SfU 1984/85:25
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1984/85:25
om ändrad administration av studiehjälp och vuxenstudiestöd m. m.
(prop. 1984/85:184)
Sammanfattning
I proposition 1984/85:184 förordas att hanteringen av studiehjälp och
timersättning vid grundutbildning för vuxna, vilken i dag delvis sker i
kommuner och landstingskommuner, i sin helhet överförs till centrala
studiestödsnämnden (CSN) och studiemedelsnämnderna. Samtidigt skall
hanteringen datoriseras och studiehjälpen och timersättningen utbetalas
månadsvis genom kontoinsättningar.
Vidare förordas att administrationen av vuxenstudiestöden, som i dag
sker i samarbete mellan CSN och vuxenutbildningsnämnderna å ena sidan
och riksförsäkringsverket (RFV) och försäkringskassorna å andra sidan,
förs över till de studiesociala myndigheterna. Samtidigt skall den delvis
manuella hanteringen av stöden ersättas av en datorbaserad handläggning
inom studiestödens informationssystem (STIS). I samband med datoriseringen
föreslås vissa mindre regeländringar.
Den nya ordningen avses träda i kraft den 1 juli 1986.
Med anledning av propositionen har väckts två motioner. I motion
1984/85:3154 (vpk) behandlas personalförändringar vid försäkringskassorna
med anledning av förslaget om ändrad administration av vuxenstudiestöden.
I motion 1984/85:3155 (c) begärs en utredning i syfte att föra
över administrationen av studiestödet till socialförsäkringsmyndigheterna.
Utskottet biträder propositionen och avstyrker bifall till motionerna.
Reservation (vpk) har avgivits till förmån för motion 3154.
Propositionen
I proposition 1984/85:184 om ändrad administration av studiehjälp och
vuxenstudiestöd m. m. har regeringen (utbildningsdepartementet) föreslagit
riksdagen att
1. anta förslag till lag om ändringar i studiestödslagen (1973:349),
2. godkänna förslag om en ändrad administration av studiehjälp enligt
3 kap. och vuxenstudiestöd enligt 5, 6 och 7 kap. studiestödslagen
(1973:349),
3. godkänna förslag om en ändrad administration av timersättning vid
grundvux.
Det i propositionen intagna författningsförslaget är följande.
1 Riksdagen 1984/85. II sami. Nr 25
SfU 1984/85:25
2
Förslag till
Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 3 § studiestödslagen (1973:349)' skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 kap.
3§-
Särskilt vuxenstudiestöd kan
utgå till studerande som har tillgodoräknats
eller kan antagas komma
att tillgodoräknas pensionspoäng
enligt II kap. 6 § lagen
(1962:381) otti allmän försäkring
för minst fyra kalenderår före det
kalenderår för vilket vuxenstudiestödet
skall utgå. Har studerande
på grund av handikapp eller sjukdom
varit förhindrad att arbeta,
kan särskilt vuxenstudiestöd utgå
även om pensionspoäng ej har tillgodoräknats
den studerande för
minst fyra kalenderår.
Med kalenderår för vilket pensionspoäng
tillgodoräknats den
studerande jämställes kalenderår
efter 1959för vilket sådan poäng ej
har tillgodoräknats den studerande,
om den studerande under året
har
1. vårdat eget barn som ej fyllt
tio år, vårdat person, som på grund
av sjukdom, ålder eller handikapp
varit i behov av särskild omvårdnad,
eller haft inkomst av förvärvsarbete,
i samtliga tre fall under förutsättning
att verksamheten har
haft minst sådan omfattning att
den kan anses ha motsvarat vad
som hade krävts för att pensionspoäng
för året skulle ha tillgodoräknats,
2. utfört arbete på jordbruksfastighet
som äges eller brukas av den
studerandes make eller i rörelse
som bedrives av den studerandes
make, om arbetet har haft minst
sådan omfattning att det kan anses
1 Lagen omtryckt 1981:579.
2 Senaste lydelse 1982: 266.
Särskilt vuxenstudiestöd kan
utgå till en studerande som har förvärvsarbetat
under minst fyra kalenderår
före det kalenderår för vilket
vuxenstudiestödet skall utgå.
Med förvärvsarbete får jämställas
vissa andra verksamheter. Närmare
bestämmelser om vilken omfattning
förvärvsarbetet skall ha haft
under ett kalenderår för att få medräknas
samt om vilka andra verksamheter
som får jämställas med
förvärvsarbete, meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen
utser.
SfU 1984/85:25
3
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ha motsvarat vad som hade krävts
för att pensionspoäng för året skulle
ha tillgodoräknats,
3. under minst sex månader fullgjort
värnpliktstjänstgöring enligt
värnpliktslagen (1941:967) eller vapenfri
tjänst enligt lagen (1966:413)
om vapenfri tjänst eller grundutbildning
enligt lagen (1980:1021)
om militär grundutbildning för
kvinnor.
Vid tillämpning av andra stycket
på studerande som ej är svensk
medborgare beaktas endast verksamhet
här i riket, om ej annat
följer av bestämmelser som regeringen
meddelar.
Andra och tredje styckena äger
motsvarande tillämpning på verksamhet
före 1960.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.
Bestämmelserna i 7 kap. 3 § i sin nya lydelse tillämpas första gången på
ansökningar som har ingetts efter den 1 januari 1986.
Motioner
I motion 1984/85:3154 av Björn Samuelson m. fl. (vpk) föreslås att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
om resursförstärkning vid försäkringskassorna.
I motion 1984/85:3155 av Elis Andersson (c) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära en översyn av möjligheterna att överföra
studiestödsadministrationen i sin helhet till försäkringskassorna och riksförsäkringsverket.
Utskottet
Det studiesociala stödet omfattar förlängt barnbidrag till elever över 16
år i grundskolan, studiehjälp till elever under 20 år på gymnasiskolenivå,
studiemedel till äldre elever på gymnasieskole- och högskolenivå, vuxenstudiestöd
och timersättning vid grundutbildning för vuxna.
Administrationen av studiestödet är delad på olika myndigheter. Centrala
studiestödsnämnden (CSN) är central förvaltningsmyndighet för
ärenden om studiesocial verksamhet. CSN är chefsmyndighet för sex
studiemedelsnämnder som handlägger ärenden om studiemedel och för 24
vuxenutbildningsnämnder som har hand om ärenden om vuxenstudiestöd
och bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser.
SfU 1984/85:25
4
Såvitt gäller studiehjälp och timersättning vid grundvux görs emellertid
ansökan om stöd huvudsakligen till de kommunala skolstyrelserna resp.
när det gäller landstingskommunal utbildning, till utbildningsnämnderna,
som beviljar och utbetalar stöden. Såvitt gäller särskilt vuxenstudiestöd
och tim- och dagstudiestöd ankommer det på försäkringskassorna att
utföra beloppsberäkning, samordning med socialförsäkringsförmåner och
utbetalning av stöden.
I propositionen framhålls att ca 500 organ är inblandade i handläggningen
av studiehjälpen. Moderna och rationella handläggnings- och utbetalningsrutiner
gör det möjligt att överföra administrationen till färre
enheter och genom ADB-stöd kraftigt rationalisera hanteringen. En datorisering
möjliggör också utbetalning månadsvis. 1 propositionen förordas
därför att administrationen av studiehjälpen enligt 3 kap. studiestödslagen
i sin helhet skall överföras till de studiesociala myndigheterna. Något
lagförslag i frågan läggs dock inte fram nu, utan avsikten är att departementschefen
skall återkomma med lagförslag i samband med ett kommande
förslag till riksdagen i fråga om hanteringen av det förlängda barnbidraget.
Vidare avser hon att senare föreslå regeringen att även utbetalningen
av timersättning vid grundvux skall göras av de studiesociala myndigheterna.
1 propositionen förordas vidare att hela ansvaret för såväl beviljningen
som utbetalningen av vuxenstudiestöden överförs till de studiesociala
myndigheterna. Departementschefen framhåller i detta sammanhang att
det ligger stora fördelar i att samla hela den studiesociala hanteringen hos
CSN och dess myndigheter eftersom det finns ett nära och självklart
samband mellan olika stödformer. Studiestödens datoriserade informationssystem
(STIS) kommer härigenom att omfatta huvuddelen av alla
studiesociala stödformer och innebära en registrering av praktiskt taget
alla studerande i landet. Genom STIS finns möjlighet att underlätta uppgiftssamlande
och få tillgång till uppgifter som inte bara rör studiestöd
utan också antagning till utbildning, studieavbrott etc.
De förordade förändringarna av administrationen av studiehjälp, timersättning
vid grundvux och vuxenstudiestöd bör enligt propositionen kunna
träda i kraft den 1 juli 1986.
Förändringarna av studiehjälpsadministrationen beräknas medföra
minskade administrationskostnader för staten och kommunerna med sammanlagt
ca 29 milj. kr. årligen. Såvitt gäller förändringarna av vuxenstudiestödsadministrationen
beräknas dessa ge en besparing för statsverket
om 3,8 milj. kr. och medföra ett minskat personalbehov vid försäkringskassorna
med ca 58 årstjänster. Samtidigt ökar personalbehovet vid vuxenutbildningsnämnderna
i viss mån. Departementschefen framhåller att
denna personalökning bör så långt möjligt tillgodoses genom att personal
vid försäkringskassorna bereds möjlighet till anställning vid vuxenutbildningsnämnderna.
SfU 1984/85:25
5
I motion 3155 av Elis Andersson framhålls att förslaget om att överföra
hela ansvaret för såväl beviljning som utbetalning av vuxenstudiestöd står
i strid med riksdagens uttalade intentioner i fråga om samordning av det
socialpolitiska bidragssystemet till en allmän socialföräkring. Det innebär
också en centralisering av utbetalningsfunktionerna från försäkringskassornas
450 lokalkontor till 24 vuxenutbildningsnämnder, vilket — även
om utbetalningen automatiseras — torde innebära minskad service i fråga
om studiestödsmottagarnas kontakter med utbetalningsmyndigheten samt
i fråga om den tid det tar att utbetala stödet.
Enligt motionären bör studiestödsadministrationen i stället i sin helhet
överföras till försäkringskassorna och riksförsäkringsverket. En sådan
administrativ lösning torde ligga betydligt närmare riksdagens intentioner
om samordning av det socialpolitiska bidragssystemet än det föreliggande
förslaget. Sannolikt skulle, anför motionären, ännu större samhällsekonomiska
besparingar vara möjliga i ett sådant alternativ samtidigt som servicen
till studiestödsmottagarna kan hållas på fortsatt hög nivå. Motionären
begär på grund av det anförda en översyn av möjligheterna att överföra
studiestödsadministrationen till socialförsäkringsmyndigheterna.
Utskottet vill erinra om att proposition 1982/83:3 om samordningsfrågor
inom det socialpolitiska bidragssystemet inte innehöll något förslag
om att det särskilda vuxenstudiestödet skulle inordnas i en allmän socialförsäkring.
Bakgrunden härtill var att utredningsförslaget om att stödet
skulle inordnas i en allmän socialförsäkring kritiserats under remissbehandlingen,
bl. a. för att de utbildningspolitiska målsättningarna inte skulle
beaktas tillräckligt och för att risk för splittring av studiestödet förelåg.
Däremot fanns det enligt propositionen anledning att i det fortsatta samordningsarbetet
överväga om det kan vara ändamålsenligt att inordna inte
bara vuxenstudiestöd utan också återbetalningspliktiga studiemedel i en
allmän socialförsäkring eller i vart fall närmare anknyta dessa stöd till en
sådan försäkring.
Utskottet godtog propositionens förslag på denna punkt men framhöll
att även om ställning först tas i en senare etapp till huruvida vuxenstudiestöd
skall samordnas i en allmän socialförsäkring eller ej det var angeläget
att ansträngningarna koncentreras på att närma regelsystemet för vuxenstudiestöd
till dem som gäller för övriga bidrag som ersätter inkomstförlust.
Den socialpolitiska helhetsyn som tidigare understrukits av utskottet
borde få ett större utrymme i det fortsatta arbetet (SfU 1982/83:14).
Utskottets tidigare uttalanden står enligt utskottets mening inte i strid
med den förevarande propositionen. Oavsett vilka myndigheter som administrerar
det studiesociala stödet bevaras möjligheterna för framtiden
att samordna de materiella reglernas innehåll med reglerna inom en allmän
inkomstförsäkring. Såsom framhållits av departementschefen utgör
studiestöden en del av samhällets utbildningspolitik, och det finns ett
starkt behov av nära samverkan mellan de studiesociala myndigheterna
SfU 1984/85:25
6
och utbildningsanordnarna så att det kan ske ett ömsesidigt informationsutbyte
och en nödvändig samordning och anpassning mellan systemen. En
ändrad administration innebär klara fördelar för såväl stat och kommuner
som för de studerande. Därtill kommer en icke obetydlig besparingseffekt.
Utskottet biträder med det anförda propositionen och avstyrker bifall till
motion 3155.
Björn Samuelsson m. fl. tar i motion 3154 upp problem i samband med
att personalbehovet vid försäkringskassorna beräknas minska med ca 58
årstjänster till följd av att hela administrationen av vuxenstudiestöden förs
över på de studiesociala myndigheterna. Motionärerna begär ett tillkännagivande
om att den övertaliga personal vid försäkringskassorna som
inte kan ta arbete vid vuxenutbildningsnämnderna skall garanteras fortsatt
arbete vid försäkringskassorna.
Försäkringskassornas personalbehov i framtiden får på sedvanligt sätt
prövas i kommande budgetarbete. Utskottet kan för sin del inte tillstyrka
att riksdagen utfärdar några speciella garantier för berörd personal. I
likhet med vad som eljest är fallet vid omorganisationer får det ankomma
på berörda myndigheter att i samråd med de fackliga organisationerna
lösa uppkommande personalproblem. Utskottet avstyrker bifall till motion
3154.
Propositionen innehåller också förslag om förenklingar i reglerna om
villkor för särskilt vuxenstudiestöd. Utskottet biträder detta förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ändrad administration
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:184 och med
avslag på motion 1984/85:3155 godkänner vad som i propositionen
anförts om en ändrad administration av studiehjälp enligt
3 kap. och vuxenstudiestöd enligt 5, 6 och 7 kap. studiestödslagen
samt timersättning vid grundvux,
2. beträffande personal vid försäkringskassorna
att riksdagen avslår motion 1984/85:3154,
3. beträffande villkor för särskilt vuxenstudiestöd
att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i studiestödslagen (1973:349).
Stockholm den 9 maj 1985
På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING
SfU 1984/85:25
7
Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Börje Nilsson (s),
Ralf Lindström (s), Lars-Åke Larsson (s), Gullan Lindblad (m), Ulla
Johansson (s), Lena Öhrsvik (s), Siri Häggmark (m), Gunhild Bolander (c),
Margo Ingvardsson (vpk), Barbro Nilsson i Visby (m), Ingegerd Elm (s),
Ella Johnsson (c) och Rune Backlund (c).
Reservation
Personal vid försäkringskassorna (mom. 2)
Margo Ingvardsson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Försäkringskassornas
personalbehov” och slutar med ”motion 3154” bort ha
följande lydelse:
Utskottet finner det uppenbart att endast en mindre del av den personal
som genom den ändrade administrationen blir övertalig vid försäkringskassorna
kan beredas fortsatta arbetsuppgifter vid vuxenutbildningsnämnderna.
Försäkringskassorna har under senare år varit föremål för
hårda besparingskrav, och antalet anställda har redan skurits ned kraftigt.
Samtidigt finns det många arbetsområden vid kassorna inom vilka man
med aktivare insatser skulle kunna åstadkomma besparingar för försäkringen.
Ett sådant område är t. ex. rehabiliteringen av långtidssjuka. Utskottet
anser därför i likhet med vad som anförts i motion 3154 att den
personal, som inte kan beredas anställning vid vuxenutbildningsnämnderna,
bör beredas fortsatt arbete vid försäkringskassorna. Det anförda bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottet under moment 2 bort hemställa
2. beträffande personal vid försäkringskassorna
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3154 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.