Skatteutskottets betänkande 1984/85:19

om ändringar i energibeskattningen (prop. 1984/85:64)

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet - som en följd av riksdagens energiskai-tepoliliska beslut förra hösten - regeringens förslag om en höjning av skatten på kol och att skall skall införas på naturgas och gasol som används för annat än motordrifl. Vidare tillstyrker utskottet vissa detaljändringar, några av närmasl teknisk art, beträffande energibeskattningen som föreslås i propositionen. I samband med en teknisk omläggning av bensinbeskaltning-en förordar utskottet att skattesatsen skall anpassas lill skattehöjningen den 1 december 1984.

Reservationer har avgivits av företrädarna för rn i fråga om riktlinjerna för energibeskattningen och av c-ledamölerna såvitt avser beskattningen av naturgas och kol samt med avseende på en fråga om inhemska bränslen. Vidare har m, c och fp gemensamt reserverat sig till förmån för lägre skall på brunkol.

Propositionen

Regeringen (tinansdepartementet) föreslår i proposition 1984/85:64 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

2. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

3. lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol,

4. lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskall,

5. lag om ändring i lagen (1982:1201) om skalt på viss elektrisk kraft.

I propositionen läggs fram förslag om en skatt på naturgas och all gasol. Förslaget innebär alt skatten på naturgas blir 308 kr. per 1000 m-' och alt skatten på den gasol som används för annat än motordrifl och sladsgasfram-slällning blir 70 kr. per lon. Skatten på molorgasol skall vara oförändrad.

Skallen på kol föreslås höjd lill 140kr. per lon.

I propositionen behandlas dessutom vissa andra ändringar av teknisk natur i energibeskattningen och ett förslag till ell ålerbetalningssyslem för skalt på bensin m. m. som förbrukas av utländsk diplomatisk personal.

Ändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1985.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1984/85. ösaml. Nr 19

SkU 1984/85:19

I §

Nuvarande lydelse

Till staten skall enligt bestämmelserna i denna lag erläggas särskild skall (bensinskatt) för

a) bensin, utom kemiskt ren bensin, och andra motorbränslen, som innehåller minst 70 viktprocent bensin (ur tulllaxenummer 27.10);

b) melylalkohol (metanol), elylal-kohol (etanol) och högre alkoholer saml andra än under a) avsedda blandningar, som innehåller sådan alkohol (ur tulllaxenummer 22.08, 29.04 och 38.19), allt under förutsättning all varorna är avsedda för användning till motordrifl (motoralkohol); samt

c) gasol, varmed avses varor som helt eller till huvudsaklig del beslår av petroleumgaser eller andra gasformiga kolväten och som har kondenserats till vätska (ur tulltaxenummer 27.11 och 38.19).

Skatt skall dock inte utgå för mineraloljeprodukter, som införs lill landet för att vid oljeraffinaderier användas uteslutande som råvara vid tillverkning av bensin. Skalt skall inte heller utgå för bensin, som är avsedd för annat ändamål än motordrift, eller för motoralkohol, när varorna tillhandahålls i särskilda förpackningar om högst en liter. Vidare skall skalt inte utgå för gasol som med hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning har karaktär av butiksvara.

Föreslagen lydelse

Till staten skall enligl bestämmelserna i denna lag erläggas särskild skall (bensinskall) för

a) bensin, utom kemiskt ren bensin, och andra motorbränslen, som innehåller minst 70 viktprocent bensin (ur tulltaxenummer 27.10); samt

Skatt skall dock inte utgå för mineraloljeprodukler, som införs lill landet för att vid oljeraffinaderier användas uteslutande som råvara vid tillverkning av bensin. Skall skall inte heller utgå för bensin, som är avsedd för annat ändamål än motordrift, eller för motoralkohol, när varorna tillhandahålls i särskilda förpackningar om högst en liter.

SkU 1984/85:19 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i denna lag om bensin gäller, om annat inte sägs, samtliga de varuslag som är skattepliktiga enligl första stycket.

2§'

Skatt utgår med 1 krona 43 öre Skatt utgår med 1 krona 77 öre

per liter, om annat inte sägs i andra per liter, om annat inte sägs i andra

eller tredje stycket. eller tredje stycket.

För metanol, etanol och högre al- För metanol, etanol och högre al
koholer utgår skatten med 46 öre koholer utgår skatten med 80 öre
per liter. Ingår sådan alkohol i en per liter. Ingår sådan alkohol i en
blandning som avses i 1 § första blandning som avses i I § första
stycket a) eller b) utgår skatten för stycket a) eller b) utgår skallen för
den inblandade alkoholen med 46 den inblandade alkoholen med 80
öre per liter och med 1 krona 43 öre öre per liter och med I krona 77 öre
per liter för blandningen i övrigt. per liter för blandningen i övrigt.

För gasol utgår skatten med 39 För bensin som används för

öre per liter. framställning av stadsgas utgår

skatten med 1,6 öre per liter.

Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. 1 denna skall dock inte inräknas smörjolja som har tillsalls bensin för motordrifl. Kan skallen inte beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen inte enligl vedertagna grunder, får beskatlningsmyndighelen fastställa grunder för beräkning av volymen.

6§'

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge återbetalning av skalt på bensin som förvärvas av utländsk beskickning eller diplomatisk före-. trådare vid sådan beskickning eller av lönat konsulat eller lönad konsul eller av internationell organisation eller personer knutna till organisationen.

7§ 7 § / mom. I deklaration får avdrag göras för skalt på bensin, som har

a) förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) förbrukats eller försålts för förbrukning för framdrivande av låg eller fordon å järnväg,

d) förbrukats eller försålts för förbrukning i luftfartyg, när del inte
används för fritidsändamål eller annat privat ändamål,

e) förbrukats eller försålts för förbrukning, i samband med fabriksmässig

' Senasle lydelse 1984:187.

■• Förutvarande 6 § upphävd genom 1984:166.

' Senaste lydelse 1984:166.

Avdrag enligt första stycket f) får inte göras för skalt på

1. bensin som har använts för framställning av vara som är lämpad eller avsedd för motordrifl,

2. bensin som avses i 1 § första stycket a) och som är avsedd för annat ändamål än motordrifl, eller motoralkohol, när varan har förpackals eller försålts för all förpackas i särskild förpackning om högst en liter,

3. gasol som med hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning har karaktär av butiks-vara.

Har skallskyldighet inträtt för en vara som avses i andra stycket 2 eller 3 får avdrag ändå göras enligl första stycket f).

Avdrag enligt första stycket f) får inte göras för skalt på

1. bensin som har använts för framställning av vara som är lämpad eller avsedd för motordrifl,

2. bensin som avses i I § första stycket a) och som är avsedd för annat ändamål än motordrifl, eller motoralkohol, när varan har förpackals eller försålts för all förpai;-kas i särskild förpackning om högst en liter.

3. bensin som används för framställning av stadsgas.

Har skattskyldighet inträtt för en vara som avses i andra stycket 2 får avdrag ändå göras enligl första stycket f).

SkU 1984/85:19 5

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:262) om allmän energiskall'

dels att 4 och 5 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 4 § skall utgå,

dels alt I, 6, 8, 10 och 24 §§ samt bilaga 1 lill lagen skall ha nedan angivna lydelse,

dels alt rubrikerna närmast före 6 § skall ersättas av en rubrik av nedan angivna lydelse,

dels all rubriken närmasl före 11 § skall lyda "Elektrisk kraft",

dels att rubriken närmast före 18 § skall sältas närmasl före 24 § och ha nedan angivna lydelse,

dels alt i lagen skall införas två nya paragrafer, 2 a och 27 §§, av nedan angivna lydelse.

2a§

Skalt uigår inte för

a) inhemskt framställd metan,

b) naturgas, som bortgår tillföljd av förluster vid transport eller omformning hos producent eder distributör,

c) stadsgas,

d) gasol, som med hänsyn till för
säljningsform, kvantitet eller för
packning har karaktär av butiks
vara.

Om bränslen

Om andra bränslen än bensiri och gasol saml om elektrisk kraft

A. Andra bränslen än bensin och gasol

6§

Nuvarande lydelse

eller förbrukar sådant bränsle för framställning av därmed likvärdig vara,

2. den som har registrerats enligl 7 § andra stycket som återförsäljare eller förbrukare av skattepliktigt bränsle,

3. den som för annat ändamål än som avses i 24 § ålerförsäljer eller förbrukar bränsle, som förvärvats ulan skatt eller med nedsatt skall mot försäkran enligl 26 §.

Föreslagen lydelse

förbrukar' sådant bränsle för framställning av därmed likvärdig vara,

2. den som har registrerats enligt 7 § andra stycket som återförsäljare eller förbrukare av skaileplikligl bränsle,

3. den som,för annat ändamål än som avses i 24 § ålerförsäljer eller förbrirkar bränsle, som förvärvats utan skall eller med nedsatt skalt mot försäkran enligl 26 §,

4. den som förvärvat gasol för annan användning än motordriji men som använder gasolen jör motordrifl.

Den för vars räkning skattepliktig naturgas infors lill landet anses sotn producent.

Skattskyldigheten inträder

1. för den som är skallskyldig en
ligl 6 § I eller 2, då bränsle av ho
nom levereras lill köpare som inte
är registrerad, eller till eget försälj
ningsställe för detaljförsäljning som
inte utgörs av depå eller las i an
språk för annat ändamål än försälj
ning,

2. för den som är skatlskyldig en
ligl 6 § 3, då bränslet levereras till
köpare eller tas i anspråk för annat
ändamål än försäljning, och

3. för den som upphör att vara registrerad enligl 7 §, när registreringen upphör, varvid skattskyldigheten omfattar det bränsle som då ingår i hans lager.

Om skattepliktigt bränsle förs in registrerad skall skatten betalas lill tu (1973:670) och 9kap. 4 § lagen (1984 ringsavgifter.

Skallskyldigheten inträder

1. för den som är skatlskyldig en
ligl 6 § första stycket 1 eller 2, då
bränsle av honom levereras till kö
pare som inte är registrerad, eller
lill eget försäljningsställe för detalj-
försäljning som inte utgörs av depå
eller tas i anspråk för annat ända
mål än försäljning,

2. för den som är skattskyldig enligl 6 första stycket 3. då bränslet levereras lill köpare eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning,

3. för den so/n är skatlskyldig enligt 6 S första stycket 4. då bränslet tas i anspråk Jör motordrift, och

4. för den som upphör att vara
registrerad enligl 7 S, när- registre
ringen upphör, varvid skattskyldig
heten omfattar det bränsle som dä
ingår i hans lager.

i (andel av annan än den som är

llmyndigheten. Därvid gäller tullagen

51) om punktskatter och prisregle-

1 deklaration som avser andra bränslen än bensin och gasol får avdrag göras för skatt på bränsle som

a) i beskattat skick förvärvals för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) förbrukats av eller försålts lill kommunikationsförelag för ban-drift eller därmed likartat ändamål.

d) förbrukats eller försålts för
förbrukning i luftfartyg eller i far
tyg, när luftfartyget eller fartyget
inte används för fritidsändamål el
ler annat privat ändamål,

e) av den skatiskyldige eller för
hans räkning utförts ur riket eller
förls till svensk frihamn för annat
ändamål än alt förbrukas där,

O förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än en-ergialslring eller föibrukning, i samband med fabriksmässig tillverkning av motorer, för avprov-nirrg av motorer å provbädd eller å annan dylik anordning ulan all transportmedel därvid framföres,

g) förbrukats för framställning av bensin eller iförteckningen angivet bränsle eller för produktion av annan skattepliktig elektrisk kraft än sådan som avses i 25 S första stycket d),

h) försålts med förlust för den skatiskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning frän köpare.

Avdrag får även göras för kolbränslen som förbrukats eller för-

1 deklaration som avser bränslen får avdrag göras för skatt på bränsle som

a) i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i' egen rörelse,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) förbrukats av eller försålts till kommunikationsföretag för ban-drifl eller därmed likartal ändamål,

d) förbrukats eller försålts för
förbrukning i luftfartyg eller i far
tyg, när luftfartyget eller fartyget
inte används för fritidsändamål el
ler annat privat ändamål,

e) av den skallskyldige eller för
hans räkning utförts ur riket eller
förts till svensk frihamn för annat
ändamål än all förbrukas där,

f) förbrukats eller försålts för för
brukning för annat ändamål än en
ergialstring eller förbrukning, i
samband med fabriksmässig till
verkning av motorer, för avprov
ning av motorer å provbädd eller å
annan dylik anordning ulan all
transportmedel därvid framföres.

g) förbrukats för framställning av
bensin eller i bilaga I angivet
bi-änsle eller för produktion av an
nan skattepliktig elektrisk kraft än
sådan som avses i 25 S första
stycket d),

h) försålts med förlust för den skatiskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

Avdrag får. / den mån avdrag inte har gjorts enligl första stycket

SkU 1984/85:19 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sålts för förbrukning i metallurgiska f). även göras för kolbränslen som
processer, / den mån avdrag inte förbrukats eller försålts för förbruk-
har gjorts enligt första stycket f). ning i metallurgiska processer, vari

även skall anses ingå den gas- och värmeproduktion som sker tillföljd av sådana processer.

Avdrag enligl första stycket h) fär göras med belopp som svarar mot sä stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter lämnas för skallen på del bränsle som betalningen avser.

27 §-

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge återbetalning av skatt på . bränsle som förvärvas av utländsk beskickning eller diplomatisk jöre-trädare vid sådan beskickning eller av lönat konsulat eller lönad konsul eller av internationell organisation eller personer knutna lill organisation.

Förutvarande 27 § upphävd genom 1973:994.

SkU 1984/85:19 9

Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Nuvarande lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläg
gas_____________________________________________

Tulllaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01, 27.02 eller

27.04 Kolbränslen ................................ 97 kr. för ton

ur 27.10 Fotogen med tillsals som

möjliggör drift av snabbgående

dieselmotorer .............................................. 411 kr. för m'

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor

och bunkeroljor ........................................... 411 kr./ör m'

Anm. Skatten pä oljor beräknas

efter varans fakturerade volym.

Kan skatten icke beräknas på

sådant sätt eller sker

fakturering annoriedes

än enligt vedertagna grunder,

äger beskattningsmyndigheten

fastställa grunder för beräkning

av volymen.

Föreslagen lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall eriäg
gas_____________________________________________

Tulllaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01, 27.02 eller

27.04 Kolbränslen ............................... MO kr. per ton

ur 27.10 Fotogen med tillsals som

möjliggör drift av snabbgående

dieselmotorer .............................................. 411 kr. per m

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor

och bunkeroljor ........................................... 411 kr. pfr m

ur 27.11 Naturgas ............................... 308 kr. per I 000 m

ur 27.11 eller

38.19 Qasol som används för

a) motordrifl .................................................. 92 öre per liter

b) framställning av sladsgas ........................... 24 kr. per lon

c) annat ändamål än motordrifl

eller sladsgasframställning ............................ 70 kr. per lon

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller sker fakturering annorledes än enligl vedertagna grunder, äger beskatlningsmyndighelen fastställa grunder för beräkning av volymen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Bestämmelserna i 27 § tillämpas dock inte för tid före den 1 juli 1985.

Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tid före ikraftträdandet.

. Särskild avgift erlägges, /' den mån skatteplikt föreligger enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt, enligl denna lag för

1. bensin, dock inte motoralkoholer, med sex öre per liter.

2. molorbrännolja och eldningsolja med etlhundraarton kronor per kubikmeter.

3. kolbränslen med tio kronor per lon.

erlägges enligt

Särskild avgift denna lag för

1. bensin, dock inte motoralkoholer, om bensinen är avsedd för motordrift och är skattepliktig enhgt lagen (1961:372) om bensinskatt, med sex öre per liter,

2. molorbrännolja och eldningsolja, om oljan är skattepliktig enligt lagen (1957:262) om cdlmån energiskatt, med etlhundraarton kronor per kubikmeter,

3. kolbränslen, om dessa är skattepliktiga enligl lagen om allmän energiskalt, med tio kronor per lon.

Nuvarande lydelse

2. ingen oljebaserad produktion av elektrisk kraft har förekommit inom landet av energibalansskäl under en sammanhängande period om minst fem dygn dessförinnan,

3. värmebehovet under de lider då en elektrisk panna inte utnyttjas kan tillgodoses på annat sätt,

4. mätaravläsning har gjorts i
början och slutet av den period som
återbetalningen avser, och

5. i fråga om inköpt kraft, särskilt
avtal har träffals som innebär all
leveransen kan avbrytas av leve
rantören när så erfordras av kraft-
systemskäl.

Föreslagen lydelse

2. ingen oljebaserad produktion av elektrisk kraft har förekommit inom landet av energibalansskäl under en sammanhängande period om minst fem dygn dessförinnan,

3. värmebehovet under de lider dä en elektrisk panna inte utnyttjas kan tillgodoses pä annat sätt,

4. mätaravläsning har gjorts i
början och slutet av den period som
återbetalningen avser, och

5. i fråga om inköpt kraft, särskilt
avtal har träffats som innebär all
leveransen kan avbrytas av leve
rantören när så erfordras av kraft-
syslemskäl.

SkU 1984/85:19 13

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft

Härigenom föreskrivs att 4 och 7 §§ lagen (1982:1201) om skall på viss elektrisk kraft' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§
Skyldighet att erlägga skatt enligl Skyldighet att erlägga skatt enligl

denna lag inträder när kraften fram- denna lag inträder när kraften leve-
ställs. reras från kraftverket.

7§
I deklaration får den skaltskyldi- I deklaration får den skattskyldi-

ge göra avdrag från den skatteplik- ge göra avdrag från den skatteplik
tiga kraften med för kraftverk och tiga kraften med för kraftverk och
år räknat sex miljoner kilowatlim- kalenderår räknat sex miljoner
mar minskat med fyrtio procent av kilowattimmar minskal med fyrtio
skillnaden mellan den skatteplik- procent av skillnaden mellan me-
tiga kraften och sex miljoner delårsproduktionen av skattepliktig
kilowattimmar. kraft och sex miljoner kilowattim-

mar. Avdraget fastställs vid ingången av kalenderåret

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

Lagen omiryckt 1984: 163.

SkU 1984/85:19 14

Motionerna

1984/85:193 av Stig Josefson m.fl. (c) 1 motionen yrkas

1. all riksdagen beslutar all skatten på kol för energiändamål skall uppgå till 275kr./ton fr.o.m. den 1 januari 1985,

2. att riksdagen beslutar att skallen på naturgas skall uppgå lill 205 kr./1000m

3. all riksdagen, med ändring i lagen om allmän energiskall (1974:992), beslutar att någon nedsättning i skatten på elektrisk kraft förbrukad i s. k. avkopplingsbara elpannor ej skall ske om inhemska fasta bränslen kan utnyttjas.

1984/85:194 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar alt energiskatten för naturgas och gasol sätts lill en fjärdedel av skatten på olja.

1984/85:195 av Knut Wachtmeister m. fl. (m)

I motionen yrkas

l.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om principerna för den framtida energibeskattningen,

2. all riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts om beskattningen av brunkolsbränslen.

Utskottet

Allmänna riktlinjer

Under hösten 1983 fattade riksdagen beslut om energiskallepolitikens framlida inriktning (prop. 1984/85:28, SkU 9). I beslutet lades fast all energibeskattningen bör utformas så att de energiinvesteringar för oljeersältning och energihushållning som bör genomföras under 1980-lalet främjas. Hänsyn bör också tas lill olika energikällors effekter på miljön, bytesbalansen, försörjningstryggheten, sysselsättningen och den industriella utvecklingen. Tanken på alt inordna energiområdet under mervärdeskatten avvisades. I stället uttalades att energin även i fortsättningen bör beskallas med differentierade punktskatter.

När del gällde beskallningsnivåer m. m. fastställdes sammanfattningsvis följande riktlinjer för energiskatlepoliliken under 1980-lalel. Skalteändring-ar på olja bör vid behov vidtas för all åstadkomma en inte oväsentlig realprisslegring. Inhemska bränslen bör gynnas genom skattefrihet. Skatten på kol bör höjas i etapper till dess skatten per energienhet uppgår till ca hälften av skallen på olja. För naturgas bör skallen per energienhel vara ca tre fjärdedelar av skatten på olja. Drivmedelsbeskallningen bör främja fortsalt energihushållning. Elanvändning inom industrin bör vara skallemäs-

SkU 1984/85:19 15

sigl gynnad i förhållande till elanvändning för uppvärmning. Beskattningen av el för uppvärmning bör ha viss följsamhel mot beskattningen av olja.

I proposition 64 läggs fram förslag om vissa beskattningsåtgärder som följer av del energiskaltepolitiska beslutet. Åtgärderna beslår i alt skallen på kol höjs och all skatt införs på naturgas och gasol som används för andra ändamål än motordrifl.

I motion 195 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) begärs att riksdagen skall ändra principerna för den framtida energibeskattningen. Motionärerna förordar en övergäng till mervärdeskatt på energiområdet kombinerad med en särskild energineutral punktskatt på en förhållandevis låg nivå. Härigenom åstadkoms en minskning av de statliga styrmedlen som enligl motionärerna är alltför omfattande och detaljerade på energiområdet.

Motionsyrkanden av liknande innebörd som det nu aktuella prövades ingående av utskottet vid behandlingen förra året av den proposition som låg till grund för riksdagens energiskaltepolitiska beslut. Bl. a. inhämtades yttrande av näringsutskottel.

I sitt av riksdagen godkända belänkande ställde sig skatteutskottet i huvudsak bakom föredragande statsrådels uppfattning om hur energibeskattningen borde utformas, samtidigt som utskottet pekade på beskattningens stalsfinansiella betydelse och betonade dess roll i fördelningspolitiken. Vidare framhölls all ett upphöjande av energilikformighelen lill en huvudprincip vid beskattningen skulle strida mot önskemålet all kunna styra energikonsumtionen på lämpligt sätt. Utskottet vidhåller sin uppfattning i dessa frågor och avstyrker därför motionen i denna del.

Naturgas m. m.

Skatten på naturgas skall enligl förslaget fr. o. m. den 1 januari 1985 utgå med 308 kr. per 1000 m, vilket motsvarar tre fjärdedelar av skallen på olja per energienhel. På gasol som används för annat än motordrifl skall skallen utgå med 70 kr. per ton. På sikt skall dock den skatten höjas så att den kommer i nivå med skatten på naturgas, vilket innebär ca 370 kr./ton. För gasol som används till sladsgasframställning föreslås dock en lägre skall, 24 kr./lon, vilket motsvarar skallen på lättbensin.

I motion 193avSligJosefsonm.fl. (c) yrkas bl. a. alt nalurgasskallen skall begränsas lill 205 kr./1000 m, vilket motsvarar hälften av oljeskallen per energienhel. Lars Werner m.fl. (vpk) yrkar i motion 194 all skallen på naturgas och gasol skall bestämmas lill en fjärdedel av skatten på olja. I båda motionerna framhålls naturgasens miljömässiga företräden framför oljans. Liknande synpunkter har framförts av Svenska gasverksföreningen vid en uppvaktning inför utskottet.

Utskottet finner att den i propositionen föreslagna beskattningen av naturgas och gasol ligger i linje med de riktlinjer som beslutades av riksdagen förra hösten. Vad motionärerna anfört utgör enligt utskottets mening inte

SkU 1984/85:19 16

tillräcklig anledning för riksdagen att frånlräda sin uppfattning i denna fråga. På grund härav tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motion 193 i denna del och motion 194.

Bensin m. m.

I syfte alt förenkla lagstiftningen föreslås alt den allmänna energiskatten slopas på bensin och motoralkoholer och att bensinskatten höjs med motsvarande belopp. För gasol som används för motordrifl föreslås i stället all bensinskallen slopas och alt energiskatten höjs i motsvarande mån.

Utskottet finner de föreslagna ändringarna väl motiverade. Med hänsyn till den skattehöjning på bensin som trätt i kraft den 1 december 1984 bör bensinskatten på bensin bestämmas till 2 kr. 27 öre per liter.

Beskattningen av kol

Enligt propositionen skall skallen på kolbränslen, som nu uppgår lill 97 kr. per ton, vid kommande årsskifte höjas lill 140 kr. per lon vilket motsvarar ca hälften av skatten på olja per energienhet.

I motion 193 framhåller Stig Josefson m. fl. (c) att kol åren importerad och miljökrävande energikälla. Motionärerna anser därför att skatten på kol bör vara energineulral med skallen på olja och yrkar att den bestäms lill 275 kr. per lon fr. o. m. den 1 januari 1985.

Utskottet finner att även för kol överensstämmer den i propositionen föreslagna beskatlningsnivån med de riktlinjer för energibeskattningen som riksdagen antagit och som för kolbränslenas del innebär alt skallen per energienhet bör vara ca hälften av skatten på olja. Motionsyrkanden om ett ännu högre skatteuttag för kol har tidigare avstyrkts av utskottet, och utskottet finner inte anledning all nu frångå sin tidigare uppfattning i frågan. På grund härav tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionen i denna del.

I motion 195 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) begärs all regeringen snarast lägger fram förslag om förmånligare skattesatser för brunkolsbränsle, eftersom denna typ av kol enligl motionärerna innehåller betydligt mindre energi per viktenhet än vanlig stenkol.

I anslutning lill förslaget om skattehöjningar på kol den 1 januari 1984 uttalade föredragande statsrådet alt olika skattesatser medför administrativa problem och all det inte föreligger något energipolitiskt behov av någon differentiering. Skalteulskoltet, som biträdde denna uppfattning, finner inte skäl all nu göra en annan bedömning. Till följd härav avstyrker utskottet motionen.

SkU 1984/85:19 17

Övrigt

I propositionen föreslås att möjligheten all erhålla återbetalning av energiskall för elektrisk kraft som förbrukats i s. k. avkopplingsbara elpannor för produktion av hetvatten eller ånga skall utvidgas. Enligt förslaget bör även varmluflsproduklion få ske skallefritl, om övriga förutsättningar för skattenedsältning är uppfyllda.

I motion 195 yrkar Stig Josefson m. fl. (c) att riksdagen beslutar att någon nedsättning av energiskatten på elektrisk kraft som förbrukas i avkopplingsbara elpannor inte skall få ske om inhemska fästa bränslen kan utnyttjas. Motionärerna anser alt inhemska bränslen annars riskerar all konkurreras ul.

Utskottet har inte något att invända mot alt möjligheten lill återbetalning av energiskalten på elektrisk kraft utsträcks lill att omfatta även del fall alt kraften används lill varmluflsproduklion. När del gäller molionsyrkandel vill utskottet erinra om all syftet med skatlenedsällningen är att åstadkomma att tillgänglig vattenkrafts- och kärnkraftsbaserad elproduktion används så effektivt som möjligt. Detta syfte skulle enligl utskottets uppfattning kunna motverkas om del av motionärerna förordade villkoret för skattenedsältning infördes. Del bör dessutom påpekas all man genom andra förmånliga beskattningsregler stimulerat användningen av inhemska fasta bränslen. Sådana bränslen är nämligen undantagna från både mervärdeskall och allmän energiskall.

På grund av del anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionen i denna del.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte tagit upp till särskild behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen även i dessa delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmänna riktlinjer för energibeskattningen att riksdagen avslår motion 1984/85:195 yrkande 1,

2. beträffande beskattningen av naturgas m. m.

alt riksdagen bifaller proposition 1984/85:64 i denna del och avslår motion 1984/85:193 yrkande 2 och motion 1984/85:194,

3. beträffande beskattningen av bensin m. m.

alt riksdagen med anledning av propositionen i denna del godkänner vad ulskotlel anfört,

4. beträffande beskattningen av kol

a) alt riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motion 1984/85:193 yrkande 1,

b) att riksdagen avslår motion 1984/85:195 yrkande 2,

SkU 1984/85:19 18

5. beträffande återbetalning av energiskatt på elektrisk kraft som
■ förbrukats i avkopplingsbara elpannor

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motion 1984/85:193 yrkande 3,

6. beträffande övriga frågor i propositionen

alt riksdagen bifaller propositionen i dessa delar,

7. beträffande lagförslagen

all riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de vid propositionen fogade förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt med den
ändringen all 2 § erhåller följande såsom utskottets förslag beteck
nade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

2§

Skatt utgår med 7 krona 77 öre per Skatt utgår med 2 kronor 27 öre

liter, om annat inte sägs i andra eller per liter, om annat inte sägs i andra
tredje stycket. eller tredje stycket.

För metanol, etanol och högre För metanol, etanol och högre

alkoholer utgår skatten med 80 öre alkoholer utgår skatten med 80 öre
per liter. Ingår sådan alkohol i en per liter. Ingår sådan alkohol i en
blandning som avses i 1 § första blandning som avses i 1 § första
stycket a) eller b) utgår skatten för stycket a) eller b) utgär skatten för
den inblandade alkoholen med 80 den inblandade alkoholen med 80
öre per liter och med 1 krona 77 öre öre per liter och med 2 kronor 27 öre
per liter för blandningen i övrigt. per liter för blandningen i övrigt.

För bensin — _ — - — — — - — — — - — — — av volymen.

b) lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskalt,

c) lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol,

d) lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän
energiskatt,

e) lag om ändring i lagen (1982:1201) om skall på viss elektrisk
kraft.

Stockholm den 4 december 1984

På skatteutskottets vägnar RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Caristein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Olle Weslberg (s). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Egon Jacobsson (s), Kari Björzén (m)*, Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Ewy Möller (m), Bruno Poromaa (s) och Erkki Tammenoksa (s).

• Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1984/85:19 19

Reservationer

Allmänna riktlinjer för energibeskattningen (mom. 1)

1. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren. Karl Björzén och Ewy Möller (alla rn) anser

dels all del avsnitt av utskottets yttrande på s. 15 som börj;ir med "Motion.syrkanden av" och skitar pä med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet slällersig, liksom motionärerna bakom motion 195, skeptiskt till användningen av skatter som energipolitiskt styrmedel. Denna uppfattning kom också till uttryck i en m-reservation lill utskottets belänkande om den framlida energiskaltepolitiken förra hösten. De nuvarande riktlinjerna innebär au man på en gång försöker tillgodose flera motstridiga syften, och detta har gjort skattesystemet på energiområdet ologiskt. Bl. a. har riktlinjerna inneburit att beskattrringen av kol blivit alltför låg. Utskottet förordar i stället en övergång till mervärdeskatt på energiområdet kombinerad med energilikformiga punktskatter på en förhållandevis låg nivå. Enligt utskottet gör en sådan ordning skattesystemet mer hanterligt och innebar dessutom att den konkurrensutsatla industrin i energibeskattningshånseende likställs med ett betydande antal utländska konkurrenter som helt eller delvis kan avlyfta sin energiskatlebörda. Vad nu anförts bör ges regeringen lill känna. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 195 yrkande 1.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

alt riksdagen med bifall till motion 1984/85:195 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ulskotlel anfört om riktlinjerna för den framtida energibeskattningen.

Beskattningen av naturgas m.m. (mom. 2 och 7 I motsvarande del)

2. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser

dels all det avsnitt av utskottets yttrande som börjar pä s. 15 med "Utskottet finner" och slutar på s. 16 med "och motion 194" bort ha följande lydelse:

Eftersom naturgas är en importerad och miljövänlig energikälla delar utskottet den uppfattning som framförts bl. a. av motionärerna bakom motion 193 all skallen bör vara lägre på naturgas än vad regeringen föreslagit. Utgångspunkten bör vara en skaltenivå som per energienhel motsvarar halva oljeskatlen, och utskottet finner 205 kr./I 000 nsom föreslagils i motionen innebära en lämplig avvägning. Däremot har ulskotlel f. n. ingen erinran rnol den nu aktuella skallen pä gasol för annat än motordrift. Den slutliga skatten bör dock inte överstiga 250 kr. Med del

SkU 1984/85:19 20

sagda tillstyrker ulskotlel motion 193 i denna del saml avstyrker propositionen och motion 194.

dels att utskottet under mom. 2 och 7 i motsvarande del bort hemställa

alt riksdagen med avslag på propositionen i denna del och motion

1984/85:194 och med bifall till motion 1984/85:193 yrkande 2

fastställer den i bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskalt

angivna skattesatsen för naturgas till 205 kr. per lOOOm.

Beskattningen av kol (mom. 4 och 7 i motsvarande del)

3. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser

dels alt det avsnitt av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med "Utskottet finner alt även" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Förslaget i propositionen innebär enligt utskottets uppfattning en alltför låg beskattning av kol, som är en importerad och miljökrävande energikälla. Utskottet finner i likhet med motionärerna bakom motion 193 all kol bör beskattas energilikformigt med olja, vars skattebelastning f.n. uppgår till 411 kr./m-\ Det innebär ett skatteuttag på kol på 275 kr./lon. Kolskallen bör enligt utskottet höjas till denna nivå den 1 januari 1985. Utskottet avstyrker följaktligen propositionen och tillstyrker motionen i denna del.

dels alt utskottet under mom. 4 a) och 7 i motsvarande del bort hemställa att riksdagen med avslag på propositionen i denna del och med bifall lill motion 1984/85:193 yrkande 1 fastställer den i bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt angivna skattesatsen för kolbränslen lill 275 kr. per ton.

4. Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m)
anser

dels alt del avsnitt av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med "1 anslutning" och slutar med "utskottet motionen" bort ha följande lydelse:

En konsekvens av den nuvarande enheisskatien på kol är att konkurrensförhållandena på kolmarknaden snedvrids. Beskattningen drabbar sålunda brunkolen betydligt hårdare än stenkol, vars energiinnehåll är väsentligt högre. Enligt utskottet bör kolskallen ändras och relateras lill energiinnehållet hos olika koltyper. Utskottet tillstyrker följaktligen motion 195 i denna del och anser att regeringen snarast bör lägga fram förslag lill särskilda skattesatser för brunkolsbränslen.

SkU 1984/85:19 21

dels att utskottet under mom. 4 b) bort hemställa

all riksdagen med bifall lill motion 1984/85:195 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande särskilda skattesatser för brunkolsbränslen.

Återbetalning av energiskatt på elektrisk kraft som förbrukats i avkopplingsbara elpannor (mom. 5 och 7 i motsvarande del)

5. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser

dels all del avsnitt av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i och för sig inte funnit något all invända mot all möjligheten till återbetalning utsträcks till all omfatta även de fall då elpannor används för varmluflsproduklion under förutsättning all villkoren i övrigt för nedsättning är uppfyllda. Samtidigt måste man emellertid söka motverka att elektriciteten utnyttjas på ett sådant sätt att inhemska bränslen riskerar att konkurreras ut. Som anförs i motion 193 bör därför, utöver nu gällande villkor, föreskrivas alt återbetalning inte får ske om inhemska fasta bränslen kan utnyttjas.

dels all utskottet under mom. 5 och 7 i motsvarande del bort hemställa att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och med bifall lill motion 1984/85:193 yrkande 3

dels antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt, dels av regeringen begär förslag till lagändring i enhghel med vad utskottet anfört.