SfU 1984/85:16

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1984/85:16

om studiesocialt stöd (prop. 1984/85:100)

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposition 1984/85:100 under
utbildningsdepartementet, bilaga 10, litt. E. Studiestöd m.m. upptagna
anslagen E 1-8.

Regeringens förslag under anslagen E 1. Centrala studiestödsnämnden,
E 2. Anslag till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt
stöd och E 7. Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig
kreditgaranti har inte föranlett några motionsyrkanden. Utskottet biträder
förslagen.

I anslutning till anslaget E 3. Studiehjälp (s. 9) behandlar utskottet
följande motioner.

1984/85:705 (vpk) och 1984/85:2441 (s) om rätt till studiemedel för
gymnasiestuderande 18-20-åringar.

1984/85:1279 (s) om inackorderade gymnasieelevers ekonomiska situation.

1984/85:1513 (c) om studiestöd till hantverkslärlingar.

1984/85:1755 (vpk) om viss inkomstprövning inom studiehjälpen.

Utskottet tillstyrker bifall till propositionens förslag och avstyrker bifall till
motionerna. Reservation har avgivits av vpk-ledamoten till förmån för
motion 1984/85:705 (res. 1).

I anslutning till anslaget E 4. Studiemedel (s. 11) behandlar utskottet
följande motioner.

1984/85:793 (fp) yrkande 1, 1984/85:997 (vpk) yrkandena 2 och 3,
1984/85:2292 (c) yrkande 1 och 1984/85:2434 (c) yrkandena 1 och 2 om
omedelbara förbättringar inom studiemedelssystemet.

1984/85:1734 (vpk) om höjda fribeloppsgränser fr. o. m. den 1 juli 1986.

1984/85:793 (fp) yrkande 2, 1984/85:994 (s), 1984/85:2292 (c) yrkande 2
och 1984/85:2819 (m) om inriktningen av den aviserade studiesociala
utredningen.

1984/85:856 (m) om värdering av förmögenhet vid prövning av rätt till
studiemedel.

1984/85:997 (vpk) yrkandena 1 b och c om översyn av reglerna om
återbetalning av studiemedel m. m.

1984/85:2314 (c) yrkande 2, delvis, om tidigare hemarbetande kvinnors
möjligheter att studera med hjälp av studiemedel.

1984/85:2433 (c) om översyn av studiemedlen ur skatte-, bidrags- och
socialförsäkringssynpunkt.

1 Riksdagen 1984185.11 sami. Nr 16

SfU 1984/85:16

2

1984/85:793 (fp) yrkande 3, om viss försöksverksamhet med utvidgad rätt
till studiemedel för studier utomlands.

Utskottet tillstyrker bifall till propositionens förslag och avstyrker bifall till
motionerna. Tre reservationer har avgivits av c-ledamöterna till förmån för
motionerna 1984/85:2292 yrkandena 1 och 2,1984/85:2434 yrkandena 1 och 2
och 1984/85:2433 (res. 2, 6 och 10). Tre reservationer har avgivits av
fp-ledamoten till förmån för motion 1984/85:793 (res. 3, 7 och 11).
Vpk-ledamoten har avgivit tre reservationer till förmån för motionerna
1984/85:997 yrkandena 1 b-c, 2 och 3 samt 1984/85:1734 (res. 4, 5 och 9).
Slutligen har en reservation avgivits av m-ledamöterna till förmån för motion
1984/85:2819 (res. 8).

I anslutning till anslaget E 5. Vuxenstudiestöd (s. 17) behandlar utskottet
följande motioner.

1984/85:803 (fp), 1984/85:2434 (c) yrkandena 3-5, 1984/85:2823 (m)
yrkandena 1-9 om anslag till vuxenstudiestöd m. m.

1984/85:997 (vpk) yrkande 1 a om en utvidgning av det särskilda vuxenstudiestödet.

1984/85:2314 (c) yrkande 2, delvis, om effekterna av det differentierade
vuxenstudiestödet för tidigare hemarbetande kvinnor.

1984/85:1729 (c) om de studerandes ställning vid Sätergläntan i studiestödshänseende.

1984/85:1751 (m) om handikapporganisationernas ställning vid ansökan
om vuxenstudiestöd.

1984/85:1744 (s) och 1984/85:1754 (s) om fördelningen av vuxenstudiestödsmedel
m. m.

1984/85:1117 (s) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

Utskottet tillstyrker bifall till propositionens förslag och avstyrker bifall till
motionerna. M-ledamöterna har avgivit en reservation till förmån för motion
1984/85:2823 yrkandena 1-9 (res. 12). Två reservationer har avgivits av
c-ledamöterna till förmån för motionerna 1984/85:2314 yrkande 2 delvis och
1984/85:2434 yrkandena 3-5 (res. 13 och 16) och vidare har en reservation
avgivits av fp-ledamoten till förmån för motion 1984/85:803 (res. 14).
Slutligen har vpk-ledamoten avgivit en reservation till förmån för motion
1984/85:997 yrkande 1 a (res. 15).

I anslutning till anslaget E 6. Timersättning vid grundvux (s. 23) behandlar
utskottet motion 1984/85:2823 (m) yrkandena 10-12 om medelsanvisning
till anslaget.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag och avstyrker bifall till motionen.
Reservation har avgivits av m-ledamöterna till förmån för motion
1984/85:2823 yrkandena 10-12 (res. 17).

I anslutning till anslaget E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål (s. 24)
behandlar utskottet motion 1984/85:2442 (s) om studielitteratur till synskadade
elever.

SfU 1984/85:16

3

Utskottet biträder propositionens förslag och avstyrker bifall till motionen.

Under rubriken Övriga yrkanden om studiestöd (s. 26) behandlar utskottet
följande motioner.

1984/85:249 (s) om överkompensation till studerande vid sjukdom i vissa
fall.

1984/85:1716 (c) om studiestöd till elever i särskola.

Utskottet tillstyrker bifall till motion 1984/85:249 och avstyrker bifall till
motion 1984/85:1716.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1984/85:100. bil. 10 (utbildningsdepartementet)
under litt. E. Studiestöd m.m. föreslagit riksdagen att

(E 1) godkänna vad som förordats om myndighetsansvaret i personalärenden,

(E 1) godkänna att 22 500 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1985/86 används för att
delvis finansiera anslaget Centrala studiestödsnämnden m.m.,

(E 1) till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1985/86
anvisa ett förslagsanslag av 67 607 000 kr.,

(E 2) godkänna att 6 429 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1985/86 används för att
delvis finansiera anslaget Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning
av studiesocialt stöd,

(E 2) till Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av
studiesocialt stöd för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av
16 520 000 kr.,

(E 3) till Studiehjälp m. m. förbudgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag
av 1 536 300 000 kr.,

(E 4) till Studiemedel m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag
av 4 458 100 000 kr.,

(E 5) anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i studiestödslagen (1973:349),

(E 5) godkänna att 698,2 milj. kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1985/86 används för att
finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m.m.,

(E 5) till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag
av 698 200 000 kr.,

(E 6) godkänna att 47 800 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1985/86 används för att
finansiera delar av anslaget Timersättning vid grundvux,

(E 6) till Timersättning vid grundvux för budgetåret 1985/86 anvisa ett
förslagsanslag om 83 200 000 kr.,

SfU 1984/85:16

4

(E 7) till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti
för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.,

(E 8) medge att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket
det beställningsbemyndigande om 2 000 000 kr. för budgetåret 1986/87 som
förordats i propositionen,

(E 8) till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1985/86
anvisa ett reservationsanslag av 10 348 000 kr.

Det i propositionen framlagda författningsförslaget finns intaget som
bilaga till betänkandet.

Motioner

Motion väckt med anledning av proposition 1984/85:78 om förbättringar inom
föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen I

motion 1984/85:249 av Lena Öhrsvik (s) föreslås att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om rättvisare regler för
stödet till studerande vid sjukdom.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1984185

I motion 1984/85:705 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ungdomar
mellan 18 och 20 år bör ha principiell rätt till studiemedel även för annan
utbildning än vid högskola,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att som ett första
steg fr. o. m. hösten 1985 ungdomar som lever och bor självständigt bör ges
rätt till studiemedel.

I motion 1984/85:793 (motivering i 1984/85:791) av Bengt Westerberg
m. fl. (fp) hemställs

1. att riksdagen beslutar att studiemedlen skall höjas från nuvarande
145 % av basbeloppet till 148 % fr. o. m. budgetåret 1985/86 samt att höja
fribeloppet för egen inkomst vid beräkningen av studiemedel från nuvarande
55 % av basbeloppet till 75 % fr. o. m. budgetåret 1985/86 och därmed under
anslaget E 4. Studiemedel anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
förhöjt belopp med 108 milj. kr.,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts angående innehållet i direktiven till den av regeringen
föreslagna studiemedelsutredningen,

3. att riksdagen beslutar att begära att regeringen ger CSN-UHÄ i
uppdrag att presentera detaljerade förslag till en försöksverksamhet med
utvidgad möjlighet för svenska studenter att erhålla studiemedel för studier

SfU 1984/85:16

5

utomlands utifrån de riktlinjer som CSN har presenterat i sin skrivelse till
regeringen.

I motion 1984/85:803 (motivering i 1984/85:802) av Bengt Westerberg
m. fl. (fp) hemställs att riksdagen beslutar att under anslaget E 5. Vuxenstudiestöd
anvisa 20 milj. kr. mindre än vad regeringen föreslagit.

I motion 1984/85:856 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om värderingen av förmögenhet i jordbruk eller rörelse vid
prövningen av rätten till studiemedel.

I motion 1984/85:994 av Grethe Lundblad m. fl. (s) hemställs att riksdagen
vid beslut om utbildningsdepartementets budget under E 4. Studiemedel
m. m. föreslår regeringen att beakta vad i motionen anförts om de högskolestuderandes
ekonomiska situation.

I motion 1984/85:997 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn

a) av det särskilda vuxenstudiestödet till att omfatta även högskolestuderande,

b) om reglerna för återbetalning av studiemedel i enlighet med vad som
anförs i motionens förslag,

c) av formerna för stöd till studerande med barn,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som innebär

a) att studiemedlens totalbelopp höjs till 155 % av basbeloppet,

b) att studiemedlens bidragsdel höjs till 25 % av totalbeloppet,

c) att barntillägget görs återbetalningsfritt,

d) att avgiftsgränsen vid återbetalning av studiemedel prövas enbart mot
egen inkomst,

3. att riksdagen med ändring i proposition 1984/85:100 bilaga 10 Utbildningsdepartementet
E 4. Studiemedel m. m. anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 300 000 000 kr. förhöjt belopp.

I motion 1984/85:1117 av Yngve Nyquist m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

I motion 1984/85:1279 av Göran Magnusson (s) hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om en översyn av reglerna för att förbättra de inackorderade
gymnnasieelevernas ekonomiska situation.

I motion 1984/85:1513 (motivering i 1984/85:1512) av Birgitta Hambraeus
(c) hemställs att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som framförts i motionen om socialt studiestöd till lärlingar.

SfU 1984/85:16

6

I motion 1984/85:1716 av Rune Backlund m. fl. (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag till lösning av försörjningsfrågan för familjer
med barn i grundsärskolan och ungdomar i yrkessärskolan under skolpliktstiden
i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1984/85:1729 av Stina Gustavsson (c) och Karl Boo (c) hemställs
att riksdagen beslutar att Sätergläntan, Hemslöjdens gård, i studiestödshänseende
för fortbildning jämställs med folkhögskolorna.

I motion 1984/85:1734 av Margo Ingvardsson (vpk) och Björn Samuelson
(vpk) föreslås

1. att riksdagen beslutar anta den i motionen föreslagna ändringen av
studiestödslagens 4 kap. 16 § samt att denna ändring skall träda i kraft den 1
juli 1986,

2. att riksdagen hemställer hos regeringen att återkomma med förslag till
medelsanvisning på tilläggsbudget för budgetåret 1985/86.

I motion 1984/85:1744 av Berit Oscarsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
vuxenutbildningen.

I motion 1984/85:1751 av Mona Saint Cyr (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om en översyn av de regler som gäller för vuxenstudiestödet
med beaktande av just handikapporganisationernas behov och
förhållanden.

I motion 1984/85:1754 av Bo Södersten m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
vuxenstudiestödet.

I motion 1984/85:1755 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
beslutar enligt vad i denna motion föreslagits om förändringar inom
studiehjälpssystemet.

I motion 1984/85:2292 (motivering i 1984/85:2291) av Thorbjörn Fälldin
m.fl. (c) hemställs

1. att riksdagen beslutar att höja studiemedlen till 148 % av basbeloppet,
att utöka bidragsdelen samt omfördela resurserna inom det studiesociala
systemet, i enlighet med det anförda,

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som
anförts om den långsiktiga inriktningen av det studiesociala reformarbetet.

I motion 1984/85:2314 (motivering i 1984/85:2312) av Karin Andersson
m. fl. (c) hemställs

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om studiestöd för tidigare hemarbetande kvinnor.

SfU 1984/85:16

7

I motion 1984/85:2433 av Pär Granstedt (c) och Jan Hyttring (c) föreslås att
riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om en skyndsam översyn av
studiemedlen ur skatte-, bidrags- och socialförsäkringssynpunkt i enlighet
med vad som anförts i motionen.

1 motion 1984/85:2434 av Kerstin Göthberg m.fl. (c) hemställs

1. att riksdagen beslutar att till Studiemedel m. m. för budgetåret 1985/86
anvisa ett förslagsanslag av 4 548 100 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att 90 000 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1985/86 används
för att finansiera anslaget Studiemedel m. m.,

3. att riksdagen beslutar att till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret
1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 608 200 000 kr.,

4. att riksdagen beslutar att 608 200 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1985/86 används
för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m. m.,

5. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförs
rörande inriktningen av besparingar på anslaget Vuxenstudiestöd m. m.

I motion 1984/85:2441 av Anna Lindh (s) och Mona Sahlin (s) hemställs att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen
anförs om behovet av en översyn av reglerna för studiemedel för 18- och
19-åringar.

I motion 1984/85:2442 av Bengt Lindqvist (s) och Iréne Vestlund (s)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om anslagsposten 2 under anslaget E 8 i bil. 10, budgetpropositionen.

I motion 1984/85:2819 (motivering i 1984/85:2818) av Ulf Adelsohn m. fl.
(m) hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer att i direktiven till
översynen av studiefinansieringssystemet beaktas vad som i motionen
anförts.

I motion 1984/85:2823 (rtiotivering i 1984/85:2822) av Per Unckel m. fl. (m)
hemställs

1. att riksdagen beslutar att de särskilda anslagsposterna uppsökande
verksamhet på arbetsplatser och planering av uppsökande verksamhet och
utbildning av studieorganisatörer samt information om vuxenstudiestöden
bestäms till sammanlagt 7 000 000 kronor,

2. att riksdagen beslutar att fastställa timstudiestödet till 32 kr. per
studietimme,

3. att riksdagen beslutar att fastställa antalet timstudiestöd till 15 000,

4. att riksdagen beslutar att fastställa dagstudiestödets inkomstbidrag till
192 kr.,

5. att riksdagen beslutar att fastställa dagstudiestödets internatbidrag till
200 kr.

SfU 1984/85:16

8

6. att riksdagen beslutar att fastställa antalet dagstudiestöd till 13 000,

7. att riksdagen beslutar att fastställa antalet vuxenstudiestöd till 14 200,

8. att riksdagen beslutar att godkänna att 547 000 000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1985/86
används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m. m.,

9. att riksdagen beslutar att till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret
1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 547 000 000 kr.,

10. att riksdagen beslutar att fastställa timersättningen vid grundutbildningen
för vuxna studerande som har inkomstbortfall till 32 kr.,

11. att riksdagen beslutar att godkänna att 37 300 000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1985/86
används för att finansiera delar av anslaget till Timersättning vid grundutbildning
för vuxna,

12. att riksdagen beslutar att till Timersättning för grundutbildning för
vuxna för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 72 700 000 kr.

Utskottet

Det studiesociala stödet omfattar förlängt barnbidrag till elever över 16 år i
grundskolan, studiehjälp till elever under 20 år på gymnasieskolenivå,
studiemedel till äldre elever på gymnasieskole- och högskolenivå, vuxenstudiestöd
och timersättning vid grundutbildning för vuxna.

Utskottet behandlar nedan förslagen i budgetpropositionen och de
motioner från den allmänna motionstiden i år som rör studiesocialt stöd.

E 1. Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central förvaltningsmyndighet för
ärenden om studiesocial verksamhet. CSN är chefsmyndighet för sex
studiemedelsnämnder som handlägger ärenden om studiemedel och för 24
vuxenutbildningsnämnder som har hand om ärenden om vuxenstudiestöd
och bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser. Myndighetsansvaret
delas mellan CSN, studiemedelsnämnderna och vuxenutbildningsnämnderna.
Den närmare ansvarsfördelningen regleras i särskilda instruktioner för
resp. nämnd.

Medelsbehovet för CSN:s, studiemedelsnämndernas och vuxenutbildningsnämndernas
verksamhet beräknas till 67 607 000 kr. Härav beräknas
22 500 000 kr. avse kostnader för vuxenutbildningsnämndernas verksamhet
och CSN:s administration av vuxenstudiestödet och för information om
vuxenstudiestödet. Dessa kostnader finansieras med medel från vuxenutbildningsavgiften.
I propositionen begärs därför godkännande av att
22 500 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1985/86 används för att delvis finansiera
anslaget.

SfU 1984/85:16

9

I propositionen begärs också riksdagens godkännande av att myndighetsansvaret
i personalärenden förändras så att CSN blir anställningsmyndighet
för hela det studiesociala myndighetsområdet.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag under punkt E 1.

E 2. Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt
stöd

Från anslaget bestrids kostnaderna för portoavgifter, riksförsäkringsverkets
och de allmänna försäkringskassornas handläggning av vuxenstudiestöd
samt avgifter till kronofogdemyndigheter och tingsrätter för viss kravverksamhet.

I propositionen föreslås att ett belopp motsvarande kostnaderna för
riksförsäkringsverkets och de allmänna försäkringskassornas handläggning
av vuxenstudiestödet, 6 429 000 kr., tillförs anslaget genom medel från
vuxenutbildningsavgiften. Till anslaget föreslås anvisat ett förslagsanslag av
16 520 000 kr.

Utskottet biträder propositionen i nämnda delar.

E 3. Studiehjälp m. m.

Från anslaget bestrids kostnaderna för förlängt barnbidrag och studiehjälp.

Det förlängda barnbidraget och studiebidraget inom studiehjälpen har
fr. o. m. den 1 januari i år höjts från 275 till 400 kr. i månaden i samband med
en motsvarande höjning av det allmänna barnbidraget (prop. 1983/84:150,
SfU 33, rskr. 398).

Studiehjälpen består förutom av studiebidraget av olika tillägg. Inackorderingstillägg
utgår utfn ekonomisk prövning medan extra tillägg förutsätter en
sådan prövning. Detsamma gäller återbetalningspliktiga studiemedel inom
studiehjälpssystemet.

Inackorderingstillägg utgår till alla elever som måste bo inackorderade på
studieorten med för närvarande 440 kr./mån. Inackorderingstillägget kompletteras
med rätt till hemreseersättning som utgår med ett schabloniserat
belopp, vars storlek är beroende på bl. a. avståndet till hemorten. Hemreseersättning
utgår med för närvarande lägst 50 och högst 830 kr. per månad.

I propositionen föreslås att inackorderingstilläggets grundbelopp slås ihop
med hemreseersättningen till ett schabloniserat belopp vars storlek beror på
avståndet till hemorten. Stödet föreslås utgå med mellan 550 och 1 300 kr.
per månad. Förslaget innebär enligt departementschefen en större frihet för
eleverna som kan välja mellan att använda bidraget för att täcka en större del
av inackorderingskostnaderna eller för att resa hem oftare.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget eller mot den av regeringen

SfU 1984/85:16

10

föreslagna medelsanvisningen med 1 536 300 000 kr. till anslaget Studiehjälp
m. m.

Fr. o. m. den 1 juli 1984 har möjligheterna för gymnasiestuderande i åldern
18-20 år att få återbetalningspliktiga studiemedel begränsats. Efter denna
tidpunkt utgår sådana studiemedel efter prövning mot den studerandes och
föräldrarnas eller i förekommande fall makes ekonomi med ett belopp av
högst 10 000 kr. per år. Endast om särskilda skäl föreligger skall studiemedel
kunna utgå utan prövning mot föräldraekonomin och med ett belopp som
tillsammans med studiebidrag och tillägg motsvarar studiemedlen för
högskolestuderande. Sådana särskilda skäl kan t. ex. vara sociala förhållanden
i hemmet som innebär svåra belastningar på familjerelationerna eller det
förhållandet att den studerande under en längre tid förvärvsarbetat och haft
egen bostad.

Lars Werner m. fl. anför i motion 705 att rätten till studiemedel för
18-20-åringar som utbildas i andra former än vid högskolorna bör återinföras.
Med hänsyn till att dessa ungdomar har uppnått myndighetsåldern är det
enligt motionärerna viktigt att de också får möjligheter att själva klara sin
försörjning. Det skulle underlätta många ungdomars situation och bidra till
deras självständighet. Motionärerna begär därför ett tillkännagivande om att
ungdomar mellan 18 och 20 år bör ha principiell rätt till studiemedel även för
annan utbildning än vid högskolor, och som ett första steg bör ungdomar som
lever och bor självständigt ges rätt till studiemedel fr. o. m. hösten 1985.

Även i motion 2441 av Anna Lindh och Mona Sahlin berörs frågan om
studiemedel för 18- och 19-åringar. Sistnämnda motionärer anser dock att
det är principiellt riktigt att dessa ungdomar inte bör skuldsätta sig redan
under sina gymnasieår, men reglerna har enligt deras mening fått oönskade
effekter i några fall. Det gäller bl. a. gymnasiestuderande i glesbygd, som inte
har möjlighet att bo kvar i hemmet men som vid en strikt tillämpning av
reglerna inte kan få studiemedel. Vidare anser motionärerna att de som fått
studiemedel men helt saknar hjälp hemifrån har svårt att klara sig på 10 000
kr. per år. Mot bakgrund av det anförda begär motionärerna en översyn av
reglerna i syfte att göra tillämpningen mer flexibel. Göran Magnusson tar i
motion 1279 upp frågan om inackorderade gymnasieelevers ekonomiska
situation. Enligt motionären är främsta skälet till att en elev tvingas avstå från
utbildning som kräver inackordering just kostnaderna. Motionären anser i
och för sig att föräldrarna har ett försörjningsansvar även i de fall eleven är
inackorderad men med hänsyn till att ”studiebidragen” reduceras redan vid
relativt blygsamma inkomster bör ersättningsnivån höjas i kombination med
justerade inkomstgränser för föräldraprövningen. I motionen begärs en
översyn av reglerna i enlighet med det anförda.

När riksdagen beslutade att begränsa rätten för gymnasiestuderande 18-och 19-åringar att få studiemedel i samma omfattning som gäller för
högskolestuderande skedde detta förutom av besparingsskäl även av principiella
skäl. Ungdomar borde nämligen i största möjliga omfattning kunna

SfU 1984/85:16

11

genomföra en så grundläggande utbildning som gymnasiala studier utan
skuldsättning. Utskottet ser ingen anledning att nu frångå denna bedömning.
Utskottet vill dock i detta sammanhang erinra om den i propositionen
aviserade översynen av studiemedelssystemet, vilken närmare kommer att
beröras av utskottet under avsnittet Studiemedel. Vad särskilt gäller
inackorderade gymnasieelevers ekonomiska situation vill utskottet peka på
den i propositionen föreslagna förändringen av inackorderingstillägget som
redovisats ovan. Detta förslag innebär såväl en höjning av stödnivåerna som
en ökad valfrihet för eleverna. I kombination med den studiebidragshöjning
som skett fr. o.m. den 1 januari i år har den ekonomiska situationen för
ifrågavarande elever förbättrats, eftersom varken inackorderingstillägget
eller studiebidraget är inkomstprövat. Med det anförda avstyrker utskottet
bifall till motionerna 705, 1279 och 2441.

Utskottet behandlar i detta sammanhang ytterligare två motioner som tar
upp olika frågor inom studiehjälpen.

I motion 1513 av Birgitta Hambraeus begärs ett tillkännagivande om att
studiestöd bör utgå även till hantverkslärlingar.

Med hänsyn till att studiestöd i form av studiehjälp redan i dag utgår till
elever som genomgår gymnasial lärlingsutbildning anser utskottet att motion
1513 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Lars Werner m. fl. begär i motion 1755 att riksdagen beslutar om ändrade
inkomstgränser såvitt gäller den inkomstprövning inom studiehjälpssystemet
som är samordnad med bostadsbidragssystemet.

Den samordning mellan bostadsbidragssystemets inkomstprövning och
studiehjälpen som åsyftas i motionen har upphört fr. o. m. den 1 januari 1985
i och med att det inkomstprövade tillägget inom studiehjälpen slopades. Från
nämnda tidpunkt medräknas gymnasiestuderande ungdomar vid bedömning
av rätt till statligt bostadsbidrag. Motion 1755 saknar således aktualitet och
bör avslås av riksdagen.

E 4. Studiemedel

Studiemedel består av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel.
För ett normalläsår uppgår studiemedlen för heltidsstuderande till
145 % av basbeloppet. Den övervägande delen av studiemedlen är återbetalningspliktig.
Bidragsdelen utgör 2 178 kr. för en heltidsstuderande per
normalläsår. Har den studerande barn, kan ett återbetalningspliktigt barntillägg
utgå med 25 % av basbeloppet per barn och läsår.

Studiemedel utgår efter en prövning mot den studerandes inkomst och
förmögenhet. Prövningen för den som studerar heltid under fem månader
per kalenderhalvår medför reduktion av studiemedlen när inkomsten under
kalenderhalvåret överstiger 45 % av basbeloppet. Vid heltidsstudier under
kortare tid och vid deltidsstudier är reduktionsreglerna gynnsammare.

Studiemedelsskulden löper utan ränta men justeras årligen upp enligt det

SfU 1984/85:16

12

s. k. garantitalet som är 1,042.

Studiemedlen återbetalas genom årliga avgifter, jämnt fördelade över
återbetalningstiden. Uppskov med återbetalningen kan beviljas om det s. k.
avgiftsunderlaget understiger tre och ett halvt basbelopp. Vid fastställande
av avgiftsunderlaget tas hänsyn till inte enbart den avgiftsskyldiges egen
inkomst utan även makes inkomst.

Såsom inledningsvis anförs i propositionen har frågan om studiemedlens
storlek debatterats livligt under hela det senaste decenniet. Problemen med
studiemedlens nivå har dock uppmärksammats av regering och riksdag, och
studiemedlen har höjts såväl år 1982 som år 1984 (se prop. 1981/82:100, SfU
8, rskr 186 och prop. 1983/84:40, SfU 11, rskr86). Enligt departementschefen
är det i nuvarande statsfinansiella läge utomordentligt svårt att avsätta
ytterligare resurser till studiemedel. Vid bedömningen av de skilda behoven i
denna situation har hon valt att prioritera studiehjälpen.

Som ett led i försöken att förbättra situationen för de ekonomiskt mest
utsatta studerandena utarbetade emellertid en tjänstemannagrupp inom
utbildningsdepartementet under 1984 ett förslag till differentiering av
studiemedlen. Gruppens förslag publicerades i en promemoria (Ds U
1984:13), som har remissbehandlats under hösten 1984. Syftet med promemorian
var att ge regeringen underlag för ett ställningstagande till möjligheterna
att åstadkomma omprioriteringar inom befintliga ramar. Utgångspunkten
för förslaget var konstaterandet att den grupp som har de största
ekonomiska problemen är de som är ensamstående och inte bosatta i
föräldrahemmet. En grupp som däremot med hjälp av studiemedlen kan ha
en god konsumtionsstandard är de som bor kvar i föräldrahemmet. Mot
bakgrund härav föreslog gruppen att studiemedlen skulle differentieras i
första hand efter boendeform. Dessutom föreslogs en differentiering av
studiemedlen efter ålder.

Remissinstansernas meningar om förslagen i promemorian är mycket
delade. Omkring hälften av dem avvisar principiellt varje ytterligare
differentiering. Några alternativ när det gäller omfördelning inom givna
ramar förs inte fram i remissyttrandena. Departementschefen anser i detta
läge att frågan om omprioriteringar inom studiemedelssystemets ram liksom
vissa andra frågor om systemets utformning bör bli föremål för en mera
genomgripande belysning. Detta bör ske genom en kommitté, och hon avser
att senare återkomma till regeringen med förslag i denna fråga. Enligt
departementschefen bör kommittén också få i uppdrag att se över reglerna
för återbetalning av studiemedel. Hon har därvid utförligt redovisat bakgrunden
till varför en översyn även av dessa regler behövs.

I propositionen anförs vidare att vid sidan av frågan om en differentiering
av studiemedlen innehöll promemorian vissa andra förslag till ändrade regler
för studiemedel, vilka genomgående har tillstyrkts av remissinstanserna.
Eftersom emellertid avsikten var att finansiera åtgärderna genom de
föreslagna omprioriteringarna bör också dessa frågor prövas ytterligare av

SfU 1984/85:16

13

kommittén. I ett hänseende är departementschefen emellertid beredd att
redan nu föreslå en förändring i den riktning som arbetsgruppen har
föreslagit, nämligen vad avser behovsprövningen mot den studerandes
inkomst, de s. k. fribeloppsgränserna. I syfte att minska betydelsen av
eventuella sommarinkomsters fördelning föreslås att fribeloppsgränserna
sänks något första kalenderhalvåret och höjs andra kalenderhalvåret. På så
sätt tas större hänsyn till att huvuddelen av eventuella sommarinkomster
faller på andra kalenderhalvåret. Nuvarande och föreslagna fribelopp
framgår av följande sammanställning.

Studietid antal månader	Nuvarande regler	Föreslagna regler
Första kalender-halvåret	Andra kalender-halvåret
5,0	45	40	55
4,5	55	50	1
4,0	65	60	| 70
3,5	75	70	80

Ändringarna föreslås finansierade genom en överföring av medel från
bostadsdepartementets huvudtitel per den 1 januari 1986. Förslaget om
ändrade fribeloppsgränser föreslås träda i kraft fr. o. m. budgetåret 1986/87,
dvs. den 1 juli 1986.

I ett flertal motioner begärs förbättringar av studiemedlen redan fr. o. m.
den 1 juli 1985.1 motion 793 av Bengt Westerberg m. fl. begärs i yrkande 1 att
studiemedlens totalbelopp skall höjas till 148 % av basbeloppet och fribeloppet
för egen inkomst till 75 % av basbeloppet per kalenderhalvår. Till följd
härav bör ytterligare 108 milj. kr. anvisas under anslaget. Även Thorbjörn
Fälldin m. fl. begär i motion 2292 yrkande 1 att studiemedlens totalbelopp
skall höjas till 148 % av basbeloppet. I motion 2434 av Kerstin Göthberg
m. fl. hemställs i yrkande 1 att till följd av den i motion 2292 begärda
höjningen av studiemedlens totalbelopp ytterligare 90 milj. kr. skall anvisas
under anslaget. Dessa medel bör enligt yrkande 2 i motionen tillföras
anslaget genom en överföring av vuxenutbildningsmedel för budgetåret
1985/86.1 motion 997 av Lars Werner m. fl., slutligen, begärs i yrkande 2 att
studiemedlens totalbelopp skall höjas till 155 % av basbeloppet, att bidragsdelen
skall höjas till 25 % av totalbeloppet, att barntillägget skall utgå som
bidrag i stället för att vara återbetalningspliktigt och att vid återbetalning av
studiemedlen avgiftsunderlaget endast skall beräknas på den avgiftspliktiges
egen inkomst. Till följd av de nämnda förslagen begärs i yrkande 3 att
ytterligare 300 milj. kr. anvisas under anslaget.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att det i nuvarande
statsfinansiella läge är utomordentligt svårt att avsätta ytterligare resurser till
studiemedel. Studiemedlens totalbelopp har dessutom trots ett ansträngt

SfU 1984/85:16

14

budgetläge höjts såväl år 1982 som år 1984. En ytterligare omedelbar
förbättring av studiemedlen skulle vidare begränsa möjligheterna för den
aviserade kommittén att åstadkomma omprioriteringar inom studiemedelssystemets
ram. På grund härav och då utskottet av skäl som senare kommer
att utvecklas under avsnittet Vuxenstudiestöd motsätter sig att vuxenutbildningsmedel
används för att finansiera nu ifrågavarande anslag avstyrker
utskottet bifall till motionerna 793 yrkande 1, 2292 yrkande 1, 2434
yrkandena 1 och 2 samt 997 yrkandena 2 och 3.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget
Studiemedel m. m.

Propositionens förslag om att fribeloppsgränserna för egen inkomst skall
höjas fr. o. m. den 1 juli 1986 berörs i motion 1734 av Margo Ingvardsson och
Björn Samuelson. Motionärerna anför att de i propositionen föreslagna
fribeloppsgränserna för egen inkomst fr. o. m. den 1 juli 1986 är för lågt satta
och de begär i yrkande 1 att fribeloppen höjs till 90 % av basbeloppet för det
första kalenderhalvåret och till 110 % av basbeloppet för det andra
kalenderhalvåret. De nämnda fribeloppsgränserna bör enligt motionärerna
gälla när studietidens längd under resp. kalenderhalvår är minst 3,5
månader. Erforderliga medel för fribeloppsgränserna bör anvisas på tilläggsbudget,
och motionärerna begär i yrkande 2 att regeringen återkommer med
förslag till medelsanvisning på tilläggsbudget för budgetåret 1985/86.

Varken propositionens förslag eller motionärernas förslag om höjda
fribeloppsgränser påverkar anslaget för budgetåret 1985/86 eftersom höjningarna
skall gälla först fr. o. m. den 1 juli 1986. Utskottet anser på grund
härav att det inte i nuläget finns anledning för riksdagen att förorda högre
fribeloppsgränser för egen inkomst än vad som föreslagits i propositionen
och utskottet avstyrker bifall till motion 1734.

Såsom ovan nämnts förutskickar departementschefen att hon har för
avsikt att föreslå regeringen att tillsätta en kommitté för översyn av vissa
studiesociala frågor.

Ett flertal motioner tar upp olika frågor som den aviserade utredningen
bör pröva. I motion 793 av Bengt Westerberg m. fl. begärs i yrkande 2 ett
tillkännagivande om att utredningen bör få i uppdrag dels att undersöka
sambandet mellan studietidens längd och de totala studiemedlen, dels att
presentera en plan för avveckling av den äktamakeprövning som sker vid
beräkning av återbetalningspliktiga belopp. Grethe Lundblad m. fl. begär i
motion 994 ett tillkännagivande om att den aviserade utredningen bör göra
en omfattande kartläggning av de högskolestuderandes ekonomiska situation
som endast bör bygga på de studerandes egen ekonomi. Motionärerna i
motion 2292 av Thorbjörn Fälldin m.fl. anser att kommitténs arbete bör
inriktas på ett studiefinansieringssystem enligt följande modell. Bidragsdelen
i nuvarande system bör omvandlas till en studerandelön som bör utgå
med ca ett halvt basbelopp per år. Ett nytt studielånesystem bör upprättas
utanför statsbudgeten i samarbete med landets banker/kreditinstitut, och

SfU 1984/85:16

15

systemet bör förses med statlig garanti. Vidare bör de återbetalningspliktiga
barntilläggen ersättas med centerns förslag till vårdnadsersättning (24 000
kr./år), och slutligen skall bostadsbidrag kunna utgå till studerande med barn
på samma villkor som för övriga barnfamiljer. I motionen begärs i yrkande 2
ett tillkännagivande i enlighet med det anförda. Ulf Adelsohn m. fl. begär i
motion 2819, att utredningen skall få följande riktlinjer. Kommitténs arbete
skall bedrivas så skyndsamt att ett nytt system kan träda i kraft vid
halvårsskiftet 1986. Studiemedelssystemet bör bygga på generella regler och
inte differentieras med hänsyn till t. ex. bostadsförhållanden eller ålder.
Vidare skall bidragsdelens roll i systemet prövas förutsättningslöst eftersom
en omvandling av den nuvarande bidragsdelen till lån öppnar möjligheter att
höja studiemedlens totalbelopp. Även frågan om var i systemet behovet av
socialt motiverade subventioner är störst måste noga studeras. Likaså bör
förutsättningarna för att avskaffa fribeloppsreglerna analyseras. En ny
reform skall vidare rymmas inom ramen för dagens långsiktiga totala
kostnader för det allmänna, och lånehanteringen bör lyftas ut ur statsbudgeten.
Slutligen bör studiestöd för studier utomlands kunna utgå efter samma
regler som för studier i Sverige.

Såsom framgår av propositionen kommer den aviserade studiesociala
utredningen att få i uppdrag att se över såväl reglerna för beviljande av
studiemedel som återbetalningsreglerna. Utskottet, som ansluter sig till
departementschefens motiv för att en översyn bör ske, utgår från att arbetet i
kommittén kommer att bedrivas relativt förutsättningslöst. Utredningen bör
således inte vara helt bunden av nuvarande konstruktion av studiemedelssystemet.
Det bör vidare stå kommittén fritt att undersöka förutsättningarna för
och pröva konsekvenserna av ett lånesystem utanför statsbudgeten. Mot
denna bakgrund vill utskottet inte särskilt förorda något av motionsförslagen
eftersom flertalet av dessa syftar till en bestämd inriktning av kommitténs
arbete. En total översyn av studiemedelssystemet kräver med nödvändighet
ingående analyser av studiemedelstagarnas ekonomiska situation såväl
under studietiden som sedermera under återbetalningstiden. Även frågan
om hur ekonomin, familjesituationen och utbildningens geografiska tillgänglighet
styr studieval och studiebenägenhet bör analyseras. Utredningen bör
också beakta de samhällsekonomiska effekterna av förlängda studietider till
följd av att de studerande förvärvsarbetar vid sidan av studierna för att
försörja sig. Med hänsyn till att utredningsarbetet kan förväntas bli ganska
omfattande är det inte realistiskt att ett nytt system skulle kunna träda i kraft
redan den 1 juli 1986. Utskottet förutsätter dock att arbetet bedrivs så
skyndsamt som möjligt. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att
motionerna 793 yrkande 2, 994, 2292 yrkande 2 och 2819 inte behöver
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet behandlar i detta sammanhang också fyra motioner som - utan
direkt inriktning på den aviserade utredningen - tar sikte på olika förändringar
inom studiemedelssystemet. Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson

SfU 1984/85:16

16

begär i motion 856 ett tillkännagivande om att värderingen av förmögenhet i
jordbruk eller rörelse bör göras förmånligare vid prövning av rätt till
studiemedel. I motion 997 av Lars Werner m. fl. begärs i yrkande 1 b en
översyn av reglerna om återbetalning av studiemedel i syfte att bl. a. höja
gränserna för avgiftsunderlaget. Vidare begär sistnämnda motionärer i
yrkande 1 c en översyn av formerna för stöd till studerande med barn i syfte
att tillskapa ett fullgott skydd utanför studiestödssystemet. Karin Andersson
m. fl. anför i motion 2314 att hemarbetande kvinnors ekonomiska möjligheter
till vidareutbildning blir allt mindre. Detta gäller särskilt ensamstående
kvinnor med barn som på grund av otillräckliga studiemedel avbryter sina
studier eller väljer kortare utbildningar än de önskar. Motionärerna begär ett
tillkännagivande i enlighet med det anförda. I motion 2433 av Pär Granstedt
och Jan Hyttring begärs en skyndsam översyn av studiemedlen ur skatte-,
bidrags- och socialförsäkringssynpunkt i syfte att uppnå rimliga ekonomiska
konsekvenser för de studerande.

Den aviserade studiesociala utredningen kommer som ovan nämnts att se
över såväl reglerna för beviljande som återbetalning av studiemedel. De
frågor som tas upp i motionerna 856, 997 och 2314 kommer således att
behandlas av utredningen. Utskottet har ovan understrukit att utredningen
bör arbeta förutsättningslöst, och motionerna 856, 997 yrkandena 1 b och c
samt 2314 yrkande 2 i nu behandlad del bör därför inte föranleda något
uttalande från riksdagens sida. Vad gäller den i motion 2433 begärda
översynen vill utskottet inledningsvis erinra om att riksdagen under våren
1984 beslutade om ett förbättrat försäkringsskydd för studerande som trädde
i kraft den 1 januari i år (prop. 1983/84:127, SfU 26 och rskr 336). Vidare är
det enligt utskottets uppfattning lämpligt att man i den aviserade översynen
av studiemedelssystemet också prövar de ekonomiska konsekvenserna för de
studerande av att studiemedlen i vissa fall ingår i underlaget för bidrag och
avgifter, och utskottet förutsätter att så sker utan vidare åtgärd från
riksdagens sida. Med det anförda får motion 2433 anses vara tillgodosedd.

I propositionen redovisas att CSN i särskild skrivelse den 18 oktober 1984
har inkommit med en rapport om studiestöd för utlandsstudier. CSN föreslår
en ändrad tolkning av begreppet ”platsbristutbildning” i samband med
studiestöd för studier utomlands. Enligt CSN:s mening bör begreppet
platsbristutbildning ha innebörden ”utbildningslinjer inom högskolan där
antalet sökande klart överstiger antalet utbildningsplatser”. Den som sökt
till sådan utbildningslinje bör kunna beviljas studiemedel för studier
utomlands oberoende av om han/hon har blivit antagen till utbildningen eller
ej. Det bör ankomma på universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) att, efter
samråd med CSN, i förväg fastställa vilka utbildningslinjer som skall anses
vara platsbristutbildningar. Eftersom det är svårt att överblicka de totala
konsekvenserna av förslaget föreslår CSN att förändringen införs på försök
och att en utvärdering görs efter tre år.

SfU 1984/85:16

17

Departementschefen anför att hon av statsfinansiella skäl inte är beredd
att biträda förslaget om en försöksverksamhet med vidgad rätt till studiemedel
för studier utomlands.

I motion 793 av Bengt Westerberg m. fl. begärs i yrkande 3 att CSN-UHÄ
får i uppdrag att lägga fram detaljerade förslag till en försöksverksamhet med
utvidgad möjlighet för svenska studenter att erhålla studiemedel för studier
utomlands utifrån de riktlinjer som CSN presenterar i sin skrivelse.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att en liberalisering redan har skett
beträffande möjligheterna att få studiemedel för studier utomlands genom
beslut av CSN. Vad gäller den av CSN föreslagna försöksverksamheten delar
utskottet departementschefens uppfattning och vill således av statsfinansiella
skäl inte förorda förslaget. Enligt utskottets uppfattning finns det även
utbildningspolitiska skäl som talar mot en större utvidgning av möjligheterna
att få studiemedel för studier utomlands. Utskottet avstyrker med det
anförda bifall till motion 793 yrkande 3.

E 5. Vuxenstudiestöd m. m.

Under anslaget Vuxenstudiestöd m. m. bestrids, förutom utgifter för
särskilt vuxenstudiestöd, dagstudiestöd och timstudiestöd, även bidrag som
utgår för uppsökande verksamhet på arbetsplatser, planering av uppsökande
verksamhet, utbildning av studieorganisatörer och information om vuxenstudiestödet.

Anslaget finansieras genom medel från vuxenutbildningsavgiften. Tillgängligt
utrymme under anslaget för budgetåret 1985/86 beräknas i propositionen
till 698,2 milj. kr.

Vuxenstudiestöd kan utgå vid såväl längre som kortare studier. Det
särskilda vuxenstudiestödet utgår vid längre studier till studerande på
grundskole- och gymnasieskolenivå samt till studerande som genomgår
yrkesteknisk högskoleutbildning. Stödet, som fr. o. m. budgetåret 1985/86 är
differentierat, utgår till medlem i arbetslöshetskassa med ett skattepliktigt
bidrag motsvarande 65 % av det utbildningsbidrag som den studerande
skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning. Till studerande som inte är
medlem i arbetslöshetskassa utgår ett bidrag med 32,5 % av motsvarande
utbildningsbidrag. Den som får det högre bidraget har även rätt till ett
barntillägg, som utgår med 0,09 % av basbeloppet per dag. Särskilt
vuxenstudiestöd utgår också i form av återbetalningspliktiga studiemedel.

Dagstudiestödet, som främst är avsett för deltagare i kortare ämneskurser
vid folkhögskolor, utgår i form av inkomstbidrag med 228 kr. per dag och
internatbidrag med 190 kr. per dygn.

Timstudiestödet är främst avsett för deltagare i studiecirklar. Stödet utgår
med 38 kr. per timme.

Beträffande det särskilda vuxenstudiestödet beräknas i propositionen att
utrymme skall finnas för ca 17 000 årsstudieplatser, vilket innebär en ökning

2 Riksdagen 1984185.11 sami. Nr 16

SfU 1984/85:16

18

med ca 1 500 i förhållande till innevarande budgetår.

Såvitt gäller tim- och dagstudiestöden föreslås i propositionen att dessa
höjs beloppsmässigt, timstudiestöden till 40 kr. per timme, dagstudiestödens
inkomstbidrag till 240 kr. per dag och dagstudiestödens internatbidrag till 200
kr. per dygn. Finansiellt utrymme beräknas finnas för oförändrat antal stöd,
nämligen 18 000 timstudiestöd och 15 000 dagstudiestöd.

Kostnaderna för bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser har i
propositionen beräknats till 33 milj. kr. och kostnader för planering m. m. av
uppsökande verksamhet och utbildning av fackliga studieorganisatörer till 12
milj. kr., vilket innebär en höjning av beloppen med 3 resp. 1 milj. kr.
jämfört med innevarande budgetår.

Berit Oscarsson m. fl. begär i motion 1744 ett tillkännagivande om att de
medel som inflyter i form av vuxenutbildningsavgift i sin helhet bör fördelas
till vuxenstudiestöd samt att tim- och dagstudiestöden bör höjas till en nivå
som bättre överensstämmer med målgruppens genomsnittliga inkomstbortfall.

I motion 2823 av Per Unckel m. fl. föreslås att det tillgängliga finansiella
utrymmet under anslaget beräknas till 547 milj. kr. eller till ett 151,2 milj. kr.
lägre belopp än som föreslagits i propositionen. Besparingen bör enligt
motionärerna tillföras anslaget C 4. Bidrag till studieförbunden m. m. under
utbildningsdepartementets huvudtitel. Medelsanvisningen till detta anslag
behandlas av utbildningsutskottet. De i motion 2823 föreslagna medlen för
vuxenstudiestöd föreslås fördelade så att utrymme beräknas för 14 200
särskilda vuxenstudiestöd, 15 000 timstudiestöd och 13 000 dagstudiestöd.
Timstudiestödet föreslås därvid utgå med 32 kr. i timmen, inkomstbidraget
med 192 kr. per dag och internatbidraget med 200 kr. per dygn. För
kostnader för uppsökande verksamhet, planering m. m. av uppsökande
verksamhet och utbildning av studieorganisatörer anser motionärerna att
medel bör anvisas med tillhopa 7 milj. kr.

Kerstin Göthberg m. fl. föreslår i motion 2434 att till anslaget Vuxenstudiestöd
m.m. skall anvisas 608,2 milj. kr. eller ett i förhållande till
propositionens förslag 90 milj. kr. lägre belopp. Dessa 90 milj. kr. bör enligt
motionärerna tillföras anslaget E 4. Studiemedel. Sistnämnda anslag har
behandlats tidigare i detta betänkande. För att uppnå nämnda besparing
inom vuxenstudiestödet begär motionärerna ett tillkännagivande om att
ersättningsnivån inom tim- och dagstudiestödet skall vara oförändrad, att
antalet tim- och dagstudiestöd bör minskas samt att den uppsökande
verksamheten och planeringen bör minskas.

Motionärerna i motion 803 av Bengt Westerberg m.fl. begär att till
anslaget Vuxenstudiestöd anvisas ett 20 milj. kr. lägre belopp än som
föreslagits i propositionen, dvs. 678,2 milj. kr.

Utskottet vill inledningvis erinra om att det ursprungliga syftet med
vuxenstudiestödet - och vuxenutbildningsavgiften - var att öka möjligheterna
till studier för kortutbildade vuxna och främst för dem som är förvärvsår -

SfU 1984/85:16

19

betande. På grund av det statsfinansiella läget har emellertid efter hand
betydande belopp i besparingssyfte förts över från vuxenutbildningsmedlen
till folkbildningsändamål. Överföringen av medel till detta ändamål är i den
förevarande propositionen av samma storleksordning som föregående år. Ett
ökat utrymme för vuxenstudiestöd på sätt som föreslagits i motion 1744 är
enligt utskottets mening inte möjligt i nuvarande ekonomiska läge. Beträffande
förslaget i motion 2823 innebär detta att överföringen till folkbildningsändamål
skulle beloppsmässigt mer än fördubblas. En sådan kraftig urholkning
av vuxenstudiestödet som detta skulle medföra avvisar utskottet
bestämt. Förslaget i motion 2434 om att 90 milj. kr. skall överföras till
anslaget Studiemedel motsätter sig utskottet av principiella skäl, eftersom
man därigenom skulle använda vuxenutbildningsmedel - som är avsedda för
lågutbildade vuxna - till att generellt höja ett studiestöd som i huvudsak är
avsett för högskoleutbildning. Dessutom skulle motionsförslaget innebära en
oacceptabel minskning av antalet tim- och dagstudiestöd och av den
uppsökande verksamheten eftersom hela besparingen skulle tas från dessa
verksamheter som enligt propositionen är kostnadsberäknade till 177 milj.
kr. Vad gäller förslaget i motion 803 om att anslaget till vuxenstudiestöd
m. m. skall minskas med 20 milj. kr. anser utskottet inte detta meningsfullt
eftersom anslaget i sin helhet är avgiftsfinansierat och motionen inte
innehåller något förslag om till vilket ändamål medlen skulle överföras

Beträffande nivån på tim- och dagstudiestödet anser utskottet att de i
propositionen föreslagna höjningarna är skäliga med hänsyn till att antalet
stöd skall bibehållas oförändrat. Eftersom yrkande 5 i motion 2823 om
dagstudiestödets internatbidrag överensstämmer med propositionens förslag
blir detta yrkande härigenom tillgodosett.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag till medelsanvisning
för vuxenstudiestöd m. m. och avstyrker bifall till motionerna 803,
1744 i nu behandlad del, 2434 yrkandena 3 och 4 samt 2823 yrkandena 1-4
och 6-9.

Såsom inledningsvis nämnts utgår det särskilda vuxenstudiestödet vid
längre studier på grundskole- och gymnasieskolenivå samt vid YTHutbildning.
I motion 997 av Lars Werner m. fl. begärs i yrkande 1 a en
översyn i syfte att utvidga det särskilda vuxenstudiestödet till att omfatta
även högskolestuderande.

Det finansiella utrymmet för det särskilda vuxenstudiestödet är starkt
begränsat. Mot denna bakgrund anser utskottet det angeläget att fullfölja
intentionerna med stödet, nämligen att prioritera resurserna till studerande
på grundskole- och gymnasieskolenivå. Utskottet kan således f. n. inte ställa
sig bakom en sådan utvidgning som begärts i motion 997, och utskottet
avstyrker motionen i nu behandlad del.

I syfte att skapa utrymme för en höjd ersättning till studerande - främst
familjeförsörjare - som avstår från inkomst för att börja studera differentierades
det särskilda vuxenstudiestödet fr. o. m. budgetåret 1984/85. Detta

SfU 1984/85:16

20

innebär att endast den som är berättigad till ersättning från erkänd
arbetslöshetskassa - eller har uppburit sådan ersättning under längsta
möjliga tid - får ersättning enligt den tidigare ersättningsnivån, dvs. med
65 % av det utbildningsbidrag som den studerande skulle ha fått vid
arbetsmarknadsutbildning. För övriga sökande sänktes bidraget till 32,5 %
av motsvarande utbildningsbidrag.

Motionärerna i motion 2314 av Karin Andersson m. fl. begär ett tillkännagivande
om att i pågående utredningsarbete bör beaktas att det differentierade
vuxenstudiestödet medför ekonomiska hinder för tidigare hemarbetande
kvinnor som önskar vidareutbildning.

Utskottet är införstått med att hemarbetande kvinnor har fått ett försämrat
studiestöd genom att vuxenstudiestödet har differentierats. Utskottet förutsätter
dock att frågan om hemarbetande kvinnors ekonomiska möjligheter
för vidareutbildning kommer att beaktas i den aviserade studiesociala
utredningen. Motionen i nu behandlad del får därmed anses vara tillgodosedd.

Enligt reglerna för statligt studiestöd utgår sådant stöd enbart till
utbildningar som är statliga eller står under statlig tillsyn. Vad särskilt gäller
dagstudiestöd utgår detta endast för s. k. samverkanskurser vid folkhögskola.
Kurserna kan således anordnas av fackliga organisationer eller bildningsorganisationer
men det måste alltid ske i samverkan med folkhögskola, och
lärare från folkhögskola skall alltid medverka i kurserna. Vidare måste
kursplanen godkännas av skolöverstyrelsen.

Stina Gustavsson och Karl Boo begär i motion 1729 att Sätergläntan,
Hemslöjdens gård, i studiestödshänseende för fortbildning skall jämställas
med folkhögskolorna. De studerande skulle därmed kunna få dagstudiestöd.

Såsom ovan framgår är reglerna för statligt studiestöd klara och entydiga.
Utskottet kan mot bakgrund härav inte medverka till att undantag görs i
studiestödshänseende för en av många kursgårdar och utbildningsinstitutioner.
Utskottet avstyrker således bifall till motion 1729.

Ansökan om timstudiestöd och dagstudiestöd kan göras såväl av enskild
person som kollektivt av fackliga organisationer.

Motion 1751 av Mona Saint Cyr tar upp frågan om handikapporganisationernas
ställning vid ansökan om vuxenstudiestöd. Motionären begär en
översyn av systemet med kollektiv och enskild ansökan med beaktande av
handikapporganisationernas behov och förhållanden.

I sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1982/83:19 behandlade
utskottet senast frågan om rätt för handikapporganisationerna - De handikappades
riksförbund (DHR) och Handikappförbundens centralkommitté
(HCK) - att göra kollektiv ansökan om tim- och dagstudiestöd. Utskottet
förutsatte därvid att regeringen ånyo skulle pröva om det utan större
administrativa svårigheter skulle gå att utvidga rätten att göra kollektiva
ansökningar till att avse även de båda ifrågavarande handikapporganisationerna.

SfU 1984/85:16

21

Frågan har därefter utretts av centrala studiestödsnämnden (CSN) som
redovisat ett förslag i en skrivelse den 16 oktober 1984 till regeringen. CSN
har dock framhållit att ändrade regler för det kollektiva ansökningsförfarandet
skulle leda till ohållbara konsekvenser om nuvarande urvalsregler skall
tillämpas.

Såsom framgår av propositionen är frågan föremål för beredning inom
regeringskansliet. Enligt vad utskottet erfarit kommer överläggningar med
handikapporganisationerna att äga rum under våren i syfte att uppnå en
lösning av frågan. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motion 1751 är
mot bakgrund av det anförda inte påkallad.

Medel för de skilda vuxenstudiestöden och uppsökande verksamhet m. m.
fördelas av CSN till de olika vuxenutbildningsnämnderna. Denna länsvisa
fördelning av resurserna sker enligt de riktlinjer som lades fast i proposition
1975:23 om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna m.m. vari
anfördes att det grundläggande kriteriet för fördelningen borde vara
befolkningsunderlaget. Departementschefen anför i propositionen att CSN
vid den länsvisa fördelningen av medel för det särskilda vuxenstudiestödet
även bör ta hänsyn till utbildningsstrukturen inom länen. Departementschefen
anmäler att hon har för avsikt att senare ta upp frågan om resursfördelningen
med CSN och i den mån det visar sig nödvändigt återkomma till
regeringen med förslag till kompletterande riktlinjer.

Beträffande fördelningen av medel för särskilt vuxenstudiestöd får
fr. o. m. innevarande budgetår vuxenutbildningsnämnden själv kvotera
tillgängliga medel mellan stöd för studier på grundskole- resp. gymnasieskolenivå.
Vuxenutbildningsnämnden får vidare inför tredje ansökningstillfället
omfördela medel mellan tim- och dagstudiestöd och inför det fjärde och sista
ansökningstillfället per år omfördela kvarvarande medel mellan timstudiestöd,
dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd.

I propositionen föreslås nu, såsom ovan nämnts, att medel för tim- och
dagstudiestöd i fortsättningen skall anvisas under en gemensam anslagspost.
Syftet med förslaget är att uppnå ett effektivare medelsutnyttjande. Departementschefen
framhåller dock vikten av att det även i fortsättningen blir en
rimlig fördelning mellan de båda stödformerna och att följden av sammanslagningen
inte får bli en drastisk omfördelning, med hänsyn till att tim- och
dagstudiestöd delvis utnyttjas av olika grupper löntagare. Enligt departementschefen
bör det ankomma på CSN att noga följa utvecklingen vad gäller
tim- och dagstudiestöd och fördelningen av resurserna mellan dem. En annan
fråga rörande fördelning och utnyttjande av resurserna tas också upp i
propositionen. Departementschefen anmäler nämligen att hon har för avsikt
att föreslå regeringen att uppdra åt CSN att utreda de närmare förutsättningarna
för en begränsad försöksverksamhet med ett friare utnyttjande av
medlen för tim- och dagstudiestöd och uppsökande verksamhet. Syftet med
en sådan försöksverksamhet skulle vara att finna former för att nå de
kortutbildade som är högt prioriterade för studiestöd, men som är svåra att
rekrytera till studier.

SfU 1984/85:16

22

Frågor som berör fördelningen av medel för vuxenstudiestöd tas upp i två
motioner. Bo Södersten m. fl. anser i motion 1754 att det är angeläget att
förutsättningar skapas för försöksverksamhet inom hela vuxenstudiestödsområdet
fr. o. m. verksamhetsåret 1985/86 och att denna försöksverksamhet
bör syfta till en avveckling av den omfattande detaljreglering som f. n. gäller i
synnerhet för det särskilda vuxenstudiestödet. Motionärerna anser också att
den länsvisa fördelningen av resurserna uteslutande bör grundas på andelen
korttidsutbildade personer. I motionen begärs ett tillkännagivande i enlighet
med det anförda. Berit Oscarsson m. fl. anser i motion 1744 att den
omfattande detaljregleringen på vuxenstudiestödsområdet bör bli föremål
för översyn. Vidare anser motionärerna att den pågående översynen av
vuxenstudiestödsmedlens fördelning mellan länen bör påskyndas så att den
får genomslag redan i årets budgetberedning, att reserverade medel som
överförs mellan olika budgetår knyts till länsnivå, samt att en mindre del av
de totala medlen ställs till förfogande för särskilda insatser i de län där
urvalsprocessen missgynnar kortutbildade. Motionärerna föreslår också att
vuxenutbildningsnämnderna fritt får kvotera de medel som ställs till förfogande.

När det gäller vuxenstudiestödsmedlens fördelning mellan länen framhålls
i propositionen att CSN redan med gällande riktlinjer bör kunna ta hänsyn till
utbildningsstrukturen inom länen. Enligt vad utskottet erfarit kommer
troligen en viss omfördelning av medel att ske redan under budgetåret
1985/86. Utskottet förutsätter därvid att större hänsyn kommer att tas till
antalet korttidsutbildade inom länen. Dessutom har departementschefen
aviserat sin avsikt att ta upp frågan om resursfördelningen med CSN och
därefter vid behov återkomma med förslag till kompletterande riktlinjer.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet inte att någon riksdagens åtgärd
beträffande den länsvisa fördelningen av vuxenstudiestödsmedel är erforderlig
och utskottet avstyrker bifall till motionerna 1744 och 1754 i dessa delar.

Beträffande detaljregleringen av vuxenstudiestöden innehåller propositionen
flera förslag till förändringar som syftar till ett friare resursutnyttjande.
Såväl den föreslagna gemensamma anslagsposten för tim- och dagstudiestöd
som den aviserade försöksverksamheten är exempel härpå. Försöksverksamhet
aviseras även beträffande ett mer flexibelt ansökningsförfarande.
Utskottet förutsätter att regeringen låter utreda möjligheterna att bedriva
försöksverksamhet även inom andra delar av vuxenstudiestödet och återkommer
med förslag om lämpliga regelförändringar. Med det anförda
avstyrker utskottet bifall till motionerna 1744 och 1754 även i nu behandlade
delar.

I motion 1744 begärs vidare en total utredning av vuxenutbildningens
resurser och dess möjligheter att svara mot de lokala och regionala behoven.
Motionärerna begär också en översyn för att klarare skilja vuxenstudiestödsfrågorna
från övriga former av studiestöd. Dessutom anser motionärerna att
gränsdragningen mellan den utbildning som skall finansieras med förnyelsefondernas
medel och övrig vuxenutbildning bör utredas.

SfU 1984/85:16

23

Vad gäller frågan om en total utredning av vuxenutbildningens resurser vill
utskottet erinra om den av regeringen år 1983 tillsatta utredningen om
vuxenutbildningsreformernas effekter. Denna utredning, som skall se över
vissa frågor rörande vuxenutbildningen, väntas framlägga ett slutbetänkande
hösten 1985. Dessutom pågår en övergripande utvärdering av vuxenstudiestöden
inom CSN. Som ett led i denna utvärdering har CSN under 1984
publicerat en rapport om de särskilda vuxenstudiestöden, Vilka har fått
särskilt vuxenstudiestöd och vad har det betytt? (CSN-rapporter nr 1 1984).
Något behov av ytterligare utredningar i denna fråga anser utskottet f. n. inte
föreligga. Att det skulle finnas några mer uttalade gränsdragningsproblem
mellan vuxenstudiestöd och övriga former av studiestöd har utskottet svårt
att inse. Studiestöden är skilda åt genom såväl olika regelsystem som olika
administrativa rutiner och beviljande organ. Någon översyn härvidlag är
således enligt utskottets mening inte erforderlig. När det slutligen gäller
konsekvenserna av förnyelsefonderna för vuxenutbildningen är avsikten att
denna fråga skall behandlas i en under våren 1985 aviserad proposition om
uppdragsutbildning. Utskottet avstyrker med det anförda motion 1744 också
i nu behandlade delar.

I december 1983 beslutade riksdagen att, med anledning av sysselsättningsläget,
införa en speciell form av studiestöd, särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa. Stödet regleras i en särskild lag, vilken trädde i kraft den 1 januari
1984. För de.t första kalenderhalvåret 1984 anvisade riksdagen 50 milj. kr. för
sådant stöd och för innevarande budgetår har sammanlagt anvisats 150 milj.
kr.

Två motioner tar upp frågan om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. I
såväl motion 1117 av Yngve Nyquist m.fl. som motion 1744 av Berit
Oscarsson m. fl. begärs ett tillkännagivande om att medel till sådant stöd bör
anvisas även fortsättningsvis.

Enligt utskottets mening bör särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa inte
finansieras inom ramen för nu tillgängliga vuxenutbildningsavgiftsmedel. I
den mån särskilda resurser kommer att ställas till förfogande för sysselsättningsskapande
åtgärder även för budgetåret 1985/86 är utskottet dock
positivt till att en del av resurserna används till särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1117 och
motion 1744 i nu behandlad del.

E 6. Timersättning vid grundvux

Timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux) utgår med 38 kr.
per timme till den som förlorar arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa
eller kontant arbetsmarknadsstöd på grund av deltagande i grundutbildningen.
Kostnaderna härför finansieras med medel från vuxenutbildningsavgiften.

I propositionen föreslås att timersättningen för den som har inkomstbort -

SfU 1984/85:16

24

fall skall höjas till 40 kr. per timme motsvarande vad som föreslagits
beträffande timstudiestödet. Per Unckel m. fl. föreslår i motion 2823 i
konsekvens med motionärernas förslag beträffande timstudiestödet att den
högre timersättningen skall fastställas till 32 kr. per timme och att medelsanvisningen
till följd härav skall minskas med 10,5 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag eller till 72,7 milj. kr.

Utskottet har tillstyrkt en höjning av timstudiestödet till 40 kr. i timmen,
och utskottet har ingen erinran mot en motsvarande höjning av timersättningen
vid grundvux. Utskottet tillstyrker sålunda propositionens förslag
under förevarande avsnitt och avstyrker bifall till motion 2823 i motsvarande
delar.

E 7. Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti

Utskottet biträder regeringens förslag till medelsanvisning under denna
punkt.

E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Under förevarande anslag beräknas medel för bidrag till hälso- och
sjukvård för studerande och medel för studielitteratur till synskadade
högskolestuderande.

Mot bakgrund av att ett nytt statsbidragssystem för studerandehälsovården
skall träda i kraft fr. o. m. budgetåret 1985/86 föreslås i propositionen att
de medel som hittills utgått till studerandehälsovård från ifrågavarande
anslag skall föras samman med de medel som utgått från anslaget Bidrag till
sjukförsäkringen under en reservationsvis betecknad anslagspost. Medelsberäkningen
för bidrag till hälso- och sjukvård för studerande, som uppgår till
6 480 000 kr., har inte föranlett något motionsyrkande och utskottet har
ingen erinran mot denna beräkning.

Medel till synskadades merkostnader för studielitteratur vid högskolestudier
har tidigare beräknats under anslaget Arbetsmarknadsutbildning under
arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. Vidare har under anslagen G 19.
Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader och G 20.
Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader under utbildningsdepartementets
huvudtitel anvisats medel för framställning av studielitteratur
till denna kategori studerande. Fr. o.m. innevarande budgetår har
emellertid resurserna samlats under förevarande anslag och tillhopa
2 614 000 kr. har förts över från de förenämnda anslagen för att disponeras
av Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) som svarar för produktionen
av studielitteratur till synskadade högskolestuderande. För att täcka en
förväntad ökning av kostnaderna härför tillfördes anslaget ytterligare 1 milj.
kr.

Departementschefen framhöll i föregående års budgetproposition att det

SfU 1984/85:16

25

trots den föreslagna anslagsuppräkningen troligen inte heller i fortsättningen
skulle bli möjligt att täcka kostnaderna för alla typer av studielitteratur. Hon
räknade dock med att den nya ordningen skulle innebära att alla synskadade
som antagits till högskoleutbildning i huvudsak skulle få sitt behov av
studielitteratur täckt av TPB.

I förevarande proposition anför departementschefen att talboks- och
punktskriftsbiblioteket (TPB) i skrivelse den 13 november 1984 till regeringen
har anmält att medelsåtgången för produktion av studielitteratur för
synskadade högskolestuderande under innevarande budgetår kraftigt kommer
att överstiga den summa som beräknades för detta ändamål. Överskridandet
har inte orsakats av någon ökning av antalet studerande som får
litteraturservice. Genomsnittskostnaden per studerande har i stället ökat
kraftigt på grund av bl. a. stora prisökningar och av att ny litteratur har lästs
in i ökad omfattning. Orsakerna till den stora kostnadsökningen har dock
inte helt klarlagts ännu, och departementschefen har erfarit att en undersökning
pågår inom TPB. Enligt departementschefens mening bör den omfattande
inläsning av ny litteratur som skett under budgetåret 1984/85 innebära
att behovet av ytterligare, mycket kostnadskrävande, inläsning bör vara
mindre under budgetåret 1985/86. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av
behovet av en fastare budgetering av anslaget föreslår hon att anslagsposten
fortsättningsvis blir reservationsvis betecknad och för budgetåret 1985/86
förs upp med 3 868 000 kr. Med hänsyn till de förhållandevis långa
leveranstiderna för den aktuella studielitteraturen finner hon det vidare
lämpligt att TPB ges bemyndigande att beställa sådan produktion av
studielitteratur som förfaller till betalning först under budgetåret 1986/87 upp
till ett belopp av 2 milj. kr.

I motion 2442 av Bengt Lindqvist och Iréne Vestlund kritiseras förändringen
av anslaget till ett reservationsanslag. Motionärerna anser att detta kan
medföra oacceptabla konsekvenser för de synskadade studerandes litteraturförsörjning.
Vidare kan det komma att innebära att reformens intentioner
inte kan förverkligas. Motionärerna begär därför ett tillkännagivande om att
om det visar sig att kostnaderna för att framställa erforderlig studielitteratur
för synskadade under budgetåret 1985/86 blir högre än det reserverade
anslaget bör regeringen återkomma med förslag om ytterligare medel.

Vid behandlingen av förevarande anslag i föregående års budgetproposition
fann utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1983/84:16
att de uttalanden som gjorts av departementschefen gav garantier för att
behovet av studielitteratur till synskadade studerande i allt väsentligt skulle
bli tillgodosett. Vidare utgick utskottet från att regeringen fortlöpande skulle
bevaka att intentionerna bakom den nya ordningen kunde fullföljas.

Utskottet vidhåller sin uppfattning om att intentionerna bakom den
omläggning som skett fr. o. m. innevarande budgetår bör fullföljas. Utskottet
förutsätter därvid att i den mån föreslagna medel inte visar sig vara
tillräckliga för ändamålet regeringen återkommer till riksdagen med förslag

SfU 1984/85:16

26

om ytterligare medelstilldelning. Någon riksdagens åtgärd med anledning av
motion 2442 är därmed inte påkallad.

Utskottet tillstyrker med det anförda propositionens förslag under förevarande
avsnitt.

Övriga yrkanden om studiestöd

Under våren 1984 beslutade riksdagen om ett förbättrat sjukförsäkringsskydd
för studerande (prop. 1983/84:127, SfU 26 och rskr. 336). Huvudprincipen
är att de studerande skall få behålla sitt studiestöd under sjukdomsperioder.
Vidare skall under studietiden en särskild studietidssjukpenning
kunna utgå, beräknad på grundval av den inkomst en studerande kan ha vid
sidan av studierna eller under ferietid. Den sjukpenninggrundande inkomst
som en studerande har före studiernas påbörjande skall inte sänkas under
den tid en studerande uppbär studiestöd men skall hållas vilande under
studietiden för att kunna aktiveras när studietiden upphör. De nya reglerna
trädde i kraft den 1 januari 1985.

I motion 249 av Lena Öhrsvik påpekas att vissa problem har uppstått med
de nya reglerna för dem som studerar kortare tid än sex månader. Denna
grupp får nämligen behålla sin tidigare sjukpenninggrundande inkomst
under studietiden, eftersom studietids-SGI endast fastställs för studier som
beräknas pågå minst sex månader. Detta innebär att exempelvis studerande
med studiemedel blir överkompenserade vid sjukdom, eftersom de uppbär
såväl studiestöd som sjukpenning beräknad på tidigare inkomst. För
studerande med vuxenstudiestöd enbart föreligger däremot ingen överkompensation,
eftersom bestämmelserna om vuxenstudiebidrag innehåller en
avräkningsregel för sjukpenning. Motionären anser att denna skillnad i
behandling av olika studerandegrupper måste rättas till och hon begär ett
tillkännagivande om mer rättvisa regler för stödet till studerande vid
sjukdom.

Avsikten med riksdagens beslut om ett förbättrat sjukförsäkringsskydd för
studerande var att få ett enhetligt och mer rättvist stöd vid sjukdom under
studietiden. Däremot var avsikten givetvis inte att vissa studerandegrupper
skulle få betydligt högre förmåner under sjukdom än när de är friska och
bedriver studier. Utskottet anser därför att regeringen snarast bör lägga fram
förslag till riksdagen som innebär att den i motionen påtalade överkompensationen
till vissa studerande som studerar kortare tid än sex månader rättas
till. Utskottet tillstyrker sålunda motion 249.

Utskottet behandlar slutligen motion 1716 av Rune Backlund m.fl.
Motionen tar upp försörjningsfrågan för familjer med barn i grundsärskolan
och ungdomar i yrkessärskolan. Dessa barn och ungdomar omfattas av en
skolplikt under avsevärt längre tid än andra ungdomar, nämligen 14 år, och
motionärerna anser att samhället bör ta ansvar för deras försörjning under
hela skolpliktstiden. Enligt motionärerna bör därför åldersgruppen 16-21 år

SfU 1984/85:16

27

omfattas av samma bidrags- och stödformer som gäller för motsvarande
åldrar i gymnasieskolan. I motionen begärs förslag från regeringen i enlighet
med det anförda.

Handikappkommittén, som bl. a. haft i uppdrag att överväga vilka
åtgärder som behövs för att ge unga handikappade arbete, praktik eller
utbildning i stället för förtidspension, har nyligen avgivit sitt slutbetänkande
(Ds A 1984:12) Vägar till arbete för handikappade. Såvitt gäller frågan om
ekonomiskt stöd för handikappade ungdomar under gymnasiestudier förordar
kommittén en höjning av åldersgränsen för rätt till vårdbidrag från
nuvarande 16 till 18 år, eller så länge reguljära gymnasiestudier pågår. Detta
förslag bör enligt kommitténs mening gälla också utvecklingsstörda ungdomar
i såväl den reguljära skolan som i särskolan. Vidare förordar kommittén
att handikappade ungdomar får studiehjälp i form av studiebidrag m. m. på
samma sätt som andra ungdomar under gymnasietiden. Kommitténs betänkande
är f. n. föremål för remissbehandling.

Vidare framgår av den nyligen beslutade lagrådsremissen med förslag till
lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. att omsorgsberedningen
föreslagit en förkortad skolplikt för psykiskt utvecklingsstörda.
Förslaget innebär att skolplikten upphör senast vid 17 års ålder samt att
bestämmelser om särskolan skall föras in i en ny skollag. Socialministern
anför i lagrådsremissen att beredningsarbete pågår inom utbildningsdepartementet
i syfte att framlägga förslag till en ny skollag, som kan träda i kraft den
1 juli 1986, och att han delar omsorgsberedningens uppfattning att skolplikten
och skolundervisningen för psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar
bör regleras i skollagen.

Enligt utskottets mening är det angeläget att försöka lösa frågan om
ekonomiskt stöd till handikappade ungdomar i syfte att möjliggöra en
yrkesinriktad rehabilitering i stället för förtidspension. Med hänsyn till såväl
handikappkommitténs förslag rörande bl. a. ekonomiskt stöd till handikappade,
studerande ungdomar som förslaget om förkortad skolplikt för
särskoleelever anser utskottet dock att det finns skäl att avvakta den fortsatta
beredningen av dessa förslag innan riksdagen vidtar någon åtgärd i frågan.
Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motion 1716.

Hemställan

Utskottet hemställer

Centrala studiestödsnämnden m. m.

1. att riksdagen godkänner vad som förordats om myndighetsansvaret
i personalärenden,

2. att riksdagen beslutar att 22 500 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1985/
86 används för att delvis finansiera anslaget Centrala studiestödsnämnden
m. m.,

SfU 1984/85:16

28

3. att riksdagen till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 67 607 000 kr.,

Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd

4. att riksdagen godkänner att 6 429 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1985/
86 används för att delvis finansiera anslaget Ersättning till vissa
myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd,

5. att riksdagen till Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning
av studiesocialt stöd för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag av 16 520 000 kr.,

Studiehjälp m. m.

6. beträffande återbetalningspliktiga studiemedel m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:705, 1984/85:1279 och
1984/85:2441,

7. beträffande studiestöd vid lärlingsutbildning
att riksdagen avslår motion 1984/85:1513,

8. beträffande viss inkomstprövning

att riksdagen avslår motion 1984/85:1755,

9. att riksdagen till Studiehjälp m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar
ett förslagsanslag av 1 536 300 000 kr.,

Studiemedel m. m.

10. beträffande omedelbara förbättringar av studiemedlen

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:793 yrkande 1 i motsvarande
del, 1984/85:997 yrkande 2 och 1984/85:2292 yrkande 1,

11. beträffande höjda fribeloppsgränser fr. o. m. den 1 juli 1986

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och
med avslag på motion 1984/85:1734 antar i propositionen framlagt
förslag till ny lydelse av 4 kap. 16 § studiestödslagen (1973:349),

12. beträffande medelsanvisning till studiemedel m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och
med avslag på motionerna 1984/85:793 yrkande 1 i motsvarande
del, 1984/85:997yrkande 3och 1984/85:2434yrkandena loch 2till
Studiemedel m. m. förbudgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag
av 4 458 100 000 kr.,

13. beträffande inriktningen av den aviserade studiesociala utredningen
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:793 yrkande 2, 1984/
85:994, 1984/85:2292 yrkande 2 och 1984/85:2819,

14. beträffande värderingen av förmögenhet vid prövning av rätt till
studiemedel

att riksdagen avslår motion 1984/85:856,

15. beträffande översyn av reglerna om återbetalning av studiemedel
m. m.

att riksdagen avslår motion 1984/85:997 yrkandena 1 b och c,

SfU 1984/85:16

29

16. beträffande tidigare hemarbetande kvinnors möjligheter att studera
med hjälp av studiemedel

att riksdagen avslår motion 1984/85:2314 yrkande 2 i motsvarande
del,

17. beträffande översyn av studiemedlen ur skatte-, bidrags- och
socialförsäkringssynpunkt

att riksdagen avslår motion 1984/85:2433,

18. beträffande viss försöksverksamhet med utvidgad rätt till studiemedel
för studier utomlands

att riksdagen avslår motion 1984/85:793 yrkande 3,

Vuxenstudiestöd m. m.

19. beträffande tim- och dagstudiestödets nivå

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och
med anledning av motion 1984/85:2823 yrkande 5 samt med avslag
på motionerna 1984/85:1744 i motsvarande del, 1984/85:2434
yrkande 5 i motsvarande del och 1984/85:2823 yrkandena 2 och 4
antar i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349) i vad lagförslaget inte berörts under
moment 11 ovan,

20. beträffande medelsanvisning till vuxenstudiestöd m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och
med avslag på motionerna 1984/85:803,1984/85:1744 i motsvarande
del, 1984/85:2434 yrkandena 3, 4 och 5, sistnämnda yrkande i
motsvarande del och 1984/85:2823 yrkandena 1, 3 och 6-9
dels godkänner att 698 200 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1985/
86 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m. m., dels
till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 698 200 000 kr.,

21. beträffande en utvidgning av det särskilda vuxenstudiestödet
att riksdagen avslår motion 1984/85:997 yrkande 1 a,

22. beträffande vissa effekter av det differentierade vuxenstudiestödet
att riksdagen avslår motion 1984/85:2314 yrkande 2 i motsvarande
del,

23. beträffande de studerandes ställning vid viss kursgård i studiestöds -hänseende

att riksdagen avslår motion 1984/85:1729,

24. beträffande handikapporganisationernas ställning vid ansökan om
vuxenstudiestöd

att riksdagen avslår motion 1984/85:1751,

25. beträffande fördelningen av vuxenstudiestöd m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1744 i motsvarande del
och 1984/85:1754,

SfU 1984/85:16

30

26. beträffande utredning av vuxenutbildningens resurser m. m.
att riksdagen avslår motion 1984/85:1744 i motsvarande del,

27. beträffande särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1117 och 1984/85:1744 i
motsvarande del,

Timersättning vid grundvux

28. beträffande timersättning vid grundvux

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och
med avslag på motion 1984/85:2823 yrkandena 10-12 dels godkänner
att 47 800 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1985/86 används för att
finansiera delar av anslaget Timersättning vid grundvux dels till
Timersättning vid grundvux för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag om 83 200 000 kr.,

Avskrivning av vissa studielån

29. att riksdagen till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med
statlig kreditgaranti för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag
av 100 000 kr.,

Bidrag till vissa studiesociala ändamål

30. beträffande studielitteratur till synskadade elever
att riksdagen avslår motion 1984/85:2442,

31. att riksdagen medger att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket
det beställningsbemyndigande om 2 000 000 kr.
för budgetåret 1986/87 som förordats i propositionen,

32. att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 10 348 000 kr.,

Övriga yrkanden om studiestöd

33. beträffande överkompensation till studerande vid sjukdom i vissa
fall

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:249 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

34. beträffande studiestöd till elever i särskola
att riksdagen avslår motion 1984/85:1716.

Stockholm den 12 mars 1985

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

SfU 1984/85:16

31

Närvarande'. Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Börje Nilsson (s), Allan
Åkerlind (m). Ralf Lindström (s), Karin Israelsson (c). Lena Öhrsvik (s), Siri
Häggmark (m). Margo Ingvardsson (vpk), Barbro Nilsson i Visby (m),
Ingegerd Elm (s). Inger Hestvik (s), Rune Backlund (c). Monica Andersson
(s) och Kenth Skårvik (fp).

Reservationer

1. Återbetalningspliktiga studiemedel m. m. (mom. 6)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”När
riksdagen” och slutar på s. 11 med ”och 2441.” bort ha följande lydelse:
Såsom framhållits i motion 705 är en svensk medborgare myndig vid 18 år.
Att då - av bl. a. besparingsskäl - föra en politik som innebär ett
återvändande till en högre grad av föräldraberoende står i strid mot
utvecklingen och leder oundvikligen till sociala problem och konflikter.
Många medborgare i åldrarna 18-20 år är i dag beroende av att för sin
utbildning eller arbete vara bosatta på andra orter än föräldrarnas hemort.
Många kan heller inte av sociala och personliga skäl bo hemma. Föräldrahemmet
kan inte erbjuda dem den miljö som svarar mot deras rimliga
livsanspråk och behov. De olika generationernas synsätt och krav går inte
ihop och de ungas behov av ett eget privatliv och egna personrelationer kan
inte tillgodoses. Föräldrasituationen kan också vara sådan att hemmaboende
är ekonomiskt och praktiskt omöjligt. Samhället måste därför stödja dessa
ungdomar. Den medborgerliga myndighetsställningen måste vara utgångspunkten
för att anpassa den sociala och ekonomiska grunden för ungdomars
liv. Detta är givetvis en fråga om ett brett spektrum av åtgärder, vilka måste
genomföras gradvis. Ett väsentligt steg vore dock att, såsom begärts i motion
705 återinföra rätt till studiemedel för 18-20-åringar, även när de utbildas i
andra former än vid högskolorna. I första steget bör detta ske fr. o. m. hösten
1985 för dem som redan har ett självständigt boende. En sådan reform skulle
betydligt underlätta många ungdomars situation och bidra till deras självständighet.
Det skulle innebära att man bröt med många osunda former av
personligt beroende och utvecklingshämmande begränsningar.

dels att utskottet under moment 6 bort hemställa

6. beträffande återbetalningspliktiga studiemedel m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:705 och med avslag på
motionerna 1984/85:1279 och 1984/85:2441 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

SfU 1984/85:16

32

2. Omedelbara förbättringar av studiemedlen och medelsanvisning till studiemedel
m. m. (mom. 10 och 12)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med ”Utskottet
delar” och slutar på s. 14 med ”Studiemedel m. m.” bort ha följande lydelse:

Av propositionen framgår att departementschefen har för avsikt att
tillsätta en kommitté som skall se över studiemedelssystemets utformning.
Enligt utskottets uppfattning bör arbetet i kommittén inriktas på ett nytt
studiefinansieringssystem enligt en modell som närmare redovisas i reservation
6. I avvaktan på att ett nytt studiefinansieringssystem kan träda i kraft
bör dock vissa förbättringar ske inom ramen för nuvarande system. Utskottet
förordar därför en höjning av studiemedelsnivån till 148 % av basbeloppet
fr. o. m. den 1 juli 1985. Denna höjning bör enligt utskottets mening
finansieras genom medel från vuxenutbildningsavgiften.

dels att utskottet under momenten 10 och 12 bort hemställa
10. beträffande omedelbara förbättringar av studiemedlen

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2292 yrkande 1 och med
anledning av motionerna 1984/85:793 yrkande 1 i motsvarande del
och 1984/85:997 yrkande 2 antar följande såsom Reservanternas
förslag betecknade

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 13 och 24 §§ studiestödslagen (1973:349)
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

4 kap.

13 §

Studiemedel utgår med 8,06 pro- Studiemedel utgår med 8,22 procent
av basbeloppet för varje hel, cent av basbeloppet för varje hel,

sammanhängande tidsperiod för vil- sammanhängande tidsperiod för vilken
den studerande har rätt till stu- ken den studerande har rätt till studiemedel.
Tidsperioden skall omfat- diemedel. Tidsperioden skall omfatta
för heltidsstuderande 15 och för ta för heltidsstudernade 15 och för

deltidsstuderande 30 dagar. deltidsstuderande 30 dagar.

Vad som sägs i första stycket gäller endast om ej annat följer av 14,16,17,
19, 22 eller 25 §.

24 §

I studiemedel ingår studiebidrag. Barntillägg utgår dock endast i form av
återbetalningspliktiga studiemedel.

För varje hel, sammanhängande För varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar för heltids- tidsperiod om 15 dagar för heltids -

SfU 1984/85:16

33

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

studerande och om 30 dagar för studerande och om 30 dagar för

deltidsstuderande utgör studiebidra- deltidsstuderande utgör studiebidraget
121 kronor. Om studiemedlen get 121 kronor. Om studiemedlen

för denna tidsperiod enligt 10, 13, för denna tidsperiod enligt 10, 13,

16, 17, 19 och 21-23 §§ utgår med 16, 17, 19 och 21-23 §§ utgår med

lägre belopp än 8,06 procent av lägre belopp än 8,22 procent av

basbeloppet utgör studiebidraget basbeloppet utgör studiebidraget

dock endast så stor del av 121 kronor dock endast så stor del av 121 kronor

som svarar mot förhållandet mellan som svarar mot förhållandet mellan

det belopp som utgår och 8,06 pro- det belopp som utgår och 8,22 procent
av basbeloppet. cent av basbeloppet.

Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag. Återstoden utgör
återbetalningspliktiga studiemedel.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

12. beträffande medelsanvisning till studiemedel m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2434 yrkandena 1 och 2
och med anledning av propositionen och motionerna 1984/85:793
yrkande 1 i motsvarande del och 1984/85:997 yrkande 3 dels
godkänner att 90 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1985/86 används
för att finansiera delar av anslaget Studiemedel m.m., dels till
Studiemedel m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag
av 4 548 100 000 kr.

3. Omedelbara förbättringar av studiemedlen och medelsanvisning till studiemedel
m. m. (mom. 10 och 12)

Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med ”Utskottet
delar” och slutar på s. 14 med ”Studiemedel m. m.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är studiemedlen till de högskolestuderande klart
otillräckliga. Tillgängliga undersökningar visar att en studerande med fulla
studiemedel har ett underskott med 1 000 kr. per månad, vilket måste täckas
genom förvärvsarbete eller med andra lån. En höjning av studiemedlen till en
nivå som skulle möjliggöra för de studerande att finansiera sina studier
enbart med studiemedel är dock orealistisk i nuvarande statsfinansiella läge.
Höjningen av studiemedlen måste därför även fortsättningsvis ske successivt,
och utskottet förordar nu en höjning till 148 % av basbeloppet fr. o. m. den
1 juli 1985. Därutöver anser utskottet att en höjning av fribeloppsgränserna
är nödvändig. En sådan höjning bör enligt utskottets mening göras med 20 %
fr. o. m. den 1 juli 1985 och dessutom med de justeringar mellan kalenderhalvåren
som i propositionen föreslås från den 1 juli 1986.

3 Riksdagen 1984185.11 sami. Nr 16

SfU 1984/85:16

34

I motion 802 som behandlas av utbildningsutskottet har föreslagits
besparingar inom vuxenutbildningen till ett sammanlagt belopp av 126 milj.
kr. Som en konsekvens härav kan medelsbehovet till vuxenstudiestöd
beräknas minska med 20 milj. kr. För att finansiera en del av de i motion 793
föreslagna förbättringarna av studiemedlen bör ett motsvarande belopp, 20
milj. kr., överföras till anslaget Studiemedel m. m. av medel som influtit från
vuxenut bildningsavgiften.

dels att utskottet under momenten 10 och 12 bort hemställa
10. beträffande omedelbara förbättringar av studiemedlen

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:793 yrkande 1 i
motsvarande del och med anledning av motionerna 1984/85:997
yrkande 2 och 1984/85:2292 yrkande 1 antar följande såsom Reservantens
förslag betecknade

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 13, 16 och 24 §§ skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Reservantens förslag

4 kap.

13 §

Studiemedel utgår med 8,06 pro- Studiemedel utgår med 8,22 procent
av basbeloppet för varje hel, cent av basbeloppet för varje hel,

sammanhängande tidsperiod för vil- sammanhängande tidsperiod för vilken
den studerande har rätt till stu- ken den studerande har rätt till studiemedel.
Tidsperioden skall omfat- diemedel. Tidsperioden skall omfatta
för heltidsstudernade 15 och för ta för heltidsstudernade 15 och för

deltidsstuderande 30 dagar. deltidsstuderande 30 dagar.

Vad som sägs i första stycket gäller endast om ej annat följer av 14,16,17,
19, 22 eller 25 §.

16 §4

För heltidsstuderande minskas det För en heltidsstuderande minskas

belopp som utgår enligt 13 § första det belopp som utgår enligt 13 §

stycket och 14 § för varje hel, sam- första stycket och 14 § för varje hel,

manhängande tidsperiod om 15 da- sammanhängande tidsperiod om 15

gar med en artondel av den del av dagar med en artondel av den del av

den studerandes inkomst under ka- den studerandes inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger nedan lenderhalvåret som överstiger nedan

för skilda perioder angivna delar av för skilda perioder angivna delar av

basbeloppet, nämligen basbeloppet, nämligen

SfU 1984/85:16

35

Nuvarande lydelse
Antal hela, Del av basbeloppet

sammanhängande
tidsperioder
om 15 dagar
för vilka studiemedel
skall
utgå under kalenderhalvåret -

högst

lägst

2	135 procent	högst	2	155 procent
3	125 procent		3	145 procent
4	110 procent		4	130 procent
5	95 procent		5	115 procent
6	85 procent		6	105 procent
7	75 procent		7	90 procent
8	65 procent		8	80 procent
9	55 procent		9	70 procent
10	45 procent	lägst	10	60 procent

Reservantens förslag

Antal hela, Del av basbeloppet

samman- januari- juli hängande

juni december

tidsperioder
om 15 dagar
för vilka studiemedelskall

utgå
under kalenderhalvåret 155

procent
145 procent
130 procent
115 procent
105 procent
100 procent
90 procent
90 procent
75 procent

24 §

I studiemedel ingår studiebidrag. Barntillägg utgår dock endast i form av
återbetalningspliktiga studiemdel.

För varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande
och om 30 dagar för
deltidsstuderande utgör studiebidraget
121 kronor. Om studiemedlen
för denna tidsperiod enligt 10, 13,
16, 17, 19 och 21-23 §§ utgår med
lägre belopp än 8,06 procent av
basbeloppet utgör studiebidraget
dock endast så stor del av 121 kronor
som svarar mot förhållandet mellan
det belopp som utgår och 8,06 procent
av basbeloppet.

För varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande
och om 30 dagar för
deltidsstuderande utgör studiebidraget
121 kronor. Om studiemedlen
för denna tidsperiod enligt 10, 13,
16, 17, 19 och 21-23 §§ utgår med
lägre belopp än 8,22 procent av
basbeloppet utgör studiebidraget
dock endast så stor del av 121 kronor
som svarar mot förhållandet mellan
det belopp som utgår och 8,22 procent
av basbeloppet.

Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag. Återstoden utgör
återbetalningspliktiga studiemedel.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

12. beträffande medelsanvisning till studiemedel m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:793 yrkande 1 i
motsvarande del och med anledning av propositionen och motionerna
1984/85:997 yrkande 3 och 1984/85:2434 yrkandena 1 och 2
dels godkänner att 20 000 000 kr. av de medel som tillfaller

SfU 1984/85:16

36

statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1985/
86 används för att delvis finansiera anslaget Studiemedel m. m. dels
till Studiemedel m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag
av 4 566 100 000 kr.

4. Omedelbara förbättringar av studiemedlen och medelsanvisning till studiemedel
m. m. (mom. 10 och 12)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med ”Utskottet
delar” och slutar på s. 14 med ”Studiemedel m. m.” bort ha följande lydelse:

Ett flertal beräkningar visar att studiemedlens totalbelopp ligger på alltför
låg nivå. En omedelbar höjning av totalbeloppet är därför nödvändig. I
avvaktan på den aviserade övergripande översynen av det studiesociala
systemet förordar utskottet en höjning av studiemedlens totalbelopp till
155 % av basbeloppet fr. o. m. den 1 juli 1985. Enligt utskottets mening är
det vidare angeläget med omedelbara förändringar även beträffande andra
delar inom studiemedelssystemet. Detta gäller bl. a. bidragsdelens andel av
totalbeloppet, som i dag bara är 7,4 %. Den bör snarast återställas till 25 % av
totalbeloppet. Vidare bör barntillägget göras om till ett bidrag. Även
återbetalningsreglerna bör snarast ändras på så sätt att äktamakeprövningen
avskaffas vid fastställande av avgiftsunderlaget. Regeringen bör därför
framlägga förslag i enlighet med det anförda i så god tid att förslagen kan
träda i kraft den 1 juli 1985.

dels att utskottet under momenten 10 och 12 bort hemställa

10. beträffande omedelbara förbättringar av studiemedlen

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:997 yrkande 2 och med
anledning av motionerna 1984/85:793 yrkande 1 i motsvarande del
och 1984/85:2292 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

12. beträffande medelsanvisning till studiemedel m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:997 yrkande 3 och med
anledning av propositionen och motionerna 1984/85:793 yrkande 1
i motsvarande del och 1984/85:2434 yrkande 1 samt med avslag på
motion 1984/85:2434 yrkande 2 till Studiemedel m. m. för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 4 758 000 000 kr.

5. Höjda fribeloppsgränser fr. o. m. den 1 juli 1986 (mom. 11)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Varken
propositionens” och slutar med ”motion 1734.” bort ha följande lydelse:

Propositionens förslag om olika fribeloppsgränser för första resp. andra

SfU 1984/85:16

37

kalenderhalvåret är enligt utskottets mening principiellt riktigt eftersom de
studerandes inkomster är ojämnt fördelade över året. De av regeringen
föreslagna inkomstgränserna är emellertid för låga med hänsyn till att många
studerande är tvingade att arbeta kontinuerligt under studietiden eftersom
studiemedlen är otillräckliga. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet de i
motion 1734 föreslagna höjda fribeloppsgränserna. Förslaget bör träda i
kraft den 1 juli 1986.

dels att utskottet under moment 11 bort hemställa

11. beträffande höjda fribeloppsgränser fr. o. m. den 1 juli 1986
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1734 yrkande 1 och
med anledning av propositionen samt med avslag på motion
1984/85:1734 yrkande 2 antar följande såsom Reservantens förslag
betecknade lydelse av 4 kap. 16 § studiestödslagen (1973:349):

Regeringens förslag

16 §

Reservantens förslag

För en heltidsstuderande minskas
det belopp som utgår enligt 13 §
första stycket och 14 § för varje hel,
sammanhängande tidsperiod om 15
dagar med en artondel av den del av
den studerandes inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger nedan
för skilda perioder angivna delar av
basbeloppet, nämligen

För en heltidsstuderande minskas
det belopp som utgår enligt 13 §
första stycket och 14 § för varje hel,
sammanhängande tidsperiod om 15
dagar med en artondel av den del av
den studerandes inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger nedan
för skilda perioder angivna delar av
basbeloppet, nämligen

Antal hela,
sammanhängandetidsperioderom


15 dagar
för vilka studiemedelskall

utgå
under kalenderhalvåret -

Del av basbeloppet
januari- julijuni
december

Antal hela,
sammanhängandetidsperioderom


15 dagar
för vilka studiemedelskall

utgå
under kalenderhalvåret -

Del av basbeloppet
januari- julijuni
december

högst	2	135 procent	135 procent	högst	2	135 procent	135 procent
	3	125 procent	125 procent		3	125 procent	125 procent
	4	110 procent	110 procent		4	110 procent	110 procent
	5	95 procent	95 procent		5	95 procent	95 procent
	6	85 procent	85 procent		6	85 procent	85 procent
	7	75 procent	75 procent		7	90 procent	110 procent
	8	65 procent	65 procent		8	90 procent	110 procent
	9	55 procent	55 procent		9	90 procent	110 procent
lägst	10	45 procent	45 procent	lägst	10	90 procent	110 procent

4 Riksdagen 1984185.11 sami. Nr 16

SfU 1984/85:16

38

6. Inriktningen av den aviserade studiesociala utredningen (morn. 13)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Såsom
framgår” och slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening fungerar nuvarande studiemedelssystem allt
sämre, och en genomgripande förändring av studiefinansieringssystemet
måste därför ske. Utgångspunkterna för ett nytt system bör enligt utskottet
vara följande. Utbildning måste ses som en investering i framtiden för såväl
den enskilde som samhället. Systemet skall stimulera till eftergymnasial
utbildning och främja en allsidig rekrytering till sådan utbildning. Vidare
måste de studerandes studieskulder begränsas. Systemet bör också vara
enkelt och lättadministrerat. Vad gäller barnstöd och bostadsstöd bör dessa
inordnas i samhällets ordinarie bidragssystem. Dessa utgångspunkter skulle
kunna uppnås i ett studiefinansieringssystem som konstrueras på sätt som
föreslagits i motion 2292. Mot denna bakgrund anser utskottet att den i
propositionen aviserade studiesociala utredningen bör få i uppdrag att
utarbeta ett nytt studiefinansieringssystem enligt följande modell. Bidragsdelen
i nuvarande system bör omvandlas till en studerandelön som bör utgå
med cirka ett halvt basbelopp per år. Ett nytt studielånesystem bör upprättas
utanför statsbudgeten i samarbete med landets banker/kreditinstitut, och
systemet bör förses med statlig garanti. Vidare bör de återbetalningspliktiga
barntilläggen ersättas med centerpartiets förslag till vårdnadsersättning
(24 000 kr./år), och slutligen skall bostadsbidrag kunna utgå till studerande
med barn på samma villkor som för övriga barnfamiljer.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion 1984/85:2292
yrkande 2 och avstyrker bifall till motionerna 1984/85:793 yrkande 2,
1984/85:994 och 1984/85:2819.

dels att utskottet under moment 13 bort hemställa

13. beträffande inriktningen av den aviserade studiesociala utredningen
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2292 yrkande 2 och
med avslag på motionerna 1984/85:793 yrkande 2,1984/85:994 och
1984/85:2819 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

7. Inriktningen av den aviserade studiesociala utredningen (mom. 13)

Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Såsom
framgår” och slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar med tillfredsställelse att departementschefen aviserar en
översyn av hela studiemedelssystemet. Även om det statsfinansiella läget
givetvis begränsar reformmöjligheterna bör det enligt utskottets mening

SfU 1984/85:16

39

finnas utrymme för vissa förbättringar. Exempelvis finns det enligt utskottet
anledning anta att en höjning av totalbeloppet skulle leda till effektivare
studier genom att de studerande i mindre utsträckning skulle behöva arbeta
under studietiden. En viktig uppgift för den aviserade utredningen är därför
att studera sambandet mellan studietidens längd och de totala studiemedlen.
Vidare anser utskottet att återbetalningsreglerna bör reformeras på så sätt att
den nuvarande äktamakeprövningen vid beräkningen av återbetalningspliktigt
belopp bör avvecklas. Utredningen bör därför få i uppdrag att presentera
en plan för en sådan avveckling. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 13 bort hemställa

13. beträffande inriktningen av den aviserade studiesociala utredningen
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:793 yrkande 2 och med
avslag på motionerna 1984/85:994, 1984/85:2292 yrkande 2 och
1984/85:2819 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

8. Inriktningen av den aviserade studiesociala utredningen (mom. 13)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind, Siri Häggmark och Barbro Nilsson i
Visby (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Såsom
framgår” och slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:

Den aviserade studiesociala utredningen bör, enligt utskottets mening,
arbeta obunden av nuvarande konstruktion av studiemedelssystemet. I några
viktiga avseenden har erfarenheten visat så stora brister i nuvarande
regelsystem att riktlinjer för reformarbetet kan och bör anges redan nu.
Starka skäl talar, som framhålls i motion 2819, för en höjning av studiemedlens
totalbelopp. Att i nuvarande ekonomiska läge genomföra en sådan
höjning på bekostnad av andra grupper i samhället är svårt. Utredningen bör
därför bl. a. förutsättningslöst pröva bidragsdelens roll i systemet. Den
ständigt svällande lånehanteringen bör lyftas ut ur statsbudgeten och ersättas
med ett statsgaranterat studielånesystem i samarbete med landets banker och
andra kreditinstitut. Den nuvarande inkomstprövningen av rätten till
studiemedel innebär stora olägenheter och orättvisor för många studerande.
I motion 856 påpekas t. ex. hur reglerna för värdering av förmögenhet i
jordbruk eller rörelse kan ställa vissa studerande helt utan studiemedel utan
att den bundna förmögenheten öppnar någon annan möjlighet att finansiera
studierna. Utredningen bör pröva möjligheterna att helt avskaffa fribeloppsreglerna.
Ett nytt studiemedelssystem bör vidare bygga på generella regler
och inte differentieras med hänsyn till t. ex. bostadsort eller ålder. Det
nuvarande studiemedelssystemet är så ogynnsamt för många studerande och
samtidigt, bl. a. genom att det ställer stora krav på finansiering över
statsbudgeten, samhällsekonomiskt så betungande att en genomgripande

SfU 1984/85:16

40

reform är både angelägen och brådskande. Utredningen bör därför arbeta
med största möjliga skyndsamhet.

dels att utskottet under moment 13 bort hemställa

13. beträffande inriktningen av den aviserade studiesociala utredningen
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2819 och med avslag på
motionerna 1984/85:793 yrkande 2, 1984/85:994 och 1984/85:2292
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

9. Översyn av reglerna om återbetalning av studiemedel m. m. (mom. 15)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Den
aviserade” och slutar med ”riksdagens sida.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att på sikt förändra reglerna för
återbetalning av studiemedel. En sådan förändring bör innebära att halv
återbetalningsskyldighet inträder när avgiftsunderlaget uppgår till fyra
basbelopp och full återbetalningsskyldighet först vid fem basbelopp. Dessutom
bör skulden avskrivas de år den återbetalningspliktiges inkomster inte
når upp till angivna gränser. Utskottet anser att den aviserade studiesociala
utredningen bör se över återbetalningsreglerna i nu angivet syfte. Vidare bör
utredningen se över formerna för stöd till studerande med barn i syfte att
tillskapa ett barntillägg utanför själva studiestödssystemet. Det anförda bör
ges regeringen till känna

dels att utskottet under moment 15 bort hemställa

15. beträffande översyn av reglerna om återbetalning av studiemedel
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:997 yrkandena 1 b och
c, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Översyn av studiemedlen ur skatte-, bidrags- och socialförsäkringssynpunkt
(mom. 17)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Den
aviserade” och slutar med ”vara tillgodosedd.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan i reservation 6 angivit den inriktning som den aviserade
studiesociala utredningen bör ha. Vad utskottet därvid anfört innebär att
motion 2314 i nu behandlad del blir tillgodosedd. Vad gäller den i motion
2433 begärda översynen delar utskottet motionärernas uppfattning. Utskottet
anser således att den aviserade utredningen bör se över studiemedelssystemet
ur såväl skatte-, bidrags- som socialförsäkringssynpunkt.

SfU 1984/85:16

41

dels att utskottet under moment 17 bort hemställa

17. beträffande översyn av studiemedlen ur skatte-, bidrags- och
socialförsäkringssynpunkt

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2433 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Viss försöksverksamhet med utvidgad rätt till studiemedel för studier
utomlands (mom. 18)

Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 3.” bort ha följande lydelse:

Såsom ovan redovisats har CSN i en särskild skrivelse till regeringen
föreslagit att en liberalisering av reglerna för erhållande av studiemedel för
studier utomlands införs på försök och att en utvärdering görs efter tre år.
Utskottet anser det väsentligt att-som ett led i internationaliseringsarbetetförbättra
möjligheterna att bedriva högre studier utomlands. En liberalisering
av reglerna kan dock tänkas medföra vissa problem. Med hänsyn härtill
är det enligt utskottets mening lämpligt med en försöksverksamhet i enlighet
med de riktlinjer CSN presenterat. Utskottet tillstyrker således förslaget i
motion 793 om att CSN och UHÄ bör få i uppdrag att lägga fram förslag till
en försöksverksamhet enligt de riktlinjer som presenterats. Givetvis bör
förslaget även belysa kostnaderna för en sådan försöksverksamhet.

dels att utskottet under moment 18 bort hemställa

18. beträffande viss försöksverksamhet med utvidgad rätt till studiemedel
för studier utomlands

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:793 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Tim- och dagstudiestödets nivå och medelsanvisningen till vuxenstudiestöd
m. m. (mom. 19 och 20)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind, Siri Häggmark och Barbro Nilsson i
Visby (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 18 med ”Utskottet
vill” och slutar på s. 19 med ”och 6 - 9.” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det nödvändigt att genomföra besparingar även inom
vuxenstudiestödsområdet. Förslaget i motion 2823 innebär att ytterligare
151,2 milj. kr. av vuxenutbildningsavgiftsmedlen kan tillföras anslaget C 4.
Bidrag till studieförbunden och i motsvarande mån avlasta statsbudgeten.
Återstående utrymme för vuxenstudiestöd bör fördelas på 14 200 särskilda
vuxenstudiestöd, 13 000 dagstudiestöd och 15 000 timstudiestöd. Inkomstbidraget
och internatbidraget inom dagstudiestöden bör utgå med 192 kr. per

SfU 1984/85:16

42

dag resp. 200 kr. per dygn och timstudiestödet med 32 kr. per timme. För
uppsökande verksamhet på arbetsplatser samt för planering m. m. av
uppsökande verksamhet och utbildning av fackliga studieorganisatörer bör
anvisas tillhopa 7 milj. kr. med hänsyn till att dessa ändamål under senare år
har åtnjutit ett betydande stöd. De uppdämda behov av kontakt och
påverkan som kan ha förelegat bör därför i inte ringa utsträckning nu vara
tillgodosedda.

dels att utskottet under momenten 19 och 20 bort hemställa

19. beträffande tim- och dagstudiestödets nivå

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2823 yrkandena 2,4 och
5 och med anledning av propositionen i motsvarande del samt med
avslag på motionerna 1984/85:1744 i motsvarande del och 1984/
85:2434 yrkande 5 i motsvarande del antar i propositionen framlagt
förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) i vad
lagförslaget inte berörts under moment 11 ovan och med den
ändring att 5 kap. 5 § och 6 kap. 7 § erhåller följande såsom
Reservanternas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

5 kap.

5 §

Timstudiestöd utgör 40 kronor för Timstudiestöd utgör 32 kronor för

studietimme enligt 3 § första stycket studietimme enligt 3 § första stycket

1 och för timme enligt 3 § första 1 och för timme enligt 3 § första

stycket 2. stycket 2.

6 kap.

7 §

Inkomstbidrag utgör 240 kronor Inkomstbidrag utgör 192 kronor

för varje dygn. för varje dygn.

Internatbidrag utgör 200 kronor Internatbidrag utgör 200 kronor

för varje dygn. för varje dygn.

20. beträffande medelsanvisningen till vuxenstudiestöd m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2823 yrkandena 1,3 och
6-9 och med anledning av propositionen samt med avslag på
motionerna 1984/85:803, 1984/85:1744 i motsvarande del och
1984/85:2434 yrkandena 3, 4 och 5, sistnämnda yrkande i motsvarande
del dels godkänner att 547 000 000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1985/86 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd
m. m., dels till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 547 000 000 kr.

SfU 1984/85:16

43

13. Tim- och dagstudiestödets nivå och medelsanvisning till vuxenstudiestöd
m. m. (mom. 19 och 20).

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "Förslaget i”
och slutar med ”177 milj. kr.”, dels att den del av utskottets yttrande på s. 19
som börjar med ”Beträffande nivån” och slutar med ”och 6-9.” bort ha
följande lydelse:

Med hänsyn till att utskottet har tillstyrkt en höjning av studiemedlens
totalbelopp och därvid ansett att denna höjning skall finansieras med
vuxenutbildningsmedel tillstyrker utskottet förslaget i motion 2434 om att
anslaget till vuxenstudiestöd skall minskas i motsvarande mån, dvs. med 90
milj. kr. För att åstadkomma erforderlig besparing inom vuxenstudiestödet
bör nivån på tim- och dagstudiestödet bibehållas oförändrad och vidare bör
antalet sådana stöd minskas. Dessutom bör enligt utskottets mening den
uppsökande verksamheten och planeringen minskas. Vad utskottet anfört
om antalet tim- och dagstudiestöd samt den uppsökande verksamheten och
planeringen bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under momenten 19 och 20 bort hemställa

19. beträffande tim- och dagstudiestödets nivå

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2434 yrkande 5 i
motsvarande del och med anledning av propositionen samt med
avslag på motionerna 1984/85:1744 i motsvarande del och 1984/
85:2823 yrkandena 2, 4 och 5 dels avslår propositionens förslag till
ändring av 5 kap. 5 §, 6 kap. 7 och 11 §§ studiestödslagen
(1973:349), dels antar i propositionen framlagt förslag till lag om
ändring i studiestödslagen (1973:349) i övriga delar och i vad
lagförslaget inte berörts under moment 11 ovan.

20. beträffande medelsanvisning till vuxenstudiestöd m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2434 yrkandena 3,4 och
5, sistnämnda yrkande i motsvarande del och med anledning av
propositionen samt med avslag på motionerna 1984/85:803, 1984/
85:1744 i motsvarande del och 1984/85:2823 yrkandena 1, 3 och
6-9. dels godkänner att 608 200 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1985/
86 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m. m., dels
till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 608 200 000 kr., dels ock som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om minskat antal timoch
dagstudiestöd samt om begränsning av uppsökande verksamhet
och planering.

SfU 1984/85:16

44

14. Medelsanvisning till vuxenstudiestöd m. m. (mom. 20)

Kenth Skårvik (fp) anser - med hänvisning till vad som anförts i
reservation 3 - att utskottet under moment 20 bort hemställa

20. beträffande medelsanvisning till vuxenstudiestöd m. m. att riksdagen
med bifall till motion 1984/85:803 och med anledning av
propositionen i motsvarande del och motion 1984/85:2434 yrkande
3 samt med avslag på motionerna 1984/85:1744 i motsvarande del,
1984/85:2434 yrkandena 4 och 5, sistnämnda yrkande i motsvarande
del och 1984/85:2823 yrkandena 1,3 och 6-9, dels godkänner att
678 200 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1985/86 används för att
finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m.m., dels till Vuxenstudiestöd
m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 678 200 000 kr.

15. En utvidgning av det särskilda vuxenstudiestödet (mom. 21)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Det
finansiella” och slutar med ”behandlad del.” bort ha följande lydelse:
Såsom påpekats i motion 997 har undersökningar visat att särskilt äldre,
tidigare yrkesverksamma, studerande känner av studiemedlens otillräcklighet.
Utskottet delar därför motionärernas uppfattning om att en utvidgning
av det särskilda vuxenstudiestödet även till högskolestuderande bör övervägas,
eftersom detta stöd tar hänsyn till den studerandes levnadsnivå som
yrkesverksam. Således anser utskottet att en översyn av det särskilda
vuxenstudiestödet i nu angivet syfte bör göras.

dels att utskottet under moment 21 bort hemställa

21. beträffande en utvidgning av det särskilda vuxenstudiestödet

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:997 yrkande 1 a som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

16. Vissa effekter av det differentierade vuxenstudiestödet (mom. 22)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet
är” och slutar med ”vara tillgodosedd.” bort ha följande lydelse:

Såsom framhållits i motion 2314 har det differentierade vuxenstudiestödet
försämrat möjligheterna för hemarbetande kvinnor att delta i vuxenutbildning.
Enligt utskottets mening bör regeringen i kommande utredningsarbete
beakta de negativa konsekvenser som det differentierade stödet innebär för
hemarbetande kvinnor.

SfU 1984/85:16

45

dels att utskottet under moment 22 bort hemställa

22. beträffande vissa effekter av det differentierade vuxenstudiestödet
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2314 yrkande 2 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

17. Timersättning vid grundvux (mom. 28)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind, Siri Häggmark och Barbro Nilsson i
Visby (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motsvarande delar.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan i reservation 12 föreslagit att timstudiestödet skall utgå
med 32 kr. i timmen. 1 överensstämmelse härmed bör även den högre
timersättningen vid grundvux bestämmas till 32 kr. i timmen. Härigenom kan
anslaget minskas med 10,5 milj. kr. och motsvarande medel i besparingssyfte
tillföras anslaget C 4. Bidrag till studieförbunden i enlighet med vad som
anförts i reservation 12.

dels att utskottet under moment 28 bort hemställa

28. beträffande timersättning vid grundvux

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2823 yrkandena 10-12
och med anledning av propositionen dels godkänner att 37 300 000
kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1985/86 används för att finansiera delar av
anslaget Timersättning vid grundvux, dels till Timersättning vid
grundvux för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag om
72 700 000 kr.

SfU 1984/85:16

46

Bilaga

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 7 §, 4 kap. 8, 16 och 21 §§, 5 kap. 5 och
7 §§, 6 kap. 7, 9, 10 och 11 §§,7 kap. 7 c § och 9 kap. 2 b § studiestödslagen
(1973: 349)1 samt punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen skall ha
nedanangivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

7 §2

Inackorderingstillägg utgår med
440 kronor i månaden till studerande
som behöver inackordering. Tilllägget
omfattar dessutom hemreseersättning
enligt de närmare bestämmelser
som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen
utser.

Inackorderingstillägg utgår med
lägst 550 och högst 1300 kronor i
månaden till studerande som behöver
inackordering. Närmare föreskrifter
om inackorderingstillägg
meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen utser.

4 kap.

8 §3

Har studerande för studier vid
läroanstalt eller utbildningslinje
som omfattas av förordnande enligt
1 § uppburit studiemedel eller
särskilt vuxenstudiestöd enligt 7
kap. för sammanlagt minst sex år,
utgår studiemedel för ytterligare
studier vid sådan läroanstalt eller
utbildningslinje endast om särskilda
skäl föreligger.

Har en studerande för sådana
studier som avses i 1 § erhållit studiemedel
eller särskilt vuxenstudiestöd
enligt 7 kap. under sammanlagt
minst sex år, utgår studiemedel
för ytterligare sådana studier
endast om det finns särskilda skäl.

Har en studerande för sådana
studier som avses i 2 § erhållit studiemedel
eller särskilt vuxenstudiestöd
enligt 7 kap. under sammanlagt
minst fem år, utgår studiemedel
för ytterligare sådana studier
endast om det finns särskilda
skäl.

1 Lagen omtryckt 1981:579.

2 Senaste lydelse 1984: 313.

3 Senaste lydelse 1982: 266.

SfU 1984/85:16

47

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16

För heltidsstuderande minskas
det belopp som utgår enligt 13 §
första stycket och 14 § för varje
hel, sammanhängande tidsperiod
om 15 dagar med en artondel av den
del av den studerandes inkomst under
kalenderhalvåret som överstiger
nedan för skilda perioder angivna
delar av basbeloppet, nämligen Antal

hela, Del av basbeloppet
sammanhängande
tidsperioder
om 15 dagar
för vilka studiemedel
skall
utgå under kalenderhalvåret -

För en heltidsstuderande minskas
det belopp som utgår enligt 13 §
första stycket och 14 § för varje
hel, sammanhängande tidsperiod
om 15 dagar med en artondel av den
del av den studerandes inkomst under
kalenderhalvåret som överstiger
nedan för skilda perioder angivna
delar av basbeloppet, nämligen Antal

hela, Del av basbeloppet
samman- januari— juli hängande

juni december

tidsperioder
om 15 dagar
för vilka studiemedelskall

utgå
under kalenderhalvåret -

högst	2	135 procent	högst	2	135 procent 135 procent
	3	125 procent		3	125 procent 125 procent
	4	110 procent		4	110 procent 110 procent
	5	95 procent		5	95 procent	95 procent
	6	85 procent		6	85 procent	85 procent
	7	75 procent		7	70 procent	80 procent
	8	65 procent		8	60 procent	70 procent
	9	55 procent		9	50 procent	70 procent
lägst	10	45 procent	lägst	10	40 procent	55 procent

Som den studerandes inkomst
under kalenderhalvåret enligt 16
och 19 §§ räknas den inkomst som
han kan antagas komma att åtnjuta
under kalenderhalvåret. Värdet av
naturaförmåner fastställs av regeringen.
Doktorandstipendium, statligt
eller statskommunalt bostadsbidrag,
allmänt barnbidrag och annat
studiestöd enligt denna lag än timstudiestöd,
inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag
räknas icke som inkomst.

Som den studerandes inkomst
under kalenderhalvåret enligt 16
och 19 §§ räknas den inkomst som
han kan antagas komma att åtnjuta
under kalenderhalvåret. Värdet av
naturaförmåner fastställs av regeringen.
Statligt eller statskommunalt
bostadsbidrag, allmänt barnbidrag
och annat studiestöd enligt
denna lag än timstudiestöd, inkomstbidrag
och vuxenstudiebidrag
räknas inte som inkomst.

Med förmögenhet förstås i 17 och 19 §§ skattepliktig förmögenhet enligt
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

4 Senaste lydelse 1983:272.

SfU 1984/85:16

48

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

5 §5

Timstudiestöd utgör 38 kronor Timstudiestöd utgör 40 kronor

för studietimme enligt 3 § första för studietimme enligt 3 § första

stycket 1 och för timme enligt 3 § stycket 1 och för timme enligt 3 §

första stycket 2. första stycket 2.

7 §6

Timstudiestöd får inom ett län
under samma budgetår utgå med
sammanlagt högst det belopp som
följer av bestämmelser som regeringen
meddelar.

Det belopp som står till förfogan- Timstudiestöd inom ett län får

de för timstudiestöd inom ett län utgå till
utgår till

1. arbetstagare som utför sitt arbete huvudsakligen inom länet och för
vilken facklig organisation har ansökt om timstudiestöd,

2. arbetstagare som på grund av resor i sin anställning eller annan
omständighet ej utför sitt arbete inom huvudsakligen ett län men för vilken
facklig organisation, som har sin postadress i länet, har ansökt om timstudiestöd,

3. arbetstagare som själv har ansökt om timstudiestöd och som är bosatt
i länet, när han ger in ansökan om sådant stöd.

6 kap.

7 §7

Inkomstbidrag utgör 228 kronor Inkomstbidrag utgör 240 kronor
för varje dygn. för varje dygn.

Internatbidrag utgör 190 kronor Internatbidrag utgör 200 kronor
för varje dygn. för varje dygn.

9 §8

Dagstudiestöd får inom ett län
under samma budgetår utgå med
sammanlagt högst det belopp som
följer av bestämmelser som regeringen
meddelar.

Det belopp som står till förfogan- Dagstudiestöd inom ett län får
de för dagstudiestöd inom ett län utgå till
utgår till

1. arbetstagare som utför sitt arbete huvudsakligen inom länet och för
vilken facklig organisation ansökt om dagstudiestöd,

5 Senaste lydelse 1984: 122.

6 Senaste lydelse 1983: 272.

7 Senaste lydelse 1984: 122.

8 Senaste lydelse 1984: 122.

SfU 1984/85:16

49

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. arbetstagare som på grund av resor i sin anställning eller annan
omständighet ej utför sitt arbete inom huvudsakligen ett län men för vilken
facklig organisation som har sin postadress i länet, har ansökt om dagstudiestödet,

3. studerande som själv har ansökt om dagstudiestöd och som är bosatt i
länet, när han ger in ansökan om sådant stöd.

Vuxenutbildningsnämnden får bestämma att viss del av det belopp som
står till förfogande för dagstudiestöd inom ett län skall förbehållas studerande
som inte är arbetstagare.

10 §9

Vid beviljande av dagstudiestöd till arbetstagare ges företräde åt studerande
med särskilt svåra arbetsförhållanden. Därefter ges företräde åt
studerande med kort tidigare utbildning framför studerande med längre
utbildning.

Vid beviljande av internatbidrag till studerande som inte är arbetstagare
ges företräde åt studerande med kort tidigare utbildning framför studerande
med längre utbildning. Därefter ges företräde åt studerande som har
särskilt svåra studiehinder på grund av att han bor i glesbygd, arbetar i
hemmet eller är handikappad.

Kan de studerande inte skiljas åt enligt första och andra styckena skall
dagstudiestöd beviljas den som med hänsyn till familjesituation, ekonomiska
förhållanden och andra omständigheter av vikt bedöms bäst behöva
dagstudiestöd.

Bestämmelser om vad som vid tillämpning av andra stycket skall anses
vara glesbygd och om vad som skall anses utgöra handikapp meddelas av
regeringen eller myndighet som regeringen utser.

Om det är nödvändigt att en handikappad
studerande som beviljats
dagstudiestöd åtföljs av ledsagare,
lämnas dagstudiestöd även till ledsagaren
utan hinder av bestämmelserna
om företräde i första-tredje
styckena.

11 5'°

Har internatbidrag beviljats facklig organisation för fördelning mellan
vissa arbetstagare gäller följande utan hinder av vad som eljest föreskrivs i
detta kapitel.

1. Bidraget får utgå till den fackliga organisationen i stället för till den
studerande.

2. Bidraget skall motsvara den faktiska kostnaden för resor, kost och
logi för den studerande.

9 Senaste lydelse 1984: 122.

10 Senaste lydelse 1984: 122.

SfU 1984/85:16

50

Nuvarande lydelse

3. För vaije kurs får bidragen
dock aldrig beräknas till högre belopp
än som motsvarar 190 kronor i
genomsnitt för varje dygn och varje
studerande som har rätt till bidraget.

Föreslagen lydelse

3. För vaije kurs får bidragen
dock aldrig beräknas till högre belopp
än som motsvarar 200 kronor i
genomsnitt för varje dygn och varje
studerande som här rätt till bidraget.

7 kap.

7c §"

Om en studerande, som avses i 7 § första stycket, har vårdnaden om
barn som inte har fyllt 16 år eller som har fyllt 16 år och går i grundskola
eller motsvarande skolform förhöjs vuxenstudiebidraget med barntillägg.

Barntillägget utgår för varje barn med 1,39 procent av basbeloppet för
varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande
och 30 dagar för deltidsstuderande. Motsvarande gäller om den studerande
är skyldig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet utge underhållsbidrag
till barn som inte har fyllt 16 år eller som har fyllt 16 år och
går i grundskola eller motsvarande skolform.

För en tidsperiod som omfattar mindre än 15 dagar för heltidsstuderande
och mindre än 30 dagar för deltidsstuderande utgår barntillägg för varje
barn och kalenderdag med 0,09 procent av basbeloppet för heltidsstuderande
och med 0,045 procent av basbeloppet för deltidsstuderande.

Även orri båda föräldrarna enligt
första stycket har rätt till barntilllägg,
utgår endast ett barntillägg.
Detta betalas ut till fadern, eller,
om föräldrarna är ense om det, till
modern. Är en av föräldrarna skyldig
att utge underhållsbidrag som
avses i första stycket, betalas dock
tillägget alltid ut till denne. Om det
finns synnerliga skäl, får barntilllägg
utgå till var och en av föräldrarna.

9 kap.

2b §12

Till studerande som tidigare har uppburit studiestöd utgår nytt sådant stöd
endast om

1. debiterad studiemedelsavgift, som förfallit till betalning före det kalenderår
som de nya studiemedlen avser, i sin helhet erlagts eller beslut
fattats enligt 8 kap. 39, 40 eller 44—49 §§ att avgift inte skall utgå,

11 Senaste lydelse 1984:122.

12 Senaste lydelse 1984: 122.

SfU 1984/85:16

51

Nuvarande lydelse

2. återkrav av återbetalningspliktiga
studiemedel enligt 3 kap., studiemedel
enligt 4 kap. eller särskilt
vuxenstudiestöd enligt 7 kap., som
avser högst ett kalenderhalvår, sorn
har återkrävts med stöd av 2 §
kvarstår oreglerat.

Föreslagen lydelse

2. återkrav med stöd av 2 § av
återbetalningspliktiga studiemedel
enligt 3 kap., studiemedel enligt 4
kap. eller särskilt vuxenstudiestöd
enligt 7 kap. har reglerats av den
studerande så att återkrav, som
avser högst ett kalenderhalvår,
kvarstår oreglerat.

Om synnerliga skäl föreligger får studiestöd dock beviljas utan hinder av
vad som anges i första stycket.

6.13 För studielån som har beviljats
enligt studiehjälpsreglementet
(1964:402) gäller bestämmelserna i
22 §, 23 § andra och tredje styckena
samt 24 § studiehjälpsreglementet
fortfarande, allt i den mån
annat inte följer av andra-åttonde
styckena. För återbetalning av sådant
studielån enligt studiehjälpsreglementet
för vilket låntagaren
har begärt att studielånet skall få
återbetalas enligt lagen (1982:271)
om ändrade återbetalningsvillkor
för vissa äldre studielån gäller dock
enbart vad som följer av bestämmelserna
i den lagen.

Låntagaren aviseras ränta,
amortering och ränteannuitet. För
aviseringen utgår aviseringsavgift
med belopp som regeringen bestämmer.

Om låntagaren inte betalar ränta, amortering eller ränteannuitet inom
föreskriven tid, skall påminnelse om detta sändas till låntagaren. För
påminnelsen utgår påminnelseavgift med belopp som regeringen bestämmer.

Om amorteringsplanen ändras och amorteringstiden därför utsträcks, får
amorteringstiden dock förlängas längst till och med det år då låntagaren
fyller 65 år. En låntagare är inte skyldig att betala ränta, amortering eller
ränteannuitet som förfaller till betalning efter det att låntagaren har fyllt 65

år.

Om en låntagare åberopar tillfälliga svårigheter som skäl för att han inte
kan fullgöra sin betalningsskyldighet enligt amorteringsplanen, får centrala
studiestödsnämnden besluta om anstånd med erläggande av ränta, amortering
och ränteannuitet. Sådant beslut får avse anstånd under högst sex
månader.

Den, som under ett eller flera år har uppburit eller uppbär vårdbidrag
enligt 9 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring eller motsvarande
och på grund av vården av handikappat barn inte kan förvärvsarbeta, får

6.13 För studielån som har beviljats
enligt studiehjälpsreglementet
(1964:402) gäller bestämmelserna i
22 §, 23 § andra och tredje styckena
samt 24 § studiehjälpsreglementet
fortfarande, allt i den mån
annat inte följer av andra—sjunde
styckena. För återbetalning av sådant
studielån enligt studiehjälpsreglementet
för vilket låntagaren
har begärt att studielånet skall få
återbetalas enligt lagen (1982:271)
om ändrade återbetalningsvillkor
för vissa äldre studielån gäller dock
enbart vad som följer av bestämmelserna
i den lagen.

13 Senaste lydelse 1983:272

SfU 1984/85:16

52

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

befrias från betalningsskyldighet såvitt avser ett belopp som motsvarar
summan av amortering, ränteannuitet och årsränta för samma år.

Föreligger synnerliga skäl får lån- Föreligger synnerliga skäl får låntagaren
befrias från honom åvi- tagaren befrias från honom åvilande
betalningsskyldighet även i lande betalningsskyldighet även i

annat fall än som avses i femte annat fall än som avses i sjätte

stycket eller 24 § andra stycket stu- stycket eller 24 § andra stycket stu diehjälpsreglementet

(1964:402). diehjälpsreglementet (1964:402).

En fordran skall avskrivas om indrivningen skulle vålla mer arbete eller
större kostnad än vad som är skäligt och indrivningen inte är påkallad från
allmän synpunkt.

Vid frivillig slutreglering av studielån under perioden den 1 juli-den 31
december 1983 avskrivs tio procent av kapitalskulden, dock minst 200
kronor. Understiger kapitalskulden 200 kronor avskrivs i stället återstående
kapitalskuld.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 4 kap. 16 §, den 1 juli 1986, och i
övrigt den 1 juli 1985.

minab/gotab Stockholm 1985 82340