Skatteutskottets betänkande

1984/85:14

om vissa ekonomisk-politiska åtgärder,  m.m.  (prop.  1984/85:45 bilagal)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas de förslag till ekonomisk-politiska åtgärder i propositionen som avser höjning av skatterna på bensin m. m., kilometerskatten, fordonsskatten, skatten på elektrisk kraft och reseskaiten. Utskottet har med vissa smärre ändringar avseende förslagen om lagerskall på bensin och om fordonsskaitenedsättning tillstyrkt bifall till propositionen.

Utskottets borgerliga representanter reserverar sig för avslag på samtliga förslag till skattehöjningar.

.. •;.................................................................................................................... ■■■' *;■.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1984/85:45 bilaga 1 alt riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

2. lag om lagerskall på viss bensin,

3. lag om ändring i vägtrafikskalielagen (1973:601),

4. lag om ändring i lagen (1976:338) om väglrafikskaii på vissa fordon som icke är registrerade i riket,

5. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

6. lag om ändring i lagen (1978:144) om skall på vissa resor,

7. lag om ändring i skatlebroltslagen (1971:69),

8. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberältigade skatleford-ringar m. m.

I propositionen föreslås bl. a. alt skatten på bensin höjs med 50 öre per liter den 1 december 1984 och, som en följd därav, att kilometerskatten höjs den 1 mars 1985. En särskild lagerskatt skall utgå på den beskattade bensin som finns i lager den 1 december 1984. Kompensationen till glesbygdsbilislerna i form av nedsatt fordonsskatt höjs från 120 till 200 kr. per år.

Elskatten föreslås höjas med 2 öre per kWh. Reseskallen förslås höjas med 50 kr.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1984/85. ösaml. Nr 14

SkU 1984/85:14

SkU 1984/85:14 2

Bilaga l.l

I    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1961:372) om bensinskall' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2f

Skatt utgår med I krona 93 öre per liter, om annat inte sägs i andra eller tredje stycket.

För metanol, etanol och högre alkoholer utgår skatten med 71 öre per liter. Ingår sådan alkohol i en blandning som avses i 1 § första stycket a) eller b) utgår skatten för den inblandiide alkoholen med 71 öre per liter och med 1 krona 93 öre per liter för blandningen i övrigt.

För gasol utgår skatten med 79 öre per liter.

Skatt utgår med I krona 43 öre per liter, om annat inte sägs i andra eller tredje stycket.

För metanol, etanol och högre alkoholer utgår skatten med 46 öre per liter. Ingår sådan alkohol i en blandning som avses i I § första stycket a) eller b) utgår skatten för den inblandade alkoholen med 46 öre per liter och med 1 krona 43 öre per liter för blandningen i övrigt.

För gasol utgår skatten med 39 öre per liter.

Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. I denna skall dock inte inräknas smörjolja som har tillsatts bensin för motordrift. Kan skatten inte beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen inte enligt vedertagna grunder, får beskatlningsmyndighelen fastställa grunder för beräkning av volymen.

Denna lag träder i kraft den I december 1984.

' Lagen omtryckt 1975:274.

Senasle lydelse av lagens rubrik 1975: 274.

- Senaste Ivdelse 1984: 1R7.

SkU 1984/85:14 3

2    Förslag till

Lag om lagerskatt på viss bensin

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Den som vid ikraftträdandet av denna lag inte är registrerad som skattskyldig enligt 4§ lagen (1961: 372) om bensinskall och som då innehar varor som avses i I S nämnda lag skall till staten betala skatt enligt denna lag (lagerskatt). Delsamma gäller den som är registrerad och som vid samma lidpunkt innehar sådana varor för vilka skattskyldighet har inträtt enligt 5§ första stycket 1 lagen om bensinskall därför att varorna har levererats till ett eget försäljningsställe eller tagits i anspråk för annat ändamål än försäljning.

2 § Lagerskatt las ut för varor som är skattepliktiga enligt lagen (1961:372) om bensinskatt och för vilka skattskyldighet enligt den lagen har inträtt före den I december 1984.

3 §    Lagerskatt tas ut endast till den del lagret omfattar mer än 10000 liter.

4 §    Lagerskatten utgör

1.    för bensin 50 öre per liter

2. för metanol, etanol och högre alkoholer 25 öre per per liter

3. för gasol 40 öre per liter.

Ingår en alkohol som anges i första stycket 2 i en blandning som avses i IS första stycket a) eller b) lagen (1961:372) om bensinskall tas lagerskatten ut för den inblandade alkoholen med 25 öre per liter och med 50 öre per liter för blandningen i övrigt.

5 § Den som är skyldig att betala lagerskatt skall lämna en deklaration till
riksskatteverket om sitt innehav av skattepliktiga varor. Deklarationen
skall ta irpp de lagrade varornas art och kvantitet, lagringsplatserna, den
använda mätningsmetoden och skattens belopp.

Deklarationen skall ha kommit in till riksskatteverket senast den 15 januari 1985. Skatten skall senast samma dag vara inbetald till verket.

Deklarationen skall avges på heder och samvete samt upprättas på blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket.

6 § Lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller i
fråga om lagerskatt. Därvid iakttas följande. 2 kap. I -9S§, 5 kap. I i? första
och andra styckena, 3-5§S och 9§, 6kap. samt 7 kap. 5S skall inte
tillämpas. Vad som föreskrivs i 4kap. 2§ första stycket skall gälla om
deklarationen har kommit in senast den 15 januari 1985. Restavgift enligt 5
kap. 8S I skall tas ut om skattebeloppet inte har betalats senast den 15
januari 1985. Ränta enligt 5 kap. 12 S första stycket I utgår från den 15
januari 1985.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1984.

SkU 1984/85:14 4

3    Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs att 12 a S saml bilagorna I och 2 till vägtrafikskattelagen (1973:601)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 a §
Fordonsskatten för en personbil Fordonsskatten för en personbil
skall irtgä med ett 120 kronor lägre skall utgå med ett 200 kronor lägre
belopp per år irn som anges i bilaga belopp per år än som anges i bilaga
I till denna lag. om bilen hör hem- I till denna lag. om bilen hör hem
ma i en kommun som anges i bilaga ma i en kommun söm anges i bilaga
3 till denna lag. Detta piiller dock 3 till denna lag. Detta gäller dock
inte om skatten för bilen skall be- inte om skatten för bilen skall be
räknas enligt 12 b §. riiknas enligt 12 b S.

En personbil anses höra hemma i den kommun, där den skatiskyldige har sin adress enligt bilregistret vid den tidpunkt, som anges i 14§ första eller andra stycket eller vid ingången av den tid som anges i 14 S tredje stycket. Saknas sådan adress gäller i stället den adress som borde vara antecknad i bilregistret.

Den lägre fordonsskatten tilliimpas när fordonsskatt påförs för helt skat-teär eller hel skatteperiod, nirr skall påförs därför all skatteplikt inträder för ett fordon eller vid efterbeskattning.

' Lagen omrryckt 1984:256.

Senasre lydelse av lagens rubrik 1974: 869.

SkU 1984/85:14

Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973:601)

Nuvarande lydelse

Fordonsskatt
Fordonsslag	Skattevikt, kilogram         ]	Skatt, kronor
		erund-	tilli	äggsbelopp
	1	belopp	för hur gra	varje helt -rdralal kilo-m över den
			lägsta vikten i
			kla	ssen
A Motorcyklar
1 Tvåhjulig motorcykel	0-      75	100		0
utan sidvagn	76-	125		0
2 Annan motorcykel	0-	200		0
B Personbilar	0-    900	355		0
	901-	445		90
C Bussar
1  Buss som är	0-  1600	355		0
inrättad för	1601- 3(K)0	.391		36
drift endast	3001-	895		0
med bensin
eller gasol
2 Annan buss	0-  1600	355		0
	1601- 3000	391		36
	3001- 7000	895		14
	7001-10000	1 455		35
	10001-30000	2505		61
	30001-	14 705		0
D Lastbilar
1 Lastbil som är	0-  1600	355		0
inrättad för	1601- 3000	.391		36
drift endast	3001-	895		0
med bensin
eller gasol
2 Annan lastbil
2.1 med anordning
för påhängs-
vagn med två
hjulaxlar	0-  1600	540		0
	1601- 3000	565		25
	3001- 6000	915		44
	6001-10000	2 235		56
	I0001-I4000	4 475		125
	14001-	9475		220
med tre eller	0-   1600	540		0
flera hjul-	1601- 3000	565		25
axlar	3001- 6000	915		50
	6001-11000	2415		62
	11001-15000	5 515		75
	I500I-I8O0O	8515		88
	18001-23000	II 155		160
	23001-27 000	19 155		1.36
	27001-	24.'i95		0

SkU 1984/85:14

Fordonsslag

Skattevikt,	Skatt, kronor
kilogram	grund-       tilläggsbelopp belopp       för varie helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

2.2 utan anordning för påhängsvagn med två hjulaxlar

med tre eller Oera hjulaxlar

E Traktorer och motorredskap

1 Trafiktraktor och registrerat motorredskap som inrättats för drift med annat drivmedel än brännolja

2 Trafiktraktor och registrerat motorredskap som inrältals för drift med brännolja

3 Traktor klass 11

F Släpvagnar

1 Släpvagnar med
skatrevikt högst

3 000 kilogram

2 Släpvagnar med
skattevikt över
3 000 kilogram,
som dras av en
bensin- eller
gasoldriven bil'
med en hjulaxel
med två hjul
axlar

med tre eller Oera hjulaxlar

0-	1600	355	0
1601-	3 000	391	36
3001-	6000	895	7
6001-	10000	1 105	25
10001-	14 000	2 105	72
14001-	17 000	4 985	129
17001-		8 855	169
0-	1600	355	0
1601-	3 000	391	36
3 001-	6000	895	4
6001-	11 000	1015	13
11001-	15 000	1665	57
15001-	18000	3 945	101
18001-	27 000	6975	126
27001-		18315	0
0-	■   1300	370	0
1301-	■  3000	425	55
3 001-	■ 7000	1360	95
7001-		5 160	168
0-	■   1300	535	0
1.301-	3 000	620	85
3001-	7 000	2065	140
7 001-		7665	245
0-	2 500	150	0
2 501-		225	0
0-	-   1000	150	0
1001-	■  3 000	170	21

3 001-	580	11
3001-13 0t)O	580	9
13001-	1480	0
3 001-13 000	580	6
13 001-	1 180	0

' Dras annan släpvagn än påhängsvagn iWen av kilomelerskaire plikrigr fordon las skarr ur enligt 3. Dras släpvagn även av trafiktraktor eller registrerar motorredskap tas skatt ut enligt 4.

SkU 1984/85:14

Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, kronor
		grund-       tilläggsbelopp belopp      för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

3 Kilometerskattepliktiga släpvagnar 3.1 styraxel för påhängsvagn med en hjulaxel

med två eller flera hjulaxlar

3.2 andra släpvagnar med en hjulaxel

med tvä hjulaxlar

med tre eller flera hjulaxlar

Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av en trafiktraktor eller ett registrerat motor-redskap-med en hjulaxel

med två hjulaxlar

med (re eller flera hjulaxlar

3001-	- 5 000	630	57
5001-	- 8000	1770	87
8001-		4 380	161
3001-	- 8000	610	31
8001-	-11000	2 160	62
IIOOI-	-14000	4 020	93
14001-		6810	130
3 001-	- 5 000	320	24
5 001-	■ 8000	800	31
8001-		17.30	52
3001-	- 8000	310	17
8001-	-11000	1 160	31
IIOOI-	-14000	2 090	47
14001-	-17 000	3 500	62
17001-		5 360	68
3001-	-11 000	300	II
11001-	-17000	1 180	24
17001-	-25000	2 620	40
25001-	-32000	5 820	53
32 001-		9 530	0

3 001-	- 8 000	830	57
8001-	-	3 680	127
3001-	- 8000	820	34
8001-	-11000	2520	85
IIOOI-	-17 000	5070	216
17001-	-	18030	221
3001-	-11000	730	28
IIOOI-	-14000	2970	72
14001-	-20000	5 130	113
20001-	-25 000	11910	137
25 001-	-.30000	18 760	143
.30001-	-35 000	25 910	101
35 001-		30 960	6

' Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av kilometerskatteplikrigt fordon las skall ul enligt 3.

SkU 1984/85:14

Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973:601)

Föreslagen lydelse

Fordonsskatt
Fordonsslag	Skattevikt,      SI kilogram         gr	katt, kronor
		und-       tilläggsbelopp
	belopp       för		varie helt
		hur	idratal kilo-
		gram över den
		lägsla vikten i
		klassen
A Motorcyklar
1 Tvåhjulig motorcykel	0-      75	100	0
utan sidvagn	76-	125	0
2 Annan motorcykel	0-	200	0
B Personbilar	0-    900	355	0
	901-	445	90
C Bussar
1 Buss som är	0-  1600	355	0
inrättad för	1601- 3000	391	36
drifl endast	3001-	895	0
med bensin
eller gasol
2 Annan buss	0-   1600	.355	0
	1601- 3 000	391	36
	3001- 7000	895	14
	7001-10000	1455	3.S
	10001-30000	2 505	61
	30001-	14705	0
D Lastbilar
1  Lastbil som är	0-   1600	355	0
inrättad för	1601- 3 000	391	36
drift endast	3001-	895	0
med bensin
eller gasol
2 Annan lastbil
2.1  med anordning
för påhängs-
vagn med två
hjulaxlar	0-   1600	540	0
	1601- 3000	565	25
	3001- 6000	915	44
	6001-10000	2 235	56
	10001-14000	4 475	125
	14001-	9475	220
med tre eller	0-   1600	540	0
flera hjul-	1601- 3000	565	25
axlar	3001- 6000	915	50
	6001-11000	2 415	62
	11001-15000	5 515	75
	15001-18000	8 515	88
	18001-23000	II 155	160
	23001-27 000	19 155	136
	27001-	24 595	0

SkU 1984/85:14

Fordons.slag	Skattevikt, kilogram	Skatt, kronor
		grund-       tilläggsbelopp belopp       för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikren i klassen

2.2 utan anordning för påhängsvagn med tvä hjulaxlar

med tre eller Oera hjulaxlar

E Traktorer och motorredskap

1 Trafikrraktor och registrerat motorredskap som inrätrats för drift med annat drivmedel än brännolja

2 Trafikrraktor och registrerat motorredskap som inrältats för drifl med brännolja

3 Traktor klass 11

F Släpvagnar

1 Släpvagnar med skallevikl högst 3 000 kilogram

2 Släpvagnar med skallevikl över 3000 kilogram, som dras av en bensin- eller gasoldriven bil' med en hjulaxel med ivå hjulaxlar

med Ire eller flera hjulaxlar

0-	1600	355	0
1601-	3 000	391	36
3 001-	6000	895	7
6001-	10000	1 105	25
10001-	14000	2 105	72
14001-	17 000	4 985	129
17001-		8855	169
0-	1600	355	0
1601-	3 000	.391	36
3 001-	6000	895	4
6001-	11 000	1015	13
11001-	15000	1665	57
15 001-	18000	3 945 '	101
18001-	27 000	6975	126
27001-		18315	0
0-	1.300	370	0
1301-	3 000	425	55
3001-	7 000	1360	95
7 001-		5 160	168
0-	1.300	570	0
1301-	3000	ööO	90
3 001-	7000	2190	150
7001-		8190	260
0-	2 500	LM)	0
2.'i01-		225	0
0-	1000	150	0
1001-	3 000	170	21

3 001-	580	II
3 001-13 000	580	9
13001-	1480	0
3 001-13000	580	6
13 001-	1 180	0

' Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av kilomelerskaltepliktigl fordon tas skall ul enligl 3. Dras släpvagn även av irafiklraklor eller registrerat molorredskap las skall ul enligl 4.

SkU 1984/85:14

10

Fordonsslag	Skallevikl. kilogram	Skatt, kronor
		grund-       tilläggsbelopp belopp      för vae helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

3 Kilomeierskalle-plikliga släpvagnar 3.1  styiaxel för pähängsvagn med en hjulaxel

med ivå eller Oera hjulaxlar

andra släpvagnar med en hjulaxel

med två hjulaxlar

med lie eller liera hjulaxlar

Släpvagnar med skallevikl över 3000 kilogram, som dras av en Irafiklraklor eller ell regi-sireral inolor-redskap-med en hjulaxel

med Ivå hjulaxlar

med ire eller liera hjulaxlar

3001-	5 000	630	57
5001-	8 000	1770	87
8 001-		4 380	161
3001-	8 000	610	31
8001-	11 000	2 160	62
11001-	14 000	4 020	93
14001-		6810	1.30
3 001-	5 000	320	24
5001-	8 000	800	31
8001-		1730	52
3001-	8 000	310	17
8(H)1-	11 000	1 160	31
IIOOI-	14 000	2 090	47
14001-	17 000	3 5(Mt	62
17001-		5 360	68
3001-	11 000	300	II
11001-	17 000	1 180	24
17001-	25 000	2 620	40
25 001-	32 000	5 820	53
32001-		9 530	0

3 001-	-  8 000	89U	60
8 001 -		3890	/.(.'i
3 001-	-  8 000	880	35
8001-	-11000	2630	90
11001-	-17 000	5 330	230
17001-		19 130	240
3001-	-11 000	780	30
11001-	-14 000	3180	75
14001-	-20000	54.W	120
20001-	-25 000	12630	145
25 001-	-30 000	19880	155
.0001-	-35 000	27630	110
35 001-		33 130	7

- Dias annan släpvagn än pähängsvagn iiven skall ul enligt 3.

kilomeleibkalleplikligl fordon las

SkU 1984/85:14

11

Bilaga 2 till vägtraHkskattelagen (1973:601)

Nuvarande lydelse

Kilometerskatt
Fordonsslag	Skallevikl, kilogram	Skall	, öre	för 10 kilometer
		grund	1-	tilläggsbelopp
		belopp		för varie helt
				hundratal kilo-
				gram över den
				lägsia vikten i
				klassen
! Personbil	0-    900		100	0
	901-		108.5        8.5
2 Buss	0-  1600		119	0
	1601-		119,3        0,3
3 Lastbil
3.1 med anordning	0-  1600		199	0
för påhängs-	1601-		200	1.45
vagn
3.2 annan lastbil	0-  1600		119	0
	1601-		120	1.03
4 Släpvagnar med
skallevikl över
3000 kilogram.
som dras av ett
kilometerskalte-
pliktigi fordon
4.1 siyraxel för
påhängsvagn
med en hjul-
axel	3001-		65	1.90
med Ivå eller
flera hjul-	3001-		60	1.30
axlar
4.2 annan släpvagn
med en hjul-
axel	3001-		62	0.55
med Ivå hjul-	3001-11000		61	0.46
axlar	11001-		97.8        0.85
med tre eller	3001-11000		59	0.36
flera hjul-	1I00I-		87.8        0.68
axlar

Är kilomelerskatlepliklig bil inte inrättad för drift med brännolja utgår skatt med 80 procent av angivna belopp.

SkU 1984/85:14

12

Bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1973:601)

Föreslagen lydelse Kilometerskatt

Fordonssjag

1 Personbil

2 Buss

3 Lastbil

3.1 med anordning för pähängsvagn

3.2 annan lastbil

4 Släpvagnar med
skallevikl över
3000 kilogram,
som dras av eti
kilomeierskalle-
plikligt fordon

4.1 styiaxel för
pähängsvagn
med en hjul
axel

med ivä eller Oeia hjulaxlar

4.2 annan släpvagn
med en hjul
axel

med ivä hjulaxlar

med rie eller flera hjulaxlar

Skatlevil	kr.	Skäll.	, öre för 10 kilometer
kilogram		grund	tilläggsbelopp
		belopp       för vae helt
			hundratal kilo-
			gram över den
			lägsta vikten i
			klassen
0-	900		125            0
901-			139          14
0-	1600		153            0
1601-			153.3        0.3
0-	1600		225            0
1601-			227            1.65
0-	1600		153            0
1601-			154             1.10

3 001-		75	2.15
3001-		68	1.50
3 001-		71	0.65
3001-	11 000	69	0.50
IIOOI-		109	0.95
3 001-	11 000	67	0.40
11001-		99	0.75

Är kilomelerskatlepliklig bil inte inrättad för drift med brännolja utgår skatt med 80 procent av angivna belopp.

Denna lag träder i kraft den I mars 1985.

SkU 1984/85:14

13

4    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon,

som icke är registrerade i riket

Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till lagen (1976: 338)' om väglraflkskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket skall ha nedan angivna lydelse.

Bilaga 2 till lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket

Nuvarande lydelse

Kilometers liatt

Fordonsslag	Tolalvikl,	Skatt, kronor för
	kilogram	10 kilometer
1  Brännoljedrivna lastbilar
1.1  med anordning för
påhängsvagn	0-10000	2.70
	10001-15000	3.70
	15001-20000	4.40
	20001-	5.10
1.2 övriga	0-10000	1.70
	10001-15000	2.40
	15 001-20000	2.90
	20000-	3.40
2 Brännoljedrivna bussar	0-10000	1.30
	10001-15 000	1.55
	15001-20000	1.70
	20001-	1.85
3 Släpvagnar kopplade till
eller avsedda all kopplas
lill brännoljedrivna
lastbilar eller
brännoljedrivna bussar
3.1  Siyraxel för påhängsvagn	0-10000	1.75
	10001-	2.25
3.2 Övriga	10001-15000	1.25
	15001-20000	1.50
	20001-	1.75

Lagen omlrycki 1984:257.

SkU 1984/85:14

14

0-	-10000	2.00
10001-		2.55
lOOOI-	-15 000	1.40
15 001-	-20000	1.70
20001-		2.00

Föreslagen lydelse Kilometerskatt

Fordonsslag	Toralvikr,	Skall, kronor för
	kilogram	10 kilometer
1  Brännoljedrivna lastbilar
1.1 med anordning för
påhängsvagn	0-10000	3.10
	10001-15 000	4.20
	15 001-20000	5.00
	20001-	5.80
1.2 övriga	0-10000	2.00
	10001-15 000	2.75
	15001-20000	3.30
	20000-	3.90
2 Brännoljedrivna bussar	0-10000	1.50
	10001-15000	1.80
	15 001-20000	1.95
	20001-	2.10
3 Släpvagnar kopplade lill
eller avsedda alt kopplas
lill brännoljedrivna
lasrbilar eller
brännoljedrivna bussar
3.1 Styiaxel för pähängsvagn	0-10000	2.00

3.2 Övriga

1. Denna lag Iriider i kraft den I mars 1985.

2. Äldre bestämmelser tillämpas dock fortfarande i fråga om fordon som har förls in i landet före den 1 mars 1985.

SkU 1984/85:14

15

5    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs alt I4§ lagen (1957:262) om allmän energiskall' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Skatten utgår med 4.2 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i kommuner som anges i bilaga 2 lill denna.lag och med 5,2 öre per kilowattimme i övriga fall. 1 fråga om sådan kraft som förbrukas i industriell verksamhet utgår dock skallen med 3 öre per kilowattimme för den del av förbrukningen under ell år som överstiger 40 000 kilowattimmar.

Föreslagen lydelse

14 §

Skallen utgår med 6.2 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i kommuner som anges i bilaga 2 till denna lag och med 7.2 öre per kilowattimme i övriga fall. 1 fråga om sådan kraft som förbrukas i industriell verksamhet utgår dock skatten med 5 öre per kilowattimme för den del av förbrukningen under ell år som överstiger 40 000 kilowattimmar.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1984.

Den nya skattesatsen för elektrisk kraft tillämpas för energiförbrukningen efter utgången av november 1984. Om mätaravläsning görs under liden den 23 november - den 7 december 1984 gäller den nya skattesatsen för liden efter rnätaravläsningen. Görs inte mätaravläsning eller görs den i endast begränsad omfattning, tillämpas den nya skattesatsen för energiförbrukningen frän och med den I december 1984, varvid skallen beräknas efter skälig grund. Som mätaravläsning godtas även avläsning som enligl tillämpade rutiner görs av förbrukaren.

' Lagen omiryckr 1984: 154.

Senasle lydelse av lagens rubrik 1975: 272.

SkU 1984/85:14 16

6   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:144) om skatt på vissa resor

Härigenom föreskrivs att 9§ lagen (1978:144) om skatt på vissa resor' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9§
Reseskatt utgår med 150 kronor        Reseskatt utgår med 200 kronor
per passagerare. per passagerare.

Reseskatt utgår inte för passagerare som inte fyllt 12 år. ReseskaU utgår inte heller för passagerare som deltar i charterflygning som avses i 2§ första stycket 1, 2, 4 eller 5 utan egen kostnad i egenskap av anställd hos den som utför charterflygning eller anordnar eller förmedlar resa i vilken sådan flygning ingår.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. De nya bestämmelserna gäller för charterflygningar vars avresedag är bestämd till den 1 januari 1985 eller senare. Äldre bestämmelser tillämpas dock fortfarande i fråga om resor som har beställts av passagerare före den 24 oktober 1984 med avresedag före den 1 april 1985.

Lagen omtryckt 1984: 160.

SkU 1984/85:14

17

7    Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 1 § skallebrottslagen (1971:69) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

\r

Denna lag gäller i fråga om skall eller avgift enligl

1. lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, förordningen (1927:321) om skall vid ulskiftning av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), förordningen (1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskall, lagen (1984:1194) om hyreshusavgift, lagen (1983:219) om tillfällig vinsiskatt, lagen (1983: 1086) om vinstdelningsskalt.

2. lagen (1928:376) om skatt pä 2. lagen (1928:376) om skatt pä lollerivinster, lagen (1941:2511 om      lotterivinsler, lagen (1941:251) om

särskild varuskatt, lagen (1957: 262) om allmän energiskalt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, släm-pelskattelagcn (1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skall pä spel. lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vågtrafik-skallelagen (1973:601), lagen (1973: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol, bilskrot-ningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skall på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skall på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skall på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om loialisalor-skall, lagen (1984:355) om skatt på vissa  dryckesförpackningar,   lagen

särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, släm-pelskattelagen (1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel. lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, väglraftk-skatielagen (1973:601), lagen (1973: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol, bilskrot-ningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skall på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skall på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om lolalisator-skalt, lagen (1984:355) om skall på vissa  dryckesförpackningar,   lagen

Senasre lydelse 1984:601. Paragrafen föresläs iindrad även i prop. 1984/85: 18.

SkU 1984/85:14

18

Nuvarande lydelse

(1984:404) om stämpelskatt vid in
skrivningsmyndigheter, lagen
(1984:405) om stämpelskatt på ak
tier, lagen (1984:409) om avgift på
gödselmedel, lagen (1984:410) om
avgift på bekämpningsmedel.

Föreslagen lydelse

(1984:404)   om   stämpelskatt   vid
inskrivningsmyndigheter, lagen

(1984:405) om stämpelskall på aktier, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:000) om lagerskatt på viss bensin. 3. lagen (l98l:69l)om socialavgifter.

Lagen gäller även preliminirr skall, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagcn (1953: 272).

Lagen lilliimpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift. skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den I december 1984.

SkU 1984/85:14

19

8    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.

Härigenom föreski-ivs att I § lagen (1971: 1072) om förmånsberältigade skaltefordringar m.m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

I §'

Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrätlslagen (1970:979) följer med fordran på

1. skatt och avgift, som anges i 1 § första stycket uppbördslagen
(1953:272), saml skatt enligt lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt,
kupongskattelagen (1970:624) och lagen (1983:219) om tillfällig vinsiskatt,

2.   skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

ster, lagen (1941:251) om särskild
varuskatt, lagen (1957:262) om all
män energiskatt, lagen (1961:372)
om bensinskatt, lagen (1961:394)
om tobaksskatt, slämpelskaltela-
gen (1964:308), lagen (1972:266)
om skatt på annonser och reklam,
lagen (1972:820) om skatt på spel,
lagen (1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, lagen

(1973: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol, bilskrot-ningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skall på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982: 1201) om skalt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983: 1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om lolali.satorskalt, lagen (1984:355) orn skall på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984: 405) om stämpel-

3.   skall eller avgift enligl lagen 3. skatt eller avgift enligl lagen
(1928:376) om skall på lolterivin- (1928:376) om skall på lotterivin
sler, lagen (1941:251) om särskild
varuskatt, lagen (1957:262) om all
män energiskatt, lagen (1961:372)
om bensinskall, lagen (1961:394)
om tobaksskatt, stämpelskallela-
gen (1964:308), lagen (1972:266)
om skatt på annonser och reklam,
lagen (1972:820) om skatt på spel,
lagen (1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, lagen
(1973: 1216) om särskild avgift för
oljeprodukter och kol, bilskrot-
ningslagen (1975:343), lagen
(1977:306) om dryckesskatt, lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon, lagen (1978: 144) om
skalt på vissa resor, lagen
(1982:691) om skalt på vissa kas
settband, lagen (1982:1200) om
skall på videobandspelare, lagen
(1982: 1201) om skatt på viss elek
trisk kraft, lagen (1983:1053) om
skatt pä omsättning av vissa värde
papper, lagen (1983: 1104) om sär
skild avgift för elektrisk kraft frän
kärnkraftverk, lagen (1984:351) om
lolalisatorskatl, lagen (1984:355)
om skatt på vissa dryckesförpack
ningar, lagen (1984:404) om stäm
pelskatt vid inskrivningsmyndig
heter, lagen (1984:405) om slämpel-

Senaste lydelse 1984:602. Paragrafen föresläs ändrad även i prop. 1984/85: 22.

SkU 1984/85:14 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skall på aktier samt lagen skatt på aktier, lagen (1984:410) om
(1984:410) om avgift på bekämp- avgift pä bekämpningsmedel, iumr
ningsmedel, lagen (1984:000) om lagerskatt på

viss bensin.

4. skall enligt väglrarrkskaltelagen (1973:601) saml lagen (1976: 339) om saluvagnsskail,

5. tull och särskild avgift enligl 39 S lullagen (1973:670) saml avgift enligl lagen (1968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

6. avgift enligt lagen (1967: 340) om prisreglering påjordbrukels område, lagen (1974:226) om prisreglering på fiskels område och lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel,

7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag iräder i kraft den 1 december 1984.

SkU 1984/85:14 21

Motionerna

1984/85:105 av Ove Eriksson (m)

såvitt avser yrkande

1. att riksdagen avslår förslaget om höjd elskatt, bensinskatt och kilome-lerskatt för dieseldrivna fordon.

1984/85:107 av Erik Olsson m. fl. (m)

1 motionen yrkas alt riksdagen avslår förslaget om en höjning av bensinskatten och kilometerskalten för bussar och dieseldrivna personbilar.

1984/85:108 av Arne Nygren m.fl. (s) I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att kompensationen via fordonsskatten för den föreslagna nya bensinskatten höjs från f. n. 120 kr. till 300 kr. per fordon inom de skogslänsområden som f.n. har liknande skallereduktion,

2. att riksdagen hos regeringen begär en kartiäggning av senaste årets stora prisvariationer på bensin och förslag på åtgärder som kan leda lill ett regionalt jämlikare bensinpris.

1984/85:111 av Rune Ångström (fp)

I motionen yrkas att riksdagen avslår förslaget om en höjning av bensinskatten och kilometerskalten för bussar och dieseldrivna personbilar.

1984/85:113 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) I motionen yrkas — med hänvisning till motion 112

1.      att riksdagen avslår samtliga förslag till skattehöjningar i propositionens
bilaga 1,

2.  att riksdagen beslutar att inhemska bränslen - t. ex. etanol -
producerade på inhemska råvaror ej skall beskattas.

1984/85:115 av Birger Rosqvist (s)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar sig för att statsbudgeten stärks vad gäller skatt å energi på sådant sätt att nuvarande konkurrensförhållande mellan el och olja ej ytterligare försämras till elanvändningens nackdel.

1984/85:116 av Börje Hörnlund m.fl. (c) 1 motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till bensinskattehöjning,

2. att — därest riksdagen bifaller propositionen ~ riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om kompensation för bensinskatlehöjningen lill glesbygdsboende i alla delar av landet i enlighet med det anförda.

1984/85:118 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)

I motionen yrkas — med hänvisning till motion 117 - att riksdagen avslår de i bilaga 1 till propositionen upprättade lagförslagen.

SkU 1984/85:14 22

1984/85:120 av Sven Henricsson m.fl. (vpk)

I motionen yrkas -   1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen sägs beträffande

a) utjämning av de regionala prisskillnaderna på olja och bensin,

b) höjning av avdragsbeloppet för resor mellan bostad och arbetsplats, 2. alt riksdagen beslutar all reduktion av fordonsskallen för personbilar i

vissa kommuner i Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, 'Väslernorrlands, Jämtlands Västerbottens och Norrbollens län skall kunna uppgå till högst 370 kronor.

1984/85:122 av Rune Jonsson (s) och Barbro Nilsson i Örnsköldsvik (s)

I motionen yrkas all riksdagen beslutar att bilisterna i Örnsköldsviks inre delar, som tillhör stödområde B skall få kompensation för bensinskattehöjningarna.

1984/85:123 av Elis Andersson m. fl. (c)

I motionen yrkas all riksdagen avslår förslag lill bensinskaltehöjning i propositionen.

1984/85:124 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt avser yrkandena

2. att riksdagen beslutar om en höjning av omsättningsskatten på aktier med 1 % till sammanlagt 2% från 1 januari 1985,

3. alt riksdagen beslutar all godkänna vad som i motionen anförts om en engångsskatt på stora förmögenheler och hos regeringen hemställa om förslag till lag i enlighet härmed,

4. all riksdagen med anledning av vad som anförts i motionen hos regeringen hemställer om en skyndsam utredning om hur en beskattning av realräntevinster skall genomföras med giltighet från den 1 juli 1985,

5. alt riksdagen med hänvisning lill vad som anförts i motionen beslutar avslå regeringens förslag till skattehöjningar på etanol och gasol,

6. alt riksdagen med verkan fr. o. m. den 1 januari 1985 beslutar om en nedsättning av fordonsskatten i del inre stödområdet med 170 kr. utöver regeringens förslag, dvs. sammanlagt 370 kr., dock maximalt med den för fordonet normalt utgående skatten,

7. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som kompenserar den som har längre avdragsgilla bilresor mellan arbete och bostad för , bensinskatlehöjningen.

1984/85:126 av Ulf Adelsohn m.fl. (m)

I motionen yrkas — med hänvisning till motion 125 - att riksdagen avslår samtliga förslag till skaltehöjningar i bilaga 1 till propositionen.

SkU 1984/85:14 23

Skrivelser

Med anledning av propositionen har skrivelser inkommit från Sveriges industriförbund. Svenska Cellulosa- och pappersbruksföreningen, Filipslads Norra Centeravdelning, Experimental Aircraft Association, Petroleumhandelns riksförbund. Svenska åkeriförbundel. Svenska elverksföreningen och Svenska kraftverksföreningen.

Utskottet

Inledning

1 propositionen föreslås höjningar av bensinskatten, energiskatten på elektrisk kraft och reseskallen. Som en följd av bensinskatlehöjningen föreslås en höjning av kilometerskalten. Sistnämnda höjning skall träda i kraft den 1 mars 1985, övriga skaltehöjningar redan den 1 december 1984.

I parlimoiionerna 126 från (m), 113 från (c) och 118 från (fp), vilka alla innehåller yrkanden om avslag på propositionen i dess helhet, kritiseras allmänt de föreslagna skallehöjningarna, som motionärerna menar kommer all negativt påverka samhällsekonomin genom minskade investeringar i näringslivet, försämrad konkurrenskraft och minskad sysselsättning. Om balansen i samhällsekonomin skall förbättras, krävs enligl motionärernas mening utgiftsminskningar och skattesänkningar i stället för skattehöjningar, och motionärerna pekar i sammanhanget särskilt på de höga marginalskatterna.

Finansministern framhåller i propositionen att det måste anses angeläget att nu snabbt vidta åtgärder som begränsar importen, dämpar den förutsedda ökningen av den privata konsumtionen och därigenom bidrar till att minska budgetunderskottet och motverka en försämring av bytesbalansen under nästa år. Finansutskottet har i sitt belänkande 1984/85:5 godkänt de riktlinjer för den ekonomiska politiken som förordas i propositionen.

Skalteutskotiel delar finansministerns och finansulskollels bedömning all del för en förbättring av statens finanser krävs inte bara låga pris- och kostnadsökningar och en god ekonomisk tillväxt ulan i nuläget också budgetförstärkningar. Dessa bör - som framhålls i propositionen -lämpligen åstadkommas genom en höjning av vissa punktskatter. Utskottet godtar de i propositionen redovisade skälen för all höjningen bör avse bensin-, el- och reseskallerna.

Med det anförda tillstyrker ulskotlel i princip propositionen. I del följande redovisar utskottet de olika förslagen i propositionen och de i anslutning härtill väckta motionerna.

SkU 1984/85:14 24

Bensinskatten m. m.

På bensin, gasol för motordrift och motoralkoholer, dvs. metanol, etanol och högre alkoholer, utgår bensinskall och allmän energiskalt. På bensin utgår också en särskild avgift enligt en lag om särskild avgift för oljeprodukter och kol.

I en lill skatteutskottet hänvisad proposition (1984/85:64) som kommer all behandlas av utskottet senare i höst föreslås all den allmänna energiskatten på bensin och motoralkoholer slopas och alt bensinskatten höjs med ett mot energiskatten på dessa produkter svarande belopp. I fråga om gasol för motordrift slopas enligt samma proposition bensinskatten och höjs energiskatten i motsvarande mån.

Förslaget i den nu aktuella propositionen innebär att bensinskatten höjs, på bensin från nuvarande 1 kr. 43 öre lill 1 kr. 93 öre per liter, på gasol från 39 öre lill 79 öre per liter och på metanol, etanol och högre motoralkoholer från 46 öre till 71 öre per liter.

För all inte konkurrensförhållandel mellan olika fordon skall rubbas föreslås alt bensinskatlehöjningen kombineras med en höjning av vägtrafik-skatten på dieseldrivna fordon och deras släpvagnar. Som vid tidigare bensinskatlehöjningar motsvarar de föreslagna höjningarna av kilometerskallen i huvudsak uppräkningen av bensinskallen omräknad lill öre per kilometer. 1 fråga om tyngre lastbilar och släpvagnar till dessa samt tyngre bussar, som i huvudsak används för kollektivtrafik och annan yrkesmässig passagerarbefordran, har höjningarna dock begränsats lill ca hälften av bensinskatlehöjningen.

Förutom i parlimoiionerna 126 från (m), 113 från (c) och 118 från (fp) yrkas avslag på propositionen i denna del också i motionerna 105 av Olle Eriksson (m), 116 av Börje Hörnlund m. fl. (c) och 123 av Elis Andersson m. fl. (c). Motionärerna bakom motionerna 107, Erik Olsson m. fl. (m), och 111, Rune Ångström (fp), yrkar avslag på bensinskatlehöjningen och på höjningen av kilometerskatten för bussar och dieseldrivna personbilar. I (c)-molionen 113 framhålls all man snarast bör skapa reella ekonomiska möjligheter för utnyttjande av alternativa, miljövänliga drivmedel och att man i sådant syfte bör undanta bränslen producerade på inhemska råvaror från beskattning. Med en liknande motivering motsätter sig (vpk) i sin partimolion 124 höjningen av skallen på etanol och gasol.

Ett i så gott som samtliga motioner återkommande argument är att höjningen kommer all särskilt hårt drabba boende i glesbygd med ofta långa avstånd från bostad till arbetsplats och serviceinrättningar och utan eller med begränsad tillgång lill reguljär kollektivtrafik. I motion 123 tar man särskilt upp de handikappades problem. Motionärerna menar alt de handikappade till följd av bensinskatlehöjningen kommer all i ökad omfattning anlita den kommunala färdtjänsten med ökade kostnader för kommunerna som följd.

Som framgår av vad utskottet tidigare anfört godtar ulskotlel de skäl av

SkU 1984/85:14 25

finans- och miljöpolitisk art som finansministern åberopat till stöd för en höjning av bensinskatten. Med hänsyn till att Sverige f. n. tillhör de länder som har de lägsla bensinpriserna och den lägsla skatten på bensin kan de föreslagna höjningarna enligl utskottets mening inte anses oskäliga. Bensinskatlehöjningen bör, om inte konkurrensförhållandet mellan olika fordon skall rubbas, kombineras med en höjning av väglrafikskallen.

De i motionerna aktualiserade frågorna avseende skaltehöjningarnas inverkan på de glesbygdsboendes resekostnader kommer ulskotlel alt behandla i närmasl följande avsnitt. Vad särskilt angår de handikappade vill utskottet erinra om all dessa under vissa förutsättningar är befriade från såväl fordonsskatt som bilaccis och att de kan erhålla kontant ersättning för viss del av sina bensinkostnader.

Med del anförda avstyrker utskottet samtliga de motionsyrkanden som innebär avslag på den föreslagna höjningen av bensin- och vägtrafikskat-lerna.

Vad slutligen angår den av (c) och (vpk) aktualiserade frågan om skatten på vissa motoralkoholer vill utskottet gärna instämma i syftet med motionerna. För en särbehandling i skattehänseende av bl. a. etanol talar inte minst miljöpolitiska skäl. Utskottet förutsätter därför alt regeringen ingående prövar möjligheterna att skapa reella ekonomiska förutsättningar för utnyttjande av alternativa drivmedel och frågan om skallefrihet för motoralkoholer producerade av inhemska råvaror.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionerna 113 och 124 i denna del.

Experimental aircraft association (EAA), en ideell förening, som har till ändamål bl. a. att främja intresset för sportflyg, hemställer i skrivelse till utskottet all flygbensin avsedd för flygplan som är äldre än 25 år och sådana luftfartyg som av luftfartsverket förklarats vara från flyghistorisk/flygleknisk synpunkt särskilt intressanta att bevara i luflvärdigt skick undantas från bensinskall.

1 samband med att riksdagen beslutade upphäva den tidigare skattefriheten för bensin lill flygplan som används för fritidsändamål eller eljest för privat bruk framhöll utskottet all del visserligen inte kunde uteslutas alt vissa tillämpningsproblem kunde uppslå när del gällde att dra gränsen mellan olika användningsområden men att dessa svårigheter inte borde överdrivas. Utskottet ansåg i likhet med energiministern all flygbensin lill flygplan som används för fritidsändamål av rättvise- och konlrollmässiga skäl borde beskallas. Vad EAA anfört föranleder inte utskottet alt ändra uppfattning i denna fråga.

Kompensation för bensinskattehöjningen m. m.

Med anledning av en under hösten 1979 genomförd bensinskaltehöjning beslutade riksdagen under våren 1980 att bilägare som bodde i kommuner

SkU 1984/85:14 26

inom stödområde 5 eller 6 (numera A och B) skulle erhålla nedsättning av fordonsskallen med 120 kr. per år vid uppbörd den 1 juli 1980 eller senare. Kompensationsområdel omfattar i dag 36 kommuner i huvudsakligast Norrlandslänen.

I propositionen föreslås alt fordonsskallenedsätlningen höjs från 120 lill 200 kr. per år. Kompensationen är enligl propositionen avsedd att säkerställa att den som bor i glesbygd inte får en i förhållande till andra försämrad situation genom de höjda drivmedelsskalterna.

1 flera motioner kritiseras den föreslagna kompensalionsnivån, som man menar är otillräcklig för att utjämna de ökade bilkostnaderna mellan glesbygd och mera centrala regioner. Sålunda yrkar Arne Nygren m. fl. (s) i motion 108 alt nedsättningsbeloppel höjs med ytterligare 100 kr. lill 300 kr., medan (vpk) i motion 124 och enskilda riksdagsmän från samma parti med Sven Henricsson som första namn i motion 120 yrkar alt fordonsskallereduk-tionen bestäms till 370 kr.

I sistnämnda båda motioner ställs också krav på att glesbygdsbilisler skall erhålla särskild kompensation för sina resor mellan bostad och arbetsplats. Börje Hörnlund m. fl. (c) slutligen anser att glesbygdsboende i alla delar av Sverige bör erhålla kompensation för de höjda drivmedelsskalterna och hemställer i motion 116 att riksdagen — om den bifaller bensinskatlehöjningen - hos regeringen begär förslag om sådan kompensation i form av vissa avdrag på den slutliga skallen. Avdragen bör enligl motionärerna differentieras och bestämmas med utgångspunkt i de sträckor den skallskyldige måste färdas för alt komma lill affärer, servicecentra m. m.

Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden först konstalera att det torde vara svårt för all inte säga omöjligt alt uppnå ett helt rättvist system för kompensation lill regioner som kräver längre körsträckor än andra. Kompensationen är inte avsedd att la bort hela effekten av skattehöjningarna för glesbydsborna. Dess syfte är uteslutande alt säkerställa alt höjningarna — genomsnittligt sett — inte blir större för dem än för andra.

Vid bestämmande av kompensationsnivå måste också beaktas alt en höjning av bensinskatten kommer alt leda lill en ökning av avdragsbeloppet för körslräcka som ligger över 1000 mil. Denna ökning kan enligl uppgifter som tillställts utskottet beräknas till 45 öre per mil vid 1986 års taxering.

Den i propositionen föreslagna kompensalionsnivån bygger på en undersökning av regionala skillnader i personbilarnas körsträckor som genomfördes år 1979 av statens vägverk. Därvid beräknades all riksgenomsnittet för personbilarnas körsträckor var 1435 mil per år och all vissa regioner i Norrlands inland hade en medelkörsträcka som låg ca 235 mil över riksgenomsnittet.

Mot bakgrund av vad nu anförts finns enligl utskottets mening i och för sig inte anledning anta alt en ökning av bensinskatten med 50 öre per liter motiverar en högre kompensation än den i propositionen föreslagna.

Den regionala bensinskatlekompensationen infördes redan den 1 juli

SkU 1984/85:14 27

1980, och skatte- och avgiftsbelastningen på bensin har därefter vid olika tillfällen höjts med sammanlagt 44 öre ulan all kompensalionsnivån vid något tillfälle ändrats. Med hänsyn härtill kan det enligl utskottets mening finnas anledning att räkna upp den i propositionen föreslagna kompensationsnivån för bensinskatlehöjningen med ytterligare 80 kr. lill 280 kr. Av uppbördslekniska skäl bör kompensationsbeloppel dock vara jämt delbart med 12, varför utskottet föreslår att fordonsskallenedsätlningen bestäms lill 276 kr. Detta föranleder en ändring av 12 a § i förslaget lill lag om ändring i vägtrafikskattelagen.

Med del anförda anser utskottet sig ha besvarat de motioner som innehåller yrkanden om höjd fordonsskaitenedsättning och om kompensation i form av högre avdrag för bilresor mellan bostad och arbetsplats. Dessa yrkanden bör således enligl utskottets mening inte föranleda någon åtgärd.

Den kompensation för bensinskatlehöjningar i form av differentierade avdrag på slutskalten för glesbygdsboende i alla delar av landet som aktualiserats i motion 116 finner utskottet väl komplicerad. Som utskottet tidigare i annat sammanhang framhållit kan del bli svårt att tillgodose rättvise- och likformighetskrav om en sådan stödform genomförs. Utskottet avstyrker därför även andrahandsyrkandet i motion 116.

Rune Jonsson och Barbro Nilsson i Örnsköldsvik (båda s) lar i motion 122 upp frågan om kompensation till vissa delar av Örnsköldsviks kommun. Bakgrunden till yrkandet i motionen är att 4 församlingar i kommunen efter 1980 års riksdagsbeslut om fordonsskaitenedsättning, överförts till stödområde B. Motionärerna begär all bilister inom nämnda församlingar skall erhålla kompensation för bensinskatlehöjningen.

Frågan om indelning i stödområden regleras i en regeringsförfallning, medan frågan vilka områden som bör vara berättigade till kompensation för bensinskaltehöjning bestäms av riksdagen. Enligt utskottets mening bör enbart del förhållandel alt en kommun förs över från del yttre lill del inre stödområdet inte innebära att den automatiskt skall anses tillhöra kompensationsområdel. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen.

1 motion 108 av Arne Nygren m. fl. (s) konstateras att prissättningen på bensin alltid missgynnar glesbygdsboende och all den i förening med skallehöjningar skapar ökade konkurrensproblem för företag och produktion i skogslänen. Motionärerna anser därför att riksdagen hos regeringen bör begära en skyndsam kartläggning av bensinprisels variationer och en prövning av möjligheterna all åstadkomma en regionalt rättvisare prissättning på bensin. Också Sven Henriksson m. fl. (vpk) anser att frågan om en utjämning av de regionala prisskillnaderna på olja och bensin bör bli föremål för nya överväganden av regeringen och begär i motion 120 att riksdagen som sin mening ger regeringen delta till känna.

Utskottet har vid sin återkommande prövning av frågan om en differentierad drivmedelsbeskatlning ullalat all regionala skattelättnader från rent tekniska utgångspunkter endast bör komma i fråga i rena undantagsfall.

SkU 1984/85:14 28

Flertalet kommuner i Norrlands inland åtnjuter redan i dag, förutom lägre fordonsskatt, också lägre elskall.

Regionalpolitiska utredningen har i ett i augusti i år avlämnat betänkande (SOU 1984:74) Regional utveckling och mellanregional utjämning lagt fram förslag lill olika uljämningsålgärder avseende Norrlands inland. Norrlands kustland och Bergslagen. Förslaget omfattar bl. a. ett personlransporlslöd. Vidare har glesbygdsdelegationen — likaledes i augusti i år — lämnat en rapport (Ds 11984:20) med överväganden och förslag till förbättringar av glesbygdspoliliken. De båda utredningsförslagen är f. n. föremål för remissbehandling. Remisstiden går ut den 28 november i år. Med det anförda och i avvaktan på del slutliga resultatet av de båda utredningarnas arbete avstyrker utskottet motionerna 108 och 120 i denna del.

Lagerskatten

I propositionen föreslås all en särskild skalt las ut för beskattad bensin som finns i lager vid ikraftträdandet av bensinskatlehöjningen. Syftet rrred lagerskallen är att förhindra alt återförsäljare på bensin som han förvärvat med den gamla lägre skattesatsen gör en extra vinst med belopp motsvarande skattehöjningen på 50 öre per liter. Lagerskatten skall tas ut endast till den del lagret omfattar mer än 10 000 liter.

Utskottet tillstyrker propositionen i denna del. Under riksdagsbehandlingen har utskottet emellertid uppmärksammals på alt lOOOO-lilersregeln kan leda till resultat som från likformighetssynpunkt är otillfredsställande. Som bestämmelsen är utformad får var och en som är skattskyldig göra ell avdrag från den lagrade kvantiteten med 10000 liter. Detaljhandeln med drivmedel är organiserad på olika sätt i olika förelag eller organisationer. Om verksamheten drivs av flera självständiga förelag får vart och ell av dem ell avdrag. Om verksamheten i stället drivs av ett förelag eller en organisation med flera olika försäljningsställen får företaget endast göra ett avdrag. Denna olikformighet i behandlingen bör enligt utskottets mening undanröjas, lämpligen på det sättet alt den som driver detaljhandel med skallepliktiga varor får göra avdrag med 10000 liter för varje särskilt försäljningsställe. Utskottets ställningstagande föranleder ett tillägg till 3 § i förslaget lill lag om lagerskatt.

I en skrivelse lill utskottet framhåller Petroleumhandelns riksförbund (PRF) all en återförsäljare vid ikraftträdandet av bensinskatlehöjningen kan bli tvungen all helt eller delvis förskollera lagerskallen genom upplåning eller annat kapitaltillskott. Vad förbundet torde åsyfta är all den vinst återförsäljaren gör på alt efter skallehöjningen kunna la ul ell högre pris genom förslaget kommer att belastas med lagerskatt, och all detta kommer all försämra hans likviditet och därmed hans möjligheter att komplettera lagret. PRF begär all förslaget om lagerskatt omprövas eller alternativt att nivån för skattskyldighetens inträde höjs till 20000 liter.

SkU 1984/85:14 29

Som framgår av vad utskottet tidigare anfört tillstyrker utskottet förslaget om en särskild lagerskatt. Det sker mot bakgrund av finansministerns uttalande om erfarenheterna från tidigare skallehöjningar, vilka visar all konsumentpriserna regelmässigt höjs med skallens belopp fr. o. m. ikraflträ-dandel. Enligl utskottets mening torde det av PRF aktualiserade problemet ha begränsad omfattning, särskilt mot bakgrund av den hamslringseffekl som en höjning av bensinpriserna med 50 öre per liter kan väntas få. Framställningen bör enligl utskottets mening därför inte föranleda någon åtgärd.

Skatten på elektrisk kraft

F.n. utgår energiskatt, med 4,2 öre per kWh för elektrisk kraft som förbrukas i vissa i lagen angivna kommuner, framför allt i de nordliga delarna av landet, och med 5,2 öre per kilowattimme i övriga fall. Den kraft som förbrukas i industriell verksamhet beskattas dock efter skattesatsen 3 öre per kWh. Enligl särskilda regler utgår också skatt på elektrisk kraft som produceras i vissa vattenkraftverk. Elektrisk kraft från kärnkraftverk är dessutom belagd med en särskild avgift.

Förslaget i propositionen avser endast energiskalten och innebär all denna höjs generellt med 2 öre per kWh oberoende av nu gällande skallesals.

I de borgerliga parlmolionerna, 126 från (m), 113 från (c) och 118 från (fp) yrkas, som tidigare nämnts, avslag på propositionen även i denna del. Samma yrkande återfinns i motion 105 av Ove Eriksson m. fl. (m), medan Industriförbundet i skrivelse lill utskottet hemställer, i första hand att skatten på elektrisk kraft som förbrukas i industrin inte höjs och i andra hand all den procentsats om 1,5 som enligl särskilda bestämmelser f.n. gäller för nedsättning av sådan skall fr. o. m. 1985 sänks ytterligare och att i underlaget för nedsättningen därvid inräknas såväl hela skatten på eldningsolja som den särskilda avgiften för oljeprodukter och kol.

Birger Rosqvist (s) kritiserar i motion 115 alt budgetförstärkningen sker genom höjd elskalt. Han anser förslaget i denna del strida mot riksdagens tidigare uttalanden att oljeförbrukning och oljeimport så långt möjligt bör reduceras och menar att den allt tydligare trenden till övergång från importerad olja lill inom landet producerad energi nu kan komma all brytas, vilket han anser vara lill nackdel också från miljöpolitisk synpunkt. Liknande synpunkter har framförts av Svenska elverksföreningen och Svenska kraftverksföreningen vid uppvaktning inför utskottet och i en till utskottet ingiven skrivelse. Föreningarna uttalar oro för alt elskattehöjningen kan komma all negativt påverka övergången från olja lill el och föreslår alt höjningen av elskallen begränsas till 1,2 öre per kWh och all i stället skatten på olja höjs med 120 kr. per kubikmeter.

Riksdagen fattade under hösten 1983 beslut om energiskallepolitikens framlida inriktning. I beslutet lades fast att beskattningen borde utformas så att energiinvesteringar för oljeersältning och energihushållning främjas, att

SkU 1984/85:14 30

hänsyn tas lill olika energikällors effekter på miljön, bytesbalansen, försörjningstryggheten, sysselsättningen och den industriella utvecklingen saml att elanvändning inom industrin bör vara skatlemässigt gynnad i förhållande lill elanvändning för uppvärmning. I fråga om beskattningen av uppvärmningsel sades uttryckligen att den bör ha viss följsamhet mot beskattningen av olja.

Av vad ulskotlel ovan anfört framgår all utskottet i princip godtagit förslaget om en elskatlehöjning. Utskottet kan inte dela de i motionerna och vid uppvaktning inför utskottet uttalade farhågorna för att höjningen av elskatlen skulle i någon påtaglig omfattning minska taklen i konverteringen från olja lill el. Som elverks- och kraftverksföreningarna framhåller i sin skrivelse är givelvis den totala effekten av skallehöjningen och den därav följande förändrade balansen mellan olja och el svår all förutse. Mot bakgrund av riksdagens tidigare uttalanden i fråga om energibeskattningen och 1983 års energipoliliska beslut kan det enligt utskottets mening förutsättas att regeringen uppmärksamt följer effekterna av den nya elskatlen och föreslår de ändringar av energiskatterna som kan visa sig motiverade.

Med del anförda avstyrker utskottet bifall till samtliga i detta avsnitt behandlade motionsyrkanden.

Enligt lagen om nedsättning av allmän energiskall ankommer det i första hand på regeringen och i andra hand på riksskatteverket all besluta om nedsättning av skatten på energi som förbrukas,vid industriell tillverkning. Utskottet har i fråga om denna fullmaklslag tidigare framhållit (SkU 1981/82:30) all riksdagen torde sakna möjligheter alt genom särskilda uttalanden påverka lagens tillämpning. Utskottet vidhåller denna uppfattning, som godtagits av riksdagen.

Med hänsyn härtill och då utskottet inte heller i övrigt är berett alt nu medverka till en ändring av bestämmelserna i fullmaklslagen bör framställningen från Industriförbundet inte föranleda någon åtgärd. Utskottet förutsätter att regeringen vid sina fortsatta överväganden i fråga om energibeskattningen också uppmärksammar den av Industriförbundet aktualiserade frågan om underlaget för beräkning av energiskallenedsätlning.

Skatten på vissa resor

Reseskaiten utgår f. n. för utrikes charterresor med flyg med 150 kr. per passagerare. För barn under 12 år utgår ingen reseskall.

I propositionen föreslås all reseskaiten höjs lill 200 kr. per passagerare.

I de borgerliga parlimoiionerna 126 (m), 113 (c) och 118.(fp) yrkas avslag på propositionen i denna del.

Reseskaiten har varit nominellt oförändrad i fyra år. Med hänsyn härtill anser utskottet sig böra godta den föreslagna höjningen. Utskottet avstyrker således motionerna i motsvarande del.

SkU 1984/85:14 31

Övriga frågor

I motion 124 yrkar (vpk) att omsättningsskatten på aktier höjs med en procentenhet fr. o. m. den 1 januari 1985. Partiet begär också alt regeringen skall lägga fram förslag om en engångsskatt på stora aktier och att frågan hur en beskattning av realränlevinster fr. o. m. halvårsskiftet 1985 bör utformas blir föremål för skyndsam utredning. Frågan om en uppräkning av omsättningsskatten och om en engångsskatt på stora förmögenheler avvisades av riksdagen senast i våras. Riksdagen saknar enligl utskottets mening anledning att nu inta en annan ståndpunkt i dessa frågor. Med hänsyn härtill och då ulskotlel inte är berett all i detta sammanhang ta ställning till frågan om en real beskattning av räntevinsler avstyrker utskottet motion 124 i dessa delar.

Författningsförslagen

Av vad utskottet tidigare anfört framgår alt utskottet förordar ett tillägg till 3 § lagen om lagerskatt på viss bensin och en ändring av 12 a § vägtrafikskattelagen.

Mot förfallningsförslagen i övrigt har utskottet inte funnit anledning till erinran.

I propositionen föreslås en ändring i 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberältigade skattefordringar m.m.. Ändringen skall träda i kraft den 1 december 1984. En ändring i samma lagrum föreslås i den lill socialförsäk-ringsulskollel hänvisade propositionen 1984/85:22. Denna ändring, som tillstyrkts av socialförsäkringsutskoltel, skall träda i kraft senare eller den 1 januari 1985. Enligl vad utskottet erfarit kommer sistnämnda proposition alt behandlas av riksdagen redan den 21 november i är, medan proposition 45 är avsedd all behandlas först en vecka senare eller den 28 november. Med hänsyn härtill bör av formella skäl det nu aktuella ändringsförslaget i proposition 45 avslås och riksdagen anta en lag om ändring i del av socialförsäkringsutskoltel tillstyrkta ändringsförslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.          beträffande skatten på bensin

all riksdagen med bifall till proposition 1984/85:45 bilaga 1 i denna del och med avslag på motionerna 1984/85:126 i denna del, 1984/85:113 yrkande 1 i denna del, 1984/85:118 i denna del, 1984/85:105 yrkande 1 i denna del, 1984/85:107 i denna del, 1984/85:111 i denna del, 1984/85:116 yrkande 1 och 1984/85:123 beslutar alt skallen på bensin höjs med 50 öre per liter fr. o. m. den 1 december 1984,

2.          beträffande skattebefrielse för motoralkoholer tillverkade på in
hemska råvaror

SkU 1984/85:14 32

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:113 yrkande 2 ger regeringen lill känna vad utskottet anfört,

3.         beträffande höjningen av skallen på etanol

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med avslag på motionerna 1984/85:1261 denna del, 1984/85:113 yrkande 1 i denna del, 1984/85:118 i denna del och 1984/85:124 yrkande 5 i denna del beslutar all skatten på etanol höjs med 25 öre per liter fr.o.m. den 1 december 1984,

4.         beträffande skatten på gasol

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med avslag på motionerna 1984/85:126 i denna del, 1984/85:113 yrkande 1 i denna del, 1984/85:118 i denna del och 1984/85:124 yrkande 5 i denna del beslutar att skallen på gasol höjs med 40 öre per liter fr. o. m. den 1 december 1984,

5. beträffande höjningen av kilometerskatten och fordonsskatten all riksdagen med bifall lill propositionen i denna del och med avslag på motionerna 1984/85:1261 denna del 1984/85:113 yrkande 1 i denna del, 1984/85:118 i denna del, 1984/85:105 yrkande 1 i denna del, 1984/85:107 i denna del och 1984/85:111 i denna del beslutar att kilometerskalten och fordonsskatten höjs i enlighet med förslaget i propositionen,

6. beträffande lagerskatten på viss bensin

att riksdagen med anledning av propositionen i denna del beslutar att den som driver detaljhandel med skallepliktiga varor får göra avdrag med 10000 liter för varje särskilt försäljningsställe,

7.         beträffande kompensation för bensinskattehöjningen

att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och motionerna 1984/85:108 yrkande 1, 1984/85:120 yrkande 2 och 1984/85:124 yrkande 6 saml med avslag på motionerna 1984/85:116 yrkande 2, 1984/85:120 yrkande Ib, 1984/85:122 och 1984/85:124 yrkande 7 beslutar all nedsättning av fordonsskatten inom de områden som i dag är berättigade till kompensation skall ske med 276 kronor,

8.         beträffande regional prisutjämning

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:108 yrkande 2 och 1984/ 85:120 yrkande la,

9.         beträffande skatten på elektrisk kraft

all riksdagen med bifall lill propositionen i denna del och med avslag på motionerna 1984/85:126 i denna del, 1984/85:113 yrkande 1 i denna del, 1984/85:118 i denna del och 1984/85:105 yrkande 1 i denna del beslutar att energiskallen på elektrisk kraft höjs generellt med 2 öre per kWh fr.o.m. den 1 december 1984, 10. beträffande uttalande om energibeskattningen alt riksdagen avslår motion 1984/85:115,

SkU 1984/85:14 33

11.        beträffande skatten på vissa resor

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1984/85:1261 denna del, 1984/85:113 yrkande 1 i denna del och 1984/85:118 i denna del beslutar att skallen på vissa resor höjs från 150 kr. till 200 kr. per passagerare fr. o. m. den 1 januari 1985,

12.        beträffande  omsättningsskatten på  aktier,  förmögenhetsskatten
m. m.

alt riksdagen avslår motion 1984/85:124 yrkandena 2, 3 och 4,

13.        beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt A. antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskall,

2. lag om lagerskatt på viss bensin med den ändringen all 3§ erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

3§

Lagerskatt las ut endast lill den Lagerskatt las ul endast lill den

del     lagret     omfattar     mer     än     del     lagret     omfattar     mer     än
10 000 liter. 10 000 liter eller, i fråga om den som

driver detaljhandel med skattepliktiga varor, 10 000 liter för varje särskilt försäljningsställe.

3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601) med den ändringen alt 12 a § erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

12a§

Fordonsskatten för en personbil- Fordonsskatten för en personbil

skall utgå med ett 200 kronor lägre skall utgå med ett 276 kronor lägre
belopp per år än som anges i bilaga 1 belopp per år än som anges i bilaga 1
till denna lag, om bilen hör hemma i till denna lag, om bilen hör hemma i
en kommun som anges i bilaga 3 lill en kommun som anges i bilaga 3 till
denna lag. Detta gäller dock inte om denna lag. Detta gäller dock inte om
skallen för bilen skall beräknas en- skatten för bilen skall beräknas en
ligt 12b §. ligt 12 b §.

En personbil-------------------------------- —-i bilregistret.

Den lägre-------------------------------------- vid efterbeskattning.

SkU 1984/85:14

34

En personbil Den lägre -

---- i bilregistret.

vid efterbeskattning.

4. lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskall på vissa fordon som icke är registrerade i riket,

5. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän enerigskall,

6. lag om ändring i lagen (1978:144) om skatt på vissa resor,

7. lag om ändring i skatlebrotlslagen (1971:69),

B. avslår del vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberältigade skattefordringar, m. m. och i stället antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:000) om ändring förmånsberättigade skattefordringar m. m.

lagen (1971:1072) om

Härigenom föreskrivs att 1§ lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skaltefordringar m.m., i den lydelse paragrafen erhållit genom lagen (1984:000) om ändring i nämnda lag, samt ikraflträdandebestämmelserna lill ändringslagen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

1§'

Förmånsrätt enligt — — — — — —

3. skalt eller avgift enligt lagen (1928:376) om skalt på lollerivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, slämpelskallelagen (1964:308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skalt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på

— - - — - om mervärdeskatt,

3. skalt eller avgift enligt lagen (1928:376) om skatt på lollerivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskall, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, slämpelskallelagen (1964:308), lagen (1972:266) om skalt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skall på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon lagen (1978:144) om skall på vissa resor, lagen (1982:691) om skalt på

Lydelse enligl SfU 1984/85:4.

SkU 1984/85:14

35

Nuvarande lydelse

vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skalt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skall på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om lolalisatorskatl, lagen (1984:355) om skalt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier irtw/ lagen (1984:410 om avgift på bekämpningsmedel.

Utskottets förslag

vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skalt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om lolalisatorskatl, lagen (1984:355) om skalt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:410 om avgift på bekämpningsmedel, samt lagen (1984:000) om lagerskatt på viss bensin.

4. skall enligl - — — — — - — — — — -- från arbetsgivare.
Förmånsrätten omfattar------------------------- och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 1 § första stycket 3, den 1 december 1984 och i övrigt den 1 januari 1985. Åldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om arbetsgivaravgifter som avser år 1984 eller tidigare år.

Stockholm den 20 november 1984

På skatteutskottets vägnar RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlslein (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Olle Westberg (s). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Ewy Möller (m) och Bruno Poromaa (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1984/85:14

36

Reservation

Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Kari Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m) anser

dels alt utskottet bort anföra följande:

I propositionen föreslås höjningar av bensinskatten, energiskatten på elektrisk kraft och reseskallen. Som en följd av bensinskatlehöjningen föreslås en höjning av kilometerskallen. Sistnämnda höjning skall träda i kraft den 1 mars 1985, övriga skattehöjningar redan den 1 december 1984.

I parlirnolionerna 126 från (m), 113 från (c) och 118 från (fp), vilka alla innehåller yrkanden om avslag på propositionen i dess helhet, kritiseras allmänt de föreslagna skallehöjningarna, som motionärerna menar kommer alt negativt påverka samhällsekonomin genom minskade investeringar i näringslivet, försämrad konkurrenskraft och minskad sysselsättning. Om balansen i samhällsekonomin skall förbättras, krävs enligt motionärernas mening utgiftsminskningar och skattesänkningar i stället för skallehöjningar, och motionärema pekar i sammanhanget särskilt på de höga marginalskat-terna.

I en reservation lill finansutskottets belänkande 1984/85:4 framhålls all den viktigaste orsaken lill all regeringen inte på något avgörande sätt lyckats vända den ekonomiska utvecklingen främst ligger i en felaktig utgifts- och skattepolitik. Reservanterna anser all utgiftsnedskärningarna under hela konjunkturuppgången varit otillräckliga. I stället för att förbättra flexibiliteten i ekonomin genom skallesänkningar har regeringen genomfört omfattande skaltehöjningar. Regeringen har dessutom gjort den felaktiga bedömningen all arbetsmarknadens parter skall klara inflationsbekämpningen och detta har i sin tur framtvingat två panikpaket, först prisstoppspakeiel i våras under pågående avtalsförhandlingar och nu skatlepakeiet.

Enligl reservanternas uppfattning bör den nödvändiga åtstramningen ske genom en nedskärning av de offentliga utgifterna och inte genom skattehöjningar. Dessa kommer alt få till enda resultat all de långsikliga problemen förvärras utan alt någonting förbättras på kort sikt. Avtalsrörelsen försvåras, inflationen ökar, konkurrenskraften försämras och sysselsättningen i den privata sektorn minskar.

Skalteulskoliel delar helt den bedömning som görs av reservanterna i finansutskottet. I fråga om de olika förslagen vill skalleutskottet framhålla följande.

Som framhålls i flertalet av de motioner som innehåller yrkanden om avslag på höjningen av drivmedelsskalterna kommer en sådan höjning alt särskilt hårt drabba boende i glesbygd med ofta långa avstånd från bostad till arbetsplats och serviceinrättningar och utan eller med begränsad tillgång till reguljär kollektivtrafik.

Den kompensation i form av partiell befrielse från fordonsskatt som

SkU 1984/85:14 37

föreslås i propositionen finner ulskotlel helt otillräcklig för alt tillgodose de glesbygdsboendes berättigade krav på likformighet i beskattningen. Kompensationen tillgodoser dessutom inte elementära rältvisekrav eftersom den är avsedd all nästan uteslutande utgå till boende i de norra delarna av landet.

Utskottet avstyrker således förslaget om höjning av bensin-, kilometer-och fordonsskatterna. Genom delta ställningstagande tillgodoses avslagsyrkandena i parlimoiionerna 126 (m), 113 (c) och 118 (fp), likaså yrkandet i vpk-molionen 124 om avslag på skattehöjningarna såvitt avser gasol och etanol saml yrkandena om avslag helt eller delvis på propositionen i denna del i motionerna 105 av Ove Eriksson m. fl. (m), 107 av Erik Olsson rn. fl. (m), 111 av Rune Ångström (fp), 116 av Börje Hörnlund (c)och 123 av Elis Andersson m.fl. (c).

Vad särskilt angår den av (c) och (vpk) aktualiserade frågan om skallen på vissa motoralkoholer vill utskottet gärna instämma i syftet med motionerna. För en särbehandling i skallehänseende av bl. a. etanol talar inte minst miljöpolitiska skäl. Utskottet förutsätter därför att regeringen ingående prövar möjligheterna att skapa reella ekonomiska förutsättningar för utnyttjande av alternativa drivmedel och frågan om skattefrihet för motoralkoholer producerade av inhemska råvaror. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen lill känna.

Genom utskottets ställningslagande i fråga om höjningen av drivmedelsskatterna har yrkandena i motionerna 108, 116, 120 och 122 avseende kompensation för bensinskatlehöjningen och större avdrag för bilresor lill från arbetet i glesbygdsområden förfallit. Utskottet avstyrker följaktligen dessa motionsyrkanden.

I motion 108 av Arne Nygren m.fl. (s) konstateras all prissättningen på bensin alllid missgynnar glesbygdsboende och att den i förening med skaltehöjningar skapar ökade konkurrensproblem för företag och produktion i skogslänen. Motionärerna anser därför alt riksdagen hos regeringen bör begära en skyndsam kartläggning av bensinprisels variationer och en prövning av möjligheterna att åstadkomma en regionall rättvisare prissättning på bensin. Också Sven Henricsson m. fl. (vpk) anser alt frågan om en utjämning av de regionala prisskillnaderna på olja och bensin bör bli föremål för nya överväganden av regeringen och begär i motion 120 all riksdagen som sin mening ger regeringen delta till känna.

Utskottet har vid sin återkommande prövning av frågan om en differentierad drivmedelsbeskatlning uttalat all regionala skattelättnader från rent tekniska utgångspunkter endast hör komma i fråga i rena undanlagsfall. Flertalet kommuner i Norrlands inland åtnjuter redan i dag, förutom lägre fordonsskatt, också lägre elskatt.

Regionalpoliliska utredningen har i ell i augusti i år avlämnat betänkande (SOU 1984:74) Regional ulveckling och mellanregional utjämning lagt fram förslag till olika uljämningsålgärder avseende Norrlands inland, Norrlands kustland och Bergslagen. Förslaget omfattar bl. a. ell personlransporlslöd.

SkU 1984/85:14       ' 38

Vidare har glesbygdsdelegationen - likaledes i augusti i år - lämnat en rapport (Ds I 1984:20) med överväganden och förslag lill förbättringar av glesbygdspoliliken. De båda utredningsförslagen är f. n. föremål för remissbehandling. Remisstiden går ut den 28 november i år. Med del anförda och i avvaktan på del slutliga resultatet av de båda utredningarnas arbete avstyrker utskottet motionerna 108 och 120 i denna del.

Förslaget om höjning av skatten på elektrisk kraft finner utskottet dåligt underbyggt. Skattehöjningen torde särskilt hårt drabba industrin och vissa andra större elkonsumenter i Norrland. Allvarligt är också - och del understryks f. ö. i flera motioner och i till utskottet ingivna skrivelser - att elskattehöjningen kan väntas försämra möjligheterna all gå över från olja lill elvärme. De ökade inkomster staten kan väntas få på den höjda skatten kommer med stor sannolikhet att ätas upp av en större oljeimport med en försämrad bytesbalans som följd.

Elskattehöjningen kommer också att drabba barnfamiljerna. Av landels drygt 1,6 miljoner småhus är i dag ca 1 miljon utrustade för elvärme. Kostnadsökningen för dessa lill följd av skattehöjningen kan väntas bli i genomsnitt 500 kr. per hushåll.

Med del anförda avstyrker utskottet också höjningen av skatten på elektrisk kraft. Härigenom tillgodoses de yrkanden om avslag på propositionen i denna del som ställts i parlimoiionerna 126 (m), 113 (c), 118 (fp) och 105 av Ove Eriksson (m). Genom utskottets ställningstagande saknas anledning all - som yrkas i motion 115 av Birger Rosqvist (s) - göra ett särskilt uttalande i fråga om energibeskattningen. Utskottet avstyrker följaktligen även detta yrkande.

De skäl som utskottet åberopat mot en höjning av drivmedelsskalterna och skatten på elektrisk kraft talar enligl utskottets mening också mot att man höjer reseskaiten. Utskottet avstyrker följaktligen propositionen också i denna del.

I motion 124 yrkar (vpk) att omsätlningsskallen på aktier höjs med 1 procentenhet fr. o. m. den 1 januari 1985. Partiet begär också alt regeringen skall lägga fram förslag om en engångsskatt på stora förmögenheter och att frågan hur en beskattning av realränlevinster fr. o. m. halvårsskiftet 1985 bör utformas blir föremål för skyndsam utredning. Frågan om en uppräkning av omsätlningsskallen och om en engångsskatt på stora förmögenheler avvisades av riksdagen senast i våras. Riksdagen saknar enligt utskottets mening anledning att nu inta en annan ståndpunkt i dessa frågor. Med hänsyn härtill och då utskottet inte är berett alt i detta sammanhang ta ställning till frågan om en real beskattning av räntevinster avstyrker ulskotlel motion 124 i dessa delar.

dels all utskottet under mom. 1, 3-7, 9, 11 och 13 bort hemställa: 1. beträffande skatten på bensin alt riksdagen med bifall lill motionerna 1984/85:126 i denna del.

SkU 1984/85:14 39

1984/85:113 yrkande 1 i denna del, 1984/85:118 i denna del, 1984/85:105 yrkande 1 i denna del, 1984/85:107 i denna del, 1984/85:111 i denna del, 1984/85:116 yrkande 1 och 1984/85:123 avslår proposition 1984/85:45 bilaga 1 i denna del,

3.          beträffande höjningen av skatten på etanol

alt riksdagen med bifall lill motionerna 1984/85:126 i denna del, 1984/85:113 yrkande 1 i denna del, 1984/85:118 i denna del och 1984/85:124 yrkande 5 i denna del avslår propositionen i denna del,

4.          beträffande skatten på gasol

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:126 i denna del, 1984/85:113 yrkande 1 i denna del, 1984/85:118 i denna del och 1984/85:124 yrkande 5 i denna del avslår propositionen i denna del,

5. beträffande höjningen av kilometerskatten och fordonsskatten alt riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:126 i denna del, 1984/85:113 yrkande 1  i denna del,   1984/85:118 i denna del, 1984/85:105 yrkande 1 i denna del, 1984/85:107 i denna del och 1984/85:111 i denna del avslår propositionen i denna del,

6. beträffande lagerskatten på viss bensin

all riksdagen avslår propositionen i denna del,

7.          beträffande kompensation för bensinskattehöjningen

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:108 yrkande 1, 1984/ 85:120 yrkande 2, 1984/85:124 yrkandena 6 och 7, 1984/85:116 yrkande 2,1984/85:120 yrkande 1 b och 1984/85:122 samt propositionen i denna del, 9. beträffande skatten på elektrisk kraft

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:126 i denna del, 1984/85:113 yrkande 1 i denna del, 1984/85:118 i denna del och 1984/85:105 yrkande 1 i denna del avslår propositionen i denna del,

11. beträffande skatten på vissa resor

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:126 i denna del, 1984/85:113 yrkande 1 i denna del och 1984/85:118 i denna del avslår propositionen i denna del,

13. beträffande lagförslagen

all riksdagen lill följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt avslår de vid propositionen fogade lagförslagen.

Särskilt yttrande

av Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Kari Björzén och Ewy Möller (alla m) En ökad användning av drivmedel producerade inom landet skulle vara värdefull när del gäller alternativ användning av åkermark varjämte bytesbalansen skulle främjas. Vi finner del därför värdefullt att regeringen nu uppmanas alt ingående pröva möjligheterna för användning av alternativa drivmedel.

SkU 1984/85:14 40

Åven om vi inte har något att erinra mot alt regeringen samtidigt utreder frågans skattepoliliska aspekter, vill vi understryka att vår principiella inställning nu liksom tidigare är alt beskattningen i huvudsak bör vara energineutral.

SkU 1984/85:14 41

Innehållsförteckning

Sammanfattning  ........................................................... ....... 1

Propositionen   .............................................................. ....... 1

Lagförslagen  ................................................................ ....... 2

Motionerna  ................................................................... ..... 21

Utskottet

Inledning........................................................................ __ 23

Bensinskatten m.m......................................................... ..... 24

Kompensation för bensinskatlehöjningen m.m...... :....... ..... 25

Lagerskallen................................................................... 28

Skallen på elektrisk kraft................................................ 29

Skatten på vissa resor .................................................. ..... 30

Övriga frågor.................................................................. ..... 31

Förfallningsförslagen...................................................... ..... 31

Hemställan  ................................................................... 31

Reservation ................................................................... ..... 36

Särskilt yttrande   ......................................................... ..... 39