Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Skatteutskottets betänkande

1984/85:22

om beskattning av vissa utländska forskare (prop. 1984/85:76)

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om skattelättnader för högt kvalificer-ade utländska forskare som arbetar tillfälligt i Sverige. Ett beslut av en särskild nämnd skall för en begränsad tid - normall tvä år - bl. a. kunna innebära att endast 70 % av lönen beskallas och all vissa kostnadsersättning­ar m. m. skall vara skattefria.

1 de motioner som väckts i ärendet godtas propositionen, utom såvitt avser nämndens sammansättning. Motionärerna begär också särskilda riksdagsut­talanden i vissa frågor, bl. a. med krav på mer generella lösningar av problemen.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.

I en reservation yrkas bifall lill motionärernas krav i sistnämnda hänseen­de.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1984/85:76 alt riksdagen antar vid propositionen fogade förslag lill

1.   lag om beskattning av utländska forkare vid tillfälligt arbete i Sverige,

2.   lag om ändring i lagen (1984:670) om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

3.   lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

1 propositionen läggs förslag fram om särskilda beskattningsregler för högt kvalificerade utländska forskare som arbetar tillfälligt i Sverige. Syf­tet är alt ekonomiskt irnderlälla för forskningsinstitutioner och förelag att anlita utländsk kompetens för angelägel forsknings- och utvecklingsarbete. Detta uppnås genom lindring i inkomstbeskattningen under en kortare tid. Beslut om alt reglerna skall få tillämpas för en forskare skall fallas av en särskild nämnd kallad forskarskatlenämnden. Förslag läggs också fram om en reduktion av underiagel för socialavgifter för berörda forskare och öm sekretess hos forskarskatlenämnden.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1984/85. ösaml. Nr22

SkU 1984/85:22

 

SkU 1984/85:22                                                                   2

1    Förslag till

Lag om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i

Sverige

Härigenom föreskrivs följande.

1   § För utländska forskare gäller skallelällnader vid tillfälligt arbete i Sverige i den omfattning som anges i denna lag. Med utländsk forskare avses forskare som inte är svensk medborgare.

2   § Skallelättnader medges för inkomst av tillfällig anställning eller till­fälligt uppdrag som avser kvalificerat forsknings- eller utvecklingsarbete med sådan inriktning eller pä sådan kompetensnivå all betydande svårig­heter föreligger för en rekrytering inom landet. Skatlelällnaderna medges under en tid av högst två år eller - om del finns särskilda skäl - högst fyra år under en tioårsperiod.

3   § Skattelättnader medges endast om forskaren omedelbart innan han börjar arbeta i Sverige har varit bosall och verksam utomlands eller vistats här en kortare tid för uppdrag inom sitt verksamhetsområde ulan all vara all anse som bosalt i Sverige.

4   § Som skattepliktig intäkt för forskaren las upp 70 procent av sådan lön av anställningen eller uppdraget för vilken han är skatlskyldig i Sverige.

Med lön likställs sjukpenning och föräldrapenning enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring, sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskade­försäkring och lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd saml ersätt­ning enligl lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare ävensom till intäkt av tjänst enligl 32 § I mom. kommunalskattelagen (1928:370) hänföriig ersättning, som i annan form än livränta har utgäll på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring, lagen i samband med tjänsten, allt under förutsätt­ning all ersättningen helt eller lill huvudsaklig del grundar sig på anställ­ningen eller uppdraget.

5   § Som skattepliktig intäkt anses inte ersättning för kostnader som forskaren på grund av vistelsen i Sverige har haft för bostad här i landet, för flyttning lill eller från Sverige, för egna och familjemedlemmars resor mellan Sverige och hemlandet eller i form av avgifter för barns skolgång här i landet. Inte heller skall förmån av fri eller delvis fri bostad tas upp som skaltepliklig inläkt. Avdrag medges inte för kostnader som läcks av sädana icke skattepliktiga ersättningar.

6   § Frågan om förutsättningar för skattelättnader föreligger prövas av en forskarskalienämnd knuten till riksskatteverket. Ordförande i nämnden är verkets generaldirektör med överdirektören i verket som personlig supple­ant.

Nämnden skall i övrigt bestå av tre ledamöter, var och en med personlig suppleant. Av ledamöterna skall en ha särskild insikt i beskatlningsfrågor och två särskild insikt i forskningsfrågor. Motsvarande gäller deras sup­pleanter.

Ledamöterna och deras suppleanter förordnas av regeringen för tre år. Ordförandena i naturvetenskapliga forskningsrådet och medicinska forsk-

 

SkU 1984/85:22                                                        3

ningsrådel skall gemensamt avge förslag till en ledamot jämle suppleant, ordföranden i humanislisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet förslag till en ledamot saml generaldirektören för styrelsen för teknisk ulveckling förslag till en suppleant.

7   § Suppleant får kallas att delta i behandlingen av ett ärende i stället för ledamoten, om han har särskild sakkunskap inom del område som ärendet avser.

8   § Framställning till forskarskatlenämnden skall vara skriftlig och avse en viss forskare. Ansökan får göras, förutom av forskaren, av den som anlitar eller avser att anlita forskaren och av arbetsgivaren i utlandet om forskaren kvarstår i dennes tjänst.

9   § Som forskarskattenämndens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Vid lika röstetal har ordföranden ulslagsröst.

Forskarskatlenämnden är beslulför med ordföranden och två ledamöter, om de är ense om beslutet.

10   § Om forskarskatlenämnden finner förutsättningarna för skalleläll­nader uppfyllda, skall i beslutet anges den tid beslutet avser.

11   § Om nämndens beslut skall forskaren och den som anlitar eller avser att anlita forskaren underrättas, även om han inte är sökande.

12   §    Forskarskattenämndens beslut får inte överklagas.

13   § I kontrolluppgift enligl 37 § I mom. taxeringslagen (1956:623) skall arbetsgivaren lämna uppgift även om sådan lön, ersättning eller förmån som inte utgör skattepliktig intäkt på grund av bestämmelserna i denna lag.

Denna lag träder i kraft den I januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. I fråga om forskare som vid ikraftträdandet innehar tillfällig anställning eller tillfälligt uppdrag i Sverige skall prövningen ske med utgångspunkt i förhållandena vid anställningens eller uppdragets bör­jan. Från dagen för ikraftträdandet räknas också den lidrymd under vilken skattelättnader kan medges.

r Riksdagen 1984/85. ösaml. Nr22

 

SkU 1984/85:22                                                                   4

2    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:670) om ändring i lagen (1981:691) om

socialavgifter

Härigenom föreskrivs alt 2 kap. 4§ lagen (1981:691) om socialavgifter, i den lydelse paragrafen har erhållit genom lagen (1984:670) om ändring i nämnda lag, skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

2 kap. 4§ Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från

1.  ersättning lill en och samme arbetstagare om den under året inte uppgått till I 000 kronor.

2.  ersättning till aibetslagare som vid årets ingång fyllt 65 år,

3.  ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av barn eller med anledning av barns födelse, lill den del ersättningen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning som arbetsgivare får uppbära enligl 3 kap. I6§ eller 4 kap. 20§ lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4.  uppdragsersällning för vilken bevillningsavgift har erlagts enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter,

5.  ersättning som en arbetsgivare ulgett lill barn för arbete som utförts i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid inkomsttaxeringen,

6.  ersättning lill den del denna motsvarar kostnader i arbetet som arbets­tagare haft att läcka med ersättningen,

7.  ersättning för tjänstgöring i verkskydd enligl 47 § tredje stycket civil­försvarslagen (1960:74), i den mån ersättningen utgör eller motsvarar dag­penning,

8.  ersättning för arbete som har utförts utomlands, lill den del denna inte räknas som lön enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen om allmän försäkring,

9.  ersättning för skiljemannaupp-     9. ersättning för skiljemannaupp-drag i fall där parterna i skiljeförfa- drag i fail där parterna i skiljeförfa-randel är av utländsk nationalitet.        randel är av utländsk nationalitet,

10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 4 eller 5 § lagen (1984:00)  om   beskattning  av  ut­ländska forskare vid tillfälligt arbe­te i Sverige inte utgör skattepliktig intäkt. Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna kan beräknas uppgå lill minst  10 procent av arbetstagarens ersättning frän arbetsgivaren under ulgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som r-ege-ringen bestämmer får fastställa schablon för ber-äkning av arbetstagares kostnader i viss verksamhet.

I fiåga om inkomst från fåmansföretag skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas vid be­stämmande av avgiftsunderlaget.

 

SkU 1984/85:22                                                                    5

3    Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs all 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

9 kap. I§

Sekretess gäller i myndighels verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underiag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomis­ka förhållanden. Uppgift hos tullverket får dock lämnas ul, om del slår klart all uppgiften kan röjas utan all den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om del kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Har uppgiften erhål­lits från annan myndighet och är den sekrelessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet.

Med skalt avses i detta kapitel skatt på inkomst eller förmögenhet samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skall. Med skatt jämställs arbets­givaravgift, prisregleringsavgifl och liknande avgift saml skalle- och av­giftstillägg och förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrun­dande inkomst.

Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skall eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skall fastställs, såvida inte beslutet meddelas i ärende om

1.  förhandsbesked,i laxerings- eller skallefråga,

2.  befrielse från tillämpning av bestämmelserna om beräkning av skatte­pliktig realisationsvinst vid avyttring av aktier och liknande egendom i samband med strukturrationalisering,

3.  rätt att erhålla avdrag vid laxeringen för avsättning lill särskild nyan­skaffningsfond,

4.  rätt all erhålla avdrag vid laxe-      4. rätt all erhålla avdrag vid laxe­ringen för kostnad för exportkredit.      ringen för kostnad för exportkredit,

5. beskattning av utländska fors­kare vid tillfälligt arbete i Sverige när heslutet har fattats av forskar­skatlenämnden. Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligl vad som föreskrivs i lag om förfarandet vid beskattning eller om skatteregister. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den I januari 1985.

Lagen omtryckt 1982: 1106.

 

SkU 1984/85:22                                                                   6

Motionerna

1984/85:227 av Knut Wachtmeister m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförts om generella ändringar i skattereglerna och deras, påverkan på utländska forskares framlida beskattning.

1984/85:228 av Kjell Johansson m. fl. (fp) I motionen yrkas

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad motionärer­na anfört angående särskilda regler för beskattning av utländska konsulter och motsvarande verksamma vid svenska företag,

2.    all riksdagen beslutar att den föreslagna forskarskatlenämnden skall utvidgas med ytterligare en ledamot och en suppleant för all möjliggöra för naturvetenskapliga och medicinska forskningsråden att nominera vardera en ledamot och en suppleant,

3.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om generellt verkande förändringar av vårt skattesystem och dess påverkan på utländska forskares framtida beskattning,

1984/85:229 av Stig Josefson m.fl. (c) I motionen yrkas

1.    att riksdagen beslutar alt som sin mening ge regeringen lill känna vad som i motionen anförts om generellt verkande förändringar av vårt skattesys-lem och dess påverkan på utländska forskares framlida beskattning,

2.    att riksdagen beslutar all som sin mening ge regeringen lill känna vad som i motionen anförts om bibehållande av den s. k. visiting professorsregeln i de dubbelbeskattningsavtal som ingås.

Utskottet

Förslaget i propositionen innebär all högt kvalificerade utländska forskare som arbetar tillfälligt i Sverige skall kunna få vissa skattelättnader efter ett beslut av en särskild nämnd. Uppdraget skall avse kvalificerat forsknings-eller utvecklingsarbete med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att betydande svårigheter föreligger för en rekrytering inom landet.

Skalleförmånen innebär att endast 70 % av lönen från uppdraget skall tas till beskattning. Ersättning som forskaren uppbär från arbetsgivaren för kostnader för bostad, flyttning, resor mellan Sverige och hemlandet eller för avgifter för barns skolgång här i landet skall vara skattefria liksom också bostadsförmåner. Avdrag skall inte medges för kostnader som läcks av sådan inte skattepliktig ersättning. Vidare reduceras underlaget för socialavgifter till samma nivå som underlaget för beskattningen. Forskaren skall kunna få skattelättnaderna i normalt två år och i särskilda fall i fyra år, allt räknat under en tioårsperiod.

I motionerna 227 av Knut Wachtmeister m.fl. (m), 228 av Kjell Johansson m. fl. (fp) och 229 av Stig Josefson m. fl. (c) riktas kritik bl. a. mot det höga

 

SkU 1984/85:22                                                                       7

skattetrycket här i landet jämfört med omvärlden och mot de konsekvenser detta medfört, bl. a. i form av särskilda undantag för vissa yrkeskategorier. Sådana undanlag löser enligl motionärernas mening inte de grundläggande problemen, och på sikt bör man därför eftersträva mer generellt verkande åtgärder, såsom exempelvis en allmän sänkning av marginalskatterna. De i propositionen föreslagna skattelättnaderna accepteras dock som ett proviso­rium i avvaktan på en mer definitiv lösning.

Som motionärerna konstaterar är bakgrunden lill propositionen de uppenbara svårigheter som förelagen har alt utomlands rekrytera högt kvalificerade personer för angelägna forsknings- och utvecklingsuppdrag i Sverige. Förhållandena är också sådana att vissa förelag redan flyttal sin forskningsverksamhet utomlands och all det ibland kan vara svårt all behålla kvalificerad personal här i landet. Orsaken är bl. a. skilda lönenivåer i olika länder, men problemen bottnar framför allt i svårigheterna att lämna kompensation för den förhållandevis höga beskattningen här i landet, särskilt för sådana högt kvalificerade personer som del nu är fråga om.

Utskottet avser inte alt i detta sammanhang gå in närmare pä möjligheter­na att uppnå generella begränsningar av skattetrycket. Med anledning av vad som anförs i motionerna vill utskottet dock framhålla, att skatterna i de olika länderna bör bedömas med hänsyn lill samhällsförhållandena i stort, och att del inte är möjligt att inom en nära framtid åstadkomma väsentliga allmänna lättnader i skattetrycket utan all äventyra landets ekonomi och den sociala välfärden och utan att helt åsidosätta ett allmänt krav på en rimlig fördelning av skattebördorna.

Även utskottet har betänkligheter mot att införa särregler för vissa kategorier. Samtidigt råder enighet om att skyndsamma åtgärder behövs för att industrin skall kunna behålla sin internationella konkurrenskraft och för all angelägna forskningsprojekt skall kunna komma till stånd inom landet. Vad som då slår till buds är f. n. endast åtgärder av det slag som föreslås i propositionen.

Då del framlagda förslaget har begränsad karaktär och är väl avvägt tillstyrker utskottet i princip propositionen och avstyrker samtidigt motioner­na i vad de avser uttalanden om generella ändringar i skallesystemet.

Beträffande den aktuella lagstiftningen yrkas i fp-motionen att den föreslagna forskarskatlenämnden skall få ytterligare en ledamot och en suppleant för att möjliggöra för naturvetenskapliga och medicinska forsk­ningsråden all nominera vardera en ledamot och en suppleant.

Förslaget i propositionen innebär att nämnden skall bestå av generaldirek­tören i riksskatteverket som ordförande med överdirektören som suppleant och dessutom av tre ledamöter med personliga suppleanter. En av ledamö­terna och dennes suppleant skall ha särskilda insikter i skattefrågor. De övriga två och deras suppleanter skall ha särskilda insikter i forskningsfrågor. Förslag pä en av dessa ledamöter med suppleant skall lämnas av ordförande­na i medicinska forskningsrådet och naturvetenskapliga forskningsrådet i förening. Förslag på den andre ledamoten skall lämnas av ordföranden i humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, medan förslag till supp-

SkU 1984/85:22                                                                       8

leanl för denne skall lämnas av generaldirektören för styrelsen för teknisk utveckling.

Som anförs i propositionen kommer nämnden genom sin sammansättning att få mycket breda kunskaper om forskning. Därtill kommer att nämnden givetvis får inhämta de upplysningar som behövs utifrån. Förslaget i propositionen tillgodoser enligt utskottets uppfattning kravet på att ärende­na kommer all kunna bli allsidigt belysta, samtidigt som antalet ledamöter hålls nere för all beslut skall kunna fallas snabbt. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion 228 i denna del.

I den sistnämnda motionen yrkas också att regeringen skall återkomma med förslag av innebörd att de reglerna skall gälla även för utländska konsulter och motsvarande som är verksamma vid svenska företag.

Utskottet är medvetet om att skäl av delvis samma art som nu bör leda till skattelättnader för vissa högt kvalificerade forskare kan åberopas för en likartad behandling av många andra kategorier. Utskottet vill framhålla att berättigade invändningar kan riktas mol alt utvidga kretsen av de personer som kan komma att åtnjuta förmåner av detta slag. Med hänvisning lill de skäl som ligger bakom förslagen i propositionen avstyrker utskottet även det nu aktuella yrkandet.

I motion 229 (c) anförs bl. a. alt det kan finnas speciella skäl all ha en lindrigare beskattning för alla som arbetar tillfälligt i vårt land, inte minst mol bakgrund av alt de sociala förmånerna och övrig samhällsservice många gånger har begränsat intresse för denna grupp. Enligt motionärernas uppfattning kan det då vara en bättre väg all i de dubbelbeskattningsavtal som ingås införa särbestämmelser för dessa grupper. Framför allt är det enligt motionärerna nödvändigt all reglerna om "visiting professor" kvarstår i de dubbelbeskattningsavtal som ingås.

Den s. k. visiting professors-regeln innebär i regel att lärare som är bosatt i ell land och under tillfällig vistelse i ett annat land uppbär ersättning från ett universitet eller liknande under vissa omständigheter blir befriad från beskattning av ersättningen i vistelselandel. Denna regel har sedan flera år tillbaka successivt utmönstrats ur dubbelbeskattningsavtalen med industri­länderna. Med hänsyn till de ölägenheter av skilda slag som denna regel har medfört finner utskottet inte skäl all förorda alt inrikiningen för arbetet med dubbelbeskattningsavtalen ändras.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet 1. beträffande de omedelbara lagstiftningsfrågorna all riksdagen avslår motion 1984/85:228 i vad avser sammansätt­ningen av forskarskatlenämnden (yrkande 2) och antar de vid proposition 1984/85:76 fogade förslagen till a) lag om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige,

 

SkU 1984/85:22                                                                       9

b)              lag om ändring i lagen (1984:670) om ändring i lagen (1981:691)
om socialavgifter,

c)           lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
2. beträffande motionsyrkandena i övrigt

a)    att riksdagen i vad avser generellt verkande förändringar av skattereglerna avslår motionerna 1984/85:227,1984/85:228 yrkan­de 3 och 1984/85:229 yrkande 1,

b)   att riksdagen i vad avser konsulter avslår motion 1984/85:228 yrkande 1,

c)    alt riksdagen i vad avser "visiting professors-regeln" avslår motion 1984/85:229 yrkande 2.

Stockholm den 29 november 1984

På skatteutskottets vägnar RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Caristein (s). Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg (s). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Ewy Möller (m), Bruno Poramaa (s) och Erkki Tammenoksa (s).

Reservation

Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m) anser

dels att del avsnitt av utskottels yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet avser" och slutar med "i skattesystemet." bort ha följande lydelse.

De borgerligare partierna har under lång lid påtalat de negativa verkning­arna av de höga svenska skatterna. Svårigheten att få hit utländska forskare är endast en av många negativa effekter av värt skattesystem. De nu aktuella problemen kommer att finnas kvar så länge som vårt skattetryck är högre än i våra konkurrentländer. Alt som föreslås i propositionen sänka beskattning­en för vissa utländska forskare löser inte svårigheterna all behålla kvalificera­de inhemska forskare i landet. Därtill kommer att problemen är likartade på många andra områden som inte berörs av det aktuella förslaget.

Som framhålls i motionerna har värt starkt progressiva skattesystem lett till en rad särlösningar för skilda grupper. Listan på selektiva undantag vid beskattningen blir alltmer omfattande. Därtill kommer differentierade bidrag av skilda slag för att mildra effekterna av skattesystemet för vissa grupper. Rent allmänt medför sådana åtgärder orättvisor och innebär avsteg

 

SkU 1984/85:22                                                                     10

från principen att skatt skall las ut efter bärkraft. Utskottet instämmer således i motionärernas uppfattning att den nuvarande selekliva politiken bör avvecklas samtidigt som generella skattesänkningar genomförs för alla.

1 avvaktan på mer generellt verkande åtgärder bör det i propositionen framlagda förslaget accepteras som ett provisorium. Samtidigt finns det skäl att undersöka närmare om vårt system för sociala förmåner av olika slag är lämpligt utformat för utlänningar som mera tillfälligt är verksamma i värt land och mol den bakgrunden överväga om del finns speciella skäl alt ha en lindrigare beskattning för dem som tillfälligt arbetar här. Hithörande problem bör också uppmärksammas i förhandlingarna om dubbelbeskatt­ningsavtal och sociala konventioner.

Vad utskottet anfört innefattar bifall till motionerna i vad avser uttalanden om generella ändringar i skallereglerna och bör ges lill känna för regeringen.

dels att utskottet i mom. 2. a) bort hemställa

a) all riksdagen i vad avser generellt verkande förändringar i skattereglerna med bifall till motionerna 1984/85:227,1984/85:228 yrkande 3 och 1984/85:229 yrkande 1 ger lill känna för regeringen vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anför:

Som anförs i reservationen bör skatteproblemen för forskare och andra som vistas tillfälligt på olika uppdrag i Sverige uppmärksammas, bl. a. i förhandlingarna om dubbelbeskattningsavtal med andra länder. Eftersom några närmare riktlinjer härutöver för detta arbete enligt vår mening inte bör fastställas i det nu aktuella sammanhanget avslår vi från alt yrka bifall lill yrkande 2 i motion 229.