SkU 1984/85:19

Skatteutskottets betänkande
1984/85:19

om ändringar i energibeskattningen (prop. 1984/85:64)
Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet - som en följd av riksdagens energiskattepolitiska
beslut förra hösten — regeringens förslag om en höjning av
skatten på kol och att skatt skall införas på naturgas och gasol som används
för annat än motordrift. Vidare tillstyrker utskottet vissa detaljändringar,
några av närmast teknisk art, beträffande energibeskattningen som föreslås i
propositionen. I samband med en teknisk omläggning av bensinbeskattningen
förordar utskottet att skattesatsen skall anpassas till skattehöjningen den 1
december 1984.

Reservationer har avgivits av företrädarna för m i fråga om riktlinjerna för
energibeskattningen och av c-ledamöterna såvitt avser beskattningen av
naturgas och kol samt med avseende på en fråga om inhemska bränslen.
Vidare har m, c och fp gemensamt reserverat sig till förmån för lägre skatt på
brunkol.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1984/85:64 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

2. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

3. lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter
och kol,

4. lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt,

5. lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft.

I propositionen läggs fram förslag om en skatt på naturgas och all gasol.
Förslaget ihnebär att skatten på naturgas blir 308 kr. per 1000 m3 och att
skatten på den gasol som används för annat än motordrift och stadsgasframställning
blir 70 kr. per ton. Skatten på motorgasol skall vara oförändrad.

Skatten på kol föreslås höjd till 140kr. per ton.

I propositionen behandlas dessutom vissa andra ändringar av teknisk natur
i energibeskattningen och ett förslag till ett återbetalningssystem för skatt på
bensin m. m. som förbrukas av utländsk diplomatisk personal.

Ändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1985.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1984/85. 6 sami. Nr 19

SkU 1984/85:19

1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1961:372) om bensinskatt1
dels att 1 och 2 §§ samt 7 § 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 6 §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Till staten skall enligt bestämmelserna
i denna lag erläggas särskild
skatt (bensinskatt) för

a) bensin, utom kemiskt ren bensin,
och andra motorbränslen, som
innehåller minst 70 viktprocent
bensin (ur tulltaxenummer 27.10);

b) metylalkohol (metanol), etylalkohol
(etanol) och högre alkoholer
samt andra än under a) avsedda
blandningar, som innehåller sådan
alkohol (ur tulltaxenummer 22.08,

29.04 och 38.19), allt under förutsättning
att varorna är avsedda för
användning till motordrift (motoralkohol);
samt

c) gasol, varmed avses varor som
helt eller till huvudsaklig del består
av petroleumgaser eller andra gasformiga
kolväten och som har kondenserats
till vätska (ur tulltaxenummer
27.11 och 38.19).

Skatt skall dock inte utgå för
mineraloljeprodukter, som införs
till landet för att vid oljeraffinaderier
användas uteslutande som råvara
vid tillverkning av bensin.
Skatt skall inte heller utgå för bensin,
som är avsedd för annat ändamål
än motordrift, eller för motoralkohol,
när varorna tillhandahålls i
särskilda förpackningar om högst
en liter. Vidare skall skatt inte utgå
för gasol som med hänsyn till försäljningsform,
kvantitet eller förpackning
har karaktär av butiksvar
a.

1 Lagen omtryckt 1975:274.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:2

2 Senaste lydelse 1983:118.

Till staten skall enligt bestämmelserna
i denna lag erläggas särskild
skatt (bensinskatt) för

a) bensin, utom kemiskt ren bensin,
och andra motorbränslen, som
innehåller minst 70 viktprocent
bensin (ur tulltaxenummer 27.10);
samt

b) metylalkohol (metanol), etylalkohol
(etanol) och högre alkoholer
samt andra än under a) avsedda
blandningar, som innehåller sådan
alkohol (ur tulltaxenummer 22.08,

29.04 och 38.19), allt under förutsättning
att varorna är avsedda för
användning till motordrift (motoralkohol).

SkU 1984/85:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i denna lag om bensin gäller, om annat inte sägs,
samtliga de varuslag som är skattepliktiga enligt första stycket.

2 §3

Skatt utgår med 1 krona 43 öre Skatt utgår med 1 krona 77 öre

per liter, om annat inte sägs i andra per liter, om annat inte sägs i andra

eller tredje stycket. eller tredje stycket.

För metanol, etanol och högre al- För metanol, etanol och högre alkoholer
utgår skatten med 46 öre koholer utgår skatten med 80 öre

per liter. Ingår sådan alkohol i en per liter. Ingår sådan alkohol i en

blandning som avses i 1 § första blandning som avses i 1 § första

stycket a) eller b) utgår skatten för stycket a) eller b) utgår skatten för

den inblandade alkoholen med 46 den inblandade alkoholen med 80

öre per liter och med 1 krona 43 öre öre per liter och med 1 krona 77 öre

per liter för blandningen i övrigt. per liter för blandningen i övrigt.

För gasol utgår skatten med 39 För bensin som används för

öre per liter. framställning av stadsgas utgår

skatten med 1,6 öre per liter.

Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. I denna skall dock inte
inräknas smörjolja som har tillsatts bensin för motordrift. Kan skatten inte
beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen inte enligt vedertagna
grunder, får beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning avvolymen.

6 §4

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
medge återbetalning av skatt på
bensin som förvärvas av utländsk
beskickning eller diplomatisk företrädare
vid sådan beskickning eller
av lönat konsulat eller lönad konsul
eller av internationell organisation
eller personer knutna till organisationen.

7 §

7 § / momf I deklaration får avdrag göras för skatt på bensin, som har

a) förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse och för
vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) förbrukats eller försålts för förbrukning för framdrivande av tåg eller
fordon å järnväg,

d) förbrukats eller försålts för förbrukning i luftfartyg, när det inte
används för fritidsändamål eller annat privat ändamål,

e) förbrukats eller försålts för förbrukning, i samband med fabriksmässig

3 Senaste lydelse 1984:187.

4 Förutvarande 6 § upphävd genom 1984:166.

5 Senaste lydelse 1984:166.

SkU 1984/85:19

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tillverkning av motorer, för avprovning av motorer å provbädd eller å
annan dylik anordning utan att transportmedel därvid framföres,

f) förbrukats eller försålts för förbrukning för annat tekniskt ändamål än
motordrift, om annat inte framgår av andra stycket,

g) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts
till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,

h) försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför
sig till bristande betalning från köpare,

i) förbrukats eller försålts för förbrukning vid produktion av skattepliktig
elektrisk kraft.

Avdrag enligt första stycket f) får
inte göras för skatt på

1. bensin som har använts för
framställning av vara som är lämpad
eller avsedd för motordrift,

2. bensin som avses i 1 § första
stycket a) och som är avsedd för
annat ändamål än motordrift, eller
motoralkohol, när varan har förpackats
eller försålts för att förpackas
i särskild förpackning om högst
en liter,

3. gasol som med hänsyn lill försäljningsform,
kvantitet eller förpackning
har karaktär av butiksvara.

Har skattskyldighet inträtt för en
vara som avses i andra stycket 2
eller 3 får avdrag ändå göras enligt
första stycket f).

Avdrag enligt första stycket f) får
inte göras för skatt på

1. bensin som har använts för
framställning av vara som är lämpad
eller avsedd för motordrift,

3. bensin som används för framställning
av stadsgas.

Har skattskyldighet inträtt för en
vara som avses i andra stycket 2 får
avdrag ändå göras enligt första
stycket f).

Avdrag enligt första stycket h) får göras med belopp som svarar mot så
stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris.
Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning
åter lämnas för skatten på de varor som betalningen avser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Bestämmelserna i 6 § tillämpas
dock inte för tid före den 1 juli 1985.

Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som
hänför sig till tid före ikraftträdandet.

SkU 1984/85:19

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:262) om allmän energiskatt1
dels att 4 och 5 §§ skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 4 § skall utgå,

dels att 1, 6, 8, 10 och 24 §§ samt bilaga 1 till lagen skall ha nedan

angivna lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 6 § skall ersättas av en rubrik av nedan
angivna lydelse,
dels att rubriken närmast före 11 § skall lyda ”Elektrisk kraft”,

dels att rubriken närmast före 18 § skall sättas närmast före 24 § och ha

nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 2 a och 27 §§, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Allmän energiskatt skall i enlighet
med bestämmelserna i denna
lag till staten erläggas för

a) bensin och gasol,

b) bränsle, som angives i en vid
denna lag fogad förteckning, och

c) elektrisk kraft.

Om andra bränslen än bensin och
gasol samt om elektrisk kraft

A. Andra bränslen än bensin och
gasol

6 §

Skattskyldig är Skattskyldig är

1. den som inom landet produ- 1. den som inom landet producerar
skattepliktigt flytande bränsle cerar skattepliktigt bränsle eller

1 Lagen omtryckt 1984:154.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:272.

Föreslagen lydelse

Allmän energiskatt skall betalas
till staten enligt denna lag för
bränslen som anges i bilaga I till
denna lag och för elektrisk kraft.

Skatt utgår inte för

a) inhemskt framställd metan,

b) naturgas, som bortgår tillföljd
av förluster vid transport eller omformning
hos producent eller distributör,

c) stads gas,

d) gasol, som med hänsyn till försäljningsform,
kvantitet eller förpackning
har karaktär av butiksvara.

Om bränslen

Rättelse: S. 20, under 4. Står: (fp) och och Ewy Rättat till: (fp) och Ewy

SkU 1984/85:19

Nuvarande lydelse

eller förbrukar sådant bränsle för
framställning av därmed likvärdig
vara,

2. den som har registrerats enligt
7 § andra stycket som återförsäljare
eller förbrukare av skattepliktigt
bränsle,

3. den som för annat ändamål än
som avses i 24 § återförsäljer eller
förbrukar bränsle, som förvärvats
utan skatt eller med nedsatt skatt
mot försäkran enligt 26 §.

Skattskyldigheten inträder

1. för den som är skattskyldig enligt
6 § 1 eller 2, då bränsle av honom
levereras till köpare som inte
är registrerad, eller till eget försäljningsställe
för detaljförsäljning som
inte utgörs av depå eller tas i anspråk
för annat ändamål än försäljning,

2. för den som är skattskyldig enligt
6 § 3, då bränslet levereras till
köpare eller tas i anspråk för annat
ändamål än försäljning, och

3. för den som upphör att vara
registrerad enligt 7 §, när registreringen
upphör, varvid skattskyldigheten
omfattar det bränsle som då
ingår i hans lager.

Föreslagen lydelse

förbrukar sådant bränsle för framställning
av därmed likvärdig vara,

2. den som har registrerats enligt
7 § andra stycket som återförsäljare
eller förbrukare av skattepliktigt
bränsle,

3. den som för annat ändamål än
som avses i 24 § återförsäljer eller
förbrukar bränsle, som förvärvats
utan skatt eller med nedsatt skatt
mot försäkran enligt 26 §,

4. den som förvärvat gasol för
annan användning än motordrift
men som använder gasolen för motordrift.

Den för vars räkning skattepliktig
naturgas införs till landet anses
som producent.

Skattskyldigheten inträder

1. för den som är skattskyldig enligt
6 § första stycket 1 eller 2, då
bränsle av honom levereras till köpare
som inte är registrerad, eller
till eget försäljningsställe för detaljförsäljning
som inte utgörs av depå
eller tas i anspråk för annat ändamål
än försäljning,

2. för den som är skattskyldig enligt
6 § första stycket 3, då bränslet
levereras till köpare eller tas i anspråk
för annat ändamål än försäljning,

3. för den som är skattskyldig enligt
6 § första stycket 4. då bränslet
tas i anspråk för motordrift, och

4. för den som upphör att vara
registrerad enligt 7 §, när registreringen
upphör, varvid skattskyldigheten
omfattar det bränsle som då
ingår i hans lager.

Om skattepliktigt bränsle förs in i landet av annan än den som är
registrerad skall skatten betalas till tullmyndigheten. Därvid gäller tullagen
(1973:670) och 9kap. 4 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

10 §

Skatten utgår med i förteckning- Skatten utgår med i bilaga I anglett
angivet belopp för vikt- eller vo- vet belopp för vikt- eller volymen lymenhet.

het. I fall som avses i 8 § första

SkU 1984/85:19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

stycket 3 utgår dock skatten med
ett belopp som motsvarar skillnaden
mellan skatt på gasol för motordrift
och annan gasol.

Det ankommer på riksskatteverket att i fråga om fasta bränslen fastställa
skattesatser för hektoliter som svarar mot de i förteckningen angivna
skattesatserna för ton.

C. Uppbörd och kontroll Uppbörd och kontroll

24 §

I deklaration som avser andra
bränslen än bensin och gasol får
avdrag göras för skatt på bränsle
som

a) i beskattat skick förvärvats för
återförsäljning eller förbrukning i
egen rörelse,

b) återtagits i samband med återgång
av köp,

c) förbrukats av eller försålts till
kommunikationsföretag för bandrift
eller därmed likartat ändamål,

d) förbrukats eller försålts för
förbrukning i luftfartyg eller i fartyg,
när luftfartyget eller fartyget
inte används för fritidsändamål eller
annat privat ändamål,

e) av den skattskyldige eller för
hans räkning utförts ur riket eller
förts till svensk frihamn för annat
ändamål än att förbrukas där.

0 förbrukats eller försålts för förbrukning
för annat ändamål än energialstring
eller förbrukning, i
samband med fabriksmässig tillverkning
av motorer, för avprovning
av motorer å provbädd eller å
annan dylik anordning utan att
transportmedel därvid framföres,

g) förbrukats för framställning av
bensin eller i förteckningen angivet
bränsle eller för produktion av annan
skattepliktig elektrisk kraft än
sådan som avses i 25 § första
stycket d),

h) försålts med förlust för den
skattskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning
från köpare.

Avdrag får även göras för kolbränslen
som förbrukats eller för -

1 deklaration som avser bränslen
får avdrag göras för skatt på bränsle
som

a) i beskattat skick förvärvats för
återförsäljning eller förbrukning i
egen rörelse,

b) återtagits i samband med återgång
av köp,

c) förbrukats av eller försålts till
kommunikationsföretag för bandrift
eller därmed likartat ändamål,

d) förbrukats eller försålts för
förbrukning i luftfartyg eller i fartyg,
när luftfartyget eller fartyget
inte används för fritidsändamål eller
annat privat ändamål,

e) av den skattskyldige eller för
hans räkning utförts ur riket eller
förts till svensk frihamn för annat
ändamål än att förbrukas där,

g) förbrukats för framställning av
bensin eller i bilaga I angivet
bränsle eller för produktion av annan
skattepliktig elektrisk kraft än
sådan som avses i 25 § första
stycket d),

h) försålts med förlust för den
skattskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning
från köpare.

Avdrag får, i den mån avdrag
inte har gjorts enligt första stycket

SkU 1984/85:19

Föreslagen lydelse

f), även göras för kolbränslen som
förbrukats eller försålts för förbrukning
i metallurgiska processer, vari
även skall anses ingå den gas- och
värmeproduktion sorn sker till följd
av sådana processer.

27 §2

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
medge återbetalning av skatt på
bränsle som förvärvas av utländsk
beskickning eller diplomatisk företrädare
vid sådan beskickning eller
av lönar konsulat eller lönad konsul
eller av internationell organisation
eller personer knutna till organisation.

Nuvarande lydelse

sålts för förbrukning i metallurgiska
processer, i den mån avdrag inte
har gjorts enligt första stycket f).

2 Förutvarande 27 § upphävd genom 1973:994.

SkU 1984/85:19 9

Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Nuvarande lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas -

Tulltaxe- nummer	Bränsle	Skattesats
ur 27.01, 27.02 eller
27.04	Kolbränslen	97 kr./orton
ur 27.10	Fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående
	dieselmotorer	411 kr. för m3
ur 27.10	Motorbrännoljor, eldningsoljor
	och bunkeroljor Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.	411 kr .för m3

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01,

27.02

eller

27.04 Kolbränslen 97 kr./orton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som

möjliggör drift av snabbgående

dieselmotorer 411 kr./dr m3

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor

och bunkeroljor 411 kr./dr m3

Föreslagen lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas -

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01,

27.02

eller

27.04 Kolbränslen 140 kr. per ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som

möjliggör drift av snabbgående

dieselmotorer 411kr. perm3

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor

och bunkeroljor 411kr. perm3

ur 27.11 Naturgas 308 kr. per 1 000 m3

ur 27.11

eller

38.19 Gasot som används för

a) motordrift 92 öre per liter

b) framställning av stadsgas 24 kr. per ton

c) annat ändamål än motordrift

eller stadsgasframställning 70 kr. per ton

Anm. Skatten på oljor beräknas
efter varans fakturerade volym.
Kan skatten icke beräknas på
sådant sätt eller sker
fakturering annorledes
än enligt vedertagna grunder,
äger beskattningsmyndigheten
fastställa grunder för beräkning
av volymen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Bestämmelserna i 27 §
tillämpas dock inte för tid före den 1 juli 1985.

Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som
hänför sig till tid före ikraftträdandet.

SkU 1984/85:19

3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter
och kol;

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1973:1216) om särskild avgift
för oljeprodukter och kol1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Särskild avgift erlägges, / den
män skatteplikt föreligger enligt lagen
(1957:262) om allmän energiskatt,
enligt denna lag för

1. bensin, dock inte motoralkoholer,
med sex öre per liter,

2. motorbrännolja och eldningsolja
med etthundraarton kronor per
kubikmeter,

3. kolbränslen med tio kronor per
ton.

Lagen (1957:262) om allmän energiskatt
äger i övrigt motsvarande
tillämpning på avgift enligt denna
lag.

Särskild avgift erlägges enligt
denna lag för

1. bensin, dock inte motoralkoholer,
om bensinen är avsedd för
motordrift och är skattepliktig enligt
lagen (1961:372) om bensinskatt,
med sex öre per liter,

2. motorbrännolja och eldningsolja,
om oljan är skattepliktig enligt
lagen (1957:262) om allmän energiskatt,
med etthundraarton kronor
per kubikmeter,

3. kolbränslen, om dessa är skattepliktiga
enligt lagen om allmän
energiskatt, med tio kronor per ton.

Lagen (1961:372) om bensinskatt
utom 2 § första—tredje styckena
tillämpas i fråga om avgift på bensin
och lagen (1957:262) om allmän
energiskatt utom 10 § första
stycket, 11 — 15 §§ och 25 § tillämpas
i fråga om avgift på oljor och
kolbränslen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

' Lagen omtryckt 1982:451.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1983:1103.

2 Senaste lydelse 1983:1103.

3 Senaste lydelse 1983:1103.

SkU 1984/85:19

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt Härigenom

föreskrivs att 1,2 och 4 §§ lagen (1974:992) om nedsättning
av allmän energiskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §2

Skatt enligt lagen (1957:262) om
allmän energiskatt utgår på elektrisk
kraft och annat bränsle än
bensin eller motorsprit, som användes
för växthusuppvärmning
vid yrkesmässig växthusodling, efter
en skattesats som svarar mot 15
procent av den skattesats som enligt
lagen gäller för elektrisk kraft
eller för ifrågavarande bränsle.

Skatt enligt lagen (1957:262) om
allmän energiskatt utgår på elektrisk
kraft och bränsle, sorn användes
för växthusuppvärmning
vid yrkesmässig växthusodling, efter
en skattesats som svarar mot 15
procent av den skattesats som enligt
lagen gäller för elektrisk kraft
eller för ifrågavarande bränsle.

2 §3

Skatt enligt lagen (1957:262) om
allmän energiskatt på elektrisk
kraft och annat bränsle än bensin
eller motorsprit som förbrukas vid
industriell tillverkning utgår med
sådant belopp, att skatten icke
överstiger tre procent av de tillverkade
produkternas försäljningsvärde
fritt fabrik.

Skatt enligt lagen (1957:262) om
allmän energiskatt på elektrisk
kraft och bränsle som förbrukas vid
industriell tillverkning utgår med
sådant belopp, att skatten inte
överstiger tre procent av de tillverkade
produkternas försäljningsvärde
fritt fabrik.

Föreligger särskilda skäl kan regeringen för visst företag medge nedsättning
utöver vad som anges i första stycket.

4 §4

Riksskatteverket får på ansökan
medge återbetalning av energiskatt
på elektrisk kraft som förbrukats i
en elektrisk panna för produktion
av hetvatten eller ånga under förutsättning
att

1. elpannans effekt överstiger en
megawatt,

Riksskatteverket får på ansökan
medge återbetalning av energiskatt
på elektrisk kraft som förbrukats i
en elektrisk panna för produktion
av varmluft, hetvatten eller ånga
under förutsättning att

1. elpannans effekt överstiger en
megawatt,

1 Lagen omtryckt 1975: 273.

2 Senaste lydelse 1979:306.

3 Senaste lydelse 1975:273.

4 Senaste lydelse 1983:1008.

SkU 1984/85:19

Nuvarande lydelse

2. ingen oljebaserad produktion
av elektrisk kraft har förekommit
inom landet av energibalansskäl under
en sammanhängande period om
minst fem dygn dessförinnan,

3. värmebehovet under de tider
då en elektrisk panna inte utnyttjas
kan tillgodoses på annat sätt,

4. mätaravläsning har gjorts i
början och slutet av den period som
återbetalningen avser, och

5. i fråga om inköpt kraft, särskilt
avtal har träffats som innebär att
leveransen kan avbrytas av leverantören
när så erfordras av kraftsystemskäl.

Föreslagen lydelse

2. ingen oljebaserad produktion
av elektrisk kraft har förekommit
inom landet av energibalansskäl under
en sammanhängande period om
minst fem dygn dessförinnan,

3. värmebehovet under de tider
då en elektrisk panna inte utnyttjas
kan tillgodoses på annat sätt,

4. mätaravläsning har gjorts i
början och slutet av den period som
återbetalningen avser, och

5. i fråga om inköpt kraft, särskilt
avtal har träffats som innebär att
leveransen kan avbrytas av leverantören
när så erfordras av kraftsystemskäl.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

SkU 1984/85:19

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft

Härigenom föreskrivs att 4 och 7 §§ lagen (1982:1201) om skatt på viss
elektrisk kraft1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Skyldighet att erlägga skatt enligt
denna lag inträder när kraften framställs.

I deklaration får den skattskyldige
göra avdrag från den skattepliktiga
kraften med för kraftverk och
år räknat sex miljoner kilowattimmar
minskat med fyrtio procent av
skillnaden mellan den skattepliktiga
kraften och sex miljoner
kilowattimmar.

Föreslagen lydelse

Skyldighet att erlägga skatt enligt
denna lag inträder när kraften levereras
från kraftverket.

I deklaration får den skattskyldige
göra avdrag från den skattepliktiga
kraften med för kraftverk och
kalenderår räknat sex miljoner
kilowattimmar minskat med fyrtio
procent av skillnaden mellan medelårsproduktionen
av skattepliktig
kraft och sex miljoner kilowattimmar.
Avdraget fastställs vid ingången
av kalenderåret

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

1 Lagen omtryckt 1984:163.

SkU 1984/85:19

Motionerna

1984/85:193 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att skatten på kol för energiändamål skall uppgå
till 275 kr./ton fr. o. m. den 1 januari 1985,

2. att riksdagen beslutar att skatten på naturgas skall uppgå till 205
kr./l 000 m3,

3. att riksdagen, med ändring i lagen om allmän energiskatt (1974:992),
beslutar att någon nedsättning i skatten på elektrisk kraft förbrukad i s. k.
avkopplingsbara elpannor ej skall ske om inhemska fasta bränslen kan
utnyttjas.

1984/85:194 av Lars Werner m.fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att energiskatten för naturgas och
gasol sätts till en fjärdedel av skatten på olja.

1984/85:195 av Knut Wachtmeister m.fl. (m)

I motionen yrkas

Latt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om principerna för den framtida energibeskattningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om beskattningen av brunkolsbränslen.

Utskottet

Allmänna riktlinjer

Under hösten 1983 fattade riksdagen beslut om energiskattepolitikens
framtida inriktning (prop. 1984/85:28, SkU 9). I beslutet lades fast att
energibeskattningen bör utformas så att de energiinvesteringar för oljeersättning
och energihushållning som bör genomföras under 1980-talet främjas.
Hänsyn bör också tas till olika energikällors effekter på miljön, bytesbalansen,
försörjningstryggheten, sysselsättningen och den industriella utvecklingen.
Tanken på att inordna energiområdet under mervärdeskatten
avvisades. I stället uttalades att energin även i fortsättningen bör beskattas
med differentierade punktskatter.

När det gällde beskattningsnivåer m. m. fastställdes sammanfattningsvis
följande riktlinjer för energiskattepolitiken under 1980-talet. Skatteändringar
på olja bör vid behov vidtas för att åstadkomma en inte oväsentlig
realprisstegring. Inhemska bränslen bör gynnas genom skattefrihet. Skatten
på kol bör höjas i etapper till dess skatten per energienhet uppgår till ca
hälften av skatten på olja. För naturgas bör skatten per energienhet vara ca
tre fjärdedelar av skatten på olja. Drivmedelsbeskattningen bör främja
fortsatt energihushållning. Elanvändning inom industrin bör vara skattemäs -

SkU 1984/85:19

sigt gynnad i förhållande till elanvändning för uppvärmning. Beskattningen
av el för uppvärmning bör ha viss följsamhet mot beskattningen av olja.

I proposition 64 läggs fram förslag om vissa beskattningsåtgärder som
följer av det energiskattepolitiska beslutet. Åtgärderna består i att skatten på
kol höjs och att skatt införs på naturgas och gasol som används för andra
ändamål än motordrift.

I motion 195 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) begärs att riksdagen skall
ändra principerna för den framtida energibeskattningen. Motionärerna
förordar en övergång till mervärdeskatt på energiområdet kombinerad med
en särskild energineutral punktskatt på en förhållandevis låg nivå. Härigenom
åstadkoms en minskning av de statliga styrmedlen som enligt motionärerna
är alltför omfattande och detaljerade på energiområdet.

Motionsyrkanden av liknande innebörd som det nu aktuella prövades
ingående av utskottet vid behandlingen förra året av den proposition som låg
till grund för riksdagens energiskattepolitiska beslut. Bl. a. inhämtades
yttrande av näringsutskottet.

I sitt av riksdagen godkända betänkande ställde sig skatteutskottet i
huvudsak bakom föredragande statsrådets uppfattning om hur energibeskattningen
borde utformas, samtidigt som utskottet pekade på beskattningens
statsfinansiella betydelse och betonade dess roll i fördelningspolitiken.
Vidare framhölls att ett upphöjande av energilikformigheten till en huvudprincip
vid beskattningen skulle strida mot önskemålet att kunna styra
energikonsumtionen på lämpligt sätt. Utskottet vidhåller sin uppfattning i
dessa frågor och avstyrker därför motionen i denna del.

Naturgas m. m.

Skatten på naturgas skall enligt förslaget fr. o. m. den 1 januari 1985 utgå
med 308 kr. per 1000 m3, vilket motsvarar tre fjärdedelar av skatten på olja
per energienhet. På gasol som används för annat än motordrift skall skatten
utgå med 70kr. per ton. På sikt skall dock den skatten höjas så att den
kommer i nivå med skatten på naturgas, vilket innebär ca 370 kr./ton. För
gasol som används till stadsgasframställning föreslås dock en lägre skatt, 24
kr./ton, vilket motsvarar skatten på lättbensin.

I motion 193 av Stig Josefson m. fl. (c) yrkas bl. a. att naturgasskatten skall
begränsas till 205 kr./1000m3, vilket motsvarar hälften av oljeskatten per
energienhet. Lars Werner m. fl. (vpk) yrkar i motion 194 att skatten på
naturgas och gasol skall bestämmas till en fjärdedel av skatten på olja. I båda
motionerna framhålls naturgasens miljömässiga företräden framför oljans.
Liknande synpunkter har framförts av Svenska gasverksföreningen vid en
uppvaktning inför utskottet.

Utskottet finner att den i propositionen föreslagna beskattningen av
naturgas och gasol ligger i linje med de riktlinjer som beslutades av riksdagen
förra hösten. Vad motionärerna anfört utgör enligt utskottets mening inte

SkU 1984/85:19

tillräcklig anledning för riksdagen att frånträda sin uppfattning i denna fråga.
På grund härav tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker
motion 193 i denna del och motion 194.

Bensin m. m.

I syfte att förenkla lagstiftningen föreslås att den allmänna energiskatten
slopas på bensin och motoralkoholer och att bensinskatten höjs med
motsvarande belopp. För gasol som används för motordrift föreslås i stället
att bensinskatten slopas och att energiskatten höjs i motsvarande mån.

Utskottet finner de föreslagna ändringarna väl motiverade. Med hänsyn
till den skattehöjning på bensin som trätt i kraft den 1 december 1984 bör
bensinskatten på bensin bestämmas till 2 kr. 27 öre per liter.

Beskattningen av kol

Enligt propositionen skall skatten på kolbränslen, som nu uppgår till 97 kr.
per ton, vid kommande årsskifte höjas till 140 kr. per ton vilket motsvarar ca
hälften av skatten på olja per energienhet.

I motion 193 framhåller Stig Josefson m. fl. (c) att kol är en importerad och
miljökrävande energikälla. Motionärerna anser därför att skatten på kol bör
vara energineutral med skatten på olja och yrkar att den bestäms till 275 kr.
per ton fr. o. m. den 1 januari 1985.

Utskottet finner att även för kol överensstämmer den i propositionen
föreslagna beskattningsnivån med de riktlinjer för energibeskattningen som
riksdagen antagit och som för kolbränslenas del innebär att skatten per
energienhet bör vara ca hälften av skatten på olja. Motionsyrkanden om ett
ännu högre skatteuttag för kol har tidigare avstyrkts av utskottet, och
utskottet finner inte anledning att nu frångå sin tidigare uppfattning i frågan.
På grund härav tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionen i
denna del.

I motion 195 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) begärs att regeringen snarast
lägger fram förslag om förmånligare skattesatser för brunkolsbränsle,
eftersom denna typ av kol enligt motionärerna innehåller betydligt mindre
energi per viktenhet än vanlig stenkol.

I anslutning till förslaget om skattehöjningar på kol den 1 januari 1984
uttalade föredragande statsrådet att olika skattesatser medför administrativa
problem och att det inte föreligger något energipolitiskt behov av någon
differentiering. Skatteutskottet, som biträdde denna uppfattning, finner inte
skäl att nu göra en annan bedömning. Till följd härav avstyrker utskottet
motionen.

SkU 1984/85:19

Övrigt

I propositionen föreslås att möjligheten att erhålla återbetalning av
energiskatt för elektrisk kraft som förbrukats i s. k. avkopplingsbara
elpannor för produktion av hetvatten eller ånga skall utvidgas. Enligt
förslaget bör även varmluftsproduktion få ske skattefritt, om övriga förutsättningar
för skattenedsättning är uppfyllda.

I motion 195 yrkar Stig Josefson m. fl. (c) att riksdagen beslutar att någon
nedsättning av energiskatten på elektrisk kraft som förbrukas i avkopplingsbara
elpannor inte skall få ske om inhemska fasta bränslen kan utnyttjas.
Motionärerna anser att inhemska bränslen annars riskerar att konkurreras
ut.

Utskottet har inte något att invända mot att möjligheten till återbetalning
av energiskatten på elektrisk kraft utsträcks till att omfatta även det fall att
kraften används till varmluftsproduktion. När det gäller motionsyrkandet vill
utskottet erinra om att syftet med skattenedsättningen är att åstadkomma att
tillgänglig vattenkrafts- och kärnkraftsbaserad elproduktion används så
effektivt som möjligt. Detta syfte skulle enligt utskottets uppfattning kunna
motverkas om det av motionärerna förordade villkoret för skattenedsättning
infördes. Det bör dessutom påpekas att man genom andra förmånliga
beskattningsregler stimulerat användningen av inhemska fasta bränslen.
Sådana bränslen är nämligen undantagna från både mervärdeskatt och
allmän energiskatt.

På grund av det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker
motionen i denna del.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte tagit upp till särskild
behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran. Utskottet
tillstyrker följaktligen propositionen även i dessa delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmänna riktlinjer för energibeskattningen
att riksdagen avslår motion 1984/85:195 yrkande 1,

2. beträffande beskattningen av naturgas m. m.

att riksdagen bifaller proposition 1984/85:64 i denna del och avslår
motion 1984/85:193 yrkande 2 och motion 1984/85:194,

3. beträffande beskattningen av bensin m. m.

att riksdagen med anledning av propositionen i denna del godkänner
vad utskottet anfört,

4. beträffande beskattningen av kol

a) att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår
motion 1984/85:193 yrkande 1,

b) att riksdagen avslår motion 1984/85:195 yrkande 2,

SkU 1984/85:19

5. beträffande återbetalning av energiskatt på elektrisk kraft som
förbrukats i avkopplingsbara elpannor

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motion
1984/85:193 yrkande 3,

6. beträffande övriga frågor i propositionen

att riksdagen bifaller propositionen i dessa delar,

7. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt
antar de vid propositionen fogade förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt med den
ändringen att 2 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade
lydelse:

Regeringens förslag

Utskottets förslag

2§

Skatt utgår med 1 krona 77 öre per
liter, om annat inte sägs i andra eller
tredje stycket.

För metanol, etanol och högre
alkoholer utgår skatten med 80 öre
per liter. Ingår sådan alkohol i en
blandning som avses i 1 § första
stycket a) eller b) utgår skatten för
den inblandade alkoholen med 80
öre per liter och med 1 krona 77 öre
per liter för blandningen i övrigt.

För bensin

Skatt utgår med 2 kronor 27 öre
per liter, om annat inte sägs i andra
eller tredje stycket.

För metanol, etanol och högre
alkoholer utgår skatten med 80 öre
per liter. Ingår sådan alkohol i en
blandning som avses i 1 § första
stycket a) eller b) utgår skatten för
den inblandade alkoholen med 80
öre per liter och med 2 kronor27 öre
per liter för blandningen i övrigt.
av volymen.

b) lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

c) lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild avgift för
oljeprodukter och kol,

d) lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän
energiskatt,

e) lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk
kraft.

Stockholm den 4 december 1984

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Olle Westberg (s). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m). Ingemar Hallenius
(c), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m)*, Kjell Johansson (fp), Anita
Johansson (s), Lars Hedfors (s), Ewy Möller (m), Bruno Poromaa (s) och
Erkki Tammenoksa (s).

* Ej närvarande vid j usteringen.

SkU 1984/85:19

Reservationer

Allmänna riktlinjer för energibeskattningen (morn. 1)

1. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m)
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med
”Motionsyrkanden av” och slutar på med ”denna del” bort ha följande

lydelse:

Utskottet ställer sig, liksom motionärerna bakom motion 195, skeptiski till
användningen av skatter som energipolitiskt styrmedel. Denna uppfattning
kom också till uttryck i en m-reservation till utskottets betänkande om den
framtida energiskattepolitiken förra hösten. De nuvarande riktlinjerna
innebär att man på en gång försöker tillgodose flera motstridiga syften, och
detta har gjort skattesystemet på energiområdet ologiskt. Bl. a. har riktlinjerna
inneburit att beskattningen av kol blivit alltför låg. Utskottet förordar i
stället en övergång till mervärdeskatt på energiområdet kombinerad med
energilikformiga punktskatter på en förhållandevis låg nivå. Enligt utskottet
gör en sådan ordning skattesystemet mer hanterligt och innebär dessutom att
den konkurrensutsatta industrin i energibeskattningshänseende likställs med
ett betydande antal utländska konkurrenter som helt eller delvis kan avlyfta
sin energiskattebörda. Vad nu anförts bör ges regeringen till känna. Med det
sagda tillstyrker utskottet motion 195 yrkande 1.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall til! motion 1984/85:195 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om riktlinjerna
för den framtida energibeskattningen.

Beskattningen av naturgas m. m. (morn. 2 och 7 i motsvarande del)

2. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar pä s. 15 med
”Utskottet finner” och slutar på s. 16 med ”och motion 194" bort ha följande
lydelse:

Eftersom naturgas är en importerad och miljövänlig energikälla delar
utskottet den uppfattning som framförts bl. a. av motionärerna bakom
motion 193 att skatten bör vara lägre på naturgas än vad regeringen
föreslagit. Utgångspunkten bör vara en skattenivå som per energienhet
motsvarar halva oljeskatten, och utskottet finner 205 kr./I 000 m3 som
föreslagits i motionen innebära en lämplig avvägning. Däremot har utskottet
f. n. ingen erinran mot den nu aktuella skatten på gasol för annat än
motordrift. Den slutliga skatten bör dock inte överstiga 250kr. Med det

SkU 1984/85:19

sagda tillstyrker utskottet motion 193 i denna del samt avstyrker propositionen
och motion 194.

dels att utskottet under mom. 2 och 7 i motsvarande del bort hemställa
att riksdagen med avslag på propositionen i denna del och motion
1984/85:194 och med bifall till motion 1984/85:193 yrkande 2
fastställer den i bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt
angivna skattesatsen för naturgas till 205 kr. per 1000 m3.

Beskattningen av kol (mom. 4 och 7 i motsvarande del)

3. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med
”Utskottet finner att även” och slutar med ”denna del” bort ha följande
lydelse:

Förslaget i propositionen innebär enligt utskottets uppfattning en alltför
låg beskattning av kol, som är en importerad och miljökrävande energikälla.
Utskottet finner i likhet med motionärerna bakom motion 193 att kol bör
beskattas energilikformigt med olja, vars skattebelastning f. n. uppgår till
411 kr./m3. Det innebär ett skatteuttag på kol på 275 kr./ton. Kolskatten bör
enligt utskottet höjas till denna nivå den 1 januari 1985. Utskottet avstyrker
följaktligen propositionen och tillstyrker motionen i denna del.

dels att utskottet under mom. 4 a) och 7 i motsvarande del bort hemställa
att riksdagen med avslag på propositionen i denna del och med bifall
till motion 1984/85:193 yrkande 1 fastställer den i bilaga 1 till lagen
(1957:262) om allmän energiskatt angivna skattesatsen för kolbränslen
till 275 kr. per ton.

4. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m)
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”1
anslutning” och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:

En konsekvens av den nuvarande enhetsskatten på kol är att konkurrensförhållandena
på kolmarknaden snedvrids. Beskattningen drabbar sålunda
brunkolen betydligt hårdare än stenkol, vars energiinnehåll är väsentligt
högre. Enligt utskottet bör kolskatten ändras och relateras till energiinnehållet
hos olika koltyper. Utskottet tillstyrker följaktligen motion 195 i denna
del och anser att regeringen snarast bör lägga fram förslag till särskilda
skattesatser för brunkolsbränslen.

SkU 1984/85:19

dels att utskottet under mom. 4 b) bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:195 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande
särskilda skattesatser för brunkolsbränslen.

Återbetalning av energiskatt på elektrisk kraft som förbrukats i avkopplingsbara
elpannor (mom. 5 och 7 i motsvarande del)

5. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med
”Utskottet har” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i och för sig inte funnit något att invända mot att möjligheten
till återbetalning utsträcks till att omfatta även de fall då elpannor används
för varmluftsproduktion under förutsättning att villkoren i övrigt för
nedsättning är uppfyllda. Samtidigt måste man emellertid söka motverka att
elektriciteten utnyttjas på ett sådant sätt att inhemska bränslen riskerar att
konkurreras ut. Som anförs i motion 193 bör därför, utöver nu gällande
villkor, föreskrivas att återbetalning inte får ske om inhemska fasta bränslen
kan utnyttjas.

dels att utskottet under mom. 5 och 7 i motsvarande del bort hemställa
att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och med
bifall till motion 1984/85:193 yrkande 3

dels antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring
i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt,
dels av regeringen begär förslag till lagändring i enlighet med vad
utskottet anfört.