Socialförsäkringsutskottets betänkande
1984/85:17
om invandring m. m. (prop. 1984/85:100)
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag i bil. 12 (arbetsmarknadsdepartementet)
till anslag under litt. D Invandring m. m. Under avsnittet D 1.
Statens invandrarverk behandlar utskottet yrkanden i motionerna 1539 (s)
och 2307 (c) som tar upp resursfrågor med anledning av väntetider i
tillståndsärenden. I motion 1539 tas också upp frågan om åtgärder för att
sprida flyktingmottagningen till kommuner utanför storstadsregionerna.
Under avsnittet D 3. Åtgärder för invandrare behandlas yrkanden i motionerna
794 (vpk) och 2307 (c) om ökade resurser till den verksamhet som
finansieras under anslaget.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till medelsanvisning och avstyrker
bifall till motionerna.
I reservation 1 (c) begärs en höjning av anslaget D 3. Åtgärder för
invandrare, medan i reservation 2 (vpk) begärs ett tillkännagivande om en
kraftig uppräkning av anslaget.
I ett särskilt yttrande (c) behandlas frågan om handläggningstiderna i
tillståndsärenden.
Propositionen
TIONDE HUVUDTITELN
Regeringen har i proposition 1984/85:100, bil. 12 (arbetsmarknadsdepartementet)
under litt. D. Invandring m. m. föreslagit riksdagen att
(D 1) till Statens invandrarverk för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag
av 59 328 000 kr.,
(D 2) till Åtgärder för flyktingar för budgetåret 1985/86 anvisa ett
förslagsanslag av 2 000 000 kr.,
(D 3) till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1985/86 anvisa ett
reservationsanslag av 16 807 000 kr.,
(D 4) till Översättningsservice för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag
av 400 000 kr.,
(D 5) till Överföring och mottagning av flyktingar m.m. för budgetåret
1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 59 200 000 kr.,
(D 6) till Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m. m. för
budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 443 000 000 kr.
1 Riksdagen 1984185. 11 sami. Nr 17
SfU 1984/85:17
2
Motioner
I motion 1984/85:794 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bidraget till
invandrar- och minoritetsorganisationers verksamhet liksom bidraget till
avgränsade projekt bör höjas kraftigt i enlighet med vad som anförts i
motionen.
2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till nytt anslag
avseende informationsinsatser inom folkrörelserna i enlighet med vad som
anförts i motionen.
I motion 1984/85:1539 av Hans Göran Franck m.fl. (s) hemställs att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som
anförts i motionen beträffande tillfälliga resursförstärkningar till statens
invandrarverk och om vidtagande av ytterligare åtgärder för att sprida
flyktingmottagningen till andra kommuner än dem som finns i storstadsregionerna.
I motion 1984/85:2307 (motivering i 1984/85:2306) av Karin Andersson
m.fl. (c) hemställs
3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om korta handläggningstider i utlänningsärenden,
4. att riksdagen beslutar att anslaget under D 3. Bidrag till invandrar- och
minoritetsorganisationernas verksamhet höjs med 3,4 milj. kr. till 8,0 milj.
kr.
Utskottet
D I. Statens invandrarverk
Statens invandrarverk (SIV) är central förvaltningsmyndighet för invandrar-
och medborgarskapsfrågor i den mån de inte ankommer på annan
myndighet. Verket utövar bl. a. ledningen av utlänningskontrollen enligt 2 §
utlänningslagen samt som central utlänningsmyndighet den kontroll som
regleras i medborgarskapslagstiftningen eller annan författning. Fr. o. m.
den 1 januari 1985 har verket också huvudansvaret för överföring och
mottagning av flyktingar och för mottagning av asylsökande. Verket skall
vidare fortlöpande bevaka behovet av samt föreslå och samordna åtgärder till
förmån för invandrare och språkliga minoriteter.
Invandrarverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör,
som även är styrelsens ordförande. Inom verket finns fem byråer. Dessa är
tillståndsbyrån, medborgarskapsbyrån, samordningsbyrån, informationsbyrån
och administrativa byrån. Dessutom finns en registerenhet.
I budgetpropositionen föreslås att till statens invandrarverk för budgetåret
1985/86 skall anvisas ett förslagsanslag av 59 328 000 kr.
SfU 1984/85:17
3
Föredragande statsrådet erinrar i propositionen om att SIV under
innevarande budgetår fått en resursförstärkning med anledning av verkets
nya arbetsuppgifter med överföring och mottagande av flyktingar och
asylsökande. För handläggning av tillståndsärenden har verket under de
senaste fyra budgetåren beviljats en temporär förstärkning med medel
motsvarande tre årsarbetskrafter. Denna förstärkning tillsammans med en
rad rationaliseringsåtgärder inom verket har medfört att handläggningstiderna
t. o. m. första halvåret 1984 successivt kunnat förkortas. Föredraganden
gör den bedömningen att vid en ärendetillströmning motsvarande den som
förelåg för åren före år 1984 bör till följd av vissa åtgärder som föreslagits i
proposition 1983/84:144 om invandrings- och flyktingpolitiken de totala
handläggningstiderna kunna minska. Det är främst polisens utredningar som
bör kunna genomföras snabbare och bättre genom att det vid de fasta
utredningsförläggningar för asylsökande som tagits i drift fr. o. m. den 1
januari 1985 kommer att finnas poliser som är specialiserade på utredningar i
asylärenden.
Under år 1984 har emellertid, anför föredraganden vidare, antalet
asylsökande ökat, vilket kan innebär att antalet ärenden också under de
närmaste året kan komma att överstiga vad som har varit normalt tidigare
under 1980-talet. För att hålla nere handläggningstiderna under innevarande
budgetår har verket på tilläggsbudget I beviljats en tillfällig förstärkning med
1 milj. kr.
Vid medelsberäkningen för budgetåret 1985/86 har huvudförslaget inte
tillämpats på de delar av verket som har befattning med tillståndsärenden.
Vidare föreslås i propositionen att den temporära förstärkning som SIV har
disponerat under de fyra senaste budgetåren för avarbetning av tillståndsärenden
skall permanentas. Föredraganden erinrar i detta sammanhang också
om att under tredje huvudtiteln (utrikesdepartementet) A 1. Utrikesförvaltningen
föreslagits att ytterligare 1 milj. kr. i förhållande till innevarande
budgetår avsätts för att, bl. a. genom medverkan från invandrarverket,
stärka utrikesförvaltningens resurser för handläggningen av utlänningsärenden
vid utlandsmyndigheterna. Under innevarande budgetår har extra
resurser med 1,6 milj. kr. avsatts för ändamålet.
Två motioner tar upp frågan om åtgärder för att hålla nere handläggningstiderna
i tillståndsärenden. I motion 1539 av Hans Göran Franck m.fl.
framhålls att balanserna i tillståndsärenden ökat från 7 127 i början av år 1984
till 12 719 i början av år 1985. De ärenden som är mer komplicerade och
arbetskrävande, s. k. specialärenden, har ökat från 1 134 till 2 790. Antalet
ärenden som är äldre än sex månader hos SIV har ökat från 86 till 154.
Motionärerna understryker att en lång tids väntan på beslut om tillstånd att
stanna i landet medför ökade socialhjälpskostnader och är plågsam och ofta
skadlig för den asylsökande och hans familj. Det blir därför med hänsyn till
de ökade balanserna nödvändigt att även under nästa budgetår göra tillfälliga
förstärkningar hos SIV till ett motsvarande belopp som under innevarande
1* Riksdagen 1984185. 11 sami. Nr 17
SfU 1984/85:17
4
budgetår, 1 milj. kr., och motionärerna begär ett tillkännagivande härom till
regeringen.
Även Karin Andersson m. fl. pekar i motion 2307 på de ökade balanserna
och på de påfrestningar för kommuner och asylsökande som följer av långa
handläggningstider. Motionärerna begär ett tillkännagivande av riksdagen
om att regeringen måste ha en hög beredskap och vara lyhörd för åtgärder
och resursförstärkningar som gör det möjligt att hålla nere handläggningstiderna
hos SIV och övriga delar i instansordningen.
Mot bakgrunden av att tillströmningen av asylsökande ökat sedan hösten
1984 har utskottet förståelse för motionärernas farhågor att de föreslagna
resurserna för tillståndshandläggningen kan visa sig otillräckliga. Föredraganden
har i propositionen framhållit att arbetet med att förkorta tiderna i
tillståndsärendena måste fortgå, och utskottet vill understryka angelägenheten
härav. Samtidigt har såsom ovan nämnts olika åtgärder redan vidtagits
som bör kunna leda till en minskning av handläggningstiderna. Utskottet
utgår från att regeringen, liksom hittills, uppmärksamt följer utvecklingen av
ärendebalanserna hos SIV. Något särskilt tillkännagivande om ett behov av
tillfälliga resurser för kommande budgetår anser utskottet inte påkallat, utan
det får ankomma på regeringen att på tilläggsbudget föreslå den eventuella
medelsförstärkning som kan behövas. Utskottet avstyrker med det anförda
bifall till motion 1539 i nu behandlad del och motion 2307 yrkande 3.
Enligt det nya systemet för mottagande av flyktingar och asylsökande som
gäller fr. o. m. i år skall SIV träffa överenskommelser med kommuner om
mottagande av flyktingar och asylsökande mot statlig ersättning. Organiserat
överförda flyktingar skall normalt tas emot 2-4 veckor på en statlig
mottagningsförläggning. Därefter skall de erbjudas bostad i en kommun med
vilken SIV träffat överenskommelse och där få svenskundervisning och
annan introduktion i det svenska samhället. Utlänningar som söker asyl i
samband med inresan till Sverige tas normalt emot i en statlig utredningsförläggning
upp till fyra veckor medan utredningen sker i asylärendet. Därefter
anvisas bostad i en kommun som SIV träffat överenskommelse med.
I motion 1539 av Hans Göran Franck m. fl. framförs att rapporter från
storstadsregionerna tyder på att det med kommunerna överenskomna
antalet flyktingar som skall tas emot riskerar att överskridas. Motionärerna
anser att det behövs mer aktiva åtgärder för att motverka en sådan utveckling
och att avtal i ökad utsträckning måste träffas med kommuner utanför
storstadsregionerna.
Redan vid den inledande planeringen av mottagning av flyktingar och
asylsökande har enligt vad utskottet erfarit avtal träffats med kommuner
över hela landet. En övervikt fanns dock för storstadsregionerna, främst
Stockholms län, om man ser till antalet personer som planerades kunna tas
emot. Med hänsyn till det ökande antalet flyktingar och asylsökande under
senare tid har SIV intensifierat sitt arbete med att träffa avtal med
kommunerna och beräknar nu att mellan 9 000 och 10 000 personer kan tas
SfU 1984/85:17
5
emot enligt avtalen. Tyngdpunkten har därvid starkt förskjutits från
storstadsregionerna till övriga regioner, och ca 60 % av mottagningen
beräknas ske utanför storstadsregionerna. Utskottet anser mot denna
bakgrund att något särskilt tillkännagivande i frågan inte är påkallat, och
utskottet avstyrker bifall till motion 1539 även i nu behandlad del.
D 2. Åtgärder för flyktingar
Från anslaget betalas under innevarande budgetår AMS kostnader för
överföring och omhändertagande av flyktingar. Vidare bekostas från anslaget
AMS kostnader för inkvartering av utlänningar som söker asyl i direkt
anslutning till inresan i Sverige.
Med anledning av att det statliga ansvaret för överföring av flyktingar
överförts från AMS till SIV fr. o. m. den 1 januari 1985 pågår en successiv
avveckling av de förläggningar för flyktingar och asylsökande som inte tagits
över av SIV. Denna avveckling beräknas inte kunna slutföras före den 1 juli
1985 varför övergångsvis föreslås medel för nästa budgetår med 2 milj. kr.
Utskottet har ingen erinran mot förslaget.
D 3. Åtgärder för invandrare
Från anslaget utgår bidrag till den stiftelse som ger ut Invandrartidningen.
Vidare bekostas från anslaget sådana åtgärder i övrigt för invandrare och
språkliga minoriteter, för vilka medel inte står till förfogande i annan
ordning.
I propositionen föreslås att ett reservationsanslag om 16 807 000 kr.
anvisas under anslaget.
Invandrarpolitiska kommittén (IPOK) har i sitt slutbetänkande SOU
1984:58 Invandrar- och minoritetsfrågor föreslagit att frågan om den
framtida utgivningen av en periodisk skrift på lätt svenska och invandrarspråk
bör utredas i särskild ordning. Föredragande statsrådet har efter
regeringens bemyndigande tillkallat en särskild utredare för att göra en
utredning om stiftelsen Invandrartidningens uppgifter inom ramen för
samhällsinformationen till invandrare. I avvaktan på utredningsresultatet
föreslås att anslagsposten Bidrag till stiftelsen Invandrartidningen räknas
upp efter samma grunder som statliga myndigheters anslag.
IPOK har bl. a. också lagt fram förslag i fråga om den framtida
utformningen av stödet till invandrar- och minoritetsorganisationerna, och
frågan kommer att behandlas i en proposition som aviserats till innevarande
riksmöte. Anslagsposten Bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationers
verksamhet föreslås uppräknad efter samma grunder som övriga
statsbidrag till föreningslivet. Anslagsposterna Bidrag till avgränsade projekt
m. m. och Informationsverksamhet föreslås uppräknade med 115 000 resp.
108 000 kr.
SfU 1984/85:17
6
I såväl motion 794 av Lars Werner m.fl. som motion 2307 av Karin
Andersson m. fl. framhålls betydelsen av det arbete invandrarnas organisationer
utför. Motionärerna anför att bidraget till invandrar- och minoritetsorganisationernas
verksamhet är otillräckligt och att det under senare år varit
föremål för en reell sänkning. I den förstnämnda motionen begärs ett
tillkännagivande till regeringen om att bidraget bör höjas kraftigt, medan i
den senare motionen föreslås att bidraget skall höjas med 3,4 milj. kr. I
motion 794 begärs också ett tillkännagivande om att bidraget till avgränsade
projekt bör höjas kraftigt. Vidare begärs att regeringen skall lägga fram
förslag om ett nytt anslag avseende informationsinsatser inom folkrörelserna
för att dessa skall stimuleras att mer aktivt engagera sig i invandrarfrågorna.
Med hänsyn till att beredningen av IPOK:s förslag såvitt gäller den
framtida utformningen av stödet till invandrar- och minoritetsorganisationer
pågår inom regeringskansliet och en proposition i frågan väntas inom kort
finner utskottet inte anledning frångå propositionens förslag om medelsberäkning
till anslagsposten Bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationers
verksamhet. Utskottet avstyrker därför bifall till motion 2307 yrkande 4.
Utskottet finner inte heller anledning att föregripa den kommande
propositionen genom ett tillkännagivande om att den nämnda anslagsposten
och anslagsposten Bidrag till avgränsade projekt skall räknas upp kraftigt i
enlighet med vad som begärts i motion 794. Såvitt gäller kravet i samma
motion om ett särskilt anslag för informationsinsatser inom folkrörelserna
vill utskottet erinra om att SIV disponerar medel som kan användas för
sådana informationsinsatser, och verket har bedrivit ett omfattande projekt i
syfte att öka kunskaperna om invandrare och invandring bl. a. inom
folkrörelserna. Utskottet avstyrker med det anförda bifall till motion 794 i nu
behandlade delar.
D 4. Översättningsservice
Från anslaget bestrids de kostnader för statens invandrarverks språksektions
verksamhet som inte täcks av intäkter.
Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag om att till anslaget
skall anvisas ett förslagsanslag om 400 000 kr.
D 5. Överföring och mottagning av flyktingar
Från anslaget finansieras fr. o. m. den 1 januari 1985 organiserad överföring
till Sverige av flyktingar, anordnande och drift av mottagningsförläggningar
för flyktingar och utredningsförläggningar för asylsökande samt
verksamhet i direkt anslutning till sådana förläggningar. Från anslaget
bekostas vidare bidrag enligt förordningen (1984:890) om bidrag till flyktingars
resa från Sverige för bosättning i annat land samt försöksverksamhet med
bidrag till kostnader för resa till Sverige för nära anhöriga till flyktingar.
SfU 1984/85:17
7
Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag om att till anslaget
skall anvisas ett förslagsanslag av 59 200 000 kr.
D 6. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m. m.
Från anslaget finansieras fr. o. m. den 1 januari 1985 ersättning enligt
förordningen (1984:683) om statlig ersättning för mottagande av flyktingar
och vissa andra utlänningar. Ersättning för ekonomiskt bistånd m. m. enligt
5-9 §§ nämnda förordning utbetalas av länsstyrelserna kalenderårsvis i
efterskott. Ersättning lämnas för ekonomiskt bistånd till den som väntar på
beslut i fråga om uppehållstillstånd och för ekonomiskt bistånd till flyktingar
under det år de beviljas uppehållstillstånd samt ytterligare tre år. För
ekonomiskt bistånd till sjuka och handikappade flyktingar och flyktingar som
är över 60 år då de kommer till Sverige kan ersättning lämnas under längre tid
än tre år.
Ersättningen till kommunerna under budgetåret 1985/86 för ekonomiskt
bistånd beräknas i propositionen till 325 milj. kr., schablonersättningar till
kommuner som träffat överenskommelse med SIV om mottagande av
flyktingar och asylsökande till 102 milj. kr., särskilda bidrag till kommuner
till 6 milj. kr., ersättning till landstingskommuner för sjukvård m. m. till 8
milj. kr. och hyresersättningar för särskilda genomgångsbostäder till 2 milj.
kr. Sammanlagt föreslås anvisat ett förslagsanslag av 443 milj. kr.
Utskottet biträder förslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande åtgärder för att minska handläggningstiderna i
tillståndsärenden
att riksdagen avslår motion 1984/85:1539 i motsvarande del och
motion 1984/85:2307 yrkande 3,
2. beträffande avtal om flyktingmottagande
att riksdagen avslår motion 1984/85:1539 i motsvarande del,
3. att riksdagen till Statens invandrarverk för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 59 328 000 kr.,
4. att riksdagen till Åtgärder för flyktingar för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.,
5. beträffande åtgärder för invandrare
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1984/85:2307 yrkande 4 och 1984/85:794 yrkandena 1
och 2 till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 16 807 000 kr.,
6. att riksdagen till Översättningsservice för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 400 000 kr.,
SfU 1984/85:17
8
7. att riksdagen till Överföring och mottagning av flyktingar m. m. för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 59 200 000 kr.,
8. att riksdagen till Ersättning till kommunerna för åtgärder för
flyktingar m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag
av 443 000 000 kr.
Stockholm den 26 mars 1985
På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING
Närvarande: Sven Aspling (s), Doris Håvik (s). Elis Andersson (c). Börje
Nilsson (s), Allan Åkerlind (m), Lars-Åke Larsson (s). Gullan Lindblad (m),
Karin Israelsson (c), Ulla Johansson (s). Siri Häggmark (m), Margo
Ingvardsson (vpk), Nils-Olof Gustafsson (s), Inger Hestvik (s), Rune
Backlund (c) och Kenth Skårvik (fp).
Reservationer
Åtgärder för invandrare (mom. 5)
1. Elis Andersson, Karin Israelsson och Rune Backlund (alla c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Med hänsyn” och
slutar med "yrkande 4” bort ha följande lydelse:
Invandrarnas riksorganisationer fyller en viktig funktion som länk mellan
invandrargrupperna och de svenska myndigheterna/organisationerna. Som
intresseorganisationer är de ett uttryck för att språkliga och etniska
minoriteter i vårt samhälle önskar bevara och utveckla sin kultur och
identitet i enlighet med det av riksdagen fastställda valfrihetsmålet för
invandrar- och minoritetspolitiken. Lokalt utför organisationerna ett omfattande
kulturellt och socialt arbete. Invandrarnas riksorganisationer arbetar
emellertid under stora ekonomiska svårigheter. Uppsägning av personal och
neddragning av verksamheten har skett i flera av förbunden under de senaste
åren. Samtidigt har samhället i allt större utsträckning efterfrågat invandrarorganisationernas
medverkan i olika sammanhang. Kraven och önskemålen
från den egna gruppen har också ökat.
Statens invandrarverk har starkt betonat vikten av ökat stöd till invandrarnas
riksorganisationer. Regering och riksdag har dock under de senaste åren
bara beviljat en marginell ökning av anslaget. Detta har lett till en reell
sänkning av bidraget och svårigheter att bevilja nytillkommande organisationer
stöd.
Invandrarpolitiska kommitténs förslag om bl. a. ett förbättrat stöd till
invandrarnas organisationer bereds för närvarande i regeringskansliet och en
proposition i frågan beräknas föreläggas riksdagen först i slutet av innevaran
-
SfU 1984/85:17
9
de riksmöte. Propositionen kommer därför att kunna behandlas först under
riksmötet 1985/86.
Utskottet anser mot denna bakgrund att anslagsposten Bidrag till invandrar-
och minoritetsorganisationernas verksamhet måste ökas redan fr. o. m.
budgetåret 1985/86. I enlighet med vad som begärts i motion 2307 föreslår
utskottet en höjning med 3,4 milj. kr.
dels att utskottet under moment 5 bort hemställa
5. beträffande åtgärder för invandrare
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2307 yrkande 4 och med
anledning av propositionen och motion 1984/85:794 yrkandena 1
och 2 till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 20 207 000 kr.
2. Margo Ingvardsson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”behandlade delar” bort ha följande lydelse:
Invandrar- och minoritetsorganisationerna utgör en allt viktigare del av
folkrörelserna i Sverige. Förutom att de fungerar som intresseorganisationer
för invandrares och minoriteters strävan att behålla och utveckla den egna
kulturen och det egna språket i det svenska samhället, har de en särskilt viktig
funktion för kvinnorna, barnen och ungdomarna. Invandrarorganisationerna
har också stor betydelse som informationsförmedlare och utgör en viktig
förbindelselänk mellan invandrarna och det svenska samhället. De är vidare
intresseorganisationer för hela familjen, men en huvuduppgift för samtliga är
att arbeta med ungdom. De kan därigenom göra mycket för att förebygga
sociala problem. Enligt utskottets mening kan de invandrar- och minoritetspolitiska
mål som riksdagen fastställde år 1975 endast förverkligas genom att
invandrarnas egna organisationer får bättre möjligheter att arbeta och
genom att svenska organisationer stimuleras att mer aktivt engagera sig i
invandrarfrågorna. Fr. o. m. budgetåret 1980/81 har organisationerna fått
sänkta reala bidrag. Detta är en utveckling som om den tillåts fortsätta
riskerar att rasera den verksamhet som vissa organisationer byggt upp. De
senaste två åren har invandrarorganisationerna i praktiken fått nedskärningar
av redan otillräckliga bidrag. Samtidigt ställer det svenska byråkratiska
maskineriet allt större krav på invandrarorganisationerna, som förväntas
delta aktivt i olika arbets- och referensgrupper och i olika statliga eller
kommunala utredningar trots obefintliga eller minimala kansliresurser.
Mot denna bakgrund är det angeläget att bidraget till invandrar- och
minoritetsorganisationernas verksamhet höjs kraftigt. Detsamma gäller
bidraget till begränsade projekt, eftersom det här rör sig om medel som
används för att öka förståelsen och kontakten mellan invandrare och
svenskar. Vidare behövs en särskild anslagspost för informationsinsatser
inom folkrörelserna, så att dessa genom sina organisationer kan arbeta för att
SfU 1984/85:17
10
motverka fördomar och skapa vidgade kontakter mellan svenskar och
invandrare. Utskottet biträder sålunda yrkandena 1 och 2 i motion 794 och
anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet
anfört.
dels att utskottet under moment 5 bort hemställa
5. beträffande Åtgärder för invandrare
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:794 yrkandena 1 och 2
och med anledning av propositionen samt med avslag på motion
1984/85:2307 yrkande 4,
dets till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 16 807 000 kr.,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om en kraftig uppräkning av anslaget och en ny anslagspost.
Särskilt yttrande (mom. 1)
Elis Andersson, Karin Israelsson och Rune Backlund (alla c) anför:
Under år 1981 och första halvåret 1982 vidtog den dåvarande regeringen en
rad åtgärder för att nedbringa handläggningstiderna i utlänningsärenden.
Åtgärderna innebar omprioriteringar och resurstillskott i samtliga led i
instansordningen. De resulterade i att den genomsnittliga handläggningstiden
i avlägsnandeärenden hos SIV minskade från 4 månader år 1981 till
omkring 2 månader i början av år 1984. Under andra hälften av år 1984
skedde en mycket kraftig ökning av antalet asylsökande. Detta avspeglar sig
nu i invandrarverkets ärendebalanser. Vid månadsskiftet februari/mars var
antalet öppna ärenden drygt 13 000, vilket är en ökning med ca 6 000 sedan
halvårsskiftet 1984. De växande ärendebalanserna innebär på nytt längre
väntetider, vilket är plågsamt för inblandade människor och leder till ökade
kostnader för staten.
Det är beklagligt att övergången till en ny mottagningsorganisation för
flyktingar och asylsökande kommit att sammanfalla med en mycket kraftig
ökning av antalet asylsökande. Sammantaget leder den uppkomna situationen
till kraftiga påfrestningar på verket och dess personal. Vi förutsätter
därför att regeringen redan i samband med kompletteringspropositionen
återkommer till riksdagen med förslag om resursförstärkningar som gör det
möjligt att hålla nere handläggningstiderna hos SIV.