Skatteutskottets betänkande 1984/85:11 .

om avdrag för förskottsräntor m.m. (prop. 1984/85:23)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas bl. a. frågor om förlängriing av giliigheistideri för av riksdagen tidigare beslutad lagstiftning gällande rätten till avdrag för förskottsränlor, skallefrihet för vissa stipendier och rätlen till avdrag för ökade levnadskostnader vid arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen.

Utskottet tillstyrker bifall till förslagen i propositionen. 1 fråga om skaltefriheten för stipendier och avdrag för ökade levnadskostnader har lämnats reservationer av de borgerliga representanterna i utskottet.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1984/85:23 all riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1983:447) om viss skallefrihet för stipendier enligt 19 § KL (1928:370),

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

4. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

5. lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198).

I propositionen föreslås att den begränsning som gäller vid 1982-1985 års taxeringar i fråga om rätlen till avdrag för ränta som erlagts i förskott görs permanent. Vidare föreslås en förlängning med två år av den särskilda lagstiftning om skaltefrihet för vissa stipendier som gäller vid 1984 och 1985 års taxeringar. Den tillfälliga bestämmelsen om avdrag för ökade levnadskostnader i fråga om arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen föreslås gälla även vid 1986 års taxering. Viss reglering föreslås av den skattemässiga behandlingen av och skyldigheten att lämna kontrolluppgift för bidrag till arbetslösa som startar egen rörelse och till ungdomar som bedriver sådan rörelse. Slutligen tas upp vissa följdändringar i anledning av ändrade regler för mönstring och registrering av sjömän.

Propositionen innehåller förslag om ändring i bl. a. 41 § kommunalskattelagen (KL). En ändring av samma lagrum föreslås också i den till utskottet hänvisade propositionen 1984/85:18 om statlig fastighetsskall. Den förfall-ningsmässiga regleringeri av 41 § bör ske i sambarid med behandlingen av denna proposition. Med de ändringar som föranleds härav har de nu aktuella lagförslagen följande lydelse:

1 Riksdagen 1984/85. ösaml. Nr 11

SkU 1984/85:11

SkU 1984/85:11 2

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs all punkt 12 av anvisningarna till 32 § och punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunalskaftelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 32 §

12.' Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersällning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till tjänst och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 6 000 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av tjänst hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning ål smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring.

Föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring utgör skattepliktig intäkt av tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merkostnader.

Timstudiestöd, inkomslbidrag och vuxensiudiebidrag enligt studiestöds-lagen (1973: 349), utbildningsbidrag för doktorander och timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning från erkänd arbets- Dagpenning från erkänd arbets-

löshetskassa, kontant arbetsmark- löshelskassa, kontant arbetsmark
nadsstöd, statsbidrag motsvarande nadsslöd, statsbidrag motsvarande
dagpenning från erkänd arbetslös- dagpenning från erkänd arbetslös-
helskassa eller kontant arbetsmark- hetskassa eller kontant arbetsmark
nadsstöd som lämnas till arbetslös nadsslöd som lämnas till arbetslös
som startar egen rörelse saml er- som startar egen rörelse, ersätt-
sälining enligt 14 och 15 §§ lagen ning enligt 14 och 15 §§ lagen
(1983:1070) om arbete i ungdomslag (1983:1070) om arbete i ungdomslag
hos offentliga arbetsgivare räknas hos offentliga arbetsgivare samt
söm skattepliktig intäkt av tjänst. stöd enligt 6§ förordningen

(1983:1079) om statsbidrag till verksamheten med ungdomslag, m.m. räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

' Senaste lydelse 1984:527.

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas som skattepliktig intäkt av tiänst.

Delsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till deltagare i arbetsmarknadsutbildning saml med dem i fråga om sådana bidrag likställda.

till 33 § 3. Har skattskyldig i sin tjänst verkställt resor utom den vanliga verk-samhelsorten, äger han rätt all åtnjuta avdrag icke blott för kostnaden för själva resan ulan jämväl för den ökning i levnadskostnaden, som den skatiskyldige kan hava fått vidkännas på den grund, all han vistats utom sin vanliga verksamhetsort, såsom för hotellrum, ökad kostnad för föda osv. Därest i tjänst, som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 32 §, anvisats särskild ersiättning för kostnaderna, får avdrag dock icke äga rum. Hava jämlikt 25 § första stycket 3) taxeringslagen traktamenlsersäll-ningar och andra ersättningar icke upptagits såsom intäkt, må ej heller de emot ersättningarna svarande kostnaderna avdragas.

I första stycket avsedd ökning i I första stycket avsedd ökning i

levnadskostnaden skall, där den levnadskostnaden skall, där den

skatiskyldige icke visar större ökning, anses hava uppgått till ell belopp motsvarande den ersättning som av arbetsgivaren utgivits för kostnadens läckande (traktamente), dock högst till belopp som i enlighet med vad nedan i detta stycke sägs motsvarar största normala ökning i levnadskostnaden. Riksskatteverket fastställer för varje kalenderår ett belopp (normalbelopp) motsvarande största normala ökning i levnadskostnaden för; ett dygn. Har resan varit förenad med övernattning skall den anses hava varat det anlal dygn som motsvarar antalet övernattningar. Har resan ägt rum ulan samband med övernattning skall såsom största normala ökning i levnadskostnaden räknas: fyra tiondels normalbelopp, när förrättningen varat mer än tio timmar i följd, samt två tiondels normalbelopp, när förtättningen eljest varat mer än fyra timmar i följd. Omfattar vistelse på en och

skatiskyldige icke visar större ökning, anses hava uppgått till ell belopp motsvarande den ersättning som av arbetsgivaren utgivits för kostnadens läckande (traktamente), dock högst till belopp som i enlighet med vad nedan i detta stycke sägs motsvarar största normala ökning i levnadskostnaden. Riksskatteverket fastställer för varje kalenderår ett belopp (normalbelopp) motsvarande största normala ökning i levnadskostnaden för ell dygn. Har resan varit förenad med övernattning skall den anses hava varat det antal dygn som motsvarar antalet övernattningar. Har resan ägt rum utan samband med övernattning skall såsom största normala ökning i levnadskostnaden räknas: fyra tiondels normalbelopp, när förrättningen varat mer än tio timmar i följd, saml två tiondels normalbelopp, nät- förrättningen eljest varat mer än fyra timniar i följd. Omfattar vistelse på eri och

samma ort längre lid än 15 dygn i följd, skall från och med del sextonde dygnet såsom största normala ökning i levnadskostnaden räknas sex tiondelar av normalbeloppet. Vid 1984 och 1985 års taxeringar skall för skatlskyldig som vid arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen fortlöpande haft sin arbetsplats förlagd till en och samma ort utanför den vanliga verk-samhelsorten under längre lid än två år för tid därefter såsom största normala ökning i levnadskostnaden anses ett belopp motsvarande den del av normalbeloppel som avser kost vid förrättning som pågått längre tid än 15 dygn ökat med faktisk kostnad för logi på arbetsorten. Vill skatlskyldig visa alt kostnadsökningen i en och samma tjänst varit större än avdrag som beräknats i enlighet med vad nu sagts, skall utredningen avse hans samtliga förrättningar i nämnda tjänst under beskattningsåret; dock att i fråga om avdrag för ökning i levnadskostnaden från och med del sextonde dygnet i följd på en och samma ort eller under förrättning å utrikes ort levnadskostnadsökningen må beräknas för varje förrättning för sig.

samma ort längre tid än 15 dygn i följd, skall från och med del sextonde dygnet såsom största normala ökning i levnadskostnaden räknas sex tiondelar av normalbeloppet. Vid 19S4-1986 års taxeringar skall för skallskyldig som vid arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen fortlöpande haft sin arbetsplats förlagd till en och. samma ort utanför den vanliga verksamhetsorlen under längre lid än två år för lid därefter såsom största normala ökning i levnadskostnaden anses ett belopp motsvarande den del av normalbeloppel som avser kost vid förrättning som pågått längre lid än 15 dygn ökat med faktisk kostnad för logi på arbetsorten. Vill skatlskyldig visa att kostnadsökningen i en och samma tjänst varit större än avdrag som beräknats i enlighet med vad nu sagts, skall utredningen avse hans samtliga förrättningar i nämnda tjänst under beskattningsåret; dock att i fråga om avdrag för ökning i levnadskostnaden från och med del sextonde dygnet i följd på en och samma ort eller under förrättning å utrikes ort levnadskoslnadsökningen må beräknas för varje förrättning för sig.

Avdrag för ökade levnadskostnader är däremot icke medgivet enbart på den grund, att den skatiskyldige har sill arbete på annan ort än den, där han har sin bostad. Har den skatiskyldige bosatt sig på annan ort än den, där han har tjänst eller anställning, eller antagit arbete, som skall ulföras på annan ort än den, där han är bosalt, är avdrag i regel icke medgivet. Avdrag medgives dock för del fall, alt anställningen avser endast en kortare tid eller skall bedrivas å flera olika platser eller del av annan anledning icke skäligen kan ifrågasättas, alt den skallskyldige skall avflytta till den ort, där arbetet skall ulföras.

Oavsett vad i nästföregående stycke sägs äger skatlskyldig, som på grund av sitt arbete bosatt sig på annan ort än den där hans familj är bosatt, därest det med avseende på makes förvärvsverksamhet, svårighet alt anskaffa familjebostad eller annan därmed jämföriig omständighet icke skäligen kan ifrågasättas, att familjen skall avflytta till den skallskyldiges bostadsort, åtnjuta avdrag för den ökning i levnadskostnaden som föranledes av den skilda bosättningen. Om båda makarna äro berättigade till

SkU 1984/85:11 6

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:447) om viss skattefrihet för stipendier

enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att lagen (1983:447) om viss skattefrihet för stipendier enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 stället för bestämmelserna an- I stället för bestämmelserna an
gående stipendier i 19 § kommu- gående stipendier i 19 § kommu
nalskattelagen (1928:370) skall vid nalskatlelagen (1928:370) skall vid
1984 och 1985 års laxeringar gälla 1984-/957 års laxeringar gälla föl-
följande, jande.

Stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersättning för arbete som har ulförts eller skall utföras för utgivarens räkning räknas icke till skattepliktig inkomst.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

SkU 1984/85:11

3 Förslag

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 37 § 1 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

37 § Nuvarande lydelse I mom} Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Den som uppburit ersättningen eller stödet.

Den som uppburit statsbidrag motsvarande dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknads-

3 g. Den som ulgett
ersättning enligt 14 el
ler 15 § lagen
(1983:1070) om arbete
i ungdomslag hos
offentliga arbets-

givare eller stöd enligt 6 § förordningen (1983:1079) om statsbidrag till verksamheten med ungdomslag, m.m.

3 h. Länsarbetsnämnd.

' Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

Senaste lydelse 1984: 102.

Utgivet belopp som uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.

Utgivet belopp som uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.

Nuvarande lydelse

1 mom" 1 särskilda fall må sjö-mansskaltenämnden föreskriva, alt sjömansskatt skall eriäggas enligt tabellerna F och FT jämväl vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast användes i närfart.

Nämnden må i särskilda fall medgiva, att denna lag tillämpas vid anställning ombord på lastfartyg, som huvudsakligast användes i inre fart, om fartyget har certifikal för stor kustfart och tidvis även nyttjas i sådan fart samt är försett med giltig sjömansrulla. Därvid skall sjömansskatt erläggas enligt tabellerna N och NT.

(Se vidare anvisningarna.)

7§

Föreslagen lydelse

2 mom. 1 särskilda fall/år sjömansskattenämnden besluta, all sjömansskatt skall erläggas enligt tabellerna F och FT även vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast används i närfart.

Nämnden/år i särskilda fall medge, alt denna lag tillämpas vid anställning ombord på lastfartyg, som huvudsakligast används i inre fart, om fartyget har certifikal för stor kustfart och lidvis även nyttjas i sådan fart. Därvid skall sjömansskatt erläggas enligt tabellerna N och NT.

(Se vidare anvisningarna.)

Den som icke är bosall på någon faslighet i den församling där han skall kyrkobokföras bokföres under rubrik på församlingen skrivna om annat ej följer av 19, 20, 23 eller 24 §. Den som saknar känt hemvist eller, i fråga om nomadiserande same, känt huvudviste bokföres under rubrik utan känt hemvist. Den som är inskriven i sjömansregistret får dock ej bokföras under rubrik utan känt hemvist.

Pastorsämbete får pröva om person som saknar bestämt hemvist i församlingen i stället för all bokföras enligt första stycket kan behålla sin tidigare kyrkobokföring. Beslutas vid mantalsskrivning att han icke skall uppföras på viss fastighet i manlalslängden, bokföres han enligt första stycket.

Den som icke är bosatt på någon fastighet i den församling där han skall kyrkobokföras bokförs under rubrik pä församlingen skrivna, om annat ej följer av 19, 20, 23 eller 24 §. Den som saknar känt hemvist eller, i fråga om nomadiserande same, känt huvud-viste bokförs under rubrik ulan känt hemvist. Den som enUgt uppgift i sjömansregistret tjänstgjort till sjöss under det innevarande eller närmast föregående kalenderåret får dock ej bokföras under rubrik ulan känt hemvist.

Pastorsämbetet får pröva om en person som saknar bestämt hemvist i församlingen i stället för alt bokföras enligt första stycket kan behålla sin tidigare kyrkobokföring. Beslutas vid mantalsskrivning all han icke skall uppföras på viss fastighet i manlalslängden, bokförs han enligt första stycket.

SkU 1984/85:11 11

Motionerna

1984/85:87 av Stig Josefson m. fl. (c) I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå propositionen vad gäller förslaget om förlängning av rätten till skattefrihet för vissa stipendier,

2. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar all undanlag från ivåårsregeln vid 1986 års taxering skall gälla ulan begränsning till byggnads- och anläggningsbranschen.

1984/85:88 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) I motionen yrkas

1. all riksdagen beslutar avskaffa lagen (1983:447) om viss skattefrihet för stipendier enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370),

2. alt riksdagen beslutar att de särskilda reglerna vad avser avdrag för ökade levnadskostnader för arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen skall gälla utan begränsning till byggnads- och anläggningsbranschen.

1984/85:89 av Christer Eirefell (fp) I motionen yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 41 §,

2. att riksdagen avslår förslaget om ändring i lagen (1983:447) om viss skattefrihet för stipendier enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370).

Utskottet

Propositionen innehåller förslag om förlängning av giltighetstiden för lagstiftning som tidigare anlagils av riksdagen. Vidare föreslås viss reglering av den skattemässiga behandlingen av och skyldigheten att lämna kontrolluppgift för bidrag till arbetslösa som startar egen rörelse och till ungdomar som bedriver sådan rörelse. Propositionen innehåller också förslag om vissa följdändringar i anslutning till av riksdagen tidigare beslutade ändringar av reglerna för mönstring och registrering av sjömän.

Förskottsräntor

Genom riksdagsbeslut i februari 1982 begränsades rätlen att vid 1982-1985 års taxeringar göra avdrag för räntor som erlagts i förskott. Begränsningen avser sådana skallskyldiga för vilka avdragsrälten bestäms enligt kontantprincipen och innebär all avdrag inte medges omedelbart för ränteutbetalningar som belöper på tid efter det aktuella taxeringsåret. För sådana räntor medges i stället avdrag med lika stora belopp varje år under återstoden av den tid som förskottsbetalningen avser.

I propositionen föreslås alt den ifrågavarande begränsningen görs permanent.

SkU 1984/85:11 12

I motion 89 yrkar Christer Eirefell (fp) avslag på propositionen i denna del. Han framhåller alt syftet med den tidsbundna begränsningen av avdragsrälten var alt förhindra alt 1982 års inkomstskattereform och den i samband därmed beslutade begränsningen av underskoltsavdragens skattemässiga värde urholkades. När skattereformen nu är genomförd och några fortsatta marginalskatleändringar inte aviserade saknas enligt motionärens mening anledning alt göra avdragsbegränsningen beslående.

Som finansministern framhåller i propositionen kan systemet med förskottsräntor utnyttjas i skalteundandragande syfte, och sådana räntor medför också otvivelaktigt kontrollproblem vid taxeringen. Dessa skäl talar enligt utskottets mening för all man i fråga om förskottsränlor bör göra avsteg från de principer som i allmänhet gäller i fråga om skallskyldiga med konlanlmässig redovisning. Utskottet tillstyrker således att rätten till avdrag för förskottsräntor begränsas även i fortsättningen i enlighet med förslaget i propositionen och avstyrker följaktligen bifall till motion 89.

Stipendier

Stipendier som utgår till studerande vid undervisningsanstalter eller som eljest är avsedda för mottagarens utbildning utgör inte skattepliktig intäkt. 1 det fall att stipendiet ulgelts av arbetsgivare eller någon honom närstående till anställd har i praxis stipendiet ansetts utgöra ersättning för arbete och således beskattats.

Tidigare beskattades också stipendier för dellagande i kurser av facklig natur, om mottagaren av stipendiet innehade någon form av förtroendeuppdrag inom den fackliga organisationen. 1 proposition till riksdagen våren 1983 föreslogs att sådana stipendier skulle vara skattefria. Riksdagen biföll förslaget med den ändringen all skattefriheten skulle gälla endast vid 1984 och 1985 års laxeringar.

I den nu aktuella propositionen föreslås all lagstiftningen skall gälla i ytterligare två år.

Motionerna 88 av Knut Wachtmeister m. fl. (m), 87 av Stig Josefson m. fl. (c) och 89 av Christer Eirefell (fp) innehåller alla yrkanden om avslag på propositionen i denna del. I motionerna 88 och 89 framhålls bl. a. all lagstiftningens huvudsakliga syfte varit alt stärka fackföreningarna ekonomiskt, medan motionärerna bakom motion 87 bl. a. pekar på den mycket allvarliga kritik av principiell, materiell och formell natur som riksskatteverket riktade mot lagstiftningen i samband med dess tillkomst.

Skälet till att lagstiftningen om skattefrihet för stipendier av riksdagen ansågs böra i ell inledningsskede tidsbegränsas var i huvudsak att deu kuude komma alt ge upphov till ett avsevärt antal rältstvisler och utnyttjas inte bara av ideella organisationer ulan också i andra fall som inte varit avsedda av lagstiftaren.

Enligt vad ulskotlel inhämtat är de erfarenheter man hittills vunnit av den

SkU 1984/85:11 13

nya lagstiftningen myckel begränsade och de ger inte något stöd för uppfattningen all bestämmelserna missbrukals. Som finansministern framhåller saknas ännu underlag för en bedömning av utfallet av den av riksdagen beslutade skattefriheten. Utskottet anser sig därför böra biträda propositionen och avstyrka motionerna i denna del.

Ökade levnadskostnader

Avdrag för ökade levnadskostnader med belopp motsvarande uppburet traktamente medges normalt inte under längre tid än två år vid arbete på en och samma plats utanför den vanliga verksamhelsorten (den s. k. ivåårsregeln).

Genom riksdagsbeslut i december förra året bestämdes att skallskyldiga, som vid arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen fortlöpande haft sin arbetsplats förlagd till en och samma ort utanför den vanliga verksamhets-orten under längre tid än två år, också därefter skulle vara berättigade till avdrag för ökade levnadskostnader enligt likartade principer. Mot bakgrund av att traktamenlsbeskaltningssakkunnigas (numera förmånsbeskattnings-kommitlén) betänkande (SOU 1983:3) Skatteregler om traktamenten m. m. ännu inte slutbehandlats bestämdes all reglerna endast skulle tillämpas vid 1984 och 1985 års taxeringar.

I propositionen föreslås — med hänvisning till all detta beredningsarbete ännu inte hunnit slutföras - all lagstiftningen förlängs alt gälla även vid 1986 års taxering.

I motion 88 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) och 87 av Stig Josefson m. fl. (c) fullföljer motionärerna ett redan förra året framställt yrkande att den av riksdagen beslutade utvidgningen av ivåårsregeln skall gälla ulan begränsning till byggnads- och anläggningsbranschen.

Som utskottet framhöll vid sin behandling av denna fråga förra året saknas anledning all utvidga tillämpningen av den nya lagstiftningen till andra än dem som arbetar med rena anläggningsarbeten, eftersom en sådan utvidgning otvivelaktigt skulle kunna ge upphov till missbruk. Med hänsyn härtill och i avvaktan på resultatet av traktamenlsbeskattningssakkunnigas arbete anser utskottet sig böra avstyrka bifall till motionerna 87 och 88 i denna del.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte tagit upp till särskild behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran. Utskottet tillstyrker också förslagen till författningstext. Som utskottet framhåller i inledningen till belänkandet kommer den författningsmässiga regleringen av 41 § KL alt ske i anslutning till behandlingen av proposition 1984/85:18 om statlig fastighetsskatt.

SkU 1984/85:11 14

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förskottsräntor

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:23 och med avslag på motion 1984/85:89 yrkande 1 beslutar att begränsningen av rätten till avdrag för förskottsränlor görs bestående,

2. beträffande stipendier

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1984/85:87 yrkande 1, 1984/85:88 yrkande 1 och 1984/85:89 yrkande 2 beslutar all lagstiftningen om skattefrihet för vissa stipendier skall gälla även vid 1986 och 1987 års taxeringar,

3. beträffande avdrag för ökade levnadskostnader

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1984/85:87 yrkande 2 och 1984/85:88 yrkaride 2 beslutar att undantaget från den s. k. Ivåårsregeln i fråga om skattskyldiga som arbetar inom byggnads- och anläggningsbranschen skall gälla även vid 1986 års taxering,

4. beträffande propositionen i övrigt och lagförslagen

all riksdagen med bifall till propositionen och med anledning av vad utskottet ovän anfört och hemställt antar de på s. 2-10 ovan intagna förslagen till

a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

b) lag om ändring i lagen (1983:447) om viss skattefrihet för stipendier enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370),

c) lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

d) lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

e) lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198).

Stockholm den 13 november 1984

På skalieulskoltets vägnar RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlslein (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Olle Weslberg (s). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenrus (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s), Bruno Poromaa (s) och Erkki Tammenoksa (s).

SkU 1984/85:11 15

Reservationer

Stipendier (mom. 2)

1. Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Kari Björzén (m) och Kjell Johansson (fp) anser

dels att del avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med "Skälet till" och slutar på s. 13 med "motionerna i denna del" bort ha följande lydelse.

I samband med behandlingen av proposition 1982/83:157, som bl. a. innehöll förslaget om skattefrihet för stipendier, inhämtade skalteulskoltet riksskatleverkets yttrande i frågan. Av yttrandet - fogat som bilaga till utskottets betänkande (SkU 1982/83:50) - framgår alt riksskatteverket riktade mycket allvarliga invändningar av såväl principiell och materiell som formell natur mot förslaget. Verket ansåg förslaget strida mot den grundläggande principen all all ersättning för utfört arbete skall beskattas, att tillämpningen av bestämmelserna skulle komma all medföra svåra lagtolkningsproblem och att lagstiftningen med all sannolikhet skulle komma all kunna tillgodogöras av långt fler grupper än de fackliga organisationer som förutskickades i motiveringen.

Som åberopas i motionerna innebär bestämmelserna all en arbetsgivare alltid skall anses ha gett ut ett stipendium för utfört arbete eller uppdrag, medan en facklig utgivare av stipendium inte anses som arbetsgivare i den meningen alt han drar någon nytta av den utbildning som är syftet med stipendiet. Från rättvisesynpunkt måste en skalleregel med sådant innehåll anses myckel otillfredsställande.

Som framhålls i motionerna 88 och 89 har lagstiftningen om skattefrihet för stipendier uppenbarligen tillkommit för all stärka fackföreningarnas ekonomiska ställning. I den mån de har några ekonomiska problem får dessa emellertid lösas på annat sätt än genom skatteregler som inte tillgodoser elementära rältvisekrav.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionerna 87, 88 och 89 i denna del. Något skäl att - som framhålls i propositionen - ytterligare utvärdera den provisoriska lagstiftningen finns enligt utskottets mening inte, särskilt som möjligheterna att vinna praktiska erfarenheter av bestämmelser, innebärande att i princip skattepliktiga intäkter inte behöver las upp i deklarationen, torde vara ytterst begränsade.

dels att utskottet uuder mom. 2 bort hemställa

all riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:87 yrkande 1, 1984/85:88 yrkande 1 och 1984/85:89 yrkande 2 saml med avslag på propositionen i motsvarande del beslutar all lagstiftningen om skallefrihet för vissa stipendier upphävs.

SkU 1984/85:11 16

Avdrag för ökade levnadskostnader (mom. 3)

2. Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), förste vice-talman Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m)
och Kjell Johansson (fp) anser

dels att del avsnitt av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Som utskottet" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse.

De skäl som ansetts motivera en utvidgning av den s. k. ivåårsregeln i fråga om skattskyldiga vilka arbetar inom byggnads- och anläggningsbranschen kan enligt utskottets mening med fog göras gällande också i fråga om andra yrkeskategorier. Utskottet anser sig därför böra av rättviseskäl biträda motionerna 87 och 88 i denna del.

dels att ulskotlel under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:87 yrkande 2 och 1984/85:88 yrkande 2 samt med anledning av propositionen i motsvarande del beslutar alt de bestämmelser om ökade levnadskostnader som vid 1986 års taxering skall tillämpas i fråga om skattskyldiga vilka arbetar inom byggnads- och anläggningsbranschen utvidgas all gälla alla yrkeskategorier

Propositionen i övrigt och lagförslagen (mom. 4)

3. Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m)
och Kjell Johansson (fp) hemställer vid mom. 4 - under förutsättning av bifall
till reservationerna 1 och 2 -

alt riksdagen antar de på s. 2—10 ovan intagna lagförslagen med de ändringar att

dels lagförslaget på s. 6 utgår,

dels i punkt 3 andra stycket av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) orden "vid arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen" utgår.

mlnab/gotab Stockriolm 1984 79244