Skatteutskottets betänkande

1984/85:23

om slopad kommunal taxering av juridiska personer (prop. 1984/ 85:70), m. m.

Sammanfattning

Som en följd av riksdagens beslut våren 1984 att den kommunala beskattningen av juridiska personer skall upphöra fr. o. m. inkomståret 1985 föreslås i proposition 1984/85:70 att taxeringen till kommunal inkomstskatt skall slopas för juridiska personer (utom inhemska dödsbon). Endast statlig inkomstskati kommer således i fråga. Samtidigt upphör garantibeskattningen av de juridiska personernas fastighelsinnehav.

Skattesatserna vid den statliga taxeringen höjs till en nivå som i stort sett motsvarar det nuvarande genomsnitfiiga kommunala och statiiga skatteuttaget. Skattesatsen föreslås bli 52% för bl. a. aktiebolag, ekonomiska föreningar och familjestiftelser samt 40 % för övriga juridiska personer.

De nya reglerna skall i princip tillämpas på beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1985 eller senare.

I sammanhanget behandlar utskottet vissa detaljfrågor som aktualiserats i andra sammanhang men som har beröring med de lagändringar som föreslås i den nu aktuella propositionen (jfr prop. 1984/85:8 och SkU 1984/85:7, prop. 1984/85:53 och FöU 1984/85:6 samt prop. 1984/85:55 och SkU 1984/85:15).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker de motioner som behandlas i detta sammanhang.

I de reservationer som har fogats till betänkandet ansluter reservantema sig till motionsvis framställda yrkanden rörande garantibeskattningen, underskottsavdragen för fysiska personer och skattesatserna för livförsäkringsbolagen, allmännyttiga stiftelser, kyrkor och föreningar m. fl.

Propositionerna

Proposition 1984/85:70

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1984/85:70 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskaltelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statiig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statiig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

4. lag om ändring i lagen (1960:63) om föriustavdrag,

5. lag om ändring i lagen (1982:336) om avdrag för utdelning på icke börsnoterade aktier,

1 Riksdagen 1984/85. ösaml. Nr23

SkU 1984/85:23

SkU 1984/85:23 2

6. lag om ändring i lagen (1969:630) om viss skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA),

7. lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning,

8. lag om ändring i lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

9. lag om ändring i lagen (1973:278) om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag lill Stiftelsen Bostadskooperalionens garantifond, m. m.,

10. lagom ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet, m. m.,

11. lag om ändring i skogskonlolagen (1954:142),

12. lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,

13. lag om ändring i lagen (1981:296) om eldsvådefonder,

14. lag om ändring i lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet,

15. lag om ändring i förordningen (1967:96) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till särskild nyanskaffningsfond, m. m.,

16. lag om ändring i förordningen (1954:40) om särskild investeringsfond Jör avyttrat fartyg m.m.,

17. lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt,

18. lag om ändring i förordningen (1933:395) om ersättningsskatt,

19. lag om ändring i lagen (1984:000) om statlig fastighetsskatt,

20. lag om ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,

21. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

22. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

23. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

24. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

25. lag om ändring i lagen (1984:361) om ändring i uppbördslagen
(1953:272),

26. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskall.

Innebörden av förslagen framgår av den inledningsvis lämnade sammanfattningen.

Proposition 1984/85:53

I proposition 1984/85:53 föreslås bl. a. en ny lag om beredskapslagring av olja och kol. Samtidigt föreslås vissa ändringar rörande sanktionssyslemet för vid försummelse av den lagringsskyldighel som redan nu finns i fråga om olja. Delta syslem skall gälla även i fråga om kol och bygger liksom tidigare på alt en avgift tas ul vid försummelser.

Enligl förslaget blir sanktionsavgiften inte avdragsgill vid beskattningen, något som föranleder ändring i 20 § kommunalskattelagen (1928:370). Propositionen har i denna del överlämnats till utskottet från försvarsutskol-

SkU 1984/85:23 3

tet för erforderlig samordning med det förslag om ändring i samma lagrum som läggs fram i proposition 1984/85:70. I övrigt behandlas förslagen i försvarsutskottets betänkande FöU 1984/85:6.

Proposition 1984/85:55

I proposition 1984/85:55 föreslås vissa ändringar rörande beskattning och folkbokföring av viss personal på främmande makters beskickningar och lönade konsulat. Förslagen har i huvudsakliga delar tillstyrkts i utskottets belänkande 1984/85:15. De följdändringar i 22 § taxeringslagen som läggs fram i propositionen behandlas emellertid i detta betänkande för att samordnas med det ändringsförslag rörande samma lagrum som läggs fram i proposition 1984/85:70.

Lagförslagen

Proposition 1984185:70 De i proposition 1984/85:70 framlagda lagförslagen har följande lydelse.

SkU 1984/85:23 4

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)' dels all 24 § 3 mom., 28§ 3 och 4mom., 29§ 2 och 3mom, 30§ 2 -6mom., 41 c§, 43§ 2 och 3mom., 46§ 5mom., 48§ I mom., 53 § 5mom., 64§ 2mom., 67§, punkt 4 av anvisningarna till 18§, punkt 6 av anvisningarna lill 20§, punkt 3 av anvisningarna till 24§, punkterna 7 och 8 av anvisningarna lill 28 §, punkterna 12 - 14 av anvisningarna till 29 §, anvisningarna lill 30 §, punkt 5 av anvisningarna lill 35 §, punkt 7 av anvisningarna till 38§, punkt 4 av anvisningarna till 39§, anvisningarna till 41c§, punkterna 2 och 3 av anvisningarna lill 43 §, punkterna 5 och 7 — 9 av anvisningarna lill 53 §, punkterna 1, 4 och 5 av anvisningarna lill 54 § samt anvisningarna till 58 § skall upphöra att gälla, dels att nuvarande 28 § 1 mom. skall betecknas 28 §,

' Senaste lydelse av 24 §3 mom. 1959:36 28 §3 mom. 1962:86

28 § 4 mom. 1957: 72

29 § 2 mom. 1984: 190

29 §3 mom. 1970:651

30 §2 mom. 1984:101 30 § 3 mom. 1982: 1087 30 § 4 mom. 1969:749 30 § 5 mom. 1982: 1087 30 §6 mom. 1969:749 41 c § 1977:243

43 §2 mom. 1979:612 43 §3 mom. 1979:612 46 § 5 mom. 1983: 1088 48 § I mom. 1977:572 53 §5 mom. 1974:994 64 §2 mom. 1933:394 punkt 4 av anvisningarna till 18 § 1969: 749 punkt 6 av anvisningarna till 20 § 1979: 1146 punkt 3 av anvisningarna till 24 § 1975: 259 punkt 7 av anvisningarna lill 28 § 1969:749 punkt 8 av anvisningarna lill 28 § 1957: 72 punkt 13 av anvisningarna lill 29 § 1984: 190 punkt 14 av anvisningarna till 29 § 1969:749 punkt I av anvisningarna till 30 § 1984: 101 punkt 2 av anvisningarna till 30 § 1984: 101 punkt 3 av anvisningarna till 30 § 1969:749 punkt 4 av anvisningarna till 30 § 1969:749 punkt 5 av anvisningarna till 30 § 1969: 749 punkt 5 av anvisningarna till 35 § 1974:810 punkt 7 av anvisningarna lill 38 § 1974:994 punkt 4 av anvisningarna till 39 § 1974:994 anvisningarna till 41 c § 1983: 123 punkt 2 av anvisningarna till 43 § 1979: 612 punkt 3 av anvisningarna till 43 § 1981:264 punkt 7 av anvisningarna till 53 § 1977:572 , punkt 8 av anvisningarna till 53 § 1977: 572 punkt 9 av anvisningarna lill 53 § 1977: 572 punkt I av anvisningarna lill 54 § 1984: 190 punkt 4 av anvisningarna till 54 § 1980:957 punkt 5 av anvisningarna lill 54 § 1979: 612 punkt 2 av anvisningarna till 58 § 1963: 303 punkt 2 a av anvisningarna till 58 § 1963: 303.

SkU 1984/85:23 5

dels att 1, 20 och 22§§, 24§ Imom., 25§ 3mom., den nya 28§, 29§ 1 mom., 35 § 1,3 och 3 a mom., 38 § 1 mom., 41a§, 45§, 46§ 1 mom., 47 §, 47a§, 50§ 2och 3mom., 53§ 1 - 3 mom., 54§, 57§ 1 och 3mom., 58§, 59§ I och 3mom., 66§, punkt 2 av anvisningarna till 19§, punkterna 3, 4 och 9 av anvisningarna till 22 §, punkterna 1 och 10 av anvisningarna till 24 §, punkterna 2a och 9 av anvisningarna lill 25 §, punkt I av anvisningarna till 28 §, punkterna 4, 5, 7 och 16 av anvisningarna till 29 §, punkt 2 av anvisningarna till 31 §, punkterna 2 a och 3 av anvisningarna till 36§, punkterna 2, 5 och 8 av anvisningarna till 38 §, punkterna 1 och 4 a av anvisningarna till 41 §, punkterna 1, 2 och 4 av anvisningarna till 41 a§, punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 54 §, anvisningarna till 60 § saml punkt 2 av anvisningarna lill 66 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels all i anvisningarna till 29 § skall införas en ny punkt, 10, av nedan angivna lydelse.

Med allmän kommunalskatt avses i denna lag kommunalskatt, landstingsskatt och församlingsskatt.

Allmän kommunalskall skall utgöras i förhållande till det anlal skallekronor och skalleören, som påföres en var skattskyldig enligt de i denna lag fastställda grunder, dock att skallen skall utgå i helt anlal kronor enligt vad i uppbördslagen (1953:272) stadgas.

Allmän kommunalskall skall utgöras av fysisk person och dödsbo i förhållande till del antal skattekronor och skatleören, som påförs en var skallskyldig enligl de i denna lag fastställda grunder, dock att skatten skall utgå i helt anlal kronor enligl vad i uppbördslagen (1953: 272) stadgas.

Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till allmän kommunalskatt stadgas i taxeringslagen (1956:623).

20 §

SkU 1984/85:23 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avdrag får inte göras för:

den skatlskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, såsom vad skatlskyldig ulgett som gåva eller som periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning lill person i sitt hushåll;

kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är skattefria enligt 19 §;

värdet av arbete, som i den skatlskyldiges förvärvsverksamhet ulförts av den skatiskyldige själv eller andre maken eller av den skatlskyldiges barn som ej fyllt 16 år;

ränta på den skatlskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans förvärvsverksamhet;

svenska allmänna skatter;

kapitalavbetalning på skuld;

avgift enligt 8 kap. studieslödslagen (1973:349);

avgift enligl lagen (1972:435) om överlastavgifl;

avgift enligl lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m.;

avgift enligt 99a§ utlänningslagen (1980: 376);

avgift enligl 26 § arbetstidslagen (1982:673);

skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandel mellan arbetsgivare och arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;

straffavgift enligt 8 kap. 7§ tredje stycket rättegångsbalken;

belopp, för vilket arbetsgivare är belalningsskyldig enligl 75 § uppbördslagen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger på grund av underlåtenhet all göra avdrag enligl lagen (1982:1006) om avdrags--och uppgiflsskyldighet beträffande vissa uppdragsersältningar;

avgift enligl lagen (1976: 206) om ielparkeringsavgifl;

överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);

vatlenföroreningsavgift enligl lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg;

ränta pä lånat kapital lill den del räntan läcks av sådant statligt bidrag som avses i punkt 7 av anvisningarna lill 24 §;

kapitalförlust m.m. i vidare män än som får ske enligt 36§.

(Se vidare anvisningarna.)

22 §"

Från bruttointäkten av jordbruksfastighet får avdrag göras för omkostnader, som äro alt hänföra lill driftkostnader.

Har sambruksförening med hänsyn till rörelsens resultat lämnat medlem eller annan lönetillägg eller annan sådan gotlgörelse, må föreningen njuta avdrag för nämnda gotlgörelse.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

"Senaste lydelse 1972:741

SkU 1984/85:23 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 §

I mom.'Till in läk t av annan I mom. Till in läk t av annan
fastighet skall, där ej annat föran- fastighet skall, där ej annat föran
ledes av vad nedan i andra stycket ledes av vad nedan i andra stycket
eller 2 eller 3 mom. stadgas, hänfö- eller 2 mom. stadgas, hänföras vad
ras vad av fastighet här i riket, som av fastighet här i riket, som taxerats
taxerats såsom annan fastighet, såsom annan fastighet, kommit
kommit ägaren till godo, såsom: ägaren till godo, såsom:

hyresvärdet av lägenhet, som ägaren använt för sin, sin familjs och sina personliga tjänares räkning;

hyra eller annan ersättning för fastighet eller del därav, som upplåtits till annan;

intäkt genom försäljning eller annat tillgodogörande av fastighetens als-ler eller naturtillgångar;

avgäld med mera dylikt, som influtit från fastigheten.

Har faslighet helt eller delvis an- Har fastighet hell eller delvis an-

vänts i ägarens egen rörelse, skall vänts i ägarens egen rörelse, skall intäkt genom nyttjande av fastighe- inläkt genom nyttjande av fastigheten lill den del, som sålunda an- len lill den del, som sålunda använts, räknas lill inläkt av rörelsen. vänts, räknas till intäkt av rörelsen. Att intäkt av fastighet, som ägts av försäkringsanstalt, även i annat fall än nyss sagts hänföres till intäkt av rörelse framgår av 30§ 2 mom.

Förmån av plantering eller trädgårdsland, som är att anse endast såsom tillbehör lill egen bostadslägenhet och som användes företrädesvis för ägarens personliga trevnad, skall tagas i beräkning vid bostadsvärdels bestämmande; och skall följaktligen, i den mån förmån av plantering eller trädgårdsland sålunda beaktats, avkastning av planteringen eller trädgårdslandet ej särskilt redovisas.

25 §

3 m o m. I fråga om fastighet, för 3 m o m. I fråga om fastighet, för
vilken intäkten skall beräknas en- vilken intäkten skall beräknas en
ligl 24 § 2 eller imom., får avdrag ligl 24 § 2mom., får avdrag inte gö-
inle göras för andra omkostnader ras för andra omkostnader än för
än för ränta på lånat kapital, som ränta på lånat kapital, som har ned
bar nedlagts i fastigheten, saml lagts i fastigheten, saml lomträlls-
tomträtlsavgäld eller liknande av- avgäld eller liknande avgäld.
gäld.

Utöver avdrag som i föregående stycke sägs får dock fysisk person, som blivit för året före taxeringsåret eller för taxeringsåret mantalsskriven på honom tillhörig fastighet, som avses i 24§ 2 mom., i fråga om nämnda fastighet göra ett extra avdrag med, för helt år räknat, I 500 kronor, dock högst med del belopp, som jämlikt sistnämnda lagrum skall tas upp som intäkt av fastigheten. Äger skattskyldig endast del av fastigheten, skall

' Senaste lydelse 1968:729. Senaste lydelse 1980: 1054.

SkU 1984/85:23 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avdraget i motsvarande mån nedsättas. Vad i detta stycke stadgas skall gälla jämväl beträffande dödsbo under förutsättning all någon delägare i boet blivit mantalsskriven på fastigheten.

Har fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24§ 2mom., delvis använts i ägarens rörelse, skall räntan och avgälden minskas med den del därav, som kan anses belöpa på den i rörelsen använda faslighels-delen.

(Se vidare anvisningarna.)

28 §'

Till intäkt av rörelse hänföres allt vad som av här i riket bedriven rörelse kommit rörelseidkaren tillgodo, såsom:

vad som i rörelsen influtit i penningar eller varor;

värdet av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor eller produkter, som förbrukats för rörelseidkarens, hans familjs eller övriga hushållsmedlemmars räkning eller för avlöning åt arbetspersonal, som icke tillhört rörelseidkarens hushåll, så ock av annan förmån, som i rörelsen kommit honom tillgodo.

Ersättning i form av royaity eller periodiskt utgående avgift för utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar är att anse såsom intäkt av rörelse, såvitt inte royaityn eller avgiften är av beskaffenhet att böra hänföras till intäkt av faslighet eller av tjänst.

Ersättning, som idkare av rörelse uppburit för upplåtelse av driften lill annan, räknas likaledes som intäkt av rörelse.

Sådan gotlgörelse för utgift eller kostnad, som arbetsgivare uppburit från pensions- eller personalstiftelse, räknas som intäkt av rörelse, om avdrag för avsättning till stiftelsen medgivits vid beräkning av nettointäkt av rörelse.

Vederlag, som arbetsgivare erhållit för all han övertagit ansvaret för pensionsutfästelse i samband med övertagande av rörelse, räknas som intäkt av rörelsen.

Redovisar arbetsgivare enligl lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. pensionsskuld under mbriken Avsatt lill pensioner i sin balansräkning, skall han enligl 30§ 2mom. taxeringslagen (1956:623), under den särskilda underrubriken Avdragsgilla pensionsåtaganden, redovisa vad som avser sådana pensionsåtaganden för vilkas tryggande avdragsrält föreligger enligt punkt 2 d jämfört med punkt 2 e av anvisningarna lill 29 § denna lag. Är vad som sålunda skall redovisas mindre än motsvarande belopp vid utgången av föregående beskattningsår, räknas skillnaden som intäkt av rörelse. Finns disponibla pensionsmedel vid utgången av beskattningsåret, får nyssnämnda intäkt dock beräknas lägst lill summan av avdragsgill avsättning under året till pensionsstiftelse och avdragsgill avgift under året för pensionsförsäkring - varvid dock beaktas endast avsättning eller avgift avseende pensionsåtaganden som redovisas under särskild undermbrik - samt en tiondel av disponibla pensionsmedel vid utgången av närmast föregående beskattningsår. Räknas disponibla pensionsmedel som intäkt enligt närmast föregående punkt, skall senare minskningar av vad som redovisas under särskild underrubrik motsvarande vad som sålunda tagits till beskattning icke räknas som intäkt.

' Senasle lydelse av förutvarande 28 § I mom. se 1984: 190.

Nuvarande lydelse

Upphör arbetsgivare med sin rörelse, räknas disponibla pensionsmedel som intäkt av rörelse det beskattningsår då rörelsen upphörde. Går arbetsgivare i likvidation eller skiftas dödsbo efter arbetsgivare, räknas disponibla pensionsmedel som intäkt för det beskattningsår då beslutet om likvidation fattades eller skiftet ägde rum. För fusion som avses i 3 mom. gäller vad somföre-skrives där och i 4mom.

Föreslagen lydelse

Upphör arbetsgivare med sin rörelse, räknas disponibla pensionsmedel som inläkt av rörelse del beskattningsår då rörelsen upphörde. Går arbetsgivare i likvidation eller skiftas dödsbo efter arbetsgivare, räknas disponibla pensionsmedel som intäkt för del beskattningsår då beslutet om likvidation fattades eller skiftet ägde rum.

Med disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för beskattningsårets ingång under särskild undermbrik jämle förmögenheten i pensionsstiftelse, som tryggar de pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik, vid beskattningsårets utgång minskal med arbetsgivarens pensionsreserv vid beskallningsåtets utgång för sådant pensionsåtagande i den mån det ej är tryggat genom pensionsförsäkring jämte vid sistnämnda tidpunkt kvarstående medel i stiftelsen för vilka avdrag vid avsättningen icke åtnjutits. Stiftelsens förmögenhet skall härvid beräknas enligt de grunder som gäller vid beräkning av stiftelses förmögenhet enligt lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Disponibla pensionsmedel skall dock icke upptagas lill högre belopp än som motsvarar vad som redovisas för beskattningsårets ingång under särskild underrubrik.

29 § / mom. Från bruttointäkten av rörelse får avdrag göras för allt, som är att anse som driftkostnad. Hit räknas, bland annat: hyra för annan tillhörig fastighet eller del därav, som använts i rörelsen;

kostnad för anskaffning av råämnen och varor till förädling, förbrukning eller försäljning i rörelsen; och skall - där vad sålunda har förädlats eller eljest kommit till användning har utgjorts av produkter eller råämnen från fastighet, som av den skallskyldige har ägts eller brukats, eller från annan av honom idkad rörelse, som är att anse som särskild förvärvskälla - värdet av samma produkter eller råämnen tas upp till det belopp, varmed de redovisas som intäkt av fastigheten eller av den särskilda förvärvskällan, samt — där moderbolag eller övertagandeförening har övertagit dessa råämnen eller varor från dotterbolag eller överlåtande förening vid

kostnad för anskaffning av råämnen och varor till förädling, förbrukning eller försäljning i rörelsen; och skall - där vad sålunda har förädlats eller eljest kommit till användning har utgjorts av produkter eller råämnen frän fastighet, som av den skatiskyldige har ägts eller brukats, eller från annan av honom idkad rörelse, som är all anse som särskild förvärvskälla - värdet av samma produkter eller råämnen las upp till det belopp, varmed de redovisas som inläkt av fasligheten eller av den särskilda förvärvskällan;

SkU 1984/85:23 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sådan fusion som avses i 28§ 3mom. - värdet av samma råämnen eller varor las upp tdl belopp, motsvarande det hos dotterbolaget eller den överlåtande föreningen i beskattningsavseende gällande värdet av dessa tillgångar vid fusionstillfället;

avlöningar, pensioner, periodiska understöd eller därmed jämförliga periodiska utbetalningar och andra kostnader för personal, som är eller varit anställd i rörelseri;

kostnad för reparation och underhäll av till driften hörande byggnader, markanläggningar, maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier o.d.;

värdeminskning på rörelseägaren tillhöriga maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier eller, i fall som anges i punkt 3 av anvisningarna, utgifter för anskaffande av tillgången;

värdeminskning på patenlräll och annan liknande rättighet;

värdeminskning på en byggnad, som är avsedd för användning i ägarens rörelse, eller, i fall som anges i punkt 7 av anvisningarna, utgifter för anskaffande av byggnaden;

värdeminskning på en markanläggning, som är avsedd för användning i ägarens rörelse, eller, i fall som anges i punkt 16 av anvisningarna, utgifter för anskaffande av anläggningen;

värdeminskning på nalurtillgångar, såsom gruvor, stenbrott o.d. genom deras tillgodogörande;

ränta på lånat kapital, som har nedlagts i rörelsen, och på gäld, som den skallskyldige har ådragit sig för sin utbildning för rörelsen;

kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för utövande av vetenskaplig, litterär, konstnäriig eller därmed jämföriig verksamhet;

speciella för rörelsen utgående skatter eller avgifter lill del allmänna;

föriust, som har uppstått i rörelsen, såvida inte förlusten är alt hänföra till kapilalföriusl eller är av sådan natur som avses i punkt 3 sjätte stycket av anvisningarna lill 41 §.

35 § / mom.* Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänförs

1) intäkt som skatlskyldig haft av annan förvärvskälla än förut har nämnts och som inte heller utgör inläkt av kapital,

2) sådan lolterivinst som inte är frikallad från beskattning enligl 19 §,

3) restituerade, avkortade eller 3) restituerade, avkortade eller
avskrivna egenavgifter enligl lagen avskrivna egenavgifter enligl lagen
(1981:691) om socialavgifter, som (1981:691) om socialavgifter, som
inte utgör inläkt av jordbruksfas- inte utgör intäkt av jordbruksfas
tighet eller rörelse, i den mån av- tighet eller rörelse, i den mån av
drag har medgetts för avgifterna, drag har medgetts för avgifterna

och

' Senaste lydelse 1983:1088.

4) vinst - i den omfattning som anges i 2-4 mom. - genom icke yrkesmässig avyttring (realisationsvinst).

4) restituerad, avkortad eller avskriven vinstdelningsskatt i den mån avdrag har medgetts för skatten, och

5) vinst - i den omfattning som anges i 2-4 mom. - genom icke yrkesmässig avyttring (realisationsvinst).

Har sådan fusion mellan aktiebolag eller föreningar ägt rum, som avses i 28§ 3mom., skall restituerad, avkortad eller avskriven skatt, som enligt vad ovan sagts skulle ha utgjort skattepliktig intäkt för dotterbolaget eller den överlåtande föreningen, utgöra skattepliktig intäkt för moderbolaget eller den övertagande föreningen. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning vid fusion mellan sparbanker enligt 78§ lagen (1955:416) om sparbanker samt då ett bankaktiebolags hela bankrörelse övertagils av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsbolag och beloppet i fråga icke uppgetts tdl beskattning hos del överlåtande bolaget.

3 mom.'" Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätl eller aktie är i sin helhet skattepliktig, om den skallskyldige innehaft egendomen mindre än två år. För vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelserna i 3 a mom.

Avyttrar skatlskyldig egendom som avses i delta moment och som den skatiskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligl detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, äger skallskyldig åtnjuta avdrag med 3000 kronor. Har den skatiskyldige under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 3000 kronor. I intet fall får dock skatlskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke minskat med avdragsgill del av föriust som nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra struklurrationalise-ring som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndig-

'" Senaste lydelse 1983: 1043.

het som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån hell eller delvis, om förelag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om detta senast den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsförsäljning som anges i 2§ första stycket I) lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, är - oavsett lidpunkten för förvärvet - endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tillämpning på egendom som avses i detta moment.

Överlåts aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländskt bolag till svenskt företag inom samma koncern, skall — där ej annat följer av nionde stycket — beskattning av realisationsvinst inte äga rum, om moderföretaget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom. I fall som nu avses skall den överlåtna aktien eller andelen anses förvärvad av det övertagande företaget vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad som gällt för det överlåtande företaget. Om överlåtelsen sker tdl utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från realisationsvinstbeskattningen. Bestämmelserna I detta stycke om beskattning av realisationsvinst till-lämpas även ifråga om avdrag för realisationsförlust. Avdrag för realisationsförlust får dock inte i något fall göras på grund av avyttring av aktier eller andelar till utländskt koncernföretag.

Har fastighet överiåtils på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring

Har faslighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring

Nuvarande lydelse

av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mol aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda all skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisationsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga tillgäng. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i 24 § 3mom., om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfarlsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligl de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mol aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Föreslagen lydelse

av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mol aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda all skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisationsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagels eller föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 §, om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fängeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mol aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obeskattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien överiåtils på den skattskyldige eller annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skatiskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom tvä år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåts pä den skattskyldige eller honom närslående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skallskyldige eller honom närslående person har ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skallskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke las lill beskattning på samma sätt som vid eflerlaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undanlag från delta stycke, om det kan antas att avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfte än all erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga fär talan inte föras.

SkU 1984/85:23 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avyttrar skatlskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig del ägs eller pä därmed jämförligt säll innehas - direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ell annat fåmansbolag, vari aktie - direkt eller genom förmedling av annan - ägs eller inom två år efter avyttringen vid något tillfälle kommer all ägas av den skatiskyldige eller honom närslående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skatiskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses den skatlskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag, som inom tvä år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen. Har överlåtelse av aktie i del förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen, ägt rum efter utgången av del beskattningsår då skallskyldighet för realisationsvinst enligt detta stycket uppkom får realisationsvinsten tas till beskattning på samma sätt som vid eflerlaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger motsvarande tillämpning i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt till aktie eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadslekniska skäl eller föreligger andra synneriiga skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undanlag från tillämpning av detta stycke.

Som närslående person räknas i delta moment föräldrar, far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling saml dödsbo vari den skallskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och ■ fosterbarn.

3 a mom." Realisationsvinst 3 a mom. Realisationsvinst vid

vid avyttring av en bostadsrätt be- avyttring av en bostadsrätt beskal-

skallas enligt bestämmelserna i det- tas enligl bestämmelserna i detta

ta moment om bostadsrättsföre- moment om bostadsrättsföreningen

ningen är av del slag som anges i är av del slag som anges i punkt 2

punkt J av anvisningarna till 24 §. femte stycket av anvisningarna lill

38 §.

Som skattepliktig realisationsvinst räknas: om bostadsrätten innehafts

mindre än 2 är ..................... . 100% av vinslen

2 år men mindre än 3 år ...... .. 75 % av vinslen

3 är men mindre än 4 år ...... .. 50% av vinsten

4 år eller mera ..................... . 25 % av vinsten

Bestämmelserna i 2 mom. tredje stycket och 4 mom. sista stycket tillämpas på motsvarande säll vid avyttring av en bostadsrätt.

Har en bostadsrätt avyttrats genom sådan tvångsförsäljning som anges i 2S lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, är - oavsett tidpunkten för förvärvet - endast 25 procent av vinsten skattepliktig orn det skäligen kan antas all avyttringen inte skulle ha ägt rum om tvång inte hade förelegat.

Senaste lydelse 1983: 1043.

Nuvarande lydelse

Vad som sägs om realisationsvinst vid avyttring av en bostadsrätt tillämpas även vid avyttring av andelar i andra svenska ekonomiska föreningar än bostadsrättsföreningar och aktier i svenska aktiebolag om föreningen eller bolaget är av del slag som anges i punkt 3 av anvisningarna lill 24 §.

Bedömningen av om en förening eller ett bolag är av del slag som anges i punkt 3 av anvisningarna lill 24 § görs på grundval av förhållandena vid ingången av del år dä avyttringen ägde rum.

Föreslagen lydelse

Vad som sägs om realisationsvinst vid avyttring av en bostadsrätt tillämpas även vid avyttring av andelar i andra svenska ekonomiska föreningar än bostadsrättsföreningar och aktier i svenska aktiebolag om föreningen eller bolaget är av det slag som anges i punkt 2 femte stycket av anvisningarna lill 38 §.

Bedömningen av om en förening eller ett bolag är av del slag som anges i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 § görs pä grundval av förhållandena vid ingången av det år då avyttringen ägde rum.

38 §

1 mom.'- Till intäkt av kapital räknas:

ränta å obligationer och å utlånade eller i bank eller annorstädes insatta medel,

utdelning å svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och ekonomiska föreningar saml å andelar i utländska bolag och aktiefonder, sä ock

intäkt genom överlåtelse av rätt till utdelning å aktier eller andelar, som nyss sagts, där ej aktierna eller andelarna samtidigt överlåtits,

allt såvitt intäkten inte är att hänföra till jordbruksfastighet, fastighet som avses i 24 § I mom. eller rörelse.

Till intäkt av kapital räknas även vad som i samband med ideell förenings upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till medlem utöver inbetald insats.

För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal förvärvat rätt till utdelning å svensk aktie eller å andel i svensk aktiefond eller ekonomisk förening eller i utländskt bolag eller utländsk aktiefond, skall såsom intäkt upplagas endast del belopp, varmed utdelningen eller, om förvärvaren i sin tur överiålit rätlen till utdelning, den därvid erhållna valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för rätlen till utdelning.

Såsom utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning utskiftats lill medlem utöver inbetald insats, dock att vid upplösning genom fusion, som i 28§ 3mom. andra stycket avses, såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhållit kontant eller eljest i annat än andelar i den överlagande föreningen.

'- Senaste Ivdelse 1984: 190.

Såsom utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald insats, dock att vid upplösning genom fusion, som avses i 2§ 4 mom. första siycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskait. såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhållit kontant eller eljest i annat än andelar i den överlagande föreningen.

SkU 1984/85:23 16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 a§''
Äger fastighet del i samfällighet Äger fastighet del i samfällighet
av annat slag än som avses i 53 § som avses i 53 § 2 mom., hänförs
1 mom. första stycket f), hänföres den fastigheten tillkommande ande
den fastigheten tillkommande ande- len av intäkter och kostnader i
len av intäkter och kostnader i verksamheten i samfällighelen till
verksamheten i samfällighelen till den förvärvskälla vari fastigheten
den förvärvskälla vari fastigheten ingår enligt de bestämmelser som
ingår enligt de bestämmelser som gäller för nämnda förvärvskälla,
gäller för nämnda förvärvskälla.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

45 §'" Vid beräkning av skaltskyldigs inkomst av jordbruksfastighet, av annan fastighet och av rörelse må, i den män fastighet ingått i förvärvskällan och garantibclopp för fastigheten skall enligl bestämmelserna i 47 § upptagas såsom skattepliktig inkomst för den skattskyldige, avdrag göras med belopp motsvarande garantibeloppel.

Oaktat garantibelopp för regle-ringssamfällighet tillhörig regleringsdamm upptagits såsom skattepliktig inkomst för samfällighelen, skall dock ägare av strömfall med skyldighet att bidraga till kostnaden för regleringsföretaget tillgodonjuta det i första stycket angivna, å regleringsdammen belöpande avdraget, i den mån detsamma motsvarar den på strömjal-let belöpande andelen av nämnda kostnad.

46 §

/ mom.' Uppkommer underskott vid beräkningen av inkomst av förvärvskälla får, med de undantag som anges i detta moment och med iakttagande av föreskriften i 74§, underskottet avräknas från den skallskyldiges inkomst från andra förvärvskällor i den mån underskottet och inkomsten enligt 56 - 59 §§ hänför sig till samma kommun.

Avdrag medges inte för

1) underskott av icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom eller av deltagande i lotteri,

2) underskott av fastighet eller rörelse i utlandet,

3) underskott som har uppkommit på grund av all avdrag enligl 45 § överstigit nettointäkten av förvärvskällan,

4) underskott i den mån hänsyn till del har tagits vid beräkning av sjömansskatt.

SkU 1984/85:23 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har avdrag gjorts enligt 1 § lagen (1966:172) om avdrag för avskrivning på skeppskontrakl m.m. och uppkommer underskott i förvärvskällan får den del av underskottet som svarar mot avdraget avräknas endast från inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse. Har avdrag gjorts för värdeminskning av skepp eller luftfartyg och överstiger avdraget för år räknat lOprocent av anskaffningsvärdet av skepp eller 15procent av anskaffningsvärdet av luftfartyg gäller samma begränsning av rätlen all avräkna underskott i fråga om den överskjutande delen av avdraget. För underskott som inte har kunnat utnyttjas föreligger rätt lill avdrag senast vid den taxering som sker sjätte kalenderåret efter del kalenderår då taxering skett för del beskattningsår då underskottet uppkom. Sådant avdrag fär dock inte överstiga det sammanlagda beloppet av inkomst av rederi-, luftfarts- och varvsrörelse sedan denna inkomst i förekommande fall minskats med annat underskoll som avses i detta stycke.

Vid tillämpning av tredje stycket anses koncernbidrag enligt 43 § 3 mom. som intäkt av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse endast om bidraget utgör avdragsgill omkostnad för givaren i rörelse av angivet slag.

Tredje stycket tillämpas inte i Tredje stycket tillämpas inte på

fråga om svenski aktiebolag vars fiskeskepp eller köpekontrakt som aktier noteras på börs eller är före- avser fiskeskepp, om den skallskyl-rnålför liknande notering eller i frå- dige har licens enligl förordningen ga om dotterföretag till sådant bo- (1978:517) om licens för yrkesfis-lag. Tredje siycket tillämpas inte käre eller är medlem i fiskelag som heller på fiskeskepp eller köpekon- har sådan licens, trakt som avser fiskeskepp, om den skatiskyldige har licens enligt förordningen (1978:517) om licens för yrkesfiskare eller är medlem i fiskelag som har sådan licens.

Föreligger synnnerliga skäl. får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medge undantag från tillämpning av tredje stycket. Bryter skatlskyldig mol villkor som har uppställts för medgivandel, skall taxering ske enligt tredje siycket pä samma säll som vid eflerlaxering för det beskattningsår som medgivandet avser.

All avdrag icke är medgivet för underskott soi7i uppkommit före eller i samband med vissa företagsöverlåtelser framgår av punkt 6 av anvisningarna lill2Ö§.

47§"'
För fastighet, som året före lax- För faslighet, som året före tax-

eringsåret varit skattepliktig, be- eringsärel varit skattepliktig, beräknas garantibelopp lill en och en räknas garantibclopp lill en och en

"■ Senasle lydelse 1980: 1054.

2 Riksdagen 1984/85. ösaml. Nr23

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

halv procent av fastighetens taxeringsvärde förstnämnda år. Garantibeloppet tas upp som skattepliktig inkomst för fastighetens ägare inom den kommun, där fastigheten är belägen. Som ägare anses även den, som innehar fastighet med fideikommissrätt eller i annat fall utan vederlag besitter fastighet på grund av testamentariskt förordnande.

Vad som i föregående stycke sägs om ägare skall iförekommande fall i stället gälla:

a) den, som innehar fastighet med åborätt, med tomträtt eller med vattenfallsrätt, innehavare av så kallad ofri tomt i stad samt den, som eljest innehar fastighet med ständig eller ärftlig besittningsrätt;

b) innehavare av skogsområde, som blivit av staten upplåtet lill kanalbolag eller till kommun eller annan menighet;

c) innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord;

d) juridisk person, som förvaltar
samfällighet och som enligt 53 §
Imom. första stycket f) är skatt-
skyldig för inkomst; saml

e) nytijanderättshavare lill täkt
mark som avses i 2 kap. 4 § faslig-
hetstaxeringslagen (1979:1152). om
nytijanderätten har förvärvats mot
engångsvederlag.

Såsom Innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord skall anses den tjänsteinnehavare eller annan, som författningsenligt äger nyttja fastigheten eller tillgodonjuta dess avkastning. Beträffande sådant löneboställe som avses i lagen (1970:939) omjorvali-ning av kyrklig jord är vederbörande pastorat att anse såsom innehavare.

Skall avkastning utöver husbehovet av skog å fastighet, som under a) eller c) omförmäles. Jorfatt-ningsenllgt helt eller delvis tillkomma allmän fond eller inrättning, är denna att anse såsom fastighetens

Föreslagen lydelse

halv procent av fastighetens taxeringsvärde förstnämnda år. Garantibeloppet tas upp som skattepliktig inkomst inom den kommun, där fastigheten är belägen, för fastighetens ägare eller för den som enligt 1 kap. 5§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare. Den som innehar fastighet med åborätt eller eljest med ständig eller ärftlig besittningsrätt och på grund av denna sin rätt inte äger utöver husbehovet idlgodogöra sig avkastning av skog på fastigheten påförs dock inte något garantibelopp på det i taxeringsvärdet ingående skogsbruksvärdet.

SkU 1984/85:23 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

innehavare, såvitt angår fastighetens skogsbruksvärde.

Där beträffande fastighet, som innehaves med åborätt eller eljest med ständig eller ärftlig besittningsrätt, innehavaren på grund av denna sin rätt icke äger utöver husbehovet tillgodogöra sig avkastning av skog å fastigheten, skall garantibeloppet för honom icke beräknas å det i taxeringsvärdet ingående skogsbruksvärdet.

Garantibelopp beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre lid än 12 månader eller har fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret, skall garantibeloppel jämkas med hänsyn härtill.

(Se vidare anvisningarna.)

47a§"

Sammanlagda beloppet av den inkomst från en eller flera förvärvskällor, vilken är skaltepliklig i en kommun, med avdrag i förekommande fall som avses i 46 och 46 a§§, samt av i 47 § omförmält garantibclopp utgör skattskyldigs inom kommunen taxerade inkomst.

Den taxerade inkomsten avrun- Den taxerade inkomsten avrun-

das nedåt, för skatlskyldig som das nedåt lill helt hundratal kronor. avses i 10§ 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt lill helt hundratal kronor och för annan skattskyldig tdl helt tiotal kronor.

50 §

2 mom. "* För fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret, utgöres såvitt angår hemortskommunen den beskattningsbara inkomsten av den laxerade inkomsten minskad med kommunalt grundavdrag. Den beskattningsbara inkomsten skall angivas i helt hundratal kronor, sä all överskjutande belopp, som icke uppgår till helt hundratal kronor, bortfaller.

Finnes skaltskyldigs skalteförmåga under beskattningsåret hava varit väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom, underhåll av andra närstående än barn, för vilka den skatiskyldige ägt lillgodonjula allmänt barnbidrag, eller annan därmed jämförlig omständighet, må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni -året näst efter taxeringsåret, länsrättens beprövande den skatlskyldiges laxerade inkomst minskas, förutom med kommunalt grundavdrag, med ytterligare ett efter omständigheterna avpassat belopp, dock högst 10000 kronor. Har skall-

Senaste lydelse 1981:999. I" Senaste lydelse 1979: 169.

SkU 1984/85:23 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skyldig på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt åtnjutit avdrag för nedsatt skatteförmåga, skall avdrag, som avses i detta stycke, minskas med det belopp, varmed jämkning medgivits.

Om skallskyldigs inkomst, efter avdrag av därå belöpande skall, på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan därmed jämförlig omständighet understigit vad han kan anses hava behövt lill underhåll för sig själv och för make och oförsörjda barn (existensminimum) är den skallskyldige berättigad till avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Även skattskyldig, vars inkomst lill icke obetydlig del utgjorts av. folkpension, är - om särskilda omständigheter icke föranleda annat - berättigad till avdrag för nedsatt skalleförmåga.

Vad i andra stycket sägs angående lid och ordning för särskild framställning om avdrag samt angående minskning av avdraget med belopp, varmed jämkning erhållits vid beräkning av sjömansskatt, skall äga motsvarande tillämpning i fråga om avdrag enligt tredje och fjärde styckena.

Vad härefter återstår avrundas nedåt lill helt hundratal kronor och utgör för skatlskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

För ideell förening, som äger rätt lill grundavdrag enligt 48 § 1 mom., utgöres såvitt angår hemortskommunen den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med kommunall grundavdrag.

3 mom.'' För skatlskyldig, som i 2mom. avses, såvitt angår annan kommun än hemortskommunen, utgör den laxerade inkomsten tillika beskattningsbar inkomst, utom i fall varom nedan i andra stycket förmäles.

Kan kommunalt grundavdrag helt eller delvis icke utnyttjas i hemorls-. kommunen och har laxerad inkomst påförts den skallskyldige i annan komn-tun, skall bristen avräknas från sistnämnda inkomst. Därvid skola i förekommande fall bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 46 § äga motsvarande tillämpning. Vad efter dylik avräkning återstår utgör för den skallskyldige beskattningsbar inkomst i kommunen.

För annan skatlskyldig än som i 2 mom. avses utgör den laxerade inkomsten tillika beskattningsbar inkomst.

Beskattningsbar inkomst skall Den beskattningsbara inkomsten

för fysisk person, oskift dödsbo och avrundas nedåt till helt hundratal familjestiftelse, varom förmäles i kronor. 10§ Imom. lagen om statlig inkomstskatt, angivas i hela hundratal kronor, så att överskjutaiide belopp, som icke uppgår till helt hundratal kronor, bortfaller.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

Senaste lydelse 1970: 162.

SkU 1984/85:23 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

53 §

/ mom.° Skyldighet all erlägga skatt för inkomst åligger så framl ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom för all inkomst, som förvärvats

här i riket eller å utländsk ort för- inom eller uiom riket; samt värvats; samt

för lid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen faslighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmän, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den män inkomsten uppburils härifrän och förvärvals genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 7500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än Ijänste-pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om ersättning ät smittbärare saml enligl annan lag eller författning, som utgått lill någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersällning lill sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligl lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligl lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomslbidrag enligl studieslödslagen (1973: 349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligl lagen (1981:691) om socialavgifter samt - i den mån avdrag har medgetts för avgifterna - restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter;

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av faslighet eller rörelse här i riket eller tillbehör lill sådan fastighet eller rörelse och av egendom som avses i 35 § 3 a mom. och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ell hus här i riket; saml

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av aktier och andelar i sådana svenska förelag som avses i punkt 4a av anvisningarna till 41 §, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmasl föregått del år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;

" Serraste lydelse 1984:353.

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar saml uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; saml

för inkomst av rörelse, som ej härflutil av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikations-verk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och and
ra menigheter ävensom hushåll
ningssällskap med stadgar som
fastställts av regeringen eller myn
dighet som regeringen bestämmer:

för inkomst av faslighet och av rörelse;

d) akademier, allmänna under
visningsverk, sådana sammanslut
ningar av studerande vid rikels uni
versitet och högskolor i vilka de
studerande enligl gällande stadgar
är skyldiga att vara medlemmar,
samarbetsorgan för sådana sam
manslutningar med ändamål att
fullgöra uppgifter som enligt
nämnda stadgar ankommer på
sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond som avses iförordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understödsföreningar som inte bedriver tdl livförsäkring hänföriig verksamhet, pensionsstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.. personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligl avtal mellan organisationer av arbetsgivare och ar-

b) dödsbo:

för all inkomst som förvärvals inotn eller utom riket.

SkU 1984/85:23 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

belstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder tdl förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd tillföljd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,

Allmänna pensionsfonden, All
männa sjukförsäkringsfonden,
Alva och Gunnar Myrdals stiftelse,
Apotekarsocietetens stiftelse för
främjande av farmacins ulveckling
m.m.. Bokbranschens Finansie
ringsinstitut Aktiebolag, Bryggeri
stiftelsen, Dag Hammarskjölds
minnesfond. Fonden för industriellt
utvecklingsarbete, Fonden för in
dustriellt samarbete med u-länder.
Fonden för svenski-norskt industri
ellt samarbete, handelsprocedurrå-
det. Järnkontoret och SIS — Stan
dardiseringskommissionen i Sveri
ge, så länge kontorets respektive
kommissionens vinstmedel an
vänds lill allmänt nyttiga ändamål
och utdelning inte lämnas tilTdel
ägare eller medlemmar, Nobelstif
telsen, Norrland.sfonden, Stiftelsen
Industricentra, Stiftelsen Industri
ellt utvecklingscentrum i övre Norr
land, Stiftelsen Institutet för Före
tagsutveckling, Stiftelsen Lands
tingens fond för teknikupphandling
och produktutveckling. Stiftelsen
för produktutvecklingscentrum i
Göteborg, Stiftelsen Produktut
vecklingscentrum i Östergötland,
Stiftelsen för samverkan mellan
Lunds universitet och näringslivet
- SUN, Stiftelsen Sveriges tek
nisk-vetenskapliga attachéverk-
samhei. Svenska bibelsällskapets
bibelfond. Svenska Penninglotte
riet Aktiebolag, Svenska skeppshy-
potekskassan. Svenska UNICEF-
kommittén, Sveriges exportråd,
Sveriges turistråd. Aktiebolaget

SkU 1984/85:23 24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Tipstjänst och Aktiebolaget Trav och Galopp: för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar
vilkas verksamhet ej bedrives
vinstsyfte, barmhärtighetsinrätt
ningar, stiftelser som hava till hu
vudsakligt ändamål att under sam
verkan med militär eller annan
myndighet stärka rikels försvar el
ler att, utan begränsning lill viss
familj, vissa familjer eller bestäm
da personer, främja vård och upp
fostran av barn eller lämna under
stöd för beredande av undervisning
eller utbildning eller utöva hjälp
verksamhet bland behövande eller
främja vetenskaplig forskning,
ävensom ideella föreningar som
uppfylla i punkt 9 av anvisningarna
angivna villkor:

för inkomst av faslighet och av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana
bolag, som enligt särskild författ
ning äro skyldiga att avstå sin
vinst, ekonomiska föreningar, sa
mebyar, samfund, stiftelser, under
stödsföreningar, som bedriva till
livförsäkring hänföriig verksamhet,
verk, inrättningar och andra in
ländska juridiska personer, dock
såvitt gäller sådana juridiska per
soner som enligt författning eller
på därmed jämförligt sätt bildats
för alt förvalta samfällighet endast
om samfällighelen har taxerats så
som särskild taxeringsenhet och
avser marksamfällighet eller reg-
leringssamfällighet, samtliga här
under f) avsedda bolag, verk och
andra juridiska personer i den mån
de ej inbegripas underpunkterna d)
och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse och av egendom som avses i 35 § 3 a mom. och som innefattar nyttjanderätt tdl ett hus eller del av ett hus här i riket.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

2 mom." Van/(gö handelsbolag,
kommanditbolag, enkla bolag, re
derier och juridiska personer, som
enligt författning eller på därmed
jämförligt sätt bildats för all förval
ta annan samfällighet än sådan som
avses i Imom. första stycket f),
taxeras icke, ulan hänföres deras
inkomst lill de särskilda delägarnas
inkomst med belopp, som för en
var motsvarar hans andel av bola
gels, rederiets eller samfällighelens
inkomst. Ej heller skall så kallat
gruvbolag taxeras, utan skola dess
delägare taxeras en var för den in
komst, han åtnjutit av bolagels
verksamhet.

Vad i föregående stycke sägs skall i tillämpning betiäffande garantibelopp

3 mom. Avlider skatlskyldig,
skall för det beskattningsår, då
dödsfallet inträffade, oskift dödsbo
efter honom taxeras såväl för in
komst, vilken den avlidne haft, som
för inkomst, vilken ingått lill döds-

2 mom. Inkomst hos vanliga
handelsbolag, kommanditbolag,
enkla bolag, rederier och juridiska
personer, som enligl författning el
ler på därmed jämförligt sätt bildats
för alt förvalta annan samfällighet
än sådan som har taxerats såsom
särskild taxeringsenhet och avser
marksamfällighet eller reglerings-
samfällighet, hänförs lill de särskil
da delägarnas inkomst med belopp,
som för en var motsvarar hans an
del av bolagels, rederiets eller sam
fällighelens inkomst. Delägare i
s.k. gmvbolag laxeras för den in
komst han åtnjutit av bolagels verk
samhet.

förekommande fall äga motsvarande för fastighet.

3 mom,. Avlider skallskyldig,
skall för del beskattningsår, då
dödsfallet inträffade, dödsboet ef
ter honom taxeras såväl för in
komst, vilken den avlidne haft, som
för inkomst, vilken ingått till döds-

För senare beskattningsår än det, då dödsfallet inträffade, taxeras oskiftat dödsbo, om den avlidne vid sdt frånfälle var bosatt här i riket, som inländsk juridisk person och i annat fall som här i riket icke hemmahörande juridisk person.

För senare beskattningsår än det, dä dödsfallet inträffade, tillämpas vad som sägs om dödsbo endast om den avlidne vid silt frånfälle var bosalt här i riket; i annat fall anses dödsbo som sådan här i riket icke hemmahörande juridisk person som inte skall taxeras tdl kommunal inkomstskatt.

Från och med del laxeringsår som följer närmasl efter del fjärde kalenderåret efter det kalenderår, dä dödsfallet inträffade, tillämpas dock bestämmelserna om handelsbolag på dödsbo efter den som vid sill frånfälle var bosall här i riket, om för dödsboet skulle ha beräknats högre till statlig inkomstskatt taxerad inkomst än 10000 kronor eller större skattepliktig förmögenhet än 100000 kronor. Dödsbo pä vilket bestämmelserna om handelsbolag varit tillämpliga något beskattningsår anses därefter som sådant bolag i beskattningshänseende, oavsett storleken av boets inkomst eller förmögenhet. Bestämmelserna i detta stycke tillämpas icke på fidei-kommissbo.

Om särskilda skäl föreligga,' må riksskatteverket på ansökan förklara att oskiflal dödsbo, som enligt föregående stycke skall behandlas såsom handelsbolag i beskattningshänseende, må laxeras enligl bestämmelserna i tredje siycket. Ansökan skall för all kunna upplagas till prövning göras hos riksskatteverket senast under året efter det taxeringsår, då oskiflal dödsbo första gången skall behandlas som handelsbolag i beskattningshänseende. Mol beslut, som riksskatteverket meddelat i sådant ärende, må talan icke föras.

54 §" Frän skattskyldighet/nfca//ö5;

a) svenska aktiebolag och svens
ka ekonomiska föreningar:

för utdelning på aktie i svenski
aktiebolag och andel i svensk eko
nomisk förening i den omfattning
som anges i punkt I av anvisningar- ,

na;

a) medlem av konungahuset: för av staten anvisat anslag;

b) i utlandet bosatt person:

b) medlem av konungahuset:
för av staten anvisat anslag;

c) i utlandet bosatt person och
utländskt bolag:

-' Senaste lydelse 1980:957.

d) I. ägare av sådan faslighet som avses i 3 kap. 2§ fasiigheislaxeringslagen (1979:1152):

för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan användning som gör att byggnad enligl 2 kap. 2§ fasiigheislaxeringslagen skall indelas som specialbyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning, eller härrör från nationalpark;

2. ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 3§ fasiigheislaxeringslagen:

c) ägare av sådan fastighet som
avses i 3 kap. 2§ fasiigheislaxe
ringslagen (1979:1152):

d) ägare av sådan fastighet som
avses i 3 kap. 3§ fastighetstaxe
ringslagen:

för inkomst av fastigheten i den män ägarens inkomst härrör från sådan egendom och sådan användning som avses i nämnda lagmm;

3. ägare av sådan fastighet som avses i 3kap. 4§ fastighetstaxeringslagen, dock ej ideell förening som är hänföriig under 53 § I mom. e):

för inkomst av fastigheten i den mån den används för ändamål som avses i 3 kap. 4§ fastighetstaxeringslagen;

e) i riket bosatt delägare i dödsbo efter person, som vid silt frånfälle icke varit här i riket bosalt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet är skyldigt att betala inkomstskatt;

e) i riket bosatt delägare i oskift
dödsbo efter person, som vid silt
frånfälle icke varit här i riket bo
salt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet skall utgöra kommunal inkomstskatt;

f) understödsföreningar, som be
driver såväl till livförsäkring hän
föriig verksamhet som annan verk
samhet:

för annan inkomst än inkomst av fastighet, dock att skattskyldighet föreligger även för förstnämnda inkomst till den del inkomsten belöper på livförsäkringsverksamheten;

g) understödsföreningar, vilka
enligt sina stadgar inte får meddela

annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1000 kronor per medlem:

för all inkomst, som belöper på verksamhet, hänföriig till livförsäkring;

f) här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på gmnd av anställning där annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:

för inkomst av anställningen under fömtsällning all anställningen och vistelsen i utlandet varat minst ell år eller enligl anställningsavtal eller på annan grund kan antagas komma att vara minst ett år.

h) här i riket bosall fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenski fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:

för inkomst av anställningen under förutsättning att anställningen och vistelsen i utlandet varat minst ell år eller enligl anställningsavtal eller på annan grund kan antagas komma att vara minst ell år;

/) ideell förening, som är hänföriig under 53 § 1 mom. e):

för inkomst av fastighet och av rörelse i den omfattning som anges i punkt 4 av anvisningarna;

j) svensk aktiefond:

för inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet på grund av avyttring av egendom som avses i 35 § 3mom., om den avyttrade egendomen innehafts två år eller mera.

Svenski aktiebolag och svensk ekonomisk förening kan under de förutsättningar som anges i punkt 5 av anvisningarna frikallas från skattskyldighet f(?r utdelning på andel i utländskt företag.

Av 70 § framgår alt personer som där avses är frikallade från skallskyldighet för vissa inkomster.

(Se vidare anvisningarna.)

57 §

/ mom.-" Skalt för inkomst av rörelse skall utgöras till kommun, där rörelsen utövats från fast driftställe.

Har fast driftställe icke begagnats, skall skatt för inkomsten utgöras, om inkomsten förvärvats

2" Senaste lydelse 1930: 190.

b) av dödsbo

i hemortskommunen.

b) av inländsk juridisk person:
i hemorlskommunen,-

c) av utländskt bolag:

i Stockholm för gemensamt kommunalt ändamål.

3 momP Hava i annat fall än i 43 § 1 mom. sägs näringsidkare, mellan vilka intressegemenskap råder (moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning), vid affärer sinsemellan genom åsäl-tände av högre eller lägre pris än de i allmänhet gällande eller andra liknande åtgärder åstadkommit, all inkomst av deras verksamhet / icke oväsentlig mån redovisats inom annan kommun än den, där inkomsten skulle redovisats, om intressegemenskap icke förefunnils, skall såsom beskattningsort för den näringsidkare, hos vilken för hög inkomst sålunda redovisats, beträffande skälig del av hans inkomst gälla den kommun, där den andre näringsidkaren skulle utgjort skatt för inkomsten, om dylika åtgärder icke vidtagits.

Har koncernbidrag som avses i 43 § 3 mom. föranlett att inkomst redovisats inom annan kommun än den, där inkomsten skulle redovisats om bidraget icke lämnats, äga bestämmelserna i första stycket motsvarande tillämpning på den. som mottagit bidraget. Lämnas sådant bidrag för att läcka underskott i förvärvskälla avseende verksamhet som bedrives av det mottagande företaget, kan regeringen, om synnerliga skäl däri dl föreligga, medgiva att bidraget får avräknas mol underskottet även i de fall då förutsättningar för sådan avräkning eljest icke föreligga.

bankrörelse i vaije kommun, där huvud- eller avdelningskontor funnits, till så stor del. som å kontoret belöper efter förhållandetal. vdka uträknas på sätt i anvisningarna närmare angives;

annan penningrörelse, emissions rörelse och handel med värdepapper i varje kommun, där kontor funnits, till så stor del, som å kommunen belöper efter förhållandet mellan de vid varje kontor influtna bruttointäkterna;

tomtrörelse tdl fem procent i kommun, där huvudkontor funnits, samt i övrigt i kommun, där faslighet, som tomtrörelsen omfattat, är belägen, eller, om tomtrörelsen omfattat fastigheter i olika kommuner, i envar av dessa kommuner ' till så stor del. som belöper å köpeskillingarna för inom kommunen belägna, under beskattningsåret försålda fastigheter i förhållande till köpeskillingarna för samtliga under samma år försålda fastigheter;

rörelse, som avser att medelst ledning tillhandahålla vatten eller gas. till tio procent i kommun, där huvudkontor funnits, samt i övrigt i de kommuner, där vatten- eller gasverk varit beläget eller förbrukning ägt rum, med iakttagande av de härom i anvisningarna meddelade närmare bestämmelser;

rörelse, som avser produktion och tillhandahållande av elektrisk kraft, till fem procent i kommun, där huvudkontor funnits, samt i övrigt i kommuner, där kraftproduktion bedrivits eller närdistribution av kraft ägt rum. med iakttagande av de härom i anvisningarna meddelade närmare bestämmelser;

rörelse, som avser tillhandahållande men icke produktion av elektrisk kraft, till fem procent i kommun.

leder, högre procent i kommun, där huvudkontor funnits, samt i övrigt i de kommuner, där fast driftställe begagnats, efter vad som kan finnas skäligt med hänsyn lill inom varje kommun tillverkade varors värde, handelsomsätlnings storlek, antalet där sysselsatta arbetare eller annat förhållande, som kan tjäna lill grund för bedömande av den inkomst, som kan anses ha ätnjuiiis inom kommunen.

SkU 1984/85:23 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

där huvudkontor funnits, samt i övrigt i de kommuner, där förbrukning ägt rum;

järnvägsdrift tdl hälften i de kommuner, där stationer funnits, efter förhållandet mellan dessas trafikvärden och till hälften i vederbörande kommuner efter förhållandet mellan de inom varje kommun till järnvägens personal utbetalia avlöningsförmåner, skolande beräkningen härav ske enligl i anvisningarna meddelade närmare föreskrifter;

spårvägsdrifl till fem procent i kommun, där spårvägen haft huvudkontor, samt i övrigt i de kommuner, där spårvägen fram-dragits, efter förhållandet mellan antalet inom varje kommun tillryg-galagda vagnkilometer;

linje trafik med omnibus lill fem procent i kommun, där huvudkontor funnits, samt i övrigt i de kommuner, där linjetraflk ägt rum, efter förhållandet mellan antalet inom varje kommun i sådan trafik lillryggalagda vagnkilometer;

kan al drift till fem procent i kommun, där huvudkontor funnits, samt i övrigt i de kommuner, som av kanalen berörts, efter fördelningstal, som fastställas av vederbörande länsstyrelse i enlighet med de i anvisningarna närmare angivna grunder;

rörelse av annat slag än d e fö r u I s ä r s k i 11 a n g i v n a till fem procent eller, där omständigheterna därtill föranleda, högre procent i kommun, där huvudkontor funnits, samt i övrigt i de kommuner, där fast driftställe begagnats, efter ty som kan finnas skäligt med hänsyn lill inom varje kommun tillverkade varors värde, handels-omsättnings storlek, anlalet där sysselsatta arbetare eller annat förhållande, som kan tjäna lill grund för bedömande av den inkomst, som kan anses hava åtnjutits inon-i kommurren.

(Se vidare anvisningarna.)

1 mom. Skatt för inkomst av tjänst eller av annan tillfällig förvärvsverksamhet än i 2 mom. sägs samt skall för inkomst av kapital utgöres, om inkomsten förvärvals av fysisk person under lid, då han varit här i riket bosalt, eller av inländsk juridisk person, i hemortskommunen.

3 mom.* Har fysisk person under tid, då han ej varit här i riket bosatt, eller utländskt bolag åtnjutit sådan inkomst av tjänst eller, i annat fall än i 2 mom. sägs, av sådan tillfällig förvärvsverksamhet, för vilken skattskyldighet här i riket föreligger, beskallas inkomsten i Stockholm för gemensamt kommunall ändamål.

1 mom. Skatt för inkomst av tjänst eller av annan tillfällig förvärvsverksamhet än i 2 mom. sägs saml skall för inkomst av kapital utgörs, om inkomsten förvärvats av fysisk person under lid, dä han varit här i riket bosatt, eller av dödsbo, i hemortskommunen.

3 m o m. Har fysisk person under tid, då han inte varit här i riket bosatt, åtnjutit sådan inkomst av tjänst eller, i annat fall än i 2 mom. sägs, av sådan tillfällig förvärvsverksamhet, för vilken skattskyldighet här i riket föreligger, beskattas inkomsten i Stockholm för gemensamt kommunalt ändamål.

SkU 1984/85:23 33

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gäller såsom hemortskommun den kommun, där vederbörande styrelse eller förvaltning den 1 november näst före det år, som närmast föregått taxeringsåret, hade sitt säte eller där syssloman eller ombud vid nämnda tid var bosatt.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 19 § 2.'" Med näringsbidrag avses statligt stöd utan återbelalningsskyldighel som tillfaller en näringsidkare för näringsverksamheten. Med näringsbidrag avses också statligt stöd som är förenat med återbelalningsskyldighel om sådan skyldighet uppkommer endast om

a) näringsidkaren inte uppfyller de villkor som har uppställts för stödet,

b) näringsidkaren inte följer de föreskrifter som har meddelats vid beviljandet av stödet eller

c) eljest något oväntat inträffar som uppenbarligen rubbar förutsättningarna för stödet.

Som näringsbidrag anses även Som näringsbidrag anses även
stöd enligl första stycket som läm- stöd enligt första stycket som läm
nas av kommuner, skallskyldiga nas av kommuner, skattskyldiga
som avses \ 53 § 1 mom. första som avses i 7§ 4mom. lagen
stycket d) och allmänningsskogar (1947:576) om statlig inkomstskatt
enligt lagen (1952: 167) om allmän- och allmänningsskogar enligt lagen
ningsskogar i Norrland och Dalar- (1952:167) om allmänningsskogar i
na. Norriand och Dalarna.

Ell näringsbidrag är inte skattepliktig inkomst om del har använts för en utgift som inte är avdragsgill vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av åriiga värdeminskningsavdrag.

Har bidraget använts för sådan utgift i verksamheten som är på en gång avdragsgill vid taxeringen, utgör bidraget skattepliktig intäkt. Är utgiften för vilken bidraget utgår avdragsgill vid laxeringen för tidigare beskattningsår än det dä bidraget skall las upp som intäkt, får den skatiskyldige i stället göra avdrag för utgiften vid laxeringen för del år då bidraget tas upp som intäkt. Yrkande om detta skall göras i deklarationen för det beskattningsår då yrkande om avdraget annars enligl denna lag först skulle ha framställts. Återbetalas ell bidrag, som har lagils upp som intäkt, får den skallskyldige göra avdrag för del återbetalade beloppet.

Har bidraget använts föratt anskaffa en tillgång, för vilken anskaffningsvärdet får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningsvärde anses endast så stor del av utgiften som inte har läckts av bidraget. I fråga om andra markanläggningar än täckdiken, skogsvägar och sådana som anskaffats av nyttjanderättshavare skal) dock såsom anskaffningsvärde anses den verkliga utgiften för anläggningen minskad med fyra tredjedelar av bidraget. Är

'" Senaste lydelse 1983:311.

3 Riksdagen 1984/85. ösaml. Nr23

SkU 1984/85:23 34

bidraget större än det skattemässiga restvärdet för tillgången utgör skillnaden skattepliktig intäkt. Återbetalas ett näringsbidrag, som har påverkal beräkningen av anskaffningsvärdet i nu avsett hänseende, får tillgångens avskrivningsunderlag ökas med vad som har återbetalats, dock med högst del belopp varmed beräkningen har påverkals. I den mån ell näringsbidrag enligl vad nyss har föreskrivits utgjort skattepliktig intäkt, får den skatiskyldige vid återbetalningen göra avdrag för den del som sålunda har utgjort skattepliktig intäkt.

Har bidraget använts för all anskaffa tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) skall vid tillämpning av 41 § och anvisningarna till nämnda paragraf den del av lagret för vilken anskaffningsvärdet har läckts av bidraget inte medräknas vid värdesällningen av tillgångarna. Återbetalas ett näringsbidrag, som har använts för anskaffande av lagertillgångar, skall tillgångarnas anskaffningsvärde anses ha ökat med det återbetalade beloppet.

Skall ett näringsbidrag, som har uppburils ett visst beskattningsår, användas för avsett ändamål först ett senare beskattningsår skall på yrkande av den skattskyldige tillämpningen av bestämmelserna i fjärde - sjätte styckena uppskjutas lill laxeringen för del senare beskattningsåret.

Har stöd med villkorlig återbelalningsskyldighel som inte utgör näringsbidrag lämnats till en näringsidkare för näringsverksamheten från en givare som nämns i första eller andra stycket gäller, såvida återbetalningsskyl-■dighelen helt eller delvis efterges, följande. Del eftergivna beloppet skall inte utgöra skattepliktig inkomst om stödet har använts för en utgift som inte varit avdragsgill vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av årliga värdeminskningsavdrag. Har stödet däremot använts för en utgift som varit avdragsgill skall del eftergivna beloppet utgöra skattepliktig intäkt. Har stödet använts för alt anskaffa en tillgång, för vilken anskaffningsvärdet dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, får den skallskyldige vid laxeringen för del år då det eftergivna beloppet skall las upp som intäkt, utöver ordinarie avskrivning, göra ett extra värdeminskningsavdrag motsvarande del eftergivna beloppet. Detta avdrag får dock inte överstiga tillgångens skattemässiga restvärde. Kan den skatiskyldige inte visa vad ett visst skuldbelopp har använts till, skall del anses ha använts till direkt avdragsgilla kostnader.

till 22 §

3.' Utgifter för anskaffande av driftbyggnad som är belägen pä fastigheten, däri inbegripet för driften behövliga bostadsbyggnader, dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till viss procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. 1 fråga om en byggnad, som är avsedd all användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av del år då byggnaden anskaffades.

Som för driften behövlig bostadsbyggnad anses dels byggnad, som är upplåten lill personal (personalboslad), dels ock ägares eller brukares bostadsbyggnad, i den mån byggnaden inte representerar ett större värde än som behövs för jordbruk eller skogsbruk av motsvarande storlek. Avdrag får sålunda avse endast så sior del av värdeminskningen som kan anses belöpa på behövlig bostadsbyggnad. Med ekonomibyggnad avses annan driflbyggnad än bostadsbyggnad.

" Senasre lydelse 1983:311.

SkU 1984/85:23 35

1 en byggnads anskaffningsvärde inräknas inte utgifter för sådana delar och tillbehör, som är avsedda alt direkt tjäna byggnadens användning i driften (byggnadsinvenlarier). I enlighet härmed räknas som byggnadsin-venlarier sådana tillgångar som bås, box eller spilla, båsavskiljare, foderbord, fodergrind, vattenkopp, spaltgolv, utrustning för skrap- och svämut-gödsling med tillhörande urinbrunn eller gödselbehållare, gödselstad, mjölkningsanläggning, kylbassäng, pump, sådan ledning för elektrisk ström, vallen eller avlopp som är avsedd för driften eller fläkt eller ventilationsanordning. Som byggnadsinventarier räknas också sådana tillgångar som silo- eller torkanläggning, fast transportör, hiss eller liknande. Däremot inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad utgifter för sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna användning, såsom ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl en byggnads användning i driften som byggnadens allmänna användning fördelas mellan byggnadsinventarier och byggnaden i förhållande lill hur stor del av ledningen som tjänar driften respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras lill byggnadsinvenlarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänföriiga till driften. Om utgifterna för ledningen till minst tre Qärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras lill byggnaden.

I fråga om byggnadsinvenlarier tillämpas de föreskrifter som enligl punkt 5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Av punkt 4 tredje stycket framgår att utgifter för vissa till marken hörande ledningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad.

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens anskaffningsvärde den skallskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. Till anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för lill- eller ombyggnad saml värde av byggnad som enligl punkt 4 andra siycket av anvisningarna lill 21 § utgör intäkt av jordbruksfastighet för jordägaren. Har en byggnad förvärvals genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Har byggnader förvärvals tillsammans med den mark på vilka de är belägna, anses sä stor del av vederlaget för fastigheten belöpa på särskilda byggnader eller byggnadsbestånd som del vid fastighetstaxeringen fastställda eller med tillämpning härav beräknade värdet av skilda byggnader eller byggnadsbestånd utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Vad som enligl denna beräkning anses belöpa på byggnader kan även innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget för byggnadsinvenlarier skall avräknas, varefter anskaffningsvärdet för byggnader erhålls. Del sammanlagda anskaffningsvärdet för byggnaderna får jämkas om den del av vederlaget för fastigheten som enligl denna beräkning inte anses belöpa på byggnaderna jämte byggnadsinventarier visas mera avsevärt över- eller understiga värdet av mark, växande skog. naturtillgångar, särskilda förmåner m.m. som har förvärvals. Har den skallskyldige eller någon, som slår honom nära, vidtagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ell högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas all detta har skett för att åt någon av dem bereda obehörig förmån i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

SkU 1984/85:23 36

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har en investeringsfond e.d. eller Har en investeringsreserv e.d. el-
näringsbidrag tagits i anspråk för ler näringsbidrag tagits i anspråk
anskaffning av en byggnad skall för anskaffning av en byggnad skall
som anskaffningsvärde för byggna- som anskaffningsvärde för byggna
den anses den verkliga utgiften för den anses den verkliga utgiften för
byggnaden minskad med det ian- byggnaden minskad med del ian
språktagna beloppet. språklagna beloppet.

Övergår en byggnad till en ny       Övergår en byggnad till en ny
ägare på annat sätt än genom köp, ägare på annat sätt än genom köp,
byte eller därmed jämföriigl fång, byte eller därmed jämföriigl fång,
får den nye ägaren göra de värde- får den nye ägaren göra de värde
minskningsavdrag   på   byggnaden minskningsavdrag   på   byggnaden
som skulle ha tillkommit den förre som skulle ha tillkommit den förre
ägaren om denne fortfarande hade ägaren om denne fortfarande hade
ägt byggnaden. Vad nyss sagts gäl-                      ägt byggnaden.
ler också om ett moderbolag eller
en övertagande förening övertar en
byggnad från ett dotterbolag eller
en överlåtande förening vid sådan
fusion, som avses i 28§ 3 mom.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms med hänsyn lill den lid varunder byggnader av olika slag anses kunna utnyttjas. Därvid skall beaktas även sädana omständigheter som alt byggnadens användningstid kan antas komma att röna inflytande av framtida rationaliseringar, teknikens ulveckling, omläggning av verksamhet och liknande förhållanden. Har en byggnad uppförts av en nyttjanderättshavare och är jordägaren inte enligl nyttjanderätlsavtalel skyldig alt vid nyiijanderätlslidens utgång eller avtalels upphörande lösa byggnaden, skall särskild hänsyn las till detta förhållande.

Skallskyldig får i fråga om ekonomibyggnad och personalboslad göra avdrag inom avskrivningsplanen - utom med årliga värdeminskningsavdrag - med 10 procent av de på planen upptagna utgifterna för ny-, lill-eller ombyggnad (primäravdrag). Primäravdragel medges med 2 procent för år räknat frän den tidpunkt då byggnaden eller den till- eller ombyggda delen av byggnaden har färdigställts. Förvärvas byggnaden av en ny ägare, får denne tillgodogöra sig de primäravdrag som återstår för den förre ägaren.

Utrangeras en driftbyggnad, får avdrag göras för vad som återstår oavskrivel av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband med utran-ge ringen.

4.'' Utgifter för anskaffande av en markanläggning på en jordbruksfastighet, vilken anläggning är avsedd för driften i förvärvskällan, dras - om annat inte följer av punkt 1 - av genom åriiga värdeminskningsavdrag. Avdrag medges, om inte annat följer av andra eller sjätte stycket, endast för sådana utgifter som har besirills av den skallskyldige själv och endast om utgifterna avser arbeten som har ulförts under lid då han har ägt fastigheten. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till 10 procent för

" Senasle lydelse 1983:311.

SkU 1984/85:23 37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kr räknat av anskaffningsvärdet av läckdiken och skogsvägar och lill 5 procent för år räknat av tre Qärdedelar av anskaffningsvärdet av andra markanläggningar. Beräkningen görs från den tidpunkt dä anläggningen har färdigställts. I fråga om en anläggning, som är avsedd all användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då anläggningen anskaffades.

Till markanläggning hänförs sådant markarbele som behövs för att marken skall göras plan eller fast, såsom röjning, schaktning eller rivning av byggnad eller annat som tidigare har funnits pä fastigheten. Till markanläggning hänförs också körplan, parkeringsplats e.d., täckdike, öppet dike, invallnings- och vattenavledningsförelag, mark- eller skogsväg eller brunn. Till anskaffningsvärdet för markanläggning hänförs även värdet av en markanläggning som enligt punkl4 andra stycket av anvisningarna till 21 § utgör inläkt av jordbruksfastighet för jordägaren. I anskaffningsvärdet får inräknas utgifter för iståndsättande och omläggning av ett förut anlagt läckdike. I läckdike inbegrips läckt avlopp i direkt anslutning lill ett läckdike.

Till markanläggning hänförs inte sädana anordningar som är avsedda all användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier i driften (markinvenlarier). I enlighet härmed hänförs till markinventarier exempelvis sådan anordning som gödselbassäng som är belägen utanför djurstall, urinbrunn eller liknande anordning eller ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller annat. Till markinventarier hänförs också stängsel och annan jämförlig avspärrningsanordning. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl den på fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads allmänna användning fördelas mellan markinvenlarier och byggnaden i förhällande till hur stor del av ledningen som tjänar den på fastigheten bedrivna verksamheten respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till markinvenlarier om utgifterna för ledningen lill minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga lill den på fastigheten bedrivna verksamheten. Om utgifterna lill minst tre fjärdedelar kan anses hänföriiga lill byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras lill byggnaden.

I fråga om markinventarier tillämpas de föreskrifter som enligl punkt 5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bmk avsedda inventarier.

Har en investeringsfond e.d. eller Har en invesieringsreserv e.d. el-
näringsbidrag tagits i anspråk för ler näringsbidrag tagits i anspråk
anskaffning av andra markanlägg- för anskaffning av andra markan-
ningar än täckdiken, skogsvägar el- läggningar än täckdiken, skogsvä-
ler sådana som anskaffats av nytt- gar eller sådana som anskaffats av
janderättshavare skall som anskaff- nyttjanderättshavare skall som an-
ningsvärde för markanläggningen skaffningsvärde för markanlägg-
anses den verkliga utgiften för ningen anses den verkliga utgiften
markanläggningen minskad med för markanläggningen minskad med
fyra tredjedelar av det ianspråk- fyra tredjedelar av det ianspråk
tagna beloppet. Avser anskaffning- tagna beloppet. Avser anskaffning
en ett täckdike eller en skogsväg en ett läckdike eller en skogsväg
eller har anläggningen anskaffats av eller har anläggningen anskaffats av
en nyttjanderättshavare, skall som en nyttjanderättshavare, skall som
anskaffningsvärde anses den verk- anskaffningsvärde anses den verk-

SkU 1984/85:23 38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

liga utgiften för anläggningen mins- liga utgiften för anläggningen mins
kad med det ianspråktagna belöp- kad med del ianspråktagna belop
pet, pel.

Övergår en faslighet lill en ny Övergår en fastighet lill en ny

ägare på annat sätt än genom köp, ägare på annat säll än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värde- får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag för markan- minskningsavdrag för markanläggning som skulle ha tillkommit läggning som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfa- den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt fastigheten. Vad rande hade ägt fastigheten. nyss sagts gäller också om ett moderbolag eller en övertagande förening övertar en fastighet från ett dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion, som avses i28§ 3mom.

Övergår en fastighet till en ny ägare genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får överlålaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för den del av det avskrivningsbara anskaffningsvärdet för vilket han inte tidigare har medgetts avdrag. Vad nu sagts gäller även när verksamheten på jordbruksfastigheten läggs ned utan samband med avyttring av fastigheten.

9.'' Avdrag för substansminskning på grund av utvinning av nalurtillgångar samt avdrag för avsättning som avser framlida subslansminskning på grund av sådan utvinning medges enligt bestämmelserna i denna anvisningspunkt.

För inträdd subslansminskning medges avdrag vid laxeringen för ett visst beskattningsår med högst ett belopp som, tillsammans med de avdrag som har medgetts för tidigare beskattningsår, motsvarar den del av anskaffningsvärdet för hela tillgången som belöper på utvinningen före beskattningsårets utgång.

Har den skallskyldige genom skriftligt avtal upplåtit rätt till utvinning och har han uppburit förskottsbetalning för utvinningen, får han göra avdrag för belopp som i räkenskaperna har avsatts för framlida subslansminskning. Vid laxeringen för ell visst beskattningsår medges avdrag med högst ett belopp motsvarande den del av anskaffningsvärdet för hela naturtillgången som kan anses belöpa på den framlida utvinning för vilken förskottsbetalning har erhållits. Avdraget skall ålertöras lill beskattning nästföljande beskattningsår.

Avdrag enligl föregående stycke medges dock inte om upplåielseavialel har ingålts mellan varandra närstående personer eller mellan näringsidkare som har intressegemenskap (moder- och dotterföretag eller förelag under i huvudsak gemensam ledning). Som närslående lill fysisk person räknas dels personer som anges i 35 § 1 a mom., dels sådana fåmansföretag som avses i nämnda lagrum och i vilka den fysiska personen eller någon honom närstående person är företagsledare eller - direkt eller genom förmedling av juridisk person - äger aktier eller andelar.

Senaste lydelse 1981:256.

SkU 1984/85:23 39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anskaffningsvärdet för en naturtillgång beräknas med utgångspunkt i den skatlskyldiges faktiska utgift för förvärvet eller, om fasligheten har förvärvals på annat säll än genom köp, byte eller nägot därmed jämförligt fång, den faktiska utgiften vid det närmasl föregående köpet, bytet eller därmed jämförliga fånget. Begär den skattskyldige del, skall dock till utgångspunkt tas det belopp varmed den skallskyldige skulle få avdrag enligt punkt 2 a av anvisningarna lill 36 § om han vid tidpunkten för utvinningens början hade avyttrat läklmarken för ett vederiag som motsvarar dess allmänna saluvärde vid nämnda tidpunkt. Beräkning enligt nämnda anvisningspunkt får dock inte leda lill all den till förvärvet hänförliga delen av anskaffningsvärdet las upp lill högre belopp än vad som motsvarar 75 procent av läklmarkens allmänna saluvärde vid tidpunkten i fråga. Har tillstånd enligl lag givils för utvinning av tillgången, beräknas anskaffningsvärdet endast för det område som omfattas av tillständel och - vid tillämpning av andra och tredje meningarna - på grundval av förhållandena vid tidpunkten för utvinningens början på detta område.

I anskaffningsvärdet inräknas, förutom belopp som har beräknats enligl föregående stycke, även utgifter för tillgängens exploatering i den mån utgifterna inte har fått dras av som kostnad i den löpande driften och inte heller har beaktats vid beräkning enligt punkt 2 a av anvisningarna lill 36 §.

Om en faslighet, på vilken en naturtillgång har börjat uttas, har övergått till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller något därmed jämförligt fång, får den nye ägaren tillgodoräkna sig endast de avdrag för substansminskning pä fastigheten som skulle ha tillkommit den förre ägaren, om denne fortfarande hade ägt fastigheten.

Vid tillämpningen av bestämmel- Vid tillämpningen av bestämmel-

serna i denna anvisningspunkt skall serna i denna anvisningspunkt skall
en fastighetsägare, som har upplåtit en fastighetsägare, som har upplåtit
nyttjanderätt till täktmark mot en- nyttjanderätt till täktmark mot en
gångsersättning, ulan hinder av 47§ gångsersältning, ulan hinder av vad
andra stycket e) betraktas som som föreskrivs i 47 § jämförd med I
ägare till marken även efter det att kap. 5 § första stycket f fastighets-
upplåtelsen har skett. taxeringslagen (1979:1152). betrak
tas som ägare till marken även efter
del alt upplåtelsen har skett.

lill 24 §
1.'" Har annan faslighet hell eller I. Har annan fastighet helt eller
delvis varit använd i ägarens egen delvis varit använd i ägarens egen
rörelse, kommer hyresvärdet för rörelse, kommer hyresvärdet för
vad som använts i rörelsen, vilket vad som använts i rörelsen, vilket
värde ej får avdragas såsom om- värde ej får avdragas såsom om
kostnad (jfr punkt 1 av anvisningar- kostnad (jfr punkt I av anvisningar
na till 29§), att ingå i den allmänna na till 29§), all ingå i den allmänna
inkomstberäkningen för rörelsen inkomstberäkningen för rörelsen
och alt sålunda beskattas i sam- och all sålunda beskallas i sam
manhang med den totala inkomsten manhang med den totala inkomsten
därav. (Jfr dock beträjfande försäk- därav.

Senasle lydelse 1969:749.

SkU 1984/85:23 40

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ringsrörelse, som drivits av livförsäkringsanstalt, punkt 1 av anvisningarna till30§.)

Har idkare av rörelse i honom tillhörig faslighet upplåtit bostad för den i rörelsen anställda arbetspersonalen i denna dess egenskap, skola dessa bostadslägenheter anses vara använda i rörelsen, och det är härvid ulan betydelse, huruvida upplåtelsen skett mol särskild hyresersällning eller personalen tillförsäkrats fri bostad. Om däremot ägaren av ett hyreshus tillfälligtvis uthyr en lägenhet i huset till en i hans rörelse anställd arbetare, skall icke i följd härav denna lägenhet anses använd i rörelsen.

10." Har skatlskyldig för året före beskattningsåret beräknat inkomst av annan fastighet enligl de grunder som anges i 41§ andra stycket men beräknar den skattskyldige inkomsten för beskattningsåret enligt bokföringsmässiga grunder, följer av punkt 1 första stycket av anvisningarna till 41 § att den skattskyldige vid beräkning av nettointäkten för beskattningsåret inte skall upplaga värde av ingående skulder. Som ingående skuld skall dock upptagas

a) inkomst som har uppburits i slutet av del föregående året men, med stöd av bestämmelserna i punkt 4 första stycket av anvisningarna lill 41 §, inte tagits till beskattning för del året, och

b) utgift som är obetald vid beskattningsårels ingång men, med stöd av bestämmelserna i andra stycket nämnda anvisningspunkt, dragits av vid beräkning av nettointäkten för det föregående året.

Beräknar skatlskyldig intäkt av Beräknar skatlskyldig inläkt av

annan fastighet enligt 2 eller 3 annan faslighet enligl 2 mom. men

mom. men har den skatiskyldige har den skatiskyldige för året före

för året före beskattningsåret be- beskattningsåret beräknat intäkten

räknat intäkten enligl 1 mom. med enligl I mom. med tillämpning av

tillämpning av bokföringsmässiga bokföringsmässiga grunder, skall

grunder, skall som inläkt för be- som inläkt för beskattningsåret -

skattningsåret - utöver vad i utöver vad i 2 mom. anges - tas

2 mom. anges — upptagas ett be- w/?/? ett belopp motsvarande skillna-

lopp motsvarande skillnaden mel- den mellan anskaffningsvärdet av

lan anskaffningsvärdet av fastighe- faslighetens lager vid ingången av

tens lager vid ingången av beskall- beskattningsåret och del bokförda

ningsåret och del bokförda värdet värdet av lagret enligl senaste ba-

av lagret enligt senaste balansräk- lansräkning,
ning.

till 25 § 2 a.* Utgifter för anskaffande av en byggnad, som avses i 24§ 1 mom., dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligl avskrivningsplan till viss procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. Av punkt 2 b framgår alt undertaget för avskrivning enligt nu förevarande punkt skall minskas, när särskilt värdeminskningsavdrag beräknas för värmepannor, hissmaskinerier och jämförlig maskinell utrustning.

' Senaste lydelse 1979:612. '' Senasle lydelse 1983:311.

SkU 1984/85:23 41

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har en byggnad uppförts av den skatiskyldige, är byggnadens anskaffningsvärde den skatlskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. Till anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller ombyggnad saml utgifter för reparation och underhåll för vilka avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i 25 § 2 mom. första stycket b) eller c) och för vilka bidrag inte har ulgåtl. 1 anskaffningsvärdet för en byggnad inräknas även utgifter för plantering, parkeringsplats eller annan jämförlig anläggning på fastigheten. Vidare får i anskaffningsvärdet inräknas utgifter som ägaren har haft för rivning av en byggnad eller annat som tidigare har funnits på fastigheten, om rivningen kan anses ha varit betingad av och har skett i nära anslutning till den nya byggnadens uppförande.

Har en byggnad förvärvals genom köp, byte eiler därmed jämförligt fång, skall den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Förvärvades byggnaden tillsammans med den mark på vilken den är belägen, anses så stor del av vederiaget för fastigheten belöpa på byggnaden, som det vid fastighetstaxeringen fastställda byggnadsvärdet utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Om den del av vederlaget för fastigheten som enligt denna beräkning inte anses belöpa på byggnaden visas mera avsevärt över- eller undersliga ett skäligt markvärde, får dock del för byggnaden beräknade anskaffningsvärdet jämkas. Har den skatiskyldige eller någon, som slår honom nära, vidtagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ell högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan del antas att delta har skett för alt ät någon av dem bereda obehörig förmån i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Har Qn investeringsfond e.d. eller Har en invesieringsreserv e.d. el-

näringsbidrag lagils i anspråk för ler näringsbidrag tagits i anspråk

anskaffning av en byggnad, skall för anskaffning av en byggnad,

som anskaffningsvärde för byggna- skall som anskaffningsvärde för

den anses den verkliga utgiften för byggnaden anses den verkliga utgif-

byggnaden minskad med det ian- ten för byggnaden minskad med det

språklagna beloppet. ianspråktagna beloppet.

Övergår en byggnad lill en ny       Övergår en byggnad till en ny
ägare på annat säll än genom köp, ägare på annat sätt än genom köp,
byte eller därmed jämförligt fång, byte eller därmed jämförligt fång,
får den nye ägaren göra de värde- får den nye ägaren göra de värde
minskningsavdrag   på   byggnaden minskningsavdrag   på   byggnaden
som skulle ha tillkommit den förre som skulle ha tillkommit den förre
ägaren om denne fortfarande hade ägaren om denne fortfarande hade
ägt byggnaden. Vad nyss sagts gäl-                     ägt byggnaden.
ler också om ett moderbolag eller
en övertagande förening övertar en
byggnad från ett dotterbolag eller
en överlåtande förening vid sådan
fusion, som avses i 28§ 3mom.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag är 1,5 för byggnad av sten, tegel, betong eller annat jämförligt material och 1,75 för byggnad av trä. I fall som avses i 25 § 2 mom. första siycket c) är procentsatsen 3. Avdraget får dock beräknas efter högre procentsats, om särskilda omständigheter föranleder därtill.

SkU 1984/85:23 42

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utrangeras byggnad, som avses i 24§ 1 mom., får avdrag göras för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband med ulrangeringen.

9.' Har skattskyldig för året före beskattningsåret beräknat inkomst av annan faslighet enligl de grunder som anges i 41 § andra siycket men beräknar den skallskyldige inkomsten för beskattningsåret enligl bokföringsmässiga grunder, följer av punkt I första stycket av anvisningarna till 41 § att den skatiskyldige vid beräkning av nettointäkten för beskattningsåret inte skall upplaga värde av ingående lager och fordringar. Som ingående fordran skall dock upplagas

a) inkomst som blir tillgänglig för lyftning i början av beskaiiningsårei men, med stöd av bestämmelserna i punkt 4 första stycket av anvisningarna till 41 §, tagits till beskattning för det föregående året, och

b) utgift som har betalats i slutet av del föregående året men, med stöd av bestämmelserna i andra stycket nämnda anvisningspunkt, inle dragils av vid beräkning av nettointäkten för det året.

Beräknar skatlskyldig intäkt av Beräknar skatlskyldig intäkt av
annan fastighet enligl 24§ 2mom. annan fastighet enligt 24§ 2mom.
men har den skallskyldige för året men har den skallskyldige för året
före beskattningsåret beräknat in- före beskattningsåret beräknat in
täkten enligl 24§ I eller imom. takten enligt 24§ Imom. eller 2#
med tillämpning av bokföringsmäs- 7mom. lagen (1947:576) om statlig
siga grunder, skall avdrag för be- inkomstskati med tillämpning av
skattningsåret medges för gäld- bokföringsmässiga grunder, skall
ränta, som har betalats det föregå- avdrag för beskattningsåret medges
ende året men upplagils som ul- för gäldränia, som har betalats det
gående fordran för del året, medan föregående året men upptagits som
å andra sidan avdrag inte skall utgående fordran för det året, me-
medges för gäldränia som betalas dan å andra sidan avdrag inte skall
under beskattningsåret men har re- medges för gäldränia som betalas
dovisals som utgående skuld för del under beskattningsåret men har re-
föregående året. dovisals som utgående skuld för del

föregående året.

till 28 § 1.* Till intäkt av rörelse hänförs samtliga intäkter i pengar eller varor, som har influtit i rörelsen. Detta innebär, att intäkten skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och ingår som ett led i den ifrågavarande förvärvsverksamheten. Hit räknas alltså inflytande betalning för varor eller produkter, som den skatiskyldige handlar med eller tillverkar. Del sagda gäller även dä rörelseidkaren vid överlåtelse av rörelsen låter befintliga varor eller produkter ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör dä så all säga den sista affärshändelsen i hans rörelse. Däremot räknas inle hit sådan inläkt, som kan inflyta lill den skallskyldige vid sidan av rörelsen eller utanför vad som normall är att anse som driftinkomsl, t.ex. vid avyttring av personlig lösegendom eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedda fastigheter. Intäkt, som erhålls genom en sådan oberoen-

" Senaste lydelse 1981:295. * Senaste lydelse 1981:295.

SkU 1984/85:23 43

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

de av rörelsen gjord avyttring, skall las upp som intäkt vid beräkning av realisationsvinst enligl 35 och 36§§. Som skattepliktig intäkt räknas inte statligt avgängsvederiag i form av engångsbelopp till renskölselulövare i samband med all han upphör med sin renskötsel.

Till intäkt av rörelse hänförs vad som inflyter vid avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av värdeminskningsavdrag. Om beräkning i vissa fall av intäkt vid överlåtelse av skepp och luftfartyg m.m. finns bestämmelser i 2§ lagen (1966: 172) om avdrag för avskrivning på skeppskontrakl m.m.

Skallskyldig, som driver lomlrörelse, byggnadsrörelse eller handel med fasligheter, skall som inläkt av rörelsen la upp vad som har influtit vid försäljning av sådan fastighet eller del därav som utgör omsällningstillgäng i rörelsen, varefter frågan om och i vad mån netloinläkl har uppstått genom försäljningen kommer all bero pä resultatet av rörelsen i dess helhet under beskattningsåret. Utöver vad som gäller enligt anvisningarna till 27 § skall därvid iakttas följande. Om fastighet, som utgör omsättningstillgång i rörelse, har förvärvats innan rörelsen påbörjades, beräknas fastighetens värde vid liden för rörelsens påbörjande på samma säll som vid beräkning av realisationsvinst enligt punkterna 1 och 2a av anvisningarna lill 36§. Detta värde utgör fastighetens uppräknade ingångsvärde i rörelsen även vid senare års laxeringar.

Avyttras fastighet som utgör omsättningstillgång i rörelse skall värdeminskningsavdrag som belöper på lid före avyttringen återföras lill beskattning i rörelsen.

Utskiftar svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening tillgång på annat sätt än genom sådan fusion som avses i 28§ 3mom. och skulle vid en försäljning av tillgången köpeskillingen ha varit skattepliktig i förvärvskällan, anses bolaget eller föreningen ha åtnjutit skattepliktig inkomst, som om tillgången sålts. Som köpeskilling gäller därvid tillgångens verkliga värde vid utskiftningen.

till 29 § 4.-" Skattskyldig kan efter yrkande hos taxeringsnämnd eller, om besvär har anförts, hos länsrätt medges rätt all tills vidare få avdrag för värdeminskning av sina inventarier enligl reglerna i denna anvisningspunkt om räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning för delta gäller

a) att den skallskyldige har haft ordnad bokföring som avslutas med årsbokslut;

b) att avdraget motsvarar avskrivningen i räkenskaperna;

c) all tillfredsställande utredning föreligger om inventariernas skattemässiga restvärde;

''Senaste lydelse 1981:295.

SkU 1984/85:23 44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

d) att inventarierna och avskrivna belopp redovisas pä ell sådant säll i
den skatlskyldiges räkenskaper och i företedd utredning att trygghet före
ligger all vinster vid avyttring av tillgångarna inte undgår beskattning; samt

e) att - om den skattskyldige inle upprättat årsbokslut för det närmast
föregående räkenskapsåret - det bokförda värdet av inventarierna före
avskrivning bestämls med utgångspunkt i inventariernas skattemässiga
restvärde vid beskattningsårets ingång.

Som anskaffningsvärde för inventarier skall anses, då inventarierna har förvärvals genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, den verkliga utgiften för deras anskaffande och, dä inventarierna har förvärvals på annat sätt, deras marknadsvärde vid liden för förvärvet. Dock skall följande iakttas. Har inventarierna ingått i en rörelse, som den skatiskyldige har förvärvat på annat säll än genom köp eller byte eller därmed jämföriigl fång, skall, om inte särskilda omständigheter föranleder annat, som anskaffningsvärde för inventarierna anses det för den tidigare ägaren gällande skattemässiga restvärdet. Har den skattskyldige eller någon, som står honom nära, vidtagit åtgärd för att den skatiskyldige skall kunna lillgodo-r-äkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan del antas att detta har skett för all bereda obehörig förmån i beskattningsavseende åt någon av dem, skall anskaffningsvärdet i skälig män jämkas.

Som anskaffningsvärde för inventarier, som moderbolag eller övertagande förening övertar från dotterbolag eller överlåtande förening vid sådan fusion, som avses i 28§ 3mom., anses det skattemässiga restvärdet vid fusionstillfällel hos dotterbolaget eller den överlåtande föreningen.

Har skallskyldig medgivits av- Har skatlskyldig medgivits av-

drag för konlraklsavskrivning avse- drag för konlraklsavskrivning avse
ende inventarier, som har anskaf- ende inventarier, som har anskaf
fats under beskattningsåret, skall fats under beskattningsåret, skall
som anskaffningsvärde anses den som anskaffningsvärde anses den
verkliga utgiften minskad med det verkliga utgiften minskad med del
tidigare medgivna avdraget. Detta tidigare medgivna avdraget. Delta
skall gälla även när investerings- skall gälla även när investeringsre-
fond eller liknande avsättning tagits serv e.d. lagils i anspråk för an-
i anspråk för anskaffning av inven- skaffning av inventarier under be-
tarier under beskattningsåret. skattningsåret.

Avdrag för avskrivning fär för visst beskattningsår göras med högst 30 procent för år räknat av summan av bokfört värde på inventarierna enligl balansräkningen för närmasl föregående räkenskapsår och anskaffnings-, värdet på sådana under beskattningsåret anskaffade inventarier, vilka vid beskattningsårets utgång fortfarande tillhörde rörelsen. Vad nu sagts gäller oavsett när under beskattningsåret inventarierna har anskaffats.

Har inventarier, som har anskaffats före beskattningsårets ingång, avyttrats under beskattningsåret eller har den skallskyldige rätt till försäkringsersättning för inventarier, som har gått förlorade under beskattningsåret, medges ett särskilt avdrag med belopp motsvarande den i anledning av

SkU 1984/85:23 45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avyttringen eller försäkringsfallel uppkomna intäkten. Avdraget får dock inte överstiga underiagel för beräkning av avdrag enligl femte stycket. Har den skatiskyldige fått avdrag som nu sagts skall nämnda underlag fastställas till motsvarande lägre belopp.

Har ett särskilt högt pris eller eljest en särskilt hög utgift för inventarier berott på att de skall utnyttjas för ett särskilt arbetstillfälle eller för en konjunktur, som väntas bli endast tillfällig, eller av annan liknande omständighet, medges för det beskattningsår, varunder inventarierna har anskaffats, avdrag för sådant överpris eller sådan merulgifl. Om avdrag som nu sagts har medgivits, skall avdrag enligl bestämmelserna i femte stycket beräknas på därefter återstående del av anskaffningsvärdet.

Oavsett vad ovan föreskrivs får Oavsett vad ovan föreskrivs får
avdrag för avskrivning medges med avdrag för avskrivning medges med
belopp som erfordras för all det belopp som erfordras för all det
bokförda värdet inle skall översliga bokförda värdet inle skall överstiga
anskaffningsvärdet av samtliga in- anskaffningsvärdet av samtliga in
ventarier, vilka vid beskattnings- ventarier, vilka vid beskattnings
årets utgång tillhörde rörelsen, se- årets utgång tillhörde rörelsen, se
dan från detta värde har avräknats dan från delta värde har avräknats
en beräknad årlig avskrivning av 20 en beräknad årlig avskrivning av 20
procent. Visar den skatiskyldige att procent. Visar den skatiskyldige alt
inventariernas verkliga värde un- inventariernas verkliga värde un
derstiger även ett sålunda beräknat derstiger även ett sålunda beräknat
värde, medges avdrag för den ytter- värde, medges avdrag för den ytter
ligare avskrivning som motiveras ligare avskrivning som motiveras
av detta. Vid tillätnpning av be- av detta.
stämmelserna i detta stycke skall I
fråga om anskaffningsvärde och
anskaffningsår för inventarier, som
har övertagits genotn sådan fusion
som avses i 28§ 3mom., de i fu
sionen deltagande företagen anses
som en skattskyldig.

Då inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, avyttras, förioras eller utrangeras under samma år, medges avdrag för anskaffningsvärdet. Med avyttring likställs att inventarier tas ut ur rörelsen för alt tillföras annan förvärvskälla eller för all användas för annat ändamål. Av bestämmelserna i punkt I andra stycket av anvisningarna till 28 § framgår all belopp, som erhålls vid avyttring av inventarier, i sin helhet skall tas upp som intäkt av rörelse.

Har skallskyldig gjort avskrivning med större belopp i räkenskaperna än han får dra av vid taxeringen, föranleder inle detta alt del värde, på vilket räkenskapsenlig avskrivning beräknas, påverkas. Del överskjutande beloppet får i stället, sedan taxeringen i fråga har blivit slutligt avgjord, dras av genom årlig avskrivning efter 20 procent för hell år, räknat från och med beskattningsåret efter del under vilket avskrivningen i fråga verkställdes.

Den omständigheten alt vid tillämpning av bestämmelserna ovan avdrag vid beskattningen skall överensstämma med avskrivning enligt räkenskaperna utgör inle hinder för skatlskyldig att efter övergång till räkenskapsenlig avskrivning utöver avdrag enligt räkenskaperna tillgodogöra sig avdrag för sädana avskrivningar, som har gjorts i räkenskaperna före över-

SkU 1984/85:23 46

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gången men inle har föranlett avdrag vid beskattningen. Avdrag för sådant belopp görs genom åriig avskrivning efter 20 procent för helt år.

Har skattskyldig före övergång till räkenskapsenlig avskrivning tillgodoräknats större värdeminskningsavdrag vid taxeringen än enligl räkenskaperna, skall, för åstadkommande av överensstämmelse mellan inventariernas bokförda värde och deras skattemässiga restvärde, del belopp, varmed inventariernas skattemässiga restvärde understiger del bokförda värdet, tas upp som skattepliktig intäkt under det första beskattningsår, för vilket räkenskapsenlig avskrivning gäller, eller, om den skallskyldige begär det, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ell av de två närmasl följande åren.

Har aktiebolag eller ekonomisk förening överlagd inventarier genom sådan fusion, som avses i 28§ 3mom., och har dessa inventarier i räkenskaperna upptagits till högre värde än vad som enligt bestämmelserna i tredje stycket skall anses som anskaffningsvärde för bolaget eller föreningen, får förelaget efter yrkande hos taxeringsnämnd eller, om besvär har anförts, hos länsrätt medges rätt att även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig avskrivning underförutsättning att skillnaden mellan det bokförda värdet och anskaffningsvärdet, beräknat enligt tredje stycket, tas upp som intäkt under det beskattningsår, då fusionen genomförs, eller, omföretaget begär det, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande uren.

5.'"* Vid restvärdeavskrivning medges den skallskyldige avdrag för visst beskattningsår med högst 25 procent för år räknat av avskrivningsunderlaget för maskiner och andra inventarier. Avskrivningsunderiagel utgörs av inventariernas skattemässiga restvärde vid utgången av del närmast föregående beskaiiningsårei med tillägg av anskaffningsvärdet för inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret och som vid utgången av detta fortfarande tillhörde r-örelsen, och med avdrag för belopp motsvarande vad som utgör inläkt i form av vederlag eller försäkringsersättning för inventarier som har anskaffats före beskattningsårets ingång och som har avyttrats eller förlorats under beskattningsåret.

Visar den skattskyldige all inventariernas verkliga värde understiger det skattemässiga restvärdet efter avdrag enligl bestämmelserna i första stycket, medges det ytterligare avdrag som motiveras av delta.

' Senaste lydelse 1981:295.

SkU 1984/85:23 47

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad som föreskrivs om råken- Vad som föreskrivs om räken
skapsenlig avskrivning i punkt 4 skapsenlig avskrivning i punkt 4
andra — fiärde saml sjätte, sjunde andra och tredje samt femte, sjätte
och nionde styckena gäller i och åttonde styckena gäller i
tillämpliga delar också i fråga om tillämpliga delar också i fråga om
restvärdeavskrivning. rest värdeavskrivning.

7.'" Utgifter för anskaffande av en byggnad, som är avsedd för användning i ägarens rörelse, dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligl avskrivningsplan till viss procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen görs frän den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. 1 fråga om en byggnad, som är avsedd all användas endast ett fåtal är, fär dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av del år dä byggnaden anskaffades.

I en byggnads anskaffningsvärde inräknas inle utgifter för sädana delar och tillbehör, som är avsedda all direkt tjäna byggnadens användning för rörelseändamål (byggnadsinvenlarier). I enlighet härmed räknas som byggnadsinventarier i en industribyggnad tillgångar avsedda för den industriella driften, såsom maskiner, anordningar för godstransport som t.ex. räls, Iraversbanor och hissar, behållare, ställningar för lagring e.d., saml anordningar för användningen av dessa tillgångar som t.ex. särskilda fundamenl. Som byggnadsinvenlarier räknas vidare ledningar för vatten, avlopp m.m. avsedda all direkt tjäna den industriella driften, och speciella värmeanläggningar, ventilationsanordningar och särskilda skorstenar för avledande av gaser och annat som alstras vid produktionen. Som byggnadsinvenlarier i en byggnad som är avsedd för affärsändamäl räknas exempelvis hyllor, diskar eller annan buliksinredning, rulltrappor m.m. Tjänstgör en konstruktion, för vilken ett byggnadsvärde har fastställts vid fastighetstaxeringen, i sin helhet eller lill viss del som maskin eller redskap, såsom kan vara fallet med oljecisterner och siloanläggningar, anses en sådan konstruktion som byggnadsinvenlarier. Däremot inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad utgifter för sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna användning, såsom ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl en byggnads användning för rörelseändamål som byggnadens allmänna användning fördelas mellan byggnadsinventarier och byggnaden i förhällande lill hur stor del av ledningen som tjänar rörelseändamålet respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till byggnadsinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga lill rörelseändamålel. Om utgifterna för ledningen lill minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna anväricining skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.

I fråga om byggnadsinvenlarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna 3-5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Av punkt 16 tredje stycket framgår att ugifter för vissa lill marken hörande anordningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad.

Har en byggnad uppförts av den skatiskyldige, är byggnadens anskaffningsvärde den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. Till

" Senasle lydelse 1983:311.

SkU 1984/85:23 48

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för lill- eller ombyggnad. Har en byggnad förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Förvärvades byggnaden tillsammans med den mark på vilken den är belägen, anses så stor del av vederlaget för fasligheten — i förekommande fall efter avdrag för egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken - belöpa pä byggnaden, som del vid fastighetstaxeringen fastställda byggnadsvärdet utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Vad som enligt denna beräkning anses belöpa på byggnaden kan även innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget för byggnadsinventarier skall avräknas, varefter anskaffningsvärdet för byggnaden erhålls. Om den del av vederlaget för fastigheten som enligl denna beräkning inte anses belöpa på byggnaden jämte byggnadsinvenlarier visas mera avsevärt över- eller undersliga ell skäligt markvärde, fär dock del för byggnaden beräknade anskaffningsvärdet jämkas. Har den skattskyldige eller någon, som slår honom nära, vidtagit åtgärder för all den skallskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ell högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas all detta har skett för all ål någon av dem bereda obehörig förmän i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Har en investeringsfond e.d. eller Har en investeringsreserv e.d. el-

näringsbidrag lagils i anspråk för ler näringsbidrag tagits i anspråk

anskaffning av en byggnad, skall för anskaffning av en byggnad,

som anskaffningsvärde för byggna- skall som anskaffningsvärde för

den anses den verkliga utgiften för byggnaden anses den verkliga ulgif-

byggnaden minskad med del ian- ten för byggnaden minskad med del

språklagna beloppet. ianspråktagna beloppet.

Övergår en byggnad till en ny        Övergår en byggnad lill en ny
ägare på annat sätt än genom köp, ägare på annat sätt än genom köp,
byte eller därmed jämföriigl fång, byte eller därmed jämförligt fång,
får den nye ägaren göra de värde- får den nye ägaren göra de värde
minskningsavdrag   på   byggnaden minskningsavdrag   på   byggnaden
som skulle ha tillkommit den förre som skulle ha tillkommit den förre
ägaren om denne fortfarande hade ägaren om denne fortfarande hade
ägt byggnaden. Vad nyss sagts gäl-                      ägt byggnaden.
ler också om ett moderbolag eller
en övertagande förening övertar en
byggnad från ett dotterbolag eller
en överlåtande förening vid sådan
fusion, som avses i 28§ 3mom.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms med hänsyn lill den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. Därvid skall beaktas även sädana omständigheter som att byggnadens användningslid kan antas komma all röna inflytande av framtida rationaliseringar, teknikens ulveckling, omläggning av verksamhet och liknande förhållanden. Är på grund av särskilda omständigheter av annan art än nyss nämnts byggnadens värde för rörelsen begränsat lill förhållandevis kort lid, skall hänsyn las även till detta. Så kan vara fallet exempelvis då fråga är om en byggnad för utnyttjande av en begränsad malmfyndighet eller då en byggnad, som är belägen pä annans mark och som används i rörelse, vid nyttjanderäliens upphörande inle skall lösas av jordägaren.

SkU 1984/85:23 49

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skatlskyldig får i fråga om en byggnad, som är avsedd alt användas i hans rörelse, göra avdrag inom avskrivningsplanen - utom med årliga värdeminskningsavdrag — med lOprocent av de på planen upptagna utgifterna för ny-, till- eller ombyggnad (primäravdrag). Primäravdraget medges med 2 procent för år räknat från den tidpunkt då byggnaden eller den till-eller ombyggda delen av byggnaden har färdigställts. Förvärvas byggnaden av en ny ägare, får denne tillgodogöra sig de primäravdrag som återstår för den förre ägaren.

Utrangeras en i rörelse använd byggnad, får avdrag göras för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband med ulrangeringen.

10.* Regeringen kan förklara att, omförlust på aktier eller andelar i svenski aktiebolag eller svensk ekonomisk förening eller utländskt bolag med uppgift att driva verksamhet av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt framkommer vid avyttring av aktierna eller andelarna eller vid företagels upplösning, förlusten skall utgöra avdragsgill omkostnad för ägaren av aktierna eller andelarna. Detsamma gäller i fråga om långivare beträffande förlust på lån eller dylikt som han lämnat företaget.

Bestämmelserna i första siycket om förlust tillämpas också på förlust, som kan beräknas uppkomma. Regeringen bestämmer därvid hur avdraget i det särskilda fallet skall-beräknas. Har skattskyldig fått avdrag som avses i detta stycke, skall avdraget frånräknas avdragsgiU förlust, som sedermera uppkommer vid avyttring av aktierna eller andelarna eller vid upplösning av företaget. Uppkommer vinst genom alt aktierna eller andelarna avyttras eller genom att tillskjutet kapital återfås, skall vinsten tas upp som skattepliktig intäkt av rörelse hos den som haft vinsten.

16.'' Utgifter för anskaffande av sädana markanläggningar på fastighet, avsedd för användning i ägarens rörelse, som avses i andra stycket, dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdrag medges, om inle annat följer

"- Förutvarande punkt 10 av anvisningarna lill 29 § upphävd genom 1981:295. "' Senaste lydelse 1983:311.

4 Riksdagen 1984/85. ösaml. Nr23

SkU 1984/85:23 50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av sjätte stycket, endast för sådana utgifter som har bestriits av den skattskyldige själv och endast om utgifterna avser arbeten som har ulförts under lid då han har ägt fastigheten. Avdraget beräknas enligl avskrivningsplan lill 5 procent för är räknat av tre fjärdedelar av anläggningens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den lidpunkt då anläggningen har färdigställts. I fråga om en anläggning, som är avsedd all användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av del år då anläggningen anskaffades.

Till markanläggning hänförs sådant markarbele som behövs för all marken skall göras plan eller fast, såsom röjning, schaktning, rivning av byggnad eller annat som tidigare har funnits pä fastigheten, uppförande av stödmurar och torrläggning av marken. Till markanläggning hänförs också olika anordningar såsom vägar, kanaler, hamninlopp och andra tillfarter, körplaner, parkeringsplatser, fotbollsplaner och tennisbanor eller därmed jämförliga anläggningar för personal, planteringar e.d. samt, i den mån de inle vid fastighetstaxering är alt hänföra till byggnad, även brunnar, källare och tunnlar e.d.

Till markanläggning hänförs inle sädana anordningar som är avsedda att användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier i rörelse eller sådana inventarier som används för viss verksamhet såsom fundamenl e.d., induslrispår, Iraversbanor samt ledningar för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas m.m. (markinvenlarier). Till markinventarier hänförs också stängsel och andra jämföriiga avspärrningsanordningar. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl den på fasligheten bedrivna verksamheten som en byggnads allmänna användning fördelas mellan markinventarier och byggnaden i förhällande lill hur stor del av ledningen som tjänar den pä fastigheten bedrivna verksamheten respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till markinvenlarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga lill den på fastigheten bedrivna verksamheten. Om utgifterna till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga lill byggnadens allmänna aiivändning skall ledningen i sin helhet hänföras lill byggnaden.

I fråga om markinvenlarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna 3-5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Har en investeringsfond e.d. eller Har en investeringsreserv e.d. el-

näringsbidrag tagits i anspråk för ler näringsbidrag tagits i anspråk

anskaffning av en markanläggning, för anskaffning av en markanlägg-

skall som anskaffningsvärde för ning, skall som anskaffningsvärde

markanläggningen anses den verk- för markanläggningen anses den

liga utgiften för markanläggningen verkliga utgiften för markanlägg-

minskad med fyra tredjedelar av ningen minskad med fyra tredjede-

del ianspråktagna beloppet. lar av det ianspråktagna beloppet.

Övergår en rörelsefastighel till en    Övergår en rörelsefaslighet lill en
ny ägare pä annat säll än genom ny ägare på annat säll än genom
köp, byte eller därmed jämföriigl    köp, byte eller därmed jämförligt
fång, får den nye ägaren göra de fång, får den nye ägaren göra de
värdeminskningsavdrag för mark- värdeminskningsavdrag för mark
anläggning som skulle ha tillkommit    anläggning som skulle ha tillkommit
den förre ägaren, om denne fortfa-     den förre ägaren, om denne fortfa
rande hade ägt fastigheten.   Vad    rande hade ägt fastigheten.

SkU 1984/85:23 51

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nyss sagts gäller också om ett moderbolag eller en övertagande förening övertar en fastighet från ett dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion, som avses i 28§ 3 mom.

Övergår en faslighet till en ny ägare genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för den del av del avskrivningsbara anskaffningsvärdet för vilket han inte tidigare har medgetts avdrag. Vad nu sagts gäller även när den på fasligheten bedrivna rörelsen läggs ned och fastighetens markanläggningar pä grund därav saknar värde för fastighetens ägare.

till 31 §
2.'* Såsom periodiskt understöd 2. Såsom periodiskt understöd

räknas icke vad en skatlskyldig räknas Inte vad mollagaren uppbär
uppbär från stiftelse som avses i från en stiftelse som är befriad från
53§ Imom. e) eller från ideell för- skattskyldighet enligt 7 § 6 mom.
ening, som har till uppgift all främja lagen (1947:576) om statlig in-
i nämnda moment angivna ändamål komslskatt eller från en ideell för-
och som även uppfyller i punkt 9 av ening som har lill uppgift all främja
anvisningarna tdl 53 § angivna vill- i7 § 6 mom. första stycket nämnda
kor för begränsning av skattskyl- lag angivna ändamål och som upp-
dighelen, såvida utbetalningen sker fyller övriga i 7 § 5 mom. samma
till fullföljande av ändamål som / /ag angivna villkor för/je/r/e/ie/te//
53 § I mom. e) angives. Såsom pe- eller delvis från skattskyldighet.
riodiskl understöd betraktas där- Detta gäller dock endast om ulbe-
emol vad som uppbäres från varje talningen sker till fullföljande av an
slags stiftelse, om och i den mån del damål som nu nämnts. Som perio-
i de för stiftelsen gällande stadgar diskl understöd betraktas däremot
är föreskrivet, alt stiftelsens in- vad som uppbäres från varje slags
takter skola för all framtid eller viss stiftelse, om och i den mån det i de
tid tillfalla viss familj, vissa familjer för stiftelsen gällande stadgar är fö-
eller bestämda personer. reskrivet, att stiftelsens intäkter

skola för all framlid eller viss lid tillfalla viss familj, vissa familjer eller bestämda personer.

till 36 § 2 a."' Skall vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av fastighet vedertaget för viss del av fasligheten tas upp som intäkt av fastighet eller av rörelse (jfr punkt I av anvisningarna till 35 §) får i omkostnadsbeloppet inle inräknas utgift som hänför sig till sådan del av fastigheten som vid inkomsttaxeringen har behandlats enligt reglerna för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Som förbättringskostnad enligt Som förbättringskostnad enligl

punkt 1 räknas även kostnad, som punkt I räknas även kostnad, som

"" Senaste lydelse 1977:572. "' Senaste lydelse 1981:256.

under tid, dä intäkt av avyttrad fastighet eller i förekommande fall del därav har beräknats enligl 24 § 2 eller 3 mom., har nedlagts på reparation och underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen, i den mån den avyttrade egendomen på grund därav vid avyttringen har befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet, saml kostnad för reparation och underhåll för vilken avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i 25 § 2 mom. första stycket b) eller c) och för vilken bidrag ej har utgått. Förbättringskostnad, som inte har uppförts på avskrivningsplan, och med förbättringskostnad jämföriig reparations- eller underhållskostnad får dock inräknas i omkostnadsbeloppet endast för år dä de nedlagda kostnaderna har uppgått till minst 3000 kronor. Kostnad, som har uppförts på avskrivningsplan, skall normall anses nedlagd del år då kostnaden har uppförts på planen. I andra fall skall sådan kostnad normalt anses nedlagd när faktura eller räkning har erhållits, varav framgår vilket arbete som har utförts.

under lid, då intäkt av avyttrad fastighet eller i förekommande fall del därav har beräknats enligl 24 § 2 mom., har nedlagts på reparation och underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen, i den mån den avyttrade egendomen på grund därav vid avyttringen har befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet, samt kostnad för reparation och underhåll för vilken avdrag inle medges på grund av föreskrifterna i 25 § 2 mom. första stycket b eller c och för vilken bidrag ej har utgått. Förbättringskostnad, som inte har uppförts på avskrivningsplan, och med förbättringskostnad jämförlig reparations- eller underhållskostnad får dock inräknas i omkostnadsbeloppet endast för år då de nedlagda kostnaderna har uppgått lill minst 3000 kronor. Kostnad, som har uppförts på avskrivningsplan, skall normalt anses nedlagd det år då kostnaden har uppförts på planen. I andra fall skall sådan kostnad normall anses nedlagd när faktura eller räkning har erhållits, varav framgår vilket arbete som har ulförts.

Har fastighet varit föremål för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- eller underhållsarbete i ägarens byggnadsrörelse skall - med iakttagande av de begränsningar som har angells i föregående stycke -som förbättringskostnad räknas del belopp som enligl punkt 3 tredje stycket av anvisningarna till 27 § har tagits upp som intäkt i rörelsen på grund av byggnadsarbetet.

Omkostnadsbeloppet skall minskas med värdeminskningsavdrag m.m, som belöper på lid före avyttringen av fastigheten, såsom avdrag på gmnd av avyttring av skog, avdrag för värdeminskning av annan naturtillgång eller för värdeminskning av täckdiken eller andra markanläggningar (jfr punkterna 1, 4, 7 och 9 av anvisningarna till 22 § saml punkterna 1, 8 och 16 av anvisningarna till 29§). Pä samma sätt skall omkoslnadsbeloppel minskas med avdrag för värdeminskning av byggnad m.m. (jfr punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 22 §, punkterna 2 a, 2 b och 4 av anvisningarna till 25 § saml punkterna 7 och 16 av anvisningarna lill 29 §), dock inle för år då avdraget har understigit 3000 kronor. Omkoslnadsbeloppel skall minskas även med belopp varmed fastigheten har avskrivits i samband med lanspråktagande av investeringsfond e.d.

Vid beräkning av omkostnadsbeloppet skall fastighet, som förvärvals före år 1952, anses förvärvad den 1 januari 1952. Ingångsvärdet skall därvid anses utgöra 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för är 1952. Hänsyn skall vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag

SkU 1984/85:23 53

som belöper på tid före år 1952. Dock får det vid förvärvet erlagda vederlaget för fastigheten upptagas som ingångsvärde, om den skallskyldige kan visa alt köpeskillingen överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år 1952. Fanns taxeringsvärde ej åsall för år 1952, får motsvarande värde uppskattas med ledning av taxeringsvärdet för fastighet, i vilken den avyttrade egendomen ingått, eller närmasl därefter åsalta taxeringsvärde.

Har fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år får den skatiskyldige vid vinstberäkningen som ingångsvärde upplaga ett belopp motsvarande 150 procent av det taxeringsvärde, som gällde tjugo år före avyttringen. Har taxeringsvärdet isatts vid fastighetstaxering som verkställts år 1970 eller senare får dock som ingångsvärde upplagas endast 133 procent av taxeringsvärdet. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av det taxeringsvärde som gällde tjugo år före avyttringen, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke lagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än tjugo år före avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej åsätt tjugo år före avyttringen, får motsvarande värde uppskattas på sätt angives i femte stycket sista meningen.

Har avyttrad fastighet förvärvats genom arv eller testamente eller genom bodelning i anledning av makes död, får den skattskyldige, i stället för köpeskilling eller motsvarande vederlag för fastigheten vid närmast föregående köp, byte eller därmed jämförliga fång eller i stället för ett med stöd av föregående stycke framräknat värde, som ingångsvärde upplaga 150 procent av fastighetens taxeringsvärde året före det år då dödsfallet inträffade eller motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde, fömtsatt att dödsfallet ägt rum efter år 1952. Ägde dödsfallet rum efter år 1970 får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet eller motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde. Fanns taxeringsvärde ej åsätt året före det år då dödsfallet inträffade, får motsvarande värde uppskattas på sätt som angives i femte stycket sista meningen. Har ingångsvärdet upptagits med stöd av bestämmelserna i detta stycke, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än året före dödsåret.

Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde skall, såvida viss del av taxeringsvärdet avser egendom som i kostnadshänseende hänförts till maskiner och andra inventarier i jordbruk eller rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 §), taxeringsvärdet reduceras med den del därav som kan anses belöpa på egendom av nyss angivet slag. Sådan reducering skall dock icke göras om mindre än 25 procent av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten belöper på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier.

Skall taxeringsvärdet reduceras enligt föregående stycke iakttages följande. Har taxeringsvärdet åsatls tidigare än vid 1975 års fastighetstaxering, skall taxeringsvärdet reduceras med så stor del därav som vederlaget för egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier, utgör av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten. Vad nu sagts gäller även om taxeringsvärdet åsatts år 1975 eller senare, dock att vid beräkningen skall bortses från den del av vederlaget vid avyttringen som belöper på egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken. Kan den skattskyldige visa att den andel av taxeringsvärdet som kan anses belöpa på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier, är mindre än den andel av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten som kan anses belöpa på egendom av nu angivet slag, får dock taxeringsvärdet reduceras på grundval av förhållandena vid fastighetstaxeringen.

SkU 1984/85:23 54

Del för fasligheten gällande ingångsvärdet - om det inte har beräknats enligl trettonde stycket sista meningen - liksom de förbättringskostnader och därmed likställda belopp för vilka avdrag får ske samt de värdeminskningsavdrag och andra belopp som skall minska omkoslnadsbeloppel skall i den omfattning som anges i punkterna 6a och 6b nedan räknas om med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget (prisutvecklingen) under den tid då fastigheten har innehafts.

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsumentprisindex. Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd att användas för bostadsändamål och som vid avyttringstillfället varit eller bort vara åsall ett taxerat byggnadsvärde av lägst 10000 kronor, avdrages ytterligare ett belopp av 3000 kronor för varje påbörjat kalenderår före taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavstiden funnits på fastigheten. Om det taxerade byggnadsvärdet inte uppgått eller bort uppgå till 10000 kronor, avdrages 3000 kronor för varje påbörjat kalenderår under innehavsliden som byggnaden utnyttjats till stadigvarande bostad. Avdrag medges inle för tidigare år än år 1952 och inle heller för senare år än år 1980. Finns på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde siycket ovan eller motsvarande värden, får avdrag enligt delta stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet. Om bostadsbyggnad rivils eller förstörts genom brand eller liknande, skall avdrag enligt detta stycke medges även för lid då denna byggnad funnits på fastigheten, om den skattskyldige inom ett år igångsatt arbete med att uppföra ersätlningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer än ett år tagits i anspråk huvudsakligen för annat ändariiål än bostadsändamål medges avdrag enligt detta stycke endast för lid då byggnaden därefter äter utnyttjats huvudsakligen för bostadsändamål.

Vinstberäkning på grund av avyttring av en del av en fastighet skall grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Vid tillämpning av de beloppsgränser som anges i andra och fjärde styckena skall dock hänsyn tas lill förhållandena på hela fastigheten. Avdrag enligt tolfte stycket får göras endast om avyttringen har omfattat bostadsbyggnad som vid liden för avyttringen var huvudbyggnad för hela fastigheten. Pä den skatlskyldiges begäran skall omkostnadsbeloppet för fastighetsdelen - i stället för att beräknas enligt första meningen - tas upp till ett belopp som motsvarar så stor del av det för hela fasligheten beräknade omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskal med värdeminskningsavdrag m.m. - som vederlaget för fastighetsdelen utgör av fastighetens hela värde vid avyttringstillfället. I sist avsedda fall skall, om den skatiskyldige begär det och värdet av skogen och skogsmarken på den avyttrade fastighetsdelen är mindre än 20 procent av värdet av hela fastighetens skog och skogsmark, omkostnadsbeloppet inte minskas med avdrag på gmnd av avyttring av skog. Om den avyttrade delen avser en eller ett fåtal tomter avsedda att bebyggas med bostadshus och vederlaget är mindre än 10 procent av fastighetens taxeringsvärde, får vidare ingångsvärdet på den avyttrade fastighetsdelen ulan särskild utredning beräknas lill 1 krona per kvadratmeter, dock ej till högre belopp än köpeskillingen.

Vad i de fem första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller i tillämpliga delar även vid marköverföring enligl faslighetsbildningslagen (1970:988).

SkU 1984/85:23 55

Har den skatiskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4 andra siycket av anvisningarna till 35 §, skall så stor del av det för hela fasligheten beräknade omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskal med värdeminskningsavdrag m.m. — anses belöpa på den del av fastigheten som ersättningen avser, som engångsersättningen utgör av faslighetens hela värde vid tiden för upplåtelsen eller inskränkningen i förfoganderätten. Vid bedömningen av om omkostnadsbeloppet skall minskas med avdrag på grund av avyttring av skog gäller vad som är föreskrivet i fråga om del av fastighet. Den som enligt punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna till 35 § erhåller avdrag från den eller de engångsersättningar han fått på grund av upplåtelser inom en och samma kommun får inte tillgodoräkna sig något omkostnadsbelopp hänföriigt lill dessa ersättningar.

Har den skallskyldige under innehavsliden avyttrat en del av en faslighet, skall hänsyn tas till detta vid beräkning av omkoslnadsbeloppel för återstoden av fastigheten. Kan utredning inte förebringas om den andel av omkoslnadsbeloppel — i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m.m. - för fastigheten, som belöpt på den avyttrade fastig-helsdelen, skall denna andel anses ha motsvarat hälften av erhållen ersättning för fastighetsdelen. Andelen skall dock i intet fall anses översliga omkoslnadsbeloppel - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m.m. - för hela fastigheten omedelbart före avyttringen av fastighetsdelen.

Föreskrifterna i föregående stycke tillämpas också om den skattskyldige under innehavstiden erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 §. Har den skattskyldige under innehavsliden avstått från mark genom marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970: 988), skall omkostnadsbeloppet på återstoden av fastigheten anses ha minskat med så stor del av omkoslnadsbeloppel för den tidigare avstådda marken som ersättningen i pengar utgjort av det totala vederlaget för marken.

Beräknas omkoslnadsbeloppel vid avyttring av återstoden av fasligheten eller del därav med ledning av ett taxeringsvärde som åsatls efter det att delavyiiringen, markupplåtelsen eller marköverföringen m.m. ägt rum, är bestämmelserna i de två föregående styckena icke tillämpliga.

Kostnad för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- och underhållsarbete för vilket försäkringsersättning eller annan skadeersättning har utgått beaktas, såvida ersättningen inle räknas lill skaltepliklig inkomst enligt denna lag, vid beräkning av realisationsvinst endast i den mån kostnaden har överstigit ersättningen. Har sådan skattefri ersättning uppburits med större belopp än det som har gått åt för skadans avhjälpande gäller följande. Faslighetens ingångsvärde, omräknat enligt tionde stycket till tiden för skadetillfället, minskas med skillnaden mellan ersättningen och kostnaden för skadans avhjälpande. För tid efter skadelillfällel ligger återstoden av det omräknade ingångsvärdet till gmnd för omräkning enligt tionde stycket.

Avyttrar delägare i fåmansföretag eller honom närstående person fastig-hel lill förelaget får vid vinstberäkningen fastighetens ingångsvärde icke beräknas på grundval av taxeringsvärde enligl sjätte och sjunde styckena. Ej heller får omräkning göras enligl tionde siycket eller tillägg göras enligt tolfte stycket. Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i detta stycke om det kan antagas att avyttringen skett av organisatoriska eller andra synnerliga skäl. Mot beslut av riksskatteverket i sådan fråga får talan icke föras.

SkU 1984/85:23 56

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3." Förlust genom icke yrkesmässig avyttring (realisationsföriust) får dras av i den omfattning som anges i punkt 4 nedan.

Realisationsförlust skall beräknas på samma sätt som realisationsvinst enligt punkterna 1 - 2 d. Vid förlustberäkningen får en faslighets ingångsvärde dock inte beräknas på gmndval av ett taxeringsvärde enligt punkt 2 a sjätte eller sjunde stycket. Inle heller får omräkning som avses i punkt 2 a tionde stycket ske eller tillägg enligl punkt 2 a tolfte stycket göras. Har den med förlust avyttrade egendomen innehafts under sådan tid att, om vinst i stället hade uppstått vid avyttringen, endast en del av vinslen skulle ha räknats till skattepliktig realisationsvinst, är endast motsvarande del av förlusten avdragsgill. Har förlusten uppkommit vid fastighetsreglering i fall som avses i punkt 4 av anvisningarna till 35 §, är endast så stor del av förlusten avdragsgill som belöper på vad den skattskyldige har erhållit i pengar.

Att avdrag inte är medgivet för förlust som har uppkommit före eller i samband med vissa företagsöverlåtelser framgår av punkt 6 av anvisningarna Iill20 §.

till 38 §

2.'*' Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår i förhållande till gjorda inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig grund, är skattefri, där utdelningen blott innebär en minskning i levnadskostnader, och skall i annat fall hänföras till den förvärvskälla, vartill den på grund av sin beskaffenhet är att räkna. Sålunda hänföres exempelvis till inkomst av jordbruk respektive rörelse näringsidkares utdelning från ekonomisk förening i form av pristillägg å varor, som han sålt till föreningen, eller i form av rabatt för varor, som han för sin näring inköpt av föreningen. Till utdelning, som på grund av bestämmelserna i detta stycke är skattefri, hänföres icke förmån av bostad eller annan förmån av fastighet (jfr emellertid bestämmelserna i andra stycket.) Skattepliktig utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som icke skall räknas såsom intäkt vid beräkning av annat slag av inkomst, hänföres till intäkt av kapital.

Har bostad eller annan förmån av fastighet tillkommit medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap och är del inle fråga om upplåtelse som avses i tredje stycket, skall som skattepliktig intäkt av kapital tas upp ett belopp motsvarande för helt år räknat 3 procent av den del av medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet som överstiger 50000 kronor. Därvid skall värdet av andelen beräknas med utgångspunkt i taxeringsvärdet året före taxeringsåret på föreningens eller bolagets fastighet och med hänsyn till föreningens eller bolagels övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för det senaste räkenskapsår som avslutats före den I juli året före taxeringsåret. Vid denna beräkning skall bortses från skuld som föreningen eller bolaget har ådragit sig på sådana villkor eller

"<■ Senaste lydelse 1983: 1043. " Senaste lydelse 1980: 1054.

under sådana omständigheter att skulden bör likställas med inbetalning av insats eller därmed jämförligt eget kapital. I fråga om bostad som innehas av två eller flera medlemmar tillsammans skall beloppet 50000 kronor fördelas dem emellan efter andelarnas storlek. Vid inkomstberäkningen fär avdrag inte ske, såvitt fråga inte är om till rörelse hänföriig utgift, för medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget eller för andra omkostnader som är hänförliga till innehavet av bostaden eller förmånen.

Har bostad eller annan förmån, som tillkommit medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap, helt eller lill övervägande del varit av medlemmen eller delägaren mol vederlag upplåten till annan under hela eller större delen av beskattningsåret, räknas vederlaget jämte värdet av bostad eller annan förmån, som medlemmen eller delägaren för eget bmk förfogat över, såsom intäkt av kapital för medlemmen eller delägaren.

Annan utdelning från bostadsförening eller bostadsaktiebolag än i andra och tredje styckena sägs, som icke utgått i förhållande lill innehavda andelar eller aktier, räknas såsom intäkt av kapital för medlemmen eller delägaren, om och i den mån utdelningen överstiger sådana på beskattningsåret belöpande avgifter och andra inbetalningar till föreningen eller bolaget, vilka icke äro att anse som kapitaltillskott.

S."** Vad som gäller om utdelning från utländskt bolag skall enligt bestämmelsen i 67 § tillämpas ydwvä/ å utdelning från annan här i riket icke hemmahörande juridisk person. Oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle icke varit bo-

Med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås ekonomisk förening och aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i att ål föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda bostäder i hus, som ägs av föreningen eller bolaget. Som bostadsförening eller bostadsaktiebolag anses även ekonomisk förening eller aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i alt tdlhandahålla föreningens medlemmar eller bolagets delägare garage eller annan för deras personliga räkning avsedd gemensam anordning i byggnad som ägs av föreningen eller bolaget.

5. Vad som gäller om utdelning från utländskt bolag skall även till-lämpas på utdelning från annan här i riket icke hemmahörande juridisk person. Dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle inte varit bosatt eller stadigvarande vistals här i riket.

Nuvarande lydelse

satt eller stadigvarande vistals här i riket, anses såsom en här i riket icke hemmahörandejuridisk person (jfr53§ 3jnom.). Utdelning frän sådant dödsbo till i Sverige bosatt delägare av inkomst, som förvärvats under den tid delägarna suttit i oskifl bo - men givetvis ej ulskiftning av den avlidnes efterlämnade tillgångar - skall således här i riket bliva föremål för beskattning. Från denna föreskrift meddelas likväl ell undanlag i 54 § första stycket e).

8."*' Har skallskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenski aktiebolag eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till teckning av sådant av företaget upptaget vinslandelslån som avses 141 c §, skall, om han utnyttjar företrädesrätten, del värde som genom företrädesrätten kan anses ha tillförts honom icke anses utgöra intäkt av kapital. Avyttrar han däremot företrädesrätten, skall det vederlag han erhåller för denna rätt upplagas som sådan intäkt.

Föreslagen lydelse

anses såsom en här i riket icke hemmahörande juridisk person. Utdelning frän sådant dödsbo till i Sverige bosatt delägare av inkomst, som förvärvats under den tid delägarna suttit i oskifl bo - men givelvis ej ulskiftning av den avlidnes efterlämnade tillgångar - skall således här i riket bliva föremål för beskattning. Från denna föreskrift meddelas likväl ett undantag i 54 § första siycket e.

8. Har skatlskyldig på grund av silt innehav av aktier i svenskt aktiebolag eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till teckning av sådant av förelaget upptaget vinstandelslån som avses i 2§ 9mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall, om han utnyttjar företrädesrätten, del värde som genom företrädesrätten kan anses ha tillförts honom inte anses utgöra intäkt av kapital. Avyttrar han däremot företrädesrätten, skall del vederlag han erhåller för denna rätt upptas som sådan intäkt.

till 41 §

l.'° Inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse skall beräknas enligl bokföringsmässiga grunder. För skatlskyldig som har haft ordnad bokföring skall beräkningen av inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Vid inkomstberäkning enligl bokföringsmässiga grunder las hänsyn lill in- och utgående lager av varor, däri inbegripet djur, råmaterial, hel- och halvfabrikat m.m., lill pågående arbeten samt till fordrings- och skuldposter. Värdet av utgående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter bestäms med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång. Som värde av ingående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter tas upp värdet av närmast föregående beskattningsårs utgående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter. Bestämmelserna i 41 § om lager får i varvsrörelse tillämpas även i fråga om skepp eller skeppsbygge, på vilket den skattskyldige har utfört eller avser att utföra arbete i icke oväsentlig omfattning, ulan hinder av all den skatiskyldige har avyttrat skeppet eller bygget. Vad nu föreskrivits gäller dock endast intill dess skeppet eller skeppsbygget har levererats till förvärvaren. Vad som avses med skepp framgår av sjölagen (1891: 35 s. I).

"' Senaste lydelse 1977:243. '° Senaste lydelse 1981:295.

SkU 1984/85:23 59

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Inkomst av annan fastighet som Inkomst av annan faslighet som
avsesi24§ 1 e/Zfrimom. får beräk-   avses i 24 § 1 mom. får beräknas en-
nas enligl bokföringsmässiga grun- ligt bokföringsmässiga grunder på
der på sätt anges i föregående slyc- säll anges i föregående stycke. Har
ke. Har skatlskyldig för visst be-   skallskyldig för visst beskallnings-
skallningsår beräknat inkomst av år beräknat inkomst av annan fas
annan fastighet enligl bokförings- tighet    enligl    bokföringsmässiga
mässiga grunder, skall den skatt- grunder,   skall   den   skatiskyldige
skyldige även för nästföljande be- även för nästföljande beskallnings-
skatlningsår beräkna inkomsten en-      år beräkna inkomsten enligl sädana
ligl sädana grunder om bestämmel- grunder om bestämmelserna i 24 §
serna   i   24§   I   eller imom.   är 1 mom. är tillämpliga del året.
tillämpliga det året. I fråga om fas
tighet som avses i 24 § 3 mom. gäl
ler dock vad som sagts iföregående
stycke endast i den mån annat inte
följer   av   24 §   3mom.   och   25 §
3 mom.

Har det bokförda resultatet påverkats av all bland intäkterna har tagils upp belopp, som inle skall beskattas som inkomst, eller uteslutits belopp, som borde ha medräknats, eller bland kostnaderna har tagits upp belopp, som inle är avdragsgilla vid inkomstberäkningen, skall resultatet justeras så att del kan läggas lill grund för inkomstberäkningen enligt denna lag. I de fall resultatet har påverkats av atllager, pågående arbeten eller ford-ringspost har lagils upp med för lågt belopp eller skuldpost med för högt belopp skall dock på yrkande av den skatiskyldige justering av det bokförda resultatet underlåtas i den mån del är uppenbart all denne - i överensstämmelse med reglerna för inkomstberäkning i denna lag - genom dispositioner i bokslutet avseende nämnda tillgängs- och skuldposter eller genom större avskrivningar på anläggningstillgångar än som skett skulle ha kunnat redovisa ett lägre resultat än det som skulle framkomma efter justeringen. Om särskilda omständigheter föranleder del skall dock resultatet justeras även i sådant fall.

Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall iakttas, att en inkomst skall anses ha åtnjutils under del år, då den enligt god redovisningssed eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt bruk-hgl bör las upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomsten ännu inle har uppburils kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda t.ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna tillämpas också i fråga om utgiftsposterna. Avdrag för tantiem eller liknande ersättning från fåmansföretag till förelagsledare eller honom närslående person får dock åtnjutas först under del år då ersättningen har betalats ul eller blivit tillgänglig för lyftning. I fråga om tiden för inkomst- och utgiftsposters upptagande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det förfaringssättet, att fordringar las upp som inkomst under del år, då de uppkommer, och all räntor hänförs till inkomsten för det år, på vilket de belöper, i bägge fallen oberoende av om de verkligen har influtit under nämnda år eller inte. Å andra sidan bör förskottsvis influtna räntor, som till större eller mindre del belöper på ett kommande år, till denna del bokfö-ringsmässigt hänföras till del sistnämnda årets inkomst. Avdrag för ränta

SkU 1984/85:23 60

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

på län ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta åtnjuts för del år då räntan har betalats.

Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl.a. att värdet av avyttrade varor skall - även om fakturering inte skett - redovisas som fordran, såvida varorna levererats lill den nye ägaren före årets utgång.

Har avverkningsrätt lill skog upplåtils mol betalning, som skall erläggas under loppet av flera år, får som inläkt för varje år las upp den del av köpeskillingen som influtit under samma år.

I fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av fastighet varav intäkterna beräknas enligt 24 § I mom. gäller även punkt 8 av anvisningarna lill 25 §.

Om beskaltningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för ett år beskattat vinst, som i bokföringen framkommer som vinst först ett senare år, skall vid inkomstberäkningen för del följande år, då vinslen redovisas i bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant sätt att den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång till.

Motsvarande gäller för det fall, att beskatlningsmyndighel ansett alt en förlust, som är i och för sig avdragsgill, inle fär beaktas vid inkomstberäkningen för del år då den redovisats i räkenskaperna eller beskatlningsmyndighel i annat fall visst år frångått den skattskyldiges bokföring på sådant sätt all det påverkar följande års inkomstberäkning.

4 a." Flyttar en skatlskyldig utomlands och har han tidigare avyttrat aktier eller andelar i ell svenskt förelag, skall intäkt på grund av avyttringen anses ha åtnjutits när flyttningen sker, om intäkten inte blivit lillänglig för lyftning dessförinnan. Avyttrar en skatlskyldig aktier eller andelar i ett svenskt företag efter del att han flyttat utomlands skall intäkten anses ha åtnjutits i och med avyttringen. Är i fall som nu sagts intäktens storlek beroende av viss framtida händelse och kan lill följd härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering som är i fråga, skall tillkommande belopp beskallas vid taxeringen för det år då beloppet blir tillgängligt för lyftning. Därvid skall beskattningen ske på grundval av förhållandena vid avyttringen och med tillämpning av de beskattningsregler som gällde vid laxeringen för avyttringsåret.

Som ett svenski förelag räknas Som ett svenskt förelag räknas
vid tillämpningen av denna anvis- vid tillämpningen av denna anvis
ningspunkt svenskt aktiebolag och ningspunkl svenski aktiebolag och
handehbolag samt svensk ekono- handelsbolag samt svensk ekono
misk förening, dock ej bostadsak- misk förening, dock ej bostadsak
tiebolag och bostadsförening som tiebolag och bostadsförening som
avses i 24§ 3mom. avses i pimki 2 femte stycket av

anvisningarna tdl 38§.

till 41 a§

1. Bestämmelsen i 41 a§ inne- 1. Bestämmelsen i 41 a§ innebär

bär bl.a. all för fastighet, som avses bl.a. att för fastighet, som avses i 24§ 2 eller 3mom., fastighetens i 24§ 2mom., fastighetens andel

-" Senasle lydelse 1983:452. " Senasle lydelse 1980:957.

andel av samfällighelens laxerings-värde skall inräknas i underiagel för intäklsberäkningen i de fall där samfällighelen utgör en särskild taxeringsenhet. Jfr i detta hänseende 4 kap. 10 § fastighetstaxerings-lagen (1979:1152).

2.'' Äger faslighet av annat slag än som nämns i punkt I del i sådan samfällighet som avses i 41 a§ och överstiger fastighetens andel av intäkterna i samfällighelen dess andel i sådana kostnader i verksamheten som äro på en gäng avdragsgilla vid laxeringen med belopp understigande 100 kronor, föreligger icke skyldighet all upplaga intäkterna och kostnaderna vid beräkning av inkomst av fasligheten. Förvaltas sådan samfällighet av juridisk person, skola kapitalinkomster som den juridiska personen har uppburit och som belöpa på fastigheten tagas upp till beskattning i den förvärvskälla i vilken fastigheten ingår. Om intäkt av faslighet beräknas enligl 24§ 2 eller 3mom., skola dock kapitalinkomster beskallas hos ägare av fastigheten i inkomstslaget kapital. Understiger fastig-hels andel av ränteintäkter 100 kronor, föreligger emellertid icke skallskyldighet för beloppet.

4.'* Vid beräkning av inkomst i sådan samfällighet som avses 153 § 1 mom. första stycket f) får avdrag göras för utdelning lill delägare, oavsett om utdelningen utgått in nalura eller i penningar. Avdraget skall anses belöpa på det beskattningsår vartill utdelningen hänför sig även om utdelningen utbetalas till delägarna först under del därpå följande beskattningsåret. Utdelningen skall av delägare upptagas till beskattning som intäkt i den förvärvskälla vari delägarfastighelen ingår eller, om intäkten av denna

av samfällighelens taxeringsvärde skall inräknas i underlaget för intäklsberäkningen i de fall där samfällighelen utgör en särskild taxeringsenhet. Jfr i detta hänseende 4 kap. 10 § fasiigheislaxeringslagen (1979:1152).

2. Äger fastighet av annat slag än som nämns i punkt 1 del i sådan samfällighet som avses i 41 a§ och överstiger fastighetens andel av intäkterna i samfällighelen dess andel i sådana kostnader i verksamheten som är på en gång avdragsgilla vid laxeringen med belopp understigande 100 kronor, föreligger icke skyldighet att upplaga intäkterna och kostnaderna vid beräkning av inkomst av fasligheten. Förvaltas sådan samfällighet av juridisk person, skall kapitalinkomster som den juridiska personen har uppburit och som belöper på fastigheten tas upp till beskattning i den förvärvskälla i vilken fastigheten ingår. Om intäkt av fastighet beräknas enligt 24§ 2mom., skall dock kapitalinkomster beskallas hos ägare av fastigheten i inkomstslaget kapital. Understiger fastighets andel av ränteintäkter 100 kronor, föreligger emellertid icke skattskyldighet för beloppet.

4. Uppbär delägare utdelning från samfällighet, som avses i 2 § 11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall utdelningen av delägaren tas upp till beskattning som intäkt i den förvärvskälla vari delägarfastighelen ingår eller, om intäkten av denna beräknas enligt 24§ 2mom. eller enligt 2§ 7mom. lagen om statlig inkomstskatt, som intäkt av kapital.

lill 54 §
2. Till ledning vid tillämpning av 2. Till ledning vid tillämpning av

bestämmelsen i 54 § e) anföres föl- bestämmelsen i 54 första stycket e
jande exempel: anförs följande exempel:

Dödsboet efter en person, som vid fränfällel icke varit bosatt i Sverige, består av fyra delägare. En av delägarna är bosall här i landet. Under beskattningsåret har stärbhusel åtnjutit I 000 kronors inkomst frän en i Sverige belägen fastighet och 2000 kronor såsom ränta å en utländsk bankräkning. Av inkomsterna hava 500 kronor åtgått lill omkostnader, vilka icke varit att hänföra till någon viss förvärvskälla, och 300 kronor reserverats. 2 200 kronor hava utdelats till delägarna. Som emellertid dödsboet är skyldigt i Sverige utgöra skalt för förstnämnda 1 000 kronor, skall den svenske delägaren i Sverige utgöra kommunal inkomstskatt allenast för 1/4 av I 200 kronor eller således 300 kronor.

Ett aktiebolag har hemort i en kommun, som består av tre församlingar. Bolaget äger en fastighet i envar av dessa församlingar; fastigheternas taxeringsvärden utgöra respektive 40000 kronor, 120000 kronor och 160000 kronor.

Om den beskattningsbara inkomsten uppgår lill 6400 kronor, dvs. lill belopp motsvarande summan av garanlibeloppen för fastigheterna, skall den beskattningsbara inkomsten fördelas på församlingarna med 500 kronor, 2400 kronor och 3200 kronor. Överstiger den beskattningsbara inkomsten summa garantibelopp, skall del över-skjulande beloppet fördelas enligt bestämmelserna i 56-59 §§.

En skattskyldig äger fastigheter i annan kommun än hemortskommunen. Ifrågavarande kommun består av tre församlingar. Den skatiskyldige äger en fastighet i envar av dessa församlingar; fastigheternas taxeringsvärden är 40000 kronor, 120000 kronor och 160000 kronor.

Om den beskattningsbara inkomsten uppgår lill 4 800 kronor, dvs. till belopp motsvarande summan av garantibeloppen för fastigheterna, skall den beskattningsbara inkomsten fördelas på församlingarna med 600 kronor, / 500 kronor och 2400 kronor. Överstiger den beskattningsbara inkomsten suiti-man av garantibeloppen, skall det överskjutande beloppet fördelas enligt bestän-imelserna i 56-59 §§.

Om vad som är att hänföra lill skaltepliklig inkomst, så ock om beräkning av inkomst frän olika förvärvskällor skall gälla vad i 17 § första och andra styckena samt 18 - 44 §§ kommunalskattelagen är stadgal, dock med följande undantag:

till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänföres restituerad, avkortad eller avskriven allmän kommunalskatt för vilken avdrag åtnjutds vid tidigare års laxeringar;

v/c/beräkning av inkomst av jordbruksfastighet, inkomst av annan fastighet eller inkomst av rörelse får avdrag som i 45 § kommunalskattelagen sägs icke göras, och skall i följd härav såsom inkomst av förvärvskälla som nu sagts anses den enligl de i nämnda lag meddelade bestämmelserna beräknade nettointäkten.

Har sådan fusion mellan aktiebo
lag eller föreningar ägt rum, som i
28§ 3mom. första eller andra
stycket kommunalskattelagen

avses, skall restituerad, avkortad eller avskriven skatt, som enligt vad ovan sagts skulle hava utgjort skattepliktig intäkt för dotterbolaget eller den överlåtande föreningen, utgöra skattepliktig intäkt för moderbolaget eller den överta-

I mom. Om vad som är att hänföra till skattepliktig inkomst och om beräkning av inkomst från olika förvärvskällor skall gälla vad i 17 § första och andra styckena samt 18 — 44 §§ kommunalskattelagen (1928:370) är stadgat / den mån inte annat följer av denna lag.

Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänförs restituerad, avkortad eller avskriven vinstdelningsskalt i den mån avdrag har medgetts för skatten.

Vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet, inkomst av annan fastighet eller inkomst av rörelse får avdrag som i 45 § kommunalskattelagen sägs icke göras, och skall i följd härav såsom inkomst av förvärvskälla som nu sagts anses den enligl de i nämnda lag meddelade bestämmelserna beräknade nettointäkten.

gande föreningen. Vad nu sagts skall äga motsvarande tdlämpning vid fusion mellan sparbanker enligt 78 § lagen den 3 juni 1955 om sparbanker samt då ett bankaktiebolags hela bankrörelse övertagits av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsbolag och beloppet ifråga icke uppgivils till beskattning hos det överlåtande bolaget.

2 mom. Inkomst av rörelse som kommissionärsföretag har drivit för ett kommittentföretags räkning får redovisas hos kommiltentföretaget under förutsättning

a) att kommissionärsförhållandet
är grundat på skriftligt avtal,

b) att kommissionärsföretaget
inte under beskattningsåret har dri
vit verksamhet i nämnvärd omfatt
ning vid sidan av ifrågavarande rö
relse,

c) att rörelsen drivits på del an
givna sättet under hela beskatt
ningsåret för båda företagen eller
sedan kommissionärsföretaget bör
jade driva verksamhet av något
slag.

d) att beskattningsåren för båda
företagen utgått vid samma tid
punkt samt

e) att båda företagen skulle ha
rätt tdl avdrag enligl 3 mom. för
koncernbidrag som under beskatt
ningsåret hade lämnats tdl det and
ra företaget.

Med kommissionärsföretag förstås svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening, som driver rörelse i eget namn uteslutande för ett eller flera andra sådana bolags eller föreningars räkning, och med kommittenlföretag förslås bolag eller förening för vars räkning rörelsen drivs.

Har kommissionärsföretag under samma beskattningsår drivit rörelse för två eller flera kommittentföretags räkning, får inkomsten redo-

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

visas hos dessa företag om de förutsättningar som anges i första stycket a och c — e är uppfyllda i förhållande tdl varje kommittenlföretag och kommissionärsföretaget inte under beskattningsåret har drivit verksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av rörelse som har drivits för kommittentföreta-gens räkning. Har kommissionärsförhållandet tillkommit av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan riksskatteverket dock på ansökan av kommittentföreta-gen medge att inkomsten får redovisas hos dem ulan hinder av att förutsättningar för avdrag som avses i första stycket e inte föreligger. Riksskatteverkets beslut ifråga som här avses får inte överklagas.

Inkomst som enligt första eller tredje stycket redovisas hos kom-millentföretag skall hos detta företag behandlas som om företaget självt hade drivit rörelsen.

3 mom. Äger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller svensk ömsesidig skadeförsäk-ringsanstall (moderföretag) mer än nio tiondelar av aktierna i ett eller flera svenska aktiebolag (helägda dotterbolag), skall koncernbidrag som moderföretaget lämnar till helägt dotterbolag eller som sådant bolag lämnar tdl moderföretaget eller till annat helägt dotterbolag hos moderförelaget anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, även om bidraget inte för givaren utgör omkostnad för intäkternas förvärvande eller bibehållande. Som förutsättning för detta gäller

a) att den huvudsakliga verksamheten för såväl givare som mottagare avser jordbruksfastighet, annanfastighet eller annan rörelse än försäkringsrörelse som bedrivs av livförsäkringsanstalt,

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget tdl samma års taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad bdaga,

c) att dotterbolag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan dotterbolaget började bedriva verksamhet av något slag,

d) att, om bidrag lämnas från
dotterbolag till moderföretag, mo
derföretaget skulle vara frikallal
från skattskyldighet för utdelning
som under beskattningsåret hade
uppburits från dotterbolaget samt

e) att, om bidrag lämnas från
dotterbolag till annat dotterbolag,
moderföretaget är förvaltnings
företag som avses i 7§ 8mom. tred
je stycket eller moderföretaget i an
nat fall skulle vara antingen frikal-
lat från skattskyldighet för utdel
ning som under beskattningsåret
hade uppburits från det givande
dotterbolaget eller skattskyldigt för
utdelning som under beskattnings
året hade uppburits från det motta
gande dotterbolaget.

Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag som inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall bidraget ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och skattepliktig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i första stycket a och b är uppfyllda och om ägarförhållandena under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan mottagaren började bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom fusioner rnellan moderföretag och dotterbolag har kunnat bringas att uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion anses kunna äga rum när moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag men inte i annat fall.

Lämnas, ifall som avses i första och andra styckena, bidraget mellan företag som enligt 35 § 1 a mom. kommunalskattelagen (1928:370) räknas som fåmansföretag och avser givarens huvudsakliga verksamhet annan fastighet, skall bi- draget anses som avdragsgdl omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren endast om något av följande ytterligare villkor är uppfyllt, nämligen all även mottagarens huvudsakliga verksamhet avser sådan fastighet eller ati givarens fastighetsinnehav till huvudsaklig del stadigvarande används i jordbruk, skogsbruk eller rörelse, som bedrivs av mottagaren. Riksskatteverket kan, om särskilda skäl föreligger, medge undantag från bestämmelserna i detta stycke. Riksskatteverkets beslut i dessa frågor får inte överklagas.

Åven i andra fall än som avses i första och andra styckena skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar tdl annat svenskt företag anses som avdragsgdl omkostnad för givaren och skattepliktig inläkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med avdragsrätt för givaren enligt första - tredje styckena hade kunnat lämnas lill annat företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras till mottagaren på sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha haft rätt till avdrag enligl första - tredje styckena för vidarebefordrat belopp.

Mottagaren skall redovisa koncernbidraget som intäkt av fastighet eller rörelse.

Vid tillämpning av 4§ första stycket 3 anses koncernbidrag som intäkt av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse endast om bidraget utgör avdragsgill omkostnad för givaren i rörelse av angivet slag.

Avdrag för koncernbidrag fär åtnjutas endast av den som visar att förutsättningar för sådant av-, drag föreligger.

Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med vilket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet, kan regeringen medge alt bidraget skall anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en eller flera av de förutsättningar som anges i första - fiärde styckena inte är uppfyllda.

4 mom. Har bolag (dotterbolag), som inte driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter, genom fusion enligt 14 kap. 8§ aktiebolagslagen (1975:1385) uppgått i annat sådant bolag (moderbolag) och har moderbolaget genom fusionen övertagit lager, fordringar och liknande tillgångar i rörelse, skall såsom intäkt i moderbolagets rörelse räknas belopp varmed dessa lager, fordringar m.m. i moderbolagets räkenskaper vid fusionstillfället upptagits över de hos dotterbolaget i beskattningsavseende gällande värdena vid samma tillfälle. Vad nu stadgats skall gälla jämväl vid fusion enligt 96 § Imom. lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar och vid fusion enligt 87 § 1 mom. lagen (1956:216) om .jord-brukskasserörelsen, oaktat jordbrukskasseföreningarna driver penningrörelse. Ekonomisk förening, som vid sidan av sin egentliga verk samhet driver sparkasserörelse genom att från medlemmar mottaga medel för förvaltning, skall vid tdlämpning av bestämmelserna i detta stycke inte på denna grund anses driva penningrörelse.

Om moderbolag genom sådan fusion som avses i första stycket

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

övertagit betalningsansvaret för framlida kostnader, för vilka avsättning gjorts i dotterbolagets räkenskaper med obeskattade vinstmedel, skall belopp motsvarande denna avsättning räknas såsom intäkt för moderbolaget, om inte utredning företes som visar dels alt moderbolaget efter fusionen vid-känts eller kommer alt få vidkännas dessa kostnader - varvid i sistnämnda fall en häremot svarande avsättning skall ha verkställts I moderbolagets räkenskaper — dels ock att moderbolaget inle tillgodo-fört sig avdrag för dessa kostnader eller denna avsättning. Vad nu sagts gäller också vid sådan fusion mellan föreningar, som avses i första stycket.

Har sådan fusion som avses i första stycket ägt rum skall restituerad, avkortad eller avskriven skatt, som enligt Imom. andra stycket skulle ha utgjort skattepliktig inläkt för dotterbolaget eller den överlåtande föreningen, utgöra skattepliktig intäkt för moderbolaget eller den överlagande föreningen. Vid sådan fusion gäller vidare att moderbolaget eller den övertagande föreningen äger åtnjuta avdrag för sådan dotterbolagets eller den överlåtande föreningens skalt som skulle ha varit avdragsgill för dotterbolaget eller den överlåtande föreningen enligt 4 § första stycket. Vad ovan i detta stycke sagts gäller också vid fusion mellan sparbanker enligt 78 § lagen (1955:416) om sparbanker samt då ett bankaktiebolags hela bankrörelse övertagits av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsbolag och det överlåtande bolaget inte upptagit beloppet till beskattning respektive avstår från att yrka avdraget ifråga.

Vid fusion enligt första stycket skall intäkt av rörelse för de I fu-

sionen deltagande företagen beräknas ulan avseende på de i fusionsavtalet angivna värdena på övertagna tdlgångar m.m.

Om moderbolag eller övertagande förening genom sådan fusion, som avses i första stycket, övertar byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patenträtt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur, skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet av tillgången så anses som om bolagen eller föreningarna utgjort en skattskyldig.

Har aktiebolag eller ekonomisk förening övertagit inventarier eller annan tillgång, som får skrivas av enligt reglerna för räkenskapsenlig avskrivning, genom sådan fusion som avses i första stycket och har dessa tillgångar i räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som enligt bestämmelserna i femte stycket skall anses som anskaffningsvärde för bolaget eller föreningen, får företaget efter yrkande hos taxeringsnämnd eller, om besvär har anförts, hos länsrätt medges rätt alt även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig avskrivning under förutsättning att skillnaden mellan det bokförda värdet och anskaffningsvärdet, beräknat enligt femte stycket, tas upp som intäkt under det beskattningsår, då fusionen genomförs, eller, omföretaget begär det, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.

Om moderbolag eller övertagande förening genom sådan fusion, som avses i första stycket, övertar skog från dotterbolag eller överlåtande förening, skall beträffande skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde anses som om bolagen eller föreningarna utgjort en skattskyldig.

Skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust skall i intet fall anses uppkomma, då aktiebolag övertar tillgångar genom fusion, som avses i första stycket. Har moderbolag avyttrat egendom, som bolaget genom sådan fusion övertagit från dotterbolag, skall vid bedömandet av frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgdl realisationsförlust uppkommit så anses, som om moder- och dotterbolag utgjort en skatlskyldig. Vad nu sagts gäller också vid sådan fusion mellan föreningar, som avses i första stycket, och vid fusion mellan sparbanker enligt 78 § lagen om sparbanker eller fusion mellan stadshypoleksför-eningar samt då ett bankaktiebolags hela bankrörelse övertagits av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsbolag.

Överlåts aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländskt bolag till svenskt företag inom samma koncern, skall — där ej annat följer av bestämmelserna i 35§ 3mom. åttonde stycket kommunalskattelagen — beskattning av realisationsvinst inte äga rum, om moderföretaget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom. Ifall som nu avses skall den överlåtna aktien eller andelen anses förvärvad av det övertagande företagel vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad som gällt för det överlåtande företaget. Om överlåtelsen sker till utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från realisaiionsvinstbe-

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skattningen. Bestämmelserna i detta stycke om beskattning av realisationsvinst tillämpas även ifråga om avdrag för realisationsförlust. Avdrag för realisationsförlust får dock inte i något fall göras på grund av avyttring av aktier eller andelar till utländskt koncernföretag.

Utskiftar svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening tidgång på annat säll än genom sådan fusion som avses i första stycket och skulle vid en försäljning av tillgången köpeskillingen ha varit skaltepliklig i förvärvskällan, anses bolaget eller föreningen ha åtnjutit skattepliktig inkomst som om tillgången sålts. Som köpeskilling gäller därvid tillgångens verkliga värde vid utskiftningen.

5 mom. Har aktiebolag eller ekonomisk förening (företag) helt eller till huvudsaklig del överlåtit sin verksamhet eller sina tillgångar till staten, kommun eller landstingskommun eller lill ett av dem helt eller till övervägande del direkt eller indirekt innehaft bolag, får förlust eller underskott som uppkommit före eller i samband med överlåtelsen inte avräknas från inkomst som tillfallit förelaget efter överlåtelsen. Vad nu har sagts gäller inte om överlåtelsen framstår som ett normalt led i företagets verksamhet och ej heller ifråga om överlåtelser inom en koncern.

Vad som är att hänföra till huvudsaklig del skall bedömas med hänsyn lill omfattningen av hela den verksamhet som bolaget eller föreningen bedrivit vid beskattningsårets ingång, förhållandena efter överlåtelsen samt tid verksamhetens allmänna art och inriktning.

Företagets inkomst under det beskattningsår då överlåtelsen ägt rum skall fördelas på tiden före och efter överlåtelsen enligt motsvaran-

de grunder som enligt 41 § kommunalskattelagen (1928:370) till-lämpas vid beräkning av inkomst av förvärvskällor av det slag som är ifråga. Härvid får värdet av återstående tdlgångar vid tiden för överlåtelsen inte tas upp tdl högre belopp än som motsvarar del allmänna saluvärdet vid denna tid, uppskattat efter skälig grund.

Bestämmelserna i detta moment gäller endast i fråga om överlåtelser som fullgjorts efter den 18 maj 1979.

6 mom. Med I i vfö rsäk-ringsanstal t förstås i denna lag anstalt vars försäkringsrörelse uteslutande eller så gott som uteslutande avser personförsäkring (livförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring, avgångsbidragsförsäkring saml arbetslöshetsförsäkring). Med skadeförsäkringsan-stal t förstås annan försäkringsan-slalt än livförsäkringsanstalt. Utländsk försäkringsanstalt, som drivit försäkringsrörelse här i riket, bedöms med hänsyn endast till den rörelse som anstalten drivit här.

Understödsförening, vilken enligt sina stadgar får meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapiialunderstöd på högst 1000 kronor för medlem, anses i denna lag som livförsäkringsanstalt ifråga om verksamhet som är hänföriig till livförsäkring.

Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländsk I i vfö rsäkringsan-stall, anses nettointäkten av anstaltens kapital- och fastighetsförvaltning med undantag för den del av intäkten som belöper på dels pensionsförsäkringar, vilka anstalten meddelat direkt eller meddelat i återförsäkring ål inländsk försäkringsanstalt, dels avgångsbidrags-försäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Om värdet av tillgångarna iför-säkringsrörelse, som drivits av livförsäkringsanstalt, vid beskattningsårets utgång understiger summan av dels försäkringstekniska skulder ökade med en tjugondel därav, dels beloppet av de skulder som inte grundar sig på meddelade försäkringar, får ett belopp motsvarande fem gånger skillnaden dras av från nettointäkten.

Vid beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse som drivits av livförsäkringsanstalt skall iakttas vad nedan föreskrivs i sjätte—tionde styckena.

Som bruttointäkt upptas intäkt av kapital- och fastighetsförvaltning med undantag av den del av intäkten som belöper på dels pensionsförsäkringar, vilka anstalten meddelat direkt eller meddelat i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt, dels avgångsbidrags-försäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer.

Som bruttointäkt upptas även vinst vid försäljning av eller vid uppskrivning av värdet av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastighet som utgör omsättningstillgång i försäkringsrörelsen skaU piinkt 1 fiärde stycket av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas. I bruttointäkten upptas vidare hyresvärde av fastighet, som använts i försäkringsrörelsen. Har livförsäkringsanstalt hos utländsk försäkringsanstalt återförsäkrat direkt meddelad eller i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt meddelad annan försäkring än pensionsförsäkring utan att hos sig behålla premiereserven, anses som ränteintäkt ränta på värdet av återförsäkringsgi-vares ansvarighet enligt den räntefot som legat till grund för premieberäkningen.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Från bruttointäkten får dras av dels ränta på gäld, dels ifråga om fastighetsförvaltning annan enligt 25 § kommunalskattelagen avdragsgill omkostnad för fastighet, dels förlust vid försäljning av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet, dels belopp varmed värdet av annan tdlgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd faslighet enligt denna lag nedskrivits enligt kommunalskattelagen, dels fem procent av vad som återstår av bruiloinläkten tJ er avdrag enligt detta stycke.

1 fråga om individuell livförsäkring, individuell annan personförsäkring och gruppförsäkring får i varje sådan verksamhet för sig, sedan avdrag åtnjutits enligt föregående stycke, f m återstående bruttointäkt göras avdrag med belopp motsvarande för varje direkt tecknad personförsäkring, som inte är pensionsförsäkring eller avgångsbidragsförsäkring som avses i sjätte stycket, tre promille av det basbelopp som enligt 1 kap 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring fastställts för taxeringsåret. Avdraget skall för varje försäkring beräknas .dl helt krontal så, att öretal bortfaller. Som en försäkring anses dels aUa individuella livförsäkringar, som samtidigt tecknats på samma persons eller samma personers liv, dels alla andra individuella personförsäkringar, som samtidigt tecknats med samma person som försäkrad, dels samma persons alla gruppförsäkringar som han har inom en och samma grupp. Sammanlagt avdrag enligt delta stycke får inte överstiga återstående bruttointäkt av den verksamhet tdl vilken avdraget hänför sig.

Avdrag får inle ske för sådan ränta på återbäringsmedel som tillkommerförsäkringstagare.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländsk s kad efö r säkring s-anstalt, anses överskottet av försäkringsrörelsen. Vid överskottets beräkning får avdrag från bruttointäkten göras för ökning av poslen försäkringstekniska skulder för egen räkning och, i den utsträckning som närmare anges nedan, för avsättning till vissa fonder.

Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som drivits av inländsk skadeförsäkringsanstalt. får från bruttointäkten avdrag göras förutom för driftkostnader, som avses i 29 § kommunalskattelagen, för avgifter och bidrag, som utgivits tdl kommun, förening eller sammanslutning och som avser att understödja verksamhet med syfte att förebygga skador, vilka faller inom ramen för den av anstalten bedrivna rörelsen, för ökning av försäkringstekniska skulder för egen räkning, för ökning av säkerhetsreserv, för utbetald återbäring eller verkställd premieåterbetalning, för avsättning till sådan regleringsfond, som av trafikförsäkringsanstalt bildas enligt gällande villkor och föreskrifter för utövande av trafikförsäkringsrörelse, ävensom för ökning av utjämningsfonderna, i den mån denna ökning inte överstiger vinsten på själva försäkringsrörelsen. Denna vinst skall beräknas enligl trettonde — femtonde styckena.

Vinsten utgör, om ej annat följer av fiortonde och femtonde styckena, skillnaden mellan

å ena sidan summan av följande inkomstposter, nämligen:

a) försäkringslekniska skulder för egen räkning vid årets ingång,

b) säkerhetsreserv vid årets ingång,

c) premieinkomst för egen räkning,

d)fyra procent ränia på posterna a och b;

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

å andra sidan summan av följande utgiftsposter, nämligen:

e) utbetalningar för egen räkning
för försäkringsfall,

f) utgiven vinstandel, återbäring
eller premieåterbetalning,

g) förvaltningskostnader för egen
räkning oavsett om de är avdrags
gilla i skattehänseende,

h) beräknad hyra för fastighet som tillhör anstalten och ingår i rörelsen,

i) försäkringstekniska skulder för egen räkning vid årets utgång,

j) säkerhetsreserv vid årets utgång.

Från sålunda framräknad vinst skall avräknas ökning av föreskriven regleringsfond för irafikförsäk-ringsrörelse eller, om fonden nedsatts, tilläggas belopp motsvarande nedsättningen.

Driver anstalt försäkringsrörelse även från fast driftställe i annan stat och är inkomst av rörelse som är hänföriig tid det fasta driftstället på grund av avtal för undvikande av dubbelbeskattning undantagen från beskattning här i riket, skall vinsten vidare minskas med överskott av den genom driftstället bedrivna verksamheten. Uppkommer underskott i sådan verksamhet får tdl vinsten läggas ett belopp motsvarande underskottet.

Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förslås sådana skidder enligl 7kap. 1§ första stycket försäkringsrörelselagen (1982:713) (premiereserv, ersättningsreserv, skadebehandlingsre-serv och tilldelad återbäring) minskade med värdet av återförsäk-ringsgivares ansvarighet.

Med säkerhetsreserv förstås den reserv skadeförsäkringsanstalt får redovisa enligl en av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av försäkringsinspektionen fastställd normalplan.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Med premieinkomst, förvaltningskostnader m.m. för egen räkning förslås anstaltens premieinkomst, förvaltningskostnader m.m. minskade med återförsäkringsgi-vares andelar.

Med utjämningsfond förstås fond, som enligt bolagsordningen eller, i fråga om sådant ömsesidigt bolag på vilket försäkringsrörelselagen inte äger tillämpning, stadgarna för bolaget får användas endast till att hell eller delvis läcka förlust på själva försäkringsrörelsen samt efter sådan disposition kvarstående förlust på rörelsen i dess helhet i den mån inte nämnda bolagsordning eller stadgar föreskriver förlustläckning genom lanspråktagande av andra till framtida förfogande avsatta medel.

Minskning av försäkringslekniska skulder för egen räkning, av säkerhetsreserv och av särskild reservfond för ömsesidig försäkringsanstalt för husdjursförsäkring och regleringsfond för trafikförsäkringsanstalt ävensom minskning av utjämningsfonderna skall anses som intäkt. Sker ändring av bolagsordningen, varigenom anstalten får rätt alt på annat sätt än ovan sagts disponera en den 1 januari 1929 befintlig utjämningsfond, för vilken bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt funnits, eller utjämningsfond, som bildats efter nämnda dag, skall fonden anses härigenom undergå minskning med hela det belopp vartill den uppgick före ändringen.

Utöver vad ovan stadgas får avdrag inte ske för avsättning till omedelbar eller framlida vinslut-delning till försäkringstagare.

Bestämmelserna i detta moment om inländsk livförsäkringsanstalt har motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländsk I i vfö rsäkringsanstalt drivit här i riket.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Beträffande försäkringsrörelse, som här drivits av utländsk skade fö rsäkringsanstalt, anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp motsvarande fem procent av anstaltens premieinkomst av här bedriven trans-poriförsäkrings- och sjökaskoför-säkringsrörelse samt två procent av anstaltens premieinkomst av annan här bedriven försäkringsrörelse. Med premieinkomst förstås bruttobeloppet av årets försäkringspremier, dvs. utan avdrag för återför-säkringspremier.

Blir det på grund av bestämmelserna i detta moment nödvändigt att dela upp inläkt eller avdrag mellan olika delar av en försäkringsanstalts verksamhet, skall fördelningen av intäkten eller avdraget göras på skäligt sätt.

7 mom. Med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås ekonomisk förening och aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i att ål föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda bosläder i hus, som ägs av föreningen eller bolaget. Som bostadsförening eller bostadsaktiebolag anses även ekonomiskförening eller aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att tillhandahålla föreningens medlemmar eller bolagets delägare garage eller annan för deras personliga räkning avsedd gemensam anordning i byggnad som ägs av föreningen eller bolaget.

Har annan fastighet tillhört bostadsförening eller bostadsaktiebolag skaU såsom intäkt av fastigheten tas upp ett belopp motsvarande för helt år räknat tre procent av faslighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret. Är taxeringsvärde inte åsätt för året näst före taxeringsåret, beräknas intäkten på grundval av fastighetens

0 Riksdagen 1984/85. ösaml Nr23

värde, uppskattat enligt de grunder, som gällt för åsätiande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.

I fråga om fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt andra stycket, får avdrag inte göras för andra omkostnader anför ränta på lånat, i fastigheten nedlagt kapital samt lomträltsavgäld eller liknande avgäld.

Inkomsten får beräknas enligt bokföringsmässiga grunder på sätt anges i punkt 1 första stycket av anvisningarna lill 41 § kommunalskattelagen (1928:370), dock endast i den mån annat inte följer av vad som stadgas angående inkomstberäkningen i andra och tredje styckena. Har skattskyldig för visst beskattningsår beräknat inkomst av annan fastighet enligl bokföringsmässiga grunder, skall den skallskyldige även för nästföljande beskattningsår beräkna inkomsten enligt sådana grunder.

Vad som sägs i detta moment skall även gälla ifråga om fastighet, vilken tillhört bolag, förening eller stiftelse, som av bostadsstyrelsen (statens byggnadslånebyrå) eller länsbostadsnämnden erkänts såsom allmännyttigt bostadsföretag.

Vad som enligl punkt 10 av anvisningarna till 24 §, punkt 2 a andra stycket av anvisningarna till 36 §, punkterna 1, 2 och 4 av anvisningarna tdl 41 a § kommunalskattelagen gäller för fastighet som avses i24 § 2mom. samma lag skall även gälla för fastighet som avses i detta moment.

8 mom. Har en kooperativ förening av vinsten av sin kooperativa verksamhet lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar, medges avdrag för denna utdelning.

En kooperativ förening, vars huvudsakliga verksamhet avser rörel-

SkU 1984/85:23 82

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

se, har också rätt till avdrag för utdelning som lämnas iförhållande tdl Inbetalda insatser enligt lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser medges emellertid inte avdrag tdl den del det utdelade beloppet tillfaller någon som enligt 7§ 8mom. inte år skattskyldig för utdelningen. Avser denna del av utdelningen högst lOprocent av utdelningen på annat än förlagsinsatser är dock utdelningen i sin helhet avdragsgill.

Är en ekonomisk förening direkt eller indirekt centralorganisation för kooperativa föreningar, vilkas verksamhet huvudsakligen avser rörelse, har centralorganisationen — även om den inte är kooperativ enligt tionde — tolfte styckena nedan — rätt tdl avdrag för utdelning på förlagsinsatser. Om centralorganisationens verksamhet huvudsakligen avser rörelse medges avdrag vid beräkning av inkomst härav. I annat fall medges avdrag vid beräkning av inkomst av kapital.

Avdrag för utdelning får göras i endast en förvärvskälla och skall avse del räkenskapsår som utdelningen hänför sig tdl.

Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett enligt formulär som riksskatteverket fastställer.

Sparbank får göra avdrag för bidrag tdl sparbankernas säkerhetskassa.

Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning tid sparbankerna.

Sveriges allmänna hypoteksbank och Konungariket Sveriges stadshypotekskassa får göra avdrag för belopp, som avsatts tdl reservfond, i den mån avsättningen är nödvändig för alt uppbringa fonden lill ett belopp motsvarande två procent av inrättningens skulder.

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Hypoteksförening får göra avdrag för belopp, som avsatts till reserv- eller säkerhetsfond, i den mån avsättningen är nödvändig för att uppbringa fonden till ett belopp motsvarande två och en halv procent av föreningens skulder.

En ekonomisk förening år i beskattningshänseende att anse såsom kooperativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt.

För att en förening skall anses vara öppen fordras inle bara att den enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar, utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en, som är bosalt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och beslut och som därjämte skäligen kan antas komma alt som medlem bidra till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den omständigheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att pröva inträdesansökningarna och avvisa sådana sökande, som inte besitter nu nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess egenskap av öppen. I det fall att en förening säljer lill utomstående kan den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta som rriedlem någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter genom föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederbörande köpare på grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas medlemskap - i en stor förening, som säljer till utomstående, är det omöjligt att i varje fall inskränka försäljningen till personer, som skulle vara önskvärda som medlemmar — så bör föreningen för att anses såsom öppen ha skyldighet att i eko-

nom is kl hänseende jämställa honom med medlem, det vid säga ge honom samma återbäring på köpta varor som medlem erhåller.

Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna, även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk soliddet, och även om endast ett enda företag inom varje område antas såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en centralorganisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas medlemsantal.

9 mom. Har svenski aktiebolag eller svensk ekonomisk förening upptagit lån som löper med ränta vars storlek är helt eder delvis beroende av företagets utdelning eller av dess vinst (vinstandelslån), medges avdrag för räntan i den utsträckning som anges nedan.

För sådan ränta på vinstandelslån som inte är beroende av det låntagande företagets utdelning eller vinst får företaget avdrag enligt bestämmelserna i 22, 25, 29, 36 och 39 §§ kommunalskattelagen (1928:370).

Ränta, vars storlek är beroende av företagets utdelning eller vinst (rörlig ränta), anses som avdragsgdl omkostnad för förelaget i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts endast under förutsättning att

a) lånet har utbjudits till teckning på den allmänna marknaden eller

b) ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats någon som inte äger aktier eder andelar i det låntagande företagel och inte har sådan intressegemenskap med företaget som avses i punkt 1 av anvisningarna tdl 43 § el-

ler i 57§ 3mom. kommunalskattelagen samt — såvitt gäller fåmansföretag som avses i 35 § la mom. kommunalskattelagen — inte heller är företagsledare iföretaget eller närstående till sådan företagsledare eller ull aktie- eller andelsägare iföretagel eller

c) aktierna eller andelarna i det låntagande företaget är noterade på svensk börs eller föremål för liknande notering här i riket och företrädesrätt tdl teckning av lånet har lämnats aktie- eller andelsägarna i förelaget i förhållande till deras innehav av aktier eller andelar.

Ifall som avses i tredje stycket c skaU det låntagande företaget dock som intäkt i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts uppta ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom företrädesrätterna kan anses ha tillförts aktie- eller andelsägarna. Beloppet tas till beskattning vid taxeringen för det beskattningsår under vilket teckningen av lånet har avslutats.

På ansökan av låntagande företag får riksskatteverket, under förutsättning att lånevillkoren med hänsyn till omständigheterna vid lånets upptagande får antas ha bestämts på affärsmässig grund, besluta att rörlig ränta skall anses som avdragsgill omkostnad för företaget utan hinder av att rätt lill teckning av lånet har förbehållits person eller personer som äger aktier eller andelar iföretaget. Beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får inte överklagas.

Är det låntagande företaget sådant fåmansföretag som avses i 35§ I a mom. kommunalskattelagen, gäller — oberoende av bestämmelserna i tredje och fiärde styckena — att rörlig ränta, som utbetalas till aktie- eller andelsägare eller företagsledare iföretaget eller dem närstående personer

eller någon som på annan grund har intressegemenskap medföretaget, inte är avdragsgdl.

Uttrycken företagsledare och närstående personer har den innebörd som anges i 35 § la mom. kommunalskattelagen.

10 mom. Avkastning av till
gångar ingående i aktiefond utgör
inkomst av kapital för fonden.

Aktiefond får göra avdrag för utdelning på andel i fonden såsomför ränta på gäld. Avdraget skaU anses belöpa på det räkenskapsår vartill utdelningen hänför sig även om utdelningen utbetalas tiU andelsägarna först under därpå följande räkenskapsår.

11 mom. Vid beräkning av in
komst i sådan samfällighet som
avses i 6§ 1 mom. första stycket b
får avdrag göras för utdelning tid
delägare, oavsett om utdelningen
utgått in nalura eller i penningar.
Avdraget skall anses belöpa på det
beskattningsår vartill utdelningen
hänför sig även om utdelningen ut
betalas till delägarna först under
det därpå följande beskattnings
året.

Har sambruksförening med hänsyn tdl rörelsens resultat lämnat medlem eder annan lönetillägg eller annan sådan gotlgörelse, må föreningen njuta avdrag för nämnda gotlgörelse.

3§'

eringen till statiig inkomstskatt, skola likaledes anvisningarna till kommunalskattelagen i motsvarande delar lända till efterrättelse.

eringen lill statlig inkomstskatt, skaU likaledes anvisningarna till kommunalskaltelagen i motsvarande delar lända till efterrättelse.

Har bolag eller annan juridisk person för ekonomisk verksamhet sitt säte i utlandet, men utövas den verkliga ledningen av företaget här i riket, skall företaget enligt denna lag betraktas som svensk ekonomiskförening, såvida företaget, direkt eller genom förmedling av juridisk person, huvudsakligen ägs eller på annat därmed jämförligt sätt innehas av svenska fysiska personer och företagets verksamhet väsentligen består i förvaltning av eller handel med värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom.

Från sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor får, med iakttagande av föreskriften i 22 §, avdrag göras för underskott i förvärvskälla. Vidare medges avdrag för vinstdelningsskatt som har påförts den skattskyldige under året före taxeringsåret. I fråga om underskott i förvärvskälla iakttas att

/ mom.'* Från sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor får, med iakttagande av föreskriften i 22 §, avdrag göras för underskott i förvärvskälla. Vidare får annan skattskyldig än fysisk person, dödsbo och familjestiftelse avdrag för allmän kommunalskatt och vinstdelningsskatt som har påförts den skattskyldige under året före taxeringsåret. I fråga om underskott i förvärvskälla iakttas att

1) avdrag för realisationsförlust får göras endast från realisationsvinst eller lotterivinst,

2) avdrag inte får göras för underskott av fastighet eller rörelse i utlandet,

3) avdrag inte får göras för underskott på grund av avskrivning av skepp eller luftfartyg eller på köpekontrakt, som avser sådan tillgång, i vidare mån än som följer av 46 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370),

4) avdrag inte får göras för underskott i den mån hänsyn till det har tagits vid beräkning av sjömansskatt.

\ Vad i första stycket 3 föreskrivs

om begränsning av rätten till avdrag för underskott gäller inie ifråga om svenskt aktiebolag vars ak-

" Senaste lydelse 1983: 1089.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tier noteras på börs eller är föremål för liknande notering eller i fråga om dotterföretag lill sådant bolag.

Skattskyldig, som har varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret eller del av detta, får avdrag för periodiskt understöd, egenavgifter, försäkringspremier m.m. i den omfattning som anges i 46 § 2 mom. kommunalskattelagen.

Har sådan fusion mellan aktiebolag eller föreningar ägt rum, som avses i 28§3mom. kommunalskattelagen, äger moderbolaget eller den övertagande föreningen åtnjuta avdrag för sådan dotterbolagets eller den överlåtande föreningens skatt, vilken enligt första stycket skulle ha varit avdragsgdl för dotterbolaget eller den överlåtande föreningen. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning vid fusion mellan sparbanker enligt 78 § lagen (1955:416) om sparbanker saml då ett bankaktiebolags hela bankrörelse övertagits av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsbolag och det överlåtande bolaget avstår från att yrka avdraget ifråga.

Att avdrag inte är medgivet för underskott som uppkommit före eller i samband med vissa företags-överlåtelser framgår av 2§ 5 mom.

Att avdrag icke är medgivet för underskott som uppkommit före eller i samband med vissa förelagsöverlåtelser framgår av punkt 6 av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen.

6§

2 mom. Vanliga handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag och rederier taxeras icke, utan hänföres deras inkomst till de särskilda delägarnas inkomst med belopp, som för en var motsvarar hans andel av bolagets eller rederiets inkomst. Ej heller skall så kallat gruvbolag taxeras, utan skola dess delägare taxeras en var för den inkomst, han åtnjutit av bolagets verksamhet.

2 mom. Vanliga handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag, rederier och juridiska personer, som enligt författning eller på därmed Jämförligt sätt bildats för att förvalta annan samfällighet än sådan som har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regleringssamfäl-lighet, taxeras inte, utan deras inkomst hänförs till de särskilda delägarnas inkomst med belopp, som för en var motsvarar hans andel av bolagets, rederiets eller samfällig-

Från skattskyldighet frikallas:

a) medlem av konungahuset:
för av staten anvisat anslag;

b) i utlandet bosatt fysisk person
och utländskt bolag:

för inkomst, som avses i 54 § första stycket c) kommunalskattelagen;

c) staten:

för all inkomst;

d) juridisk person som avses i
53 § 1 mom. första stycket c) kom
munalskattelagen:

för all inkomst;

e) understödsförening som enligt
sina stadgar icke får meddela an
nan kapitalförsäkring än sådan
som omfattar kapitalunderstöd på
högst 1000 kronor för medlem och
annan juridisk person som avses i
53 § 1 mom. första stycket d) kom
munalskaltelagen än understöds
förening:

för all inkomst;

f) förening som är hänföriig un
der 53§ Imom. första stycket e)
kommunalska t telagen:

för all inkomst utom sådan inkomst av rörelse för vilken föreningen icke är frikallad från skattskyldighet enligt punkt 4 av anvisningarna till 54 § nämnda lag;

g) annan juridisk person som
avses i53§ 1 mom. första stycket e)
kommunalskattelagen:

för sådan inkomst som ej härflutil av rörelse;

h) 1. här ovan i a) - g) ej upptagen ägare av sådan fastighet, som avses i 3 kap. 2§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152):

/ mom. Befrielse från skattskyldighet gäller i den omfattning som anges 12—12 mom. samt i 18 §.

2 mom. Medlem av konungahuset frikallas från skattskyldighet för anslag som anvisats av staten.

3 mom. Staten, landstingskommuner, kommuner och andra menigheter frikallas från skallskyldighet för ad inkomst.

4 mom. Understödsförening
som inte bedriver tdl livförsäkring
hänföriig verksamhet eller som en
ligt sina stadgar inte får meddela
annan kapilalförsäkring än sådan
som omfattar kapiialunderstöd på
högst 1000 kronor för medlem,

akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, pensionsstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med

Nuvarande lydelse

för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan användning som gör att byggnad enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen skall indelas som specialbyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning;

2. här ovan i a) - g) ej upptagen ägare av sådan fastighet som avses i 3kap. 3§ fastighetstaxeringslagen:

för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan egendom och sådan användning som avses i nämnda lagrum;

i) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar:

för utdelning från svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar och utländska företag i den omfattning som i 54 § kommunalskattelagen sägs;

j) här i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle icke var här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, tdl honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet skad utgöra statlig inkomstskatt;

k) understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar äga meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd å högst 1000 kronor för medlem och som bedriva jämväl annan verksamhet än livförsäkringsverksamhet:

för all inkomst, som belöper på annan än tdl livförsäkring hänföriig verksamhet;

1) här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed Jämförlig förmån på grund av anställning där annat an hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg eller svenski, danskt eller norskt luftfartyg:

Föreslagen lydelse

ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning tdl friställd arbetstagare eller främja åtgärder tid förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd tillföljd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring.

Allmänna pensionsfonden. All
männa sjukförsäkringsfonden,
Alva och Gunnar Myrdals stiftelse,
Apotekarsocietetens stiftelse för
främjande av farmacins utveckling
m.m.. Bokbranschens Finansie
ringsinstitut Aktiebolag, Bryggeri
stiftelsen, Dag Hammarskjölds
minnesfond. Fonden för industriellt
utvecklingsarbete, Fonden för in
dustriellt samarbete med u-länder.
Fonden för svenskt-norskt industri
ellt samarbete, handelsprocedurrå-
det. Järnkontoret och SIS — Stan
dardiseringskommissionen i Sveri
ge, så länge kontorets respektive
kommissionens vinstmedel an
vänds till allmänt nyttiga ändamål
och utdelning inte lämnas till del
ägare eller medlemmar, Nobelstif
telsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen
Industricentra, Stiftelsen Industri
ellt utvecklingscentrum i övre Norr
land, Stiftelsen Institutet för Före
tagsutveckling, Stiftelsen Lands
tingens fond för teknikupphandling
och produktutveckling. Stiftelsen
för produktutvecklingscentrum i
Göteborg, Stiftelsen Produktut-
vecklingscenlrum i Östergötland,
Stiftelsen för samverkan mellan
Lunds universitet ocn näringslivet
- SUN, Stiftelsen Sveriges tek
nisk-vetenskapliga attachéverk
samhet. Svenska bibelsällskapels

för inkomst, som avses i 54 § första stycket h) kommunalskattelagen;

m) svensk aktiefond:

för inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet på grund av avyttring av egendom som avses i 35 § 3mom. kommunalskattelagen, om den avyttrade egendomen innehafts två år eller mera.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att förening eller stiftelse, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skad anses jämställd med förening eller stiftelse, som ovan i första stycket vidf) respektive g) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Att personer, om vilka i 18 § förmäles, äro frikallade från skattskyldighet för vissa inkomster, framgår av bestämmelserna i samma paragraf

bibelfond, Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skeppshy-potekskassan. Svenska UNICEF-kommitién, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd. Aktiebolaget Tipstjänst och Aktiebolaget Trav och Galopp

frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet.

Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har motsvarande tdlämpning ifråga om stiftelse som avses i detta moment. All pensionsstiftelse lägger avkastning till kapitalet medför dock skattskyldighet för ad inkomst endast om stiftelsen har överskott på kapitalet enligt 15 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

5 mom. Ideella föreningar som uppfyller i fiärde stycket angivna villkor frikallas från skall skyldighet för aU annan inkomst än inkomst av fastighet och rörelse. Sådana föreningar år också frikallade från skattskyldighet för inkomst av fastighet som tillhör föreningen och som har använts på sätt anges i 3 kap. 4§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och för sådan inkomst av fastighet och av rörelse som tdl huvudsaklig del härrör från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eder av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. Övriga inkomster av fastighet, utom inkomster som avses i 7mom., och av rörelse utgör således i sin helhet skattepliktig inkomst för föreningen.

Inkomst som direkt härrör från föreningens ideella verksamhet, t.ex. hyror som en samlingslokal-ägande förening uppbär på grund av upplåtelse av lokaler för allmännyttigt ändamål, entréavgifter till idrotts- och kulturevenemang o.d., skad anses ha naturlig anknytning tdl föreningens ändamål. Det-

samma gäller inkomst av verksamhet som utgör ett direkt led i det ideella arbetet, t.ex. om en naturskyddsförening säljer affischer, märken och böcker för att öka intresset för föreningens verksamhet eller om en handikappförening säljer varor avsedda för handikappade personer. Kravet på naturlig anknytning skad också anses uppfyllt om en förenings kommersiella verksamhet har karaktär av service till medlemmarna och andra som deltar i den ideella verksamheten. Detta får exempelvis anses vara fallet om en idrottsförening i mindre skala säljer förfriskningar eller idrottsartiklar i sina klubblokaler. Inkomst av verksamhet, som inte har annat samband med det ideella arbetet än att den skad finansiera detta, skad däremot anses sakna naturlig anknytning tdl en förenings allmännyttiga ändamål.

Tid verksamhet som av hävd utnyttjas för att finansiera ideellt arbete räknas anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försäljnings- och insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som bedrivs av nykterhetsförening eller förening med huvudsakligt ändamål att tillhandahålla allmänna samlingslokaler. Detsamma gäller verksamhet som består i att en förening upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler e.d.

En ideell förening är skattebefriad enligt första stycket om

a) föreningen har till huvudsakligt syfte att - utan begränsning tid viss familjs, vissa familjers, föreningens medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen — främja ändamål som anges i 6mom. eller andra allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller därmed Jämförliga kulturella ändamål.

b) föreningen i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser ändamål som anges under punkt a,

c) föreningen inte vägrar någon inträde som medlem, om inte med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak särskilda skäl motiverar det, samt

d) föreningen bedriver en verk
samhet som skäligen svarar mot
avkastningen av föreningens till
gångar.

Skallechefen eller tjänsteman, som skattechefen förordnar, kan efter ansökan medge alt förening, som avser att anskaffa fastighet eller annan anläggning avsedd för den ideella verksamheten, skall kunna anses hänföriig under detta moment ulan hinder av att föreningen inte uppfyller under fiärde stycket d angivet villkor. Medgivande av detta slag får avse högst fem beskattningsår i följd och kan förenas med villkor om ställande av säkerhet e.d. för den inkomst- eller förmögenhetsskatt som enligt sjunde stycket kan komma att påföras föreningen på grund av taxering för det eller de beskattningsår medgivandet avser. Beslut i anledning av sådan ansökan får överklagas genom besvär hos riksskatteverket. Besvären skall ha kommit in till riksskatteverket inom en månad från del föreningen fick del av det överklagade beslutet. Beslut av riksskatteverket i fråga som avses här får inte överklagas.

Medgivande enligt föregående stycke får lämnas även då en förening avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som brukas av föreningen.

Har förening inle inom föreskriven tid genomfört den investering för vilken medgivande enligt femte eller sjätte siycket lämnats eller har

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

föreningen underlåtit alt iaktta annat i sådant beslut angivet vdlkor, skall föreningen taxeras för de beskattningsår som medgivandel avsett efter de regler som skulle ha gällt om något medgivande inte hade lämnats. I fråga om sådan taxering gäller bestämmelserna i 115 och 116§§ taxeringslagen (1956:623) i tillämpliga delar.

Det förhållandet, att en ekonomisk förening med stöd av 4§ Imom. lagen (1951:309) angående införande av nya lagen om ekonomiska föreningar fått bestå som registrerad förening, utgör inte hinder mot att föreningen vid tillämpning av denna lag behandlas såsom ideell förening.

Riksskatteverket får, om särskilda skäl föreligger, efter ansökan förklara att förening, som har tdl huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tdlämpning av denna lag skall anses jämställd med förening som avses i första stycket. Sådant beslut får, när omständigheterna ger anledning till del, av riksskatteverket återkallas. Beslut, som riksskatteverket meddelat enhgt detta stycke, får inte överklagas.

6 mom. Kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet inte bedrivs i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som har tid huvudsaktigt ändamål att under samverkan med mditär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning lill viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning samt hushållningssällskap med stadgar som har fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer

frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet eller rörelse.

Med kyrka avses en tdl svenska kyrkan hörande lokalkyrka, domkyrka e.d. i dess egenskap av ägare till viss för svenska kyrkans verksamhet avsedd egendom.

Frågan om skattskyldigheten för stiftelse skad bedömas med hänsyn till det ändamål som tillgodoses i den bedrivna verksamheten.

Stiftelse som i sin verksamhet främjar fiera ändamål anses hänföriig under detta moment, om verksamheten huvudsakligen avser att tillgodose ändamål av sådan beskaffenhet som sägs i första stycket. Detta anses vara fallet, om i verksamheten endast i ringa omfattning främjas ändamål av annan art.

Om stiftelse under längre tid inte bedrivit eller inte kan väntas komma att bedriva verksamhet i en orrifattning som skäligen svarar mot avkastningen på stiftelsens tillgångar, är stiftelsen oavsett dess ändamål skatlskyldig för all inkomst.

Vad som sägs i 5 mom. nionde stycket har motsvarande tillämpning i fråga om stiftelse.

7 mom. Ägare av sådan fastighet, som avses i 3 kap 2§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152), frikallas från skattskyldighet för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan användning som gör att byggnad enligt 2 kap. 2§ faslighetstaxer-ingslagen skall indelas som specialbyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning.

Ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 3§ fastighetstaxeringslagen frlkallas från skattskyldighet för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan egendom och sådan an-

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

vändning som avses i nämnda lagrum.

Ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 4§ fasiigheislaxeringslagen, dock ej ideell förening som är hänföriig under 5 mom., frikallas från skattskyldighet för inkomst av fastigheten i den mån den används för ändamål som avses i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen.

8 mom. Svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar frikallas från skattskyldighet för utdelning från svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar och utländska företag i den omfattning som anges nedan.

I det följande förstås medföretag svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening. Med utdelning förstås sådan utdelning på aktie i svenskt aktiebolag eller andel i svensk ekonomisk förening som har uppburits i förhållande tdl innehavda aktier eller andelar eller som har uppburits efter annan grund men inte är avdragsgill för det utdelande företaget enligt 2 § 8mom. första stycket. Bestämmelserna i fiärde-sjätte styckena nedan gäller Inte sådan utdelning för förlagsinsatser, som är avdragsgill för del utdelande företaget.

Företag, som uteslutande eller så gott som uteslutande förvallar värdepapper eller likartad lös egendom (förvaltningsföretag), är frikallal från skattskyldighet för utdelning i den mån sammanlagda beloppet av den utdelning som företaget har uppburit under beskattningsåret motsvaras av utdelning som företaget har beslutat för samma beskattningsår eder, ifråga om investmentföretag, av beslutad utdelning ökad med en fiärdedel. Med investmentföretag förstås förvaltningsföretag, vars uppgift väsentligen är att genom ett välförde-lat värdepappersinnehav erbjuda aktie- eller andelsägare riskfördel-

1 Riksdagen 1984/85. ösaml. Nr23

ning och vars aktier eller andelar ägs av ett stort antal fysiska personer.

Företag, som bedriver bank- eller annan penningrörelse eller sådan rörelse vid sidan av annan verksamhet, är frikallal från skattskyldighet för utdelning på sådan aktie eller andel som innehas som ett led i organisationen av företagets verksamhet till den del denna avser annat än förvaltning av fastighet, värdepapper eller därmed likartad lös egendom.

Företag som bedriver försäkringsrörelse är frikallal från skattskyldighet för utdelning under förutsättning att företaget är skade-försäkringsanstali och utdelningen belöper på sådan aktie eller andel som innehas som ett led i organisationen av företagets försäkringsrörelse.

Företag som inte avses i tredje — femte styckena är frikadat från skattskyldighet för utdelning på sådan aktie eller andel som inte utgör omsättningstillgång i företagets verksamhet under förutsättning att

a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i del utdelande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fiärdedel eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande företaget, eller

b) del görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av Jordbruk, skogsbruk eller rörelse som bedrivs av företagel eller av företag som med hänsyn tid äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.

Skattefrihet enligt sjätte stycket föreligger dock inte för utdelning på aktie eder andel i förvaltningsföretag, om förvaltningsföretaget äger mer än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit skattepliktig om aktierna eller

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

andelarna hade ägts direkt av det företag som äger aktien eller andelen i förvaltningsföretaget.

Om särskilda skäl föreligger, kan riksskatteverket medge dels att företag, som inte är förvaltningsföretag enligt tredje stycket men vars verksamhet tid inte oväsentlig del består i förvaltning av värdepapper eller därmed likartad lös egendom, skall i beskattningsavseende behandlas som sådant förvaltningsföretag, dels alt förvaltningsföretag, som är moderföretag i en koncern och som ombesörjer vissa gemensamma uppgifter för koncernens räkning, inte skall i beskattningshänseende behandlas som förvaltningsföretag. Riksskatteverkets beslut i fråga som här avses får inte överklagas.

Förvärvar förelag aktie eller andel i annat förelag och är det inte uppenbart alt det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets rörelse eller kapitalförvaltning, föreligger inle skattefrihet enligl detta moment för utdelning på aktien eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande företaget och som inle motsvarar tillskjutet belopp eder inbetald insats. Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tdlskjutet belopp eller inbetald insats.

Riksskatteverket kan på ansökan förklara att svenski företag skall vara frikallal från skattskyldighet för utdelning på aktie eller andel i utländskt förelag. Med utländskt företag förstås utländskt aktiebolag och annat utländskt bolag som i den stat där det är hemmahörande behandlas som skattskyldig vid inkomstbeskattningen.

Som förutsättning för att en sådan förklaring skall lämnas gäller

a) alt utdelningen skulle ha varit

SkU 1984/85:23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skattefri enligt vad som ovan i detta moment sagts för det fad det utdelande företaget hade vara svenskt och

b) att den inkomstbeskattning som det utländska företaget är underkastat i den stal där det är hemmahörande är Jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt denna lag, om inkomsten hade förvärvats i Sverige av svenskt företag.

Förklaring som nyss sagts får inte lämnas i de fall då skattebefrielse eller nedsättning av skatt kan följa av bestämmelse i överenskommelse enligt 20 §.

Riksskatteverkets beslut i fråga som här avses får överklagas hos regeringen genom besvär.

9 mom. Här i riket bosatt del
ägare i dödsbo efter person, som
vid sitt frånfälle inte var bosatt här
i riket frikallas från skattskyldighet
för av dödsboet åtnjuten, tid ho
nom utdelad inkomst, för vilken
dödsboet skall betala inkomstskatt.

10 mom. Understödsföreningar,
vdka enligl sina stadgar äger med
dela annan kapilalförsäkring än så
dan som omfattar kapitalunderstöd
på högst 1000 kronor för medlem
och som bedriver även annan verk
samhet än livförsäkringsverksam
het, frikallas från skattskyldighet
för all inkomst utom sådan som är
hänföriig tdl livförsäkringsverk
samhet eller utgör inkomst av fas
tighet.

11 mom. Här I riket bosatt
fysisk person, som under vistelse
utomlands åtnjutit avlöning eder
annan därmed jämförlig förmån på
grund av anställiung där annat än
hos svenska staten, svensk kom
mun eller ombord på svenskt fartyg
eller svenskt, danskt eller norskt
luftfartyg, frikallas från skattskyl
dighet för inkomst som avses i 54 §
första stycket f kommunalskattela
gen (1928:370).

1 mom. För fysiska personer och dödsbon beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor.

I mom. För fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligl följande skalor.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst inle överstiger 9 basenheter enligl lagen (1977: 1071) om basenhet:

4 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger
I basenhet;

när beskattningsbar inkomst överstiger
9 men inte 10 basenheter: grundbeloppet för 9 basenheter och 15 % av återsroden
10 •■ " 18 " : " ■• 10 " ■■ 20% '•

18 " " 21 " : " " 18 " " 24% "

21 basenheter : " " 21 " " 20% "

Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inle överstiger 19 basenheter:

5 procent av den del av underiagel som överstiger 16 basenheter;
när underlaget överstiger

19 men inte 21 basenheter 21 " " 23 23 ■• " 26 26 " " 45 45 basenheter

tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 10 % av återstoden
" 21 " " 15% "

" 23 " '■ 20% "

" 26 " " 25% ■'

'• 45 " ■• 30% ■■

' Lydelse enligl prop. 1984/85:8. ' Senaste lydelse 1984:345.

För nedan angivna skattskyldiga utgör grundbeloppet;

a) för svenska aktiebolag, spar
banker, sparbankernas säkerhels-
kassa, andra ekonomiska förening
ar än sambruksföreningar, svenska
aktiefonder, svenska försäkrings-
anstalter som inle är aktiebolag, så
dana utländska juridiska personer
som inte beskattas enligt 10 §
Imom., Sveriges allmänna hypo
teksbank. Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa, hypoleksför-
eningar saml sådana juridiska per
soner som enligl författning eller på
därmed jämförligt sätt bildats för
alt förvalta samfällighet och som
skall erlägga skall för inkomsl;

32 procent av den beskattningsbara inkomsten, / den mån skallen Inte skall beräknas enligt b);

b) för livförsäkringsanstalter så
vitt angår försäkringsrörelsen:

10 procent av den beskattningsbara inkomsten; samt

c) för andra skattskyldiga än dem
som avses i I0§ 1 mom. eller under
a) e//er/7j här ovan:

15 procent av den beskattningsbara inkomsten.

För svenska aktiebolag, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, andra ekonomiska föreningar än sambruksföreningar, farndjestif-telser, svenska aktiefonder, svenska försäkringsanstaller som inle är aktiebolag, ulländskajuridiska personer, Sveriges allmänna hypoteksbank. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoleksföreningar saml sädanajuridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet och som skall erlägga skall för inkomst utgör grundbeloppet, om inte annat föreskrivs i andra siycket, 52 procent av den beskattningsbara inkomsten.

För skattskyldiga som avses i 7§ 4mom., livförsäkringsanstalter såvitt angår försäkringsrörelsen och andra skallskyldiga än dem som avses i 10§ Imom. eller i första stycket här ovan utgör grundbeloppet 40 procent av den beskattningsbara inkomsten.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligl de för densamma gällande stadgar har lid huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

SkU 1984/85:23 102

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tredje stycket skall betraktas som svensk ekonomisk förening, gäller som hemortskommun den kommun, inom vilken den verkliga ledningen av företaget utövades den 1 november näst före det år som närmast föregått taxeringsåret.

För annan juridisk person än som nyss sagts gäller som hemortskommun den kommun, där vederbörande styrelse eller förvaltning den 1 november näst före det år, som närmast föregått taxeringsåret, hade sitt säte eller där syssloman eller ombud vid nämnda tid var bosatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas vid nämnda taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985.

Vid tillämpning av de nya bestämmelserna skall följande iakttas.

1. Skattskyldig som avses i 10 a § första stycket har vid den taxering, då
de nya bestämmelserna första gången skall tillämpas för denne, rätt till
avdrag för allmän kommunalskatt, som påförts året före laxeringsåret,
med 50 procent av det belopp med vilket skallen överstiger 30 procent av
den beräknade beskattningsbara inkomsten före sådant avdrag. Avdraget
medges som allmänt avdrag enligl 4§.

Motsvarande gäller för skallskyldig som avses i 10 a § andra stycket och som enligl äldre bestämmelser vari'; skallskyldig enligl denna lag för det beskattningsår vartill den påförda kommunalskatten hänför sig, dock all avdraget utgör 25 procent av det belopp med vilket skallen överstiger 30 procent av den beräknade beskattningsbara inkomsten före sådant avdrag.

2. Har skallskyldig som avses i 10a § första stycket vid en senare taxering än som avses i 1 första stycket påförts allmän kommunalskatt året före taxeringsåret, medges avdrag med ett belopp motsvarande 50 procent av den påförda skallen. Motsvarande gäller skattskyldig som avses i I andra stycket, dock att avdraget utgör 25 procent av den påförda skatten.

3. Skatlskyldig som avses i 10a§ första stycket skall som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet redovisa 50 procent av restituerad, avkortad eller avskriven allmän kommunalskatt för vilken avdrag åtnjutits vid tidigare års taxeringar. Motsvarande gäller för skattskyldig som avses i IOa§ andra stycket, dock att intäkten utgör 25 procent av skattebeloppet.

4. Skattskyldig som avses i 10 a§ första stycket har rätt lill avdrag för förlust eller underskoll som avses i 4§ första stycket I och 3 och som hänför sig till beskattningsår, för vilket taxering har skett enligl äldre bestämmelser, med 50 procent av del belopp med vilket avdrag skulle ha kunnat medges vid taxering till statlig inkomstskatt enligl äldre bestämmelser och med 50 procent av det belopp med vilket avdrag skulle ha kunnat medges i någon kommun vid taxering till kommunal inkomstskait enligt äldre bestämmelser. Motsvarande gäller skallskyldig som avses i 10 a §

SkU 1984/85:23 103

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

andra stycket, dock att avdraget utgör 25 procent av det belopp med vilket avdrag skulle ha kunnat medges vid taxering lill statlig inkomstskati enligl äldre bestämmelser och 75 procent av det belopp med vilket avdrag skulle ha kunnat medges i någon kommun vid taxering lill kommunal inkomstskatt enligl äldre bestämmelser.

5. Skattskyldig som avses i 10 a § första stycket har rätt till avdrag enligl lagen (1960:63) om förlustavdrag för förlust hänföriig till beskattningsår, för vilket taxering har skett enligt äldre bestämmelser, med 50 procent av det belopp med vilket förlustavdrag skulle ha kunnat medges vid taxering till statlig inkomstskatt enligl äldre bestämmelser och med 50 procent av det belopp med vilket förlustavdrag skulle ha kunnat medges i någon kommun vid taxering till kommunal inkomstskatt enligl äldre bestämmelser.

6. Skallskyldig som avses i 10 a § andra stycket har rätt lill avdrag enligl lagen (1960:63) om föriustavdrag för förlust hänföriig till beskattningsår, för vilket taxering har skett enligt äldre bestämmelser, med 25 procent av det belopp med vilket förlustavdrag skulle ha kunnat medges vid taxering lill statlig inkomstskatt enligl äldre bestämmelser och med 75 procent av det belopp med vilket förlustavdrag skulle ha kunnat medges i någon kommun vid taxering lill kommunal inkomstskatt enligl äldre bestämmelser. Skallskyldig som avses i 7 § 4 mom. har dock rätt till avdrag med hela det belopp med vilket förlustavdrag hade kunnat medges vid taxering till kommunal inkomstskatt.

7. Vid beräkning enligt 2 § 6 mom. av inkomst av försäkringsrörelse som drivits av livförsäkringsanstalt tillämpas vad som anges i punkterna 3 och 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1950:308) om ändring i kommunalskattelagen.

8. Vid beräkning enligl 2 § 6 mom. av inkomst av försäkringsrörelse som drivits av skadeförsäkringsanstall skall i fråga om sådan reserv som avses i 17 § lagen (1982:728) om införande av försäkringsrörelselagen (1982:713) tillämpas vad som i punkt 2 av anvisningarna lill 30 § kommunalskaltelagen (1928: 370) i dess lydelse före den 1 januari 1983 föreskrevs om säkerhetsfond.

9. I fråga om de nya bestämmelserna skall, i den mån dessa motsvarar föreskrifter i kommunalskattelagen (1928: 370) vilka upphävts genom lagen (1984:000) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och för vilka gällt övergångsbestämmelser som alltjämt skulle kunna ha betydelse, dessa övergångsbestämmelser tillämpas även i andra fall än som avses i punkterna 7 och 8.

Har fysisk person eller dödsbo under visst beskattningsår åtnjutit inkomst, som hänför sig till minst två beskattningsår, (ackumulerad inkomst), skall under de förutsättningar, som anges i denna lag, statlig inkomstskatt på denna inkomst beräknas enligt följande. Inkomsten antas ha åtnjutits med lika belopp under de år, dock högst tio, lill vilka den hänför sig. Skatten på eltvart av dessa belopp utgörs av den skatt som skulle ha utgått för beloppet om del lagts till den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten och det genomsnittliga underlaget för tilläggsbelopp för de tre senasle laxeringsåren eller, om inkomsten hänför sig bara till två år, de två senaste laxeringsåren och därvid del tillagda beloppet utgjort den högst beskattade delen. Vid genomsnittsberäkningen bortses från den ackumulerade inkomsten. Skatten beräknas enligt de skatteskalor som gäller för det laxeringsår då den ackumulerade inkomsten tas upp till beskattning.

Har fysisk person, dödsbo eller
familjestiftelse under visst beskatt
ningsår åtnjutit inkomst, som hän
för sig till minst två beskattningsår
(ackumulerad inkomst),

skall under de fömtsättningar, som anges i denna lag, statlig inkomstskatt på denna inkomst beräknas enligt följande. Inkomsten antas ha åtnjutits med lika belopp under de år, dock högst tio, lill vilka den hänför sig. Skallen på eltvart av dessa belopp utgörs av den skall som skulle ha utgått för beloppet om del lagts till den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten och del genomsnittliga underiagel för tilläggsbelopp för de tre senasle laxeringsåren eller, om inkomsten hänför sig bai-a till två år,de två senaste taxeringsåren och därvid det tillagda beloppet utgjort den högst beskattade delen. Vid genomsnittsberäkningen bortses från den ackumulerade inkomsten. Skatten beräknas enligt de skalleskalor som gäller för det taxeringsår då den ackumulerade inkomsten tas upp lill beskattning.

Kan tillförlitlig utredning inle förebringas om del antal år, vartill ackumulerad inkomst hänför sig, skall skatteberäkningen ske, om inle särskilda omständigheter föranleder annat, som om inkomsten hänfört sig lill tre år.

' Senasle lydelse av lagens rubrik 1974:860. - Senasle lydelse 1983:445.

SkU 1984/85:23 106

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag

Härigenom föreskrivs att 3 och 10§§ lagen (1960:63) om förlustavdrag' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§-

Föriustavdrag må utnyttjas senast det beskattningsår, för vilket taxering sker sjätte eller - såvitt gäller förlustavdrag som yrkas av aktiebolag eller ekonomisk förening - tionde kalenderåret efter det, då taxering för förluståret ägt rum. Förlustavdraget må, om den skatiskyldige så önskar, fördelas på två eller flera år inom den nyss angivna lidsperioden. Hinder möter ej att med olika belopp erhålla förlustavdrag vid taxering lill statlig och till kommunal inkomstskall.

Rätten till förlustavdrag bortfaller, om den skatiskyldige för föriuståret åsatts taxering, vid vilken beskattningsbar inkomst fastställts. Vad nu sagts har dock ej avseende å fall, där fastställandet av den beskattningsbara inkomsten berott på alt investeringsfond, särskild nyanskaffningsfond eller fond för återanskaffning av fastighet återförts lill beskattning eller, såvitt fråga är om taxering lill kommunal inkomstskatt, garantibelopp för faslighet upptagils såsom skattepliktig inkomst.

Har skatlskyldig försalls i konkurs och har konkursen icke blivit nedlagd på grund av att borgenärerna erhållit full betalning, må den skallskyldige vid taxering för del beskattningsår, varunder beslut om konkursen meddelats, och för senare år icke åtnjuta avdrag enligt denna lag för förlust, som uppkommit under konkursen eller tidigare.

Har skatlskyldig eller vanligt handelsbolag eller kommanditbolag, vari han är delägare, erhållit ackord ulan konkurs, må i förlustavdrag, som enligt denna lag medgives vid taxering för det beskattningsår, varunder ackordet beviljats, eller för senare år, icke inräknas under förstnämnda beskattningsår eller tidigare uppkommet underskott i sådan förvärvskälla, lill vilken efterskänkt skuld varit att hänföra.

Avdrag enligt denna lag är icke Avdrag enligl denna lag är inte
medgivet för förlust som uppkom- medgivet för föriust som uppkom
mit före eller i samband med sådana mil före eller i samband med sådana
företagsöverlåtelser som avses i företagsöverlålelser som avses i 2#
punkt 6 av anvisningarna td 20§ 5mom. lagen (1947:576) om statlig
kommunalskattelagenl 1928:370). inkomstskatt.

10 §' Har ett bolag (dotterbolag) genom fusion enligt 14 kap. 8§ lagen (1975:1385) om aktiebolag upplösts och uppgått i ett annat bolag (moderbolag), äger moderbolaget samma rätt till förlustavdrag som - om fusionen ej skett - skulle ha tillkommit dotterbolaget.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1983:987. - Senaste lydelse 1979: 1147. 3 Senasle lydelse 1983:987.

SkU 1984/85:23 107

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om moderbolaget vid utgången av beskattningsåret eller om dotterbolaget vid ingången av förluståret var ett fåmansföretag, skall vad i första stycket sagts om moderbolagets rätt alt utnyttja dotterbolagets förlustavdrag gälla endast för det fall att moderbolaget vid ingången av förluståret ägde mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolaget.

Har genom fusion enligt 96 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar en kooperativ förening (överlåtande förening) upplösts och uppgått i en annan sådan förening (övertagande förening), äger den överlagande föreningen samma rätt till föriustavdrag som - om fusionen ej skett - skulle ha tillkommit den överlåtande föreningen.

Vad i tredje stycket sagts gäller även vid fusion enligl 78 § lagen (1955:416) om sparbanker samt vid fusion enligt 87 § lagen (1956:216) om jordbmkskasserörelsen.

Beteckningarna kooperativ för- Beteckningarna kooperativ för
ening och fåmansföretag har den ening och fåmansföretag har den
betydelse som anges i punkt 12 av betydelse som anges i 2§ 8 mom.
anvisningarna tid 29 § respektive 35 lagen (1947:576) om statlig in-
§ 1 a mom. sjunde stycket a) kom- komslskatt respektive 35§ 1 a
munalskattelagen (1928:370). mom. sjunde stycket a kommu
nalskattelagen (1928:370).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

Att särskilda bestämmelser i vissa fall gäller i fråga om avdrag för föriust hänföriig till beskattningsår, som påbörjats före den 1 januari 1985, framgår av andra siycket 5 och 6 av övergångsbestämmelserna lill lagen (1984:000) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskait.

Vid beräkning av nettointäkt av
jordbruksfastighet eller av rörelse
enligl kommunalskattelagen

(1928:370) och lagen (1947: 576) om statlig inkomstskait har svenska aktiebolag, rätt till avdrag för utdelning på aktier i enlighet med be-

Vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet eller av rörelse enligt lagen (1947:576) om statiig inkomstskatt har svenska aktiebolag rätt lill avdrag för utdelning på aktier i enlighet med bestämmelserna i denna lag. stämmelserna i denna lag.

Avdrag för ett och samma beskattningsår får göras i endast en förvärvskälla. Som förutsättning för avdragsrälten gäller

1. all aktiebolagets huvudsakliga verksamhet avser jordbruk, skogsbruk eller rörelse saml

2. all aktierna inte är inregistrerade vid Stockholms fondbörs dä utdelningen förfaller till betalning.

företaget eller

3. utländskt företag såvida förelaget - om det hade haft hemvist i Sverige - skulle ha varit sådant företag som anges i detta stycke I.

Nuvarande lydelse

b) vars aktier eller andelar till minst tio procent ägs - direkt eller indirekt - av ett svenskt förvaltningsföretag, vars aktier är inregistrerade vid Stockholms fondbörs, eller av ett företag som enligt punkt 1 tredje —femte styckena av anvisningarna tid 54 § kommunalskattelagen är frikallal från skattskyldighet för utdelning från förvallnings-

Föreslagen lydelse

b) vars aktier eller andelar lill minst tio procent ägs — direkt eller indirekt - av ett svenski förvaltningsföretag, vars aktier är inregistrerade vid Stockholms fondbörs, eller av ett förelag som enligt 7§ 8 mom. fiärde — sjätte styckena lagen om statlig inkomstskatt är frikallal från skattskyldighet för utdelning från förvaltningsföretaget eller

Nuvarande lydelse

För svenski aktiebolag och svensk ekonomisk förening, som i kapitalplaceringssyfle innehar aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA) och som ej är sådant förelag som avses i 54 § fiärde eder femte stycket kommunalskattelagen (1928:370), skall utdelning pä aktie i SILA icke utgöra skaltepliklig inkomst vid taxering lill statlig och kommunal inkomstskait i den män sammanlagda beloppet av utdelning, som S1L, utbetalat för ell beskattningsår, motsvaras av utdelning som delta bolag under samma beskattningsår uppburit pä aktier i Aktiebolaget Aerolransport (ABA). Vid bedömningen härav skall av SILA verkställd utdelning anses i första hand motsvara utdelning från ABA.

Föreslagen lydelse

För svenski aktiebolag och svensk ekonomisk förening, som i kapitalplaceringssyfle innehar aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA) och som ej är sådant förelag som avses i 7§ 8 mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall utdelning på aktie i SILA icke utgöra skattepliktig inkomst vid taxering till statlig inkomstskatt i den män sammanlagda beloppet av utdelning, som SILA utbetalat för ell beskattningsår, motsvaras av utdelning som detta bolag under samma beskattningsår uppburit på aktier i Aktiebolaget Aerolransport (ABA). Vid bedömningen härav skall av SILA verkställd utdelning anses i första hand motsvara utdelning från ABA.

SkU 1984/85:23 Hl

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen

för viss aktieutdelning

Härigenom föreskrivs alt 1 och 7§§ lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

\f
Vid beräkning av nettointäkt av Vid beräkning av nettointäkt av
rörelse eller jordbruksfastighet en-     rörelse eller jordbruksfastighet en
ligt kommunalskattelagen          ligl lagen (1947:576) om statlig in-
(1928:370) och lagen (1947: 576) om komslskatt äger svenski aktiebolag
statlig inkomstskatt äger svenski   erhålla avdrag för utdelning pä ak-
aktiebolag erhålla avdrag för utdel-    lie i enlighet med bestämmelserna i
ning på aktie i enlighet med bestäm- denna lag. Som förutsättning för
melserna i denna lag. Som förut-   avdraggäller all, om aktien utgivits
sättning för avdrag gäller all, om   i samband med bolagels bildande,
aktien utgivits i samband med bola-    bolaget anmälts för registrering ef-
gels bildande, bolaget anmälts för ler den 31 december 1978 och, om
registrering efter den 31 december     aktien utgivits i samband med ök-
1978 och, om aktien utgivits i sam-     ning av aktiekapitalet, att beslut om
band med ökning av aktiekapitalet,     ökningen anmälts för registrering
alt beslut om ökningen anmälts för     efter nämnda dag.
registrering efter nämnda dag.

7§- Avdrag medges inle för utdelning på aktier som vid utdelningstillfället ägs av

a) svenski förvaltningsföretag, om del sammanlagda röstetalet för förelagels aktier i det utdelande bolaget - i förekommande fall tillsammans med aktier tillhöriga bolag och förening som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå företaget nära - motsvarar mer än hälften av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, eller

b) svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som inte avses under a), om del sammanlagda röstetalet för förelagets aktier i del utdelande bolaget motsvarar en fjärdedel eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget och förelaget inte visas vara skattskyldigt för utdelning på aktierna.

Avdrag för utdelning på sådana aktier i det utdelande bolaget som inte avses i första stycket medges under förutsättning att minst hälften av dessa aktier ägs av ett eller flera av följande slag av aktieägare:

a) annan än svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller utländskt bolag,

b) förvaliningsföielug som inle omfattas av första stycket a).

' Senaste lydelse av lagen.s rubrik 1978: 955. = Senasre lydelse 1978:955. ' Senasre lydelse 1979:618.

Nuvarande lydelse

Avgifter som aktiebolag erlägger lill Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag för uppgifter enligt 2§ lagen (1970:596) om förenklad ak-liehanlering eller enligl särskilt uppdrag utgör avdragsgill kostnad vid beräkning enligl kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt av nettointäkt av den förvärvskälla som utgör del utbetalande bolagels huvudsakliga verksamhet.

Föreslagen lydelse

Avgifter som aktiebolag erlägger lill Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag för uppgifter enligt 2§ lagen (1970:596) om förenklad ak-liehanlering eller enligt särskilt uppdrag utgör avdragsgill kostnad vid beräkning enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskait av nettointäkt av den förvärvskälla som utgör det utbetalande bolagets huvudsakliga verksamhet.

nalskatlelagen (1928:370).

Skallskyldig, som vill erhålla avdrag enligt första stycket, skall vid självdeklaration foga intyg från stiftelsen om bidragsbeloppets storlek.

Bidrag, som lämnas lill Stiftelsen Bostadskooperalionens garanti-fond, utgör avdragsgill kostnad vid beräkning enligl kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt av netloinläkl av den förvärvskälla som utgör givarens huvudsakliga verksamhet. Vad nu sagts gäller icke bidrag, som lämnas av sådan bostadsförening eller sådant bostadsaktiebolag som avses i punkt 3 av anvisningarna till 24 § kommu-

Bidrag, som lämnas lill Stiftelsen Bostadskooperalionens garanti-fond, utgör avdragsgill kostnad vid beräkning enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskait av nettointäkt av den förvärvskälla som utgör givarens huvudsakliga verksamhet. Vad nu sagts gäller icke bidrag, som lämnas av sådan bostadsförening eller sådant bostadsaktiebolag som avses i 2§ 7mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskait.

SkU 1984/85:23 115

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet,m.m.

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1963: 173) om avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet, m. m.' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§
Stiftelsen är icke skyldig att er- Stiftelsen är inle skyldig all er-

lägga skatt för inkomst eller förmö- lägga skatt för inkomst eller förmö
genhet i vidare mån än vad avser genhet i vidare mån än vad avser
kommunal inkomstskatt för in- inkomstskait för inkomst av fastig-
komst av fastighet. het.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering; 2 § i dess äldre lydelse skall dock fortfarande tillämpas vid nämnda taxering om stiftelsen då laxeras för beskattningsår som har påböijats före den 1 januari 1985.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1982:444.

SkU 1984/85:23 116

11 Förslag till

Lag om ändring i skogskontolagen (1954:142)

Härigenom föreskrivs all 1 och 2§§ skogskonlolagen(1954:142)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid taxering till kommunal och    Vid taxering till kommunal och
statlig inkomstskati kan fysisk per- statlig inkomstskatt kan fysisk per
son, dödsbo och familjestiftelse, på son och dödsbo som avses i 10 § 1
de villkor och i den omfattning som mom. lagen (1947:576) om statlig
anges i denna lag, få uppskov med inkomstskait, på de villkor och i
beskattning av intäkt av skogsbmk den omfattning som anges i denna
för medel som sätts in pä ell särskilt lag, få uppskov med beskattning av
bankkonto (skogskonto eller skogs- inläkt av skogsbruk för medel som
skadekonto). Uppskov medges inte sätts in på ell särskilt bankkonto
delägare i handelsbolag eller i   (skogskonto eller skogsskade
dödsbo, för vilket reglerna om han- konto). Uppskov medges inle del-
delsbolag skall tillämpas, för in- ägare i handelsbolag eller i dödsbo,
komsl av bolagels eller dödsboels för vilket reglerna om handelsbolag
verksamhet.                        skall tillämpas, för inkomst av bola
gels eller dödsboels verksamhet.

Uppskov för insättning på skogsskadekonlo medges endast om storm-fällning, brand, inseklsangrepp eller liknande händelse har medfört att mer än en tredjedel av förvärvskällans skog bör avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet och om den skattskyldige med intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet eller på annat sätt visar all den huvudsakliga delen av beskallningsärels skogsintäkler hänför sig lill avverkning som nu har sagts.

Uppskov för insättning på skogsskadekonlo medges inte om den skallskyldige för det beskattningsår och den förvärvskälla som uppskovet avser också yrkar uppskov för insättning på skogskonto.

Har uppskov för insättning på skogsskadekonto vägrats pä grund av att de i andra stycket angivna villkoren inte varit uppfyllda färden skatiskyldige, när taxeringen har vunnit laga kraft, anföra besvär med yrkande om uppskov för insättning på skogskonto i särskild ordning. Besvären skall ha inkommit senast sex månader efter det att laxeringen har vunnit laga kraft.

Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank samt föreningsbank.

En skatlskyldig fär för ett visst beskattningsår och en viss förvärvskälla göra insättning pä endast ett skogskonto eller skogsskadekonto. Har den skallskyldige i strid mot denna bestämmelse gjort insättning på skogskonto eller skogsskadekonto i mer än en bank medges uppskov endast för insättning på del först öppnade kontot.

' Lagen omtryckt 1982:325.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 263. - Senaste lydelse 1982:325.

SkU 1984/85:23 117

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Beträffande viss förvärvskälla fär uppskovet för ett och samma beskattningsår, om annat ej följer av andra och tredje styckena, avse högst ell belopp motsvarande summan av

a) sextio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog, som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) fyrtio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter samt

c) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret har tagits ut för förädling i egen rörelse.

Medför stormfällning, brand, inseklsangrepp eller liknande händelse all en betydande del av förvärvskällans skog bör avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet, får skatlskyldig, om och i den mån han med intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet eller på annat sätt visar att intäkt hänför sig till avverkning som nu har sagts, upp.skov med högst ett belopp motsvarande summan av

a) åttio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog, som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) femtio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter samt

c) femtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskaiiningsårei har tagits ul för förädling i egen rörelse.

Uppskov med belopp som anges i andra stycket medges också i fråga om sådan ersättning för skog eller skogsprodukter som avses i punkt 4 tredje siycket av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen (1928:370).

Vid tillämpningen av första - tredje styckena avses med köpeskilling även försäkringsersättning för skog och skogsprodukter.

Uppskov medges inte med så stort belopp att underskott i förvärvskällan uppkommer vid beräkning av nettointäkt enligt kommunalskattelagen.

Har i förvärvskällan redovisats Har i förvärvskällan redovisats

utdelning från samfällighet, som utdelning från samfällighet, som

avses i 53 § 1 mom. första stycket f) avses i 6§ I mom. b lagen

kommunalskattelagen, medges (1947:576) om statlig inkomstskatt,

uppskov för den del av utdelningen medges uppskov för den del av ut-

som härrör från inläkt av skogsbruk delningen som härrör från intäkt av

i samfällighelen under del beskatt- skogsbruk i samfällighelen under

ningsår som utdelningen hänför sig del beskattningsår som utdelningen

till på samma sätt som om denna hänför sig lill på samma sätt som

del utgjort intäkt av skogsbruk, om denna del utgjort intäkt av

som den skatiskyldige drivit själv. skogsbruk, som den skallskyldige

drivit själv.

Denna lag träder i kraft den I januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas vid nämnda taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985.

Senaste lydelse 1982:325.

SkU 1984/85:23 118

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond

Härigenom föreskrivs att 1 och 11 §§ lagen (1979:609) om allmän investeringsfond skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§'

Vid beräkning av nettointäkt av Vid beräkning av nettointäkt av
fastighet eller av rörelse enligl kom- faslighet eller av rörelse enligt la-
munalskattelagen (1928:370) och gen (1947:576) om statiig inkomst
lagen (1947:576) om statlig in- skall har svenskt aktiebolag,
komslskatt har svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk
svensk ekonomisk förening, svensk sparbank och svensk ömsesidig
sparbank och svensk ömsesidig skadeförsäkringsanstall rätt lill av-
skadeförsäkringsanslalt rätt till av- drag enligl denna lag för belopp
drag enligl denna lag för belopp som i räkenskaperna har avsatts till
som i räkenskaperna har avsatts lill allmän investeringsfond. Sparbank
allmän investeringsfond. Sparbank får i balansräkningen ta upp allmän
får i balansräkningen ta upp allmän investeringsfond under benämning
investeringsfond under benämning- en invesleringskonto.
en invesleringskonto.

Bostadsföretag som avses i 24 § Bostadsföretag som avses i 2§

3 mom. kommunalskattelagen kan 7mom. lagen om statlig inkomst
inte få avdrag för avsättning till in- skatt kan inte få avdrag för avsätt-
vesieringsfond. ning till investeringsfond.

Ett förelag kan för visst beskattningsår inte få avdrag för avsättning till allmän investeringsfond i mer än en förvärvskälla.

Il§' Allmän investeringsfond skall återföras lill beskattning om

a) fonden har tagils i anspråk ulan tillstånd och det inte är fråga om fall som avses i 9§ andra siycket,

b) medel har tagils ul från konto för investering med stöd av beslut enligt

4 § och en mot de utbetalade medlen svarande del av fonden inte har tagits i
anspråk i enlighet med beslutet,

c) medel har tagils ul från konto för,investering med stöd av 9§ första
siycket och fonden inte har tagits i anspråk i enlighet med 9§ andra
stycket,

d) företaget har träffat avtal om överlåtelse eller pantsättning av medel
pä konto för investering,

e) företaget vid beskattningsårets utgång inte driver jordbruk, skogs
bruk, fastighetsförvaltning eller rörelse,

O förelaget genom fusion enligt 14kap. aktiebolagslagen (1975:1385), 96§ I mom. lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar eller 78§ lagen

Senaste lydelse 1983: 1087. Senaste lydelse 1983:1087.

SkU 1984/85:23 119

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

(1955:416) om sparbanker skall anses upplöst och fonden inte enligt fjärde stycket har överlagils av del övertagande företagel,

g) beslut har fattats att företagel skall träda i likvidation eller

h) beslut har meddelats all förelaget skall försättas i konkurs.

Återföringen till beskattning skall göras i den förvärvskälla vari avsättningen har gjorts.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, statens industriverk kan, om särskilda skäl föreligger, medge att allmän investeringsfond, som skall återföras lill beskattning enligt första siycket e), får behällas under viss tid. Efter utgången av denna lid skall den kvarstående fonden återföras till beskattning i enlighet med vad nyss sagts.

Vid sådan fusion, som avses i Vid sådan fusion, som avses i 2 J
28§ 3 mom. kommunalskattelagen 4mom. första stycket lagen
(1928:370), får moderbolaget eller (1947:576) om statlig inkomstskatt,
den övertagande föreningen i be- får moderbolaget eller den överta-
skatlningsavseende överta allmän gande föreningen i beskatlningsav-
investeringsfond. Har fonden över- seende överta allmän investerings
lagits skall det anses som om mo- fond. Har fonden övertagits skall
derbolaget eller den överlagande det anses som om moderbolaget el-
föreningen gjort inbetalning till ler den övertagande föreningen
riksbanken den dag då dollerbola- gjort inbetalning lill riksbanken den
get eller den överlåtande förening- dag då dotterbolaget eller den över-
en gjorde inbetalningen. Vad som låtande föreningen gjorde inbelal-
har sagts nu gäller även i fråga om ningen. Vad som har sagts nu gäller
fusion enligl 78 § lagen om sparban- även i fråga om fusion enligt 78 §
ker. lagen om sparbanker.

Vad i första - fjärde styckena sägs om allmän investeringsfond skall i förekommande fall gälla del av sådan fond.

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas vid nämnda taxering i fråga om skallskyldiga som då laxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985.

SkU 1984/85:23 120

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:296) om eldsvådefonder

Härigenom föreskrivs all 8§ lagen (1981:296) om eldsvådefonder skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§

Eldsvådefond skall återföras till beskattning om

1) fonden har tagits i anspråk i strid med 4 och 5 §§,

2) hela eller den huvudsakliga delen av den förvärvskälla, där avsättningen till fonden har gjorts, under beskattningsåret har överlåtils eller verksamheten har upphört,

3) det företag som innehar fonden skall anses upplöst genom fusion enligl 14kap. aktiebolagslagen (1975:1385) eller 96§ Imom. lagen (1951; 308) om ekonomiska föreningar eller 78 § lagen (1955:416) om sparbanker och fonden inte enligt femte stycket har övertagits av det övertagande företaget,

4) beslut har fattats om att det förelag som innehar fonden skall träda i likvidation,

5) beslut har meddelats om att den skatiskyldige skall försältas i konkurs, eller

6) fonden inle har tagits i anspråk senast under del beskattningsår, för vilket taxering sker under tredje taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har medgetts.

Med överlåtelse som avses i första stycket 2) likställs att hela eller en del av den förvärvskälla där avsättningen har gjorts tillfallit en ny ägare genom bodelning eller genom arv eller på gmnd av förordnande i testamente. Riksskatteverket får dock, om det finns särskilda skäl, medge all eldsvåde-tbnden i stället för att återföras till beskattning överläs av förvärvskällans nye ägare. I fråga om sådant medgivande skall bestämmelserna i 10 § tredje och fjärde styckena tillämpas.

Återföring lill beskattning skall göras i den förvärvskälla där avsättningen har gjorts.

Riksskatteverket kan, om det finns särskilda skäl, medge all eldsvådefond som skall återföras till beskattning enligt första stycket 6) får behållas under viss tid, dock längst lill och med det beskattningsår för vilket taxering sker under sjätte taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har medgetts.

Vid sådan fusion, som avses i Vid sådan fusion, som avses i 2§

28§ 3mom. kommunalskattelagen 4mom. första stycket lagen

(1928:370), får moderbolaget eller (1947:576) om statlig inkomstskatt.

den övertagande föreningen i be- får moderbolaget eller den överta-

skattningsavseende överta eldsvä- gande föreningen i beskatlningsav-

defond. Har fonden övertagits skall seende överta eldsvådefond. Har

det anses som om moderbolaget el- fonden överlagils skall det anses

ler den övertagande föreningen har som om moderbolaget eller den

gjort avsättningen under det be- övertagande föreningen har gjort

skattningsår, då avsättningen skett avsättningen under del beskalt-

hos dotterbolaget eller den överlä- ningsår, då avsättningen skett hos

SkU 1984/85:23 122

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen

för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§

Har skatlskyldig tagit avsalta medel i anspråk i annan ordning än enligt 4§ eller har den skatiskyldige trätt i likvidation eller skattskyldigt dödsbo skiftals, älerföres de avsatta medlen till beskattning fördel beskattningsår, dä medlen togs i anspråk eller beslutet om likvidationen fattades eller skiftet ägde mm. Till beloppet lägges därvid ränta enligt de grunder som anges i 7§. I fall av likvidation eller skifte beräknas dock räntan efter endast två procent.

Uppgår genom fusion aktiebolag eller förening (dotterföretag) i annat aktiebolag respektive annan förening (moderförelag) upptages medel, som dotterföretaget avsatt till åleranskaffningsfond, lill beskattning hos dotterföretaget för del beskattningsår, då rättens tillstånd lill fusionen registreras, i den män fonden icke övertagits enligt tredje stycket. Till beloppet lägges därvid ränta efter två procent om året enligl de grunder som anges i 7§.

Vid fusion som avses i 28§ Vid fusion som avses i2J4mom.

3mom. första eller andra stycket första stycket lagen (1947:576) om

kommunalskattelagen får moder- statlig inkomstskatt får moderföre-

förelagel vid tillämpning av denna tagel vid tillämpning av denna lag

lag övertaga åleranskaffningsfon- övertaga återanskaffningsfonden

den hos dotterföretaget. Därvid hos dotterföretaget. Därvid anses

anses som om fondens medel av- som om fondens medel avsatts hos

salts hos moderföretaget under det moderföretaget under det år då dot-

år dä dotterförelaget avsatte med- terföretaget avsatte medlen,
len.

När medel upplages till beskattning enligt denna paragraf, äger 7 § tredje stycket motsvarande tillämpning.

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1985.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:345. Senaste lydelse 1976:345.

SkU 1984/85:23 123

15 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1967:96) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till särskild nyanskaffningsfond, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1967:96) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till särskild nyanskaffningsfond, m. m.

dels att i 1,3 och 5 §§ ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen",

dels alt i 4, 7, 8, 10 och 11 §§ ordet "förordning" skall bytas ut mot "lag",

dels att rubriken till förordningen saml 6§ skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om särskild nyanskaffningsfond

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§

Har skattskyldig tagit särskild nyanskaffningsfond i anspråk i annan ordning än enligt 3 §, eller har skatlskyldig trätt i likvidation eller skattskyldigt dödsbo skiftats,älerföres lill fonden avsatta medel lill beskattning för det beskattningsår, vamnder fonden tagits i anspråk eller beslutet om likvidationen fattats eller skiftet ägt mm. Till beloppet lägges därvid ränta enligt de gmnder som angivits i 5 §. I fall av likvidation eller skifte beräknas dock räntan efter endast två procent.

Har aktiebolag eller förening genom fusion uppgått i annat företag, älerföres särskild nyanskaffningsfond hos det förra företagel, om den icke enligt tredje stycket övertagils av det senare företaget, till beskattning för det beskattningsår, vamnder rättens tillstånd lill fusionen registrerats. Till beloppet lägges därvid ränta efter två procent om året enligt de grunder som angivils i 5§.

Vid fusion enligt 28§ 3mom. Vxd fusion enligt 2§4mom. förs-
första eller andra stycket kommu- ta stycket lagen (1947:576) om stat-
nalskaitelagen får moderbolaget el- lig inkomstskatt får moderbolaget
ler den övertagande föreningen i eller den överlagande föreningen i
beskattningsavseende övertaga sär- beskattningsavseende övertaga sär
skild nyanskaffningsfond. Därvid skild nyanskaffningsfond. Därvid
anses som om fonden avsatts hos anses som om fonden avsatts hos
moderbolaget eller den överta- moderbolaget eller den överta
gande föreningen under det be- gande föreningen under det be
skattningsår, då avsättningen skett skattningsår då avsättningen skett
hos dotterbolaget eller den överlä- hos dotterbolaget eller den överlå
tande föreningen tände föreningen.

Vid återföring av medel till beskattning enligt denna paragraf äger 5 § tredje stycket motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

SkU 1984/85:23 124

16 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1954:40) om särskild investeringsfond för avyttrat fartyg m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1954:40) om särskild investeringsfond för avyttrat fartyg m. m.' dels att i 1-5 och 9-14 §§ ordet "förordning" skall bytas ut mot "lag", dels att rubriken lill förordningen samt 7 § skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om särskild fartygsfond

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har investeringsfond tagits i anspråk i annan ordning än i 4§ sägs eller har den som verkställt fondavsättning trätt i likvidation, skola till fonden avsatta medel återföras till beskattning för det beskattningsår, varunder fonden lagils i anspråk eller beslutet om likvidation fattats.

Har aktiebolag eller förening genom fusion uppgått i annat förelag, skall investeringsfond hos del förra företaget, därest den icke enligt tredje stycket övertagits av del senare företaget, återföras till beskattning för det beskattningsår, varunder rättens tillstånd till fusionen registrerats.

Vid sådan fusion, som i 28 § Vid sådan fusion, som i 2§

3mom. första eller andra stycket 4mom. första stycket lagen
kommunalskattelagen avses, må (1947:576) om statlig inkomstskatt
moderbolaget eller den överta- avses, må moderbolaget eller den
gande föreningen i beskallningsav- övertagande föreningen i beskatl-
seende övertaga investeringsfond, ningsavseende övertaga investe-
därest garantiförbindelse avseende ringsfond, därest garantiförbindelse
dotterbolaget eller den överlåtande avseende dotterbolaget eller den
föreningen ändras alt avse moder- överlåtande föreningen ändras att
bolaget eller den överlagande för- avse moderbolaget eller den överta-
eningen. Därvid skall sä anses som gande föreningen. Därvid skall så
om fonden avsatts hos moderbola- anses som om fonden avsatts hos
get eller den övertagande förening- moderbolaget eller den överta-
en under del beskattningsår, då av- gande föreningen under del be
sättningen skett hos dotterbolaget skallningsår, dä avsättningen skett
eller den överlåtande föreningen. hos dotterbolaget eller den överlå-

tande föreningen.

Har oskiftat dödsbo fondavsäll- Har dödsbo fondavsättning enligt

ning enligl denna/örorrfn//ig, skola denna lag, skall fondmedlen åter-
fondmedlen återföras till beskatt- föras till beskattning senast det be-
ning senast det beskattningsår, un- skattningsår, under vilket dödsboet
der vilket dödsboet skiftas. skiftas.

Då lill investeringsfond avsatta medel återföras till beskattning enligt bestämmelserna i denna paragraf, skall till beloppet läggas ränta, beräknad enligl i 6§ första stycket angivna grunder.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

' Senaste lydelse av I § 1969:632

förordningens rubrik 1969:632. - Senaste lydelse 1957:76.

SkU 1984/85:23 125

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt

Härigenom föreskrivs att I, 3 och 4§§ lagen (1983: 1086) om vinstdelningsskalt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Svenska aktiebolag, svenska   Svenska aktiebolag, svenska
ekonomiska föreningar, svenska ekonomiska föreningar, svenska
sparbanker och svenska ömsesidiga sparbanker och svenska ömsesidiga
skadeförsäkringsanslaller skall er- skadeförsäkringsanslaller skall er
lägga vinstdelningsskalt enligt den- lägga vinstdelningsskalt enligl den
na lag. Skall skall dock inle eriäg- na lag. Skall skall dock inte erläg
gas av livförsäkringsanstalter och gas av livförsäkringsanstalter och
inte heller av bostadsföretag som inle heller av bostadsförelag som
avses i24§ 3 mom. kommunalskat- avses i 2§ 7 mom. lagen (1947:576)
telagen (1928:370) eller av förelag om statlig inkomstskatt eller av fö-
som avses i 53§ 1 mom. första    retag som avses i 7§ 4 mom.
stycket d nämnda lag.                                            nämnda lag.

Skallen tillfaller staten och förs till allmänna pensionsfonden.

3§

Det nominella resultatet är förelagels beskattningsbara inkomst eller beräknade föriust vid taxeringen lill statlig inkomstskatt sedan detta belopp minskats med beskattningsårets inkomstskatt samt, i den män inkomsten eller förlusten påverkats av nedan angivna poster,

1. ökats med påförd kommunalskatt,

2. minskats med restituerad, avkortad eller avskriven kommunalskatt,

3. ökats med avdrag för tidigare års förlust,

4. ökats med avdrag för aktieutdelning,

5. ökats med investeringsavdrag, särskilt forskningsavdrag och exporl-kredilavdrag,

6. ökats med belopp varmed lagerreserv, resullatutjämningsfond eller annan liknande reserv ökat saml

7. minskals med belopp varmed lagerreserv, resullatutjämningsfond eller annan liknande reserv minskal.

Med beskattningsårets inkomst- Med beskattningsårets inkomst-

skatt avses summan av 32 procent skall avses 52 procent av företagets av företagets lill statlig inkomst- lill statlig inkomstskatt beskall-skall beskattningsbara inkomst och ningsbara inkomst. .?0 procent av företagets till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomst.

4§ Inflationsavdraget för inventarier är inventariernas skattemässiga restvärde vid beskallningsärels ingång multiplicerat med del enligl 7§ fastställda inflalionstalel för beskattningsåret. Med inventarier avses tillgångar som behandlas enligl bestämmelserna punkterna 3 - 6 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370).

SkU 1984/85:23 126

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Inflationsavdraget för byggnader Inflationsavdraget för byggnader
utgör skillnaden mellan realt beräk- utgör skillnaden mellan realt beräk
nade värdeminsknings- och ulrang- nade värdeminsknings- och ulrang-
eringsavdrag och de avdrag för eringsavdrag och de avdrag för
byggnader som företagel tillgodo-   byggnader som företaget tillgodo
räknats enligt punkterna 3 och 6 av räknats enligl punkterna 3 och 6 av
anvisningarna till 22 §, punkterna 2 anvisningarna lill 22 §, punkterna 2
a och 4 av anvisningarna till 25 §    a, 2 b och 4 av anvisningarna till
och punkt 7 av anvisningarna lill 25 § och punkt 7 av anvisningarna
29 § kommunalskattelagen.    till 29 § kommunalskattelagen.

Inflationsavdraget för markanläggningar utgör skillnaden mellan realt beräknade värdeminsknings- och utrangeringsavdrag och de avdrag för markanläggningar som företaget tillgodoräknats enligl punkterna 4 och 6 av anvisningarna till 22 § och punkt 16 av anvisningarna till 29 § kommunalskaltelagen.

De reala avdragen beräknas genom alt tillgodoräknade avdrag multipliceras med det enligt 7 § fastställda omräkningstalet avseende del beskattningsår då byggnaden eller markanläggningen anskaffades.

Inflationsavdrag enligl denna paragraf medges inte i fråga om egendom som utgör omsättningstillgång i rörelse.

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas såvitt gäller 4 § första gången vid 1985 års taxering och såvitt gäller 1 och 3§§ första gången vid 1986 års taxering. Äldre bestämmelser i 1 och 3§§ skall dock fortfarande tillämpas vid 1986 års taxering i fråga om skallskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den I januari 1985.

Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening, vars verksamhet väsentligen består i förvaltning av fastighet eller av värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom, eller sådant företag, som enligl 64 § 2mom. kommunalskattelagen skall, ändå att dess säte är i utiandet, i beskattningsavseende betraktas såsom svensk ekonomisk förening, vid disponerandet av sin vinst för visst verksamhetsår underlåtit att besluta vinstutdelning, ehuru sådan underlåtenhet icke skäligen kan anses påkallad av företagets ställning, eller ock beslutat vinstutdelning med belopp, som med hänsyn lill ställningen må anses mer än skäligt ringa, och göra omständigheterna sannolikt all ell väsentligt syfte härvid varit att bereda fysiska personer, vilka ägt del i företaget, lindring i deras beskattning här i riket, skall av förelaget erläggas särskild skall lill staten, benämnd ersättningsskatt.

Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening, vars verksamhet väsentligen beslår i förvaltning av fastighet eller av värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom, eller sådant förelag, som enligl 3§ tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall, ändå all dess säte är i ullandel, i beskattningsavseende betraktas såsom svensk ekonomisk förening, vid disponerandet av sin vinst för visst verksamhetsår un-deriåtil alt besluta vinstutdelning, ehuru sådan underiålenhet icke skäligen kan anses påkallad av företagels ställning, eller ock beslutat vinstutdelning med belopp, som med hänsyn till ställningen må anses mer än skäligt ringa, och göra omständigheterna sannolikt alt ell väsentligt syfte härvid varit alt bereda fysiska personer, vilka ägt del i företagel, lindring i deras beskattning här i riket, skall av företaget erläggas särskild skall till staten, benämnd ersättningsskatt.

SkU 1984/85:23 128

19 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:000) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:000) om statlig fastighetsskatt

dels all nuvarande 2 - 8§§ skall betecknas 3 - 9§§,

dels all 1 §, den nya 3§ och ikraflträdandebestämmelserna skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 2§, av nedan angivna lydelse.

Lydelse enligt prop. 1984/85:18 Föreslagen lydelse

1§

Den som vid taxering tdl kommu- Till fastighetsskatt skattepliktiga

nal inkomstskati skall ta upp ga- fastigheter är sådana som vid fas-

rantibelopp för fastighet som in- tighelslaxeringen betecknas som

komst skall betala fastighetsskatt småhusenhet, hyreshusenhel eller

för fastigheten om den vid faslig- lantbruksenhet om pä lanlbruksen-

helslaxeringen betecknas som små- heten finns vad som vid fastighels-

husenhet, hyreshusenhet eller lam- laxeringen betecknas som småhus,

bruksenhet om på lantbruksenhe- hyreshus, tomtmark för småhus el-

ten finns vad som vid faslighelslax- ler tomtmark för hyreshus. Från

eringen betecknas som småhus, hy- skatteplikt undantas fastighet som

reshus, tomtmark för småhus eller året före taxeringsåret inte värd

tomtmark för hyreshus. skattepliktig enligt fasiigheislaxe
ringslagen (1979:1152).

2§

Skatlskyldig lill fastighetsskatt är ägaren tdl fastigheten eller den som enligt I kap. 5 § fasiigheislaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare.

Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för fastighetsskatten jämkas med hänsyn härtill.

3§ Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår

a) 2 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligl 24 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) och fastigheten utgör hyreshusenhet,

b) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fasligheten beräknas enligt 24§ Imom. kommunalskattelagen och fastigheten utgör småhusenhet.

SkU 1984/85:23 229

Lydelse enligt prop. 1984/85:18 Föreslagen lydelse

c) 1,4 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om inläkt av fasligheten
beräknas enligl 24 § 2 mom. kommunalskattelagen,

d) 1,4 procent av taxeringsvärdet d) 1,4 procent av taxeringsvärdet
om intäkt av fastigheten beräknas om intäkt av fastigheten beräknas
enligt24§3mom. kommunalskatte- enligl 2§ 7mom. lagen (1947:576)
lagen och fastigheten utgör hyres- om statlig inkomstskatt och fastig-
husenhel, heten utgör hyreshusenhel,

e) 1,4 procent av en tredjedel av e) 1,4 procent av en tredjedel av
taxeringsvärdet om intäkt av fas- taxeringsvärdet om intäkt av fas
tigheten beräknas enligt 24§ ligheten beräknas enligt 2 J Zrnom.

3 mom. kommunalskattelagen och lagen om statlig inkomstskatt och
fastigheten utgör småhusenhet, fastigheten utgör småhusenhet,

f) 2 procent av bostadsbyggnadsvärde och lomimarksvärde avseende
hyreshus på lantbruksenhet,

g) 2 procent av en tredjedel av bostadsbyggnadsvärde och tomtmarks
värde avseende småhus på lantbruksenhet,

h) 2 procent av taxeringsvärdet om hyreshusenhel enligl 4kap. II § andra stycket fasiigheislaxeringslagen (1979:1152) skall ha beskattningsnaturen jordbruksfastighet,

i) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om småhusenhet enligl

4 kap. 11 § andra stycket fasiigheislaxeringslagen skall ha beskattningsna
turen jordbruksfastighet,

j) 2 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten utgör inläkt av rörelse enligt kommunalskaltelagen och fastigheten utgör hyreshusenhel.

k) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fasligheten utgör intäkt av rörelse enligl kommunalskattelagen och fastigheten utgör småhusenhet.

Till den del taxeringsvärdet av en Till den del taxeringsvärdet av en

faslighet, som ägs av e«/JO 2 e//er faslighet, som ägs av sådan in-

5 mom. kommunalskattelagen an-       ländsk eller utländsk livförsäkrings
given livförsäkringsanstalt,belöper      anstalt som avses i 2§ 6mom. la
pa verksamhet avseende sädana       gen om statlig inkomstskatt, be-
pensionsförsäkringar eller avgångs-   löper på verksamhet avseende
bidragsförsäkringar som nämns i         sädana pensionsförsäkringar eller
30 § 2 mom. samma lag, skall dock     nämns i 2 § 6 mom. tredje stycket
procenttalet, i stället för vad som        samma lag, skall dock procenttalet, i
därom föreskrivs i första stycket j        stället för vad som därom föreskrivs i
eller k, utgöra 1,4.                     första siycket j eller k, utgöra 1,4.

Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel.

Med taxeringsvärde, bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avses de värden som legat till grund för eller ingått i beräkning av garantibeloppel.

Har garuntiheloppet jämkats enligt bestämmelserna i 47§ sjätte

9 Riksdagen 1984/85. ösaml. Nr23

Rättelse: S. 129 rad 36 vänster spalt Står: 2§ ömom. tredje stycket Rättat till: 30§ 2 mom.

SkU 1984/85:23 130

Lydelse enligt prop. 1984185:18 Föreslagen lydelse

stycket kommunalskattelagen skall också underlaget för beräkning av faslighetsskatten jämkas.

Denna lag' träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gängen vid 1986 års taxering. Ingår faslighet i förvärvskälla för vilken beskattningsåret har börjat före ikraftträdandet skall skallen vid 1986 års taxering påföras med sä stor del som svarar mol förhållandel mellan den del av beskattningsåret som infaller efter ikraftträdandet och hela beskattningsåret.

I stället för vad som därom före- I stället för vad som därom före
skrivs i 2§ första siycket b, f, g, i skrivs i 3§ första stycket b, f, g, i
och k skall procenttalet vid 1986 års och k skall procenttalet vid 1986 års
taxering utgöra 0,7 och vid 1987 års taxering utgöra 0,7 och vid 1987 års
taxering 1,4. I stället för vad som taxering 1,4. I stället för vad som
därom föreskrivs i 2 § första stycket därom föreskrivs i 3 § första siycket
c och e skall procenttalet vid 1986 c och e skall procenttalet vid 1986
års taxering utgöra 0,5 och vid 1987 års taxering utgöra 0,5 och vid 1987
års taxering I. års taxering I.

Denna lag- iräder i kraft den I januari 1985.

' 1984:000. - 1984:000.

Den, för vilken vid taxering tid kommunal inkomstskatt såsom skattepliktig inkomst upptagits garantibelopp för jordbruksfastighet, som vid fastighetstaxering åsatls delvärdel skogsbruksvärde, skall betala skogsvårdsavgift. Avgiften utgör för varje beskattningsår åtta promille av skogsbruksvärdel.

Har garantibeloppet Jämkats enligt 47 § sjätte stycket kommunalskattelagen (1928:370), skall också underiagel för beräkning av skogsvårdsavgift jämkas.

Skogsvårdsavgift utgår i hell anlal kronor. Avgiftsbeloppet avrundas vid öretal över femtio uppåt och vid annat öretal nedåt till närmaste hela krontal.

Skogsvårdsavgift skall betalas /ör jordbruksfastighet som vid fastighetstaxeringen åsatls delvärdel skogsbruksvärde. Avgiften betalas av ägaren tid fastigheten eller den som enligl 1 kap. 5 § fasiigheislaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare.

Den som innehar fastighet med åboräll eller eljest med ständig eller ärftlig besittningsrätt och på grund av denna sin rätt inle äger utöver husbehovet idlgodogöra sig avkastning av skog på fastigheten påförs dock inle någon skogsvårdsavgift.

Skogsvårdsavgiften utgör för varje beskattningsår åtta promille av skogsbruksvärdet. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för avgiften jämkas med hänsyn härtill.

Skogsvårdsavgift utgår i hell anlal kronor varvid örelal bortfaller.

Vid taxeringen lill förmögerihels-skalt skola bestämmelserna i 3 och 4§§, 6S 2 mom. och 65 § kommunalskattelagen (1928:370) äga motsvarande tillämpning. Beskattningsår är dock alltid del kalenderår som närmasl föregått taxeringsåret. I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmelser äga tillämpning vid taxeringen lill förmögenhels-skall, skola likaledes anvisningarna till kommunalskaltelagen i motsvarande delar lända lill efterrättelse.

Vid laxeringen till förmögenhetsskatt skall bestämmelserna i 3, 4 och 65 §§ kommunalskattelagen (1928:370) saml 3§ tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt äga motsvarande tillämpning. Beskattningsår är dock alllid det kalenderår som närmasl föregått taxeringsåret. I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmelser äga tillämpning vid laxeringen lill förmögenhetsskatt, skall likaledes anvisningarna till kommunalskattelagen i motsvarande delar lända till efterrättelse.

6§ / mom. Skyldighet all erlägga skatt för förmögenhet åligger, såframt ej annat föreskrives i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:

a) fysiska personer, vilka voro här i riket bosatta vid beskattningsårets utgång, och oskifta dödsbon efter personer, som vid, dödsfallet voro här i riket bosatta, med undanlag av dödsbon som vid taxering till statiig inkomstskatt skola behandlas såsom handelsbolag, ävensom i 10§ Imom. lagen om statlig inkomstskatt omförmälda familjestiftelser:

a) fysiska personer, vilka var bosatta här i riket vid beskattningsårets utgång, och dödsbon efter personer, som vid dödsfallet var bosatta här i riket, med undantag av dödsbon som vid taxering lill statlig inkomstskatt skall behandlas såsom handelsbolag, samt sådana familjestiftelser som avses i 10 a§ tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt:

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859. - Senasle lydelse 1974:859. 3 Senaste lydelse 1975: 1176.

b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet äga del i föreningens eller samfundets förmögenhet, sådan juridisk person som förvaltar samfällighet enligt lagen (1952:166) om häradsallmänningar eller lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norriand och Dalarna eller förvaltar sockenallmänning, sockensam-fälld mark eller mark som av ålder är samfälld o.dyl. enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, ävensom andra stiftelser än familjestiftelser, samtliga dock endast om och i den mån de äro skyldiga erlägga skatt för inkomst:

b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar inte på gmnd av medlemskapet äger del i föreningens eller samfundets förmögenhet, sådan juridisk person som förvaltar sam-fälligiiet enligt lagen (1952:166) om häradsallmänningar eller lagen (1952; 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna eller förvallar sockenallmänning, sockensam-fälld mark eller mark som av ålder är samfälld o.d. enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av sam-fälligheler, ävensom andra stiftelser än familjestiftelser, samtliga dock endast om och i den mån de är skyldiga alt erlägga skatt för inkomst och om ej annat följer av femte stycket:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i, riket eller å utländsk ort;

c) fysiska personer, vilka icke voro här i riket bosatta vid beskattningsårets utgång, oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet icke voro här i riket bosatta, saml utiändska bolag:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång haft här i riket nedlagd, lill den del den icke utgjorts av svenska aktier eller andelar i svensk aktiefond, dock att skattskyldighet föreligger för sådana aktier och andelar, som äro nedlagda i rörelse här i riket.

För skallskyldiga, om vilka i 18 § förmäles, bestämmes skyldigheten att eriägga skall för förmögenhet efter de i samma paragraf meddelade föreskrifter.

Hypoleksföreningar och jordbrukets kredilkassor äro frikallade från skattskyldighet för förmögenhet.

Utländska livförsäkringsanstalter äro frikallade från skattskyldighet för förmögenhet, som hänför sig lill här i riket bedriven försäkringsrörelse.

SkU 1984/85:23 134

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

(1947:576) om statlig inkomstskatt     lagen (1947:576) om statlig in
angiven familjestiftelse skall inle         komslskatt angiven familjestiftelse
betala statlig förmögenhetsskatt,       skall inte betala statlig förmögen-
om den beskattningsbara förmö-        helsskatt, om den beskattningsbara
genheten inte överstiger 400000        förmögenheten inle överstiger
kronor.                                       400000 kronor.

Skatteplikt lill statlig förmögenhetsskatt föreligger inle heller för juridisk person som avses i 6§ Imom. b) denna lag om den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 25000 kronor.

11§
I mom.-*" Statlig förmögenhets-    1 mom. Statlig förmögenhets
skatt skall för fysisk person,      skatt skall för fysisk person,
dödsbo, utländskt bolag saml i 10§     dödsbo, utländskt bolag saml i 10 a
1 mom. lagen (1947:576) om statlig    § tredje siycket lagen (1947:576) om
inkomstskati angiven familjestif-    statlig inkomstskatt angiven famil-
lelse utgöra:                              jestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 600000 kronor: en och en halv procent av den del av den beskattningsbara förmögenhelert, som överstiger 400000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 600000 men inle 800000 kr.: 3000 kr. för 600000 kr. och 2% av återstoden;

800000 men inte 1800000 kr.: 7000 kr. för 800000 kr. och 2,5% av återstoden; 1800000 kr.: 32000 kr. för 1 800000 kr. och 3% av återstoden.

Denna lag träder i kraft den I januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

' Senaste lydelse 1982: 1190.

Lokall laxeringsdistrikt omfattar kommun eller del av kommun. För varje lokalt laxeringsdislrikl skall finnas en lokal taxeringsnämnd som, om inte annat följer av tredje eller fjärde stycket, verkställer taxering av fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser som med tillämpning av bestämmelserna om hemortskommun hör till distriktet.

Särskilt laxeringsdistrikt omfattar kommun, del av kommun eller, flera kommuner. Kommun eller del av kommun får ingå i två eller flera särskilda laxeringsdislrikt. För varje särskilt taxeringsdistrikt skall finnas en särskild taxeringsnämnd. Denna verkställer taxering av fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser som med tillämpning av bestämmelserna om hemortskommun hör lill distriktet, om inkomstförhällandena är mera invecklade eller om del är påkallat med hänsyn till laxeringsarbelet. Särskild taxeringsnämnd verkställer också taxering av annan skallskyldig än fysisk person, dödsbo och familjestiftelse, dels till statlig inkomstskatt och stadig förmögenhetsskatt, om den skallskyldige med tillämpning av bestäm-

Lokalt laxeringsdislrikt omfattar kommun eller del av kommun. För vaije lokalt taxeringsdislrikl skall finnas en lokal laxerings-nämnd som, om inte annat följer av tredje eller fjärde stycket, verkställer taxering av fysiska personer och dödsbon som med tillämpning av bestämmelserna om hemortskommun hör till distriktet.

Särskilt laxeringsdislrikl omfattar kommun, del av kommun eller flera kommuner. Kommun eller del av kommun får ingå i två eller flera särskilda laxeringsdistrikt. För varje särskilt laxeringsdistrikt skall finnas en särskild taxeringsnämnd. Denna verkställer taxering av fysiska personer och dödsbon som med tillämpning av bestämmelserna om hemortskommun hör lill distriktet, om inkomstförhållandena är mera invecklade eller om det är påkallat med hänsyn lill laxeringsarbelet. Särskild taxeringsnämnd verkställer också taxering av annan skattskyldig än fysisk person och dödsbo, om den skatiskyldige med tillämpning av bestämmelserna om hemortskommun hör lill distriktet.

melserna om hemortskommun hör lill distriktet, dels tid kommunal inkomstskatt för inkomst, som med tillämpning av bestämmelserna i kommunalskaltelagen (1928:370) om beskattningsort är hänföriig tdl distriktet.

Hela riket utgör ett gemensamt laxeringsdistrikt. I distriktet verkställer gemensam taxeringsnämnd taxering av skattskyldiga som saknar hemortskommun i riket. Taxering för gemensamt kommunalt ändamål anses ske för beskattning i särskild kommun.

Hela riket utgör ett gemensamt laxeringsdistrikt.I distriktet verkställer gemensam taxeringsnämnd taxering av fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser, som saknar hemortskommun i riket. Sådan nämnd verkställer också taxering av annan skattskyldig än fysisk person, dödsbo och familjestiftelse, dels tdl statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt, om den skattskyldige saknar hemortskommun i riket, dels tdl kommunal inkomstskatt, om taxeringen skad ske för gemensamt kommunalt ändamål. Taxering för gemensamt kommunalt ändamål anses ske för beskattning i särskild kommun.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om indelning i taxeringsdistrikt och om taxeringsnämnds verksamhetsområde med avvikelse från vad som eljest följer av denna paragraf.

22 §

/ mom. Nedannämnda skattskyldiga äro, där ej annat följer av stadgan-del i 3mom., skyldiga alt utan anmaning till ledning för egen taxering avlämna deklaration (självdeklaration), nämligen:

1) aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidig skadeförsäkringsanstalt och aktiefond ävensom sådan stiftelse, fond eller inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda persöners ekonomiska intressen,

2) annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,

3) fysisk person, vilkens bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret uppgått, om han varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret och under denna tid icke erlagt sjömansskall, till sammanlagt minst 6000 kronor och eljest till sammanlagt minst 100 kronor.

SkU 1984/85:23 137

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om statlig förmögenhetsskall, vid om statlig förmögenhetsskatt, vid
beskattningsårels utgång haft ett beskattningsårels utgång haft ett
värde överstigande 400000 kronor värde överstigande 400000 kronor
eller, såvitt angår sådan juridisk eller, såvitt angår sådan juridisk
person som avses i 6§ Imom. b) person som avses i 6§ Imom. b
nämnda lag, 25000 kronor, samt nämnda lag, 25000 kronor,

5) fysisk ellerjuridisk person, för 5) skattskyldig, för vilken garan-

vilken garantibelopp för fastighet     tibelopp för fastighet skall las upp
skall upptagas såsom skattepliktig     såsom skattepliktig inkomst,
inkomst.                                         6) juridisk person för vilken un-

derlag för skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt skall fastställas.

Vid bedömandet av fysisk ellerjuridisk persons deklarationsskyldighet enligt punkterna 2) — 4) skall hänsyn icke tagas till sådan inkomst eller förmögenhet, för vilken den fysiska eller juridiska personen icke är skatlskyldig enligt kommunalskaltelagen (1928: 370), lagen (1947:576) om statlig inkomstskait eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Har makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och levt tillsammans under större delen därav, var för sig haft inkomst eller förmögenhet, skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn lill makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet.

Skall skallskyldig enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras för förmögenhet, som tillhör barn eller annan, skall hänsyn därtill tagas vid deklarationsskyldighetens bedömande.

Vid tillämpning av vad i första stycket vid 3) är stadgat, skall svensk medborgare, som under beskaltningsäret tillhört svensk beskickning hos utländsk makt, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller konsulatels betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, anses ha varit bosatt här i riket. Delsamma skall gälla sådan persons make saml barn under 18 år, om de har varit svenska medborgare och har bott hos honom. Person, som under beskattningsåret tillhört främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som icke varit svensk medborgare, så ock sådan persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare, om de har bott hos honom och icke har varit svenska medborgare, anses däremot vid tillämpningen av vad i första stycket vid 3) är stadgat icke ha varit här i riket bosatia.

I fråga om deklarationsskyldighet för dödsbo efter skatlskyldig, som har avlidit under beskattningsåret, skall tillämpas vad som skulle ha gällt för den avlidne.

25 §■* ■

Allmän självdeklaration Självdeklaration skall

skall upptaga: uppta:

1) den skattskyldiges namn och postadress, hemortskommun, där sådan finnes, och hemvist därstädes, personnummer samt nummer å för honom

" Lydelse enligt prop. 1984/85: 18.

SkU 1984/85:23 138

Nuvarande lydelse , Föreslagen lydelse

utfärdad skattsedel å preliminär skatt för året näst före taxeringsåret ävensom beträffande utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk person del land, där styrelsen haft silt säte, samt beträffande skatlskyldig, som allenast under någon del av beskattningsåret varit i riket bosatt, uppgift om den lid, han sålunda haft bostad härstädes,

2) alla förvärvskällor, beträffande vilka skattskyldighet för beskattningsåret åligger den skallskyldige; och skall därvid i fråga om förvärvskälla, i vilken skattepliktig fastighet ingått, särskilt angivas dels beskaffenheten av den skatlskyldiges innehav av fasligheten, dels fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret eller, om sådant värde det året icke varit fastigheten åsall, dess eljest antagliga värde vid taxeringsårets ingång, dels ock, därest fastigheten icke ingått i förvärvskällan under hela beskattningsåret eller fastigheten ingått däri endast till viss del, huru lång tid eller lill vilken del fasligheten sålunda ingått i förvärvskällan,

3) de intäkter och de avdrag, som äro att hänföra till varje förvärvskälla, dock att ersättning, som enligl bestämmelserna i 37§ I mom. I.g) icke behöver upplagas i kontrolluppgift, ej heller behöver upptagas i deklarationen såsom inläkt,

4) de allmänna avdrag, som den skatiskyldige yrkar få lillgodonjula vid taxeringen,

5) den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret, ändå all förmögenheten icke uppgår till skattepliktigt belopp, dock endast om och i den män skattskyldighet för förmögenhet åligger honom,

6) beloppet av den preliminära skall, som genom skatteavdrag eriagts för året näst före taxeringsåret, ävensom

7) garantibclopp, dock för annan 7) garantibelopp, skatlskyldig än fysisk person,

dödsbo eller familjestiftelse endast om beloppet skall tas upp som skattepliktig inkomst i den skatlskyldiges hemortskommun,

8) om deklarationen avser fåmansföretag, delägares eller honom närstående persons namn, personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller andelsinnehav tillika med angivande av röstvärde, om olika röstvärden förekomma, dock all uppgifter icke behöva lämnas för närslående person, som ej uppburit ersättning från, träffat avtal eller haft annat därmed jämförligt förhällande med företagel,

9) räntelillägg som skall beaktas vid fastställande av underlag för tilläggsbelopp samt grunderna för beräkning av räntelilläggel.

Allmän självdeklaration skall Självdeklaration skall därjämte

därjämte innehålla de uppgifter, innehålla de uppgifter, som för sär-
som för särskilda fall föreskrivas i skilda fall föreskrivs i denna lag el-
denna lag eller som erfordras för ler som erfordras för beräkning av
beräkning av pensionsgrundande pensionsgrundande inkomst enligl
inkomst enligt lagen om allmän för- lagen om allmän försäkring eller för
säkring eller för beräkning av fas- beräkning av skogsvårdsavgift e«-
tighetsskatt enligl lagen (1984:000) ligt lagen (1946:324) om skogs-
om statlig fastighetsskatt. vårdsavgift eller fastighetsskatt en
ligt lagen (1984:000) om statiig
fastighetsskatt.

SkU 1984/85:23 139

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ha makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och under detta är levt tillsammans, var för sig inkomst att laxera enligl lagen (1947: 576) om statlig inkomstskall, skall vardera maken uppgiva huruvida inkomst av förvärvskälla är A-inkomst eiler B-inkomst enligt 9§ 3 mom. nämnda lag. Vad nu sagts om makar skall i tillämpliga delar jämväl gälla i fråga om skallskyldiga som avses i 65 § sista stycket kommunalskattelagen (1928:370).

Har skatlskyldig under beskattningsåret varit gift, skall han jämväl uppgiva sådan boets eller andra makens inkomst och förmögenhet, över vilken förvaltningen rätlsligen tillkommit honom. Åligger skattskyldigheten andra maken, skall uppgiften lämnas ä särskild blankett. Då skatlskyldig skall taxeras för barns eller annans förmögenhet, skall uppgift lämnas jämväl om sådan förmögenhet.

Belopp, som upptagas i självdeklaration, skola utföras i hela krontal, så att överskjutande örelal bortfalla.

27 §5

Inländsk försäkringsanslall, som Inländsk försäkringsanstall, som
är skatlskyldig för inkomst av för- är skattskyldig för inkomst av för
säkringsrörelse, skall i allmän säkringsrörelse, skall i självdekla-
självdeklaralion jämväl meddela ralion jämväl meddela uppgift i de
uppgift i de avseenden, som omför- avseenden, som anges i2§ 6 motn.
malas i anvisningarna till 30 § kom- lagen (1947:576) om statlig in-
munalskattelagen. Motsvarande komslskatt. Motsvarande gäller be
gäller beträffande utländsk livför- träffande utländsk livförsäkringsan-
säkringsanslall, som här i riket dri- stall, som här i riket drivit försäk-
vii försäkringsrörelse. ringsrörelse.

Understödsförening, vilken enligt sina stadgar fär meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapiialunderstöd på högst 1 000 kronor för medlem, anses i denna lag som livförsäkringsanstalt i fråga om verksamhet som är hänföriig till livförsäkring.

Utländsk skadeförsäkringsanstall, som här i riket drivit försäkringsrörelse, skall i allmän självdeklaration lämna uppgift å premieinkomsten här i riket, fördelad å dels sjöförsäkring samt land- och lufltransporlförsäkring, dels annan försäkring, samt uppgift ä den eller de kommuner, där sysslomannen (generalagenten) haft kontor, ävensom, då flera kontor funnits, uppgift å de vid varje kontor influtna premieinkomsterna, fördelade pä nämnda olika slag av försäkring.

29§
Är skattskyldigs inkomst enligt Är skaltskyldigs inkomst enligl
kommunalskattelagens bestämmel-    kommunalskattelagens bestämmel
ser om beskattningsort alt hänföra     ser om beskattningsort att hänföra
till mer än en kommun, skall i all-   lill mer än en kommun, skall i
män eller särs kild självdek-      självdeklaration lämnas de
laration lämnas de uppgifter,     uppgifter, som erfordras för
som erfordras för tillämpning av be-    tillämpning av bestämmelserna i
stämmelserna i 56-59§§ kommu- 56-59§§ kommunalskattelagen.
nalskatlelagen.

' Senaste lydelse 1974:773.

SkU 1984/85:23 140

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning i fall där skattskyldigs inkomst jämlikt 60 § kommunalskaltelagen skall fördelas å olika administrativa områden inom samma kommun.

33 §*
Är stiftelse eller förening hell el- Är stiftelse eller förening hell el
ler delvis frikallad från skattskyl- ler delvis frikallad från skattskyl
dighet, skall i fall som nedan angl- dighet, skall i fall som nedan anges
vas särskild uppgift avlämnas rö- särskild uppgift avlämnas rörande
rande inkomst och förmögenhet, inkomst och förmögenhet, som inte
som icke i självdeklaration uppgi- i självdeklaration uppgivits till be-
vils till beskattning. skattning.

Uppgiflsskyldighet, som i första stycket sägs, åligger

1) pensionsstiftelse som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,

2) personalstiftelse som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. med ändamål uteslutande alt lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,

3) stiftelse som har lill huvudsakligt ändamål all under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar,

4) stiftelse som har till huvudsakligt ändamål all, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning,

5) förening, som är hänföriig un- 5) förening, som är hänföriig under 53 § 1 mom. första stycket e) der 7§ 5 mom. lagen (1947:576) om kommunalskattelagen, ävensom statlig inkomstskatt, ävensom

6) stiftelse och förening, som 6) förening och stiftelse, som
avses i 53§ Imom. andra stycket avses i 7§5 mom. nionde stycket
kommunalskattelagen eller 7§ and- och 6 mom. sjätte stycket lagen om
ra stycket lagen om statlig inkomst- statlig inkomstskatt.

skatt.

Uppgift avfattas ä blankett enligt fastställt formulär. Blanketten eller bilaga till denna skall upptaga inkomster och utgifter under räkenskapsår, som gått lill ända närmasl före den 1 mars under taxeringsåret, samt tillgångar och skulder vid nämnda räkenskapsårs början och slut, ävensom upplysning om de omständigheter, vilka anses böra föranleda frikallelse från skattskyldighet.

Uppgift avlämnas vaije år senast den 31 mars i den ordning som anges i 35 § i fråga om självdeklaration, där icke skattechefen på därom gjord framställning medgivit befrielse för viss tid från nämnda skyldighet. Sådant medgivande får, när omständigheterna det föranleda, återkallas. Över beslut, som skattechefen meddelat enligl detta stycke, fär talan icke föras.

Det åligger stiftelse eller förening, som i denna paragraf avses, alt efter anmaning meddela de ytterligare upplysningar, som kunna erfordras för bedömandet av stiftelsens eller föreningens skattskyldighet.

' Senaste lydelse 1977:574.

SkU 1984/85:23 141

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

42 §

/ mom. Har medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag under hela eller större delen av beskattningsåret hell eller lill övervägande del till annan upplåtit honom i nämnda egenskap tillkommande lägenhet, skall till ledning för medlemmens eller delägarens taxering varje år av föreningen eller bolaget lämnas uppgift om beloppet av medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget och huru mycket därav som utgör kapitaltillskott.

Bostadsförening och bostadsaktiebolag skall även lämna uppgift angående värdet av varje medlems eller delägares andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet beräknat på säll anges i punkt 2 andra stycket av anvisningarna lill 38 § kommunalskaltelagen (1928: 370).

Motsvarande gäller beträffande Motsvarande gäller beträffande
sådan ekonomisk förening eller så- sådan ekonomisk förening eller så
dant aktiebolag som enligt punkt 3 dant aktiebolag som enligt punkt 2
av anvisningarna lill 24 § kommu- femte stycket av anvisningarna lill
nalskatlelagen likställes med bo- 38 § kommunalskattelagen Hkställs
stadsförening och bostadsakliebo- med bostadsförening och bostads
lag vid inkomstbeskattningen. aktiebolag vid inkomstbeskattning
en.

Uppgift om förmögenhetsvärde behöver inte lämnas om föreningen eller bolaget saknar behållen förmögenhet. Skallechefen i del län där föreningen eller bolaget har sill säte får i andra fall medge befrielse från all lämna uppgift om förmögenhels värde. Beslut som skallechefen meddelat enligl detta stycke får inle överklagas.

3 mom. En bostadsrättsförening skall varje är lämna följande uppgifter om de överiätelser av bostadsrätter under del föregående kalenderåret som har anmälts lill föreningen:

a) lägenhetens beteckning,

b) överlätarens och förvärvarens namn saml personnummer, organisationsnummer eller adress,

c) tidpunkten för överlåtelsen och köpeskillingens storlek samt lidpunkten för överlätarens förvärv och vederlaget vid förvärvet,

d) storieken av sådana kapitaltillskott som överiåtaren enligt punkt 2 c
av anvisningarna lill 36 § kommunalskattelagen får räkna in i omkoslnads
beloppel,

e) bostadsrättens andel av innestående medel pä inre reparationsfond
eller liknande fond vid förvärvs- respektive avyttringstidpunkten samt

O om överiålarens förvärv skett före år 1974, bostadsrättens andel av föreningens behållna förmögenhet den I januari 1974 beräknad enligl punkt 2 c av anvisningarna lill 36 § kommunalskaltelagen.

Efter anmaning skall bostadsrättsföreningen lämna ytterligare upplysningar som är av betydelse för beräkning av realisationsvinsten vid en medlems avyttring av sin bostadsrätt.

Uppgiflsskyldighet enligt delta Uppgiflsskyldighet enligt detta

moment föreligger dock endast om moment föreligger dock endast om bostadsrättsföreningen vid ingång- bostadsrättsföreningen vid ingång-

Senaste lydelse 1983: 1045. " Senaste lydelse 1983: 1045.

Föreslagen lydelse

en av del beskattningsår som är i fråga var av det slag som anges i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till38§ kommunalskattelagen. Vad i detta moment föreskrivs om uppgiflsskyldighet gäller även för annan ekonomisk förening än bostadsrättsförening och för aktiebolag om föreningen eller bolaget är av det slag som anges i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38§ kommunalskattelagen.

Nuvarande lydelse

en av det beskattningsår som är i fråga var av del slag som anges i punkt 3 av anvisningarna tid 24 § kommunalskattelagen.

Vad i detta moment föreskrivs om uppgiftsskyldighet gäller även för annan ekonomisk förening än bostadsrättsförening och för aktiebolag om föreningen eller bolaget är av det slag som anges i punkt 3 av anvisningarna tid 24 § kommunalskattelagen.

1 fråga om uppgifter enligl första stycket c) och e) gäller följande undantag från uppgiftsskyldighelen. Avser överlåtelsen en bostadsrätt som har förvärvats före den I juli 1982 behöver uppgift om köpeskillingen vid förvärvet inte lämnas. Avser överlåtelsen en andel eller aktie som avses i fjärde stycket behöver uppgift om köpeskillingen vid förvärvet inle lämnas om förvärvet skett före den I januari 1984. Har en bostadsrätt eller en andel eller aktie som nyss nämnts förvärvats före är 1974 behöver uppgift inle lämnas om innestående medel pä inre reparationsfond eller liknande fond vid förvärvslidpunkten.

Det åligger förening eller bolag all, utöver vad som följer av 20§, sörja för all erforderligt underlag för uppgiftslämnande enligl detta moment bevaras.

42 a §

1 mom.' Del åligger juridisk person, som förvallar samfällighet, all lill ledning vid inkomst- och för-mögenhetslaxering varje år utan anmaning lämna uppgift enligl följande. Sådan juridisk person som avses i 53§ I mom. första stycket J) kommu nal skal telagen (1928:370) skall lämna uppgift om utdelning lill delägare. Uppgiften skall även innehålla upplysning i del avseende som behövs för tillämpning av 2§ sista stycket skogskontolagen (1954: 142). Annan juridisk person skall lämna uppgift om delägares andel av intäkter och kostnader i samfällighelen. Uppgift behöver dock icke lämnas, om delägares andel av ränteintäkt understiger 100 kronor, och ej heller om andelen av intäkt av annat slag understiger 100 kronor sedan därifrån av-

I mom. Del åligger juridisk person, sorn förvallar samfällighet, att lill ledning vid inkomst- och förmö-genhelstaxering varje år ulan anmaning lämna uppgift enligt följande. Sådan juridisk person som avses i ö § / mom. b lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall lämna uppgift om utdelning till delägare. Uppgiften skall även innehålla upplysning i del avseende som behövs för tillämpning av 2§ sista siycket skogskonlolagen (1954:142). Annan juridisk person skall lämna uppgift om delägares andel av intäkter och kostnader i samfällighelen. Uppgift behöver dock icke lämnas, om delägares andel av ränteintäkt understiger lOOkronor, och ej heller om andelen av inläkt av annat slag understiger lOOkronor sedan därifrån av-

Föreslagen lydelse

dragils andelen av sädana kostnader som är omedelbart avdragsgilla vid taxeringen. Vidare skall annan juridisk persom än sådan som avses i 6§ 1 mom. första siycket b lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt lämna uppgift om delägares andel i samfällighelens behållna förmögenhet. Utgör samfällighelen icke särskild taxeringsenhet, skall vid beräkning av den behållna förmögenheten värde av sådan samfälld egendom som ingår i de delägande- fastigheternas taxeringsvärde ej inräknas. Uppgift behöver dock icke lämnas, om den del av samfällighelens behållna förmögenhet som belöper pä fastighet understiger 2000 kronor.

Nuvarande lydelse

dragits andelen av sådana kostnader som är omedelbart avdragsgilla vid laxeringen. Vidare skall annan juridisk person än sådan som avses i 6§ 1 mom. första stycket b) lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskall lämna uppgift om delägares andel i samfällighelens behållna förmögenhet. Utgör samfällighelen icke särskild taxeringsenhet, skall vid beräkning av den behållna förmögenheten värde av sådan samfälld egendom som ingår i de delägande fastigheternas , laxerings-värde ej inräknas. Uppgift behöver dock icke lämnas, om den del av samfällighelens behållna förmögenhet som belöper pä fastighet understiger 2000 kronor.

Uppgift skall avfallas på blankett enligl fastställt formulär och avlämnas senast den 31 januari irnder taxeringsåret i den ordning som gäller för avlämnande av självdeklaration. Senast nämnda dag skall vidare lill delägare översändas ett exemplar av uppgiften eller denne eljest underrättas om innehållet i uppgiften.

69 §

2 mom. Skall i fråga om stiftelse den statliga inkomstskatten beräknas enligt 10§ 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt eller den statliga förmögenhetsskallen beräknas enligl 11 § I mom. lagen om statlig förmögenhetsskatt, skall till stiftelsen sändas underrättelse därom.

I16j För fysisk person, dödsbo och familjestiftelse prövas fråga om särskild avgift, såvitt gäller taxeringsnämndens beslut saml vid rättelse av taxering enligt 72 a eller 72 b§, av den lokala skattemyndigheten i del fögderi där hemortskommunen är belägen. Saknar en sådan skatt-skyldig hemortskommun i riket skall fråga om sådan avgift prövas av den lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi. För . andra

2 m o m. Skall i fråga om stiftelse den statliga förmögenhetsskallen beräknas enligl 11 § I mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, skall till stiftelsen sändas underrättelse därom.

§'"

Fråga om särskild avgift prövas, såvitt gäller taxeringsnämndens beslut saml vid rättelse av taxering enligt 72 a eller 72 b §, av den lokala skattemyndigheten i del fögderi där hemortskommunen är belägen. Saknar den skattskyldige hemortskommun i riket skall tVåga om sådan avgift prövas av den lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi.

SkU 1984/85:23 144

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skattskyldiga än som angells iförs-ta meningen prövas fråga om särskild avgift av den lokala skattemyndighet som länsstyrelsen bestämmer.

Fråga om undanröjande enligt 116d§ första stycket skall prövas av den lokala skattemyndigheten om taxeringsnämnden har omprövat sill taxeringsbeslut på grundval av den inkomna självdeklarationen. 1 annat fall skall frågan prövas av länsrätten. Fråga om nedsättning enligt 116 d § andra stycket skall prövas av länsrätten.

Den lokala skattemyndigheten skall ompröva sitt beslut i fråga om särskild avgift när taxeringsnämnden har ändrat sitt taxeringsbeslut. Omprövning skall också ske om den skatiskyldige begär del eller skäl annars föreligger. Beslutet får dock inte omprövas av myndigheten om den skattskyldige har anfört besvär över det och särskilda skäl för omprövning inte föreligger. Den skallskyldige skall underrättas om möjligheten lill omprövning.

Denna lag iräder i kraft den I februari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

Innehavare av fastighet, som enligl 47 § kommunalskaltelagen (1928:370) Jämställs med ägare eller är skyldig att i ägarens ställe betala skalt för garantibelopp för fastigheten, skad i denna lag anses som ägare.

Som ägare av fastighet skad i fad som avses nedan anses

a) den som innehar fastighet med fideikommissrätt eller i annat fad utan vederlag besitter fastighet på grund av testamentariskt förordnande;

b) den som innehar fastighet med åborätt, tomträtt eller vattenfallsrätt, innehavare av så kallad ofri tomt i stad saml den som eljest innehar fastighet med ständig eller ärftlig besittningsrätt;

c) innehavare av skogsområde
som blivit av staten upplåtet tid
kanalbolag eller till kommun eller
annan menighet;

d) innehavare av publikt boställe
eller på lön anslagen Jord;

e) Juridisk person, som förvaltar
samfällighet och som enligt 6 § 1
mom. b lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt är skattskyldig för in
komst; saml

f) nyttjanderättshavare till täkt
mark som avses i 2kap. 4§, om
nytijanderätten har förvärvats mot
engångsvederlag.

Såsom innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord skall anses den tjänsteinnehavare eller annan som författningsenligt äger nyttja fastigheten eller tillgodonjuta dess avkastning. Beträffande sådant löneboställe som avses i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord är vederbörande pastorat all anse såsom innehavare.

25 §2

Nuvarande lydelse

Vid debitering av preliminär B-skatl med ledning av preliminär taxering skall iakttas:

att egenavgifter uträknas med ledning av bestämmelserna i lagen (1981:691) om socialavgifter saml

att kommunal inkomstskall uträknas med ledning av den skallesats, som för inkomståret gäller i beskattningsorten; dock fär regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, om del föreligger särskilda omständigheter, förordna all utdebitering i hemortskommunen fär läggas till grund vid debitering av preliminär B-skatl/ör fysisk person eller dödsbo även om beskattningsorten är en annan.

Föreslagen lydelse

Vid debitering av preliminär B-skatl med ledning av preliminär taxering skall iakttas:

att egenavgifter uträknas med ledning av bestämmelserna i lagen (1981:691) om socialavgifter saml

alt kommunal inkomstskall uträknas med ledning av den skattesats, som för inkomståret gäller i beskattningsorten; dock får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, om del föreligger särskilda omständigheter, förordna alt utdebitering i hemortskommunen får läggas lill grund vid debitering av preliminär B-skatt även om beskattningsorten är en annan.

SkU 1984/85:23 148

25 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:361) om ändring i uppbördslagen

(1953:272)

Härigenom föreskrivs att 22 § uppbördslagen (1953:272), i den lydelse paragrafen har erhållit genom lagen (1984:361) om ändring i nämnda lag, skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 § Lokal skattemyndighet beslutar i fråga om beräkning av preliminär A-skatt samt debitering av preliminär B-skatt och slutlig, kvarstående och tillkommande skatt. Lokal skattemyndighet fastställer också avgiftsunderlag för egenavgifter.

Beslut som avses i första stycket Beslut som avses i första stycket

meddelas av den lokala skallemyn- meddelas av den lokala skallemyndigheten i det fögderi där beskatt- digheten i det fögderi där hemorls-ningsorten är belägen. I fråga om kommunen är belägen. Om den fysisk person, dödsbo eder famil- skallskyldige saknar hemorlskom-Jestiftelse beslutar dock lokala mun beslutar lokala skallemyndig-skattemyndigheten i del fögderi där heten i Stockholms fögderi, hemortskommunen är belägen. Om sådan skattskyldig saknar hemortskommun beslutar lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi.

Länsstyrelsen medverkar i debileringsarbelel enligl föreskrifter som meddelas av regeringen.

Denna lag iräder i kraft den I januari 1985.

SkU 1984/85:23 149

26 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 2§ lagen (1968: 430) om mervärdeskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 2 §
1. Verksamhet anses som yrkes- 1. Verksamhet anses som yrkes-

mässig när inkomsten därav utgör mässig när inkomsten därav utgör
skattepliktig intäkt av jordbruksfas- skattepliktig intäkt av jordbruksfas
tighet, av annan fastighet eller av tighet, av annan fastighet eller av
rörelse enligl kommunalskaltelagen rörelse enligt kommunalskattelagen
(1928:370). Som yrkesmässig verk- (1928: 370). Som yrkesmässig verk
samhet räknas även omsättning av samhet räknas även omsättning av
vara frän fastighet som avses i 24 § vara från fastighet som avses i 24 §
2 eller 3 mom. kommunalskatlela- 2 mom. kommunalskattelagen eller
gen, uthyrning enligl 2§ Qärde 2§ 7 mom. lagen (1947:576) om
stycket av sådan fastighet, upplå- statlig inkomstskatt, uthyrning en-
telse av avverkningsrätt och avytl- ligt 2 § fjärde stycket av sådan fas-
ring av skogsprodukter i fall som tighet, upplåtelse av avverknings
avses i punkt 4 tredje siycket av rätt och avyttring av skogspro-
anvisningarna lill 35 § nämnda lag dukter i fall som avses i punkt 4
samt annan verksamhet i vilken tredje siycket av anvisningarna lill
varor eller tjänster omsätts under 35 § kommunalskattelagen samt an-
rörelseliknande former. nan verksamhet i vilken varor eller

tjänster omsätts under rörelselik-

nande former.

Den som yrkesmässigt omsätter tjänst som avses i I0§ första siycket 2 eller 4 anses bedriva yrkesmässig byggnadsverksamhet. Sådan verksamhet omfattar även tjänst som den skatiskyldige utför eller låter ulföra på faslighet som för honom utgör lagertillgång i förvärvskällan rörelse enligt kommunalskattelagen. Som lagertillgång i byggnadsverksamhet skall dock enligt denna lag ej räknas fastighet som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen och som av den skattskyldige stadigvarande brukas som bostad eller för fritidsändamål.

Försäljning av inventarier, material, avfallsprodukler eller liknande varor i verksamhet som icke medför skattskyldighet anses ej som yrkesmässig. Som yrkesmässig anses dock försäkringsförelags omsättning av vara som överlagils i samband med skadereglering och finansieringsförelags omsättning av vara som enligt köpeavtal återtagits av företagel. Som yrkesmässig anses alltid omsättning av vara som vid förvärvet eller införseln har varit undantagen från skatteplikt enligt 8 § 1. Tillhandahällande av kost ål personal anses som yrkesmässig verksamhet endast när del sker i

' Lagen omtryckt 1979:304.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 885. Senaste lydelse 1982:449.

SkU 1984/85:23 150

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

serveringsrörelse. Skallskyldigs försäljning av personbil eller motorcykel anses som yrkesmässig, endast om rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till den skatlskyldiges förvärv av fordonet har förelegat.

Utgivning av program eller katalog för verksamhet som ej medför skattskyldighet anses icke som yrkesmässig.

Utländsk företagare anses bedriva yrkesmässig verksamhet här i landet även när han omsätter varor som han lagt i lager eller förvärvat inom eller infört till landet för leverans efter montering, installation eller annan tjänst eller inom landet tillhandahåller byggnadsentreprenad eller annan tjänst.

Föreligger skattskyldighet för utländsk företagare, som icke är bosatt eller icke stadigvarande vistas här i landet eller, om fråga är om juridisk person, icke har fast driftställe här i landet, skall förelagaren företrädas av en av länsstyrelsen godkänd representant. Sådan representant skall enligt fullmakt av den utländske företagaren som ombud för förelagaren svara för redovisningen av skall för den verksamhet som skattskyldigheten omfattar och i övrigt företräda den utländske företagaren i frågor som gäller skatt enligl denna lag. Länsstyrelsen kan kräva, att säkerhet skall ställas för skattens betalning. Underlag för kontroll av skalleredovisningen skall finnas tillgängligt hos representanten.

Verksamhet som staten eller kommun bedriver för all uteslutande tillgodose eget behov räknas som yrkesmässig endast när den drives i bolagsform eller liknande. Detta gäller även vid ekonomiskt samgående mellan staten och kommun eller mellan kommuner för verksamhet som avser visst gemensamt ändamål. Med kommun förstås även landstingskommun.

Bedriver staten, kommun eller kommuner var för sig eller gemensamt verksamhet som icke uteslutande tillgodoser egna behov, räknas verksamheten, när den ej drives i bolagsform eller liknande, som yrkesmässig lill den del den avser annat än egna behov. Som yrkesmässig verksamhet anses alltid statens järnvägars befordran av varor, postverkets befordran av varor i diligensrörelsen samt postverkels befordran av poslpakel och gruppkorsband. Som yrkesmässig verksamhet anses vidare alllid kommuns omsättning av vara som avses i 8§ 4, transport i samband med renhållning eller omhändertagande och förstöring av vara.

Om särskilda skäl föreligger kan regeringen förordna alt statlig verksamhet, som avser eget behov och som ej enligl sjunde eller åttonde siycket är all anse som yrkesmässig, lills vidare skall anses utgöra yrkesmässig verksamhet.

Verksamhet som medlem i sameby utför enligt rennäringslagen (1971:437) för samebyns räkning anses ej som yrkesmässig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

SkU 1984/85:23 151

, Proposition 1984185:53

Del i proposition 1984/85:53 framlagda nu aktuella lagförslaget har följande lydelse.

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs all 20 § kommunalskaltelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 §'

Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde (bruttointäkt), som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret. Att koncernbidrag, som inle utgör sådan omkostnad, ändå skall avräknas i vissa fall och inräknas i bruttointäkt hos mollagaren framgår av 43 § 3 mom.

Avdrag får inte göras för:

kostnader i samband med plockning av vill växande bär och svampar lill den del kostnaderna inle överstiger de intäkter som är skattefria enligl I9§;

värdet av arbete, som i den skatlskyldiges förvärvsverksamhet utförts av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skallskyldiges barn som ej fyllt 16 är;

ränta på den skatlskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans förvärvsverksamhet;

svenska allmänna skaller;

kapitalavbetalning på skuld;

avgift enligl 8 kap. studieslödslagen (1973:349);

avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgifl;

avgift enligl lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m. m.;

avgift enligl 99 a § utlänningslagen (1980: 376);

avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);

straffavgift enligl 8 kap. 7 § tredje siycket rättegångsbalken;

belopp, för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligl 75 § uppbördslagen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger på grund av underlåtenhet all göra avdrag enligl lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiflsskyldighet beträffande vissa uppdragsersältningar;

avgift enligl lagen (1976: 206) om felparkeringsavgifl;

kontrollavgift enligl lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering;

Senaste lydelse 1984:497.

SkU 1984/85:23 152

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

överförbrukningsavgift enligl ransoneringslagen (1978: 268);

vatlenföroreningsavgift enligl lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg;

avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor;

lagringsavgift enligt lagen (1984: 000) om beredskapslagring av olja och kol;

ränta på lånat kapital lill den del räntan täcks av sådant slatiigt bidrag som avses i punkt 7 av anvisningarna till 24 §; kapitalförlust m. m. i vidare mån än som fär ske enligt 36 §.

(Se vidare anvisningarna).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

SkU 1984/85:23 153

Proposition 1984/85:55

Det i proposition 1984/85:55 framlagda nu aktuella lagförslaget har följande lydelse.

4 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Hiirigenom föreskrivs att 22 i; 1 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

Niiviinindc Ivdelse Föreslagen lydelse

I mom.- Nedannämnda skattskyldiga äro. diircj annat följer av stadgtm-det i 3 mom., skyldiga att ritan anmaning till ledning för egen taxering avliimna deklaration {.yälvdekluration). nämligen:

1) aktiebolag, ekonomisk fiircning. sparbank, ömsesidig skadcförsiik-ringsiinstalt och aktiefond iivensom sådan stiftelse, fond eller iniåttning som har till hirvirdsakligt iindamäl titt tillgi)tlose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

2) ann;in jirridisk person, om dess brirttoinliikter ;rv en eller fiera för-viirvskiillor under bcskattningsåict iippgätl till sammirnlagt minst 100 kronor.

3) fysisk person, vilkens bruttointäkter av en eller flera förvärvskiillor under beskattningsåret uppgått, om h;in varit här i riket bosatt irnder hela beskattningsåret och under denna tid icke erlagt sjömansskatt, till sammanlagt minst 6 000 kronor och eljest till sammtinlagt minst 100 kronor.

4) fysisk ellerjuridisk person, vilkens tillgångar irv den art som anges i 3 S I mom. lagen 11947:577) om statlig förmögenhetsskiitt. vid beskattningsårets utgång haft ett viirde överstigtinde 400 000 kronor eller, såvitt imgär sådan juridisk person som avses i 6 S I mom. b) nämnda lag. 25 000 kronor, saml

5) fysisk ellerjuridisk person, för vilken garantibelopp för fiistighet sktrll irpptagas såsom skattepliktig inkomst.

Vid bedömandet av fysisk ellerjuridisk persons deklarationsskyldighet enligl punkterna 2)-4) skall hänsyn icke tagas lill sådan inkomst eller förmögenhet, för vilken den fysiska eller juridiska personen icke är skatlskyldig enligt kommunalskattelagen (1928:370). lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhctsskalt.

Har mtiktir-, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och levt tillsammans under större delen diirttv. var för sig haft inkomst eller förmögenhet, skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med hiinsyn till makarnas stimmanlagda inkomst och förmögenhet.

Skall skattskyldig enligt kigen om statlig förmögenhetsskatt taxcnis för förmiigenhet. som tillhör barn eller annan, skall hiinsyn därtill tagas vid dekltirationsskyldighetcns bedömande.

' Lagen omtryckt 1971:399.

Senasle Ivdelse av lagens rubrik 1974: 773. - Senaste lydeNe 1983: 1091.

Nuvarande lydelse

Vid tillämpning av vad i fiirsta stycket \'id 3) är sladgtil. skall svensk medborgare, som under bc-skatlningsiirct tillhört svensk beskickning hos irtlirndsk makt. svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller lönat svenski konsirliil eller beskickningens, delegtitionens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin Ijiinst varit bosatt utomlands, iinses ha vtirit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan persons make saml barn under 18 år, om de har varit svenska medborgare och har bott hos honom. Person, som under beskattningsåret tillhört friimmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som icke varit svensk medborgtirc, så ock sådan persons make. barn under 18 år och enskilda tjänare, om de har bott hos lumom och icke har varit svenska medborgare, anses däremot vid tillämpningen av vad i första stycket vid 3) är stadgat icke ha varit här i riket bosatta.

I fråga om deklarationsskyldighet avlidit under beskattningsåret, skall den avlidne.

Föreslagen lydelse

Vid tilliimpning av vad i första stycket vid 3) iir stadgat, skall svensk medborgare, som under beskattningsåret tillhört svensk beskickning hos utliindsk makt. svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eiler lönat svenskt konsulat eller beskickningens, dcleg-alionens eller konsuliitets betjäning och som på grund av sin tjiinsl varit bosatt utomlands, anses ha varit bcisatt hiir i riket. Detsamma sktill giilla sådan persons mttke samt htirn under 18 år, om de har varit svenskti medborgare och har boll hos honom. En person, som irnder- beskattningsåret har tillhört friimmande makts beskickning eller lönade konsirhrt här i riket eller beskickningens eller konsirkrtets betjäning, som inte har varit svensk medborgare och som inte var bosatt här i riket när han kom att tillhöra beskickningen eller konsulatet eller beskickningens eller konsulatets betjäning, anses däremot vid lill-lämpningen av vad i första stycket vid 3) är stadgat inte ha varit bosalt här i riket. Dcisam/na skall gälla sådan persons make. barn under 18 år och enskilda tjänare om de har boll hos honom och inte har varit svenska medborgare.

för dödsbo efter skatlskyldig. som har tillämpas v;id som skulle ha girllt för

SkU 1984/85:23 155

Motionerna

1984/85:245 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) I motionen yrkas

1. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts beträffande regler om avkastningskraven för den offentliga verksamheten,

2. all riksdagen hos regeringen begär en utredning om den kommunala garantibeskattningen för fysiska personer i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär ell skyndsamt förslag om ell slopande av förbudet alt kvitta underskott i en kommun mot överskoll i en annan kommun vad gäller fysiska personer,

4. all riksdagen beslutar att skattesatsen för livförsäkringsbolag skall vara 37 %,

5. alt riksdagen beslutar all skattesatsen för ideella föreningar, kyrkor och allmännyttiga stiftelser skall vara 30 %.

1984/85:246 av Stig Josefson m.fl. (c) I motionen yrkas

1. all riksdagen beslutar all den kommunala garantibeskattningen bibehålls för fastigheter som ägs av juridiska personer,

2. att riksdagen beslutar att den begränsade beskallningsskyldighelen som f. n. gäller för staten och kommunerna bör bibehållas fast nu inom ramen för den statliga inkomstskatten och med skattesatsen 30 %,

3. att riksdagen beslutar att den statliga skattesatsen för sådana juridiska personer som omnämnts i kommunalskattelagen 53 § 1 mom. första stycket d och e skall vara 30 %.

1984/85:247 av Eric Hägelmark (fp) I motionen yrkas

1. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att skattesatsen för livförsäkringsbolag sätts till 37 %,

2. all riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar all skattesatsen för sådana juridiska personer som omnämnts i KL 53 § 1 mom. första stycket d och e sätts till 30%,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av förbudet att kvitta ett inom en viss kommun uppkommet överskott mot underskott i annan kommun för handelsbolag och enskilda firmor.

SkU 1984/85:23 156

Utskottet

Slopande av kommunaltaxeringen

Förslagen i proposition 70 innebär att den kommunala taxeringen avskaffas för samtliga juridiska personer utom inhemska dödsbon. Staten och kommunerna skaliebefrias helt. För övriga juridiska personer är utgångspunkten i förslaget alt de skall erlägga statlig inkomstskatt i en omfattning som innebär att någon förändring i det nuvarande totala skatteuttaget inte uppkommer.

Propositionen grundar sig pä riksdagens beslut våren 1984 att den kommunala beskattningen av juridiska personer skall upphöra fr. o. m. , inkomståret 1985 (prop. 1983/84:133, FiU 39). Under 1984 uppbär kommunerna inkomster som motsvarar endast en del av skatteunderlaget från de juridiska personerna - de borgerliga kommunerna 40% och de kyrkliga kommunerna 80 % — medan landslingen inle får någon del av detta skatteunderlag. Riksdagsbeslutet innebär bl. a. all kommunerna fr. o. m. 1985 får kompensation för den förlust som de gör på grund av alt laxeringen för de juridiska personerna undanlogs frän det kommunala skatteunderlaget. I den nu aktuella propositionen anförs all en kommunal taxering av juridiska personer mot denna bakgrund framstår som meningslös och all ett ' avskaffande av denna taxering leder till administrativa och andra fördelar. Samtidigt framhålls alt den föreslagna reformen inle syftar lill all ändra skattebelastningen för de juridiska personerna inbördes eller jämfört med andra skattskyldiga men alt reformen ofrånkomligen innebär förändringar i skatteunderlaget och därmed svårigheter vid fastställande av de nya skattesatserna för den statliga inkomstskatten.

I de motioner som väckts med anledning av propositionen riktar motionärerna erinringar mot att staten och kommunerna får vissa konkurrensfördelar gentemot enskild näringsverksamhet samt mol att förslagen att slopa garantibeskattningen och begränsningarna av rätten till underskoilsavdrag vid den kommunala laxeringen inte omfattar också enskilda personer. Motionärerna har invändningar också mot vissa av de föreslagna procentsatserna för den statliga inkomstskatten. Utskottet återkommer lill dessa frågor i del följande men vill redan nu konstatera alt samtliga motionärer i princip godtar förslaget all den kommunala laxeringen slopas för de juridiska personerna.

Även Stig Josefson m. fl. (c) i motion 246 accepterar att den kommunala taxeringen slopas. I motionen yrkas dock att garantibeskattningen bibehålls. Motionärerna åberopar att kommunerna ofta gör stora åtaganden för samhällsulbyggnaden i samband med industrilokaliseringar och anför all det enligt deras mening är motiverat all del finns en kommunal inkomst för denna typ av elableringar.

SkU 1984/85:23 157

Utskottet instämmer i att den kommunala laxeringen av juridiska person bör slopas. Som framgår av den nyss lämnade redogörelsen för riksdagens beslut i våras ingår de juridiska personernas taxering inte längre i det kommunala skatteunderlaget. Delta innebär att denna taxering, som också innefattar garantibeskattningen för de juridiska personernas fastigheter, i fortsättningen saknar betydelse för kommunerna.

Yrkandet i motion 246 förutsätter alltså all del redan fattade beslutet rörande de kommunalekonomiska frågorna rivs upp och att kompensationen lill kommunerna omprövas. Enligl ulskoileis uppfattning skulle det föra för långt att i detta sammanhang ta upp dessa frågor. Kommunernas ekonomi berörs inte av de förslag som läggs fram i den nu aktuella propositionen, som företrädesvis har teknisk natur. Härtill kommer att en garanlibeskattning i nuvarande bemärkelse förutsäller all den kommunala laxeringen behålls också för inkomsterna av förvärvskällan.

Med del anförda tillstyrker utskottet förslaget i propositionen att den kommunala taxeringen för juridiska personer slopas och avstyrker motion 246 yrkande 1.

Staten och kommunerna

Staten och kommunerna är f. n. endast skyldiga att erlägga kommunal inkomstskatt, och skatten utgår endast på inkomst av faslighet och rörelse. Propositionen innebär som redan nämnts att staten och kommunerna skaliebefrias hell.

I motion 245 yrkar Knut Wachtmeister m. fl. (m) att det aktuella förslaget beaktas i samband med fastställandet av avkastningskraven för den offentliga verksamheten. Syftet med motionen är att förebygga att konkurrensförhållandena snedvrids till nackdel för näringslivet i övrigt. I samma syfte yrkar Stig Josefson m.fl. (c) i motion 246 att skattskyldigheten för stal och kommun bibehålls och att skattesatsen fastställs till 30%.

Utskottet instämmer i syftet med motionerna. Den kommunala beskattningen av de offentligrältsliga subjekten har visserligen — som anförs i propositionen — endast utgjort ett instrument för all fördela medel lill de kommuner där den skattepliktiga verksamheten bedrivs och har totalt sett inle tillfört del allmänna några medel. Att nu omvandla denna beskattning till en statlig skatt skulle enligl utskottets uppfattning vara i stort sett meningslöst, allra helst som kommunerna enligt grunderna för den aktuella reformen skulle kunna väcka berättigade krav på full kompensation för denna nya ekonomiska belastning. Som anförs i propositionen och i motionerna kan förslaget emellertid medföra en viss konkurrensfördel gentemot privat bedriven näringsverksamhet. Delta är enligt departementschefen något som får beaktas vid fastställandet av avkastningskravet för offentlig verksamhet. Enligt utskottets uppfattning bör regeringen noga uppmärksamma effekterna av reglerna och mot bakgrund av kommande

SkU 1984/85:23 158

erfarenheter vidta de ytterligare åtgärder som kan visa sig erforderiiga. Eftersom även regeringen anser att snedvridande verkningar i möjligaste mån bör förebyggas finner utskottet alt någon särskild framslällan från riksdagen inle erfordras i denna fråga.

Med hänvisning lill del anförda och till de administrativa skäl som åberopas i propositionen tillstyrker ulskotlel propositionen i denna del och avstyrker motionerna 245 yrkande 1 och 246 yrkande 2 i den mån de inle kan anses tillgodosedda.

Fysiska personer

Förslaget i propositionen innebär ändringar bl. a. i fråga om förbudet att kvitta ett underskott vid kommunallaxeringen i en kommun mot inkomst i en annan kommun. Nuvarande komplicerade regler i detta hänseende kommer inte längre att gälla för juridiska personer. Som redan nämnts slopas också garantibeskattningen för de juridiska personernas fastigheter.

I motion 245 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) och 247 av Eric Hägelmark (fp) yrkas alt riksdagen begär förslag från regeringen om att kvillningsförbu-del slopas även för fysiska personer så alt inle olika regler kommer alt gälla exempelvis för näringsverksamhet i aktiebolagsform och i form av enskild firma eller handelsbolag. I den förstnämnda motionen yrkas av samma anledning att frågan om garantibeskattningen av fysiska personers fastigheter utreds i syfte all på sikt avskaffa denna skatteform.

Som anförs i propositionen ligger de speciella problemen rörande taxeringen av delägare i handelsbolag, gruvbolag och parirederier inom ramen för 1980 års företagsskaltekommitlés (B 1979:13) utredningsuppdrag. Utskottet vill också erinra om alt kommitténs modell till en s. k. slakelmelod innebär att frågan om kvittningsförbudel kan lösas på sätt som föreslås i motionerna när det gäller näringsverksamhet som bedrivs av enskilda personer. Utskottet finner att kommande ställningstaganden till kommitténs förslag inte bör föregripas och avstyrker därför motion 245 yrkande 3 och motion 247 yrkande 3.

Vad härefter angår garantibeskattningen kan utskottet i likhet med departementschefen och motionärerna i motion 245 konstatera att del ursprungliga skälet för denna beskattning, vilket var all tillförsäkra kommunerna ell stabilt skatteunderlag, bortfallit och att åtskilliga argument numera kan anföras mol denna skatleform. Att hell slopa garanliskatlen kräver emellertid ingående överväganden, bl. a. med tanke på att den utgör ett led i bostadsbeskattningen och beaktas vid utformningen av bostadssubventionerna. Vad som aktualiserat motionerna är emellertid närmasl alt reglerna -om inle särskilda åtgärder vidtas - enligt motionärernas uppfattning kommer att gynna näringsverksamhet som drivs av aktiebolag m.fl. i förhållande lill verksamhet i annan form. Utskottet vill med anledning härav framhålla alt garantibeskattningen, som är effektiv endast om garantibeloppel överstiger nettointäkten av förvärvskällan, i allmänhet saknar betydelse

SkU 1984/85:23 159

för vanlig näringsverksamhet som går med överskoll. Reglerna för olika förelagsformer skiljer sig enligt utskottets uppfattning från varandra i så många andra mer väsentliga hänseenden, att den nu aktuella ändringen inle kan antas komma att påverka valet av förelagsform i nämnvärd omfattning. Utskottet finner att det inte heller av andra skäl är motiverat att nu ta ställning till frågan om slopande av garantibeskattningen för fysiska personer. Med hänvisning också till all bosladskommittén (Bo 1982:02) och 1980 års företagsskattekömmitté (B 1979:13) torde vara oförhindrade all la upp frågan om de finner detta lämpligt avstyrker utskottet motion 245 yrkande 2.

Skattesatserna

I propositionen föreslås en skattesats om 52 % för aktiebolag, ekonomiska föreningar och familjestiftelser m.fl. och 40 % för övriga juridiska personer. Enligl departementschefen innebär detta alt skatteuttaget blir i stort sett oförändrat. Här bortses dä från staten och kommunerna, som enligt vad som framgår av del föregående helt befrias från inkomstbeskattning.

I motionerna anförs att de föreslagna skattesatserna i vissa fall strider mol målsättningen om ell i stort sett oförändrat totalt skatteuttag. Detta föranleder Knut Wachtmeister m.fl. (m) och Eric Hägelmark (fp) att i motionerna 245 resp. 247 yrka alt skattesatsen för livförsäkringsbolag sätts till 37 %. I dessa båda motioner och i motion 246 av Stig Josefson m.fl. (c) yrkas av samma skäl att skattesatsen för kyrkor, allmännyttiga föreningar och stiftelser bestäms lill 30%.

Förslagen i propositionen skall bl. a. ses mol bakgrund av att garantibeskattningen slopas och all förbudet vid den kommunala laxeringen mol kvittning av underskott i en kommun mot inkomst i en annan kommun inte längre fär någon betydelse för de juridiska personerna.

Bortsett från dessa fördelar med reformen skulle en rent matematisk omräkning av skattesatserna för livförsäkringsbolagen, som f. n. har en statlig skallesats på 10% efter avdrag för kommunalskatt, leda till en ny skallesats på 37%. Som anförs i propositionen skall emellertid deras nuvarande låga statliga beskattning ses mol bakgrund av att de beskattas i försäkringslagarnas ställe och all skattesatsen på sin lid bestämdes så all den motsvarade vad försäkringstagaren då skulle ha haft all erlägga om denne varit skatlskyldig. En motsvarande avvägning i dag skulle givelvis innebära alt skattesatsen uppräknades. Vad som anförs i motionerna utgör därför enligt utskottets uppfattning inle tillräckliga skäl mot en höjning av det totala skatteuttaget för livförsäkringsbolagen lill 40 %. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del och avstyrker motion 245 yrkande 4 och motion 247 yrkande 1.

Vissa institutioner, akademier och speciella stiftelser erlägger i dag endast kommunal inkomstskatt för inkomst av faslighet. Andra allmännyttiga föreningar och stiftelser m.m. beskallas statligt endast för inkomst av rörelse

SkU 1984/85:23 ' 160

och kommunalt endast för inkomst av fastighet och rörelse. I viss utsträckning undantas även sådana inkomster från beskattning, och de allmännyttiga föreningarna är dessutom fr. o. m. 1985 års taxering berättigade lill grundavdrag med 15000 kr.

Som departementschefen och motionärerna konstaterar skulle en strikt omräkning av skattesatserna för skattskyldiga som är hell befriade från Statlig inkomstskatt leda till en skattesats på 30 %. Utskottet vill inle bestrida all en uppräkning till 40 % i en del fall kan medföra en viss skattehöjning, trots lättnaderna i form av slopad garanlibeskattning och vidgade möjligheter lill underskoilsavdrag. Del bör emellertid framhållas all flertalet inom de nu ifrågavarande kategorierna inle betalar någon skatt alls och att de övriga beskattas endast för vissa speciella inkomster. Frågan har alltså i allmänhet en myckel begränsad betydelse. Mol bakgrund av de praktiska skäl som kan åberopas för enhetliga skattesatser tillstyrker utskottet därför propositionen och avstyrker motionerna i denna del.

Övriga frågor

Avsikten är att de nya bestämmelserna skall tillämpas fr. o. m. 1986 års taxering. För skattskyldiga som då laxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985 skall dock äldre bestämmelser tillämpas. Delta innebär alt man får dubbla system vid 1986 års taxering, något som innebär beklagliga ölägenheter såväl för de skattskyldiga som för skattemyndigheterna. Med hänsyn till svårigheterna all undvika att lagstiftningen annars i enskilda fall kan medföra retroaktiva skatleskärpningar tillstyrker ulskotlel propositionen i denna del. I sammanhanget bör emellertid framhållas att nuvarande system skall tillämpas exempelvis för skattskyldiga som har kalenderår som räkenskapsår men som är delägare i ett handelsbolag med brutet räkenskapsår. Enligt vad utskottet erfarit har man inom regeringskansliet uppmärksammat att information om reglerna bör lämnas så att man i möjligaste mån kan undvika oväntade effekter.

Av övriga detaljer kan här nämnas vissa organisationsfrågor som las upp i propositionen. Att den kommunala laxeringen av juridiska personer avskaffas medför enligl departementschefen all mellankommunala skatterätten (MKSR) och del allmänna ombudet vid MKSR skulle förlora huvuddelen av sina arbetsuppgifter om inte särskilda åtgärder vidtas. MKSR handlägger bl. a. beskattningsfrågorna för i stort sett samtliga börsbolag och deras dotterbolag och för ell stort anlal andra mindre och medelstora företag. Den lid som slår till buds lill i slutet av är 1986 innan besvär kommer all anföras över den nya statliga taxeringen bör enligl departementschefen utnyttjas för en grundligare översyn av MKSR:s ställning än vad som hittills varit möjligt. Även i motion 245 berörs denna fråga, ulan all något särskilt yrkande framställs. .

Med anledning av vad som anförs i propositionen och motionen vill

SkU 1984/85:23 161

utskottet understyka, att MKSR:s verksamhet hittills har haft väsentlig betydelse för en enhetlig praxis i många svåra och betydelsefulla laxeringsfrå-gor, och alt del givelvis är av vikt att man i den kommande översynen noga undersöker möjligheterna att i samlad form behålla den särskilda kompelens som MKSR kunnat förvärva genom den nuvarande ordningen.

Mol de delar av proposition 70 som ulskotlel inle redan har behandlat har utskottet inle något att erinra. De framlagda lagförslagen behöver dock justeras på ett par punkter, bl. a. med hänsyn lill vissa lagändringar som har aktualiserats i andra sammanhang.

Det i propositionen framlagda förslaget angående kommunalskattelagen (1928:370 - KL) berör bl. a. 20 §. Förslaget bör i denna del justeras med hänsyn till den senasle ändringen av lagrummet, SFS 1984:838, som träder i kraft den 1 januari 1985.

20 § KL berörs även av proposition 53 som bl. a. innehåller ett förslag om alt en sådan lagringsavgifi som enligt propositionen skall kunna utgå vid försummelse av lagringsskyldighet i fråga om olja och kol inte skall vara avdragsgill vid beskattningen. Propositionen behandlas i denna del i detta betänkande och i övrigt av försvarsulskoltel (FöU 1984/85:6).

Regeringens förslag rörande avdragsrälten för lagringsavgiften grundar sig på riksdagens tidigare ställningstaganden i samma riktning rörande liknande sanktionsavgifler. Under förutsättning att riksdagen i huvudsakliga delar godtar proposition 53 i övrigt tillstyrker utskottet det nu aktuella förslaget.

De båda nu aktuella ändringarna i 20 § KL bör samordnas och genomföras i form av en ändring i den nyss angivna lagen om ändring av detta lagrum (SFS 1984:838).

22 § 1 mom. taxeringslagen (1956:623 - TL) har ändrats tidigare i höst på förslag av utskottet (SkU 1984/85:7, SFS 1984:814) genom att en ny punkt 2 införts rörande deklarationsskyldigheten för ideella föreningar. Denna ändring iräder i kraft den 1 januari 1985 och bör — med viss justering -infogas i det förslag rörande samma lagrum som läggs fram i proposition 70 med ikraftträdande den 1 februari 1985.

Även i proposition 55 föreslås en ändring i 22§ Imom. TL. Denna proposition, sorrr gäller deklarationsskyldighet m. m. för lokalanställd personal vid främmande makters beskickningar och lönade konsulat här i landet, har utskottet i huvudsakliga delar tillstyrkt i sitt betänkande 15. I fråga om det angivna lagrummet har utskottet dock föreslagit all den författningsmässiga regleringen sker i det nu aktuella sammanhanget. Utskottet förordaratt också denna ändring infogas i del i proposition 70 framlagda förslaget.

De angivna ändringarna i 22 § 1 mom. TL bör föranleda att hänvisningarna lill olika punkter i detta lagrum från 10 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskait (SIL) och 2§ lagen (1960:63) om föriustavdrag ändras. Samtidigt bör hän visningen från 10 §5 mom. SIL till punkt 1122 § 1 mom.TL utgå. Bestämmelserna i SIL avser nämligen sädana tilläggsbelopp vid laxeringen lill statlig inkomstskatt som till följd av förslagen i proposition 70

11 Riksdagen 1984/85. ösaml. Nr23

SkU 1984/85:23 162

inte längre kommer i fråga för de familjestiftelser som anges i punkt 1 i 22 § 1 mom. TL. Som framgår av utskottets hemställan erfordras särskilda övergångsbestämmelser till de förstnämnda ändringarna, eftersom en avdragsrält för underskott eller förluster annars åtminstone teoretiskt skulle kunna förloras retroaktivt.

Ulskotlel föreslår också en justering av förslaget i proposition 70 i fråga om hänvisningen i 8 § SIL rörande de ideella föreningarna.

I sammanhanget lar utskottet upp en fråga som inle har något direkt samband med de aktuella förslagen, nämligen behovet av all utvidga tillämpningsområdet för lagen (1951:442) om förhandsbesked i laxeringsfrå-gor. Enligt vad utskottet erfarit är del ell önskemål alt riksskatteverket skall kunna lämna förhandsbesked rörande tillämpningen av lagen (1982:1086) om vinstdelningsskalt på samma sätt som i fråga om taxering lill statlig och kommunal inkomstskall m.m. Utskottet föreslår all en sådan möjlighet införs fr.o.m. den 1 januari 1985. Detta innebär att förhandsbesked kan lämnas i frågor angående vinstdelningsskall som aktualiseras redan vid 1985 års taxering. Samtidigt föreslår utskottet en justering som föranleds av att garantibeskattningen slopas för juridiska personer.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande slopande av kommunallaxeringen

att riksdagen,med avslag på motion 1984/85:246 yrkande 1 bifaller proposition 1984/85:70 i denna del,

2. beträffande staten och kommunerna

a) all riksdagen med avslag på motion 1984/85:246 yrkande 2 bifaller propositionen i denna del,

b) alt riksdagen avslår motion 1984/85:245 yrkande 1,

3. beträffande underskoiisavdragen för fysiska personer

alt riksdagen avslår motionerna 1984/85:245 yrkande 3 och 1984/ 85:247 yrkande 3,

4. beträffande garantibeskattningen för fysiska personer att riksdagen avslår motion 1984/85:245 yrkande 2,

5. beträffande livförsäkringsbolagen

all riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:245 yrkande 4 och 1984/85:247 yrkande 1 bifaller propositionen i denna del,

6. beträffande allmännyttiga stiftelser, kyrkor och ideella föreningar
m.fl.

all riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:245 yrkande 5, 1984/85:246 yrkande 3 och 1984/85:247 yrkande 2 bifaller propositionen i denna del,

7. beträffande övriga detaljfrågor

att riksdagen bifaller propositionerna 1984/85:53, 1984/85:55 och

SkU 1984/85:23 163

1984/85:70 i dessa delar med de ändringar och tillägg som utskottet förordat, 8. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av propositionerna 1984/85:53, 1984/ 85:55 och 1984/85:70 och vad utskottet ovan anfört och hemställt dels antar de vid proposition 1984/85:70 fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen att 20 § utgår ur förslaget,

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med den ändringen att 8§ erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

8§ Ideell förening, som uppfyller vill- Ideell förening, som av.fes i 7 § koren i 7§ 5 mom. fjärde stycket, 5 mom. första siycket, äger all från äger all från den laxerade inkomsten den laxerade inkomsten åtnjuta stat-åtnjuta statligt grundavdrag med ligl grundavdrag med 15 000 kronor. 15 000 kronor.

3. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

4. lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag,

5. lag om ändring i lagen (1982:336) om avdrag för utdelning på icke börsnoterade aktier,

6. lag om ändring i lagen (1969:630) om viss skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA),

7. lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning,

8. lag om ändring i lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgifter lill Värdepappersceniralen VPC Aktiebolag,

9. lag om ändring i lagen (1973:278) om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till Stiftelsen Bostadskooperalionens garanti-fond, m. m.,

10. lag om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.,

11. lag om ändring i skogskontolagen (1954:142),

12. lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,

13. lag om ändring i lagen (1981:296) om eldsvådefonder,

14. lag om ändring i lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning lill fond för återanskaffning av faslighet,

15. lag om ändring i förordningen (1967:96) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för avsättning till särskild nyanskaffningsfond,
m.m..

SkU 1984/85:23 164

16. lag om ändring i förordningen (1954:40) om särskild investeringsfond för avyttrat fartyg m. m.,

17. lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskalt,

18. lag om ändring i förordningen (1933:395) om ersättningsskatt,

19. lag om ändring i lagen (1984:000) om statlig fastighetsskatt,

20. lag om ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgifl,

21. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

22. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) med den ändringen alt 22§ Imom. erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag' Utskottets förslag

22 §
1 mom. Nedannämnda skatt- 1 mom. Nedannämnda skatt-

skyldiga äro, där ej annat följer av skyldiga är, om ej annat följer av stadgandet i 3mom., skyldiga all 3mom., skyldiga att utan anmaning ulan anmaning lill ledning för egen till ledning för egen taxering avläm-taxering avlämna deklaration na deklaration (självdeklara-(självdeklaration), nämligen: tion), nämligen:

1) aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidig skadeförsäkringsanstalt och aktiefond ävensom sådan stiftelse, fond eller inrättning som har lill huvudsakligt ändamål all tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen,

2) förening, som är hänföriig un- 2) ideell förening, som avses i 7 § der 53 § 1 motn. första stycket e) eller 5 mom. första stycket lagen andra stycket kommunalskattelagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, (1928:370) eller 7 § andra stycket la- om dess bruttointäkter av en eller gen (1947:576) om statlig inkomst- flera förvärvskällor under beskatl-skatl, om dess bruttointäkter av en ningsåret överstigit grundavdraget eller flera förvärvskällor under be- enligl 8 § nämnda lag, skattningsåret överstigit grundavdraget enligt 48 § 1 mom. kommunalskattelagen eller 8 § lagen om statlig inkomstskati,

3) annan juridisk person, om dess brullointäkier av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret uppgått lill sammanlagt minst 100 kronor,

4) fysisk person, vilkens bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret uppgått, om han varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret och under denna tid icke erlagt sjömansskall, till sammanlagt minst 6 000 kronor och eljest till sammanlagt minst 100 kronor.

Förslagen i prop. 1984/85:55 och 70, justerade med hänsyn till SFS 1984:814.

SkU 1984/85:23 165

Regeringens förslag Utskottets förslag

5) fysisk eller juridisk person, vilkens tillgångar av den art som anges i 3 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, vid beskattningsårets utgång haft ett värde överstigande 400 000 kronor eller, såvitt angår sådan juridisk person som avses i 6§ 1 mom. b nämnda lag, 25 000 kronor,

6) skatlskyldig, för vilken garanlibelopp för faslighet skall las upp såsom skattepliktig inkomst,

7) juridisk person för vilken underlag för skogsvårdsavgifl eller statlig fastighetsskatt skall fastställas.

Vid bedömandet av fysisk eller Vid bedömandet av fysisk eller

juridisk persons deklarationsskyl- juridisk persons deklarationsskyldighet enligl punkterna 2)-5) skall dighet enligt punkterna 2)-5) skall hänsyn icke tagas till sådan inkomst hänsyn icke lagas lill sådan inkomst eller förmögenhet, för vilken den eller förmögenhet, för vilken den fysiska eller juridiska personen icke fysiska eller juridiska personen icke är skatlskyldig enligt kommunal- är skattskyldig enligt kommunalskaltelagen (1928:370), lagen skallelagen (1928:370), lagen om (1947:576) om statlig inkomstskait statlig inkomstskatt eller lagen om eller lagen om statlig förmögenhels- statlig förmögenhetsskatt, skatt.

Skall skatlskyldig enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras för förmögenhet, som tillhör barn eller annan, skall hänsyn därtill lagas vid deklarationsskyldighetens bedömande.

Vid tillämpning av vad i första stycket vid 4) är stadgat, skall svensk medborgare, som under beskattningsåret tillhört svensk beskickning hos utländsk makt, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosalt utomlands, anses ha varit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan persons make saml barn under 18 år, om de har varit svenska medborgare och har bott hos honom. En person, som under beskattningsåret har lillhörl främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller beskickningens eller konsulatets betjäning, som inte har varit svensk medborgare och som inle var bosalt här i riket när han kom alt tillhöra beskickningen eller konsulatet eller beskickningens eller konsulatels betjäning, anses däremot vid tillämpningen av vad i första siycket vid 4) är stadgat inle ha varit bosatt här i riket. Delsamma skall gälla sådan persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare om de har bott hos honom och inte har varit svenska medborgare.

I fråga om deklarationsskyldighet för dödsbo efter skallskyldig, som har avlidit under beskattningsåret, skall tillämpas vad som skulle ha gällt för den avlidne.

23. lag om ändring i fastighetslaxeringslagen (1979:1152),

24. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

25. lag om ändring i lagen (1984:361) om ändring i uppbördslagen (1953:272),

SkU 1984/85:23 166

26. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, dels antar följande

27 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:838) om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370)

Härigenom föreskrivs att 20§ kommunalskaltelagen (1928:370), i den lydelse paragrafen har erhållit genom lagen (1984:838) om ändring i nämnda lag, skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 §

Vid beräkningen av inkomsten Vid beräkningen av inkomsten

från särskild förvärvskälla skall alla från särskild förvärvskälla skall alla omkostnader under beskattnings- omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och året för intäkternas förvärvande och bibehållande avräknas från samtliga bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde intäkter i pengar eller pengars värde (bruttointäkt), som har influtit i (bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattnings- förvärvskällan under beskattningsåret. Att koncernbidrag, som inte året. utgör sådan omkostnad, ändå skall avräknas i vissa fall och inräknas i bruttointäkt hos mottagaren framgår av 43 § 3 motn.

Avdrag får inte göras för:

den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, såsom vad skatlskyldig ulgett som gåva eller som periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i silt hushåll;

kostnader i samband med plockning av vill växande bär och svampar till den del kostnaderna inle överstiger de intäkter som är skattefria enligl 19 §;

värdet av arbete, som i den skatlskyldiges förvärvsverksamhet utförts av den skatiskyldige själv eller andre maken eller av den skatlskyldiges barn som ej fyllt 16 år;

ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans förvärvsverksamhet;

svenska allmänna skaller;

kapitalavbetalning på skuld;

avgift enligl 8 kap. studieslödslagen (1973:349);

avgift enligl lagen (1972:435) om överlastavgifl;

avgift enligt lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m.;

avgift enligt 99 a § utlänningslagen (1980:376);

avgift enligt 26§ arbetstidslagen (1982:673);

skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;

straffavgift enligl 8kap. 7§ tredje stycket rättegångsbalken;

belopp, för vilket arbetsgivare är belalningsskyldig enligl 75 § uppbördsla-

SkU 1984/85:23 167

gen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger på grund av underlåtenhet att göra avdrag enligl lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiflsskyldighet beträffande vissa uppdragsersältningar; avgift enligl lagen (1976:206) om felparkeringsavgifl; kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering; överförbrukningsavgift enligl ransoneringslagen (1978:268); vatlenföroreningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening frän fartyg;

avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor;

lagringsavgift enhgt lagen (1984:000) om beredskapslagring av olja och kol; ränta på lånat kapital lill den del räntan läcks av sådant statligt bidrag som avses i punkt 7 av anvisningarna till 24 §; kapitalförlust m. m. i vidare mån än som får ske enligl 36 §.

(Se vidare anvisningarna.)

28 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs alt 10 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §
5 mom. Underskott av jord- 5 mom. Underskott av jord
bruksfastighet, annan fastighet som bruksfaslighei, annan fastighet som
avses i 24§ Imom. kommunalskat- avses i 24§ Imom. kommunalskal
telagen (1928:370) eller rörelse får - telagen (1928:370) eller rörelse får -
om den skattskyldige yrkar del - om den skatiskyldige yrkar del -
avräknas vid beräkning av underlag avräknas vid beräkning av underlag
för tilläggsbelopp vid en senare lax- för tilläggsbelopp vid en senare tax
ering, dock högst med belopp mot- ering, dock högst med belopp mot
svarande den vid taxeringen fast- svarande den vid laxeringen fast
ställda inkomsten av samma för- ställda inkomsten av samma för
värvskälla. Avräkning fär ske senast värvskälla. Avräkning får ske senast
vid den taxering som sker sjätte året vid den taxering som sker sjätte året
efter det då taxering för underskotts- efter del då taxering för underskotts-
året har ägt rum. Avräkningen får året har ägt rum. Avräkningen får
fördelas på två eller flera år. Avräk- fördelas på två eller flera år. Avräk
ning får ske bara för underskott som ning får ske bara för underskott som
har uppkommit under beskattnings- har uppkommit under beskattnings
år för vilket den skallskyldige enligl år för vilket den skatiskyldige enligl
22 § 1 mom. första stycket /, 2 eller 3 22 § 1 mom. första siycket 3 eller 4
eller tredje stycket taxeringslagen eller tredje stycket taxeringslagen
(1956:623) har varit skyldig att av- (1956:623) har varit skyldig all av
lämna självdeklaration och även har lämna självdeklaration och även har
fullgjort deklarationsskyldigheten fullgjort deklarationsskyldigheten
under taxeringsåret. Den skattskyl- under taxeringsåret. Den skattskyl-

SkU 1984/85:23 168

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dige skall visa i vad mån rätt lill dige skall visa i vad mån rätt till

avräkning föreligger. avräkning föreligger.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången i fråga om underskott som hänför sig till 1985 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas vid 1986 års taxering i fråga om familjestiftelse som då taxeras , för beskattningsår som börjat före ikraftträdandet.

29 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag

Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1960:63) om förlustavdrag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Med förlust, som enligl vad i 1 § sägs må genom förlustavdrag utnyttjas för förlusluljämning, förslås del belopp, varmed summan av skallskyldigs underskott i förvärvskälla och övriga allmänna avdrag visst beskattningsår (förluståret) överstigit sammanlagda beloppet av den skatlskyldiges inkomster från olika förvärvskällor samma år. I nämnda summa inräknas ej underskollsbelopp som enligl 46 § 1 mom. tredje stycket kommunalskattelagen (1928:370) får avräknas endast från inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse.

Till förlustavdrag berättigar en- Till förlustavdrag berättigar en-

dast sådan förlust, som hänför sig lill dast sådan förlust som hänför sig till
beskattningsår, för vilket skattskyl- beskattningsår, för vilket den skatt-
dig varit jämlikt 22% Imom. första skyldige enligt 22§ Imom. första
stycket vid \) taxeringsförordningen stycket 1 taxeringslagen (1956:623)
skyldig avlämna självdeklaration till har varit skyldig att avlämna själv-
ledning för sin taxering för inkomst, deklaration, eller under vilket den
eller varunder skaltskyldigs brutloin- skattskyldiges bruttointäkter av en
takter av en eller flera förvärvskällor eller flera förvärvskällor uppgått till
uppgått lill sådant belopp att han sådant belopp all han enligl besläm-
jämlikt bestämmelserna vid 2) eller melserna vid 2, 3 eller 4 nämnda
3) nämnda stycke varit skyldig av- stycke har varit skyldig alt avlämna
lämna deklaration som nyss sagts. självdeklaration. Vid bedömande av
Vid bedömande av fråga om rätt till fråga om rätt till förlustavdrag före
förlustavdrag föreligger skall belräf- ligger skall beträffande äkta makar
fande äkta makar och oskift dödsbo och dödsbo också iakttas vad som
tillika iakttagas vad i tredje och sjätte föreskrivs i tredje och sjätte styckena
styckena 5agii« moment5toi/ga.?. För ; nämnda moment. För rätt lill för
rätt till förlustavdrag erfordras här- lustavdrag krävs också att deklara-
utöver att deklarationsskyldigheten tionsskyldighelen för förluståret har
för förluståret fullgjorts under ve- fullgjorts under vederbörligt laxe-
derbörligt taxeringsår. ringsår.

Rätten till förlustavdrag borlfal- Rätten till förlustavdrag bortfal-

ler, om förlusten för förluståret ej ler, om förlusten för förluståret ej uppgår till 1 000 kronor. Såvitt avser uppgår till 1 000 kronor. Detta gäller förlustavdrag att utnyttjas vid tax- inte vid taxering till kommunal in-

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången i fråga om förlust som hänför sig till 1985 års taxering. Ideell förening, som avses i 7 § 5 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är dock berättigad lill avdrag för förlust som hänför sig till 1985 års taxering, om föreningens intäkter uppgått till sådant belopp alt den skulle ha varit skyldig att avlämna deklaration enligt 22§ Imom. taxeringslagen (1956:623) i dess lydelse intill den 1 januari 1985 och avlämnat deklaration under taxeringsåret. Motsvarande gäller i fråga om förlust som hänför sig till 1986 års taxering om föreningen då laxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985.

30 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i

taxeringsfrågor

Härigenom föreskrivs alt 1§ lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor skall ha nedan angivna lydelse.

Riksskatteverket får, om det finnes vara av synnerlig vikt för någon, efter ansökan lämna besked på förhand (förhandsbesked) angående viss fråga, som avser sökandens taxering till kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskall eller ersättningsskatt, ävensom viss fråga rörande tillämpningen av lagen (1951:763) om beräkning av statiig inkomstskatt för ackumulerad inkomst eller i lag givna bestämmelser om uppskov med beskattning av realisationsvinst. Gäller ansökningen fråga om tillämpning av lagen (1980:865) mot skatteflykt fär förhandsbesked meddelas, om det är av vikt för sökanden.

Riksskatteverket får, om del finnes vara av synnerlig vikt för någon, efter ansökan lämna besked på förhand (förhandsbesked) angående viss fråga, som avser sökandens taxering lill kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskall, ersättningsskatt eder vinstdelnings-skatt, ävensom viss fråga rörande tillämpningen av lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst eller i lag givna bestämmelser om uppskov med beskattning av realisationsvinst. Gäller ansökningen fråga om tillämpning av lagen (1980:865) mol skatteflykt får förhandsbesked meddelas, om del är av vikt för sökanden.

SkU 1984/85:23 - 170

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I frågor som avses i första siycket får förhandsbesked också meddelas, om det finnes vara av vikt för enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.

Vad som har sagts i första stycket Vad som har sagts i första stycket

första meningen och andra stycket första meningen och andra stycket skall också tillämpas, när ägare till skall också tillämpas, när ägare till faslighet önskar på/ör/!«/7d .erhålla faslighet önskar erhålla förhandsbesked angående viss fråga, som av- besked angående viss fråga, som ser taxering av fastigheten. Delsam- avser taxering av fastigheten. Det-ma gäller den för vilken garantibe- samma gäller den som enligt 1 kap. lopp för fastighet skad tas upp som 5§ fasiigheislaxeringslagen (1979: skattepliktig inkomst enhgt bestäm- 1152) skad anses som ägare, melserna i 47 § kommunalskaltelagen (1928:370), trots att han inle är ägare, och, såvitt gäder fastighet som enligt 3 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:-1152) undanlagils från skatteplikt och egendom för vilken värde enligt 7 kap. 16 § nämnda lag inte bestämts, den för vilken ehuru han inte är ägare, garanlibelopp skulle ha tagits upp om fastigheten vartt skattepliktig eller egendomen åsatls värde.

Om rätt all av riksskatteverket erhålla förhandsbesked i fråga rörande mervärdeskatt föreskrivs i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

Stockholm den 6 december 1984

På skatleulskoiiets vägnar RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlslein (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg (s). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Egon Jacobsson (s), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Ewy Möller (m), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c)* och Erkki Tammenoksa (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1984/85:23 171

Reservationer

Underskottsavdragen för fysiska personer (mom. 3)

1. Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Ewy Möller (m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels all det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 158 börjar med "Som anförs" och slutar med "yrkande 3." bort ha följande lydelse:

Förbudet vid kommunallaxeringen att kvitta underskoll i en kommun mot inkomst i en annan kommun kan i vissa situationer medföra att den skallskyldige tvingas erlägga högre skall än vad som materiellt sett kan anses befogat. Att kvittningsförbudel väckt berättigad kritik har också uppmärksammats genom ett utredningsuppdrag (Dir. 1982:30), som numera i allt väsentligt överlämnats lill 1980 års företagsskattekömmitté (B 1979:13, jfr kommittéberättelsen 1984 Fi:26).

Med det förslag som nu har lagts fram i propositionen kommer kvittningsförbudel att få fortsatt betydelse för enskilda personer och handelsbolag men däremot inte för juridiska personer. Kvittningsförbudel kommer därmed också i strid mot önskemålet om mer likartade regler för verksamhet som drivs i olika företagsformer, något som givelvis förstärker den tidigare kritiken mot reglerna.

Mol denna bakgrund tillstyrker utskottet yrkandena i motionerna 245 och 246 om ett skyndsamt förslag från regeringen om slopande av den kommunala avdragsbegränsningen.

dels att utskottet i mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall lill motionerna 1984/85:245 yrkande 3 och 1984/85:247 yrkande 3 hos regeringen begär ett skyndsamt förslag om slopande av förbudet alt kvitta underskott i en kommun mol överskoll i en annan kommun.

Garantibeskattningen för fysiska personer (mom. 4)

2. Knut Wachtmeister (m), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Bo Lundgren (m) och Ewy Möller (m) anser

dels all det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 158 med "Vad härefter" och slutar på s. 159 med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:

Bred enighet råder om all berättigad kritik kan riktas mol den nuvarande kombinationen av nellovinslbeskaiining och garanlibeskattning. Denna skalleform slår i vissa fall hårt mot fasligheter med låg eller ojämn avkastning och leder lill improduktiv skalleplanering och administrativt merarbele. Att denna skatleform nu slopas för juridiska personer men inle för fysiska personer medför dessutom nya orättvisor. Eftersom del ursprungliga skälet för denna beskattning- alt tillförsäkra kommunerna ell stabilt skatleunder-

SkU 1984/85:23 172

lag - numera har bortfallit instämmer ulskotlel i motionärernas uppfattning att garantibeskattningen bör avvecklas. Utskottet tillstyrker således yrkandet i motion 245 om alt en utredning bör tillsättas i detta syfte.

dels all utskottet i mom. 4 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill motion 1984/85:245 yrkande 2 hos regeringen begär en utredning om slopande av garantibeskattningen för fysiska personer.

Livförsäkringsbolagen (mom. 5)

3. Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Ewy Möller (m) och
Karl-Anders Petersson (c) anser

dels alt del avsnitt av utskottets yttrande som på s. 159 börjar med "Förslagen i" och slutar med "yrkande 1." bort ha följande lydelse:

Utgångspunkten för reformen är alt någon förändring i nuvarande skatteuttag inle skall uppkomma. För livförsäkringsbolagens del innebär detta all den nya skattesatsen bör bestämmas till 37 %. All den nuvarande skattesatsen för dessa bolag är förhållandevis låg får enligt utskottets uppfattning numera anses motiverat med hänsyn lill det allmänna önskemålet att av sociala och andra skäl stimulera försäkringssparandel. Förslaget i propositionen att uppräkna skattesatsen torde närmasl ha föranletts av önskemålet om en enhetlig skallesals. De administrativa vinsterna härav är enligt utskottets uppfattning inte så betydande all de bör leda till en skalteskärpning som inle kan anses önskvärd av andra skäl.

Utskottet instämmer därför i motionärernas uppfattning all skattesatsen bör bestämmas till 37 %.

dels alt utskottet i mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med bifall lill motionerna 1984/85:245 yrkande 4 och

. 1984/85:247 yrkande 1 och avslag på propositionen i motsvarande

del beslutar all skattesatsen för livförsäkringsbolagen skall vara

37 %.

Allmännyttiga stiftelser, kyrkor och ideella föreningar m. fl. (mom. 6)

4. Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Ewy Möller (m) och
Karl-Anders Petersson (c) anser

dels all del avsnitt av utskottets yttrande som på s. 160 börjar med "Som departei-nentschefen" och slutar med "denna del." bort ha följande lydelse:

Vad som har betydelse i detta sammanhang är framför allt beskattningen av de allmännyttiga juridiska personernas inkomster av skallepliktiga

SkU 1984/85:23 173

fastigheter. På dessa inkomster utgår endast kommunalskatt med 30 %. På inkomst av rörelse utgår i vissa fall även statlig inkomstskatt, men sådana inkomster torde - i den mån de över huvud tagel förekommer - vara av obetydlig omfattning. Förslaget att bestämma den nya skattesatsen lill 40 % innebär alltså en betydande skalleskärpning. Detta motiverar departementschefen med att skalleskärpningen delvis uppvägs av all garantibeskattningen och den kommunala begränsingen av rätten lill underskoilsavdrag slopas. Någon som helst utredning till stöd för detta påstående åberopas emellertid inte. I själva verket kan del förhålla sig så alt frågan om garantibeskattningen och underskoiisavdragen, som f. ö. inle beaktats när det gäller andra kategorier, helt saknar betydelse i det enskilda fallet. I sammanhanget kan nämnas all förvaltning av ett stort antal fastigheter kan bedrivas på ett sådant sätt att den av skallemyndigheterna bedöms som en enda förvärvskälla, även om fastigheterna ligger på olika håll i landet, något som medför att avdrag får göras ulan begränsningar. Garantibeskattningen torde i sådana fall knappast bli effektiv.

Vad en skalteskärpning på drygt 30 % betyder rent ekonomiskt för olika allmännyttiga organisationer av vill skilda slag går i brist på varje underlag inte att bedöma. Rent allmänt kan dock sägas att del bland de ifrågavarande kategorierna förekommer en betydande fastighetsförvaltning som nu kommer att drabbas - förutom av en särskild faslighelsskatt enligt ell annat förslag från regeringen - av en avsevärd, omotiverad höjning av inkomstskatten.

Utskottet avstyrker således propositionen och tillstyrker motionerna i denna del

dels att ulskotlel i mom. 6 bort hemställa

att riksdagen med bifall lill motionerna 1984/85:245 yrkande 5, 1984/85:246 yrkande 3 och 1984/85:247 yrkande 2 och avslag på propositionen i motsvarande del beslutar att skattesatsen för allmännyttiga stiftelser, kyrkor och ideella föreningar m. fl. skall vara 30 %.

Lagförslagen (mom. 8)

5. Knut Wachmeisler (m). Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Ewy Möller (m) och Karl-Anders Petersson (c) hemställer vid mom. 8 - under förulsällning av bifall lill reservationerna 3 och 4 - alt riksdagen antar utskottets förslag med den ändringen att 10 a § lagen (1947:576) om statlig inkomstskati erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

SkU 1984/85:23 174

Utskottets förslag Reservanternas förslag

10 a §

För svenska------------------- beskattningsbara inkomsten.

För skattskyldiga som avses i 7 § 4 För skallskyldiga som avses i 7 §

mom., livförsäkringsanstalter såvitt     4, 5 eller 6 mom. utgör grundbelop-
angår försäkringsrörelsen och andra     pel 30procent av den beskattningsba-
skallskyldiga än dem som avses i     ra inkomsten,
10 § 1 mom. eller//ö/-.sffl5/>'c/:ef här för livförsäkringsanstalter såvitt

ovan utgör grundbeloppet 40 pro- angår försäkringsrörelsen utgör
cent av den beskattningsbara in- grundbeloppet 37 procent av den be-
komsten. skattningsbara inkomsten, och

, för andra skallskyldiga än dem
som avses i 10 § 1 mom. eller här
ovan utgör grundbeloppet 40 pro
cent av den beskattningsbara in
komsten.
Med familjestiftelse------------------ ekonomiska intressen.

Särskilda yttranden

Bibehållen taxering för garantibelopp (mom. 1)

1. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anför:

Centerpartiet biträdde i våras förslaget att slopa den kommunala inkomstbeskattningen av juridiska personer. Vi ansåg också att kompensation för den slopade beskattningen av juridiska personer inle borde utgå till kommunerna annat än i särskilda fall. Den kommunala garantibeskattningen av fastigheter ägda av juridiska personer borde dock enligl vår uppfattning finnas kvar, eftersom kommunerna ofta måst göra stora åtaganden för samhällsulbyggnaden i samband med induslrilokaliseringar. Finansutskottet vitsordade att de nya principerna på sikt kunde leda lill orättvisor om förelagens lokalisering förändras men avslog trots det vårt yrkande angående garantibeskattningen.

Centerpartiet vidhåller sin uppfattning all garantibeskattningen bör finnas kvar med den justering som föranleds av all kommunallaxeringen i övrigt slopas. Så l.ex. bör garantibeskattningen vara avdragsgill statligt. Värt förslag innebär således ingen ökad skattebelastning för de juridiska personerna.

Utskottet anser att del skulle föra för långt all i del nu aktuella sammanhanget la upp de kommunalekonomiska frågor som ligger lill grund för motionen. Mol denna bakgrund avslår vi från att nu yrka bifall lill motionen och återkommer i stället till saken i annat sammanhang under detta riksmöte.

SkU 1984/85:23 175

Staten och kommunerna (mom. 2)

2. Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Ewy Möller (m) och Karl-Anders Petersson (c) anför:

Som framhålls i motionerna 245 och 246 kan förslaget i propositionen om att helt skatlebefria staten och kommunerna för alla inkomster befaras medföra att konkurrensförhållandena snedvrids till nackdel för det enskilda näringslivet. Utskottet har vid sin behandling av denna fråga ställt sig bakom motionärernas krav all sådana ej acceptabla effekter måste förebyggas. Mot denna bakgrund avstår vi från att yrka bifall till motionerna. Vi vill dock understryka vikten av att regeringen i enlighet med utskottels intentioner noga övervakar denna fråga.

SkU 1984/85:23 176

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................................... .......... 1

Propositionerna........................................................... .......... 1

Proposition 1984/85:70 ............................................. .......... 1

Proposition 1984/85:53 ..... :...................................... .......... 2

Proposition 1984/85:55 ............................................. .......... 3

Lagförslagen................................................................ .......... 3

Proposition 1984/85:70 ............................................. .......... 4

Proposition 1984/85:53 ............................................ ...... 151

Proposition 1984/85:55 ............................................ ...... 153

Motionerna................................................................... ...... 155

Utskottet...................................................................... ...... 156

Slopande av kommunallaxeringen............................... ...... 156

Staten och kommunerna ............................................. ...... 157

Fysiska personer ....................................................... 158

Skallesatserna ........................................................... ....... 159

Övriga frågor .............................................................. 160

Hemställan................................................................... 162

Reservationer.............................................................. 171

1. Underskoiisavdragen för fysiska personer (mom. 3-m,c, fp) 171

2. Garantibeskattningen för fysiska personer (mom. 4-m) 171

3. Livförsäkringsbolagen (mom. 5-m)............................ 172

4. Allmännyttiga stiftelser, kyrkor och ideella föreningar

m. fl. (mom. 6-m,c,fp)................................................... 172

5. Lagförslagen (mom. 8-m,c,fp) ............................... 173

Särskilda yttranden

1. Bibehållen taxering för garanlibelopp (mom. 1-c)...... 174

2. Staten och kommunerna (mom. 2-m, c, fp) ............ 175

minab/gotab Stoclcholm 1984 79398