SfU 1984/85:12

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1984/85:12

om förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen
och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen (prop. 1984/85:78
delvis)
Sammanfattning

I betänkandet behandlas de delar av proposition 1984/85:78 som innehåller
förslag inom föräldraförsäkringens och sjukpenningförsäkringens område.
Övriga delar av propositionen har tidigare behandlats i utskottets betänkande
SfU 1984/85:10.

Utskottet behandlar i ett första avsnitt ändringar fr. o. m. den 1 juli 1985.
Ändringarna som tillstyrks av utskottet innebär i huvudsak

• förbättringar i sjukpenningskyddet under graviditet och vissa studier

• rätt till omplacering eller havandeskapspenning vid risk för fosterskador i
arbetsmiljön

• rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn mellan 12 och 16 år när
barnet vid sjukdom har ett särskilt behov av vård eller tillsyn.

I ett andra avsnitt behandlas ändringar med anknytning till föräldraförsäkringen
fr. o. m. den 1 januari 1986. De ändringar som tillstyrks av utskottet
innebär i huvudsak följande

• De nuvarande föräldrapenningförmånerna, föräldrapenning vid barns
födelse och särskild föräldrapenning, förs samman till en förmån,
föräldrapenning, som får tas ut till dess barnet fyller fyra år. Adoptivföräldrar
får samma rätt till föräldrapenning som biologiska föräldrar.

• Föräldrapenning för tillfällig vård av barn benämns tillfällig föräldrapenning
och utökas med två kontaktdagar per barn och år för barn mellan 4
och 12 år. Kontaktdagarna är i första hand avsedda för inskolning och
besök i förskola, fritidshem och skola.

• Föräldrabegreppet inom föräldraförsäkringen ändras så att rättslig vårdnadshavare
likställs med förälder vad gäller rätten till såväl föräldrapenning
som tillfällig föräldrapenning. Samboende utan gemensamma barn
får rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av den andres barn.
Fosterförälder får fortsättningsvis endast rätt till tillfällig föräldrapenning
samtidigt som en fosterförälders föräldrapenningförmåner för eget barn
förbättras.

• Rätten att behålla sjukpenninggrundande inkomst vid ledighet i samband
med barns födelse kvarstår till dess barnet fyller ett år i stället för som f. n.
till dess barnet fyller ett och ett halvt år. Rätten till föräldrapenning enligt
denna tidigare sjukpenninggrundande inkomst kvarstår till dess barnet
fyller två år.

1 Riksdagen 1984185.11 sami. Nr 12

SfU 1984/85:12

Under detta avsnitt behandlas också ett förslag om att avdrag i vissa fall
skall göras på föräldrapenningen för utgiven sjukhusvårdsersättning från
försäkringen vid förlossningsvård. Utskottet avstyrker detta förslag.

I ett avslutande avsnitt behandlas ändringar inom sjukpenningförsäkringen
och den frivilliga sjukpenningförsäkringen. Ändringarna, som tillstyrks av
utskottet, innebär i huvudsak följande

• Hemmamakar, studerande och andra med ingen eller låg förvärvsinkomst
erbjuds ett förbättrat försäkringsskydd vid sjukdom inom den frivilliga
sjukpenningförsäkringen. Samtidigt avvecklas hemmamakeförsäkringen
successivt.

• Nuvarande regler för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst för
egenföretagare får en mer flexibel tillämpning, och reglerna för karenstidsändring
görs förmånligare.

I betänkandet behandlas åtta motioner med sammanlagt 31 yrkanden.
Utskottet tillstyrker de motionsyrkanden (m, c, fp och vpk) som innebär att
ett avdrag på föräldrapenningen vid förlossningsvård inte skall göras. Övriga
motionsyrkanden avstyrks.

Till betänkandet har fogats 20 reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

I proposition 1984/85:78 har regeringen (socialdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta inom socialdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

3. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

4. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn,
m.m.,

5. lag om ändring i semesterlagen (1977:480),

6. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

7. lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om
allmän försäkring,

8. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

9. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn,
m.m.,

10. lag om ändring i semesterlagen (1977:480).

Utskottet har i betänkandet SfU 1984/85:10 som godkänts av riksdagen
den 14 december 1984 (rskr 96) behandlat delar av lagförslag 1 och hela
lagförslag 2. Utskottet kommer därför att i bilaga till betänkandet bl. a. lägga
fram förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring som
omfattar återstående delar av lagförslag 1.

SfU 1984/85:12

Motioner

Motioner väckta med anledning av propositionen
I motion 1984/85:250 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen beslutar att antalet ersättningsdagar med föräldrapenning
för föräldrar som gemensamt har barnet i sin vård
kvoteras så att 60 dagar ej kan överlåtas på den förälder som
varit hemma huvuddelen av tiden,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som innebär
att de 90 dagarna inom föräldrapenningen med ersättning
enligt garantinivån upphör och ersätts med ett system där föräldrapenningen
utgår enligt sjukpenningsbeloppet under hela
ersättningstiden,

3. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag i vad avser förkortning
av den tid under vilken förälders sjukpenninggrundande
inkomst skall gälla från 18 månader till 12 månader,

4. att riksdagen beslutar avskaffa den övre gränsen för antal dagar
per år under vilka tillfällig föräldrapenning kan utgå för vård av
sjukt barn,

5. att riksdagen — vid avslag på yrkande 4 i motionen — beslutar
att undantag från den övre gränsen för antal ersättningsdagar
med tillfällig föräldrapenning skall medges i det fall barnet på
grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp
är i behov av särskild tillsyn eller vård,

6. att riksdagen beslutar att tillfällig föräldrapenning även skall
utgå i det fall föräldrarna måste avstå från förvärvsarbete för att
inhämta information och färdigheter som behövs för att i hemmet
ge handikappade barn en riktig omvårdnad,

7. att riksdagen beslutar att förälder har rätt att uppbära tillfällig
föräldrapenning under sju dagar i samband med att barn under
åtta år inskolas i förskola eller skola, varvid dock dispens bör
kunna medges både i vad avser antal dagar och i vad avser övre
åldersgräns när det gäller barn vilkas inskolning är särskilt komplicerad
på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller
annat handikapp,

8. att riksdagen uttalar

a) att i avsikt att förbättra föräldrars möjligheter att i hemmet ta
vård om barn med handikapp bör en generös regeltillämpning
ske inom det allmänna försäkringssystemet,

b) att i avsikt att förbättra myndigheters och vårdinrättningars
möjligheter att göra korrekta bedömningar av de svårigheter och
kostnader som kan vara förenade med vård av handikappat
barn i hemmet bör informationen till berörda personalgrupper
intensifieras,

SfU 1984/85:12

9. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder som ger
gravida kvinnor rätt till omplacering eller havandeskapspenning
om de vistas i arbetsmiljöer där stark misstanke om risk för
fosterskador föreligger i enlighet med vad som anförs i motionen,

10. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag i vad avser
införande av avgift på förlossningsvård.

I motion 1984/85:251 av Iréne Vestlund (s) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om enklare
regler för utbetalande av föräldrapenning vid vistelse på annan ort.

I motion 1984/85:252 av Rune Gustavsson m.fl. (c) hemställs

1. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om begränsning
av den särskilda föräldrapenningen och nya regler för den
tid barnen är mellan fyra och tolv år,

2. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att sjukhusvårdsavdrag
skall ske vid förlossningsvård,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som anförts om förbättrade regler inom den nuvarande
frivilliga sjukpenningförsäkringen vid tillfälligt arbete,

4. att riksdagen beslutar att riksdagen hos regeringen begär förslag
till en garanterad grundsjukpenning för hemarbetande, studerande
och andra grupper som saknar eller har en låg sjukpenning
som understiger garantinivån i föräldraförsäkringen,

5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till sjukförsäkringssystem
för egenföretagare innebärande grundtrygghet
vid sjukdom och en rätt att teckna frivillig tilläggsförsäkring.

I motion 1984/85:253 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) hemställs

1. att riksdagen beslutar att totalt 16 kontaktdagar kan tas ut för
barn som fyllt fyra men inte tolv år på sätt som föräldrarna själva
bestämmer,

2. att riksdagen beslutar att övergångsbestämmelserna till de nya
reglerna inom föräldraförsäkringen utformas så att för barn
födda senast vid utgången av år 1984 nu existerande möjlighet
att spara föräldraledighet består,

3. att riksdagen hos regeringen begär fortsatt utredning angående
kompensationsnivån för anställda med s. k. koncentrerad deltid,

4. att riksdagen avslår förslaget om avgiftsuttag vid sjukhusvård i
samband med förlossning,

5. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till åtgärder för
att vidga föräldraförsäkringen för föräldrar till för tidigt födda
barn.

SfU 1984/85:12

I motion 1984/85:254 av Margareta Persson (s) hemställs

1. att ensamstående föräldrar skall kunna anmäla någon närstående
till försäkringskassan, som skall ha rätt att vara hemma när
barnet är sjukt och att ersättning skall utgå på samma villkor
som nu föreslås gälla för sammanboende under äktenskapsliknande
förhållanden,

2. att den tid som föräldrar skall ha rätt att få ha sin SGI vilande
likställs mellan man och kvinna.

I motion 1984/85:255 av Göte Jonsson (m) och förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m) hemställs att riksdagen beslutar att rätten till ledighet för
inskolning och besök i förskola etc. begränsas till barn under åtta års ålder.

I motion 1984/85:256 av Gullan Lindblad m. fl. (m) hemställs att riksdagen
med avslag på propositionen i motsvarande del beslutar att sjukpenningrätten
för hemmamakar skall bibehållas oförändrad med möjlighet till komplettering
med frivillig försäkring upp till föräldraförsäkringens garantinivå.

I motion 1984/85:257 av Nils Carlshamre m. fl. (m) hemställs

1. att riksdagen med ändring av propositionsförslaget i motsvarande
del beslutar att de familjer som så önskar skall medges rätt att
tillämpa nu gällande regler för uttagstid av föräldrapenning
förutsatt att förmånsberättigande barn fötts före den nya lagens
ikraftträdande,

2. att riksdagen beslutar avslå förslaget till sådan utvidgning av
föräldrapenningen att den skall kunna utgå över garantinivån
oberoende av om andra föräldern är sjukpenningförsäkrad över
denna nivå eller inte,

3. att riksdagen beslutar att garantinivån i föräldraförsäkringen
den 1 juli 1985 skall höjas till 55 kr.,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag i god tid före utgången
av 1985 som syftar till eliminering av i här aktuell lagstiftning
förekommande diskriminering av enskild verksamhet i enlighet
med vad i motionen förordats,

5. att riksdagen beslutar avslå propositionen i den del som avser
sjukhusvårdsavdrag vid förlossningsvård,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler för
beräkning av sjukpenninggrundande inkomst för egenföretagare
i enlighet med vad i motionen anförts.

SfU 1984/85:12

Utskottet

Inledning

Föräldraförsäkringen har sedan den infördes år 1974 successivt byggts ut.
F. n. omfattar försäkringen rätt till föräldrapenning i samband med barns
födelse under 180 dagar, särskild föräldrapenning under likaledes 180 dagar
och föräldrapenning för tillfällig vård av barn under högst 60 dagar per barn
och år. Föräldrapenning för tillfällig vård av barn utgår dessutom för fader
under 10 dagar i samband med barns födelse.

Föräldraförsäkringen kompletteras av en rätt för föräldrarna till ledighet
från anställningen under tid då föräldrapenning utgår. Dessutom finns en
fristående rätt för föräldrarna att vara helt lediga så länge de vårdar barn som
är yngre än ett och ett halvt år. De har också möjlighet att förkorta
arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid fram till dess barnet fyller
åtta år eller avslutar sitt första skolår.

För gravida kvinnor som har fysiskt påfrestande arbetsuppgifter och inte
kan fortsätta med dessa i graviditetens slutskede finns sedan år 1980 en
lagfäst rätt till omplacering på arbetsplatsen till ett mindre ansträngande
arbete med bibehållen lön. Om en omplacering inte är möjlig har kvinnan
rätt att vara ledig och uppbära havandeskapspenning.

Föräldraförsäkringsutredningen (S 1980:08) har haft i uppdrag att göra en
utvärdering och en översyn av reglerna om rätt till ledighet för vård av barn
samt ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen och för havandeskapspenningen.
I betänkandet (SOU 1982:36), Enklare föräldraförsäkring, har
utredningen dels redovisat erfarenheterna av föräldraförsäkringen och
föräldraledighetslagen, dels lagt fram ett förslag till regeländringar i syfte att
göra föräldraförsäkringens regler mer lättillgängliga för föräldrar, arbetsgivare
och försäkringskassor. I slutbetänkandet (SOU 1983:30), Utbyggd
havandeskapspenning m.m., har utredningen redovisat erfarenheterna av
gällande omplaceringsregler och ersättningsregler för havandeskapspenningen
samt lagt fram förslag om vissa förbättringar av det ekonomiska
skyddet för gravida kvinnor.

Propositionens förslag om ändrade och utvidgade ersättningsregler m.m.
inom föräldraförsäkringen och för havandeskapspenningen bygger i väsentliga
delar på föräldrautredningens båda betänkanden. Förslagen på dessa
områden föreslås i vissa delar träda i kraft den 1 juli 1985 (lagförslagen 1,3-5)
och i övriga delar den 1 januari 1986 (lagförslagen 6-10). I propositionens
lagförslag 1 (delvis) och 2 (hela) återfinns som inledningsvis nämnts även
förslag om förbättrade socialförsäkringsförmåner vid arbete utomlands i
vissa fall, vilka har behandlats i utskottets betänkande SfU 1984/85:10.
Betänkandet har godkänts av riksdagen den 14 december 1984 (rskr 96).
Propositionen innehåller slutligen även förslag till ändringar fr. o. m. den 1
januari 1986 på sjukpenningförsäkringens område, vilka inte har samband
med föräldraförsäkringen och havandeskapspenningen. Ändringarna, som

SfU 1984/85:12

bygger på förslag i sjukpenningkommitténs slutbetänkande (SOU 1983:48),
Egenföretagares sjukpenning m. m., avser främst den frivilliga sjukpenningförsäkringen,
hemmamakeförsäkringen och sjukpenningförsäkringen för
egenföretagare.

Utskottet kommer nedan att först behandla förslaget om förbättringar av
försäkringsskyddet under graviditet och de förslag om förbättringar av
föräldrapenningen för tillfällig vård av barn som skall träda i kraft redan den
1 juli 1985. I ett andra avsnitt behandlar utskottet övriga förslag inom
föräldraförsäkringens område och därmed sammanhängande frågor inom
sjukpenningförsäkringen m. m. I ett avslutande avsnitt behandlas förslagen
om ändringar i den frivilliga sjukpenningförsäkringen, hemmamakeförsäkringen
och egenföretagares sjukpenningförsäkring.

Vissa förbättringar av försäkringsskyddet under graviditet m. m. och förbättringar
av föräldrapenningen för tillfällig vård av barn fr. o. m. den 1 juli 1985

Sjukpenninggrundande inkomst under graviditet och vissa studier

F. n. gäller, enligt föreskrifter som utfärdats av riksförsäkringsverket, att
en kvinnas sjukpenninggrundande inkomst inte får sänkas under havandeskapstiden,
om hon slutar förvärvsarbeta eller minskar sin arbetstid tidigast
sex månader före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. I propositionen
föreslås att en bestämmelse härom tas in i lagen om allmän försäkring
(AFL). Bestämmelsen föreslås utformad så att den aktuella tidsperioden
alternativt kan räknas fram till den dag nedkomsten sker om detta är
förmånligare för kvinnan.

Den som avbryter sitt förvärvsarbete för att genomgå grundutbildning för
vuxna får f. n. sin sjukpenninggrundande inkomst sänkt om studierna
beräknas pågå minst sex månader i följd. För att försäkringsskyddet skall
kunna upprätthållas under utbildningstiden föreslås i propositionen att den
sjukpenninggrundande inkomsten inte får sänkas under den tid en försäkrad
bedriver studier för vilka han uppbär timersättning enligt förordningen
(1976:327) om timersättning vid grundutbildning för vuxna.

Utskottet biträder förslagen.

I propositionen föreslås också vissa ändrade regler för beräkning av
sjukpenning och föräldrapenning för tid efter barnets födelse. Med hänsyn
till att utskottet kommer att föreslå att förslagen skall träda i kraft först den 1
januari 1986, kommer de att behandlas i ett senare avsnitt i betänkandet
(s-22).

Sjukförsäkringsförmåner vid graviditetskomplikationer

Rätten till såväl sjukvårdsförmåner som sjukpenningförmåner förutsätter
att den försäkrade är sjuk. Tveksamhet har rått i praxis då det gällt att
bedöma om graviditetskomplikationer vid främst flerbarnsgraviditet. Rh -

SfU 1984/85:12

immunisering och andra mera ovanliga immuniseringstillstånd skall bedömas
som sjukdom enligt det sjukdomsbegrepp som gäller inom den allmänna
försäkringen. För att undvika fortsatt tveksamhet vid bedömningen av rätten
till sjukpenning för kvinnor som på läkares inrådan avhåller sig från arbete på
grund av risk för fostrets liv eller hälsa i samband med flerbarnsgraviditet,
Rh-immunisering och andra immuniseringstillstånd föreslås att i bestämmelserna
om sjukpenning i 3 kap. AFL införs ett särskilt stadgande (7 a §). Detta
har utformats så att en gravid kvinna skall ha rätt till sjukpenning om hon är
förhindrad att utföra sitt vanliga arbete eller ett därmed jämförligt arbete på
grund av särskilda förhållanden hos henne som medför risk för fostrets liv
eller hälsa. Till stöd för rätten till sjukpenning skall inges läkarutlåtande. I
propositionen understryks att förslaget inte innebär någon ändring av det
gällande sjukdomsbegreppet inom den allmänna försäkringen.

Försäkringsöverdomstolen har i dom den 18 december 1984 slagit fast att
Rh-immunisering hos en gravid kvinna får anses utgöra ett sådant onormalt
tillstånd som inte kan anses hänga samman med den normala livsprocessen.
Tillståndet bör därför, anför försäkringsöverdomstolen, räknas som sjukdom
enligt lagen om allmän försäkring och kunna grunda rätt till sjukvårdsersättning
och sjukpenning. Domstolen har vidare i dom den 22 januari 1985
slagit fast att tillstånd vid tvillinggraviditet, som regelmässigt är förenad med
risk för förtidsbörd, bör räknas som sjukdom.

Genom att tillstånd vid Rh-immunisering och flerbarnsgraviditet numera i
praxis anses rymmas inom sjukdomsbegreppet i AFL synes en särreglering
för dessa och andra jämförbara fall överflödig. Med hänsyn härtill föreslår
utskottet att propositionens förslag till en särskild bestämmelse i 3 kap. AFL
skall utgå.

Rätt till omplacering och havandeskapspenning vid risk för fosterskador i
arbetsmiljön

En gravid kvinna som har fysiskt påfrestande arbetsuppgifter har fr. o. m.
60:e dagen före den beräknade tidpunkten för nedkomsten rätt att bli
omplacerad på arbetsplatsen till ett mindre ansträngande arbete med
bibehållen lön eller, om detta inte är möjligt, att vara ledig och uppbära
havandeskapspenning längst till och med den elfte dagen före den beräknade
tidpunkten för barnets födelse. Havandeskapspenningen motsvarar kvinnans
sjukpenning.

I propositionen föreslås att rätten till omplacering och havandeskapspenning
utvidgas till att omfatta kvinnor som avstängs från sitt arbete enligt
föreskrifter som meddelats med stöd av 3 kap. 16 § arbetsmiljölagen. Om
omplacering på grund av risker i arbetsmiljön inte kunnat ske när kvinnan
avstängs från arbetet skall möjligheten till omplacering fortlöpande prövas
av arbetsgivaren. Uppkommer då en möjlighet till en omplacering som
bedöms kunna avse minst en månad skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan
arbetet. Under den tid kvinnan inte kunnat omplaceras till annat arbete

SfU 1984/85:12

ersätts inkomstbortfallet genom havandeskapspenning.

I propositionen föreslås också vissa ändringar i reglerna för ansökan om
havandeskapspenning. Dessutom föreslås att bestämmelserna om karenstid
för sjukpenning för egenföretagare inte skall gälla för havandeskapspenning.
Vidare föreslås att ledighet med havandeskapspenning görs semesterlönegrundande.

Lars Werner m. fl. anför i motion 250 (yrk. 9) att när det gäller risk för
fosterskador måste det finnas säkerhetsmarginaler som skyddar kvinnan och
fostret även i de fall endast stark misstanke om sådana risker föreligger.
Motionärerna begär att riksdagen hos regeringen begär åtgärder som ger
gravida kvinnor rätt till omplacering eller havandeskapspenning om de vistas
i arbetsmiljöer där stark misstanke om risk för fosterskador föreligger.

I propositionen har framhållits att kunskaperna om sambandet mellan
påverkan av olika yttre faktorer och riskerna för fosterskador ännu så länge
är begränsade och att inte minst på arbetsmiljöområdet läget är oklart.
Föreskrifter om skydd för havande kvinnor finns f. n. endast såvitt gäller
blyarbete. Inom arbetarskyddsstyrelsen pågår emellertid ett förberedande
arbete med föreskrifter som berör gravida kvinnor inom andra arbetsområden.
Utskottet anser mot denna bakgrund att den utökade rätten till
omplacering och havandeskapspenning bör avgränsas på sätt föreslagits i
propositionen och avstyrker bifall till motion 250 (yrk. 9). Utskottet
förutsätter därvid att arbetarskyddsstyrelsen uppmärksamt följer det fortlöpande
forskningsarbetet på området och skyndsamt utfärdar föreskrifter i de
fall risker för fosterskador upptäcks i arbetsmiljön.

Utvidgad rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn utgår f. n. under högst 60 dagar
per barn och år till förälder som behöver avstå från förvärvsarbete för att
vårda barn under tolv år i samband med sjukdom eller smitta hos barnet eller
hos dess ordinarie vårdare eller för besök i samhällets förebyggande
barnhälsovård. Vidare har fader som för biträde i hemmet eller för vård av
barn avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse rätt till
föräldrapenning under tio dagar.

I propositionen föreslås att föräldrapenning för tillfällig vård av barn under
60 dagar per barn och år skall kunna utges även till barn mellan 12 och 16 år i
de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat
handikapp är i behov av särskild tillsyn och vård. För vård och tillsynsbehov
som grundat rätt till vårdbidrag skall dock föräldrapenning för tillfällig vård
av barn inte kunna utges. Det särskilda vård- och tillsynsbehovet skall styrkas
med läkarutlåtande.

I propositionen framhålls att de barn för vilka en utvidgad rätt till
föräldrapenning bör gälla kan indelas i två grupper. Dels är det fråga om barn
med tidigare kända långvariga sjukdomar eller handikapp som kontinuerligt
eller mera tillfälligt behöver hjälp eller tillsyn i sin dagliga tillvaro. För dessa

SfU 1984/85:12

kan det också vara fråga om att de vid tillkommande sjukdomstillstånd
behöver ytterligare hjälp. Dels är det fråga om barn som i vanliga fall klarar
sig själva men som när de drabbas av en allvarlig sjukdom eller ett handikapp
oundgängligen behöver föräldrarnas stöd, hjälp eller omsorg under en
begränsad sjukperiod eller vid läkarbesök. För den senare gruppen bör det
vara fråga om en skada eller sjukdom av den karaktären att barnet inte bör
vistas ensamt hemma på grund av hälsoproblemets allvarliga art.

När det gäller barn med handikapp eller långvariga sjukdomar skall
försäkringskassan i förväg med ledning av läkarutlåtande kunna besluta om
barnet skall omfattas av föräldrapenningen för tillfällig vård av barn även
efter det barnet fyllt tolv år. Härigenom skall föräldrarna kunna få klart för
sig om de i princip kan räkna med ersättning från försäkringen när barnet
insjuknar. Ett sådant beslut föreslås kunna överklagas enligt besvärsordningen
på socialförsäkringsområdet.

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn föreslås också kunna utgå i vissa
situationer som f. n. inte täcks av bestämmelserna i föräldraförsäkringen.
Sålunda skall föräldrapenning kunna utgå när en förälder avstår från
förvärvsarbete för att vårda barn under tolv år eller barn mellan 12 och 16 år
för vilka en särskild rätt till föräldrapenning enligt ovanstående föreligger om
den förälder som normalt vårdar barnet måste besöka läkare med ett annat
barn i familjen. Vidare skall föräldrapenning för tillfällig vård av barn under
tolv år kunna utgå till båda föräldrarna samtidigt om båda föräldrarna följer
med ett barn till läkare när barnet lider av en allvarlig sjukdom. Detsamma
skall gälla om båda föräldrarna som en del i behandlingen av barnet behöver
delta i ett läkarbesök eller i någon av läkare ordinerad behandling.

Motionsledes har påpekats (motion 257) att propositionens avsikt varit att
utsträcka rätten till föräldrapenning för tillfällig vård av barn att gälla barn
mellan 12 och 16 år som på grund av handikapp eller andra särskilda
omständigheter har ett särskilt behov av tillsyn under sjukdom. Den
föreslagna lagtexten ger enligt motionärerna uppenbarligen rätt till tillfällig
föräldrapenning även för barn som inte faller in under de i motivtexten
uppställda kriterierna. Motionärerna menar att lagtextens definition av
stödbehovet är mycket tänjbar eftersom det räcker med ett läkarintyg för att
den aktuella tillfälliga sjukdomen skall anses ha föranlett ett behov av
särskild tillsyn.

Grundförutsättningen för att ett barn mellan 12 och 16 år skall kunna
innefattas i rätten till föräldrapenning för tillfällig vård av barn är densamma
som gäller för rätten till vårdbidrag, nämligen att barnet på grund av
sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av
särskild tillsyn och vård. För rätt till vårdbidrag krävs därutöver att
tillsynsbehovet är av en viss varaktighet och att vårdbehovet och merkostnaderna
har en viss omfattning. De föreslagna bestämmelserna om föräldrapenning
för tillfällig vård av barn är avsedda att tillämpas i enstaka
situationer av sjukdom hos barnet m. m. som inte grundat rätt till vårdbidrag

SfU 1984/85:12

men där barnet på grund av omständigheterna i det enskilda fallet är i behov
av särskild tillsyn och vård. Med hänsyn till att barnets behov av särskild
tillsyn och vård i första hand skall avgöra rätten till föräldrapenning finner
utskottet att någon närmare precisering inte bör göras av hur allvarlig en
sjukdom skall vara för att föräldrapenning skall kunna utgå när en förälder är
hemma från sitt förvärvsarbete för att vårda barnet. Härigenom kan en
sammanvägning ske av å ena sidan barnets förmåga att klara sig utan
föräldrarnas tillsyn och å andra sidan sjukdomens svårighetsgrad. Utgångspunkten
vid tillämpningen av de nya reglerna bör enligt utskottets uppfattning
vara att normalt utvecklade och friska barn över tolv år kan klara sig
själva utan tillsyn av föräldrarna vid tillfälliga sjukdomar som inte är av
allvarlig art eller kräver någon speciell vård.

Med det anförda ansluter sig utskottet till propositionens förslag om
utvidgningar av rätten till föräldrapenning för tillfällig vård av barn.
Utskottet föreslår dock att möjligheten för båda föräldrarna att få föräldrapenning
om de samtidigt följer med barnet till läkare skall finnas även när
barnet är mellan 12 och 16 år och att den föreslagna nya 4 kap. 8 a § andra
stycket AFL skall kompletteras i enlighet härmed. Vidare föreslår utskottet
att i ett tredje stycke till lagrummet i fråga tas in bestämmelser om rätt för
försäkringskassan att i förväg besluta om barnet efter fyllda tolv år skall
kunna omfattas av bestämmelserna om föräldrapenning för tillfällig vård av
barn.

I motion 250 (yrk. 4) av Lars Werner m. fl. begärs att tidsgränsen 60 dagar
per barn och år för utgivande av föräldrapenning för tillfällig vård av barn
skall slopas. Skulle detta yrkande inte vinna riksdagens bifall begär
motionärerna (yrk. 5) att undantag från en tidsgräns på 60 dagar skall medges
i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat
handikapp är i behov av särskild tillsyn eller vård.

Föräldraförsäkringsutredningen har tagit upp frågan om föräldrapenning
för tillfällig vård av barn skulle kunna utges under obegränsad tid.
Utredningen har därvid pekat på att under åren 1980-1981 har 60 dagar tagits
ut för mindre än 400 barn årligen. Av en särskild undersökning avseende
uttag under första halvåret 1980 framgick dessutom att flertalet fall av uttag
av 60 dagar berodde på att ordinarie vårdaren varit sjuk eller smittbärare.
Utredningen har diskuterat om man på grund av det fåtal fall per år där
maximala antalet ersättningsdagar på grund av sjukdom hos barnet tagits ut
skulle slopa den nuvarande 60-dagarsgränsen. Utredningen har emellertid
funnit att en sådan ordning skulle medföra problem, främst på grund av att
ersättningsnivåerna för föräldrapenning och vårdbidrag kan skilja sig
väsentligt. Införs en obegränsad ersättningstid för föräldrapenning för
tillfällig vård av barn skulle detta kunna innebära att en förälder föredrog
denna ersättningsform framför att söka vårdbidrag för barnet. Bestämmelser
måste då införas som möjliggör för en försäkringskassa att efter viss tid - utan
ansökan av förälder- pröva rätten till vårdbidrag. Detta skulle bl. a. medföra

SfU 1984/85:12

ett administrativt merarbete. Med hänsyn till föräldrapenningens syfte att
täcka ett behov av ersättning i mera akut uppkomna vårdsituationer, ansåg
utredningen det inte lämpligt att frågan om det ekonomiska stödet till
föräldrar med långvarigt eller ofta sjuka barn löstes inom föräldraförsäkringens
ram.

Departementschefen har för sin del ansett att erfarenheterna av ersättningsreglerna
för tillfällig vård av barn inte ger anledning till att förändra
antalet ersättningsdagar inom försäkringen och utskottet delar, mot bakgrund
av vad utredningen framhållit, denna uppfattning. Utskottet avstyrker
därför bifall till motion 250 (yrk. 4 och 5).

Utskottet behandlar i detta sammanhang också yrkandena 8 a och b i
motion 250. I det förstnämnda yrkandet begärs dels ett uttalande om en
generös regeltillämpning inom det allmänna försäkringssystemet för att
föräldrarnas möjlighet att i hemmet ta vård om barn med handikapp skall
förbättras. Motionärerna anför att det alltför ofta händer att föräldrar till
barn med handikapp måste kämpa för sina rättigheter gentemot försäkringskassa
och läkare och att det som en följd av det allmänna kravet på
besparingsåtgärder inom statsförvaltningen tyvärr också finns tendenser till
en mindre generös tillämpning av gällande bestämmelser. Särskilt när det
gäller vård av sjukt barn med handikapp finns det därför anledning för
riksdagen att uttala sig för en generös regeltillämpning. Motionärerna anför
också att myndigheterna inte har tillräckliga kunskaper om problem som
sammanhänger med vården i hemmet av barn med handikapp. De begär
därför (yrk. 8 b) att informationen till berörd personal vid myndigheter och
vårdinrättningar skall intensifieras i avsikt att förbättra möjligheterna att
göra korrekta bedömningar av de svårigheter och kostnader som kan vara
förenade med vård av handikappat barn i hemmet.

Utskottet finner det knappast möjligt att bemöta påståendet om att det till
följd av det allmänna kravet på besparingsåtgärder inom statsförvaltningen
finns tendenser till en mindre generös tillämpning av gällande bestämmelser,
eftersom påståendet är allmänt hållet och inte underbyggt av några exempel
på att rättsförluster har uppkommit. Detsamma gäller påståendet om att
myndigheterna inte har tillräckliga kunskaper om problem som sammanhänger
med vården i hemmet av barn med handikapp. Utskottet vill
emellertid erinra om att statsmakterna inte beslutat om några besparingar
inom det aktuella området som föranleder de tillämpande myndigheterna att
ge bestämmelserna en annan innebörd än vad som varit avsedd när de
infördes. Såvitt gäller information och utbildning av berörd personal gör
riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet stora utbildnings- och
informationsinsatser såväl löpande som i samband med nya reformer på
handikappområdet. Sådana insatser kommer också att genomföras i anslutning
till ikraftträdandet av de nya bestämmelserna om rätt till föräldrapenning
för tillfällig vård av barn mellan 12 och 16 år.

Med det anförda får motion 250 (yrk. 8 a och b) anses besvarad.

SfU 1984/85:12

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn till fader i samband med barns
födelse föreslås i propositionen vid flerbörd kunna utgå under tio dagar per
barn. Föräldrapenningen, som skall kunna utges även när en fader är
närvarande vid förlossningen, får utges längst till sextionde dagen efter
barnets hemkomst efter förlossningen. Vid adoption skall en adoptivfader
eller blivande adoptivfader ha en motsvarande rätt till föräldrapenning om
barnet inte fyllt tio år. Föräldrapenning utges vid adoption längst till
sextionde dagen från den tidpunkt föräldrarna fått barnet i sin vård.

Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna förbättringarna.

För förälder som bedriver studier med bibehållna löneförmåner föreslås i
propositionen att avstående från studier jämställs med avstående från
förvärvsarbete vid bedömningen av rätten till föräldrapenning för tillfällig
vård av barn i den mån föräldern går miste om löneförmåner. Även detta
förslag biträds av utskottet.

Föräldrapenningförmåner fr. o. m. den 1 januari 1986

Föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Såsom inledningsvis nämnts utgår f. n. föräldrapenning i tre former, dels
som föräldrapenning i samband med barns födelse, dels som särskild
föräldrapenning och dels som föräldrapenning för tillfällig vård av barn.

Föräldrapenning i samband med barns födelse utgår under högst 180 dagar
sammanlagt för föräldrarna. Ersättningen, som i regel får utges längst till
tvåhundrasjuttionde dagen efter barnets födelse, utgår med belopp som
motsvarar förälderns sjukpenning, dock lägst med garantinivån, som
fr. o. m. den 1 januari 1985 är 48 kr. per dag. Om föräldrarna gemensamt har
barnet i sin vård har fadern rätt till föräldrapenning över garantinivån endast
om modern är eller borde ha varit försäkrad för en sjukpenning över den
nivån eller om hon av särskilda skäl inte har möjlighet att själv vårda barnet.

Även särskild föräldrapenning utgår under sammanlagt 180 dagar för varje
barn till dess barnet fyller åtta år eller till dess barnet avslutar sitt första
skolår. Om båda föräldrarna har vårdnaden om barnet har var och en rätt till
hälften av tiden för särskild föräldrapenning. Föräldern kan dock avstå
denna rätt till den andra föräldern genom att göra en skriftlig anmälan härom
till försäkringskassan.

Under 90 dagar utgår särskild föräldrapenning enligt samma inkomstbortfallsprincip
som föräldrapenning vid barns födelse. Under återstående 90
dagar utgår den särskilda föräldrapenningen med garantinivån 48 kr./dag.
Den särskilda föräldrapenningen kan tas ut som hel, halv eller fjärdedels
föräldrapenning. Föräldrapenningen får utnyttjas även när förälder deltar i
föräldrautbildning eller vid besök i förskoleverksamhet.

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn utgår med belopp motsvarande
förälderns sjukpenning om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i
samband med sjukdom eller smitta hos barnet eller dess ordinarie vårdare

SfU 1984/85:12

och vid besök i samhällets barnhälsovård. Ersättning kan utgå under 60 dagar
per barn och år för föräldrarna sammanlagt till dess barnet fyllt tolv år.
Fadern har dessutom en särskild rätt till föräldrapenning och ledighet under
tio dagar vid barns födelse.

För att få rätt till föräldrapenning i samband med barns födelse måste en
förälder ha varit inskriven hos allmän försäkringskassa under minst 180 dagar
i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för denna. För att
sådan föräldrapenning skall kunna utgå över garantinivån krävs att föräldern
varit eller skulle ha varit sjukpenningförsäkrad över denna nivå under minst
270 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för
denna. Som villkor för särskild föräldrapenning gäller att föräldern skall eller
skulle ha varit inskriven hos försäkringskassa under minst 180 dagar i följd.

I propositionen föreslås att föräldrapenning i samband med barns födelse
och särskild föräldrapenning förs samman till en ersättningsform, benämnd
föräldrapenning. Föräldrapenning för tillfällig vård av barn skall fortsättningsvis
benämnas tillfällig föräldrapenning.

Föräldrapenning föreslås utgå under 360 dagar, varav 270 dagar med
belopp motsvarande förälderns sjukpenning, dock lägst garantinivån 48 kr.,
och 90 dagar med belopp motsvarande garantinivån. Ersättningsdagarna får
tas ut längst till dess barnet fyller fyra år. Vid flerbarnsbörd skall föräldrapenning
utges under ytterligare 180 dagar per barn, varav 90 dagar med
ersättning enligt garantinivån. Föräldrapenningen skall kunna tas ut även i
samband med föräldrautbildning eller vid besök i förskoleverksamhet inom
samhällets barnomsorg, i vilken barnet deltar. Liksom f. n. skall modern ha
rätt till föräldrapenning fr. o.m. den 60:e dagen före den beräknade
tidpunkten för barnets födelse. Flon skall också ha rätt till föräldrapenning
t. o. m. den 29:e dagen efter förlossningen även om hon inte har barnet i sin
vård. FFar föräldrarna gemensamt vårdnaden om barnet skall även fortsättningsvis
varje förälder ha rätt att uppbära föräldrapenning under minst 90
dagar av ersättningstiden. En förälder skall dock liksom f. n. genom en
skriftlig anmälan till försäkringskassan kunna avstå från sin rätt att uppbära
föräldrapenning till förmån för den andra föräldern.

Villkoren om viss inskrivningstid i försäkringskassa för rätt till föräldrapenning
föreslås uppmjukade så att föräldrapenning utges om föräldern varit
inskriven hos försäkringskassan under minst 180 dagar närmast före den dag
föräldrapenningen tas ut. Vissa undantag härifrån kan liksom hittills göras
för försäkrade som inte fyllt 16 år eller som rätteligen skulle ha varit inskrivna
i försäkringskassa. För att få rätt till föräldrapenning över garantinivån under
de första 180 ersättningsdagarna skall föräldern ha varit sjukpenningförsäkrad
över garantinivån under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller
den beräknade tidpunkten för denna.

Oberoende av om en av föräldrarna endast är berättigad till föräldrapenning
som motsvarar garantinivån föreslås att den andra föräldern skall ha rätt
till en föräldrapenning som motsvarar sjukpenningen när denna överstiger
garantinivån.

SfU 1984/85:12

Den som adopterar barn under tio år föreslås få rätt till föräldrapenning
under samma antal dagar som biologiska föräldrar. Föräldrapenningen får
tas ut inom fyra år från det föräldern får barnet i sin vård. Med adoptivförälder
jämställs en blivande adoptivförälder.

Den tillfälliga föräldrapenningen föreslås utgå under oförändrat 60 dagar
per barn och år för vård av barn vid sjukdom och smitta hos barnet eller den
ordinarie vårdaren och vid besök i samhällets förebyggande barnhälsovård
och under tio dagar per barn för fader vid barns födelse eller adoption.
Dessutom skall för varje barn mellan fyra och tolv år kunna utges tillfällig
föräldrapenning under två dagar per år (kontaktdagar) i samband med
föräldrautbildning, besök i skola, förskola eller fritidsverksamhet.

Föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning skall kunna tas ut som hel
föräldrapenning om föräldern är helt ledig, halv föräldrapenning om
föräldern är halvt ledig och som en fjärdedel vid en fjärdedels ledighet.
Omfattningen av ledigheten skall såvitt avser föräldrapenningen bedömas i
förhållande till normalarbetstiden vid heltidsarbete. Vid arbete under högst
tre fjärdedelar av normalarbetstiden får föräldern dock rätt till hel, halv eller
fjärdedels föräldrapenning när föräldrapenning endast utges med belopp
motsvarande garantinivån.

Förslaget om att föra samman föräldrapenning i samband med barns
födelse och särskild föräldrapenning till en ersättningsform - föräldrapenning
- som utgår till dess barnet fyller fyra år kritiseras i motion 252 av Rune
Gustavsson m. fl. Motionärerna anför att nuvarande ersättningsformer gör
det möjligt att spara ersättningsdagar till en av de viktigaste perioderna i ett
barns liv, nämligen inskolning i grundskolan. Eftersom regeringsförslaget
om tillfällig föräldrapenning under särskilda kontaktdagar endast medger
föräldern ersättning under två dagar per barn och år yrkar motionärerna
(yrk. 1) avslag på förslaget om begränsning av tiden för uttag av den särskilda
föräldrapenningen till dess barnet fyllt fyra år och på förslaget om kontaktdagar
inom den tillfälliga föräldrapenningen.

Föräldraförsäkringen i sin nuvarande form är en av de mest komplicerade
delarna i försäkringssystemet. Uppdelningen på tre förmånsslag med sinsemellan
skilda kvalifikationsregler, åldersgränser, tidsgränser för uttag och
förmånsnivåer gör att systemet inte bara är svårt att överblicka för främst
föräldrarna utan också kräver en omfattande administration. En förenkling
av systemet har länge framstått som angelägen.

Propositionens förslag om en sammanslagning av föräldrapenningen i
samband med barns födelse och den särskilda föräldrapenningen till en
ersättningsform innebär enligt utskottets uppfattning betydande administrativa
förenklingar av försäkringen. De begränsningar i tiden för uttag av
föräldrapenningen som följer av att denna skall utges till dess barnet fyller
fyra år uppvägs väl av att tiden för uttag av föräldrapenningen vid barns
födelse inte längre begränsas till i normalfallet 270 dagar, att inskrivningstiden
för rätt till föräldrapenningförmåner mjukas upp väsentligt och att

SfU 1984/85:12

försäkringen byggs ut med två kontaktdagar per barn och år. Genom att
föräldraförsäkringens regler görs mer enhetliga blir de lättare att förstå för
såväl de tillämpande organen som föräldrarna och arbetsgivarna. De nya
reglerna torde också medföra att föräldraledigheterna kommer att tas ut i
mer sammanhängande perioder än hittills, vilket är en fördel inte minst för
personalplaneringen på arbetsplatserna. Utskottet biträder sålunda de
föreslagna förändringarna och avstyrker bifall till motion 252 (yrk. 1).

Nils Carlshamre m. fl. yrkar i motion 257 (yrk. 2) avslag på förslaget om att
föräldrapenning skall kunna utgå med belopp motsvarande förälderns
sjukpenning över garantinivån oberoende av om den andre föräldern endast
har rätt till en föräldrapenning motsvarande garantinivån. Motionärerna
framhåller att i de fall en moder inte har en sjukpenninggrundande inkomst
får man normalt utgå från att hon är hemma. Den föreslagna regeländringen
skulle innebära att om den andra föräldern, som har sjukpenninggrundande
inkomst, tar ledigt med föräldrapenning uppstår förtjänst på försäkringens
bekostnad. Den föreslagna nyordningen skulle, anför motionärerna, inte
bara innebära en betydande merkostnad för försäkringen utan också ställa
stora krav på försäkringskassorna i fråga om kontrollen av att den som
uppbär ersättningen också faktiskt tar vård om barnet.

Utskottet anser att även det nu förevarande förslaget innebär en förenkling
av nuvarande bestämmelser. Utskottet vill också erinra om att för en stor
grupp som inte har sjukpenninggrundande inkomst, nämligen studerande,
innebär förslaget en avsevärd förbättring genom att de kan återuppta
studierna tidigare om den andra maken får ekonomisk möjlighet att stanna
hemma från arbetet och vårda barnet. Även för familjer där ena maken är
hemarbetande får förslaget positiva effekter genom att de ekonomiska
hindren minskas för den andra maken att vårda barnet under de första
levnadsåren. Med hänsyn till att föräldrapenning inte kan uppbäras av båda
föräldrarna samtidigt och sålunda den hemarbetande förälderns garantibelopp
inte utgår så länge den andra föräldern är hemma och vårdar barnet med
föräldrapenning finner utskottet påståendet om att föräldrarna skulle göra en
förtjänst på försäkringens bekostnad missvisande. Utskottet anser med det
anförda att förslaget bör genomföras och avstyrker bifall till motion 257
(yrk. 2).

I ett flertal motioner framförs krav på ytterligare ändringar i bestämmelserna
om föräldrapenning. Nils Carlshamre m. fl. yrkar i motion 257 (yrk. 3)
att garantinivån skall höjas från nuvarande 48 till 55 kr. I motion 250 yrkar
Lars Werner m. fl. (yrk. 1) att en del av ersättningstiden 60 dagar skall
förbehållas var och en av föräldrarna och inte kunna överlåtas på den andre
föräldern. Dessa motionärer anser också (yrk. 2) att de 90 dagar som ersätts
med belopp motsvarande garantinivån liksom övriga dagar skall ersättas
enligt inkomstbortfallsprincipen. I motion 253 (yrk. 5) begär Ingemar
Eliasson m. fl. förslag omen utbyggnad av föräldraförsäkringen för föräldrar
vars barn fötts för tidigt och därför måste stanna kvar på sjukhus en längre tid.

SfU 1984/85:12

Garantinivån har fr. o. m. den 1 januari i år höjts från 37 till 48 kr. enligt
förslag i proposition 1983/84:150 (SfU 32, rskr397). Vid riksdagsbehandlingen
av den nämnda propositionen yrkades i en partimotion från moderata
samlingspartiet att garantibeloppet skulle höjas till 55 kr. per dag. Utskottet
avstyrkte bifall till motionen och anförde som skäl härför att storleken av den
av regeringen föreslagna höjningen skulle ses som en del i ett förbättrat stöd
till barnfamiljerna. Utskottet åberopade också statsfinansiella skäl mot en
högre höjning av garantinivån än vad regeringen föreslagit. Av samma skäl
avstyrker utskottet bifall till motion 257 (yrk. 3).

Även frågan om en uppdelning av rätten till föräldrapenning mellan
föräldrarna behandlades av utskottet under föregående riksmöte (SfU
1983/84:19). Utskottet erinrade därvid om att föräldraförsäkringsutredningen
övervägt olika alternativ i fråga om uppdelning av ersättningstiden men
föreslagit att någon form av uppdelning inte borde finnas. En uppdelning av
ersättningsrätten skulle enligt utredningen dels medföra en krångligare
administration och svårigheter ur informationssynpunkt, dels begränsa de
enskilda föräldrarnas möjligheter att själva fördela föräldraledigheten på sätt
som i deras situation är mest ändamålsenlig. Utredningen ansåg att en positiv
utveckling när det gällde fädernas uttag av föräldrapenning ändå skulle
kunna uppnås genom riktade informationsinsatser inom olika samhällsområden.
Utskottet anförde för sin del att utskottet var medvetet om de fördelar
ur j ämställdhetssynpunkt som en obligatorisk uppdelning av ersättningstiden
skulle medföra men att utskottet, mot bakgrund av föräldraförsäkringsutredningens
överväganden, inte var berett förorda motionskravet på en obligatorisk
uppdelning. I propositionen har som nämnts också föreslagits att den
nuvarande formen för uppdelning med möjlighet till frivillig överlåtelse bör
finnas kvar. Utskottet ansluter sig till denna uppfattning och avstyrker bifall
till motion 250 (yrk. 1).

Vad härefter gäller förslaget om en utbyggnad av föräldraförsäkringen så
att föräldrapenning för samtliga 360 dagar kan utgå enligt inkomstbortfallsprincipen
anser utskottet förslaget principiellt tilltalande och utskottet har
tidigare (se SfU 1982/83:16 och 1983/84:19) gett uttryck härför. Ett genomförande
av förslaget skulle emellertid medföra kostnadsökningar för försäkringen
som f. n. inte kan anses försvarbara. Utskottet avstyrker därför bifall
även till yrkande 2 i motion 250.

Vad slutligen angår yrkandet i motion 253 om utökade föräldrapenningförmåner
till föräldrar med för tidigt födda barn har den problemställning
motionärerna tagit upp uppmärksammats i propositionen. I specialmotiveringen
till bestämmelserna om föräldrapenning för tillfällig vård av barn
(s. 121) har uttalats att sådan ersättning bör kunna utges för barn som föds
för tidigt under den tid barnet i direkt anslutning till födelsen vårdas på
sjukhus. Skulle i ett sådant fall modern före den förtidiga nedkomsten ha
påbörjat en föräldraledighet bör hon dessutom anses ha behövt avstå från
förvärvsarbete även om hon avbryter ledigheten för att övergå till en ledighet

2 Riksdagen 1984/85.11 sami. Nr 12

SfXJ 1984/85:12

med föräldrapenning för tillfällig vård av barn.

Genom de nämnda tillämpningsföreskrifterna finner utskottet att syftet
med motion 253 (yrk. 5) i huvudsak blir tillgodosett. Eftersom den tillfälliga
föräldrapenningen kan utgå under 60 dagar per år och barn och fortsättningsvis
kommer att kunna tas ut som hel, halv eller fjärdedels föräldrapenning
bör denna ersättningsform i det övervägande antalet fall av för tidig födsel
kunna täcka förälders behov av skydd mot inkomstbortfall när föräldern
vårdar och besöker barnet på sjukhuset. Utskottet avstyrker därför förslaget
i motionen om en utvidgning av föräldrapenningens dagantal för föräldrar till
för tidigt födda barn.

1 Förslaget om kontaktdagar inom den tillfälliga föräldrapenningen berörs i
ett flertal motioner. I motion 255 av Göte Jonsson och förste vice talman
Ingegerd Troedsson yrkas att rätten till kontaktdagar begränsas till barn
under åtta år. Ingemar Eliasson m. fl. yrkar i motion 253 (yrk. 1) att samtliga
16 kontaktdagar under den tid barnet är mellan fyra och tolv år skall kunna
tas ut enligt föräldrarnas önskan och således kunna sparas för att tas ut t. ex.
när barnet börjar skolan. Lars Werner m. fl. yrkar i motion 250 (yrk. 7) att en
förälder skall ha rätt att uppbära tillfällig föräldrapenning under sju dagar i
samband med att ett barn som ej fyllt åtta år inskolas i förskola eller
grundskola. Dispens bör dock kunna ges såväl vad avser antal dagar som övre
åldersgräns när det gäller ett barn vars inskolning är särskilt komplicerad på
grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp.
Vidare yrkar sistnämnda motionärer (yrk. 6) att tillfällig föräldrapenning
skall kunna utgå när föräldrar inhämtar information och färdigheter för att ge
handikappade barn en riktig omvårdnad. Nils Carlshamre m. fl. begär i
motion 257 (yrk. 4) en översyn av den ifrågavarande lagstiftningen så att
förslag kan föreläggas riksdagen i god tid före 1985 års utgång om att
föräldrar som avstår från förvärvsarbete vid besök i förskole- eller fritidshemsverksamhet
eller i förebyggande barnhälsovård skall ha rätt att använda
kontaktdagarna även i de fall barnomsorgen eller barnhälsovården ges i
privat regi.

En utgångspunkt för de föreslagna ändringarna i propositionen har varit
att dessa totalt sett inte skall föranleda ökade kostnader för försäkringen.
Förslaget om två kontaktdagar per barn och år ryms inom ramen för
oförändrade kostnader. Eftersom motionsförslagen om utökat antal dagar
eller ändringar i reglerna för uttag av dagar skulle innebära en kostnadsökning
för försäkringen kan utskottet inte biträda förslagen i motionerna 253
(yrk. 1) och 250 (yrk. 7). Utskottet, som finner det värdefullt att även
föräldrar till barn mellan åtta och tolv år får möjlighet till särskilda
kontaktdagar, avstyrker också bifall till motion 255. Vad gäller den i motion
250 (yrk. 6) väckta frågan om rätt till tillfällig föräldrapenning när förälder
inhämtar information och färdigheter för att ge handikappade barn en riktig
omvårdnad vill utskottet erinra om att i den mån sådan föräldrapenning inte
utgår i anslutning till vård av sjukt barn eller besök i samhällets barnhälso -

SfU 1984/85:12

vård har föräldrarna möjlighet att använda kontaktdagarna för ändamålet.
Vid utskottsbehandlingen har diskuterats om inte begreppet ”besök i
samhällets barnhälsovård”, varmed enligt förarbetena (prop. 1975/76:133
s. 57) avses besök vid barnavårdscentral, skolhälsovård eller PBU, är alltför
snävt avgränsat med hänsyn till att barn med speciella handikapp kan
hänvisas till alternativa verksamheter i samhällets regi som inte täcks av
lagstiftningen. Utskottet har under hand erfarit att riksförsäkringsverket
genom enskilda skrivelser uppmärksammats på problemställningen, och att
denna också kommer att uppmärksammas i samband med den kartläggning
av handikappstödet som f. n. pågår inom statens handikappråd. Det slutliga
ställningstagandet till omsorgskommitténs betänkande (SOU 1981:26),
Omsorger om vissa handikappade, kan också påverka ett ställningstagande
till om begreppet ”samhällets förebyggande barnhälsovård” bör utvidgas.
Utskottet lägger därför inte fram något förslag i frågan utan förutsätter att
regeringen har sin uppmärksamhet riktad på problemställningen och vid
behov vidtar åtgärder för att alla föräldrar skall ges möjlighet att uppbära
föräldrapenning vid deltagande i verksamheter i samhällets regi som
innesluter en förebyggande hälsovård för barnet. Motion 250 (yrk. 6) får
härigenom anses besvarad. Utskottet är däremot inte berett förorda en
utvidgning som innebär att även barnhälsovårdande verksamhet i privat regi
eller förskoleverksamhet som inte faller inom samhällets barnomsorg skall
grunda rätt till föräldrapenning, och utskottet avstyrker därför bifall till
motion 257 (yrk. 4).

Genom begränsningen av tiden för uttag av föräldrapenning till dess
barnet fyllt fyra år, i stället för som f. n. åtta år, uppkommer vissa
övergångsproblem. I propositionen föreslås att dessa löses så att kvarvarande
dagar med särskild föräldrapenning för barn födda åren 1980-1982 får tas ut
intill utgången av år 1986. Motsvarande avses gälla för adoptivföräldrar som
fått barnet i sin vård något av dessa år. Förslaget i denna del har mött kritik i
motionerna 257 (yrk. 1) och 253 (yrk. 2). I den förstnämnda motionen anför
Nils Carlshamre m. fl. att de nya reglerna får retroaktiv verkan om de
tillämpas för barn som fötts före ikraftträdandetidpunkten. Motionärerna
begär därför att nuvarande regler för uttag av föräldrapenning skall gälla för
barn födda senast år 1985. Ingemar Eliasson m. fl. anser i motion 253 (yrk. 2)
att det är mindre lämpligt att tvinga alla föräldrar som har barn i åldrarna fyra
till åtta år att ta ut den resterande föräldraledigheten under år 1985. Det kan
också, anför motionärerna, uppstå problem på arbetsplatser om många
föräldraledighetsdagar måste tas ut under ett år. I stället bör övergångsbestämmelserna
utformas så att föräldrar som fått barn senast under år 1984 får
rätt att ta ut resterande dagar till dess barnet fyllt åtta år eller avslutat sitt
första skolår.

Utskottet kan inte förorda att övergångsbestämmelserna ges en så vid
utformning som föreslås i motionerna 257 och 253 eftersom detta skulle
innebära att uttaget av föräldrapenning skulle komma att administreras

SfU 1984/85:12

enligt två parallella system en bit in på 1990-talet. Propositionens syfte att
åstadkomma administrativa förenklingar skulle därigenom omintetgöras.
Tvärtom skulle en ökad administration bli följden. Utskottet har emellertid
förståelse för att det i vissa fall kan uppstå problem om många föräldraledighetsdagar
kommer att tas ut under en relativt kort tid. Utskottet föreslår
därför att övergångsbestämmelserna utformas så att för barn som är födda
senast år 1983 bör sparade dagar med särskild föräldrapenning kunna tas ut
intill utgången av år 1987, dock med de begränsningar som följer av att sådan
föräldrapenning får tas ut längst till dess barnet fyller åtta år eller därefter
avslutar sitt första skolår.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 257 (yrk. 1) och
253 (yrk. 2).

I propositionen föreslås också vissa ändrade administrativa rutiner inom
föräldraförsäkringens område mot vilka utskottet inte har någon erinran. I
anslutning härtill behandlar utskottet en fråga som väckts i motion 251 av
Iréne Vestlund. Motionären erinrar om att enligt nuvarande bestämmelser (3
kap. 17 § AFL) kan föräldrapenningen dras in eller sättas ned om en
försäkrad under föräldraledigheten ändrar vistelseort utan att underrätta
försäkringskassan och att någon ändring i detta avseende inte föreslås i
propositionen. Motionären erinrar vidare om att det allmänt framhållits i
propositionen att det är angeläget att regelsystemet inom den allmänna
försäkringen ges en klarare och enklare utformning och att föräldrarna i
förväg måste kunna bedöma om de kan ha rätt till ersättning i en uppkommen
situation. Detta uttalande är, anför motionären, tillämpligt när det gäller den
relaterade bestämmelsen, och hon begär därför ett tillkännagivande om att
enklare regler skall gälla för utbetalning av föräldrapenning vid kortare
vistelsetid utanför hemkommunen.

Regeringen har nyligen uppdragit åt riksförsäkringsverket att kartlägga
och redovisa erfarenheterna av bestämmelsen i 3 kap. 17 § AFL och de
tillämpningsföreskrifter som är knutna till denna. I anslutning härtill bör
verket undersöka om de aktuella reglerna bör ges en utformning som är
bättre anpassad till nuvarande förhållanden. Verket bör också pröva om det
nuvarande systemet med samma regler beträffande sjukpenning och föräldrapenning
är de mest ändamålsenliga eller om ett enklare regelsystem kan
uppnås genom att bestämmelser direkt anpassas till de olika förutsättningar
som gäller dels för de olika formerna av föräldrapenning, dels för sjukpenning.
Inriktningen bör vara att bestämmelserna utformas så att den
försäkrade endast åläggs att lämna sådana uppgifter som kan anses helt
nödvändiga för att ge försäkringskassan möjlighet till godtagbar kontroll i ett
enskilt försäkringsärende.

Med hänsyn till att syftet med motion 251 får anses tillgodosett genom det
nämnda uppdraget finner utskottet att motionen inte behöver föranleda
någon riksdagens åtgärd.

SfU 1984/85:12

Föräldrabegreppet inom föräldraförsäkringen

I föräldraförsäkringens föräldrabegrepp innefattas f. n., förutom biologiska
föräldrar och adoptivföräldrar, även den med vilken förälder är eller har
varit gift eller har eller har haft barn om parterna stadigvarande sammanbor.
Vidare likställs med förälder den som tagit emot ett barn för stadigvarande
vård och fostran (nedan benämnd fosterförälder) vid tillämpningen av
bestämmelserna om föräldrapenning i samband med barns födelse från den
dag de får barnet i sin vård. Fosterförälder har också rätt till föräldrapenning
för tillfällig vård av fosterbarnet. Möjlighet finns slutligen för en förälder att
avstå rätten att uppbära den särskilda föräldrapenningen till fosterförälder.

I propositionen föreslås vissa ändringar i föräldraförsäkringens föräldrabegrepp.
Sålunda bör en rättslig vårdnadshavare, som inte är förälder men som
har den faktiska vårdnaden om barnet, likställas med förälder vad gäller
rätten till såväl föräldrapenning som tillfällig föräldrapenning. Vidare skall
den som sammanbor med en förälder under äktenskapsliknande förhållanden
likställas med förälder vad gäller rätten till tillfällig föräldrapenning.
Däremot skall en fosterförälder, som inte har för avsikt att adoptera barnet,
likställas med förälder endast vad gäller rätten till tillfällig föräldrapenning.
Sistnämnda ändring motiveras med att föräldraförsäkringsförmånerna i sin
nuvarande utformning har begränsad betydelse för fosterföräldrar och att
sådana föräldrar i regel får fosterlön. Fosterförälder som får ett eget barn
tillförsäkras samtidigt en föräldrapenning motsvarande lägst garantinivån i
stället för, som f. n., en med fosterlönen reducerad föräldrapenning.

I motion 254 (yrk. 1) av Margareta Persson anförs att det för många
ensamstående föräldrar kan innebära svårigheter på arbetsplatsen, om
föräldern aldrig kan få hjälp av annan när barnet är sjukt. Motionären
föreslår därför att ensamstående föräldrar skall ha möjlighet att till försäkringskassan
anmäla någon nära anhörig, granne eller god vän som skulle
kunna stanna hemma och vårda barnet när det blir sjukt. Samhällsekonomiskt,
framhåller motionären, torde inte utgifterna för försäkringen öka
härigenom.

Utskottet har tidigare behandlat en motion med samma syfte i betänkandet
SfU 1982/83:16. Utskottet hänvisade då till att frågan tagits upp under
remissbehandlingen av föräldraförsäkringsutredningens betänkande SOU
1982:36. Utskottet, som underströk att utskottet var införstått med de
gränsdragningsproblem som motionsförslagets genomförande kunde medföra,
ansåg dock att remissinstansernas synpunkter borde prövas. Utskottet
avstyrkte motionsförslaget med hänvisning till den då pågående beredningen
av utredningens betänkande.

Utskottet finner att ett genomförande av motionsförslaget skulle ytterligare
komplicera administrationen av föräldraförsäkringen, något som strider
mot intentionerna bakom propositionen. På grund härav är utskottet inte
berett att förorda en längre gående utvidgning av försäkringens personkrets

SfU 1984/85:12

än vad sorn föreslagits i propositionen. Utskottet tillstyrker således propositionen
och avstyrker bifall till motion 254 (yrk. 1).

Vad gäller den föreslagna lagregleringen av föräldrabegreppet och därmed
sammanhängande frågor föreslår utskottet vissa förtydliganden. Såsom
framgår av förslaget till ny lydelse av 4 kap. 5 § AFL gäller bestämmelserna
om föräldrapenning i tillämpliga delar också vid adoption, varmed även avses
att någon tar emot ett barn i avsikt att adoptera det. Ett motsvarande
förtydligande bör tas in i 4 kap. 10 § såvitt gäller rätten till tillfällig
föräldrapenning under tio dagar i samband med mottagandet av ett barn i
adoptionsavsikt. Vidare bör i den föreslagna lydelsen av 4 kap. 12 § orden
”och år” utgå.

Genom att tidpunkten då den försäkrade fått barnet i sin vård jämställs
med tidpunkten för barnets födelse skall också de olika tidsgränserna, som
börjar löpa från tidpunkten för barnets födelse när det gäller förmåner enligt
4 kap. AFL, räknas från den dag barnet tagits emot av adoptivföräldrarna
eller de blivande adoptivföräldrarna. I propositionens lagförslag har detta
endast särskilt markerats i ett fall, nämligen vad gäller fyraårsgränsen för
uttag av föräldrapenning. Detta kan i adoptionsfallen föranleda tolkningsproblem
vad gäller andra tidsgränser som är knutna till barnets ålder, och
utskottet föreslår därför att någon särskild markering enbart av fyraårsgränsen
i 4 kap. 5 § inte görs. Däremot bibehålls lagregleringen av tioårsgränsen
vid adoption eftersom föräldrapenningen inte kan utgå för barn över denna
ålder.

Sjukpenninggrundande inkomst vid föräldraledighet m. m.

Såsom nämnts skall en kvinnas sjukpenninggrundande inkomst inte sänkas
under havandeskapstiden, om hon slutar förvärvsarbeta eller minskar sin
arbetstid tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade
tidpunkten härför. Vidare skall enligt föreskrifter som utfärdats av riksförsäkringsverket
en förälders sjukpenninggrundande inkomst inte sänkas
under den tid föräldern är helt eller delvis ledig från sitt förvärvsarbete för
vård av barn, som inte har uppnått ett och ett halvt års ålder. Detsamma
gäller under den tid en förälder i oavbruten följd är ledig och erhåller hel
föräldrapenning eller en andel därav som åtminstone svarar mot arbetstidens
nedsättning. Om kvinnan därefter är gravid på nytt och barnet beräknas
födas inom sex månader får den sjukpenninggrundande inkomsten inte
heller sänkas. De nämnda möjligheterna att behålla en sjukpenninggrundande
inkomst är således förmånligare än den allmänna rätten att behålla den
sjukpenninggrundande inkomsten vid avbrott i förvärvsarbete eller vid
minskning av arbetstiden för kortare tid än sex månader i följd.

I propositionen framhålls att nuvarande bestämmelser medför att en
kvinna som stadigvarande börjar förvärvsarbeta i mindre omfattning än
tidigare under 18-månadersperioden kan bli berättigad till föräldrapenning

SfU 1984/85:12

för tillfällig vård av barn eller sjukpenning med högre belopp än hennes
inkomstbortfall ger anledning till. Bestämmelserna föreslås därför ändrade
så att förälderns sjukpenninggrundande inkomst inte skall sänkas under den
tid föräldern är helt eller delvis ledig för vård av barn, dock längst till dess
barnet fyller ett år. Oavsett om den sjukpenninggrundande inkomsten sänks
då barnet fyller ett år skall föräldern emellertid ha rätt till föräldrapenning
beräknad efter denna tidigare sjukpenninggrundande inkomst om denna är
högre än den gällande till dess barnet fyller två år. Om kvinnan vid utgången
av denna tid är gravid på nytt och nedkomsten beräknas ske eller faktiskt sker
inom sex månader kan hon också fortsättningsvis få föräldrapenningen
beräknad på motsvarande sätt.

Propositionens förslag om förkortning av den tid varunder förälderns
sjukpenninggrundande inkomst inte får sänkas kritiseras i motion 250 (yrk.
3) av Lars Werner m. fl. Motionärerna framhåller att alla kvinnor inte kan
återgå i arbete omedelbart efter föräldrapenningens upphörande, bl. a.
därför att barnomsorgen fortfarande är otillräckligt utbyggd. Eftersom
kvinnan fortfarande har huvudansvaret för hem och barn måste enligt
motionärerna en del kvinnor första tiden välja deltidsarbete. Förslaget
innebär då en försämrad ekonomisk trygghet för kvinnan vid sjukdom och
vid utnyttjande av den tillfälliga föräldrapenningen. Motionärerna yrkar
därför att den sjukpenninggrundande inkomsten inte skall sänkas förrän
barnet är ett och ett halvt år.

Utskottet vill erinra om att sjukpenning och tillfällig föräldrapenning i
princip avser att ersätta den vid varje tillfälle uppkomna inkomstförlusten.
Normalt rör detta sig om kortare perioder. Föräldrapenningen är däremot i
första hand avsedd att täcka inkomstförlust som hänför sig till tiden före
barnets födelse och utgår vanligtvis under längre sammanhängande tidsperioder.
Förslaget innebär härvidlag en förbättring i förhållande till gällande
bestämmelser eftersom den tid, varunder föräldrapenningen kan utgå enligt
den tidigare - vanligtvis högre - sjukpenninggrundande inkomsten, förlängs
med sex månader. Utskottet som finner propositionens förslag väl avvägt
avstyrker bifall till motion 250 (yrk. 3).

I motion 254 (yrk. 2) av Margareta Persson begärs ett tillkännagivande om
att man och kvinna skall vara likställda vad gäller rätten att få föräldrapenningen
beräknad på en tidigare sjukpenninggrundande inkomst när ett barn
föds inom två och ett halvt år efter det ett tidigare barn fötts.

Bakgrunden till den redan nu gällande bestämmelsen är ett antagande att
kvinnan på grund av graviditeten är förhindrad att återgå i arbete eller öka sin
arbetsinsats. Flon bör av denna anledning medges en ytterligare förlängning
av tiden för sitt försäkringsskydd. Några vägande skäl för att utsträcka tiden
för rätt till föräldrapenning enligt tidigare högre nivå även för mannen
föreligger inte enligt utskottets mening. Utskottet avstyrker därför bifall till
motionen.

Utskottet vill i anslutning till det nu föreliggande förslaget göra några

SfU 1984/85:12

förtydliganden. Förslaget om att den sjukpenninggrundande inkomsten får
behållas till dess barnet fyller ett år innebär som nämnts en utvidgning av den
generellt föreliggande möjligheten att avbryta eller minska förvärvsarbete
under kortare tid än sex månader utan att den sjukpenninggrundande
inkomsten sänks. Däremot innebär regeln inte någon inskränkning i denna
generella rätt. Är en förälder helt eller delvis ledig för vård av barn under en
kortare tid än sex månader gäller sålunda de allmänna reglerna för
bibehållande av den sjukpenninggrundande inkomsten, oavsett om barnet
under denna kortare period fyller ett år. Detsamma är fallet om barnet fyllt
ett år, när avbrottet i eller inskränkningen av förvärvsarbetet sker.

När det gäller rätten att beräkna föräldrapenningen på en tidigare
sjukpenninggrundande inkomst till dess barnet har fyllt två år - eller vid ny
graviditet även fortsättningsvis - uppfattar utskottet propositionens förslag
på så sätt att en anpassning till löneutvecklingen inom yrket skall kunna ske
av den tidigare sjukpenninggrundande inkomsten, som kan ligga till grund
för föräldrapenningen. Eftersom det här inte är fråga om en kvarstående
(vilande) sjukpenninggrundande inkomst utan endast en beräkningsgrund
för föräldrapenningen bör möjligheten till anpassning till löneutvecklingen
regleras i 4 kap. 6 § AFL. Gällande bestämmelser om skyldighet att
registrera ny sjukpenninggrundande inkomst, anmälan av inkomständringar
eller tidpunkt för ändrad giltighet av ny sjukpenninggrundande inkomst kan
inte heller tillämpas för en sjukpenninggrundande inkomst som i realiteten
har upphört att gälla. Utskottet förutsätter därför att försäkringskassorna vid
varje period av uttag av föräldrapenning, som skall beräknas på den tidigare
sjukpenninggrundande inkomsten, gör en fristående beräkning av anpassningen
till löneutvecklingen.

Såvitt gäller adoptivföräldrar och blivande adoptivföräldrar anser utskottet
det rimligt att ettårstiden, under vilken den sjukpenninggrundande
inkomsten inte får sänkas, beräknas från den dag barnet tagits emot.
Utskottet föreslår att 3 kap. 5 § tredje stycket 5. AFL kompletteras i enlighet
med det anförda. Någon motsvarande komplettering när det gäller den i 4
kap. 6 § angivna tvåårstiden behövs inte, eftersom en motsvarande rätt att
vid adoption räkna tiden från den tidpunkt den försäkrade fått barnet i sin
vård följer av 4 kap. 5 §. Vidare bör i 3 kap. 5 § tredje stycket 5 begreppet
”eget barn” ändras, så att lagrummet omfattar inte bara biologiska barn eller
adoptivbarn utan även barn till sådan försäkrad som likställs med förälder
när det gäller möjligheten att vara ledig för vård av barnet. Utskottet föreslår
slutligen att 4 kap. 6 § fjärde stycket kompletteras med orden ”eller föds
barnet inom nämnda tid”. Härigenom uppnås såväl det i propositionen
angivna syftet som en överensstämmelse med bestämmelserna i 3 kap. 5 §
tredje stycket 4.

Författningsregleringen av de nu aktuella ändringarna återfinns i propositionens
lagförslag 1, som i dessa delar skall träda i kraft den 1 juli 1985. Såsom
framhållits i propositionen (s. 119) får ändringarna i praktiken verkan först

SfU 1984/85:12

den 1 januari 1986. Utskottet föreslår därför att tidpunkten för ikraftträdandet
ändras i enlighet härmed och att bestämmelserna i fråga tas in i utskottets
lagförslag 5.

Ledighet för vård av barn

Enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m. m. har
arbetstagare som är förälder, fosterförälder eller som stadigvarande sammanbor
med förälder med vilken han är eller har varit gift eller har eller har
haft barn, rätt till viss tids ledighet för vård av barn. Ledigheten kan tas ut
som hel ledighet till dess barnet uppnått ett och ett halvt års ålder och som
förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid till dess
barnet har uppnått åtta års ålder eller den senare tidpunkt då barnet har
avslutat det första skolåret. Härutöver har en arbetstagare rätt till hel
ledighet under tid då arbetstagaren uppbär hel föräldrapenning och till
förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar under tid då
arbetstagaren uppbär halv eller fjärdedels föräldrapenning. Kvinnliga
arbetstagare har därutöver rätt till viss tids ledighet i anslutning till
nedkomsten och för att amma barnet.

För rätten till ledighet finns bl. a. krav på viss anställningstid och att
ledigheten förläggs på visst sätt.

I propositionen föreslås att även arbetstagare som är rättslig vårdnadshavare
skall ha rätt till ledighet på samma villkor som en förälder. Vidare
föreslås att arbetstagare som stadigvarande sammanbor med en förälder skall
ha rätt till ledighet när tillfällig föräldrapenning utges.

Utskottet biträder förslagen men har vissa erinringar mot författningstexten.
Avsikten med den föreslagna ändringen i 4 § första stycket lagen om rätt
till ledighet för vård av barn m. m. är att inte bara en arbetstagare som
kommer att omfattas av föräldrabegreppet enligt 1 § skall ha rätt till ledighet
i samband med att han eller hon uppbär föräldrapenningförmåner utan en
motsvarande rätt skall föreligga för en arbetstagare som kommer att omfattas
av föräldrabegreppet i 4 kap. AFL. Eftersom den föreslagna lydelsen av 4 §
endast innefattar vissa arbetstagare enligt AFL:s föräldrabegrepp och detta
skiljer sig från ledighetslagens föräldrabegrepp lägger utskottet fram ett
förslag till ny lydelse av 4 § första stycket.

Förlossningsvård

När en försäkrad är intagen på sjukhus för sjukvård eller förlossningsvård
utgår ersättning från den allmänna försäkringen till den som driver sjukhuset
med 45 kr. per dag. För den som uppbär hel förtidspension upphör rätten till
ersättning från försäkringen efter 365 vårddagar. Sjukvårdshuvudmannen
har därefter rätt att ta ut avgift av patienten för vården.

Om sjukpenning utgår under sjukhusvistelsen har försäkringskassan rätt

SfU 1984/85:12

att göra avdrag på sjukpenningen med f. n. samma belopp, 45 kr., som
utgetts för sjukhusvården, dock högst med en tredjedel av sjukpenningbeloppet.
Den försäkrade skall dessutom alltid vara garanterad en sjukpenning
om lägst åtta kr. Lagtekniskt torde en motsvarande möjlighet finnas att göra
avdrag på föräldrapenningen för utgiven ersättning för förlossningsvård.
Denna möjlighet har dock inte kommit till användning vid tillämpningen av
bestämmelserna. Under remissbehandlingen av föräldraförsäkringsutredningens
betänkande har förhållandet påpekats av riksförsäkringsverket, som
föreslagit en ändring av lagbestämmelserna så att möjlighet att göra avdrag
på föräldrapenningen vid förlossningsvård inte längre skall finnas.

I propositionen föreslås att tiden för förlossningsvård inte skall inräknas i
den begränsade sjukhjälpstiden för förtidspensionärer. Däremot föreslås att
avdrag för försäkringens ersättning för förlossningsvården skall göras även
när föräldrapenning utgår. Motivet för det senare förslaget är att inte skilda
regler skall gälla beroende på om sjukpenning eller föräldrapenning utgår vid
sjukhusvården. Avdrag på föräldrapenningen skall dock göras med högst en
tredjedel av föräldrapenningen och denna skall alltid utges med lägst
garantinivån, 48 kr.

I motionerna 250 av Lars Werner m. fl. (yrk. 10), 252 av Rune Gustavsson
m. fl. (yrk. 2), 253 av Ingemar Eliasson m. fl. (yrk. 4) och 257 av Nils
Carlshamre m. fl. (yrk. 5) hemställs om avslag på förslaget om avdrag på
föräldrapenningen för ersättning för förlossningsvård. Motionärerna anser
att förslaget står i strid med principen om att mödravård och förlossningsvård
bör vara gratis. I motion 257 kritiseras dessutom förslaget därför att det inte
beretts på vederbörligt sätt.

Utskottet anser att den kritik som riktats mot förslaget om avdrag på
föräldrapenningen är befogad och tillstyrker bifall till motionerna. Propositionens
förslag i motsvarande del bör således avslås av riksdagen. Däremot
tillstyrker utskottet bifall till propositionen såvitt gäller förslaget om att de
dagar en förtidspensionär vistas på sjukhus för förlossningsvård inte skall
inräknas i den begränsade sjukhjälpstiden.

Vissa sjukpenningfrågor

Hemmamakeförsäkringen och den frivilliga sjukpenningförsäkringen

Den som inte har en sjukpenninggrundande inkomst som överstiger 6 000
kr. kan vara sjukpenningförsäkrad genom den s. k. hemmamakeförsäkringen.
Förutsättningarna härför är att den försäkrade antingen är gift och
stadigvarande sammanbor med sin make eller stadigvarande sammanbor
med barn under 16 år eller med någon med vilken den försäkrade har varit
gift eller har eller har haft barn. Sjukpenning utgår under dessa förutsättningar
med åtta kr. per dag.

Hemmamakeförsäkrade och sådana försäkrade som skulle ha varit

SfU 1984/85:12

hemmamakeförsäkrade om de inte haft förvärvsinkomst har möjlighet att
teckna en frivillig sjukpenningförsäkring hos den försäkringskassa där de är
inskrivna. De kan därmed få ett sjukpenningtillägg som ger en sammanlagd
sjukpenning av högst 20 kr. per dag. Den frivilliga sjukpenningförsäkringen
kan också tecknas av sådana studerande som till följd av studier, som
beräknas pågå under minst ett halvt år, inte alls eller endast i liten
utsträckning ägnar sig åt förvärvsarbete. Frivillig sjukpenningförsäkring kan
i princip endast meddelas den som inte fyllt 55 år och som har god hälsa.

Den frivilliga sjukpenningförsäkringen finansieras genom avgifter från de
försäkrade. Dessutom utgår statsbidrag med 20 % av vad försäkringen
betalat ut i sjukpenning eller sjukpenningtillägg. Det årliga överskottet från
försäkringen avsätts till en särskild fond.

I propositionen föreslås att den frivilliga sjukpenningförsäkringen skall
byggas ut fr. o. m. den 1 januari 1986 och att hemmamakeförsäkringen
därefter endast skall bibehållas i begränsad omfattning. Samtidigt mjukas
hälsokravet för rätt till frivillig sjukpenningförsäkring upp.

Den frivilliga sjukpenningförsäkringen skall få nytecknas av försäkrade
som inte fyllt 55 år och som har en sjukpenninggrundande inkomst som inte
uppgår till föräldrapenningens garantinivå, 48 kr. Den som uppbär hel
förtids- eller ålderspension skall dock inte omfattas av försäkringen.

Försäkringen skall kunna tecknas utan karenstid eller med en karenstid av
3 eller 30 dagar. Det högsta ersättningsbeloppet från försäkringen skall
motsvara garantinivån, 48 kr., medan lägsta beloppsnivån skall vara 20 kr.

Kravet på att den försäkrade skall ha god hälsa när försäkringen meddelas
tas bort. Ersättning från försäkringen skall dock inte utges för sjukdom som
inträffat innan försäkringen blivit gällande.

Liksom hittills skall den frivilliga sjukpenningförsäkringen finansieras med
avgifter från de försäkrade och med ett statsbidrag. Avgifterna skall vara
enhetliga och oberoende av den försäkrades ålder vid inträdet i försäkringen.
Statsbidraget skall utgöra 15 %.

Hemmamakeförsäkringen föreslås bibehållen endast för den som är
hemmamakeförsäkrad vid utgången av år 1985. Rätten att stå kvar i
försäkringen gäller till dess den försäkrade får en sjukpenninggrundande
inkomst eller tecknar frivillig sjukpenningförsäkring för ett sjukpenningbelopp
av lägst 20 kr. per dag.

I motion 256 av Gullan Lindblad m. fl. yrkas avslag på förslaget om en
avveckling av hemmamakeförsäkringen. Motionärerna anser dessutom att
den frivilliga sjukförsäkringens högsta belopp skall motsvara vad som
föreslagits i motion 257 (yrk. 3) beträffande garantinivån inom föräldraförsäkringen,
dvs. 55 kr.

Såsom framhållits i propositionen utgör hemmamakeförsäkringen ett udda
inslag i sjukpenningförsäkringen eftersom den inte har till syfte att ersätta
något inkomstbortfall utan utgör ett bidrag till kostnadsökningar om den
hemarbetande maken på grund av sjukdom inte kan utföra de vanliga

SfU 1984/85:12

sysslorna i hemmet. Det nuvarande ersättningsbeloppet, 8 kr., ger ett
blygsamt skydd mot sådana kostnader och någon större höjning av beloppet
är av statsfinansiella skäl inte möjlig. Samhällsutvecklingen har också lett till
att behovet av en särskild hemmamakeförsäkring har minskat. Utskottet
tillstyrker därför propositionens förslag om att hemmamakeförsäkringen
skall avvecklas samtidigt som ett bättre försäkringsskydd erbjuds inom den
frivilliga försäkringen. På grund härav och då utskottet ovan avstyrkt
förslaget i motion 257 om en höjning av garantinivån inom föräldraförsäkringen
till 55 kr. avstyrker utskottet bifall till motion 256.

Rune Gustavsson m. fl. begär i motion 252 (yrk. 3) ett tillkännagivande till
regeringen om att en försäkringstagare som åtar sig ett tillfälligt arbete, som
t. ex. anhörigvård under viss tid, skall ha rätt att stå kvar i den frivilliga
sjukpenningförsäkringen.

Den frivilliga sjukpenningförsäkringen upphör automatiskt om den försäkrade
blir obligatoriskt sjukpenningförsäkrad på en sjukpenningnivå som
är högre än den frivilliga sjukpenningens nivå. När det gäller mer tillfälliga
förvärvsarbeten blir emellertid den försäkrade ofta inte obligatoriskt sjukpenningförsäkrad,
eftersom endast sådan inkomst, som en försäkrad kan
antas komma att t. v. åtnjuta av eget arbete under minst sex månader i följd,
beaktas vid fastställande av sjukpenninggrundande inkomst. Den försäkrades
avsikt att förvärvsarbeta längre tid än sex månader tillmäts därvid stor
betydelse. Det ligger i sakens natur att det föreligger svårigheter att i förväg
uppskatta långvarigheten av t. ex. anhörigvård, varför en viss försiktighet
måste iakttas vid fastställande av en sjukpenninggrundande inkomst av
sådant arbete. Om sådan inkomst ändå fastställs, men senare upphör, har
den försäkrade möjlighet att teckna ny frivillig försäkring. För den som fyllt
55 år är dock möjligheten till återinträde i försäkringen begränsad.

Med hänsyn till att regeringen kommer att utfärda närmare tillämpningsföreskrifter
för den frivilliga sjukpenningförsäkringen anser utskottet att det i
det sammanhanget får övervägas om någon ändring av de nuvarande
föreskrifterna för återinträde i försäkringen är påkallad. Utskottet avstyrker
således bifall till motion 252 (yrk. 3).

I nyssnämnda motion 252 (yrk. 4) begärs ett förslag från regeringen om en
grundsjukpenning om 48 kr. per dag. Beloppet avses följa garantinivån inom
föräldraförsäkringen. Grundsjukpenningen föreslås utgå till försäkrade som
saknar inkomst eller har mycket låga inkomster.

Utskottet har ovan ställt sig bakom propositionens förslag om att
hemmamakar och andra som saknar eller har låg inkomst skall beredas
möjlighet teckna frivillig sjukpenningförsäkring för ett sjukpenningbelopp
som motsvarar garantinivån inom föräldraförsäkringen. Det finns då inte
anledning att samtidigt förorda att ett motsvarande - och för försäkringen
kostnadskrävande - skydd skall införas inom den obligatoriska sjukpenningförsäkringen.
Utskottet avstyrker bifall till motion 252 (yrk. 4).

SfU 1984/85:12

Sjukpenningförsäkringen för egenföretagare

Den som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning har möjlighet
att välja en karenstid inom sjukpenningförsäkringen om 3, 33 eller 93 dagar.
Val av karenstid medför en motsvarande nedsättning av sjukförsäkringsavgiften.
Om anmälan om karenstid gjorts kan den försäkrade övergå till
kortare eller ingen karenstid under förutsättning att han har god hälsa och
inte fyllt 55 år.

Med hänsyn till att det längsta karenstidsalternativet, 93 dagar, f. n. har en
ringa anslutning föreslås i propositionen att karenstidsalternativen begränsas
till 3 eller 30 dagar. Den försäkrade skall kunna övergå till kortare eller ingen
karenstid om han inte fyllt 55 år. Ändringen skall bli gällande 30 dagar efter
det framställningen härom gjorts hos försäkringskassan.

Utskottet ansluter sig till förslaget.

Sjukpenninggrundande inkomst för försäkrad som har inkomst av annat
förvärvsarbete än anställning beräknas i princip med ledning av taxeringen.
Inkomsten av annat förvärvsarbete får dock inte beräknas högre än vad som
motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. En
jämförelseinkomst kan också användas vid beräkning i de fall den försäkrade
på grund av särskilda förhållanden har en låg taxerad inkomst. Sådana
förhållanden kan vara att den försäkrades verksamhet befinner sig i ett
uppbyggnadsskede eller att stark skuldbelastning, ändrade förvärvsförhållanden
eller tillfälliga förluster föreligger.

Sjukpenningkommittén har prövat olika alternativ till förändringar av
bestämmelserna om beräkning av sjukpenninggrundande inkomst för egenföretagare.
Kommittén har funnit att de lösningar som är mest lämpliga ryms
inom det nuvarande regelsystemet. Ett bättre utnyttjande av gällande
bestämmelser skulle enligt kommitténs mening kunna avhjälpa en del av de
skevheter som i dag finns. Kommittén pekar på t. ex. möjligheten att lägga en
jämförelselön till grund i fall av uppbyggnad av en rörelse eller i fall av stark
skuldbelastning. En sådan mer flexibel tillämpning skulle kunna åstadkommas
genom bl. a. ökad information och utbildning liksom att ärendena
bereds med grundlighet och omsorg.

Departementschefen instämmer i propositionen i de bedömningar som
gjorts av sjukpenningkommittén. Han erinrar om att riksförsäkringsverket
och försäkringskassan sedan någon tid intensifierat sin uppföljnings- och
utbildningsverksamhet för att uppnå en smidigare tillämpning.

Nils Carlshamre m.fl. anför i motion 257 (yrk. 6) att nuvarande regler
innebär att många egenföretagare får en alltför låg sjukpenning. De får också
i vissa fall betala avgift utan att få motsvarande sjukpenning. Motionärerna
begär förslag från regeringen om nya regler för beräkning av sjukpenninggrundande
inkomst och sjukförsäkringsavgift. Förslaget skall bygga på
sjukpenningutredningens redovisade alternativ att en egenföretagares sjukpenninggrundande
inkomst skall fastställas enligt ett system med jämförelse -

SfU 1984/85:12

lön. Den sjukpenninggrundande inkomsten skall vidare utgöra underlag för
egenföretagarnas sjukförsäkringsavgift.

Sjukpenningkommittén har pekat på en rad nackdelar med ett system för
beräkning av sjukpenninggrundande inkomst enbart med hjälp av en
jämförelselön och som nämnts förordat ett bättre utnyttjande av nuvarande
system för att få en smidigare och rättvisare tillämpning. I fråga om
beräkning av socialavgifterna har kommittén inte ansett sig kunna gå emot
den utveckling mot ett enhetligt avgiftsuttag som på senare år ägt rum på
detta område.

Utskottet ansluter sig till dessa bedömningar och avstyrker bifall till
motion 257 (yrk. 6).

Även i motion 252 (yrk. 5) framhålls orättvisorna i egenföretagarnas
sjukpenningskydd och avgiftssystemet. Motionärerna menar att försöken att
komma till rätta med bristfälligheterna inom ramen för nuvarande bestämmelser
bara skapar ökad byråkrati. Sjukpenningkommitténs arbete har
också, enligt motionärerna, visat på svårigheterna att finna en bra modell
som knyter an till det obligatoriska sjukförsäkringssystemet. Enligt motionärerna
bör sjukförsäkringen för egenföretagare bygga på en ekonomisk
grundtrygghet inom den allmänna försäkringen och kompletteras med en rätt
till frivillig tilläggsförsäkring.

Utskottet har ovan motsatt sig införandet av en generell grundsjukpenning
motsvarande garantinivån. Vad beträffar en särskild frivillig sjukförsäkring
för egenföretagare inom försäkringssystemet har sjukpenningkommittén
funnit även denna lösning förenad med en rad nackdelar av såväl principiell
som praktisk natur. Kommittén har ansett att argumenten för att en
egenföretagare alltjämt skall omfattas av en obligatorisk försäkring väger
tyngre än argumenten för att de skall stå utanför. Utskottet kan mot denna
bakgrund inte biträda motionsförslaget.

Sjukpenning m. m. vid deltidsarbete

Vid beräkningen av sjukpenningens storlek delas den sjukpenninggrundande
årsinkomsten med 365. På grund härav och då sjukpenning vid
korttidssjukdom inte utgår för alla fridagar uppstår ojämna effekter i
kompensationsgraden vid deltidsarbete som inte är jämnt fördelat över
veckans arbetsdagar utan utförs under koncentrerade arbetsperioder.

Problemet med kompensationsnivån vid koncentrerad deltid har uppmärksammats
i motion 253 av Ingemar Eliasson m. fl. Motionärerna begär i
yrkande 3 att frågan blir föremål för fortsatt utredning i syfte att komma till
rätta med nuvarande ojämna effekter.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen understrukit angelägenheten av att
frågan om en mer rättvis ersättning vid korttidsfrånvaro och för deltidsarbetande
får en lösning. I betänkande SfU 1982/83:17 erinrade utskottet om att
sjukpenningkommittén, som undersökt möjliga lösningar av problemen,

SfU 1984/85:12

begärt att kommitténs förslag i detta hänseende skulle bli föremål för fortsatt
utredning. Utskottet förordade därför i nämnda betänkande ett fortsatt
utredningsarbete och att detta borde ges regeringen till känna. Riksdagen
följde utskottet. Frågan behandlades även vid föregående riksmöte (se SfU
1983/84:24) varvid utskottet återigen underströk angelägenheten av att
kompensationsnivån inom sjukpenningförsäkringen för vissa deltids- och
delårsanställda snarast borde bli föremål för fortsatt utredning.

Riksdagen har således redan begärt en fortsatt utredning av frågan och
utskottet förutsätter nu att en sådan utredning kommer till stånd inom kort.
Med hänsyn härtill anser utskottet att någon åtgärd med anledning av motion
253 (yrk. 3) inte är erforderlig.

Lagförslagen

På grund av att utskottet i betänkande SfU 1984/85:10 behandlat delar av
propositionens lagförslag 1 har en omarbetning av detta lagförslag skett av
utskottet, som lägger fram ett nytt förslag till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring i bilaga till det förevarande betänkandet.
Utskottet har också behandlat propositionens lagförslag 2 i dess helhet i
betänkande SfU 1984/85:10. Propositionens lagförslag 3-5 återfinns därför
som lagförslag 2-4 i bilagan. Med hänsyn till att utskottet föreslagit vissa
ändringar i propositionens lagförslag 6 och 9 lägger utskottet i bilagan fram
ett förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring som
lagförslag 5 och förslag till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till
ledighet för vård av barn m. m. som lagförslag 8. Propositionens lagförslag 7
och 8 återfinns som lagförslag 6 och 7 och propositionens lagförslag 10 som
lagförslag 9 i bilagan.

Mot de delar av propositionen som inte berörts ovan har utskottet ingen
erinran.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande havandeskapspenning m. m. på grund av misstänkt risk
i arbetsmiljön

att riksdagen avslår motion 1984/85:250 yrkande 9,

2. beträffande tidsgränsen för föräldrapenning för tillfällig värd av
sjukt barn

att riksdagen avslår motion 1984/85:250 yrkande 4,

3. beträffande tidsgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av
sjukt handikappat barn

att riksdagen avslår motion 1984/85:250 yrkande 5,

SfU 1984/85:12

4. beträffande en generös regeltillämpning m. m.

att riksdagen avslår motion 1984/85:250 yrkandena 8 a och b,

5. att riksdagen antar utskottets i lagförslag 1 i bilagan till betänkandet
framlagda förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring,

6. att riksdagen antar de av regeringen framlagda och i bilagan såsom
lagförslag 2-4 intagna förslagen till

a) lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

b) lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av
barn, m. m.,

c) lag om ändring i semesterlagen (1977:480),

7. beträffande sammanslagning av föräldrapenningen i samband med
barns födelse och särskild föräldrapenning

att riksdagen med bifall till propositionen avslår motion 1984/
85:252 yrkande 1 i motsvarande del,

8. beträffande föräldrapenning över garantinivån

att riksdagen med bifall till propositionen avslår motion 1984/
85:257 yrkande 2,

9. beträffande höjning av garantinivån

att riksdagen avslår motion 1984/85:257 yrkande 3,

10. beträffande uppdelning av ersättningstiden mellan föräldrarna
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1984/85:250 yrkande 1 antar utskottets i lagförslag 5 i
bilagan framlagda förslag till ny lydelse av 4 kap. 3 § lagen om
allmän försäkring,

11. beträffande ersättning enligt inkomstbortfallsprincipen
att riksdagen avslår motion 1984/85:250 yrkande 2,

12. beträffande föräldrapenning till föräldrar till för tidigt födda barn
att riksdagen avslår motion 1984/85:253 yrkande 5,

13. beträffande införande av kontaktdagar

att riksdagen med bifall till propositionen avslår motionerna
1984/85:252 yrkande 1 i motsvarande del och 1984/85:255,

14. beträffande uttag av kontaktdagar

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1984/85:253 yrkande 1 antar utskottets i lagförslag 5 i
bilagan framlagda förslag till ny lydelse av 4 kap. 12 § lagen om
allmän försäkring,

15. beträffande ökat antal kontaktdagar

att riksdagen med bifall till propositionen avslår motion 1984/
85:250 yrkande 7,

16. beträffande tillfällig föräldrapenning vid föräldrautbildning för
föräldrar till handikappade barn

att riksdagen avslår motion 1984/85:250 yrkande 6,

SfU 1984/85:12

17. beträffande tillfällig föräldrapenning vid förebyggande barnhälsovård
m. m. i privat regi

att riksdagen avslår motion 1984/85:257 yrkande 4,

18. beträffande övergångsbestämmelser

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna
1984/85:257 yrkande 1 och 1984/85:253 yrkande 2 antar utskottets i
lagförslag 5 i bilagan framlagda förslag till punkt 3 övergångsbestämmelserna,

19. beträffande nedsättning eller indragning av föräldrapenning
att riksdagen avslår motion 1984/85:251,

20. beträffande tillfällig föräldrapenning till anhörig m. m.
att riksdagen avslår motion 1984/85:254 yrkande 1,

21. beträffande sjukpenninggrundande inkomst vid föräldraledighet
att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på
motion 1984/85:250 yrkande 3 antar utskottets i lagförslag 5 i
bilagan framlagda förslag till ny lydelse av 3 kap. 5 § lagen om
allmän försäkring,

22. beträffande föräldrapenningens nivå vid graviditet
att riksdagen avslår motion 1984/85:254 yrkande 2,

23. beträffande avdrag på föräldrapenningen vid förlossningsvård
att riksdagen med avslag på propositionen och med bifall till
motionerna 1984/85:250 yrkande 10, 1984/85:252 yrkande 2,
1984/85:253 yrkande 4 och 1984/85:257 yrkande 5 antar utskottets i
lagförslag 5 i bilagan framlagda förslag till ny lydelse av 4 kap. 8 §
lagen om allmän försäkring,

24. beträffande hemmamakeförsäkring

att riksdagen med bifall till propositionen avslår motion 1984/
85:256,

25. beträffande frivillig sjukförsäkring vid tillfälligt förvärvsarbete
att riksdagen avslår motion 1984/85:252 yrkande 3,

26. beträffande införande av en grundsjukpenning

att riksdagen avslår motion 1984/85:252 yrkande 4,

27. beträffande sjukpenninggrundande inkomst för egenföretagare
att riksdagen avslår motion 1984/85:257 yrkande 6,

28. beträffande grundsjukpenning och frivillig försäkring för egenföretagare att

riksdagen avslår motion 1984/85:252 yrkande 5,

29. beträffande sjukpenning m. m. vid deltidsarbete

att riksdagen avslår motion 1984/85:253 yrkande 3,

30. att riksdagen antar det av utskottet i lagförslag 5 i bilagan
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring i de delar som inte berörts under momenten 10,
14, 18, 21 och 23 ovan,

3 Riksdagen 1984/85.11 sami. Nr 12

SfU 1984/85:12

31. att riksdagen antar det av utskottet i lagförslag 8 i bilagan
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till
ledighet för vård av barn, m. m.,

32. att riksdagen antar de av regeringen framlagda och i bilagan såsom
lagförslag 6, 7 och 9 intagna förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen
om allmän försäkring,

b) lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

c) lag om ändring i semesterlagen (1977:480).

Stockholm den 29 januari 1985

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Doris Håvik (s), Elis
Andersson (c), Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c),
Ulla Johansson (s), Gunhild Bolander (c), Margo Ingvardsson (vpk). Barbro
Nilsson i Visby (m), Ingegerd Elm (s), Inger Hestvik (s), Monica Andersson
(s) och Kenth Skårvik (fp).

Reservationer

1. Havandeskapspenning m. m. på grund av misstänkt risk i arbetsmiljön
(mom. 1)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”1
propositionen” och slutar med ”i arbetsmiljön” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör inte bara påvisade utan även misstänkta
arbetsmiljörisker för gravida kvinnor tas på allvar. En intensiv forskning
pågår inom detta område. Emellertid utökas föreskrifterna i arbetsmiljölagen
först när forskningen kan framlägga bevis om risk för fosterskador på
grund av faktorer i arbetsmiljön. Föreskrifter om skydd för havande kvinnor
finns följaktligen f. n. endast såvitt gäller blyarbeten. Utskottet anser att det
finns behov av säkerhetsmarginaler till skydd för kvinnans och fostrets hälsa.
Enligt utskottets mening bör det därför föreligga rätt till omplacering och
havandeskapspenning för kvinnor inte endast då bevis utan även då stark
misstanke föreligger om risk för fosterskador på grund av faktorer i
arbetsmiljön. Utskottet biträder sålunda yrkande 9 i motion 250 om att
regeringen bör vidta åtgärder som ger gravida kvinnor rätt till omplacering
och havandeskapspenning i angivna fall.

SfU 1984/85:12

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa

1. beträffande havandeskapspenning m.m. på grund av misstänkt risk
i arbetsmiljön

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:250 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Tidsgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av sjukt barn (mom. 2)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med ”Föräldraförsäkringsutredningen
har” och slutar på s. 12 med ”motion 250 (yrk. 4 och
5)” bort ha följande lydelse:

Föräldraförsäkringsutredningen, som övervägt frågan om föräldrapenning
för tillfällig vård av barn skulle kunna utges under obegränsad tid, har pekat
på att maximalt antal dagar tagits ut för mindre än 400 barn årligen under
åren 1980-1981. Av en särskild undersökning avseende första halvåret 1980
framgick dessutom att flertalet fall av uttag av 60 dagar inte berodde på att
barnet utan dess ordinarie vårdare varit sjuk eller smittbärare. Enligt
utskottets mening tyder de redovisade uppgifterna inte på att ett slopande av
nuvarande 60-dagarsgränsen för tillfällig vård av sjukt barn skulle komma att
medföra nämnvärt ökade kostnader för försäkringen. Det skulle däremot
innebära en avsevärd lättnad för det fåtal familjer som blir berörda och bl. a.
fylla den lucka i försäkringsskyddet som uppstår då barnets sjukdom varar
längre tid än 60 dagar men inte beräknas vara sex månader. Särskilt i de fall
barnet är handikappat är det angeläget att tidsgränsen tas bort. Att
föräldrapenningen - såsom utredningen befarat - skulle komma att utnyttjas
framför vårdbidraget i större utsträckning förefaller inte troligt med hänsyn
till att förutsättningarna för rätt till de båda förmånerna skiljer sig åt.

Utskottet anser således att någon tidsgräns för tillfällig föräldrapenning för
vård av sjukt barn inte bör finnas. Regeringen bör därför skyndsamt lägga
fram ett lagförslag i frågan.

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa

2. beträffande tidsgränsen för föräldrapenning för tillfällig värd av
sjukt barn

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:250 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Tidgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av sjukt handikappat
barn (mom. 3)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

under förutsättning av avslag på reservation 2 och med åberopande av vad
som anförts i nämnda reservation

SfU 1984/85:12

att utskottet under moment 3 bort hemställa

3. beträffande tidsgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av
sjukt handikappat barn

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:250 yrkande 5 hos
regeringen begär förslag om slopande av tidsgränsen för föräldrapenning
för tillfällig vård av sjukt handikappat barn.

4. En generös regeltillämpning m. m. (mom. 4)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”anses besvarad” bort ha följande lydelse:

Utskottet får inledningsvis erinra om att statsmakterna inte beslutat om
några besparingar på det aktuella området som kan föranleda de tillämpande
myndigheterna att ge bestämmelserna en annan innebörd än vad som varit
avsedd när de infördes. Riksförsäkringsverket, som har till uppgift att utöva
tillsyn över de allmänna försäkringskassorna och att verka för att bestämmelserna
i AFL tillämpas likformigt och rättvist, bör därför söka motverka
tendenser till en mer restriktiv tillämpning av gällande bestämmelser på
grund av allmänna besparingssträvanden. Detta är viktigt inte minst därför
att lagstiftningsarbetet under senare år närmast har syftat till att underlätta
för föräldrar till handikappade barn. Utskottet vill också betona vikten av att
information och utbildning av berörd personal sker fortlöpande. Synpunkter
bör därvid inhämtas från handikapporganisationerna.

dels att utskottet under moment 4 bort hemställa

4. beträffande en generös regeltillämpning m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:250 yrkandena 8 a och
b som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Sammanslagning av föräldrapenningen i samband med barns födelse och
särskild föräldrapenning samt införande av kontaktdagar (mom. 7 och 13)

Elis Andersson, Karin Israelsson och Gunnel Bolander (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 15 med
”Föräldraförsäkringen i” och slutar på s. 16 med ”motion 252 (yrk. 1)” bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser att föräldraförsäkringen i dess nuvarande form väl
tillgodoser föräldrarnas behov av att själva kunna bestämma när de vill ta ut
föräldrapenningen. Så t. ex. är det f. n. möjligt att spara dagar till en av de
viktigaste perioderna i ett barns liv, nämligen inskolningen i grundskolan.
Enligt regeringens ”förbättrade” förslag får föräldrarna högst två dagar för
detta ändamål. Utskottet motsätter sig sålunda propositionens förslag om en
sammanslagning av föräldrapenningen i samband med barns födelse och den

SfU 1984/85:12

särskilda föräldrapenningen till en ersättningsform som endast kan tas ut till
dess barnet fyllt fyra år och införandet av särskilda kontaktdagar. Utskottet
tillstyrker därför bifall till motion 252 yrkande 1. Eftersom utskottets
avstyrkan av propositionen i denna del leder till en omfattande omarbetning
av lagförslag 5 i bilagan förutsätter utskottet att regeringen i god tid före
förslagets ikraftträdande den 1 januari 1986 lägger fram ett nytt lagförslag.

dels att utskottet under momenten 7 och 13 bort hemställa

7. beträffande sammanslagning av föräldrapenningen i samband med
barns födelse och särskild föräldrapenning

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:252 yrkande 1 i
motsvarande del och med avslag på propositionen som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. beträffande införande av kontaktdagar

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:252 yrkande 1 i
motsvarande del och med anledning av motion 1984/85:255 samt
med avslag på propositionen som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

6. Föräldrapenning över garantinivån (mom. 8)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Barbro Nilsson i Visby (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”257 (yrk. 2)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att det nu förevarande förslaget innebär någon
väsentlig förenkling av nuvarande bestämmelser. Tvärtom torde försäkringskassornas
handläggning av försäkringsärendena komma att ytterligare
försvåras, särskilt vad gäller kontrollen av att ett av huvudvillkoren för rätt
till föräldrapenning uppfylls, nämligen att den försäkrade personligen, till
huvudsaklig del, vårdar barnet. Det kan vidare inte vara en angelägen
uppgift för föräldraförsäkringen att finansiera en möjlighet för båda föräldrarna
att samtidigt avstå från förvärvsarbete för vård av samma barn. Den
föreslagna nya regeln skulle visserligen medföra viss förbättring för t. ex.
studerande, men utskottet finner inte att sådana fördelar uppväger de
betydande nackdelarna med förslaget. Då detta dessutom skulle medföra
icke obetydligt ökade kostnader för försäkringen anser utskottet i likhet med
motionärerna att riksdagen bör avslå propositionen i denna del. Med det
anförda förutsätter utskottet att regeringen i god tid före den 1 januari 1986
lägger fram förslag som tillgodoser yrkandet i motion 257 (yrk. 2).

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa

8. beträffande föräldrapenning över garantinivån

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:257 yrkande 2 och med

SfU 1984/85:12

avslag på propositionen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

7. Uppdelning av ersättningstiden mellan föräldrarna (mom. 10)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Även
frågan” och slutar med ”250 (yrk. 1)” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att verka för en fördelning av
ansvaret för barn och hemarbete mellan föräldrarna såsom ett led i
strävandena mot jämlikhet mellan man och kvinna. Båda föräldrarna bör
därför förmås utnyttja föräldraledigheten. För att nå detta syfte är det
nödvändigt med någon form av obligatorisk uppdelning mellan föräldrarna.
En sådan uppdelning skulle enligt utskottets uppfattning även underlätta för
en fader, som önskar ta ut föräldraledighet, att hävda sin rätt gentemot
arbetsgivaren. De redovisade önskemålen tillgodoses om 60 dagar av
ersättningstiden utan överlåtelserätt förbehålls envar av föräldrarna såsom
föreslagits i motion 250 yrkande 1. Föräldrarnas möjligheter att fördela
föräldraledigheten på för dem ändamålsenligt sätt påverkas inte heller i
nämnvärd omfattning av en sådan lösning. Utskottet föreslår därför att
möjligheterna till överlåtelse av föräldrapenning begränsas på sätt som
angivits i motionen.

dels att utskottet under moment 10 bort hemställa

10. beträffande uppdelning av ersättningstiden

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:250 yikande 1 och med
avslag på propositionen antar följande såsom Rese >antens förslag
betecknade lydelse av i lagförslag 5 intagna 4 kap. 3 § lagen om
allmän försäkring.

Utskottets förslag Reservantens förslag

4 kap.

3 §

Föräldrapenning med för föräldrarna.

Vid flerbarnsbörd det första.

Om föräldrarna angivna tiden.

En förälder andra styckena.

En förälder kan avstå rätt att upp- En förälder kan avstå rätt att uppbära
föräldrapenning till förmån för bära föräldrapenning till förmån för

den andra föräldern. Ett avstående den andra föräldern. Ett avstående

från rätt att uppbära föräldrapen- från rätt att uppbära föräldrapenning
görs genom skriftlig anmälan ning görs genom skriftlig anmälan

SfU 1984/85:12

Utskottets förslag
till försäkringskassan.

Reservanternas förslag
till försäkringskassan. Avstående
kan endast ske med sammanlagt 30
dagar.

Föräldrapenning utges

fyra år.

8. Ersättning enligt inkomstbortfallsprincipen (moni. 11)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Vad
härefter” och slutar med ”motion 250” bort ha följande lydelse:

Vad härefter gäller förslaget om en utbyggnad av föräldraförsäkringen så
att föräldrapenning för samtliga 360 dagar kan utgå enligt inkomstbortfallsprincipen
delar utskottet den uppfattning som framförts i motionen. En
ersättningsnivå motsvarande garantibeloppet fråntar i praktiken många
småbarnsföräldrar möjligheten att utnyttja föräldraförsäkringen fullt ut
eftersom en ersättning för inkomstbortfallet är en förutsättning för att kunna
ta ut föräldraledigheten helt. Speciellt drabbas ensamstående föräldrar och
föräldrar i de lägre inkomstlägena. Utskottet förordar därför att även de 90
dagar inom föräldraförsäkringen som f. n. ersätts enligt garantinivån skall
ersättas enligt inkomstbortfallsprincipen. Regeringen bör således lägga fram
förslag som tillgodoser yrkande 2 i motion 250.

dels att utskottet under moment II bort hemställa

11. beträffande ersättning enligt inkomstbortfallsprincipen

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:250 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Uttag av kontaktdagar (mom. 14)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad, Barbro Nilsson i Visby (alla m) och
Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”En
utgångspunkt” och slutar med ”och 250 (yrk. 7)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att kontaktdagarna inte bör vara bestämda till ett visst
antal per år utan att det totala antalet dagar, 16 stycken, bör kunna tas ut när
som helst när barnet är mellan fyra och tolv år. Härigenom skapas en större
valfrihet för barnfamiljerna och en möjlighet att ta en längre tids ledighet vid
t. ex. inskolning på daghem eller vid skolstarten. Utskottet tillstyrker sålunda
bifall till motion 253 yrkande 1.

dels att utskottet under moment 14 bort hemställa

14. beträffande uttag av kontaktdagar

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:253 yrkande 1 och med

SfU 1984/85:12

avslag på propositionen antar följande såsom Reservanternas
förslag betecknade lydelse av i lagförslag 5 intagna 4 kap. 12 § lagen
om allmän försäkring.

Utskottets förslag

Reservanternas förslag

4 kap.
12 §

Tillfällig föräldrapenning enligt
10 § första stycket och 11 § utges
under högst 60 dagar för varje barn
och år och enligt 10 § andra stycket
under högst två dagar per barn och
år.

Tillfällig föräldrapenning enligt
10 § första stycket och 11 § utges
under högst 60 dagar för varje barn
och år och enligt 10 § andra stycket
under högst 16 dagar sammanlagt
per barn.

Tillfällig föräldrapenning sin vård.

Uppbär en om löneförmånerna.

10. Ökat antal kontaktdagar (mom. 15)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”En
utgångspunkt” och slutar med ”250 (yrk. 7)” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har föräldrar vid inskolning av barn i förskola
eller skola vanligtvis behov av en viss tids sammanhängande ledighet
varierande mellan en vecka och 14 dagar. Detta behov har med nuvarande
lagstiftning kunnat lösas inom ramen för den särskilda föräldrapenningen.
Enligt de föreslagna ändringarna i föräldraförsäkringen kvarstår denna
möjlighet endast för barn under fyra år. De föreslagna två kontaktdagarna
för barn mellan fyra och tolv år anser utskottet inte fylla behovet i fråga. När
det gäller barn med särskilda behov, t. ex. handikappade barn och invandrarbarn,
ter det sig än mer angeläget att dagantalet ökas. Utskottet biträder
därför det i motion 250 yrkande 7 framförda förslaget om rätt till tillfällig
föräldrapenning under sju dagar för de nämnda ändamålen när det gäller
barn under åtta år. Dispensmöjlighet bör också finnas vad avser dagantal och
åldersgräns för barn med speciella behov. Regeringen bör skyndsamt lägga
fram förslag om ett ökat antal kontaktdagar i enlighet med det anförda så att
förslaget kan träda i kraft den 1 januari 1986.

dels att utskottet under moment 15 bort hemställa

15. beträffande ökat antal kontaktdagar

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:250 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

SfU 1984/85:12

11. Tillfällig föräldrapenning vid föräldrautbildning för föräldrar till handikappade
barn (moni. 16)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 18 med ”Vad gäller”
och slutar på s. 19 med ”anses besvarad” bort ha följande lydelse:

I motion 250 (yrk. 6) aktualiseras frågan om rätt till tillfällig föräldrapenning
när förälder inhämtar information och färdigheter för att ge handikappade
barn en riktig omvårdnad. Enligt utskottets mening löser de två s. k.
kontaktdagarna per år som kan användas för detta ändamål bara delvis
problemet. Utskottet anser därför att föräldrar till handikappade barn bör
ges möjlighet att uppbära tillfällig föräldrapenning vid deltagande i verksamheter
som har till syfte att ge föräldrarna information och färdigheter för
att ge det handikappade barnet en riktig omvårdnad. Regeringen bör därför
snarast lägga fram förslag som tillgodoser yrkande 6 i motion 250.

dels att utskottet under moment 16 bort hemställa

16. beträffande tillfällig föräldrapenning vid föräldrautbildning för
föräldrar till handikappade barn

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:250 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Tillfällig föräldrapenning vid förebyggande barnhälsovård m. m. i privat
regi (moni. 17)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad, Barbro Nilsson i Visby (alla m) och
Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet
är” och slutar med ”257 (yrk. 4)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion 257 (yrk. 4) att föräldrar som avstår
från förvärvsarbete för besök i förskola, fritidshem eller förebyggande
barnhälsovård skall ha rätt att använda kontaktdagarna även i de fall
barnomsorgen eller barnhälsovården ges i privat regi. Det finns ingen
anledning att diskriminera föräldrar och barn som söker omsorg och vård i
den privata sektorn. Sådan diskriminering förekommer emellertid på flera
ställen i den här aktuella lagstiftningen. I likhet med motionärerna anser
utskottet att hela den aktuella lagtexten bör ses över i syfte att eliminera all
diskriminering av enskild verksamhet. En sådan översyn bör ankomma på
regeringen och förslag till reviderad lagtext föreläggas riksdagen i god tid före
den 1 januari 1986. Detta bör ges regeringen till känna. Med det anförda
tillstyrker utskottet bifall till motion 257 (yrk. 4).

dels att utskottet under moment 17 bort hemställa

17. beträffande tillfällig föräldrapenning vid förebyggande barnhälso -

SfU 1984/85:12

vård m. m. i privat regi

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:257 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Övergångsbestämmelserna (mom. 18)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad, Barbro Nilsson i Visby (alla m) och
Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 19 med ”Utskottet
kan” och slutar på s. 20 med ”och 253 (yrk. 1)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de invändningar som framförts i motion 257 mot
propositionens förslag till övergångsbestämmelser när det gäller uttag av
föräldrapenningförmåner, som förvärvats före de nya bestämmelsernas
ikraftträdande, är befogade. Propositionens förslag innebär en retroaktiv
begränsning av möjligheten till uttag av resterande dagar. Utskottet föreslår
därför att de nya reglerna om uttag av föräldrapenning fram till dess barnet
fyllt fyra år endast skall gälla för barn som föds eller tas emot för adoption
under år 1986 eller senare.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionen och avstyrker
propositionen i motsvarande del. Motion 253 (yrk. 2) blir härigenom
tillgodosedd.

dels att utskottet under moment 18 bort hemställa

18. beträffande övergångsbestämmelser

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:257 yrkande 1 och med
anledning av motion 1984/85:253 yrkande 2 antar följande såsom
Reservanternas förslag betecknade lydelse av punkt 3 övergångsbestämmelserna
till lagförslag 5.

Utskottets förslag

Reservanternas förslag

SfU 1984/85:12

Utskottets förslag

ges längst till dess barnet uppnått
åtta års ålder eller till den senare
tidpunkt då barnet avslutat det första
skolåret. 4 kap. 11 § andra stycket
i dess äldre lydelse skall även fortsättningsvis
tillämpas vid uttag av
föräldrapenning för barn födda något
av åren 1978 eller 1979.

Reservanternas förslag
dess barnet uppnått åtta års ålder
eller till den senare tidpunkt då barnet
avslutat det första skolåret. 4
kap. 11 § andra stycket i dess äldre
lydelse skall även fortsättningsvis
tillämpas vid uttag av föräldrapenning
för barn födda något av åren
1978 eller 1979.

14. Sjukpenninggrundande inkomst vid föräldraledighet (mom. 21)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”motion 254 (yrk. 3)” bort ha följande lydelse:

Nuvarande föreskrifter om rätt att behålla tidigare sjukpenninggrundande
inkomst för förälder som är helt eller delvis ledig för vård av barn som inte
uppnått ett och ett halvt års ålder motsvaras av en rätt att vara ledig från
arbetet under samma tid. Såsom motionärerna framhållit skulle - med
hänsyn till att barnomsorgen fortfarande är otillräckligt utbyggd - den
föreslagna ändringen i synnerhet gå ut över kvinnornas försäkringsskydd och
därigenom motverka de jämställdhetssträvanden som är ett av syftena
bakom föräldraförsäkringen. Någon inskränkning i nuvarande bestämmelser
om försäkringsskyddet i samband med barns födelse är enligt utskottets
uppfattning inte befogad. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till
yrkande 3 i motion 250 och avstyrker propositionen i motsvarande del.

dels att utskottet under moment 21 bort hemställa

21. beträffande sjukpenninggrundande inkomst vid föräldraledighet
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:250 yrkande 3 och med
avslag på propositionen

dels avslår i utskottets lagförslag 5 framlagda förslag till ny lydelse

av 3 kap. 5 § lagen om allmän försäkring,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

15. Avdrag på föräldrapenningen vid förlossningsvård (mom. 23)

Sven Aspling, Doris Håvik, Börje Nilsson, Ulla Johansson, Ingegerd Elm,
Inger Hestvik och Monica Andersson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”begränsade sjukhjälpstiden” bort ha följande
lydelse:

Såsom ovan nämnts ger nuvarande bestämmelser i AFL möjlighet att göra
samma avdrag på föräldrapenningen som på sjukpenningen för sådan
ersättning som betalats ut från försäkringen för sjukhusvård. Att denna

SfU 1984/85:12

möjlighet i praktiken inte utnyttjats har sitt ursprung i tillämpningsföreskrifter
som riksförsäkringsverket i samband med tillkomsten av lagen om allmän
försäkring år 1962 utfärdade till de dåvarande bestämmelserna om sjukpenning
vid barnsbörd. Försäkringen gav vid den tiden ett begränsat ekonomiskt
skydd mot inkomstbortfall när nyblivna föräldrar önskade vara lediga i
samband med ett barns födelse. Det fanns därför starka sociala skäl för att
underlåta att göra avdrag för förlossningsvården på kvinnans sjukpenning.
Det ekonomiska stödet till nyblivna föräldrar har därefter radikalt förbättrats
genom tillkomsten av föräldraförsäkringen och den successiva utbyggnaden
av denna. I förhållande till de sammanlagda föräldrapenningförmåner
som numera kan utgå med anledning av att ett barn föds ter sig det föreslagna
avdraget om högst 45 kr. per dag under en kortare sjukhusvistelse som
rimligt, i synnerhet om man tar i beaktande att beloppet ungefärligen
motsvarar inbesparade kostnader i hemmet för modern och barnet.

Sociala hänsynstaganden präglar också propositionens förslag genom att
avdraget över huvud taget inte berör hemarbetande kvinnor och är avtrappat
för kvinnor med låg egen inkomst. Först när kvinnans årsinkomst uppgår till
54 600 kr. verkställs ett avdrag fullt ut.

I propositionen har åberopats som skäl för att avdrag för ersättning för
sjukhusvård fortsättningsvis bör göras även på föräldrapenningen att det inte
är motiverat att ha skilda regler för sjukhusvård på grund av sjukdom och
motsvarande sjukhusvård i samband med förlossning. Eftersom det skäl som
främst åberopats mot ett avdrag är att man frångår principen om en fri
mödra- och förlossningsvård finns det anledning att närmare utveckla
propositionens skäl för att ett avdrag bör göras. Utskottet har ovan på s. 8
återgett några domar från försäkringsöverdomstolen, i vilka det slagits fast
att vissa graviditetskomplikationer bör jämställas med sjukdom och följaktligen
berättiga till sjukpenning. Om en kvinna i sådana fall eller i andra fall av
komplikationer under graviditeten måste vårdas på sjukhus får hon - i likhet
med andra försäkrade som får sjukhusvård - vidkännas ett avdrag på
sjukpenningen. Detsamma är förhållandet om komplikationer tillstöter i
samband med förlossningen och hon till följd därav blir sjukskriven under en
viss tid. Endast i de fall graviditeten och förlossningen är normala har
kvinnan sålunda fri mödra- och förlossningsvård på sjukhuset eftersom
avdrag då inte görs på föräldrapenningen. Även utskottet finner denna
skillnad omotiverad.

Ett annat skäl som åberopats mot att ett avdrag på föräldrapenningen skall
göras vid sjukhusvård är att detta skulle innebära en ytterligare ekonomisk
börda för barnfamiljerna. De besparingar på försäkringen som följer av att
man inför samma regler för avdrag vid sjukhusvård inom föräldraförsäkringen
som inom sjukpenningförsäkringen kommer emellertid barnfamiljerna
till godo genom att föräldraförsäkringen samtidigt kan byggas ut och
förbättras till en motsvarande kostnad. Som exempel kan nämnas att
kostnaderna för den tillfälliga föräldrapenningen för sjuka, handikappade

SfU 1984/85:12

eller psykiskt utvecklingsstörda barn mellan 12 och 16 år som har särskilda
behov av tillsyn och vård vid sjukdom m.m. ungefärligen motsvarar de
besparingar som kan göras genom ett avdrag på föräldrapenning vid
sjukhusvård. Eftersom det i det rådande ekonomiska läget är svårt att
genomföra angelägna förbättringar av försäkringen på annat sätt än genom
omprioriteringar inom systemet måste propositionens förslag också bedömas
mot denna bakgrund.

Kritik här slutligen riktats mot förslaget för att det framlagts på ett något
”försåtligt sätt” och inte fått en tillräckligt framskjuten ställning i propositionen.
Det borde också ha underkastats sedvanlig remissbehandling. Utskottet
vill bestämt avvisa denna kritik. Förslaget har, liksom andra förslag i
propositionen, presenterats i ett särskilt inramat fält (s. 91), och kommenterats
i såväl den allmänna motiveringen (s. 92) som i specialmotiveringen
(s. 130). Riksförsäkringsverkets påpekande under remissbehandlingen om
att vid tillämpningen av föräldraförsäkringens bestämmelser behövdes ett
klargörande av om avdrag på föräldrapenningen skulle ske har också
redovisats (s. 151). För den som är någorlunda insatt i försäkringssystemets
regler borde det inte föreligga någon tveksamhet om förslagets innebörd,
nämligen att förvärvsarbetande kvinnor med inkomst över en viss nivå får
vidkännas ett avdrag på föräldrapenningen vid förlossningsvård. Däremot är
den presentation av förslaget som förekommit i massmedia, nämligen att en
”BB-avgift” föreslås, missvisande eftersom det inte är fråga om en generell
förlossningsvårdsavgift som kvinnorna skall betala till sjukhuset.

Såvitt gäller påståendet om att förslaget inte underkastats sedvanlig
remissbehandling torde det höra till vanligheten att påpekanden under
remissbehandlingen av ett utredningsbetänkande beaktas och övervägs i
samband med beredningen av en proposition utan ytterligare remissomgång.
Så har också varit fallet med den förevarande propositionen. Det nu aktuella
förslaget innebär dessutom endast att den praktiska tillämpningen anpassas
till de lagregler som redan finns men att reglerna samtidigt mjukas upp och
förtydligas.

Utskottet anser på grund av det anförda att propositionens förslag är väl
underbyggt och bör genomföras. Utskottet avstyrker sålunda bifall till
motionerna 250 (yrk. 10), 252 (yrk. 2), 253 (yrk. 4) och 257 (yrk. 5).

dels att utskottet under moment 23 bort hemställa

23. beträffande avdrag på föräldrapenningen vid förlossningsvård
att riksdagen vid bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1984/85:250 yrkande 10, 1984/85:252 yrkande 2,
1984/85:253 yrkande 4 och 1984/85:257 yrkande 5 antar följande
såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse av i lagförslag 5
intagna 4 kap. 8 § lagen om allmän försäkring.

SfU 1984/85:12

Utskottets förslag Reservanternas förslag

4 kap.

8§

Föräldrapenning får utges med belopp som motsvarar hel, halv eller
fjärdedels garantinivå när föräldern arbetar högst tre fjärdedelar av normal
arbetstid.

Bestämmelserna i 3 kap. 4 § andra Bestämmelserna i 3 kap. 4 § andra
stycket skall inte tillämpas på föräld- stycket skall också tillämpas på förrapenning.
äldrapenning. Hel föräldrapenning

vid sjukhusvård utges dock alltid med
lägst 48 kronor om dagen.

16. Hemmamakeförsäkring (mom. 24)

Gullan Lindblad och Barbro Nilsson i Visby (båda m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 27 med ”Såsom
framhållits” och slutar på s. 28 med ”motion 256” bort ha följande lydelse:

Även om hemmamakeförsäkringen utgör ett udda inslag i sjukpenningförsäkringen
anser utskottet att den har sitt berättigande och att den bör
bibehållas i sin nuvarande omfattning. Enligt utskottets mening skulle det
dessutom vara önskvärt att höja försäkringens grundbelopp men detta är av
statsfinansiella skäl inte möjligt f. n. Den obligatoriska försäkringen bör

därför kompletteras med en förbättrad frivillig försäkring upp till ett belopp

som motsvarar föräldraförsäkringens garantinivå. Eftersom utskottets förslag
om att hemmamakeförsäkringen skall behållas leder till omfattande
omarbetning av lagförslag 5 i bilagan bör regeringen i god tid före förslagets
ikraftträdande den 1 januari 1986 lägga fram ett nytt lagförslag.

dels att utskottet under moment 24 bort hemställa

24. beträffande hemmamakeförsäkringen

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:256 o-., med avslag på
propositionen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

17. Hemmamakeförsäkring och införande av en grundsjukpenning (mom. 24
och 26)

Elis Andersson, Karin Israelsson och Gunhild Bolander (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 27 med ”Såsom
framhållits” och slutar på s. 28 med ”motion 256” och den del av utskottets
yttrande på s. 28 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”252 (yrk.
4)” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är både de hemarbetande och andra grupper med
låg eller ingen inkomst missgynnade inr n sjukförsäkringen. Dessa grupper
saknar nämligen den ekonomiska grundtrygghet vid sjukdom som borde vara

SfU 1984/85:12

en självklar rättighet för alla. Mot denna bakgrund kan utskottet inte ställa
sig bakom regeringens förslag att avveckla hemmamakeförsäkringen. Tvärtom
anser utskottet att grundtryggheten i sjukförsäkringen bör utvidgas till att
omfatta alla försäkrade som saknar eller har mycket låg inkomst. För
samtliga dessa försäkrade bör enligt utskottets mening en grundsjukpenning
utgå inom den obligatoriska sjukpenningförsäkringen med belopp motsvarande
garantinivån inom föräldraförsäkringen, dvs. f. n. 48 kr. Regeringen
bör därför i god tid före den 1 januari 1986 lägga fram förslag om ett
bibehållande av hemmamakeförsäkringen och en utvidgad grundsjukpenning
inom den obligatoriska försäkringen i enlighet med det anförda.

dels att utskottet under momenten 24 och 26 bort hemställa

24. beträffande hemmamakeförsäkringen

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:256 och med avslag
på propositionen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

26. beträffande införande av en grundsjukpenning

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:252 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

18. Sjukpenninggrundande inkomst för egenföretagare (mom. 27)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad, Barbro Nilsson i Visby (alla m) och
Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med
”Sjukpenningkommittén har” och slutar med ”257 (yrk. 6)” bort ha följande
lydelse:

Sjukpenningkommittén har prövat olika alternativ till förändringar av
bestämmelserna om beräkning av sjukpenninggrundande inkomst för egenföretagare.
Kommitténs majoritet har funnit att ett bättre utnyttjande av
nuvarande möjligheter att t. ex. lägga en jämförelselön till grund i fall av
uppbyggnad av en rörelse eller i fall av stark skuldbelastning skulle avhjälpa
en del av de skevheter som finns i dag. I en reservation till kommitténs
betänkande förordas däremot att man, i stället för dagens system med en
beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten med i princip utgångspunkt
från taxerad inkomst, inför en ordning där användandet av jämförelselön
blir huvudregel. För att den nya metoden skall bli lätthanterlig förordas
samtidigt en avsevärd grad av schablonisering. I reservationen förordas
också att underlaget för egenföretagares sjukförsäkringsavgift skall vara
registrerad sjukpenninggrundande inkomst för att få överensstämmelse
mellan avgift och förmån.

Enligt utskottets mening bör ett system med jämförelselön enligt den i den
nämnda reservationen föreslagna utformningen införas, och regeringen bör
snarast förelägga riksdagen förslag till ändrad lagstiftning i frågan. Vad

SfU 1984/85:12

utskottet med bifall till motion 1984/85:257 yrkande 6 således anfört bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 27 bort hemställa

27. beträffande sjukpenninggrundande inkomst för egenföretagare
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:257 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

19. Grundsjukpenning och frivillig försäkring för egenföretagare (mom. 28)

Elis Andersson, Karin Israelsson och Gunhild Bolander (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”biträda motionsförslaget” bort ha följande lydelse:

Såsom framhållits i motion 252 har de nuvarande reglerna för sjukförsäkringen
för egenföretagare på flera punkter allvarliga brister. Bl. a. har
försäkringskassorna ofta stora svårigheter att fastställa en rättvis och i
förhållande till arbetsinsatsen rimlig sjukersättning. Vidare har avgiftssystemet
ogynnsamma konsekvenser för egenföretagare eftersom de kan få sin
sjukersättning sänkt till en nivå som ligger långt under den avgiftsgrundande
inkomsten i de fall de har inkomster som är högre än vad som anses normalt
inom branschen. Dessutom omgärdas egenföretagarnas sjukförsäkring av en
omfattande byråkrati. Utskottet delar därför den uppfattning som förs fram i
motionen om att sjukförsäkringen bör reformeras så att alla egenföretagare
tillförsäkras en ekonomisk grundtrygghet vid sjukdom samt att de därutöver
får möjlighet att teckna frivillig tilläggsförsäkring. Fördelarna med en sådan
allmän grundtrygghet med rätt till frivillig tilläggsförsäkring är enligt
utskottets mening betydande. Egenföretagarna får härigenom förmåner som
motsvarar erlagda avgifter, och vidare skapar den frivilliga tilläggsförsäkringen
en ekonomisk trygghet som den nuvarande obligatoriska sjukförsäkringen
saknar. Dessutom blir egenföretagarnas sjukförsäkring med en
ekonomisk grundtrygghet som är lika för alla enkel att administrera.
Regeringen bör därför framlägga förslag till sjukförsäkringssvstem för
egenföretagare i enlighet med vad som begärts i motion 252 yrkande 5.

dels att utskottet under moment 28 bort hemställa

28. beträffande grundsjukpenning och frivillig försäkring för egenföretagare att

riksdagen med bifall till motion 1984/85:252 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

20. Sjukpenning m.m. vid deltidsarbete (mom. 29)

Nils Carlshamre (m), Elis Andersson (c), Gullan Lindblad (m), Karin
Israelsson (c), Gunhild Bolander (c), Barbro Nilsson i Visby (m) och Kenth
Skårvik (fp) anser

SfU 1984/85:12

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Riksdagen
har” och slutar med ”är erforderlig” bort ha följande lydelse:

Riksdagen har redan under våren 1983 begärt en fortsatt utredning av
frågan om kompensationsnivån inom sjukpenningförsäkringen för vissa
deltids- och delårsanställda. Trots detta har någon utredning fortfarande inte
kommit till stånd. Med hänsyn härtill anser utskottet att riksdagen ånyo bör
begära fortsatt utredning av frågan. Vad utskottet således med bifall till
motion 253 yrkande 3 anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 29 bort hemställa

29. beträffande sjukpenning m. m. vid deltidsarbete

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:253 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Barbro Nilsson i Visby (alla m)
anför beträffande höjning av garantinivån (mom. 9):

I motion 257 (yrk. 3) föreslås höjning av garantinivån från 48 till 55 kr.
Sedan beloppet 55 kr. framräknades som nödvändigt för att återställa
garantinivåns ursprungliga realvärde har emellertid detta värde ytterligare
urgröpts av inflationen. I motion 1984/85:2691 (motivering i motion 2689)
föreslår moderata samlingspartiet därför en höjning av garantinivån till 60 kr.
I avvaktan på detta förslags behandling i utskottet och riksdagen avstår vi nu
från att yrka bifall till motion 257 (yrk. 3).

4 Riksdagen 1984/85.11 sami. Nr 12

SfU 1984/85:12

1 Förslag till Bilaga

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1

dels att 3 kap. 5 och 9 §§ samt 4 kap. 8-10 §§ skall ha nedan angivna
lydelse,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 3 kap. 9 a § samt 4 kap. 8
a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

3 kap.

5 r

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en
försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen.
I fråga om en försäkrad som avses i 1 § första stycket skall kassan
samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Av
beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att
hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Beslut om tillhörighet
till sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden
undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens
storlek,

b) när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades
förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete, samt

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades
arbets- och inkomstförhållanden.

Ändring skall i fall som avses i första stycket a) ej ske förrän trettio dagar
efter det försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen. Ändring
skall i annat fall ske så snart anledning till ändringen uppkommit eller, i fall
då sjukpenningförsäkring enligt 1 § andra stycket skall upphöra på grund av
att den försäkrades make eller någon med vilken den försäkrade varit gift
eller har eller har haft barn avlider, vid fjärde månadsskiftet efter dödsfallet.

Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än som
avses i första stycket b) eller c) sänkas under tid då den försäkrade

1. bedriver studier, för vilka han 1. bedriver studier, för vilka han
uppbär studiehjälp, studiemedel el- uppbär studiehjälp, studiemedel eller
särskilt vuxenstudiestöd enligt ler särskilt vuxenstudiestöd enligt

studiestödslagen (1973:349), stu- studiestödslagen (1973:349), studiestöd
enligt lagen (1983:1030) om diestöd enligt lagen (1983:1030) om

särskilt vuxenstudiestöd för arbets- särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
eller bidrag enligt förordningen lösa eller bidrag enligt förordningen

(1976:536) om utbildningsbidrag för (1976:536) om utbildningsbidrag för

doktorander, eller doktorander,

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1984:315.

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

2. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut
eller efter förmedling av
en arbetsmarknadsmyndighet genomgår
yrkesutbildning.

2. bedriver studier, för vilka han
uppbär timersättning enligt förordningen
(1976:327) om timersättning
vid grundutbildning för vuxna,

3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut
eller efter förmedling av
en arbetsmarknadsmyndighet genomgår
yrkesutbildning,

4. är gravid och avbryter eller inskränker
sitt förvärvsarbete tidigast
sex månader före barnets födelse eller
den beräknade tidpunkten härför.

Om den försäkrade i fall som avses i tredje stycket 1) bedriver studier som
beräknas pågå minst sex månader, skall försäkringskassan, vid sjukdom
under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande
inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget
arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.

9 § första och andra styckena

Försäkrad kvinna har rätt till havandeskapspenning,
om havandeskap
har satt ned hennes förmåga att
utföra uppgifterna i sitt förvärvsarbete
med minst hälften och hon inte
kan omplaceras till annat mindre
ansträngande arbete enligt bestämmelserna
i 12 § lagen (1978:410) om
rätt till ledighet för vård av barn,
m. m. Havandeskapspenning utgår
för varje dag som nedsättningen består,
dock tidigast från och med den
sextionde dagen och längst till och
med den elfte dagen före den beräknade
tidpunkten för barnets födelse.

9 §

En försäkrad kvinna har rätt till
havandeskapspenning, om havandeskap
har satt ned hennes förmåga att
utföra uppgifterna i sitt förvärvsarbete
med minst hälften och hon inte
kan omplaceras till annat mindre
ansträngande arbete enligt bestämmelserna
i 12 § lagen (1978:410) om
rätt till ledighet för vård av barn,

En kvinna har även rätt till havandeskapspenning
om hon inte får sysselsättas
i sitt förvärvsarbete pä grund
av en föreskrift om förbud mot arbete
under havandeskap, som har meddelats
med stöd av 3 kap. 16 § arbetsmiljölagen
(1977:1160), och hon inte
kan omplaceras till annat arbete enligt
bestämmelserna i 12 § lagen om
rätt till ledighet för vård av barn,
m. m.

Havandeskapspenning utges i fall
som avses i första stycket för varje
dag som nedsättningen består, dock
tidigast från och med den sextionde
dagen före den beräknade tidpunkten

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse

Havandeskapspenning utgår med
belopp som motsvarar kvinnans
sjukpenning enligt 4 §.

9 § tredje-femte styckena

Kvinna som önskar erhålla havandeskapspenning
skall göra ansökan
därom. Till ansökan skall fogas
läkarintyg om kvinnans möjligheter
att utföra sina arbetsuppgifter. Allmän
försäkringskassa får påfordra
att kvinnans rätt till havandeskapspenning
styrkes genom utlåtande av
hennes arbetsgivare.

I beslut om havandeskapspenning
skall anges under vilken tid ersättning
kan utgå.

Vad i lag eller annan författning
föreskrives om sjukpenning gäller i
fråga om havandeskapspenning. Havandeskapspenning
utgår ej i den
mån kvinnan för samma tid uppbär
sjukpenning.

Utskottets förslag

för barnets födelse, och i fall som
avses i andra stycket för varje dag
som förbudet gäller. Havandeskapspenning
utges längst till och med den
elfte dagen före den beräknade tidpunkten
för barnets födelse.

Havandeskapspenning utges med
belopp som motsvarar kvinnans
sjukpenning enligt 4 §.

9a §

En kvinna som önskar erhålla havandeskapspenning
skall göra ansökan
därom. Den allmänna försäkringskassan
får påfordra att kvinnan
till stöd för sin rätt till havandeskapspenning
inger utlåtande av sin arbetsgivare
samt läkarutlåtande.

I beslutet om havandeskapspenning
skall anges under vilken tid
ersättning kan utges.

Vad i lag eller annan författning
föreskrivs om sjukpenning gäller i
fråga om havandeskapspenning med
undantag av bestämmelserna om karenstidill
§. Havandeskapspenning
utges inte i den mån kvinnan för
samma tid uppbär sjukpenning.

4 kap.
8 §

Förälder har rätt till föräldrapenning
för tillfällig vård av
barn om barnet ej har fyllt tolv år
och föräldern behöver avstå från
förvärvsarbete i samband med

1. sjukdom eller smitta hos barnet,

2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,

En förälder har rätt till föräldrapenning
för tillfällig vård
av barn som inte har fyllt tolv år,
om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete
i samband med

3. besök i samhällets förebyggande
barnhälsovård.

Rätt till föräldrapenning enligt
första stycket tillkommer även fader

3. besök i samhällets förebyggande
barnhälsovård,

4. vårdbehov som uppkommer till
följd av att barnets andra förälder
besöker läkare med ett annat barn till
någon av föräldrarna, under förutsättning
att sistnämnda barn omfattas
av bestämmelserna om föräldrapenning
för tillfällig vård av barn.

Rätt till föräldrapenning enligt
första stycket tillkommer även en

SfU 1984/85:12 53

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

som för biträde i hemmet eller för fader som avstår från förvärvsarbete i

vård av barn avstår frän förvärvsår- samband med barns födelse för att

bete i samband med barns födelse.

närvara vid förlossningen, biträda i
hemmet eller vårda barn. Motsvarande
gäller i tillämpliga delar för en
fader vid adoption av barn, om barnet
inte fyllt tio år.

Uppbär en förälder oavkortade löneförmåner
under tid då han bedriver
studier, jämställs avstående från studier
med avstående från förvärvsarbete
vid tillämpning av denna paragraf,
i den mån föräldern går miste
om löneförmånerna.

Föräldrapenning för tillfällig vård
av barn får utges till båda föräldrarna
för samma barn och tid, om båda
följer med ett barn till läkare när
barnet lider av allvarlig sjukdom.
Detsamma gäller om båda föräldrarna,
som en del i behandlingen av
barnet, behöver delta i ett läkarbesök
eller i någon av läkare ordinerad
behandling.

8a §

Föräldrapenning för tillfällig vård
av barn kan utges för vård av ett barn
som fyllt tolv men inte sexton år i de
fall barnet på grund av sjukdom,
psykisk utvecklingsstörning eller annat
handikapp är i behov av särskild
tillsyn eller vård. För att styrka det
särskilda vård- eller tillsynsbehovet
skall läkarutlåtande inges.

Föräldrapenning enligt första
stycket utges om föräldern behöver
avstå från förvärvsarbete av skäl som
anges i 8 § förstastycket. Bestämmelserna
i 8 § tredje och fjärde styckena
skall också tillämpas. För vård- eller
tillsynsbehov som grundat rätt till
vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § utges
dock inte sådan föräldrapenning.

Den allmänna försäkringskassan
får i förväg pröva omförutsättningarna
enligt första stycket föreligger. Ett
sådant beslut är bindande för den tid
som anges i beslutet men kan omprövas
om de förhållanden som har lagts
till grund för beslutet ändras.

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse

Föräldrapenning utgår enligt 8 §
första stycket under högst sextio dagar
per barn och år för föräldrarna
sammanlagt och enligt 8 § andra
stycket under högst tio dagar i samband
med barns födelse.

Föräldrapenning enligt 8 § utgår
med belopp som motsvarar förälderns
sjukpenning enligt 3 kap. 4 §.
Bestämmelserna i 3 kap. 10 § fjärde
stycket och 15 § äga motsvarande
tillämpning på föräldrapenning enligt
8 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 j

Utskottets förslag

Föräldrapenning utges enligt 8 §
första stycket och 8 a § under högst
sextio dagar per barn och år för
föräldrarna sammanlagt och enligt
8 § andra stycket under högst tio
dagar per barn.

Föräldrapenning enligt 8 § andra
stycket utges längst till sextionde dagen
efter barnets hemkomst efter förlossningen.
Vid adoption räknas tiden
frän den tidpunkt föräldrarna fått
barnet i sin vård.

Föräldrapenning enligt 8 och 8 a
§§ utges med belopp som motsvarar
förälderns sjukpenning enligt 3 kap.
4 §. Bestämmelserna i 3 kap. 10 §
fjärde stycket och 15 § tillämpas
även på föräldrapenning som här
avses.

Ii 1985.

SfU 1984/85:12

2 Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 17 a § studiestödslagen (1973:349)1 skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

17 a §

Studerande har rätt att behålla vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga
studiemedel vid

1. ledighet för tillfällig vård av 1. ledighet för tillfällig vård av
barn i samma omfattning som enligt barn i samma omfattning som enligt

4 kap. 8 och 9 §§ lagen (1962:381) 4 kap. 8, 8 a och 9 §§ lagen

om allmän försäkring gäller för rätt (1962:381) om allmän försäkring gältill
föräldrapenning, ler för rätt till föräldrapenning,

2. ledighet under en dag under ett kalenderår för besök i förskoleverksamhet
inom samhällets barnomsorg i vilken den studerandes barn deltar,

3. ledighet för fullgörande av uppdrag i elevorganisation under sammanlagt
högst tio dagar under ett kalenderår och

4. kortvarig ledighet för enskild angelägenhet av vikt.

Utgår föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för tid
under vilken den studerande uppbär vuxenstudiebidrag skall vuxenstudiebidraget
minskas med det belopp som har utgått i föräldrapenning för samma
tid.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

1 Lagen omtryckt 1981:579.

SfU 1984/85:12

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av
barn, m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:410) om rätt till ledighet för
vård av barn, m.m.1

dels att 5-7 och 12 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 12 a §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §2

Som villkor för rätt till ledighet gäller, att arbetstagaren vid ledighetens
början varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna
eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Vid
beräkningen av anställningstid tillämpas 3 § första stycket lagen (1982:80)
om anställningsskydd.

Det i första stycket angivna villkoret gäller ej för rätt till ledighet under tid,
då arbetstagaren uppbär

1. föräldrapenning för tillfällig 1. föräldrapenning för tillfällig

vård av barn enligt 4 kap. 8 § lagen vård av barn enligt 4 kap. 8 och

(1962:381) om allmän försäkring, 8a §§ lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

2. särskild föräldrapenning för ändamål som anges i 4 kap. 11 § fjärde
stycket samma lag.

Villkoret gäller ej heller för rätt till ledighet som avses i 4 § andra
stycket.

6 §

Ledighet får delas upp på högst två perioder för varje kalenderår. Berör
ledighetsperiod mer än ett kalenderår, skall den hänföras till det kalenderår
under vilket ledigheten har påbörjats.

Ledighet under tid då arbetstaga- Ledighet under tid då arbetstagaren
uppbär föräldrapenning för till- ren uppbär föräldrapenning för tillfällig
vård av barn enligt 4 kap. 8 § fällig vård av barn enligt 4 kap. 8 och

lagen (1962:381) om allmän försäk- 8a§§ lagen (1962:381) om allmän

ring eller uppbär särskild föräldra- försäkring eller uppbär särskild

penning för ändamål som anges i föräldrapenning för ändamål som

4 kap. 11 § fjärde stycket samma lag anges i 4 kap. 11 § fjärde stycket

får delas upp utan hinder av bestäm- samma lag får delas upp utan hinder

melserna i första stycket. av bestämmelserna i första stycket.

7 §

Arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet skall, om ej annat
föreskrivs i andra stycket, anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader
före ledighetens början eller, om det ej kan ske, så snart som möjligt. I
samband med anmälan skall arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten är
avsedd att pågå.

1 Lagen omtryckt 1979:645.

2 Senaste lydelse 1982:91.

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse

Ledighet under tid då arbetstagaren
avser att uppbära föräldrapenning
för tillfällig vård av barn enligt
4 kap. 8 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller avser att uppbära
särskild föräldrapenning enligt
4 kap. 11 § fjärde stycket samma lag
skall anmälas till arbetsgivaren minst
en vecka före ledighetens början.
Föranleds ledigheten av sjukdom
eller smitta gäller dock ej någon
anmälningstid.

12 § första stycket

En kvinnlig arbetstagare, som på
grund av havandeskap inte kan utföra
fysiskt påfrestande arbetsuppgifter,
har rätt att bli omplacerad till ett
mindre ansträngande arbete med
bibehållna anställningsförmåner.
Detta gäller dock endast från och
med den sextionde dagen före den
beräknade tidpunkten för barnets
födelse och under förutsättning att
det skäligen kan krävas att arbetsgivaren
bereder kvinnan annat arbete
hos sig.

12 § andra stycket
Den som vill utnyttja sin rätt till
omplacering enligt första stycket,
skall anmäla detta till arbetsgivaren
minst en månad i förväg. Arbetsgivaren
skall därefter lämna besked om
möjligheten till omplacering så snart
det kan ske.

Föreslagen lydelse

Ledighet under tid då arbetstagaren
avser att uppbära föräldrapenning
för tillfällig vård av barn enligt
4 kap. 8 och 8 a §§ lagen (1962:381)
om allmän försäkring eller avser att
uppbära särskild föräldrapenning
enligt 4 kap. 11 § fjärde stycket samma
lag skall anmälas till arbetsgivaren
minst en vecka före ledighetens
början. Föranleds ledigheten av
sjukdom eller smitta gäller dock ej
någon anmälningstid.

12 §

Får en kvinnlig arbetstagare inte
sysselsättas i sitt arbete på grund aven
föreskrift om förbud mot arbete
under havandeskap, som har meddelats
med stöd av 3 kap. 16 § arbetsmiljölagen
(1977:1160), har hon rätt
att bli omplacerad till ett annat arbete
med bibehållna anställningsförmåner.

Rätt till omplacering föreligger
endast om det skäligen kan krävas att
arbetsgivaren bereder kvinnan annat
arbete hos sig.

12 a §

Den som vill utnyttja sin rätt till
omplacering enligt 12 § skall anmäla
detta till arbetsgivaren. Föranleds
omplaceringsbehovet av att kvinnan
på grund av havandeskap inte kan
utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter,
skall anmälan göras minst en
månad i förväg. I övriga fall skall
anmälan göras så snart det kan ske.

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Sedan anmälan har gjorts skall
arbetsgivaren lämna besked om möjligheten
till omplacering så snart det
kan ske.

Har i fall som avses i 12 § första
stycket omplacering inte kunnat ske,
skall arbetsgivaren fortlöpande pröva
möjligheten till omplacering. Uppkommer
därvid möjlighet till en
omplacering som bedöms kunna avse
minst en månad, skall arbetsgivaren
erbjuda kvinnan arbetet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

SfU 1984/85:12

4 Förslag till

Lag om ändring i semesterlagen (1977:480)

Härigenom föreskrivs att 17 § semesterlagen (1977:480) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §‘

Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om

1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänandeåret
icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbetsskada,

2. ledighet enligt lagen 2. ledighet enligt lagen
(1978:410) om rätt till ledighet för (1978:410) om rätt till ledighet för

vård av barn, m.m. dels under tid för vård av barn, m.m. dels under tid för

vilken föräldrapenning utgår enligt vilken havandeskapspenning utges

4 kap. 2 och 7 §§ lagen (1962:381) enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om

om allmän försäkring i den mån allmän försäkring, dels under tid för

frånvaron icke överstiger 120 dagar vilken föräldrapenning utges enligt

eller, för ensamstående förälder, 180 4 kap. 2 och 7 §§ samma lag, i den

dagar, dels under tid för vilken mån frånvaron icke överstiger 120

föräldrapenning för tillfällig vård av dagar eller, för ensamstående föräl barn

utgår enligt 4 kap. 8 § samma der, 180 dagar, dels under tid för

lag, vilken föräldrapenning för tillfällig

vård av barn utges enligt 4 kap. 8 och
8 a §§ samma lag,

3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetstagaren är
berättigad till ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning år smittbärare,
i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar,

4. ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt till
semesterlön, om arbetstagaren erhåller timstudiestöd, inkomstbidrag eller
vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller om utbildningen
till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande
frågor, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180
dagar,

5. ledighet på grund av sådan i 27 § värnpliktslagen (1941:967) eller med
stöd därav föreskriven tjänstgöring om högst 60 dagar, som ej är beredskapsövning
och ej heller direkt ansluter sig till grundutbildning, eller ledighet på
grund av motsvarande vapenfri tjänst, i den mån frånvaron under intjänandeåret
icke överstiger 60 dagar, eller

6. ledighet på grund av att arbetstagaren efter det kalenderår då han har
fyllt tjugotvå år fullgör tjänstgöring i civilförsvaret på annan tid än då
civilförsvarsberedskap råder eller beredskapsövning får anordnas vid försvarsmakten,
i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 60
dagar.

Vid tillämpning av första stycket 1 skall frånvaron under de första 90
dagarna av frånvaroperiod ej i något fall anses bero på arbetsskada. Har
arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit oavbrutet

1 Senaste lydelse 1978:411.

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

frånvarande från arbetet under två hela intjänandeår, grundar därefter
infallande dag av frånvaroperioden icke rätt till semesterlön.

I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under
perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985. Den nya bestämmelsen om
semesterlönegrundande frånvaro i samband med havandeskapspenning
tillämpas endast på frånvaro som har inträffat efter ikraftträdandet.

SfU 1984/85:12

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring' dels

att övergångsbestämmelserna till lagen (1977:630), lagen (1979:644),
lagen (1979:1164) och lagen (1980:125) om ändring i nämnda lag skall
upphöra att gälla,

dels att 2 kap. 12 §, 3 kap. 1, 3-5, 10 och 11 §§, 4 kap., 20 kap. 2 § och
21 kap. 1 och 2 §§ samt rubriken närmast före 4 kap. 1 § skall ha nedan
angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 21 kap. 3 §, av nedan angivna
lydelse,

dels att övergångsbestämmelserna till lagen (1973:465) om ändring i
nämnda lag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

2 kap.

12 §

För tid efter ingången av den För tid efter ingången av den
månad varunder försäkrad fyllt sjut- månad varunder den försäkrade fyllt

tio år eller dessförinnan börjat åtnju- 70 år eller dessförinnan börjat åtnjuta
hel ålderspension enligt denna ta hel ålderspension enligt denna

lag, må ersättning för sjukhusvård \ag, får ersättning för sjukhusvård pä

utgå för högst trehundrasextiofem grund av sjukdom utges för högst 365

dagar. Vad nu sagts äger motsvaran- dagar. Vad nu sagts tillämpas även

de tillämpning för tid, varunder den för tid, varunder den försäkrade

försäkrade åtnjuter hel förtidspen- åtnjuter hel förtidspension, och skall

sion och skall med sådan tid jämstäl- med sådan tid jämställas efterföljanias
efterföljande tid, därest förtids- de tid, därest förtidspensionen upp pensionen

upphört att utgå med hört att utges med månaden näst före

månaden näst före den, varunder den, varunder den försäkrade börjat

den försäkrade börjat åtnjuta hel åtnjuta hel ålderspension,

ålderspension.

Vad i första stycket stadgas med avseende på förtidspension äger
motsvarande tillämpning där den försäkrade skulle hava kommit i åtnjutande
av sådan pension, om han varit svensk medborgare.

3 kap.

1§

Hos allmän försäkringskassa inskriven försäkrad äger enligt vad nedan
sägs rätt till sjukpenning, om hans sjukpenninggrundande inkomst uppgår till
minst sextusen kronor.

Försäkrad, som är inskriven i allmän
försäkringskassa men som icke
har sjukpenninggrundande inkomst
uppgående till sextusen kronor, skall
ändå vara berättigad till sjukpenning
enligt vad nedan sägs, förutsatt att
han är gift och stadigvarande sam -

1 Lagen omtryckt 1982:120.

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

manbor med sin make eller, i annat
fall, stadigvarande sammanbor med
barn under sexton år till honom eller
hans make eller med någon, med
vilken han varit gift eller har eller har
haft barn.

3 §

Försäkrad, som åtnjuter hel förtidspension enligt denna lag eller åtnjutit
sådan pension under månaden närmast före den, varunder han börjat åtnjuta
hel ålderspension, har ej rätt till sjukpenning. För tid efter ingången av den
månad, varunder försäkrad fyllt sjuttio år eller dessförinnan börjat åtnjuta
hel ålderspension enligt denna lag, må sjukpenning utgå för högst

etthundraåttio dagar.

Ej må försäkrad på grund av vad i

1 § andra stycket stadgas uppbära
sjukpenning för tid efter den månad
varunder han fyller sextiofem år.

Hel sjukpenning utgör för dag
nittio procent av den fastställda sjukpenninggrundande
inkomsten, delad
med trehundrasextiofem. Sjukpenningen
avrundas till närmaste
hela krontal. För försäkrad som
avses i 1 § andra stycket utgör hel
sjukpenning ätta kronor för dag.

För varje dag då den försäkrade
får sjukhusvård skall sjukpenningen
minskas med 45 kronor, dock med
högst en tredjedel av sjukpenningens
belopp. Därvid skall det belopp
varmed minskning sker avrundas till
närmast lägre hela krontal. Sjukpenningen
vid sjukhusvård skall dock
alltid utgå med lägst åtta kronor.

Den allmänna försäkringskassan
skall i samband med inskrivning av
en försäkrad besluta om den försäkrades
tillhörighet till sjukpenningförsäkringen.
I fråga om en försäkrad
som avses i 1 § första stycket skall
kassan samtidigt fastställa den försäkrades
sjukpenninggrundande inkomst.
Av beslutet skall framgå i vad
mån den sjukpenninggrundande in 2

Senaste lydelse 1984:686.

3 Lydelse enligt lagförslag 1.

§2

Hel sjukpenning utgör för dag 90
procent av den fastställda sjukpenninggrundande
inkomsten, delad
med 365. Sjukpenningen avrundas
till närmaste hela krontal.

§3

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

kornsten är att hänföra till anställ- är att hänföra till anställning eller till

ning eller till annat förvärvsarbete. annat förvärvsarbete. Beslut om till Beslut

om tillhörighet till sjukpen- hörighet till sjukpenningförsäkring ningförsäkringen

skall omprövas en skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden
undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för
sjukpenningens storlek,

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades
arbets- och inkomstförhållanden.

Ändring skall i fall som avses i
första stycket a) ej ske förrän 30
dagar efter det försäkringskassan
fått kännedom om inkomständringen.
Ändring skall i annat fall ske så
snart anledning till ändringen uppkommit.

Ändring skall i fall som avses i
första stycket a) ej ske förrän trettio
dagar efter det försäkringskassan
fått kännedom om inkomständringen.
Ändring skall i annat fall ske så
snart anledning till ändringen uppkommit
eller, i fall då sjukpenningförsäkring
enligt 1 § andra stycket
skall upphöra på grund av att den
försäkrades make eller någon med
vilken den försäkrade varit gift eller
har eller har haft barn avlider, vid
fjärde månadsskiftet efter dödsfallet.

Den fastställda sjukpenninggrundade inkomsten får ej i annat fall än som
avses i första stycket b) eller c) sänkas under tid då den försäkrade

1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller
särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd enligt
lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller bidrag
enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktorander,

2. bedriver studier, för vilka han uppbär timersättning enligt förordningen
(1976:327) om timersättning vid grundutbildning för vuxna,

3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en
arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,

4. är gravid och avbryter eller in- 4. är gravid och avbryter eller inskränker
sitt förvärvsarbete tidigast skränker sitt förvärvsarbete tidigast

sex månader före barnets födelse
eller den beräknade tidpunkten
härför.

sex månader före barnets födelse
eller den beräknade tidpunkten
härför,

5. är helt eller delvis ledig frän
förvärvsarbete för vård av barn, om
den försäkrade är förälder till barnet
eller likställs med förälder enligt 1 §
lagen (1978:410) om rätt till ledighet
för vård av barn, m. m. och barnet
inte har fyllt ett år. Motsvarande
gäller vid adoption av barn som ej
fyllt tio år eller vid mottagande av

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

sådant barn i avsikt att adoptera det,

om mindre än ett år har förflutit

sedan den försäkrade fick barnet i sin
vård.

arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.

10 §

Förden dag då sjukdomsfallet inträffade utgår sjukpenning endast om den
försäkrade på grund av sjukdomen gått miste om dagpenning från erkänd
arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371)
om kontant arbetsmarknadsstöd eller sjukperioden börjar inom tjugu dagar
efter föregående sjukperiods slut.

Varar sjukperioden högst sex dagar utöver den dag då sjukdomsfallet
inträffade, utgår sjukpenning för dag, då den försäkrade icke skulle hava
utfört förvärvsarbete i sin huvudsakliga sysselsättning, endast i den mån
antalet sådana dagar, den dag då sjukdomsfallet inträffade oräknad,
överstiger två.

Utan hinder av andra stycket utgår

a) sjukpenning för semesterdag;

b) sjukpenning till försäkrad som
vid sjukperiodens början äger uppbära
dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa
eller kontant arbetsmarknadsstöd
enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd; c)

sjukpenning till försäkrad,
som avses i 1 § andra stycket.

Sjukpenning må ej utgivas för tid, innan anmälan om sjukdomsfallet gjorts
hos den allmänna försäkringskassan, där ej hinder mött för sådan anmälan
eller eljest särskilda skäl föranleda att sjukpenning bör utgå.

Såsom sjukperiod anses tid, varunder försäkrad i oavbruten följd lider av
sjukdom som avses i 7 §.

11 §

Om en försäkrad gör anmälan till
den allmänna försäkringskassan
skall i fråga om sjukperioder, som
börjar efter nästa månadsskifte, sjukpenning
som svarar mot inkomst av
annat förvärvsarbete inte utgå för de
första tre, trettiotre eller nittiotre
dagarna av varje sjukperiod, den
dag då sjukdomsfallet inträffade
inräknad (karenstid). I fråga om
sådan sjukpenning tillämpas inte
10 § första-tredje styckena. Vid
beräkning av karenstid skall, om en

Om en försäkrad gör anmälan till
den allmänna försäkringskassan
skall sjukpenning som svarar mot
inkomst av annat förvärvsarbete inte
utgå för de första 3 eller 30 dagarna
av varje sjukperiod, den dag då
sjukdomsfallet inträffade inräknad
(karens tid). I fråga om sådan
sjukpenning tillämpas inte 10 § första-tredje
styckena. Vid beräkning
av karenstid skall, om en sjukperiod
börjar inom 20 dagar efter föregående
sjukperiods slut, de båda perio -

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse

sjukperiod börjar inom tjugu dagar
efter föregående sjukperiods slut, de
båda perioderna anses såsom en
sjukperiod.

En försäkrad, som gjort anmälan
enligt första stycket, får övergå till
försäkring med kortare karenstid
eller utan karenstid, om han har god
hälsa och ej har iy\\\ femtio fem år. En
sådan ändring skall gälla från och
med månaden närmast efter den, då
framställningen gjordes hos kassan,
men får ej tillämpas vid sjukdom
som inträffat innan ändringen blivit
gällande.

Ifråga om försäkring med karenstid
skall vid tillämpning av 5 § andra
stycket första punkten den i sagda
punkt angivna tiden trettio dagar
ökas med det antal dagar som svarar
mot den valda karenstiden.

Utskottets förslag

derna anses såsom en sjukperiod.

En försäkrad, som gjort anmälan
enligt första stycket, får övergå till
försäkring med kortare karenstid
eller utan karenstid, om han inte har
fyllt 55 år. En sådan ändring skall bli
gällande 30 dagar efter den, då framställningen
gjordes hos kassan, men
får ej tillämpas vid sjukdom som
inträffat innan ändringen blivit gällande.

Om föräldrapenning

Försäkrad förälder som är inskriven
hos allmän försäkringskassa har
rätt till föräldrapenning enligt detta
kapitel.

Föräldrapenning utgår ej för tid dä
föräldern förvärvsarbetar.

Föräldrapenning utgår för vård av
barn endast om barnet är bosatt här i
riket.

Vid adoption av barn får barnet
anses bosatt i riket om de blivande
adoptivföräldrarna äro bosatta i
riket.

Föräldrapenning i samband
med barns födelse
utgår under högst etthundraåttio
dagar sammanlagt för föräldrarna.

Moder har rätt till föräldrapenning
tidigast från och med den sextionde
dagen före den beräknade tidpunkten
för barnets födelse. För tiden efter
barnets födelse är den av föräldrarna
som till huvudsaklig del värdar barn 5

Riksdagen 1984185.11 sami. Nr 12

Om föräldrapenningförmåner
kap.

I §

En försäkrad förälder som är
inskriven hos allmän försäkringskassa
har rätt till föräldrapenning och
tillfällig föräldrapenning (föräldrapenningförmåner)
enligt detta kapitel.

Föräldrapenningförmåner utges
för vård av barn endast om barnet är
bosatt här i riket.

Vid adoption av barn får barnet
anses bosatt i riket om de blivande
adoptivföräldrarna är bosatta i
riket.

Vid tillämpning av bestämmelserna
i detta kapitel likställs med förälder a)

rättslig vårdnadshavare som
inte är förälder och som har vård om
barnet,

b) den som med socialnämndens
medgivande har tagit emot ett barn
för stadigvarande vård och fostran i
syfte att adoptera det,

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse

et berättigad till föräldrapenning.

Förälder som ej har barnet i sin
värd har rätt till föräldrapenning
endast om särskilda skäl föreligga.
Moder har dock alltid rätt till föräldrapenning
till och med tjugunionde
dagen efter förlossningsdagen, även
om hon ej har barnet i sin värd.

Föräldrapenning får utgå längst till
tvåhundrasjuttionde dagen efter den
då barnet fötts. Har sjukdom hos
barnet eller föräldrarna under viss tid
hindrat föräldrarna från att värda
barnet, förlänges den i första punkten
angivna tiden i motsvarande mån.

Föräldrapenning enligt 2 § utgår ej
till båda föräldrarna för samma tid.

Hel föräldrapenning enligt 2 §
utgår med 48 kronor om dagen (garantinivä).
Har föräldern under
minst 270 dagar i följd före barnets
födelse eller den beräknade tidpunkten
härför varit, eller skulle föräldern,
om försäkringskassan haft kän -

Utskottets förslag

c) den med vilken en förälder är
eller har varit gift eller har eller har
haft barn, om de varaktigt bor tillsammans.

Med förälder likställs vid tillämpningen
av 10 och 11 §§ även

a) den som en förälder bor tillsammans
med under äktenskapsliknande
förhållanden,

b) den som har tagit emot ett barn
för stadigvarande vård och fostran i
sitt hem.

Föräldrapenning med anledning
av ett barns födelse utges
under högst 360 dagar sammanlagt
för föräldrarna.

Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning
under ytterligare 180 dagar
för varje barn utöver det första.

Om föräldrarna gemensamt har
vårdnaden om barnet, har varje
förälder rätt att uppbära föräldrapenning
under minst 90 dagar av den i
första stycket angivna tiden.

En förälder som ensam har vårdnaden
om barnet har rätt att själv
uppbära föräldrapenningen under
hela den tid som anges i första och
andra styckena.

En förälder kan avstå rätt att uppbära
föräldrapenning till förmån för
den andra föräldern. Ett avstående
från rätt att uppbära föräldrapenning
görs genom skriftlig anmälan till
försäkringskassan.

Föräldrapenning utges inte för
barn som fyllt fyra år.

4 §

Modern har rätt till föräldrapenning
tidigast frän och med den sextionde
dagen före den beräknade
tidpunkten för barnets födelse. För
tiden efter barnets födelse är den av
föräldrarna som till huvudsaklig del
vårdar barnet berättigad till föräldra -

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse

nedom om samtliga föreliggande förhållanden,
ha varit försäkrad för en
sjukpenning överstigande nämnda
belopp, utgår föräldrapenningen
med ett belopp som motsvarar förälderns
sjukpenning enligt 3 kap. 4 §.

Om föräldrarna har barnet gemensamt
i sin vård, utgår föräldrapenning
över garantinivån till fadern
endast under förutsättning att även
modern är eller enligt vad förut sagts
bort vara försäkrad för sjukpenning
som överstiger garantinivån. Undantag
från vad nu sagts får medges när
det visas att modern till följd av
sjukdom eller av andra särskilda skäl
inte kan anses ha möjlighet att vårda
barnet.

Som villkor för föräldrapenning
enligt 2 § gäller att föräldern varit
inskriven hos allmän försäkringskassa
under minst etthundraåttio dagar i
följd närmast före barnets födelse
eller den beräknade tidpunkten för
denna. Föräldrapenning får utgå
även om föräldern icke har varit
inskriven hos försäkringskassa enligt
vad nu sagts men skulle ha varit
inskriven om kassan hade ägt kännedom
om samtliga de förhållanden
som förelegat.

Villkor om inskrivning hos försäkringskassa
eller försäkring för viss
sjukpenning enligt 4 § anses uppfyllt
om det har berott på åldersregeln i
1 kap. 4 § att villkoret ej har kunnat
uppfyllas.

Fosterföräldrar likställas med föräldrar
vid tillämpningen av bestämmelserna
om föräldrapenning i samband
med barns födelse. Föräldrapenning
utgår ej för tid innan de ha
fått barnet i sin vård.

Utskottets förslag

penning,

Föräldrapenning utges även i samband
med föräldrautbildning eller
besök i förskoleverksamhet inom
samhällets barnsomsorg, i vilken
barnet deltar. Föräldrapenning i
samband med föräldrautbildning
kan utges före barnets födelse.

En förälder som inte har barnet i
sin vård har rätt till föräldrapenning
endast om särskilda skäl föreligger.
Modern har dock alltid rätt till föräldrapenning
till och med den tjugonionde
dagen efter förlossningsdagen,
även om hon inte har barnet i sin
vård.

Bestämmelserna om föräldrapenning
gäller i tillämpliga delar också
vid adoption av barn. Är det frågan
om adoption av andra makens barn
eller adoptivbarn eller av eget barn
utges föräldrapenning dock inte utöver
vad som skulle ha gällt om
adoptionen inte hade ägt rum. Som
adoption anses även att någon tar
emot ett barn i avsikt att adoptera det.
Tidpunkten då den försäkrade fått
barnet i sin vård jämställs därvid med
tidpunkten för barnets födelse. Föräldrapenning
utges dock inte för barn
som fyllt tio år.

Hel föräldrapenning utgör lägst 48
kronor om dagen (garantinivå).

Föräldrapenning för de första 180
dagarna utges med belopp motsvarande
förälderns sjukpenning enligt 3
kap. om föräldern under minst 240
dagar i följd före barnets födelse eller
den beräknade tidpunkten härför har
varit försäkrad för en sjukpenning
över garantinivån.

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse

Adoptivföräldrar ha från den dag
de fä barnet i sin vård rätt till föräldrapenning
under sammanlagt högst
etthundraåttio dagar om barnet ej har
fyllt tio år.

Bestämmelserna för föräldrapenning
i samband med barns födelse
äga motsvarande tillämpning pä
föräldrapenning enligt första stycket.
Tidpunkten då adoptivföräldrarna få
barnet i sin värd jämställes därvid
med tidpunkten för barnets födelse.

Första och andra styckena äga
motsvarande tillämpning i fråga om
fosterföräldrar som mottaga barn i
avsikt att adoptera det, i den mån
föräldrapenning ej utgår till dem
enligt bestämmelserna i 6 §.

Utskottets förslag

Utöver vad som anges i andra
stycket utges föräldrapenning för varje
barn för 90 dagar med belopp
motsvarande förälderns sjukpenning
och 90 dagar med belopp enligt
garantinivån.

Föräldrapenning vid flerbarnsbörd
enligt 3 § andra stycket beräknas
enligt tredje stycket.

Utan hinder av vad som föreskrivs
i andra-fjärde styckena skall, om
förälderns sjukpenninggrundande,
inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 §
tredje stycket 5, föräldrapenningen
till dess barnet fyller två år beräknas
lägst på grundval av den sjukpenninggrundande
inkomst som gällde
innan sänkningen skedde eller den
högre inkomst som löneutvecklingen
inom yrkesområdet därefter föranleder,
om föräldern avstår från förvärvsarbete
för vård av barn. Är
kvinnan gravid pä nytt vid utgången
av denna tid och beräknas barnets
födelse ske inom sex månader eller
föds barnet inom nämnda tid, skall
hennes föräldrapenning även fortsättningsvis
beräknas på motsvarande
sätt.

Hel föräldrapenning för dag utges
med belopp motsvarande förälderns
sjukpenning när föräldern inte
förvärvsarbetar. Halv eller fjärdedels
föräldrapenning med belopp motsvarande
förälderns sjukpenning utges
när föräldern förvärvsarbetar högst
hälften respektive tre fjärdedelar av
normal arbetstid.

Vid tillämpning av första stycket
skall som förvärvsarbete inte betraktas
värd av barn, som har tagits emot
för stadigvarande värd och fostran i
förälderns hem. Vårdar föräldern ett
sådant barn och betalas ersättning för
vården, skall vid beräkningen av
föräldrapenning bortses från den del
av den sjukpenninggrundande inkomsten
som grundas på ersättningen
för vården. Hel föräldrapenning
skall dock alltid utgöra lägst 48 kronor
om dagen.

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

8 §6

En förälder har rätt till föräldrapenning
för tillfällig
vård av barn, som inte har fyllt
tolv år, om föräldern behöver avstå
frän förvärvsarbete i samband med

1. sjukdom eller smitta hos barnet,

2. sjukdom eller smitta hos barnets
ordinarie vårdare,

3. besök i samhällets förebyggande
barnhälsovård,

4. vårdbehov som uppkommer till
följd av att barnets andra förälder
läkare med ett annat barn till någon
av föräldrarna, under förutsättning
att sistnämnda barn omfattas av
bestämmelserna om föräldrapenning
för tillfällig vård av barn.

Rätt till föräldrapenning enligt första
stycket tillkommer även en fader
som avstår från förvärvsarbete i samband
med barns födelse för att närvara
vid förlossningen, biträda i hemmet
eller vårda barn. Motsvarande
gäller i tillämpliga delar för en fader
vid adoption av barn, om barnet inte
fyllt tio år.

Uppbär en förälder oavkortade
löneförmåner under tid då han bedriver
studier, jämställs avstående från
studier med avstående från förvärvsarbete
vid tillämpning av denna paragraf,
i den män föräldern går miste
om löneförmånerna.

Föräldrapenning får utges med
belopp som motsvarar hel, halv eller
fjärdedels garantinivå när föräldern
arbetar högst tre fjärdedelar av normal
arbetstid.

Bestämmelserna i 3 kap. 4 § andra
stycket tillämpas inte på föräldrapenning.

6 Lydelse enligt lagförslag 1.

6 Riksdagen 1984/85.11 sami. Nr 12

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse

Föräldrapenning för tillfällig vård
av barn kan utges för vård av ett barn
som fyllt tolv men inte sexton år i de
fall barnet på grund av sjukdom,
psykisk utvecklingsstörning eller annat
handikapp är i behov av särskild
tillsyn eller värd. För att styrka det
särskilda vård- eller tillsynsbehovet
skall läkarutlåtande inges.

Föräldrapenning enligt första
stycket utges om föräldern behöver
avstå från förvärvsarbete av skäl som
anges i 8 § första stycket. Bestämmelserna
i 8 § tredje och fjärde styckena
skall också tillämpas. För vård- eller
tillsynsbehov som grundat rätt till
vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § utges
dock inte sådan föräldrapenning.

Föräldrapenning utges enligt 8 §
första stycket och 8 a § under högst
sextio dagar per barn och är för
föräldrarna sammanlagt och enligt
8 § andra stycket under högst tio
dagar per barn.

Föräldrapenning enligt 8 § andra
stycket utges längst till sextionde
dagen efter barnets hemkomst efter
förlossningen. Vid adoption räknas
tiden från den tidpunkt föräldrarna
fått barnet i sin vård.

Utskottets förslag
a §7

§8

Som villkor för rätt till föräldrapenning
gäller att föräldern har varit
inskriven hos allmän försäkringskassa
under minst 180 dagar i följd
närmast före den dag för vilken
föräldrapenningen skall utbetalas.

Villkoret om inskrivning hos försäkringskassa
eller om försäkring för
viss sjukpenning enligt 6 § andra
stycket anses uppfyllt om det har
berott på åldersregeln i 1 kap. 4 § att
villkoret inte har kunnat uppfyllas.
Motsvarande gäller om föräldern inte
har varit inskriven eller inte har varit
försäkrad för viss sjukpenning, men
skulle ha varit det om kassan känt till
samtliga förhållanden.

7 Lydelse enligt lagförslag 1.

8 Lydelse enligt lagförslag 1.

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

Föräldrapenning enligt 8 och
8 a§§ utges med belopp som motsvarar
förälderns sjukpenning enligt
3 kap. 4 §. Bestämmelserna i 3 kap.
10 § fjärde stycket och 15 § tillämpas
även pä föräldrapenning som här
avses.

En förälder har rätt till tillfällig
föräldrapennin g för värd av ett
barn, som inte har fyllt tolv är, om
föräldern behöver avstå från förvärvsarbete
i samband med

1. sjukdom eller smitta hos barnet,

2. sjukdom eller smitta hos barnets
ordinarie värdare,

3. besök i samhällets förebyggande
barnhälsovård,

En förälder till barn som fyllt fyra
men inte tolv år har rätt till tillfällig
föräldrapenning även när föräldern
avstår från förvärvsarbete i samband
med föräldrautbildning, besök i
barnets skola eller besök i förskoleeller
fritidshemsverksamhet inom
samhällets barnomsorg i vilken barnet
deltar (kontaktdagar).

Rätt till tillfällig föräldrapenning
tillkommer även en fader som avstår
från förvärvsarbete i samband med
barns födelse för att närvara vid
förlossningen, biträda i hemmet eller
värda barn. Motsvarande gäller i
tillämpliga delar för en fader vid
adoption av barn, om barnet inte fyllt
tio år. Som adoption anses även att
någon tar emot ett barn i avsikt att
adoptera det.

11 §

Särskild föräldrapenning för vård
av barn utgår för varje barn under
högst etthundraåttio dagar sammanlagt
för föräldrarna. Särskild föräldrapenning
får utgå längst till dess
barnet har uppnått åtta års ålder eller
till den senare tidpunkt då barnet har

Tillfällig föräldrapenning kan utges
för vård av ett barn som fyllt tolv
men inte sexton år i de fall barnet på
grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning
eller annat handikapp
är i behov av särskild tillsyn eller
vård.

9 Lydelse enligt lagförslag 1.

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse

avslutat det första skolåret.

Om föräldrarna har barnet gemensamt
i sin värd, utgår särskild föräldrapenning
under hälften av den i
första stycket angivna tiden till var
och en av dem.

Förälder som ensam har vårdnaden
om barnet har rätt att själv
uppbära föräldrapenningen under
hela den tid som anges i första
stycket.

Särskild föräldrapenning inom ramen
för den i första stycket angivna
tiden utgår även i samband med
föräldrautbildning eller besök i förskoleverksamhet
inom samhällets
barnomsorg, i vilken barnet deltar.
Särs kild föräldrapenning som uttages
i samband med föräldrautbildning
kan utgå före barnets födelse.

Utskottets förslag

Föräldrapenning enligt första
stycket utges om föräldern behöver
avstå från förvärvsarbete av skäl som
anges i 10 § första stycket. För vårdeller
tillsynsbehov som grundat rätt
till vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § utges
dock inte tillfällig föräldrapenning.

12 §

Förälder kan avstå rätt att uppbära
särskild föräldrapenning till förmån
för

a) den andre föräldern eller

b) den som vårdar barnet i hemmet
som fosterbarn.

Står barn under vårdnad av särskilt
förordnad förmyndare, avgör denne
fördelningen mellan föräldrarna av
den tid under vilken föräldrapenning
kan utgå.

Avstående från rätt att uppbära
särskild föräldrapenning göres genom
skriftlig anmälan till försäkringskassa.

Tillfällig föräldrapenning enligt
10 § första stycket och 11 § utges
under högst 60 dagar för varje barn
och år och enligt 10 § andra stycket
under högst två dagar per barn och
år.

Tillfällig föräldrapenning enligt
10 § tredje stycket utges under högst
tio dagar per barn. Sådan tillfällig
föräldrapenning utges inte för tid
efter sextionde dagen efter barnets
hemkomst efter förlossningen. Vid
adoption räknas tiden från den tidpunkt
föräldrarna fått barnet i sin
vård.

Uppbär en förälder oavkortade
löneförmåner under tid då han bedriver
studier, jämställs avstående frän
studier med avstående från förvärvsarbete
vid tillämpning av bestämmelserna
om tillfällig föräldrapenning, i
den mån föräldern går miste om
löneförmånerna.

13 §

För nittio dagar av den i 11 §
angivna tiden beräknas föräldrapenningen
på det sätt som anges i 14 och
15 §§.

För att styrka det särskilda vårdeller
tillsynsbehov som avses i 11 §
första stycket skall läkarutlåtande
inges.

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse

För övriga nittio dagar beräknas
föräldrapenningen enligt 16 §.

Om föräldrarna har barnet gemensamt
i sin vård, beräknas ersättningstidenför
halva den i första och andra
styckena angivna tiden för var och en
av föräldrarna.

Under sådan tid som anges i 13 §
första stycket utgår särskild föräldrapenning
för dag, när

a) förälder inte förvärvsarbetar,
med ett belopp som motsvarar förälderns
sjukpenning enligt 3 kap. 4 §,
dock lägst 48 kronor (garantinivå),

b) förälder förvärvsarbetar högst
hälften av normal arbetstid, med ett
belopp som motsvarar hälften av det
belopp som anges under a).

c) förälder förvärvsarbetar högst
tre fjärdedelar av normal arbetstid,
med ett belopp som motsvarar en
fjärdedel av det belopp som anges
under a).

Såvitt gäller hel särskild föräldrapenning
äga bestämmelserna i 4 §
andra stycket motsvarande tillämpning
beträffande både fader och
moder i fråga om rätt till föräldrapenning
över garantinivån.

Under sådan tid som anges i 13 §
andra stycket utgår särskild föräldrapenning
för dag, när förälder förvärvsarbetar
högst tre fjärdedelar av
normal arbetstid, i enlighet med
förälderns önskan med ett belopp
som motsvarar hel, halv eller fjärdedels
garantinivå.

Utskottets förslag

Försäkringskassan får när det
finns skäl till det kräva att särskilt
utlåtande inges för att styrka barnets
eller den ordinarie vårdarens sjukdom
eller smitta som avses i 10 §.

Försäkringskassan får även kräva
att en förälder styrker sin rätt till
föräldrapenning i samband med
föräldrautbildning genom särskilt intyg
av den som har anordnat utbildningen.

§10

Tillfällig föräldrapenning utges
med belopp som motsvarar förälderns
sjukpenning enligt 3 kap.

Hel tillfällig föräldrapenning utges
till en förälder som avstår från förvärvsarbete.
Halv eller fjärdedels tillfällig
föräldrapenning utges till en
förälder som arbetar högst hälften
respektive högst tre fjärdedelar av
den tid han skulle ha arbetat om han
inte vårdat barnet. Bestämmelserna i
7 § andra stycket gäller i tillämpliga
delar även i fråga om tillfällig föräldrapenning.

Föräldrapenningförmåner får inte
utges för tid innan anmälan gjorts hos
försäkringskassan. Detta gäller dock
inte om hinder förelegat för sådan
anmälan eller det finns särskilda skäl
för att förmånen ändå bör betalas
ut.

Föräldrapenningförmåner får inte
utges till båda föräldrarna för samma
barn och tid i annat fall än som anges
i 4 § andra stycket och 10 § andra
och tredje styckena.

Tillfällig föräldrapenning får utges
till båda föräldrarna för samma barn
och tid, om båda följer med ett barn

10 Senaste lydelse 1984:551.

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse

Särskild föräldrapenning för ändamål
som anges i 11 § första stycket
utgår ej för tid då den andre föräldern
uppbär föräldrapenning enligt 2 §
för samma barn.

För samma barn utgår till föräldrarna
sammanlagt per dag högst hel
särskild föräldrapenning för ändamål
som anges i 11 § första stycket.
Oavsett antal barn utgår till en förälder
ej mer än sammanlagt hel föräldrapenning
per dag.

Som villkor för särskild föräldrapenning
enligt 11 § gäller att föräldern
varit inskriven hos allmän försäkringskassa
under minst etthundraåttio
dagar i följd närmast före den
dag för vilken föräldrapenning skall
uttagas. 1 övrigt äga bestämmelserna i
5 § motsvarande tillämpning.

Bestämmelserna i 3 kap. 10 § fjärde
stycket och 15 § äga motsvarande
tillämpning pä särskild föräldrapenning,
dock ej i fall som anges i 11 §
fjärde stycket.

Utskottets förslag

till läkare när barnet lider av allvarlig
sjukdom. Detsamma gäller om båda
föräldrarna, som en del i behandlingen
av barnet, behöver delta i ett
läkarbesök eller i någon av läkare
ordinerad behandling.

Oavsett antalet barn utges till en
förälder inte mer än sammanlagt hel
föräldrapenning per dag.

Föräldrapenningförmåner utges
inte i den mån föräldern för samma
dag uppbär sjukpenning enligt denna
lag eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
eller uppbär motsvarande
ersättning enligt annan författning
eller på grund av regeringens
beslut i ett särskilt fall. Utan hinder
härav utges dock föräldrapenningförmånen
om den avser annan tid än
sjukpenningen eller den andra ersättningen.

Bestämmelserna i 3 kap. 13 § första
stycket, 16 och 17 §§ tillämpas
även i fråga om föräldrapenningförmåner.
Bestämmelserna i 3 kap. 15 §
tillämpas även i fråga om tillfällig
föräldrapenning.

Vid beräkning av antalet dagar
med rätt till föräldrapenningförmån
anses två dagar med halv eller fyra
dagar med fjärdedels föräldrapenning
som en dag.

Om en föräldrapenningförmån
tillkommer en förälder som inte har
fyllt 18 år, får försäkringskassan på
framställning av socialnämnden
besluta att föräldrapenningen helt
eller delvis skall utbetalas till annan
person eller till nämnden att användas
till förälderns och familjens nytta.

Är en kvinna vid tiden för förlossningen
intagen i kriminalvärdsanstalt
eller ett hem som avses i 12 § lagen
(1980:621) med särskilda bestämmelser
om värd av unga, får försäkringskassan
på framställning av förestån -

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

daren för inrättningen besluta, att den
föräldrapenning som tillkommer
kvinnan skall utbetalas till föreståndaren
för att användas till kvinnans
och barnets nytta.

Föräldrapenning utgår ej i den
mån föräldern för samma dag uppbärsjukpenning
enligt denna lag eller
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
eller uppbär motsvarande
ersättning som utgår enligt annan
författning eller på grund av regeringens
förordnande. Utan hinder härav
må dock föräldrapenning utgå om
den avser annan tid än sjukpenningen
eller den andra ersättningen.

Bestämmelserna i3 kap. 12 §, 13 §
första stycket samt 16 och 17 §§
tillämpas även i fråga om föräldrapenning.
Ifall som avses i 3 kap. 12 §
skall föräldrapenning enligt 4 kap. 2
och 11 §§ alltid utgå med minst ett
belopp som motsvarar garantinivån
enligt 4 kap. 4 § minskad med den
sjukpenning som skulle belöpa på
vårdersättningen. Bestämmelserna i
3 kap. 7 § första och andra styckena
tillämpas även i fråga om föräldrapenning
enligt 4 kap. 2 och 8 §§.

Bestämmelserna i3 kap. 7 § tredje
stycket gälla i tillämpliga delar ifråga
om föräldrapenning enligt 4 kap. 8 §
första stycket.

Allmän försäkringskassa får när
det finns skäl till det påfordra att
förälderns rätt till särskild föräldrapenning
enligt 11 § fjärde stycket
styrkes genom intyg av den som har
anordnat föräldrautbildningen.

Vid beräkning av antalet dagar
med rätt till föräldrapenning anses
tvä dagar med halv föräldrapenning
eller fyra dagar med fjärdedels föräldrapenning
som en dag.

11 Senaste lydelse 1983:1064.

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Beträffande föräldrapenning, som
tillkommer förälder vilken ej har
uppnått aderton års ålder, får försäkringskassan
på framställning av socialnämnd
besluta att föräldrapenningen
helt eller delvis skall utbetalas
till annan person eller till nämnden att
användas till förälderns och hans
familjs nytta.

Är moder vid tiden för barnets
födelse intagen i kriminalvärdsanstalt
eller hem som avses i 12 § lagen
(1980:621) med särskilda bestämmelser
om vård av unga, får försäkringskassan
på framställning av föreståndare
för anstalten eller hemmet
besluta, att den föräldrapenning som
tillkommer modern skall utbetalas till
föreståndaren för att användas till
kvinnans och barnets nytta.

20 kap.

? §12

Vid tillämpningen av bestämmelse Vid tillämpningen av bestämmel i

3 kap. 1 § och 4 kap. 8-10 §§, 11 serna i 11 kap. 6 a § om försäkrad,

kap. 6a § samt 21 kap. 1§ om som vårdar barn, skall med barn som

försäkrad, som sammanbor med där sägs likställas fosterbarn,

barn, skall med barn som där sägs
likställas fosterbarn.

Med förälder skall vid tillämp- Med förälder skall vid tillämpning

ningen av bestämmelserna i 4 kap., 9 av bestämmelserna i 9 kap. 4 § och
kap. 4 § och 11 kap. 6 a § likställas 11 kap. 6 a § likställas den, med

den, med vilken förälder är eller vilken förälder är eller varit gift eller

varit gift eller har eller har haft barn, har eller har haft barn, om de

om de stadigvarande sammanbor. stadigvarande sammanbor.

Med förälder skall vid tillämp- Med förälder skall vid tillämpningen
av bestämmelserna i 4 kap. ningen av bestämmelserna i 9 kap.

11 § och 9 kap. 4 § likställas den 4 § likställas den som med socialsom
med socialnämndens tillstånd nämndens tillstånd har tagit emot ett

har tagit emot ett utländskt barn för utländskt barn för vård och fostran i

vård och fostran i syfte att adoptera syfte att adoptera det.

det.

Enligt 2 § andra stycket lagen (1983:850) om undantag från vissa
bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m.m. skall ersättning som avses i
nämnda lag i vissa fall anses som inkomst av annat förvärvsarbete vid
tillämpning av denna lags bestämmelser om sjukpenninggrundande inkomst
och pensionsgrundande inkomst.

Att ersättning enligt 14 och 15 §§ lagen (1983:1070) om arbete i

12 Senaste lydelse 1983:1077.

SfU 1984/85:12 77

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

ungdomslag hos offentliga arbetsgivare är att betrakta som inkomst av
anställning vid tillämpning av bestämmelserna om sjukpenninggrundande
inkomst och pensionsgrundande inkomst framgår av 17 § nämnda lag.

21 kap.

1§

Försäkrad, som enligt bestämmelserna
i 3 kap. är berättigad att vid
sjukdom uppbära sjukpenning och
som ej åtnjuter förtidspension enligt
denna lag, skall, såframt han är gift
och stadigvarande sammanbor med
sin make eller, i annat fall, stadigvarande
sammanbor med barn under
sexton år till honom eller hans make
eller med någon, med vilken han varit
gift eller har eller har haft barn,
genom frivilliga avgifter kunna hos
den allmänna försäkringskassa, hos
vilken han är inskriven, försäkra sig
för erhållande av visst sjukpenningtillägg.

Genom frivilliga avgifter skall ock
hos allmän försäkringskassa inskriven
försäkrad, vilken till följd av
studier eller annan utbildning, som
beräknas pågå minst ett halvt år, icke
eller endast i ringa utsträckning ägnar
sig ät förvärvsarbete, kunna hos kassan
försäkra sig för erhållande av viss
sjukpenning eller av visst tillägg till
den sjukpenning, vartill han är berättigad
enligt 3 kap.

Sjukpenning som avses i denna
paragraf må ej uppgå till högre
belopp än tjugu kronor för dag. Ej
heller må sjukpenningtillägg uppgå
till högre belopp än som motsvarar
skillnaden mellan tjugu kronor och
den sjukpenning, vartill den försäkrade
är berättigad enligt 3 kap.

Vid tillämpning av 16 kap. 1 §
andra stycket och 17 kap. 1 §, skall
med sjukpenning som där sägs likställas
sjukpenning och sjukpenningtillägg
på grund av försäkring som
avses i denna paragraf.

Den som är inskriven hos en allmän
försäkringskassa, men inte är
försäkrad för en sjukpenning som
uppgår till garantinivån enligt 4 kap.
6 §, skall kunna genom frivilliga
avgifter försäkra sig för erhållande av
sjukpenning eller sjukpenningtill
läge

Den som inte har rätt till sjukpenning
enligt 3 kap. 1 § får försäkra sig
för sjukpenning som uppgår till lägst
20 kronor och högst till garantinivån
enligt 4 kap. 6 §. Den som har rätt till
sjukpenning enligt 3 kap. 1 § får försäkra
sig för sjukpenningtillägg, som
tillsammans med den sjukpenning
som han är berättigad till uppgår till
lägst 20 kronor och högst till garantinivån.

Försäkringen skall efter den försäkrades
val gälla utan karenstid eller
med en karenstid av 3 eller 30
dagar.

Rätt till inträde i den frivilliga
försäkringen eller förkortning av gällande
karenstid enligt tredje stycket
tillkommer endast den som är under
55 år.

Ersättning enligt denna paragraf
utges inte för tid efter den månad då
den försäkrade börjar uppbära hel
förtids- eller ålderspension.

1 Riksdagen 1984185.11 sami. Nr 12

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

2 §

För den frivilliga försäkringen
skall den försäkrade erlägga den
avgift som fastställs av regeringen,
eller efter regeringens bestämmande,
riksförsäkringsverket. Avgifterna får
inte bestämmas till olika belopp för
olika försäkrade i vidare mån än som
föranleds av skillnader i försäkringens
omfattning.

Statsbidrag lämnas med 15 procent
av kostnaderna för sjukpenning och
sjukpenningtillägg enligt 1 §.

För reglering av över- och underskott
skall hos varje allmän försäkringskassafinnas
en fond för den
frivilliga sjukförsäkringen.
/ fråga om denna fond gäller
bestämmelserna i 18 kap. 15 § andra
och tredje styckena.

3§

Närmare föreskrifter om villkor
för den frivilliga försäkringen meddelas
av regeringen.

Denna lag13 träder i kraft den 1 januari 1974. De nya bestämmelserna i
19 kap. 1 § tredje stycket skall dock träda i kraft dagen efter den, då lagen
enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Äldre bestämmelser skall alltjämt gälla i fråga om avgift och statsbidrag för
tid före ikraftträdandet.

Den som är inskriven hos allmän
försäkringskassa och vid utgången av
år 1973 placerad i sjukpenningklass
men som icke skulle bli sjukpenningförsäkrad
enligt de nya bestämmelserna
skall vid sjukdom uppbära
sjukpenning jämte barntillägg enligt
äldre bestämmelser så länge hans
inkomst av förvärvsarbete uppgår till
ettusenåttahundra kronor men ej till

Närmare förutsättningar och villkor
för försäkring som i 1 § sägs
bestämmas av regeringen.

Till allmän försäkringskassa utgår
statsbidrag för den frivilliga försäkringen
enligt särskilda bestämmelser.

Då bokslut är uppgjort för allmän
försäkringskassa, skall vad av inkomsterna
för den frivilliga försäkringen
ej åtgått för löpande utgifter
under det år bokslutet avser avsättas
till en särskild fond för den
frivilliga sjukförsäkringe
n . Angående denna fond skall vad
som stadgas i 18 kap. 15 § andra och
tredje styckena äga motsvarande tilllämpning.

13 1973:465.

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

fyratusenfemhundra kronor. I fråga
om ändring av sjukpenningklass
skall dock de nya bestämmelserna i
3 kap. 5 § äga motsvarande tillämpning.
Sjukpenning som här avses
hänföres ej till pensionsgrundande
inkomst för tilläggspension.

Den som vid ikraftträdandet har sjukpenningförsäkring som beträffande
tilläggssjukpenning gäller med karenstid får utan hinder av de särskilda
villkoren i 3 kap. 11 § andra stycket övergå till försäkring med kortare
karenstid eller utan karenstid, såvida han gör framställning härom till den
allmänna försäkringskassan före utgången av mars månad 1974.

Försäkrad som enligt 11 kap. 7 § anmält undantagande från försäkringen
för tilläggspension får före utgången av mars månad 1974 - utan hinder av de
särskilda villkoren i andra stycket första punkten nämnda paragraf -återkalla denna anmälan med verkan från och med ingången av år 1974.1 fall
som här avses skall beträffande val av karenstid för sjukpenningförsäkring
bestämmelserna i föregående stycke äga motsvarande tillämpning.

Bestämmelserna i 15 kap. 2 § skall fortfarande gälla såvitt avser tid före
ikraftträdandet.

Beträffande den som är berättigad att uppbära omställningsbidrag enligt
102 § arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) efter utgången av år 1973 skall
i fråga om rätt till förtidspension enligt 7 kap. 1 § andra stycket samt i fråga
om tillgodoräknande av pensionsgrundande inkomst för tilläggspension
enligt 11 kap. 2 § bestämmelserna om försäkrad som uppbär kontant
arbetsmarknadsstöd i tillämpliga delar gälla. Motsvarande skall gälla vid
tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. 10 §. Då beslut om ålderspension
eller förtidspension meddelas i fall då någon uppburit omställningsbidrag,
skall bestämmelserna i 17 kap. 4 § andra stycket om kontant arbetsmarknadsstöd
i tillämpliga delar gälla.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

2. Bestämmelserna i 3 kap. 5 § tredje stycket 5 skall tillämpas i fråga om
barn som är födda år 1985 eller senare och barn som adopterats eller
mottagits för stadigvarande vård och fostran år 1985 eller senare.

3. I fråga om föräldrapenning i samband med barns födelse och särskild
föräldrapenning enligt 4 kap. 2 och 11 §§ i deras lydelse före den 1 januari
1986 som inte har tagits ut före ikraftträdandet tillämpas bestämmelserna om
föräldrapenning i den nya lagen. Såvitt gäller barn födda före utgången av år
1983 får uttag av föräldrapenning ske intill utgången av år 1987 utan hinder av
bestämmelserna i 4 kap. 3 § sista stycket. Motsvarande gäller i fråga om
adoptivbarn om föräldrarna fått barnet i sin vård före utgången av år 1983.
Föräldrapenning får dock utges längst till dess barnet uppnått åtta års ålder
eller till den senare tidpunkt då barnet avslutat det första skolåret. 4 kap. 11 §
andra stycket i dess äldre lydelse skall även fortsättningsvis tillämpas vid
uttag av föräldrapenning för barn födda något av åren 1978 eller 1979.

4. Förekommer i annan lag eller författning hänvisning till föreskrifter i
4 kap. 2 och 11 §§ i deras lydelse före den 1 januari 1986 gäller i stället
motsvarande bestämmelser om föräldrapenning i den nya lagen. Förekommer
hänvisning till 4 kap. 8 § i dess lydelse före den 1 januari 1986 tillämpas
bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning.

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

5. Äldre bestämmelser i 4 kap. 6 och 7 §§ gäller fortfarande för den som
före ikraftträdandet fått barnet i sin vård.

6. För den som vid ikraftträdandet är hemmamakeförsäkrad enligt 3 kap.
1 § andra stycket skall de äldre bestämmelserna om sådan försäkring
fortfarande gälla till dess den försäkrades förhållanden har ändrats så att
rätten att tillhöra hemmamakeförsäkringen upphör eller den försäkrade
tecknar en frivillig sjukpenningförsäkring enligt 21 kap. i dess nya lydelse.

SfU 1984/85:12

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om
allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ lagen (1962:382) angående införande
av lagen om allmän försäkring skall upphöra att gälla vid utgången av
december 1985.

SfU 1984/85:12

7 Förslag till
Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 17 och 17 a §§ och 8 kap. 79 § studiestödslagen
(1973:349)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.
17 §2

För tid under vilken den studerande på grund av sjukdom är helt
oförmögen att bedriva sina studier utgår vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga
studiemedel för sjukperiod som infaller under den del av det
eller de kalenderhalvår för vilka den studerande har beviljats vuxenstudiestöd.
Bestämmelserna i 4 kap. 28 och 31-35 §§ skall tillämpas.

För det första kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver studier
som berättigar till särskilt vuxenstudiestöd enligt detta kapitel utgår
vuxenstudiebidrag och återbetalningspiiktiga studiemedel endast för sjukperiod
som infaller efter det den studerande har påbörjat studierna.

Utgår sjukpenning enligt lagen Utgår sjukpenning enligt 3 kap.
(1962:381) om allmän försäkring lagen (1962:381) om allmän försäk -

eller motsvarande ersättning enligt
annan författning för tid under vilken
den studerande uppbär vuxenstudiebidrag,
skall vuxenstudiebidraget
minskas med det belopp som
har utgått i sjukpenning eller sådan
ersättning för samma tid. Vuxenstudiebidraget
skall dock ej minskas
med sådant belopp som har utgått i
sjukpenning enligt 3 kap. 5 § fjärde
stycket lagen om allmän försäkring.

ring eller motsvarande ersättning
enligt annan författning för tid under
vilken den studerande uppbär vuxenstudiebidrag,
skall vuxenstudiebidraget
minskas med det belopp som
har utgått i sjukpenning eller sådan
ersättning för samma tid. Vuxenstudiebidraget
skall dock ej minskas
med sådant belopp som har utgått i
sjukpenning enligt 3 kap. 5 § fjärde
stycket lagen om allmän försäkring.

17 a §3

Studerande har rätt att behålla vuxenstudiebidrag och återbetalningspiiktiga
studiemedel vid

1. ledighet för tillfällig vård av
barn i samma omfattning som enligt
4 kap. 8, 8a och 9 §§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring gäller
för rätt till föräldrapenning,

2. ledighet under en dag under ett
kalenderår för besök i förskoleverksamhet
inom samhällets barnomsorg
i vilken den studerandes barn deltar,

3. ledighet för fullgörande av uppdrag
i elevorganisation under sam -

1. ledighet för tillfällig vård av
barn i samma omfattning som enligt
4 kap. 10-12 §§ lagen (1962:381) om
allmän försäkring gäller för rätt till
föräldrapenning,

2. ledighet för fullgörande av uppdrag
i elevorganisation under sam -

1 Lagen omtryckt 1981:579.

2 Senaste lydelse 1984:313.

3 Lydelse enligt lagiurslag i.

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse

manlagt högst tio dagar under ett
kalenderår och

4. kortvarig ledighet för enskild
angelägenhet av vikt.

Utgår föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för tid
under vilken den studerande uppbär vuxenstudiebidrag, skall vuxenstudiebidraget
minskas med det belopp som har utgått i föräldrapenning för samma
tid.

Föreslagen lydelse

manlagt högst tio dagar under ett
kalenderår och
3. kortvarig ledighet för enskild
angelägenhet av vikt.

8 kap.
79 §4
dag

Har studerande för sådan
under en sjukperiod som infaller
efter karenstiden enligt 78 § första
stycket uppburit sjukpenning enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring
eller enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring och överstiger
denna sjukpenning 25 kronor,
skall vid tillämpning av bestämmelse
i detta kapitel om återbetalningsbelopp
eller frivillig återbetalning medräknas
endast den del av de återbetalningspliktiga
studiemedlen för
samma dag som motsvarar det
belopp varmed sjukpenningen överstiger
25 kronor. Vad som sagts nu
gäller också om den studerande med
anledning av sin sjukdom får ersättning
enligt annan författning eller på
grund av regeringens förordnande
eller enligt utländsk lagstiftning om
arbetsskadeförsäkring.

Har studerande för sådan dag
under en sjukperiod som infaller
efter karenstiden enligt 78 § första
stycket uppburit sjukpenning enligt
3 kap. lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring
och överstiger denna sjukpenning
25 kronor, skall vid tillämpning
av bestämmelse i detta kapitel om
återbetalningsbelopp eller frivillig
återbetalning medräknas endast den
del av de återbetalningspliktiga studiemedlen
för samma dag som motsvarar
det belopp varmed sjukpenningen
överstiger 25 kronor. Vad
som sagts nu gäller också om den
studerande med anledning av sin
sjukdom får ersättning enligt annan
författning eller på grund av regeringens
förordnande eller enligt
utländsk lagstiftning om arbetsska -

deförsäkring.

Sådan sjukpenning som har beräknats enligt 3 kap. 5 § fjärde stycket lagen
om allmän försäkring skall dock aldrig beaktas vid tillämpning av bestämmelserna
i detta kapitel om återbetalningsbelopp eller frivillig återbetalning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

4 Senaste lydelse 1984:313.

SfU 1984/85:12

8 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård
av barn, m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 och 4-7 §§ lagen (1978:410) om rätt till
ledighet för vård av barn, m.m.1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Arbetstagare har som förälder rätt
till ledighet från sin anställning enligt
bestämmelserna i denna lag. Sådan
rätt har även arbetstagare som är
fosterföräldrar samt arbetstagare
som stadigvarande sammanbor med
förälder och som är eller har varit gift
med eller har eller har haft barn med
föräldern.

Utskottets förslag

1 §

Arbetstagare har som förälder rätt
till ledighet från sin anställning enligt
bestämmelserna i denna lag. Sådan
rätt har även arbetstagare som

a) utan att vara förälder är rättslig
vårdnadshavare och har vård om ett
barn,

b) har tagit emot ett barn för
stadigvarande värd och fostran i sitt
hem,

c) stadigvarande sammanbor med
förälder och som är eller har varit gift
med eller har eller har haft barn med
föräldern.

4 §2

Utöver vad som följer av 3 § har
arbetstagare rätt till hel ledighet under
tid då arbetstagaren uppbär hel
föräldrapenning enligt 4 kap. lagen
(1962:381) om allmän försäkring och
till förkortning av arbetstiden till
hälften eller till tre fjärdedelar under
tid då arbetstagaren uppbär halv
eller fjärdedels föräldrapenning.

Utöver vad som följer av 1 och
3 §§ har arbetstagare rätt till hel
ledighet under tid då arbetstagaren
uppbär hel föräldrapenning enligt 4
kap. lagen (1962:381) om allmän
försäkring och till förkortning av
arbetstiden till hälften eller till tre
fjärdedelar under tid då arbetstagaren
uppbär halv eller fjärdedels för -

äldrapenning.

Kvinnliga arbetstagare har vidare rätt till hel ledighet i samband med barns
födelse under minst sex veckor före den beräknade tidpunkten för
nedkomsten och sex veckor efter nedkomsten. De har också rätt att vara
lediga för att amma barnet. Vid ledighet för amning gäller ej bestämmelserna
i 5-9 §§.

5 §3

1 Lagen omtryckt 1979:645.

2 Senaste lydelse 1982:676.

3 Lydelse enligt lagförslag 3.

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

Det i första stycket angivna villkoret
gäller ej för rätt till ledighet
under tid, då arbetstagaren uppbär

1. föräldrapenning för tillfällig
vård av barn enligt 4 kap. 8 och
8 a §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

2. särskild föräldrapenning för
ändamål som anges i 4 kap. 11 §
fjärde stycket samma lag.

Villkoret gäller ej heller för rätt
stycket.

Det i första stycket angivna villkoret
gäller ej för rätt till ledighet
under tid, då arbetstagaren uppbär
tillfällig föräldrapenning enligt 4
kap. 10 eller 11 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring.

till ledighet som avses i 4 § andra

6 §4

Ledighet under tid då arbetstagaren
uppbär föräldrapenning för tillfällig
vård av barn enligt 4 kap. 8 och
8a§§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller uppbär särskild
föräldrapenning för ändamål som
anges i 4 kap. 11 § fjärde stycket
samma lag får delas upp utan hinder
av bestämmelserna i första stycket.

Ledighet under tid då arbetstagaren
uppbär föräldrapenning eller tillfällig
föräldrapenning enligt 4 kap.
4 § andra stycket, 10 eller 11 Slagen
(1962:381) om allmän försäkring får
delas upp utan hinder av bestämmelserna
i första stycket.

7 §5

Ledighet under tid då arbetstagaren
avser att uppbära föräldrapenning
för tillfällig värd av barn enligt 4
kap. 8 och 8 a §§ lagen (1962:381)
om allmän försäkring eller avser att
uppbära särskild föräldrapenning
enligt 4 kap. 11 § fjärde stycket
samma lag skall anmälas till arbetsgivaren
minst en vecka före ledighetens
början. Föranleds ledigheten av
sjukdom eller smitta gäller dock ej
någon anmälningstid.

Ledighet under tid då arbetstagaren
avser att uppbära tillfällig föräldrapenning
enligt 4 kap. 10 eller 11 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring
skall anmälas till arbetsgivaren
minst en vecka före ledighetens början.
Föranleds ledigheten av sjukdom
eller smitta gäller dock ej någon
anmälningstid.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

4 Lydelse enligt lagförslag 3.

5 Lydelse enligt lagförslag 3.

SfU 1984/85:12

9 Förslag till
Lag om ändring i semesterlagen (1977:480)

Härigenom föreskrivs att 17 § semesterlagen (1977:480) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §>

Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om

1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänandeåret
icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbetsskada,

2. ledighet enligt lagen
(1978:410) om rätt till ledighet för
vård av barn, m.m. dels under tid för
vilken havandeskapspenning utges
enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring, dels under tid
för vilken föräldrapenning utges i
anledning av barns födelse eller
adoption enligt 4 kap. 3 och 5 §§
samma lag, i den mån frånvaron för
varje barn, eller vid flerbarnsbörd
sammanlagt, icke överstiger 120
dagar eller, för ensamstående förälder,
180 dagar, dels under tid för
vilken tillfällig föräldrapenning utges
enligt 4 kap. 10 och 11 §§ samma
lag.

3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetstagaren är
berättigad till ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare,
i den mån frånvaron under intjänande året icke överstiger 180 dagar,

1 Lydelse enligt lagförslag 4.

2. ledighet enligt lagen
(1978:410) om rätt till ledighet för
vård av barn, m.m. dels under tid för
vilken havandeskapspenning utges
enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring, dels under tid
för vilken föräldrapenning utges
enligt 4 kap. 2 och 7 §§ samma lag, i
den mån frånvaron icke överstiger
120 dagar eller, för ensamstående
förälder, 180 dagar, dels under tid
för vilken föräldrapenning för tillfällig
vård av barn utges enligt 4 kap. 8
och 8 a §§ samma lag.

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

frånvarande från arbetet under två hela intjänandeår, grundar därefter
infallande dag av frånvaroperioden icke rätt till semesterlön.

I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under
perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

SfU 1984/85:12 88

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motioner 3

Utskottet 6

Inledning 6

Vissa förbättringar av försäkringsskyddet under graviditet m. m.
och förbättringar av föräldrapenning för tillfällig vård av barn

fr. o. m. den 1 juli 1985 7

Sjukpenninggrundande inkomst under graviditet och vissa

studier 7

Sjukförsäkringsförmåner vid graviditetskomplikationer 7

Rätt till omplacering och havandeskapspenning vid risk

för fosterskador i arbetsmiljön 8

Utvidgad rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn 9

Föräldrapenningförmåner fr. o. m. den 1 januari 1986 13

Föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning 13

Föräldrabegreppet inom föräldraförsäkringen 21

Sjukpenninggrundande inkomst vid föräldraledighet

m. m 22

Ledighet för vård av barn 25

Förlossningsvård 25

Vissa sjukpenningfrågor 26

Hemmamakeförsäkringen och den frivilliga sjukpenningförsäkringen
26

Sjukpenningförsäkringen för egenföretagare 29

Sjukpenning m. m. vid deltidsarbete 30

Lagförslagen 31

Hemställan 31

Reservationer 34

1. Havandeskapspenning m. m. på grund av misstänkt risk i

arbetsmiljön (vpk) 34

2. Tidsgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av sjukt

barn (vpk) 35

3. Tidsgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av sjukt

handikappat barn (vpk) 35

4. En generös regeltillämpning m. m. (vpk) 36

5. Sammanslagning av föräldrapenningen i samband med

barns födelse och särskild föräldrapenning samt införande

av kontaktdagar (c) 36

6. Föräldrapenning över garantinivån (m) 37

7. Uppdelning av ersättningstiden mellan föräldrarna (vpk) 38

8. Ersättning enligt inkomstbortfallsprincipen (vpk) 39

9. Uttag av kontaktdagar (m och fp) 39

SfU 1984/85:12

10. Ökat antal kontaktdagar (vpk) 40

11. Tillfällig föräldrapenning vid föräldrautbildning för föräldrar
till handikappade barn (vpk) 41

12. Tillfällig föräldrapenning vid förebyggande barnhälsovård

m. m. i pri vat regi (mochfp) 41

13. Övergångsbestämmelserna (m och fp) 42

14. Sjukpenninggrundande inkomst vid föräldraledighet

(vpk) 43

15. Avdrag på föräldrapenningen vid förlossningsvård (s) ... 43

16. Hemmamakeförsäkring (m) 46

17. Hemmamakeförsäkring och införande av en grundsjukpenning
(c) 46

18. Sjukpenninggrundande inkomst för egenföretagare (m

och fp) 47

19. Grundsjukpenning och frivillig försäkring för egenföretagare
(c) 48

20. Sjukpenning m. m. vid deltidsarbete (m, c och fp) 48

Särskilt yttrande (m) 49

Bilaga med lagförslag 50

minab/gotab Stockholm 1985 79823