Socialförsäkringsutskottets betänkande
1984/85:21

om föräldraförsäkringen (prop. 1984/85:100)

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande det i proposition 1984/85:100
under socialdepartementet bil. 7 litt. C, upptagna anslaget C 2. Bidrag till
föräldraförsäkringen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

Vidare behandlas under skilda rubriker elva motioner enligt följande.

Motionsyrkanden beträffande föräldrapenning (s. 4)

1984/85:2691 (m) yrkande 1 om höjd garantinivå,

1984/85:2174 (fp) om jämställdhet inom föräldraförsäkringen,
1984/85:1281 delvis (m) om föräldrapenning vid förtidig födsel m. m.,
1984/85:702 (m) om nedsättning eller indragning av föräldrapenning.

Motionsyrkanden beträffande tillfällig föräldrapenning (s. 6)

1984/85:1270 (fp) och 1984/85:1283 (s) om tillfällig föräldrapenning när
dagbarnvårdares barn är sjukt,

1984/85:2195 (fp) yrkande 3 och 1984/85:2445 (vpk) yrkande 2 om slopad
tidsgräns för tillfällig föräldrapenning,

1984/85:2444 (fp) yrkande 1 om flexibelt uttag av kontaktdagar,
1984/85:2445 (vpk) yrkandena 1, 3 och 4 om tillfällig föräldrapenning till
förälder med handikappat barn.

Motionsyrkanden om utvidgning av rätten till föräldraledighet m. m. vid
adoption (s. 9)

1984/85:2444 (fp) yrkande 3, delvis.

Motionsyrkanden om rätt till ledighet m. m. vid anhörigvård (s. 10)

1984/85:1271 (c), 1984/85:1281 delvis (m), 1984/85:1749 (s) och 1984/
85:2195 (fp) yrkande 6.

Utskottet avstyrker bifall till samtliga motioner. Till betänkandet har
fogats sju reservationer.

1 Riksdagen 1984185. 11 sami. Nr 21

SfU 1984/85:21

2

Propositionen

FEMTE HUVUDTITELN

Regeringen har i proposition 1984/85:100 bil. 7 (socialdepartementet)
under litt. C punkt C 2. Bidrag till föräldraförsäkringen (s. 42-44) föreslagit
riksdagen att till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1985/86
anvisa ett förslagsanslag av 865 000 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:702 av Gullan Lindblad (m) och Siri Häggmark (m)
föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av bestämmelsen
om att den som uppbär föräldrapenning måste anmäla resor utanför
hemkommunen om de varar längre än ett dygn.

I motion 1984/85:1270 av Ingemar Eliasson (fp) och Kenth Skårvik (fp)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av rätten till tillfällig
föräldrapenning i enlighet med vad som anges i motionen.

I motion 1984/85:1271 av Kersti Johansson (c) och Ulla Ekelund (c)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär att rätt till ledighet och
ersättning för vård av anhörig införs i likhet med vad i motionen anförs.

I motion 1984/85:1281 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m)
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om översyn av reglerna om
sjukpenning och föräldrapenning så att även gränsfall av det slag som
behandlas i motionen kan tillgodoses.

I motion 1984/85:1283 av Ulla-Britt Åbark (s) och Lars Svensson (s)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om sjukpenning till förälder vars dagbarnvårdares barn är
sjukt.

I motion 1984/85:1749 av Margareta Persson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av ersättning genom socialförsäkringssystemet för vård
under kortare perioder av svårt sjuka familjemedlemmar.

I motion 1984/85:2174 (motivering i 1984/85:2172) av Bengt Westerberg
m. fl. (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning om förändringar
i föräldraförsäkringen i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1984/85:2195 (motivering i 1984/85:2194) av Bengt Westerberg
m. fl. (fp) hemställs

3. att riksdagen beslutar att avskaffa begränsningen på 60 dagar för tillfällig
föräldrapenning för handikappade barn,

6. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om rätt till ersättning för
anhörigvård i enlighet med vad som anförs i motionen.

SfU 1984/85:21

3

I motion 1984/85:2444 av Kenth Skårvik (fp) och Ingemar Eliasson (fp)
yrkas

1. att riksdagen beslutar att de 16 kontaktdagarna kan tas ut vid tidpunkt
som föräldrarna själva bestämmer,

3. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av regler
för rätt till ledighet för vård av barn i enlighet med vad som anges i motionen.

I motion 1984/85:2445 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen beslutar att de institutionsbesök som föräldrar och barn
gör på grund av barnets sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat
handikapp jämställs med besök i samhällets förebyggande barnhälsovård vid
bedömning av rätt till tillfällig föräldrapenning,

2. att riksdagen beslutar att undantag från den övre gränsen för antal
ersättningsdagar med tillfällig föräldrapenning skall medges i de fall barnet
på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i
behov av särskild tillsyn eller vård,

3. att riksdagen beslutar att tillfällig föräldrapenning även skall utgå i de
fall föräldrarna måste avstå från förvärvsarbete för att inhämta information
och färdigheter som behövs för att ge handikappade barn en riktig
omvårdnad i hemmet,

4. att riksdagen beslutar att förälder skall ha rätt att uppbära tillfällig
föräldrapenning under sju dagar i samband med att barn inskolas i förskola
eller skola då inskolningen kompliceras på grund av sjukdom, psykisk
utvecklingsstörning eller annat handikapp.

I motion 1984/85:2691 (motivering i 1984/85:2689) av Ulf Adelsohn m. fl.
(m) hemställs

1. att riksdagen beslutar att garantibeloppet inom föräldraförsäkringen per
den 1 januari 1986 skall höjas från 48 till 60 kr.

Utskottet

Inledning

Under anslaget C 2. Bidrag till föräldraförsäkringen beräknas den del av
kostnaderna för föräldrapenningförmåner och havandeskapsförmåner som
finansieras genom statsbidrag, 15 %. Övriga kostnader täcks genom socialavgifter.

Föräldraförsäkringen omfattar för närvarande rätt till föräldrapenning i
samband med barns födelse under 180 dagar, särskild föräldrapenning under
likaledes 180 dagar och föräldrapenning för tillfällig vård av barn under högst
60 dagar per barn och år. Föräldrapenning för tillfällig vård av barn utgår
dessutom för fader under 10 dagar i samband med barns födelse.

Föräldraförsäkringen kompletteras av en rätt för föräldrarna till ledighet
från anställningen under tid då föräldrapenning utgår. Dessutom finns en
fristående rätt för föräldrarna att vara helt lediga så länge de vårdar barn som
1* Riksdagen 1984/85.11 sami. Nr 21

SfU 1984/85:21

4

är yngre än ett och ett halvt år. De har också möjlighet att förkorta
arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid fram till dess barnet fyller
åtta år eller avslutar sitt första skolår.

För gravida kvinnor som har fysiskt påfrestande arbetsuppgifter och inte
kan fortsätta med dessa i graviditetens slutskede finns sedan år 1980 en
lagfäst rätt till omplacering på arbetsplatsen till ett mindre ansträngande
arbete med bibehållen lön. Om en omplacering inte är möjlig har kvinnan
rätt att vara ledig och uppbära havandeskapspenning.

Riksdagen har nyligen (prop. 1984/85:78, SfU 12, rskr. 125) beslutat om
förändringar och förbättringar inom föräldraförsäkringen och havandeskapspenningen.
Fr. o. m. den 1 juli 1985 utvidgas rätten till föräldrapenning
för tillfällig vård av barn i vissa avseenden. Bl. a. skall sådan föräldrapenning
kunna utges till barn mellan 12 och 16 år i de fall barnet på grund av sjukdom,
psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild
tillsyn och vård. Vidare genomförs från samma tidpunkt förbättringar i
havandeskapspenningen vid risk för fosterskador i arbetsmiljön. Fr. o. m.
den 1 januari 1986 genomförs mera omfattande ändringar av föräldraförsäkringen.
Föräldrapenning vid barns födelse och särskild föräldrapenning förs
då samman till en förmån, föräldrapenning, som får tas ut till dess barnet fyllt
fyra år. Adoptivföräldrar får en motsvarande rätt till föräldrapenning, som
får tas ut inom fyra år från barnets ankomst, dock längst till dess barnet fyllt
tio år. Föräldrapenning för tillfällig vård av barn benämns fortsättningsvis
tillfällig föräldrapenning och utökas med två kontaktdagar per barn och år
för barn mellan 4 och 12 år. Kontaktdagarna är avsedda för föräldrautbildning,
besök i skola, förskola eller fritidsverksamhet.

Utskottet behandlar nedan ett antal motioner från den allmänna motionstiden
om föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Vidare behandlas ett
motionsyrkande som tar upp frågan om rätten att behålla sjukpenninggrundande
inkomst och rätten till ledighet vid adoption. Slutligen behandlas fyra
motioner som tar upp ersättningsfrågor m. m. vid anhörigvård.

Motionsyrkanden beträffande föräldrapenning

Föräldrapenning i samband med barns födelse och särskild föräldrapenning
(fr. o. m. den 1 januari 1986 föräldrapenning) utgår under sammanlagt
360 dagar. Härav ersätts 270 dagar med belopp som motsvarar förälderns
sjukpenning, dock lägst garantinivån, som fr. o. m. den 1 januari i år är 48 kr.
per dag. Återstående 90 dagar ersätts enbart enligt garantinivån.

I motion 2691 av Ulf Adelsohn m. fl. yrkas att riksdagen skall besluta om
en höjning av garantinivån till 60 kr. fr. o. m. den 1 januari 1986. Finansieringen
härav bör ske genom besparingar inom sjukförsäkringens område i
enlighet med vad som begärts i motion 1984/85:2431 av NilsCarlshamre m. fl.
Motionen som behandlas i betänkande SfU 1984/85:20 innehåller bl. a. ett

SfU 1984/85:21

5

yrkande om en sänkt kompensationsnivå inom sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen.

Riksdagen har nyligen på förslag av utskottet i betänkande SfU 1984/85:12
avslagit ett motionsyrkande om en höjning av garantibeloppet till 55 kr.
Utskottet har dävid erinrat om att garantibeloppet nyligen höjts från 37 kr.
till 48 kr. och att utskottet i samband med beslutet härom avstyrkt en
ytterligare höjning, bl. a. av statsfinansiella skäl. Utskottet anser att riksdagen
bör vidhålla sitt nyligen gjorda ställningstagande och avslå motion 2691
yrkande 1.

Bengt Westerberg m. fl. begär i motion 2174 en utredning om förändringar
i föräldraförsäkringen med hänvisning till vad som anförts i motion 2172.
Den senare motionen, som tar upp jämställdhetsfrågor, innehåller emellertid
inte något förslag eller ens någon antydan om i vilket avseende
motionärerna vill förändra föräldraförsäkringen. Utskottet, som vill erinra
om att riksdagens nyligen fattade beslut om förbättringar i föräldraförsäkringen
innehöll flera jämställdhetsfrämjande inslag, föreslår att motion 2174
lämnas utan avseende.

I motion 1281 av förste vice talman Ingegerd Troedsson begärs en översyn
av reglerna för sjukpenning och föräldrapenning för att tillgodose behovet av
ersättning till föräldrar, vars barn behöver sjukhusvård efter födelsen eller
avlider i nära anslutning till förlossningen. Motionären framhåller att vid för
tidig födsel kan barnet behöva upp till 3-4 månaders sjukhusvård. Om
föräldrarna tar ut sin föräldrapenning under denna tid för att delta i vården på
sjukhuset, begränsas deras möjlighet att själva vårda barnet när det kommer
hem. Även om man i vissa fall sökt underlätta situationen genom att
sjukskriva en eller båda föräldrarna under en del av vårdtiden har detta
föranlett problem bl. a. vid bedömningen av rätt till sjukpenning. Samma
problem kan uppstå när ett barn dör i anslutning till förlossningen, eftersom
föräldrapenning då endast kan utgå under en månad till modern, trots att hon
kan behöva avstå från förvärvsarbete under längre tid.

I det förenämnda betänkandet SfU 1984/85:12 behandlade utskottet en
motion om utvidgade föräldrapenningförmåner i de fall ett barn föds för
tidigt. Utskottet hänvisade då till att frågan tagits upp i proposition
1984/85:78.1 propositionen uttalades att föräldrapenning för tillfällig vård av
barn bör kunna utges för barn som föds för tidigt under den tid barnet i direkt
anslutning till födseln vårdas på sjukhus. Skulle i ett sådant fall modern före
den för tidiga nedkomsten ha påbörjat en föräldraledighet bör hon dessutom
anses ha behövt avstå från förvärvsarbete även om hon avbryter ledigheten
för att övergå till en ledighet med föräldrapenning för tillfällig vård av barn.
Utskottet ansåg att genom de nämnda tillämpningsföreskrifterna blev syftet
med motionen i huvudsak tillgodosett. Eftersom den tillfälliga föräldrapenningen
kan utgå under 60 dagar per barn och år och fortsättningsvis kommer
att kunna tas ut som hel, halv eller fjärdedels föräldrapenning borde denna
ersättningsform i det övervägande antalet fall av för tidig födsel kunna täcka

SfU 1984/85:21

6

en förälders behov av skydd mot inkomstbortfall när föräldern vårdar och
besöker barn på sjukhus.

Utskottet har tidigare även prövat frågan om en utvidgning av rätten till
föräldrapenning när ett barn avlider. I sitt av riksdagen godkända betänkande
SfU 1983/84:18 behandlade utskottet motionsyrkanden om att bl. a.
föräldrapenning skulle kunna utgå en viss tid efter det ett barn avlidit.
Utskottet anförde då att, även om det inte ville bestrida att det i enstaka fall
kunde uppstå ekonomiska svårigheter på grund av bortfall av bidrag i
samband med att ett barn för vilket det utgår föräldrapenning avlider, detta
inte motiverade en generell utvidgning av rätten till föräldrapenning även för
tid efter det barnet avlidit. Utskottet vidhåller denna inställning.

På grund av det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1281 i nu
behandlade delar.

Gullan Lindblad och Siri Häggmark riktar i motion 702 kritik mot
bestämmelsen i 3 kap. 17 § lagen om allmän försäkring (AFL) med stöd av
vilken föräldrapenningen kan dras in eller sättas ner om en förälder ändrar
vistelseort utan att underrätta försäkringskassan om detta. Motionärerna
erinrar om att riksförsäkringsverket fått i uppdrag av regeringen att se över
bestämmelsen i fråga. De menar emellertid att ett utredningsförfarande inte
är nödvändigt utan att riksdagen bör begära förslag från regeringen till
ändring av bestämmelsen.

Riksförsäkringsverket har i en rapport den 28 mars 1985 till regeringen
redovisat sitt uppdrag att kartlägga erfarenheterna av bestämmelsen i 3 kap.
17 § AFL och de tillämpningsföreskrifter som är knutna till denna. Verket
har därvid föreslagit att den nuvarande skyldigheten för den som uppbär
föräldrapenning att till försäkringskassan anmäla ändrad vistelseort bör
slopas. Med hänsyn härtill och i avvaktan på den fortsatta beredningen av
verkets förslag anser utskottet att motion 702 inte påkallar någon riksdagens
åtgärd.

Motionsyrkanden beträffande tillfällig föräldrapenning

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn (fr. o. m. den 1 januari 1986
tillfällig föräldrapenning) utgår med belopp motsvarande förälderns sjukpenning
om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med
sjukdom eller smitta hos barnet eller dess ordinarie vårdare och vid besök i
samhällets barnhälsovård. Ersättning kan utgå under 60 dagar per barn och
år för föräldrarna sammanlagt till dess barnet fyllt tolv år. Fadern har
dessutom en särskild rätt till föräldrapenning och ledighet under tio dagar vid
barns födelse. Fr. o. m. den 1 juli 1985 skall föräldrapenning för tillfällig vård
av barn också kunna utges till barn mellan 12 och 16 år i de fall barnet på
grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i
behov av särskild tillsyn och vård. Vidare byggs den tillfälliga föräldrapenningen
ut den 1 januari 1986 med två kontaktdagar per barn och år för barn

SfU 1984/85:21

7

mellan 4 och 12 år i samband med föräldrautbildning, besök i skola, förskola
eller fritidsverksamhet.

Två motioner berör rätten till tillfällig föräldrapenning i de fall dagbarnvårdare^
egna barn är sjuka. Ingemar Eliasson och Kenth Skårvik begär i
motion 1270 en översyn av gällande bestämmelser i syfte att ersättning skall
kunna utgå i sådana situationer, medan Ulla-Britt Åbark och Lars Svensson i
motion 1283 begär ett tillkännagivande om att ersättning bör utgå.

Den nu aktuella frågan har nyligen varit föremål för överväganden. I
föräldraförsäkringsutredningens betänkande SOU 1982:36 Enklare föräldraförsäkring
anförde utredningen att en utvidgning av bestämmelserna så att
föräldrapenning skall kunna utges på grund av sjukdom eller smitta hos
ordinarie vårdares barn torde komma att medföra en betydande utökning av
försäkringen. Om dagmammans barn insjuknar skulle detta - liksom i dag vid
ordinarie vårdares sjukdom - kunna medföra rätt till föräldrapenning för
flera barn samtidigt som normalt vårdas hos henne. Även om det kunde
finnas skäl att ge rätt till föräldrapenning i nämnda situation var utredningen
därför inte beredd att föreslå någon förändring, bl. a. med hänsyn till de
kostnader för försäkringen en sådan ändring skulle kunna komma att
medföra.

Den av riksdagen nyligen behandlade propositionen 1984/85:78 om bl. a.
förbättringar i föräldraförsäkringen, som i väsentliga delar byggde på
utredningens förslag, innehöll inte heller något förslag i frågan.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna
1270 och 1283.

Såväl i motion 2195 (yrkande 3) av Bengt Westerberg m. fl. som i motion
2445 (yrkande 2) av Lars Werner m. fl. begärs att riksdagen skall besluta om
att tidsgränsen 60 dagar per barn och år inte skall gälla beträffande barn som
på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i
behov av särskild tillsyn och vård.

I samband med behandlingen av proposition 1984/85:78 avstyrkte utskottet
bifall till ett motionsyrkande med samma syfte (se SfU 1984/85:12).
Utskottet anförde därvid:

Föräldraförsäkringsutredningen har tagit upp frågan om föräldrapenning
för tillfällig vård av barn skulle kunna utges under obegränsad tid.
Utredningen har därvid pekat på att under åren 1980-1981 har 60 dagar tagits
ut för mindre än 400 barn årligen. Av en särskild undersökning avseende
uttag under första halvåret 1980 framgick dessutom att flertalet fall av uttag
av 60 dagar berodde på att ordinarie vårdaren varit sjuk eller smittbärare.
Utredningen har diskuterat om man på grund av det fåtal fall per år där
maximala antalet ersättningsdagar på grund av sjukdom hos barnet tagits ut
skulle slopa den nuvarande 60-dagarsgränsen. Utredningen har emellertid
funnit att en sådan ordning skulle medföra problem, främst på grund av att
ersättningsnivåerna för föräldrapenning och vårdbidrag kan skilja sig
väsentligt. Införs en obegränsad ersättningstid för föräldrapenning för
tillfällig vård av barn skulle detta kunna innebära att en förälder föredrog
denna ersättningsform framför att söka vårdbidrag för barnet. Bestämmelser

SfU 1984/85:21

måste då införas som möjliggör för en försäkringskassa att efter viss tid - utan
ansökan av förälder-pröva rätten till vårdbidrag. Detta skulle bl. a. medföra
ett administrativt merarbete. Med hänsyn till föräldrapenningens syfte att
täcka ett behov av ersättning i mera akut uppkomna vårdsituationer, ansåg
utredningen det inte lämpligt att frågan om det ekonomiska stödet till
föräldrar med långvarigt eller ofta sjuka barn löstes inom föräldraförsäkringens
ram.

Utskottet erinrade också om att departementschefen för sin del ansett att
erfarenheterna av ersättningsreglerna för tillfällig vård av barn inte gav
anledning till att förändra antalet ersättningsdagar inom försäkringen och
utskottet delade mot bakgrund av vad utredningen framhållit denna uppfattning.

Utskottet finner inte anledning till någon ändrad bedömning och avstyrker
bifall till motionerna 2195 och 2445 i behandlade delar.

I motion 2444 (yrkande 1) av Kenth Skårvik och Ingemar Eliasson begärs
att uttaget av de nya kontaktdagarna inte skall bindas till två dagar per barn
och år utan att samtliga 16 dagar skall kunna tas ut vid den tidpunkt
föräldrarna själva önskar. Härigenom får föräldrarna en större valfrihet och
möjlighet till en sammanhängande ledighet vid t. ex. barnets skolstart.

Lars Werner m. fl. anser i motion 2445 (yrkande 4) att det finns behov av
ett större antal dagar med tillfällig föräldrapenning vid inskolning i förskola
eller skola i de fall inskolningen kompliceras av sjukdom eller handikapp.
Motionärerna anser att föräldrarna skall ha rätt till tillfällig föräldrapenning
under sju dagar i dessa fall.

Även motioner med samma syfte som de nu nämnda avslogs av riksdagen
på förslag av utskottet vid behandlingen av proposition 1984/85:78. Utskottet
anförde därvid att en utgångspunkt för de föreslagna ändringarna i propositionen
hade varit att dessa totalt sett inte skulle föranleda ökade kostnader
för försäkringen. Förslaget om två kontaktdagar per barn och år rymdes
inom ramen för oförändrade kostnader. Eftersom motionsförslagen om
utökat antal dagar eller ändringar i reglerna för uttag av dagar skulle
innebära en kostnadsökning för försäkringen kunde utskottet inte biträda
motionsförslagen.

Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sitt nyligen fattade beslut och
avstyrker bifall till motionerna 2444 och 2445 i nu behandlade delar.

Motion 2445 innehåller också ett yrkande om att riksdagen skall besluta att
tillfällig föräldrapenning skall utgå då föräldrar avstår från arbete för att
inhämta information och färdigheter för att ge barnet en riktig omvårdnad.
Vidare begär motionärerna ett beslut om att besök som görs på institutioner
på grund av barns sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller handikapp
skall berättiga till tillfällig föräldrapenning på samma sätt som förebyggande
barnhälsovård.

Även dessa frågor aktualiserades motionsledes vid behandlingen av
proposition 1984/85:78. Utskottet erinrade om att i den mån tillfällig
föräldrapenning för inhämtande av information eller färdigheter för att ge

SfU 1984/85:21

9

handikappade barn en riktig omvårdnad inte utgick i anslutning till vård av
sjukt barn eller besök i samhällets barnhälsovård hade föräldrarna möjlighet
att använda kontaktdagarna för ändamålet. Utskottet anförde vidare:

Vid utskottsbehandlingen har diskuterats om inte begreppet ”besök i
samhällets barnhälsovård”, varmed enligt förarbetena (prop. 1975/76:133 s.
57) avses besök vid barnavårdscentral, skolhälsovård eller PBU, är alltför
snävt avgränsat med hänsyn till att barn med speciella handikapp kan
hänvisas till alternativa verksamheter i samhällets regi som inte täcks av
lagstiftningen. Utskottet har under hand erfarit att riksförsäkringsverket
genom enskilda skrivelser uppmärksammats på problemställningen, och att
denna också kommer att uppmärksammas i samband med den kartläggning
av handikappstödet som för närvarande pågår inom statens handikappråd.
Det slutliga ställningstagandet till omsorgskommitténs betänkande (SOU
1981:26), Omsorger om vissa handikappade, kan också påverka ett ställningstagande
till om begreppet ”samhällets förebyggande barnhälsovård”
bör utvidgas. Utskottet lägger därför inte fram något förslag i frågan utan
förutsätter att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på problemställningen
och vid behov vidtar åtgärder för att alla föräldrar skall ges möjlighet
att uppbära föräldrapenning vid deltagande i verksamheter i samhällets regi
som innesluter en förebyggande hälsovård för barnet.

Utskottet vidhåller dessa uttalanden och motion 2445 i nu behandlade
delar bör inte föranleda någon åtgärd.

Motionsyrkande om utvidgning av rätten till föräldraledighet m. m. vid
adoption

Kenth Skårvik och Ingemar Eliasson tar i motion 2444 upp två frågor om
adoptivförälders förmåner i samband med adoption. Motionärerna begär i
yrkande 3 att den tid under vilken en adoptivförälder har rätt att behålla
sjukpenninggrundande inkomst vid ledighet för vård av barn skall räknas
från dagen för barnets mottagande. Samma dag skall vara utgångspunkten
för rätten till ledighet för vård av barn.

Såvitt gäller rätten att behålla sjukpenninggrundande inkomst är motionen
redan tillgodosedd genom riksdagens beslut med anledning av proposition
1984/85:78 (se SfU 1984/85:12, s. 24, rskr. 125). Motionsyrkandet bör därför
lämnas utan avseende i denna del.

Enligt lagen (1978:460) om rätt till ledighet för vård av barn har bl. a. en
arbetstagare som är förälder (härmed jämställs adoptivförälder) eller
fosterförälder rätt till viss tids ledighet för vård av barn. Ledigheten kan tas ut
som hel ledighet till dess barnet uppnått ett och ett halvt års ålder och som
förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid till dess
barnet har uppnått åtta års ålder eller den senare tidpunkt då barnet har
avslutat första skolåret. Härutöver har en arbetstagare rätt till hel ledighet
under tid då arbetstagaren uppbär hel föräldrapenning och till förkortning av
arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar under tid då arbetstagaren
uppbär halv eller fjärdedels föräldrapenning.

SfU 1984/85:21

10

De nämnda bestämmelserna infördes fr. o. m. den 1 januari 1979 på grund
av förslag i proposition 1977/78:104 om utvidgad rätt till ledighet för vård av
barn. Avsikten med att - vid sidan om den fristående rätten till ledighet -knyta rätten till ledighet till utgivandet av föräldrapenning var bl. a. att
tillgodose adoptivföräldrars behov av hel ledighet för vård av barn över ett
och ett halvt år.

Med hänsyn till att föräldrapenning kan utgå under 360 dagar och en
fristående rätt till hel ledighet föreligger för adoptivföräldrar så länge barnet
är under ett och ett halvt år anser utskottet att adoptivförälders behov av
ledighet i samband med adoption kan täckas inom ramen för nuvarande
lagstiftning. Utskottet avstyrker därför bifall till motion 2444 i motsvarande
del.

Motionsyrkanden om rätt till ersättning m. m. vid anhörigvård

Utskottet tar i detta sammanhang upp till behandling fyra motionsyrkanden
som syftar till ersättning m. m. för vård av sjuk anhörig.

I motion 1271 av Kersti Johansson och Ulla Ekelund erinras om att
anhörigvårdskommittén i betänkandet SOU 1983:64, Ledighet för anhörigvård,
föreslagit en lagstadgad rätt till viss tids ledighet vid vård av sjuk
anhörig i hemmet. Motionärerna anser att för att en sådan ledighet skall få
avsedd effekt måste den kompletteras med rätt till ekonomisk ersättning.
Ersättningen bör grundas på den principen att den skall utgöra kompensation
för utfört arbete och göras lika för alla. Motionärerna begär förslag om rätt
till ledighet och ersättning i enlighet med det anförda. I motion 1281 av förste
vice talman Ingegerd Troedsson begärs en översyn av reglerna om sjukpenning
så att denna ersättningsform kan utgå till anhöriga som vistas hos en
dödssjuk patient. Margareta Persson begär i motion 1749 ett tillkännagivande
till regeringen om att det föreligger ett behov av ersättning genom
socialförsäkringssystemet för anhöriga som under kortare perioder vårdar
svårt sjuka familjemedlemmar. Bengt Westerberg m.fl., slutligen, begär i
motion 2195 (yrkande 6) ett förslag om att ersättning skall kunna utgå inom
socialförsäkringssystemets ram för maximalt 30 dagar per år för vård av sjuk
anhörig.

Utskottet behandlade ett motionsyrkande i samma fråga i sitt av riksdagen
godkända betänkande SfU 1984/85:3. Utskottet hänvisade därvid till att
frågan om ersättning vid anhörigvård prövats av anhörigvårdskommittén,
som av samhällsekonomiska skäl inte ansett att det fanns förutsättningar att
föreslå någon rätt till ersättning från försäkringen. Utskottet ansåg att
beredningen av betänkandet i regeringskansliet borde avvaktas och avstyrkte
bifall till motionsyrkandet i fråga.

Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sitt tidigare ställningstagande
och avstyrker bifall till motionerna 1271, 1281, 1749 och 2195 (yrkande 6).

SfU 1984/85:21

11

Anslaget

Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen föreslagna medelsberäkningen
under anslaget C 2. Bidrag till föräldraförsäkringen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande höjd garantinivå

att riksdagen avslår motion 1984/85:2691, yrkande 1,

2. beträffande förändringar i jämställdhetssyfte
att riksdagen avslår motion 1984/85:2174,

3. beträffande föräldrapenning vid för tidig födsel m. m.

att riksdagen avslår motion 1984/85:1281 i motsvarande del,

4. beträffande nedsättning eller indragning av föräldrapenning
att riksdagen avslår motion 1984/85:702,

5. beträffande tillfällig föräldrapenning när dagbarnvårdares barn är
sjukt

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1270 och 1984/85:1283,

6. beträffande slopad tidsgräns för tillfällig föräldrapenning

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2195 yrkande 3 och
1984/85:2445 yrkande 2,

7. beträffande flexibelt uttag av kontaktdagar

att riksdagen avslår motion 1984/85:2444 yrkande 1,

8. beträffande tillfällig föräldrapenning till förälder med handikappat
barn

att riksdagen avslår motion 1984/85:2445 yrkandena 1, 3 och 4,

9. beträffande rätt till ledighet m. m. vid adoption

att riksdagen avslår motion 1984/85:2444 yrkande 3 i motsvarande
del,

10. beträffande ersättning vid vård av anhörig

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1271, 1984/85:1281 i
motsvarande del, 1984/85:1749 och 1984/85:2195 yrkande 6,

11. att riksdagen till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 865 000 000 kr.

Stockholm den 16 april 1985

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Elis Andersson (c), Börje Nilsson (s), Allan
Åkerlind (m), Lars-Åke Larsson (s), Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson
(c), Lena Öhrsvik (s), Gunhild Bolander (c), Margo Ingvardsson (vpk),
Nils-Olof Gustafsson (s), Barbro Nilsson i Visby (m), Ingegerd Elm (s),
Monica Andersson (s) och Kenth Skårvik (fp).

SfU 1984/85:21

12

Reservationer

1. Höjd garantinivå (mom. 1)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind, Gullan Lindblad och Barbro Nilsson i
Visby (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Riksdagen
har” och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Till skillnad från den föräldrapenning som grundar sig på en sjukpenningförsäkring
överstigande garantinivån har föräldrapenningen enligt garantinivån
inte följt löneutvecklingen. Trots den senaste uppräkningen av garantinivån
från 37 kr. till 48 kr. om dagen från den 1 januari 1985 har garantinivån
enligt utskottets mening kraftigt urholkats. Situationen för de sämst ställda
familjerna, vanligen flerbarnsfamiljer eller familjer där en av föräldrarna
tidigare studerat eller av annan anledning inte förvärvsarbetat, har därigenom
försämrats i jämförelse med övriga barnfamiljer. Detta medför att allt
fler småbarnsfamiljer kan få svårigheter att själva ta hand om sina barn det
första levnadsåret. Mot bakgrund härav anser utskottet att det, såsom
föreslagits i motion 2691, finns anledning att besluta om en uppräkning av
garantinivån till 60 kr. per dag fr. o. m. den 1 januari 1986. Med hänsyn till att
den i motionen föreslagna uppräkningen kan finansieras inom ramen för de
besparingar inom socialförsäkringsområdet som föreslagits i motion 1984/
85:2431 och således inte medför ökade kostnader för försäkringen tillstyrker
utskottet bifall till motion 2691 yrkande 1.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa

1. beträffande höjd garantinivä
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2691 yrkande 1 antar
följande som reservanternas förslag betecknade

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring att
4 kap. 6 och 7 §§ skall ha nedan angiven lydelse.

Nuvarande lydelse1' Reservanternas förslag

4 kap.

6 §

Hel föräldrapenning utgör lägst 48 Hel föräldrapenning utgör lägst 60
kronor om dagen (garantinivå). kronor om dagen (garantinivå).

Föräldrapenning för över garantinivån.

Utöver vad enligt garantinivån.

Föräldrapenning vid tredje stycket.

Utan hinder motsvarande rätt.

'> Lydelse från den 1 januari 1986 enligt rskr 1984/85:125

SfU 1984/85:21

13

7 §

Hel föräldrapenning normal arbetstid.

Vid tillämpning av första stycket
skall som förvärvsarbete inte betraktas
vård av barn, som har tagits emot
för stadigvarande vård och fostran i
förälderns hem. Vårdar föräldern ett
sådant barn och betalas ersättning
för vården, skall vid beräkningen av
föräldrapenning bortses från den del
av den sjukpenninggrundande inkomsten
som grundas på ersättningen
för vården. Hel föräldrapenning
skall dock alltid utgöra lägst 48 kronor
om dagen.

Vid tillämpning av första stycket
skall som förvärvsarbete inte betraktas
vård av barn, som har tagits emot
för stadigvarande vård och fostran i
förälderns hem. Vårdar föräldern ett
sådant barn och betalas ersättning
för vården, skall vid beräkningen av
föräldrapenning bortses från den del
av den sjukpenninggrundande inkomsten
som grundas på ersättningen
för vården. Hel föräldrapenning
skall dock alltid utgöra lägst 60 kronor
om dagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

2. Tillfällig föräldrapenning när dagbarnvårdares barn är sjukt (mom. 5)
Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Den nu” och
slutar med ”och 1283” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det klart otillfredsställande att föräldrapenning
inte kan utgå till förälder, vars barn inte kan tas emot av dagbarnvårdaren på
grund av att dagbarnvårdarens egna barn är sjuka. Om någon annan
tillsynsform inte finns att tillgå eller bedöms som mindre lämplig tvingas
föräldrarna stanna hemma utan rätt till ersättning. Någon ovillkorlig rätt till
ledighet föreligger inte heller. Problemet har behandlats av föräldraförsäkringsutredningen
som ansåg att det fanns skäl för rätt till föräldrapenning i
denna situation. Utredningen ville emellertid inte föreslå att en sådan rätt
infördes med hänsyn till kostnaderna för detta. Någon beräkning av dessa
kostnader redovisades dock inte. Utskottet anser att detta motiverar att den i
motion 1270 påvisade bristen i föräldraförsäkringen utreds ytterligare.
Utskottet tillstyrker således bifall till motionen. Därmed får även motion
1283 anses tillgodosedd.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa

5. beträffande tillfällig föräldrapenning när dagbarnvårdares barn är
sjukt

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1270 och med anledning
av motion 1984/85:1283 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

SfU 1984/85:21

14

3. Slopad tidsgräns för tillfällig föräldrapenning (mom. 6)

Margo Ingvardsson (vpk) och Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”1 samband”
och slutar på s. 8 med ”behandlade delar” bort ha följande lydelse:

Föräldraförsäkringsutredningen, som övervägt frågan om föräldrapenning
för tillfällig vård av barn skulle kunna utges under obegränsad tid, har pekat
på att maximalt antal dagar tagits ut för mindre än 400 barn årligen under
åren 1980-1981. Av en särskild undersökning avseende första halvåret 1980
framgick dessutom att flertalet fall av uttag av 60 dagar inte berodde på att
barnet utan dess ordinarie vårdare varit sjuk eller smittbärare. Enligt
utskottets mening tyder de redovisade uppgifterna inte på att ett slopande av
nuvarande 60-dagarsgränsen för tillfällig vård av sjukt barn skulle komma att
medföra nämnvärt ökade kostnader för försäkringen. Det skulle däremot
innebära en avsevärd lättnad för det fåtal familjer som blir berörda och bl. a.
fylla den lucka i försäkringsskyddet som uppstår då barnets sjukdom varar
längre tid än 60 dagar men inte beräknas vara sex månader. I de fall barnet är
handikappat finner utskottet det angeläget att tidsgränsen tas bort. Att
föräldrapenningen - såsom utredningen befarat - skulle komma att utnyttjas
framför vårdbidraget i större utsträckning förefaller inte troligt med hänsyn
till att förutsättningarna för rätt till de båda förmånerna skiljer sig åt.

Utskottet anser således att när det gäller barn som på grund av sjukdom,
psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild
tillsyn och vård bör någon tidsgräns för tillfällig föräldrapenning inte finnas.
Regeringen bör därför skyndsamt lägga fram ett lagförslag i frågan.

dels att utskottet under moment 6 bort hemställa

6. beträffande slopad tidsgräns för tillfällig föräldrapenning
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:2195 yrkande 3
och 1984/85:2445 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

4. Flexibelt uttag av kontaktdagar (mom. 7)

Nils Carlshamre (m), Elis Andersson (c), Allan Åkerlind (m). Gullan
Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Gunhild Bolander (c). Barbro Nilsson i
Visby (m) och Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Även
motioner” och slutar med ”behandlade delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att kontaktdagarna inte bör vara bestämda till ett visst
antal per år utan att de totala dagarna, 16 stycken, bör kunna tas ut när som
helst när barnet är mellan fyra och tolv år. Härigenom skapas en större
valfrihet för barnfamiljerna och en möjlighet att ta en längre tids ledighet vid
t. ex. inskolning på daghem eller vid skolstarten. Utskottet tillstyrker sålunda
bifall till motion 2444 yrkande 1.

SfU 1984/85:21

15

dels att utskottet under moment 7 bort hemställa

7. beträffande flexibelt uttag av kontaktdagar

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2444 yrkande 1 antar
följande som Reservanternas förslag betecknade

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 12 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring skall ha nedan angiven lydelse.

Nuvarande lydelse1' Reservanternas förslag

4 kap.

12 §

Tillfällig föräldrapenning enligt Tillfällig föräldrapenning enligt

10 § första stycket och 11 § utges 10 § första stycket och 11 § utges

under högst 60 dagar för varje barn under högst 60 dagar för varje barn

och år och enligt 10 § andra stycket och år och enligt 10 § andra stycket

under högst två dagar per barn och under högst 16 dagar sammanlagt

år. per barn.

Tillfällig föräldrapenning sin vård.

Uppbär en om löneförmånerna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

5. Tillfällig föräldrapenning till förälder med handikappat barn (mom. 8)
Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Även
motioner” och slutar med ”behandlade delar” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning har föräldrar vid inskolning av barn i förskola
eller skola vanligtvis behov av en viss tids sammanhängande ledighet
varierande mellan en vecka och 14 dagar. Detta behov har med nuvarande
lagstiftning kunnat lösas inom ramen för den särskilda föräldrapenningen.
Enligt de nyligen beslutade ändringarna i föräldraförsäkringen kvarstår
denna möjlighet endast för barn under fyra år. De nya två kontaktdagarna
för barn mellan fyra och tolv år anser utskottet inte fylla behovet i fråga. I
första hand ter det sig angeläget att antalet dagar ökas när det gäller barn med
särskilda behov, t. ex. handikappade barn och invandrarbarn. Utskottet
biträder därför det i motion 2445 framförda förslaget om rätt till tillfällig
föräldrapenning under sju dagar för de nämnda ändamålen när det gäller
barn med särskilda behov. Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag om

11 Lydelse från den 1 januari 1986 enligt rskr 1984/85:125.

SfU 1984/85:21

16

ett ökat antal kontaktdagar i enlighet med det anförda så att förslaget kan
träda i kraft den 1 januari 1986.

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Även dessa”
och slutar på s. 9 med ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det inte tillräckligt med två s. k. kontaktdagar
per år för en förälder till ett handikappat barn som behöver inhämta
information och färdigheter för att ge barnet en riktig omvårdnad. Bestämmelserna
om tillfällig föräldrapenning vid besök i samhällets barnavård
innebär också begränsningar för föräldrar till handikappade barn att få
ersättning vid besök med barnet på institutioner. Utskottet anser därför i
likhet med vad som föreslagits i motion 2445 att tillfällig föräldrapenning
skall kunna utgå i de här angivna situationerna och att regeringen snarast bör
lägga fram förslag i frågan till riksdagen.

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa

8. beträffande tillfällig föräldrapenning till förälder med handikappat
barn

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2445 yrkandena 1,3 och
4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Ersättning vid vård av anhörig (mom. 10)

Elis Andersson, Karin Israelsson och Gunhild Bolander (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”2195 (yrkande 6)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att samhällets insatser för äldre, sjuka och handikappade
måste inriktas på att underlätta för så många som möjligt att bo kvar i sin
bostad så länge som möjligt. Såsom framhållits i motion 1271 finns det också
beräkningar som visar att ett ersättningssystem genom den allmänna
försäkringen för den som gör betydande vårdinsatser i hemmet på sikt skulle
leda till samhällsekonomiska besparingar. Mot bakgrund härav bör enligt
utskottets mening regeringen komplettera anhörigvårdskommitténs förslag
om rätt till ledighet med ett förslag om rätt till ersättning. Ersättningen bör
därvid grundas på principen att den skall utgöra kompensation för utfört
arbete och göras lika stor för alla. Genom utskottets förslag får även
motionerna 1281 i motsvarande del, 1749 och 2195 yrkande 6 anses
tillgodosedda.

dels att utskottet under moment 10 bort hemställa
10. beträffande ersättning vid värd av anhörig

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1271 och med anledning
av motionerna 1984/85:1281 i motsvarande del, 1984/85:1749
och 1984/85:2195 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

Sfi! 1984/85:21

17

7. Ersättning vid vård av anhörig (mom. 10)

Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”2195 (yrkande 6)” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att starka humanitära skäl talar för att den som vårdar en
anhörig bör ha möjlighet att under en begränsad tid få ersättning från
försäkringen. Detta är särskilt angeläget när det rör sig om vård i livets
slutskede. Ett system med försäkringsersättning bör också på sikt kunna leda
till samhällsekonomiska besparingar. Utskottet anser på grund härav att
förslaget i motion 2194 om en till 30 dagar per år begränsad ledighet med rätt
till ersättning från försäkringen bör genomföras. Regeringen bör förelägga
riksdagen förslag härom. Genom det anförda får motionerna 1281 i
motsvarande del, 1749 och 1271 anses tillgodosedda.

dels att utskottet under moment 10 bort hemställa

10. beträffande ersättning vid vård av anhörig

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2195 yrkande 6 och med
anledning av motionerna 1984/85:1271, 1984/85:1281 i motsvarande
del och 1984/85:1749 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.