Socialförsäkringsutskottets betänkande
1984/85:18
om vårdbidrag för handikappade barn (prop. 1984/85:100)
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande det i proposition 1984/85:100
bilaga 7 (socialdepartementet) under litt C. upptagna anslaget C 3. Vårdbidrag
för handikappade barn. Förslaget har inte föranlett något motionsyrkande,
och utskottet tillstyrker förslaget.
Vidare behandlar utskottet i detta betänkande följande motioner.
1984/85:1153 (vpk), 1984/85:1280 (fp) yrkande 2 och 1984/85:2195 (fp)
yrkande 2 delvis, om införande av ett fjärdedels vårdbidrag.
1984/85:1280 (fp) yrkande 1, 1984/85:1730 (m), 1984/85:1736 (fp)
yrkande 1 och 1984/85:2195 (fp) yrkande 2 delvis, om bedömningen av rätt
till vårdbidrag.
1984/85:2444 (fp) yrkande 3 delvis, om vårdbidrag till blivande adoptivförälder.
1984/85:600, 1984/85:1737 och 1984/85:2195 yrkande 4 om vårdbidrag
m. m. till efterlevande förälder.
Utskottet avstyrker bifall till samtliga motioner. Reservation har avgivits
av m-, fp- och vpk-ledamöterna till förmån för motionerna 1984/85:1153 och
1984/85:2195 yrkande 2 delvis (res. 1). Vidare har fp-ledamoten avgivit
reservation till förmån för motion 1984/85:2195 yrkande 4 (res. 2).
Propositionen
FEMTE HUVUDTITELN
Regeringen har i proposition 1984/85:100 bilaga 7 (socialdepartementet)
under litt. C punkt C 3. Vårdbidrag för handikappade barn (s. 44) föreslagit
riksdagen att till Vårdbidrag för handikappade barn för budgetåret 1985/86
anvisa ett förslagsanslag av 439 000 000 kr.
Motioner
I motion 1984/85:600 av Margareta Persson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av bestämmelserna för vårdbidrag,
så att det blir möjligt att vårdbidrag kan utgå en kortare tid även efter
ett barns bortgång.
I motion 1984/85:1153 av Margo Ingvardsson m.fl. (vpk) föreslås att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förutom helt och halvt
vårdbidrag, ytterligare en nivå, ett fjärdedels vårdbidrag bör införas.
1 Riksdagen 1984185.11 sami. Nr 18
SfU 1984/85:18
2
I motion 1984/85:1280 av Kenth Skårvik (fp) och Lars Ernestam (fp)
hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om enhetliga riktlinjer för
försäkringskassornas bedömning, varvid stor hänsyn tas till eventuellt
barnläkarintyg vid bedömningen av behov av vårdbidrag, samt
2. att riksdagen hos regeringen begär en snabbutredning om införande av
ett fjärdedels vårdbidrag i enlighet med av anhörigvårdskommittén redovisade
modeller.
I motion 1984/85:1730 av Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär översyn av tillämpningsreglerna för utgivande
av vårdbidrag i syfte att skapa rättvisa bestämmelser för barn med
diabetes.
I motion 1984/85:1736 av Elver Jonsson (fp) hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att möjliggöra
att enhetliga regler tillämpas vid bedömning av ärenden rörande vårdbidrag
vad gäller barn och ungdom med diabetes.
I motion 1984/85:1737 av Elver Jonsson (fp) och Lars Ernestam (fp)
föreslås
1. att riksdagen beslutar att vårdbidrag m. m. som upphör på grund av
handikappads frånfälle skall kunna förlängas,
2. att riksdagen beslutar att en särskild trygghetsförsäkring kan tecknas av
föräldrar till handikappat barn.
I motion 1984/85:2195 (motivering i 1984/85:2194) av Bengt Westerberg
m.fl., (fp) hemställs
2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om möjligheten att få en fjärdedels vårdbidrag och om
vikten av enhetlig tillämpning av reglerna för vårdbidrag,
4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om efterlevandebidrag för familjer med handikappade
barn.
I motion 1984/85:2444 av Kenth Skårvik (fp) och Ingemar Eliasson (fp)
yrkas
3. - såvitt nu är i fråga - att riksdagen hos regeringen begär förslag om
ändring av reglerna för rätt till vårdbidrag för adoptivbarn i enlighet med vad
som anges i motionen.
Utskottet
Vårdbidrag utges till föräldrar för vård av barn under 16 år som på grund av
sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp under minst sex
månader är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätten
till vårdbidrag beaktas förutom vårdbehovet även merkostnader på grund av
SfU 1984/85:18
3
barnets sjukdom och handikapp. Vårdbidraget kan utgå med belopp
motsvarande hel eller halv förtidspension jämte pensionstillskott (f. n.
41 856 resp. 20 928 kr. per år). Vårdbidraget är skattepliktig och ATPgrundande
inkomst. En del av vårdbidraget - 17, 34, 50 eller 65 % av
basbeloppet - kan dock räknas som en icke skattepliktig merkostnadsdel.
Tre motioner tar upp frågan om införande av ett fjärdedels vårdbidrag.
Margo Ingvardsson m. fl. framhåller i motion 1153 att nuvarande regler om
vårdbidrag med endast helt och halvt bidrag medför att vårdbidrag inte utgår
för många handikappade barn trots att deras handikapp medför både extra
kostnader och arbete. Motionärerna begär därför ett tillkännagivande om att
ett fjärdedels vårdbidrag bör införas. I motion 1280 av Kenth Skårvik och
Lars Ernestam framförs liknande synpunkter, och de begär i yrkande 2 en
snabbutredning av frågan om införande av ett fjärdedels vårdbidrag i
enlighet med anhörigvårdskommitténs förslag. Även Bengt Westerberg
m. fl. anser i motion 2195 att nuvarande regler slår hårt mot vissa familjer och
framför allt när det gäller föräldrar till barn med diabetes eller allergi.
Motionärerna begär därför ett tillkännagivande om att ett fjärdedels
vårdbidrag bör införas.
Vårdbidragets konstruktion har varit föremål för utredning inom den år
1980 tillkallade anhörigvårdskommittén, som numera avslutat sitt uppdrag. I
delbetänkandet Vårdbidrag för handikappade barn under 16 år (Ds S
1981:15) lade utredningen fram förslag om ett flertal förbättringar av
vårdbidraget, bl. a. att en särskild merkostnadsdel skulle beräknas. Nya
bestämmelser om vårdbidrag har på grundval av anhörigvårdskommitténs
förslag införts fr. o. m. den 1 januari 1983 (prop. 1981/82:216, SfU 18 rskr.
446). Kommittén lade även fram vissa förslag om vårdbidragets utveckling på
sikt, däribland en komplettering av vårdbidraget med en ny lägre nivå om ett
fjärdedels vårdbidrag. Härigenom skulle man enligt kommittén nå ca 4 000
nya bidragsmottagare, främst föräldrar till barn med diabetes eller med
allergiska besvär. De direkta kostnaderna för att införa en ny nivå
beräknades till ca 32 milj. kr. per år. Kommittén konstaterade för sin del att
det kortsiktigt inte fanns ekonomiska förutsättningar att införa en ny nivå, en
uppfattning som delades av dåvarande socialministern i proposition 1981/
82:216.
När utskottet under föregående riksmöte (se SfU 1983/84:22) behandlade
motioner om införande av ett fjärdedels vårdbidrag fann utskottet att
införandet av ytterligare en nivå fortsättningsvis borde kunna övervägas
inom regeringens familjeekonomiska beredningsgrupp. Övervägandena
borde därvid enligt utskottets mening ske med beaktande av de samlade
ekonomiska resurser som kunde finnas tillgängliga för att förbättra stödet till
barnfamiljerna. Utskottet kunde sålunda inte förorda att några omprioriteringar
skulle ske inom vårdbidragssystemet i syfte att skapa ekonomiskt
utrymme för ytterligare en bidragsnivå.
SfU 1984/85:18
4
Utskottet anser att någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna
1153,1280 yrkande 2 och 2195 yrkande 2 i nu behandlad del inte är påkallad.
Bedömningen av rätten till vårdbidrag kritiseras i ett flertal motioner.
Kenth Skårvik och Lars Ernestam anför i motion 1280 att det trots att det
finns utarbetade riktlinjer för försäkringskassornas bedömning föreligger
skilda ställningstaganden i olika delar av landet. De begär därför i yrkande 1
förslag om enhetliga riktlinjer vid bedömningen av rätten till vårdbidrag
varvid stor hänsyn bör tas till eventuellt barnläkarintyg. Även Bengt
Westerberg m. fl. framhåller i motion 2195 vikten av enhetlig tillämpning av
reglerna för vårdbidrag, och motionärerna begär i yrkande 2 ett tillkännagivande
härom. Motionärerna i motion 1730 av Ann-Cathrine Haglund m. fl.
anser att diabetesbarnens speciella situation inte tillräckligt beaktas vid
bedömningen av rätt till vårdbidrag och att praxis i dessa vårdbidragsärenden
är alltför restriktiv. De framhåller att man genom en generösare tillämpning
av bestämmelserna om vårdbidrag skulle ge föräldrarna bättre möjligheter
att förebygga att diabetessjukdomen senare i barnets liv ger upphov till
skador på olika kroppsorgan. Motionärerna begär därför en översyn av
tillämpningsreglerna i nu angivet syfte. Även motionären i motion 1736,
Elver Jonsson, tar upp svårigheterna att få vårdbidrag till barn med diabetes.
I motionen åberopas en undersökning av utfallet av ansökningar om
vårdbidrag till barn och ungdom med diabetes som gjorts av barnklinikerna
vid Huddinge och Umeå sjukhus. Enligt motionären bekräftar undersökningen
att enhetliga regler saknas för försäkringskassornas bedömningar av
rätten till vårdbidrag för denna grupp barn och ungdomar. Motionären begär
därför i yrkande 1 att åtgärder vidtas för att möjliggöra en enhetlig
regeltillämpning vid bedömningen av rätten till vårdbidrag för barn och
ungdomar med diabetes.
I sitt ovannämnda betänkande SfU 1983/84:22 erinrade utskottet om att i
proposition 1981/82:216 om förbättringar av vårdbidraget till föräldrar med
handikappade barn hade dåvarande socialministern framhållit bl.a., att
tillämpningen av reglerna om vårdbidrag med nödvändighet i stor utsträckning
måste bli en bedömning från fall till fall, eftersom flera faktorer måste
vägas in i bedömningen. Hon hade vidare understrukit behovet av insatser
från riksförsäkringsverkets sida till ledning för tillämpningen och förutsatt att
verket skulle pröva hur försäkringskassorna kunde ges sådan ledning för
merkostnadsbedömningen. Hon hade också förutsatt att verket aktivt skulle
verka för en över hela landet lika tillämpning av reglerna om vårdbidrag över
huvud taget. I propositionen hade också framhållits vikten av att riksförsäkringsverket
noga skulle följa erfarenheterna av tillämpningen av de nya
bidragsreglerna. Mot denna bakgrund utgick utskottet från att en utvärdering
av tillämpningen av reglerna för rätt till vårdbidrag skulle ske inom
riksförsäkringsverket när de nya bestämmelserna varit i kraft ytterligare en
tid.
SfU 1984/85:18
5
Enligt utskottets mening bör en sådan utvärdering av tillämpningen av
reglerna för rätt till vårdbidrag nu komma till stånd och utskottet förutsätter
att så sker utan någon åtgärd från riksdagens sida. Med det anförda avstyrker
utskottet bifall till motionerna 1280 yrkande 1, 1730, 1736 yrkande 1 och
2195 yrkande 2 i motsvarande del.
Vid utgivande av vårdbidrag jämställs enligt 20 kap. 2 § lagen om allmän
försäkring (AFL) med förälder den som med socialnämndens tillstånd har
tagit emot ett utländskt barn för vård och fostran i syfte att adoptera det.
I motion 2444 av Kenth Skårvik och Ingemar Eliasson begärs i yrkande 3 -såvitt nu är i fråga - förslag om lagändring så att den som med socialnämnds
medgivande tagit emot ett barn i syfte att adoptera det ges rätt till vårdbidrag.
Såsom ovan framgår utgår vårdbidrag redan i dag innan en adoption är
fullföljd. Motionsyrkandet i nu behandlad del saknar således aktualitet och
bör avslås av riksdagen.
Tre motioner tar upp frågan om stöd till efterlevande föräldrar när ett barn
avlider. Margareta Persson m. fl. framhåller i motion 600 att den sociala och
ekonomiska omställningen blir mycket stor för familjer som förlorar ett barn,
bl. a. eftersom rätten till bidrag upphör när barnet avlider. Enligt motionärerna
borde det därför vara möjligt att låta vårdbidraget utgå en kortare tid
även efter dödsfallet, och de begär en översyn av bestämmelserna i nu
angivet syfte. Aven Elver Jonsson och Lars Ernestam anser i motion 1737, på
likartade skäl, att vårdbidrag bör kunna utgå även efter ett barns frånfälle
under en period av exempelvis ett halvår, och de begär ett beslut av riksdagen
härom. Vidare begär sistnämnda motionärer beslut om att en särskild statlig
trygghetsförsäkring skall kunna tecknas av föräldrar till handikappade barn.
I motion 2195 av Bengt Westerberg m. fl. anförs också att det är otillfredsställande
att samtliga bidrag upphör omedelbart när ett handikappat barn
avlider. Enligt motionärerna bör möjligheten att införa någon form av
efterlevandebidrag övervägas, eventuellt genom en frivillig försäkring som
samhället erbjuder, och de begär i yrkande 4 ett tillkännagivande i enlighet
härmed.
Utskottet behandlade under föregående riksmöte två motioner med
liknande syften som de nu förevarande motionerna. 1 sitt av riksdagen
godkända betänkande SfU 1983/84:18 anförde utskottet att rätt till vårdbidrag
för vård av sjukt eller handikappat barn föreligger generellt i de fall
bidragen är motiverade utifrån barnets behov av vård och de extra kostnader
som sjukdomen eller handikappet föranleder. Även om utskottet inte ville
bestrida att det i enstaka fall kan uppstå ekonomiska svårigheter på grund av
bortfall av bidrag i samband med att ett handikappat barn avlider,
motiverade detta enligt utskottets uppfattning varken en generell utvidgning
av rätten till vårdbidrag även för tid efter det barnet avlidit eller att en ny
statlig försäkringsform infördes. Enligt utskottet fick problemen i stället
lösas genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder och, om föräldern saknade
medel till sin och sin familjs försörjning, inom ramen för socialtjänsten.
SfU 1984/85:18
6
Utskottet avstyrkte motionerna.
Enligt utskottets mening saknas det anledning för riksdagen att frångå
denna bedömning, och utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionerna
600, 1737 och 2195 yrkande 4.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning till anslaget
C 3. Vårdbidrag till handikappade barn.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. Beträffande fjärdedels vårdbidrag
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1153,1984/85:1280 yrkande
2 och 1984/85:2195 yrkande 2, sistnämnda yrkande i motsvarande
del,
2. beträffande bedömningen av räll lill vårdbidrag
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1280 yrkande 1, 1984/
85:1730, 1984/85:1736 yrkande 1 och 1984/85:2195 yrkande 2,
sistnämnda yrkande i motsvarande del,
3. beträffande vårdbidrag lill blivande adoptivförälder
att riksdagen avslår motion 1984/85:2444 yrkande 3 i motsvarande
del,
4. beträffande vårdbidrag m. m. till efterlevande förälder
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:600. 1984/85:1737 och
1984/85:2195 yrkande 4,
5. att riksdagen till Vårdbidrag för handikappade barn
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 439 000 000 kr.
Stockholm den 26 mars 1985
På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING
Närvarande: Sven Aspling (s). Doris Håvik (s). Elis Andersson (c). Börje
Nilsson (s), Allan Åkerlind (m), Lars-Åke Larsson (s). Gullan Lindblad (m).
Karin Israelsson (c), Ulla Johansson (s). Siri Häggmark (m). Margo
Ingvardsson (vpk), Nils-Olof Gustafsson (s), Barbro Nilsson i Visby (m),
Inger Hestvik (s) och Kenth Skårvik (fp).
SfU 1984/85:18
7
Reservationer
/. Fjärdedels vårdbidrag (mom. 1)
Allan Åkerlind (m), Gullan Lindblad (m), Siri Häggmark (m). Margo
Ingvardsson (vpk), Barbro Nilsson i Visby (m) och Kenth Skårvik (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”är påkallad.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det mindre tillfredsställande att familjer
som förorsakas återkommande ofrånkomliga merkostnader på grund av
sjukdom eller handikapp hos ett barn, vars behov av särskilda vårdinsatser är
mindre uttalat, i regel är uteslutna från möjligheten att få vårdbidrag på
grund av de höga tröskeleffekter som finns inom denna bidragsform. Särskilt
hårt slår, enligt utskottets mening, nuvarande regler mot familjer där barnet
har ett mer eller mindre osynligt handikapp - eller sjukdom - såsom
exempelvis diabetes. Förslag om förbättring av vårdbidraget i form av ett
fjärdedels vårdbidrag har som nämnts lagts fram av anhörigvårdskommittén
som emellertid av kostnadsskäl endast kunnat förorda ett genomförande av
förslaget på lång sikt. Utskottet finner för sin del att införandet av ett
fjärdedels vårdbidrag är en mycket angelägen fråga, och regeringen bör
därför snarast lägga fram förslag i enlighet härmed.
dels att utskottet under moment 1 bort hemställa
1. beträffande fjärdedels vårdbidrag
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1153 och 1984/
85:2195 yrkande 2, sistnämnda yrkande i motsvarande del och med
anledning av motion 1984/85:1280 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Vårdbidrag m.m. till efterlevande förälder (mom. 4)
Kenth Skårvik (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”yrkande 4.” bort ha följande lydelse:
Såsom framhållits i motion 2195 får föräldrar till gravt handikappade barn
som regel ett omfattande ekonomiskt stöd. När barnet avlider upphör
emellertid samtliga bidrag omedelbart, utan att familjen ges möjligheter att
anpassa sig till den nya situationen såsom exempelvis att byta bostad eller att
ordna förvärvsarbete åt den förälder som vårdat barnet. Utskottet delar
motionärernas uppfattning om att detta är otillfredsställande, och enligt
utskottets mening bör därför möjligheten att införa någon form av efterlevandebidrag
övervägas, eventuellt genom en frivillig försäkring som samhället
erbjuder.
SfU 1984/85:18
8
dels att utskottet under moment 4 bort hemställa
4. beträffande vårdbidrag m. m. till efterlevande förälder
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2195 yrkande 4 och med
anledning av motionerna 1984/85:600 och 1984/85:1737 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
minab/gotab Stockholm 1985 82497