid
taxeringen för det beskattningsår
under vilket teckningen av lånet har
avslutats.

På ansökan av låntagande företag
får riksskatteverket, under förutsättning
att lånevillkoren med
hänsyn till omständigheterna vid
lånets upptagande får antas ha bestämts
på affärsmässig grund, besluta
att rörlig ränta skall anses
som avdragsgill omkostnad för företaget
utan hinder av att rätt till
teckning av lånet har förbehållits
person eller personer som äger aktier
eller andelar i företaget. Beslut
av riksskatteverket i fråga som här
avses får inte överklagas.

Är det låntagande företaget sådant
fåmansföretag som avses i
35§ lamom. kommunalskattelagen,
gäller - oberoende av bestämmelserna
i tredje och fjärde
styckena — att rörlig ränta, som
utbetalas till aktie- eller andelsägare
eller företagsledare i företaget
eller dem närstående personer

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Bestämmelserna i 3 och 4 §§ samt
64 - 66 §§ kommunalskattelagen
skola äga motsvarande tillämpning
vid taxering till statlig inkomstskatt.

I den mån bestämmelserna i
kommunalskattelagen eller i denna
lag meddelade, med stadganden i
kommunalskattelagen likartade bestämmelser
äga tillämpning vid tax -

Föreslagen lydelse

eller någon som på annan grund
har intressegemenskap med företaget,
inte är avdragsgill.

Uttrycken företagsledare och
närstående personer har den innebörd
som anges i 35 § lamom.
kommunalskattelagen.

10 mom. Avkastning av tillgångar
ingående i aktiefond utgör
inkomst av kapital för fonden.

Aktiefond får göra avdrag för utdelning
på andel i fonden såsom för
ränta på gäld. Avdraget skall anses
belöpa på det räkenskapsår vartill
utdelningen hänför sig även om utdelningen
utbetalas till andelsägarna
först under därpå följande
räkenskapsår.

11 mom. Vid beräkning av inkomst
i sådan samfällighet som
avses i 6§ 1 mom. första stycket b
får avdrag göras för utdelning till
delägare, oavsett om utdelningen
utgått in natura eller i penningar.
Avdraget skall anses belöpa på det
beskattningsår vartill utdelningen
hänför sig även om utdelningen utbetalas
till delägarna först under
det därpå följande beskattningsåret.

Har sambruksförening med hänsyn
till rörelsens resultat lämnat
medlem eller annan lönetillägg eller
annan sådan gottgörelse, må
föreningen njuta avdrag för

nämnda gottgörelse.

§3

Bestämmelserna i 3 och 4 §§ samt
64 — 66 §§ kommunalskattelagen
(1928:370) äger motsvarande

tillämpning vid taxering till statlig
inkomstskatt.

I den mån bestämmelserna i
kommunalskattelagen eller i denna
lag meddelade, med stadganden i
kommunalskattelagen likartade bestämmelser
äga tillämpning vid tax -

3 Senaste lydelse 1974:770.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eringen till statlig inkomstskatt, eringen till statlig inkomstskatt,

skola likaledes anvisningarna till skall likaledes anvisningarna till

kommunalskattelagen i motsvaran- kommunalskattelagen i motsvarande
delar lända till efterrättelse. de delar lända till efterrättelse.

Har bolag eller annan juridisk
person för ekonomisk verksamhet
sitt säte i utlandet, men utövas den
verkliga ledningen av företaget här
i riket, skall företaget enligt denna
lag betraktas som svensk ekonomiskförening,
såvida företaget, direkt
eller genom förmedling av juridisk
person, huvudsakligen ägs eller
på annat därmed jämförligt sätt
innehas av svenska fysiska personer
och företagets verksamhet väsentligen
består i förvaltning av eller
handel med värdepapper eller
annan därmed likartad lös egendom.

4 §

/ morn.* Från sammanlagda be- Från sammanlagda beloppet av
loppet av den skattskyldiges in- den skattskyldiges inkomster från

komster från olika förvärvskällor olika förvärvskällor får, med iaktta får,

med iakttagande av föreskriften gande av föreskriften i 22 §, avdrag

i 22 §, avdrag göras för underskott i göras för underskott i förvärvs förvärvskälla.

Vidare får annan källa. Vidare medges avdrag för

skattskyldig än fysisk person, vinstdelningsskatt som har påförts

dödsbo och familjestiftelse avdrag den skattskyldige under året före

för allmän kommunalskatt och taxeringsåret. I fråga om under vinstdelningsskatt

som har påförts skott i förvärvskälla iakttas att

den skattskyldige under året före
taxeringsåret. I fråga om underskott
i förvärvskälla iakttas att

1) avdrag för realisationsförlust får göras endast från realisationsvinst
eller lotterivinst,

2) avdrag inte får göras för underskott av fastighet eller rörelse i utlandet,

3) avdrag inte får göras för underskott på grund av avskrivning av skepp
eller luftfartyg eller på köpekontrakt, som avser sådan tillgång, i vidare
mån än som följer av 46 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370),

4) avdrag inte får göras för underskott i den mån hänsyn till det har tagits
vid beräkning av sjömansskatt.

Vad i första stycket 3 föreskrivs
om begränsning av rätten till avdrag
för underskott gäller inte i fråga
om svenskt aktiebolag vars ak -

4 Senaste lydelse 1983: 1089.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tier noteras på börs eller är föremål
för liknande notering eller i fråga
om dotterföretag till sådant bolag.

Skattskyldig, som har varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret
eller del av detta, får avdrag för periodiskt understöd, egenavgifter, försäkringspremier
m.m. i den omfattning som anges i 46 § 2 mom. kommunal -

skattelagen.

Har sådan fusion mellan aktiebolag
eller föreningar ägt rum, som
avses i 28§3mom. kommunalskattelagen,
äger moderbolaget eller
den övertagande föreningen åtnjuta
avdrag för sådan dotterbolagets
eller den överlåtande föreningens
skatt, vilken enligt första stycket
skulle ha varit avdragsgill för dotterbolaget
eller den överlåtande
föreningen. Vad nu sagts skall äga
motsvarande tillämpning vid fusion
mellan sparbanker enligt 78 § lagen
(1955:416) om sparbanker samt då
ett bankaktiebolags hela bankrörelse
övertagits av ett annat bankbolag
eller ett försäkringsbolags
hela försäkringsbestånd övertagits
av ett annat försäkringsbolag och
det överlåtande bolaget avstår från
att yrka avdraget i fråga.

Att avdrag icke är medgivet för
underskott som uppkommit före eller
i samband med vissa företagsöverlåtelser
framgår av punkt 6 av
anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen.

2 mom. Vanliga handelsbolag,
kommanditbolag, enkla bolag och
rederier taxeras icke, utan hänföres
deras inkomst till de särskilda delägarnas
inkomst med belopp, som
för en var motsvarar hans andel av
bolagets eller rederiets inkomst. Ej
heller skall så kallat gruvbolag taxeras,
utan skola dess delägare taxeras
en var för den inkomst, han
åtnjutit av bolagets verksamhet.

Att avdrag inte är medgivet för
underskott som uppkommit före eller
i samband med vissa företagsöverlåtelser
framgår av 2 § 5 mom.

2 mom. Vanliga handelsbolag,
kommanditbolag, enkla bolag, rederier
och juridiska personer, som
enligt författning eller på därmed
jämförligt sätt bildats för att förvalta
annan samfällighet än sådan
som har taxerats såsom särskild
taxeringsenhet och avser marksamfällighet
eller regleringssamfällighet,
taxeras inte, utan deras inkomst
hänförs till de särskilda delägarnas
inkomst med belopp, som
för en var motsvarar hans andel av
bolagets, rederiets eller samfällig -

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Från skattskyldighet frikallas:

a) medlem av konungahuset:

för av staten anvisat anslag;

b) i utlandet bosatt fysisk person
och utländskt bolag:

för inkomst, som avses i 54 §
första stycket c) kommunalskattelagen; c)

staten:

för all inkomst;

d) juridisk person som avses i
53§ I mom. första stycket c) kommunalskattelagen: för

all inkomst;

e) understödsförening som enligt
sina stadgar icke får meddela annan
kapitalförsäkring än sådan
som omfattar kapitalunderstöd på
högst 1000 kronor för medlem och
annan juridisk person som avses i
53 § 1 mom. första stycket d) kommunalskattelagen
än understödsförening: för

all inkomst;

f) förening som är hänförlig under
53§ I mom. första stycket e)
kommunalskattelagen:

för all inkomst utom sådan inkomst
av rörelse för vilken föreningen
icke är frikallad från skattskyldighet
enligt punkt 4 av anvisningarna
till 54 § nämnda lag;

g) annan juridisk person som
avses i 53 § 1 mom. första stycket e)
kommunalskattelagen :

för sådan inkomst som ej härflutit
av rörelse;

h) 1. här ovan i a) - g) ej upptagen
ägare av sådan fastighet, som
avses i 3 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152):

hetens inkomst. Inte heller skall
s. k. gruvbolag taxeras, utan i stället
skall en var öv dess delägare
taxeras för den inkomst han åtnjutit
av bolagets verksamhet.

1 mom. Befrielse från skattskyldighet
gäller i den omfattning som
anges i 2—12 mom. samt i 18 §.

2 mom. Medlem av konungahuset
frikallas från skattskyldighet för
anslag som anvisats av staten.

3 mom. Staten, landstingskommuner,
kommuner och andra menigheter
frikallas från skattskyldighet
för all inkomst.

4 mom. Understödsförening
som inte bedriver till livförsäkring
hänförlig verksamhet eller som enligt
sina stadgar inte får meddela
annan kapitalförsäkring än sådan
som omfattar kapitalunderstöd på
högst 1000 kronor för medlem,

akademier, allmänna undervisningsverk,
sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets universitet
och högskolor i vilka de
studerande enligt gällande stadgar
är skyldiga att vara medlemmar,
samarbetsorgan för sådana sammanslutningar
med ändamål att
fullgöra uppgifter som enligt
nämnda stadgar ankommer på
sammanslutningarna,

allmänna försäkringskassor, erkända
arbetslöshetskassor, pensionsstiftelser
som avses i lagen
(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m.m., personalstiftelser
som avses i samma lag med

5 Senaste lydelse 1980:958.

SkU 1984/85:23

9(1

Nuvarande lydelse

för inkomst av fastigheten i den
mån ägarens inkomst härrör från
sådan användning som gör att
byggnad enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen
skall indelas som
specialbyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad,
distributionsbyggnad
eller reningsanläggning;

2. här ovan i a) - g) ej upptagen
ägare av sådan fastighet som avses
i 3kap. 3 § fastighetstaxeringslagen: för

inkomst av fastigheten i den
mån ägarens inkomst härrör från
sådan egendom och sådan användning
som avses i nämnda lagrum;

i) svenska aktiebolag och svenska
ekonomiska föreningar:
för utdelning från svenska aktiebolag,
svenska ekonomiska föreningar
och utländska företag i den
omfattning som i 54 § kommunalskattelagen
sägs;

j) här i riket bosatt delägare i
oskift dödsbo efter person, som vid
sitt frånfälle icke var här i riket bosatt: för

av dödsboet åtnjuten, till honom
utdelad inkomst, för vilken
dödsboet skall utgöra statlig inkomstskatt; k)

understödsföreningar, vilka
enligt sina stadgar äga meddela
annan kapitalförsäkring än sådan
som omfattar kapitalunderstöd å
högst 1000 kronor för medlem och
som bedriva jämväl annan verksamhet
än livförsäkringsverksamhet: för

all inkomst, som belöper på
annan än till livförsäkring hänförlig
verksamhet;

l) här i riket bosatt fysisk person,
som under vistelse utomlands åtnjutit
avlöning eller annan därmed
jämförlig förmån på grund av anställning
där annat än hos svenska
staten, svensk kommun eller ombord
på svenskt fartyg eller
svenskt, danskt eller norskt luftfartyg: -

Föreslagen lydelse

ändamål uteslutande att lämna understöd
vid arbetslöshet, sjukdom
eller olycksfall, stiftelser som bildats
enligt avtal mellan organisationer
av arbetsgivare och arbetstagare
med ändamål att utge avgångsersättning
till friställd arbetstagare
eller främja åtgärder till förmån
för arbetstagare som blivit
uppsagd eller löper risk att bli uppsagd
till följd av driftsinskränkning,
företagsnedläggelse eller rationalisering
av företags verksamhet, sådana
ömsesidiga försäkringsbolag
som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,

Allmänna pensionsfonden, Allmänna
sjukförsäkringsfonden,
Alva och Gunnar Myrdals stiftelse,
Apotekarsocietetens stiftelse för
främjande av farmacins utveckling
m.m., Bokbranschens Finansieringsinstitut
Aktiebolag, Bryggeristiftelsen,
Dag Hammarskjölds
minnesfond, Fonden för industriellt
utvecklingsarbete, Fonden för industriellt
samarbete med u-länder,
Fonden för svenskt-norskt industriellt
samarbete, handelsprocedurrådet,
Järnkontoret och SIS - Standardiseringskommissionen
i Sverige,
så länge kontorets respektive
kommissionens vinstmedel används
till allmänt nyttiga ändamål
och utdelning inte lämnas till delägare
eller medlemmar, Nobelstiftelsen,
Norrlandsfonden, Stiftelsen
Industricentra, Stiftelsen Industriellt
utvecklingscentrum i övre Norrland,
Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling,
Stiftelsen Landstingens
fond för teknikupphandling
och produktutveckling, Stiftelsen
för produktutvecklingscentrum i
Göteborg, Stiftelsen Produktutvecklingscentrum
i Östergötland,
Stiftelsen för samverkan mellan
Lunds universitet ocn näringslivet
— SUN, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet,
Svenska bibelsällskapets

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

för inkomst, som avses i 54 §
första stycket h) kommunalskattelagen; m)

svensk aktiefond:
iför inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet
på grund av avyttring
av egendom som avses i 35 §
3mom. kommunalskattelagen, om
den avyttrade egendomen innehafts
två år eller mera.

Riksskatteverket må, om särskilda
skäl därtill äro, efter ansökan
förklara, att förening eller stiftelse,
som har till huvudsakligt ändamål
att främja nordiskt samarbete, i
fråga om skattskyldighet eller eljest
vid tillämpning av denna lag skall
anses jämställd med förening eller
stiftelse, som ovan i första stycket
vid f) respektive g) angives. Sådant
beslut må, när omständigheterna
det föranleda, av riksskatteverket
återkallas. Över beslut, som riksskatteverket
meddelat enligt detta
stycke, må klagan icke föras.

Att personer, om vilka i 18 § förmäles,
äro frikallade från skattskyldighet
för vissa inkomster, framgår
av bestämmelserna i samma paragraf.

Föreslagen lydelse

bibelfond, Svenska Penninglotteriet
Aktiebolag, Svenska skeppshypotekskassan,
Svenska UNICEFkommittén,
Sveriges exportråd,
Sveriges turistråd, Aktiebolaget
Tipstjänst och Aktiebolaget Trav
och Galopp

frikallas från skattskyldighet för
all annan inkomst än inkomst av
fastighet.

Vad som sägs i 6 mom. tredje och
femte styckena har motsvarande
tillämpning i fråga om stiftelse som
avses i detta moment. Att pensionsstiftelse
lägger avkastning till kapitalet
medför dock skattskyldighet
för all inkomst endast om stiftelsen
har överskott på kapitalet enligt
15 § lagen (1967:531) om tryggande
av pensionsutfästelse m.m.

5 mom. Ideella föreningar som
uppfyller i fjärde stycket angivna
villkor frikallas från skattskyldighet
för all annan inkomst än inkomst av
fastighet och rörelse. Sådana föreningar
är också frikallade från
skattskyldighet för inkomst av fastighet
som tillhör föreningen och
som har använts på sätt anges i
3 kap. 4§ fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) och för sådan inkomst
av fastighet och av rörelse som till
huvudsaklig del härrör från verksamhet
som har naturlig anknytning
till föreningens allmännyttiga
ändamål eller av hävd utnyttjas
som finansieringskälla för ideellt
arbete. Övriga inkomster av fastighet,
utom inkomster som avses i
7morn., och av rörelse utgör således
i sin helhet skattepliktig inkomst
för föreningen.

Inkomst som direkt härrör från
föreningens ideella verksamhet,
t.ex. hyror som en samlingslokalägande
förening uppbär på grund
av upplåtelse av lokaler för allmännyttigt
ändamål, entréavgifter till
idrotts- och kulturevenemang o.d.,
skall anses ha naturlig anknytning
till föreningens ändamål. Det -

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

samma gäller inkomst av verksamhet
som utgör ett direkt led i det
ideella arbetet, t.ex. om en naturskyddsförening
säljer affischer,
märken och böcker för att öka
intresset för föreningens verksamhet
eller om en handikappförening
säljer varor avsedda för handikappade
personer. Kravet på naturlig
anknytning skall också anses uppfyllt
om en förenings kommersiella
verksamhet har karaktär av service
till medlemmarna och andra som
deltar i den ideella verksamheten.
Detta får exempelvis anses vara
fallet om en idrottsförening i mindre
skala säljer förfriskningar eller
idrottsartiklar i sina klubblokaler.
Inkomst av verksamhet, som inte
har annat samband med det ideella
arbetet än att den skall finansiera
detta, skall däremot anses sakna
naturlig anknytning till en förenings
allmännyttiga ändamål.

Till verksamhet som av hävd utnyttjas
för att finansiera ideellt arbete
räknas anordnande av bingo
och andra lotterier, fester, basarer,
försäljnings- och insamlingskampanjer
samt sådan biografrörelse
som bedrivs av nyktérhetsförening
eller förening med huvudsakligt ändamål
att tillhandahålla allmänna
samlingslokaler. Detsamma gäller
verksamhet som består i att en förening
upplåter reklamutrymme på
klubbdräkter eller i föreningens
samlingslokaler e.d.

En ideell förening är skattebefriad
enligt första stycket om

a) föreningen har till huvudsakligt
syfte att - utan begränsning till
viss familjs, vissa familjers, föreningens
medlemmars eller andra
bestämda personers ekonomiska
intressen — främja ändamål som
anges i 6mom. eller andra allmännyttiga
ändamål, såsom religiösa,
välgörande, sociala, politiska,
konstnärliga, idrottsliga eller därmed
jämförliga kulturella ändamål,

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

b) föreningen i sin verksamhet
uteslutande eller sä gott som uteslutande
tillgodoser ändamål som
anges under punkt a,

c) föreningen inte vägrar någon
inträde som medlem, om inte med
hänsyn till arten eller omfattningen
av föreningens verksamhet eller
föreningens syfte eller annan orsak
särskilda skäl motiverar det, samt

d) föreningen bedriver en verksamhet
som skäligen svarar mot
avkastningen av föreningens tillgångar.

Skattechefen eller tjänsteman,
som skattechefen förordnar, kan
efter ansökan medge att förening,
som avser att anskaffa fastighet eller
annan anläggning avsedd för
den ideella verksamheten, skall
kunna anses hänförlig under detta
moment utan hinder av att föreningen
inte uppfyller under fjärde
stycket d angivet villkor. Medgivande
av detta slag får avse högst
fem beskattningsår i följd och kan
förenas med villkor om ställande av
säkerhet e.d. för den inkomst- eller
förmögenhetsskatt som enligt sjunde
stycket kan komma att påföras
föreningen på grund av taxering för
det eller de beskattningsår medgivandet
avser. Beslut i anledning av
sådan ansökan får överklagas genom
besvär hos riksskatteverket.
Besvären skall ha kommit in till
riksskatteverket inom en månad
från det föreningen fick del av det
överklagade beslutet. Beslut av
riksskatteverket i fråga som avses
här får inte överklagas.

Medgivande enligt föregående
stycke får lämnas även då en förening
avser att genomföra omfattande
byggnads-, reparations- eller
anläggningsarbeten på en fastighet
som brukas av föreningen.

Har förening inte inom föreskriven
tid genomfört den investering
för vilken medgivande enligt femte
eller sjätte stycket lämnats eller har

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

föreningen underlåtit att iaktta annat
i sådant beslut angivet villkor,
skall föreningen taxeras för de beskattningsår
som medgivandet avsett
efter de regler som skulle ha
gällt om något medgivande inte
hade lämnats. I fråga om sådan
taxering gäller bestämmelserna i
115 och 116§§ taxeringslagen
(1956:623) i tillämpliga delar.

Det förhållandet, att en ekonomisk
förening med stöd av 4 §
1 mom. lagen (1951:309) angående
införande av nya lagen om ekonomiska
föreningar fått bestå som registrerad
förening, utgör inte
hinder mot att föreningen vid
tillämpning av denna lag behandlas
såsom ideell förening.

Riksskatteverket får, om särskilda
skäl föreligger, efter ansökan
förklara att förening, som har till
huvudsakligt ändamål att främja
nordiskt samarbete, i fråga om
skattskyldighet eller eljest vid
tillämpning av denna lag skall
anses jämställd med förening som
avses i första stycket. Sådant beslut
får, när omständigheterna ger
anledning till det, av riksskatteverket
återkallas. Beslut, som riks skatteverket
meddelat enligt detta stycke,
får inte överklagas.

6 mom. Kyrkor, sjukvårdsinrättningar
vilkas verksamhet inte bedrivs
i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar,
stiftelser som har till
huvudsakligt ändamål att under
samverkan med militär eller annan
myndighet stärka rikets försvar eller
att, utan begränsning till viss
familj, vissa familjer eller bestämda
personer, främja vård och uppfostran
av barn eller lämna understöd
för beredande av undervisning
eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet
bland behövande eller
främja vetenskaplig forskning samt
hushållningssällskap med stadgar
som har fastställts av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer -

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

frikallas från skattskyldighet för
all annan inkomst än inkomst av
fastighet eller rörelse.

Med kyrka avses en till svenska
kyrkan hörande lokalkyrka, domkyrka
e.d. i dess egenskap av ägare
till viss för svenska kyrkans verksamhet
avsedd egendom.

Frågan om skattskyldigheten för
stiftelse skall bedömas med hänsyn
till det ändamål som tillgodoses i
den bedrivna verksamheten.

Stiftelse som i sin verksamhet
främjar flera ändamål anses hänförlig
under detta moment, om
verksamheten huvudsakligen avser
att tillgodose ändamål av sådan beskaffenhet
som sägs i första
stycket. Detta anses vara fallet, om
i verksamheten endast i ringa omfattning
främjas ändamål av annan
art.

Om stiftelse under längre tid
inte bedrivit eller inte kan väntas
komma att bedriva verksamhet i en
omfattning som skäligen svarar
mot avkastningen på stiftelsens tillgångar,
är stiftelsen oavsett dess
ändamål skattskyldig för all inkomst.

Vad som sägs i 5 mom. nionde
stycket har motsvarande tillämpning
i fråga om stiftelse.

7 mom. Ägare av sådan fastighet,
som avses i 3 kap 2 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152), frikallas
från skattskyldighet för inkomst
av fastigheten i den mån
ägarens inkomst härrör från sådan
användning som gör att byggnad
enligt 2kap. 2§ fastighetstaxeringslagen
skall indelas som specialbyggnad,
dock ej kommunikationsbyggnad,
distributionsbyggnad eller
reningsanläggning.

Ägare av sådan fastighet som
avses i 3 kap. 3§ fastighetstaxeringslagen
frikallas från skattskyldighet
för inkomst av fastigheten i
den mån ägarens inkomst härrör
från sådan egendom och sådan an -

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

vändning som avses i nämnda lagrum.

Ägare av sådan fastighet som
avses i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen,
dock ej ideell förening
som är hänförlig under 5 morn., frikallas
från skattskyldighet för inkomst
av fastigheten i den mån den
används för ändamål som avses i
3 kap. 4§ fastighetstaxeringslagen.

8 mom. Svenska aktiebolag och
svenska ekonomiska föreningar frikallas
från skattskyldighet för utdelning
från svenska aktiebolag,
svenska ekonomiska föreningar
och utländska företag i den omfattning
som anges nedan.

I det följande förstås med företag
svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk
förening. Med utdelning
förstås sådan utdelning på aktie i
svenskt aktiebolag eller andel i
svensk ekonomisk förening som har
uppburits i förhållande till innehavda
aktier eller andelar eller som
har uppburits efter annan grund
men inte är avdragsgill för det utdelande
företaget enligt 2 § 8mom.
första stycket. Bestämmelserna i
fjärde-sjätte styckena nedan gäller
inte sådan utdelning för förlagsinsatser,
som är avdragsgill för det
utdelande företaget.

Företag, som uteslutande eller
så gott som uteslutande förvaltar
värdepapper eller likartad lös egendom
(förvaltningsföretag), är frikallat
från skattskyldighet för utdelning
i den mån sammanlagda
beloppet av den utdelning som företaget
har uppburit under beskattningsåret
motsvaras av utdelning
som företaget har beslutat för samma
beskattningsår eller, i fråga om
investmentföretag, av beslutad utdelning
ökad med en fjärdedel.
Med investmentföretag förstås förvaltningsföretag,
vars uppgift väsentligen
är att genom ett välfördelat
värdepappersinnehav erbjuda
aktie- eller andelsägare riskfördel -

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ning och vars aktier eller andelar
ägs av ett stort antal fysiska personer.

Företag, som bedriver bank- eller
annan penningrörelse eller sådan
rörelse vid sidan av annan
verksamhet, är frikallat från skattskyldighet
för utdelning på sådan
aktie eller andel som innehas som
ett led i organisationen av företagets
verksamhet till den del denna
avser annat än förvaltning av fastighet,
värdepapper eller därmed
likartad lös egendom.

Företag som bedriver försäkringsrörelse
är frikallat från skattskyldighet
för utdelning under förutsättning
att företaget är skadeförsäkringsanstalt
och utdelningen
belöper på sådan aktie eller andel
som innehas som ett led i organisationen
av företagets försäkringsrörelse.

Företag som inte avses i tredje —
femte styckena är frikallat från
skattskyldighet för utdelning på sådan
aktie eller andel som inte utgör
omsättningstillgång i företagets
verksamhet under förutsättning att

a) det sammanlagda röstetalet
för företagets aktier elter andelar i
det utdelande företaget vid beskattningsårets
utgång motsvarade
en fjärdedel eller mer av röstetalet
för samtliga aktier eller andelar i
det utdelande företaget, eller

b) det görs sannolikt att innehavet
av aktien eller andelen betingas
av jordbruk, skogsbruk eller rörelse
som bedrivs av företaget eller av
företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden
eller organisatoriska
förhållanden kan anses stå
det nära.

Skattefrihet enligt sjätte stycket
föreligger dock inte för utdelning
på aktie eller andel i förvaltningsföretag,
om förvaltningsföretaget
äger mer än enstaka aktier eller andelar
på vilka utdelning skulle ha
varit skattepliktig om aktierna eller

7 Riksdagen 1984185. 6 sami. Nr23

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

andelarna hade ägts direkt av det
företag som äger aktien eller andelen
i förvaltningsföretaget.

Om särskilda skäl föreligger, kan
riksskatteverket medge dels att företag,
som inte är förvaltningsföretag
enligt tredje stycket men vars
verksamhet till inte oväsentlig del
består i förvaltning av värdepapper
eller därmed likartad lös egendom,
skall i beskattningsavseende behandlas
som sådant förvaltningsföretag,
dels att förvaltningsföretag,
som är moderföretag i en koncern
och som ombesörjer vissa gemensamma
uppgifter för koncernens
räkning, inte skall i beskattningshänseende
behandlas som
förvaltningsföretag. Riksskatteverkets
beslut i fråga som här avses
får inte överklagas.

Förvärvar företag aktie eller andel
i annat företag och är det inte
uppenbart att det företag som gör
förvärvet därigenom erhåller tillgång
av verkligt och särskilt värde
med hänsyn till ägarföretagets rörelse
eller kapitalförvaltning, föreligger
inte skattefrihet enligt detta
moment för utdelning på aktien eller
andelen av sådana medel som
vid förvärvet fanns hos det utdelande
företaget och som inte motsvarar
tillskjutet belopp eller inbetald
insats. Utdelning anses i första
hand gälla andra medel än sådana
som motsvarar tillskjutet belopp eller
inbetald insats.

Riksskatteverket kan på ansökan
förklara att svenskt företag skall
vara frikallat från skattskyldighet
för utdelning på aktie eller andel i
utländskt företag. Med utländskt
företag förstås utländskt aktiebolag
och annat utländskt bolag som i
den stat där det är hemmahörande
behandlas som skattskyldig vid inkomstbeskattningen.

Som förutsättning för att en sådan
förklaring skall lämnas gäller

a) att utdelningen skulle ha varit

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skattefri enligt vad sorn ovan i detta
moment sagts för det fall det utdelande
företaget hade varit svenskt
och

b) att den inkomstbeskattning
som det utländska företaget är underkastat
i den stat där det är hemmahörande
är jämförlig med den
inkomstbeskattning som skulle ha
skett enligt denna lag, om inkomsten
hade förvärvats i Sverige av
svenskt företag.

Förklaring som nyss sagts får
inte lämnas i de fall då skattebefrielse
eller nedsättning av skatt
kan följa av bestämmelse i överenskommelse
enligt 20 §.

Riksskatteverkets beslut i fråga
som här avses får överklagas hos
regeringen genom besvär.

9 mom. Här i riket bosatt delägare
i dödsbo efter person, som
vid sitt frånfälle inte var bosatt här
i riket frikallas från skattskyldighet
för av dödsboet åtnjuten, till honom
utdelad inkomst, för vilken
dödsboet skall betala inkomstskatt.

10 mom. Understödsföreningar,
vilka enligt sina stadgar äger meddela
annan kapitalförsäkring än sådan
som omfattar kapitalunderstöd
på högst 1000 kronor för medlem
och som bedriver även annan verksamhet
än livförsäkringsverksamhet,
frikallas från skattskyldighet
för all inkomst utom sådan som är
hänförlig till livförsäkringsverksamhet
eller utgör inkomst av fastighet.

11 mom. Här i riket bosatt
fysisk person, som under vistelse
utomlands åtnjutit avlöning eller
annan därmed jämförlig förmån på
grund av anställning där annat än
hos svenska staten, svensk kommun
eller ombord på svenskt fartyg
eller svenskt, danskt eller norskt
luftfartyg, frikallas från skattskyldighet
för inkomst som avses i 54 §
första stycket f kommunalskattelagen
(1928:370).

SkU 1984/85:23

100

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

I utlandet bosatt fysisk person
och utländskt bolag frikallas från
skattskyldighet för inkomst som
avses i 54 § första stycket b kommunalskattelagen
.

12 mom. Svensk aktiefond frikallas
från skattskyldighet för inkomst
av tillfällig förvärvsverksamhet
på grund av avyttring av egendom
som avses i 35 § 3mom. kommunalskattelagen
(1928:370), om
den avyttrade egendomen innehafts
två år eller mera.

Förening, som är hänförlig under
53 § 1 mom. första stycket, e) kommunalskattelagen,
äger att från den
taxerade inkomsten åtnjuta statligt
grundavdrag med 15000 kronor.

1 morn.7 För fysiska personer,
dödsbon och familjestiftelser beräknas
grundbelopp och tilläggsbelopp
enligt följande skalor.

Ideell förening, som uppfyller
villkoren i 7§ 5 mom. fjärde stycket,
äger att från den taxerade inkomsten
åtnjuta statligt grundavdrag
med 15000 kronor.

1 mom. För fysiska personer
och dödsbon beräknas grundbelopp
och tilläggsbelopp enligt följande
skalor.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 9 basenheter enligt lagen
(1977: 1071) om basenhet:

4 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger
1 basenhet;

när beskattningsbar inkomst överstiger

9 men inte 10 basenheter: grundbeloppet för 9 basenheter och 15 % av återstoden

10 " ” 18 ” : ” ” 10 ” ” 20% ”

18 ” ” 21 ” : ” ” 18 ” ” 24% ”

21 basenheter : ” ” 21 ” ” 20% ”

Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basenheter: 5

procent av den del av underlaget som överstiger 16 basenheter;
när underlaget överstiger

19 men inte 21 basenheter

21 ” ” 23

23 ” ” 26

26 " ” 45

45 basenheter

tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 10 % av återstoden

” 21
” 23
” 26
” 45

15 %
20%
25%
30%

6 Lydelse enligt prop. 1984/85:8.

7 Senaste lydelse 1984: 345.

SkU 1984/85:23

101

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 a §**

För nedan angivna skattskyldiga
utgör grundbeloppet:

a) för svenska aktiebolag, sparbanker,
sparbankernas säkerhetskassa,
andra ekonomiska föreningar
än sambruksföreningar, svenska
aktiefonder, svenska försäkringsanstalter
som inte är aktiebolag, sådana
utländska juridiska personer
som inte beskattas enligt 10 §
Imom., Sveriges allmänna hypoteksbank,
Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa, hypoteksföreningar
samt sådana juridiska personer
som enligt författning eller på
därmed jämförligt sätt bildats för
att förvalta samfällighet och som
skall erlägga skatt för inkomst:

32 procent av den beskattningsbara
inkomsten, i den mån skatten
inte skall beräknas enligt b);

b) för livförsäkringsanstalter såvitt
angår försäkringsrörelsen:

10 procent av den beskattningsbara
inkomsten; samt

c) för andra skattskyldiga än dem
som avses i 10 § 1 mom. eller under

a) eller b) här ovan:

15 procent av den beskattningsbara
inkomsten.

För svenska aktiebolag, sparbanker,
sparbankernas säkerhetskassa,
andra ekonomiska föreningar än
sambruksföreningar, familjestiftelser,
svenska aktiefonder, svenska
försäkringsanstalter som inte är
aktiebolag, utländska juridiska personer,
Sveriges allmänna hypoteksbank,
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
hypoteksföreningar
samt sådanajuridiska personer som
enligt författning eller på därmed
jämförligt sätt bildats för att förvalta
samfällighet och som skall erlägga
skatt för inkomst utgör grundbeloppet,
om inte annat föreskrivs i
andra stycket, 52 procent av den
beskattningsbara inkomsten.

För skattskyldiga som avses i 7§
4morn., livförsäkringsanstalter såvitt
angår försäkringsrörelsen och
andra skattskyldiga än dem som
avses i 10 § 1 mom. eller i första
stycket här ovan utgör grundbeloppet
40 procent av den beskattningsbara
inkomsten.

Med familjestiftelse avses i denna
lag stiftelse, som enligt de för
densamma gällande stadgar har till
huvudsakligt ändamål att tillgodose
viss familjs, vissa familjers eller
bestämda personers ekonomiska
intressen.

14 §

1 morn.9 Skattskyldig taxeras enligt denna lag i hemortskommunen.

Saknar skattskyldig hemortskommun, skall han taxeras i Stockholm.

Vad som förstås med hemortskommun
för fysisk person och
dödsbo följer av 3 § jämförd
med 66 § kommunalskattelagen
(1928:370). För bolag eller annan
sammanslutning, som enligt 3 §

j Senaste lydelse 1983:984.

9 Senaste lydelse 1974: 770.

SkU 1984/85:23

102

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tredje stycket skall betraktas som
svensk ekonomisk förening, gäller
som hemortskommun den kommun,
inom vilken den verkliga ledningen
av företaget utövades den 1
november näst före det år som närmast
föregått taxeringsåret.

För annan juridisk person än
som nyss sagts gäller som hemortskommun
den kommun, där vederbörande
styrelse eller förvaltning
den 1 november näst före det år,
som närmast föregått taxeringsåret,
hade sitt säte eller där syssloman
eller ombud vid nämnda tid
var bosatt.

Vid tillämpning av de nya bestämmelserna skall följande iakttas.

1. Skattskyldig som avses i 10 a § första stycket har vid den taxering, då
de nya bestämmelserna första gången skall tillämpas för denne, rätt till
avdrag för allmän kommunalskatt, som påförts året före taxeringsåret,
med 50 procent av det belopp med vilket skatten överstiger 30 procent av
den beräknade beskattningsbara inkomsten före sådant avdrag. Avdraget
medges som allmänt avdrag enligt 4 §.

Motsvarande gäller för skattskyldig som avses i 10 a § andra stycket och
som enligt äldre bestämmelser vari', skattskyldig enligt denna lag för det
beskattningsår vartill den påförda kommunalskatten hänför sig, dock att
avdraget utgör 25 procent av det belopp med vilket skatten överstiger 30
procent av den beräknade beskattningsbara inkomsten före sådant avdrag.

2. Har skattskyldig som avses i 10 a § första stycket vid en senare
taxering än som avses i 1 första stycket påförts allmän kommunalskatt året
före taxeringsåret, medges avdrag med ett belopp motsvarande 50 procent
av den påförda skatten. Motsvarande gäller skattskyldig som avses i 1
andra stycket, dock att avdraget utgör 25 procent av den påförda skatten.

3. Skattskyldig som avses i 10a§ första stycket skall som intäkt av
tillfällig förvärvsverksamhet redovisa 50 procent av restituerad, avkortad
eller avskriven allmän kommunalskatt för vilken avdrag åtnjutits vid tidigare
års taxeringar. Motsvarande gäller för skattskyldig som avses i 10a §
andra stycket, dock att intäkten utgör 25 procent av skattebeloppet.

4. Skattskyldig som avses i 10 a § första stycket har rätt till avdrag för
förlust eller underskott som avses i 4§ första stycket 1 och 3 och som
hänför sig till beskattningsår, för vilket taxering har skett enligt äldre
bestämmelser, med 50 procent av det belopp med vilket avdrag skulle ha
kunnat medges vid taxering till statlig inkomstskatt enligt äldre bestämmelser
och med 50 procent av det belopp med vilket avdrag skulle ha kunnat
medges i någon kommun vid taxering till kommunal inkomstskatt enligt
äldre bestämmelser. Motsvarande gäller skattskyldig som avses i 10 a §

SkU 1984/85:23

103

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

andra stycket, dock att avdraget utgör 25 procent av det belopp med vilket
avdrag skulle ha kunnat medges vid taxering till statlig inkomstskatt enligt
äldre bestämmelser och 75 procent av det belopp med vilket avdrag skulle
ha kunnat medges i någon kommun vid taxering till kommunal inkomstskatt
enligt äldre bestämmelser.

5. Skattskyldig som avses i 10 a § första stycket har rätt till avdrag
enligt lagen (1960:63) om förlustavdrag för förlust hänförlig till beskattningsår,
för vilket taxering har skett enligt äldre bestämmelser, med 50
procent av det belopp med vilket förlustavdrag skulle ha kunnat medges
vid taxering till statlig inkomstskatt enligt äldre bestämmelser och med 50
procent av det belopp med vilket förlustavdrag skulle ha kunnat medges i
någon kommun vid taxering till kommunal inkomstskatt enligt äldre bestämmelser.

6. Skattskyldig som avses i 10 a § andra stycket har rätt till avdrag
enligt lagen (1960:63) om förlustavdrag för förlust hänförlig till beskattningsår,
för vilket taxering har skett enligt äldre bestämmelser, med 25
procent av det belopp med vilket förlustavdrag skulle ha kunnat medges
vid taxering till statlig inkomstskatt enligt äldre bestämmelser och med 75
procent av det belopp med vilket förlustavdrag skulle ha kunnat medges i
någon kommun vid taxering till kommunal inkomstskatt enligt äldre bestämmelser.
Skattskyldig som avses i 7 § 4 mom. har dock rätt till avdrag
med hela det belopp med vilket förlustavdrag hade kunnat medges vid
taxering till kommunal inkomstskatt.

7. Vid beräkning enligt 2 § 6 mom. av inkomst av försäkringsrörelse
som drivits av livförsäkringsanstalt tillämpas vad som anges i punkterna 3
och 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1950:308) om ändring i
kommunalskattelagen.

8. Vid beräkning enligt 2 § 6 mom. av inkomst av försäkringsrörelse
som drivits av skadeförsäkringsanstalt skall i fråga om sådan reserv som
avses i 17 § lagen (1982:728) om införande av försäkringsrörelselagen
(1982:713) tillämpas vad som i punkt 2 av anvisningarna till 30 § kommunalskattelagen
(1928: 370) i dess lydelse före den 1 januari 1983 föreskrevs
om säkerhetsfond.

9. I fråga om de nya bestämmelserna skall, i den mån dessa motsvarar
föreskrifter i kommunalskattelagen (1928:370) vilka upphävts genom lagen
(1984:000) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och för vilka
gällt övergångsbestämmelser som alltjämt skulle kunna ha betydelse, dessa
övergångsbestämmelser tillämpas även i andra fall än som avses i
punkterna 7 och 8.

SkU 1984/85:23

104

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs att 1§ lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§2

Har fysisk person, dödsbo eller
familjestiftelse under visst beskattningsår
åtnjutit inkomst, som hänför
sig till minst två beskattningsår
(ackumulerad inkomst),
skall under de förutsättningar, som
anges i denna lag, statlig inkomstskatt
på denna inkomst beräknas
enligt följande. Inkomsten antas ha
åtnjutits med lika belopp under de
år, dock högst tio, till vilka den
hänför sig. Skatten på ettvart av
dessa belopp utgörs av den skatt
som skulle ha utgått för beloppet
om det lagts till den genomsnittliga
beskattningsbara inkomsten och
det genomsnittliga underlaget för
tilläggsbelopp för de tre senaste
taxeringsåren eller, om inkomsten
hänför sig bara till två år,de två senaste
taxeringsåren och därvid det
tillagda beloppet utgjort den högst
beskattade delen. Vid genomsnittsberäkningen
bortses från den ackumulerade
inkomsten. Skatten beräknas
enligt de skatteskalor som
gäller för det taxeringsår då den ackumulerade
inkomsten tas upp till
beskattning.

Har fysisk person eller dödsbo
under visst beskattningsår åtnjutit
inkomst, som hänför sig till minst
två beskattningsår, (ackumulerad
i nkom s t), skall under de förutsättningar,
som anges i denna lag,
statlig inkomstskatt på denna inkomst
beräknas enligt följande. Inkomsten
antas ha åtnjutits med lika
belopp under de år, dock högst tio,
till vilka den hänför sig. Skatten på
ettvart av dessa belopp utgörs av
den skatt som skulle ha utgått för
beloppet om det lagts till den genomsnittliga
beskattningsbara inkomsten
och det genomsnittliga underlaget
för tilläggsbelopp för de tre
senaste taxeringsåren eller, om inkomsten
hänför sig bara till två år,
de två senaste taxeringsåren och
därvid det tillagda beloppet utgjort
den högst beskattade delen. Vid
genomsnittsberäkningen bortses
från den ackumulerade inkomsten.
Skatten beräknas enligt de skatteskalor
som gäller för det taxeringsår
då den ackumulerade inkomsten
tas upp till beskattning.

Kan tillförlitlig utredning inte förebringas om det antal år, vartill ackumulerad
inkomst hänför sig, skall skatteberäkningen ske, om inte särskilda
omständigheter föranleder annat, som om inkomsten hänfört sig till tre år.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:860.

2 Senaste lydelse 1983:445.

SkU 1984/85:23

105

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Föreligger förutsättningar för såväl skatteberäkning enligt denna lag som
nedsättning av skatt enligt lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa
fall tillämpas den av lagarna som leder till lägst skatt.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången
vid 1986 års taxering; 1 § i dess äldre lydelse skall dock fortfarande
tillämpas vid nämnda taxering i fråga om familjestiftelse som då taxeras för
beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985.

SkU 1984/85:23

106

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag

Härigenom föreskrivs att 3 och 10 §§ lagen (1960:63) om förlustavdrag1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §2

Förlustavdrag må utnyttjas senast det beskattningsår, för vilket taxering
sker sjätte eller - såvitt gäller förlustavdrag som yrkas av aktiebolag eller
ekonomisk förening - tionde kalenderåret efter det, då taxering för förluståret
ägt rum. Förlustavdraget må, om den skattskyldige så önskar,
fördelas på två eller flera år inom den nyss angivna tidsperioden. Hinder
möter ej att med olika belopp erhålla förlustavdrag vid taxering till statlig
och till kommunal inkomstskatt.

Rätten till förlustavdrag bortfaller, om den skattskyldige för förluståret
åsatts taxering, vid vilken beskattningsbar inkomst fastställts. Vad nu
sagts har dock ej avseende å fall, där fastställandet av den beskattningsbara
inkomsten berott på att investeringsfond, särskild nyanskaffningsfond
eller fond för återanskaffning av fastighet återförts till beskattning eller,
såvitt fråga är om taxering till kommunal inkomstskatt, garantibelopp för
fastighet upptagits såsom skattepliktig inkomst.

Har skattskyldig försatts i konkurs och har konkursen icke blivit nedlagd
på grund av att borgenärerna erhållit full betalning, må den skattskyldige
vid taxering för det beskattningsår, varunder beslut om konkursen meddelats,
och för senare år icke åtnjuta avdrag enligt denna lag för förlust, som
uppkommit under konkursen eller tidigare.

Har skattskyldig eller vanligt handelsbolag eller kommanditbolag, vari
han är delägare, erhållit ackord utan konkurs, må i förlustavdrag, som
enligt denna lag medgives vid taxering för det beskattningsår, varunder
ackordet beviljats, eller för senare år, icke inräknas under förstnämnda
beskattningsår eller tidigare uppkommet underskott i sådan förvärvskälla,
till vilken efterskänkt skuld varit att hänföra.

Avdrag enligt denna lag är icke Avdrag enligt denna lag är inte
medgivet för förlust som uppkom- medgivet för förlust som uppkommit
före eller i samband med sådana mit före eller i samband med sådana

företagsöverlåtelser som avses i företagsöverlåtelser som avses i 2 §

punkt 6 av anvisningarna til 20§ 5 mom. lagen (1947:576) om statlig

kommunalskattelagenf1928:370). inkomstskatt.

10 §3

Har ett bolag (dotterbolag) genom fusion enligt 14 kap. 8§ lagen
(1975:1385) om aktiebolag upplösts och uppgått i ett annat bolag (moderbolag),
äger moderbolaget samma rätt till förlustavdrag som - om fusionen
ej skett - skulle ha tillkommit dotterbolaget.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1983:987.

2 Senaste lydelse 1979: 1147.

3 Senaste lydelse 1983:987.

SkU 1984/85:23

107

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om moderbolaget vid utgången av beskattningsåret eller om dotterbolaget
vid ingången av förluståret var ett fåmansföretag, skall vad i första
stycket sagts om moderbolagets rätt att utnyttja dotterbolagets förlustavdrag
gälla endast för det fall att moderbolaget vid ingången av förluståret
ägde mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolaget.

Har genom fusion enligt 96 § lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar
en kooperativ förening (överlåtande förening) upplösts och uppgått i en
annan sådan förening (övertagande förening), äger den övertagande föreningen
samma rätt till förlustavdrag som - om fusionen ej skett - skulle
ha tillkommit den överlåtande föreningen.

Vad i tredje stycket sagts gäller även vid fusion enligt 78 § lagen
(1955:416) om sparbanker samt vid fusion enligt 87§ lagen (1956:216) om
jordbrukskasserörelsen.

Beteckningarna kooperativ för- Beteckningarna kooperativ förening
och fåmansföretag har den ening och fåmansföretag har den

betydelse som anges i punkt 12 av betydelse som anges i 2$ 8 mom.

anvisningarna till 29 § respektive 35 lagen (1947:576) om statlig in §

1 a mom. sjunde stycket a) kom- komstskatt respektive 35 § 1 a

munalskattelagen (1928:370). mom. sjunde stycket a kommu nalskattelagen

(1928:370).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

Att särskilda bestämmelser i vissa fall gäller i fråga om avdrag för förlust
hänförlig till beskattningsår, som påböijats före den 1 januari 1985, framgår
av andra stycket 5 och 6 av övergångsbestämmelserna till lagen (1984:000)
om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

SkU 1984/85:23

108

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:336) om avdrag för utdelning på icke
börsnoterade aktier

Härigenom föreskrivs att 1 och 2§§ lagen (1982:336) om avdrag för
utdelning på icke börsnoterade aktier skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Vid beräkning av nettointäkt av
jordbruksfastighet eller av rörelse
enligt lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt har svenska aktiebolag
rätt till avdrag för utdelning på
aktier i enlighet med bestämmelserna
i denna lag.

Vid beräkning av nettointäkt av
jordbruksfastighet eller av rörelse
enligt kommunalskattelagen

(1928:370) och lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt har svenska aktiebolag
rätt till avdrag för utdelning
på aktier i enlighet med bestämmelserna
i denna lag.

Avdrag för ett och samma beskattningsår får göras i endast en förvärvskälla.

Som förutsättning för avdragsrätten gäller

1. att aktiebolagets huvudsakliga verksamhet avser jordbruk, skogsbruk
eller rörelse samt

2. att aktierna inte är inregistrerade vid Stockholms fondbörs då utdelningen
förfaller till betalning.

Ett förvaltningsföretag, som fått
dispens enligt punkt 1 sjunde
stycket av anvisningarna till 54 §
kommunalskattelagen, skall anses
uppfylla villkoret i tredje stycket 1
ovan. Har ett företag, som inte är
förvaltningsföretag, fått dispens enligt
samma lagrum skall företaget
inte anses uppfylla nämnda villkor.

Ett förvaltningsföretag, som fått
dispens enligt 7§ 8mom. åttonde
stycket lagen om statlig inkomstskatt,
skall anses uppfylla villkoret
i tredje stycket 1 ovan. Har ett företag,
som inte är förvaltningsföretag,
fått dispens enligt samma lagrum
skall företaget inte anses uppfylla
nämnda villkor.

Avdrag medges med 70 procent av den utdelning i pengar som har
förfallit till betalning under beskattningsåret.

Vid beräkning av avdraget får hänsyn inte tas till utdelning på aktier som
vid utdelningstillfället ägs av

1. svenskt företag som är frikallat
från skattskyldighet för utdelningen
enligt bestämmelserna i punkt 1
tredje — femte styckena av anvisningarna
till 54 § kommunalskattelagen
(1928:370),

2. svenskt förvaltningsföretag

a) vars aktier är inregistrerade vid

1. svenskt företag som är frikallat
från skattskyldighet för utdelningen
enligt bestämmelserna i 7§ 8 mom.
fjärde — sjätte styckena lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt

Stockholms fondbörs eller

SkU 1984/85:23

109

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

b) vars aktier eller andelar till
minst tio procent ägs — direkt eller
indirekt - av ett svenskt förvaltningsföretag,
vars aktier är inregistrerade
vid Stockholms fondbörs,
eller av ett företag som enligt punkt
1 tredje — femte styckena av anvisningarna
till 54 § kommunalskattelagen
är frikallat från skattskyldighet
för utdelning från förvaltnings -

b) vars aktier eller andelar till
minst tio procent ägs - direkt eller
indirekt - av ett svenskt förvaltningsföretag,
vars aktier är inregistrerade
vid Stockholms fondbörs,
eller av ett företag som enligt 7§ 8
mom. fjärde — sjätte styckena lagen
om statlig inkomstskatt är frikallat
från skattskyldighet för utdelning
från förvaltningsföretaget eller

företaget eller

3. utländskt företag såvida företaget - om det hade haft hemvist i
Sverige — skulle ha varit sådant företag som anges i detta stycke 1.

Med förvaltningsföretag förstås
sådant företag som vid tillämpning
av punkt 1 av anvisningarna till 54 §
kommunalskattelagen skall i beskattningshänseende
behandlas
som förvaltningsföretag.

Med förvaltningsföretag förstås
sådant företag som vid tillämpning
av 7§ 8mom. lagen om statlig inkomstskatt
skall i beskattningshänseende
behandlas som förvaltningsföretag.

Har bolaget för beskattningsåret yrkat avdrag enligt lagen (1967:94) om
avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning skall utdelningsbeloppet
enligt första stycket - i förekommande fall minskat med utdelning
som avses i andra stycket - minskas med det utdelningsbelopp som legat
till grund för nyssnämnda avdragsyrkande.

SkU 1984/85:23

110

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:630) om viss skattefrihet för utdelning
på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA)

Härigenom föreskrivs att lagen (1969:630) om viss skattefrihet för utdelning
på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

För svenskt aktiebolag och
svensk ekonomisk förening, som i
kapitalplaceringssyfte innehar aktie
i Svensk interkontinental lufttrafik
aktiebolag (SILA) och som ej är sådant
företag som avses i 54 § fjärde
eller femte stycket kommunalskattelagen
(1928:370), skall utdelning
på aktie i SILA icke utgöra skattepliktig
inkomst vid taxering till statlig
och kommunal inkomstskatt i
den mån sammanlagda beloppet av
utdelning, som SILA utbetalat för
ett beskattningsår, motsvaras av utdelning
som detta bolag under samma
beskattningsår uppburit på aktier
i Aktiebolaget Aerotransport
(ABA). Vid bedömningen härav
skall av SILA verkställd utdelning
anses i första hand motsvara utdelning
från ABA.

Föreslagen lydelse

För svenskt aktiebolag och
svensk ekonomisk förening, som i
kapitalplaceringssyfte innehar aktie
i Svensk interkontinental lufttrafik
aktiebolag (SILA) och som ej är sådant
företag som avses i 7§ 8 mom.
tredje stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt, skall utdelning
på aktie i SILA icke utgöra skattepliktig
inkomst vid taxering till statlig
inkomstskatt i den mån sammanlagda
beloppet av utdelning, som
SILA utbetalat för ett beskattningsår,
motsvaras av utdelning som detta
bolag under samma beskattningsår
uppburit på aktier i Aktiebolaget
Aerotransport (ABA). Vid bedömningen
härav skall av SILA verkställd
utdelning anses i första hand
motsvara utdelning från ABA.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången
vid 1986 års taxering. Lagen i dess äldre lydelse skall dock fortfarande
tillämpas vid nämnda taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för
beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985.

SkU 1984/85:23

lil

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för viss aktieutdelning

Härigenom föreskrivs att 1 och 7§§ lagen (1967:94) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§2

Vid beräkning av nettointäkt av Vid beräkning av nettointäkt av
rörelse eller jordbruksfastighet en- rörelse eller jordbruksfastighet enligt
kommunalskattelagen ligt lagen (1947: 576) om statlig in (1928:370)

och lagen (1947: 576) om komstskatt äger svenskt aktiebolag

statlig inkomstskatt äger svenskt erhålla avdrag för utdelning på ak aktiebolag

erhålla avdrag för utdel- tie i enlighet med bestämmelserna i

ning på aktie i enlighet med bestäm- denna lag. Som förutsättning för

melserna i denna lag. Som förut- avdrag gäller att, om aktien utgivits

sättning för avdrag gäller att, om i samband med bolagets bildande,

aktien utgivits i samband med bola- bolaget anmälts för registrering ef gets

bildande, bolaget anmälts för ter den 31 december 1978 och, om

registrering efter den 31 december aktien utgivits i samband med ök 1978

och, om aktien utgivits i sam- ning av aktiekapitalet, att beslut om

band med ökning av aktiekapitalet, ökningen anmälts för registrering

att beslut om ökningen anmälts för efter nämnda dag.

registrering efter nämnda dag.

Avdrag medges inte för utdelning på aktier som vid utdelningstillfället
ägs av

a) svenskt förvaltningsföretag, om det sammanlagda röstetalet för företagets
aktier i det utdelande bolaget - i förekommande fall tillsammans
med aktier tillhöriga bolag och förening som med hänsyn till äganderättsförhållanden
eller organisatoriska förhållanden kan anses stå företaget
nära - motsvarar mer än hälften av röstetalet för samtliga aktier i bolaget,
eller

b) svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som inte avses
under a), om det sammanlagda röstetalet för företagets aktier i det utdelande
bolaget motsvarar en fjärdedel eller mer av röstetalet för samtliga
aktier i bolaget och företaget inte visas vara skattskyldigt för utdelning på
aktierna.

Avdrag för utdelning på sådana aktier i det utdelande bolaget som inte
avses i första stycket medges under förutsättning att minst hälften av dessa
aktier ägs av ett eller flera av följande slag av aktieägare:

a) annan än svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller utländskt
bolag,

b) förvaltningsföretag som inte omfattas av första stycket a).

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1978: 955.

2 Senaste lydelse 1978:955.

3 Senaste lydelse 1979: 618.

SkU 1984/85:23

112

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

c) svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som visas vara
skattskyldig för utdelning på aktierna, och

d) utländskt bolag som skall erlägga skatt enligt kupongskattelagen
(1970:624) för utdelning på aktierna med helt eller nedsatt belopp.

Vid tillämpning av denna paragraf
anses aktie, som ägs av en av
bolag eller förening bildad pensions-
eller personalstiftelse, innehavd
av bolaget eller föreningen.
Med förvaltningsföretag förstås sådant
företag som avses i punkt 1
andra stycket av anvisningarna till
54 § kommunalskattelagen

(1928:370).

Vid tillämpning av denna paragraf
anses aktie, som ägs av en av
bolag eller förening bildad pensions-
eller personalstiftelse, innehavd
av bolaget eller föreningen.
Med förvaltningsföretag förstås sådant
företag som avses i 7§ 8mom.
tredje stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt.

SkU 1984/85:23

113

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag

Härigenom föreskrivs att lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Avgifter som aktiebolag erlägger
till Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag för uppgifter enligt 2§
lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering
eller enligt särskilt
uppdrag utgör avdragsgill kostnad
vid beräkning enligt kommunalskattelagen
(1928:370) och lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
av nettointäkt av den förvärvskälla
som utgör det utbetalande bolagets
huvudsakliga verksamhet.

Föreslagen lydelse

Avgifter som aktiebolag erlägger
till Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag för uppgifter enligt 2§
lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering
eller enligt särskilt
uppdrag utgör avdragsgill kostnad
vid beräkning enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
av nettointäkt av den förvärvskälla
som utgör det utbetalande bolagets
huvudsakliga verksamhet.

8 Riksdagen 1984185. 6 sami. Nr 23

SkU 1984/85:23

114

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:278) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för bidrag till Stiftelsen Bostadskooperationens garantifond, m.m.

Härigenom föreskrivs att ! och 3 §§ lagen (1973:278) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för bidrag till Stiftelsen Bostadskooperationens garantifond,
m.m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bidrag, som lämnas till Stiftelsen
Bostadskooperationens garantifond,
utgör avdragsgill kostnad vid
beräkning enligt kommunalskattelagen
(1928:370) och lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
av nettointäkt av den förvärvskälla
som utgör givarens huvudsakliga
verksamhet. Vad nu sagts gäller
icke bidrag, som lämnas av sådan
bostadsförening eller sådant bostadsaktiebolag
som avses i punkt 3
av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen
(1928:370).

Skattskyldig, som vill erhålla avdrag enligt första stycket, skall vid
självdeklaration foga intyg från stiftelsen om bidragsbeloppets storlek.

Bidrag, som lämnas till Stiftelsen
Bostadskooperationens garantifond,
utgör avdragsgill kostnad vid
beräkning enligt kommunalskattelagen
(1928:370) och lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
av nettointäkt av den förvärvskälla
som utgör givarens huvudsakliga
verksamhet. Vad nu sagts gäller
icke bidrag, som lämnas av sådan
bostadsförening eller sådant bostadsaktiebolag
som avses i 2§
7mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt.

3 §

Medel, som utbetalas från stiftelsen
för att täcka kostnader för outhyrda
lägenheter, skall hos mottagaren
upptagas som skattepliktig
intäkt för det beskattningsår då
medlen kommit honom till godo.
Bidrag, som lämnas till sådan bostadsförening
eller sådant bostadsaktiebolag
som avses i punkt 3 av
anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen
(1928:370), utgör dock
icke skattepliktig intäkt.

Medel, som utbetalas från stiftelsen
för att täcka kostnader för outhyrda
lägenheter, skall hos mottagaren
upptagas som skattepliktig
intäkt för det beskattningsår då
medlen kommit honom till godo.
Bidrag, som lämnas till sådan bostadsförening
eller sådant bostadsaktiebolag
som avses i 2§ 7mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
utgör dock inte skattepliktig
intäkt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

SkU 1984/85:23

115

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till stiftelsen
Svenska Filminstitutet,m.m.

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till
stiftelsen Svenska Filminstitutet, m. m.1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Stiftelsen är icke skyldig att er- Stiftelsen är inte skyldig att erlägga
skatt för inkomst eller förmo- lägga skatt för inkomst eller förmögenhet
i vidare mån än vad avser genhet i vidare mån än vad avser

kommunal inkomstskatt för in- inkomstskatt för inkomst av fastig komst

av fastighet. het.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången
vid 1986 års taxering; 2 § i dess äldre lydelse skall dock fortfarande
tillämpas vid nämnda taxering om stiftelsen då taxeras för beskattningsår
som har påbörjats före den 1 januari 1985.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1982:444.

SkU 1984/85:23

116

11 Förslag till

Lag om ändring i skogskontoiagen (1954:142)

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ skogskontolagen(1954:142)1 skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§2

Vid taxering till kommunal och Vid taxering till kommunal och

statlig inkomstskatt kan fysisk per- statlig inkomstskatt kan fysisk person,
dödsbo och familjestiftelse, på son och dödsbo som avses i 10 § 1

de villkor och i den omfattning som mom. lagen (1947:576) om statlig

anges i denna lag, få uppskov med inkomstskatt, på de villkor och i

beskattning av intäkt av skogsbruk den omfattning som anges i denna

för medel som sätts in på ett särskilt lag, få uppskov med beskattning av

bankkonto (skogskonto eller skogs- intäkt av skogsbruk för medel som

skadekonto). Uppskov medges inte sätts in på ett särskilt bankkonto

delägare i handelsbolag eller i (skogskonto eller skogsskade dödsbo,

för vilket reglerna om han- konto). Uppskov medges inte del delsbolag

skall tillämpas, för in- ägare i handelsbolag eller i dödsbo,

komst av bolagets eller dödsboets för vilket reglerna om handelsbolag

verksamhet. skall tillämpas, för inkomst av bola gets

eller dödsboets verksamhet.

Uppskov för insättning på skogsskadekonto medges endast om stormfällning,
brand, insektsangrepp eller liknande händelse har medfört att mer
än en tredjedel av förvärvskällans skog bör avverkas tidigare än vad som
annars skulle ha varit fallet och om den skattskyldige med intyg från
skogsvårdsstyrelsen i länet eller på annat sätt visar att den huvudsakliga
delen av beskattningsårets skogsintäkter hänför sig till avverkning som nu
har sagts.

Uppskov för insättning på skogsskadekonto medges inte om den skattskyldige
för det beskattningsår och den förvärvskälla som uppskovet avser
också yrkar uppskov för insättning på skogskonto.

Har uppskov för insättning på skogsskadekonto vägrats på grund av att
de i andra stycket angivna villkoren inte varit uppfyllda får den skattskyldige,
när taxeringen har vunnit laga kraft, anföra besvär med yrkande om
uppskov för insättning på skogskonto i särskild ordning. Besvären skall ha
inkommit senast sex månader efter det att taxeringen har vunnit laga kraft.

Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank samt
föreningsbank.

En skattskyldig får för ett visst beskattningsår och en viss förvärvskälla
göra insättning på endast ett skogskonto eller skogsskadekonto. Har den
skattskyldige i strid mot denna bestämmelse gjort insättning på skogskonto
eller skogsskadekonto i mer än en bank medges uppskov endast för insättning
på det först öppnade kontot.

' Lagen omtryckt 1982:325.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 263.
2 Senaste lydelse 1982: 325.

SkU 1984/85:23

117

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §3

Beträffande viss förvärvskälla får uppskovet för ett och samma beskattningsår,
om annat ej följer av andra och tredje styckena, avse högst ett
belopp motsvarande summan av

a) sextio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen
för skog, som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) fyrtio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen
för avyttrade skogsprodukter samt

c) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret
har tagits ut för förädling i egen rörelse.

Medför stormfällning, brand, insektsangrepp eller liknande händelse att
en betydande del av förvärvskällans skog bör avverkas tidigare än vad som
annars skulle ha varit fallet, får skattskyldig, om och i den mån han med
intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet eller på annat sätt visar att intäkt
hänför sig till avverkning som nu har sagts, uppskov med högst ett belopp
motsvarande summan av

a) åttio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för
skog, som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) femtio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen
för avyttrade skogsprodukter samt

c) femtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret
har tagits ut för förädling i egen rörelse.

Uppskov med belopp som anges i andra stycket medges också i fråga om
sådan ersättning för skog eller skogsprodukter som avses i punkt 4 tredje
stycket av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen (1928:370).

Vid tillämpningen av första - tredje styckena avses med köpeskilling
även försäkringsersättning för skog och skogsprodukter.

Uppskov medges inte med så stort belopp att underskott i förvärvskällan
uppkommer vid beräkning av nettointäkt enligt kommunalskattelagen.

Har i förvärvskällan redovisats Har i förvärvskällan redovisats
utdelning från samfällighet, som utdelning från samfällighet, som

avses i 53 § 1 morn. första stycket f) avses i 6§ 1 mom. b lagen

kommunalskattelagen, medges (1947:576) om statlig inkomstskatt,

uppskov för den del av utdelningen medges uppskov för den del av ut som

härrör från intäkt av skogsbruk delningen som härrör från intäkt av

i samfälligheten under det beskatt- skogsbruk i samfälligheten under

ningsår som utdelningen hänför sig det beskattningsår som utdelningen

till på samma sätt som om denna hänför sig till på samma sätt som

del utgjort intäkt av skogsbruk, om denna del utgjort intäkt av

som den skattskyldige drivit själv. skogsbruk, som den skattskyldige

drivit själv.

3 Senaste lydelse 1982:325.

SkU 1984/85:23

118

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond

Härigenom föreskrivs att 1 och 11 §§ lagen (1979:609) om allmän investeringsfond
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §'

Vid beräkning av nettointäkt av Vid beräkning av nettointäkt av

fastighet eller av rörelse enligt kom- fastighet eller av rörelse enligt la munalskattelagen

(1928:370) och gen (1947:576) om statlig inkomstlagen
(1947:576) om statlig in- skatt har svenskt aktiebolag,

komstskatt har svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk

svensk ekonomisk förening, svensk sparbank och svensk ömsesidig

sparbank och svensk ömsesidig skadeförsäkringsanstalt rätt till av skadeförsäkringsanstalt

rätt till av- drag enligt denna lag för belopp

drag enligt denna lag för belopp som i räkenskaperna har avsatts till

som i räkenskaperna har avsatts till allmän investeringsfond. Sparbank

allmän investeringsfond. Sparbank får i balansräkningen ta upp allmän

får i balansräkningen ta upp allmän investeringsfond under benämninginvesteringsfond
under benämning- en investeringskonto.

en investeringskonto.

Bostadsföretag som avses i 24 § Bostadsföretag som avses i 2§

3mom. kommunalskattelagen kan 7mom. lagen om statlig inkomstinte
få avdrag för avsättning till in- skatt kan inte få avdrag för avsätt vesteringsfond.

ning till investeringsfond.

Ett företag kan för visst beskattningsår inte få avdrag för avsättning till
allmän investeringsfond i mer än en förvärvskälla.

11 §2

Allmän investeringsfond skall återföras till beskattning om

a) fonden har tagits i anspråk utan tillstånd och det inte är fråga om fall
som avses i 9§ andra stycket,

b) medel har tagits ut från konto för investering med stöd av beslut enligt
4 § och en mot de utbetalade medlen svarande del av fonden inte har tagits i
anspråk i enlighet med beslutet,

c) medel har tagits ut från konto för investering med stöd av 9 § första
stycket och fonden inte har tagits i anspråk i enlighet med 9§ andra
stycket,

d) företaget har träffat avtal om överlåtelse eller pantsättning av medel
på konto för investering,

e) företaget vid beskattningsårets utgång inte driver jordbruk, skogsbruk,
fastighetsförvaltning eller rörelse,

f) företaget genom fusion enligt 14 kap. aktiebolagslagen (1975:1385),
96§ 1 mom. lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar eller 78§ lagen

1 Senaste lydelse 1983: 1087.

2 Senaste lydelse 1983:1087.

SkU 1984/85:23

119

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

(1955:416) om sparbanker skall anses upplöst och fonden inte enligt Qärde
stycket har övertagits av det övertagande företaget,

g) beslut har fattats att företaget skall träda i likvidation eller

h) beslut har meddelats att företaget skall försättas i konkurs.

Återföringen till beskattning skall göras i den förvärvskälla vari avsättningen
har gjorts.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, statens industriverk
kan, om särskilda skäl föreligger, medge att allmän investeringsfond, som
skall återföras till beskattning enligt första stycket e), får behållas under
viss tid. Efter utgången av denna tid skall den kvarstående fonden återföras
till beskattning i enlighet med vad nyss sagts.

Vid sådan fusion, som avses i
28§ 3mom. kommunalskattelagen
(1928:370), får moderbolaget eller
den övertagande föreningen i beskattningsavseende
överta allmän
investeringsfond. Har fonden övertagits
skall det anses som om moderbolaget
eller den övertagande
föreningen gjort inbetalning till
riksbanken den dag då dotterbolaget
eller den överlåtande föreningen
gjorde inbetalningen. Vad som
har sagts nu gäller även i fråga om
fusion enligt 78 § lagen om sparbanker.

Vid sådan fusion, som avses i 2§
4 mom. första stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,
får moderbolaget eller den övertagande
föreningen i beskattningsavseende
överta allmän investeringsfond.
Har fonden övertagits skall
det anses som om moderbolaget eller
den övertagande föreningen
gjort inbetalning till riksbanken den
dag då dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen gjorde inbetalningen.
Vad som har sagts nu gäller
även i fråga om fusion enligt 78 §
lagen om sparbanker.

Vad i första — Qärde styckena sägs om allmän investeringsfond skall i
förekommande fall gälla del av sådan fond.

SkU 1984/85:23

120

13 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1981:296) om eldsvådefonder

Härigenom föreskrivs att 8§ lagen (1981:296) om eldsvådefonder skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Eldsvådefond skall återföras till beskattning om

1) fonden har tagits i anspråk i strid med 4 och 5 §§,

2) hela eller den huvudsakliga delen av den förvärvskälla, där avsättningen
till fonden har gjorts, under beskattningsåret har överlåtits eller
verksamheten har upphört,

3) det företag som innehar fonden skall anses upplöst genom fusion
enligt 14kap. aktiebolagslagen (1975:1385) eller 96§ lmom. lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar eller 78 § lagen (1955:416) om sparbanker
och fonden inte enligt femte stycket har övertagits av det övertagande
företaget,

4) beslut har fattats om att det företag som innehar fonden skall träda i
likvidation,

5) beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i konkurs,
eller

6) fonden inte har tagits i anspråk senast under det beskattningsår, för
vilket taxering sker under tredje taxeringsåret efter det då avdrag för
avsättningen har medgetts.

Med överlåtelse som avses i första stycket 2) likställs att hela eller en del
av den förvärvskälla där avsättningen har gjorts tillfallit en ny ägare genom
bodelning eller genom arv eller på grund av förordnande i testamente.
Riksskatteverket får dock, om det finns särskilda skäl, medge att eldsvådefonden
i stället för att återföras till beskattning övertas av förvärvskällans
nye ägare. I fråga om sådant medgivande skall bestämmelserna i 10 § tredje
och fjärde styckena tillämpas.

Återföring till beskattning skall göras i den förvärvskälla där avsättningen
har gjorts.

Riksskatteverket kan, om det finns särskilda skäl, medge att eldsvådefond
som skall återföras till beskattning enligt första stycket 6) får behållas
under viss tid, dock längst till och med det beskattningsår för vilket
taxering sker under sjätte taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen
har medgetts.

Vid sådan fusion, som avses i Vid sådan fusion, som avses i 2 §
28§ 3mom. kommunalskattelagen 4mom. första stycket lagen

(1928:370), får moderbolaget eller (1947:576) om statlig inkomstskatt,

den övertagande föreningen i be- får moderbolaget eller den överta skattningsavseende

överta eldsvå- gande föreningen i beskattningsav defond.

Har fonden övertagits skall seende överta eldsvådefond. Har

det anses som om moderbolaget el- fonden övertagits skall det anses

ler den övertagande föreningen har som om moderbolaget eller den

gjort avsättningen under det be- övertagande föreningen har gjort

skattningsår, då avsättningen skett avsättningen under det beskatt hos

dotterbolaget eller den överlå- ningsår, då avsättningen skett hos

SkU 1984/85:23

121

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tande föreningen. Vad som har dotterbolaget eller den överlåtande

sagts nu gäller även i fråga om fu- föreningen. Vad som har sagts nu

sion enligt 78 § lagen om sparban- gäller även i fråga om fusion enligt

ker. 78 § lagen om sparbanker.

Vad i första - femte styckena sägs om eldsvådefond skall i förekommande
fall gälla en del av sådan fond.

Mot riksskatteverkets beslut enligt andra och fjärde styckena får talan
inte föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

SkU 1984/85:23

122

14 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet1 skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har skattskyldig tagit avsatta medel i anspråk i annan ordning än enligt
4 § eller har den skattskyldige trätt i likvidation eller skattskyldigt dödsbo
skiftats, återföres de avsatta medlen till beskattning för det beskattningsår,
då medlen togs i anspråk eller beslutet om likvidationen fattades eller
skiftet ägde rum. Till beloppet lägges därvid ränta enligt de grunder som
anges i 7 §. I fall av likvidation eller skifte beräknas dock räntan efter
endast två procent.

Uppgår genom fusion aktiebolag eller förening (dotterföretag) i annat
aktiebolag respektive annan förening (moderföretag) upptages medel, som
dotterföretaget avsatt till återanskaffningsfond, till beskattning hos dotterföretaget
för det beskattningsår, då rättens tillstånd till fusionen registreras,
i den mån fonden icke övertagits enligt tredje stycket. Till beloppet
lägges därvid ränta efter två procent om året enligt de grunder som anges i
7 §.

Vid fusion som avses i 28 § Vid fusion som avses i 2§ 4 mom.
3mom. första eller andra stycket första stycket lagen (1947:576) om
kommunalskattelagen får moder- statlig inkomstskatt får moderföreföretaget
vid tillämpning av denna taget vid tillämpning av denna lag

lag övertaga återanskaffningsfon- övertaga återanskaffningsfonden

den hos dotterföretaget. Därvid hos dotterföretaget. Därvid anses

anses som om fondens medel av- som om fondens medel avsatts hos

satts hos moderföretaget under det moderföretaget under det år då dotår
då dotterföretaget avsatte med- terföretaget avsatte medlen,

len.

När medel upptages till beskattning enligt denna paragraf, äger 7 § tredje
stycket motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:345.

2 Senaste lydelse 1976:345.

SkU 1984/85:23

123

15 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1967:96) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för avsättning till särskild nyanskaffningsfond, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1967:96) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för avsättning till särskild nyanskaffningsfond, m. m.

dels att i 1, 3 och 5 §§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”,

dels att i 4, 7, 8, 10 och 11 §§ ordet ”förordning” skall bytas ut mot
”lag”,

dels att rubriken till förordningen samt 6§ skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om särskild nyanskaffningsfond

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§

Har skattskyldig tagit särskild nyanskaffningsfond i anspråk i annan
ordning än enligt 3 §, eller har skattskyldig trätt i likvidation eller skattskyldig!
dödsbo skiftats.återföres till fonden avsatta medel till beskattning för
det beskattningsår, varunder fonden tagits i anspråk eller beslutet om
likvidationen fattats eller skiftet ägt rum. Till beloppet lägges därvid ränta
enligt de grunder som angivits i 5 §. I fall av likvidation eller skifte beräknas
dock räntan efter endast två procent.

Har aktiebolag eller förening genom fusion uppgått i annat företag,
återföres särskild nyanskaffningsfond hos det förra företaget, om den icke
enligt tredje stycket övertagits av det senare företaget, till beskattning för
det beskattningsår, varunder rättens tillstånd till fusionen registrerats. Till
beloppet lägges därvid ränta efter två procent om året enligt de grunder
som angivits i 5 §.

Vid fusion enligt 28 § 3mom. Vid fusion enligt 2 §4mom. förs första

eller andra stycket kommu- ta stycket lagen (1947:576) om stat nalskattelagen

får moderbolaget el- lig inkomstskatt får moderbolaget

ler den övertagande föreningen i eller den övertagande föreningen i

beskattningsavseende övertaga sär- beskattningsavseende övertaga särskild
nyanskaffningsfond. Därvid skild nyanskaffningsfond. Därvid

anses som om fonden avsatts hos anses som om fonden avsatts hos

moderbolaget eller den överta- moderbolaget eller den övertagande
föreningen under det be- gande föreningen under det beskattningsår,
då avsättningen skett skattningsår då avsättningen skett

hos dotterbolaget eller den överlå- hos dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen tande föreningen.

Vid återföring av medel till beskattning enligt denna paragraf äger 5 §
tredje stycket motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

SkU 1984/85:23

124

16 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1954:40) om särskild investeringsfond
för avyttrat fartyg m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1954:40) om särskild
investeringsfond för avyttrat fartyg m. m.1
dels att i 1-5 och 9-14 §§ ordet ”förordning” skall bytas ut mot ”lag”,
dels att rubriken till förordningen samt 7 § skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om särskild fartygsfond

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7§2

Har investeringsfond tagits i anspråk i annan ordning än i 4 § sägs eller
har den som verkställt fondavsättning trätt i likvidation, skola till fonden
avsatta medel återföras till beskattning för det beskattningsår, varunder
fonden tagits i anspråk eller beslutet om likvidation fattats.

Har aktiebolag eller förening genom fusion uppgått i annat företag, skall
investeringsfond hos det förra företaget, därest den icke enligt tredje
stycket övertagits av det senare företaget, återföras till beskattning för det
beskattningsår, varunder rättens tillstånd till fusionen registrerats.

Vid sådan fusion, som i 28 §
3mom. första eller andra stycket
kommunalskattelagen avses, må
moderbolaget eller den övertagande
föreningen i beskattningsavseende
övertaga investeringsfond,
därest garantiförbindelse avseende
dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen ändras att avse moderbolaget
eller den övertagande föreningen.
Därvid skall så anses som
om fonden avsatts hos moderbolaget
eller den övertagande föreningen
under det beskattningsår, då avsättningen
skett hos dotterbolaget
eller den överlåtande föreningen.

Har oskiftat dödsbo fondavsättning
enligt denna förordning, skola
fondmedlen återföras till beskattning
senast det beskattningsår, under
vilket dödsboet skiftas.

Vid sådan fusion, som i 2§
4 mom. första stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
avses, må moderbolaget eller den
övertagande föreningen i beskattningsavseende
övertaga investeringsfond,
därest garantiförbindelse
avseende dotterbolaget eller den
överlåtande föreningen ändras att
avse moderbolaget eller den övertagande
föreningen. Därvid skall så
anses som om fonden avsatts hos
moderbolaget eller den övertagande
föreningen under det beskattningsår,
då avsättningen skett
hos dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen.

Har dödsbo fondavsättning enligt
denna lag, skall fondmedlen återföras
till beskattning senast det beskattningsår,
under vilket dödsboet
skiftas.

Då till investeringsfond avsatta medel återföras till beskattning enligt
bestämmelserna i denna paragraf, skall till beloppet läggas ränta, beräknad
enligt i 6§ första stycket angivna grunder.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

1 Senaste lydelse av

1 § 1969:632

förordningens rubrik 1969: 632.

2 Senaste lydelse 1957:76.

SkU 1984/85:23

125

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt

Härigenom föreskrivs att 1,3 och 4§§ lagen (1983: 1086) om vinstdelningsskatt
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Svenska aktiebolag, svenska
ekonomiska föreningar, svenska
sparbanker och svenska ömsesidiga
skadeförsäkringsanstalter skall erlägga
vinstdelningsskatt enligt denna
lag. Skatt skall dock inte erläggas
av livförsäkringsanstalter och
inte heller av bostadsföretag som
avses i 24 § 3 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) eller av företag
som avses i 53§ I mom. första
stycket d nämnda lag.

Skatten tillfaller staten och förs till

Föreslagen lydelse

Svenska aktiebolag, svenska
ekonomiska föreningar, svenska
sparbanker och svenska ömsesidiga
skadeförsäkringsanstalter skall erlägga
vinstdelningsskatt enligt denna
lag. Skatt skall dock inte erläggas
av livförsäkringsanstalter och
inte heller av bostadsföretag som
avses i 2 § 7 mom. lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt eller av företag
som avses i 7§ 4 mom.
nämnda lag.
allmänna pensionsfonden.

3 §

Det nominella resultatet är företagets beskattningsbara inkomst eller
beräknade förlust vid taxeringen till statlig inkomstskatt sedan detta belopp
minskats med beskattningsårets inkomstskatt samt, i den mån inkomsten
eller förlusten påverkats av nedan angivna poster,

1. ökats med påförd kommunalskatt,

2. minskats med restituerad, avkortad eller avskriven kommunalskatt,

3. ökats med avdrag för tidigare års förlust,

4. ökats med avdrag för aktieutdelning,

5. ökats med investeringsavdrag, särskilt forskningsavdrag och exportkreditavdrag,

6. ökats med belopp varmed lagerreserv, resultatutjämningsfond eller
annan liknande reserv ökat samt

7. minskats med belopp varmed lagerreserv, resultatutjämningsfond eller
annan liknande reserv minskat.

Med beskattningsårets inkomstskatt
avses summan av 32 procent
av företagets till statlig inkomstskatt
beskattningsbara inkomst och
30 procent av företagets till kommunal
inkomstskatt beskattningsbara
inkomst.

Med beskattningsårets inkomstskatt
avses 52 procent av företagets
till statlig inkomstskatt beskattningsbara
inkomst.

4 §

Inflationsavdraget för inventarier är inventariernas skattemässiga restvärde
vid beskattningsårets ingång multiplicerat med det enligt 7§ fastställda
inflationstalet för beskattningsåret. Med inventarier avses tillgångar
som behandlas enligt bestämmelserna punkterna 3 - 6 av anvisningarna
till 29 § kommunalskattelagen (1928:370).

SkU 1984/85:23

126

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Inflationsavdraget för byggnader Inflationsavdraget för byggnader
utgör skillnaden mellan realt beräk- utgör skillnaden mellan realt beräknade
värdeminsknings- och utrang- nade värdeminsknings- och utrang eringsavdrag

och de avdrag för eringsavdrag och de avdrag för

byggnader som företaget tillgodo- byggnader som företaget tillgodoräknats
enligt punkterna 3 och 6 av räknats enligt punkterna 3 och 6 av

anvisningarna till 22 §, punkterna 2 anvisningarna till 22 §, punkterna 2

a och 4 av anvisningarna till 25 § a,2b och 4 av anvisningarna till

och punkt 7 av anvisningarna till 25 § och punkt 7 av anvisningarna

29 § kommunalskattelagen. till 29 § kommunalskattelagen.

Inflationsavdraget för markanläggningar utgör skillnaden mellan realt
beräknade värdeminsknings- och utrangeringsavdrag och de avdrag för
markanläggningar som företaget tillgodoräknats enligt punkterna 4 och 6
av anvisningarna till 22 § och punkt 16 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen.

De reala avdragen beräknas genom att tillgodoräknade avdrag multipliceras
med det enligt 7 § fastställda omräkningstalet avseende det beskattningsår
då byggnaden eller markanläggningen anskaffades.

Inflationsavdrag enligt denna paragraf medges inte i fråga om egendom
som utgör omsättningstillgång i rörelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas såvitt gäller 4 §
första gången vid 1985 års taxering och såvitt gäller 1 och 3 §§ första
gången vid 1986 års taxering. Äldre bestämmelser i 1 och 3§§ skall dock
fortfarande tillämpas vid 1986 års taxering i fråga om skattskyldiga som då
taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985.

SkU 1984/85:23

127

18 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1933:395) om ersättningsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1933:395) om ersättningsskatt dels

att i 4 § samt punkterna 1 och 3 av anvisningarna ordet ”förordning”
i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”lag” i motsvarande form,
dels att rubriken till förordningen samt 1 och 3 §§ skall ha nedan angivna
lydelse.

Lag om ersättningsskatt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har svenskt aktiebolag eller
svensk ekonomisk förening, vars
verksamhet väsentligen består i förvaltning
av fastighet eller av värdepapper
eller annan därmed likartad
lös egendom, eller sådant företag,
som enligt 64 § 2mom. kommunalskattelagen
skall, ändå att dess säte
är i utlandet, i beskattningsavseende
betraktas såsom svensk
ekonomisk förening, vid disponerandet
av sin vinst för visst verksamhetsår
underlåtit att besluta
vinstutdelning, ehuru sådan underlåtenhet
icke skäligen kan anses påkallad
av företagets ställning, eller
ock beslutat vinstutdelning med belopp,
som med hänsyn till ställningen
må anses mer än skäligt ringa,
och göra omständigheterna sannolikt
att ett väsentligt syfte härvid
varit att bereda fysiska personer,
vilka ägt del i företaget, lindring i
deras beskattning här i riket, skall
av företaget erläggas särskild skatt
till staten, benämnd ersättningsskatt.

Taxering till ersättningsskatt
skall ske i den kommun, som enligt
kommunalskattelagen utgör företagets
hemortskommun.

Har svenskt aktiebolag eller
svensk ekonomisk förening, vars
verksamhet väsentligen består i förvaltning
av fastighet eller av värdepapper
eller annan därmed likartad
lös egendom, eller sådant företag,
som enligt 3 § tredje stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
skall, ändå att dess säte är i utlandet,
i beskattningsavseende betraktas
såsom svensk ekonomisk förening,
vid disponerandet av sin
vinst för visst verksamhetsår underlåtit
att besluta vinstutdelning,
ehuru sådan underlåtenhet icke
skäligen kan anses påkallad av företagets
ställning, eller ock beslutat
vinstutdelning med belopp, som
med hänsyn till ställningen må
anses mer än skäligt ringa, och göra
omständigheterna sannolikt att ett
väsentligt syfte härvid varit att bereda
fysiska personer, vilka ägt del
i företaget, lindring i deras beskattning
här i riket, skall av företaget
erläggas särskild skatt till staten,
benämnd ersättningsskatt.

Taxering till ersättningsskatt
skall ske i den kommun, som enligt
14 § 1 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt är företagets
hemortskommun.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

SkU 1984/85:23

128

19 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984:000) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:000) om statlig fastighetsskatt dels

att nuvarande 2 — 8 §§ skall betecknas 3 — 9§§,
dels att 1§, den nya 3§ och ikraftträdandebestämmelserna skall ha
nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 2§, av nedan angivna
lydelse.

Lydelse enligt prop. 1984/85:18

Den som vid taxering till kommunal
inkomstskatt skall ta upp garantibelopp
för fastighet som inkomst
skall betala fastighetsskatt
för fastigheten om den vid fastighetstaxeringen
betecknas som småhusenhet,
hyreshusenhet eller lantbruksenhet
om på lantbruksenheten
finns vad som vid fastighetstaxeringen
betecknas som småhus, hyreshus,
tomtmark för småhus eller
tomtmark för hyreshus.

Föreslagen lydelse

1§

Till fastighetsskatt skattepliktiga
fastigheter är sådana som vid fastighetstaxeringen
betecknas som
småhusenhet, hyreshusenhet eller
lantbruksenhet om på lantbruksenheten
finns vad som vid fastighetstaxeringen
betecknas som småhus,
hyreshus, tomtmark för småhus eller
tomtmark för hyreshus. Från
skatteplikt undantas fastighet som
året före taxeringsåret inte varit
skattepliktig enligt fastighetstaxeringslagen
(1979:1152).

Skattskyldig till fastighetsskatt
är ägaren till fastigheten eller den
som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) skall anses
som ägare.

Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår.
Omfattar beskattningsåret
kortare eller längre tid än
tolv månader eller har fastigheten
förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret,
skal! underlaget för
fastighetsskatten jämkas med hänsyn
härtill.

3 §

Fastighetsskatten utgör för vaije beskattningsår

a) 2 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt
24 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) och fastigheten utgör hyreshusenhet,

b) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten
beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskattelagen och fastigheten utgör
småhusenhet,

SkU 1984/85:23

129

Lydelse enligt prop. 1984185:18

Föreslagen lydelse

c) 1,4 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten
beräknas enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen.

d) 1,4 procent av taxeringsvärdet
om intäkt av fastigheten beräknas
enligt 24 § 3 mom. kommunalskatteiagen
och fastigheten utgör hyreshusenhet,

e) 1,4 procent av en tredjedel av
taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten
beräknas enligt 24 §
3mom. kommunalskattelagen och
fastigheten utgör småhusenhet,

d) 1,4 procent av taxeringsvärdet
om intäkt av fastigheten beräknas
enligt 2§ 7mom. lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt och fastigheten
utgör hyreshusenhet,

e) 1,4 procent av en tredjedel av
taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten
beräknas enligt 2 § 7mom.
lagen om statlig inkomstskatt och
fastigheten utgör småhusenhet,

f) 2 procent av bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avseende
hyreshus på lantbruksenhet,

g) 2 procent av en tredjedel av bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde
avseende småhus på lantbruksenhet,

h) 2 procent av taxeringsvärdet om hyreshusenhet enligt 4 kap. 11 §
andra stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall ha beskattningsnaturen
jordbruksfastighet,

i) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om småhusenhet enligt
4 kap. 11 § andra stycket fastighetstaxeringslagen skall ha beskattningsnaturen
jordbruksfastighet,

j) 2 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten utgör intäkt av
rörelse enligt kommunalskattelagen och fastigheten utgör hyreshusenhet.

k) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten
utgör intäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och fastigheten utgör
småhusenhet.

Till den del taxeringsvärdet av en
fastighet, som ägs av en i30§2 eller
5 mom. kommunalskattelagen angiven
livförsäkringsanstalt, belöper
på verksamhet avseende sådana
pensionsförsäkringar eller avgångsbidragsförsäkringar
som nämns i
30 § 2 mom. samma lag, skall dock
procenttalet, i stället för vad som
därom föreskrivs i första stycket j
eller k, utgöra 1,4.

Till den del taxeringsvärdet av en
fastighet, som ägs av sådan inländsk
eller utländsk livförsäkringsanstalt
som avses i 2§ 6 mom. lagen
om statlig inkomstskatt, belöper
på verksamhet avseende
sådana pensionsförsäkringar eller
nämns i 2 § 6 mom. tredje stycket
samma lag, skall dock procenttalet, i
stället för vad som därom föreskrivs i
första stycket j eller k, utgöra 1,4.

Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av
fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa
delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel.

Med taxeringsvärde, bostadsbyggnadsvärde
och tomtmarksvärde
avses de värden som legat till
grund för eller ingått i beräkning av
garantibeloppet.

Har garantibeloppet jämkats enligt
bestämmelserna i 47§ sjätte

9 Riksdagen 1984185. 6 sami. Nr23

Rättelse: S. 129 rad 36 vänster spalt Står: 2§ 6mom. tredje stycket Rättat till: 30§
2 mom.

SkU 1984/85:23

130

Lydelse enligt prop. 1984185:18 Föreslagen lydelse

stycket kommunalskattelagen skall
också underlaget för beräkning av
fastighetsskatten jämkas.

Denna lag1 träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången
vid 1986 års taxering. Ingår fastighet i förvärvskälla för vilken beskattningsåret
har böijat före ikraftträdandet skall skatten vid 1986 års taxering
påföras med så stor del som svarar mot förhållandet mellan den del av
beskattningsåret som infaller efter ikraftträdandet och hela beskattningsåret.

I stället för vad som därom före- I stället för vad som därom föreskrivs
i 2§ första stycket b, f, g, i skrivs i 3§ första stycket b, f, g, i

och k skall procenttalet vid 1986 års och k skall procenttalet vid 1986 års

taxering utgöra 0,7 och vid 1987 års taxering utgöra 0,7 och vid 1987 års

taxering 1,4. 1 stället för vad som taxering 1,4. I stället för vad som

därom föreskrivs i 2 § första stycket därom föreskrivs i 3 § första stycket

c och e skall procenttalet vid 1986 c och e skall procenttalet vid 1986

års taxering utgöra 0,5 och vid 1987 års taxering utgöra 0,5 och vid 1987

års taxering 1. års taxering 1.

Denna lag2 träder i kraft den 1 januari 1985.

1 1984:000.

2 1984:000.

SkU 1984/85:23

131

20 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Den, för vilken vid taxering till
kommunal inkomstskatt såsom
skattepliktig inkomst upptagits garantibelopp
för jordbruksfastighet,
som vid fastighetstaxering åsatts
delvärdet skogsbruksvärde, skall
betala skogsvårdsavgift. Avgiften
utgör för varje beskattningsår åtta
promille av skogsbruksvärdet.

Har garantibeloppet jämkats enligt
47§ sjätte stycket kommunalskattelagen
(1928:370), skall också
underlaget för beräkning av skogsvårdsavgift
jämkas.

Skogsvårdsavgift utgår i helt antal
kronor. Avgiftsbeloppet avrundas
vid öretal över femtio uppåt
och vid annat öretal nedåt till närmaste
hela krontal.

Föreslagen lydelse

Skogsvårdsavgift skall betalas
för jordbruksfastighet som vid fastighetstaxeringen
åsatts delvärdet
skogsbruksvärde. Avgiften betalas
av ägaren till fastigheten eller den
som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) skall anses
som ägare.

Den som innehar fastighet med
åborätt eller eljest med ständig eller
ärftlig besittningsrätt och på
grund av denna sin rätt inte äger
utöver husbehovet tillgodogöra sig
avkastning av skog på fastigheten
påförs dock inte någon skogsvårdsavgift.

Skogsvårdsavgiften utgör för
varje beskattningsår åtta promille
av skogsbruksvärdet. Omfattar beskattningsåret
kortare eller längre
tid än tolv månader eller har fastigheten
förvärvats eller avyttrats
under beskattningsåret, skall underlaget
för avgiften jämkas med
hänsyn härtill.

Skogsvårdsavgift utgår i helt antal
kronor varvid öretal bortfaller.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 185.

2 Senaste lydelse 1983: 1125.

SkU 1984/85:23

132

21 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 1 §, 6§ 1 morn., 10 § och 11 § 1 mom. lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1§2

Till staten skall årligen erläggas förmögenhetsskatt enligt i denna lag
givna bestämmelser.

Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till statlig
förmögenhetsskatt stadgas i taxeringslagen.

Vid taxeringen till förmögenhetsskatt
skola bestämmelserna i 3 och
4 §§, 64 § 2 mom. och 65 § kommunalskattelagen
(1928:370) äga motsvarande
tillämpning. Beskattningsår
är dock alltid det kalenderår
som närmast föregått taxeringsåret.
I den mån bestämmelserna
i kommunalskattelagen eller i
denna lag meddelade, med stadganden
i kommunalskattelagen likartade
bestämmelser äga tillämpning
vid taxeringen till förmögenhetsskatt,
skola likaledes anvisningarna
till kommunalskattelagen i motsvarande
delar lända till efterrättelse.

Vid taxeringen till förmögenhetsskatt
skall bestämmelserna i 3, 4
och 65 §§ kommunalskattelagen
(1928:370) samt 3§ tredje stycket
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
äga motsvarande
tillämpning. Beskattningsår är dock
alltid det kalenderår som närmast
föregått taxeringsåret. I den mån
bestämmelserna i kommunalskattelagen
eller i denna lag meddelade,
med stadganden i kommunalskattelagen
likartade bestämmelser äga
tillämpning vid taxeringen till förmögenhetsskatt,
skall likaledes anvisningarna
till kommunalskattelagen
i motsvarande delar lända till
efterrättelse.

6§

1 morn? Skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet åligger, såframt ej
annat föreskrives i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse
eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:

a) fysiska personer, vilka voro
här i riket bosatta vid beskattningsårets
utgång, och oskifta dödsbon
efter personer, som vid dödsfallet
voro här i riket bosatta, med undantag
av dödsbon som vid taxering
till statlig inkomstskatt skola
behandlas såsom handelsbolag,
ävensom i 10§ 1 mom. lagen om
statlig inkomstskatt omförmälda
familjestiftelser:

a) fysiska personer, vilka var bosatta
här i riket vid beskattningsårets
utgång, och dödsbon efter
personer, som vid dödsfallet var
bosatta här i riket, med undantag
av dödsbon som vid taxering till
statlig inkomstskatt skall behandlas
såsom handelsbolag, samt sådana
familjestiftelser som avses i 10 a §
tredje stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt:

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859.

2 Senaste lydelse 1974: 859.

3 Senaste lydelse 1975: 1176.

SkU 1984/85:23

133

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här
i riket eller å utländsk ort;

b) föreningar och samfund, vilkas
medlemmar icke på grund av medlemskapet
äga del i föreningens eller
samfundets förmögenhet, sådan
juridisk person som förvaltar samfällighet
enligt lagen (1952:166) om
häradsallmänningar eller lagen
(1952: 167) om allmänningsskogar i
Norrland och Dalarna eller förvaltar
sockenallmänning, sockensamfälld
mark eller mark som av ålder
är samfälld o.dyl. enligt lagen
(1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter,
ävensom andra stiftelser
än familjestiftelser, samtliga
dock endast om och i den mån de
äro skyldiga erlägga skatt för inkomst: -

b) föreningar och samfund, vilkas
medlemmar inte på grund av medlemskapet
äger del i föreningens eller
samfundets förmögenhet, sådan
juridisk person som förvaltar samfällighet
enligt lagen (1952:166) om
häradsallmänningar eller lagen

(1952:167) om allmänningsskogar i
Norrland och Dalarna eller förvaltar
sockenallmänning, sockensamfälld
mark eller mark som av ålder
är samfälld o.d. enligt lagen
(1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter,
ävensom andra stiftelser
än familjestiftelser, samtliga
dock endast om och i den mån de är
skyldiga att erlägga skatt för inkomst
och om ej annat följer av
femte stycket:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i
riket eller å utländsk ort;

c) fysiska personer, vilka icke voro här i riket bosatta vid beskattningsårets
utgång, oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet icke voro
här i riket bosatta, samt utländska bolag:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång haft här i riket
nedlagd, till den del den icke utgjorts av svenska aktier eller andelar i
svensk aktiefond, dock att skattskyldighet föreligger för sådana aktier och
andelar, som äro nedlagda i rörelse här i riket.

För skattskyldiga, om vilka i 18 § förmäles, bestämmes skyldigheten att
erlägga skatt för förmögenhet efter de i samma paragraf meddelade föreskrifter.

Hypoteksföreningar och jordbrukets kreditkassor äro frikallade från
skattskyldighet för förmögenhet.

Utländska livförsäkringsanstalter äro frikallade från skattskyldighet för
förmögenhet, som hänför sig till här i riket bedriven försäkringsrörelse.

Allmänna pensionsfonden är fri- Skattskyldiga som avses i 7 § 4-kallad från skattskyldighet för för- 6 mom. lagen om statlig inkomst mögenhet.

skatt är frikallade från skattskyldig het

för förmögenhet. För förmögenhet
nedlagd i rörelse föreligger
skattefrihet dock endast om den
skattskyldige är frikallad från skattskyldighet
för inkomst av rörelsen.

10§4

Fysisk person, dödsbo, utländskt
bolag eller i 10§ 1 mom. lagen

4 Senaste lydelse 1980:1055.

Fysisk person, dödsbo, utländskt
bolag eller i 10 a § tredje stycket

SkU 1984/85:23

134

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

(1947:576) om statlig inkomstskatt lagen (1947:576) om statlig inangiven
familjestiftelse skall inte komstskatt angiven familjestiftelse

betala statlig förmögenhetsskatt, skall inte betala statlig förmögenom
den beskattningsbara förmo- hetsskatt, om den beskattningsbara

genheten inte överstiger 400000 förmögenheten inte överstiger

kronor. 400000 kronor.

Skatteplikt till statlig förmögenhetsskatt föreligger inte heller för juridisk
person som avses i 6§ 1 mom. b) denna lag om den beskattningsbara
förmögenheten inte överstiger 25 000 kronor.

11 §

1 morn.5 Statlig förmögenhets- 1 mom. Statlig förmögenhetsskatt
skall för fysisk person, skatt skall för fysisk person,

dödsbo, utländskt bolag samt i 10§ dödsbo, utländskt bolag samt i 10a

I mom. lagen (1947:576) om statlig § tredje stycket lagen (1947:576) om

inkomstskatt angiven familjestif- statlig inkomstskatt angiven famil telse

utgöra: jestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 600 000 kronor:
en och en halv procent av den del av den beskattningsbara förmögenheteri,
som överstiger 400000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger
600000 men inte 800000 kr.: 3000 kr. för 600000 kr. och 2% av återstoden; 800000

men inte 1800000 kr.: 7000 kr. för 800000 kr. och 2,5% av
återstoden;

1 800000 kr.: 32000 kr. för 1 800000 kr. och 3% av återstoden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången
vid 1986 års taxering.

5 Senaste lydelse 1982: 1190.

SkU 1984/85:23

135

22 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)'
dels att 24 och 28 §§ skall upphöra att gälla,

dels att 4 §, 22 § 1 morn., 25, 27, 29 och 33 §§, 42 § 1 och 3 morn., 42a §
1 morn., 69§ 2mom. samt 116j § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §2

Län indelas i lokala taxeringsdistrikt och särskilda taxeringsdistrikt.

Lokalt taxeringsdistrikt omfattar
kommun eller del av kommun. För
varje lokalt taxeringsdistrikt skall
finnas en lokal taxeringsnämnd
som, om inte annat följer
av tredje eller fjärde stycket, verkställer
taxering av fysiska personer,
dödsbon och familjestiftelser som
med tillämpning av bestämmelserna
om hemortskommun hör till distriktet.

Särskilt taxeringsdistrikt omfattar
kommun, del av kommun eller
flera kommuner. Kommun eller del
av kommun får ingå i två eller flera
särskilda taxeringsdistrikt. För varje
särskilt taxeringsdistrikt skall finnas
en särskild taxeringsnämnd.
Denna verkställer taxering
av fysiska personer, dödsbon
och familjestiftelser som med
tillämpning av bestämmelserna om
hemortskommun hör till distriktet,
om inkomstförhållandena är mera
invecklade eller om det är påkallat
med hänsyn till taxeringsarbetet.
Särskild taxeringsnämnd verkställer
också taxering av annan
skattskyldig än fysisk person,
dödsbo och familjestiftelse, dels till
statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt,
om den skattskyldige
med tillämpning av bestäm 1

Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av

24 § 3 mom. 1984: 360

lagens rubrik 1974:773.

2 Senaste lydelse 1984:360.

Lokalt taxeringsdistrikt omfattar
kommun eller del av kommun. För
varje lokalt taxeringsdistrikt skall
finnas en lokal taxeringsnämnd
som, om inte annat följer
av tredje eller fjärde stycket, verkställer
taxering av fysiska personer
och dödsbon som med tillämpning
av bestämmelserna om hemortskommun
hör till distriktet.

Särskilt taxeringsdistrikt omfattar
kommun, del av kommun eller
flera kommuner. Kommun eller del
av kommun får ingå i två eller flera
särskilda taxeringsdistrikt. För varje
särskilt taxeringsdistrikt skall finnas
en särskild taxeringsnämnd.
Denna verkställer taxering
av fysiska personer och dödsbon
som med tillämpning av bestämmelserna
om hemortskommun
hör till distriktet, om inkomstförhållandena
är mera invecklade eller
om det är påkallat med hänsyn till
taxeringsarbetet. Särskild taxeringsnämnd
verkställer också taxering
av annan skattskyldig än fysisk
person och dödsbo, om den skattskyldige
med tillämpning av bestämmelserna
om hemortskommun
hör till distriktet.

SkU 1984/85:23

136

Nuvarande lydelse

melserna om hemortskommun hör
till distriktet, dels till kommunal inkomstskatt
för inkomst, som med
tillämpning av bestämmelserna i
kommunalskattelagen (1928:370)
om beskattningsort är hänförlig till
distriktet.

Hela riket utgör ett gemensamt
taxeringsdistrikt. Idistriktet
verkställer gemensam
taxeringsnämnd taxering av
fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser,
som saknar hemortskommun
i riket. Sådan nämnd
verkställer också taxering av annan
skattskyldig än fysisk person,
dödsbo och familjestiftelse, dels till
statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt,
om den skattskyldige
saknar hemortskommun i riket,
dels till kommunal inkomstskatt,
om taxeringen skall ske för
gemensamt kommunalt ändamål.

Taxering för gemensamt kommunalt
ändamål anses ske för beskattning
i särskild kommun.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva
om indelning i taxeringsdistrikt och om taxeringsnämnds verksamhetsområde
med avvikelse från vad som eljest följer av denna paragraf.

22 §

I morn} Nedannämnda skattskyldiga äro, där ej annat följer av stadgandet
i 3 morn., skyldiga att utan anmaning till ledning för egen taxering
avlämna deklaration (självdeklaration), nämligen:

1) aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidig skadeförsäkringsanstalt
och aktiefond ävensom sådan stiftelse, fond eller inrättning
som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers
eller bestämda personers ekonomiska intressen,

2) annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor
under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,

3) fysisk person, vilkens bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor
under beskattningsåret uppgått, om han varit här i riket bosatt under hela
beskattningsåret och under denna tid icke erlagt sjömansskatt, till sammanlagt
minst 6000 kronor och eljest till sammanlagt minst 100 kronor,

4) fysisk eller juridisk person, vil- 4) fysisk eller juridisk person, vilkens
tillgångar av den art som kens tillgångar av den art som

anges i 3 § 1 mom. lagen (1947:577) anges i 3 § 1 mom. lagen (1947:577)

Föreslagen lydelse

Hela riket utgör ett gemensamt
taxeringsdistrikt. Idistriktet
verkställer gemensam
taxeringsnämnd taxering av
skattskyldiga som saknar hemortskommun
i riket. Taxering för gemensamt
kommunalt ändamål
anses ske för beskattning i särskild
kommun.

5 Senaste lydelse 1983:1091.

SkU 1984/85:23

137

Föreslagen lydelse

om statlig förmögenhetsskatt, vid
beskattningsårets utgång haft ett
värde överstigande 400000 kronor
eller, såvitt angår sådan juridisk
person som avses i 6§ 1 mom. b
nämnda lag, 25000 kronor,

5) skattskyldig, för vilken garantibelopp
för fastighet skall tas upp
såsom skattepliktig inkomst,

6) juridisk person för vilken underlag
för skogsvårdsavgift eller
statlig fastighetsskatt skall fastställas.

Vid bedömandet av fysisk eller juridisk persons deklarationsskyldighet
enligt punkterna 2) — 4) skall hänsyn icke tagas till sådan inkomst eller
förmögenhet, för vilken den fysiska eller juridiska personen icke är skattskyldig
enligt kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Har makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och
levt tillsammans under större delen därav, var för sig haft inkomst eller
förmögenhet, skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med
hänsyn till makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet.

Skall skattskyldig enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras för
förmögenhet, som tillhör barn eller annan, skall hänsyn därtill tagas vid
deklarationsskyldighetens bedömande.

Vid tillämpning av vad i första stycket vid 3) är stadgat, skall svensk
medborgare, som under beskattningsåret tillhört svensk beskickning hos
utländsk makt, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation
eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller
konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands,
anses ha varit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan persons
make samt barn under 18 år, om de har varit svenska medborgare och har
bott hos honom. Person, som under beskattningsåret tillhört främmande
makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens
eller konsulatets betjäning och som icke varit svensk medborgare, så ock
sådan persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare, om de har bott
hos honom och icke har varit svenska medborgare, anses däremot vid
tillämpningen av vad i första stycket vid 3) är stadgat icke ha varit här i
riket bosatta.

I fråga om deklarationsskyldighet för dödsbo efter skattskyldig, som har
avlidit under beskattningsåret, skall tillämpas vad som skulle ha gällt för
den avlidne.

25 §4

Allmän självdeklaration Självdeklaration skall
skall upptaga: uppta:

1) den skattskyldiges namn och postadress, hemortskommun, där sådan
finnes, och hemvist därstädes, personnummer samt nummer å för honom

Nuvarande lydelse

om statlig förmögenhetsskatt, vid
beskattningsårets utgång haft ett
värde överstigande 400000 kronor
eller, såvitt angår sådan juridisk
person som avses i 6§ 1 mom. b)
nämnda lag, 25 000 kronor, samt
5) fysisk eller juridisk person, för
vilken garantibelopp för fastighet
skall upptagas såsom skattepliktig
inkomst.

4 Lydelse enligt prop. 1984/85:18.

SkU 1984/85:23

138

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utfärdad skattsedel å preliminär skatt för året näst före taxeringsåret ävensom
beträffande utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk person
det land, där styrelsen haft sitt säte, samt beträffande skattskyldig,
som allenast under någon del av beskattningsåret varit i riket bosatt,
uppgift om den tid, han sålunda haft bostad härstädes,

2) alla förvärvskällor, beträffande vilka skattskyldighet för beskattningsåret
åligger den skattskyldige; och skall därvid i fråga om förvärvskälla, i
vilken skattepliktig fastighet ingått, särskilt angivas dels beskaffenheten av
den skattskyldiges innehav av fastigheten, dels fastighetens taxeringsvärde
året näst före taxeringsåret eller, om sådant värde det året icke varit
fastigheten åsatt, dess eljest antagliga värde vid taxeringsårets ingång, dels
ock, därest fastigheten icke ingått i förvärvskällan under hela beskattningsåret
eller fastigheten ingått däri endast till viss del, huru lång tid eller till
vilken del fastigheten sålunda ingått i förvärvskällan,

3) de intäkter och de avdrag, som äro att hänföra till varje förvärvskälla,
dock att ersättning, som enligt bestämmelserna i 37§ 1 mom. l.g) icke
behöver upptagas i kontrolluppgift, ej heller behöver upptagas i deklarationen
såsom intäkt,

4) de allmänna avdrag, som den skattskyldige yrkar få tillgodonjuta vid
taxeringen,

5) den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret,
ändå att förmögenheten icke uppgår till skattepliktigt belopp, dock
endast om och i den mån skattskyldighet för förmögenhet åligger honom,

6) beloppet av den preliminära skatt, som genom skatteavdrag erlagts för
året näst före taxeringsåret, ävensom

7) garantibelopp, dock för annan 7) garantibelopp,
skattskyldig än fysisk person,

dödsbo eller familjestiftelse endast
om beloppet skall tas upp som skattepliktig
inkomst i den skattskyldiges
hemortskommun,

8) om deklarationen avser fåmansföretag, delägares eller honom närstående
persons namn, personnummer och adress och i förekommande fall
aktie- eller andelsinnehav tillika med angivande av röstvärde, om olika
röstvärden förekomma, dock att uppgifter icke behöva lämnas för närstående
person, som ej uppburit ersättning från, träffat avtal eller haft
annat därmed jämförligt förhållande med företaget,

9) räntetillägg som skall beaktas vid fastställande av underlag för
tilläggsbelopp samt grunderna för beräkning av räntetillägget.

Allmän självdeklaration skall Självdeklaration skall därjämte
därjämte innehålla de uppgifter, innehålla de uppgifter, som för sär som

för särskilda fall föreskrivas i skilda fall föreskrivs i denna lag el denna

lag eller som erfordras för ler som erfordras för beräkning av

beräkning av pensionsgrundande pensionsgrundande inkomst enligt

inkomst enligt lagen om allmän för- lagen om allmän försäkring eller för

säkring eller för beräkning av fas- beräkning av skogsvårdsavgift en tighetsskatt

enligt lagen (1984:000) ligt lagen (1946:324) om skogs om

statlig fastighetsskatt. vårdsavgift eller fastighetsskatt en ligt

lagen (1984:000) om statlig
fastighetsskatt.

SkU 1984/85:23

139

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ha makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och
under detta år levt tillsammans, var för sig inkomst att taxera enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, skall vardera maken uppgiva huruvida
inkomst av förvärvskälla är A-inkomst eller B-inkomst enligt 9 § 3 mom.
nämnda lag. Vad nu sagts om makar skall i tillämpliga delar jämväl gälla i
fråga om skattskyldiga som avses i 65 § sista stycket kommunalskattelagen
(1928:370).

Har skattskyldig under beskattningsåret varit gift, skall han jämväl uppgiva
sådan boets eller andra makens inkomst och förmögenhet, över vilken
förvaltningen rättsligen tillkommit honom. Åligger skattskyldigheten andra
maken, skall uppgiften lämnas å särskild blankett. Då skattskyldig skall
taxeras för barns eller annans förmögenhet, skall uppgift lämnas jämväl om
sådan förmögenhet.

Belopp, som upptagas i självdeklaration, skola utföras i hela krontal, så
att överskjutande öretal bortfalla.

27 §5

Inländsk försäkringsanstalt, som Inländsk försäkringsanstalt, som

är skattskyldig för inkomst av för- är skattskyldig för inkomst av försäkringsrörelse,
skall i allmän säkringsrörelse, skall i självdekla självdeklaration

jämväl meddela ration jämväl meddela uppgift i de

uppgift i de avseenden, som omför- avseenden, som anges i 2 § 6 mom.

mälas i anvisningarna till 30 § kom- lagen (1947:576) om statlig in munalskattelagen.

Motsvarande komstskatt. Motsvarande gäller begäller
beträffande utländsk livför- träffande utländsk livförsäkringsan säkringsanstalt,

som här i riket dri- stalt, som här i riket drivit försäk vit

försäkringsrörelse. ringsrörelse.

Understödsförening, vilken enligt sina stadgar får meddela annan kapitalförsäkring
än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1000 kronor
för medlem, anses i denna lag som livförsäkringsanstalt i fråga om
verksamhet som är hänförlig till livförsäkring.

Utländsk skadeförsäkringsanstalt, som här i riket drivit försäkringsrörelse,
skall i allmän självdeklaration lämna uppgift å premieinkomsten här i
riket, fördelad å dels sjöförsäkring samt land- och lufttransportförsäkring,
dels annan försäkring, samt uppgift å den eller de kommuner, där sysslomannen
(generalagenten) haft kontor, ävensom, då flera kontor funnits,
uppgift å de vid varje kontor influtna premieinkomsterna, fördelade på
nämnda olika slag av försäkring.

29 §

Är skattskyldigs inkomst enligt Är skattskyldigs inkomst enligt
kommunalskattelagens bestämmel- kommunalskattelagens bestämmelser
om beskattningsort att hänföra ser om beskattningsort att hänföra

till mer än en kommun, skall i all- till mer än en kommun, skall i

män eller särskild självdek- självdeklaration lämnas de

larat ion lämnas de uppgifter, uppgifter, som erfordras för

som erfordras för tillämpning av be- tillämpning av bestämmelserna i

stämmelserna i 56—59§§ kommu- 56—59§§ kommunalskattelagen,

nalskattelagen.

5 Senaste lydelse 1974:773.

SkU 1984/85:23

140

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning i fall där
skattskyldigs inkomst jämlikt 60 § kommunalskattelagen skall fördelas å
olika administrativa områden inom samma kommun.

33 §6

Är stiftelse eller förening helt el- Är stiftelse eller förening helt eller
delvis frikallad från skattskyl- ler delvis frikallad från skattskyldighet,
skall i fall som nedan angi- dighet, skall i fall som nedan anges

vas särskild uppgift avlämnas rö- särskild uppgift avlämnas rörande

rande inkomst och förmögenhet, inkomst och förmögenhet, som inte

som icke i självdeklaration uppgi- i självdeklaration uppgivits till be vits

till beskattning. skattning.

Uppgiftsskyldighet, som i första stycket sägs, åligger

1) pensionsstiftelse som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m.m.,

2) personalstiftelse som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m.m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet,
sjukdom eller olycksfall,

3) stiftelse som har till huvudsakligt ändamål att under samverkan med
militär eller annan myndighet stärka rikets försvar,

4) stiftelse som har till huvudsakligt ändamål att, utan begränsning till
viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran
av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller
utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig
forskning,

5) förening, som är hänförlig un- 5) förening, som är hänförlig under
53 § I mom. första stycket e) åer 7§ 5 mom. lagen (1947:576) om

kommunalskattelagen, ävensom statlig inkomstskatt, ävensom

6) stiftelse och förening, som 6) förening och stiftelse, som

avses i 53§ 1 mom. andra stycket avses i 7§5 mom. nionde stycket

kommunalskattelagen eller 7§ and- och 6 mom. sjätte stycket lagen om

ra stycket lagen om statlig inkomst- statlig inkomstskatt.

skatt.

Uppgift avfattas å blankett enligt fastställt formulär. Blanketten eller
bilaga till denna skall upptaga inkomster och utgifter under räkenskapsår,
som gått till ända närmast före den 1 mars under taxeringsåret, samt
tillgångar och skulder vid nämnda räkenskapsårs början och slut, ävensom
upplysning om de omständigheter, vilka anses böra föranleda frikallelse
från skattskyldighet.

Uppgift avlämnas vaije år senast den 31 mars i den ordning som anges i
35 § i fråga om självdeklaration, där icke skattechefen på därom gjord
framställning medgivit befrielse för viss tid från nämnda skyldighet. Sådant
medgivande får, när omständigheterna det föranleda, återkallas. Över
beslut, som skattechefen meddelat enligt detta stycke, får talan icke föras.

Det åligger stiftelse eller förening, som i denna paragraf avses, att efter
anmaning meddela de ytterligare upplysningar, som kunna erfordras för
bedömandet av stiftelsens eller föreningens skattskyldighet.

6 Senaste lydelse 1977: 574.

SkU 1984/85:23

141

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

42 §

J morn.1 Har medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag
under hela eller större delen av beskattningsåret helt eller till övervägande
del till annan upplåtit honom i nämnda egenskap tillkommande
lägenhet, skall till ledning för medlemmens eller delägarens taxering varje
år av föreningen eller bolaget lämnas uppgift om beloppet av medlemmens
eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget och huru mycket
därav som utgör kapitaltillskott.

Bostadsförening och bostadsaktiebolag skall även lämna uppgift angående
värdet av varje medlems eller delägares andel i föreningens eller
bolagets behållna förmögenhet beräknat på sätt anges i punkt 2 andra
stycket av anvisningarna till 38 § kommunalskattelagen (1928:370).

Motsvarande gäller beträffande Motsvarande gäller beträffande
sådan ekonomisk förening eller så- sådan ekonomisk förening eller sådant
aktiebolag som enligt punkt 3 dant aktiebolag som enligt punkt 2

av anvisningarna till 24 § kommu- femte stycket av anvisningarna till

nalskattelagen likställes med bo- 38 § kommunalskattelagen likställs

stadsförening och bostadsaktiebo- med bostadsförening och bostadslag
vid inkomstbeskattningen. aktiebolag vid inkomstbeskattning en.

Uppgift om förmögenhetsvärde behöver inte lämnas om föreningen eller
bolaget saknar behållen förmögenhet. Skattechefen i det län där föreningen
eller bolaget har sitt säte får i andra fall medge befrielse från att lämna
uppgift om förmögenhetsvärde. Beslut som skattechefen meddelat enligt
detta stycke får inte överklagas.

3 morn.* En bostadsrättsförening skall varje år lämna följande uppgifter
om de överlåtelser av bostadsrätter under det föregående kalenderåret som
har anmälts till föreningen:

a) lägenhetens beteckning,

b) överlåtarens och förvärvarens namn samt personnummer, organisationsnummer
eller adress,

c) tidpunkten för överlåtelsen och köpeskillingens storlek samt tidpunkten
för överlåtarens förvärv och vederlaget vid förvärvet,

d) storleken av sådana kapitaltillskott som överlåtaren enligt punkt 2 c
av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen får räkna in i omkostnadsbeloppet,

e) bostadsrättens andel av innestående medel på inre reparationsfond
eller liknande fond vid förvärvs- respektive avyttringstidpunkten samt

f) om överlåtarens förvärv skett före år 1974, bostadsrättens andel av
föreningens behållna förmögenhet den 1 januari 1974 beräknad enligt punkt
2 c av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen.

Efter anmaning skall bostadsrättsföreningen lämna ytterligare upplysningar
som är av betydelse för beräkning av realisationsvinsten vid en
medlems avyttring av sin bostadsrätt.

Uppgiftsskyldighet enligt detta Uppgiftsskyldighet enligt detta
moment föreligger dock endast om moment föreligger dock endast om

bostadsrättsföreningen vid ingång- bostadsrättsföreningen vid ingång -

7 Senaste lydelse 1983: 1045.

s Senaste lydelse 1983: 1045.

SkU 1984/85:23

142

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

en av det beskattningsår som är i
fråga var av det slag som anges i
punkt 3 av anvisningarna till 24 §
kommunalskattelagen.

Vad i detta moment föreskrivs
om uppgiftsskyldighet gäller även
för annan ekonomisk förening än
bostadsrättsförening och för aktiebolag
om föreningen eller bolaget är
av det slag som anges i punkt 3 av
anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen.

en av det beskattningsår som är i
fråga var av det slag som anges i
punkt 2 femte stycket av anvisningarna
till38§ kommunalskattelagen.

I fråga om uppgifter enligt första stycket c) och e) gäller följande undantag
från uppgiftsskyldigheten. Avser överlåtelsen en bostadsrätt som har
förvärvats före den 1 juli 1982 behöver uppgift om köpeskillingen vid
förvärvet inte lämnas. Avser överlåtelsen en andel eller aktie som avses i
fjärde stycket behöver uppgift om köpeskillingen vid förvärvet inte lämnas
om förvärvet skett före den 1 januari 1984. Har en bostadsrätt eller en
andel eller aktie som nyss nämnts förvärvats före år 1974 behöver uppgift
inte lämnas om innestående medel på inre reparationsfond eller liknande
fond vid förvärvstidpunkten.

Det åligger förening eller bolag att, utöver vad som följer av 20§, sörja
för att erforderligt underlag för uppgiftslämnande enligt detta moment
bevaras.

42 a §

1 morn.9 Det åligger juridisk
person, som förvaltar samfällighet,
att till ledning vid inkomst- och förmögenhetstaxering
varje år utan
anmaning lämna uppgift enligt följande.
Sådan juridisk person som
avses i 53 § I mom. första stycket f)
kommunalskattelagen (1928:370)
skall lämna uppgift om utdelning till
delägare. Uppgiften skall även innehålla
upplysning i det avseende
som behövs för tillämpning av 2 §
sista stycket skogskontolagen
(1954:142). Annan juridisk person
skall lämna uppgift om delägares
andel av intäkter och kostnader i
samfälligheten. Uppgift behöver
dock icke lämnas, om delägares andel
av ränteintäkt understiger
100 kronor, och ej heller om andelen
av intäkt av annat slag understiger
100 kronor sedan därifrån av -

1 mom. Det åligger juridisk person,
sorn förvaltar samfällighet, att
till ledning vid inkomst- och förmögenhetstaxering
varje år utan anmaning
lämna uppgift enligt följande.
Sådan juridisk person som
avses i 6 { I mom. b lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
skall lämna uppgift om utdelning till
delägare. Uppgiften skall även innehålla
upplysning i det avseende
som behövs för tillämpning av 2§
sista stycket skogskontolagen
(1954:142). Annan juridisk person
skall lämna uppgift om delägares
andel av intäkter och kostnader i
samfälligheten. Uppgift behöver
dock icke lämnas, om delägares andel
av ränteintäkt understiger
100 kronor, och ej heller om andelen
av intäkt av annat slag understiger
100 kronor sedan därifrån av -

9 Senaste lydelse 1978:741.

SkU 1984/85:23

143

Nuvarande lydelse

dragits andelen av sådana kostnader
som är omedelbart avdragsgilla
vid taxeringen. Vidare skall annan
juridisk person än sådan som avses
i 6 § 1 mom. första stycket b) lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
lämna uppgift om delägares
andel i samfällighetens behållna
förmögenhet. Utgör samfälligheten
icke särskild taxeringsenhet, skall
vid beräkning av den behållna förmögenheten
värde av sådan samfälld
egendom som ingår i de delägande
fastigheternas taxeringsvärde
ej inräknas. Uppgift behöver
dock icke lämnas, om den del av
samfällighetens behållna förmögenhet
som belöper på fastighet understiger
2000 kronor.

Föreslagen lydelse

dragits andelen av sådana kostnader
som är omedelbart avdragsgilla
vid taxeringen. Vidare skall annan
juridisk persom än sådan som avses
i 6§ 1 mom. första stycket b lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
lämna uppgift om delägares
andel i samfällighetens behållna
förmögenhet. Utgör samfälligheten
icke särskild taxeringsenhet, skall
vid beräkning av den behållna förmögenheten
värde av sådan samfälld
egendom som ingår i de delägande
fastigheternas taxeringsvärde
ej inräknas. Uppgift behöver
dock icke lämnas, om den del av
samfällighetens behållna förmögenhet
som belöper på fastighet understiger
2000 kronor.

Uppgift skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär och avlämnas
senast den 31 januari under taxeringsåret i den ordning som gäller för
avlämnande av självdeklaration. Senast nämnda dag skall vidare till delägare
översändas ett exemplar av uppgiften eller denne eljest underrättas
om innehållet i uppgiften.

69 §

2 m o m. Skall i fråga om stiftelse 2 m o m. Skall i fråga om stiftelse

den statliga inkomstskatten beräknas
enligt 10 § I mom. lagen om
statlig inkomstskatt eller den statliga
förmögenhetsskatten beräknas
enligt 11 § 1 mom. lagen om statlig
förmögenhetsskatt, skall till stiftelsen
sändas underrättelse därom.

116 j

För fysisk person, dödsbo och familjestiftelse
prövas fråga om särskild
avgift, såvitt gäller taxeringsnämndens
beslut samt vid rättelse
av taxering enligt 72 a eller 72 b§,
av den lokala skattemyndigheten i
det fögderi där hemortskommunen
är belägen. Saknar en sådan skattskyldig
hemortskommun i riket
skall fråga om sådan avgift prövas
av den lokala skattemyndigheten i
Stockholms fögderi. För andra

den statliga förmögenhetsskatten
beräknas enligt 11 § 1 mom. lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,
skall till stiftelsen sändas underrättelse
därom.

§'°

Fråga om särskild avgift prövas,
såvitt gäller taxeringsnämndens beslut
samt vid rättelse av taxering
enligt 72 a eller 72 b §, av den lokala
skattemyndigheten i det fögderi där
hemortskommunen är belägen.
Saknar den skattskyldige hemortskommun
i riket skall fråga om sådan
avgift prövas av den lokala
skattemyndigheten i Stockholms
fögderi.

10 Senaste lydelse 1984: 360.

SkU 1984/85:23

144

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skattskyldiga än sorn angetts i första
meningen prövas fråga om särskild
avgift av den lokala skattemyndighet
som länsstyrelsen bestämmer.

Fråga om undanröjande enligt 1 löd § första stycket skall prövas av den
lokala skattemyndigheten om taxeringsnämnden har omprövat sitt taxeringsbeslut
på grundval av den inkomna självdeklarationen. I annat fall
skall frågan prövas av länsrätten. Fråga om nedsättning enligt 116 d § andra
stycket skall prövas av länsrätten.

Den lokala skattemyndigheten skall ompröva sitt beslut i fråga om
särskild avgift när taxeringsnämnden har ändrat sitt taxeringsbeslut. Omprövning
skall också ske om den skattskyldige begär det eller skäl annars
föreligger. Beslutet får dock inte omprövas av myndigheten om den skattskyldige
har anfört besvär över det och särskilda skäl för omprövning inte
föreligger. Den skattskyldige skall underrättas om möjligheten till omprövning.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1985 och tillämpas första gången
vid 1986 års taxering.

SkU 1984/85:23

145

23 Förslag till

Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

5 §

Innehavare av fastighet, som enligt
47 § kommunalskattelagen
(1928:370) jämställs med ägare eller
är skyldig att i ägarens ställe
betala skatt för garantibelopp för
fastigheten, skall i denna lag anses
som ägare.

Som ägare av fastighet skall i fall
som avses nedan anses

a) den som innehar fastighet med
fideikommissrätt eller i annat fall
utan vederlag besitter fastighet på
grund av testamentariskt förordnande: b)

den som innehar fastighet med
åborätt, tomträtt eller vattenfallsrätt,
innehavare av så kallad ofri
tomt i stad samt den som eljest innehar
fastighet med ständig eller
ärftlig besittningsrätt;

c) innehavare av skogsområde
som blivit av staten upplåtet till
kanalbolag eller till kommun eller
annan menighet;

d) innehavare av publikt boställe
eller på lön anslagen jord;

e) juridisk person, som förvaltar
samfällighet och som enligt 6 § I
mom. b lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt är skattskyldig för inkomst;
samt

f) nyttjanderättshavare till täktmark
som avses i 2 kap. 4 §, om
nyttjanderätten har förvärvats mot
engångsvederlag.

Såsom innehavare av publikt
boställe eller på lön anslagen jord
skall anses den tjänsteinnehavare
eller annan som författningsenligt
äger nyttja fastigheten eller tillgodonjuta
dess avkastning. Beträffande
sådant löneboställe som
avses i lagen (1970:939) om förvaltning
av kyrklig jord är vederbörande
pastorat att anse såsom innehavare.

10 Riksdagen 1984/85. 6sami Nr 23

Skl) 1984/85:23

146

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Skall avkastning utöver husbehovet
av skog på fastighet, som avses
under b eller d, författningsenligt
helt eller delvis tillkomma allmän
fond eller inrättning, är denna att
anse såsom fastighetens innehavare,
såvitt angår fastighetens skogsbruksvärde.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

SkU 1984/85:23

147

24 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 25 § uppbördslagen (1953: 272)' skall ha nedan
angivna lydelse.

Föreslagen lydelse
25 §2

Nuvarande lydelse

Vid debitering av preliminär
B-skatt med ledning av preliminär
taxering skall iakttas:
att egenavgifter uträknas med
ledning av bestämmelserna i lagen
(1981:691) om socialavgifter samt
att kommunal inkomstskatt

uträknas med ledning av den skattesats,
som för inkomståret gäller i
beskattningsorten; dock får regeringen
eller den myndighet regeringen
bestämmer, om det föreligger
särskilda omständigheter, förordna
att utdebitering i hemortskommunen
får läggas till grund vid
debitering av preliminär B-skatt för
fysisk person eller dödsbo även om
beskattningsorten är en annan.

Vid debitering av preliminär
B-skatt med ledning av preliminär
taxering skall iakttas:

att egenavgifter uträknas med
ledning av bestämmelserna i lagen
(1981:691) om socialavgifter samt
att kommunal inkomstskatt

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången i
fråga om preliminär skatt för år 1985.

1 Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

2 Senaste lydelse 1982:422.

SkU 1984/85:23

148

25 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:361) om ändring i uppbördslagen
(1953:272)

Härigenom föreskrivs att 22 § uppbördslagen (1953:272), i den lydelse
paragrafen har erhållit genom lagen (1984: 361) om ändring i nämnda lag,
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §

Lokal skattemyndighet beslutar i fråga om beräkning av preliminär
A-skatt samt debitering av preliminär B-skatt och slutlig, kvarstående och
tillkommande skatt. Lokal skattemyndighet fastställer också avgiftsunderlag
för egenavgifter.

Beslut som avses i första stycket Beslut som avses i första stycket
meddelas av den lokala skattemyn- meddelas av den lokala skattemyndigheten
i det fögderi där beskatt- digheten i det fögderi där hemorts ningsorten

är belägen. I fråga om kommunen är belägen. Om den

fysisk person, dödsbo eller famil- skattskyldige saknar hemortskom jestiftelse

beslutar dock lokala mun beslutar lokala skattemyndig skattemyndigheten

i det fögderi där heten i Stockholms fögderi,

hemortskommunen är belägen. Om
sådan skattskyldig saknar hemortskommun
beslutar lokala skattemyndigheten
i Stockholms fögderi.

Länsstyrelsen medverkar i debiteringsarbetet enligt föreskrifter som
meddelas av regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

SkU 1984/85:23

149

26 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 2§ lagen
(1968:430) om mervärdeskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 2 §

l.2 Verksamhet anses som yrkesmässig
när inkomsten därav utgör
skattepliktig intäkt av jordbruksfastighet,
av annan fastighet eller av
rörelse enligt kommunalskattelagen
(1928: 370). Som yrkesmässig verksamhet
räknas även omsättning av
vara från fastighet som avses i 24 §
2 eller 3 mom. kommunalskattelagen,
uthyrning enligt 2§ fjärde
stycket av sådan fastighet, upplåtelse
av avverkningsrätt och avyttring
av skogsprodukter i fall som
avses i punkt 4 tredje stycket av
anvisningarna till 35 § nämnda lag
samt annan verksamhet i vilken
varor eller tjänster omsätts under
rörelseliknande former.

1. Verksamhet anses som yrkesmässig
när inkomsten därav utgör
skattepliktig intäkt av jordbruksfastighet,
av annan fastighet eller av
rörelse enligt kommunalskattelagen
(1928:370). Som yrkesmässig verksamhet
räknas även omsättning av
vara från fastighet som avses i 24 §
2 mom. kommunalskattelagen eller
2§ 7 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt, uthyrning enligt
2 § fjärde stycket av sådan fastighet,
upplåtelse av avverkningsrätt
och avyttring av skogsprodukter
i fall som avses i punkt 4
tredje stycket av anvisningarna till
35 § kommunalskattelagen samt annan
verksamhet i vilken varor eller
tjänster omsätts under rörelseliknande
former.

Den som yrkesmässigt omsätter tjänst som avses i 10 § första stycket 2
eller 4 anses bedriva yrkesmässig byggnadsverksamhet. Sådan verksamhet
omfattar även tjänst som den skattskyldige utför eller låter utföra på
fastighet som för honom utgör lagertillgång i förvärvskällan rörelse enligt
kommunalskattelagen. Som lagertillgång i byggnadsverksamhet skall dock
enligt denna lag ej räknas fastighet som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen
och som av den skattskyldige stadigvarande brukas som bostad
eller för fritidsändamål.

Försäljning av inventarier, material, avfallsprodukter eller liknande
varor i verksamhet som icke medför skattskyldighet anses ej som yrkesmässig.
Som yrkesmässig anses dock försäkringsföretags omsättning av
vara som övertagits i samband med skadereglering och finansieringsföretags
omsättning av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget. Som
yrkesmässig anses alltid omsättning av vara som vid förvärvet eller införseln
har varit undantagen från skatteplikt enligt 8 § 1. Tillhandahållande av
kost åt personal anses som yrkesmässig verksamhet endast när det sker i

' Lagen omtryckt 1979:304.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 885.
2 Senaste lydelse 1982:449.

SkU 1984/85:23

150

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

serveringsrörelse. Skattskyldigs försäljning av personbil eller motorcykel
anses som yrkesmässig, endast om rätt till avdrag för ingående skatt som
hänför sig till den skattskyldiges förvärv av fordonet har förelegat.

Utgivning av program eller katalog för verksamhet som ej medför skattskyldighet
anses icke som yrkesmässig.

Utländsk företagare anses bedriva yrkesmässig verksamhet här i landet
även när han omsätter varor som han lagt i lager eller förvärvat inom eller
infört till landet för leverans efter montering, installation eller annan tjänst
eller inom landet tillhandahåller byggnadsentreprenad eller annan tjänst.

Föreligger skattskyldighet för utländsk företagare, som icke är bosatt
eller icke stadigvarande vistas här i landet eller, om fråga är om juridisk
person, icke har fast driftställe här i landet, skall företagaren företrädas av
en av länsstyrelsen godkänd representant. Sådan representant skall enligt
fullmakt av den utländske företagaren som ombud för företagaren svara för
redovisningen av skatt för den verksamhet som skattskyldigheten omfattar
och i övrigt företräda den utländske företagaren i frågor som gäller skatt
enligt denna lag. Länsstyrelsen kan kräva, att säkerhet skall ställas för
skattens betalning. Underlag för kontroll av skatteredovisningen skall
finnas tillgängligt hos representanten.

Verksamhet som staten eller kommun bedriver för att uteslutande tillgodose
eget behov räknas som yrkesmässig endast när den drives i bolagsform
eller liknande. Detta gäller även vid ekonomiskt samgående mellan
staten och kommun eller mellan kommuner för verksamhet som avser visst
gemensamt ändamål. Med kommun förstås även landstingskommun.

Bedriver staten, kommun eller kommuner var för sig eller gemensamt
verksamhet som icke uteslutande tillgodoser egna behov, räknas verksamheten,
när den ej drives i bolagsform eller liknande, som yrkesmässig till
den del den avser annat än egna behov. Som yrkesmässig verksamhet
anses alltid statens järnvägars befordran av varor, postverkets befordran
av varor i diligensrörelsen samt postverkets befordran av postpaket och
gruppkorsband. Som yrkesmässig verksamhet anses vidare alltid kommuns
omsättning av vara som avses i 8 § 4, transport i samband med
renhållning eller omhändertagande och förstöring av vara.

Om särskilda skäl föreligger kan regeringen förordna att statlig verksamhet,
som avser eget behov och som ej enligt sjunde eller åttonde stycket är
att anse som yrkesmässig, tills vidare skall anses utgöra yrkesmässig
verksamhet.

Verksamhet som medlem i sameby utför enligt rennäringslagen
(1971:437) för samebyns räkning anses ej som yrkesmässig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

SkU 1984/85:23

151

Proposition 1984/85:53

Det i proposition 1984/85:53 framlagda nu aktuella lagförslaget har
följande lydelse.

Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 20 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 §'

Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla
omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande
avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde (bruttointäkt),
som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret. Att
koncernbidrag, som inte utgör sådan omkostnad, ändå skall avräknas i
vissa fall och inräknas i bruttointäkt hos mottagaren framgår av 43 § 3
mom.

Avdrag får inte göras för:

kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar till
den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är skattefria enligt
19 §;

värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts
av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges
barn som ej fyllt 16 år;

ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans förvärvsverksamhet;svenska

allmänna skatter;
kapitalavbetalning på skuld;
avgift enligt 8 kap. studiestödslagen (1973:349);
avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;

avgift enligt lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt
byggande m. m.;
avgift enligt 99a § utlänningslagen (1980:376);
avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);
straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;
belopp, för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § uppbördslagen
(1953: 272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger på grund av
underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar;
avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;
kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering; -

1 Senaste lydelse 1984:497.

SkU 1984/85:23

152

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);
vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening
från fartyg;

avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter
om in- eller utförsel av varor;

lagringsavgift enligt lagen (1984:

000) om beredskapslagring av olja
och kol;

ränta på lånat kapital till den del räntan täcks av sådant statligt bidrag
som avses i punkt 7 av anvisningarna till 24 §;
kapitalförlust m. m. i vidare mån än som får ske enligt 36 §.

(Se vidare anvisningarna).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

SkU 1984/85:23

153

Proposition 1984/85:55

Det i proposition 1984/85:55 framlagda nu aktuella lagförslaget har
följande lydelse.

4 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 22 S I mom. taxeringslagen (1956:623)' skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslapen lydelse

22 5

I mom.' Nedannämnda skattskyldiga äro. där ej annat följer av stadgandet
i 3 morn., skyldiga att utan anmaning till ledning för egen taxering
avlämna deklaration {självdeklaration), nämligen:

1) aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidig skadeförsäkringsanstalt
och aktiefond ävensom sadan stiftelse, fond eller inrättning
som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers
eller bestämda personers ekonomiska intressen.

2) annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor
under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst l(K) kronor.

3) fysisk person, vilkens bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor
under beskattningsåret uppgått, om han varit här i riket bosatt under hela
beskattningsåret och under denna tid icke crlagt sjömansskatt, till sammanlagt
minst 6 (XK) kronor och eljest till sammanlagt minst 100 kronor.

4) fysisk eller juridisk person, vilkens tillgångar av den art som anges i
3 5 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, vid beskattningsårets
utgång haft ett värde överstigande 400 000 kronor eller, såvitt
angår sådan juridisk person som avses i 6 § I mom. b) nämnda lag. 25 000
kronor, samt

5) fysisk eller juridisk person, för vilken garantibelopp för fastighet skall
upptagas såsom skattepliktig inkomst.

Vid bedömandet av fysisk eller juridisk persons deklarationsskyldighet
enligt punkterna 2)—4) skall hänsyn icke tagas till sådan inkomst eller
förmögenhet, för vilken den fysiska eller juridiska personen icke är skattskyldig
enligt kommunalskattelagcn (1928: 370). lagen (1947: 576) om statlig
inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Skall skattskyldig enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras för
förmögenhet, som tillhör barn eller annan, skall hänsyn därtill tagas vid
deklarationsskyldighetens bedömande.

1 Lagen omtryckt 1971: 399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773.

- Senaste lydelse 1983: 1091.

SkU 1984/85:23

154

Nuvarande lydelse

Vid tillämpning av vad i första
stycket vid 3) är stadgat, skall
svensk medborgare, som under beskattningsåret
tillhört svensk beskickning
hos utländsk makt.
svensk permanent delegation hos
mellanstatlig organisation eller
lönat svenskt konsulat eller beskickningens,
delegationens eller
konsulatets betjäning och som på
grund av sin tjänst varit bosatt utomlands,
anses ha varit bosatt här i
riket. Detsamma skall gälla sådan
persons make samt barn under 18
år, om de har varit svenska medborgare
och har bott hos honom.
Person, som under beskattningsåret
tillhört främmande makts härvarande
beskickning eller lönade
konsulat eller beskickningens eller
konsulatets betjäning och som icke
varit svensk medborgare, .vr5 ock
sådan persons make, harn under 18
år och enskilda tjänare, om de har
hatt hos honom och icke har varit
svenska medborgare, anses däremot
vid tillämpningen av vad i
första stycket vid 3) är stadgat icke
ha varit här i riket bosatta.

Föreslagen lydelse

Vid tillämpning av vad i första
stycket vid 3) är stadgat, skall
svensk medborgare, som under beskattningsåret
tillhört svensk beskickning
hos utländsk makt.
svensk permanent delegation hos
mellanstatlig organisation eller
lönat svenskt konsulat eller beskickningens.
delegationens eller
konsulatets betjäning och som på
grund av sin tjänst varit bosatt utomlands.
anses ha varit bosatt här i
riket. Detsamma skall gälla sådan
persons make samt barn under 18
år, om de har varit svenskt! medborgare
och har bott hos honom.
En person, som under beskattningsåret
har tillhört främmande
makts beskickning eller lönade
konsulat hår i riket eller beskickningens
eller konsulatets betjäning,
som inte har varit svensk medborgare
och sorn inte var bosatt hår i
riket när han kom att tillhöra beskickningen
eller konsulatet eller
beskickningens eller konsulatets
betjäning, anses däremot vid tilllämpningen
av vad i första stycket
vid 3) är stadgat inte ha varit bosatt
här i riket. Detsamma skall gälla
sådan persons make, barn under 18
år och enskilda tjänare om de har
bott hos honom och inte har varit
svenska medborgare.

I fråga om deklarationsskyldighet för dödsbo efter skattskyldig, som har
avlidit under beskattningsåret, skall tillämpas vad som skulle ha gällt för
den avlidne.

Denna lag träder i kraft den I januari 1985 och tillämpas första gången
vid 1986 års taxering.

SkU 1984/85:23

155

Motionerna

1984/85:245 av Knut Wachtmeister m.fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
beträffande regler om avkastningskraven för den offentliga verksamheten,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om den kommunala
garantibeskattningen för fysiska personer i enlighet med vad som anförts i
motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt förslag om ett
slopande av förbudet att kvitta underskott i en kommun mot överskott i en
annan kommun vad gäller fysiska personer,

4. att riksdagen beslutar att skattesatsen för livförsäkringsbolag skall vara
37 %,

5. att riksdagen beslutar att skattesatsen för ideella föreningar, kyrkor och
allmännyttiga stiftelser skall vara 30 %.

1984/85:246 av Stig Josefson m.fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att den kommunala garantibeskattningen bibehålls
för fastigheter som ägs av juridiska personer,

2. att riksdagen beslutar att den begränsade beskattningsskyldigheten som
f. n. gäller för staten och kommunerna bör bibehållas fast nu inom ramen för
den statliga inkomstskatten och med skattesatsen 30 %,

3. att riksdagen beslutar att den statliga skattesatsen för sådana juridiska
personer som omnämnts i kommunalskattelagen 53 § 1 mom. första stycket d
och e skall vara 30 %.

1984/85:247 av Eric Hägelmark (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att
skattesatsen för livförsäkringsbolag sätts till 37 %,

2. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att
skattesatsen för sådana juridiska personer som omnämnts i KL 53 § 1 mom.
första stycket d och e sätts till 30%,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av förbudet
att kvitta ett inom en viss kommun uppkommet överskott mot underskott i
annan kommun för handelsbolag och enskilda firmor.

SkU 1984/85:23

156

Utskottet

Slopande av kommunaltaxeringen

Förslagen i proposition 70 innebär att den kommunala taxeringen avskaffas
för samtliga juridiska personer utom inhemska dödsbon. Staten och
kommunerna skattebefrias helt. För övriga juridiska personer är utgångspunkten
i förslaget att de skall erlägga statlig inkomstskatt i en omfattning
som innebär att någon förändring i det nuvarande totala skatteuttaget inte
uppkommer.

Propositionen grundar sig på riksdagens beslut våren 1984 att den
kommunala beskattningen av juridiska personer skall upphöra fr. o. m.
inkomståret 1985 (prop. 1983/84:133, FiU 39). Under 1984 uppbär kommunerna
inkomster som motsvarar endast en del av skatteunderlaget från de
juridiska personerna — de borgerliga kommunerna 40 % och de kyrkliga
kommunerna 80 % — medan landstingen inte får någon del av detta
skatteunderlag. Riksdagsbeslutet innebär bl. a. att kommunerna fr. o. m.
1985 får kompensation för den förlust som de gör på grund av att taxeringen
för de juridiska personerna undantogs från det kommunala skatteunderlaget.
I den nu aktuella propositionen anförs att en kommunal taxering av
juridiska personer mot denna bakgrund framstår som meningslös och att ett
avskaffande av denna taxering leder till administrativa och andra fördelar.
Samtidigt framhålls att den föreslagna reformen inte syftar till att ändra
skattebelastningen för de juridiska personerna inbördes eller jämfört med
andra skattskyldiga men att reformen ofrånkomligen innebär förändringar i
skatteunderlaget och därmed svårigheter vid fastställande av de nya skattesatserna
för den statliga inkomstskatten.

I de motioner som väckts med anledning av propositionen riktar motionärerna
erinringar mot att staten och kommunerna får vissa konkurrensfördelar
gentemot enskild näringsverksamhet samt mot att förslagen att slopa
garantibeskattningen och begränsningarna av rätten till underskottsavdrag
vid den kommunala taxeringen inte omfattar också enskilda personer.
Motionärerna har invändningar också mot vissa av de föreslagna procentsatserna
för den statliga inkomstskatten. Utskottet återkommer till dessa frågor
i det följande men vill redan nu konstatera att samtliga motionärer i princip
godtar förslaget att den kommunala taxeringen slopas för de juridiska
personerna.

Även Stig Josefson m. fl. (c) i motion 246 accepterar att den kommunala
taxeringen slopas. I motionen yrkas dock att garantibeskattningen bibehålls.
Motionärerna åberopar att kommunerna ofta gör stora åtaganden för
samhällsutbyggnaden i samband med industrilokaliseringar och anför att det
enligt deras mening är motiverat att det finns en kommunal inkomst för
denna typ av etableringar.

SkU 1984/85:23

157

Utskottet instämmer i att den kommunala taxeringen av juridiska person
bör slopas. Som framgår av den nyss lämnade redogörelsen för riksdagens
beslut i våras ingår de juridiska personernas taxering inte längre i det
kommunala skatteunderlaget. Detta innebär att denna taxering, som också
innefattar garantibeskattningen för de juridiska personernas fastigheter, i
fortsättningen saknar betydelse för kommunerna.

Yrkandet i motion 246 förutsätter alltså att det redan fattade beslutet
rörande de kommunalekonomiska frågorna rivs upp och att kompensationen
till kommunerna omprövas. Enligt utskottets uppfattning skulle det föra för
långt att i detta sammanhang ta upp dessa frågor. Kommunernas ekonomi
berörs inte av de förslag som läggs fram i den nu aktuella propositionen, som
företrädesvis har teknisk natur. Härtill kommer att en garantibeskattning i
nuvarande bemärkelse förutsätter att den kommunala taxeringen behålls
också för inkomsterna av förvärvskällan.

Med det anförda tillstyrker utskottet förslaget i propositionen att den
kommunala taxeringen för juridiska personer slopas och avstyrker motion
246 yrkande 1.

Staten och kommunerna

Staten och kommunerna är f. n. endast skyldiga att erlägga kommunal
inkomstskatt, och skatten utgår endast på inkomst av fastighet och rörelse.
Propositionen innebär som redan nämnts att staten och kommunerna
skattebefrias helt.

I motion 245 yrkar Knut Wachtmeister m. fl. (m) att det aktuella förslaget
beaktas i samband med fastställandet av avkastningskraven för den offentliga
verksamheten. Syftet med motionen är att förebygga att konkurrensförhållandena
snedvrids till nackdel för näringslivet i övrigt. I samma syfte yrkar
Stig Josefson m.fl. (c) i motion 246 att skattskyldigheten för stat och
kommun bibehålls och att skattesatsen fastställs till 30%.

Utskottet instämmer i syftet med motionerna. Den kommunala beskattningen
av de offentligrättsliga subjekten har visserligen — som anförs i
propositionen - endast utgjort ett instrument för att fördela medel till de
kommuner där den skattepliktiga verksamheten bedrivs och har totalt sett
inte tillfört det allmänna några medel. Att nu omvandla denna beskattning
till en statlig skatt skulle enligt utskottets uppfattning vara i stort sett
meningslöst, allra helst som kommunerna enligt grunderna för den aktuella
reformen skulle kunna väcka berättigade krav på full kompensation för
denna nya ekonomiska belastning. Som anförs i propositionen och i
motionerna kan förslaget emellertid medföra en viss konkurrensfördel
gentemot privat bedriven näringsverksamhet. Detta är enligt departementschefen
något som får beaktas vid fastställandet av avkastningskravet för
offentlig verksamhet. Enligt utskottets uppfattning bör regeringen noga
uppmärksamma effekterna av reglerna och mot bakgrund av kommande

SkU 1984/85:23

158

erfarenheter vidta de ytterligare åtgärder som kan visa sig erforderliga.
Eftersom även regeringen anser att snedvridande verkningar i möjligaste
mån bör förebyggas finner utskottet att någon särskild framställan från
riksdagen inte erfordras i denna fråga.

Med hänvisning till det anförda och till de administrativa skäl som
åberopas i propositionen tillstyrker utskottet propositionen i denna del och
avstyrker motionerna 245 yrkande 1 och 246 yrkande 2 i den mån de inte kan
anses tillgodosedda.

Fysiska personer

Förslaget i propositionen innebär ändringar bl. a. i fråga om förbudet att
kvitta ett underskott vid kommunaltaxeringen i en kommun mot inkomst i en
annan kommun. Nuvarande komplicerade regler i detta hänseende kommer
inte längre att gälla för juridiska personer. Som redan nämnts slopas också
garantibeskattningen för de juridiska personernas fastigheter.

I motion 245 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) och 247 av Eric Hägelmark
(fp) yrkas att riksdagen begär förslag från regeringen om att kvittningsförbudet
slopas även för fysiska personer så att inte olika regler kommer att gälla
exempelvis för näringsverksamhet i aktiebolagsform och i form av enskild
firma eller handelsbolag. I den förstnämnda motionen yrkas av samma
anledning att frågan om garantibeskattningen av fysiska personers fastigheter
utreds i syfte att på sikt avskaffa denna skatteform.

Som anförs i propositionen ligger de speciella problemen rörande taxeringen
av delägare i handelsbolag, gruvbolag och partrederier inom ramen för
1980 års företagsskattekommittés (B 1979:13) utredningsuppdrag. Utskottet
vill också erinra om att kommitténs modell till en s. k. staketmetod innebär
att frågan om kvittningsförbudet kan lösas på sätt som föreslås i motionerna
när det gäller näringsverksamhet som bedrivs av enskilda personer. Utskottet
finner att kommande ställningstaganden till kommitténs förslag inte bör
föregripas och avstyrker därför motion 245 yrkande 3 och motion 247
yrkande 3.

Vad härefter angår garantibeskattningen kan utskottet i likhet med
departementschefen och motionärerna i motion 245 konstatera att det
ursprungliga skälet för denna beskattning, vilket var att tillförsäkra kommunerna
ett stabilt skatteunderlag, bortfallit och att åtskilliga argument numera
kan anföras mot denna skatteform. Att helt slopa garantiskatten kräver
emellertid ingående överväganden, bl. a. med tanke på att den utgör ett led i
bostadsbeskattningen och beaktas vid utformningen av bostadssubventionerna.
Vad som aktualiserat motionerna är emellertid närmast att reglerna -om inte särskilda åtgärder vidtas — enligt motionärernas uppfattning
kommer att gynna näringsverksamhet som drivs av aktiebolag m. fl. i
förhållande till verksamhet i annan form. Utskottet vill med anledning härav
framhålla att garantibeskattningen, som är effektiv endast om garantibeloppet
överstiger nettointäkten av förvärvskällan, i allmänhet saknar betydelse

SkU 1984/85:23

159

för vanlig näringsverksamhet som går med överskott. Reglerna för olika
företagsformer skiljer sig enligt utskottets uppfattning från varandra i så
många andra mer väsentliga hänseenden, att den nu aktuella ändringen inte
kan antas komma att påverka valet av företagsform i nämnvärd omfattning.
Utskottet finner att det inte heller av andra skäl är motiverat att nu ta
ställning till frågan om slopande av garantibeskattningen för fysiska personer.
Med hänvisning också till att bostadskommittén (Bo 1982:02) och 1980
års företagsskattekommitté (B 1979:13) torde vara oförhindrade att ta upp
frågan om de finner detta lämpligt avstyrker utskottet motion 245 yrkande 2.

Skattesatserna

I propositionen föreslås en skattesats om 52 % för aktiebolag, ekonomiska
föreningar och familjestiftelser m. fl. och 40 % för övriga juridiska personer.
Enligt departementschefen innebär detta att skatteuttaget blir i stort sett
oförändrat. Här bortses då från staten och kommunerna, som enligt vad som
framgår av det föregående helt befrias från inkomstbeskattning.

I motionerna anförs att de föreslagna skattesatserna i vissa fall strider mot
målsättningen om ett i stort sett oförändrat totalt skatteuttag. Detta
föranleder Knut Wachtmeister m. fl. (m) och Eric Hägelmark (fp) att i
motionerna 245 resp. 247 yrka att skattesatsen för livförsäkringsbolag sätts
till 37 %. I dessa båda motioner och i motion 246 av Stig Josefson m. fl. (c)
yrkas av samma skäl att skattesatsen för kyrkor, allmännyttiga föreningar
och stiftelser bestäms till 30%.

Förslagen i propositionen skall bl. a. ses mot bakgrund av att garantibeskattningen
slopas och att förbudet vid den kommunala taxeringen mot
kvittning av underskott i en kommun mot inkomst i en annan kommun inte
längre får någon betydelse för de juridiska personerna.

Bortsett från dessa fördelar med reformen skulle en rent matematisk
omräkning av skattesatserna för livförsäkringsbolagen, som f. n. har en
statlig skattesats på 10% efter avdrag för kommunalskatt, leda till en ny
skattesats på 37 %. Som anförs i propositionen skall emellertid deras
nuvarande låga statliga beskattning ses mot bakgrund av att de beskattas i
försäkringstagarnas ställe och att skattesatsen på sin tid bestämdes så att den
motsvarade vad försäkringstagaren då skulle ha haft att erlägga om denne
varit skattskyldig. En motsvarande avvägning i dag skulle givetvis innebära
att skattesatsen uppräknades. Vad som anförs i motionerna utgör därför
enligt utskottets uppfattning inte tillräckliga skäl mot en höjning av det totala
skatteuttaget för livförsäkringsbolagen till 40 %. Utskottet tillstyrker således
propositionen i denna del och avstyrker motion 245 yrkande 4 och motion 247
yrkande 1.

Vissa institutioner, akademier och speciella stiftelser erlägger i dag endast
kommunal inkomstskatt för inkomst av fastighet. Andra allmännyttiga
föreningar och stiftelser m. m. beskattas statligt endast för inkomst av rörelse

SkU 1984/85:23

160

och kommunalt endast för inkomst av fastighet och rörelse. I viss utsträckning
undantas även sådana inkomster från beskattning, och de allmännyttiga
föreningarna är dessutom fr. o. m. 1985 års taxering berättigade till grundavdrag
med 15 000 kr.

Som departementschefen och motionärerna konstaterar skulle en strikt
omräkning av skattesatserna för skattskyldiga som är helt befriade från
statlig inkomstskatt leda till en skattesats på 30 %. Utskottet vill inte bestrida
att en uppräkning till 40 % i en del fall kan medföra en viss skattehöjning,
trots lättnaderna i form av slopad garantibeskattning och vidgade möjligheter
till underskottsavdrag. Det bör emellertid framhållas att flertalet inom de
nu ifrågavarande kategorierna inte betalar någon skatt alls och att de övriga
beskattas endast för vissa speciella inkomster. Frågan har alltså i allmänhet
en mycket begränsad betydelse. Mot bakgrund av de praktiska skäl som kan
åberopas för enhetliga skattesatser tillstyrker utskottet därför propositionen
och avstyrker motionerna i denna del.

Övriga frågor

Avsikten är att de nya bestämmelserna skall tillämpas fr. o. m. 1986 års
taxering. För skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har
påbörjats före den 1 januari 1985 skall dock äldre bestämmelser tillämpas.
Detta innebär att man får dubbla system vid 1986 års taxering, något som
innebär beklagliga olägenheter såväl för de skattskyldiga som för skattemyndigheterna.
Med hänsyn till svårigheterna att undvika att lagstiftningen
annars i enskilda fall kan medföra retroaktiva skatteskärpningar tillstyrker
utskottet propositionen i denna del. I sammanhanget bör emellertid framhållas
att nuvarande system skall tillämpas exempelvis för skattskyldiga som har
kalenderår som räkenskapsår men som är delägare i ett handelsbolag med
brutet räkenskapsår. Enligt vad utskottet erfarit har man inom regeringskansliet
uppmärksammat att information om reglerna bör lämnas så att man i
möjligaste mån kan undvika oväntade effekter.

Av övriga detaljer kan här nämnas vissa organisationsfrågor som tas upp i
propositionen. Att den kommunala taxeringen av juridiska personer avskaffas
medför enligt departementschefen att mellankommunala skatterätten
(MKSR) och det allmänna ombudet vid MKSR skulle förlora huvuddelen av
sina arbetsuppgifter om inte särskilda åtgärder vidtas. MKSR handlägger
bl. a. beskattningsfrågorna för i stort sett samtliga börsbolag och deras
dotterbolag och för ett stort antal andra mindre och medelstora företag. Den
tid som står till buds till i slutet av år 1986 innan besvär kommer att anföras
över den nya statliga taxeringen bör enligt departementschefen utnyttjas för
en grundligare översyn av MKSR:s ställning än vad som hittills varit möjligt.
Även i motion 245 berörs denna fråga, utan att något särskilt yrkande
framställs.

Med anledning av vad som anförs i propositionen och motionen vill

SkU 1984/85:23

161

utskottet understyka, att MKSR:s verksamhet hittills har haft väsentlig
betydelse för en enhetlig praxis i många svåra och betydelsefulla taxeringsfrågor,
och att det givetvis är av vikt att man i den kommande översynen noga
undersöker möjligheterna att i samlad form behålla den särskilda kompetens
som MKSR kunnat förvärva genom den nuvarande ordningen.

Mot de delar av proposition 70 som utskottet inte redan har behandlat har
utskottet inte något att erinra. De framlagda lagförslagen behöver dock
justeras på ett par punkter, bl. a. med hänsyn till vissa lagändringar som har
aktualiserats i andra sammanhang.

Det i propositionen framlagda förslaget angående kommunalskattelagen
(1928:370 — KL) berör bl. a. 20§. Förslaget bör i denna del justeras med
hänsyn till den senaste ändringen av lagrummet, SFS 1984:838, som träder i
kraft den 1 januari 1985.

20 § KL berörs även av proposition 53 som bl. a. innehåller ett förslag om
att en sådan lagringsavgift som enligt propositionen skall kunna utgå vid
försummelse av lagringsskyldighet i fråga om olja och kol inte skall vara
avdragsgill vid beskattningen. Propositionen behandlas i denna del i detta
betänkande och i övrigt av försvarsutskottet (FöU 1984/85:6).

Regeringens förslag rörande avdragsrätten för lagringsavgiften grundar sig
på riksdagens tidigare ställningstaganden i samma riktning rörande liknande
sanktionsavgifter. Under förutsättning att riksdagen i huvudsakliga delar
godtar proposition 53 i övrigt tillstyrker utskottet det nu aktuella förslaget.

De båda nu aktuella ändringarna i 20 § KL bör samordnas och genomföras
i form av en ändring i den nyss angivna lagen om ändring av detta lagrum
(SFS 1984:838).

22 § 1 mom. taxeringslagen (1956:623 - TL) har ändrats tidigare i höst på
förslag av utskottet (SkU 1984/85:7, SFS 1984:814) genom att en ny punkt 2
införts rörande deklarationsskyldigheten för ideella föreningar. Denna
ändring träder i kraft den 1 januari 1985 och bör - med viss justering -infogas i det förslag rörande samma lagrum som läggs fram i proposition 70
med ikraftträdande den 1 februari 1985.

Även i proposition 55 föreslås en ändring i 22 § lmom. TL. Denna
proposition, som gäller deklarationsskyldighet m. m. för lokalanställd personal
vid främmande makters beskickningar och lönade konsulat här i landet,
har utskottet i huvudsakliga delar tillstyrkt i sitt betänkande 15. I fråga om
det angivna lagrummet har utskottet dock föreslagit att den författningsmässiga
regleringen sker i det nu aktuella sammanhanget. Utskottet förordar att
också denna ändring infogas i det i proposition 70 framlagda förslaget.

De angivna ändringarna i 22 § 1 mom. TL bör föranleda att hänvisningarna
till olika punkter i detta lagrum från 10 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt (SIL) och 2§ lagen (1960:63) om förlustavdrag ändras.
Samtidigt bör hänvisningen från 10 § 5 mom. SIL till punkt 1 i 22 § 1 mom. TL
utgå. Bestämmelserna i SIL avser nämligen sådana tilläggsbelopp vid
taxeringen till statlig inkomstskatt som till följd av förslagen i proposition 70

11 Riksdagen 1984/85. 6 sami. Nr 23

SkU 1984/85:23

162

inte längre kommer i fråga för de familjestiftelser som anges i punkt 1 i 22 §
lmom. TL. Som framgår av utskottets hemställan erfordras särskilda
övergångsbestämmelser till de förstnämnda ändringarna, eftersom en avdragsrätt
för underskott eller förluster annars åtminstone teoretiskt skulle
kunna förloras retroaktivt.

Utskottet föreslår också en justering av förslaget i proposition 70 i fråga om
hänvisningen i 8 § SIL rörande de ideella föreningarna.

I sammanhanget tar utskottet upp en fråga som inte har något direkt
samband med de aktuella förslagen, nämligen behovet av att utvidga
tillämpningsområdet för lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor.
Enligt vad utskottet erfarit är det ett önskemål att riksskatteverket skall
kunna lämna förhandsbesked rörande tillämpningen av lagen (1982:1086)
om vinstdelningsskatt på samma sätt som i fråga om taxering till statlig och
kommunal inkomstskatt m.m. Utskottet föreslår att en sådan möjlighet
införs fr. o. m. den 1 januari 1985. Detta innebär att förhandsbesked kan
lämnas i frågor angående vinstdelningsskatt som aktualiseras redan vid 1985
års taxering. Samtidigt föreslår utskottet en justering som föranleds av att
garantibeskattningen slopas för juridiska personer.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande slopande av kommunaltaxeringen

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:246 yrkande 1 bifaller
proposition 1984/85:70 i denna del,

2. beträffande staten och kommunerna

a) att riksdagen med avslag på motion 1984/85:246 yrkande 2
bifaller propositionen i denna del,

b) att riksdagen avslår motion 1984/85:245 yrkande 1,

3. beträffande underskottsavdragen för fysiska personer

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:245 yrkande 3 och 1984/
85:247 yrkande 3,

4. beträffande garantibeskattningen för fysiska personer
att riksdagen avslår motion 1984/85:245 yrkande 2,

5. beträffande livförsäkringsbolagen

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:245 yrkande 4 och
1984/85:247 yrkande 1 bifaller propositionen i denna del,

6. beträffande allmännyttiga stiftelser, kyrkor och ideella föreningar
m.fl.

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:245 yrkande 5,
1984/85:246 yrkande 3 och 1984/85:247 yrkande 2 bifaller propositionen
i denna del,

7. beträffande övriga detaljfrågor

att riksdagen bifaller propositionerna 1984/85:53, 1984/85:55 och

SkU 1984/85:23

163

1984/85:70 i dessa delar med de ändringar och tillägg som utskottet
förordat,

8. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av propositionerna 1984/85:53,1984/
85:55 och 1984/85:70 och vad utskottet ovan anfört och hemställt
dels antar de vid proposition 1984/85:70 fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den
ändringen att 20 § utgår ur förslaget,

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med
den ändringen att 8§ erhåller följande såsom utskottets förslag
betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Ideell förening, som uppfyller villkoren
i 7 § 5 mom. fjärde stycket,
äger att från den taxerade inkomsten