SkU 1984/85:11

Skatteutskottets betänkande
1984/85:11

om avdrag för förskottsräntor m. m. (prop. 1984/85:23)
Sammanfattning

I betänkandet behandlas bl. a. frågor om förlängning av giltighetstiden för
av riksdagen tidigare beslutad lagstiftning gällande rätten till avdrag för
förskottsräntor, skattefrihet för vissa stipendier och rätten till avdrag för
ökade levnadskostnader vid arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen.

Utskottet tillstyrker bifall till förslagen i propositionen. I fråga om
skattefriheten för stipendier och avdrag för ökade levnadskostnader har
lämnats reservationer av de borgerliga representanterna i utskottet.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1984/85:23 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1983:447) om viss skattefrihet för stipendier
enligt 19 § KL (1928:370),

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

4. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

5. lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198).

I propositionen föreslås att den begränsning som gäller vid 1982-1985 års
taxeringar i fråga om rätten till avdrag för ränta som erlagts i förskott görs
permanent. Vidare föreslås en förlängning med två år av den särskilda
lagstiftning om skattefrihet för vissa stipendier som gäller vid 1984 och 1985
års taxeringar. Den tillfälliga bestämmelsen om avdrag för ökade levnadskostnader
i fråga om arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen
föreslås gälla även vid 1986 års taxering. Viss reglering föreslås av den
skattemässiga behandlingen av och skyldigheten att lämna kontrolluppgift
för bidrag till arbetslösa som startar egen rörelse och till ungdomar som
bedriver sådan rörelse. Slutligen tas upp vissa följdändringar i anledning av
ändrade regler för mönstring och registrering av sjömän.

Propositionen innehåller förslag om ändring i bl. a. 41 § kommunalskattelagen
(KL). En ändring av samma lagrum föreslås också i den till utskottet
hänvisade propositionen 1984/85:18 om statlig fastighetsskatt. Den författningsmässiga
regleringen av 41 § bör ske i samband med behandlingen av
denna proposition. Med de ändringar som föranleds härav har de nu aktuella
lagförslagen följande lydelse:

1 Riksdagen 1984185. 6 sami. Nr 11

SkU 1984/85:11

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 12 av anvisningarna till 32 § och punkt 3 av
anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 32 §

12.1 Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och
lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig
intäkt av tjänst om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till
tjänst och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande
inkomst uppgår till 6 000 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av tjänst
hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen
(1956:293) om ersättning åt smittbärare samt annan lag eller författning, som
utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss sagts, till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring.

Föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring utgör
skattepliktig intäkt av tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör
ersättning för merkostnader.

Timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973: 349), utbildningsbidrag för doktorander och timersättning vid
grundläggande utbildning för vuxna räknas som skattepliktig intäkt av
tjänst.

Dagpenning från erkänd arbets- Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,
kontant arbetsmark- löshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd,
statsbidrag motsvarande nadsstöd, statsbidrag motsvarande

dagpenning från erkänd arbetslös- dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa
eller kontant arbetsmark- hetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd
som lämnas till arbetslös nadsstöd som lämnas till arbetslös

som startar egen rörelse samt er- som startar egen rörelse, ersätt sättning

enligt 14 och 15 §§ lagen ning enligt 14 och 15 §§ lagen

(1983:1070) om arbete i ungdomslag (1983:1070) om arbete i ungdomslag

hos offentliga arbetsgivare räknas hos offentliga arbetsgivare samt

som skattepliktig intäkt av tjänst. stöd enligt 6 § förordningen

(1983:1079) om statsbidrag till
verksamheten med ungdomslag,
m.m. räknas som skattepliktig intäkt
av tjänst.

1 Senaste lydelse 1984:527.

SkU 1984/85:11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas
som skattepliktig intäkt av tjänst.

Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt av regeringen
eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till deltagare
i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag
likställda.

till 33 §

3.2 Har skattskyldig i sin tjänst verkställt resor utom den vanliga verksamhetsorten,
äger han rätt att åtnjuta avdrag icke blott för kostnaden för
själva resan utan jämväl för den ökning i levnadskostnaden, som den
skattskyldige kan hava fått vidkännas på den grund, att han vistats utom
sin vanliga verksamhetsort, såsom för hotellrum, ökad kostnad för föda
osv. Därest i tjänst, som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till
32 §, anvisats särskild ersättning för kostnaderna, får avdrag dock icke äga
rum. Hava jämlikt 25 § första stycket 3) taxeringslagen traktamentsersättningar
och andra ersättningar icke upptagits såsom intäkt, må ej heller de
emot ersättningarna svarande kostnaderna avdragas.

I första stycket avsedd ökning i I första stycket avsedd ökning i
levnadskostnaden skall, där den levnadskostnaden skall, där den

skattskyldige icke visar större ökning,
anses hava uppgått till ett belopp
motsvarande den ersättning
som av arbetsgivaren utgivits för
kostnadens täckande (traktamente),
dock högst till belopp som i
enlighet med vad nedan i detta stycke
sägs motsvarar största normala
ökning i levnadskostnaden. Riksskatteverket
fastställer för varje kalenderår
ett belopp (normalbelopp)
motsvarande största normala
ökning i levnadskostnaden för
ett dygn. Har resan varit förenad
med övernattning skall den anses
hava varat det antal dygn som motsvarar
antalet övernattningar. Har
resan ägt rum utan samband med
övernattning skall såsom största
normala ökning i levnadskostnaden
räknas: fyra tiondels normalbelopp,
när förrättningen varat mer än tio
timmar i följd, samt två tiondels
normalbelopp, när förrättningen eljest
varat mer än fyra timmar i
följd. Omfattar vistelse på en och

2Senaste lydelse 1983:1051.

SkU 1984/85:11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

samma ort längre tid än 15 dygn i
följd, skall från och med det sextonde
dygnet såsom största normala
ökning i levnadskostnaden
räknas sex tiondelar av normalbeloppet.
Vid 1984 och 1985 års taxeringar
skall för skattskyldig som vid
arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen
fortlöpande haft sin
arbetsplats förlagd till en och samma
ort utanför den vanliga verksamhetsorten
under längre tid än
två år för tid därefter såsom största
normala ökning i levnadskostnaden
anses ett belopp motsvarande den
del av normalbeloppet som avser
kost vid förrättning som pågått
längre tid än 15 dygn ökat med faktisk
kostnad för logi på arbetsorten.
Vill skattskyldig visa att kostnadsökningen
i en och samma tjänst varit
större än avdrag som beräknats i
enlighet med vad nu sagts, skall utredningen
avse hans samtliga förrättningar
i nämnda tjänst under beskattningsåret;
dock att i fråga om
avdrag för ökning i levnadskostnaden
från och med det sextonde dygnet
i följd på en och samma ort eller
under förrättning å utrikes ort
levnadskostnadsökningen må beräknas
för vaije förrättning för sig.

samma ort längre tid än 15 dygn i
följd, skall från och med det sextonde
dygnet såsom största normala
ökning i levnadskostnaden
räknas sex tiondelar av normalbeloppet.
Vid 1984-1986 års taxeringar
skall för skattskyldig som vid
arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen
fortlöpande haft sin
arbetsplats förlagd till en och samma
ort utanför den vanliga verksamhetsorten
under längre tid än
två år för tid därefter såsom största
normala ökning i levnadskostnaden
anses ett belopp motsvarande den
del av normalbeloppet som avser
kost vid förrättning som pågått
längre tid än 15 dygn ökat med faktisk
kostnad för logi på arbetsorten.
Vill skattskyldig visa att kostnadsökningen
i en och samma tjänst varit
större än avdrag som beräknats i
enlighet med vad nu sagts, skall utredningen
avse hans samtliga förrättningar
i nämnda tjänst under beskattningsåret;
dock att i fråga om
avdrag för ökning i levnadskostnaden
från och med det sextonde dygnet
i följd på en och samma ort eller
under förrättning å utrikes ort
levnadskostnadsökningen må beräknas
för varje förrättning för sig.

Avdrag för ökade levnadskostnader är däremot icke medgivet enbart på
den grund, att den skattskyldige har sitt arbete på annan ort än den, där
han har sin bostad. Har den skattskyldige bosatt sig på annan ort än den,
där han har tjänst eller anställning, eller antagit arbete, som skall utföras på
annan ort än den, där han är bosatt, är avdrag i regel icke medgivet.
Avdrag medgives dock för det fall, att anställningen avser endast en
kortare tid eller skall bedrivas å flera olika platser eller det av annan
anledning icke skäligen kan ifrågasättas, att den skattskyldige skall avflytta
till den ort, där arbetet skall utföras.

Oavsett vad i nästföregående stycke sägs äger skattskyldig, som på
grund av sitt arbete bosatt sig på annan ort än den där hans familj är bosatt,
därest det med avseende på makes förvärvsverksamhet, svårighet att
anskaffa familjebostad eller annan därmed jämförlig omständighet icke
skäligen kan ifrågasättas, att familjen skall avflytta till den skattskyldiges
bostadsort, åtnjuta avdrag för den ökning i levnadskostnaden som föranledes
av den skilda bosättningen. Om båda makarna äro berättigade till

SkU 1984/85:11

sådant avdrag, skall, där makarna ej överenskommit om annan fördelning,
det sammanlagda avdraget tillkomma dem med hälften var. Vad här sagts
skall, såvitt avser makar, icke äga tillämpning i fall som i 52 § 2 mom. sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången
vid 1986 års taxering.

SkU 1984/85:11

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:447) om viss skattefrihet för stipendier
enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att lagen (1983:447) om viss skattefrihet för stipendier
enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I stället för bestämmelserna an- I stället för bestämmelserna angående
stipendier i 19 § kommu- gående stipendier i 19 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall vid nalskattelagen (1928:370) skall vid

1984 och 1985 års taxeringar gälla 1984-1987 års taxeringar gälla föl följande.

jande.

Stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör
ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens
räkning räknas icke till skattepliktig inkomst.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

SkU 1984/85:11 7

3 Förslag
Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 37 § 1 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall
ha nedan angivna lydelse.

37 §

Nuvarande lydelse
/ morn.2 Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär
A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall vaije år utan anmaning
avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret
enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall

avse avse

3 g. Den som utgett
ersättning enligt 14 eller
15 § lagen
(1983: 1070) om arbete
i ungdomslag hos offentliga
arbetsgivare.

Den som uppburit
ersättningen.

Utgivet belopp som
uppgår till sammanlagt
minst 100 kronor för
hela året.

Föreslagen lydelse
I mom. Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär
A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall vaije år utan anmaning
avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret
enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall

avse avse

3 g. Den som utgett
ersättning enligt 14 eller
15 § lagen
(1983:1070) om arbete
i ungdomslag hos
offentliga arbetsgivare
eller stöd enligt
6 § förordningen
(1983:1079) om statsbidrag
till verksamheten
med ungdomslag,
m. m.

3 h. Länsarbetsnämnd.

Den som uppburit
ersättningen eller stödet.

Den som uppburit
statsbidrag motsvarande
dagpenning
från erkänd arbetslöshetskassa
eller kontant
arbetsmarknads -

Utgivet belopp som
uppgår till sammanlagt
minst 100 kronor för
hela året.

Utgivet belopp som
uppgår till sammanlagt
minst 100 kronor
för hela året.

1 Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2 Senaste lydelse 1984: 102.

SkU 1984/85:11

Föreslagen lydelse
stöd som lämnas till
arbetslös som startar
egen rörelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas såvitt avser 37 §

I mom. punkt 3 h första gången i fråga om kontrolluppgift till ledning vid
1985 års taxering och i övrigt första gången i fråga om kontrolluppgift till
ledning vid 1986 års taxering.

SkU 1984/85:11

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 7 § 2 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 morn2 1 särskilda fall må sjömansskattenämnden
föreskriva, att
sjömansskatt skall erläggas enligt
tabellerna F och FT jämväl vid anställning
ombord på fartyg, som huvudsakligast
användes i närfart.

Nämnden må i särskilda fall medgiva,
att denna lag tillämpas vid anställning
ombord på lastfartyg, som
huvudsakligast användes i inre fart,
om fartyget har certifikat för stor
kustfart och tidvis även nyttjas i sådan
fart samt är försett med giltig
sjömansrulla. Därvid skall sjömansskatt
erläggas enligt tabellerna
N och NT.

(Se vidare anvisningarna.)

2 mom. I särskilda fall får sjömansskattenämnden
besluta, att
sjömansskatt skall erläggas enligt
tabellerna F och FT även vid anställning
ombord på fartyg, som huvudsakligast
används i närfart.

Nämnden får i särskilda fall medge,
att denna lag tillämpas vid anställning
ombord på lastfartyg, som
huvudsakligast används i inre fart,
om fartyget har certifikat för stor
kustfart och tidvis även nyttjas i sådan
fart. Därvid skall sjömansskatt
erläggas enligt tabellerna N och
NT.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

1 Lagen omtryckt 1970:933.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.

2 Senaste lydelse 1982:420.

SkU 1984/85:11

5 Förslag till
Lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198)

Härigenom föreskrivs att 27 § folkbokföringsförordningen (1967:198)
skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse
27 §'

Nuvarande lydelse

Den som icke är bosatt på någon
fastighet i den församling där han
skall kyrkobokföras bokföres under
rubrik på församlingen
skrivna om annat ej följer av 19,
20, 23 eller 24 §. Den som saknar
känt hemvist eller, i fråga om
nomadiserande same, känt huvudviste
bokföres under rubrik utan
känt hemvist. Den som är inskriven
i sjömansregistret får dock
ej bokföras under rubrik utan känt
hemvist.

Pastorsämbete får pröva om person
som saknar bestämt hemvist i
församlingen i stället för att bokföras
enligt första stycket kan behålla
sin tidigare kyrkobokföring.
Beslutas vid mantalsskrivning att
han icke skall uppföras på viss fastighet
i mantalslängden, bokföres
han enligt första stycket.

Den som icke är bosatt på någon
fastighet i den församling där han
skall kyrkobokföras bokförs under
rubrik på församlingen
s k r i v n a, om annat ej följer av 19,
20, 23 eller 24 §. Den som saknar
känt hemvist eller, i fråga om nomadiserande
same, känt huvudviste
bokförs under rubrik utan
känt hemvist. Den som enligt
uPP8‘ft i sjömansregistret tjänstgjort
till sjöss under det innevarande
eller närmast föregående kalenderåret
får dock ej bokföras under
rubrik utan känt hemvist.

Pastorsämbetet får pröva om en
person som saknar bestämt hemvist
i församlingen i stället för att bokföras
enligt första stycket kan behålla
sin tidigare kyrkobokföring.
Beslutas vid mantalsskrivning att
han icke skall uppföras på viss fastighet
i mantalslängden, bokförs
han enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

1 Senaste lydelse 1969:312.

SkU 1984/85:11

Motionerna

1984/85:87 av Stig Josefson m.fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå propositionen vad gäller förslaget om
förlängning av rätten till skattefrihet för vissa stipendier,

2. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att
undantag från tvåårsregeln vid 1986 års taxering skall gälla utan begränsning
till byggnads- och anläggningsbranschen.

1984/85:88 av Knut Wachtmeister m.fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar avskaffa lagen (1983:447) om viss skattefrihet för
stipendier enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370),

2. att riksdagen beslutar att de särskilda reglerna vad avser avdrag för
ökade levnadskostnader för arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen
skall gälla utan begränsning till byggnads- och anläggningsbranschen.

1984/85:89 av Christer Eirefelt (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) 41 §,

2. att riksdagen avslår förslaget om ändring i lagen (1983:447) om viss
skattefrihet för stipendier enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370).

Utskottet

Propositionen innehåller förslag om förlängning av giltighetstiden för
lagstiftning som tidigare antagits av riksdagen. Vidare föreslås viss reglering
av den skattemässiga behandlingen av och skyldigheten att lämna kontrolluppgift
för bidrag till arbetslösa som startar egen rörelse och till ungdomar
som bedriver sådan rörelse. Propositionen innehåller också förslag om vissa
följdändringar i anslutning till av riksdagen tidigare beslutade ändringar av
reglerna för mönstring och registrering av sjömän.

Förskottsräntor

Genom riksdagsbeslut i februari 1982 begränsades rätten att vid
1982—1985 års taxeringar göra avdrag för räntor som erlagts i förskott.
Begränsningen avser sådana skattskyldiga för vilka avdragsrätten bestäms
enligt kontantprincipen och innebär att avdrag inte medges omedelbart för
ränteutbetalningar som belöper på tid efter det aktuella taxeringsåret. För
sådana räntor medges i stället avdrag med lika stora belopp varje år under
återstoden av den tid som förskottsbetalningen avser.

I propositionen föreslås att den ifrågavarande begränsningen görs permanent.

SkU 1984/85:11

I motion 89 yrkar Christer Eirefelt (fp) avslag på propositionen i denna del.
Han framhåller att syftet med den tidsbundna begränsningen av avdragsrätten
var att förhindra att 1982 års inkomstskattereform och den i samband
därmed beslutade begränsningen av underskottsavdragens skattemässiga
värde urholkades. När skattereformen nu är genomförd och några fortsatta
marginalskatteändringar inte aviserade saknas enligt motionärens mening
anledning att göra avdragsbegränsningen bestående.

Som finansministern framhåller i propositionen kan systemet med förskottsräntor
utnyttjas i skatteundandragande syfte, och sådana räntor
medför också otvivelaktigt kontrollproblem vid taxeringen. Dessa skäl talar
enligt utskottets mening för att man i fråga om förskottsräntor bör göra
avsteg från de principer som i allmänhet gäller i fråga om skattskyldiga med
kontantmässig redovisning. Utskottet tillstyrker således att rätten till avdrag
för förskottsräntor begränsas även i fortsättningen i enlighet med förslaget i
propositionen och avstyrker följaktligen bifall till motion 89.

Stipendier

Stipendier som utgår till studerande vid undervisningsanstalter eller som
eljest är avsedda för mottagarens utbildning utgör inte skattepliktig intäkt. I
det fall att stipendiet utgetts av arbetsgivare eller någon honom närstående
till anställd har i praxis stipendiet ansetts utgöra ersättning för arbete och
således beskattats.

Tidigare beskattades också stipendier för deltagande i kurser av facklig
natur, om mottagaren av stipendiet innehade någon form av förtroendeuppdrag
inom den fackliga organisationen. I proposition till riksdagen våren
1983 föreslogs att sådana stipendier skulle vara skattefria. Riksdagen biföll
förslaget med den ändringen att skattefriheten skulle gälla endast vid 1984
och 1985 års taxeringar.

I den nu aktuella propositionen föreslås att lagstiftningen skall gälla i
ytterligare två år.

Motionerna 88 av Knut Wachtmeister m. fl. (m), 87 av Stig Josefson m. fl.
(c) och 89 av Christer Eirefelt (fp) innehåller alla yrkanden om avslag på
propositionen i denna del. I motionerna 88 och 89 framhålls bl. a. att
lagstiftningens huvudsakliga syfte varit att stärka fackföreningarna ekonomiskt,
medan motionärerna bakom motion 87 bl. a. pekar på den mycket
allvarliga kritik av principiell, materiell och formell natur som riksskatteverket
riktade mot lagstiftningen i samband med dess tillkomst.

Skälet till att lagstiftningen om skattefrihet för stipendier av riksdagen
ansågs böra i ett inledningsskede tidsbegränsas var i huvudsak att den kunde
komma att ge upphov till ett avsevärt antal rättstvister och utnyttjas inte bara
av ideella organisationer utan också i andra fall som inte varit avsedda av
lagstiftaren.

Enligt vad utskottet inhämtat är de erfarenheter man hittills vunnit av den

SkU 1984/85:11

nya lagstiftningen mycket begränsade och de ger inte något stöd för
uppfattningen att bestämmelserna missbrukats. Som finansministern framhåller
saknas ännu underlag för en bedömning av utfallet av den av riksdagen
beslutade skattefriheten. Utskottet anser sig därför böra biträda propositionen
och avstyrka motionerna i denna del.

Ökade levnadskostnader

Avdrag för ökade levnadskostnader med belopp motsvarande uppburet
traktamente medges normalt inte under längre tid än två år vid arbete på en
och samma plats utanför den vanliga verksamhetsorten (den s. k. tvåårsregeln).

Genom riksdagsbeslut i december förra året bestämdes att skattskyldiga,
som vid arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen fortlöpande haft
sin arbetsplats förlagd till en och samma ort utanför den vanliga verksamhetsorten
under längre tid än två år, också därefter skulle vara berättigade till
avdrag för ökade levnadskostnader enligt likartade principer. Mot bakgrund
av att traktamentsbeskattningssakkunnigas (numera förmånsbeskattningskommittén)
betänkande (SOU 1983:3) Skatteregler om traktamenten m. m.
ännu inte slutbehandlats bestämdes att reglerna endast skulle tillämpas vid
1984 och 1985 års taxeringar.

I propositionen föreslås - med hänvisning till att detta beredningsarbete
ännu inte hunnit slutföras - att lagstiftningen förlängs att gälla även vid 1986
års taxering.

I motion 88 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) och 87 av Stig Josefson m. fl.
(c) fullföljer motionärerna ett redan förra året framställt yrkande att den av
riksdagen beslutade utvidgningen av tvåårsregeln skall gälla utan begränsning
till byggnads- och anläggningsbranschen.

Som utskottet framhöll vid sin behandling av denna fråga förra året saknas
anledning att utvidga tillämpningen av den nya lagstiftningen till andra än
dem som arbetar med rena anläggningsarbeten, eftersom en sådan utvidgning
otvivelaktigt skulle kunna ge upphov till missbruk. Med hänsyn härtill
och i avvaktan på resultatet av traktamentsbeskattningssakkunnigas arbete
anser utskottet sig böra avstyrka bifall till motionerna 87 och 88 i denna del.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte tagit upp till särskild
behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran. Utskottet
tillstyrker också förslagen till författningstext. Som utskottet framhåller i
inledningen till betänkandet kommer den författningsmässiga regleringen av
41 § KL att ske i anslutning till behandlingen av proposition 1984/85:18 om
statlig fastighetsskatt.

SkU 1984/85:11

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förskottsräntor

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:23 och med avslag
på motion 1984/85:89 yrkande 1 beslutar att begränsningen av
rätten till avdrag för förskottsräntor görs bestående,

2. beträffande stipendier

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1984/85:87 yrkande 1, 1984/85:88 yrkande 1 och
1984/85:89 yrkande 2 beslutar att lagstiftningen om skattefrihet för
vissa stipendier skall gälla även vid 1986 och 1987 års taxeringar,

3. beträffande avdrag för ökade levnadskostnader

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1984/85:87 yrkande 2 och 1984/85:88 yrkande 2
beslutar att undantaget från den s.k. tvåårsregeln i fråga om
skattskyldiga som arbetar inom byggnads- och anläggningsbranschen
skall gälla även vid 1986 års taxering,

4. beträffande propositionen i övrigt och lagförslagen

att riksdagen med bifall till propositionen och med anledning av
vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de på s. 2—10 ovan
intagna förslagen till

a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

b) lag om ändring i lagen (1983:447) om viss skattefrihet för
stipendier enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370),

c) lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

d) lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

e) lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198).

Stockholm den 13 november 1984

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg (s), Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m),
Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s),
Bruno Poromaa (s) och Erkki Tammenoksa (s).

SkU 1984/85:11

Reservationer
Stipendier (moni. 2)

1. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m)
och Kjell Johansson (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ”Skälet
till” och slutar på s. 13 med ”motionerna i denna del” bort ha följande
lydelse.

I samband med behandlingen av proposition 1982/83:157, som bl. a.
innehöll förslaget om skattefrihet för stipendier, inhämtade skatteutskottet
riksskatteverkets yttrande i frågan. Av yttrandet — fogat som bilaga till
utskottets betänkande (SkU 1982/83:50) - framgår att riksskatteverket
riktade mycket allvarliga invändningar av såväl principiell och materiell som
formell natur mot förslaget. Verket ansåg förslaget strida mot den grundläggande
principen att all ersättning för utfört arbete skall beskattas, att
tillämpningen av bestämmelserna skulle komma att medföra svåra lagtolkningsproblem
och att lagstiftningen med all sannolikhet skulle komma att
kunna tillgodogöras av långt fler grupper än de fackliga organisationer som
förutskickades i motiveringen.

Som åberopas i motionerna innebär bestämmelserna att en arbetsgivare
alltid skall anses ha gett ut ett stipendium för utfört arbete eller uppdrag,
medan en facklig utgivare av stipendium inte anses som arbetsgivare i den
meningen att han drar någon nytta av den utbildning som är syftet med
stipendiet. Från rättvisesynpunkt måste en skatteregel med sådant innehåll
anses mycket otillfredsställande.

Som framhålls i motionerna 88 och 89 har lagstiftningen om skattefrihet för
stipendier uppenbarligen tillkommit för att stärka fackföreningarnas ekonomiska
ställning. I den mån de har några ekonomiska problem får dessa
emellertid lösas på annat sätt än genom skatteregler som inte tillgodoser
elementära rättvisekrav.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionerna 87, 88 och 89 i
denna del. Något skäl att — som framhålls i propositionen — ytterligare
utvärdera den provisoriska lagstiftningen finns enligt utskottets mening inte,
särskilt som möjligheterna att vinna praktiska erfarenheter av bestämmelser,
innebärande att i princip skattepliktiga intäkter inte behöver tas upp i
deklarationen, torde vara ytterst begränsade.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:87 yrkande 1,
1984/85:88 yrkande 1 och 1984/85:89 yrkande 2 samt med avslag på
propositionen i motsvarande del beslutar att lagstiftningen om
skattefrihet för vissa stipendier upphävs.

SkU 1984/85:11

Avdrag för ökade levnadskostnader (moni. 3)

2. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m)
och Kjell Johansson (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse.

De skäl som ansetts motivera en utvidgning av den s. k. tvåårsregeln i fråga
om skattskyldiga vilka arbetar inom byggnads- och anläggningsbranschen
kan enligt utskottets mening med fog göras gällande också i fråga om andra
yrkeskategorier. Utskottet anser sig därför böra av rättviseskäl biträda
motionerna 87 och 88 i denna del.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:87 yrkande 2 och
1984/85:88 yrkande 2 samt med anledning av propositionen i
motsvarande del beslutar att de bestämmelser om ökade levnadskostnader
som vid 1986 års taxering skall tillämpas i fråga om
skattskyldiga vilka arbetar inom byggnads- och anläggningsbranschen
utvidgas att gälla alla yrkeskategorier

Propositionen i övrigt och lagförslagen (morn. 4)

3. Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m)
och Kjell Johansson (fp) hemställer vid mom. 4 - under förutsättning av bifall
till reservationerna 1 och 2 -

att riksdagen antar de på s. 2—10 ovan intagna lagförslagen med de
ändringar att
dels lagförslaget på s. 6 utgår,

dels i punkt 3 andra stycket av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen
(1928:370) orden ”vid arbete inom byggnads- och anläggningsbranschen”
utgår.

mlnab/gotab Stockholm 1984 79244