SkU 1984/85:14

Skatteutskottets betänkande
1984/85:14

om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1984/85:45
bilaga 1)
Sammanfattning

I betänkandet behandlas de förslag till ekonomisk-politiska åtgärder i
propositionen som avser höjning av skatterna på bensin m.m., kilometerskatten
, fordonsskatten, skatten på elektrisk kraft och reseskatten. Utskottet
har med vissa smärre ändringar avseende förslagen om lagerskatt på bensin
och om fordonsskattenedsättning tillstyrkt bifall till propositionen.

Utskottets borgerliga representanter reserverar sig för avslag på samtliga
förslag till skattehöjningar.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1984/85:45 bilaga
1 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

2. lag om lagerskatt på viss bensin,

3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

4. lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon som
icke är registrerade i riket,

5. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

6. lag om ändring i lagen (1978:144) om skatt på vissa resor,

7. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

8. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar
m.m.

1 propositionen föreslås bl. a. att skatten på bensin höjs med 50 öre per liter
den 1 december 1984 och, som en följd därav, att kilometerskatten höjs den 1
mars 1985. En särskild lagerskatt skall utgå på den beskattade bensin som
finns i lager den 1 december 1984. Kompensationen till glesbygdsbilisterna i
form av nedsatt fordonsskatt höjs från 120 till 200 kr. per år.

Elskatten föreslås höjas med 2 öre per kWh. Reseskatten förslås höjas med
50 kr.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1984185. 6 sami. Nr 14

SkU 1984/85:14

Billiga 1.1

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs att 2!) lagen (1961.372) om bensinskatt1 skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Skatt utgår med I krona 43 öre
per liter, om annat inte sägs i andra
eller tredje stycket.

För metanol, etanol och högre alkoholer
utgår skatten med 46 öre
per liter. Ingår sådan alkohol i en
blandning som avses i I § första
stycket a) eller b) utgår skatten för
den inblandade alkoholen med 46
öre per liter och med I krona 43 öre
per liter för blandningen i övrigt.

För gasol utgår skatten med 39
öre per liter.

Föreslagen lydelse

Skatt utgår med I krona 93 öre
per liter, om annat inte sägs i andra
eller tredje stycket.

För metanol, etanol och högre alkoholer
utgår skatten med 71 öre
per liter. Ingår sådan alkohol i en
blandning som avses i I § första
stycket a) eller b) utgår skatten för
den inblandade alkoholen med 71
öre per liter och med I krona 93 öre
per liter för blandningen i övrigt.

För gasol utgår skatten med 79
öre per liter.

Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. I denna skall dock inte
inräknas smörjolja som har tillsatts bensin för motordrift. Kan skatten inte
beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen inte enligt vedertagna
grunder, får beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av
volymen.

Denna lag träder i kraft den I december 1984.

' Lagen omtryckt 1975:274.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 274.
’ Senaste lydelse 1984: 187.

SkU 1984/85:14

2 Förslag till

Lag om lagerskatt på viss bensin

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Den som vid ikraftträdandet av denna lag inte är registrerad som
skattskyldig enligt 4 § lagen (1961: 372) om bensinskatt och som då innehar
varor som avses i 1 § nämnda lag skall till staten betala skatt enligt denna
lag (lagerskatt). Detsamma gäller den som är registrerad och som vid
samma tidpunkt innehar sådana varor för vilka skattskyldighet har inträtt
enligt 5§ första stycket 1 lagen om bensinskatt därför att varorna har
levererats till ett eget försäljningsställe eller tagits i anspråk för annat
ändamål än försäljning.

2 § Lagerskatt tas ut för varor som är skattepliktiga enligt lagen
(1961:372) om bensinskatt och för vilka skattskyldighet enligt den lagen
har inträtt före den I december 1984.

3 8 Lagerskatt tas ut endast till den del lagret omfattar mer än 10000 liter.

4 § Lagerskatten utgör

1. för bensin 50 öre per liter

2. för metanol, etanol och högre alkoholer 25 öre per per liter

3. för gasol 40 öre per liter.

Ingår en alkohol som anges i första stycket 2 i en blandning som avses i
18 första stycket a) eller b) lagen (1961:372) om bensinskatt tas lagerskatten
ut för den inblandade alkoholen med 25 öre per liter och med 50 öre
per liter för blandningen i övrigt.

5 § Den som är skyldig att betala lagerskatt skall lämna en deklaration till
riksskatteverket om sitt innehav av skattepliktiga varor. Deklarationen
skall ta upp de lagrade varornas art och kvantitet, lagringsplatserna, den
använda mätningsmetoden och skattens belopp.

Deklarationen skall ha kommit in till riksskatteverket senast den 15
januari 1985. Skatten skall senast samma dag vara inbetald till verket.

Deklarationen skall avges på heder och samvete samt upprättas på
blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket.

6 § Lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller i
fråga om lagerskatt. Därvid iakttas följande. 2 kap. 1 —9 88, 5 kap. 1 8 första
och andra styckena, 3-588 och 98, 6kap. samt 7 kap. 58 skall inte
tillämpas. Vad som föreskrivs i 4kap. 2 8 första stycket skall gälla om
deklarationen har kommit in senast den 15 januari 1985. Restavgift enligt 5
kap. 8 8 I skall tas ut om skattebeloppet inte har betalats senast den 15
januari 1985. Ränta enligt 5 kap. 12 8 första stycket I utgår från den 15
januari 1985.

Denna lag träder i kraft den I december 1984.

SkU 1984/85:14

3 Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs att 12 a § samt bilagorna I och 2 till vägtrafikskattelagen
(1973: 60H1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 a §

Fordonsskatten för en personbil Fordonsskatten för en personbil
skall utgå med ett 120 kronor lägre skall utgå med ett 200 kronor lägre
belopp per år än som anges i bilaga belopp per år än som anges i bilaga

I till denna lag. om bilen hör hem- I till denna lag. om bilen hör hemma
i en kommun som anges i bilaga ma i en kommun som anges i bilaga

3 till denna lag. Detta gäller dock 3 till denna lag. Detta gäller dock

inte om skatten för bilen skall be- inte om skatten för bilen skall beräknas
enligt 12 b §. räknas enligt 12 b §.

En personbil anses höra hemma i den kommun, där den skattskyldige
har sin adress enligt bilregistret vid den tidpunkt, som anges i 14§ första
eller andra stycket eller vid ingången av den tid som anges i 14 § tredje
stycket. Saknas sådan adress gäller i stället den adress som borde vara
antecknad i bilregistret.

Den lägre fordonsskatten tillämpas när fordonsskatt påförs för helt skatteår
eller hel skatleperiod. när skatt påförs därför att skatteplikt inträder
för ett fordon eller vid efterbeskattning.

' Lagen omtryckt 1984:256.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 869.

SkU 1984/85:14 5

Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973:601)

Nuvarande lydelse
Fordonsskatt

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen

A Motorcyklar

1 Tvåhjulig motorcykel	0- 75	100	0
utan sidvagn	76-	125	0
2 Annan motorcykel	0-	200	0
B Personbilar	0- 900	355	0
	901-	445	90
C Bussar
1 Buss som är	0- 1600	355	0
inrättad för	1601- 3000	391	36
drift endast	3001-	895	0
med bensin eller gasol
2 Annan buss	0- 1600	355	0
	1601- 3000	391	36
	3001- 7000	895	14
	7001-10000	1 455	35
	10001-30000	2505	61
	30001-	14 705	0
D Lastbilar
1 Lastbil som är	0- 1600	355	0
inrättad för	1601- 3 000	391	36
drift endast	3001-	895	0
med bensin eller gasol 2 Annan lastbil 2.1 med anordning för påhängs-vagn med två
hjulaxlar	0- 1600	540	0
	1601- 3000	565	25
	3001- 6000	915	44
	6001-10000	2235	56
	10001-14000	4 475	125
	14001 —	9475	220
med tre eller	0- 1600	540	0
flera hjul-	1601- 3000	565	25
axlar	3001- 6000	915	50
	6001-11000	2415	62
	11001-15000	5 515	75
	15001-18000	8515	88
	18 001 — 23 000	11 155	160
	23001-27000	19 155	136
	27001-	24 595	0

SkU 1984/85:14

Fordonsslag Skattevikt. Skatt, kronor

kilogram grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen

2.2 utan anordning
för påhängsvagn
med två

hjulaxlar	0- 1600	355	0
	1601- 3000	391	36
	3001- 6000	895	7
	6001-10000	1 105	25
	10001-14000	2 105	72
	14001-17000	4985	129
	17 001 —	8 855	169
med tre eller	0- 1600	355	0
flera hjul-	1601- 3000	391	36
axlar	3001- 6000	895	4
	6001-11000	1015	13
	11001-15000	1665	57
	15001-18000	3945	101
	18001-27000	6975	126
	27001-	18315	0
Traktorer och lotorredskap Trafiktraktor	0- 1300	370	0
och registrerat	1301- 3 000	425	55
motorredskap	3001- 7000	1360	95
som inrättats	7001-	5 160	168
för drift med annat drivmedel än brännolja Trafiktraktor	0- 1300	535	0
och registrerat	1301- 3000	620	85
motorredskap	3001- 7000	2065	140
som inrättats	7001-	7665	245
för drift med brännolja Traktor klass II	0- 2 500	150	0
	2 501-	225	0
Släpvagnar Släpvagnar med	0- 1000	150	0
skattevikt högst	1001- 3000	170	21

3000 kilogram

2 Släpvagnar med
skattevikt över
3 000 kilogram,
som dras av en
bensin- eller
gasoldriven bil1

med en hjulaxel	3 001 —	580	II
med två hjul-	3001-13000	580	9
axlar	13 001 —	1480	0
med tre eller	3001-13000	580	6
flera hjul-	13 001 —	1 180	0

axlar

1 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av kilometerskatte pliktigt fordon tas
skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat motorredskap
tas skatt ut enligt 4.

SkU 1984/85:14

Fordonsslag Skattevikl, Skatt, kronor

kilogram grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen

3 Kilometerskatte-pliktiga släpvagnar 3.1 styraxel för påhängsvagn med en hjul-
axel	3001- 5000	630	57
	5001- 8000	1770	87
	8001-	4 380	161
med två eller	3001- 8000	610	31
flera hjul-	8001-11000	2 160	62
axlar	11 001 — 14 000	4 020	93
	14 001 —	6810	130
3.2 andra släp-vagnar med
en hjulaxel	3001- 5 000	320	24
	5001- 8000	800	31
	8001-	1730	52
med två hjul-	3001- 8000	310	17
axlar	8001-11000	1 160	31
	11 001 - 14 000	2090	47
	14001-17000	3 500	62
	17001 —	5 360	68
med tre eller	3001-11000	300	II
flera hjul-	11 001-17000	1 180	24
axlar	17001-25000	2620	40
	25001-32000	5 820	53
	32001-	9 530	0
4 Släpvagnar med skattevikl över 3000 kilogram, som dras av en trafiktraktor eller ett regi-strerat motor-redskap2
med en hjulaxel	3001- 8000	m	57
	8001-	3680	127
med två hjul-	3001- 8000	820	34
axlar	8001 — 11 000	2520	85
	11 001 - 17 000	5070	216
	17001-	18030	221
med tre eller	3001-11 000	730	28
flera hjul-	11 001 - 14 000	2070	72
axlar	14001 -20 000	5130	113
	20001-25000	II 910	137
	25 001-30000	18760	143
	30001-35000	25910	101
	35 001-	30960	6

2 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av kilometerskattepliktigt fordon tas
skatt ut enligt 3.

SkU 1984/85:14

Bilaga 1 till vägtraflkskattelagen (1973:601)

Föreslagen lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund belopp -

tilläggsbelopp
för varje helt
hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen

A Motorcyklar

1 Tvåhjulig motorcykel
utan sidvagn

2 Annan motorcykel

B Personbilar

C Bussar

1 Buss som är
inrättad för
drift endast
med bensin
eller gasol

2 Annan buss

D Lastbilar

Lastbil som är
inrättad för
drift endast
med bensin
eller gasol
Annan lastbil

2.1 med anordning
för påhängsvagn
med två
hjulaxlar

med tre eller
flera hjulaxlar -

0-	75	100	0
76-		125	0
0-		200	0
0-	900	355	0
901 —		445	90
0-	1600	355	0
1 601 —	3000	391	36
3001-		895	0
0-	1600	355	0
1601-	3000	391	36
3001 —	7000	895	14
7001-	10000	1455	35
10001-	30000	2505	61
30001-		14 705	0
0-	1600	355	0
1601-	3000	391	36
3 001 -		895	0

0- 1600	540	0
1601- 3 000	565	25
3001- 6000	915	44
6001-10000	2 235	56
10001-14000	4 475	125
14001 —	9475	220
0- 1600	540	0
1601- 3 000	565	25
3001- 6000	915	50
6001-11000	2415	62
II 001-15000	5 515	75
15001 -18000	8515	88
18001-23000	II 155	160
23001-27 000	19 155	136
27001-	24 595	0

SkU 1984/85:14

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen

2.2 utan anordning för påhängs-vagn med två hjulaxlar	0- 1600	355	0
	1601- 3000	391	36
	3001- 6000	895	7
	6001-10000	1 105	25
	10001-14000	2 105	72
	14001-17000	4985	129
	17001 —	8855	169
med tre eller	0- 1600	355	0
flera hjul-	1601- 3000	391	36
axlar	3001- 6000	895	4
	6001-11000	1015	13
	11001-15000	1665	57
	15001-18000	3945	101
	18001-27000	6975	126
	27001-	18 315	0
Traktorer och lotorredskap Trafiktraktor	0- 1300	370	0
och registrerat	1301- 3000	425	55
motorredskap	3 001- 7000	1 360	95
som inrättats	7 001-	5 160	168
för drift med annat drivmedel än brännolja Trafiktraktor	0- 1 300	570	0
och registrerat	1301- 3000	66 0	90
motorredskap	3 001- 7 000	2190	150
som inrättats	7001-	8190	260
för drift med brännolja Traktor klass 11	0- 2 500	150	0
	2 SOI-	225	0
Släpvagnar Släpvagnar med	tl- 1000	150	0
skattevikt högst	1001- 3 000	170	21
3 000 kilogram Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av en bensin- eller gasoldriven bil' med en hjulaxel	3001-	580	II
med två hjul-	3 001-13 000	580	9
axlar	13 001-	1 480	0
med tre eller	3001-13000	580	6
flera hjul-	13001 —	1 18(1	0

axlar

1 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av kilometerskattepliktigt fordon tas
skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat motorredskap
tas skatt ut enligt 4.

SkU 1984/85:14

Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, kronor grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilo-gram över den lägsta vikten i klassen
3 Kilomelerskalte-
pliktiga släpvagnar 3.1 styraxel för pähängsvagn med en hjul-
axel	3001- 5000	630	57
	5001- 8000	1770	87
	8001-	4 380	161
med tvä eller	3001- 8000	610	31
flera hjul-	8001-11000	2 160	62
axlar	11 001 — 14000	4020	93
	14001 -	6810	130
3.2 andra släp-vagnar med
en hjulaxel	3001 — 5000	320	24
	5 001- 8000	800	31
	8001-	1 730	52
med tvä hjul-	3 (K) 1 - 8 000	310	17
axlar	8 (K) 1 - 11 000	1 160	31
	11001-14000	2 090	47
	14001- 17000	3 500	62
	17001-	5 360	68
med tre eller	3 001-11 000	3(X)	11
flera hjul-	11 001 - 17 IKK)	1 180	24
axlar	17 001-25000	2620	40
	25001-32 000	5 820	53
	32001 —	9 530	0
4 Släpvagnar med skällevik! över 3000 kilogram, som dras av en Irallktraklor eller ett regi-strerat motor-redskap2
med en hjulaxel	3 001- 8 (HK)	890	60
	8 001 -	3 m>	135
med tvä hjul-	3001- 8 IKK)	m>	35
axlar	8001-11000	2630	90
	11 001 — 17 0(M>	5 330	230
	17001 —	19130	240
med tre eller	3001-11000	780	30
flera hjul-	11 001 - 14 000	3 180	75
axlar	14 (K) 1 - 20 000	5 330	120
	20001-25 IKK)	12630	145
	25 (K) 1—30 (KK)	19880	155
	30 001-35 (XX)	27630	110
	35 001 —	33130	7

Dias annan släpvagn än pähängsvagn även av kilomelerskatleplikligt fordon tas
skatt ut enligt 3.

SkU 1984/85:14

Bilaga 2 till vagtrafikskattelagen (1973:601)

Nuvarande lydelse

Kilometerskatt

Fordonsslag

Skattevikt, Skatt, öre för 10 kilometer

kilogram

grund belopp -

tilläggsbelopp
för varje helt
hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen

1 Personbil

2 Buss

3 Lastbil

3.1 med anordning
för påhängsvagn 3.

2 annan lastbil

4 Släpvagnar med
skattevikt över
3000 kilogram,
som dräs av ett
kilometerskatlepliktigt
fordon

4.1 styraxel för

påhängsvagn
med en hjul -

0- 900

901-0- 1600
1 601 —

0- 1600
1 601 —

0- 1600
1 601 -

100

108,5

119

119,3

199

200

119

120

8,5

0,3

1,45

1,03

axel	3001 —	65	1,90
med två eller
flera hjul-	3001-	60	1,30
axlar
annan släpvagn
med en hjul-
axel	3001-	62	0,55
med två hjul-	3001-11000	61	0,46
axlar	11001-	97,8	0,85
med tre eller	3001-11000	59	0,36
flera hjul-	11001 —	87,8	0,68

axlar

Är kilometerskattepliktig bil inte inrättad för drift med brännolja utgår skatt med 80
procent av angivna belopp.

SkU 1984/85:14 12

Bilaga 2 till vagtrafikskattelagen (1973:601)

Föreslagen lydelse
Kilometerskatt

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, öre för 10 kilometer

kilogram grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen

1 Personbil	0- 900	125	0
	901 —	139	14
2 Buss	0- 1600	153	0
	1601-	153,3	0.3
3 Lastbil
3.1 med anordning	0- 1600	225	0
för påhängs-	1 601 —	227	1,65
vagn
3.2 annan lastbil	0- 1600	153	0
	1 601 —	154	1.10
4 Släpvagnar med
skällevik! över
3000 kilogram.
som dras av ett
kilometerskatte-
pliktigt fordon
4.1 styraxel för
pähängsvagn
med en hjul-
axel	3001 -	75	2.15
med två eller
flera hjul-	3001 -	ÖS	1.50
axlar
4.2 annan släpvagn
med en hjul-
axel	3001 -	71	0.65
med tvä hjul-	3001-11000	69	0.50
axlar	11 001 —	109	0.95
med tre eller	3001-11000	67	0.40
flera hjul-	11 001 -	99	0.75

axlar

Är kilometerskattepliktig bil inte inrättad för drift med brännolja utgår skatt med 80
procent av angivna belopp.

Denna lag träder i kraft den I mars 1985.

SkU 1984/85:14

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon,
som icke är registrerade i riket

Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till lagen (1976: 338)' om vägtrafikskatt
på vissa fordon, som icke är registrerade i riket skall ha nedan angivna
lydelse.

Bilaga 2 till lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är
registrerade i riket

Nuvarande lydelse

Kilometerskatt

Fordonsslag	Totalvikt,	Skatt, kronor för
	kilogram	10 kilometer
1 Brännoljedrivna lastbilar
1.1 med anordning för
påhängsvagn	0-10000	2,70
	10001-15000	3,70
	15001-20000	4,40
	20001-	5,10
1.2 övriga	0-10000	1,70
	10001-15000	2,40
	15001-20000	2.90
	20000-	3,40
2 Brännoljedrivna bussar	0-10000	1,30
	10001-15000	1,55
	15001-20000	1,70
	20001-	1,85
3 Släpvagnar kopplade till
eller avsedda att kopplas
till brännoljedrivna
lastbilar eller
brännoljedrivna bussar
3.1 Styraxel för påhängsvagn	0-10000	1.75
	10001 —	2,25
3.2 Övriga	10 001 — 15 000	1,25
	15001-20000	1,50
	20001-	1.75

' Lagen omtryckt 1984: 257.

SkU 1984/85:14

Föreslagen lydelse

kilometerskatt

Fordonsslag	Totalvikt,	Skalt, kronor för
kilogram	10 kilometer
1 Brännoljedrivna lastbilar
1.1 med anordning för
påhängsvagn	0-10000	3,10
	10001-15000	4.20
	15001-20000	5.00
	20001-	5.80
1.2 övriga	0-10000	2.00
	10001-15000	2.75
	15001-20000	3.30
	20000-	3.90
2 Brännoljedrivna bussar	0-10000	1.50
	10 001 - 15 000	1.80
	15 001-20000	1.95
	20001-	2.10
.t Släpvagnar kopplade lill
eller avsedda att kopplas
till brännoljedrivna
lastbilar eller
brännoljedrivna bussar
3.1 Styraxel för påhängsvagn	0-10000	2.00
	10 001 —	2.55
3.2 Övriga	10001-15000	1.40
	15001-20000	1.70
	20001-	2.00

1. Denna lag träder i kraft den I mars 1985.

2. Äldre bestämmelser tillämpas dock fortfarande i fråga om fordon som
har förts in i landet före den I mars 1985.

SkU 1984/85:14

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1957:262) om allmän energiskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Skatten utgår med 4,2 öre per
kilowattimme för elektrisk kraft
som förbrukas i kommuner som
anges i bilaga 2 till denna lag och
med 5,2 öre per kilowattimme i övriga
fall. I fråga om sådan kraft som
förbrukas i industriell verksamhet
utgår dock skatten med 3 öre per
kilowattimme för den del av förbrukningen
under ett år som överstiger
40 000 kilowattimmar.

Föreslagen lydelse
14 §

Skatten utgår med 6,2 öre per
kilowattimme för elektrisk kraft
som förbrukas i kommuner som
anges i bilaga 2 till denna lag och
med 7,2 öre per kilowattimme i övriga
fall. I fråga om sådan kraft som
förbrukas i industriell verksamhet
utgår dock skatten med 5 öre per
kilowattimme för den del av förbrukningen
under ett år som överstiger
40 000 kilowattimmar.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1984.

Den nya skattesatsen för elektrisk kraft tillämpas för energiförbrukningen
efter utgången av november 1984. Om mätaravläsning görs under tiden
den 23 november - den 7 december 1984 gäller den nya skattesatsen för
tiden efter mätaravläsningen. Görs inte mätaravläsning eller görs den i
endast begränsad omfattning, tillämpas den nya skattesatsen för energiförbrukningen
från och med den 1 december 1984, varvid skatten beräknas
efter skälig grund. Som mätaravläsning godtas även avläsning som enligt
tillämpade rutiner görs av förbrukaren.

1 Lagen omtryckt 1984: 154.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:272.

SkU 1984/85:14

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:144) om skatt på vissa resor

Härigenom föreskrivs att 9§ lagen (1978:144) om skatt på vissa resor1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §

Reseskatt utgår med 150 kronor Reseskatt utgår med 200 kronor
per passagerare. per passagerare.

Reseskatt utgår inte för passagerare som inte fyllt 12 år. Reseskatt utgår
inte heller för passagerare som deltar i charterflygning som avses i 2§
första stycket 1, 2, 4 eller 5 utan egen kostnad i egenskap av anställd hos
den som utför charterflygning eller anordnar eller förmedlar resa i vilken
sådan flygning ingår.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. De nya bestämmelserna
gäller för charterflygningar vars avresedag är bestämd till den I januari
1985 eller senare. Äldre bestämmelser tillämpas dock fortfarande i fråga
om resor som har beställts av passagerare före den 24 oktober 1984 med
avresedag före den I april 1985.

' Lagen omtryckt 1984: 160.

SkU 1984/85:14

7 Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §'

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

I. lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter, förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags
tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), förordningen (1933:395)
om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen
(1946: 324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt,
lagen (1984:1194) om hyreshusavgift, lagen (1983:219) om
tillfällig vinstskatt, lagen (1983: 1086) om vinstdelningsskatt.

lagen (1928:376) om skatt på
lotterivinster, lagen (1941:251) om
särskild varuskatt, lagen (1957:262)
om allmän energiskatt, lagen
(1961:372) om bensinskatt, lagen
(1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen
(1964:308), lagen
(1968:430) om mervärdeskatt, lagen
(1972:266) om skatt på annonser
och reklam, lagen

(1972:820) om skatt på spel, lagen
(1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen
(1973:601). lagen

(1973: 1216) om särskild avgift för
oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen

(1977:306) om dryckesskatt, lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon, lagen (1978:144) om
skatt på vissa resor, lagen (1982:691)
om skatt på vissa kassettband, lagen
(1982:1200) om skatt på videobandspelare,
lagen (1982:1201) om skatt
på viss elektrisk kraft, lagen
(1983:1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper, lagen
(1983:1104) om särskild avgift för
elektrisk kraft från kärnkraftverk,
lagen (1984:351) om totalisatorskatt,
lagen (1984:355) om skatt på
vissa dryckesförpackningar, lagen

2. lagen (1928:376) om skatt på
lotterivinster, lagen (1941:251) om
särskild varuskatt, lagen (1957: 262)
om allmän energiskatt, lagen
(1961:372) om bensinskatt, lagen
(1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen
(1964:308), lagen
(1968:430) om mervärdeskatt, lagen
(1972:266) om skatt på annonser
och reklam, lagen

(1972:820) om skatt på spel. lagen
(1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen
(1973:601), lagen

(1973: 1216) om särskild avgift för
oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen

' Senaste lydelse 1984: 601. Paragrafen föreslås ändrad även i prop. 1984/85: 18.

SkU 1984/85:14

Föreslagen lydelse

(1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter, lagen
(1984:405) om stämpelskatt på aktier,
lagen (1984:409) om avgift på
gödselmedel, lagen (1984:410) om
avgift på bekämpningsmedel, lagen
(1984:000) om lagerskatt på viss
bensin.

3. lagen (1981:691) om socialavgifter.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande
skatt som avses i uppbördslagen (1953: 272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i
den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift.
skattetillägg eller liknande avgift.

Nuvarande lydelse

(1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,
lagen

(1984:405) om stämpelskatt på aktier,
lagen (1984:409) om avgift på
gödselmedel, lagen (1984:410) om
avgift på bekämpningsmedel.

Denna lag träder i kraft den I december 1984.

SkU 1984/85:14

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar
m.m.

Härigenom föreskrivs att I § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m.m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

I §'

Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran

på

1. skatt och avgift, som anges i 1 § första stycket uppbördslagen
(1953:272), samt skatt enligt lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt,
kupongskattelagen (1970:624) och lagen (1983: 219) om tillfällig vinstskatt,

2. skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

(1973: 1216) om särskild avgift för
oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen
(1977:306) om dryckesskatt, lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon, lagen (1978: 144) om
skatt på vissa resor, lagen
(1982:691) om skatt på vissa kassettband,
lagen (1982: 1200) om
skatt på videobandspelare, lagen
(1982: 1201) om skatt på viss elektrisk
kraft, lagen (1983:1053) om
skatt på omsättning av vissa värdepapper.
lagen (1983: 1104) om särskild
avgift för elektrisk kraft från
kärnkraftverk, lagen (1984: 351) om
totalisatorskatt, lagen (1984:355)
om skatt på vissa dryckesförpackningar,
lagen (1984:404) om stämpelskatt
vid inskrivningsmyndigheter,
lagen (1984: 405) om stämpel -

(1973: 1216) om särskild avgift för
oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen
(1977:306) om dryckesskatt, lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon, lagen (1978: 144) om
skatt på vissa resor, lagen
(1982:691) om skatt på vissa kassettband,
lagen (1982:1200) om
skatt på videobandspelare, lagen
(1982: 1201) om skatt på viss elektrisk
kraft, lagen (1983:1053) om
skatt på omsättning av vissa värdepapper,
lagen (1983: 1104) om särskild
avgift för elektrisk kraft från
kärnkraftverk, lagen (1984: 351) om
totalisatorskatt. lagen (1984:355)
om skatt på vissa dryckesförpackningar,
lagen (1984:404) om stämpelskatt
vid inskrivningsmyndigheter.
lagen (1984: 405) om stämpel -

1 Senaste lydelse 1984:602. Paragrafen föreslås ändrad även i prop. 1984/85:22.

SkU 1984/85:14

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skatt på aktier samt lagen skatt på aktier, lagen (1984:410) om

(1984:410) om avgift på bekämp- avgift på bekämpningsmedel, samt

4. skatt enligt vägtrafikskattelagen (1973:601) samt lagen (1976:339) om
saluvagnsskatt,

5. tull och särskild avgift enligt 39 § tullagen (1973:670) samt avgift enligt
lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

6. avgift enligt lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område,
lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område och lagen (1984:409)
om avgift på gödselmedel,

7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1959:552) om uppbörd
av vissa avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid
försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte- eller
avgiftstillägg och förseningsavgift.

ningsmedel,

lagen (I9S4.000) om lagerskatt på
viss bensin,

Denna lag träder i kraft den 1 december 1984.

SkU 1984/85:14

Motionerna

1984/85:105 av Ove Eriksson (m)
såvitt avser yrkande

1. att riksdagen avslår förslaget om höjd elskatt, bensinskatt och kilometerskatt
för dieseldrivna fordon.

1984/85:107 av Erik Olsson m.fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen avslår förslaget om en höjning av
bensinskatten och kilometerskatten för bussar och dieseldrivna personbilar.

1984/85:108 av Arne Nygren m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att kompensationen via fordonsskatten för den
föreslagna nya bensinskatten höjs från f. n. 120 kr. till 300 kr. per fordon
inom de skogslänsområden som f. n. har liknande skattereduktion,

2. att riksdagen hos regeringen begär en kartläggning av senaste årets stora
prisvariationer på bensin och förslag på åtgärder som kan leda till ett
regionalt jämlikare bensinpris.

1984/85:111 av Rune Ångström (fp)

I motionen yrkas att riksdagen avslår förslaget om en höjning av
bensinskatten och kilometerskatten för bussar och dieseldrivna personbilar.

1984/85:113 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)

I motionen yrkas - med hänvisning till motion 112

1. att riksdagen avslår samtliga förslag till skattehöjningar i propositionens
bilaga 1,

2. att riksdagen beslutar att inhemska bränslen - t. ex. etanol -producerade på inhemska råvaror ej skall beskattas.

1984/85:115 av Birger Rosqvist (s)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar sig för att statsbudgeten stärks vad
gäller skatt å energi på sådant sätt att nuvarande konkurrensförhållande
mellan el och olja ej ytterligare försämras till elanvändningens nackdel.

1984/85:116 av Börje Hörnlund m.fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till bensinskattehöjning,

2. att — därest riksdagen bifaller propositionen — riksdagen beslutar att hos
regeringen begära förslag om kompensation för bensinskattehöjningen till
glesbygdsboende i alla delar av landet i enlighet med det anförda.

1984/85:118 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)

I motionen yrkas — med hänvisning till motion 117 - att riksdagen avslår
de i bilaga 1 till propositionen upprättade lagförslagen.

SkU 1984/85:14

1984/85:120 av Sven Henricsson m.fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen sägs beträffande

a) utjämning av de regionala prisskillnaderna på olja och bensin,

b) höjning av avdragsbeloppet för resor mellan bostad och arbetsplats,

2. att riksdagen beslutar att reduktion av fordonsskatten för personbilar i
vissa kommuner i Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands Västerbottens och Norrbottens län skall kunna uppgå till högst 370
kronor.

1984/85:122 av Rune Jonsson (s) och Barbro Nilsson i Örnsköldsvik (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att bilisterna i Örnsköldsviks inre
delar, som tillhör stödområde B skall få kompensation för bensinskattehöjningarna.

1984/85:123 av Elis Andersson m.fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen avslår förslag till bensinskattehöjning i
propositionen.

1984/85:124 av Lars Werner m. fl. (vpk)
såvitt avser yrkandena

2. att riksdagen beslutar om en höjning av omsättningsskatten på aktier
med 1 % till sammanlagt 2% från 1 januari 1985,

3. att riksdagen beslutar att godkänna vad som i motionen anförts om en
engångsskatt på stora förmögenheter och hos regeringen hemställa om
förslag till lag i enlighet härmed,

4. att riksdagen med anledning av vad som anförts i motionen hos
regeringen hemställer om en skyndsam utredning om hur en beskattning av
realräntevinster skall genomföras med giltighet från den 1 juli 1985,

5. att riksdagen med hänvisning till vad som anförts i motionen beslutar
avslå regeringens förslag till skattehöjningar på etanol och gasol,

6. att riksdagen med verkan fr. o. m. den 1 januari 1985 beslutar om en
nedsättning av fordonsskatten i det inre stödområdet med 170 kr. utöver
regeringens förslag, dvs. sammanlagt 370 kr., dock maximalt med den för
fordonet normalt utgående skatten,

7. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som kompenserar
den som har längre avdragsgilla bilresor mellan arbete och bostad för
bensinskattehöjningen.

1984/85:126 av Ulf Adelsohn m. fl. (m)

I motionen yrkas — med hänvisning till motion 125 - att riksdagen avslår
samtliga förslag till skattehöjningar i bilaga 1 till propositionen.

SkU 1984/85:14

Skrivelser

Med anledning av propositionen har skrivelser inkommit från Sveriges
industriförbund, Svenska Cellulosa- och pappersbruksföreningen, Filipstads
Norra Centeravdelning, Experimental Aircraft Association, Petroleumhandelns
riksförbund, Svenska åkeriförbundet, Svenska elverksföreningen och
Svenska kraftverksföreningen.

Utskottet

Inledning

I propositionen föreslås höjningar av bensinskatten, energiskatten på
elektrisk kraft och reseskatten. Som en följd av bensinskattehöjningen
föreslås en höjning av kilometerskatten. Sistnämnda höjning skall träda i
kraft den 1 mars 1985, övriga skattehöjningar redan den 1 december 1984.

I partimotionerna 126 från (m), 113 från (c) och 118 från (fp), vilka alla
innehåller yrkanden om avslag på propositionen i dess helhet, kritiseras
allmänt de föreslagna skattehöjningarna, som motionärerna menar kommer
att negativt påverka samhällsekonomin genom minskade investeringar i
näringslivet, försämrad konkurrenskraft och minskad sysselsättning. Om
balansen i samhällsekonomin skall förbättras, krävs enligt motionärernas
mening utgiftsminskningar och skattesänkningar i stället för skattehöjningar,
och motionärerna pekar i sammanhanget särskilt på de höga marginalskatterna.

Finansministern framhåller i propositionen att det måste anses angeläget
att nu snabbt vidta åtgärder som begränsar importen, dämpar den förutsedda
ökningen av den privata konsumtionen och därigenom bidrar till att minska
budgetunderskottet och motverka en försämring av bytesbalansen under
nästa år. Finansutskottet har i sitt betänkande 1984/85:5 godkänt de riktlinjer
för den ekonomiska politiken som förordas i propositionen.

Skatteutskottet delar finansministerns och finansutskottets bedömning att
det för en förbättring av statens finanser krävs inte bara låga pris- och
kostnadsökningar och en god ekonomisk tillväxt utan i nuläget också
budgetförstärkningar. Dessa bör — som framhålls i propositionen -lämpligen åstadkommas genom en höjning av vissa punktskatter. Utskottet
godtar de i propositionen redovisade skälen för att höjningen bör avse
bensin-, el- och reseskatterna.

Med det anförda tillstyrker utskottet i princip propositionen. I det följande
redovisar utskottet de olika förslagen i propositionen och de i anslutning
härtill väckta motionerna.

SkU 1984/85:14

Bensinskatten m. m.

På bensin, gasol för motordrift och motoralkoholer, dvs. metanol, etanol
och högre alkoholer, utgår bensinskatt och allmän energiskatt. På bensin
utgår också en särskild avgift enligt en lag om särskild avgift för oljeprodukter
och kol.

I en till skatteutskottet hänvisad proposition (1984/85:64) som kommer att
behandlas av utskottet senare i höst föreslås att den allmänna energiskatten
på bensin och motoralkoholer slopas och att bensinskatten höjs med ett mot
energiskatten på dessa produkter svarande belopp. I fråga om gasol för
motordrift slopas enligt samma proposition bensinskatten och höjs
energiskatten i motsvarande mån.

Förslaget i den nu aktuella propositionen innebär att bensinskatten höjs,
på bensin från nuvarande 1 kr. 43 öre till 1 kr. 93 öre per liter, på gasol från 39
öre till 79 öre per liter och på metanol, etanol och högre motoralkoholer från
46 öre till 71 öre per liter.

För att inte konkurrensförhållandet mellan olika fordon skall rubbas
föreslås att bensinskattehöjningen kombineras med en höjning av vägtrafikskatten
på dieseldrivna fordon och deras släpvagnar. Som vid tidigare
bensinskattehöjningar motsvarar de föreslagna höjningarna av kilometerskatten
i huvudsak uppräkningen av bensinskatten omräknad till öre per
kilometer. I fråga om tyngre lastbilar och släpvagnar till dessa samt tyngre
bussar, som i huvudsak används för kollektivtrafik och annan yrkesmässig
passagerarbefordran, har höjningarna dock begränsats till ca hälften av
bensinskattehöjningen.

Förutom i partimotionerna 126 från (m), 113 från (c) och 118 från (fp)
yrkas avslag på propositionen i denna del också i motionerna 105 av Olle
Eriksson (m), 116 av Börje Hörnlund m. fl. (c) och 123 av Elis Andersson
m. fl. (c). Motionärerna bakom motionerna 107, Erik Olsson m. fl. (m), och
lil, Rune Ångström (fp), yrkar avslag på bensinskattehöjningen och på
höjningen av kilometerskatten för bussar och dieseldrivna personbilar. I
(c)-motionen 113 framhålls att man snarast bör skapa reella ekonomiska
möjligheter för utnyttjande av alternativa, miljövänliga drivmedel och att
man i sådant syfte bör undanta bränslen producerade på inhemska råvaror
från beskattning. Med en liknande motivering motsätter sig (vpk) i sin
partimotion 124 höjningen av skatten på etanol och gasol.

Ett i så gott som samtliga motioner återkommande argument är att
höjningen kommer att särskilt hårt drabba boende i glesbygd med ofta långa
avstånd från bostad till arbetsplats och serviceinrättningar och utan eller med
begränsad tillgång till reguljär kollektivtrafik. I motion 123 tar man särskilt
upp de handikappades problem. Motionärerna menar att de handikappade
till följd av bensinskattehöjningen kommer att i ökad omfattning anlita den
kommunala färdtjänsten med ökade kostnader för kommunerna som följd.

Som framgår av vad utskottet tidigare anfört godtar utskottet de skäl av

SkU 1984/85:14

finans- och miljöpolitisk art som finansministern åberopat till stöd för en
höjning av bensinskatten. Med hänsyn till att Sverige f. n. tillhör de länder
som har de lägsta bensinpriserna och den lägsta skatten på bensin kan de
föreslagna höjningarna enligt utskottets mening inte anses oskäliga.
Bensinskattehöjningen bör, om inte konkurrensförhållandet mellan olika
fordon skall rubbas, kombineras med en höjning av vägtrafikskatten.

De i motionerna aktualiserade frågorna avseende skattehöjningarnas
inverkan på de glesbygdsboendes resekostnader kommer utskottet att
behandla i närmast följande avsnitt. Vad särskilt angår de handikappade vill
utskottet erinra om att dessa under vissa förutsättningar är befriade från såväl
fordonsskatt som bilaccis och att de kan erhålla kontant ersättning för viss del
av sina bensinkostnader.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga de motionsyrkanden som
innebär avslag på den föreslagna höjningen av bensin- och vägtrafikskatterna.

Vad slutligen angår den av (c) och (vpk) aktualiserade frågan om skatten
på vissa motoralkoholer vill utskottet gärna instämma i syftet med motionerna.
För en särbehandling i skattehänseende av bl. a. etanol talar inte minst
miljöpolitiska skäl. Utskottet förutsätter därför att regeringen ingående
prövar möjligheterna att skapa reella ekonomiska förutsättningar för
utnyttjande av alternativa drivmedel och frågan om skattefrihet för motoralkoholer
producerade av inhemska råvaror.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Med det anförda anser
utskottet sig ha besvarat motionerna 113 och 124 i denna del.

Experimental aircraft association (EAA), en ideell förening, som har till
ändamål bl. a. att främja intresset för sportflyg, hemställer i skrivelse till
utskottet att flygbensin avsedd för flygplan som är äldre än 25 år och sådana
luftfartyg som av luftfartsverket förklarats vara från flyghistorisk/flygteknisk
synpunkt särskilt intressanta att bevara i luftvärdigt skick undantas från
bensinskatt.

I samband med att riksdagen beslutade upphäva den tidigare skattefriheten
för bensin till flygplan som används för fritidsändamål eller eljest för
privat bruk framhöll utskottet att det visserligen inte kunde uteslutas att vissa
tillämpningsproblem kunde uppstå när det gällde att dra gränsen mellan
olika användningsområden men att dessa svårigheter inte borde överdrivas.
Utskottet ansåg i likhet med energiministern att flygbensin till flygplan som
används för fritidsändamål av rättvise- och kontrollmässiga skäl borde
beskattas. Vad EAA anfört föranleder inte utskottet att ändra uppfattning i
denna fråga.

Kompensation för bensinskattehöjningen m. m.

Med anledning av en under hösten 1979 genomförd bensinskattehöjning
beslutade riksdagen under våren 1980 att bilägare som bodde i kommuner

SkU 1984/85:14

inom stödområde 5 eller 6 (numera A och B) skulle erhålla nedsättning av
fordonsskatten med 120 kr. per år vid uppbörd den 1 juli 1980 eller senare.
Kompensationsområdet omfattar i dag 36 kommuner i huvudsakligast
Norrlandslänen.

I propositionen föreslås att fordonsskattenedsättningen höjs från 120 till
200 kr. per år. Kompensationen är enligt propositionen avsedd att säkerställa
att den som bor i glesbygd inte får en i förhållande till andra försämrad
situation genom de höjda drivmedelsskatterna.

I flera motioner kritiseras den föreslagna kompensationsnivån, som man
menar är otillräcklig för att utjämna de ökade bilkostnaderna mellan
glesbygd och mera centrala regioner. Sålunda yrkar Arne Nygren m. fl. (s) i
motion 108 att nedsättningsbeloppet höjs med ytterligare 100 kr. till 300 kr.,
medan (vpk) i motion 124 och enskilda riksdagsmän från samma parti med
Sven Henricsson som första namn i motion 120 yrkar att fordonsskattereduktionen
bestäms till 370 kr.

I sistnämnda båda motioner ställs också krav på att glesbygdsbilister skall
erhålla särskild kompensation för sina resor mellan bostad och arbetsplats.
Börje Hörnlund m. fl. (c) slutligen anser att glesbygdsboende i alla delar av
Sverige bör erhålla kompensation för de höjda drivmedelsskatterna och
hemställer i motion 116 att riksdagen - om den bifaller bensinskattehöjningen
— hos regeringen begär förslag om sådan kompensation i form av vissa
avdrag på den slutliga skatten. Avdragen bör enligt motionärerna differentieras
och bestämmas med utgångspunkt i de sträckor den skattskyldige
måste färdas för att komma till affärer, servicecentra m. m.

Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden först konstatera att det
torde vara svårt för att inte säga omöjligt att uppnå ett helt rättvist system för
kompensation till regioner som kräver längre körsträckor än andra. Kompensationen
är inte avsedd att ta bort hela effekten av skattehöjningarna för
glesbydsborna. Dess syfte är uteslutande att säkerställa att höjningarna —
genomsnittligt sett — inte blir större för dem än för andra.

Vid bestämmande av kompensationsnivå måste också beaktas att en
höjning av bensinskatten kommer att leda till en ökning av avdragsbeloppet
för körsträcka som ligger över 1000 mil. Denna ökning kan enligt uppgifter
som tillställts utskottet beräknas till 45 öre per mil vid 1986 års taxering.

Den i propositionen föreslagna kompensationsnivån bygger på en undersökning
av regionala skillnader i personbilarnas körsträckor som genomfördes
år 1979 av statens vägverk. Därvid beräknades att riksgenomsnittet för
personbilarnas körsträckor var 1 435 mil per år och att vissa regioner i
Norrlands inland hade en medelkörsträcka som låg ca 235 mil över
riksgenomsnittet.

Mot bakgrund av vad nu anförts finns enligt utskottets mening i och för sig
inte anledning anta att en ökning av bensinskatten med 50 öre per liter
motiverar en högre kompensation än den i propositionen föreslagna.

Den regionala bensinskattekompensationen infördes redan den 1 juli

SkU 1984/85:14

1980, och skatte- och avgiftsbelastningen på bensin har därefter vid olika
tillfällen höjts med sammanlagt 44 öre utan att kompensationsnivån vid
något tillfälle ändrats. Med hänsyn härtill kan det enligt utskottets mening
finnas anledning att räkna upp den i propositionen föreslagna kompensationsnivån
för bensinskattehöjningen med ytterligare 80 kr. till 280 kr. Av
uppbördstekniska skäl bör kompensationsbeloppet dock vara jämt delbart
med 12, varför utskottet föreslår att fordonsskattenedsättningen bestäms till
276 kr. Detta föranleder en ändring av 12 a § i förslaget till lag om ändring i
vägtrafikskattelagen.

Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat de motioner som
innehåller yrkanden om höjd fordonsskattenedsättning och om kompensation
i form av högre avdrag för bilresor mellan bostad och arbetsplats. Dessa
yrkanden bör således enligt utskottets mening inte föranleda någon åtgärd.

Den kompensation för bensinskattehöjningar i form av differentierade
avdrag på slutskatten för glesbygdsboende i alla delar av landet som
aktualiserats i motion 116 finner utskottet väl komplicerad. Som utskottet
tidigare i annat sammanhang framhållit kan det bli svårt att tillgodose
rättvise- och likformighetskrav om en sådan stödform genomförs. Utskottet
avstyrker därför även andrahandsyrkandet i motion 116.

Rune Jonsson och Barbro Nilsson i Örnsköldsvik (båda s) tar i motion 122
upp frågan om kompensation till vissa delar av Örnsköldsviks kommun.
Bakgrunden till yrkandet i motionen är att 4 församlingar i kommunen efter
1980 års riksdagsbeslut om fordonsskattenedsättning, överförts till stödområde
B. Motionärerna begär att bilister inom nämnda församlingar skall
erhålla kompensation för bensinskattehöjningen.

Frågan om indelning i stödområden regleras i en regeringsförfattning,
medan frågan vilka områden som bör vara berättigade till kompensation för
bensinskattehöjning bestäms av riksdagen. Enligt utskottets mening bör
enbart det förhållandet att en kommun förs över från det yttre till det inre
stödområdet inte innebära att den automatiskt skall anses tillhöra kompensationsområdet.
Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen.

I motion 108 av Arne Nygren m. fl. (s) konstateras att prissättningen på
bensin alltid missgynnar glesbygdsboende och att den i förening med
skattehöjningar skapar ökade konkurrensproblem för företag och produktion
i skogslänen. Motionärerna anser därför att riksdagen hos regeringen
bör begära en skyndsam kartläggning av bensinprisets variationer och en
prövning av möjligheterna att åstadkomma en regionalt rättvisare prissättning
på bensin. Också Sven Henriksson m. fl. (vpk) anser att frågan om en
utjämning av de regionala prisskillnaderna på olja och bensin bör bli föremål
för nya överväganden av regeringen och begär i motion 120 att riksdagen som
sin mening ger regeringen detta till känna.

SkU 1984/85:14

Flertalet kommuner i Norrlands inland åtnjuter redan i dag, förutom lägre
fordonsskatt, också lägre elskatt.

Regionalpolitiska utredningen har i ett i augusti i år avlämnat betänkande
(SOU 1984:74) Regional utveckling och mellanregional utjämning lagt fram
förslag till olika utjämningsåtgärder avseende Norrlands inland, Norrlands
kustland och Bergslagen. Förslaget omfattar bl. a. ett persontransportstöd.
Vidare har glesbygdsdelegationen — likaledes i augusti i år - lämnat en
rapport (Ds 11984:20) med överväganden och förslag till förbättringar av
glesbygdspolitiken. De båda utredningsförslagen är f. n. föremål för remissbehandling.
Remisstiden går ut den 28 november i år. Med det anförda och i
avvaktan på det slutliga resultatet av de båda utredningarnas arbete
avstyrker utskottet motionerna 108 och 120 i denna del.

Lagerskatten

I propositionen föreslås att en särskild skatt tas ut för beskattad bensin som
finns i lager vid ikraftträdandet av bensinskattehöjningen. Syftet med
lagerskatten är att förhindra att återförsäljare på bensin som han förvärvat
med den gamla lägre skattesatsen gör en extra vinst med belopp motsvarande
skattehöjningen på 50 öre per liter. Lagerskatten skall tas ut endast till den
del lagret omfattar mer än 10 000 liter.

Utskottet tillstyrker propositionen i denna del. Under riksdagsbehandlingen
har utskottet emellertid uppmärksammats på att 10000-litersregeln kan
leda till resultat som från likformighetssynpunkt är otillfredsställande. Som
bestämmelsen är utformad får var och en som är skattskyldig göra ett avdrag
från den lagrade kvantiteten med 10000 liter. Detaljhandeln med drivmedel
är organiserad på olika sätt i olika företag eller organisationer. Om
verksamheten drivs av flera självständiga företag får vart och ett av dem ett
avdrag. Om verksamheten i stället drivs av ett företag eller en organisation
med flera olika försäljningsställen får företaget endast göra ett avdrag.
Denna olikformighet i behandlingen bör enligt utskottets mening undanröjas,
lämpligen på det sättet att den som driver detaljhandel med skattepliktiga
varor får göra avdrag med 10000 liter för varje särskilt försäljningsställe.
Utskottets ställningstagande föranleder ett tillägg till 3 § i förslaget till lag om
lagerskatt.

I en skrivelse till utskottet framhåller Petroleumhandelns riksförbund
(PRF) att en återförsäljare vid ikraftträdandet av bensinskattehöjningen kan
bli tvungen att helt eller delvis förskottera lagerskatten genom upplåning
eller annat kapitaltillskott. Vad förbundet torde åsyfta är att den vinst
återförsäljaren gör på att efter skattehöjningen kunna ta ut ett högre pris
genom förslaget kommer att belastas med lagerskatt, och att detta kommer
att försämra hans likviditet och därmed hans möjligheter att komplettera
lagret. PRF begär att förslaget om lagerskatt omprövas eller alternativt att
nivån för skattskyldighetens inträde höjs till 20000 liter.

SkU 1984/85:14

Sorn framgår av vad utskottet tidigare anfört tillstyrker utskottet förslaget
om en särskild lagerskatt. Det sker mot bakgrund av finansministerns
uttalande om erfarenheterna från tidigare skattehöjningar, vilka visar att
konsumentpriserna regelmässigt höjs med skattens belopp fr. o. m. ikraftträdandet.
Enligt utskottets mening torde det av PRF aktualiserade problemet
ha begränsad omfattning, särskilt mot bakgrund av den hamstringseffekt som
en höjning av bensinpriserna med 50 öre per liter kan väntas få. Framställningen
bör enligt utskottets mening därför inte föranleda någon åtgärd.

Skatten på elektrisk kraft

F. n. utgår energiskatt, med 4,2 öre per kWh för elektrisk kraft som
förbrukas i vissa i lagen angivna kommuner, framför allt i de nordliga delarna
av landet, och med 5,2 öre per kilowattimme i övriga fall. Den kraft som
förbrukas i industriell verksamhet beskattas dock efter skattesatsen 3 öre per
kWh. Enligt särskilda regler utgår också skatt på elektrisk kraft som
produceras i vissa vattenkraftverk. Elektrisk kraft från kärnkraftverk är
dessutom belagd med en särskild avgift.

Förslaget i propositionen avser endast energiskatten och innebär att denna
höjs generellt med 2 öre per kWh oberoende av nu gällande skattesats.

I de borgerliga partmotionerna, 126 från (m), 113 från (c) och 118 från (fp)
yrkas, som tidigare nämnts, avslag på propositionen även i denna del. Samma
yrkande återfinns i motion 105 av Ove Eriksson m. fl. (m), medan Industriförbundet
i skrivelse till utskottet hemställer, i första hand att skatten på
elektrisk kraft som förbrukas i industrin inte höjs och i andra hand att den
procentsats om 1,5 som enligt särskilda bestämmelser f. n. gäller för
nedsättning av sådan skatt fr. o. m. 1985 sänks ytterligare och att i underlaget
för nedsättningen därvid inräknas såväl hela skatten på eldningsolja som den
särskilda avgiften för oljeprodukter och kol.

Birger Rosqvist (s) kritiserar i motion 115 att budgetförstärkningen sker
genom höjd elskatt. Han anser förslaget i denna del strida mot riksdagens
tidigare uttalanden att oljeförbrukning och oljeimport så långt möjligt bör
reduceras och menar att den allt tydligare trenden till övergång från
importerad olja till inom landet producerad energi nu kan komma att brytas,
vilket han anser vara till nackdel också från miljöpolitisk synpunkt. Liknande
synpunkter har framförts av Svenska elverksföreningen och Svenska kraftverksföreningen
vid uppvaktning inför utskottet och i en till utskottet ingiven
skrivelse. Föreningarna uttalar oro för att elskattehöjningen kan komma att
negativt påverka övergången från olja till el och föreslår att höjningen av
elskatten begränsas till 1,2 öre per kWh och att i stället skatten på olja höjs
med 120 kr. per kubikmeter.

Riksdagen fattade under hösten 1983 beslut om energiskattepolitikens
framtida inriktning. I beslutet lades fast att beskattningen borde utformas så
att energiinvesteringar för oljeersättning och energihushållning främjas, att

SkU 1984/85:14

hänsyn tas till olika energikällors effekter på miljön, bytesbalansen, försörjningstryggheten,
sysselsättningen och den industriella utvecklingen samt att
elanvändning inom industrin bör vara skattemässigt gynnad i förhållande till
elanvändning för uppvärmning. I fråga om beskattningen av uppvärmningsel
sades uttryckligen att den bör ha viss följsamhet mot beskattningen av olja.

Av vad utskottet ovan anfört framgår att utskottet i princip godtagit
förslaget om en elskattehöjning. Utskottet kan inte dela de i motionerna och
vid uppvaktning inför utskottet uttalade farhågorna för att höjningen av
elskatten skulle i någon påtaglig omfattning minska takten i konverteringen
från olja till el. Som elverks- och kraftverksföreningarna framhåller i sin
skrivelse är givetvis den totala effekten av skattehöjningen och den därav
följande förändrade balansen mellan olja och el svår att förutse. Mot
bakgrund av riksdagens tidigare uttalanden i fråga om energibeskattningen
och 1983 års energipolitiska beslut kan det enligt utskottets mening
förutsättas att regeringen uppmärksamt följer effekterna av den nya
elskatten och föreslår de ändringar av energiskatterna som kan visa sig
motiverade.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till samtliga i detta avsnitt
behandlade motionsyrkanden.

Enligt lagen om nedsättning av allmän energiskatt ankommer det i första
hand på regeringen och i andra hand på riksskatteverket att besluta om
nedsättning av skatten på energi som förbrukas vid industriell tillverkning.
Utskottet har i fråga om denna fullmaktslag tidigare framhållit (SkU
1981/82:30) att riksdagen torde sakna möjligheter att genom särskilda
uttalanden påverka lagens tillämpning. Utskottet vidhåller denna uppfattning,
som godtagits av riksdagen.

Med hänsyn härtill och då utskottet inte heller i övrigt är berett att nu
medverka till en ändring av bestämmelserna i fullmaktslagen bör framställningen
från Industriförbundet inte föranleda någon åtgärd. Utskottet
förutsätter att regeringen vid sina fortsatta överväganden i fråga om
energibeskattningen också uppmärksammar den av Industriförbundet aktualiserade
frågan om underlaget för beräkning av energiskattenedsättning.

Skatten på vissa resor

Reseskatten utgår f. n. för utrikes charterresor med flyg med 150 kr. per
passagerare. För barn under 12 år utgår ingen reseskatt.

I propositionen föreslås att reseskatten höjs till 200 kr. per passagerare.

I de borgerliga partimotionerna 126 (m), 113 (c) och 118 (fp) yrkas avslag
på propositionen i denna del.

Reseskatten har varit nominellt oförändrad i fyra år. Med hänsyn härtill
anser utskottet sig böra godta den föreslagna höjningen. Utskottet avstyrker
således motionerna i motsvarande del.

SkU 1984/85:14

Övriga frågor

I motion 124 yrkar (vpk) att omsättningsskatten på aktier höjs med en
procentenhet fr. o. m. den 1 januari 1985. Partiet begär också att regeringen
skall lägga fram förslag om en engångsskatt på stora aktier och att frågan hur
en beskattning av realräntevinster fr. o. m. halvårsskiftet 1985 bör utformas
blir föremål för skyndsam utredning. Frågan om en uppräkning av omsättningsskatten
och om en engångsskatt på stora förmögenheter avvisades av
riksdagen senast i våras. Riksdagen saknar enligt utskottets mening anledning
att nu inta en annan ståndpunkt i dessa frågor. Med hänsyn härtill och då
utskottet inte är berett att i detta sammanhang ta ställning till frågan om en
real beskattning av räntevinster avstyrker utskottet motion 124 i dessa delar.

F örfatt ningsförslagen

Av vad utskottet tidigare anfört framgår att utskottet förordar ett tillägg till
3 § lagen om lagerskatt på viss bensin och en ändring av 12 a § vägtrafikskattelagen.

Mot författningsförslagen i övrigt har utskottet inte funnit anledning till
erinran.

I propositionen föreslås en ändring i 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m.m.. Ändringen skall träda i kraft den 1
december 1984. En ändring i samma lagrum föreslås i den till socialförsäkringsutskottet
hänvisade propositionen 1984/85:22. Denna ändring, som
tillstyrkts av socialförsäkringsutskottet, skall träda i kraft senare eller den 1
januari 1985. Enligt vad utskottet erfarit kommer sistnämnda proposition att
behandlas av riksdagen redan den 21 november i år, medan proposition 45 är
avsedd att behandlas först en vecka senare eller den 28 november. Med
hänsyn härtill bör av formella skäl det nu aktuella ändringsförslaget i
proposition 45 avslås och riksdagen anta en lag om ändring i det av
socialförsäkringsutskottet tillstyrkta ändringsförslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skatten på bensin

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:45 bilaga 1 i denna

del och med avslag på motionerna 1984/85:126 i denna del,

1984/85:113 yrkande 1 i denna del, 1984/85:118 i denna del,

1984/85:105 yrkande 1 i denna del, 1984/85:107 i denna del,

1984/85:111 i denna del, 1984/85:116 yrkande 1 och 1984/85:123
beslutar att skatten på bensin höjs med 50 öre per liter fr. o. m. den
1 december 1984,

2. beträffande skattebefrielse för motoralkoholer tillverkade pä inhemska
råvaror

SkU 1984/85:14

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:113 yrkande 2 ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande höjningen av skatten på etanol

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med
avslag på motionerna 1984/85:126 i denna del, 1984/85:113 yrkande
1 i denna del, 1984/85:118 i denna del och 1984/85:124 yrkande 5 i
denna del beslutar att skatten på etanol höjs med 25 öre per liter
fr. o. m. den 1 december 1984,

4. beträffande skatten pä gasol

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med
avslag på motionerna 1984/85:126 i denna del, 1984/85:113 yrkande
1 i denna del, 1984/85:118 i denna del och 1984/85:124 yrkande 5 i
denna del beslutar att skatten på gasol höjs med 40 öre per liter
fr. o. m. den 1 december 1984,

5. beträffande höjningen av kilometerskatten och fordonsskatten
att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med
avslag på motionerna 1984/85:126 i denna del 1984/85:113 yrkande
1 i denna del, 1984/85:118 i denna del, 1984/85:105 yrkande 1 i
denna del, 1984/85:107 i denna del och 1984/85:111 i denna del
beslutar att kilometerskatten och fordonsskatten höjs i enlighet
med förslaget i propositionen,

6. beträffande lagerskatten på viss bensin

att riksdagen med anledning av propositionen i denna del beslutar
att den som driver detaljhandel med skattepliktiga varor får göra
avdrag med 10000 liter för varje särskilt försäljningsställe,

7. beträffande kompensation för bensinskattehöjningen

att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och
motionerna 1984/85:108 yrkande 1, 1984/85:120 yrkande 2 och
1984/85:124 yrkande 6 samt med avslag på motionerna 1984/85:116
yrkande 2, 1984/85:120 yrkande lb, 1984/85:122 och 1984/85:124
yrkande 7 beslutar att nedsättning av fordonsskatten inom de
områden som i dag är berättigade till kompensation skall ske med
276 kronor,

8. beträffande regional prisutjämning

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:108 yrkande 2 och 1984/
85:120 yrkande 1 a,

9. beträffande skatten på elektrisk kraft

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med
avslag på motionerna 1984/85:126 i denna del, 1984/85:113 yrkande
1 i denna del, 1984/85:118 i denna del och 1984/85:105 yrkande 1 i
denna del beslutar att energiskatten på elektrisk kraft höjs
generellt med 2 öre per kWh fr. o. m. den 1 december 1984,

10. beträffande uttalande om energibeskattningen
att riksdagen avslår motion 1984/85:115,

SkU 1984/85:14

11. beträffande skatten på vissa resor

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1984/85:126 i denna del, 1984/85:113 yrkande 1 i denna
del och 1984/85:118 i denna del beslutar att skatten på vissa resor
höjs från 150 kr. till 200 kr. per passagerare fr. o. m. den 1 januari
1985,

12. beträffande omsättningsskatten på aktier, förmögenhetsskatten
m. m.

att riksdagen avslår motion 1984/85:124 yrkandena 2, 3 och 4,

13. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt

A. antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

2. lag om lagerskatt på viss bensin med den ändringen att 3 §
erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 §

Lagerskatt tas ut endast till den Lagerskatt tas ut endast till den
del lagret omfattar mer än del lagret omfattar mer än

10 000 liter. 10 000 liter eller, i fråga om den som

driver detaljhandel med skattepliktiga
varor, 10 000 liter för varje särskilt
försäljningsställe.

3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601) med den
ändringen att 12 a § erhåller följande som utskottets förslag
betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

12 a §

Fordonsskatten för en personbilskall
utgå med ett 200 kronor lägre
belopp per år än som anges i bilaga 1
till denna lag, om bilen hör hemma i
en kommun som anges i bilaga 3 till
denna lag. Detta gäller dock inte om
skatten för bilen skall beräknas enligt
12 b §.

En personbil

Den lägre :

Fordonsskatten för en personbil
skall utgå med ett 276 kronor lägre
belopp per år än som anges i bilaga 1
till denna lag, om bilen hör hemma i
en kommun som anges i bilaga 3 till
denna lag. Detta gäller dock inte om
skatten för bilen skall beräknas enligt
12 b §.

i bilregistret.

vid efterbeskattning.

SkU 1984/85:14

En personbil i bilregistret.

Den lägre vid efterbeskattning.

4. lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon
som icke är registrerade i riket,

5. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän enerigskatt,

6. lag om ändring i lagen (1978:144) om skatt på vissa resor,

7. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

B. avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i
lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar, m. m.
och i stället antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:000) om ändring i lagen (1971:1072) om
förmånsberättigade skattefordringar m. m.

Härigenom föreskrivs att 1§ lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m.m., i den lydelse paragrafen erhållit genom lagen
(1984:000) om ändring i nämnda lag, samt ikraftträdandebestämmelserna till
ändringslagen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

1§

Förmånsrätt enligt

3. skatt eller avgift enligt lagen
(1928:376) om skatt på lotterivinster,
lagen (1941:251) om särskild
varuskatt, lagen (1957:262) om allmän
energiskatt, lagen (1961:372)
om bensinskatt, lagen (1961:394) om
tobaksskatt, stämpelskattelagen
(1964:308), lagen (1972:266) om
skatt på annonser och reklam, lagen
(1972:820) om skatt på spel, lagen
(1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar,
lagen (1973:1216)
om särskild avgift för oljeprodukter
och kol, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen (1977:306) om
dryckesskatt, lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon,
lagen (1978:144) om skatt på vissa
resor, lagen (1982:691) om skatt på

Utskottets förslag

- — — — — om mervärdeskatt,

Lydelse enligt SfU 1984/85:4.

SkU 1984/85:14

Nuvarande lydelse

vissa kassettband, lagen (1982:1200)
om skatt på videobandspelare, lagen
(1982:1201) om skatt på viss elektrisk
kraft, lagen (1983:1053) om
skatt på omsättning av vissa värdepapper,
lagen (1983:1104) om särskild
avgift för elektrisk kraft från
kärnkraftverk, lagen (1984:351) om
totalisatorskatt, lagen (1984:355)
om skatt på vissa dryckesförpackningar,
lagen (1984:404) om stämpelskatt
vid inskrivningsmyndigheter,
lagen (1984:405) om stämpelskatt
på aktier samt lagen (1984:410
om avgift på bekämpningsmedel,

Utskottets förslag

vissa kassettband, lagen (1982:1200)
om skatt på videobandspelare, lagen
(1982:1201) om skatt på viss elektrisk
kraft, lagen (1983:1053) om
skatt på omsättning av vissa värdepapper,
lagen (1983:1104) om särskild
avgift för elektrisk kraft från
kärnkraftverk, lagen (1984:351) om
totalisatorskatt, lagen (1984:355)
om skatt på vissa dryckesförpackningar,
lagen (1984:404) om stämpelskatt
vid inskrivningsmyndigheter,
lagen (1984:405) om stämpelskatt
på aktier, lagen (1984:410 om
avgift på bekämpningsmedel, samt
lagen (1984:000) om lagerskatt på
viss bensin,

4. skatt enligt — från arbetsgivare.

Förmånsrätten omfattar och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 1 § första stycket 3, den 1 december
1984 och i övrigt den 1 januari 1985. Äldre bestämmelser gäller dock
fortfarande i fråga om arbetsgivaravgifter som avser år 1984 eller tidigare år.

Stockholm den 20 november 1984

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c),
Olle Westberg (s). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m). Ingemar Hallenius
(c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s). Karl Björzén (m), Kjell Johansson
(fp), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Ewy Möller (m) och Bruno
Poromaa (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1984/85:14

Reservation

Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c). Karl Björzén (m). Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m)
anser

dels att utskottet bort anföra följande:

I en reservation till finansutskottets betänkande 1984/85:4 framhålls att
den viktigaste orsaken till att regeringen inte på något avgörande sätt lyckats
vända den ekonomiska utvecklingen främst ligger i en felaktig utgifts- och
skattepolitik. Reservanterna anser att utgiftsnedskärningarna under hela
konjunkturuppgången varit otillräckliga. I stället för att förbättra flexibiliteten
i ekonomin genom skattesänkningar har regeringen genomfört omfattande
skattehöjningar. Regeringen har dessutom gjort den felaktiga bedömningen
att arbetsmarknadens parter skall klara inflationsbekämpningen och
detta har i sin tur framtvingat två panikpaket, först prisstoppspaketet i våras
under pågående avtalsförhandlingar och nu skattepaketet.

Enligt reservanternas uppfattning bör den nödvändiga åtstramningen ske
genom en nedskärning av de offentliga utgifterna och inte genom skattehöjningar.
Dessa kommer att få till enda resultat att de långsiktiga problemen
förvärras utan att någonting förbättras på kort sikt. Avtalsrörelsen försvåras,
inflationen ökar, konkurrenskraften försämras och sysselsättningen i den
privata sektorn minskar.

Skatteutskottet delar helt den bedömning som görs av reservanterna i
finansutskottet. I fråga om de olika förslagen vill skatteutskottet framhålla
följande.

Som framhålls i flertalet av de motioner som innehåller yrkanden om
avslag på höjningen av drivmedelsskatterna kommer en sådan höjning att
särskilt hårt drabba boende i glesbygd med ofta långa avstånd från bostad till
arbetsplats och serviceinrättningar och utan eller med begränsad tillgång till
reguljär kollektivtrafik.

Den kompensation i form av partiell befrielse från fordonsskatt som

SkU 1984/85:14

föreslås i propositionen finner utskottet helt otillräcklig för att tillgodose de
glesbygdsboendes berättigade krav på likformighet i beskattningen. Kompensationen
tillgodoser dessutom inte elementära rättvisekrav eftersom den
är avsedd att nästan uteslutande utgå till boende i de norra delarna av landet.

Utskottet avstyrker således förslaget om höjning av bensin-, kilometeroch
fordonsskatterna. Genom detta ställningstagande tillgodoses avslagsyrkandena
i partimotionerna 126 (m), 113 (c) och 118 (fp), likaså yrkandet i
vpk-motionen 124 om avslag på skattehöjningarna såvitt avser gasol och
etanol samt yrkandena om avslag helt eller delvis på propositionen i denna
del i motionerna 105 av Ove Eriksson m. fl. (m), 107 av Erik Olsson m. fl.
(m), lil av Rune Ångström (fp), 116 av Börje Hörnlund (c)och 123 av Elis
Andersson m.fl. (c).

Vad särskilt angår den av (c) och (vpk) aktualiserade frågan om skatten på
vissa motoralkoholer vill utskottet gärna instämma i syftet med motionerna.
För en särbehandling i skattehänseende av bl. a. etanol talar inte minst
miljöpolitiska skäl. Utskottet förutsätter därför att regeringen ingående
prövar möjligheterna att skapa reella ekonomiska förutsättningar för
utnyttjande av alternativa drivmedel och frågan om skattefrihet för motoralkoholer
producerade av inhemska råvaror. Vad utskottet nu anfört bör ges
regeringen till känna.

Genom utskottets ställningstagande i fråga om höjningen av drivmedelsskatterna
har yrkandena i motionerna 108, 116, 120 och 122 avseende
kompensation för bensinskattehöjningen och större avdrag för bilresor till
från arbetet i glesbygdsområden förfallit. Utskottet avstyrker följaktligen
dessa motionsyrkanden.

I motion 108 av Arne Nygren m. fl. (s) konstateras att prissättningen på
bensin alltid missgynnar glesbygdsboende och att den i förening med
skattehöjningar skapar ökade konkurrensproblem för företag och produktion
i skogslänen. Motionärerna anser därför att riksdagen hos regeringen
bör begära en skyndsam kartläggning av bensinprisets variationer och en
prövning av möjligheterna att åstadkomma en regionalt rättvisare prissättning
på bensin. Också Sven Henricsson m. fl. (vpk) anser att frågan om en
utjämning av de regionala prisskillnaderna på olja och bensin bör bli föremål
för nya överväganden av regeringen och begär i motion 120 att riksdagen som
sin mening ger regeringen detta till känna.

Utskottet har vid sin återkommande prövning av frågan om en differentierad
drivmedelsbeskattning uttalat att regionala skattelättnader från rent
tekniska utgångspunkter endast bör komma i fråga i rena undantagsfall.
Flertalet kommuner i Norrlands inland åtnjuter redan i dag, förutom lägre
fordonsskatt, också lägre elskatt.

SkU 1984/85:14

Vidare har glesbygdsdelegationen - likaledes i augusti i år - lämnat en
rapport (Ds I 1984:20) med överväganden och förslag till förbättringar av
glesbygdspolitiken. De båda utredningsförslagen är f. n. föremål för remissbehandling.
Remisstiden går ut den 28 november i år. Med det anförda och i
avvaktan på det slutliga resultatet av de båda utredningarnas arbete
avstyrker utskottet motionerna 108 och 120 i denna del.

Förslaget om höjning av skatten på elektrisk kraft finner utskottet dåligt
underbyggt. Skattehöjningen torde särskilt hårt drabba industrin och vissa
andra större elkonsumenter i Norrland. Allvarligt är också - och det
understryks f. ö. i flera motioner och i till utskottet ingivna skrivelser - att
elskattehöjningen kan väntas försämra möjligheterna att gå över från olja till
elvärme. De ökade inkomster staten kan väntas få på den höjda skatten
kommer med stor sannolikhet att ätas upp av en större oljeimport med en
försämrad bytesbalans som följd.

Elskattehöjningen kommer också att drabba barnfamiljerna. Av landets
drygt 1,6 miljoner småhus är i dag ca 1 miljon utrustade för elvärme.
Kostnadsökningen för dessa till följd av skattehöjningen kan väntas bli i
genomsnitt 500 kr. per hushåll.

Med det anförda avstyrker utskottet också höjningen av skatten på
elektrisk kraft. Härigenom tillgodoses de yrkanden om avslag på propositionen
i denna del som ställts i partimotionerna 126 (m), 113 (c), 118 (fp) och 105
av Ove Eriksson (m). Genom utskottets ställningstagande saknas anledning
att - som yrkas i motion 115 av Birger Rosqvist (s) - göra ett särskilt uttalande
i fråga om energibeskattningen. Utskottet avstyrker följaktligen även detta
yrkande.

De skäl som utskottet åberopat mot en höjning av drivmedelsskatterna och
skatten på elektrisk kraft talar enligt utskottets mening också mot att man
höjer reseskatten. Utskottet avstyrker följaktligen propositionen också i
denna del.

I motion 124 yrkar (vpk) att omsättningsskatten på aktier höjs med 1
procentenhet fr. o. m. den 1 januari 1985. Partiet begär också att regeringen
skall lägga fram förslag om en engångsskatt på stora förmögenheter och att
frågan hur en beskattning av realräntevinster fr. o. m. halvårsskiftet 1985 bör
utformas blir föremål för skyndsam utredning. Frågan om en uppräkning av
omsättningsskatten och om en engångsskatt på stora förmögenheter avvisades
av riksdagen senast i våras. Riksdagen saknar enligt utskottets mening
anledning att nu inta en annan ståndpunkt i dessa frågor. Med hänsyn härtill
och då utskottet inte är berett att i detta sammanhang ta ställning till frågan
om en real beskattning av räntevinster avstyrker utskottet motion 124 i dessa
delar.

dels att utskottet under mom. 1, 3-7, 9, 11 och 13 bort hemställa:

1. beträffande skatten på bensin
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:126 i denna del,

SkU 1984/85:14

1984/85:113 yrkande 1 i denna del, 1984/85:118 i denna del,
1984/85:105 yrkande 1 i denna del, 1984/85:107 i denna del,
1984/85:111 i denna del, 1984/85:116 yrkande 1 och 1984/85:123
avslår proposition 1984/85:45 bilaga 1 i denna del,

3. beträffande höjningen av skatten på etanol

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:126 i denna del,
1984/85:113 yrkande 1 i denna del, 1984/85:118 i denna del och
1984/85:124 yrkande 5 i denna del avslår propositionen i denna del,

4. beträffande skatten på gasol

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:126 i denna del,
1984/85:113 yrkande 1 i denna del, 1984/85:118 i denna del och
1984/85:124 yrkande 5 i denna del avslår propositionen i denna del,

5. beträffande höjningen av kilometerskatten och fordonsskatten
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:126 i denna del,
1984/85:113 yrkande 1 i denna del, 1984/85:118 i denna del,
1984/85:105 yrkande 1 i denna del, 1984/85:107 i denna del och
1984/85:111 i denna del avslår propositionen i denna del,

6. beträffande lagerskatten pä viss bensin

att riksdagen avslår propositionen i denna del,

7. beträffande kompensation för bensinskattehöjningen

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:108 yrkande 1, 1984/
85:120 yrkande 2, 1984/85:124 yrkandena 6 och 7, 1984/85:116
yrkande 2,1984/85:120yrkande 1 boch 1984/85:122samt propositionen
i denna del,

9. beträffande skatten på elektrisk kraft

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:126 i denna del,
1984/85:113 yrkande 1 i denna del, 1984/85:118 i denna del och
1984/85:105 yrkande 1 i denna del avslår propositionen i denna del,

11. beträffande skatten på vissa resor

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:126 i denna del,
1984/85:113 yrkande 1 i denna del och 1984/85:118 i denna del
avslår propositionen i denna del,

13. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt
avslår de vid propositionen fogade lagförslagen.

Särskilt yttrande

av Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m)
En ökad användning av drivmedel producerade inom landet skulle vara
värdefull när det gäller alternativ användning av åkermark varjämte
bytesbalansen skulle främjas. Vi finner det därför värdefullt att regeringen
nu uppmanas att ingående pröva möjligheterna för användning av alternativa
drivmedel.

SkU 1984/85:14

Även om vi inte har något att erinra mot att regeringen samtidigt utreder
frågans skattepolitiska aspekter, vill vi understryka att vår principiella
inställning nu liksom tidigare är att beskattningen i huvudsak bör vara
energineutral.

SkU 1984/85:14
Innehållsförteckning

Sammanfattning

Propositionen

Lagförslagen

Motionerna

Utskottet

Inledning

Bensinskatten m. m

Kompensation för bensinskattehöjningen m. m

Lagerskatten

Skatten på elektrisk kraft

Skatten på vissa resor

Övriga frågor

Författningsförslagen

Hemställan

Reservation

Särskilt yttrande ,