SkU 1984/85:22
Skatteutskottets betänkande
1984/85:22
om beskattning av vissa utländska forskare (prop. 1984/85:76)
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om skattelättnader för högt
kvalificerade utländska forskare som arbetar tillfälligt i Sverige. Ett beslut av
en särskild nämnd skall för en begränsad tid - normalt två år - bl. a. kunna
innebära att endast 70 % av lönen beskattas och att vissa kostnadsersättningar
m. m. skall vara skattefria.
I de motioner som väckts i ärendet godtas propositionen, utom såvitt avser
nämndens sammansättning. Motionärerna begär också särskilda riksdagsuttalanden
i vissa frågor, bl. a. med krav på mer generella lösningar av
problemen.
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.
I en reservation yrkas bifall till motionärernas krav i sistnämnda hänseende.
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1984/85:76 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till
1. lag om beskattning av utländska forkare vid tillfälligt arbete i Sverige,
2. lag om ändring i lagen (1984:670) om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter,
3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
1 propositionen läggs förslag fram om särskilda beskattningsregler för
högt kvalificerade utländska forskare som arbetar tillfälligt i Sverige. Syftet
är att ekonomiskt underlätta för forskningsinstitutioner och företag att
anlita utländsk kompetens för angeläget forsknings- och utvecklingsarbete.
Detta uppnås genom lindring i inkomstbeskattningen under en kortare tid.
Beslut om att reglerna skall få tillämpas för en forskare skall fattas av en
särskild nämnd kallad forskarskattenämnden. Förslag läggs också fram om
en reduktion av underlaget för socialavgifter för berörda forskare och om
sekretess hos forskarskattenämnden.
Lagförslagen har följande lydelse.
1 Riksdagen 1984/85. 6 sami. Nr 22
SkU 1984/85:22
2
1 Förslag till
Lag om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i
Sverige
Härigenom föreskrivs följande.
1 § För utländska forskare gäller skattelättnader vid tillfälligt arbete i
Sverige i den omfattning som anges i denna lag. Med utländsk forskare
avses forskare som inte är svensk medborgare.
2 § Skattelättnader medges för inkomst av tillfällig anställning eller tillfälligt
uppdrag som avser kvalificerat forsknings- eller utvecklingsarbete
med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att betydande svårigheter
föreligger för en rekrytering inom landet. Skattelättnaderna medges
under en tid av högst två år eller — om det finns särskilda skäl — högst fyra
år under en tioårsperiod.
3 § Skattelättnader medges endast om forskaren omedelbart innan han
börjar arbeta i Sverige har varit bosatt och verksam utomlands eller vistats
här en kortare tid för uppdrag inom sitt verksamhetsområde utan att vara
att anse som bosatt i Sverige.
4 § Som skattepliktig intäkt för forskaren tas upp 70 procent av sådan lön
av anställningen eller uppdraget för vilken han är skattskyldig i Sverige.
Med lön likställs sjukpenning och föräldrapenning enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring, sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
och lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd samt ersättning
enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare ävensom till intäkt
av tjänst enligt 32 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) hänförlig
ersättning, som i annan form än livränta har utgått på grund av sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänsten, allt under förutsättning
att ersättningen helt eller till huvudsaklig del grundar sig på anställningen
eller uppdraget.
5 § Som skattepliktig intäkt anses inte ersättning för kostnader som
forskaren på grund av vistelsen i Sverige har haft för bostad här i landet,
för flyttning till eller från Sverige, för egna och familjemedlemmars resor
mellan Sverige och hemlandet eller i form av avgifter för barns skolgång
här i landet. Inte heller skall förmån av fri eller delvis fri bostad tas upp
som skattepliktig intäkt. Avdrag medges inte för kostnader som täcks av
sådana icke skattepliktiga ersättningar.
6 § Frågan om förutsättningar för skattelättnader föreligger prövas av en
forskarskattenämnd knuten till riksskatteverket. Ordförande i nämnden är
verkets generaldirektör med överdirektören i verket som personlig suppleant.
Nämnden skall i övrigt bestå av tre ledamöter, var och en med personlig
suppleant. Av ledamöterna skall en ha särskild insikt i beskattningsfrågor
och två särskild insikt i forskningsfrågor. Motsvarande gäller deras suppleanter.
Ledamöterna och deras suppleanter förordnas av regeringen för tre år.
Ordförandena i naturvetenskapliga forskningsrådet och medicinska forsk
-
SkU 1984/85:22
3
ningsrådet skall gemensamt avge förslag till en ledamot jämte suppleant,
ordföranden i humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet förslag
till en ledamot samt generaldirektören för styrelsen för teknisk utveckling
förslag till en suppleant.
7 § Suppleant får kallas att delta i behandlingen av ett ärende i stället för
ledamoten, om han har särskild sakkunskap inom det område som ärendet
avser.
8 § Framställning till forskarskattenämnden skall vara skriftlig och avse
en viss forskare. Ansökan får göras, förutom av forskaren, av den som
anlitar eller avser att anlita forskaren och av arbetsgivaren i utlandet om
forskaren kvarstår i dennes tjänst.
9 § Som forskarskattenämndens beslut gäller den mening som de flesta
enar sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.
Forskarskattenämnden är beslutför med ordföranden och två ledamöter,
om de är ense om beslutet.
10 § Om forskarskattenämnden finnér förutsättningarna för skattelättnader
uppfyllda, skall i beslutet anges den tid beslutet avser.
11 § Om nämndens beslut skall forskaren och den som anlitar eller avser
att anlita forskaren underrättas, även om han inte är sökande.
12 § Forskarskattenämndens beslut får inte överklagas.
13 § I kontrolluppgift enligt 37 § 1 mom. taxeringslagen (1956:623) skall
arbetsgivaren lämna uppgift även om sådan lön, ersättning eller förmån
som inte utgör skattepliktig intäkt på grund av bestämmelserna i denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången
vid 1986 års taxering. 1 fråga om forskare som vid ikraftträdandet innehar
tillfällig anställning eller tillfälligt uppdrag i Sverige skall prövningen ske
med utgångspunkt i förhållandena vid anställningens eller uppdragets början.
Från dagen för ikraftträdandet räknas också den tidrymd under vilken
skattelättnader kan medges.
1* Riksdagen 1984185. 6 sami. Nr22
SkU 1984/85:22
4
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984:670) om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4§ lagen (1981:691) om socialavgifter, i
den lydelse paragrafen har erhållit genom lagen (1984:670) om ändring i
nämnda lag, skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
4§
Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från
1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte
uppgått till 1 000 kronor,
2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år,
3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av barn
eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen motsvarar
sjukpenning eller föräldrapenning som arbetsgivare får uppbära enligt 3
kap. 16 § eller 4 kap. 20 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. uppdragsersättning för vilken bevillningsavgift har erlagts enligt lagen
(1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter,
5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts i
hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid
inkomsttaxeringen,
6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som arbetstagare
haft att täcka med ersättningen,
7. ersättning för tjänstgöring i verkskydd enligt 47 § tredje stycket civilförsvarslagen
(1960:74), i den mån ersättningen utgör eller motsvarar dagpenning,
8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna inte
räknas som lön enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen om allmän försäkring,
9. ersättning för skiljemannaupp- 9. ersättning för skiljemannaupp
drag
i fall där parterna i skiljeförfa- drag i fall där parterna i skiljeförfa
randet
är av utländsk nationalitet. randet är av utländsk nationalitet,
10. ersättning som på grund av
bestämmelserna i 4 eller 5 § lagen
(1984:00) om beskattning av utländska
forskare vid tillfälligt arbete
i Sverige inte utgör skattepliktig
intäkt.
Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna kan
beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från
arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbetstagares
kostnader i viss verksamhet.
I fråga om inkomst från fåmansföretag skall föreskrifterna i punkt 13 av
anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas vid bestämmande
av avgiftsunderlaget.
SkU 1984/85:22
5
3 Förslag till
Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. I § sekretesslagen (1980:100)' skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 kap.
I§
Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av
skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för
bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden. Uppgift hos tullverket får dock lämnas ut, om det står
klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. För
uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om det kan antas att
den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Har uppgiften erhållits
från annan myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock
denna sekretess hos domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet.
Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst eller förmögenhet samt
omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift,
prisregleringsavgift och liknande avgift samt skatte- och avgiftstillägg
och förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämmande
av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande
inkomst.
Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande
inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs, såvida
inte beslutet meddelas i ärende om
1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,
2. befrielse från tillämpning av bestämmelserna om beräkning av skattepliktig
realisationsvinst vid avyttring av aktier och liknande egendom i
samband med strukturrationalisering,
3. rätt att erhålla avdrag vid taxeringen för avsättning till särskild nyanskaffningsfond,
4. rätt att erhålla avdrag vid taxe- 4. rätt att erhålla avdrag vid taxeringen
för kostnad för exportkredit. ringen för kostnad för exportkredit,
5. beskattning av utländska forskare
vid tillfälligt arbete i Sverige
när beslutet har fattats av forskarskattenämnden.
Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som
föreskrivs i lag om förfarandet vid beskattning eller om skatteregister.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.
1 Lagen omtryckt 1982: 1106.
SkU 1984/85:22
6
Motionerna
1984/85:227 av Knut Wachtmeister m. fl. (m)
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om generella ändringar i skattereglerna och deras
påverkan på utländska forskares framtida beskattning.
1984/85:228 av Kjell Johansson m.fl. (fp)
I motionen yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad motionärerna
anfört angående särskilda regler för beskattning av utländska konsulter
och motsvarande verksamma vid svenska företag,
2. att riksdagen beslutar att den föreslagna forskarskattenämnden skall
utvidgas med ytterligare en ledamot och en suppleant för att möjliggöra för
naturvetenskapliga och medicinska forskningsråden att nominera vardera en
ledamot och en suppleant,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om generellt verkande förändringar av vårt skattesystem
och dess påverkan på utländska forskares framtida beskattning,
1984/85:229 av Stig Josefson m. fl. (c)
I motionen yrkas
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om generellt verkande förändringar av vårt skattesystem
och dess påverkan på utländska forskares framtida beskattning,
2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om bibehållande av den s. k. visiting professorsregeln
i de dubbelbeskattningsavtal som ingås.
Utskottet
Förslaget i propositionen innebär att högt kvalificerade utländska forskare
som arbetar tillfälligt i Sverige skall kunna få vissa skattelättnader efter ett
beslut av en särskild nämnd. Uppdraget skall avse kvalificerat forskningseller
utvecklingsarbete med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå
att betydande svårigheter föreligger för en rekrytering inom landet.
Skatteförmånen innebär att endast 70 % av lönen från uppdraget skall tas
till beskattning. Ersättning som forskaren uppbär från arbetsgivaren för
kostnader för bostad, flyttning, resor mellan Sverige och hemlandet eller för
avgifter för barns skolgång här i landet skall vara skattefria liksom också
bostadsförmåner. Avdrag skall inte medges för kostnader som täcks av sådan
inte skattepliktig ersättning. Vidare reduceras underlaget för socialavgifter
till samma nivå som underlaget för beskattningen. Forskaren skall kunna få
skattelättnaderna i normalt två år och i särskilda fall i fyra år, allt räknat
under en tioårsperiod.
I motionerna 227 av Knut Wachtmeister m. fl. (m), 228 av Kjell Johansson
m. fl. (fp) och 229 av Stig Josefson m. fl. (c) riktas kritik bl. a. mot det höga
SkU 1984/85:22
7
skattetrycket här i landet jämfört med omvärlden och mot de konsekvenser
detta medfört, bl. a. i form av särskilda undantag för vissa yrkeskategorier.
Sådana undantag löser enligt motionärernas mening inte de grundläggande
problemen, och på sikt bör man därför eftersträva mer generellt verkande
åtgärder, såsom exempelvis en allmän sänkning av marginalskatterna. De i
propositionen föreslagna skattelättnaderna accepteras dock som ett provisorium
i avvaktan på en mer definitiv lösning.
Som motionärerna konstaterar är bakgrunden till propositionen de
uppenbara svårigheter som företagen har att utomlands rekrytera högt
kvalificerade personer för angelägna forsknings- och utvecklingsuppdrag i
Sverige. Förhållandena är också sådana att vissa företag redan flyttat sin
forskningsverksamhet utomlands och att det ibland kan vara svårt att behålla
kvalificerad personal här i landet. Orsaken är bl. a. skilda lönenivåer i olika
länder, men problemen bottnar framför allt i svårigheterna att lämna
kompensation för den förhållandevis höga beskattningen här i landet,
särskilt för sådana högt kvalificerade personer som det nu är fråga om.
Utskottet avser inte att i detta sammanhang gå in närmare på möjligheterna
att uppnå generella begränsningar av skattetrycket. Med anledning av vad
som anförs i motionerna vill utskottet dock framhålla, att skatterna i de olika
länderna bör bedömas med hänsyn till samhällsförhållandena i stort, och att
det inte är möjligt att inom en nära framtid åstadkomma väsentliga allmänna
lättnader i skattetrycket utan att äventyra landets ekonomi och den sociala
välfärden och utan att helt åsidosätta ett allmänt krav på en rimlig fördelning
av skattebördorna.
Även utskottet har betänkligheter mot att införa särregler för vissa
kategorier. Samtidigt råder enighet om att skyndsamma åtgärder behövs för
att industrin skall kunna behålla sin internationella konkurrenskraft och för
att angelägna forskningsprojekt skall kunna komma till stånd inom landet.
Vad som då står till buds är f. n. endast åtgärder av det slag som föreslås i
propositionen.
Då det framlagda förslaget har begränsad karaktär och är väl avvägt
tillstyrker utskottet i princip propositionen och avstyrker samtidigt motionerna
i vad de avser uttalanden om generella ändringar i skattesystemet.
Beträffande den aktuella lagstiftningen yrkas i fp-motionen att den
föreslagna forskarskattenämnden skall få ytterligare en ledamot och en
suppleant för att möjliggöra för naturvetenskapliga och medicinska forskningsråden
att nominera vardera en ledamot och en suppleant.
Förslaget i propositionen innebär att nämnden skall bestå av generaldirektören
i riksskatteverket som ordförande med överdirektören som suppleant
och dessutom av tre ledamöter med personliga suppleanter. En av ledamöterna
och dennes suppleant skall ha särskilda insikter i skattefrågor. De
övriga två och deras suppleanter skall ha särskilda insikter i forskningsfrågor.
Förslag på en av dessa ledamöter med suppleant skall lämnas av ordförandena
i medicinska forskningsrådet och naturvetenskapliga forskningsrådet i
förening. Förslag på den andre ledamoten skall lämnas av ordföranden i
humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, medan förslag till supp
-
SkU 1984/85:22
8
leant för denne skall lämnas av generaldirektören för styrelsen för teknisk
utveckling.
Som anförs i propositionen kommer nämnden genom sin sammansättning
att få mycket breda kunskaper om forskning. Därtill kommer att nämnden
givetvis får inhämta de upplysningar som behövs utifrån. Förslaget i
propositionen tillgodoser enligt utskottets uppfattning kravet på att ärendena
kommer att kunna bli allsidigt belysta, samtidigt som antalet ledamöter
hålls nere för att beslut skall kunna fattas snabbt. Med hänsyn härtill
avstyrker utskottet motion 228 i denna del.
I den sistnämnda motionen yrkas också att regeringen skall återkomma
med förslag av innebörd att de reglerna skall gälla även för utländska
konsulter och motsvarande som är verksamma vid svenska företag.
Utskottet är medvetet om att skäl av delvis samma art som nu bör leda till
skattelättnader för vissa högt kvalificerade forskare kan åberopas för en
likartad behandling av många andra kategorier. Utskottet vill framhålla att
berättigade invändningar kan riktas mot att utvidga kretsen av de personer
som kan komma att åtnjuta förmåner av detta slag. Med hänvisning till de
skäl som ligger bakom förslagen i propositionen avstyrker utskottet även det
nu aktuella yrkandet.
I motion 229 (c) anförs bl. a. att det kan finnas speciella skäl att ha en
lindrigare beskattning för alla som arbetar tillfälligt i vårt land, inte minst mot
bakgrund av att de sociala förmånerna och övrig samhällsservice många
gånger har begränsat intresse för denna grupp. Enligt motionärernas
uppfattning kan det då vara en bättre väg att i de dubbelbeskattningsavtal
som ingås införa särbestämmelser för dessa grupper. Framför allt är det
enligt motionärerna nödvändigt att reglerna om ”visking professor” kvarstår
i de dubbelbeskattningsavtal som ingås.
Den s. k. visiting professors-regeln innebär i regel att lärare som är bosatt i
ett land och under tillfällig vistelse i ett annat land uppbär ersättning från ett
universitet eller liknande under vissa omständigheter blir befriad från
beskattning av ersättningen i vistelselandet. Denna regel har sedan flera år
tillbaka successivt utmönstrats ur dubbelbeskattningsavtalen med industriländerna.
Med hänsyn till de olägenheter av skilda slag som denna regel har
medfört finner utskottet inte skäl att förorda att inriktningen för arbetet med
dubbelbeskattningsavtalen ändras.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
1. beträffande de omedelbara lagstiftningsfrågorna
att riksdagen avslår motion 1984/85:228 i vad avser sammansättningen
av forskarskattenämnden (yrkande 2) och antar de vid
proposition 1984/85:76 fogade förslagen till
a) lag om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i
Sverige,
SkU 1984/85:22
9
b) lag om ändring i lagen (1984:670) om ändring i lagen (1981:691)
om socialavgifter,
c) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
2. beträffande motionsyrkandena i övrigt
a) att riksdagen i vad avser generellt verkande förändringar av
skattereglerna avslår motionerna 1984/85:227,1984/85:228 yrkande
3 och 1984/85:229 yrkande 1,
b) att riksdagen i vad avser konsulter avslår motion 1984/85:228
yrkande 1,
c) att riksdagen i vad avser ”visiting professors-regeln” avslår
motion 1984/85:229 yrkande 2.
Stockholm den 29 november 1984
På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN
Närvarande: Rune Carlstein (s), Stig Josefson (c), förste vice talman
Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg (s), Hagar Normark (s), Bo
Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén
(m), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Ewy
Möller (m), Bruno Poramaa (s) och Erkki Tammenoksa (s).
Reservation
Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Bo Lundgren
(m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy
Möller (m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
avser” och slutar med ”i skattesystemet.” bort ha följande lydelse.
De borgerligare partierna har under lång tid påtalat de negativa verkningarna
av de höga svenska skatterna. Svårigheten att få hit utländska forskare
är endast en av många negativa effekter av vårt skattesystem. De nu aktuella
problemen kommer att finnas kvar så länge som vårt skattetryck är högre än i
våra konkurrentländer. Att som föreslås i propositionen sänka beskattningen
för vissa utländska forskare löser inte svårigheterna att behålla kvalificerade
inhemska forskare i landet. Därtill kommer att problemen är likartade på
många andra områden som inte berörs av det aktuella förslaget.
Som framhålls i motionerna har vårt starkt progressiva skattesystem lett till
en rad särlösningar för skilda grupper. Listan på selektiva undantag vid
beskattningen blir alltmer omfattande. Därtill kommer differentierade
bidrag av skilda slag för att mildra effekterna av skattesystemet för vissa
grupper. Rent allmänt medför sådana åtgärder orättvisor och innebär avsteg
SkU 1984/85:22
10
från principen att skatt skall tas ut efter bärkraft. Utskottet instämmer
således i motionärernas uppfattning att den nuvarande selektiva politiken
bör avvecklas samtidigt som generella skattesänkningar genomförs för alla.
I avvaktan på mer generellt verkande åtgärder bör det i propositionen
framlagda förslaget accepteras som ett provisorium. Samtidigt finns det skäl
att undersöka närmare om vårt system för sociala förmåner av olika slag är
lämpligt utformat för utlänningar som mera tillfälligt är verksamma i vårt
land och mot den bakgrunden överväga om det finns speciella skäl att ha en
lindrigare beskattning för dem som tillfälligt arbetar här. Hithörande
problem bör också uppmärksammas i förhandlingarna om dubbelbeskattningsavtal
och sociala konventioner.
Vad utskottet anfört innefattar bifall till motionerna i vad avser uttalanden
om generella ändringar i skattereglerna och bör ges till känna för regeringen.
dels att utskottet i mom. 2. a) bort hemställa
a) att riksdagen i vad avser generellt verkande förändringar i
skattereglerna med bifall till motionerna 1984/85:227,1984/85:228
yrkande 3 och 1984/85:229 yrkande 1 ger till känna för regeringen
vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anför:
Som anförs i reservationen bör skatteproblemen för forskare och andra
som vistas tillfälligt på olika uppdrag i Sverige uppmärksammas, bl. a. i
förhandlingarna om dubbelbeskattningsavtal med andra länder. Eftersom
några närmare riktlinjer härutöver för detta arbete enligt vår mening inte bör
fastställas i det nu aktuella sammanhanget avstår vi från att yrka bifall till
yrkande 2 i motion 229.