Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Socialförsäkringsutskottets betänkande 1984/85:16

om studiesocialt stöd (prop. 1984/85:100)

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposition 1984/85:100 under utbildningsdepartementet, bilaga 10, lill, E, Studiestöd m,m, upptagna anslagen E 1-8,

Regeringens förslag under anslagen E 1, Centrala sludiestödsnämnden, E 2, Anslag till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd och E 7. Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti har inte föranlett några motionsyrkanden. Utskollet biträder förslagen.

I anslutning till anslaget E 3. Studiehjälp (s. 9) behandlar utskottet följande motioner.

1984/85:705 (vpk) och 1984/85:2441 (s) om rätt lill studiemedel för gymnasiestuderande 18-20-åringar.

1984/85:1279 (s) om inackorderade gymnasieelevers ekonomiska situation.

1984/85:1513 (c) om studiestöd till hantverkslärlingar.

1984/85:1755 (vpk) om viss inkomstprövning inom studiehjälpen.

Utskottei tillstyrker bifall till propositionens förslag och avstyrker bifall till motionerna. Reservation har avgivits av vpk-ledamoten till förmån för motion 1984/85:705 (res. 1).

I anslutning lill anslaget E 4. Studiemedel (s. 11) behandlar utskottei följande motioner.

1984/85:793 (fp) yrkande 1, 1984/85:997 (vpk) yrkandena 2 och 3, 1984/85:2292 (c) yrkande 1 och 1984/85:2434 (c) yrkandena 1 och 2 om omedelbara förbättringar inom studiemedelssystemet.

1984/85:1734 (vpk) om höjda fribeloppsgränser fr.o.m. den 1 juli 1986.

1984/85:793 (fp) yrkande 2, 1984/85:994 (s), 1984/85:2292 (c) yrkande 2 och 1984/85:2819 (m) om inriktningen av den aviserade studiesociala utredningen.

1984/85:856 (m) om värdering av förmögenhet vid prövning av rätt till studiemedel.

1984/85:997 (vpk) yrkandena 1 b öch c om översyn av reglerna om återbetalning av studiemedel m. m.

1984/85:2314 (c) yrkande 2, delvis, om tidigare hemarbetande kvinnors möjligheter att studera med hjälp av studiemedel.

1984/85:2433 (c) om översyn av studiemedlen ur skatte-, bidrags- och socialförsäkringssynpunkt.

1 Riksdagen 1984/85. 11 samt. Nr 16

SfU 1984/85:16

 

SfU 1984/85:16                                                                       2

1984/85:793 (fp) yrkande 3, om viss försöksverksamhet med utvidgad rätt till studiemedel för studier utomlands.

Utskottet tillstyrker bifall till propositionens förslag och avstyrker bifall till motionerna. Tre reservationer har avgivits av c-ledamöterna till förmån för motionerna 1984/85:2292 yrkandena I och 2, 1984/85:2434 yrkandena 1 och 2 och 1984/85:2433 (res, 2. 6 och 10). Tre reservationer har avgivits av fp-ledainoten till förmån för motion 1984/85:793 (res. 3, 7 och 11), Vpk-ledamoten har avgivit tre reservationer till förmån för motionerna 1984/85:997 yrkandena 1 b-c, 2 och 3 saml 1984/85:1734 (res. 4, 5 och 9). Slutligen har en reservation avgivits av m-ledamöterna till förmån för motion 1984/85:2819 (res. 8).

I anslutning till anslaget E 5. Vuxenstudiestöd (s. 17) behandlar utskottet följande motioner.

1984/85:803 (fp), 1984/85:2434 (c) yrkandena 3-5, 1984/85:2823 (m) yrkandena 1-9 om anslag till vuxenstudiestöd m.m.

1984/85:997 (vpk) yrkande 1 a om en utvidgning av det särskilda vuxenstu­diestödet.

1984/85:2314 (c) yrkande 2, delvis, om effekterna av det differentierade vuxenstudiestödet för tidigare hemarbetande kvinnor.

1984/85:1729 (c) om de studerandes ställning vid Sälergläntan i studie­stödshänseende.

1984/85:1751 (m) om handikapporganisationernas ställning vid ansökan om vuxenstudiestöd.

1984/85:1744 (s) och 1984/85:1754 (s) om fördelningen av vuxenstudie-stödsmedel m.m.

1984/85:1117 (s) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,

Utskottei tillstyrker bifall till propositionens förslag och avstyrker bifall till motionerna. M-ledamöterna har avgivit en reservation lill förmån för motion 1984/85:2823 yrkandena 1-9 (res, 12), Två reservationer har avgivits av c-ledamöterna till förmån för motionerna 1984/85:2314 yrkande 2 delvis och 1984/85:2434 yrkandena 3-5 (res, 13 och 16) och vidare har en reservation avgivils av fp-ledamoten till förmån för motion 1984/85:803 (res. 14). Slutligen har vpk-ledamoten avgivit en reservation till förmån för motion 1984/85:997 yrkande 1 a (res. 15).

1 anslutning till anslaget E 6. Timersättning vid grundvux (s. 23) behand­lar utskottet motion 1984/85:2823 (m) yrkandena 10-12 om medelsanvisning till anslaget.

Utskottei tillstyrker propositionens förslag och avstyrker bifall lill motio­nen. Reservation har avgivits av m-ledamöterna till förmån för motion 1984/85:2823 yrkandena 10-12 (res. 17).

I anslutning lill anslaget E 8. Bidrag till vissa sludiesociala ändamål (s. 24) behandlar utskottei motion 1984/85:2442 (s) om sludielilteralur till synska­dade elever.

 

SfU 1984/85:16                                                                        3

Ulskotiet biträder propositionens förslag och avstyrker bifall lill mo­tionen.

Under rubriken Övriga yrkanden om studiestöd (s, 26) behandlar utskot­tet följande motioner,

1984/85:249 (s) om överkompensation till studerande vid sjukdom i vissa fall.

1984/85:1716 (c) om studiestöd till elever i särskola.

Utskottet tillstyrker bifall lill motion 1984/85:249 och avstyrker bifall till motion 1984/85:1716,

Propositionen

Regeringen häri proposition 1984/85:100, bil, 10 (utbildningsdepartemen­tet) under lill, E, Studiestöd m,m, föreslagit riksdagen att

(E 1) godkänna vad som förordats om myndighetsansvaret i personalären­den,

(E 1) godkänna alt 22 500 000 kr, av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1985/86 används för all delvis finansiera anslaget Centrala studiestödsnämnden m,m,,

(E 1) till Centrala sludiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 67 607 000 kr,,

(E 2) godkänna att 6 429 000 kr, av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiflen för budgetåret 1985/86 används för all delvis finansiera anslaget Ersättning till vissa myndigheter för deras hand­läggning av studiesocialt stöd,

(E 2) till Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 16 520 000 kr,,

(E 3) till Studiehjälp m. m. för budgetåret 1985/86anvisa ett förslagsanslag av 1 536 300 000 kr,,

(E 4) till Studiemedel m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsan­slag av 4 458 100 000 kr.,

(E 5) anta ett inom ittbildningsdepartementet upprättat förslag lill lag om ändring i studieslödslagen (1973:349),

(E 5) godkänna att 698,2 milj. kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiflen för budgetåret 1985/86 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m.m.,

(E 5) lill Vuxensludieslöd m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reserva­tionsanslag av 698 200 000 kr,,

(E 6) godkänna att 47 800 000 kr, av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiflen för budgetåret 1985/86 används för all finansiera delar av anslaget Timersättning vid grundvux,

(E 6) lill Timersättning vid grundvux för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag om 83 200 000 kr,.

 

SfU 1984/85:16                                                                        4

(E 7) till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditga­ranti för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr,,

(E 8) medge att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket det beställningsbemyndigande om 2 000 000 kr, för budgetåret 1986/87 som förordats i propositionen,

(E 8) till Bidrag till vissa sludiesociala ändamål för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 10 348 000 kr, .

' Del i propositionen framlagda författningsförslagel finns intaget som bilaga lill betänkandet.

Motioner

Motion väckt med anledning av proposition 1984/85:78 om förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen och vissa regler inom sjukpen­ningförsäkringen

I motion 1984/85:249 av Lena Öhrsvik (s) föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som anförts om rättvisare regler för stödet till studerande vid sjukdom.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1984/85

I motion 1984/85:705 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås

1.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ungdomar mellan 18 och 20 år bör ha principiell rätt till studiemedel även för annan utbildning än vid högskola,

2.    all riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna att som ett första steg fr. o. m. hösten 1985 ungdomar som lever och bor självständigt bör ges rätt till studiemedel.

I motion 1984/85:793 (motivering i 1984/85:791) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) hemställs

1.    alt riksdagen beslutar att studiemedlen skall höjas från nuvarande 145 % av basbeloppet till 148 % fr. o. m. budgetåret 1985/86 samt att höja fribeloppet för egen inkomst vid beräkningen av studiemedel från nuvarande 55 % av basbeloppet till 75 % fr. o. m. budgetåret 1985/86 och därmed under anslaget E 4. Studiemedel anvisa ell i förhållande lill regeringens förslag förhöjt belopp med 108 milj. kr.,

2.    att riksdagen beslutar all som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts angående innehållet i direktiven lill den av regeringen föreslagna sludiemedelsuiredningen,

3.    att riksdagen beslutar all begära alt regeringen ger CSN-UHÄ i uppdrag att presentera detaljerade förslag lill en försöksverksamhet med utvidgad möjlighet för svenska studenter att erhålla studiemedel för studier

 

SfU 1984/85:16                                                                        5

utomlands utifrån de riktlinjer som CSN har presenterat i sin skrivelse till regeringen.

I motion 1984/85:803 (motivering i 1984/85:802) av Bengt Westerberg m. fl. (fp) hemställs alt riksdagen beslutar att under anslaget E 5. Vuxenslu­dieslöd anvisa 20 milj. kr, mindre än vad regeringen föreslagit,

I motion 1984/85:856 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värderingen av förmögenhet i jordbruk eller rörelse vid prövningen av rätten till studiemedel,

I motion 1984/85:994 av Grelhe Lundblad m, fl, (s) hemställs att riksdagen vid beslut om utbildningsdepartementets budget under E 4, Studiemedel m, m, föreslår regeringen alt beakta vad i motionen anförts om de högskole-studerandes ekonomiska situation,

I motion 1984/85:997 av Lars Werner m,fl, (vpk) hemställs

1,    att riksdagen hos regeringen begär en översyn

a)    av del särskilda vuxensludiestödet till att omfatta även högskolestude­rande,

b)   om reglerna för återbetalning av studiemedel i enlighet med vad som anförs i motionens förslag,

c)    av formerna för stöd lill studerande med barn,

2,    all riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som innebär

a)    att studiemedlens totalbelopp höjs till 155 % av basbeloppet,

b)   att studiemedlens bidragsdel höjs till 25 % av totalbeloppet,

c)    att barntilläggel görs ålerbetalningsfritt,

d) att avgiflsgränsen vid återbetalning av studiemedel prövas enbart mot
egen inkomst,

3, att riksdagen med ändring i proposition 1984/85:100 bilaga 10 Utbild­
ningsdepartementet E 4, Studiemedel m, m, anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 300 000 000 kr, förhöjt belopp,

I motion 1984/85:1117 av Yngve Nyquist m. fl, (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om särskilt vuxensludieslöd för arbetslösa,

I motion 1984/85:1279 av Göran Magnusson (s) hemställs all riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av reglerna för alt förbättra de inackorde­rade gymnnasieelevernas ekonomiska situation.

I motion 1984/85:1513 (motivering i 1984/85:1512) av Birgitta Hambraeus (c) hemställs att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som framförts i motionen om socialt studiestöd till lärlingar.

 

SfU 1984/85:16                                                                        6

I motion 1984/85:1716 av Rune Backlund m. fl. (c) hemställs all riksdagen hos regeringen begär förslag till lösning av försörjningsfrågan för familjer med barn i grundsärskolan och ungdomar i yrkessärskolan under skolpliktsti­den i enlighet med vad som anförts i motionen,

I motion 1984/85:1729 av Stina Gustavsson (c) och Karl Boo (c) hemställs all riksdagen beslutar att Sätergläntan, Hemslöjdens gård, i studiestöds­hänseende för fortbildning jämställs med folkhögskolorna.

I motion 1984/85:1734 av Margö Ingvardsson (vpk) och Björn Samuelson (vpk) föreslås

1,    att riksdagen beslutar anta den i motionen föreslagna ändringen av studieslödslagens 4 kap! 16 § saml alt denna ändring skall träda i kraft den 1 juli 1986,

2,    att riksdagen hemställer hos regeringen all återkomma med förslag lill medelsanvisning på tilläggsbudget för budgetåret 1985/86,

I motion 1984/85:1744 äv Berit Oscarsson m, fl. (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts om vuxenutbildningen.

I motion 1984/85:1751 av Mona Saint Cyr (m) hemställs alt riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av de regler som gäller för vuxenslu­diestödet med beaktande av just handikapporganisationernas behov och förhållanden.

I motion 1984/85:1754 av Bo Södersten m. fl. (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vuxensludiestödet.

I motion 1984/85:1755 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs alt riksdagen beslutar enligt vad i denna motion föreslagits om förändringar inom sludiehjälpssyslemet.

I motion 1984/85:2292 (motivering i 1984/85:2291) av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) hemställs

1.    att riksdagen beslutar att höja studiemedlen till 148 % av basbeloppet, att utöka bidragsdelen samt omfördela resurserna inom det studiesociala systemet, i enlighet med det anförda,

2.    att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om den långsiktiga inriktningen av det studiesociala reformarbetet.

1 motion 1984/85:2314 (motivering i 1984/85:2312) av Karin Andersson m.fl. (c) hemställs

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om studiestöd för tidigare hemarbetande kvinnor.

 

SfU 1984/85:16                                                                         7

I motion 1984/85:2433 av Pär Granstedt (c) och Jan Hytiring (c) föreslås alt riksdagen beslutar all hos regeringen heinställa om en skyndsam översyn av studiemedlen ur skatte-, bidrags- och socialförsäkringssynpunkt i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1984/85:2434 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) hemställs

1.    att riksdagen beslutar att till Studiemedel m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 4 548 100 000 kr.,

2.    att riksdagen beslutar all 90 000 000 kr, av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiflen för budgetåret 1985/86 används för all finansiera anslaget Studiemedel m. m.,

3.    all riksdagen beslutar att lill Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 608 200 000 kr.,

4.    att riksdagen beslutar att 608 200 000 kr, av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiflen för budgetåret 1985/86 används för att finansiera anslaget Vuxensludieslöd m,m,,

5.    att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförs rörande inriktningen av besparingar på anslaget Vuxenstudiestöd m, m,

I motion 1984/85:2441 av Anna Lindh (s) och Mona Sahlin (s) hemställs att riksdagen beslutar alt som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförs om behovet av en översyn av reglerna för studiemedel för 18- och 19-åringar,

I motion 1984/85:2442 av Bengt Lindqvist (s) och Irene Vestlund (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om anslagsposten 2 under anslaget E 8 i bil, 10, budgetpro­positionen,

I motion 1984/85:2819 (motivering i 1984/85:2818) av Ulf Adelsohn ni, fl, (m) hemställs alt riksdagen hos regeringen hemställer att i direktiven lill översynen av sludiefinansieringssystemet beaktas vad som i motionen anförts,

1 mofion 1984/85:2823 (motivering i 1984/85:2822) av Per Unckel m, fl, (m) hemställs

1.    alt riksdagen beslutar att de särskilda anslagsposterna uppsökande verksamhet på arbetsplatser och planering av uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer saml information om vuxensludieslöden bestäms till sammanlagt 7 000 000 kronor,

2.    all riksdagen beslutar att fastställa timstudiestödet till 32 kr. per studietimme,

3.    att riksdagen beslutar alt fastställa antalet limstudiestöd till 15 000,

4.    alt riksdagen beslutar att fastställa dagstudiestödels inkomstbidrag till 192 kr.,

5.    att riksdagen beslutar att fastställa dagstudiestödels internatbidrag lill 200 kr.

 

SfU 1984/85:16                                                                       8

6.    att riksdagen beslutar att fastställa antalet dagstudiestöd till 13 000,

7.    att riksdagen beslutar att fastställa antalet vuxenstudiestöd till 14 200,

8.    att riksdagen beslutar att godkänna alt 547 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiflen för budgetåret 1985/86 används för all finansiera anslaget Vuxensludieslöd m. m.,

9.    att riksdagen beslutar att till Vuxensludieslöd m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 547 000 000 kr.,

 

10.   att riksdagen beslutar att fastställa timersättningen vid grundutbild­ningen för vuxna studerande som har inkomstbortfall till 32 kr.,

11.   att riksdagen beslutar att godkänna alt 37 300 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiflen för budgetåret 1985/86 används för all finansiera delar av anslaget till Timersättning vid grundutbild­ning för vuxna,

12.   all riksdagen beslutar att till Timersättning för grundutbildning för vuxna för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 72 700 000 kr.

Utskottet

Del studiesociala stödet omfattar förlängt barnbidrag lill elever över 16 år i grundskolan, studiehjälp till elever under 20 år på gymnasieskolenivå, studiemedel till äldre elever på gymnasieskole- och högskolenivå, vuxenstu­diestöd och timersättning vid grundutbildning för vuxna.

Utskottet behandlar nedan förslagen i budgetpropositionen och de motioner från den allmänna motionstiden i år som rör studiesocialt stöd,

E 1.  Centrala sludiestödsnämnden

Centrala sludiestödsnämnden (CSN) är central förvaltningsmyndighet för ärenden om studiesocial verksamhet. CSN är chefsmyndighet för sex studiemedelsnämnder som handlägger ärenden om studiemedel och för 24 vuxenulbildningsnämnder som har hand om ärenden om vuxensludieslöd och bidrag lill uppsökande verksamhet på arbetsplatser. Myndighetsansvaret delas mellan CSN, sludiemedelsnämnderna och vuxenutbildningsnämnder­na. Den närmare ansvarsfördelningen regleras i särskilda instruktioner för resp. nämnd.

Medelsbehovet för CSN:s, studiemedelsnämndernas och vuxenutbild­ningsnämndernas verksamhet beräknas lill 67 607 000 kr. Härav beräknas 22 500 000 kr. avse kostnader för vuxenulbildningsnämndernas verksamhet och CSN:s administration av vuxensludiestödet och för information om vuxensludiestödet. Dessa kostnader finansieras med medel från vuxenut­bildningsavgiflen. I propositionen begärs därför godkännande av att 22 500 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbild­ningsavgiflen för budgetåret 1985/86 används för all delvis finansiera anslaget.

 

SfU 1984/85:16                                                                        9

I propositionen begärs också riksdagens godkännande av att myndighels-ansvaret i personalärenden förändras så all CSN blir anslällningsmyndighel för hela del studiesociala myndighetsområdet.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag under punkt E 1.

E 2.  Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av siudiesociall stöd

Från anslaget, bestrids kostnaderna för portoavgifier, riksförsäkringsver­kets och de allmänna försäkringskassornas handläggning av vuxenstudiestöd samt avgifter lill kronofogdernyndigheler och tingsrätter för viss kravverk­samhet.

I propositionen föreslås alt ett belopp motsvarande kostnaderna för riksförsäkringsverkets och de allmänna försäkringskassornas handläggning av vuxensludiestödet, 6 429 000 kr., tillförs anslaget genom medel från vuxenutbildningsavgiften. Till anslaget föreslås anvisat ett förslagsanslag av 16 520 000 kr.

Utskottet biträder propositionen i nämnda delar.

£ 3. Studiehjälp m. m.

Från anslaget bestrids kostnaderna för förlängt barnbidrag och stu­diehjälp.

Del förlängda barnbidraget och studiebidraget inom studiehjälpen har fr. o. m. den 1 januari i år höjts från 275 till 400 kr. i månaden i samband med en motsvarande höjning av del allmänna barnbidraget (prop. 1983/84:150, SfU 33, rskr. 398).

Studiehjälpen beslår förutom av studiebidraget av olika tillägg. Inackorde­ringstillägg utgår uttn ekonomisk prövning medan extra tillägg förutsätter en sådan prövning. Detsamma gäller ålerbetalningspliktiga studiemedel inom sludiehjälpssyslemet.

Inackorderingstillägg utgår till alla elever som måste bo inackorderade på studieorten med för närvarande 440 kr./mån. Inackorderingstillägget kom­pletteras med rätt till hemreseersällning som utgår med ett schabloniserat belopp, vars storlek är beroende på bl. a. avståndet till hemorten. Hemrese­ersällning utgår med för närvarande lägst 50 och högst 830 kr. per månad.

I propositionen föreslås att inackorderingstilläggets grundbelopp slås ihop med hemreseersältningen till ett schabloniserat belopp vars storlek beror på avståndet till hemorten. Stödet föreslås utgå med mellan 550 och 1 300 kr. per månad. Förslaget innebär enligl departementschefen en större frihet för eleverna som kan välja mellan all använda bidraget för att läcka en större del av inackorderingskostnaderna eller för alt resa hem oftare.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget eller mot den av regeringen

 

SfU 1984/85:16                                                                      10

föreslagna medelsanvisningen med 1 536 300 000 kr. till anslaget Stu­diehjälp m. m.

Fr. o. m, den 1 juli 1984 har tnöjligheterna för gymnasiestuderande i åldern 18-20 år all få ålerbetalningspliktiga studiemedel begränsats. Efter denna tidpunkt utgår sådana studiemedel efter prövning mot den studerandes och föräldrarnas eller i förekommande fall makes ekonomi med ett belopp av högst 10 000 kr, per år. Endast om särskilda skäl föreligger skall studiemedel kunna utgå utan prövning mot föräldraekonomin och med ett belopp som tillsammans med studiebidrag och tillägg motsvarar studiemedlen för högskolestuderande. Sådana särskilda skäl kan t, ex, vara sociala förhållan­den i hemmet som innebär svåra belastningar på familjerelationerna eller det förhållandet all den studerande under en längre tid förvärvsarbetat och haft egen bostad,

Lars Werner m, fl, anför i motion 705 att rätlen till studiemedel för 18-20-åringar som utbildas i andra former än vid högskolorna bör återinfö­ras. Med hänsyn till alt dessa ungdomar har uppnått myndighetsåldern är del enligt motionärerna viktigt all de också får möjligheter all själva klara sin försörjning. Det skulle underlätta många ungdomars situation och bidra till deras självständighet. Motionä rerna begär därför ett tillkännagivande om att ungdomar mellan 18 och 20 år bör ha principiell rätt till studiemedel även för annan utbildning än vid högskolor, och som ett första steg bör ungdomar som lever och bor självständigt ges rätt lill studiemedel fr. o. m. hösten 1985.

Även i motion 2441 av Anna Lindh och Mona Sahlin berörs frågan om studiemedel för 18- och 19-åringar. Sistnämnda motionärer anser dock att del är principiellt rikligt att dessa ungdomar inte bör skuldsätta sig redan under sina gymnasieår, men reglerna har enligt deras mening fåll oönskade effekter i några fall. Det gäller bl. a. gymnasiestuderande i glesbygd, som inte har möjlighet all bo kvar i hemmet men som vid en strikt tillämpning av reglerna inte kan få studiemedel. Vidare anser motionärerna att de som fått studiemedel men helt saknar hjälp hemifrån har svårt att klara sig på 10 000 kr. per år. Mot bakgrund av del anförda begär motionärerna en översyn av reglerna i syfte att göra tillämpningen mer fiexibel. Göran Magnusson lar i motion 1279 upp frågan om inackorderade gymnasieelevers ekonomiska situation. Enligt motionären är främsta skälet lill alt en elev tvingas avstå från utbildning som kräver inackordering just kostnaderna. Motionären anser i och för sig att föräldrarna har ett försörjningsansvar även i de fall eleven är inackorderad men med hänsyn till att "studiebidragen" reduceras redan vid relativt blygsamma inkomster bör ersättningsnivån höjas i kombination med justerade inkomstgränser för föräldraprövningen. I motionen begärs en översyn av reglerna i enlighet rned det anförda.

När riksdagen beslutade att begränsa rätten för gymnasiestuderande 18-och 19-åringar alt få studiemedel i samma omfattning som gäller för högskolestuderande skedde detta förutom av besparingsskäl även av princi­piella skäl. Ungdomar borde nämligen i största möjliga omfattning kunna

 

SfU 1984/85:16                                                                       11

genomföra en så grundläggande utbildning som gymnasiala studier utan skuldsättning. Utskottet ser ingen anledning alt nu frångå denna bedömning. Utskottei vill dock i detta sammanhang erinra om den i propositionen aviserade översynen av studiemedelssystemet, vilken närmare kommer alt beröras av utskollet under avsnittet Studiemedel. Vad särskilt gäller inackorderade gymnasieelevers ekonomiska situation vill utskottet peka på den i propositionen föreslagna förändringen av inackorderingstillägget som redovisats ovan. Detta förslag innebär såväl en höjning av slödnivåerna som en ökad valfrihet för eleverna. I kombination med den sludiebidragshöjning som skett fr, o,m. den 1 januari i år har den ekonomiska situationen för ifrågavarande elever förbättrats, eftersom varken inackorderingstillägget eller studiebidraget är inkomstprövat. Med det anförda avstyrker utskottet bifall lill motionerna 705, 1279 och 2441,

Utskottet behandlar i detta sammanhang ytterligare två motioner som tar upp olika frågor inom studiehjälpen,

I motion 1513 av Birgitta Hambraeus begärs ett tillkännagivande om att studiestöd bör utgå även till hantverkslärlingar.

Med hänsyn lill all studiestöd i form av studiehjälp redan i dag utgår till elever som genomgår gymnasial lärlingsutbildning anser utskottet att motion 1513 inte påkallar någon riksdagens åtgärd,

Lars Werner m, fl, begär i motion 1755 alt riksdagen beslutar om ändrade inkomstgränser såvitt gäller den inkomstprövning inom sludiehjälpssyslemet som är samordnad med bostadsbidragssyslemet.

Den samordning mellan bosladsbidragssyslemels inkomstprövning och studiehjälpen som åsyftas i motionen har upphört fr, o, m, den 1 januari 1985 i och med all det inkomstprövade tillägget inom studiehjälpen slopades. Från nämnda tidpunkt medräknas gymnasiestuderande ungdomar vid bedömning av rätt lill statligt bostadsbidrag. Motion 1755 saknar således aktualitet och bör avslås av riksdagen,

E 4. Studiemedel

Studiemedel består av studiebidrag och ålerbetalningspliktiga studieme­del. För ett normalläsår uppgår studiemedlen för heltidsstuderande lill 145 % av basbeloppet. Den övervägande delen av studiemedlen är ålerbetal-ningspliktig. Bidragsdelen utgör 2 178 kr, för en heltidsstuderande per normalläsår. Har den studerande barn, kan ett återbetalningspliktigt barn­lillägg utgå med 25 % av basbeloppet per barn och läsår.

Studiemedel utgår efler en prövning mot den studerandes inkomst och förmögenhet. Prövningen för den som studerar hellid under fem månader per kalenderhalvår medför reduktion av studiemedlen när inkomsten under kalenderhalvåret överstiger 45 % av basbeloppet. Vid heltidsstudier under kortare tid och vid deltidsstudier är reduklionsreglerna gynnsammare.

Studiemedelsskulden löper utan ränta men justeras årligen upp enligt det

 

SfU 1984/85:16                                                                       12

s,k, garanlilalet som är 1,042,

Studiemedlen återbetalas genom årliga avgifter, jämnt fördelade över ålerbetalningstiden. Uppskov med återbetalningen kan beviljas om det s, k, avgiftsunderlaget understiger tre och ett halvt basbelopp. Vid fastställande av avgiftsunderlaget tas hänsyn till inte enbart den avgiftsskyldiges egen inkomst ulan även makes inkomst.

Såsom inledningsvis anförs i propositionen har frågan om studiemedlens storlek debatterats livligt under hela det senaste decenniet. Problemen med studiemedlens nivå har dock uppmärksammats av regering och riksdag, och studiemedlen har höjts såväl år 1982 som år 1984 (se prop. 1981/82:100, SflJ 8, rskr 186och prop. 1983/84:40, SfU ll,rskr86). Enligt departementschefen är det i nuvarande statsfinansiella läge utomordentligt svårt alt avsätta ytterligare resurser till studiemedel. Vid bedömningen av de skilda behoven i denna situation har hon valt au prioritera studiehjälpen.

Som ett led i försöken att förbättra situationen för de ekonomiskt mest utsatta studerandena utarbetade emellertid en tjänstemannagrupp inom utbildningsdepartementet under 1984 ett förslag lill differentiering av studiemedlen. Gruppens förslag publicerades i en promemoria (Ds U 1984:13), som har remissbehandlats under hösten 1984, Syftet med prome­morian var att ge regeringen underlag för ett ställningslagande till möjlighe­terna alt åstadkomma omprio:rileringar inom befintliga ramar. Utgångs­punkten för förslaget var konstaterandet att den grupp som har de största ekonomiska problemen är de som är ensamstående och inte bosatta i föräldrahemmet. En grupp som däremot med hjälp av studiemedlen kan ha en god konsumlionsslandard är de som bor kvar i föräldrahemmet. Mot bakgrund härav föreslog gruppen att studiemedlen skulle differentieras i första hand efler boendeform. Dessutom föreslogs en differentiering av studiemedlen efler ålder.

Remissinstansernas meningar om förslagen i promemorian år mycket delade. Omkring hälften av dem avvisar principiellt varje ytterligare differentiering. Några alternativ när det gäller omfördelning inom givna ramar förs inte fram i remissyttrandena. Departementschefen anser i detta läge all frågan om omprioriteringar inom studiemedelssystemets ram liksom vissa andra frågor om systemets utformning bör bli föremål för en mera genomgripande belysning. Detta bör ske genom en kommitté, och hon avser all senare återkomma till regeringen med förslag i denna fråga. Enligt departementschefen bör kommittén också få i uppdrag att se över reglerna för återbetalning av studiemedel. Hon har därvid utförligt redovisat bak­grunden lill varför en översyn även av dessa regler behövs.

I propositionen anförs vidare alt vid sidan av frågan om en differentiering av studiemedlen innehöll promemorian vissa andra förslag till ändrade regler för studiemedel, vilka genomgiiende har tillstyrkts av remissinstanserna. Eftersom emellertid avsikten var att finansiera åtgärderna genom de föreslagna ompriorileringarna bör också dessa frågor prövas ytterligare av

 

SfU 1984/85:16                                                                       13

kommittén, I ett hänseende är departementschefen emellertid beredd all redan nu föreslå en förändring i den riktning som arbetsgruppen har föreslagit, nämligen vad avser behovsprövningen mot den studerandes inkomst, de s,k, fribeloppsgränserna, I syfte att minska betydelsen av eventuella sommarinkomsters fördelning föreslås att fribeloppsgränserna sänks något första kalenderhalvåret och höjs andra kalenderhalvåret. På så sätt, tas större hänsyn till att huvuddelen av eventuella sommarinkomster faller på andra kalenderhalvåret. Nuvarande och föreslagna fribelopp framgår av följande sammanställning.

 

 

Studietid

Nuvarande

Föreslagna

regler

 

antal månader

regler

 

 

 

 

 

Första kalender-

Andra kalender-

 

 

halvåret

 

halvåret

5,0

45

40

 

55

4,5

55

50

 

l™

4,0

65

60

 

3,5

75

70

 

80

Ändringarna föreslås finansierade genom en överföring av medel från bostadsdepartementets huvudtitel per den 1 januari 1986, Förslaget om ändrade fribeloppsgränser föreslås träda i kraft fr, o, m. budgetåret 1986/87, dvs. den 1 juli 1986.   '

I ett flertal motioner begärs förbättringar av studiemedlen redan fr. o. m. den 1 juli 1985.1 motion 793 av Bengt Westerberg m, fl, begärs i yrkande 1 att studiemedlens totalbelopp skall höjas till 148 % av basbeloppet och fribelop­pet för egen inkomst till 75 % av basbeloppet per kalenderhalvår. Till följd härav bör ytterligare 108 milj, kr, anvisas under anslaget. Även Thorbjörn Fälldin m, fl, begär i motion 2292 yrkande 1 alt studiemedlens totalbelopp skall höjas lill 148 % av basbeloppet, I motion 2434 av Kerstin Göthberg m,fl, hemställs i yrkande 1 all till följd av den i motion 2292 begärda höjningen av studiemedlens totalbelopp ytterligare 90 milj, kr. skall anvisas under anslaget. Dessa medel bör enligl yrkande 2 i motionen tillföras anslaget genom en överföring av vuxenulbildningsmedel för budgetåret 1985/86. I motion 997 av Lars Werner m. fl., slutligen, begärs i yrkande 2 att studiemedlens totalbelopp skall höjas till 155 % av basbeloppet, att bidrags­delen skall höjas till 25 % av totalbeloppet, att barntilläggel skall utgå som bidrag i stället för att vara återbetalningspliktigt och att vid återbetalning av studiemedlen avgiftsunderlaget endast skall beräknas på den avgiftspliktiges egen inkomst. Till följd av de nämnda förslagen begärs i yrkande 3 alt ytterligare 300 milj. kr, anvisas under anslaget,

Ulskotiet delar departementschefens uppfattning att det i nuvarande statsfinansiella läge är utomordentligt svårt alt avsätta ytterligare resurser till studiemedel. Studiemedlens totalbelopp har dessutom trots ett ansträngt

 

SfU 1984/85:16                                                                      14

budgetläge höjts såväl år 1982 som år 1984, En ytterligare omedelbar förbättring av studiemedlen skulle vidare begränsa möjligheterna för den aviserade kommittén all åstadkomma omprioriteringar inom studiemedels­systemets ram. På grund härav och då ulskotiet av skäl som senare kommer att utvecklas under avsnittet Vuxenstudiestöd motsätter sig att vuxenutbild­ningsmedel används för att finansiera nu ifrågavarande anslag avstyrker utskottei bifall till motionerna 793 yrkande 1, 2292 yrkande 1, 2434 yrkandena 1 och 2 samt 997 yrkandena 2 och 3,

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under ansla­get Studiemedel m, m.

Propositionens förslag om att fribeloppsgränserna för egen inkomst skall höjas fr, o, m, den 1 juli 1986 berörs i motion 1734 av Margö Ingvardsson och Björn Samuelson, Motionärerna anför att de i propositionen föreslagna fribeloppsgränserna för egen inkomst fr, o, m, den 1 juli 1986 är för lågt satta och de begär i yrkande 1 att fribeloppen höjs till 90 % av basbeloppet för del första kalenderhalvåret och till 110 % av basbeloppet för det andra kalenderhalvåret. De nämnda fribeloppsgränserna bör enligl motionärerna gälla när studietidens längd under resp, kalenderhalvår är minst 3,5 månader. Erforderliga medel för fribeloppsgränserna bör anvisas på tilläggs­budget, och motionärerna begär i yrkande 2 att regeringen återkommer med förslag till medelsanvisning på tilläggsbudget för budgetåret 1985/86,

Varken propositionens förslag eller motionärernas förslag om höjda fribeloppsgränser påverkar anslaget för budgetåret 1985/86 eftersom höj­ningarna skall gälla först fr, o, m, den 1 juli 1986. Utskottet anser på grund härav att det inte i nuläget finns anledning för riksdagen att förorda högre fribeloppsgränser för egen inkomst än vad som föreslagits i propositionen och utskottet avstyrker bifall till motion 1734.

Såsom ovan nämnts förutskickar departementschefen att hon har för avsikt att föreslå regeringen att tillsälta en kommitté för översyn av vissa studiesociala frågor.

Ett flertal motioner tar upp olika frågor som den aviserade utredningen bör pröva. I motion 793 av Bengt Westerberg m. fl. begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om alt utredningen bör få i uppdrag dels all undersöka sambandet mellan studietidens längd och de totala studiemedlen, dels all presentera en plan för avveckling av den äklamakeprövning som sker vid beräkning av ålerbetalningspliktiga belopp. Grelhe Lundblad m. fl. begär i motion 994 ett tillkännagivande om alt den aviserade utredningen bör göra en omfattande kartläggning av de högskolestuderandes ekonomiska situa­tion som endast bör bygga på de studerandes egen ekonomi. Motionärerna i motion 2292 av Thorbjörn Fälldin m.fl, anser att kommitténs arbete bör inriktas på ett studiefinansieringssystem enligt följande modell. Bidragsde­len i nuvarande system bör omvandlas lill en sluderandelön som bör utgå med ca ett halvt basbelopp per år. Ett nytt studielånesystem bör upprättas utanför statsbudgeten i samarbete med landets banker/kreditinstitut, och

 

SfU 1984/85:16                                                                      15

systemet bör förses med statlig garanti. Vidare bör de återbetalningspliktiga barntilläggen ersättas med centerns förslag lill vårdnadsersältning (24 000 kr,/år), och slutligen skall bostadsbidrag kunna utgå till studerande med barn på samma villkor som för övriga barnfamiljer, I motionen begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande i enlighet med del anförda, Ulf Adelsohn m, fl, begär i motion 2819, all utredningen skall få följande riktlinjer. Kommitténs arbete skall bedrivas så skyndsamt att ett nytt syslem kan träda i kraft vid halvårsskiftet 1986, Studiemedelssystemet bör bygga på generella regler och inte differentieras med hänsyn till i,ex, bostadsförhållanden eller ålder. Vidare skall bidragsdelens roll i systemet prövas förutsättningslöst eftersom en omvandling av den nuvarande bidragsdelen till lån öppnar möjligheter att höja studiemedlens totalbelopp. Även frågan om var i systemet behovet av socialt motiverade subventioner är störst måste noga studeras. Likaså bör förutsättningarna för all avskaffa fribeloppsreglerna analyseras. En ny reform skall vidare rymmas inom ramen för dagens långsiktiga totala kostnader för del allmänna, och lånehanteringen bör lyftas ut ur statsbudge­ten. Slutligen bör studiestöd för studier utomlands kunna utgå efter samma regler som för studier i Sverige.

Såsom framgår av propositionen kommer den aviserade studiesociala utredningen att få i uppdrag all se över såväl reglerna för beviljande av studiemedel som åierbetalningsreglerna. Utskottet, som ansluter sig till departementschefens motiv för att en översyn bör ske, utgår från alt arbetet i kommittén kommer att bedrivas relativt förutsättningslösl. Utredningen bör således inte vara helt bunden av nuvarande konstruktion av studiemedelssys­temet. Det bör vidare slå kommittén fritt all undersöka förutsättningarna för och pröva konsekvenserna av ett lånesystem utanför statsbudgeten. Mot denna bakgrund vill utskottet inte särskilt förorda något av motionsförslagen eftersom flertalet av dessa syftar till en bestämd inriktning av kommitténs arbete. En total översyn av studiemedelssystemet kräver med nödvändighet ingående analyser av sludiemedelstagarnas ekonomiska situation såväl under studietiden som sedermera under ålerbetalningstiden. Även frågan om hur ekonomin, familjesituationen och utbildningens geografiska tillgäng­lighet styr sludieval och studiebenägenhet bör analyseras. Utredningen bör också beakta de samhällsekonomiska effekterna av förlängda studietider till följd av all de studerande förvärvsarbetar vid sidan av studierna för att försörja sig. Med hänsyn till alt utredningsarbetet kan förväntas bli ganska omfattande är det inte realistiskt all ett nytt system skulle kunna träda i kraft redan den 1 juli 1986. Utskottet förutsätter dock att arbetet bedrivs så skyndsamt som möjligt. Mot bakgrund av det anförda anser utskottei alt motionerna 793 yrkande 2, 994, 2292 yrkande 2 och 2819 inte behöver föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet behandlar i detta sammanhang också fyra motioner som - utan direkt inriktning på den aviserade utredningen - tar sikte på olika förändring­ar inom studiemedelssystemet. Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson

 

SfU 1984/85:16                                                                       16

begär i motion 856 ett tillkännagivande om att värderingen av förmögenhet i jordbruk eller rörelse bör göras förmånligare vid prövning av rätt till studiemedel, 1 motion 997 av Lars Werner m,fl, begärs i yrkande 1 b en översyn av reglerna om återbetalning av studiemedel i syfte all bl, a, höja gränserna för avgiftsunderlaget, Vidare begär sistnämnda motionärer i yrkande 1 c en översyn av formerna för stöd till studerande med barn i syfte alt tillskapa ell fullgott skydd utanför studiestödssyslemel, Karin Andersson m. fl. anför i motion 2314 all hemarbetande kvinnors ekonomiska möjlighe­ter till vidareutbildning blir allt mindre. Detta gäller särskilt ensamstående kvinnor med barn som på grund av otillräckliga studiemedel avbryter sina studier eller väljer kortare utbildningar än de önskar. Motionärerna begär ett tillkännagivande i enlighet med det anförda. I motion 2433 av Pär Granstedt och Jan Hyttring begärs en skyndsam översyn av studiemedlen ur skatte-, bidrags- och socialförsäkringssynpunkl i syfte att uppnå rimliga ekonomiska konsekvenser för de studerande.

Den aviserade studiesociala utredningen kommer som ovan nämnts att se över såväl reglerna för beviljande som återbetalning av studiemedel. De frågor som las upp i motionerna 856, 997 och 2314 kommer således att behandlas av utredningen. Utskottet har ovan understrukit att utredningen bör arbeta förutsättningslöst, och motionerna 856, 997 yrkandena 1 b och c samt 2314 yrkande 2 i nu behandlad del bör därför inte föranleda något uttalande från riksdagens sida. Vad gäller den i motion 2433 begärda översynen vill utskottet inledningsvis erinra om att riksdagen under våren 1984 beslutade om ett förbättrat försäkringsskydd för studerande som trädde i kraft den 1 januari i år (prop. 1983/84:127, SfU 26 och rskr 336). Vidare är det enligt utskottets uppfattning lämpligt att man i den aviserade översynen av studiemedelssystemet också prövar de ekonomiska konsekvenserna för de studerande av att studiemedlen i vissa fall ingår i underlaget för bidrag och avgifter, och utskottet förutsätter att så sker utan vidare åtgärd från riksdagens sida. Med det anförda får motion 2433 anses vara tillgodosedd.

I propositionen redovisas alt CSN i särskild skrivelse den 18 oktober 1984 har inkommit med en rapport om studiestöd för utlandsstudier. CSN föreslår en ändrad tolkning av begreppet "plalsbrislutbildning" i samband med studiestöd för studier utomlands. Enligt CSN:s mening bör begreppet platsbristutbildning ha innebörden "utbildningslinjer inom högskolan där antalet sökande klart överstiger antalet utbildningsplatser". Den som sökt till sådan utbildningslinje bör kunna beviljas studiemedel för studier utomlands oberoende av om han/hon har blivit antagen lill utbildningen eller ej. Del bör ankomma på universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) att, efter samråd med CSN, i förväg fastställa vilka utbildningslinjer som skall anses vara platsbrisiutbildningar. Eftersom det är svårt att överblicka de totala konsekvenserna av förslaget föreslår CSN alt förändringen införs på försök och att en utvärdering görs efter tre år.

 

SfU 1984/85:16                                                                      17

Departementschefen anför att hon av statsfinansiella skäl inte är beredd att biträda förslaget om en försöksverksamhet med vidgad rätt lill studieme­del för studier utomlands.

I motion 793 av Bengt Westerberg m. fl. begärs i yrkande 3 att CSN-UHÄ får i uppdrag all lägga fram detaljerade förslag till en försöksverksamhet med utvidgad möjlighet för svenska studenter att erhålla studiemedel för studier utomlands utifrån de riktlinjer som CSN presenterar i sin skrivelse.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att en liberalisering redan har skett beträffande möjligheterna att få studiemedel för studier utomlands genom beslut av CSN. Vad gäller den av CSN föreslagna försöksverksamheten delar utskollet departementschefens uppfattning och vill således av statsfinansiella skäl inte förorda förslaget. Enligt utskottets uppfattning finns det även utbildningspolitiska skäl som talar mot en större utvidgning av möjligheterna att få studiemedel för studier utomlands. Utskottet avstyrker med det anförda bifall lill motion 793 yrkande 3.

E 5.   Vuxensludieslöd m. m.

Under anslaget Vuxensludieslöd m. m. bestrids, förutom utgifter för särskilt vuxensludieslöd, dagstudiestöd och timstudiestöd, även bidrag som utgår för uppsökande verksamhet på arbetsplatser, planering av uppsökande verksamhet, utbildning av studieorganisatörer och information om vuxenslu­diestödet.

Anslaget finansieras genom medel från vuxenutbildningsavgiften. Till­gängligt utrymme under anslaget för budgetåret 1985/86 beräknas i proposi­tionen lill 698,2 milj. kr.

Vuxensludieslöd kan utgå vid såväl längre som kortare studier. Det särskdda vuxensludiestödet utgår vid längre studier till studerande på grundskole- och gymnasieskolenivå samt till studerande som genomgår yrkesleknisk högskoleutbildning. Stödet, som fr. o. m. budgetåret 1985/86 är differentierat, utgår till medlem i arbetslöshetskassa med e:tl skattepliktigt bidrag motsvarande 65 % av det utbildningsbidrag som den studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning. Till studerande som inte är medlem i arbetslöshetskassa utgår ett bidrag med 32,5 % av motsvarande utbildningsbidrag. Den som får det högre bidraget har även rätt till ett barnlillägg, som utgår med 0,09 % av basbeloppet per dag. Särskilt vuxenstudiestöd utgår också i form av ålerbetalningspliktiga studiemedel.

Dagstudiesiödet, som främst är avsett för deltagare i kortare ämneskurser vid folkhögskolor, utgår i form av inkomstbidrag med 228 kr, per dag och internatbidrag med 190 kr, per dygn,

Timstudiestödet är främst avsett för deltagare i studiecirklar. Stödet utgår med 38 kr. per timme.

Beträffande det särskilda vuxensludiestödet beräknas i propositionen all utrymme skall finnas för ca 17.000 årsstudieplatser, vilket innebär en ökning

2 Riksdagen 1984/85.11 saml. Nr 16

 

SfU 1984/85:16                                                                      18

med ca I 500 i förhållande till innevarande budgetår.

Såvitt gäller tim- och dagstudiestöden föreslås i propositionen att dessa höjs beloppsniässigt, timstudiestöden till 40 kr, per timme, dagstudiestödens inkomstbidrag till 240 kr, per dag och dagstudiestödens internatbidrag lill 200 kr, per dygn. Finansiellt utrymme beräknas finnas för oförändrat antal stöd, nämligen 18 000 timstudiestöd och 15 000 dagstudiestöd.

Kostnaderna för bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser har i propositionen beräknats till 33 milj, kr, och kostnader för planering m, m, av uppsökande verksamhet och utbildning av fackliga studieorganisatörer till 12 milj, kr,, vilket innebär en höjning av beloppen med 3 resp, 1 milj, kr, jämfört med innevarande budgetår,

Berit Oscarsson m, fl, begär i motion 1744 ett tillkännagivande om att de medel som inflyter i form av vuxenutbildningsavgift i sin helhet bör fördelas till vuxenstudiestöd samt att tim- och dagstudieslöden bör höjas till en nivå som bättre överensstämmer ined målgruppens genomsnittliga inkomstbort­fall,

I motion 2823 av Per Unckel m, fl, föreslås alt det tillgängliga finansiella utrymmet under anslaget beriiknas till 547 milj, kr. eller till ett 151,2 milj, kr, lägre belopp än som föreslagits i propositionen: Besparingen bör enligt motionärerna tillföras anslaget C 4, Bidrag till studieförbunden m, m, under utbildningsdepartementets huvudtitel. Medelsanvisningen till detta anslag behandlas av utbildningsutskottet. De i motion 2823 föreslagna medlen för vuxenstudiestöd föreslås fördelade så att utrymme beräknas för 14 200 särskilda vuxenstudiestöd, 15 000 timstudiestöd och 13 000 dagsiudiesiöd, Timstudiestödet föreslås därvid utgå med 32 kr, i timmen, inkomstbidragel med 192 kr, per dag och internalbidraget med 200 kr, per dygn. För kostnader för uppsökande verksamhet, planering m.m, av uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer anser motionärerna att medel bör anvisas med tillhopa 7 milj. kr,

Kerstin Göthberg m, fl, föreslår i motion 2434 att till anslaget Vuxenstu­diestöd m,m, skall anvisas 608,2 milj, kr, eller ett i förhållande till propositionens förslag 90 milj, kr, lägre belopp. Dessa 90 milj, kr, bör enligl motionärerna tillföras anslaget E 4, Studiemedel, Sistnämnda anslag har behandlats tidigare i detta betänkande. För alt uppnå nämnda besparing inom vuxensludiestödet begär motionärerna ett tillkännagivande om att ersättningsnivån inom tim- och dagstudiestödet skall vara oförändrad, att antalet lim- och dagsludiestöd bör minskas samt all den uppsökande verksamheten och planeringen bör minskas.

Motionärerna i motion 803 av Bengt Westerberg m,fl, begär att till anslaget Vuxenstudiestöd anvisas ett 20 milj, kr, lägre belopp än som föreslagils i propositionen, dvs, 678,2 milj, kr.

Utskottet vill inledningvis erinra om att det ursprungliga syftet med vuxensludiestödet - och vuxenutbildningsavgiften - var att öka möjligheter­na till studier för kortutbildade vuxna och främst för dem som är förvärvsår-

 

SfU 1984/85:16                                                                       19

betande. På grund av det statsfinansiella läget har emellertid efter hand betydande belopp i besparingssyfte förts över från vuxenutbildningsmedlen lill folkbildningsändamål. Överföringen av medel till detta ändamål är i den förevarande propositionen av samma storleksordning som föregående år. Ett ökat utrymme för vuxenstudiestöd på sätt som föreslagits i motion 1744 är enligl utskottets mening inte möjligt i nuvarande ekonomiska läge. Beträf­fande förslaget i motion 2823 innebär detta att överföringen till folkbildnings­ändamål skulle beloppsniässigt mer än fördubblas. En sådan kraftig urholk­ning av vuxenstudiestödet som delta skulle medföra avvisar utskottet bestämt. Förslaget i motion 2434 om att 90 milj, kr, skall överföras till anslaget Studiemedel motsätter sig utskottet av principiella skäl, eftersom man därigenom skulle använda vuxenutbildningsmedel - som är avsedda för lågutbildade vuxna - lill alt generellt höja ett studiestöd som i huvudsak är avsett för högskoleutbildning. Dessutom skulle motionsförslaget innebära'en oacceptabel minskning av antalet tim- och dagstudiestöd och av den uppsökande verksamheten eftersom hela besparingen skulle tas från dessa verksamheter som enligt propositionen är kostnadsberäknade till 177 milj, kr. Vad gäller förslaget i motion 803 om all anslaget till vuxenstudiestöd m, m, skall minskas med 20 milj, kr, anser utskottet inte delta meningsfullt eftersom anslaget i sin helhet är avgiftsfinansierat och motionen inte innehåller något förslag om till vilket ändamål medlen skulle överföras.

Beträffande nivån på tim- öch dagstudiesiödet anser utskollet att de i propositionen föreslagna höjningarna är skäliga med hänsyn till att antalet stöd skall bibehållas oförändrat. Eftersom yrkande 5 i motion 2823 om dagstudiestödets internatbidrag överensstämmer med propositionens förslag blir detta yrkande härigenom tillgodosett.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag lill medelsan­visning för vuxensludieslöd m, m, och avstyrker bifall till motionerna 803, 1744 i nu behandlad del, 2434 yrkandena 3 och 4 samt 2823 yrkandena 1-4 och 6-9,

Såsom inledningsvis nämnts utgår det särskilda vuxensludiestödet vid längre studier på grundskole- och gymnasieskolenivå samt vid YTH-ulbildning, I motion 997 av Lars Werner m,fl, begärs i yrkande 1 a en översyn i syfte att utvidga det särskilda vuxenstudiestödet till att omfatta även högskolestuderande.

Del finansiella utrymmet för del särskilda vuxensludiestödet är starkt begränsat. Mot denna bakgrund anser utskottet det angeläget att fullfölja intentionerna med stödet, nämligen alt prioritera resurserna till studerande på grundskole- och gymnasieskolenivå. Utskottet kan således f, n, inte ställa sig bakom en sådan utvidgning som begärts i motion 997, och utskollet avstyrker motionen i nu behandlad del,

I syfte att skapa utrymme för en höjd ersättning till studerande - främst familjeförsörjare - som avslår från inkomst för all börja studera differen­tierades det särskilda vuxensludiestödet fr, o, m, budgetåret 1984/85, Detta

 

SfU 1984/85:16                                                                      20

innebär att endast den som är berättigad till ersättning från erkänd arbetslöshetskassa - eller har uppburit sådan ersättning under längsta möjliga lid - får ersättning enligt den tidigare ersättningsnivån, dvs. med 65 % av det utbildningsbidrag som den studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning. För övriga sökande sänktes bidraget till 32.5 % av motsvarande utbildningsbidrag.

Motionärerna i motion 2314 av Karin Andersson m.fl, begär ett tillkänna­givande om alt i pågående utredningsarbete bör beaktas all det differentiera­de vuxensludiestödet medför ekonomiska hinder för tidigare hemarbetande kvinnor som önskar vidareutbildning.

Utskottet är införstått med att hemarbetande kvinnor har fått ett försämrat studiestöd genom att vuxensludiestödet har differentierats. Utskottei förut­sätter dock all frågan om hemarbetande kvinnors ekonomiska möjligheter för vidareutbildning kommer att beaktas i den aviserade studiesociala utredningen. Motionen i nu behandlad del får därmed anses vara tillgodo­sedd.

Enligt reglerna för statligt studiestöd utgår sådant stöd enbart till utbildningar som är statliga eller slår under statlig tillsyn. Vad särskilt gäller dagstudiestöd utgår detta endast för s, k, samverkanskurser vid folkhögsko­la. Kurserna kan således anordnas av fackliga organisationer eller bildnings­organisationer men det måste alltid ske i samverkan med folkhögskola, och lärare från folkhögskola skall alltid medverka i kurserna. Vidare måste kursplanen godkännas av skolöverstyrelsen,

Stina Gustavsson och Karl Boo begär i motion 1729 all Sätergläntan, Hemslöjdens gård, i studieslödshänseende för fortbildning skall jämställas med folkhögskolorna. De studerande skulle därmed kunna få dagstudiestöd.

Såsom ovan framgår är reglerna för statligt studiestöd klara och entydiga, Utskottei kan mot bakgrund härav inte medverka lill alt undantag görs i studiestödshänseende för en av många kursgårdar och utbildningsinstitutio­ner. Utskottet avstyrker således bifall till motion 1729,

Ansökan om timstudiestöd och dagstudiestöd kan göras såväl av enskild person som kollektivt av fackliga organisationer.

Motion 1751 av Mona Saint Cyr tar upp frågan om handikapporganisatio­nernas ställning vid ansökan om vuxenstudiestöd. Motionären begär en översyn av systemet med kollektiv och enskild ansökan med beaktande av handikapporganisationernas behov och förhållanden,

I sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1982/83:19 behandlade utskottei senast frågan om rätt för handikapporganisationerna - De handi­kappades riksförbund (DHR) och Handikappförbundens centralkommitté (HCK) - att göra kollektiv ansökan om lim- och dagsludiestöd. Utskottet förutsatte därvid alt regeringen ånyo skulle pröva om det utan större administrativa svårigheter skulle gå att utvidga rätten att göra kollektiva ansökningar till all avse även de båda ifrågavarande handikapporganisatio­nerna.

 

SfU 1984/85:16                                                                        21

Frågan har därefier utretts av centrala studiestödsnämnden (CSN) som redovisat ett förslag i en skrivelse den 16 oktober 1984 till regeringen, CSN har dock framhållit att ändrade regler fördel kollekliva ansökningsförfaran­det skulle leda lill ohållbara konsekvenser om nuvarande urvalsregler skall tillämpas.

Såsom framgår av propositionen är frågan föremål för beredning inom regeringskansliet. Enligt vad utskottet erfarit kommer överläggningar med handikapporganisationerna att äga rum under våren i syfte att uppnå en lösning av frågan. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motion 1751 är mot bakgrund av det anförda inte påkallad.

Medel för de skilda vuxenstudiestöden och uppsökande verksamhet m.m, fördelas av CSN till de olika vuxenutbildningsnämnderna. Denna länsvisa fördelning av resurserna sker enligt de riktlinjer som lades fast i proposition 1975:23 om vidgad vuxenutbildning saml studiestöd lill vuxna m,m, vari anfördes alt det grundläggande kriteriet för fördelningen borde vara befolkningsunderlaget. Departementschefen anför i propositionen att CSN vid den länsvisa fördelningen av medel för det särskilda vuxenstudiestödet även bör la hänsyn lill utbildningsstrukturen inom länen. Departementsche­fen anmäler ätt hon har för avsikt att senare ta upp frågan om resursfördel­ningen med CSN och i den mån det visar sig nödvändigt återkomma lill regeringen med förslag till kompletterande riktlinjer.

Beträffande fördelningen av medel för särskilt vuxenstudiestöd får fr,o, m, innevarande budgetår vuxenulbildningsnämnden själv kvotera tillgängliga medel mellan stöd för studier på grundskole- resp, gymnasiesko­lenivå. Vuxenutbildningsnämnden får vidare inför tredje ansökningstillfället omfördela medel mellan tim- och dagstudiestöd och inför det fjärde och sista ansökningstillfället per år omfördela kvarvarande medel mellan timstu-' diestöd, dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd,

I propositionen föreslås nu, såsom ovan nämnts, att medel för tim- och dagstudiestöd i fortsättningen skall anvisas under en gemensam anslagspost. Syftet med förslaget är att uppnå ett effektivare medelsutnyttjande, Deparie-mentschefen framhåller dock vikten av all det även i fortsättningen blir en rimlig fördelning mellan de båda stödformerna och all följden av samman­slagningen inte får bli en drastisk omfördelning, med hänsyn till att tim- och dagstudiestöd delvis utnyttjas av olika grupper löntagare. Enligt departe­mentschefen bör det ankomma på CSN att noga följa utvecklingen vad gäller tim- och dagstudiestöd och fördelningen av resurserna mellan dem. En annan fråga rörande fördelning och utnyttjande av resurserna tas också upp i propositionen. Departementschefen anmäler nämligen all hon har för avsikt all föreslå regeringen all uppdra åt CSN all utreda de närmare förutsättning­arna för en begränsad försöksverksamhet med ell friare utnyttjande av medlen för lim- och dagsludiestöd och uppsökande verksamhet. Syftet med en sådan försöksverksamhet skulle vara att finna former för all nå de kortutbildade som är högt prioriterade för studiestöd, men som är svåra alt rekrytera lill studier.

 

SfU 1984/85:16                                                                      22

Frågor som berör fördelningen av medel för vuxenstudiestöd tas upp i tvä
motioner, Bo Södersten m, fl, anser i motion 1754 alt det är angeläget att
förutsättningar skapas för försöksverksamhet inom hela vuxenstudiestöds-
området fr, o, ni, verksamhetsåret 1985/86 och att denna försöksverksamhet
bör syfta lill en avveckling av den omfattande detaljreglering som f, n, gälleri
synnerhet för det särskilda vuxenstudiestödet. Motionärerna anser också att
den länsvisa fördelningen av resurserna uteslutande bör grundas på andelen
korttidsutbildade personer, I motionen begärs ett tillkännagivande i enlighet
med det anförda, Berit Oscarsson m,fl, anser i motion 1744 alt den
omfattande detaljregleringen på vuxensludiestödsområdet bör bli föremål
för översyn. Vidare anser motionärerna att den pågående översynen av
vuxenstudiestödsmedlens fördelning mellan länen bör påskyndas så att den
får genomslag redan i årets budgetberedning, all reserverade medel som
överförs mellan olika budgetår knyts lill länsnivå, saml att en mindre del av
de totala medlen ställs lill förfogande för särskilda insatser i de län där
urvalsprocessen missgynnar kortutbildade. Motionärerna föreslår också att
vuxenutbildningsnäinnderna fritt får kvotera de medel som ställs lill förfo­
gande,                                                                              ,   .

När del gäller vuxenstudiestödsmedlens fördelning mellan länen framhålls i propositionen alt CSN redan med gällande riktlinjer bör kunna ta hänsyn till utbildningsstrukturen inom länen. Enligt vad utskottei erfarit kommer troligen en viss omfördelning av medel att ske redan under budgetåret 1985/86, Utskottet förutsätter därvid att större hänsyn kommer att tas lill antalet korttidsutbildade inom länen. Dessutom har departementschefen aviserat sin avsikt att ta upp frågan om resursfördelningen med CSN och därefter vid behov återkomma med förslag till kompletterande riktlinjer. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet inte att någon riksdagens åtgärd beträffande den länsvisa fördelningen av vuxenstudieslödsmedel är erforder­lig och utskottet avstyrker bifall lill motionerna 1744 och 1754 i dessa delar.

Beträffande detaljregleringen av vuxensludieslöden innehåller propö'sitio-nen flera förslag till förändringar som syftar till ett friare resursutnyttjande. Såväl den föreslagna gemensamma anslagsposten för tim- och dagstudiestöd som den aviserade försöksverksamheten är exempel härpå. Försöksverksam­het aviseras även beträffande ett mer flexibelt ansökningsförfarande. Utskottet förutsätter att regeringen låter utreda möjligheterna att bedriva försöksverksamhet även inom andra delar av vuxensludiestödet och åter­kommer med förslag om lämpliga regelförändringar. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1744 och 1754 även i nu behandlade delar,

I motion 1744 begärs vidare en total utredning av vuxenutbildningens resurser och dess möjligheter att svara mot de lokala och regionala behoven. Motionärerna begär också en översyn för alt klarare skilja vuxenstudiestöds-frågorna från övriga former av studiestöd. Dessutom anser motionärerna att gränsdragningen mellan den utbildning som skall finansieras med förnyelse­fondernas medel och övrig vuxenutbildning bör utredas.

 

SfU 1984/85:16                                                                      23

Vad gäller frågan om en total utredning av vuxenutbildningens resurser vill utskottet erinra om den av regeringen år 1983 tillsatta utredningen om vuxenutbildningsreformernas effekter. Denna utredning, som skall se över vissa frågor rörande vuxenutbildningen, väntas framlägga ett slutbetiinkande hösten 1985, Dessutom pågår en övergripande utvärdering av vuxenslu­dieslöden inom CSN, Som ett led i denna utvärdering har CSN under 1984 publicerat en rapport om de särskilda vuxenstudiestöden. Vilka har fått särskilt vuxenstudiestöd och vad har det betytt? (CSN-rapporter nr I 1984). Något behov av ytterligare utredningar i denna fråga anser utskottet f, n, inte föreligga. Alt det skulle finnas några mer uttalade gränsdragningsproblem mellan vuxensludieslöd och övriga former av studiestöd har utskottet svårt att inse. Studiestöden är skilda åt genom såväl olika regelsystem som olika administrativa rutiner och beviljande organ. Någon översyn härvidlag är således enligl utskottets mening inte erforderlig. När det slutligen gäller konsekvenserna av förnyelsefonderna för vuxenutbildningen är avsikten att denna fråga skall behandlas i en under våren 1985 aviserad proposition om uppdragsutbildning. Utskottet avstyrker med det anförda motion 1744 också i nu behandlade delar,

I december 1983 beslutade riksdagen all, med anledning av sysselsätt­ningsläget, införa en speciell form av studiestöd, särskiti vuxensludieslöd för arbetslösa. Stödet regleras i en särskild lag. vilken trädde i kraft den I januari 1984. För det första kalenderhalvåret 1984 anvisade riksdagen 50 milj. kr. för sådant stöd och för innevarande budgetår har sammanlagt anvisats 150 milj. kr.

Två motioner lar upp frågan om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. 1 såväl motion 1117 av Yngve Nyquist m.fl. som motion 1744 av Berit Oscarsson m. fl. begärs ett tillkännagivande om att medel till sådant stöd bör anvisas även fortsättningsvis.

Enligt utskottets mening bör särskilt vuxensludieslöd för arbetslösa inte finansieras inom ramen för nu tillgängliga vuxenutbildningsavgiftsmedel, I den mån särskilda resurser kommer att ställas till förfogande för sysselsätt-ningsskapande åtgärder även för budgetåret 1985/86 är utskottei dock positivt till att en del av resurserna används till särskilt vuxensludieslöd för arbetslösa. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1117 och motion 1744 i nu behandlad del.

E 6.  Timersättning vid grundvux

Timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux) utgår med 38 kr, per timme till den som förlorar arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshets­kassa eller kontant arbetsmarknadsstöd på grund av deltagande i grundut­bildningen. Kostnaderna härför finansieras med medel från vuxenutbild­ningsavgiften,

1 propositionen föreslås att timersättningen för den som har inkomstborl-

 

SfU 1984/85:16                                                                     24

fall skall höjas till 40 kr, per timme motsvarande vad som föreslagits beträffande timstudiestödet, Per Unckel m,fl, föreslår i motion 2823 i konsekvens med motionärernas förslag beträffande timstudiestödet att den högre timersättningen skall fastställas till 32 kr, per timme och att medelsan­visningen till följd härav skall minskas med 10,5 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag eller lill 72,7 milj. kr.

Utskottet har tillstyrkt en höjning av timstudiestödet lill 40 kr. i timmen, och utskottet har ingen erinran mot en motsvarande höjning av timersätt­ningen vid grundvux. Utskottet tillstyrker sålunda propositionens förslag under förevarande avsnitt och avstyrker bifall till motion 2823 i motsvarande delar.

E 7.  Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti

Utskottet biträder regeringens förslag till medelsanvisning under denna punkt.

E S.  Bidrag till vissa sludiesociala ändamål

Under förevarande anslag beräknas medel för bidrag till hälso- och sjukvård för studerande och medel för sludielilteralur till synskadade högskolestuderande.

Mot bakgrund av att ett nytt statsbidragssystem för studerandehålsovår-den skall träda i kraft fr. o. m. budgetåret 1985/86 föreslås i propositionen att de medel som hittills utgått till studerandehålsovård från ifrågavarande anslag skall föras samman med de medel som utgått från anslaget Bidrag till sjukförsäkringen under en reservationsvis betecknad anslagspost. Medelsbe­räkningen för bidrag till hälso- och sjukvård för studerande, som uppgår till 6 480 000 kr., har inte föranlett något motionsyrkande och utskollet har ingen erinran mot denna beräkning.

Medel till synskadades merkostnader för studielitteratur vid högskolestu­dier har tidigare beräknats under anslaget Arbetsmarknadsutbildning under arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. Vidare har under anslagen G 19. Talboks- och punktskriftsbiblioieket: Förvaltningskostnader och G 20. Talboks- och punktskriftsbiblioieket: Produktionskostnader under utbild­ningsdepartementets huvudtitel anvisats medel för framställning av sludielil­teralur till denna kategori studerande. Fr.o.m. innevarande budgetår har emellertid resurserna samlats under förevarande anslag och tillhopa 2 614 000 kr. har förts över från de förenämnda anslagen för att disponeras av Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) som svarar för produktionen av sludielilteralur till synskadade högskolesiuderande. För alt läcka en förväntad ökning av kostnaderna härför tillfördes anslaget ytterligare 1 milj. kr.

Departementschefen framhöll i föregående års budgetproposition att det

 

SfU 1984/85:16                                                                      25

trots den föreslagna anslagsuppräkningen troligen inte heller i fortsättningen skulle bli möjligt att läcka kostnaderna för alla typer av sludielitteratur. Hon räknade dock med att den nya ordningen skulle innebära att alla synskadade som antagils till högskoleutbildning i huvudsak skulle få sill behov av sludielilteralur täckt av TPB.

I förevarande proposition anför departementschefen all talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) i skrivelse den 13 november 1984 till regering­en har anmält att medelsålgången för produktion av studielitteratur för synskadade högskolestuderande under innevarande budgetår kraftigt kom­mer alt överstiga den summa som beräknades för detta ändamål. Överskri­dandet har inte orsakats av någon ökning av antalet studerande som får litleraturservice. Genomsnittskostnaden per studerande har i stället ökat kraftigt på grund av bl. a. stora prisökningar och av alt ny litteratur har lästs in i ökad omfattning. Orsakerna lill den stora kostnadsökningen har dock inte helt klarlagts ännu, och departementschefen har erfarit att en undersök­ning pågår inom TPB. Enligt departementschefens mening bör den omfat­tande inläsning av ny litteratur som skett under budgetåret 1984/85 innebära att behovet av ytterligare, mycket kostnadskrävande, inläsning bör vara mindre under budgetåret 1985/86. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av behovet av en fastare budgetering av anslaget föreslår hon att anslagsposten fortsättningsvis blir reservationsvis betecknad och för budgetåret 1985/86 förs upp med 3 868 000 kr. Med hänsyn till de förhållaiidevis långa leveranstiderna för den aktuella studielitteraturen finner hon det vidare lämpligt att TPB ges bemyndigande att beställa sådan produktion av sludielilteralur som förfaller till betalning först under budgetåret 1986/87 upp till ett belopp av 2 milj. kr.

I motion 2442 av Bengt Lindqvist och Irene Vestlund kritiseras förändring­en av anslaget till ett reservationsanslag. Motionärerna anser att detta kan medföra oacceptabla konsekvenser för de synskadade studerandes litteratur­försörjning. Vidare kan det komma att innebära att reformens intentioner inte kan förverkligas. Motionärerna begär därför ett tillkännagivande om att om del visar sig alt kostnaderna för all framställa erforderlig studielitleratur för synskadade under budgetåret 1985/86 blir högre än det reserverade anslaget bör regeringen återkomma med förslag om ytterligare medel.

Vid behandlingen av förevarande anslag i föregående års budgetproposi­tion fann utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1983/84:16 att de uttalanden som gjorts av departementschefen gav garantier för att behovet av sludielilteralur lill synskadade studerande i allt väsentligt skulle bli tillgodosett. Vidare utgick utskottet från att regeringen fortlöpande skulle bevaka att intentionerna bakom den nya ordningen kunde fullföljas.

Utskottet vidhåller sin uppfattning om all intentionerna bakom den omläggning som skett fr. o. m. innevarande budgetår bör fullföljas. Utskot­tet förutsätter därvid att i den mån föreslagna medel inte visar sig vara tillräckliga för ändamålet regeringen återkommer till riksdagen med förslag

 

SfU 1984/85:16                                                                       26

om ytterligare medelstilldelning. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motion 2442 är därmed inte påkallad.

Utskottet tillstyrker med det anförda propositionens förslag under föreva­rande avsnitt.

Övriga yrkanden om studiestöd

Under våren 1984 beslutade riksdagen om ell förbättrat sjukförsäkrings­skydd för studerande (prop, 1983/84:127, SfU 26 och rskr, 336), Huvudprin­cipen är att de studerande skall få behålla sitt studiestöd under sjukdomspe­rioder. Vidare, skall under studietiden en särskild studielidssjukpenning kunna utgå, beräknad på grundval av den inkomst en studerande kan ha vid sidan av studierna eller under ferietid. Den sjukpenninggrundande inkomst som en studerande har före studiernas påbörjande skall inte sänkas under den tid en studerande uppbär studiestöd men skall hållas vilande under studietiden för att kunna aktiveras när studietiden upphör. De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 1985,

I motion 249 av Lena Öhrsvik påpekas att vissa problem har uppstått med de nya reglerna för dem som studerar kortare tid än sex månader. Denna grupp får nämligen behålla sin tidigare sjukpenninggrundande inkomst under studietiden, eftersom studielids-SGI endast fastställs för studier som beräknas pågå minst sex månader. Delta innebär att exempelvis studerande med studiemedel blir överkompenserade vid sjukdom, eftersom de uppbär såväl studiestöd som sjukpenning beräknad på tidigare inkomst. För studerande med vuxensludieslöd enbart föreligger däremot ingen överkom­pensation, eftersom bestämmelserna om vuxenstudiebidrag innehåller en avräkningsregel för sjukpenning. Motionären anser alt denna skillnad i behandling av olika studerandegrupper måste rättas till och hon begär ett tillkännagivande om mer rättvisa regler för stödet till studerande vid sjukdom.

Avsikten med riksdagens beslut om ett förbättrat sjukförsäkringsskydd för studerande var att få ett enhetligt och mer rättvist stöd vid sjukdom under studietiden. Däremot var avsikten givetvis inte att vissa studerandegrupper skulle få betydligt högre förmåner under sjukdom än när de är friska och bedriver studier. Utskottet anser därför att regeringen snarast bör lägga fram förslag lill riksdagen som innebär all den i motionen påtalade överkompensa­tionen lill vissa studerande som studerar kortare lid än sex månader rättas till. Utskottet tillstyrker sålunda motion 249.

Utskottet behandlar slutligen motion 1716 av Rune Backlund m.fl. Motionen tar upp försörjningsfrågan för familjer med barn i grundsärskolan och ungdomar i yrkessärskolan. Dessa barn och ungdomar omfattas av en skolplikt under avsevärt längre tid än andra ungdomar, nämligen 14 år, och motionärerna anser att samhället bör ta ansvar för deras försörjning under hela skolpliktsliden. Enligl motionärerna bör därför åldersgruppen 16-21 år

 

SfU 1984/85:16                                                                      27

omfattas av samma bidrags- och stödformer som gäller för,motsvarande åldrar i gymnasieskolan. I motionen begärs förslag från regeringen i enlighet med det anförda.

Handikappkommitlén, som bl.a. haft i uppdrag all överväga vilka åtgärder som behövs för att ge unga handikappade arbete, praktik eller utbildning i stället för förtidspension, har nyligen avgivit sitt slutbetänkande (Ds A 1984:12) Vägar till arbete för handikappade. Såvitt gäller frågan om ekonomiskt stöd för handikappade ungdomar under gymnasiestudier föror­dar kommittén en höjning av åldersgränsen för rätt till vårdbidrag från nuvarande 16 till 18 år, eller så länge reguljära gymnasiestudier pågår. Detta förslag bör enligl kommitténs mening gälla också utvecklingsstörda ungdo­mar i såväl den reguljära skolan som i .särskolan. Vidare förordar kommittén att handikappade ungdomar får studiehjälp i form av studiebidrag m. m. på samma sätt som andra ungdomar under gymnasietiden. Kommitténs betan- . kände är f. n. föremål för remissbehandling.

Vidare framgår av den nyligen beslutade lagrådsremissen med förslag till lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. att omsorgs­beredningen föreslagit en förkortad skolplikt för psykiskt utvecklingsstörda. Förslaget innebär att skolplikten upphör senast vid 17 års ålder samt alt bestämmelser om särskolan skall föras in i en ny skollag. Socialministern anför i lagrådsremissen att beredningsarbete pågår inom ulbildningsdeparle-mentet i syfte att framlägga förslag lill en ny skollag, som kan träda i kraft den 1 juli 1986, och att han delar omsorgsberedningens uppfattning all skolplik­ten och skolundervisningen för psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdo­mar bör regleras i skollagen.

Enligt utskottels mening är del angelägel all försöka lösa frågan om ekonomiskt stöd till handikappade ungdomar i syfte att möjliggöra en yrkesinriktad rehabilitering i stället för förtidspension. Med hänsyn till såväl handikappkommitléns förslag rörande bl, a, ekonomiskt stöd lill handikap­pade, studerande ungdomar som förslaget om förkortad skolplikt för särskoleelever anser utskottet dock att det finns skäl att avvakta den fortsatta beredningen av dessa förslag innan riksdagen vidtar någon åtgärd i frågan, Utskollet avstyrker följaktligen bifall lill motion 1716,

Hemställan

Utskottet hemställer

Centrala studiestödsnämnden m. m.

1.          att riksdagen godkänner vad som förordats om myndighetsansva­
ret i personalärenden,

2,          att riksdagen beslutar att 22 500 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiflen för budgetåret 1985/
86 används för att delvis finansiera anslaget Centrala sludiestöds­
nämnden m. m..

 

SfU 1984/85:16                                                                      28

3.          att riksdagen lill Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 67 607 000 kr..

Ersättning tdl vissa myndigheter för deras handläggning av studiesociah stöd

4.  att riksdagen godkänner att 6 429 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiflen för budgetåret 1985/ 86 används för att delvis finansiera anslaget Ersättning lill vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd,

5.  alt riksdagen lill Ersättning tdl vissa myndigheter för deras hand­läggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 16 520 000 kr,.

Studiehjälp m. m.

6.          beträffande ålerbetalningspliktiga studiemedel m. m.

alt riksdagen avslår motionerna 1984/85:705, 1984/85:1279 och 1984/85:2441,

7.  beträffande studiestöd vid lärUngsuibildning att riksdagen avslår motion 1984/85:1513,

8.  beträffande viss inkomstprövning

all riksdagen avslår motion 1984/85:1755,

9.          alt riksdagen till Studiehjälp m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar
ett förslagsanslag av 1 536 300 000 kr,.

Studiemedel m. m.

10.        beträffande omedelbara förbättringar av studiemedlen

alt riksdagen avslår motionerna 1984/85:793 yrkande 1 i motsva­rande del, 1984/85:997 yrkande 2 och 1984/85:2292 yrkande 1,

11.        beträffande höjda fribeloppsgränser fr. o. m. den 1 juli 1986

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1984/85:1734 antar i propositionen framlagt förslag till ny lydelse av 4 kap. 16 § studiestödslagen (1973:349),

12.        beträffande medelsanvisning till studiemedel m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionerna 1984/85:793 yrkande 1 i motsvarande del, 1984/85:997yrkande 3och 1984/85:2434yrkandena 1 och 2till Studiemedel m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 4 458 100 000 kr.,

13. beträffande inriktningen av den aviserade studiesociala utredningen all riksdagen avslår motionerna 1984/85:793 yrkande 2, 1984/ 85:994, 1984/85:2292 yrkande 2 och 1984/85:2819,

14. beträffande värderingen av förmögenhet vid prövning av rätt till studiemedel

alt riksdagen avslår motion 1984/85:856,

15.        beträffande översyn av reglerna om återbetalning av studiemedel
m. m.

att riksdagen avslår motion 1984/85:997 yrkandena 1 b och c.

 

SfU 1984/85:16                                                                      29

16.       beträffande tidigare hemarbetande kvinnors möjligheter att studera
med hjälp av studiemedel

att riksdagen avslår motion 1984/85:2314 yrkande 2 i motsvarande del,

17.       beträffande översyn av studiemedlen ur skatte-, bidrags- och
socialförsäkringssynpunkt

att riksdagen avslår motion 1984/85:2433,

18.       beträffande viss försöksverksamhet med utvidgad rätt tid studieme­
del för studier utomlands

att riksdagen avslår motion 1984/85:793 yrkande 3,

Vuxenstudiestöd m. m.

19.       beträffande lim- och dagstudiestödels nivå

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med anledning av motion 1984/85:2823 yrkande 5 samt med avslag på motionerna 1984/85:1744 i motsvarande del, 1984/85:2434 yrkande 5 i motsvarande del och 1984/85:2823 yrkandena 2 och 4 antar i propositionen framlagt förslag lill lag om ändring i studieslödslagen (1973:349) i vad lagförslaget inte berörts under moment 11 ovan,

20.       beträffande medelsanvisning tid vuxenstudiestöd m. m.

att riksdagen med bifall lill propositionen i motsvarande del och med avslag på motionerna 1984/85:803,1984/85:1744 i motsvaran­de del, 1984/85:2434 yrkandena 3, 4 och 5, sistnämnda yrkande i motsvarande del och 1984/85:2823 yrkandena 1, 3 och 6-9 dels godkänner all 698 200 000 kr, av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiflen för budgetåret 1985/ 86 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m, m., dels till Vuxensludieslöd m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 698 200 000 kr,,

21.  beträffande en utvidgning av det särskilda vuxensludiestödet att riksdagen avslår motion 1984/85:997 yrkande 1 a,

22.  beträffande vissa effekter av det differentierade vuxensludiestödet att riksdagen avslår motion 1984/85:2314 yrkande 2 i motsvarande del,

23.  beträffande de studerandes ställning vid viss kursgård i studiestöds­hänseende

alt riksdagen avslår motion 1984/85:1729,

24.       beträffande handikapporganisationernas ställning vid ansökan om
vuxenstudiestöd

alt riksdagen avslår motion 1984/85:1751,

25.       beträffande fördelningen av vuxenstudiestöd m. m.

all riksdagen avslår motionerna 1984/85:1744 i motsvarande del och 1984/85:1754,

 

SfU 1984/85:16                                                                      30

26.  beträffande utredning av vuxenutbildningens resurser m. m. att riksdagen avslår motion 1984/85:1744 i motsvarande del,

27.  beträffande särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

all riksdagen avslår motionerna 1984/85:1117 och 1984/85:1744 i motsvarande del.

Timersättning vid grundvux

28.       beträffande timersättning vid grundvux

alt riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1984/85:2823 yrkandena 10-12 dels godkän­ner alt 47 800 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiflen för budgetåret 1985/86 används för alt finansiera delar av anslaget Timersättning vid grundvux dels till Timersättning vid grundvux för budgetåret 1985/86 anvisar ell förslagsanslag om 83 200 000 kr,.

Avskrivning av vissa studielån

29.       att riksdagen till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med
stadig kreditgaranti för budgetåret 1985/86 anvisar ell förslagsan­
slag av 100 000 kr..

Bidrag tid vissa studiesociala ändamål

30.  beträffande sludieUlieralur lill synskadade elever alt riksdagen avslår motion 1984/85:2442,

31.  alt riksdagen medger all regeringen lämnar talboks- och punkt­skriftsbiblioteket det beställningsbemyndigande om 2 000 000 kr. för budgetåret 1986/87 som förordats i propositionen,

32.  att riksdagen lill Bidrag till vissa sludiesociala ändamål för budget­året 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 10 348 000 kr.,

Övriga yrkanden om studiestöd

33.       beträffande överkompensation lill studerande vid sjukdom i vissa
faU

all riksdagen med bifall lill motion 1984/85:249 som sin mening ger regeringen till känna vad ulskotiet anfört,

34.       beträffande studiestöd till elever i särskola
att riksdagen avslår motion 1984/85:1716.

Stockholm den 12 mars 1985

På socialförsäkringsutskottets vägnar SVEN ASPLING

 

SfU 1984/85:16                                                                      31

Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Börje Nilsson (s), Allan Åkerlind (m), Ralf Lindström (s), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Siri Häggmark (m). Margö Ingvardsson (vpk). Barbro Nilsson i Visby (m), Ingegerd Elm (s), Inger Hestvik (s), Rune Backlund (c), Monica Andersson (s) och Kenth Skårvik (fp).

Reservationer

/. Ålerbelalningsplikliga studiemedel m. m. (mom. 6) Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskoltets yttrande som börjar på s, 10 med "När riksdagen" och slutar på s, 11 med "och 2441," bort ha följande lydelse:

Såsom framhållits i motion 705 är en svensk medborgare myndig vid 18 år. All då - av bl, a, besparingsskäl - föra en politik som innebär ett återvändande till en högre grad av föräldraberoende slår i strid mot utvecklingen och leder oundvikligen-till sociala problem och konflikter. Många medborgare i åldrarna 18-20 år är i dag beroende av alt för sin utbildning eller arbete vara bosatta på andra orter än föräldrarnas hemort. Många kan heller inte av sociala och personliga skäl bo hemma. Föräldra­hemmet kan inte erbjuda dem den miljö som svarar mot deras rimliga livsanspråk och behov. De olika generationernas synsätt och krav går inte ihop och de ungas behov av ett eget privatliv och egna personrelationer kan inte tillgodoses. Föräldrasitualionen kan också vara sådan att hemmaboende är ekonomiskt och praktiskt omöjligt. Samhället måste därför stödja dessa ungdomar. Den medborgerliga myndighelsställningen måste vara utgångs­punkten för att anpassa den sociala och ekonomiska grunden för ungdomars liv. Detta är givelvis en fråga om ett brett spektrum av åtgärder, vilka måste genomföras gradvis. Ett väsentligt steg vore dock att, såsom begärts i motion 705 återinföra rätt till studiemedel för 18-20-åringar, även när de utbildas i andra former än vid högskolorna, I första steget bör delta ske fr, o, m, hösten 1985 för dem som redan har ell självständigt boende. En sådan reform skulle betydligt underlätta många ungdomars situation och bidra lill deras självstän­dighet. Det skulle innebära att man bröt med många osunda former av personligt beroende och utvecklingshämmande begränsningar,

dels att utskollet under moment 6 bort hemställa

6, beträffande ålerbetalningspliktiga studiemedel m. m. att riksdagen med bifall lill motion 1984/85:705 och med avslag på motionerna 1984/85:1279 och 1984/85:2441 som sin mening ger regeringen lill känna vad ulskotiet anfört.

 

SfU 1984/85:16                                                                      32

2, Omedelbara förbättringar av studiemedlen och medelsanvisning till stu­diemedel m. m. (mom. 10 och 12)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels alt den del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med "Utskollet delar" och slutar på s. 14 med "Studiemedel m.m." bort ha följande lydelse:

Av propositionen framgår all departementschefen har för avsikt alt tillsätta en kommitté som skall se över studiemedelssystemets utformning. Enligt utskottets uppfattning bör arbetet i kommittén inriktas på ett nytt sludiefinansieringssyslem enligt en modell som närmare redovisas i reserva­tion 6, I avvaktan på alt ett n5'tl studiefinansieringssystem kan träda i kraft bör dock vissa förbättringar ske inom ramen för nuvarande system. Utskottet förordar därför en höjning av studiemedelsnivån lill 148% av basbeloppet fr. o. m. den 1 juli 1985. Denna höjning bör enligl utskottets mening finansieras genom medel från vuxenutbildningsavgiflen.

dels att utskollet under momenten 10 och 12 bort hemställa 10, beträffande omedelbara förbättringar av studiemedlen

att riksdagen med bifidl lill motion 1984/85:2292 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1984/85:793 yrkande 1 i motsvarande del och 1984/85:997 yrkande 2 antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs all 4 kap, 13 och 24 §§ studiestödslagen (1973:349) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Reservanternas förslag

4 kap.
13 §
Studiemedel utgår med 8,06 pro-  Studiemedel utgår med 8,22 pro-

cent av basbeloppet för varje hel, cent av basbeloppet för varje hel,
sammanhängande tidsperiod för vil- sammanhängande tidsperiod för vil­
ken den studerande har rätt till stu- ken den studerande har rätt lill stu­
diemedel. Tidsperioden skall ornfal- diemedel. Tidsperioden skall omfat­
ta för heltidsstuderande 15 och för ta för hellidsstudernade 15 och för
deltidsstuderande 30 dagar.      deltidsstuderande 30 dagar.

Vad som sägs i första stycket gäller endast om ej annat följer av 14,16,17, 19, 22 eller 25 §.

24§ I studiemedel ingår studiebidrag. Barnlillägg utgår dock endast i form av återbetalningspliktiga studiemedel.

För varje hel, sammanhängande   För varje hel, sammanhängande

tidsperiod om 15 dagar för heltids-     tidsperiod om 15 dagar för heltids-

 

SfU 1984/85:16                                                                      33

Nuvarande lydelse                                Reservanternas förstag
Studerande och om 30 dagar för studerande och om 30 dagar för
deltidsstuderande utgör studiebidra- deltidsstuderande utgör studiebidra­
get 121 kronor. Om studiemedlen get 121 kronor. Om studiemedlen
för denna tidsperiod enligt 10, 13, för denna lidsperiod enligl 10, 13,
16, 17, 19 och 21-23 §§ utgår med 16, 17, 19 och 21-23 §§ utgår med
lägre belopp än 8,06 procent av lägre belopp än 8,22 procent av
basbeloppet utgör studiebidraget basbeloppet utgör studiebidraget
dock endast så stor del av 121 kronor dock endast så stor del av 121 kronor
som svarar mot förhållandel mellan som svarar mot förhållandet mellan
det belopp som utgår och 8,06 pro- del belopp som utgår och 8,22 pro­
cent av basbeloppet.                                cent av basbeloppet.

Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag. Återstoden utgör
ålerbetalningspliktiga studiemedel.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

12. beträffande medelsanvisning till studiemedel m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2434 yrkandena 1 och 2 och med anledning av propositionen och motionerna 1984/85:793 yrkande 1 i motsvarande del och 1984/85:997 yrkande 3 dels godkänner att 90 000 000 kr, av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1985/86 används för att finansiera delar av anslaget Studiemedel m,m,, dels till Studiemedel m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 4 548 100 000 kr.

3.  Omedelbara förbättringar av studiemedlen och medelsanvisning till stu­diemedel m. m. (mom. 10 och 12)

Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med "Utskottet delar" och slutar på s. 14 med "Studiemedel m.m." bort ha följande lydelse:

Enligl utskottels mening är studiemedlen lill de högskolesiuderande klart otillräckliga. Tillgängliga undersökningar visar alt en studerande med fulla studiemedel har ett underskott med 1 000 kr. per månad, vilket måste läckas genom förvärvsarbete eller med andra lån. En höjning av studiemedlen till en nivå som skulle möjliggöra för de studerande att finansiera sina studier enbart med studiemedel är dock orealistisk i nuvarande stalsfinansiella läge. Höjningen av studiemedlen måste därför även fortsättningsvis ske successivt, och utskottet förordar nu en höjning lill 148 % av basbeloppet fr. o. m. den 1 juli 1985. Därutöver anser utskottet att en höjning av fribeloppsgränserna är nödvändig. En sådan höjning bör enligt utskoltets mening göras med 20 % fr. o. m. den 1 juli 1985 och dessutom med de justeringar mellan kalender­halvåren som i propositionen föreslås från den 1 juli 1986.

3 Riksdagen 1984/85.11 saml. Nr 16

 

SfU 1984/85:16                                                                      34

I motion 802 som behandlas av utbildningsutskottet har föreslagits besparingar inom vuxenutbildningen lill ett sammanlagt belopp av 126 milj, kr. Som en konsekvens härav kan medelsbehovel till vuxenstudiestöd beräknas minska med 20 milj, kr. För att finansiera en del av de i motion 793 föreslagna förbättringarna av studiemedlen bör ett motsvarande belopp, 20 milj, kr,, överföras lill anslaget Studiemedel m, m, av medel som influtit från vuxenutbildningsavgiflen,

dels alt utskottet under momenten 10 och 12 bort hemställa 10. beträffande omedelbara förbättringar av studiemedlen

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:793 yrkande 1 i motsvarande del och med anledning av motionerna 1984/85:997 yrkande 2 och 1984/85:2292 yrkande 1 antar följande såsom/?eie/--vanlens förslag betecknade

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs alt 4 kap, 13, 16 och 24 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Reservantens förslag

4 kap.
13 §
Studiemedel utgår med 8,06 pro-  Studiemedel utgår med 8,22 pro-

cent av basbeloppet för varje hel, cent av basbeloppet för varje hel,
sammanhängande lidsperiod för vil- sammanhängande tidsperiod för vil­
ken den studerande har rätt lill stu- ken den studerande har rätt till stu­
diemedel. Tidsperioden skall omfat- diemedel. Tidsperioden skall omfat­
ta för hellidsstudernade 15 och för ta för heltidsstudernade 15 och för
deltidsstuderande 30 dagar.      deltidsstuderande 30 dagar.

Vad som sägs i första stycket gäller endast om ej annat följer av 14,16,17, 19, 22 eller 25 §.

16 r
För heltidsstuderande minskas det     För en heltidsstuderande minskas
belopp som utgår enligl 13 § första     det belopp som utgår enligt 13 §
stycket och 14 § för varje hel, sam-     första slyckel och 14§ för varje hel,
manhängande lidsperiod om 15 da-    sammanhängande lidsperiod om 15
gar med en artondel av den del av      dagar med en artondel av den del av
den studerandes inkomst under ka-    den studerandes inkomst under ka­
lenderhalvåret som överstiger nedan  lenderhalvåret som överstiger nedan
för skilda perioder angivna delar av    för skilda perioder angivna delar av
basbeloppet, nämligen              basbeloppet, nämligen

 

SfU 1984/85:16

35

 

Nuvarande lydelse
Antal hela.       Del av basbeloppet

sammanhäng­ande tidsperio­der om 15 dagar för vilka studie­medel skall utgå under ka­lenderhalvåret

Reservantens förslag

Antalhela,        Del av basbeloppet

samman-       januari-   juli-

hängande         juni       december

tidsperioder om 15 dagar för vilka stu­diemedel skall utgå under kalen­derhalvåret

 

högst

lägst

2 3 4 5 6 7 8 9 10

135 procent 725 procent 110 procent 95 procent 85 procent 75 procent 65 procent 55 procent 45 procent

högst

lägst

2 3 4 5 6 7 8 9 10

755 procent

145 procent

130 procent

775 procent

105 procent

90 procent

80 procent

70 procent

60 procent

755 procent

145 procent

130 procent

775 procent

76*5 procent

100 procent

90 procent

90 procent

75 procent

24 § I studiemedel ingår studiebidrag. Barntillägg utgår dock endast i form av återbetalningspliktiga studiemdel.

För varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar för hellids-studerande och om 30 dagar för deltidsstuderande utgör studiebidra­get 121 kronor. Om studiemedlen för denna tidsperiod enligt 10, 13, 16, 17, 19 och 21-23 §§ utgår med lägre belopp än 8,06 procent av basbeloppet utgör studiebidraget dock endast så stor del av 121 kronor som svarar mot förhållandet mellan det belopp som utgår och 8,06 pro­cent av basbeloppet.

För varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar för heltids­studerande och om 30 dagar för deltidsstuderande utgör studiebidra­get 121 kronor. Om studiemedlen för denna tidsperiod enligt 10, 13, 16, 17, 19 och 21-23 §§ utgår med lägre belopp än 8,22 procent av basbeloppet utgör studiebidraget dock endast så stor del av 121 kronor som svarar mot förhållandet mellan det belopp som utgår och 8,22 pro­cent av basbeloppet.

Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag. Återstoden utgör ålerbetalningspliktiga studiemedel.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

12. beträffande medelsanvisning till studiemedel m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:793 yrkande 1 i motsvarande del och med anledning av propositionen och motio­nerna 1984/85:997 yrkande 3 och 1984/85:2434 yrkandena 1 och 2 dels godkänner att 20 000 000 kr. av de medel som tillfaller

 

SfU 1984/85:16                                                                      36

statsverket genom vuxenutbildningsavgiflen för budgetåret 1985/ 86 används för att delvis finansiera anslaget Studiemedel m. m. dels till Studiemedel m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslag­sanslag av 4 566 100 000 kr.

4. Omedelbara förbättringar av studiemedlen och medelsanvisning till stu­
diemedel m. m. (mom. 10 och 12)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av ulskolleis yttrande som börjar på s, 13 med "Utskottet delar" och slutar på s, 14 med "Studiemedel m, m." bort ha följande lydelse:

Ett flertal beräkningar visar att studiemedlens totalbelopp ligger på alltför låg nivå. En omedelbar höjning av totalbeloppet är därför nödvändig. I avvaktan på den aviserade övergripande översynen av del studiesociala systemet förordar utskottet en höjning av studiemedlens totalbelopp lill 155 % av basbeloppet fr. o. m. den 1 juli 1985. Enligl utskottets mening är det vidare angelägel med omedelbara förändringar även beträffande andra delar inom studiemedelssystemet. Detta gäller bl. a. bidragsdelens andel av totalbeloppet, som i dag bara är 7,4 %. Den bör snarast återställas lill 25 % av totalbeloppet. Vidare bör barntilläggel göras om lill ett bidrag. Även återbetalningsreglerna bör snarast ändras på så sätt att äklamakeprövningen avskaffas vid fastställande av avgiftsunderlaget. Regeringen bör därför framlägga förslag i enlighet med det anförda i så god tid att förslagen kan träda i kraft den 1 juli 1985.

dels att utskottet under momenten 10 och 12 bort hemställa 10. beträffande omedelbara förbättringar av studiemedlen

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:997 yrkande 2 och med anledning av motionerna 1984/85:793 yrkande 1 i motsvarande del och 1984/85:2292 yrkande 1 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottei anfört, 12. beträffande medelsanvisning tid studiemedel m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:997 yrkande 3 och med anledning av propositionen och motionerna 1984/85:793 yrkande 1 i motsvarande del och 1984/85:2434 yrkande 1 samt med avslag på motion 1984/85:2434 yrkande 2 till Studiemedel m. m. för budget­året 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 4 758 000 000 kr.

5. Höjda fribeloppsgränser fr. o. m. den 1 juli 1986 (mom. 11)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Varken propositionens" och slutar med "motion 1734." bort ha följande lydelse: Propositionens förslag om olika fribeloppsgränser för första resp. andra

 

SfU 1984/85:16

37

kalenderhalvåret är enligl utskottels mening principiellt riktigt eftersom de studerandes inkomster är ojämnt fördelade över året. De av regeringen föreslagna inkomslgränserna är emellertid för låga med hänsyn till att många studerande är tvingade att arbeta kontinuerligt under studietiden eftersom studiemedlen är otillräckliga. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet de i motion 1734 föreslagna höjda fribeloppsgränserna. Förslaget bör träda i kraft den 1 juli 1986.

dels att utskottet under moment 11 bort hemställa

11. beträffande höjda fribeloppsgränser fr. o. m. den 1 juh 1986 all riksdagen med bifall till motion 1984/85:1734 yrkande 1 och med anledning av propositionen saml med avslag på motion 1984/85:1734 yrkande 2 antar följande såsom Reservantens förslag betecknade lydelse av 4 kap, 16 § studieslödslagen (1973:349):

Reservantens förslag

16 §

För en heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligl 13 § första stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med en artondel av den del av den studerandes inkomst under ka­lenderhalvåret som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen

Regeringens förslag

För en heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligl 13 § första stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med en arlondel av den del av den studerandes inkomst under ka­lenderhalvåret som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen

Antal hela, samman­hängande tidsperioder om 15 dagar för vilka stu­diemedel skall utgå under kalen­derhalvåret

Del av basbeloppet januari- juli­juni       december

Antalhela, samman­hängande tidsperioder om 15 dagar för vilka stu­diemedel skall utgå under kalen­derhalvåret

Del av basbeloppet januari- juli­juni       december

 

högst

lägst

2 3 4 5 6 7 8 9 10

135 procent 125 procent 110 procent 95 procent 85 procent 75 procent 65 procent 55 procent 45 procent

135 procent 125 procent 110 procent 95 procent 85 procent 75 procent 65 procent 55 procent 45 procent

högst

lägst

2 3 4 5 6 7 8 9 10

135 procent 125 procent 110 procent 95 procent 85 procent 90 procent 90 procent 90 procent 90 procent

135 procent 125 procent 110 procent 95 procent 85 procent 77Ö procent 770 procent 770 procent 770 procent

4 Riksdagen 1984/85. 11 saml. Nr 16

 

SfU 1984/85:16                                                                      38

6, Inriktningen av den aviserade studiesociala utredningen (mom. 13) Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s, 15 som börjar med "Såsom framgår" och slutar med "riksdagens åtgärd," bort ha följande lydelse:

Enligl utskottets mening fungerar nuvarande studiemedelssystem allt sämre, och en genomgripande förändring av sludiefinansieringssystemet måste därför ske. Utgångspunkterna för ett nytt syslem bör enligt utskottet vara följande. Utbildning måste ses som en investering i framliden för såväl den enskilde som samhället. Systemet skall stimulera lill eftergymnasial utbildning och främja en allsidig rekrytering till sådan utbildning. Vidare måste de studerandes studieskulder begränsas. Systemet bör också vara enkek och lätladministrerat. Vad gäller barnstöd och bostadsstöd bör dessa inordnas i samhällets ordinarie bidragssystem. Dessa utgångspunkter skulle kunna uppnås i ett studiefinansieringssystem som konstrueras på sätt som föreslagils i motion 2292, Mot denna bakgrund anser ulskotiet all den i propositionen aviserade studiesociala utredningen bör få i uppdrag all utarbeta ell nytt sludiefinansieringssyslem enligl följande modell. Bidrags­delen i nuvarande syslem bör omvandlas till en studerandelön som bör utgå med cirka ett halvt basbelopp per år. Ett nytt studielånesystem bör upprättas utanför statsbudgeten i samarbete med landets banker/kreditinstitut, och systemet bör förses med statlig garanti. Vidare bör de ålerbetalningspliktiga barntilläggen ersättas med centerpartiets förslag till vårdnadsersältning (24 000 kr./år), och slutligen skall bostadsbidrag kunna utgå till studerande med barn på samma villkor som för övriga barnfamiljer.

Med del anförda tillstyrker utskottet bifall till motion 1984/85:2292 yrkande 2 och avstyrker bifall till motionerna 1984/85:793 yrkande 2, 1984/85:994 och 1984/85:2819.

dels all utskottet under nioment 13 bort hemställa'

13, beträffande inriktningen av den aviserade studiesociala utredningen att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2292 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1984/85:793 yrkande 2,1984/85:994 och 1984/85:2819 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottei anfört.

7. Inriktningen av den aviserade studiesociala utredningen (mom. 13) Kenth Skårvik (fp) anser

dels all den del av utskottels yttrande på s. 15 som börjar med "Såsom framgår" och slutar med "riksdagens åtgärd." bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar med tillfredsställelse att departementschefen aviserar en översyn av hela studiemedelssystemet. Även om det stalsfinansiella lägel givetvis begränsar reformmöjtigheterna bör det enligl utskottets mening

 

SfU 1984/85:16                                                                       39

finnas utrymme för vissa förbättringar. Exempelvis finns det enligt utskollet anledning anta alt en höjning av totalbeloppet skulle leda lill effektivare studier genom att de studerande i mindre utsträckning skulle behöva arbeta under studietiden. En viktig uppgift för den aviserade utredningen är därför alt studera sambandet mellan studietidens längd och de totala studiemedlen. Vidare anser utskottet att åierbetalningsreglerna bör reformeras på så sått att den nuvarande äklamakeprövningen vid beräkningen av återbetalningsplik­tigt belopp bör avvecklas. Utredningen bör därför få i uppdrag all presentera en plan för en sådan avveckling. Del anförda bör ges regeringen lill känna.

dels att utskottet under moment 13 bort hemställa

13. beträffande inriktningen av den aviserade sludiesociala utredningen att riksdagen med bifall till motion 1984/85:793 yrkande 2 och med avslag pä motionerna 1984/85:994, 1984/85:2292 yrkande 2 och 1984/85:2819 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Inriktningen av den aviserade studiesociala utredningen (mom. 13)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind, Siri Häggmark och Barbro Nilsson i Visby (alla m) anser

dels alt den del av utskottets yttrande på s, 15 som börjar med "Såsom framgår" och slutar med "riksdagens åtgärd," bort ha följande lydelse:

Den aviserade sludiesociala utredningen bör, enligt utskoltets mening, arbeta obunden av nuvarande konstruktion av studiemedelssystemet, I några viktiga avseenden har erfarenheten visat så stora brister i nuvarande regelsystem alt riktlinjer för reformarbetet kan och bör anges redan nu. Starka skäl talar, som framhålls i motion 2819, för en höjning av studiemed­lens totalbelopp. All i nuvarande ekonomiska läge genomföra en sådan höjning på bekostnad av andra grupper i samhället är svårt. Utredningen bör därför bl. a. förutsättningslöst pröva bidragsdelens roll i systemet. Den ständigt svällande lånehanleringen bör lyftas ut ur statsbudgeten och ersättas med ett stalsgaranterat sludielånesystem i samarbete med landets banker och andra kreditinstitut. Den nuvarande inkomstprövningen av rätlen till studiemedel innebär stora olägenheter och orättvisor för många studerande. 1 motion 856 påpekas t. ex. hur reglerna för värdering av förmögenhet i jordbruk eller rörelse kan ställa vissa studerande helt utan studiemedel ulan att den bundna förmögenheten öppnar någon annan möjlighet att finansiera studierna. Utredningen bör pröva möjligheterna att helt avskaffa fribelopp­sreglerna. Ett nytt studiemedelssystem bör vidare bygga på generella regler och inte differentieras med hänsyn lill t. ex. bostadsort eller ålder. Det nuvarande studiemedelssystemet är så ogynnsamt för många studerande och samtidigt, bl. a. genom att det ställer stora krav på finansiering över statsbudgeten, samhällsekonomiskt så betungande all en genomgripande

 

SfU 1984/85:16                                                                      40

reform är både angelägen och brådskande. Utredningen bör därför arbeta med största möjliga skyndsamhet,

dels att utskottet under moment 13 bort hemställa

13, beträffande inriktningen av den aviserade sludiesociala utredningen att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2819 och med avslag på motionerna 1984/85:793 yrkande 2, 1984/85:994 och 1984/85:2292 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9, Översyn av reglerna om åierbeiatiiing av studiemedel m. m. (mom. 15) Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s, 16 som börjar med "Den aviserade" och slutar med "riksdagens sida," bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att på sikt förändra reglerna för återbetalning av studiemedel. En sådan förändring bör innebära all halv ålerbetalningsskyldighet inträder när avgiftsunderlaget uppgår till fyra basbelopp och full ålerbetalningsskyldighet först vid fem basbelopp. Dess­utom bör skulden avskrivas de år den ålerbetalningspliktiges inkomster inte når upp till angivna gränser. Utskottet anser att den aviserade studiesociala utredningen bör se över återbetalningsreglerna i nu angivet syfte. Vidare bör utredningen se över formerna för stöd till studerande med barn i syfte att tillskapa ett barntillägg utanför själva sludiestödssystemet. Del anförda bör ges regeringen till känna

dels att utskottet under moment 15 bort hemställa

15. beträffande översyn av reglerna om återbetalning av studiemedel m. m.

att riksdagen med bifall lill motion 1984/85:997 yrkandena 1 b och c, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

70, Översyn av studiemedlen ur skatte-, bidrags- och socialförsäkringssyn­punkt (mom. 17)

Karin Israelsson och Rune Eacklund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s, 16 som börjar med "Den aviserade" och slutar med "vara tillgodosedd," bort ha följande lydelse:

Utskottei har ovan i reservation 6 angivit den inriktning som den aviserade studiesociala utredningen bör ha. Vad ulskotiet därvid anfört innebär att motion 2314 i nu behandlad del blir tillgodosedd. Vad gäller den i motion 2433 begärda översynen delar utskottet motionärernas uppfattning. Utskot­tet anser således att den aviserade utredningen bör se över studiemedelssys­temet ur såväl skalle-, bidrags- som socialförsäkringssynpunkt.

 

SfU 1984/85:16                                                                      41

dels att utskottet under nioment 17 bort hemställa

17. beträffande   översyn  av studiemedlen  ur skalle-,   bidrags-  och socialförsäkringssynpunkl

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2433 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

77.  Viss försöksverksamhet med utvidgad räll tdl studiemedel för studier utomlands (mom. 18)

Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s, 17 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 3," bort ha följande lydelse:

Såsom ovan redovisats har CSN i en särskild skrivelse till regeringen föreslagit att en liberalisering av reglerna för erhållande av studiemedel för studier utomlands införs på försök och att en utvärdering görs efler tre år, Utskottei anser det väsentligt all - som ett led i internationaliseringsarbetet -förbättra möjligheterna all bedriva högre studier utomlands. En liberalise­ring av reglerna kan dock tänkas medföra vissa problem. Med hänsyn härtill är det enligt utskottets mening lämpligt med en försöksverksamhet i enlighet med de riktlinjer CSN presenterat, Utskollet tillstyrker således förslaget i motion 793 om alt CSN och UHÄ bör få i uppdrag att lägga fram förslag lill en försöksverksamhet enligl de riktlinjer som presenterats. Givelvis bör förslaget även belysa kostnaderna för en sådan försöksverksamhet,

dels alt utskottet under moment 18 bort hemställa

18, beträffande viss försöksverksamhet med utvidgad rätt titt studieme­del för studier utomlands

att riksdagen med bifall lill motion 1984/85:793 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

72, Tim- och dagstudiestödels nivå och medelsanvisningen lill vuxensludieslöd m. m. (mom. 19 och 20)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind, Siri Häggmark och Barbro Nilsson i Visby (alla m) anser

dels alt den del av utskottets yttrande som börjar på s, 18 med "Utskottet vill" och slutar på s. 19 med "och 6 - 9." bort ha följande lydelse:

Utskottet finner del nödvändigt att genomföra besparingar även inom vuxensludiestödsområdet. Förslaget i motion 2823 innebär att ytterligare 151,2 milj. kr. av vuxenulbildningsavgiftsmedlen kan tillföras anslaget C 4. Bidrag lill studieförbunden och i motsvarande mån avlasta statsbudgeten. Återstående utrymme för vuxensludieslöd bör fördelas på 14 200 särskilda vuxenstudiestöd, 13 000 dagsludiestöd och 15 000 timstudiestöd. Inkomst­bidraget och inlernatbidragel inom dagstudiestöden bör utgå med 192 kr. per

 

SfU 1984/85:16                                                                      42

dag resp. 200 kr. per dygn och timstudiestödet med 32 kr. per timme. För uppsökande verksamhet på arbetsplatser saml för planering m.m, av uppsökande verksamhet och utbildning av fackliga studieorganisatörer bör anvisas tillhopa 7 milj, kr, med hänsyn till alt dessa ändamål under senare år har åtnjutit ett betydande stöd. De uppdämda behov av kontakt och påverkan som kan ha förelegat bör därför i inte ringa utsträckning nu vara tillgodosedda.

dels all utskottet under momenten 19 och 20 bort hemställa

19.        beträffande tim- och dagstudiestödels nivå

att riksdagen med bifall lill motion 1984/85:2823 yrkandena 2,4 och 5 och med anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1984/85:1744 i motsvarande del och 1984/ 85:2434 yrkande 5 i motsvarande del antar i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i studieslödslagen (1973:349) i vad lagförslaget inte berörts under moment 11 ovan och med den ändring att 5 kap. 5 § och 6 kap. 7 § erhåller följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag                      Reservanternas förslag

5                                             kap.
5§

Timstudiestöd utgör 40 kronor för        Timstudiestöd utgör 32 kronor för

studietimme enligt 3 § första stycket   studietimme enligl 3 § första stycket

1 och för timme enligt 3 § första          1 och för timme enligt 3 § första

stycket 2.                                   stycket 2.

6                                             kap.
7§

Inkomstbidrag utgör 240 kronor Inkomslbidrag utgör 792 kronor

för varje dygn.                                                   för varje dygn.

Internatbidrag utgör 200 kronor Internatbidrag utgör 200 kronor

för varje dygn.                                                   för varje dygn.

20.        beträffande medelsanvisningen till vuxenstudiestöd m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2823 yrkandena 1,3 och 6-9 och med anledning av propositionen saml med avslag på motionerna 1984/85:803, 1984/85:1744 i motsvarande del och 1984/85:2434 yrkandena 3, 4 och 5, sistnämnda yrkande i motsva­rande del dels godkänner att 547 000 000 kr, av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetå­ret 1985/86 används för att finansiera anslaget Vuxensludieslöd m.m., dels fill Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 547 000 000 kr.

 

SfU 1984/85:16                                                                      43

13. Tim- och dagstudiestödels nivå och medelsanvisning till vuxensludieslöd m. m. (mom. 19 och 20).

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s, 19 som börjar med "Förslaget i" och slutar med "177 milj, kr,", dels att den del av utskottets yttrande på s, 19 som börjar med "Beträffande nivån" och slutar med "och 6-9," bort ha följande lydelse:

Med hänsyn lill alt utskottet har tillstyrkt en höjning av studiemedlens totalbelopp och därvid ansett att denna höjning skall finansieras med vuxenutbildningsmedel tillstyrker utskottet förslaget i motion 2434 om all anslaget lill vuxenstudiestöd skall minskas i motsvarande mån, dvs, med 90 milj, kr. För alt åstadkomma erforderlig besparing inom vuxenstudiestödet bör nivån på tim- och dagstudiesiödet bibehållas oförändrad och vidare bör antalet sådana stöd minskas. Dessutom bör enligt utskottets mening den uppsökande verksamheten och planeringen minskas. Vad utskottet anfört om antalet lim- och dagsludiestöd samt den uppsökande verksaniheten och planeringen bör ges regeringen lill känna,

dels att utskottet under momenten 19 och 20 bort hemställa

19,        beträffande tim- och dagstudiestödets nivå

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2434 yrkande 5 i motsvarande del och med anledning av propositionen samt med avslag på motionerna 1984/85:1744 i motsvarande del och 1984/ 85:2823 yrkandena 2, 4 och 5 dels avslår propositionens förslag lill ändring av 5 kap. 5 §, 6 kap. 7 och 11 §§ studieslödslagen (1973:349), dels antar i propositionen framlagt förslag lill lag om ändring i studieslödslagen (1973:349) i övriga delar och i vad lagförslaget inte berörts under moment 11 ovan.

20.        beträffande medelsanvisning tdl vuxensludieslöd m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2434 yrkandena 3,4 och 5, sistnämnda yrkande i motsvarande del och med anledning av propositionen saml med avslag på motionerna 1984/85:803, 1984/ 85:1744 i motsvarande del och 1984/85:2823 yrkandena 1, 3 och 6-9. dels godkänner att 608 200 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1985/ 86 används för att finansiera anslaget Vuxensludieslöd m. m., dels till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 608 200 000 kr., dels ock som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört om minskal antal tim-och dagsludiestöd samt om begränsning av uppsökande verksam­het och planering.

 

SfU 1984/85:16                                                                       44

14. Medelsanvisning till vuxenstudiestöd m. m. (mom. 20)

Kenth Skårvik  (fp)  anser - med hänvisning till vad som  anförts  i reservation 3 - att utskottei under moment 20 bort hemställa

20. beträffande medelsanvisning till vuxenstudiestöd m. m. att riksda­gen med bifall lill motion 1984/85:803 och med anledning av propositionen i motsvarande del och motion 1984/85:2434 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1984/85:1744 i motsvarande del, 1984/85:2434 yrkandena 4 och 5, sistnämnda yrkande i motsvaran­de del och 1984/85:2823 yrkandena 1, 3 och 6-9, dels godkänner all 678 200 000 kr, av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiflen för budgetåret 1985/86 används för att finansiera anslaget Vuxensludieslöd m,m., dels lill Vuxenslu­dieslöd m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 678 200 000 kr.

75, En utvidgning av del särskilda vuxensludiestödet (mom. 21) Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottels yttrande på s, 19 som börjar med "Det finansiella" och slutar med "behandlad del," bort ha följande lydelse:

Såsom påpekats i motion 997 har undersökningar visat all särskilt äldre, tidigare yrkesverksamma, studerande känner av studiemedlens otillräcklig­het. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning om all en utvidgning av det särskilda vuxensludiestödet även lill högskolestuderande bör övervä­gas, eftersom delta stöd tar hänsyn lill den studerandes levnadsnivå som yrkesverksam. Således anser utskottet att en översyn av det särskilda vuxensludiestödet i nu angivet syfte bör göras.

dels att utskottet under moment 21 bort hemställa

21, beträffande en utvidgning av det särskilda vuxensludiestödet att riksdagen med bifall till motion 1984/85:997 yrkande 1 a som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört,

7ö. Vissa effekter av del differentierade vuxensludiestödet (mom. 22) Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottels yttrande på s. 20 som börjar med "Utskottet är" och slutar med "vara tillgodosedd." bort ha följande lydelse:

Såsom framhållits i motion 2314 har det differentierade vuxensludiestödet försämrat möjligheterna för hemarbetande kvinnor att delta i vuxenutbild­ning. Enligt utskottets mening bör regeringen i kommande utredningsarbete beakta de negativa konsekvenser som det differentierade stödet innebär för hemarbetande kvinnor.

 

SfU 1984/85:16                                                                      45

dels att utskottei under moment 22 bort hemställa

22. beträffande vissa effekter av det differentierade viaenstudiesiödel att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2314 yrkande 2 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottei anfört.

77. Timersättning vid grundvux (mom. 28)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind, Siri Häggmark och Barbro Nilsson i Visby (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "motsvarande delar." bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan i reservation 12 föreslagit att limstudiestödet skall utgå med 32 kr. i limmen. I överensstämmelse härmed bör även den högre timersättningen vid grundvux bestämmas till 32 kr. i timmen. Härigenom kan anslaget minskas med 10,5 milj. kr. och motsvarande medel i besparingssyfte tillföras anslaget C 4. Bidrag till studieförbunden i enlighet med vad som anförts i reservation 12.

dels att utskottei under moment 28 bort hemställa 28. beträffande timersättning vid grundvux

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2823 yrkandena 10-12 och med anledning av propositionen dels godkänner att 37 300 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildnings­avgiften för budgetåret 1985/86 används för att finansiera delar av anslaget Timersättning vid grundvux, dels till Timersättning vid grundvux för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag om 72 700 000 kr.

 

SfU 1984/85:16

46

Bilaga

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs alt 3 kap. 7 §, 4 kap. 8, 16 och 21 §§,5 kap. 5 och 7 §§, 6 kap. 7, 9. 10 och 11 §§,7 kap. 7 c § och 9 kap. 2 b § studieslödsla­gen (1973: 349)' saml punkt 6 i övergångsbestämmelserna lill lagen skall ha nedanangivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Förestagen lydelse

3 kap.

Inackorderingstillägg utgår med 440 kronor i månaden till studeran­de som behöver inackordering. Till-lägget omfattar dessutom hemre­seersättning enligt de närmare be­stämmelser som meddelas av rege­ringen eller myndighet som rege­ringen utser.

Inackorderingstillägg utgår med lägst 550 och högst 1300 kronor i månaden till studerande som behö­ver inackordering. Närmare före­skrifter om inackorderingstillägg meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen utser.

4 kap.

8 §'

Har studerande för studier vid läroanstalt etter utbddningslinje som omfattas av förordnande en­ligt I § uppburit studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap, för sammanlagt minst sex är, utgår studiemedel för ytterligare studier vid sådan läroanstalt eller utbildningslinje endast om särskil­da skäl föreligger.

Har en studerande för sådana studier som avses i 1 § erhållit stu­diemedel eller särskilt vuxenslu­dieslöd enligl 7 kap, under sam­manlagt minst sex år, utgår studie­medel för ytterligare sådana studier endast om del finns särskilda skäl.

Har en studerande för sådana studier som avses i 2 § erhållit stu­diemedel eller särskilt vuxenstu­diestöd enligt 7 kap. under sam­manlagt minst fem år, utgår studie­medel för ytterligare sådana stu­dier endast om det finns särskilda skäl.

' Lagen omtryckt 1981:579, - Senaste lydelse 1984:313,  Senaste lydelse 1982:266,

 

SfU 1984/85:16

47

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

För heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligl 13 § första stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med en artondel av den del av den studerandes inkomst un­der kalenderhalvåret som över­stiger nedan för skilda perioder an­givna delar av basbeloppet, nämli­gen

Del av basbeloppet

Antal hela, sammanhäng­ande tidsperio­der om 15 dagar för vilka studie­medel skall utgå under ka­lenderhalvåret

2 3 4 5 6 7 8 9 10

högst

135 procent 125 procent 110 procent 95 procent 85 procent 75 procent 65 procent 55 procent 45 procent

lägst

För en heltidsstuderande mins­
kas det belopp som utgår enligt 13 §
första stycket och 14 § för varje
hel, sammanhängande tidsperiod
om 15 dagarméd en artondelav den
del av den studerandes inkomst un­
der kalenderhalvåret som över­
stiger nedan för skilda perioder an­
givna delar av basbeloppet, nämli­
gen                            '

Antal heta,   Del av basbeloppet
samman-     januari-   juli-
hängande    juni        december
tidsperioder
om 15 dagar
för vilka stu­
diemedel
skall utgå
under kalen­
derhalvåret
högst      2     135 procent 135 procent

3       125 procent 125 procent

4       110 procent 110 procent

 

5          95 procent          95 procent

6          85 procent          85 procent

7          70 procent          80 procent

8          60 procent          70 procent

9    50 procent 70 procent
lägst      10 40 procent 55 procent

21 §

Som den studerandes inkomst under kalenderhalvåret enligl 16 och 19 §§ räknas den inkomst som han kan antagas komma alt åtnjuta under kalenderhalvåret. Värdet av naturaförmåner fastställs av rege­ringen. Statligt eller stalskommu­nall bostadsbidrag, allmänt barnbi­drag och annat studiestöd enligl denna lag än timstudiestöd, in­komstbidrag och vuxenstudiebi­drag räknas inte som inkomst.

Som den studerandes inkomst under kalenderhalvåret enligt 16 och 19 §§ räknas den inkomst som han kan antagas komma att åtnjuta under kalenderhalvåret. Värdet av naturaförmåner fastställs av rege­ringen. Doktorandslipendium, stat­ligt eller stalskommunall bostadsbi­drag, allmänt barnbidrag och annat studiestöd enligl denna lag än tim­studiestöd, inkomstbidrag och vux­ensludiebidrag räknas icke som in­komst.

Med förmögenhet förslås i 17 och 19 §§ skattepliktig förmögenhet enligt lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

Senaste lydelse 1983:272,

 

SfU 1984/85:16                                                                   48

Nuvarande lydelse                        Förestagen lydelse

5          kap.

5§
Timstudiestöd  utgör 38 kronor      Timstudiestöd  utgör 40 kronor

för studietimme enligl 3 § första för studietimme enligt 3 S första
stycket 1 och för timme enligl 3 § slyckel I och för timme enligl 3 *j
första stycket 2,                          första stycket 2,

7§''

Timstudiestöd får inom eii län under samma hudgetår utgå med sammanlagt högst del belopp som följer av bestämmelser som rege­ringen meddelar.

Det belopp som står lill förfogan-      Timstudiestöd inom ett  län får

de för timstudiestöd inom ett län      utgå till utgår till

1.  arbetstagare som utför sitt arbete huvudsakligen inom länet och för vilken facklig organisation har ansökt om timstudiestöd,

2.  arbetstagare som pä grund av resor i sin anställning eller annan omständighet ej utför sitt arbete inom huvudsakligen ett län men för vilken facklig organisation, som har sin postadress i länet, har ansökt om timstu­diestöd,

3.  arbetstagare som själv har ansökt om timstudiestöd och som är bosalt i länet, när han ger in ansökan om sådant stöd.

6 kap.

7§'

Inkomslbidrag utgör 228 kronor     Inkomstbidrag utgör 240 kronor

för varje dygn.                             för varje dygn.

Internatbidrag utgör 190 kronor    Internatbidrag utgör 200 kronor

för varje dygn.                             för varje dygn.

9§«

Dagsludiestöd får inom ett län under sainma budgetår utgå med sammanlagt högst det belopp som följer av bestämmelser som rege­ringen meddelar.

Det belopp som står lill förfogan-      Dagsludiestöd inom ett län får

de för dagsludiestöd inom ell län     utgå till utgår lill

1. arbetstagare som utför sitt arbete huvudsakligen inom länet och för vilken facklig organisation ansökt om dagsludiestöd.

Senaste lydelse 1984: 122, Senaste lydelse 1983:272, Senaste lydelse 1984: 122, Senaste lydelse 1984: 122,

 

SfU 1984/85:16                                                                      49

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

2. arbetstagare som på grund av resor i sin anställning eller annan
omständighet ej utför sitt arbete inom huvudsakligen ett län men för vilken
facklig organisation som har sin postadress i länet, har ansökt om dagstu­
diestödet,

3,      studerande som själv har ansökt om dagstudiestöd och som är bosatt i
länet, när han ger in ansökan om sådant stöd.

Vuxenutbildningsnämnden fär bestämma att viss del av det belopp som står till förfogande för dagsludiestöd inom ett län skall förbehållas stude­rande som inte är arbetstagare.

10 §'

Vid beviljande av dagstudiestöd till arbetstagare ges företräde åt stude­rande med särskilt svåra arbetsförhållanden. Därefier ges företräde åt studerande med kon tidigare utbildning framför studerande med längre utbildning.

Vid beviljande av internatbidrag till studerande som inte är arbetstagare ges företräde ät studerande med kort tidigare utbildning framför studeran­de med längre utbildning. Därefter ges företräde ål studerande som har särskilt svåra siudiehinder pä grund av att han bor i glesbygd, arbetar i hemmet eller är handikappad.

Kan de studerande inte skiljas åt enligt första och andra styckena skall dagsludiestöd beviljas den som med hänsyn till familjesituation, ekonomis­ka förhållanden och andra omständigheter av vikt bedöms bäst behöva dagstudiestöd.

Bestämmelser om vad som vid tillämpning av andra stycket skall anses vara glesbygd och om vad som skall anses utgöra handikapp meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

Om det är nödvändigt all en han­dikappad studerande som beviljats dagsludiestöd åtföljs av ledsagare, lämnas dagsludiestöd även till led­sagaren utan hinder av bestämmel­serna om företräde i första-tredje styckena.

11 §'" Har internatbidrag beviljats facklig organisation för fördelning mellan vissa arbetstagare gäller följande utan hinder av vad som eljest föreskrivs i detta kapitel.

1.   Bidraget får utgå till den fackliga organisationen i stället för till den studerande.

2.   Bidraget skall motsvara den faktiska kostnaden för resor, kost och logi för den studerande.

 Senaste lydelse 1984: 122. '"Senaste lydelse 1984: 122.

 

SfU 1984/85:16                                                                      50

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

3. För varje kurs får bidragen    3. För varje kiirs får bidragen
dock aldrig beräknas till högre be- dock aldrig beräknas till högre be­
lopp än som motsvarar 190 kronor i lopp än som motsvarar 200 kronor i
genomsnitt för varje dygn och vaije genomsnitt för varje dygn och varje
studerande som har rätt till bidra- studerande som har räll till bidra­
get,                                                                                      get.

7 kap.

7c §"

Om en studerande, som avses i 7 § första stycket, har vårdnaden om barn som inte har fyllt 16 år eller som har fyllt 16 är och gär i grundskola eller motsvarande skolform förhöjs vuxenstudiebidraget med barntillägg.

Barntillägget utgår för varje barn med 1,39 procent av basbeloppet för varje hel, sammanhängande lidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande och 30 dagar för deltidsstuderande. Motsvarande gäller orn den studerande är skyldig alt till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet utge un­derhållsbidrag till barn som inte har fyllt 16 är eller som har fyllt 16 är och går i grundskola eller motsvarande skolform.

För en tidsperiod som omfattar mindre än 15 dagar för heltidsstuderande och mindre än 30 dagar för deltidsstuderande utgår barntillägg för varje barn och kalenderdag med 0,09 procent av basbeloppet för heltidsstude­rande och med 0,045 procent av basbeloppet för deltidsstuderande.

Även om båda föräldrarna enligl första Slyckel har räll lill barnlill-lägg. utgår endast ett barnlillägg. Detta betalas ul titt fadern, eller, om föräldrarna är ense om det, till modern. År en av föräldrarna skyl­dig alt utge underhållsbidrag som avses i första stycket, betalas dock tillägget alttid ut till denne. Om det finns synnerliga skäl. får barntill-tägg ulgå titt var och en av föräld-

9 kap.

2b §'

Till studerande som tidigare har uppburit studiestöd utgår nytt sådant stöd endast om

I. debiterad studiemedelsavgift, som förfallit till betalning före del ka­lenderår som de nya studiemedlen avser, i sin helhet erlagts eller beslut fattats enligt 8 kap. 39, 40 eller 44-49 §§ att avgift inte skall utgå.

" Senaste lydelse 1984: 122, '- Senaste lydelse 1984: 122,

 

SfU 1984/85:16

51

 

Nuvarande lydelse

2, äterkrav av ålerbetalningsplik­tiga studiemedel enligt 3 kap,, stu­diemedel enligt 4 kap, eller särskilt vuxensludieslöd enligt 7 kap., som avser högst ett kalenderhalvår, som har återkrävts med stöd av 2 § kvarstår oreglerat.

Om synneriiga skäl föreligger får vad som anges i första stycket.

Föreslagen lydelse

2. äterkrav med stöd av 2 § av ålerbetalningspliktiga studiemedel enligt 3 kap,, studiemedel enligt 4 kap, eller särskilt vuxensludieslöd enligt 7 kap. har reglerats av den studerande så att äterkrav. som avser högst ett kalenderhalvår, kvarstår oreglerat.

studiestöd dock beviljas utan hinder av

6.'- För studielån som har bevil­jats enligt studiehjälpsreglemenlel (1964:402) gäller bestämmelserna i 22 §, 23 § andra och tredje styck­ena samt 24 § studiehjälpsregle­mentet fortfarande, allt i den mån annat inte följer av andra-sjunde styckena. För återbetalning av så­dant studielån enligt studiehjälps-reglementet för vilket låntagaren har begärt att studielånet skall få återbetalas enligt lagen (1982:271) om ändrade återbetalningsvillkor för vissa äldre studielån gäller dock enbart vad som följer av bestäm­melserna i den lagen.

6.'" För studielån som har bevil­jats enligt studiehjälpsreglemenlel (1964:402) gäller bestämmelserna i 22 8. 23 § andra och tredje styck­ena samt 24 S studiehjälpsregle­mentet fortfarande, allt i den inan annat inte följer av andra-åtionde styckena. För återbetalning av så­dant studielån enligt studiehjälps-reglementet för vilket låntagaren har begärt att studielånet skall få återbetalas enligt lagen (1982:271) om ändrade återbetalningsvillkor för vissa äldre studielån gäller dock enbart vad som följer av bestäm­melserna i den lagen.

Låntagaren aviseras ränta, amortering och ränleannuilel. För aviseringen utgår aviseringsavgifi med belopp som regeringen be­stämmer.

Om låntagaren inte betalar ränta, amortering eller ränleannuilel inom föreskriven tid, skall påminnelse om detta sändas lill låntagaren. För påminnelsen utgår påminnelseavgifi med belopp som regeringen bestäm­mer.

Om amorteringsplanen ändras och amorteringstiden därför utsträcks, får amorteringstiden dock förlängas längst till och med det år då låntagaren fyller 65 år. En låntagare är inte skyldig att betala ränta, amortering eller ränleannuilel som förfaller till betalning efter det att låntagaren har fyllt 65 år.

Om en låntagare åberopar tillfälliga svårigheter som skäl för att han inte kan fullgöra sin betalningsskyldighet enligt amorteringsplanen, får centrala studiestödsnämnden besluta om anstånd med erläggande av ränta, amor­tering och ränleannuilel. Sådant beslut får avse anstånd under högst sex månader.

Den. som under ell eller flera är har uppburit eller uppbär vårdbidrag enligt 9 kap. 4 S lagen (1962: 381) om allmän försäkring eller motsvarande och på grund av vården av handikappat barn inte kan förvärvsarbeta, fär

'3 Senaste lydelse 1983:272

 

SfU 1984/85:16                                                                       52

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

befrias frän betalningsskyldighet såvitt avser ett belopp som motsvarar summan av amortering, ränleannuilel och årsränta för samma år.

Föreligger synnerliga skäl fär lån-     Föreligger synnerliga skäl får lån­
tagaren befrias från honom åvi- tagaren befrias från honom åvi­
lande betalningsskyldighet även i  lande betalningsskyldighet även i
annat fall än som avses i femte  annat fall än som avses i sjätte
stycket eller 24 S andra stycket stu-   stycket eller 24 § andra slyckel stu­
diehjälpsreglemenlel (1964:402).   diehjälpsreglemenlet (1964:402).

En fordran skall avskrivas om indrivningen skulle vålla mer arbete eller större kostnad än vad som är skäligt och indrivningen inte är påkallad från allmän synpunkt.

Vid frivillig slulreglering av studielån under perioden den 1 juli-den 31 december 1983 avskrivs tio procent av kapitalskulden, dock minst 200 kronor. Understiger kapitalskulden 200 kronor avskrivs i stället åter­stående kapitalskuld.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 4 kap. 16 §, den 1 juli 1986, och i övrigt den 1 juli 1985.

minab/gotab   Stockholm 1985 82340