Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Skatteutskottets betänkande 1984/85:17

om statlig fastighetsskatt m. m. (prop.  1984/85:18, prop.  1983/ 84:178 delvis, 1984/85:23 delvis och prop. 1984/85:80 delvis)

Sammanfattning

I proposition 1984/85:18 föreslås att den nuvarande hyreshusavgiften ersätts med en statlig faslighetsskall. Den nya skatten skall bl. a. träffa även småhus.

Ulskotlel tillstyrker propositionen och avstyrker samtliga motioner med yrkanden om avslag på eller ändringar i förslaget. Reservationer har avgivits av samtliga borgerliga ledamöter.

En i propositionen föreslagen detaljändring med avseende på skogs­vårdsavgiften avstyrks av utskottet.

1 betänkandet har vissa lagförslag i proposition 1984/85:18 samordnats nåls med lagförslag som avser samma lagar i andra propositioner.

Propositionerna

Proposition 1984/85:18

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1984/85:18 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1.  lag om statlig fastighetsskall,

2.  lag om upphävande av lagen (1982:1194) om hyreshusavgifl,

3.  lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

4.  lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

5.  lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

6.  lag om ändring i skatlebrotlslagen (1971:69),

7.  lag om ändring i skalteregisierlagen (1980:343).

I propositionen läggs fram förslag till bl. a. en lag om statlig fastighets­skall. Skatten skall träffa hyreshus, kontorshus, småhus saml bostads­byggnader på lantbruk.

Underlaget för skatten skall för småhus vara en tredjedel av taxerings­värdet och för övriga fastigheter hela taxeringsvärdet. Skallesatsen skall vara 1,4 % för schablonbeskatlade fastigheter och 2 % för övriga fastighe­ter. Fastighetsskatten skall vara avdragsgill utom i fråga om schablonbe­skatlade fastigheter. Samtidigt som faslighetsskatten införs, avvecklas den nuvarande hyreshusavgiflen. Den nya ordningen föreslås träda i kraft den I januari 1985. Fastighetsskatten skall under åren 1985 och 1986 ttgä med 0,5 % resp. I % i fråga om schablonbeskatlade småhus saml 0,7 % resp. 1,4 % i fråga om övriga småhus och hyreshus på lantbruksenhet.

1   Riksdagen 1984/85. 6 saml. Nr 17.


SkU 1984/85:17


 


SkU 1984/85:17                                                                   2

Proposition 1983/84:178

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1983/84:178 — såvitt nu är i fråga — att riksdagen antar ell vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i skallebrottslagen (1971:69).

Förslaget innebär att 1 § skattebrottslagen kompletteras med lagen (1976:338) om vägtrafikskall på vissa fordon, som icke är registrerade i riket. Utskottet har i sill belänkande 1983/84:40 i princip tillstyrkt den föreslagna ändringen i skallebrottslagen men ansett den författningsmäs­siga regleringen böra anstå till ett senare tillfälle.

Proposition 1984/85:23

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1984/85:23 — såvitt nu är i fråga — all riksdagen antar ell vid propositionen fogat förslag lill ändring i 41 § komrhunalskallelagen (1928:370).

Enligl förslaget skall den nu gällande tidsbegränsningen av förbudet att göra avdrag för ränta som erlagls i förskott slopas. Utskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande (1984/85:11) i princip tillstyrkt förslaget men uppskjutit den författningsmässiga regleringen av 41 § kommunal­skattelagen lill behandlingen av proposition 1984/85:18.

Proposition 1984/85:80

Regeringen (nnansdepartemenlet) föreslår i proposition 1984/85:80 — såvitt nu är i fråga — att riksdagen antar ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).

Förslaget innebär att bestämmelsen i 7 § 12 skatteregisterlagen utvidgas lill all omfatta även kontrolluppgifter enligt 42 § 1 och 3 mom. taxerings­lagen (1956:623).

Utskottet har beslutat tillstyrka förslaget men uppskjutit den författ­ningsmässiga regleringen av skatteregisterlagen till behandlingen av pro­position 1984/85:18.

Lagförslagen

Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen i proposition 1984/85:18 har såvitt avser 41 § sammanfogats med den i proposition 1984/85:23 föreslagna ändringen i samma lagrum.

Förslaget till lag om ändring i skattebrottslagen i proposition 1984/ 85:18 har sammanfogats med den i proposition 1983/84:178 föreslagna ändringen i samma lag. Vidare har beaktats den ändring i lagen som träder i kraft den 1 december 1984 (SFS 1984:854).

Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen i proposition 1984/ 85:18 har sammanfogals med den i proposition 1984/85:80 föreslagna


 


SkU 1984/85:17

ändringen. Härvid har de ändringar i lagen beaktats som riksdagen nyligen beslutat om genom siti bifall till proposition 1984/85:22.

Med de redaktionella ändringar som föranleds av det sagda har lagför­slagen följande lydelse.


 


SkU 1984/85:17                                                                    4

1    Förslag till

Lag om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs följande.

1   § Den som vid ta:>(ering lill kommunal inkomstskatt skall ta upp garan-libelopp för fastighet som inkomst skall betala fastighetsskatt för fastighe­ten om den vid fastighetstaxeringen betecknas som småhusenhet, hyres­husenhet eller lantbruksenhet om på lantbmksenhelen finns vad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus, hyreshus, tomtmark för små­hus eller tomtmark för hyreshus.

2   §    Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår

 

a)    2 procent av taxeringsvärdet om inläkt av fastigheten beräknas enligl 24 S I mom. kornmunalskalielagen (1928: 370) och fastigheten utgör hyres­husenhet,

b)   2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkläv fasligheten beräknas enligt 24 § i mom. kommunalskattelagen och fastigheten utgör småhusenhet.      - "''   "

c)    1,4 procerit av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av faslighe­ten beiäknas enligl 24 s 2 mom. kommunalskaltelagen,

d) 1,4 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas
enligl 24 § 3 mom. kommunalskattelagen och fastigheten utgör hyreshus-
enhet,

e) 1,4 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastighe­
ten beräknas enligt 24 S 3 mom. kommunalskattelagen och fastigheten
utgör småhusenhet.

O 2 procent av bosiadsbyggnadsvärde och lomimarksvärde avseende hyreshus pä lantbr-uksenhel,

g) 2 procent av en tredjedel av bostadsbyggnadsvärde och tomtmarks-värde avseende småhus pä lantbruksenhet,

h) 2 procent av taxeringsvärdet om hyreshusenhel enligl 4 kap. 11 § andra stycket fasiigheislaxeringslagen (1979: 1152) skall ha beskattnings­naturen jordbruksfastighet,

i) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om småhusenhet enligt 4 kap. 11 5 andra stycket fasiigheislaxeringslagen skall ha beskattningsna­turen joidbruksfasiighei,

j) 2 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten utgör intäkt av rörelse enligt kommunalskaltelagen och fastigheten utgör hyreshusenhet,

k) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fasligheten utgör intäkt av rörelse enligt kommunalskaltelagen och fastigheten utgör småhusenhet.

Till den del taxeringsvärdet av en fastighet, som ägs av en i 30 § 2 eller 5 mom. kommunalskattelagen angiven livförsäkringsanstalt, belöper pä verksamhet avseende sådana pensionsförsäkringar eller avgångsbidrags-försäkringar som nämns i 30 S 2 mom. samma lag, skall dock procenttalet, i stället för vad som därom föreskrivs i första stycket j eller k, utgöra 1,4.

Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för' beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel.

Med taxeringsvärde, bostadsbyggnadsvärde och lomimarksvärde avses de värden som legat till grund för eller ingått i beräkning av garantibelop­pel.


 


SkU 1984/85:17                                                        5

Har garantibeloppel jämkats enligl bestämmelserna i 47 § sjätte stycket kommunalskaltelagen skall också underiagel för beräkning av fastighets­skatten jämkas.

3   § Bestämmelserna i denna lag om fastighet som är småhusenhet, hy­reshusenhel eller lantbruksenhet gäller också beträffande del av fastighet, flera fastigheter eller delar av fasligheter som utgör sådan enhet.

4   § Vad som föreskrivs i 15 § 2 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt om ansvarighet för sådan skatt gäller också beträffan­de fastighetsskatt.

5   § Faslighetsskatt utgår i helt antal kronor. Skattebeloppet avrundas till närmast lägre hela krontal.

6   § 1 fråga om debitering och uppbörd av faslighelsskatt gäller bestäm­melserna i uppbördslagen (1953:272).

7   §   Faslighetsskall tillfaller staten.

8   § Beteckningar i denna lag som används även i fasiigheislaxeringsla­gen (1979: 1152) eller kommunalskaltelagen (1928:370) har samma betydel­se som i dessa lagar.

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Ingår fastighet i förvärvskälla för vilken beskatt­ningsåret har börjat före ikraftträdandet skall skatten vid 1986 års taxering påföras med så stor del som svarar mol förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller efter ikraftträdandet och hela beskattnings­året.

I stället för vad som därom föreskrivs i 2 § första stycket b, f, g, i och k skall procenttalet vid 1986 års taxering utgöra 0,7 och vid 1987 års taxering 1,4. I stället för vad som därom föreskrivs i 2 § första stycket c och e skall procenttalet vid 1986 års taxering utgöra 0,5 och vid 1987 års taxering 1.


 


SkU 1984/85:17                                                                   6

2    Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1982:1194) om hyreshusavgift

Härigenom föreskrivs att lagen (1982:1194) om hyreshusavgifl skall upphöra all gälla vid utgången av år 1984.

Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985. Därvid skall avgift påföras med så stor del som svarar mot förhållandel mellan den del av beskattningsåret som infaller före den I januari 1985 och hela beskattningsåret.


 


SkU 1984/85:17

3    Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370)' dels att i 25 §  1  mom. och punkt 3 av anvisningarna lill 20 § ordet "hyreshusavgifl" skall bytas ul mot "statlig faslighelsskatt", dels all 41 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

41 §2 Inkomst av jordbmksfaslighet eller rörelse skall beräknas enligt bokfö­ringsmässiga grunder, i den mån dessa icke stå i strid med särskilda bestämmelser i denna lag. Även inkomst av annan faslighet beräknas enligt bokföringsmässiga grunder i de fall som angivas i punkt I av anvisningar­na.


1 andra fall än som nu sagts eller som anges i punkt 4 a av anvisning­arna skall inläkt anses hava åtnju­tits del beskattningsår, under vilket intäkten blivit för den skattskyldige tillgänglig för lyftning, och skall ut­gift eller omkostnad anses belöpa på det beskattningsår, varunder ut­giften betalats eller omkostnaden ägt rum. Sådan speciell skatt, avgift eller ränta, som ingår i slutlig eller tillkommande skatt enligt upp­bördslagen, ävensom ränta å kvar­stående skatt enligt samma lag anses dock belöpa på det beskatt­ningsår då den sitrtliga eller tillkom­mande skatten påförts.

I fråga om inkomst av annan fas­tighet som inte skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder samt in­komst av kapital gäller beträffande ränta som har erlagts i förskott alt avdrag vid 1982-1985 års taxering­ar inte medges för den del av räntan som belöper på tid efter laxerings­årets utgång. För ränta som enligt


1 andra fall än som nu sagts eller som anges i punkt 4 a av anvisning­arna skall intäkt anses hava åtnjir-lits det beskattningsår, under vilket intäkten blivit för den skallskyldige tillgänglig för lyftning, och skall ut­gift eller omkostnad anses belöpa på del beskattningsår, varunder ut­giften betalats eller omkostnaden ägt rum. Sådan speciell skalt. avgift eller ränta, som ingår i slutlig eller tillkommande skall enligt upp­bördslagen, anses dock belöpa pä det beskattningsår då den slutliga eller tillkommande skallen påförts. Skogsvårdsavgift och statlig fas­tighetsskatt skall emellertid anses belöpa pä det beskattningsår till vilket avgiften och skatten hänför sig.

1 fråga om inkomst av annan fas­tighet som inte skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder saml in­komst av kapital gäller beträffande ränta som har erlagls i förskott att avdrag inte medges för den del av räntan som belöper på lid efter taxeringsårels utgång. För ränta som enligt denna bestämmelse inte


' Senasle lydelse av

25 § 1 mom. 1982:1195

punkt 3 av anvisningarna till 20 S 1982: 1195.

- Senasle Ivdelse 1983:452.


 


SkU 1984/85:17


denna bestämmelse inte kunnat dras av omedelbart medges avdrag med lika stora belopp varje är un­der återstoden av den tid som för­skottsbetalningen har avsett.


kunnat dras av omedelbart medges avdrag med lika stora belopp varje år under återstoden av den lid som förskottsbetalningen har avsett.


Denna lag Iräder i kraft den I januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om hyreshirsavgift.


 


SkU 1984/85:17                                                                    S

4    Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)' dels att i 68 § ordet "hyreshusavgift" skall bytas ul mot "statlig fastig­hetsskatt". dels alt 25 och 72 a §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

25 §= Allmän .självdeklaration skall upplaga:

1) den skattskyldiges namn och postadress, hemortskommun, där sådan
finnes, och hemvist därstädes, personnummer saml nummer å för honom
utfärdad skattsedel å preliminär skalt för året näst före laxeringsåret även­
som beträftande utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk per­
son det land. där styrelsen haft sitt säte, samt beträffande skattskyldig,
som allenast under någon del av beskattningsåret varit i riket bosalt,
uppgift om den tid. han sålunda haft bostad härslädes.

2)   alla förvärvskällor, beträffande vilka skattskyldighet för beskatt­ningsåret åligger den skatiskyldige; och skall därvid i fråga om förvärvs­källa, i vilken skattepliktig fastighet ingått, särskilt angivas dels beskaffen­heten av den skatlskyldiges innehav av fastigheten, dels fastighetens taxe­ringsvärde året näst före taxeringsåret eller, om sådant värde det året icke varit fastigheten åsätt, dess eljest antagliga värde vid taxeringsårets in­gång, dels ock. därest fastigheten icke ingått i förvärvskällan under hela beskattningsåret eller fastigheten ingått däri endast lill viss del, hum lång tid eller till vilken del fastigheten sålunda ingått i förvärvskällan,

3)   de intäkter och de avdrag, som äro att hänföra till varje förvärvskälla, dock att ersättning, som enligt bestämmelserna i 37 § I mom. I. g) icke behöver upptagas i kontrolluppgift, ej heller behöver upptagas i deklaratio­nen såsom inläkt.

4)   de allmänna avdrag, som den skatiskyldige yrkar få tillgodonjuta vid taxeringen,

5)   den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattnings­året, ändå att förmögenheten icke uppgår lill skattepliktigt belopp, dock endast om och i den mån skattskyldighet för förmögenhet åligger honom,

6)   beloppet av den preliminära skatt, som genom skatteavdrag erlagts för året näst före taxeringsåret, ävensom

7)   garantibclopp, dock för annan skallskyldig än fysisk person, dödsbo eller familjestiftelse endast om beloppet skall tas upp som skattepliktig inkomst i den skatlskyldiges hemortskommun,

8)   om deklarationen avser fåmansföretag, delägares eller honom när­slående persons namn, personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller andelsinnehav tillika med angivande av röstvärde, om olika röstvärden förekomma, dock att uppgifter icke behöva lämnas för när-

' Lagen omtryckt 1971:.399.

Senaste lydelse av

68 Ii 1983: 1091

lagens rubrik 1974:773.

- Senaste lydelse 1984:360.


 


SkU 1984/85:17                                                                      10

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

stående person, som ej uppburit ersättning från, träffat avtal eller haft annat därmed jämförligt förhållande med företaget,

9) räntelillägg som skall beaktas vid fastställande av underiag för till-läggsbelopp samt grunderna för beräkning av räntelilläggel.

Allmän    självdeklaration    skall    Allmän    självdeklaration    skall

därjämte innehålla de uppgifter, därjämte innehålla de uppgifter,
som för särskilda fall föreskrivas i som för särskilda fall föreskrivas i
denna lag eller som erfordras för denna lag eller som erfordras för
beräkning av pensionsgrundande beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligl lagen om allmän för- inkomst enligt lagen om allmän för­
säkring,
                                       säkring eller för beräkning av fas­
tighetsskatt enligl lagen (1984:000)
om statlig fastighetsskatt.

Ha makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och under detta år levt tillsammans, var för sig inkomst att taxera enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall vardera maken uppgiva huruvida inkomst av förvärvskälla är A-inkomst eller B-inkomst enligt 9 § 3 mom. nämnda lag. Vad nu sagts om makar skall i tillämpliga delar jämväl gälla i fråga om skallskyldiga som avses i 65 § sista stycket kommunalskattelagen (1928:370).

Har skatlskyldig under beskattningsåret varit gift, skall han jämväl upp­giva sådan boets eller andra makens inkomst och förmögenhet, över vilken förvaltningen rätlsligen tillkommit honom. Åligger skattskyldigheten andra maken, skall uppgiften lämnas å särskild blankett. Då skattskyldig skall taxeras för barns eller annans förmögenhet, skall uppgift lämnas jämväl om sådan förmögenhet.

Belopp, som upptagas i självdeklaration, skola ulföras i hela krontal, så alt överskjutande örelal bortfalla.

72 a §-' Har taxering för inkomst eller förmögenhet som har beslutals av taxe­ringsnämnd icke införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har sådan taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarli­gen införts felaktigt i sådan längd, får länsstyrelsen eller den lokala skalte­myndigheten besluta om rättelse av längden i denna del. Har beskattnings­bar inkomst enligl 2 § lagen (1958:295) om sjömansskatt eller enligt I § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om trettio dagar för vilka skallskyldig uppburit sådan inkomst ändrats, skall myndigheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får vidare, om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse av taxeringen i den mån denna blivit oriktig till följd av

1) uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i deklaration.

 Senaste lydelse 1984:349.


 


SkU 1984/85:17                                                                      II

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

2) uppenbar felaktighet i fråga 2) uppenbar felaktighet i fråga
om uppgift till ledning för påfö-
  om uppgift till ledning för påfö­
rande av skogsvårdsavgift eller om
rande av skogsvårdsavgift eller
faslighels taxeringsvärde,
   statlig   fastighetsskatt   eller   om

fastighets taxeringsvärde,

3)   uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av intäkt av annan fastighet enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928: 370), beräkning av avdrag enligl 45 § första stycket kommunalskattelagen eller beräkning av garanti­belopp enligt 47 § kommunalskattelagen,

4)   uppenbar felaktighet i fråga om schablonavdrag för egenavgift och avstämning av sådant avdrag eller avdrag som annars medges skattskyldig utan särskild utredning,

5)   uppenbar felaktighet i fråga om avdrag, vars rätta belopp framgår av debitering, eller avräkning enligt 46 § 4 mom. kommunalskattelagen av allmänt avdrag,

6)   uppenbar felaktighet i fråga om gmndavdrag eller avräkning enligt 50 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen av sådant avdrag,

7)   uppenbar felaktighet i fråga om sådana fömtsättningar för skattere­duktion, som enligt 68 § skall antecknas i skattelängd,

8)   uppenbar felaktighet i fråga om fömtsättningar för tillämpning av bestämmelserna i 11 § 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt om uppdel­ning av A-inkomst och B-inkomst,

9)   uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av makars och hemmava­rande barns förmögenhet enligt 12 § lagen (1947:577) om statlig förmögen­hetsskatt,

 

10)  uppenbar felaktighet varigenom A-inkomst enligt 9 § 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt har betecknats som B-inkomst eller inkomst av tjänst, lill den del denna utgörs av periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk inläkt, har betecknats som A-inkomst,

11)  uppenbarligen för lågt avdrag enligl 50 § 2 mom. Qärde stycket kommunalskattelagen eller motsvarande avdrag enligt lagen om statlig inkomstskatt.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får också, om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse av taxeringen i de fall då denna uppenbarligen blivit för hög till följd av

1)   att den skattskyldige på gmnd av ett felaktigt eller ofullständigt underiag, som lämnats av annan än honom själv, har taxerats för en intäkt som han inte har haft,

2)   att den skattskyldige först efter laxeringsperiodens utgång har styrkt sin rätt till ell i självdeklarationen eller hos taxeringsnämnden yrkat av­drag,

3)   all taxeringsnämnden inte har prövat uppgifter som varit tillgängliga för skattemyndigheterna.

Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta om därav föranledd ändring av den skattskyldiges eller makens taxering i ovan angivna hänseenden.

Efter utgången av maj månad året efter laxeringsåret får rättelse enligt denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktighet av den art som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den som har att besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutas skall, om det behövs, yttrande inhämtas från


 


SkU 1984/85:17                                                                      12

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra eller fjärde stycket höjning av taxering, skall den skallskyldige beredas lilirålle yttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den skattskyldige har yrkat, skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom två veckor tillställas den skallskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom. föreskrivs i fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.

Talan mol beslut i fråga om rättelse enligl denna paragraf förs genom besvär över den taxering som avses med rällelsebeslulel.

Denna lag träder i kraft den I januari 1985 och tillämpas första gången i fråga om 1986 års taxering. Äldre bestämmelser om hyreshusavgifl gäller dock fortfarande i fråga om hyreshusavgift vid taxering för beskattningsår som börjat före ikraftträdandet.


 


SkU 1984/85:17                                                                   13

5    Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att i I § och 3 § I mom. uppbördslagen (1953:272)' ordet "hyreshusavgift" skall bytas ul mol "statiig fastighets­skatt".

Denna lag Iräder i kraft den I januari 1985 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skall för år 1985 och slutlig skatt pä grund av 1986 års taxering. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om hyreshus­avgift.

' Lagen omlrycki 1972:75.

Senasle Ivdelse av

I § 1983: 1090

3 § 1 mom. 1983: 1090

lagens rubrik 1974:771.


 


SkU 1984/85:17


14


6. Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 1 § skallebrottslagen (1971:69) skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


!§'

Denna lag gäller i fråga om skall eller avgift enligl


1. lagen (1908:128) om bevill­ningsavgifter för särskilda förmå­ner och rättigheter, förordningen (1927:321) om skatt vid ulskiftning av aktiebolags tillgångar, kommu­nalskattelagen (1928:370), förord­ningen (1933:395) om ersättnings­skatt, lagen (1941:416) om arvsskall och gåvoskatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögen­hetsskatt, lagen (1958:295) om sjö­mansskatt, lagen (1982:1194) om hyreshusavgift, lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt,

2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskati, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stäm­pelskattelagen (1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, la­gen (1972:266) om skatt på annon­ser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpack­ningar, vägtrafikskattelagen (1973: 601), lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), la­gen (1977:306) om dryckesskatt, la­gen (1978:69) om försäljningsskatt


1. lagen (1908:128) om bevill­ningsavgifter för särskilda förmå­ner och rättigheter, förordningen (1927:321) om skall vid ulskiftning av aktiebolags tillgångar, kommu­nalskattelagen (1928:370), förord­ningen (1933:395) om ersättnings­skatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögen­hetsskatt, lagen (1958:295) om sjö­mansskall, lagen (1983:219) om till­fällig vinsiskatt, lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984: 000) om statlig fastighetsskatt.

2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild värnskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stäm­pelskattelagen (1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, la­gen (1972:266) om skatt på annon­ser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpack­ningar, vägtrafikskattelagen (1973: 601), lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), la­gen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrera-


' Senaste lydelse 1984:854


 


SkU 1984/85:17


15


 


Nuvarande lydelse

på motorfordon, jagen (1978:144) om skalt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kas­settband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elek­trisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värde­papper, lagen (1983:1104) om sär­skild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om tolalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpack­ningar, lagen (1984:404) om stäm­pelskatt vid inskrivningsmyndighe­ter, lagen (1984:405) om stämpel­skatt på aktier, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämp­ningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin,


Föreslagen lydelse

de i riket, lagen (1977:306) om dryc­kesskatt, lagen (1978:69) om för­säljningsskatt på motorfordon, la­gen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspela­re, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om tolalisator­skatt, lagen (1984:355) om skall på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid in­skrivningsmyndigheter, lagen (1984: 405) om stämpelskatt på aktier, la­gen (1984:409) om avgift på gödsel­medel, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984: 852) om lagerskatt på viss bensin.


3. lagen (1981:691) om socialavgifter.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställts eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift, skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om avgift enligt lagen (1982:1194) om hyreshus­avgift.


 


SkU 1984/85:17                                                                  16

7 Förslag till

Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 7 och 10 §§ skalleregisterlagen (1980:343)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

7§ För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.

1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag som avses i
25 § 8) taxeringslagen (1956: 623).

2.   Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxerings- eller mer-värdeskaltebesök eller annat sammanträffande enligt 31 § 2 motn. tredje stycket taxeringslagen eller 26 a § lagen (1968:430) om mervärdeskall. För varje sådan åtgärd får anges lid. art, beskattningsperiod, skatleslag, myn­dighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skalt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyl­dighet har fullgjorts.

3.   Uppgift om registrering av skyldighet alt betala skall, uppgifter som behövs för att bestämma skall enligl uppbördslagen (1953: 272) och lagen om mervärdeskatt eller avgift enligl lagen (1982:423) om allmän löneavgift och lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare saml uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skaller eller avgifter.

4.   Uppgift om maskinellt framställt förslag lill sådant beslut som enligt lag eller förordning skall antecknas i skattelängd.

5.   Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, saml uppgift om alt laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.

6.   Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.

7.   Uppgifter som skall lämnas i självdeklaration i sammanställningarna för statlig och kommunal inkomstskatt saml i förmögenhelsredovisningen om skattepliktig förmögenhet.

 

8.  Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet, samt uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.

9.  Uppgift om alt fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyn­dighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om ackord, likvi­dation eller konkurs samt uppgift om betalningsinslällelse.

 

10.  Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.

11.  Uppgift om telefonnummer samt särskild adress för skatlsedelsför-sändelse.

12.                                                Uppgift från kontrolluppgift         12. Uppgift från kontrolluppgift
enligt 37 § I mom. 1 -3, 3 b-3 f, 4
enligt 37 § 1 mom. I -3, 3 b-3 f, 4
och 8 taxeringslagen samt från sä-
och 8 samt 42 § 1 mom. och 3 mom.
dan särskild uppgift som avses i 3 §
första stycket taxeringslagen saml

Lagen omtryckt 1983: 143.


 


SkU 1984/85:17                                                                      17

Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse

lagen (1959:551) om beräkning av från sådan särskild uppgift som av-
pensionsgrundande inkomst enligt
ses i 3 § lagen (1959:551) om beräk-
lagen (1962:381) om allmän försäk-
ning av pensionsgrundande in­
ring,
                                       komsl enligt lagen (1962:381) om

allmän försäkring.
13. Uppgift om beteckning, lax-
     13. Uppgift om beteckning, tax­
eringsvärde, delvärde och beskatt-
eringsvärde, delvärde och beskatt­
ningsnatur för fastighet som ägs el-
ningsnalur för fastighet som ägs el­
ler innehas av personen, andelens
ler innehas av personen, andelens
storlek om fasligheten har flera
    storlek om fastigheten har flera
ägare saml sådan uppgift om faslig-
ägare saml sådan uppgift om fastig­
heten som behövs för bedömning
heten som behövs för bedömning
huruvida inkomst av fastigheten
huruvida inkomst av fastigheten
skall beräknas med tillämpning av
skall beräknas med tillämpning av
24 § 2 mom. kommunalskattelagen
24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) och uppgift om intäkt
(1928:370) och uppgift om intäkt
som har beräknats med tillämpning
som har beräknats med tillämpning
av nämnda lagrum.
                av nämnda lagrum samt övriga upp­
gifter som behövs för beräkning av
statlig fastighetsskatt.

14.   Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskatiningsperiod och skatleslag som denna avser samt uppgift om lid för planerat laxerings- eller mcrvärdeskattebesök eller annat sammanträffan­de enligt 31 § 2 mom. tredje stycket taxeringslagen eller 26 a § lagen om mervärdeskatt.

15.   Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är närings­idkare.

16.   Uppgift om bmttoinläkt av tjänst och dennas fördelning på olika kategorier av tjänst samt summan av avdnig från intäkten och dennas fördelning på kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats å ena sidan och övriga kostnader å andra sidan.

17.   Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.

18.   Uppgift angående varulager, resultat av brutlovinstberäkning, an­nan beräkning av relationstal eller liknande, nettointäkt eller underskott av förvärvskälla med angivande av den del därav som belöper på delägare, skönsmässig beräkning, belopp som under beskattningsåret har stått lill förfogande för levnadskostnader, varuutlag, totala bilkostnader samt pri­vat andel därav, bilförmån, bostadsförmån eller annan sådan förmån, avsättning lill fond, invesieringsreserv eller liknande, insättning på skogs­konto eller liknande, nedskrivning av fordringar saml av- och nedskrivning med högsta möjliga belopp, dock endast uppgift om att här angivet förhål­lande föreligger och om belopp, procenttal eller årtal.

19.   Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.

20.   Uppgift för beräkning av skatteredirkiion för fackföreningsavgifi.

2   Riksdagen 1984/85. 6 saml. Nr 17.


 


SkU 1984/85:17                                                                      18

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

10 r-

Terminalåikomst lill uppgifter i register enligt denna lag får finnas endast för de ändamål som anges i I § och i den utsträckning i övrigt som anges i andra-femte styckena.

Länsstyrelse och lokal skatte-   Länsstyrelse och lokal skatte­
myndighet får ha lerminalålkomsl
myndighet får ha lerminalålkomst
lill uppgifter som avses i 5 och 6 §S,
till uppgifter som avses i 5 och 6 S§,
7 § I -6. 9, 15 och 17 samt de upp-
7 § 1-6, 9, 13. 15 och 17 samt de
gifter därutöver som behövs för ut-
uppgifter därutöver som behövs för
färdande av skallsedel och dublett-
utfärdande av skallsedel och dub-
skaltsedel.
                                                           lettskattsedel.

Länsstyrelse och lokal skatte-    Länsstyrelse och lokal skatte­
myndighet får vidare ha terminalåi-
     myndighet får vidare ha lerminalål­
komsl till uppgifter som avses i 7 §
      komsl lill uppgifter som avses i 7 §
7, 8, 10-14, 18 och 20 och som
  7,8, 10-/2, 14, 18 och 20 och som
hänför sig till länet.
                    hänför sig lill länet.

Riksskatteverket får ha lerminalålkomst lill uppgifter som avses i 5 och 6§§samt7§ 1-15, 17, 18 och 20.

Kronofogdemyndighet får ha lerminalålkomst till del centrala skallere-gisirei i fråga om uppgifter enligl 5 och 6 §§ saml 7 § 1, 3 och 4. Kronofog­demyndighet i det län där ett mål är registrerat för exekutiva åtgärder får vidare ha sådan lerminalålkomsl i fråga om uppgifter enligl 7 §7,8, 12 och 13. Terminalåtkomsien får avse den som är registrerad som gäldenär hos kronofogdemyndighet eller make lill gäldenären eller annan som sambe­skattas med gäldenären. 1 fråga om uppgifter enligt 7 § I får terminal-åi-komsien avse också den som är delägare i fåmansföretag där någon som avses i tredje meningen är delägare.

Denna lag träder i kraft den I januari 1985.

= Senaste lydelse 1983:449.


 


SkU 1984/85:17                                                       19

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1984/85:18

1984/85:57 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) I motionen yrkas

1.  att riksdagen avslår propositionen såvitt avser införande av statlig fastighetsskatt och följdlagstiftning (lagförslag 1,3 — 7 i prop.),

2.  att riksdagen godkänner förslaget till lag om upphävande av lagen (1982:1194) om hyreshusavgift (lagförslag 2 i prop.).

1984/85:58 av Ulf Adelsohn m. fi. (m) 1 motionen yrkas

1.  att riksdagen beslutar avslå förslaget till lag om statlig fastighetsskatt,

2.  att riksdagen beslutar avslå förslaget till ändring i kommunalskattela­gen (1928:370),

3.  att riksdagen beslutar avslå förslaget till lag om ändring i taxeringsla­gen (1956:623),

4.  att riksdagen med avslag på regeringens förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) beslutar att ordet hyreshusavgift i I § och 3 § 1 mom. i uppbördslagen (1953:272) tas bort,

5.  att riksdagen med avslag på regeringens förslag till lag om ändring i skatlebrotlslagen (1971:69) beslutar att orden "lagen (1982:1124) om hy­reshusavgift" i 1 § i skattebrottslagen (1971:69) utgår,

6.  att riksdagen beslutar avslå förslaget lill lag om ändring i skalleregis-teriagen (1980:343).

1984/85:59 av Lars Werner m. fi. (vpk) såvitt avser yrkandena

1.   att riksdagen beslutar

a)  all de allmännyttiga bostadsföretagens fastigheter undantas frän fas­tighetsskatten,

b) att fastighetsskatten skall utgå även för industribyggnader,

c)  att fastighetsskatten inte skall vara avdragsgill,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

a) att huvuddelen av intäkterna av fastighetsskatten skall användas på bostadssektorn i avsikt att hälla boendekostnaderna nere och uppnå rätt­visa mellan olika upplåtelseformer.

1984/85:60 av Jan-Eric Virgin (m) och Bertil Danielsson (m) 1 motionen yrkas

1.  att riksdagen i första hand avslår propositionen angående en ny statiig fastighetsskatt,

2. all riksdagen i andra hand med ändring av regeringens förslag beslu-


 


SkU 1984/85:17                                                                     20

tar all bostäder ingående i lantbruksföretag undantas från den föreslagna fastighetsskatten.

1984/85:61 av Lennart Brunander (c) och Rune Torwald (c) 1 motionen yrkas

1.  att riksdagen avslår propositionen,

2.  att riksdagen — om yrkandet under 1 inte bifalls — beslutar sådan ändring av bestämmelserna alt jordbrukets bosläder erhåller samma be­skattning som småhus.

1984/85:62 av Knut Wachtmeister (m) I motionen yrkas

1.  all riksdagen avslår propositionen,

2.  all, för den händelse ovanstående yrkande ej vinner bifall, riksdagen hos regeringen begär förslag lill befrielse från faslighetsskatt för Nobelstif­telsen och andra jämförbara allmännyttiga stiftelser.

1984/85:63 av Thorbjörn Fälldin m. fi. (c)

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar avslå propositionen såvitt gäller samtliga delar utom förslaget lill lagom upphävande av lagen (1982:1194) om hyreshusavgifl och därav föranledda följdändringar.

Motioner väckta vid riksmötet 1983/84

1983/84:925 Gfr 923) av Ulf Adelsohn m. fi, (m) såvitt avser yrkandena

1.   att riksdagen beslutar upphäva .hyreshusavgiften per den I januari 1984,

2.   all riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna all en ny fastighetsskatt ej skall införas.

1983/84:1501 av Jan-Erik Wikström m. fi. (fp) såvitt avser yrkande 13. all riksdagen ullalar all en ny fastighetsskatt ej bör införas.

1983/84:2032 (jfr 2031) av Ulf Adelsohn m. fi. (m)

.såvitt avser yrkande

I. all riksdagen upphäver lagen om hyreshusavgifl fr. o. m. den I januari 1984.

1983/84:2114 (jfr 2113) av Jan-Erik Wikström m. fi. (fp)

1 motionen yrkas alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna alt ny faslighetsskatt ej skall införas.

1983/84:2472 av Sten Sture Palerson (m)

1 motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om all sådana direktiv utfärdas att hyreshusavgiflen, oberoende av redovisningssystem, blir avdragsgill under inkomståret fr. o. m. 1984.


 


SkU 1984/85:17                                                       21

1983/84:2525 Gfr 2524) av Thorbjörn Fälldin m. fi. (c)

såvitt avser yrkande

8. all riksdagen som sin mening ge regeringen lill känna vad som i motionen anförts om all någon statlig fastighetsskatt inte bör införas.

Yttranden från andra utskott m. m.

Konstitutionsutskottet (KU 1984/85:2 y) och bostadsutskottet (BoU 1984/85:2 y) har beretts tillfälle att yttra sig över proposition 1984/85:18 och motionerna. Yttrandena har fogals som bilaga I och 2 till detta belänkande.

Med anledning av propositionen har utskottet begärt en utredning av Kungl. tekniska högskolan om vissa frågor rörande kapitalkostnader m. m. i fierbostadshus med hyresrätt. Utredningen har fogats som bilaga 3 till delta belänkande.

Skrivelser

Med anledning av propositionen har skrivelser inkommit från ICA-förbundet och Nobelstiftelsen.

Utskottet

Frågan att ersätta hyreshusavgiften med en statlig fastighetsskatt

Förslaget i propositionen innebär att den nuvarande hyreshusavgiflen den I januari 1985 ersätts med en statlig fastighetsskatt. 1 samband därmed utvidgas skattebasen lill all omfatta även vissa obebyggda fastigheter, hotell- och restaurangbyggnader, byggnader med värdeär 1975 och senare, småhus — både permanenlhus och fritidshus — samt småhus och hyreshus på lantbruksenheter. Fullt genomförd föreslås skallen utgå för schablon-beskattade fastigheter med 1,4 % och för övriga fastigheter med 2 % av taxeringsvärdet. För småhus skall skatten emellertid beräknas på endast en tredjedel av taxeringsvärdet. För vissa fasligheter föreslås ett stegvis infö­rande. För schablonbeskatlade småhus skall sålunda skallen tas ul med 0,5 % år 1985 och med I % år 1986, för övriga småhus och hyreshus på lantbruksenhet med 0,7 % resp. l,4%åren 1985 och 1986. För alla konven­tionellt beskattade fastigheter skall enligt förslaget skatten vara avdrags­gill.

Syftet med fastighetsskatten är enligt bostadsministerh främst alt skapa ett instrument som tillsammans med räntebidragssyslemet för ny- och ombyggnad svarar mot kravet på ell rättvist och solidariskt omfördel­ningssystem inom bostadssektorn. Genom fastighetsskatten kommer — menar han — alla fastighetsägare att bidra lill den nödvändiga subvenlio-


 


SkU 1984/85:17                                                                     22

neringen av ny- och ombyggnadsåtgärder. Detta anser han nödvändigt för att motverka fortsatta kostnadsökningar för staten lill följd av subventio­neringen. Motiven för alt låta skatten omfatta även andra fastigheter än sådana som innehåller bostäder är däremot främst av fiskal natur.

Statens intäkter från fastighetskatten beräknas, om hänsyn tas till vissa kompensationsåtgärder, för år 1985 lill ca 2,6 miljarder kronor, vilket om man beaktar bortfallet av hyreshusavgiften betyder en ökad intäkt om 1,1 miljarder kronor för detta år. Fr. o. m. år 1987 beräknas skatten ge intäkter om ca 4,7 miljarder kronor utan hänsyn till erforderliga kompensations­åtgärder.

1 sammanhanget bör nämnas att regeringen i proposition 1984/85:70 lagt fram förslag om slopad kommunal taxering av juridiska personer. 1 propositionen, som kommer all behandlas senare i höst, föreslås bl. a. att garantibeskattningen för fastigheter som tillhör juridiska personer avskaf­fas. Vidare föreslås i proposition 1984/85:85 bl. a. vissa kompensations­åtgärder med anledning av fastighetsskatten. Denna proposition kommer bostadsutskottet alt behandla senare i år.

I de vid förra riksmötet väckta partimotionerna 1983/84:925 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), 1983/84:1501 och 2114 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) samt 1983/84:2525 av Thorbjörn Fälldin m. fi. (c) yrkas att någon fastighetsskatt inte införs. M yrkar dessutom i förstnämnda motion och i motion 1983/84: 2032 att hyreshusavgiften upphävs den 1 januari 1984. I de med anledning av propositionen väckta partimotionerna 58 (m), 63 (c) och 57 (fp) yrkas avslag på propositionen utom såvitt avser upphävandet av hyreshusavgiften. Även i motionerna 60 av Jan-Eric Virgin och Bengt Danielsson (båda m), 61 av Lennart Brunander och Rune Torwald (båda c) och 62 av Knut Wachtmeister (m) — samtliga motioner väckta med anledning av propositionen — yrkas avslag på propositionen.

1 partimotionerna kritiseras propositionen från såväl formella som ma­teriella utgångspunkter. Motionärerna anmärker på att frågan inte varit föremål för utredning och ordentligt remissförfarande, och de framhåller att lagrådet härigenom haft begränsade möjligheter alt bedöma förslaget. Dessutom kritiseras regeringen för att den inte avvaktat resultatet av bosladskommitléns överväganden i fråga om ett nytt bostadsfinansierings-system. Motionärerna underkänner genomgående bostadsministerns mo­tiv för att införa skatten och menar att den rimmar illa med principen att skalt bör tas ut efter förmåga. Att undantaget för statligt belånade faslig­heter numera tagits bort ur förslaget ändrar enligt motionärerna inte denna bedömning, eftersom endast ägare av sädana fastigheter skall få kompen­sation för skatten. Andra av motionärerna framförda argument är att skatten kommer att medföra stora kostnadsökningar för småhusägarna — ofta barnfamiljer med ansträngd ekonomi —, att den brister i neutralitet med hänsyn till ägarförhållandena och att den blir krånglig att tillämpa. Dess huvudsakliga syfte torde enligl motionärerna vara att stärka stalsfi-


 


SkU 1984/85:17                                                                     23

nanserna, och detta syfte kan, menar motionärerna, lätt förfelas dä del inte sällan inträffar alt höjningen av en skatt leder till minskade inkomster från andra skatter. Obalansen i landels ekonomi bör enligl motionärerna inte angripas genom att man höjer del samlade skatteullagel.

När del gäller kritiken mot beredningen av propositionen kan framhål­las att del förslag som förelades lagrådet var uppbyggt i stort sett enligt samma principer som hyreshusavgiflen och all regeringen under ärendets tidigare beredning och i samband med lagrådsremissen haft kontakt med de berörda intresseorganisationerna. Frågeställningarna är enligl utskot­tets uppfattning i princip av samma karaktär som tidigare, och parternas uppfattning har åtminstone i stort sett varit kända. Med hänsyn också till frågornas brådskande karaktär har utskottet förståelse för att en sedvanlig remissbehandling, som givetvis skulle ha varit av värde inte minst för riksdagens bedömning, uteblivit. Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande inte heller funnit anledning lill anmärkning mol handläggningen. Utskot­tet ansluter sig till konstitutionsutskottets bedömning men vill för sin del också framhålla att de framtida konsekvenserna av de aktuella åtgärderna bör följas noga av regeringen.

De allmänna motiveringai- för införandet av skatten som bostadsminis-tern redovisar är som tidigare nämnts närmasl av bostadspolitisk karaktär. Bostadsutskottet framhåller i sitt yttrande att skatten bör betraktas som ett led i en social bostadspolitik. Sammanfattningsvis ställer sig bostadsut­skottet bakom de av bosladsministern anförda motiven för att införa en statlig faslighetsskatt med den utformning som förordas i propositionen.

Skatteulskottet delar denna uppfattning. Enligt utskottet måste bostads­investeringarna med hänsyn till dagens höga kostnadsläge även i fortsätt­ningen subventioneras för all man skall undvika en nedgång i ny- och ombyggnadsverksamhelen och en för flertalet bosladskonsumenler oac­ceptabel fördyring av nya och ombyggda bosläder. Samtidigt måste åtgär­der vidtas för att minska ökningstakten när det gäller statens kostnader för subventionerna. Utskottet finner fastighetsskatten utgöra ett lämpligt me­del all tillgodose del angivna syftet. Skatten tillgodoser också rimliga krav på en rättvis fördelning av bördorna. All innehavare av slalsbelånade fastigheter avses fä kompensation för skatten ändrar inte utskottets upp­fattning härvidlag, eftersom denna kategori fastighetsägare enligt bostads­ministerns bedömning — som utskottet inte funnit anledning ifrågasätta — får anses under de senaste åren ha drabbats hårdast av kapitalkostnads­ökningar. Den ökning av boendekostnaderna som skatten innebär för småhusinnehavarna bör givetvis inte nedvärderas. Enligt utskottels me­ning överdriver emellertid motionärerna de negativa effekterna. Av bo-sladsminislerns beräkningar — och utskottet har inte heller funnit anled­ning ifrågasätta dem — framgår alt kostnadsökningen för de flesta egna­hemsägare kommer att stanna under 100 kr. i månaden när skatten är


 


SkU 1984/85:17                                                                      24

slutligt genomförd. Med hänsyn till alt skatten införs successivt kan ökningen nästa år väntas understiga 35 kr. i månaden i flertalet fall.

Vad gäller den i somliga motioner framförda kritiken mot de olika skattesatserna instämmer utskottet i att den föreslagna ordningen kan synas besynnerlig mot bakgrund av del resonemang som fördes av såväl bosladsministern som ulskotlel i samband med införandet av hyreshusav­giflen. Utskottet finner i princip inte skäl all överge sin tidigare intagna ståndpunkt all en specialskatt av denna typ från neutralitetssynpunkt bör vara lika för alla och avdragsgill för dem som har att ta upp del mol kostnaden svarande beloppet som skattepliktig inkomst. Till saken hör emellertid även de bidrag som utgår inom bostadssektorn, och frågan bör därför bedömas i ell vidare bostadspolitiskt perspektiv. Som bosladsmi­nistern framhåller bör de ekonomiska pålagorna i form av skatt och minskade räntebidrag fördelas så rättvist som möjligt mellan olika fastig­hetsägare. Mol den bakgrunden anser utskottet att de föreslagna skattesat­serna bör godtas.

Flera motionärer har med hänvisning lill riksskatleverkets, datainspek­tionens och lagrådels yttranden kritiserat förslaget för all del är alltför krångligt och från integriletssynpunkt diskutabelt. Utskottet vill med an­ledning härav framhålla att det föreliggande förslaget jämfört med del yttrandena avser är avsevärt enklare, bl. a. genom all vissa svårlillämpade undantag från skattskyldigheten utgått. Härigenom har, som konstilu-tionsulskotlel påpekat, även vikliga integritelsproblem kunnat lösas. 1 det nu framlagda förslaget bygger utformningen på all deklarationerna skall kunna förtryckas med erforderliga uppgifter i de flesta fall och all några bedömningar utöver dem som ändå måste företas vid inkomsttaxeringen inte skall behöva ske. Eventuella komplikationer i form av felaktigheter i förlryckningen bör — som konslitutionsutskollel framhåller — kunna undanröjas genom att de skattskyldiga senast i samband med att de får del av de förtryckta deklarationsblanketterna informeras om att vissa uppgif­ter kan vara oriktiga eller inaktuella. Utskottet vill inte bestrida att pro­blem kan uppkomma i initialskedet, bl. a. på grund av den korta förbere­delselid som slår myndigheterna till buds, men dessa problem torde enligt utskottet vara relativt snabbi övergående.

Sammanfattningsvis anser utskottet att de påtalade olägenheterna av skatten inte är av sådan styrka att man bör avslå från alt införa den. Såvitt utskottet kan bedöma saknas andra lämpliga finansieringskällor för de insatser del här är fråga om. Utskottet tillstyrker således i princip att den nuvarande hyreshusavgiften ersätts med en statlig fastighetsskatt med i huvudsak den utformning som föreslås i propositionen. Utskottet förutsät­ter samtidigt att regeringen uppmärksamt följer såväl de koslnadspolitiska effekterna av skatten som lagstiftningens praktiska tillämpning. Härvid bör, som konstitutionsutskottet betonat, särskild uppmärksamhet ägnas åt registerföring m. m.


 


SkU 1984/85:17                                                                     25

På grund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 1983/84:925, 1501 och 2525 i denna del saml motion 1983/84:2114 och motionerna 1984/85:57, 58 och 63 liksom även förslahandsyrkandena i motionerna 1984/85:60-62.

Yrkandena i motionerna 1983/84:925 och 2032 om en retroaktiv av­veckling av hyreshusavgiften fr. o. m. den 1 januari 1984 kan utskottet inte biträda. En sådan ordning är enligl utskottet olämplig av stalsfinansiella, bostadspolitiska och administrativa skäl. Utskottet avstyrker följaktligen även dessa motionsyrkanden.

Till utformningen av vissa detaljer i lagstiftningen som aktualiserats i andra motioner återkommer utskottet i del följande.

Fastighetsskattens tillämpningsområde

Tillämpningsområdet omfattar enligt förslaget samtliga hyreshus och småhus samt tomtmark som är avsedd all bebyggas med någon av dessa hustyper. 1 begreppet hyreshus ingår exempelvis även vissa hus med loka­ler samt hotell- och restaurangbyggnader. Även för lantbruksenheternas del omfattar skallen vad som benämns småhus och hyreshus samt tomt­mark lill sådana byggnader. Ekonomibyggnader och övriga delar av lant­bruksenheterna berörs inte.

I vpk-motionen 59 föreslås alt fastighetsskatten skall utgå även för industribyggnader. Samtidigt yrkar motionärerna alt de allmännyttiga bostadsföretagens fastigheter skall undantas från skatten.

Frågan om att inlemma även industrifastigheter i fastighetsskatten fin­ner utskottet vara för tidigt väckt. Den bör, som bosladsministern fram­håller, övervägas i ell större sammanhang. Utskottet avstyrker därför motionen i denna del.

När det gäller de allmännyttiga bostadsföretagen finns, som bostadsul­skottel framhåller i sitt yttrande, bostadspolitiska skäl att stödja deras verksamhet. Bostadsutskottet har också pekat på andra förslag som rege­ringen lagt fram och som är ägnade all förbättra de allmännyttiga bostads­företagens ekonomiska förhållanden. Dit hör förslaget all öka räntebidra­get till följd av fastighetsskatten m. m. (prop. 1984/85:85) och förslaget att slopa den kommunala garantibeskattningen för juridiska personer (prop. 1984/85:70). Med hänsyn härtill avstyrker utskottet i likhet med bostads­utskottet motionen även i denna del.

1 motion 60 yrkar Jan-Eric Virgin och Bertil Danielsson (båda m) att riksdagen, om faslighetsskatten införs, beslutar att från skatteplikt undan­ta bostäder ingående i lantbruksförelag. Motionärerna pekar bl. a. på de ökade kostnader som skallen medför för äldre bostadshus som inte längre behövs för driften men som enligt motionärerna utgör en viktig resurs för människor som önskar bo kvar på landsbygden, trots all de inte har sin försörjning inom lantbruksföretagen.


 


SkU 1984/85:17                                                                     26

Som framgår av vad utskottet tidigare anfört är avsikten med den föreslagna utformningen av fastighetsskatten all i princip alla fastighets­ägare skall bidra till en nödvändig subventionering inom bostadssektorn. Det av motionärerna aktualiserade undantaget finner utskottet inte moti­verat. Utskottet avstyrker följaktligen motionen även i denna del.

Ett annat undantag föreslås av Knut Wachtmeister (m) som i motion 62 yrkar att skatten, om den införs, inte skall utgå för fastigheter som tillhör Nobelstiftelsen eller andra jämförbara stiftelser. Motionären pekar pä dessa stiftelsers särställning, som bl. a. motiverat att de befriats från statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt. Motionären finner del ologiskl all belasta dessa stiftelser med en skatt som enligt hans mening är all betrakta som en förmögenhetsskatt.

Inte heller i fråga om fastigheter som tillhör Nobelstiftelsen och andra jämförbara allmännyttiga stiftelser anser utskottet all man bör göra avsteg från skattens generella utformning. Det bör framhållas all de fastigheter som kommer all omfattas av beskattningen ingår i stiftelsernas kapitalför­valtning och utnyttjas för uthyrning eller liknande och att del allmänna hyreslägel givelvis kommer all påverkas på samma sätt för stiftelserna som för andra fastighetsägare. Del skäl som föranlett skattebefrielse frän statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt kan inte heller åberopas som grund för befrielse från en specialskatt av denna typ. Utskottet avstyrker därför motionen även i denna del.

Skatteuttaget och avdragsrätten

1 vpk-motionen 59 yrkas all skatten inte skall vara avdragsgill för kon­ventionellt beskattade fastigheter. Syftet med motionen är att motverka en förmögenhelsomfördelning från bl. a. allmännyttiga bostadsföretag lill privata fastighetsägare.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om all specialskatter av den typ del nu är fråga om normall är avdragsgilla vid.taxeringen. De föreslagna skattesatserna är avvägda med hänsyn härtill. Mot bakgrund härav tillstyr­ker utskottet propositionen och avstyrker motionen i denna del.

I motion 61 av Lennart Brunander och Rune Torwald (båda c) yrkas alt skallen, om den införs, av rättviseskäl skall utformas så au jordbrukets bostäder erhåller samma beskattning som schablonbeskatlade småhus, dvs. med 1,4 % på en tredjedel av taxeringsvärdet och utan avdragsrält.

Den utformning av skatten som föreslagits för bosläder på lantbruksen­heter innebär all skatten tas ut pä samma sätt som för andra konventionellt beskattade hus. Denna ordning finner utskottet naturlig med hänsyn till de beskattningsregler som gäller för jordbruk. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.

I detta sammanhang behandlar utskottet även motion 2472 av Sten Sture Palerson (m) från föregående riksmöte, vari yrkas att hyreshusavgiflen


 


SkU 1984/85:17                                                                      27

oberoende av redovisningssystem skall vara avdragsgill under inkomståret fr. o. m. 1984. Motionären kritiserar det förhållandet att de fastighetsägare som redovisar sina inkomster enligt kontantprincipen inte får göra avdrag för hyreshusavgiften förrän den påförts.

Utskottet vill inte bestrida att reglerna om beskattningsår då det gäller hyreshusavgiflen kan vålla vissa problem för dem som redovisar sin in­komst enligt kontantprincipen. Utskottet finner det emellertid inte lämp­ligt att nu göra ändringar i reglerna avseende inkomståret 1984, som nu snart är till ända. Till saken hör också alt hyreshusavgiften slopas fr. o. m. nästa årsskifte om riksdagen antar förslaget om en ny faslighetsskall. När del gäller den nya skatten vill utskottet framhålla att reglerna utformats sä att skallskyldiga med redovisning enligl kontantprincipen skall få göra avdrag för fastighetsskatten för det beskattningsår lill vilket skallen hänför sig, dvs. del år skallen ingår i den preliminära skatten. Motionärens syfte torde därmed vara i viss utsträckning tillgodosett. 1 den mån så icke kan anses vara fallet avstyrker utskottet motionen.

Enligl propositionen bör den nyssnämnda bestämmelsen avseende be­skattningsår omfatta även skogsvårdsavgiften. Eftersom skogsvårdsavgift endast erläggs av skattskyldiga som redovisar enligt bokföringsmässiga grunder är emellertid detta förslag obehövligt. Utskottet avstyrker därför bifall lill propositionen i denna del.

övrigt

I vpk-motion 59 yrkas att huvuddelen av intäkterna av fastighetsskatten skall användas till att hålla boendekostnaderna nere och uppnå rättvisa mellan olika boendeformer.

Utskottet vill inledningsvis erinra om all syftet med fastighetsskatten är all kunna tillgodose del av motionärerna angivna önskemålet inom ramen för rimliga kostnader för statsverket. Med hänvisning härtill och till inne­hållet i bostadsutskottets yttrande avstyrker utskottet motionen i denna del.

Mol de delar av propositionen som utskottet inte tagit upp lill särskild behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran. Utskottet till­styrker också i princip förslagen till författningstext med det undantag i fråga om skogsvårdsavgiften som berörts i det föregående. Förslagen bör emellertid samordnas med annan lagstiftning som föreslås i de övriga propositioner som utskottet behandlar i delta sammanhang.

I proposition 1984/85:70 föreslås att den kommunala taxeringen av juridiska personer slopas, något som föranleder följdändringar även i den nu aktuella lagstiftningen. Dessa följdändringar är av formell natur och behöver inte beaktas nu.


 


SkU 1984/85:17                                                                  28

Proposition 1983/84:178

1 prop. 1983/84:178 om ändringar i vägirafikbeskaltningen, som utskot­tet behandlade i våras, föreslogs bl. a. en ändring i 1 § skallebrottslagen (1971:69), avsedd alt träda i kraft den I januari 1985. 1 sitt belänkande 1983/84:40 tillstyrkte utskottet i princip den föreslagna ändringen men sköt upp den författningsmässiga regleringen till ell senare tillfälle. Då en ändrad lydelse med samma ikrafllrädandetidpunkt också föreslås i prop. 1984/85:18 bör en samordning ske nu. Därvid bör också beaktas den ändring i paragrafen som träder i kraft den I december 1984 (SFS 1984:854).

Proposition 1984/85:23

I proposition 1984/85:23 om avdrag för förskottsräntor samt om vissa andra frågor rörande inkomstskatt och folkbokföring, som utskottet be­handlat tidigare i höst, har bl. a. föreslagils en ändring i 41 § kommunal­skattelagen (1928:370). Ändringen är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1985. Utskottet har i sitt belänkande 1984/85:11 tillstyrkt förslaget men uppskjutit den författningsmässiga regleringen, eftersom en ändring i det­ta lagrum avsedd att träda i kraft vid samma tidpunkt föreslagits i propo­sition 1984/85:18. En samordning bör således ske nu.

Proposition 1984/85:80

1 proposition 1984/85:80 om beskattningen av anställdas förvärv av aktier i vissa fall, m. m., som utskottet behandlar i sitt betänkande 1984/ 85:21, har bl. a. föreslagils en ändring i 7 § skatteregisterlagen (1980:343) avsedd att träda i kraft den I januari 1985. Utskottet har tillstyrkt förslaget men uppskjutit den författningsmässiga regleringen, eftersom en ändring i samma lagrum avsedd alt träda i kraft vid samma tidpunkt aktualiserats i proposition 1984/85:18. En samordning bör således ske nu. Därvid bör beaktas att en ändring av denna paragraf, som också träder i kraft den 1 januari 1985, redan beslutats (SFS 1984:860). De i proposition 18 och 80 föreslagna ändringarna av 7 § skatteregisterlagen bör således genomföras genom en lag om ändring i den nyssnämnda ändringslagen. Övriga före­slagna ändringar i skatteregisterlagen kan däremot utfärdas i form av en lag om ändring i den lagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

I. beträffande frågan att ersätta hyreshusavgiften med en statlig fastighetsskatt den 1 januari 1985 att riksdagen bifaller proposition 1984/85:18 i denna del och


 


SkU 1984/85:17                                                                     29

avslår motionerna 1983/84:925 yrkandena I och 2, 1983/ 84:1501 yrkande 13, 1983/84:2032 yrkande I, 1983/84:2114, 1983/84:2525 yrkande 8 saml motionerna 1984/85:57, 1984/ 85:58, 1984/85:60yrkande 1, 1984/85:61 yrkande I, 1984/85:62 yrkande I och 1984/85:63,

2. beträffande industrifastigheter

att riksdagen bifaller proposition 1984/85:18 i denna del och avslår motion 1984/85:59 yrkande I b,

3. beträffande de allmännyttiga bostadsföretagens fastigheter

att riksdagen bifaller proposition 1984/85:18 i denna del och avslår motion 1984/85:59 yrkande I a,

4. beträffande bostäder i lantbruksföretag

a)   att riksdagen avslår motion 1984/85:60 yrkande 2 och bifaller proposition 1984/85:18 i motsvarande del,

b)  att riksdagen avslår motion 1984/85:61 yrkande 2 och bifaller proposition 1984/85:18 i motsvarande del,

 

5.  beträffande fastigheter tillhöriga Nobelstiftelsen m.fi. all riksdagen avslår motion 1984/85:62 yrkande 2,

6.  beträffande avdragsrätten

att riksdagen bifaller proposition 1984/85:18 i denna del och avslår motion 1984/85:59 yrkande 1 c,

7.  beträffande beskattningsår för hyreshusavgiflen att riksdagen avslår motion 1983/84:2472,

8.  beträffande beskattningsår för skogsvårdsavgiften

all riksdagen avslår proposition 1984/85:18 i denna del,

9. beträffande användningen av skatteintäkterna

att riksdagen avslår motion 1984/85:59 yrkande 2 a,

10. beträffande övriga frågor i proposition 1984/85:18 att riksdagen bifaller propositionen i dessa delar,

11. beträffande proposition 1983/84:178 såvitt nu är ifråga att riksdagen bifaller propositionen i denna del,

12. beträffande proposition 1984/85:23 såvitt nu är ifråga att riksdagen bifaller propositionen i denna del,

13. beträffande proposition 1984/85:80 såvitt nu är ifråga att riksdagen bifaller propositionen i denna del,

14. beträffande lagförslagen

att riksdagen lill följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt dels antar de vid proposition 1984/85:18 fogade förslagen till

a.    lag om statlig fastighetsskatt,

b.    lag om upphävande av lagen (1982:1194) om hyreshusavgift,

c.     lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

d.    lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

dels antar de pä s. 7 — 8 och 14 — 15 i delta betänkande återgivna förslagen lill


 


SkU 1984/85:17                                                       30

e.          lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den
ändringen att 41 § erhåller nedan såsom utskottets förslag be­
tecknade lydelse:

Regeringens förslag               Utskottets förslag

41 §

Inkomst av— — — — — — — — — — — — — av anvisningarna.

I andra fall än som nu sagts eller 1 andra fall än som nu sagts eller
som anges i punkt 4 a av anvisning-
som anges i punkt 4 a av anvisning­
arna skall intäkt anses hava åtnju-
arna skall intäkt anses hava åtnju­
tits det beskattningsår, under vilket
tils det beskattningsår, under vilket
intäkten blivit för den skallskyldige
intäkten blivit för den skattskyldige
tillgänglig för lyftning, och skall
tillgänglig för lyftning, och skall
utgift eller omkostnad anses belöpa
utgift eller omkostnad anses belöpa
på det beskattningsår, varunder ut-
på det beskattningsår, varunder ut­
giften betalats eller omkostnaden
giften betalats eller omkostnaden
ägt rum. Sådan speciell skatt, avgift
ägt rum. Sådan speciell skatt, avgift
eller ränta, som ingår i slutlig eller
eller ränta, som ingår i slutlig eller
tillkommande skall enligl upp-
  tillkommande skatt enligt upp­
bördslagen, anses dock belöpa på
bördslagen, anses dock belöpa på
del beskattningsår då den slutliga
det beskattningsår då den slutliga
eller tillkommande skatten påförts.
eller tillkommande skatten påförts.
Skogsvårdsavgift och statlig fastig-
Statlig faslighelsskatt skall emeller-
helsskalt skall emellertid anses be-
lid anses belöpa pä det beskattnings-
löpa på del beskattningsår till vilket
år till vilket avgiften och skallen
avgiften och skatten hänför sig.
                      hänför sig.

I fråga------------------------------------ har avsett.

f.          lag om ändring i skatlebrotlslagen (1971:69),
dels antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:860) om ändring i skatteregisterlagen

(1980:343)

Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343), i den lydelse paragrafen erhållit genom lagen (1984:860) om ändring i nämnda lag, skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

För fysisk-------------------------- för skatlsedelsförsändelse.

12. Uppgift från kontrolluppgift   12. Uppgift från kontrolluppgift

enligt 37 § 1 mom. I --3, 3 b-3 f, 4     enligt 37 § I mom. I -3, 3 b-3 f, 4


 


SkU 1984/85:17


31


 


och 8 taxeringslagen samt från så­dan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk­ring.

13. Uppgift om beteckning, tax­eringsvärde, delvärde och beskatt­ningsnatur för fastighet som ägs el­ler innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare saml sådan uppgift om fastig­heten som behövs för bedömning huruvida inkomst av fastigheten skall beräknas med tillämpning av 24 § 2 mom. kommunalskaltelagen (1928:370) och uppgift om intäkt som har beräknats med tillämpning av nämnda lagrum.

14. Uppgift om —  —  —  —  —  —

fackföreningsavgifi.

och dels antar det på s. 16 — förslaget lill lag om ändring den ändringen att 7 § utgår


och 8 samt 42 § 1 mom. och 3 mom. första stycket taxeringslagen samt från sådan särskild uppgift som av­ses i 3 § lagen (1959:551) om beräk­ning av pensionsgrundande in­komst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

13. Uppgift om beteckning, tax­
eringsvärde, delvärde och beskatt­
ningsnatur för fastighet som ägs el­
ler innehas av personen, andelens
storlek om fastigheten har flera
ägare saml sådan uppgift om faslig­
heten som behövs för bedömning
huruvida inkomst av fasligheten
skall beräknas med tillämpning av
24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) och uppgift om intäkt
som har beräknats med tillämpning
av nämnda lagrum samt övriga upp­
gifter som behövs för beräkning av
statlig fastighetsskatt.
--------------------------------- för

18 i detta betänkande det återgivna i skatteregisterlagen (1980:343) med ur förslaget.


Stockholm den 29 november 1984

På skatteulskotlets vägnar RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Caristein (s). Stig Josefson (c), förste vice talman Inge­gerd Troedsson (m), Olle Weslberg (s). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Ewy Möller (m), Bruno Poromaa (s) och Erkki Tammenoksa (s).

Reservationer

Frågan att ersätta hyreshusavgiften med en statlig fastighetsskatt utom såvitt avser tidpunkten för avvecklingen av hyreshusavgiften (mom. 1 delvis)

1. Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Bo Lund­gren (m), Ingemar Hallenius (c), Kari Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m) anser


 


SkU 1984/85:17                                                                     32

dels att del avsnitt av utskottets yttrande som börjar pä sid. 23 med "När del" och slutar pä sid. 25 med "i motionerna 1984/85:60 — 62" bort ha följande lydelse.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att utskottet i och för sig ställer sig bakom tanken all avveckla hyreshusavgiflen, eftersom del från bostads­politisk synpunkt saknas grund att behälla avgiften.

Vad därefter gäller förslaget att ersätta hyreshusavgiften med en statlig fastighetsskatt vill utskottet betona all förslaget innebär en avsevärd utvid-ning av den nu gällande hyreshusavgiflen. Bl. a. berörs alla landets drygt 1,5 milj. småhusinnehavare. Mot bakgrund härav och med hänsyn till den förödande kritik som riktats mot det tidigare förslaget av såväl riksskatte­verket och datainspektionen som lagrådet finner utskottet att ärendet bort beredas med betydligt större grundlighel än som skett. Bl. a. borde det ha föregåtts av en ordentlig utredning och remissbehandling. Att — som bostadsministern gör — avfärda kravet på remissbehandling med hänvis­ning till olika underhandskontakter vittnar enligt utskottet om en bristan­de förståelse för riksdagsarbetet. Utskottet har inte haft tillgäng till annat material än de skrivelser som ingetts till bostadsdepartementet från vissa intresseorganisationer inom bostadssektorn. Det förtjänar framhållas att samtliga dessa organisationer ställt sig negativa till införandet av en fastig­hetsskatt med den föreslagna utformningen.

Utskottet finner det dessutom betänkligt all regeringen föregripit bo­stadskommitténs arbete. Bostadskommittén har bl. a. lill uppgift att lägga fram förslag om ett reformerat bostadsfinansieringssystem.

Enligt utskottet synes syftet med fastighetsskatten främst vara att ned­bringa underskottet i statens budget. Att de i prop. 1984/85:85 föreslagna kompensationsåtgärderna beloppsmässigl vida understiger de förväntade skatteinkomsterna ger — som de borgerliga ledamöterna i bostadsutskottet framhållit — belägg härför. Utskottet anser det emellertid olämpligt att tillgripa nya pålagor för att komma till rätta med underskottet i statens budget, eftersom — vilket flera av motionärerna påpekat — en höjnig av en skatt inte sällan leder till minskade inkomster från andra skatter.

På olika sätt finner utskottet att underlaget för förslagen i propositionen är behäftat med svagheter. De siffror som läggs fram i tabellform på sid. 5 i propositionen över bostadssubventioner m. m. synes, som framhålls i fp-motionen, vila på tvivelaktiga antaganden med avseende på den fram­tida ränteutvecklingen. Vidare är beräkningsprinciperna för tabellen på sid. 8 i propositionen oklara och det tillgängliga underlaget för den enskil­da sektorn bristfälligt. 1 fråga om den senare tabellen anser utskottet att bl. a. även begränsningen av underskoltsavdragens värde bort vägas in. När det gäller de förväntade inkomsterna av skatten lämnas olika uppgif­ter i prop. 18 och prop. 85.

Kritiken från lagrådet att den föreslagna skatten inte fördelar pålagan efter bärkraft finner utskottet i likhet med fiera motionärer relevant även


 


SkU 1984/85:17                                                                      33

för den nu föreliggande skatten. Till saken hör all de som innehar slalsbe­lånade hus förutskickas få kompensation för skallen. Konsekvensen blir att de som redan har de dyraste boendekostnaderna — utskottet tänker särskilt på småhusägare som finansierat sina hus ulan statliga lån och egnahemsägare som under senare år förvärvat ell äldre hus — drabbas hårdast av skatten. Det rör sig ofta om flerbarnsfamiljer som redan har en svår ekonomisk situation. Även för pensionärer som amorterat ner sina lån kan skatten bli en kännbar pålaga. Lagrådets antagande att det bland de fastighetsägare — särskilt ägare av småhus — som inte finansierat sitt fastighelsinnehav genom statliga lån kan finnas åtskilliga som har fått vidkännas kapitalkostnadsökningar jämförbara med dem som uppkom­mit på grund av upptrappningen av de garanterade räntorna tillbakavisas av bostadsministern med svepande formuleringar som utskottet inte kan godta. Enligt utskottets uppfattning finns mycket som talar för alt lagrå­dels uppfattning har fog för sig, bl a. den snabba ökningen av det allmänna ränteläget efter 1979.

Även i fråga om flerfamiljshus kommer den sammanlagda effekten av skatten och bidragen att diskriminera fastigheter som inte är statligt belå­nade. Därtill kommer att de olika skattesatserna — en högre för konven­tionellt beskattade fastigheter och en lägre för schablonbeskatlade fastig­heter som ofta tillhör allmännyttan — gör att de privata fastighetsägarna till följd av bruksvärdesystemet inte ens kan ta ut tillräcklig hyra för att erhålla kostnadstäckning för skatten. Hur detta samband fungerar utveck­lades ingående av bostadsministern i samband med hyréshusavgiftens införande, och skatteutskottet biträdde då hans ståndpunkt i denna fråga. I korthet gick resonemanget ut på att en neutral skatt måste vara lika stor för alla och avdragsgill för dem som hade. att ta upp ett mot skatten svarande belopp som skattepliktig intäkt eller möjligen lägre fön den sistnämnda kategorin och icke avdragsgill för någon. Det förefaller utskot­tet mycket märkligt att bostadsministern efter så kort tid lägger, fram förslag som går stick i stäv mot den uppfattning han tidigare framfört. Enligt utskottet finns det ingen anledning att genom en skattedifferentie-ring missgynna det enskilt ägda fastighetsbeståndet. Av den utredning som Kungl. tekniska högskolan utfört på uppdrag av utskottet med anledning av propositionen framgår att ökningen av kapitalkostnaderna och speciellt räntekostnaderna för lånat kapital under perioden 1979—1982 varit snab­bare i det enskilda beståndet av bostadshyreshus än i det allmännyttigt ägda och att ökningen varit speciellt accentuerad i det äldre enskilda beståndet. Vidare påvisas i utredningen att direktavkastningen under den första tioårsperioden av ett innehav till följd av räntekostnaderna ofta är låg eller till och med negativ. Dessa uppgifter i utredningen vinner stöd av andra uppgifter som läggs fram i Bostadskommitténs delbetänkande del I (SOU 1984:35). Att mot den bakgmnden belasta detta fastighetsbestånd med en diskriminerande skatt förefaller mindre välbetänkt.

3   Riksdagen 1984/85. 6 saml. Nr 17.


 


SkU 1984/85:17                                                       34

Också i ett annat hänseende brister den föreslagna skatten i neutralitet. Genom skattens konstruktion kommer t. ex. livsmedelsförsäljningen i ben­sinstationer att gynnas framför livsmedelsförsäljning i butik.

Redan det nu anförda torde enligt utskottet utgöra tillräckliga skäl för att avstyrka den nya skatten. Härtill kommer skattens krångliga konstruk­tion och de betänkligheter den väcker i integriletshänseende. Utskottet nöjer sig med att peka på tvä enskildheter som kommer att vålla särskilda problem för myndigheter och enskilda vid tillämpningen. Den ena är de många varianter och kombinationer som kan förekomma vid beräkningen av fastighetsskatten och som i många fall kommer att medföra att olika procentsatser och avdragsprinciper måste tillämpas för olika delar av samma fastighet. Den andra är den eftersläpning i länsstyrelsernas data­media över fastigheter m. m. som i många fall kommer att medföra att de förtryckta deklarationsblanketternas innehåll blir felaktigt. Det bör också framhållas att riksskatteverket, vars yttrande fortfarande till stora delar torde vara relevant även om det avser att ännu krångligare förslag än det föreliggande, ansett att skattemyndigheternas arbete måste starta senast den 15 maj 1984 om förslaget skall kunna genomföras vid nästa årsskifte. Då nägot beslut av riksdagen inte kommer att föreligga förrän i mitten av december talar enligt utskottets uppfattning även detta mot att nu införa den nya fastighetsskatten.

Mot bakgrund av det anförda förordar utskottet att hyrehusavgiften avvecklas men avstyrker införandet av en fastighetsskatt. Till följd härav tillstyrker utskottet beträffande fastighetsskatten avslagsyrkandena i de berörda motionerna och avstyrker bifall till propositionen i motsvarande del.

dels att utskottet under mom. 1 och 14 såvitt avser införandet av en statlig fastighetsskatt bort hemställa

att riksdagen med avslag på proposition 1984/85:18 i denna del och med bifall till motionerna 1983/84:925 yrkande 2, 1983/84:1501 yrkande 13, 1983/84:2114, 1983/84:2525 yrkande 8 samt motio­nerna 1984/85:57 yrkande 1, 1984/85:58, 1984/85:60 yrkande 1, 1984/85:61 yrkande 1, 1984/85:62 yrkande 1 och 1984/85:63 avslår det vid propositionen 1984/85:18 fogade förslaget till lag om statlig fastighetsskatt.

Tidpunkten för avvecklingen av hyreshusavgiften (mom. 1 delvis)

2. förste vice talman Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med "Yrkandena i" och slutar med "dessa motionsyrkanden" bort ha följande lydelse.


 


SkU 1984/85:17                                                      35

Utskottet anser inte att det finns några bärande skäl att behålla hyres­husavgiften. Avgiften bör därför avvecklas och utskottet förordar att det sker med retroaktiv verkan fr. o. m. den I januari 1984. På grund härav tillstyrker utskottet motionerna 1983/84:925 yrkande 1 och 2032.

dels att utskottet under mom. I och 14 såvitt avser avvecklingen av hyreshusavgiften bort hemställa

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:18 i denna del och motion 1984/85:57 yrkande 2 och med bifall till motionerna 1983/84:925 yrkande 1 och 1983/84:2032 yrkande 1 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om upphävande av lagen (1982:1194) om hyreshusavgift med den ändringen att lagen erhåller nedan angivna såsom reservanternas förslag betecknade lydelse.

Regeringens förslag               Reservanternas förslag

Härigenom föreskrivs all lagen     Härigenom föreskrivs att lagen

(1982:1194)    om     hyreshusavgift         (1982:1194)    om    hyreshusavgift

skall upphöra att gälla vid utgången skall upphöra att gälla vid utgången

av år 1984.                         av är 1983.

Den upphävda lagen gäller dock   Den upphävda lagen gäller dock
fortfarande i fråga om beskattning-
fortfarande i fråga om beskattning­
sår som har påbörjats före den 1
     sår som har påbörjats före den 1
januari 1985. Därvid skall avgift
  januari 1984. Därvid skall avgift
påföras med så stor del som svarar
påföras med så stor del som svarar
mot förhållandet mellan den del av
  mot förhållandet mellan den del av
beskattningsåret som infaller före
    beskattningsåret som infaller före
den 1 januari 79Ä5och hela beskatt-
         den 1 januari /PS-/och hela beskatt­
ningsåret,
                           ningsåret.

Fastigheter tillhöriga Nobelstiftelsen m. fl. (mom. 5)

3. Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Bo Lund­gren (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med "Inte heller" och slutar med "Utskottet avstyrker motionen även i denna del"-bort ha följande lydelse.

De stiftelser som är undantagna från statiig inkomstskatt och förmögen­hetsskatt har erhållit denna befrielse på gmnd av sin höggradigt allmän­nyttiga karaktär. Särskilt Nobelstiftelsen intar, som framhålls i motionen, en unik särställning genom sitt syfte och sin verksamhet. Med hänsyn till det anseende Nobelpriset har runt om i världen är det ett nationellt intresse att betingelserna för en hög prissumma inte äventyras. Den föreslagna fastighetsskatten är till sin karaktär att jämställa med förmögenhetsskatten eftersom den skall beräknas på gmndval av fastigheternas taxeringsvär-


 


SkU 1984/85:17                                                                      36

den, och den kan enligt utskottets uppfattning inverka negativt på stiftel­sens förmögenhelsinnehav på vars avkastning prissummans storlek är beroende. Det finns därför enligt utskottets uppfattning anledning att befria Nobelstiftelsen — och även andra jämförbara stiftelser —från den nya pålagan. På grund härav tillstyrker utskottet yrkande 2 i motion 62 och förordar att riksdagen, om riksdagen beslutar införa den föreslagna fastig­hetsskatten, begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag om en sådan skattebefrielse.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen — för den händelse riksdagen inte avslår förslaget i proposition 1984/85:18 att införa en statlig fastighetsskatt — med bifall till motion 1984/85:62 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om befrielse från skatten för Nobelstiftelsen och andra jämförbara stiftelser.


 


SkU 1984/85:17                                                                  37

Bilaga 1

Konstitutionsutskottets yttrande

1984/85:2 y

över proposition 1984/85:18 om statlig fastighetsskatt

Till skatteutskottet

Skalteulskoltet har beslutat att inhämta konstitulionsutskotteis yttrande över proposition 1984/85:18 om statlig faslighelsskatt och följdmotioner såvitt avser inlegritetsfrågorna i sammanhanget.

Del förfarande som enligl det framlagda förslaget skall tillämpas i fråga om fastighetsskatten förutsäller all skallemyndigheterna som hjälpmedel för beräkning av skallen får använda ell register över fastigheter, vars ägare skall betala sådan skall.

Flertalet av de uppgifter som behövs för påföring av fastighetsskatt, bl. a. uppgifter rörande faslighelsbeteckning, ägare, slag av fastighet och taxeringsvärde, finns redan tillgängliga pä dalamedium hos länsstyrelser­na och får enligl 7§ skalleregisterlagen (1980:343) ingå i del centrala skalleregistrel. Vissa ytterligare uppgifter behövs emellertid. I propositio­nen föreslås därför all 7 § skalteregisierlagen utvidgas så all den medger alt det centrala skatleregislret skall fä innehålla också de övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt: Enligt vad utskottet erfarit torde de nya uppgifter som kan behöva införas i registret begränsa sig lill uppgift om lypkod enligl faslighetslaxeringsnämnds beslut saml eventuellt uppgift om vid vilken tidpunkt under året fasligheten har förvärvats.

Som utgångspunkt för del nu framlagda förslaget har förelegat bl. a. en inom regeringskansliet utarbetad promemoria om den tekniska utform­ningen av en statlig fastighetsskatt. I silt yttrande över promemorieförsla-gel anförde datainspektionen (DI) erinringar i olika hänseenden. Bl. a. framhöll DI all del inte syntes vara möjligt att föra del register, som enligl promemorian skulle användas, pä ell sådant sätt att del vid varje tidpunkt skulle innehålla korrekta uppgifter angående dels vilka som är skallskyl­diga, dels vilka fasligheter eller delar av fastigheter som skulle omfattas av faslighelsskatlen. Detta skulle enligt yttrandet komma att föranleda bety­dande administrativa svårigheter och få konsekvenser från integriletssyn­punkt. De förtryckta deklarationsblanketterna skulle också komma att bygga på uppgifter i registret som kunde vara inaktuella eller oriktiga. Dl betonade mot denna bakgrund vikten av ett noggrant förberedelsearbete från skattemyndigheternas sida.

Utskottet gör följande bedömning.

Det förslag lill en statlig faslighetsskall som lagts fram i propositionen är i jämförelse med del förslag som DI yttrat sig över avsevärt förenklat. Pä vikliga punkter är därför de av DI gjorda erinringarna redan tillgodo­sedda.


 


SkU 1984/85:17                                                                     38

När del gäller frågan om aktualiteten hos registeruppgifterna har del upplysts i propositionen all en korrekt förtryckning av deklarationsblan­ketterna kan ske i fiertalet fall. 1 vissa fall får emellertid nytillkomna faktiska omständigheter eller taxeringsnämndens bedömningar avgörande betydelse för beräkningen av fastighetsskatten, och beskattningen måste således i dessa fall grundas på andra uppgifter än de förtryckta. En fastig­het kan t. ex. nyligen ha bytt ägare. Vidare kan fastighetsskatten påverkas bl. a. av en sådan omständighet som om inkomsten för fastigheten vid inkomsttaxeringen skall beräknas enligt konventionell metod eller scha­blonmetod. Som framhållits i propositionen är del emellertid i dessa fall inte fråga om några bedömningar utöver dem som ändå måste företas vid inkomsttaxeringen. Skillnaden är bara den all uppgifterna skall läggas lill grund för beräkning också av statlig fastighetsskatt.

Utskottet kan inte finna all det föreslagna beskaltningsförfarandet för en statlig fastighetsskatt skulle kunna medföra andra komplikationer än sådana som kan undanröjas genom all de skallskyldiga senast i samband med alt de får del av de förtryckta deklarationsblanketterna informeras om alt vissa uppgifter kan vara inaktuella eller orikliga på annat sätt. Utskottet vill samtidigt erinra om all förfarandet med förlryckning av deklarations­blanketter på grundval av uppgifter som registrerats på dalamedium ligger i linje med önskemålen om ett förenklat deklaralionsförfarande för lönta­gare. Ulskotlel utgår från att regeringen med hänsyn till vad DI anfört också i fortsättningen särskilt uppmärksammar eventuellt uppkommande problem vad gäller registerföringen m. m.

Med anledning av vad som anförts i vissa följdmotioner och i lagrådets yttrande rörande skatteförslagets beredning i regeringskansliet vill utskot­tet erinra om att regeringsformen innehåller en bestämmelse som lar sikte pä remissbehandlingen av regeringsärenden (7 kap. 2 §). Enligt vad utskot­tet uttalat i ell tidigare yttrande lill skatteutskottet (KU 1982/83:8 y) följer av denna bestämmelse alt det i varje särskilt fall får bedömas i vad mån det finns behov av att inhämta upplysningar och yttranden från myndigheter och sammanslutningar.

Utskottet finner inte anledning till erinran mol regeringens remissbe­handling eller beredning i övrigt av ifrågavarande ärende.

Stockholm den i 5 november 1984 På konstitutionsutskotlets vägnar OLLE SVENSSON

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s), Wivi-Anne Cederqvist (s), Kurt Ove Johansson (s), Kerstin Nilsson (s), Gunnar Biörck i Värmdö (rii), Sven-Erik Nordin (c), Sture Thun (s), Anita Modin (s), Elisabeth Fleetwood (m), Karin Ahriand (fp), Ove Eriksson (m), Bengt Kindbom (c) och Marie-Ann Johansson (vpk).


 


SkU 1984/85:17                                                                  39

Avvikande mening

av Anders Björck (m), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sven-Erik Nordin (c), Elisabeth Fleetwood (m), Karin Ahriand (fp), Ove Eriksson (m) och Bengt Kindbom (c), vilka anser att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med "Del förslag" och på s. 38 slutar med "ifrågavarande ärende" bort ha följande lydelse:

Del förslag till en statlig fastighetsskatt som nu lagts fram innebär tekniskt sett vissa förenklingar i förhållande till tidigare lill lagrådet re­mitterat förslag, som var behäftat med sådana brister alt del enligl lagrå­dels mening inte borde läggas till gmnd för lagstiftning i oförändrat skick. Genom de förändringar som förslaget därefter genomgått har en del av de olägenheter som DI pekat pä kunnat undanröjas. Åtskilligt av den av Dl framförda kritiken kvarstår emellertid. Särskilt vill utskottet nämna de integritets- och rätissäkerhelsproblem som föranleds av att de registerupp­gifter som skall ligga lill grund för beräkningen av fastighetsskatt i viss utsträckning kommer all innehålla inaktuell eller eljest oriklig informa­tion. De problem som uppslår lill följd härav har enligl utskottets mening inte tillräckligt uppmärksammats i propositionen. Bedömningar rörande behovet av och den närmare utformningen av information och förbere­dande kommunikation vill regeringen således överlåta på riksskatteverket. Med hänsyn till frågornas betydelse borde enligt utskottels mening rege­ringen själv ha tagit sitt ansvar och gjort erforderliga bedömningar. Riks­dagen hade då också bättre kunnat bedöma förslagets konsekvenser för de enskilda från bl. a. integritets- och rättssäkerhetssynpunkter.

Utskottet vill i sammanhanget också erinra om att lagrådet vid sin behandling av ärendet anmärkt på all skalleförslagel inte har föregåtts av någon sedvanlig utredning och inte heller varit föremål för annat sådant remissförfarande som avses i 7 kap. 2 § regeringsformen än alt några myndigheter fått yttra sig angående innehållet i en departementsprome­moria rörande den laglekniska konstruktionen av skatten och om beskalt­ningsförfarandet. Vissa enskilda organisationer har därjämte på eget ini­tiativ inkommit med yttrande över nämnda promemoria. Lagrådet har på grund av den bristfälliga beredningen i regeringskansliet ansett sig ha begränsade möjligheter att bedöma del remitterade förslaget särskilt i de hänseenden som avses i 8 kap. 18 § tredje stycket 3 — 5 regeringsformen. Utskottet vill framhålla att dessa brister i regeringens handläggning kvar­står i del lill riksdagen framlagda förslaget.


 


SkU 1984/85:17                                                                  40

Bilaga 2

Bostadsutskottets yttrande

1984/85:2y

om statlig fastighetsskatt (prop. 1984/85:18)

Till skalleutskollel

Skalleutskollel har den 23 oktober 1984 beslutat inhämta yttrande från bostadsutskottet över proposition 1984/85:18 om statlig fastighetsskatt jämte med anledning av propositionen eventuellt väckta motioner.

Propositionen

Efter föredragning av bosladsministern har regeringen beslutat bereda riksdagen tillfälle all ta del av vad han anfört om införandel av en statlig fastighetsskatt och om upphävandet av nu gällande hyreshusavgift.

Efter föredragning av finansministern har regeringen beslutat föreslå riksdagen all anta

1.    lag om statlig fastighetsskatt,

2.    lag om upphävande av lagen (1982:1194) om hyreshusavgifl,

3.    lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

4.    lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

5.    lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

6.    lag om ändring i skallebrottslagen (1971:69),

7.    lag om ändring i skalteregisierlagen (1980:343).

Lagrådels yttrande har inhämtats bl. a. beträffande den huvudsakliga utformningen av en statlig fastighetsskatt och beträffande lagförslagen under 1 —3 ovan.

Motionerna m. m.

I detta yttrande behandlas de med anledning av propositionen väckta motionerna i följande delar. Motionerna 1984/85:

57     av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari hemställs

1.   att riksdagen avslår proposition 1984/85:18 såvitt avser införande av statlig faslighelsskatt och följdlagstiftning (propositionens lagförslag nr I och nr 3 — 7),

2.   att riksdagen godkänner förslaget till lag om upphävande av lagen (1982:1194) om hyreshusavgifl (propositionens lagförslag nr 2),

58     av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari hemställs

I. att riksdagen beslutar avslå förslaget till lag om statlig faslighetsskall.


 


SkU 1984/85:17                                                                      41

2.   all riksdagen beslutar avslå förslaget lill ändring i kommunalskatte­lagen (1928:370),

3.   att riksdagen beslutar avslå förslaget lill lag om ändring i taxeringsla­gen (1956:623),

4.   att riksdagen med avslag på regeringens förslag lill lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) beslutar all ordet hyreshusavgift i 1 § och 3 § 1 mom. i uppbördslagen (1953:272) las bort,

5.   att riksdagen med avslag pä regeringens förslag till lag om ändring i skatlebrotlslagen (1971:69) beslutar all orden "lagen (1982:1124) om hy­reshusavgifl" i 1 § skatlebrotlslagen (1971:69) utgår,

6.   all riksdagen beslutar avslå förslaget lill lag om ändring i skalleregis-teriagen (1980:343),

59    av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1.    att riksdagen beslutar

a.        att de allmännyttiga bostadsföretagens fastigheter undantas från
fastighetsskatten,

b.        att fastighetsskatten skall utgå även för industribyggnader,

2.    all riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna

a. all huvuddelen av intäkten av en faslighetsskall skall användas pä bostadssektorn i avsikt all hälla boendekostnaderna nere och uppnå rättvisa mellan olika upplålelseformer,

60    av Jan-Eric Virgin (m) och Bertil Danielsson (m) vari hemställs

1.   all riksdagen i första hand avslår regeringens proposition 1984/85:18 angående en ny statlig fastighetsskatt,

2.   att riksdagen i andra hand med ändring av regeringens förslag beslu­tar alt bosläder ingående i lantbruksföretag undantas från den föreslagna fastighetsskatten,

61    av Lennart Brunander (c) och Rune Torwald (c) vari hemställs

1.   att riksdagen avslår proposition 1984/85:18,

2.   att riksdagen — om yrkandet under 1. inte bifalls — beslutar sådan ändring av bestämmelserna all jordbrukets bosläder erhåller samma be­skattning som småhus,

62    av Knut Wachtmeister (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs
I. all riksdagen avslår proposition 1984/85:18,

63 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari hemställs all riksdagen beslutar
avslå proposition 1984/85:18 såvitt gäller samtliga delar utom förslaget lill
lag om upphävande av lagen (1982:1194) om hyreshusavgifl och därav
föranledda följdändringar.

Representanter för Sveriges Fastighetsägareförbund och för Sveriges Villaägareförbund har munlligen och skriftligen lämnat synpunkter i ären­det. En skrivelse har inkommit från en privatperson.


 


SkU 1984/85:17                                                                  42

Uppgifter i anslutning till propositionen m. m. Bostadssubventionernas utveckling m. m.

I propositionen (s. 4 — 5) lämnas uppgifter om samhällets stöd lill bo­stadssektorn. År 1984 beräknas detta stöd uppgå till 27 miljarder kronor. Slödel utgår direkt i form av bostadsbidrag och räntebidrag och indirekt i form av skallesubvenlioner i första hand för egnahemsägare. Staten tillförs intäkter från bostadssektorn genom hyreshusavgiflen.

I avsikt all minska belastningen pä statsbudgeten har i första hand försök gjorts all minska utgiften för räntebidragen. Räntebidrag, som i princip lämnas till kostnader för ränta pä bostadslän och underliggande kredit inom läneunderlaget för bosläder, motsvarar skillnaden mellan räntekostnaden för sådana länedelar och en garanterad ränta. Den garan­terade räntan höjs årligen genom generella s. k. normala upptrappningar.

Vid sidan av dessa generella upptrappningar har riksdagen hösten 1980, våren 1981 och våren 1982 (se CU 1980/81:7, CU 1980/81:30 och CU 1981/82:26) beslutat om s. k. extra upptrappningar under åren 1981 — 1985 för äldre slalsbelånade bostadshus. Dessa extra upptrappningar har haft del huvudsakliga syftet all minska bostadssektorns belastning pä statsbud­geten. Av propositionen framgår att anslagsbelastningen för är 1985 på grund av de extra upptrappningarna beräknas bli ca 3 miljarder kronor lägre än vad som annars skulle varit fallet. Genom borttagande av de s. k. retroaktiva räntebidragen minskas anslagsbelastningen med ca 1,5 miljar­der kronor. Intäkterna från hyreshusavgiflen beräknas för år 1985 bli ca 600 milj. kr.

1 propositionen (s. 8 — 9) anges kapilalkostnadsökningarna i kr./m- till följd av de normala och extra upptrappningarna av de garanterade räntor­na åren 1981 — 1985 och av en hyreshusavgifl om 2 %. Kostnadsökningar lill följd av upptrappningarna för egnahem har beräknats med utgångs­punkten i 50 % marginalskatt. För hyresbostäder grundas uppgifterna pä genomsnittliga effekter för SABO-företagen.

För egnahem byggda 1958 och senare medför upptrappningarna all boendekostnaderna blir 8 — 45 kr./m- högre under år 1985 än under 1980. För bosladsräiislägenheier är kostnadsökningarna på grund av upptrapp­ningarna av ungefär motsvarande storlek som för egnahemmen. För hyres­husen har upptrappningarna medfört kostnadsökningar om ca 30 kr./m-.

Hyreshusavgiflen anges ha ökat kostnaderna för SABO-företagen med ca 4 kr./m- i genomsnitt. För fastigheter med bosladsräiislägenheier och med värdeär före 1975 medför avgiften boendekoslnadsökningar om ca 16 kr./m-. Kostnadsökningen för ett enskilt hyreshus anges ligga i nivå med den för ett motsvarande bostadsrällshus.

Sammanfattning av regeringens förslag om statlig fastighetsskatt

I avsikt att minska bostadssektorns belastning pä statsbudgeten anför bosladsministern alt hans överväganden lett honom fram lill uppfattning-


 


SkU 1984/85:17                                                                     43

en all en statlig fastighetsskatt är del instrument som tillsammans med räntebidragssyslemet för ny: och ombyggnad bäst svarar mol kravet pä ett rättvist och solidariskt omfördelningssystem inom bostadssektorn.

I propositionen förordas därför att en sådan skall införs. Av fiskala skäl förordas dessutom all skallen skall omfatta även vissa andra fastigheter än sådana som innehåller bosläder. Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag följande.

Fr. o. m. den I januari 1985 föresläs en statlig fastighetsskatt tas ul för samtliga hyreshus, småhus och bostadsbyggnader pä lantbruk samt tomt­mark som är avsedd all bebyggas med någon av dessa hustyper. 1 begrep­pet hyreshus ingår t. ex. vissa hus med lokaler samt hotell- och restaurang-byggnader. Underiagel för skallen utgörs för småhus av en tredjedel av taxeringsvärdet och för hyreshus av hela taxeringsvärdet. Skattesatsen föresläs vara 1,4 % för schablonbeskatlade fasligheter och 2 % för övriga fastigheter. Fastighetsskatten skall vara avdragsgill utom i fråga om scha­blonbeskatlade fastigheter. Samtidigt som fastighetsskallen införs avveck­las den nuvarande hyreshusavgiflen. Faslighelsskatlen skall under åren 1985 och 1986 utgå med 0,5% resp. I % i fråga om schablonbeskatlade småhus och med 0,7 % resp. 1,4 % i fråga om övriga småhus och hyreshus på lantbruksenhet.

Statens intäkter från fastighetsskatten, med hänsyn lagen lill vissa kom­pensationsåtgärder, beräknas för år 1985 till ca 2,6 miljarder kronor. Hyreshusavgiflen skulle för detta år tillfört staten intäkter om 1,5 miljarder kronor. Den i propositionen föreslagna fastighetsskatten beräknas sålunda medföra en ökad intäkt om 1,1 miljarder kronor för detta är.

Fr. o. m. är 1987 beräknas skallen ge intäkter om ca 4,7 miljarder kronor. Hänsyn har då inte lagils lill kompensationsåtgärder.

1 sammanhanget bör nämnas alt regeringen i proposition 1984/85:85 lagt fram förslag bl. a. om vissa kompensationsåtgärder. Denna proposi­tion kommer bostadsulskottel all behandla senare under är 1984.

Utskottet

Vad ovan redovisats om utvecklingen av bostadssubventionerna saml om vissa tidigare åtgärder i avsikt att minska bostadssektorns belastning pä statsbudgeten har lett bosladsministern fram lill uppfattningen att en stat­lig faslighetsskall är det instrument som tillsammans med räntebidragssy­slemet för ny- och ombyggnad bäst svarar mol kravet på ett rättvist och solidariskt omfördelningssyslem pä bostadssektorn. Efter all ha redogjort för lagrådets yttrande såvitt gäller de allmänna synpunkterna på förslaget lill fastighetsskatt redovisar bosladsministern i propositionen (s. 14—18) sin uppfattning om hur skallen bör utformas. Hans förslag har samman­fattningsvis refererats i föregående avsnitt.


 


SkU 1984/85:17                                                                      44

I partimotioner från folkpartiet, moderata samlingspartiet och center­partiet yrkas avslag pä samtliga lagförslag i propositionen utom förslaget att upphäva lagen om hyreshusavgifl. Även i förslahandsyrkandena i motionerna 60 (m), 61 (c) och 62 (m) yrkas avslag på förslaget om all införa en statlig fastighetsskatt. 1 partimolion från vänsterpartiet kommunisterna tas upp vissa frågor om skattens utformning.

, I folKpariiets partimotion 57 kritiseras bosladsministerns motiv för all föreslå införandet av en fastighetsskall. Enligt motionärernas uppfattning är bosladsministerns utgångspunkt för förslaget ohållbar liksom hans ar­gument. Den i propositionen presenterade statistiken anges vara missvi­sande och ofullständig. Motionärerna anför alt alla fastigheter kommer all träffas av fastighetsskatten men för dem som får räntebidrag neutraliseras skatten genom ökade bidrag. Skallen fördelas inte pä ell rimligt sätt efter bärkraft. Dessutom innebär förslaget i propositionen en höjning av del samlade skatteultaget som redan anses för högt.

Även i moderata samlingspartiets partimolion 58 kritiseras regeringsför­slaget. Motionärerna anför därvid bl. a. att småhusägarna de senasle åren drabbats av stora kostnadsökningar. I motionen framhålls all de småhus­ägare som fär statliga räntesubventioner kommer att under förhållandevis kort tid kompenseras inom räntebidragssyslemet men all även dessa små­husägare därefter fullt ut kommer alt drabbas av den nya skallen. Vidare anför motionärerna all pensionärer ulan full ATP kan bli tvingade all sälja sin bostad lill följd av den nya skallen. Beträffande hyreshus och bostads­rällshus anges i motionen all även flerfamiljshusen råkat ul för stora kostnadshöjningar de senaste åren. Skatteeffekten för fierbostadshus med statliga lån kommer dock enligl motionärerna att neutraliseras genom av regeringen aviserade kompensatoriska åtgärder. Motionärerna kritiserar också förslaget från utgångspunkten all del inte är neutralt med hänsyn till ägareförhållanden och för att del omfattar fritidshus och lokalfasligheler. Bl. a. reses invändningar mol att lokaler som inte betraktas som bosläder — l. ex bensinstationer med livsmedelsförsäljning — kommer all fä kosl-nadsmässiga fördelar framför sådan försäljning i butik.

I centerpartiets partimolion 63 behandlas relativt utförligt lagrådets kritik mol förslaget om en statlig fastighetsskatt. Motionärerna, som in­stämmer med vad lagrådet anfört, anser all lagrådels invändningar inte föranlett några mera betydande förändringar av regeringens förslag. Stark oro ullrycks i motionen över regeringens bristande noggrannhet i bered­ningsarbetet. Motionärerna sammanfattar sina invändningar mol rege­ringens förslag och hävdar all faslighelsskatlen höjer skattetrycket, att skatten inte tas ut efter bärkraft, att den är orättvis och all den konserverar nuvarande subventionssystem pä bostadssektorn. Motionärerna finner del osäkert öm skatten stärker statsfinanserna. Vidare kritiserar motionärerna regeringens förslag eftersom i del ingen speciell hänsyn tas lill kompensa­toriska åtgärder för de fastigheter som inte har några räntesubventioner.


 


SkU 1984/85:17                                                                     45

I samtliga nu refererade partimotioner anförs all del måste anses an­märkningsvärt att regeringen inte avvaktar resultatet av bosladskommit­léns arbete med att utforma ell nytt bostadsfinansieringssyslem.

Vad i propositionen och i de ovan refererade motionerna anförts om en statlig fastighetsskatt ger bostadsutskollel anledning alt avge följande ytt­rande.

Bostadsutskottet begränsar sill yttrande lill alt omfatta vad regeringen efter föredragning av bostadsministern förelagt riksdagen och vad i där­emot ställda motioner föreslagils. Som framgått ovan har regeringen berett riksdagen tillfälle att ta del av vad bosladsministern anfört om en statlig fastighetsskatt och om upphävande av nu gällande hyreshusavgift.

Inledningsvis vill utskottet la upp frågan om syftet med en statlig fastig­hetsskatt. Denna fråga har tämligen ingående behandlats i partimotioner­na från (m), (c) och (fp). Den har också behandlats i vänsterpartiet kom­munisternas partimotion. Vad i denna motion föreslagils behandlar ut­skottet delvis nedan. Det har i propositionen hävdats alt skallens främsta syfte är att bidra lill alt öka omfördelningen av bostadssubventionerna inom bostadssektorn mellan olika upplålelseformer och mellan fasligheter av olika ålder.

Mol en sådan uppfattning har anförts all skallens huvudsakliga uppgift är all minska bostadssektorns belastning pä statsbudgeten. Denna stånd­punkt hävdas sålunda i parlimoiionerna från (m), (c) och (fp).

Även om åtgärder tidigare vidtagits inom räntebidragssyslemet i avsikt all omfördela bördorna inom bostadssektorn finner bostadsutskottet del nödvändigt alt ytterligare insatser görs i avsikt all uppnå ett sä rättvist och solidariskt omfördelningssyslem som möjligt. En anslutning lill ell sådant synsätt innebär enligl bostadsutskottels mening att åtgärder måste vidtas för all ytterligare bygga ul ett sådant syslem. Även enligl bosladsutskoltets uppfattning fär del av regeringen nu presenterade förslaget anses ha en klar fördelningspolitisk profil, lät vara all förslaget genom sin utformning delvis har vissa inslag även av fiskal natur. Detta senare motiv är en viktig förutsättning för möjligheterna all upprätthålla det nödvändiga slödel till nyproduktionen.

Utskottets uppfattning är alltså alt ytterligare omfördelningsåtgärder behövs. Frågan är då närmasl hur ell syslem skall utformas som gör del möjligt all uppnå ell rättvisare och mera omfattande fördelningssystem inom bostadssektorn än dagens system som ju huvudsakligen inneburit en omfördelning inom räntebidragssyslemet främst mellan hus av olika år­gångar. Enligt utskottets mening finns i detta sammanhang anledning erinra om att en bred riksdagsmajorilel ställt sig bakom åtgärder på bo­stadsbyggandets område som brukar innefattas i begreppet en social bo­stadspolitik. Ell väsentligt inslag i en sådan politik är att fördela boende­kostnaderna pä ell rättvist sätt. Ett annat väsentligt inslag är att stödja och främja ett jämlikt och integrerat boende. För all så ambitiösa bosladspo-


 


SkU 1984/85:17                                                                     46

litiska målsättningar skall kunna förverkligas är del både önskvärt och nödvändigt att vidta åtgärder som bidrar till all öka omfördelningen av bostadssubventionerna. Tidigare har kritik mot en sådan politik förls fram främst av moderata samlingspartiet. Den har alllid tillbakavisats av bo­sladsutskoltets majoritet liksom ay en bred riksdagsmajorilel.

Bostadsulskollet som sålunda vidhåller sin tidigare uppfattning om all den sociala bostadspolitiken alltjämt bör vara utgångspunkten för samhäl­lets insatser för de boende finner del därmed också väl motiverat alt ytterligare åtgärder vidtas för all hävda denna politik. En sådan uppfatt­ning låter sig väl förenas med vad bosladsministern i propositionen anfört som motiv för all införa en statlig fastighetsskatt i huvudsak med den utformning som där förordas. Nedan behandlar utskottet vissa enskildhe­ter i regeringsförslaget.

Med det anförda anser bostadsulskottel alt skalleutskollel bör föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen lill känna vad bostadsutskottet ovan anfört om en statlig fastighetsskatt. Ett sådant ställningstagande innebär en anslutning lill vad regeringen efter föredragning av boslads­ministern beslutat förelägga riksdagen och avslag på motionerna 57 (fp), 58 (m), 60(m) yrkande 1,61 (c)yrkande I, 62 (m)yrkande I och 63 (c) i den män motionerna behandlas i detta yttrande .

Bostadsulskottel finner heller inte tillräckliga skäl föreligga att tillstyrka andrahandsyrkandena i motionerna 60 (m) och 61 (c) beträffande utform­ningen m. m. av fastighetsskatten för lantbrukets bosläder.

Den närmare tekniska utformningen m. m. av skatten fär anses falla under skalteutskottets beredning.

Bostadsulskollet övergår nu lill att behandla vad i vänsterpartiet kom­munisternas partimolion 59 yrkande I a och 1 b saml yrkande 2 a föresla­gils och förordats om fastighetsskatten m. m.

Motionärerna föreslår — yrkande 1 b — att riksdagen beslutar all fas­tighetsskatt skall utgå även för industribyggnader.

Av propositionen (s. II) framgår all bosladsministern — efter samråd med finansministern och industriministern — förordar alt denna fråga las upp i ett vidare sammanhang där industrins totala beskaltningsförhållan-den behandlas.

Enligl utskottets uppfattning finns inte anledning alt, såsom anges i propositionen, ens i ell vidare sammanhang överväga om industrins fastig­heter skall träffas av faslighelsskatt. Som föreslås i parlimoiionerna 57 (fp), 58 (m) och 63 (c) finns inte bärande skäl all föreslå att en fastighetsskall över huvud taget införs. Vad i dessa motioner föreslagils kan sålunda inte förenas med förslaget i partimolion 59 (vpk) yrkande I b om att faslighels-skall skall utgå för industribyggnader. Detta motionsyrkande avstyrks. Vad ulskotlel nu anfört om all anledning saknas att överväga att faslighets­skall skall utgå för industrifastigheter bör skatteutskottet föreslå riksdagen alt som sin mening ge regeringen till känna.


 


SkU 1984/85:17                                                                     47

1 motion 59 (vpk) yrkande I a föresläs riksdagen besluta undanta de allmännyttiga bostadsföretagens fastigheter från skatten.

1 proposition 1984/85:85 har lagts fram förslag i syfte alt kompensera vissa fastighetsägare för de kostnadsökningar fastighetsskatten beräknas medföra. 1 denna proposition föreslås kompensationsåtgärder för fastig­heter som omfattas av del statliga bostadsfinansieringssyslemet med an­ledning av faslighelsskatlen och extra upptrappningar av den garanterade räntan. Förslagen i denna proposition kommer utskottet att behandla senare under är 1984. Nettoeffekten av förslagen i propositionen innebär fr. o. m. är 1986 en sänkning av den garanterade räntan bl. a. för allmän­nyttiga bostadsföretag. Dessutom föresläs, under vissa förutsättningar, dispens från avsättning lill konsolideringsfond — ett förslag som direkt lar sikte på de allmännyttiga bostadsföretagen. För år 1985 föresläs alt ett särskilt räntebidrag betalas ut. Slutligen bör i detta sammanhang erinras om att i den nyligen framlagda och lill skatteutskottet hänvisade proposi­tionen 1984/85:70 föreslagils att den kommunala garantibeskattningen för juridiska personer skall avskaffas. Ett genomförande av detta förslag kommer att innebära lättnader för de fiesla allmännyttiga bostadsföreta­gen.

Bostadsutskottet har tidigare i skilda sammanhang givit uttryck för uppfattningen att de allmännyttiga bostadsföretagen har en viktig uppgift inom ramen för en social bostadspolitik. Mol bakgrund av en sådan uppfattning finns goda skäl hävda all olika åtgärder bör vidtas sä att dessa förelag ges reella möjligheter all medverka lill att denna politik förverkli­gas. 1 de båda i föregående stycke nämnda propositionerna läggs förslag med detta syfte fram. Dessa förslag kommer senare att prövas av riksda­gen. Enligl bostadsutskottets uppfattning bör i nuvarande läge inte föror­das all de allmännyttiga bostadsföretagen undantas från fastighetsskall. Riksdagsbehandlingen av de förordade kompensationsåtgärderna m. m. bör avvaktas. Motion 59 (vpk) yrkande 1 a bör därför inte nu vinna riksdagens bifall.

I motion 59 (vpk) yrkande 2 a begärs ell riksdagens tillkännagivande om all huvuddelen av intäkten av en fastighetsskatt skall användas pä bostads­sektorn i avsikt att hålla boendekostnaderna nere och uppnå rättvisa mellan upplålelseformerna.

Bostadsutskollet har ovan redogjort för vidtagna åtgärder i avsikt alt uppnå ett rättvist omfördelningssystem — ell system som enligl bostads­utskottets uppfattning genom den nu föreslagna fastighetsskatten byggs ul och fördjupas. Denna bostadsutskottets uppfattning får anses ligga i linje med vad i motion 59 (vpk) yrkande 2 a föreslagils. Del i motionen begärda tillkännagivandet kan därför inte anses tjäna nägot reellt syfte. Molionsyr-kandet bör inte nu bifallas. Vad i propositionen om faslighelsskatlen förordats och i propositionen om vissa kompensatoriska åtgärder föresla­gits kommer — vid en riksdagens anslutning därtill — att innebära all vad


 


SkU 1984/85:17                                                                      48

i motion 59 (vpk) yrkande 2 a föreslagits i inte ringa omfattning fär anses tillgodosett.

Vad i övrigt i propositionen eller i motionen föreslagits har inte givit bostadsutskollel anledning lill erinran eller särskilt uttalande.

Stockholm den 20 november 1984

Pä bostadsutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mallsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m), Maj-Lis Landberg (s), Knut Billing (m), Magnus Persson (s), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Per Olof Håkansson (s). Marga­reta Gärd (m), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk), Margareta Palm­qvist (s), Rune Evensson (s) och Bengt-Ola Rytlar (s).

Avvikande meningar

I  Förslaget om en statlig fastighetsskatt m. m.

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gafd (m) och Kerstin Ekman (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar "Bostadsutskottet begränsar" och på s. 46 slutar "skatleulskoiiets beredning",

dels den del av ulskoileis yttrande som pä s. 47 börjar "1 motion" och pä s. 48 slutar "anses tillgodosett" bort lyda:

Som anförs i parlimoiionerna frän (m), (c) och (fp) innebär förslaget om en fastighetsskatt en höjning av det samlade skalleullaget som redan är för högt. Obalansen i vår ekonomi är till stor del ett resultat av för höga utgifter och ell alltför högt skatteuttag. Bostadsutskottet instämmer i motionärer­nas kritik all del inte sällan inträffar all höjningen av en skall leder lill minskade inkomster från andra skaller. Redan utifrån den nu redovisade principiella uppfattningen finns goda motiv för att avvisa regeringens förslag om införande av en fastighetsskall. Frågan om utformningen av skattesystemet faller närmasl under skatteutskottets beredning.

Såvitt frågan om en fastighetsskatt faller inom bostadsutskottets bered­ningsområde vill utskottet anföra följande.

Lagrådet kritiserade förslaget bl. a. därför all del inte föregåtts av sed­vanlig utredning och inte varit föremål för ordentligt remissförfarande. Förslaget behandlade inte lika fall lika och skallen fördelar inte pålagan efter bärkraft. Förslaget är komplicerat och invecklat och är svårförståeligt för den enskilde medborgaren.


 


SkU 1984/85:17                                                                      49

Även om regeringens förslag lill riksdagen delvis omarbetats efter lagrå­dels kritik kvarstår lagrådets invändningar. Kritik beträffande det remit­terade förslaget bar från olika utgångspunkter förls fram även av de organisationer som på eget initiativ delgivit bostadsdepartementet sin uppfattning i frågan.

All fastighetsskatten ger orimliga konsekvenser har tydligen insells även av regeringen eftersom regeringen i en nyligen avlämnad proposition (prop. 1984/85:85) föreslagit riksdagen att besluta om vissa kompensato­riska åtgärder med anledning av fastighetsskatten. Dessa kompensatoriska åtgärder är avsedda endast för dem som omfattas av räntebidragssyslemet. En sådan ordning måste le sig stötande och upplevas som mycket orättvis. Dessa låntagare har ofta väsentligt lägre boendekostnader än de som inte har statliga lån med räntebidrag.

Del kan inte med fog hävdas all fastighetsskatten har tillkommit främst i syfte att omfördela subventionerna inom bostadssektorn. I så fall skulle ju fastighetsskatt inte träffa lokaler, frilidsfastigheter och vissa obebyggda tomter.

All skallen har främst fiskala motiv framgår även av den ovannämnda propositionen om vissa kompensatoriska åtgärder. Av denna proposition framgår nämligen att staten är 1985 tillförs ca 2 miljarder kronor efter avräkning av kostnaderna för kompensationen. Förär 1986 har regeringen beräknat statens intäkter efter avräkning av kostnaderna för kompensatio­nen till ca 3,4 miljarder kronor: Därmed har även regeringen anslutit sig till motionärernas uppfattning all skatten har främst fiskala motiv.

Bostadsulskottel avvisar sålunda på goda grunder regeringens förslag om en fastighetsskatt. Del finns emellertid anledning all ge ytterligare exempel på hur dåligt genomtänkt och inkonsekvent skalleförslagel är. Bosladsministern har är 1983 (prop. 1982/83:50) myckel klart framhållit all hyreshusavgiflen för all vara neutral med hänsyn till ägandeförhållan­dena inte bara måste vara avdragsgill för konventionellt beskattade faslig­heter utan även utgå med samma procentsats som för de schablonbeskat­lade. Samma resonemang är naturligtvis giltigt även beträffande fastig­hetsskatten. Trots delta föresläs all skatten skall utgå med 2 % av taxerings­värdet för konventionellt beskattade fastigheter och med 1,4% för scha­blonbeskatlade. Förslaget är således ytterligare ell gynnande av de allmän­nyttiga förelagen. Det finns sålunda inga möjligheter för privata fastighets­ägare all genom hyreshöjningar få full kompensation för skallen.

1 det nu framlagda regeringsförslagel föreslås all även egenägda småhus träffas av fastighetsskatt. Dessa fastigheter är undantagna frän hyreshus­avgiften. Även många av dessa fastighetsägare har redan en mycket bryd-sam ekonomisk situation inte minst beroende på den stora ökningen av boendekostnaden under de senasle åren.

De egnahemsägare som under de senasle åren finansierat sina hus utan statliga lån och alltså inte erhållit några räntebidrag — s. k. frifinansiering

4   Riksdagen 1934/85. ösaml. Nr 17.


 


SkU 1984/85:17                                                                     50

— har höga kapitalkostnader. Dessa fastighetsägare kommer inte heller i åtnjutande av den i proposition 1984/85:85 föreslagna kompensationen som, vid ett införande av fastighetsskatten, avses komma de egnahemsäga­re till godo som i dag omfattas av räntebidragssyslemet. För de egnahems­ägare som under de senaste åren förvärvat ett äldre egnahem är boende­kostnaderna än högre.

En annan grupp av egnahemsägare som drabbas hårt av en eventuell fastighetsskall är pensionärer med låg eller ingen ATP. Visserligen skall även dessa kompenseras enligl regeringens förslag men reglerna för kom­pensationen har konstruerats sä all kompensation innebär någon lättnad endast för pensionärer som har fastigheter med ell relativt högt laxerings-värde.

I sammanhanget bör erinras om alt moderata samlingspartiet, center­partiet och folkpartiet i riksdagen lagt fram förslag lill ell reformerat bostadsfinansieringssyslem. Dessa förslag skall inte här behandlas. Bo­stadsulskottel konstaterar dock att ett genomförande av förslagen vida bättre och rättvisare än regeringens förslag skulle fördela bostadssubven­tionerna och minska kostnadsökningarna i bostadsbyggandet. Därtill skulle skattetrycket sänkas.

Slutligen finner bostadsutskottet del märkligt att regeringen vall att nu presentera sill förslag och därmed förekomma bosladskommittén. Denna kommitté har ju som en av sina huvuduppgifter all överväga utformningen av ell nytt bostadsfinansieringssyslem.

Bostadskommittén har i juni 1984 i sitt delbetänkande (SOU 1984:35) redogjort för den fasligheisekonomiska utvecklingen från början av 1970-lalel. I del betänkandet nämns (s. 171 — 172) olika undersökningar som behandlar lönsamheten i privat fastighetsförvaltning. Den bild som presenteras i dessa undersökningar är enligl bosladskommittén entydig. Nyinköpta privata fastigheter ger under en följd ay är negativ eller myckel låg direktavkastning på eget kapital. Hänsyn har inte tagits lill skallereg­lerna. Enligl kommittén (s. 174) torde dock skallereglerna inte vara av avgörande betydelse för lönsamheten vid enskild fastighetsförvaltning för del stora antalet fastighetsägare.

Bostadskommittén har också behandlat (s. 94 — 98) frågan om kostnads­neutralitet mellan olika upplåtelseformer. Av delbelänkandet framgår att kapitalutgifter för är 1985 för egnahem blir högre än för fierbostadshusen för bostäder byggda 1969— 1985. Beräkningarna utgår från en fastighets­skatt om 12 kr./m- och nettoränlor. Tas dessutom kostnaderna för amor­tering och ränta på eget kapital med ökar skillnaderna i kapitalutgifter ytterligare.

Representanter för Sveriges Fastighetsägareförbund och för Sveriges Villaägareförbund har inför utskottet redovisat ytterligare uppgifter till stöd för bosladskommitléns beräkningar.

Vad nu anförts innebär att bostadsulskottel anser all skalleutskollel bör


 


SkU 1984/85:17                                                                      51

föreslå riksdagen att bifalla parlimotionerna 57 (fp), 58 (m) och 63 (c) om att avslå samtliga lagförslag i propositionen utom förslaget att upphäva hyreshirsavgiften. Vad nu anförts innebär också alt vad i motionerna 60 (m). 61 (c) och 62 (m) kommer all tillgodoses. Vad i motion 59 (vpk) yrkande I a föreslagits om alt de allmännyttiga bostadsföretagens fastig­heter skall undantas frän faslighelsskatlen kommer även att tillgodoses. I övrigt bör sistnämnda motion avslås av riksdagen.

2 Fastighetsskatt på industrifastigheter

Oskar Lindkvist, Maj-Lis Landberg, Magnus Persson, Per Olof Håkans­son, Margareta Palmqvist, Rune Evensson och Bengt-Ola Rytlar (alla s) anser all den del av utskottets yttrande på s. 46 som börjar "Enligt utskot­tets" och slutar "lill känna" bort lyda:

Utskottet delar den i propositionen framförda uppfattningen. Frågan om faslighelsskatt skall utgå även för industrins byggnader fär sålunda övervägas i ett vidare sammanhang. Motion 59 (vpk) yrkande 1 b avstyrks med hänvisning lill vad nu anförts.

3 Fastighetsskatt på industrifastigheter

Tore Claesoii (vpk) anser att den del av ulskoileis yttrande pä s. 46 som börjar "Enligt utskottets" och slutar "lill känna" bort lyda:

Utskottet har ovan betonat vikten av att åtgärder vidtas för att bättre än f. n. hävda den sociala bostadspolitiken. Ett sådant synsätt innebär bl. a. all olika åtgärder bör vidtas inte bara genom en omfördelning av de ekonomiska resurserna inom bostadssektorn. Det finns enligt utskottet dessutom goda motiv för uppfattningen all bostadssektorn bör tillföras resurser frän andra samhällssektorer.

I detta sammanhang kan det finnas anledning erinra om bosladsminis­terns uttalande i proposition 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. I denna proposition anfördes att frågan om fastighetsskat­ten också skulle omfatta industrifastigheter skulle övervägas vidare. I den nu behandlade propositionen föresläs all frågan om dessa fastigheter skall träffas av faslighetsskall las upp i ett vidare industripoliliskl sammanhang.

Enligl utskottets mening finns goda skäl föreslå att också industrins fastigheter träffas av fastighetsskallen redan fr. o. m. den 1 januari 1985 dvs. vid den lidpunkt då lagen om statlig faslighetsskall avses träda i kraft. Enligt bedömningar som gjorts skulle ett skatteuttag om 1 % på industrins fastigheter samt 1 % på de fastigheter för vilka enligt regeringens förslag faslighelsskatt skall betalas vid i övrigt oförändrade regler ge staten intäk­ter år 1987 av något större omfattning än de 4,7 miljarder kronor som skallen enligl propositionen beräknas tillföra statskassan.

Såsom anförs i propositionen bör för vissa småhus och hyreshus på


 


SkU 1984/85:17                                                                     52

lantbruksenhet under åren 1985 och 1986 faslighelsskaiien las ut med lägre belopp. Utskottet förordar därför att skallen under år 1985 utgör 0,5 'Vii av underiagel och för år 1986 0,75 "/li av underlaget. Under år 1987 bör skalleullaget för samtliga fastigheter som skall träffas av skallen utgöra 1 %.

Skatteutskottet bör utforma förslag till lagtext i enlighet med vad nu förordats.

Vad nu föreslagits om all faslighetsskall skall betalas även för industri­fastigheter är en anslutning lill vad i vänsterpartiet kommunisternas par­timolion 59 yrkande 1 b föreslagits. Alt även dessa fastigheter bör träffas av fastighetsskatten är ell uttryck för uppfattningen att också företagen bör medverka lill att tillföra bostadsmarknaden resurser så alt normalinkomsl­lagare fär råd alt hyra en tillräckligt stor, modernt utrustad bostad i bra miljö lill rimliga kostnader och — på sikt — ulan bostadsbidrag. Utskottets ställningslagande grundas också pä uppfattningen att beskattningen i hög­re grad än f. n. bör träffa förelagen.

4 Skatter och bostadssubventioner

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gärd (alla m) anför.

I propositionen lämnas uppgifter om samhällets totala stöd till bostads­sektorn. I detta stöd inbegriper regeringen även avdragsrält för räntekost­nader främst för egnahemsägare.

Tidigare rådde politisk enighet om all rätlen lill ränteavdrag var en del av skattesystemet. Denna s. k. symmelriprincip innebär nämligen all rän­teintäkter fullt ut beskallas medan räntekostnader får dras av.

Moderata samlingspartiet hävdar alltjämt denna princip. Del kan sålun­da inte hävdas all egnahemsägarens avdrag för räntekostnader är en bo­stadssubvention.

5 Ett omfördelningssystem på bostadssektorn m. m.

Tore Claeson (vpk) anför.

I vänsterpartiet kommunisternas partimolion 59 förs fram flera förslag i avsikt all ytterligare minska orättvisorna på bostadssektorn och bidra till ell bättre, rättvisare, mera solidariskt och-mera heltäckande omfördel­ningssyslem. Dessa förslag redovisas i motionen och delvis i föreliggande ulskottsyllrande.

Efter del att den nu behandlade propositionen om statlig fastighetsskatt förelades riksdagen, har riksdagen även förelagts proposition 1984/85:70 i vilken bl. a. föreslås att den kommunala beskattningen för juridiska personer skall avskaffas och proposition 1984/85:85 om ändring i bestäm­melserna om räntebidrag lill följd av faslighetsskatten. 1 den senare pro-


 


SkU 1984/85:17                                                                      53

positionen föreslås— som framgår av delta utskotlsyttrande — ändringar i räntebidragssystemet bl. a. för de allmännyttiga bostadsföretagen sami vissa ändringar i reglerna för inkomstprövning av de kommunala bostads­tilläggen lill folkpension. Avsikten är att riksdagen skall behandla propo­sition 1984/85:85 och propositionen om statlig fastighetsskatt i ett sam­manhang den I I december 1984. Utskottsbehandlingen av propositioner­na 1984/85:70 och 85 har ännu inte slutförts.

Vpk har många gånger tidigare och senast i anslutning till förslaget om en allmän faslighelsskatt fört fram krav om en kraftig begränsning av hyreshöjningarna. Då har också krav ställts på ell riklat siöd lill de allmän­nyttiga bostadsföretagen.

Ell förverkligande av förslagen i proposition 1984/85:85 kommer att göra del möjligt all bl. a. kraftigt begränsa hyreshöjningarna för år 1985. Vpk har genom överenskommelse med socialdemokraterna i anslutning lill förslaget om fastighetsskall och ekonomisk-politiska åtgärder verksamt bidragit lill dessa begränsningar. SABO och Hyresgästernas riksförbund har sedan gemensamt övervägt vissa åtgärder i avsikt att medverka i regeringens strävanden all skapa en lugn prisutveckling för år 1985. Bl. a. har en rekommendation lämnats till alla SABO-företag och hyresgästför­eningar om riktlinjerna för 1985 års hyror. En tillämpning av riktlinjerna innebär en hyreshöjning på genomsnittligt 3,5 %. Avvikelser frän detta genomsnittstal kan förekomma. Riktlinjerna utgår bl. a. från de kostnads­förändringar som uppstår till följd av fastighetsskatten och den kompen­sation som bosladsministern förulskickade i oktober 1984. Genom den träffade överenskommelsen har goda förutsättningar för alt begränsa hy­reshöjningarna skapats. 1 de flesta fall kan hyreshöjningarna beräknas bli mindre än hälften av vad de annars skulle ha blivit.

5   Riksdagen 1984/85. ösaml. Nr 17.


 


SkU 1984/85:17                                                                      54

Bilaga 3 KUNGL. TEKNISKA HÖGSKOLAN

INST. FÖR FASTIGHETSEKONOMI

Utredning rörande kapitalkostnader m. m. i fierbostadshus

Riksdagens skatteutskott har uppdragit ät institutionen för faslighels-ekonomi, KTH all utreda vissa frågor rörande kapitalkostnader m. m. i fierbostadshus med hyresrätt, som underlag för utskottets behandling av proposition 1984/85:18 om statlig fastighetsskatt. Som utredare har fun­gerat lekn. dr Håkan Bejrum med civ. ing. Eva Johansson som medhjäl­pare.

Utredningsuppdragels nämare omfattning har bestämls i samråd med föredraganden i skalteulskoltet. Som underlag har ovannämnda proposi­tion, en skrivelse från Sveriges fastighetsägareförbund av den 6 november 1984 "Prop. 1984/85:18 orn statiig fastighetsskatt" samt brev av den 8 november 1984 från föredraganden i skatteutskottet tjänat.

Utredningen baseras i huvudsak på offentlig statistik från SCB, den s. k. intäkl/kostnadsundersökningen för fierbostadshus. Därutöver har kom­pletterande material samlats från kreditinstitut och bostadsstyrelsen samt vissa forsknings- och utredningsrapporter.

Utredningen omfattar jämförelser av kapitalkostnader för lånat kapital mellan det allmännyttiga beståndet och det enskilt ägda avseende åren 1979— 1982. Tyvärr kan ej något underlag för motsvarande jämförelse för år 1983 las fram, beroende på produktionsproblem hos SCB. Jämförelser­na avser hela riket och görs främst med avseende på det totala beståndet inom resp. ägarkategori. En viktig restriktion är därvid all hyreshus som är mindre än 500 m- eller 10 Igh utesluts ur SCB:s statistik. Ca en tredjedel av lägenhetsbesländet eller 30—40 procent av faslighelsbeståndet i enskild ägo faller därför utanför SCB:s statistik. Denna avspeglar därför främst förhållandena avseende större och medelstora fastigheter och faslighels-bestånd i den enskilda sektorn. För all i någon mån råda bot på denna brist har vi också använt en forskningsrapport vilken belyser motsvarande förhållanden inom dessa mindre enskilda förvaltningar (Lundström et al., 1983).

En direkt jämförelse med tabellen s. 8 i prop. 1984/85:18, vilken för hyreslägenheter beräknats på basis av SABO-företagens situation, är omöjlig för del enskilda beståndet av bostadshyreshus. Detta beror dels på att beräkningsprinciperna för tabellen är oklara och dels på all del till­gängliga underlaget för den enskilda sektorn är bristfälligt. I det följande kommer vi att redovisa de jämförelser som går all göra saml kommentarer avseende relevans och jämförelseproblem.

Nedanstående tabell visar utvecklingen av kapitalkostnaderna (ränte­kostnader för lånat kapital, avskrivningar saml lomträltsavgäld) med sär-redovisning av räntekostnader för lånat kapital under perioden 1979 — 1982 i dels del allmännyttiga beståndet och dels det enskilt ägda beståndet av bostadshyreshus (inkl. lokaler).


 


SkU 1984/85:17                                                       55

Tabell I. Kapitalkostnader och räntekostnader för lånat kapital 1979—1982 i kr/m- totalyta och procentuell förändring saml resultat (intäkter-kostnader) i kr/m' lotalyla Jör en.skilt ägda (E) och altmännytligl ägda (A) fierbostadshus. Källa: SCB intäkt/ kosinadsundersökningar.

1979                              1980      1981      1982     %          %/år

kapitalkostn     51     69     59     76     70     84     74     95     45     38     9,8    8,3

varav räntor-
räntebidrag
     42     56     49     62     59     68     63     77     50     38     10,7 8,3

intäkter-
kostnader
       6,1    -1,9  1,6    2,6    0,2    0,3    2,7    6,3

Av tabell I framgår all kapilalkoslnadsökningen i det enskilda beståndet varit något snabbare än i del allmännyttiga beståndet under perioden 1979—1982. Räntekostnaderna har stigit ännu snabbare i det enskilda beståndet, nära 11 procent per år mol ca 8 procent per år i del allmännyt­tiga beståndet. Nettoresultatet för att förränta eget kapital har sjunkit i det enskilda beståndet men ökat i det allmännyttiga.

Belåningsgraden och den genomsnittliga räntenivån är väsentligt olika i det enskilda och det allmännyttiga beståndet. Detta framgår av tabell 2 nedan.

Tabell 2. Skuldsumma i kr/m- totalyta, skuldsumma i procent av taxeringsvärde (belåningsgrad) samt räntekostnad i procent av skuldsumma 1979—1982 för enskilt ägda (E) och allmännyttigt ägda (A) fierbostadshus. Källa: SCB intäkt/koslnadsun-dersökningar.

1979                               1980      1981      1982     %          %/år

skuldsumma        567   1008 597   1084 657    1170 702   1253 24    24     5,5    5,6

skuldsumma/

tax.värde%       96     137 102     144   88     130   94     135

räntekostn/

skuldsumma %    7,3    5,5    8,1    5,7    8,9    5,8    8,8    6,2____

Utvecklingen av skuldsummorna synes vara ungefär lika i det enskilda och del allmännyttiga beståndet under perioden 1979—1982. Det lånade kapitalets storiek är dock avsevärt lägre i det enskilda beståndet, vilket också visas av belåningsgraden. Denna varierar något över åren men ligger i snitt på 95 procent i del enskilda beståndet och på 137 procent i det allmännyttiga beståndet för hela perioden.

De olika belåningsgraderna i del enskilda och del allmännyttiga bestån­det gör del vanskligt att jämföra kapitalkostnaderna. I tabell I redovisas endast räntekostnaderna för lånat kapital (samt avskrivningar och tom-rätlsavgäld). Räntekostnaderna för det egna kapitalel "glöms" därvid bort.


 


SkU 1984/85:17


56


Jämförelser pä detta sätt blir i grunden felaktiga, vilket inses om man antar alt man finansierar en fastighet helt med eget kapital. Räntekostnaderna skulle därvid framstå som varande noll i tabell I, vilket naturligtvis är felaktigt. Del egna kapitalet har också en, kalkylmässig eller resultatmäs­sig, räntekostnad som varierar med avseende pä ägarens förräntningskrav eller alternativ på storieken av nettot efter att alla produktionsfaktorer utom eget kapital fått ersättning. (En översiktlig bild av hur direktavkast­ningen på eget kapital ser ut i enskilt ägda fasligheter ges i bilaga 2 samt i fastighetsägareförbundels skrivelse av den 6 november. Dessa tvä redovis­ningar baseras på samma källmaterial (Lundström et al., 1983).) Rätteli­gen borde jämförelser av räntekostnaderna i olika fastighetsbestånd avse samma belåningsgrader i bestånden.

Räntekostnaden i procent av skuldsumman ger ett mätt pä den genom­snittliga låneräntan för de lån som finns i resp. fastighetsbestånd. Till följd av all de allmännyttiga företagens bestånd i huvudsak kan antas ha statliga län med räntesubventioner ligger den genomsnittliga läneräntan avsevärt lägre än för det enskilda beståndet.

I bilaga 2 refereras vissa forskningsresultat som i stort visar att den genomsnittliga låneräntan i det enskilda beståndet tenderar all följa dis­kontot. Figuren nedan visar bland annat diskontots ulveckling under perioden 1979-1983.

Figur I.  Utvecklingen av diskontot i Sverige och utomlands samt rikshankens straff­ränta åren 1979-1983. Källa: SCB Krediimarknadsslalistik.


20


Diskonto och ränteutveckling Fr o m 1979


|Blk«banl<«ni itroHronto]


S«Tig«i ditkontoj


Vorulatänd«rnaa g>noni«nttlidlskonio


4-

0-


1979       1980


1981


1982           1983


 


SkU 1984/85:17                                                                     57

Räntesatserna på botlenlån, topplån samt bostadslåneräntan brukar visa relativt god följsamhet med diskontots variationer sett över längre perioder. Om räntebidrag utgår på bostadslån och bollenlän finns givelvis ingen sådan följsamhet vad avser neltoräntorna efter räntebidrag. Det höga ränteläget under åren 1980 — 82 avspeglar sig också i höjda genom­snittliga låneräntor i det enskilda beståndet, se tabell 2.

Ett exempel visar effekterna av en diskonlohöjning som leder lill en motsvarande räntehöjning. Vi antar att lånesumman är 1 000 kr/m-. Den­na nivå synes vara relativt vanlig i enskilda nyare eller nyköpta fastigheter, se vidare Lundström el al. 1983. En räntehöjning med en procentenhet leder då till en kostnadsökning pä 10 kr/m-. En höjning med fyra procent­enheter skulle leda lill en ökning på 40 kr/m-. Sädana kraftiga förändring­ar ägde rum år 1980/81. På motsvarande sätt har diskontosänkningarna under 1982/83 troligen lett till vissa kostnadssänkningar. Om vi beaktar skalleeffekter kan "genomslaget" fr. o. m. 1985 antas uppgå till cirka 50 procent av ränteändringen. Dessa beräkningar kan jämföras med tabellen s. 8 i prop. 1984/85. Diskontoförändringar kan således leda till motsvaran­de räntekoslnadsförändringar i det enskilda beståndet. Räntans bunden­het för boltenlån gör att effekterna kan fördröjas i tiden eller alternativt ligga kvar en längre lid.

I bilaga I redovisas räntekostnaderna för lånat kapital m. m. under perioden 1979—1982 för enskilt ägda bostadshyreshus fördelade på tre åldersklasser; byggda före 1940, mellan 1941 och 1960 saml efter 1961.

Räntekostnaderna för länat kapital har i genomsnitt ökat med 16 pro­cent per är för del äldsta beståndet, med 10 procent per år för älderklas-sen mellan 1941 och 1960 och med knappt 8 procent per är för del yngsta beståndet. För de allmännyttiga bostadsföretagen har en jämförelse gjorts för perioden 1980 — 82, med uppdelning på förelag med yngre bestånd (i huvudsak uppfört efter 1960) och äldre bestånd (övriga företag). Denna visar att räntekostnaderna för lånat kapital ökat med knappt 8 procent per år i såväl del äldre som det yngre beståndet.

Räntekoslnadsnivän för det yngsta enskilt ägda beståndet ligger avse­värt högre än de äldre åldersklasserna. Skillnaderna är mindre i del all­männyttiga beståndet. Anledningen till de höga nivåerna i det yngsta enskilda beståndet är främst all skuldsummorna oftast är mer än dubbelt så höga i beståndet som byggts efter 1960. Detta trots större förekomst av räntesubventioner, vilket kan avläsas i att den genomsnittliga låneräntan i del yngsta enskilda beståndet ligger 2 — 3 procentenheter under de äldre åldersklasserna. Belåningsgraden mätt som skuldsumma/taxeringsvärde ligger något över 100 procent för de yngsta fastigheterna medan den för de äldre ligger runt 80 — 90 procent, se vidare bilaga 1. Likartade resultat redovisas i bilaga 2.

Andelen hyresfastigheter med statliga lån med räntesubventioner är avsevärt lägre i del enskilt ägda beståndet än i det allmännyttiga. Det är


 


SkU 1984/85:17


58


emellertid svårt all fä exakta uppgifter härvidlag. Vi gör därför en upp­skattning på basis av tillgängligt material. För det första kan vi på goda grunder anta alt förekomsten av räntesubventioner huvudsakligen är kopplad till bostadsbeståndet som uppförts efter ca 1965. Det allmännyt­tiga beståndet har i huvudsak en sådan åldersfördelning. Del enskilda beståndet av bostadshyreshus är till absolut största delen uppfört före 1965 och kan i huvudsak antas sakna räntesubventioner.

Av bostadsproduktionen efter år 1965 har mellan 90 och 100 procent av de årsvisa tillskotten byggts med statliga lån. De allmännyttiga förelagen har svarat för ca 60 procent av bostadsproduktionen sedan 1971 och enskilda byggherrar har svarat för ca 15 procent. Det är sannolikt att del begränsade bostadsbestånd som uppförts utan statliga lån i huvudsak haft enskilda byggherrar. Underiagel för dessa bedömningar redovisas i figur­form i nedanstående tvä figurer hämtade från Bostads- och byggnadssta-tistisk årsbok 1983.

Figur 2. Lägenheter i injlyltningsjärdiga fierbostadshus efter ägarkategori åren

1949-1982

Dwellings in compleled mutti-dwelling buildings by type of ownership 1949—1982

[ SiHwupogitHf tinm I Utall 2. r. 15 |

% rigcnndw 70

 

 

 

 

 

 

•»•\    '" r

 

 

 

 

/

 

Undlting,         \ ,,jf Iwmmuner.

"~"

 

 

<>v-.

 

 

 

ifl»

-

X

>*        . J

 

Botudsrani-foraningar

 

 

 

-

-

C/-

 

*N

-

.

 

-

 

 

 

•— - Priwm

--••:x

v

 

till

lill

lill

1.1    1    1_

.1 1 1 1 j

lill

-1.1

1   '


1949 so                    SS                    60                     65                    70

<ä(lB: SCB, t>osla[bbvggnad»tatittit( (toialundertoKnmgl


75


80


SS


 


SkU 1984/85:17


59


Figur 3. Andel lägenheter med statligt lån i inflyttningsfärdiga småhus respektive fierbostadshus åren 1949-1982

Percentage share of dwellings with government loan in completed one- or two-dwelling buildings and multi-dwelling buildings 1949—1982


Siflaruppgiltaf finns i tlbelt 2.1.14 1

70

60

-C

5-0

% (BOsnhatvr m«d statligi lin 100

 

t

---

 

Flarbottadshut

L-'-,;-.   .

..

.  1 ,  /

 

 

 

 

 

-

 

 

 

 

SnrahuJ   •••

 

 

-

 

 

 

 

 

 

 

-

 

 

 

 

 

 

 

 

I   I    I   I   I   1    I    I_________ I_ I    I    I    I   I   I   I   I   I    '   I      '   I    '   I        I    I

80

1B4BG0           55             60             6S             70

Kiria: SCB. bofladibvOQidfitatittik (totalundanöltningL

De enskilt ägda hyreshusen med statliga lån och räntesubventioner drabbas i något lägre utsträckning av ökade räntekostnader lill följd av uppräkningar av den garanterade räntan än de allmännyttigt ägda. Detta beror pä det lägre låneunderlaget i de enskilt ägda hyresfastigheterna samt all man ofta (åtminstone delvis) kan kompensera sig via underskoilsav­drag för räntor. Avdragsbegränsningen till 50 procent torde i viss mån motverka dessa effekter, framförallt vad gäller mindre fastighetsägare utan möjlighet all kvitta överskott i en fastighet mot underskott i en annan i samma förvärvskälla.

Statligt belånade enskilt ägda hyresfastigheter har ofta större topplån än motsvarande allmännyttiga. Dessa läns räntekostnader följer i huvudsak diskontot och genom diskontohöjningar kan fördelen av lägre räntekosl-nadsökning pga. uppräkning av den granterade räntan helt eller delvis neutraliseras.

Beläningsgrad, skuldsumma och räntekostnader varierar emellertid inte bara med nybyggnadsår och förekomst av statliga län. I framförallt del enskilda beståndet sker överlåtelser av fastigheter (3 — 5 procent årlig omsättning av beståndet genom köp), vilka normalt leder lill höjda skuld­summor och räntekostnader för lånat kapital. Detta framgår av bilaga 2 och 3.

Omsättningen på fastighetsmarknaden avser främst äldre enskilt ägda bosladshyreshus. Skuld- och räntekostnadsökningar till följd av överlåtel­ser kan förklara en del av den snabba ökningen av räntekostnaderna för lånat kapital för enskilt ägda hur i den äldsta åldersklassen, se tabell 3 (bilaga I) samt kommentarerna pä s. 4.

Belåningsgraden före försäljning var för 1930-/1940-lalshus i Stock­holm ca 60 procent av taxeringsvärdet före försäljning medan den efter försäljning låg på ca 110 procent. Dessa siffror avser slutet av 1970-talel, se vidare bilaga 3.


 


SkU 1984/85:17                                                      60

Av bilaga 2 framgår att belåningsgraden har ett starkt samband med innehavsliden. Delta och därav följande höga kapitalkostnader för länat kapital leder lill ofta till starkt negativ direktavkastning de första fem till älta åren av ett fastighetsinnehav, givet rådande marknadspriser, hyresni­våer och lånevillkor.

Slutsatser

o Ökningen av kapitalkostnaderna och speciellt räntekostnaderna för länat kapital har under perioden 1979— 1982 varit snabbare i det enskil­da beståndet av bostadshyreshus än i det allmännyttigt ägda. Speciellt accentuerad är ökningen i det äldre enskilda beståndet. Till stor del kan denna utveckling antas bero på diskontoförändringar som får större genomslag i del enskilt ägda beståndet.

o Skilda belåningsgrader mellan det enskilt ägda beståndet och det all­männyttiga samt inom del enskilda beståndet gör det svårt att direkt jämföra räntekostnader för lånat kapital.

o Belåningsgraden är avsevärt högre i det allmännyttiga beståndet än i det enskilda. Inom del enskilda beståndet är belåningsgraden högst för de nyaste fastigheterna och för de fasligheter som nyligen gått till försälj­ning.

o Andelen fastigheter med statliga lån och räntesubventioner är avsevärt lägre inom del enskilda beståndet.

o Beläningsgrad, skuldsummor och räntekostnader för lånat kapital va­rierar inte bara med nybyggnadsår och förekomst av statliga lån ulan också på grund av överlåtelser av fastigheter, vilket berör främst det enskilda beståndet. Cirka 3 — 5 procent av beståndet överlåts årligen genom köp. Överlåtelserna avser främst mindre, äldre, enskilt ägda fierbostadshus och medför vanligen höjd belåningsgrad, höjda ränte­kostnader samt låg eller oftast negativ direktavkastning under den första tioårsperioden av ett innehav.

Stockholm den 16 november 1984 Håkan Bejrum univ.lektor

Källmaterial

Carlegrim, E. — Skoog, M.: Hyresfastigheter i Sverige. En kartläggning av

ägare-, ålders- och storleksslruktur. R2I:I978. Byggforskningsrädet.

Stockholm 1978. Carlegrim — Klerfelt — Westin: Bostadshyreshus från 1930-och 1940-ta-

len. Bestånd och marknad. R60:1981. Byggforskningsrådet. Stockholm

1981.


 


SkU 1984/85:17                                                                      61

Klerfelt, D. - Waara, A-C: Bostadshyreshus från 1930- och 1940-talen i Slockholmskommun. Bestånd och marknad. Examensarbete nr 126. Inst. för fastighetsekonomi, KTH. Stockholm 1979.

Lundström — Forsberg — Garph: Privatägda hyresfastigheter — likvidi­tet, soliditet och lönsamhet. RI39:1983. Byggforskningsrådet. Stock­holm 1983.

Prop. 1984/85:18 om statlig fastighetskatt

Prop. 1984/85:18 om statlig fastighetsskatt. Skrivelse från Sveriges Fastig­hetsägareförbund till bostadsutskottet 811106.

SABO: Ekonomisk statistik 1980 och 1982. SABO-rapport nr 22 och 24.

SCB: Intäkter och kostnader i fierbostadshus 1979, 1980, 1981 och 1982. SM Serie Bo.

SCB: In- och utiåning pä kredilmarknaden 1982. SM Serie K 1983:4.

SCB: Bostads- och byggnadsslatistisk årsbok 1983. Stockholm 1983.


 


SkU 1984/85:17


62


 


5 5 a 1 o-, ,t c --a

t;    —   ilj   ?u


 

o

,

*

oo

O

ir»

1

1

O 0

§

 

1

S

i

O


—      os   

O

o    oo         '

      v        oo

I    "

fS   oo       

   oo        «


o"


 


aj


-O a


(N       sD          —.


 


?-'3

 


a := So


5-


 


i£ g = S-i I 11.2 1

I

j:  Q S "5 s

K S


 

 

 

 

C 0

c

 

so

s

ntäkter — ostnader resultat)

E E

3

E " 2'>

3   X

2 'ä

> 

s

_!_

'.5 c

3

ca

cd

o

:«

J

J'   «

.

> 

 

1-

. jit -

cfl

w s


 

o

ed

 

e

Vi

E

O

3

M

ert

U

2

 

 

C

3

-.03 J


 


SkU 1984/85:17


63


Ränlekostnadsutveckling, belåningsgrad m. m.för mindre hyreshusbestånd i enskild ägo

En forskningsrapport (Lundström et al., 1983) redovisar vissa uppgifter rörande ränlekostnadsutveckling, beläningsgrad saml hur direktavkast­ningen förhåller sig lill innehavstiden. Här redovisas några figurer ur rapporten vilka säges vara typiska för det undersökta beståndet, även om de är hämtade frän vissa orter. Undersökningsperioden omfattar åren 1970-1981.

Figur 7.8 Genomsnittliga låneräntan på de fyra orterna och diskontot 1970—81 Källa: Lundström et. al.. 1983

SCNOnSMITTLlS   LJlNCaÅMTA titir   BI6K0MT0T

'/ IZ

---------------------- OXMO

-—— lUNMVALL M0ftKK6PIN«   MCLSlMC*e«8


uro    -TI


M      -«1     i*.


Figuren ovan visar utvecklingen av den genomsnittliga länteräntan un­der 1970 — 81 samt i slapelform diskontot för resp. år. Slutsalen som kan dras ur figuren är alt den genomsnittliga låneräntan för de lån som före­kommer i det aktuella beståndet har ett starkt samband med diskontot och låneräntan har i allmänhet legat något över diskontot. Detta gäller dock inte fastigheter med statliga bostadslån med räntebidrag, dvs. främst fas­tigheter frän 1965 och senare. De räntenivåer som redovisas i ovanslående figur är i allmänhet nägot högre än i SCB:s statistik, beroende på att fastigheter med långa innehavstider och större andel eget kapital ingår i större utsträckning i SCB:s statistik.


 


SkU 1984/85:17                                                       64

Figur 5.lö Ränlekoslnadsutvecklingen 1970—81 i löpande penningvärde förfastighe­ter i Norrköping med olika värdeär Källa: Lundström et al., 1983

Figuren ovan visar räntekostnaderna för lånat kapital och hur de har utvecklats under perioden 1970— 1981 för fastigheter med olika värdeär (i stort motsvarande nybyggnadsår för detta bestånd). En tendens lill allmänt ökade räntekostnader kan utläsas speciellt vad avser de senasle åren av perioden. De nyaste fastigheterna (värdeär > 1960) har markant högre räntekostnader än äldre fastigheter. Forskarna drar av detta slutsaten att förekomsten av räntebidrag för de nyare fastigheterna icke kompenserar de högre räntkoslnaderna lill följd av högre lånebelopp, vilka i sin tur hänger samman med den snabba ökningen av nyproduktionskoslnaderna.

Den genomsnittliga belåningen har för de undersökta bestånden ökat under perioden 1970 — 81. Ökningstakten motsvarar ca 6 procent per år. Nyuppläningen lill följd av fastighetsöverlåtelser, underhålls- och om-byggnadsåtgärder etc. har alltså ökat snabbare än amorteringarna har minskat skuldbördan.

Belåningsgraden är för de undersökta fastigheterna högst för de nyaste fastigheterna, ca 80—100 procent av taxeringsvärdet. För äldre fastigheter ligger belåningsgraden lägre, mellan 50 och 80 procent av taxeringsvärdet.

Belåningsgraden visar ell starkt samband med innehavstiden. För fastig­heter med innehavstider under fem är ligger belåningsgraden på ca 100 procent av taxeringsvärdet, medan den för fastigheter med innehavslider över femton år ligger mellan 50 och 60 procent av taxeringsvärdet.


 


SkU 1984/85:17                                                       65

Figur 9.11 Direktavkastningen på eget kapital 1981 för fasligheter i Norrköping med

olika innehavstid

Källa: Lundström et al.. 1983

0ltlKT*ll*4r«ll(&   fHT   UrtTAk

u      «     a«'M'u     st     M      «o     «*     v*      i»

Belåningsgradens och därmed kapitalkostnadernas starka samband med innehavstiden, vilket beskrivits i det föregående, är orsak till att direktavkastningen på fastighetsägarens eget kapital blir starkt negativ under de första fem till åtta åren av ett fastighelsinnehav, givet rådande marknadspriser på fastigheter och länevillkor samt hyresnivåer. Därefter synes direktavkastningen stabilisera sig på en nivå strax under tio procent. Dessa siffror avser är 1981.

Förändringar av belåningsgrad i samband med överlåtelse

Nedanstående figurer hämtade från Klerfelt-Waara (1979) visar hur belå­ningsgraden, mätt med lånesumman dividerad med taxeringsvärdet, för­ändras vid överlåtelse (figur 9.1) eller vid nybelåning strax innan försälj­ning (figur 9.2). Mättet länesumma/taxeringsvärde är samma som används i SCB:s inläki/koslnadsundersökningar för fierbostadshus.

Figurerna visar (med viss reservation för ändrade förhållanden sedan 1979) att beläningsgraden stiger kraftigt i samband med att hyresfastighe­ter överläts. Innan försäljning ligger ofta belåningsgraden runt 60 procent av taxeringsvärdet medan den nye innehavarens belåningsgrad ofta ligger runt 110—120 procent av taxeringsvärdet. Detta innebär givetvis ökade kapitalkostnader för länat kapital även om lånevillkoren är oförändrad. Under senare är har även lånevillkoren skärpts främst vad avser räntebun-denhel och amorteringsplaner.


 


SkU 1984/85:17


66


Figur 9.1 Lånesummans andel av taxeringsvärdet i samband med en försäljning Källa: Klerfell-Waara. 1979

(.tn

VID vÄnoiniMacN      ihmam                 fTfn

FAncAiJMiNotN                                     rönsAi.jMiNaEM

Figur 9.2 Lånesummans andel av taxeringsvärdet vid nvbelåning Källa: Klerfeh- Waara. 1979


t»»/,

T«x«rlngavtf4s


lukt.  alllkrfwar* fljilil.       a