Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1984/85:12

om förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenning­en och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen (prop. 1984/85:78 delvis)

Sammanfattning

I belänkandet behandlas de delar av proposition 1984/85:78 som innehåller förslag inom föräldraförsäkringens och sjukpenningförsäkringens område. Övriga delar av propositionen har tidigare behandlats i utskottels betänkan­de SfU 1984/85:10.

Utskottet behandlar i ell första avsnitt ändringar fr. o. m. den 1 juli 1985. Ändringarna som tillstyrks av utskottet innebär i huvudsak

•     förbättringar i sjukpenningskyddet under graviditet och vissa studier

•     rätt lill omplacering eller havandeskapspenning vid risk för fosterskador i arbetsmiljön

•     rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn mellan 12 och 16 år när barnet vid sjukdom har ett särskilt behov av vård eller tillsyn.

I ett andra avsnitt behandlas ändringar med anknytning lill föräldraförsäk­ringen fr. o. m. den 1 januari 1986. De ändringar som tillstyrks av utskottet innebär i huvudsak följande

•     De nuvarande föräldrapenningförmånerna, föräldrapenning vid barns födelse och särskild föräldrapenning, förs samman till en förmån, föräldrapenning, som får tas ut till dess barnet fyller fyra år. Adoptivfö­räldrar får samma rätt till föräldrapenning som biologiska föräldrar.

•     Föräldrapenning för tillfällig vård av barn benämns tillfällig föräldrapen­ning och utökas med två kontakldagar per barn och år för barn mellan 4 och 12 år. Kontaktdagarna är i första hand avsedda för inskolning och besök i förskola, fritidshem och skola.

•     Föräldrabegreppet inom föräldraförsäkringen ändras så att rättslig vård­nadshavare likställs med förälder vad gäller rätten till såväl föräldrapen­ning som tillfällig föräldrapenning. Samboende utan gemensamma barn får rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av den andres barn. Fosterförälder får fortsättningsvis endast rätt lill tillfällig föräldrapenning samtidigt som en fosterförälders föräldrapenningförmåner för eget barn förbättras.

•     Rätten att behålla sjukpenninggrundande inkomst vid ledighet i samband' med barns födelse kvarstår till dess barnet fyller ett år i stället för som f. n. till dess barnet fyller ell och ett halvt år. Rätten lill föräldrapenning enligt denna tidigare sjukpenninggrundande inkomst kvarstår lill dess barnet fyller två år.

1 Riksdagen 1984/85. 11 saml. Nr 12

SfU 1984/85:12

 

SfU 1984/85:12                                                        2

Under detta avsnitt behandlas också ett förslag om alt avdrag i vissa fall skall göras på föräldrapenningen för utgiven sjukhusvårdsersätlning från försäkringen vid förlossningsvård. Utskottet avstyrker delta förslag.

I ett avslutande avsnitt behandlas ändringar inom sjukpenningförsäkring­en och den frivilliga sjukpenningförsäkringen. Ändringarna, som tillstyrks av utskollet, innebär i huvudsak följande.

•     Hemmamakar, studerande och andra med ingen eller låg förvärvsinkomst erbjuds ett förbättrat försäkringsskydd vid sjukdom inom den frivilliga sjukpenningförsäkringen. Samtidigt avvecklas hemmamakeförsäkringen successivt.

•     Nuvarande regler för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst för egenförelagare får en mer flexibel tillämpning, och reglerna för karens-tidsändring görs förmånligare.

I betänkandet behandlas åtta motioner med sammanlagt 31 yrkanden. Utskottet tillstyrker de motionsyrkanden (m, c, fp och vpk) som innebär all ett avdrag på föräldrapenningen vid förlossningsvård inte skall göras. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

Till betänkandet har fogats 20 reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

I proposition 1984/85:78 har regeringen (socialdepartementet) föreslagit riksdagen alt anta inom socialdepartementet upprättade förslag till

1.    lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2.    lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

3.    lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

4.    lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m,,

5.    lag om ändring i semesterlagen (1977:480),

6.    lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

7.    lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring,

8.    lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

9.    lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.,

10. lag om ändring i semesterlagen (1977:480).

Utskottet har i betänkandet SfU 1984/85:10 som godkänts av riksdagen den 14 december 1984 (rskr 96) behandlat delar av lagförslag 1 och hela lagförslag 2. Utskottei kommer därför att i bilaga lill belänkandet bl. a. lägga fram förslag lill lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring som omfattar återstående delar av lagförslag 1.

 

SfU 1984/85:12                                                                   3

Motioner

Motioner väckta med anledning av propositionen I motion 1984/85:250 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen beslutar all antalet ersättningsdagar med föräldra­
penning för föräldrar som gemensamt har barnet i sin vård
kvoieras sä alt 60 dagar ej kan överlåtas på den förälder som
varit hemma huvuddelen av tiden,

2.   all riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som inne­bär all de 90 dagarna inom föräldrapenningen med ersättning enligt garantinivån upphör och ersätts med ell system där för­äldrapenningen utgår enligt sjukpenningsbeloppet under hela ersällningsliden,

3.   all riksdagen beslutar avslå regeringens förslag i vad avser för­kortning av den tid under vilken förälders sjukpenninggrundan­de inkomst skall gälla från 18 månader till 12 månader,

4.   att riksdagen beslutar avskaffa den övre gränsen för antal dagar per år under vilka tillfällig föräldrapenning kan utgå för vård av sjukt barn,

5.   att riksdagen — vid avslag på yrkande 4 i motionen — beslutar all undanlag från den övre gränsen för antal ersällningsdagar med tillfällig föräldrapenning skall medges i del fall barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat han­dikapp är i behov av särskild tillsyn eller vård,

6.   att riksdagen beslutar att tillfällig föräldrapenning även skall utgå i det fall föräldrarna måste avslå från förvärvsarbete för att inhämta information och färdigheter som behövs för att i hem­met ge handikappade barn en riktig omvårdnad,

7.   att riksdagen beslutar all förälder har rätt att uppbära tillfällig föräldrapenning under sju dagar i samband med alt barn under åtta år inskolas i förskola eller skola, varvid dock dispens bör kunna medges både i vad avser antal dagar och i vad avser övre åldersgräns när det gäller barn vilkas inskolning är särskilt kom­plicerad på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp,

8.   att riksdagen uttalar

 

a)  alt i avsikt att förbättra föräldrars möjligheter all i hemmet ta vård om barn med handikapp bör en generös regeltillämpning ske inom del allmänna försäkringssystemet,

b)  all i avsikt all förbättra myndigheters och vårdinrättningars möjligheter att göra korrekta bedömningar av de svårigheter och kostnader som kan vara förenade med vård av handikappat barn i hemmet bör informationen till berörda personalgrupper intensifieras,

 

SfU 1984/85:12                                                                       4

9. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder som ger gravida kvinnor rätt till omplacering eller havandeskapspen­ning om de vistas i arbetsmiljöer där stark misstanke om risk för fosterskador föreligger i enlighet med vad som anförs i motio­nen, 10. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag i vad avser införande av avgift pä förlossningsvård.

I motion 1984/85:251 av Irene Vestlund (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om enklare regler för utbetalande av föräldrapenning vid vistelse på annan ort.

I motion 1984/85:252 av Rune Gustavsson m.fl. (c) hemställs

1.   att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om begräns­ning av den särskilda föräldrapenningen och nya regler för den tid barnen är mellan fyra och tolv år,

2.   att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att sjukhus­vårdsavdrag skall ske vid förlossningsvård,

3.   alt riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen lill känna vad som anförts om förbättrade regler inom den nuvaran­de frivilliga sjukpenningförsäkringen vid tillfälligt arbete,

4.   att riksdagen beslutar att riksdagen hos regeringen begär förslag till en garanterad grundsjukpenning för hemarbetande, stude­rande och andra grupper som saknar eller har en låg .sjukpen­ning som understiger garantinivån i föräldraförsäkringen,

5.   att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till sjuk­försäkringssystem för egenförelagare innebärande grundtrygg­het vid sjukdom och en rätt att teckna frivillig tilläggsförsäkring.

I motion 1984/85:253 av Ingemar EHasson m.fl. (fp) hemställs

1.    att riksdagen beslutar all totalt 16 kontaktdagar kan las ut för barn som fyllt fyra men inte lolv år på sätt som föräldrarna själva bestämmer,

2.    alt riksdagen beslutar att övergångsbestämmelserna till de nya reglerna inom föräldraförsäkringen utformas så att för barn födda senast vid utgången av är 1984 nu existerande möjlighet att spara föräldraledighet består,

3.    all riksdagen hos regeringen begär fortsatt utredning angående kompensationsnivån för anställda med s. k. koncentrerad del­tid,

4.    att riksdagen avslår förslaget om avgiftsuttag vid sjukhusvård i samband med förlossning,

5.    att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till åtgärder för att vidga föräldraförsäkringen för föräldrar till för tidigt födda barn.

 

SfU 1984/85:12                                                                       5

I motion 1984/85:254 av Margareta Persson (s) hemställs

1.   att ensamstående föräldrar skall kunna anmäla någon närståen­de lill försäkringskassan, som skall ha rätt all vara hemma när barnet är sjukt och att ersättning skall utgå på samma villkor som nu föreslås gälla för sammanboende under äktenskapslik-nande förhållanden,

2.   alt den tid som föräldrar skall ha rätt all få ha sin SGI vilande likställs mellan man och kvinna.

I motion 1984/85:255 av Göte Jonsson (m) och förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) hemställs att riksdagen beslutar att rätlen till ledighet för inskolning och besök i förskola etc. begränsas till barn under åtta års ålder.

I motion 1984/85:256 av Gullan Lindblad m. fl. (m) hemställs all riksdagen med avslag på propositionen i motsvarande del beslutar att sjukpenningräl-ten för hemmamakar skall bibehållas oförändrad med möjlighet till komplet­tering med frivillig försäkring upp till föräldraförsäkringens garantinivå.

I motion 1984/85:257 av Nils Carishamre m. fl. (m) hemställs

1.    att riksdagen med ändring av propositionsförslaget i motsvaran­de del beslutar att de familjer som så önskar skall medges rätt all tillämpa nu gällande regler för ullagstid av föräldrapenning förutsatt att förmänsberätligande barn fölls före den nya lagens ikraftträdande,

2.    att riksdagen beslutar avslå förslaget till sådan utvidgning av föräldrapenningen att den skall kunna utgå över garantinivån oberoende av om andra föräldern är sjukpenningförsäkrad över denna nivå eller inte,

3.    att riksdagen beslutar alt garaniinivån i föräldraförsäkringen den I juli 1985 skall höjas till 55 kr.,

4.    att riksdagen hös regeringen begär förslag i god lid före utgång­en av 1985 som syftar lill eliminering av i här aktuell lagstiftning förekommande diskriminering av enskild verksamhet i enlighet med vad i motionen förordats,

5.    att riksdagen beslutar avslå propositionen i den del som avser sjukhusvårdsavdrag vid förlossningsvård,

6.    att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst för egenförelaga­re i enlighet med vad i motionen anförts.

 

SfU 1984/85:12                                                                    6

Utskottet Inledning

Föräldraförsäkringen har sedan den infördes år 1974 successivt byggts ut. F. n. omfattar försäkringen rätt till föräldrapenning i samband med barns födelse under 180 dagar, särskild föräldrapenning under likaledes 180 dagar och föräldrapenning för tillfällig vård av barn under högst 60 dagar per barn och år. Föräldrapenning för tillfällig vård av barn utgår dessutom för fader under 10 dagar i samband med barns födelse.

Föräldraförsäkringen kompletteras av en rätt för föräldrarna till ledighet från anställningen under tid då föräldrapenning utgår. Dessutom finns en fristående rätt för föräldrarna alt vara helt lediga så länge de vårdar barn som är yngre än ett och ett halvt år. De har också möjlighet att förkorta arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid fram till dess barnet fyller åtta år eller avslutar sitt första skolår.

För gravida kvinnor som har fysiskt påfrestande arbetsuppgifter och inte kan fortsätta med dessa i graviditetens slutskede finns sedan år 1980 en lagfäst rätt till omplacering på arbetsplatsen till ett mindre ansträngande arbete med bibehållen lön. Om en omplacering inte är möjlig har kvinnan rätt att vara ledig och uppbära havandeskapspenning.

Föräldraförsäkringsutredningen (S 1980:08) har haft i uppdrag alt göra en utvärdering och en översyn av reglerna om rätt lill ledighet för vård av barn samt ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen och för havandeskaps­penningen. I betänkandet (SOU 1982:36), Enklare föräldraförsäkring, har utredningen dels redovisat erfarenheterna av föräldraförsäkringen och föräldraledighelslagen, dels lagt fram ett förslag till regeländringar i syfte att göra föräldraförsäkringens regler mer lättillgängliga för föräldrar, arbetsgi­vare och försäkringskassor. I slutbetänkandet (SOU 1983:30), Utbyggd havandeskapspenning m.m., har utredningen redovisat erfarenheterna av gällande omplaceringsregler och ersättningsregler för havandeskapspen­ningen samt lagt fram förslag om vissa förbättringar av det ekonomiska skyddet för gravida kvinnor.

Propositionens förslag om ändrade och utvidgade ersättningsregler m. m. inom föräldraförsäkringen och för havandeskapspenningen bygger i väsentli­ga delar på föräldrautredningens båda betänkanden. Förslagen på dessa områden föreslås i vissa delar träda i kraft den 1 juli 1985 (lagförslagen 1,3-5) och i övriga delar den 1 januari 1986 (lagförslagen 6-10). I propositionens lagförslag 1 (delvis) och 2 (hela) återfinns som inledningsvis nämnts även förslag om förbättrade socialförsäkringsförmåner vid arbete utomlands i vissa fall, vilka har behandlats i utskottets betänkande SfU 1984/85:10. Betänkandet har godkänts av riksdagen den 14 december 1984 (rskr 96). Propositionen innehåller slutligen även förslag till ändringar fr. o. m. den 1 januari 1986 på sjukpenningförsäkringens område, vilka inte har samband med föräldraförsäkringen och havandeskapspenningen. Ändringarna, som

 

SfU 1984/85:12                                                                        7

bygger på förslag i sjukpenningkommitléns slutbetänkande (SOU 1983:48), Egenföretagares sjukpenning m.m., avser främst den frivilliga sjukpenning­försäkringen, hemmamakeförsäkringen och sjukpenningförsäkringen för egenförelagare.

Utskottet kommer nedan alt först behandla förslaget om förbättringar av försäkringsskyddet under graviditet och de förslag om förbättringar av föräldrapenningen för tillfällig vård av barn som skall träda i kraft redan den 1 juli 1985. I ett andra avsnitt behandlar utskottet övriga förslag inom föräldraförsäkringens område och därmed sammanhängande frågor inom sjukpenningförsäkringen m. m. 1 ett avslutande avsnitt behandlas förslagen om ändringar i den frivilliga sjukpenningförsäkringen, hemmamakeförsäk­ringen och egenföretagares sjukpenningförsäkring.

Vissa förbättringar av försäkringsskyddet under graviditet m. m. och förbätt­ringar av föräldrapenningen för tillfällig vård av barn fr. o. m. den 1 juli 1985

Sjukpenninggrundande inkomst under graviditet och vissa studier

F. n. gäller, enligt föreskrifter som utfärdats av riksförsäkringsverket, att en kvinnas sjukpenninggrundande inkomst inte får sänkas under havande­skapstiden, om hon slutar förvärvsarbeta eller minskar sin arbetstid tidigast sex månader före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. I propositio­nen föreslås att en bestämmelse härom tas in i lagen om allmän försäkring (AFL). Bestämmelsen föreslås utformad så att den aktuella tidsperioden alternativt kan räknas fram till den dag nedkomsten sker om detta är förmånligare för kvinnan.

Den som avbryter sill förvärvsarbete för att genomgå grundutbildning för vuxna får f.n. sin sjukpenninggrundande inkomst sänkt om studierna beräknas pågå minst sex månader i följd. För alt försäkringsskyddet skall kunna upprätthållas under utbildningstiden föreslås i propositionen att den sjukpenninggrundande inkomsten inte får sänkas under den tid en försäkrad bedriver studier för vilka han uppbär timersättning enligt förordningen (1976:327) om timersättning vid grundutbildning för vuxna.

Utskottet biträder förslagen.

1 propositionen föreslås också vissa ändrade regler för beräkning av sjukpenning och föräldrapenning för tid efter barnels födelse. Med hänsyn till att utskottet kommer att föreslå att förslagen skall träda i kraft först den 1 januari 1986, kommer de att behandlas i ett senare avsnitt i betänkandet (s.22).

Sjukförsäkringsförmåner vid graviditetskomplikationer

Rätten till såväl sjukvårdsförmåner som sjukpenningförmåner förutsätter att den försäkrade är sjuk. Tveksamhet har rått i praxis då det gällt att bedöma om graviditetskomplikationer vid främst flerbarnsgraviditet. Rh-

 

SfU 1984/85:12                                                                        8

immunisering och andra mera ovanliga immuniseringstillslånd skall bedömas som sjukdom enligt det sjukdomsbegrepp som gäller inom den allmänna försäkringen. För alt undvika fortsatt tveksamhet vid bedömningen av rätten till sjukpenning för kvinnor som på läkares inrådan avhåller sig från arbete på grund av risk för foslrets liv eller hälsa i samband med flerbarnsgraviditet, Rh-immunisering och andra immuniseringstillslånd föreslås att i bestämmel­serna om sjukpenning i 3 kap. AFL införs ett särskilt stadgande (7 a §). Detta har utformats så att en gravid kvinna skall ha rätt till sjukpenning om hon är förhindrad att ulföra sitt vanliga arbete eller ett därmed jämförligt arbete på grund av särskilda förhållanden hos henne som medför risk för foslrets liv eller hälsa. Till stöd för rätten till sjukpenning skall inges läkarutlåtande. I propositionen understryks att förslaget inte innebär någon ändring av det gällande sjukdomsbegreppel inom den allrnänna försäkringen.

Försäkringsöverdomstolen har i dom den 18 december 1984 slagit fast all Rh-immunisering hos en gravid kvinna får anses utgöra ett sådant onormalt tillstånd som inte kan anses hänga samman med den normala livsprocessen. Tillståndet bör därför, anför försäkringsöverdomstolen, räknas som sjuk­dom enligt lagen om allmän försäkring och kunna grunda rätt till sjukvårdser­sättning och sjukpenning. Domstolen har vidare i dom den 22 januari 1985 slagit fast alt tillstånd vid tvillinggravidilel, som regelmässigt är förenad med risk för förtidsbörd, bör räknas som sjukdom.

Genom att tillstånd vid Rh-immunisering och flerbarnsgraviditet numera i praxis anses rymmas inom sjukdomsbegreppel i AFL synes en särreglering för dessa och andra jämförbara fall överflödig. Med hänsyn härtill föreslår utskottet att propositionens förslag till en särskild bestämmelse i 3 kap. AFL skall utgå.

Rätt till omplacering och havandeskapspenning vid risk för fosterskador i arbetsmiljön

En gravid kvinna som har fysiskt påfrestande arbetsuppgifter har fr. o. m. 60:e dagen före den beräknade tidpunkten för nedkomsten rätt att bli omplacerad på arbetsplatsen till ett mindre ansträngande arbete med bibehållen lön eller, om detta inte är möjligt, att vara ledig och uppbära havandeskapspenning längst till och med den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Havandeskapspenningen motsvarar kvin­nans sjukpenning.

I propositionen föreslås att rätlen till omplacering och havandeskapspen­ning utvidgas lill alt omfatta kvinnor som avstängs från sill arbete enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 3 kap. 16 § arbetsmiljölagen. Om omplacering på grund av risker i arbetsmiljön inte kunnat ske när kvinnan avslängs från arbetet skall möjligheten till omplacering fortlöpande prövas av arbetsgivaren. Uppkommer då en möjUghet till en omplacering som bedöms kunna avse minst en månad skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan arbetet. Under den tid kvinnan inte kunnat omplaceras till annat arbete

 

SfU 1984/85:12                                                                        9

ersätts inkomstbortfallet genom havandeskapspenning.

I propositionen föreslås också vissa ändringar i reglerna för ansökan om havandeskapspenning. Dessutom föreslås alt bestämmelserna om karenstid för sjukpenning för egenförelagare inte skall gälla för havandeskapspenning. Vidare föreslås att ledighet med havandeskapspenning görs semesterlöne­grundande.

Lars Werner m. fl. anför i motion 250 (yrk. 9) att när det gäller risk för fosterskador måste det finnas säkerhetsmarginaler som skyddar kvinnan och fostret även i de fall endast stark misstanke om sådana risker föreligger. Motionärerna begär att riksdagen hos regeringen begär åtgärder som ger gravida kvinnor rätt till omplacering eller havandeskapspenning om de vistas i arbetsmiljöer där stark misstanke om risk för fosterskador föreligger.

I propositionen har framhållits att kunskaperna om sambandet mellan påverkan av olika yttre faktorer och riskerna för fosterskador ännu så länge är begränsade och att inte minst på arbetsmiljöområdet läget är oklart. Föreskrifter om skydd för havande kvinnor finns f. n. endast såvitt gäller blyarbete. Inom arbelarskyddsstyrelsen pågår emellertid ell förberedande arbete med föreskrifter som berör gravida kvinnor inom andra arbetsområ­den. Utskottet anser mot denna bakgrund att den utökade rätlen lill omplacering och havandeskapspenning bör avgränsas på sätt föreslagits i propositionen och avstyrker bifall till motion 250 (yrk. 9). Utskottet förutsätter därvid all arbelarskyddsstyrelsen uppmärksamt följer det fortlö­pande forskningsarbetet på området och skyndsamt utfärdar föreskrifter i de fall risker för fosterskador upptäcks i arbetsmiljön.

Utvidgad rätt till föräldrapenning för tdlfällig vård av barn

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn utgår f. n. under högst 60 dagar per barn och år till förälder som behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda barn under tolv år i samband med sjukdom eller smitta hos barnet eller hos dess ordinarie vårdare eller för besök i samhällets förebyggande barnhälsovård. Vidare har fader som för biträde i hemmet eller för vård av barn avslår från förvärvsarbete i samband med barns födelse rätt till föräldrapenning under tio dagar.

I propositionen föreslås att föräldrapenning för tillfällig vård av barn under 60 dagar per barn och år skall kunna utges även till barn mellan 12 och 16 år i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn och vård. För vård och tillsynsbehov som grundat rätt till vårdbidrag skall dock föräldrapenning för tillfällig vård av barn inte kunna utges. Det särskilda vård- och lillsynsbehovet skall styrkas med läkarutlåtande.

I propositionen framhålls att de barn för vilka en utvidgad rätt lill föräldrapenning bör gälla kan indelas i två grupper. Dels är det fråga om barn med fidigare kända långvariga sjukdomar eller handikapp som kontinuerligt eller mera tillfälligt behöver hjälp eller tillsyn i sin dagliga tillvaro. För dessa

 

SfU 1984/85:12                                                                      10

kan det också vara fråga om att de vid tillkommande sjukdomstillstånd behöver ytterligare hjälp. Dels är det fråga om barn som i vanliga fall klarar sig själva men som när de drabbas av en allvarlig sjukdom eller ell handikapp oundgängligen behöver föräldrarnas stöd, hjälp eller omsorg under en begränsad sjukperiod eller vid läkarbesök. För den senare gruppen bör det vara fråga om en skada eller sjukdom av den karaktären att barnet inte bör vistas ensamt hemma på grund av hälsoproblemets allvarliga art.

När det gäller barn med handikapp eller långvariga sjukdomar skall försäkringskassan i förväg med ledning av läkarutlåtande kunna besluta om barnet skall omfattas av föräldrapenningen för tillfällig vård av barn även efter del barnet fyllt lolv år. Härigenom skall föräldrarna kunna få klart för sig om de i princip kan räkna med ersättning från försäkringen när barnet insjuknar. Ett sådant beslut föreslås kunna överklagas enligt besvärsordning­en på socialförsäkringsområdet.

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn föreslås också kunna utgå i vissa situationer som f. n. inte läcks av bestämmelserna i föräldraförsäkringen. Sålunda skall föräldrapenning kunna utgå när en förälder avslår från förvärvsarbete för att vårda barn under tolv år eller barn mellan 12 och 16 år för vilka en särskild rätt till föräldrapenning enligt ovanstående föreligger om den förälder som normalt vårdar barnet måste besöka läkare med ett annat barn i familjen. Vidare skall föräldrapenning för tillfällig vård av barn under lolv år kunna utgå till båda föräldrarna samtidigt om båda föräldrarna följer med ell barn till läkare när barnet lider av en allvarlig sjukdom. Detsamma skall gälla om båda föräldrarna som en del i behandlingen av barnet behöver delta i ett läkarbesök eller i någon av läkare ordinerad behandling.

Motionsledes har påpekats (motion 257) att propositionens avsikt varit att utsträcka rätlen till föräldrapenning för tillfällig vård av barn att gälla barn mellan 12 och 16 år som på grund av handikapp eller andra särskilda omständigheter har ett särskilt behov av tillsyn under sjukdom. Den föreslagna lagtexten ger enligt motionärerna uppenbarligen rätt till tillfällig föräldrapenning även för barn som inte faller in under de i motivtexten uppställda kriterierna. Motionärerna menar att lagtextens definition av stödbehovet är myckel tänjbar eftersom det räcker med ett läkarintyg för att den aktuella tillfälliga sjukdomen skall anses ha föranlett ett behov av särskild tillsyn.

Grundförutsättningen för att ett barn mellan 12 och 16 år skall kunna innefattas i rätten till föräldrapenning för tillfällig vård av barn är densamma som gäller för rätten lill vårdbidrag, nämhgen alt barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn och vård. För rätt till vårdbidrag krävs därutöver att tillsynsbehovet är av en viss varaktighet oeh att vårdbehovet och merkostna­derna har en viss omfattning. De föreslagna bestämmelserna om föräldra­penning för tillfällig vård av barn är avsedda att tillämpas i enstaka situationer av sjukdom hos barnet m. m. som inte grundat rätt till vårdbidrag

 

SfU 1984/85:12                                                                       H

men där barnet på grund av omständigheterna i det enskilda fallet är i behov av särskild tillsyn och vård. Med hänsyn till all barnets behov av särskild tillsyn och vård i första hand skall avgöra rätten till föräldrapenning finner utskollet att någon närmare precisering inte bör göras av hur allvarlig en sjukdom skall vara för alt föräldrapenning skall kunna utgå när en förälder är hemma från sitt förvärvsarbete för att vårda barnet. Härigenom kan en sammanvägning ske av å ena sidan barnets förmåga all klara sig utan föräldrarnas tillsyn och å andra sidan sjukdomens svårighetsgrad. Utgångs­punkten vid tillämpningen av de nya reglerna bör enligt utskottets uppfatt­ning vara att normall utvecklade och friska barn över lolv år kan klara sig själva utan tillsyn av föräldrarna vid tillfälliga sjukdomar som inte är av allvarlig art eller kräver någon speciell vård.

Med det anförda ansluter sig utskollet till propositionens förslag om utvidgningar av rätten till föräldrapenning för tillfällig vård av barn. Utskottet föreslår dock alt möjligheten för båda föräldrarna att få föräldra­penning om de samtidigt följer med barnet till läkare skall finnas även när barnet är mellan 12 och 16 år och alt den föreslagna nya 4 kap. 8 a § andra slyckel AFL skall kompletteras i enlighet härmed. Vidare föreslår utskottet att i ett tredje stycke till lagrummet i fråga tas in bestämmelser om rätt för försäkringskassan att i förväg besluta om barnet efter fyllda tolv år skall kunna omfattas av bestämmelserna om föräldrapenning för tillfällig vård av barn.

I motion 250 (yrk. 4) av Lars Werner m. fl. begärs att tidsgränsen 60 dagar per barn och år för utgivande av föräldrapenning för tillfällig vård av barn skall slopas. Skulle detta yrkande inte vinna riksdagens bifall begär motionärerna (yrk. 5) att undantag från en fidsgräns på 60 dagar skall medges i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn eller vård.

Föräldraförsäkringsutredningen har tagit upp frågan om föräldrapenning för lillfälHg vård av barn skulle kunna utges under obegränsad tid. Utredningen har därvid pekat på att under åren 1980-1981 har 60 dagar tagits ut för mindre än 400 barn årligen. Av en särskild undersökning avseende uttag under första halvåret 1980 framgick dessutom all flertalet fall av uttag av 60 dagar berodde på att ordinarie vårdaren varit sjuk eller smittbärare. Utredningen har diskuterat om man på grund av del fåtal fall per år där maximala antalet ersättningsdagar på grund av sjukdom hos barnet tagits ul skulle slopa den nuvarande 60-dagarsgränsen. Utredningen har emellertid funnit att en sådan ordning skulle medföra problem, främst på grund av alt ersättningsnivåerna för föräldrapenning och vårdbidrag kan skilja sig väsentligt. Införs en obegränsad ersättningstid för föräldrapenning för tillfällig vård av barn skulle detta kunna innebära alt en förälder föredrog denna ersättningsform framför att söka vårdbidrag för barnet. Bestämmelser måste då införas som möjliggör för en försäkringskassa att efter viss lid - utan ansökan av förälder- pröva rätten till vårdbidrag. Detta skulle bl. a. medföra

 

SfU 1984/85:12                                                                      12

ett administrativt merarbete. Med hänsyn till föräldrapenningens syfte att täcka ett behov av ersättning i mera akut uppkomna vårdsituationer, ansåg utredningen det inte lämpligt att frågan om det ekonomiska stödet till föräldrar med långvarigt eller ofta sjuka barn löstes inom föräldraförsäkring­ens ram.

Departementschefen har för sin del ansett att erfarenheterna av ersätt­ningsreglerna för tillfällig vård av barn inte ger anledning till all förändra antalet ersällningsdagar inom försäkringen och utskottet delar, möt bak­grund av vad utredningen framhållit, denna uppfattning. Utskottet avstyrker därför bifall till motion 250 (yrk. 4 och 5).

Utskottet behandlar i detta sammanhang också yrkandena 8 a och b i motion 250. I del förstnämnda yrkandet begärs dels ett uttalande om en generös regeltillämpning inom det allmänna försäkringssystemet för alt föräldrarnas möjlighet att i hemmet la vård om barn med handikapp skall förbättras. Motionärerna anför att det alltför ofta händer att föräldrar till barn med handikapp måste kämpa för sina rättigheter gentemot försäkrings­kassa och läkare och att del som en följd av det allmänna kravet på besparingsåtgärder inom statsförvaltningen tyvärr också finns tendenser fill en mindre generös tillämpning av gällande bestämmelser. Särskilt när del gäller vård av sjukt barn med handikapp finns det därför anledning för riksdagen att uttala sig för en generös regelfillämpning. Mofionärerna anför också alt myndigheterna inte har tillräckliga kunskaper om problem som sammanhänger med vården i hemmet av barn med handikapp. De begär därför (yrk. 8 b) att informationen till berörd personal vid myndigheter och vårdinrättningar skall intensifieras i avsikt att förbättra möjligheterna att göra korrekta bedömningar av de svårigheter och kostnader som kan vara förenade med vård av handikappat barn i hemmet.

Utskottei finner del knappast möjligt att bemöta påslåendet om att det till följd av det allmänna kravet på besparingsåtgärder inom statsförvaltningen finns tendenser till en mindre generös tillämpning av gällande bestämmelser, eftersom påslåendet är allmänt hållet och inte underbyggt av några exempel på att rättsförluster har uppkommit. Detsamma gäller påslåendet om att myndigheterna inte har tillräckliga kunskaper om problem som samman­hänger med vården i hemmet av barn med handikapp. Utskottet vill emellertid erinra om att statsmakterna inte beslutat om några besparingar inom det aktuella området som föranleder de tillämpande myndigheterna att ge bestämmelserna en annan innebörd än vad som varit avsedd när de infördes. Såvitt gäller information och utbildning av berörd personal gör riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet stora utbildnings- och informationsinsatser såväl löpande som i samband med nya reformer på handikappområdet. Sådana insatser kommer också att genomföras i anslut­ning fill ikraftträdandet av de nya bestämmelserna om rätt lill föräldrapen­ning för tillfällig vård av barn mellan 12 och 16 år.

Med del anförda får motion 250 (yrk. 8 a och b) anses besvarad.

 

SfU 1984/85:12                                                                      13

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn till fader i samband med barns födelse föreslås i propositionen vid flerbörd kunna utgå under tio dagar per barn. Föräldrapenningen, som skall kunna utges även när en fader är närvarande vid förlossningen, får utges längst till sextionde dagen efter barnets hemkomst efter förlossningen. Vid adoption skall en adoptivfader eller blivande adoptivfader ha en motsvarande rätt lill föräldrapenning om barnet inte fyllt tio år. Föräldrapenning utges vid adoption längst till sextionde dagen från den tidpunkt föräldrarna fått barnet i sin vård. Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna förbättringarna. För förälder som bedriver studier med bibehållna löneförmåner föreslås i propositionen att avslående från studier jämställs med avstående från förvärvsarbete vid bedömningen av rätten till föräldrapenning för tillfällig vård av barn i den mån föräldern går miste om löneförmåner. Även detta förslag biträds av utskottet.

Föräldrapenningförmåner fr. o. m. den 1 januari 1986

Föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Såsom inledningsvis nämnts utgår f. n. föräldrapenning i tre former, dels som föräldrapenning i samband med barns födelse, dels som särskild föräldrapenning och dels som föräldrapenning för tillfällig vård av barn.

Föräldrapenning i samband med barns födelse utgår under högst 180 dagar sammanlagt för föräldrarna. Ersättningen, som i regel får utges längst till tvåhundrasjuttionde dagen efler barnels födelse, utgår med belopp som motsvarar förälderns sjukpenning, dock lägst med garaniinivån, som fr. o.m. den 1 januari 1985 är 48 kr. per dag. Om föräldrarna gemensamt har barnet i sin vård har fadern rätt till föräldrapenning över garantinivån endast om modern är eller borde ha varit försäkrad för en sjukpenning över den nivån eller om hon av särskilda skäl inte har möjlighet att själv vårda barnet.

Även särskild föräldrapenning utgår under sammanlagt 180 dagar för varje barn till dess barnet fyller åtta år eller till dess barnet avslutar sitt första skolår. Om båda föräldrarna har vårdnaden om barnet har var och en rätt lill hälften av tiden för särskild föräldrapenning. Föräldern kan dock avstå denna rätt lill den andra föräldern genom alt göra en skriftlig anmälan härom till försäkringskassan.

Under 90 dagar utgår särskild föräldrapenning enligt samma inkomstbort­fallsprincip som föräldrapenning vid barns födelse. Under återstående 90 dagar utgår den särskilda föräldrapenningen med garantinivån 48 kr,/dag. Den särskilda föräldrapenningen kan tas ul som hel, halv eller fjärdedels föräldrapenning. Föräldrapenningen får utnyttjas även när förälder deltar i föräldrautbildning eller vid besök i förskoleverksamhet.

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn utgår med belopp motsvarande förälderns sjukpenning om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med sjukdom eller smitta hos barnet eller dess ordinarie vårdare

 

SfU 1984/85:12                                                       14

och vid besök i samhällets barnhälsovård. Ersättning kan utgå underöOdagar per barn och år för föräldrarna sammanlagt till dess barnet fyllt tolv år. Fadern har dessutom en särskild rätt till föräldrapenning och ledighet under tio dagar vid barns födelse.

För att få rätt till föräldrapenning i samband med barns födelse måste en förälder ha varit inskriven hos allmän försäkringskassa under minst 180 dagar i följd före barnels födelse eller den beräknade tidpunkten för denna. För att sådan föräldrapenning skall kunna utgå över garaniinivån krävs alt föräldern varit eller skulle ha varit sjukpenningförsäkrad över denna nivå under minst 270 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för denna. Som villkor för särskild föräldrapenning gäller att föräldern skall eller skulle ha varit inskriven hos försäkringskassa under minst 180 dagar i följd.

I propositionen föreslås att föräldrapenning i samband med barns födelse och särskild föräldrapenning förs samman till en ersättningsform, benämnd föräldrapenning. Föräldrapenning för tillfällig vård av barn skall fortsätt­ningsvis benämnas tillfällig föräldrapenning.

Föräldrapenning föreslås utgå under 360 dagar, varav 270 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, dock lägst garantinivån 48 kr., och 90 dagar med belopp motsvarande garantinivån. Ersättningsdagarna får tas ut längst till dess barnet fyller fyra år. Vid flerbarnsbörd skall föräldrapen­ning utges under ytterligare 180 dagar per barn, varav 90 dagar med ersättning enligt garantinivån. Föräldrapenningen skall kunna tas ut även i samband med föräldrautbildning eller vid besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg, i vilken barnet deltar. Liksom f. n. skall modern ha rätt till föräldrapenning fr.o.m. den 60:e dagen före den beräknade lidpunkten för barnels födelse. Hon skall också ha rätt till föräldrapenning t. o. m. den 29:e dagen efter förlossningen även om hon inte har barnet i sin vård. Har föräldrarna gemensamt vårdnaden om barnet skall även fortsätt­ningsvis varje förälder ha rätt alt uppbära föräldrapenning under minst 90 dagar av ersällningsliden. En förälder skall dock liksom f.n. genom en skriftUg anmälan till försäkringskassan kunna avstå från sin rätt alt uppbära föräldrapenning till förmån för den andra föräldern.

Villkoren om viss inskrivningstid i försäkringskassa för rätt till föräldra­penning föreslås uppmjukade så all föräldrapenning utges om föräldern varit inskriven hos försäkringskassan under minst 180 dagar närmast före den dag föräldrapenningen tas ut. Vissa undantag härifrån kan liksom hittills göras för försäkrade som inte fyllt 16 år eller som rätteligen skulle ha varit inskrivna i försäkringskassa. För alt få rätt till föräldrapenning över garantinivån under de första 180 ersättningsdagarna skall föräldern ha varit sjukpenningförsäk­rad över garantinivån under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för denna.

Oberoende av om en av föräldrarna endast är berättigad till föräldrapen­ning som motsvarar garaniinivån föreslås att den andra föräldern skall ha rätt lill en föräldrapenning som motsvarar sjukpenningen när denna överstiger garantinivån.

 

SfU 1984/85:12                                                                      15

Den som adopterar barn under tio år föreslås få rätt till föräldrapenning under samma antal dagar som biologiska föräldrar. Föräldrapenningen får tas ut inom fyra år från det föräldern får barnet i sin vård. Med adoptivföräl­der jämställs en bhvande adoptivförälder.

Den tillfälliga föräldrapenningen föreslås utgå under oförändrat 60 dagar per barn och år för vård av barn vid sjukdom och smitta hos barnet eller den ordinarie vårdaren och vid besök i samhällets förebyggande barnhälsovård och under tio dagar per barn för fader vid barns födelse eller adoption. Dessutom skall för varje barn mellan fyra och tolv år kunna utges tillfällig föräldrapenning under två dagar per år (kontaktdagar) i samband med föräldrautbildning, besök i skola, förskola eller fritidsverksamhet.

Föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning skall kunna tas ut som hel föräldrapenning om föräldern är helt ledig, halv föräldrapenning om föräldern är halvt ledig och som en fjärdedel vid en fjärdedels ledighet. Omfattningen av ledigheten skall såvitt avser föräldrapenningen bedömas i förhållande till normalarbetstiden vid heltidsarbete. Vid arbete under högst tre fjärdedelar av normalarbetstiden får föräldern dock rätt till hel, halv eller fjärdedels föräldrapenning när föräldrapenning endast utges med belopp motsvarande garantinivån.

Förslaget om att föra samman föräldrapenning i samband med barns födelse och särskild föräldrapenning till en ersättningsform - föräldrapen­ning - som utgår till dess barnet fyller fyra år kritiseras i motion 252 av Rune Gustavsson m. fl. Motionärerna anför att nuvarande ersättningsformer gör det möjligt att spara ersättningsdagar till en av de viktigaste perioderna i ett barns liv, nämligen inskolning i grundskolan. Eftersom regeringsförslagel om tillfällig föräldrapenning under särskilda kontakldagar endast medger föräldern ersättning under två dagar per barn och år yrkar motionärerna (yrk. 1) avslag på förslaget om begränsning av tiden för uttag av den särskilda föräldrapenningen till dess barnet fyllt fyra år och på förslaget om kontaktda­gar inom den tillfälliga föräldrapenningen.

Föräldraförsäkringen i sin nuvarande form är en av de mest komplicerade delarna i försäkringssystemet. Uppdelningen på tre förmånsslag med sins­emellan skilda kvalifikafionsregler, åldersgränser, lidsgränser för uttag och förmånsnivåer gör att systemet inte bara är svårt att överblicka för främst föräldrarna ulan också kräver en omfattande administration. En förenkling av systemet har länge framstått som angelägen.

Propositionens förslag om en sammanslagning av föräldrapenningen i samband med barns födelse och den särskilda föräldrapenningen lill en ersättningsform innebär enligt utskottets uppfattning betydande administra­tiva förenklingar av försäkringen. De begränsningar i tiden för uttag av föräldrapenningen som följer av alt denna skall utges till dess barnet fyller fyra år uppvägs väl av att tiden för uttag av föräldrapenningen vid barns födelse inte längre begränsas till i normalfallet 270 dagar, all inskrivningsti­den för rätt till föräldrapenningförmåner mjukas upp väsentligt och alt

 

SfU 1984/85:12                                                                      16

försäkringen byggs ul med två kontakldagar per barn och år. Genom att föräldraförsäkringens regler görs mer enhetliga blir de lättare att förstå för såväl de tillämpande organen som föräldrarna och arbetsgivarna. De nya reglerna torde också medföra att föräldraledigheterna kommer alt tas ul i mer sammanhängande perioder än hittills, vilket är en fördel inte minst för personalplaneringen på arbetsplatserna. Utskottet biträder sålunda de föreslagna förändringarna och avstyrker bifall till motion 252 (yrk. 1).

Nils Carlshamre m.fl. yrkar i motion 257 (yrk. 2) avslag på förslaget om all föräldrapenning skall kunna utgå med belopp motsvarande förälderns sjukpenning över garaniinivån oberoende av om den andre föräldern endast har rätt lill en föräldrapenning motsvarande garaniinivån. Motionärerna framhåller att i de fall en moder inte har en sjukpenninggrundande inkomst får man normalt utgå från att hon är hemma. Den föreslagna regeländringen skulle innebära alt om den andra föräldern, som har sjukpenninggrundande inkomst, lar ledigt med föräldrapenning uppstår förtjänst på försäkringens bekostnad. Den föreslagna nyordningen skulle, anför motionärerna, inte bara innebära en betydande merkostnad för försäkringen utan också ställa stora krav på försäkringskassorna i fråga om kontrollen av all den som uppbär ersättningen också faktiskt tar vård om barnet.

Utskottei anser att även det nu förevarande förslaget innebär en förenk­ling av nuvarande bestämmelser. Utskottet vill också erinra om all för en stor grupp som inte har sjukpenninggrundande inkomst, nämligen studerande, innebär förslaget en avsevärd förbättring genom all de kan återuppta studierna tidigare om den andra maken får ekonomisk möjlighet att stanna hemma från arbetet och vårda barnet. Även för familjer där ena maken är hemarbetande får förslaget positiva effekter genom all de ekonomiska hindren minskas för den andra maken att vårda barnet under de första levnadsåren. Med hänsyn till att föräldrapenning inte kan uppbäras av båda föräldrarna samtidigt och sålunda den hemarbetande förälderns garantibe­lopp inte utgår så länge den andra föräldern är hemma och vårdar barnet med föräldrapenning finner utskollet påslåendet om alt föräldrarna skulle göra en förtjänst på försäkringens bekostnad missvisande. Utskottet anser med det anförda att förslaget bör genomföras och avstyrker bifall till motion 257 (yrk. 2).

1 ett flertal motioner framförs krav på ytterligare ändringar i bestämmel­serna om föräldrapenning. Nils Carlshamre m, fl, yrkar i motion 257 (yrk. 3) att garantinivån skall höjas från nuvarande 48 till 55 kr. I motion 250 yrkar Lars Werner m.fl. (yrk. 1) att en del av ersällningsliden 60 dagar skall förbehållas var och en av föräldrarna och inte kunna överlåtas på den andre föräldern. Dessa motionärer anser också (yrk. 2) all de 90 dagar som ersätts med belopp motsvarande garantinivån liksom övriga dagar skall ersättas enligt inkomstborlfallsprincipen. I motion 253 (yrk. 5) begär Ingemar Eliasson m.fl. förslag om en utbyggnad av föräldraförsäkringen för föråldrar vars barn fölls för tidigt och därför måste stanna kvar på sjukhus en längre tid.

 

SfU 1984/85:12                                                                       17

Garantinivån har fr. o. m. den 1 januari i år höjts från 37 lill 48 kr. enligt förslagi proposition 1983/84:150 (SfU 32, rskr 397). Vid riksdagsbehandhng-en av den nämnda propositionen yrkades i en partimolion från moderata samUngsparliet att garantibeloppet skulle höjas till 55 kr. per dag. Utskottet avstyrkte bifall till motionen och anförde som skäl härför alt storleken av den av regeringen föreslagna höjningen skulle ses som en del i ett förbättrat stöd till barnfamiljerna. Ulskotiet åberopade också statsfinansiella skäl mot en högre höjning av garaniinivån än vad regeringen föreslagit. Av samma skäl avstyrker utskottet bifall till motion 257 (yrk. 3).

Även frågan om en uppdelning av rätten till föräldrapenning mellan föräldrarna behandlades av utskottet under föregående riksmöte (SfU 1983/84:19). Utskottet erinrade därvid om att föräldraförsäkringsutredning­en övervägt olika alternativ i fråga om uppdelning av ersättningstiden men föreslagit att någon form av uppdelning inte borde finnas. En uppdelning av ersätlningsrätten skulle enligt utredningen dels medföra en krångligare administration och svårigheter ur informafionssynpunkl, dels begränsa de enskilda föräldrarnas möjligheter att själva fördela föräldraledigheten på sätt som i deras situafion är mest ändamålsenlig. Utredningen ansåg att en positiv utveckling när del gällde fädernas uttag av föräldrapenning ändå skulle kunna uppnås genom riktade informafionsinsatser inom olika samhällsområ­den. Utskottet anförde för sin del att utskottet var medvetet om de fördelar ur jämställdhetssynpunkt som en obligatorisk uppdelning av ersättningstiden skulle medföra men att utskottet, mot bakgrund av föräldraförsåkringsutred-ningens överväganden, inte var berett förorda motionskravel på en obligato­risk uppdelning. I propositionen har som nämnts också föreslagits att den nuvarande formen för uppdelning med möjlighet till frivillig överlåtelse bör finnas kvar. Utskottet ansluter sig lill denna uppfattning och avstyrker bifall fill motion 250 (yrk. 1).

Vad härefter gäller förslaget om en utbyggnad av föräldraförsäkringen så att föräldrapenning för samtliga 360 dagar kan utgå enligt inkomstbortfalls­principen anser utskottet förslaget principiellt tilltalande och utskottet har tidigare (se SfU 1982/83:16 och 1983/84:19) gett ullryck härför. Ett genomfö­rande av förslaget skulle emellertid medföra kostnadsökningar för försäk­ringen som f. n. inte kan anses försvarbara. Utskollet avstyrker därför bifall även till yrkande 2 i motion 250.

Vad slutligen angår yrkandet i motion 253 om utökade föräldrapenningför­måner till föräldrar med för tidigt födda barn har den problemställning motionärerna tagit upp uppmärksammals i propositionen. I specialmotive­ringen till bestämmelserna om föräldrapenning för tillfällig vård av barn (s. 121) har uttalals att sådan ersättning bör kunna utges för barn som föds för tidigt under den tid barnet i direkt anslutning till födelsen vårdas på sjukhus. Skulle i ett sådant fall modern före den förtidiga nedkomsten ha påbörjat en föräldraledighet bör hon dessutom anses ha behövt avslå från förvärvsarbete även om hon avbryter ledigheten för att övergå till en ledighet

2 Riksdagen 1984/85. 11 saml. Nr 12

 

SfU 1984/85:12                                                                       18

med föräldrapenning för tillfällig vård av barn.

Genom de nämnda tillämpningsföreskrifterna finner utskottet att syftet med motion 253 (yrk. 5) i huvudsak blir tillgodosett. Eftersom den tillfälliga föräldrapenningen kan utgå under 60 dagar per år och barn och fortsättnings­vis kommer att kunna tas ut som hel, halv eller fjärdedels föräldrapenning bör denna ersättningsform i det övervägande antalet fall av för tidig födsel kunna läcka förälders behov av skydd mot inkomstbortfall när föräldern vårdar och besöker barnet på sjukhuset. Utskottet avstyrker därför förslaget i motionen om en utvidgning av föräldrapenningens daganlal för föräldrar till för tidigt födda barn.

, Förslaget om kontaktdagar inom den tillfälliga föräldrapenningen berörs i ett flertal motioner. I motion 255 av Göte Jonsson och förste vice talman Ingegerd Troedsson yrkas att rätten till kontakldagar begränsas till barn under åtta år. Ingemar Eliasson m. fl. yrkar i motion 253 (yrk. 1) att samtliga 16 kontaktdagar under den tid barnet är mellan fyra och tolv år skall kunna tas ut enligt föräldrarnas önskan och således kunna sparas för att tas ul t. ex. när barnet börjar skolan. Lars Wernerm. fl. yrkar i motion 250 (yrk. 7) alt en förälder skall ha rätt alt uppbära tillfällig föräldrapenning under sju dagar i samband med att ett barn som ej fyllt åtta år inskolas i förskola eller grundskola. Dispens bör dock kunna ges såväl vad avser antal dagar som övre åldersgräns när det gäller ett barn vars inskolning är särskilt komplicerad på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp. Vidare yrkar sistnämnda motionärer (yrk. 6) att tillfällig föräldrapenning skall kunna utgå när föräldrar inhämtar information och färdigheter för alt ge handikappade barn en riktig omvårdnad. Nils Carlshamre m.fl. begär i motion 257 (yrk. 4) en översyn av den ifrågavarande lagstiftningen så att förslag kan föreläggas riksdagen i god tid före 1985 års utgång om att föräldrar som avstår från förvärvsarbete vid besök i förskole- eller fritids­hemsverksamhet eller i förebyggande barnhälsovård skall ha rätt att använda kontaktdagarna även i de fall barnomsorgen eller barnhälsovården ges i privat regi.

En utgångspunkt för de föreslagna ändringarna i propositionen har varit att dessa totalt sett inte skall föranleda ökade kostnader för försäkringen. Förslaget om två kontakldagar per barn och år ryms inom ramen för oförändrade kostnader. Eftersom motionsförslagen om utökat antal dagar eller ändringar i reglerna för uttag av dagar skulle innebära en kostnadsök­ning för försäkringen kan utskottet inte biträda förslagen i motionerna 253 (yrk. 1) och 250 (yrk. 7). Utskottet, som finner det värdefullt att även föräldrar till barn mellan åtta och tolv år får möjlighet till särskilda kontaktdagar, avstyrker också bifall till motion 255. Vad gäller den i motion 250 (yrk. 6) väckta frågan om rätt lill tillfällig föräldrapenning när förälder inhämtar information och färdigheter för all ge handikappade barn en riklig omvårdnad vill utskottei erinra om att i den mån sådan föräldrapenning inte utgår i anslutning till vård av sjukt barn eller besök i samhällets barnhälso-

 

SfU 1984/85:12                                                                       19

vård-bar föräldrarna möjlighet att använda kontakldagarna för ändamålet. Vid utskottsbehandlingen har diskuterats om inte begreppet "besök i samhällets barnhälsovård", varmed enligt förarbetena (prop. 1975/76:133 s. 57) avses besök vid barnavårdscentral, skolhälsovård eller PBU, är alltför snävt avgränsat med hänsyn till att barn med speciella handikapp kan hänvisas till alternativa verksamheter i samhällets regi som inte täcks av lagstiftningen. Utskottet har under hand erfarit att riksförsäkringsverket genom enskilda skrivelser uppmärksammats på problemställningen, och alt denna också kommer att uppmärksammas i samband med den kartläggning av handikappslödet som f. n. pågår inom statens handikappråd. Det slutiiga ställningstagandet till omsorgskommitténs betänkande (SOU 1981:26), Omsorger om vissa handikappade, kan också påverka ett ställningstagande lill om begreppet "samhällets förebyggande barnhälsovård" bör utvidgas. Utskollet lägger därför inte fram något förslag i frågan utan förutsätter att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på problemställningen och vid behov vidtar åtgärder för att alla föräldrar skall ges möjlighet all uppbära föräldrapenning vid deltagande i verksamheter i samhällets regi som innesluter en förebyggande hälsovård för barnet. Motion 250 (yrk. 6) får härigenom anses besvarad. Utskottei är däremot inte berett förorda en utvidgning som innebär alt även barnhälsovårdande verksamhet i privat regi eller förskoleverksamhet som inte faller inom samhällets barnomsorg skall grunda rätt till föräldrapenning, och utskottet avstyrker därför bifall till motion 257 (yrk. 4).

Genom begränsningen av liden för uttag av föräldrapenning till dess barnet fyllt fyra år, i stället för som f. n. åtta år, uppkommer vissa övergångsproblem. 1 propositionen föreslås att dessa löses så alt kvarvarande dagar med särskild föräldrapenning för barn födda åren 1980-1982 får tas ut intill utgången av år 1986, Motsvarande avses gälla för adoptivföräldrar som fått barnet i sin vård något av dessa år. Förslaget i denna del har mött kritik i motionerna 257 (yrk, 1) och 253 (yrk. 2). I den förstnämnda motionen anför Nils Carlshamre m. fl. att de nya reglerna får retroaktiv verkan om de tillämpas för barn som fölls före ikraflträdandelidpunkten. Motionärerna begär därför att nuvarande regler för uttag av föräldrapenning skall gälla för barn födda senast år 1985. Ingemar Eliasson m.fl. anser i motion 253 (yrk. 2) att det är mindre lämpligt alt tvinga alla föräldrar som har barn i åldrarna fyra till åtta år all ta ut den resterande föräldraledigheten under år 1985. Det kan också, anför motionärerna, uppslå problem på arbetsplatser om många föräldraledighetsdagar måste tas ut under ett år. I stället bör övergångsbe­stämmelserna utformas så att föräldrar som fått barn senast under år 1984 får rätt att ta ut resterande dagar till dess barnet fyllt åtta år eller avslutat sitt första skolår.

Ulskotiet kan inte förorda att övergårigsbeslämmelserna ges en så vid utformning som föreslås i motionerna 257 och 253 eftersom detta skulle innebära att uttaget av föräldrapenning skulle komma att administreras

 

SfU 1984/85:12                                                                      20

enligt två parallella system en bit in på 1990-talet. Propositionens syfte att åstadkomma administrativa förenklingar skulle därigenom omintetgöras. Tvärtom skulle en ökad administration bli följden. Utskottet har emellertid förståelse för att det i vissa fall kan uppstå problem om många föräldraledig­hetsdagar kommer att tas ul under en relativt kort tid. Utskottet föreslår därför att övergångsbestämmelserna utformas så att för barn som är födda senast år 1983 bör sparade dagar med särskild föräldrapenning kunna tas ut intill utgången av år 1987, dock med de begränsningar som följer av att sådan föräldrapenning får tas ut längst till dess barnet fyller åtta år eller därefter avslutar sitt första skolår.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 257 (yrk. 1) och 253 (yrk. 2).

I propositionen föreslås också vissa ändrade administrativa rutiner inom föräldraförsäkringens område mot vilka utskottet inte har någon erinran. I anslutning härtill behandlar utskottet en fråga som väckts i motion 251 av Irene Vestlund. Motionären erinrar om att enligt nuvarande bestämmelser (3 kap. 17 § AFL) kan föräldrapenningen dras in eller sältas ned om en försäkrad under föräldraledigheten ändrar vistelseort utan att underrätta försäkringskassan och alt någon ändring i detta avseende inte föreslås i propositionen. Motionären erinrar vidare om alt det allmänt framhållits i propositionen att det är angeläget all regelsystemet inom den allmänna försäkringen ges en klarare och enklare utformning och alt föräldrarna i förväg måste kunna bedöma om de kan ha rätt lill ersättning i en uppkommen situation. Detta uttalande år, anför motionären, tillämpligt när det gäller den relaterade bestämmelsen, och hon begär därför ett tillkännagivande om att enklare regler skall gälla för utbetalning av föräldrapenning vid kortare vistelsetid utanför hemkommunen.

Regeringen har nyligen uppdragit åt riksförsäkringsverket all kartlägga och redovisa erfarenheterna av bestämmelsen i 3 kap. 17 § AFL och de tillämpningsföreskrifter som är knutna lill denna. 1 anslutning härtill bör verket undersöka om de aktuella reglerna bör ges en utformning som är bättre anpassad till nuvarande förhållanden. Verket bör också pröva om det nuvarande systemet med samma regler beträffande sjukpenning och föräld­rapenning är de mest ändamålsenliga eller om ett enklare regelsystem kan uppnås genom att bestämmelser direkt anpassas till de olika förutsättningar som gäller dels för de olika formerna av föräldrapenning, dels för sjukpen­ning. Inriktningen bör vara att bestämmelserna utformas så att den försäkrade endast åläggs att lämna sådana uppgifter som kan anses helt nödvändiga för att ge försäkringskassan möjlighet till godtagbar kontroll i ett enskilt försäkringsärende.

Med hänsyn lill att syftet med motion 251 får anses tillgodosett genom det nämnda uppdraget finner utskottei att motionen inte behöver föranleda någon riksdagens åtgärd.

 

SfU 1984/85:12                                                                      21

Föräldrabegreppet inom föräldraförsäkringen

I föräldraförsäkringens föräldrabegrepp innefattas f. n., förutom biologis­ka föräldrar och adoptivföräldrar, även den med vilken förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn om parterna stadigvarande sammanbor. Vidare likställs med förälder den som tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran (nedan benämnd fosterförälder) vid tillämpningen av bestämmelserna om föräldrapenning i samband med barns födelse från den dag de får barnet i sin vård. Fosterförälder har också rätt lill föräldrapenning för fillfällig vård av fosterbarnet. Möjlighet finns slutligen för en förälder att avstå rätten alt uppbära den särskilda föräldrapenningen fill fosterförälder.

I propositionen föreslås vissa ändringar i föräldraförsäkringens föräldrabe­grepp. Sålunda bör en rättslig vårdnadshavare, som inte är förälder men som har den faktiska vårdnaden om barnet, likställas med förälder vad gäller rätlen lill såväl föräldrapenning som tillfällig föräldrapenning. Vidare skall den som sammanbor med en förälder under äktenskapsliknande förhållan­den likställas med förälder vad gäller rätten lill tillfällig föräldrapenning. Däremot skall en fosterförälder, som inte har för avsikt att adoptera barnet, likställas med förälder endast vad gäller rätten till tillfällig föräldrapenning. Sistnämnda ändring motiveras med att föräldraförsäkringsförmånerna i sin nuvarande utformning har begränsad betydelse för fosterföräldrar och alt sådana föräldrar i regel får fosterlön. Fosterförälder som får ett eget barn tillförsäkras samtidigt en föräldrapenning motsvarande lägst garantinivån i stället för, som f. n., en med fosterlönen reducerad föräldrapenning.

I motion 254 (yrk. 1) av Margareta Persson anförs att det för många ensamslående föräldrar kan innebära svårigheter på arbetsplatsen, om föräldern aldrig kan få hjälp av annan när barnet är sjukt. Motionären föreslår därför att ensamstående föräldrar skall ha möjlighet att till försäk­ringskassan anmäla någon nära anhörig, granne eller god vän som skulle kunna stanna hemma och vårda barnet när det blir sjukt. Samhällsekono­miskt, framhåller motionären, torde inte utgifterna för försäkringen öka härigenom.

Utskottet har tidigare behandlat en motion med samma syfte i betänkan­det SfU 1982/83:16. Utskottet hänvisade då till all frågan tagits upp under remissbehandlingen av föräldraförsäkringsulredningens betänkande SOU 1982:36. Utskottet, som underströk att utskottet var införstått med de gränsdragningsproblem som molionsförslagels genomförande kunde medfö­ra, ansåg dock alt remissinstansernas synpunkter borde prövas. Utskottet avstyrkte motionsförslaget med hänvisning till den då pågående beredningen av utredningens betänkande.

Utskottet finner att ett genomförande av motionsförslagei skulle ytterliga­re kompHcera administrationen av föräldraförsäkringen, något som strider mot intentionerna bakom propositionen. På grund härav är utskottet inte berett att förorda en längre gående utvidgning av försäkringens personkrets

 

SfU 1984/85:12                                                                       22

än vad som föreslagits i propositionen. Utskottet tillstyrker således proposi­tionen och avstyrker bifall till motion 254 (yrk. 1).

Vad gäller den föreslagna lagregleringen av föräldrabegreppet och därmed sammanhängande frågor föreslår utskottet vissa förtydliganden. Såsom framgår av förslaget lill ny lydelse av 4 kap. 5 § AFL gäller bestämmelserna om föräldrapenning i tillämpliga delar också vid adoption, varmed även avses att någon tar emot ett barn i avsikt att adoptera det. Ett motsvarande förtydligande bör tas in i 4 kap. 10 § såvitt gäller rätten lill tillfällig föräldrapenning under tio dagar i samband med mottagandet av ett barn i adoplionsavsikt. Vidare bör i den föreslagna lydelsen av 4 kap. 12 § orden "och år" utgå.

Genom att tidpunkten då den försäkrade fått barnet i sin vård jämställs med tidpunkten för barnets födelse skall också de olika tidsgränserna, som börjar löpa från tidpunkten för barnets födelse när det gäller förmåner enligt 4 kap. AFL, räknas från den dag barnet tagits emot av adoptivföräldrarna eller de blivande adoptivföräldrarna. I propositionens lagförslag har detta endast särskilt markerats i ett fall, nämligen vad gäller fyraårsgränsen för uttag av föräldrapenning. Detta kan i adoptionsfallen föranleda tolknings­problem vad gäller andra lidsgränser som är knutna lill barnets ålder, och utskottet föreslår därför att någon särskild markering enbart av fyraårsgrän­sen i 4 kap. 5 § inte görs. Däremot bibehålls lagregleringen av lioårsgränsen vid adoption eftersom föräldrapenningen inte kan utgå för barn över denna ålder.

Sjukpenninggrundande inkomst vid föräldraledighet m. m.

Såsom nämnts skall en kvinnas sjukpenninggrundande inkomst inte sänkas under havandeskapstiden, om hon slutar förvärvsarbeta eller minskar sin arbetstid tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför. Vidare skall enligt föreskrifter som utfärdats av riksför­säkringsverket en förälders sjukpenninggrundande inkomst inte sänkas under den lid föräldern är helt eller delvis ledig från sitt förvärvsarbete för vård av barn, som inte har uppnått ett och ett halvt års ålder. Detsamma gäller under den tid en förälder i oavbruten följd är ledig och erhåller hel föräldrapenning eller en andel därav som åtminstone svarar mot arbetstidens nedsättning. Om kvinnan därefter är gravid på nytt och barnet beräknas födas inom sex månader får den sjukpenninggrundande inkomsten inte heller sänkas. De nämnda möjUgheterna alt behålla en sjukpenninggrundan­de inkomst är således förmånligare än den allmänna rätlen all behålla den sjukpenninggrundande inkomsten vid avbrott i förvärvsarbete eller vid minskning av arbetstiden för kortare tid än sex månader i följd.

I propositionen framhålls att nuvarande bestämmelser medför att en kvinna som stadigvarande börjar förvärvsarbeta i mindre omfattning än tidigare under 18-månadersperioden kan bli berättigad lill föräldrapenning

 

SfU 1984/85:12                                                                      23

för tillfällig vård av barn eller sjukpenning med högre belopp än hennes inkomstbortfall ger anledning lill. Bestämmelserna föreslås därför ändrade så att förälderns sjukpenninggrundande inkomst inte skall sänkas under den lid föräldern är helt eller delvis ledig för vård av barn, dock längst till dess barnet fyller ett år. Oavsett om den sjukpenninggrundande inkomsten sänks då barnet fyller ett år skall föräldern emellertid ha rätt till föräldrapenning beräknad efter denna tidigare sjukpenninggrundande inkomst om denna är högre än den gällande till dess barnet fyller två år. Om kvinnan vid utgången av denna lid är gravid på nytt och nedkomsten beräknas ske eller faktiskt sker inom sex månader kan hon också fortsättningsvis få föräldrapenningen beräknad på motsvarande sätt.

Propositionens förslag om förkortning av den tid varunder förälderns sjukpenninggrundande inkomst inte får sänkas kritiseras i motion 250 (yrk. 3) av Lars Werner m. fi. Motionärerna framhåller all alla kvinrior inte kan återgå i arbete omedelbart efler föräldrapenningens upphörande, bl.a. därför att barnomsorgen fortfarande är otillräckligt utbyggd. Eftersom kvinnan fortfarande har huvudansvaret för hem och barn måste enligt motionärerna en del kvinnor första tiden välja deltidsarbete. Förslaget innebär då en försämrad ekonomisk trygghet för kvinnan vid sjukdom och vid utnyttjande av den tillfälliga föräldrapenningen. Motionärerna yrkar därför att den sjukpenninggrundande inkomsten inte skall sänkas förrän barnet är ett och ett halvt år.

Ulskotiet vill erinra om all sjukpenning och fillfällig föräldrapenning i
princip avser all ersätta den vid varje tillfälle uppkomna inkomstförlusten.
Normalt rör detta sig om kortare perioder. Föräldrapenningen är däremot i
första hand avsedd att läcka inkomstförlust som hänför sig till tiden före
barnets födelse och utgår vanligtvis under längre sammanhängande tidspe­
rioder. Förslaget innebär härvidlag en förbättring i förhållande lill gällande
bestämmelser eftersom den tid, varunder föräldrapenningen kan utgå enligt
den tidigare - vanligtvis högre - sjukpenninggrundande inkomsten, förlängs
med sex månader. Ulskotiet som finner propositionens förslag väl avvägt
avstyrker bifall ilj motion 250 (yjk.________

I motion 254 (yrk. 2) av Margareta Persson begärs ett tillkännagivande om att man och kvinna skall vara likställda vad gäller rätlen att få föräldrapen­ningen beräknad på en tidigare sjukpenninggrundande inkomst när ett barn föds inom två och ett halvt år efter det ett tidigare barn fölls.

Bakgrunden lill den redan nu gällande bestämmelsen är ett antagande att kvinnan på grund av graviditeten är förhindrad att återgå i arbete eller öka sin arbetsinsats. Hon bör av denna anledning medges en ytterligare förlängning av tiden för sitt försäkringsskydd. Några vägande skäl för att utsträcka tiden för rätt till föräldrapenning enligt tidigare högre nivå även för mannen föreligger inte enligt utskottets mening. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen.

Utskottet vill i anslutning till del nu föreliggande förslaget göra några

 

SfU 1984/85:12                                                                      24

förtydliganden. Förslaget om att den sjukpenninggrundande inkomsten får behållas till dess barnet fyller ell år innebär som nämnts en utvidgning av den generellt föreliggande möjligheten all avbryta eller minska förvärvsarbete under kortare lid än sex månader utan alt den sjukpenninggrundande inkomsten sänks. Däremot innebär regeln inte någon inskränkning i denna generella rätt. Är en förälder helt eller delvis ledig för vård av barn under en kortare tid än sex månader gäller sålunda de allmänna reglerna för bibehållande av den sjukpenninggrundande inkomsten, oavsett om barnet under denna kortare period fyller ett år. Detsamma är fallet om barnet fyllt ett år, när avbrottet i eller inskränkningen av förvärvsarbetet sker.

När det gäller rätten att beräkna föräldrapenningen på en tidigare sjukpenninggrundande inkomst till dess barnet har fyllt två år - eller vid ny graviditet även fortsättningsvis - uppfattar utskottet propositionens förslag på så sätt att en anpassning till löneutvecklingen inom yrket skall kunna ske av den tidigare sjukpenninggrundande inkomsten, som kan ligga lill grund för föräldrapenningen. Eftersom det här inte är fråga om en kvarstående (vilande) sjukpenninggrundande inkomst ulan endast en beräkningsgrund för föräldrapenningen bör möjligheten lill anpassning lill löneutvecklingen regleras i 4 kap. 6 § AFL. Gällande bestämmelser om skyldighet att registrera ny sjukpenninggrundande inkomst, anmälan av inkomständringar eller tidpunkt för ändrad giltighet av ny sjukpenninggrundande inkomst kan inte heller tillämpas för en sjukpenninggrundande inkomst som i realiteten har upphört att gälla. Utskottet förutsätter därför att försäkringskassorna vid varje period av uttag av föräldrapenning, som skall beräknas på den tidigare sjukpenninggrundande inkomsten, gör en fristående beräkning av anpass­ningen till löneutvecklingen.

Såvitt gäller adoptivföräldrar och blivande adoptivföräldrar anser utskot­tet det rimligt att eltårstiden, under vilken den sjukpenninggrundande inkomsten inte får sänkas, beräknas från den dag barnet tagils emot. Utskottet föreslår att 3 kap. 5 § tredje stycket 5. AFL kompletteras i enlighet med del anförda. Någon motsvarande komplettering når del gäller den i 4 kap. 6 § angivna tvåårstiden behövs inte, eftersom en motsvarande rätt alt vid adoption räkna tiden från den tidpunkt den försäkrade fått barnet i sin vård följer av 4 kap. 5 §. Vidare bör i 3 kap. 5 § tredje stycket 5 begreppet "eget barn" ändras, så att lagrummet omfattar inte bara biologiska barn eller adoptivbarn utan även barn till sådan försäkrad som likställs med förälder när det gäller möjligheten att vara ledig för vård av barnet. Utskollet föreslår slutligen att 4 kap. 6 § fjärde stycket kompletteras med orden "eller föds barnet inom nämnda lid". Härigenom uppnås såväl det i propositionen angivna syftet som en överensstämmelse med bestämmelserna i 3 kap. 5 § tredje stycket 4.

Författningsregleringen av de nu aktuella ändringarna återfinns i proposi­tionens lagförslag 1, som i dessa delar skall träda i kraft den 1 juli 1985. Såsom framhållits i propositionen (s. 119) får ändringarna i praktiken verkan först

 

SfU 1984/85:12                                                                      25

den 1 januari 1986. Utskottet föreslår därför alt tidpunkten för ikraftträdan­det ändras i enlighet härmed och att bestämmelserna i fråga las in i utskottets lagförslag 5.

Ledighet för vård av barn

Enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m. m. har arbetstagare som är förälder, fosterförälder eller som stadigvarande sam­manbor med förälder med vilken han är eller har varit gift eller har eller har haft barn, rätt lill viss lids ledighet för vård av barn. Ledigheten kan tas ut som hel ledighet till dess barnet uppnått ett och ett halvt års ålder och som förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid lill dess barnet har uppnått åtta års ålder eller den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret. Härutöver har en arbetstagare rätt till hel ledighet under tid då arbetstagaren uppbär hel föräldrapenning och till förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar under tid då arbetstagaren uppbär halv eller fjärdedels föräldrapenning. Kvinnliga arbetstagare har därutöver rätt lill viss tids ledighet i anslutning till nedkomsten och för all amma barnet.

För rätten till ledighet finns bl. a. krav på viss anställningstid och att ledigheten förläggs på visst sätt.

I propositionen föreslås att även arbetstagare som är rättslig vårdnadsha­vare skall ha rätt till ledighet på samma villkor som en förälder. Vidare föreslås att arbetstagare som stadigvarande sammanbor med en förälder skall ha rätt till ledighet när tillfällig föräldrapenning utges.

Utskottet biträder förslagen men har vissa erinringar mot författningstex­ten. Avsikten med den föreslagna ändringen i 4 § första stycket lagen om rätt lill ledighet för vård av barn m. m. är att inte bara en arbetstagare som kommer all omfattas av föräldrabegreppet enligt 1 § skall ha rätt till ledighet i samband med att han eller hon uppbär föräldrapenningförmåner utan en motsvarande rätt skall föreligga för en arbetstagare som kommer att omfattas av föräldrabegreppet i 4 kap. AFL. Eftersom den föreslagna lydelsen av 4 § endast innefattar vissa arbetstagare enligt AFL:s föräldrabegrepp och detta skiljer sig från ledighetslagens föräldrabegrepp lägger utskottet fram ett förslag lill ny lydelse av 4 § första stycket.

Förlossningsvård

När en försäkrad är intagen på sjukhus för sjukvård eller förlossningsvård utgår ersättning från den allmänna försäkringen till den som driver sjukhuset med 45 kr. per dag. För den som uppbär hel förtidspension upphör rätten till ersättning från försäkringen efter 365 vårddagar. Sjukvårdshuvudmannen har därefter rätt att ta ut avgift av patienten för vården.

Om sjukpenning utgår under sjukhusvistelsen har försäkringskassan rätt

 

SfU 1984/85:12                                                                      26

att göra avdrag på sjukpenningen med f.n. samma belopp, 45 kr., som utgetts för sjukhusvården, dock högst med en tredjedel av sjukpenningbe­loppet. Den försäkrade skall dessutom alltid vara garanterad en sjukpenning om lägst åtta kr. Lagtekniskt torde en motsvarande möjlighet finnas all göra avdrag på föräldrapenningen för utgiven ersättning för förlossningsvård. Denna möjlighet har dock inte kommit lill användning vid tillämpningen av bestämmelserna. Under remissbehandlingen av föräldraförsäkringsutred­ningens belänkande har förhållandet påpekats av riksförsäkringsverket, som föreslagit en ändring av lagbestämmelserna så alt möjlighet att göra avdrag på föräldrapenningen vid förlossningsvård inte längre skall finnas.

I propositionen föreslås all liden för förlossningsvård inte skall inräknas i den begränsade sjukhjälpstiden för förfidspensionärer. Däremot föreslås att avdrag för försäkringens ersättning för förlossningsvården skall göras även när föräldrapenning utgår. Motivet för det senare förslaget är att inte skilda regler skall gälla beroende på om sjukpenning eller föräldrapenning utgår vid sjukhusvården. Avdrag på föräldrapenningen skall dock göras med högst en tredjedel av föräldrapenningen och denna skall allfid utges med lägst garaniinivån, 48 kr.

I motionerna 250 av Lars Werner m. fl. (yrk. 10), 252 av Rune Gustavsson m.fl. (yrk. 2), 253 av Ingemar Eliasson m.fl. (yrk. 4) och 257 av Nils Carlshamre m.fl. (yrk. 5) hemställs om avslag på förslaget om avdrag på föräldrapenningen för ersättning för förlossningsvård. Motionärerna anser att förslaget står i strid med principen om att mödravård och förlossningsvård bör vara gratis. I motion 257 kritiseras dessutom förslaget därför att det inte beretts på vederbörligt sätt.

Utskottet anser att den kritik som riktals mot förslaget om avdrag på föräldrapenningen är befogad och tillstyrker bifall till motionerna. Proposi­tionens förslag i motsvarande del bör således avslås av riksdagen. Däremot tillstyrker utskottet bifall till propositionen såvitt gäller förslaget om att de dagar en förtidspensionär vistas på sjukhus för förlossningsvård inte skall inräknas i den begränsade sjukhjälpstiden.

Vissa sjukpenningfrågor

Hemmamakeförsäkringen och den frivilliga sjukpenningförsäkringen

Den som inte har en sjukpenninggrundande inkomst som överstiger 6 000 kr, kan vara sjukpenningförsäkrad genom den s, k, hemmamakeförsäkring­en. Förutsättningarna härför är att den försäkrade antingen är gift och stadigvarande sammanbor med sin make eller stadigvarande sammanbor med barn under 16 år eller med någon med vilken den försäkrade har varit gift eller har eller har haft barn, Sjukpenning utgår under dessa förutsättning­ar med åtta kr. per dag.

Hemmamakeförsäkrade och  sådana  försäkrade  som  skulle  ha varit

 

SfU 1984/85:12                                                                      27

hemmamakeförsäkrade om de inte haft förvärvsinkomst har möjlighet att teckna en frivillig sjukpenningförsäkring hos den försäkringskassa där de är inskrivna. De kan därmed få ett sjukpenningtillägg som ger en sammanlagd sjukpenning av högst 20 kr. per dag. Den frivilliga sjukpenningförsäkringen kan också tecknas av sådana studerande som till följd av studier, som beräknas pågå under minst ett halvt år, inte alls eller endast i liten utsträckning ägnar sig åt förvärvsarbete. Frivillig sjukpenningförsäkring kan i princip endast meddelas den som inte fyllt 55 år och som har god hälsa.

Den frivilliga sjukpenningförsäkringen finansieras genom avgifter från de försäkrade. Dessutom utgår statsbidrag med 20 % av vad försäkringen betalat ut i sjukpenning eller sjukpenningtillägg. Del årliga överskottet från försäkringen avsätts till en särskild fond.

1 propositionen föreslås att den frivilliga sjukpenningförsäkringen skall byggas ut fr. o. m. den 1 januari 1986 och att hemmamakeförsäkringen därefier endast skall bibehållas i begränsad omfattning. Samtidigt mjukas hälsokravel för rätt lill frivillig sjukpenningförsäkring upp.

Den frivilliga sjukpenningförsäkringen skall få nytecknas av försäkrade som inte fyllt 55 år och som har en sjukpenninggrundande inkomst som inte uppgår lill föräldrapenningens garantinivå, 48 kr. Den som uppbär hel förtids- eller ålderspension skall dock inte omfattas av försäkringen.

Försäkringen skall kunna tecknas utan karenstid eller med en karenstid av 3 eller 30 dagar. Det högsta ersättningsbeloppet från försäkringen skall motsvara garantinivån, 48 kr., medan lägsta beloppsnivån skall vara 20 kr.

Kravet på alt den försäkrade skall ha god hälsa när försäkringen meddelas tas bort. Ersättning från försäkringen skall dock inte utges för sjukdom som inträffat innan försäkringen blivit gällande.

Liksom hittills skall den frivilliga sjukpenningförsäkringen finansieras med avgifter från de försäkrade och med ett statsbidrag. Avgifterna skall vara enhetliga och oberoende av den försäkrades ålder vid inträdet i försäkringen. Statsbidraget skall utgöra 15 %.

Hemmamakeförsäkringen föreslås bibehållen endast för den som är hemmamakeförsäkrad vid utgången av år 1985. Rätten att stå kvar i försäkringen gäller till dess den försäkrade får en sjukpenninggrundande inkomst eller tecknar frivillig sjukpenningförsäkring för ett sjukpenningbe­lopp av lägst 20 kr. per dag.

I motion 256 av Gullan Lindblad m.fl. yrkas avslag på förslaget om en avveckling av hemmamakeförsäkringen. Motionärerna anser dessutom att den frivilliga sjukförsäkringens högsta belopp skall motsvara vad som föreslagits i motion 257 (yrk. 3) beträffande garaniinivån inom föräldraför­säkringen, dvs. 55 kr.

Såsom framhållits i propositionen utgör hemmamakeförsäkringen ett udda inslag i sjukpenningförsäkringen eftersom den inte har till syfte all ersätta något inkomstbortfall utan utgör ett bidrag lill kostnadsökningar om den hemarbetande maken på grund av sjukdom inte kan utföra de vanliga

 

SfU 1984/85:12                                                                      28

sysslorna i hemmet. Det nuvarande ersättningsbeloppet, 8 kr., ger ett blygsamt skydd mot sådana kostnader och någon större höjning av beloppet är av statsfinansiella skäl inte möjlig. Samhällsutvecklingen har också lett till att behovet av en särskild hemmamakeförsäkring har minskat. Utskottei tillstyrker därför propositionens förslag om att hemmamakeförsäkringen skall avvecklas samtidigt som ett bättre försäkringsskydd erbjuds inom den frivilliga försäkringen. På grund härav och då utskottet ovan avstyrkt förslaget i motion 257 om en höjning av garantinivån inom föräldraförsäk­ringen till 55 kr. avstyrker utskottet bifall lill motion 256.

Rune Gustavsson m. fl. begär i motion 252 (yrk. 3) ett tillkännagivande till regeringen om att en försäkringstagare som åtar sig ett tillfälligt arbete, som t. ex. anhörigvård under viss tid, skall ha rätt all stå kvar i den frivilliga sjukpenningförsäkringen.

Den frivilliga sjukpenningförsäkringen upphör automatiskt om den för­säkrade blir obligatoriskt sjukpenningförsäkrad på en sjukpenningnivå som är högre än den frivilliga sjukpenningens nivå. När del gäller mer tillfälliga förvärvsarbeten blir emellertid den försäkrade ofta inte obligatoriskt sjuk­penningförsäkrad, eftersom endast sådan inkomst, som en försäkrad kan antas komma att t. v. åtnjuta av eget arbete under minst sex månader i följd, beaktas vid fastställande av sjukpenninggrundande inkomst. Den försäkra­des avsikt att förvärvsarbeta längre tid än sex månader tillmäts därvid stor betydelse. Det ligger i sakens natur att det föreligger svårigheter att i förväg uppskatta långvarigheten av t. ex. anhörigvård, varför en viss försiktighet måste iakttas vid fastställande av en sjukpenninggrundande inkomst av sådant arbete. Om sådan inkomst ändå fastställs, men senare upphör, har den försäkrade möjlighet alt teckna ny frivillig försäkring. För den som fyllt 55 år är dock möjligheten lill ålerinträde i försäkringen begränsad.

Med hänsyn till att regeringen kommer att utfärda närmare tillämpningsfö­reskrifter för den frivilliga sjukpenningförsäkringen anser utskottet att det i del sammanhanget får övervägas om någon ändring av de nuvarande föreskrifterna för ålerinträde i försäkringen är påkallad. Utskottei avstyrker således bifall lill motion 252 (yrk. 3).

I nyssnämnda motion 252 (yrk. 4) begärs ett förslag från regeringen om en grundsjukpenning om 48 kr. per dag. Beloppet avses följa garaniinivån inom föräldraförsäkringen. Grundsjukpenningen föreslås utgå till försäkrade som saknar inkomst eller har myckel låga inkomster.

Utskottet har ovan ställt sig bakom propositionens förslag om alt hemmamakar och andra som saknar eller har låg inkomst skall beredas möjlighet teckna frivillig sjukpenningförsäkring för ett sjukpenningbelopp som motsvarar garantinivån inom föräldraförsäkringen. Det finns då inte anledning att samtidigt förorda all ell motsvarande - och för försäkringen kostnadskrävande - skydd skall införas inom den obligatoriska sjukpenning­försäkringen. Utskottei avstyrker bifall till motion 252 (yrk. 4).

 

SfU 1984/85:12                                                                      29

Sjukpenningförsäkringen för egenförelagare

Den som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning har möjlighet att välja en karenstid inom sjukpenningförsäkringen om 3, 33 eller 93 dagar. Val av karenstid medför en motsvarande nedsättning av sjukförsäkringsav­giften. Om anmälan om karenstid gjorts kan den försäkrade övergå till kortare eller ingen karenstid under förutsättning att han har god hälsa och inte fyllt 55 år.

Med hänsyn lill att det längsta karenstidsaliernativet, 93 dagar, f. n. haren ringa anslutning föreslås i propositionen all karenslidsalternativen begränsas till 3 eller 30 dagar. Den försäkrade skall kunna övergå lill kortare eller ingen karenstid om han inte fyllt 55 år. Ändringen skall bli gällande 30 dagar efter det framställningen härom gjorts hos försäkringskassan.

Utskottet ansluter sig lill förslaget.

Sjukpenninggrundande inkomst för försäkrad som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning beräknas i princip med ledning av taxeringen. Inkomsten av annat förvärvsarbete får dock inte beräknas högre än vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. En jämförelseinkomsl kan också användas vid beräkning i de fall den försäkrade på grund av särskilda förhållanden har en låg laxerad inkomst. Sådana förhållanden kan vara alt den försäkrades verksamhet befinner sig i ell uppbyggnadsskede eller att stark skuldbelastning, ändrade förvärvsförhål­landen eller tillfälliga förluster föreligger.

Sjukpenningkommitlén har prövat olika alternativ till förändringar av bestämmelserna om beräkning av sjukpenninggrundande inkomst för egen­förelagare. Kommittén har funnit att de lösningar som är mest lämpliga ryms inom det nuvarande regelsystemet. Ett bättre utnyttjande av gällande bestämmelser skulle enligt kommitténs mening kunna avhjälpa en del av de skevheter som i dag finns. Kommittén pekar på t. ex. möjligheten att lägga en jämförelselön lill grund i fall av uppbyggnad av en rörelse eller i fall av stark skuldbelastning. En sådan mer flexibel tillämpning skulle kunna åstadkom­mas genom bl.a. ökad information och utbildning liksom att ärendena bereds med grundlighet och omsorg.

Departementschefen instämmer i propositionen i de bedömningar som gjorts av sjukpenningkommitlén. Han erinrar om att riksförsäkringsverket och försäkringskassan sedan någon tid intensifierat sin uppföljnings- och utbildningsverksamhet för att uppnå en smidigare tillämpning.

Nils Carlshamre m.fl. anför i motion 257 (yrk. 6) alt nuvarande regler innebär att många egenförelagare får en alltför låg sjukpenning. De får också i vissa fall betala avgift utan att få motsvarande sjukpenning. Motionärerna begär förslag från regeringen om nya regler för beräkning av sjukpenning­grundande inkomst och sjukförsäkringsavgift. Förslaget skall bygga på sjukpenningutredningens redovisade alternativ att en egenföretagares sjuk­penninggrundande inkomst skall fastställas enligt ett syslem med jämförelse-

 

SfU 1984/85:12                                                                      30

lön. Den sjukpenninggrundande inkomsten skall vidare utgöra underlag för egenföretagarnas sjukförsäkringsavgift.

Sjukpenningkommittén har pekat på en rad nackdelar med ett system för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst enbart med hjälp av en jämförelselön och som nämnts förordat ett bättre utnyttjande av nuvarande system för att få en smidigare och rättvisare tillämpning. I fråga om beräkning av socialavgifterna har kommittén inte ansett sig kunna gå emot den utveckling mot ett enhetligt avgiftsuttag som på senare år ägt rum på detta område.

Utskottet ansluter sig lill dessa bedömningar och avstyrker bifall till motion 257 (yrk. 6).

Även i motion 252 (yrk. 5) framhålls orättvisorna i egenföretagarnas sjukpenningskydd och avgiftssystemet. Motionärerna menar att försöken att komma till rätta med brislfälligheterna inom ramen för nuvarande bestäm­melser bara skapar ökad byråkrati. Sjukpenningkommitléns arbete har också, enligt motionärerna, visat på svårigheterna att finna en bra modell som knyter an till det obligatoriska sjukförsäkringssystemet. Enligt motionä­rerna bör sjukförsäkringen för egenförelagare bygga på en ekonomisk grundtrygghet inom den allmänna försäkringen och kompletteras med en rätt till frivillig tilläggsförsäkring.

Utskottet har ovan motsatt sig införandet av en generell grundsjukpenning motsvarande garantinivån. Vad beträffar en särskild frivillig sjukförsäkring för egenförelagare inom försäkringssystemet har sjukpenningkommitlén funnit även denna lösning förenad med en rad nackdelar av såväl principiell som praktisk natur. Kommittén har ansett alt argumenten för alt en egenförelagare alltjämt skall omfattas av en obligatorisk försäkring väger tyngre än argumenten för att de skall stå utanför. Utskottet kan mot denna bakgrund inte biträda motionsförslaget.

Sjukpenning m. m. vid dehidsarbete

Vid beräkningen av sjukpenningens storlek delas den sjukpenninggrun­dande årsinkomsten med 365. På grund härav och då sjukpenning vid korttidssjukdom inte utgår för alla fridagar uppstår ojänina effekter i kompensationsgraden vid deltidsarbete som inte är jämnt fördelat över veckans arbetsdagar ulan utförs under koncentrerade arbetsperioder.

Problemet med kompensalionsnivån vid koncentrerad deltid har upp­märksammats i motion 253 av Ingemar Eliasson m. fl. Motionärerna begär i yrkande 3 att frågan blir föremål för fortsatt utredning i syfte att komma till rätta med nuvarande ojämna effekter.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen understrukit angelägenheten av att frågan om en mer rättvis ersättning vid kortlidsfrånvaro och för deltidsarbe­tande får en lösning. I belänkande SfU 1982/83:17 erinrade utskottet om att sjukpenningkommittén, som undersökt möjliga lösningar av problemen,

 

SfU 1984/85:12                                                                      31

begärt att kommitténs förslag i detta hänseende skulle bli föremål för fortsalt utredning. Utskottet förordade därför i nämnda betänkande ett fortsatt utredningsarbete och att detta borde ges regeringen till känna. Riksdagen följde utskottei. Frågan behandlades även vid föregående riksmöte (se SfU 1983/84:24) varvid utskottet återigen underströk angelägenheten av all kompensationsnivån inom sjukpenningförsäkringen för vissa deltids- och delårsanställda snarast borde bli föremål för fortsatt utredning.

Riksdagen har således redan begärt en fortsalt utredning av frågan och utskollet förutsätter nu alt en sådan utredning kommer till stånd inom kort. Med hänsyn härtill anser utskottet att någon åtgärd med anledning av motion 253 (yrk. 3) inte är erforderlig.

Lagförslagen

På grund av all utskottet i betänkande SfU 1984/85:10 behandlat delar av propositionens lagförslag 1 har en omarbetning av detta lagförslag skett av utskottet, som lägger fram ett nytt förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring i bilaga till del förevarande belänkandet, Utskollet har också behandlat propositionens lagförslag 2 i dess helhet i betänkande SfU 1984/85:10. Propositionens lagförslag 3-5 återfinns därför som lagförslag 2-4 i bilagan. Med hänsyn lill att utskottet föreslagit vissa ändringar i propositionens lagförslag 6 och 9 lägger utskottet i bilagan fram ett förslag lill lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring som lagförslag 5 och förslag lill lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m. m. som lagförslag 8. Propositionens lagförslag 7 och 8 återfinns som lagförslag 6 och 7 och propositionens lagförslag 10 som lagförslag 9 i bilagan.

Mot de delar av propositionen som inte berörts ovan har utskottet ingen erinran.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.          beträffande havandeskapspenning m.m. på grund av misstänkt risk
i arbetsmiljön

alt riksdagen avslår motion 1984/85:250 yrkande 9,

2.          beträffande tidsgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av
sjukt barn

att riksdagen avslår motion 1984/85:250 yrkande 4,

3.          beträffande tidsgränsen för föräldrapenning för tillfällig värd av
sjukt handikappat barn

att riksdagen avslår motion 1984/85:250 yrkande 5,

 

SfU 1984/85:12                                                                      32

4.         beträffande en generös regeltillämpning m. m.

alt riksdagen avslår motion 1984/85:250 yrkandena 8 a och b,

5.  att riksdagen antar utskottets i lagförslag 1 i bilagan till betänkan­det framlagda förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6.  all riksdagen antar de av regeringen framlagda och i bilagan såsom lagförslag 2-4 intagna förslagen till

 

a)   lag om ändring i studieslödslagen (1973:349),

b)  lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m.,

c)   lag om ändring i semeslerlagen (1977:480),

7.         beträffande sammanslagning av föräldrapenningen i samband med
barns födelse och särskild föräldrapenning

att riksdagen med bifall till propositionen avslår motion 1984/ 85:252 yrkande 1 i motsvarande del,

8.         beträffande föräldrapenning över garaniinivån

alt riksdagen med bifall lill propositionen avslår motion 1984/ 85:257 yrkande 2,

9.         beträffande höjning av garantinivån

att riksdagen avslår motion 1984/85:257 yrkande 3,

10. beträffande uppdelning av ersättningsliden mellan föräldrarna alt riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1984/85:250 yrkande 1 antar utskottets i lagförslag 5 i bilagan framlagda förslag till ny lydelse av 4 kap. 3§ lagen om allmän försäkring,

11. beträffande ersättning enligt inkomstborlf allsprincipen-att riksdagen avslår motion 1984/85:250 yrkande 2,

12. beträffande föräldrapenning till föräldrar tillför tidigt födda barn all riksdagen avslår motion 1984/85:253 yrkande 5,

13. beträffande införande av kontakldagar

att riksdagen med bifall lill propositionen avslår motionerna 1984/85:252 yrkande 1 i motsvarande del och 1984/85:255,

14.       beträffande uttag av kontakldagar

all riksdagen med bifall lill propositionen och med avslag på motion 1984/85:253 yrkande 1 antar utskoltets i lagförslag 5 i bilagan framlagda förslag till ny lydelse av 4 kap. 12 § lagen om allmän försäkring,

15.       beträffande ökat antal kontaktdagar

alt riksdagen med bifall lill propositionen avslår motion 1984/ 85:250 yrkande 7,

16.       beträffande tillfällig föräldrapenning vid föräldrautbildning för
föräldrar lill handikappade barn

att riksdagen avslår motion 1984/85:250 yrkande 6,

 

SfU 1984/85:12                                                                       33

17.         beträffande tdlfällig föräldrapenning vid förebyggande barnhälso­
vård m. m. i privat regi

alt riksdagen avslår motion 1984/85:257 yrkande 4,

18.         beträffande övergångsbestämmelser

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1984/85:257 yrkande 1 och 1984/85:253 yrkande 2 antar utskottets i lagförslag 5 i bilagan framlagda förslag till punkt 3 övergångsbe­stämmelserna,

19.  beträffande nedsättning eller indragning av föräldrapenning alt riksdagen avslår motion 1984/85:251,

20.  beträffande tdlfällig föräldrapenning till anhörig m. m. att riksdagen avslår motion 1984/85:254 yrkande 1,

21.  beträffande sjukpenninggrundande inkomst vid föräldraledighet att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på motion 1984/85:250 yrkande 3 antar utskottets i lagförslag 5 i bilagan framlagda förslag lill ny lydelse av 3 kap. 5 § lagen om allmän försäkring,

22.  beträffande föräldrapenningens nivå vid graviditet att riksdagen avslår motion 1984/85:254 yrkande 2,

23.  beträffande avdrag på föräldrapenningen vid förlossningsvård att riksdagen med avslag på propositionen och med bifall till motionerna 1984/85:250 yrkande 10, 1984/85:252 yrkande 2, 1984/85:253 yrkande 4 och 1984/85:257 yrkande 5 antar utskoltets i lagförslag 5 i bilagan framlagda förslag till ny lydelse av 4 kap. 8 § lagen om allmän försäkring,

24.  beträffande hemmamakeförsäkring

att riksdagen med bifall till propositionen avslår motion 1984/ 85:256,

25.  beträffande/r/v/7//g sjukförsäkring vid tillfälligt förvärvsarbete att riksdagen avslår motion 1984/85:252 yrkande 3,

26.  beträffande införande av en grundsjukpenning

att riksdagen avslår motion 1984/85:252 yrkande 4,

27.  beträffande sjukpenninggrundande inkomst för egenförelagare all riksdagen avslår motion 1984/85:257 yrkande 6,

28.  beträffande grundsjukpenning och frivillig försäkring för egenföre­lagare

alt riksdagen avslår motion 1984/85:252 yrkande 5,

29.         beträffande sjukpenning m. m. vid deltidsarbete

alt riksdagen avslår motion 1984/85:253 yrkande 3,

30.         att riksdagen antar del av utskottet i lagförslag 5 i bilagan
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring i de delar som inte berörts under momenten 10,
14, 18, 21 och 23 ovan,

3 Riksdagen 1984/85. 11 saml. Nr 12

 

SfU 1984/85:12                                                                      34

31,        att riksdagen antar det av utskottet i lagförslag 8 i bilagan
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till
ledighet för vård av barn, m, m.,

32.        all riksdagen antar de av regeringen framlagda och i bilagan såsom
lagförslag 6, 7 och 9 intagna förslagen till

a)   lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring,

b)  lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

c)   lag om ändring i semesterlagen (1977:480).

Stockholm den 29 januari 1985

På socialförsäkringsutskoltets vägnar SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Doris Håvik (s), Elis Andersson (c), Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Ulla Johansson (s), Gunhild Bolander (c), Margö Ingvardsson (vpk), Barbro Nilsson i Visby (m), Ingegerd Elm (s), Inger Hestvik (s), Monica Andersson (s) och Kenth Skårvik (fp).

Reservationer

1. Havandeskapspenning m.m. på grund av misstänkt risk i arbetsmiljön (mom. 1)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels alt den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "I propositionen" och slutar med "i arbetsmiljön" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottels mening bör inte bara påvisade utan även misstänkta arbelsmiljörisker för gravida kvinnor las på allvar. En intensiv forskning pågår inom detta område. Emellertid utökas föreskrifterna i arbetsmiljöla­gen först när forskningen kan framlägga bevis om risk för fosterskador på grund av faktorer i arbetsmiljön. Föreskrifter om skydd för havande kvinnor finns följaktligen f. n. endast såvitt gäller blyarbeten. Utskollet anser all del finns behov av säkerhetsmarginaler till skydd för kvinnans och foslrets hälsa. Enligt utskottets mening bör det därför föreligga rätt till omplacering och havandeskapspenning för kvinnor inte endast då bevis ulan även då stark misstanke föreligger om risk för fosterskador på grund av faktorer i arbetsmiljön. Utskottet biträder sålunda yrkande 9 i motion 250 om alt regeringen bör vidta åtgärder som ger gravida kvinnor rätt till omplacering och havandeskapspenning i angivna fall.

 

SfU 1984/85:12                                                                      35

dels all utskollet under moment 1 bort hemställa

1. beträffande havandeskapspenning m.m. på grund av misstänkt risk i arbetsmiljön

att riksdagen med bifall lill motion 1984/85:250 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2.         Tidsgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av sjukt barn (mom. 2)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med "Föräldra-försäkringsulredningen har" och slutar på s. 12 med "motion 250 (yrk. 4 och 5)" bort ha följande lydelse:

Föräldraförsäkringsutredningen, som övervägt frågan om föräldrapenning för tillfällig vård av barn skulle kunna utges under obegränsad tid, har pekat på alt maximalt antal dagar tagits ut för mindre än 400 barn årligen under åren 1980-1981. Av en särskild undersökning avseende första halvåret 1980 framgick dessutom att fiertalet fall av uttag av 60 dagar inte berodde på att barnet ulan dess ordinarie vårdare varit sjuk eller smittbärare. Enligt utskottets mening tyder de redovisade uppgifterna inte på att ett slopande av nuvarande 60-dagarsgränsen för tillfällig vård av sjukt barn skulle komma att medföra nämnvärt ökade kostnader för försäkringen. Det skulle däremot innebära en avsevärd lättnad för det fåtal familjer som blir berörda och bl. a. fylla den lucka i försäkringsskyddet som uppstår då barnels sjukdom varar längre lid än 60 dagar men inte beräknas vara sex månader. Särskilt i de fall barnet är handikappat är det angelägel alt tidsgränsen tas bort. Alt föräldrapenningen - såsom utredningen befarat - skulle komma att utnyttjas framför vårdbidraget i större utsträckning förefaller inte troligt med hänsyn fill att förutsättningarna för rätt lill de båda förmånerna skiljer sig åt.

Utskottei anser således att någon tidsgräns för tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn inte bör finnas. Regeringen bör därför skyndsamt lägga fram ett lagförslag i frågan.

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa

2. beträffande tidsgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av sjukt barn

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:250 yrkande 4 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört.

3.         Tidgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av sjukt handikappat
barn (mom. 3)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

under förutsättning av avslag på reservation 2 och med åberopande av vad som anförts i nämnda reservation

 

SfU 1984/85:12                                                                      36

att utskottet under moment 3 bort hemställa

3.          beträffande tidsgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av
sjukt handikappat barn

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:250 yrkande 5 hos regeringen begär förslag om slopande av tidsgränsen för föräldra­penning för tillfällig vård av sjukt handikappat barn.

4. En generös regeltillämpning m. m. (mom. 4)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "anses besvarad" bort ha följande lydelse:

Utskottet får inledningsvis erinra om alt statsmakterna inte beslutat om några besparingar på det aktuella området som kan föranleda de tillämpande myndigheterna att ge bestämmelserna en annan innebörd än vad som varit avsedd när de infördes. Riksförsäkringsverket, som har till uppgift att utöva tillsyn över de allmänna försäkringskassorna och att verka för alt bestämmel­serna i AFL tillämpas likformigt och rättvist, bör därför söka motverka tendenser till en mer restriktiv tillämpning av gällande bestämmelser på grund av allmänna besparingssträvanden. Delta är viktigt inte minst därför all lagstiftningsarbetet under senare år närmast har syftat till att underlätta förföräldrar till handikappade barn. Utskottet vill också betona viklen av att information och utbildning av berörd personal sker fortlöpande. Synpunkter bör därvid inhämtas från handikapporganisationerna.

dels att utskottet under moment 4 bort hemställa

4.          beträffande en generös regeltillämpning m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:250 yrkandena 8 a och b som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Sammanslagning av föräldrapenningen i samband med barns födelse och
särskild föräldrapenning samt införande av kontaktdagar (mom. 7 och 13)

Elis Andersson, Karin Israelsson och Gunnel Bolander (alla c) anser

dels alt den del av utskottets yttrande som börjar på s. 15 med "Föräldraförsäkringen i" och slutar på s. 16 med "motion 252 (yrk. 1)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att föräldraförsäkringen i dess nuvarande form väl tillgodoser föräldrarnas behov av att själva kunna bestämma när de vill ta ut föräldrapenningen. Så t. ex. är det f. n. möjligt att spara dagar till en av de viktigaste perioderna i ett barns liv, nämligen inskolningen i grundskolan. Enligt regeringens "förbättrade" förslag får föräldrarna högst två dagar för delta ändamål. Utskottet motsätter sig sålunda propositionens förslag om en sammanslagning av föräldrapenningen i samband med barns födelse och den

 

SfU 1984/85:12                                                                      37

särskilda föräldrapenningen lill en ersättningsform som endast kan tas ut till dess barnet fyllt fyra år och införandet av särskilda kontakldagar. Utskottet tillstyrker därför bifall till motion 252 yrkande 1. Eftersom utskottets avstyrkan av propositionen i denna del leder till en omfattande omarbetning av lagförslag 5 i bilagan förutsätter utskottet alt regeringen i god tid före förslagets ikraftträdande den 1 januari 1986 lägger fram ett nytt lagförslag.

dels att utskottet under momenten 7 och 13 bort hemställa

7.          beträffande sammanslagning av föräldrapenningen i samband med
barns födelse och särskild föräldrapenning

alt riksdagen med bifall till motion  1984/85:252 yrkande 1 i motsvarande del och med avslag på propositionen som sin mening ger regeringen till känna vad ulskotiet anfört. 13. beträffande införande av kontaktdagar

alt riksdagen med bifall till motion 1984/85:252 yrkande 1 i motsvarande del och med anledning av motion 1984/85:255 samt med avslag på propositionen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Föräldrapenning över garantinivån (mom. 8)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Barbro Nilsson i Visby (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med "Utskollet anser" och slutar med "257 (yrk. 2)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte all det nu förevarande förslaget innebär någon väsentlig förenkling av nuvarande bestämmelser. Tvärtom torde försäkrings­kassornas handläggning av försäkringsärendena komma att ytterligare försvåras, särskilt vad gäller kontrollen av att ett av huvudvillkoren för rätt till föräldrapenning uppfylls, nämligen att den försäkrade personligen, lill huvudsaklig del, vårdar barnet. Det kan vidare inte vara en angelägen uppgift för föräldraförsäkringen att finansiera en möjlighet för båda föräld­rarna att samtidigt avstå från förvärvsarbete för vård av samma barn. Den föreslagna nya regeln skulle visserligen medföra viss förbättring för t. ex. studerande, men utskottet finner inte att sådana fördelar uppväger de betydande nackdelarna med förslaget. Då detta dessutom skulle medföra icke obetydligt ökade kostnader för försäkringen anser utskottet i likhet med motionärerna all riksdagen bör avslå propositionen i denna del. Med det anförda förutsätter utskottet att regeringen i god fid före den 1 januari 1986 lägger fram förslag som tillgodoser yrkandet i mofion 257 (yrk. 2).

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa

8.          beträffande föräldrapenning över garantinivån

alt riksdagen med bifall till motion 1984/85:257 yrkande 2 och med

 

SfU 1984/85:12                                                       38

avslag på propositionen som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört.

7. Uppdelning av ersättningstiden mellan föräldrarna (mom. 10)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Även frågan" och slutar med "250 (yrk. 1)" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är del angeläget att verka för en fördelning av ansvaret för barn och hemarbete mellan föräldrarna såsom ell led i strävandena mot jämlikhet mellan man och kvinna. Båda föräldrarna bör därför förmås utnyttja föräldraledigheten. För att nå detta syfte är det nödvändigt med någon form av obligatorisk uppdelning mellan föräldrarna. En sådan uppdelning skulle enligt utskottets uppfattning även underlätta för en fader, som önskar ta ut föräldraledighet, att hävda sin rätt gentemot arbetsgivaren. De redovisade önskemålen tillgodoses om 60 dagar av ersättningstiden utan överlåtelserätt förbehålls envar av föräldrarna såsom föreslagits i motion 250 yrkande 1. Föräldrarnas möjligheter all fördela föräldraledigheten på för dem ändamålsenligt sätt påverkas inte heller i nämnvärd omfattning av en sådan lösning. Utskottei föreslår därför att möjligheterna till överlåtelse av föräldrapenning begränsas på sätt som angivits i motionen.

dels att utskottet under moment 10 bort hemställa 10. beträffande uppdelning av ersättningstiden

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:250 yikände 1 och med avslag på propositionen antar följande såsom Rese 'antens förslag betecknade lydelse av i lagförslag 5 intagna 4 kap. 3 § lagen om allmän försäkring.

Utskottets förslag                 Reservantens förslag

4 kap.

3§

Föräldrapenning med-------- för föräldrarna.

Vid flerbarnsbörd-------- det första.

Om föräldrarna--------- angivna liden.

En förälder---------- andra styckena.

En förälder kan avstå rätt att upp- En förälder kan avstå rätt att upp­
bära föräldrapenning till förmån för bära föräldrapenning lill förmån för
den andra föräldern. Ett avstående den andra föräldern. Ett avstående
från rätt att uppbära föräldrapen- från rätt att uppbära föräldrapen­
ning görs genom skriftlig anmälan ning görs genom skriftlig anmälan

 

SfU 1984/85:12                                                                       39

IJtskottets förslag                         Reservanternas förslag

till försäkringskassan.                   till    försäkringskassan.    Avstående

kan endast ske med sammanlagt 30

dagar.

Föräldrapenning utges----------- fyra år.

8. Ersättning enligt inkomstbortfallsprincipen (mom. 11)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels all den del av utskottels yttrande på s. 17 som börjar med "Vad härefter" och slutar med "motion 250" bort ha följande lydelse:

Vad härefter gäller förslaget om en utbyggnad av föräldraförsäkringen så alt föräldrapenning för samtliga 360 dagar kan utgå enligt inkomstbortfalls-principen delar utskottet den uppfattning som framförts i motionen. En ersättningsnivå motsvarande garantibeloppet fråntar i praktiken många småbarnsföräldrar möjligheten att utnyttja föräldraförsäkringen fullt ut eftersom en ersättning för inkomstbortfallet är en förutsällning för alt kunna ta ut föräldraledigheten helt. Speciellt drabbas ensamstående föräldrar och föräldrar i de lägre inkomstlägena. Utskottet förordar därför att även de 90 dagar inom föräldraförsäkringen som f.n. ersätts enligt garaniinivån skall ersättas enligt inkomstbortfallsprincipen. Regeringen bör således lägga fram förslag som tillgodoser yrkande 2 i motion 250.

dels att utskottet under moment 11 bort hemställa

11. beträffande ersättning enligt inkomstbortfallsprincipen

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:250 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Uttag av kontaktdagar (mom. 14)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad, Barbro Nilsson i Visby (alla m) och Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "En utgångspunkt" och slutar med "och 250 (yrk. 7)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att kontaktdagarna inte bör vara bestämda till ett visst antal per år utan att det totala antalet dagar, 16 stycken, bör kunna tas ut när som helst när barnet är mellan fyra och tolv år. Härigenom skapas en större valfrihet för barnfamiljerna och en möjlighet att la en längre tids ledighet vid t. ex. inskolning på daghem eller vid skolstarten. Utskottei tillstyrker sålunda bifall till motion 253 yrkande 1.

dels att utskottet under moment 14 bort hemställa 14. beträffande uttag av kontaktdagar

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:253 yrkande 1 och med

 

SfU 1984/85:12                                                                      40

avslag på propositionen antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse av i lagförslag 5 intagna 4 kap. 12 § lagen om allmän försäkring.

Utskottets förslag                        Reservanternas förslag

4 kap. 12 §

Tillfällig   föräldrapenning   enligt Tillfällig   föräldrapenning   enligt

10 § första stycket och  11 § utges 10 § första stycket och 11 § utges

under högst 60 dagar för varje barn under högst 60 dagar för varje barn

och år och enligt 10 § andra stycket och år och enligt 10 § andra stycket

under högst två dagar per barn och under högst 16 dagar sammanlagt

år.                                                                               per barn.

Tillfällig föräldrapenning------------ sin vård.

Uppbär en-------------- om löneförmånerna.

10. Ökat antal kontaktdagar (mom. 15)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "En utgångspunkt" och slutar med "250 (yrk. 7)" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har föräldrar vid inskolning av barn i förskola eller skola vanligtvis behov av en viss tids sammanhängande ledighet varierande mellan en vecka och 14 dagar. Detta behov har med nuvarande lagstiftning kunnat lösas inom ramen för den särskilda föräldrapenningen. Enligt de föreslagna ändringarna i föräldraförsäkringen kvarstår denna möjlighet endast för barn under fyra år. De föreslagna två kontaktdagarna för barn mellan fyra och tolv år anser utskottet inte fylla behovet i fråga. När del gäller barn med särskilda behov, t. ex. handikappade barn och invandrar­barn, ler del sig än mer angeläget alt daganlalel ökas. Utskottet biträder därför det i motion 250 yrkande 7 framförda förslaget om rätt lill tillfällig föräldrapenning under sju dagar för de nämnda ändamålen när det gäller barn under åtta är. Dispensmöjlighel bör också finnas vad avser daganlal och åldersgräns för barn med speciella behov. Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag om ell ökat antal kontaktdagar i enlighet med det anförda så all förslaget kan träda i kraft den 1 januari 1986.

dels all utskottet under moment 15 bort hemställa 15. beträffande ökat antal kontaktdagar

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:250 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

 

SfU 1984/85:12                                                                    41

11.       Tillfällig föräldrapenning vid föräldrautbildning för föräldrar till handi­
kappade barn (mom. 16)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 18 med "Vad gäller" och slutar på s. 19 med "anses besvarad" bort ha följande lydelse:

I motion 250 (yrk. 6) aktualiseras frågan om rätt till tillfällig föräldrapen­ning när förälder inhämtar information och färdigheter för att ge handikap­pade barn en riktig omvårdnad. Enligt utskottets mening löser de två s. k. kontaktdagarna per år som kan användas för detta ändamål bara delvis problemet. Utskollet anser därför att föräldrar lill handikappade barn bör ges möjlighet att uppbära tillfällig föräldrapenning vid deltagande i verk­samheter som har till syfte alt ge föräldrarna information och färdigheter för att ge det handikappade barnet en riktig omvårdnad. Regeringen bör därför snarast lägga fram förslag som tillgodoser yrkande 6 i motion 250.

dels att utskottet under moment 16 bort hemställa

16.        beträffande tillfällig föräldrapenning vid föräldrautbildning för
föräldrar till handikappade barn

alt riksdagen med bifall lill motion 1984/85:250 yrkande 6 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört.

12.       Tillfällig föräldrapenning vid förebyggande barnhälsovård m. m. i privat
regi (mom. 17)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad, Barbro Nilsson i Visby (alla m) och Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "Utskottet är" och slutar med "257 (yrk. 4)" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion 257 (yrk. 4) att föräldrar som avstår från förvärvsarbete för besök i förskola, fritidshem eller förebyggande barnhälsovård skall ha rätt att använda kontaktdagarna även i de fall barnomsorgen eller barnhälsovården ges i privat regi. Det finns ingen anledning att diskriminera föräldrar oeh barn som söker omsorg och vård i den privata sektorn. Sådan diskriminering förekommer emellertid på flera ställen i den här aktuella lagstiftningen. I likhet med motionärerna anser utskottet all hela den aktuella lagtexten bör ses över i syfte att eliminera all diskriminering av enskild verksamhet. En sådan översyn bör ankomma på regeringen och förslag till reviderad lagtext föreläggas riksdagen i god lid före den 1 januari 1986. Detta bör ges regeringen lill känna. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion 257 (yrk. 4).

dels att utskottet under moment 17 bort hemställa

17.        beträffande tillfällig föräldrapenning vid förebyggande barnhälso-

 

SfU 1984/85:12                                                                       42

vård m. m. i privat regi

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:257 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskollet anfört.

13. Övergångsbestämmelserna (mom. 18)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad, Barbro Nilsson i Visby (alla m) och Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 19 med "Utskottei kan" och slutar på s. 20 med "och 253 (yrk. 1)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de invändningar som framförts i motion 257 mot propositionens förslag till övergångsbestämmelser när del gäller uttag av föräldrapenningförmåner, som förvärvats före de nya bestämmelsernas ikraftträdande, år befogade. Propositionens förslag innebär en retroaktiv begränsning av möjligheten lill uttag av resterande dagar. Utskottet föreslår därför att de nya reglerna om uttag av föräldrapenning fram till dess barnet fyllt fyra år endast skall gälla för barn som föds eller tas emot för adoption under år 1986 eller senare.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall lill motionen och avstyrker propositionen i motsvarande del. Motion 253 (yrk. 2) blir härigenom tillgodosedd.

dels all utskottet under moment 18 bort hemställa 18. beträffande övergångsbestämmelser

att riksdagen med bifall lill motion 1984/85:257 yrkande 1 och med anledning av motion 1984/85:253 yrkande 2 antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse av punkt 3 övergångs­bestämmelserna till lagförslag 5.

Utskottets förslag                        Reservanternas förslag

3. I fråga om föräldrapenning i   3. I fråga om föräldrapenning i
samband med barns födelse och sär-  samband med barns födelse och sär­
skild föräldrapenning enligt 4 kap. 2    skild föräldrapenning enligt 4 kap. 2
och 11 §§ i deras lydelse före den 1    och 11 §§ i deras lydelse före den 1
januari 1986 som inte har tagits ut     januari 1986 som inte har tagits ut
före ikraftträdandet tillämpas be-  före ikraftträdandet tillämpas be­
stämmelserna om föräldrapenning i-   stämmelserna om föräldrapenning i
den nya lagen. Såvitt gäller barn   den nya lagen. Såvitt gäller barn
födda före utgången av år 1983 får    födda före ikraftträdandet får uttag
uttag av föräldrapenning ske intill av föräldrapenning ske enligt äldre
utgången av år 1987 utan hinder av   fce5töwme/5e utan hinder av bestäm­
bestämmelserna i 4 kap. 3 § sista melserna i 4 kap. 3 § sista stycket,
stycket. Motsvarande gäller i fråga      Motsvarande gäller i fråga om adop-
om adoptivbarn om föräldrarna fått     tivbarn om föräldrarna fått barnet i
barnet i sin vård före utgången av år  sin vård före ikraftträdandet. Föräld-
1983. Föräldrapenning får dock ut-     rapenning får dock utges längst till

 

SfU 1984/85:12                                                                     43

Utskottets förslag                                 Reservanternas förslag
ges längst till dess barnet uppnått dess barnet uppnått åtta års ålder
åtta års ålder eller till den senare eller till den senare tidpunkt då bar­
tidpunkt då barnet avslutat det förs- nel avslutat det första skolåret. 4
ta skolåret. 4 kap. 11 § andra stycket kap. 11 § andra stycket i dess äldre
i dess äldre lydelse skall även fort- lydelse skall även fortsättningsvis
sättningsvis tillämpas vid uttag av tillämpas vid uttag av föräldrapen-
föräldrapenning för barn födda nå- ning för barn födda något av åren
gol av åren 1978 eller 1979.                            1978 eller 1979.

14.       Sjukpennihggrundande inkomst vid föräldraledighet (mom. 21)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med "Utskottei vill" och slutar med "motion 254 (yrk. 3)" bort ha följande lydelse:

Nuvarande föreskrifter om rätt att behålla tidigare sjukpenninggrundande inkomst för förälder som är helt eller delvis ledig för vård av barn som inte uppnått ett och ett halvt års ålder motsvaras av en rätt att vara ledig från arbetet under samma tid. Såsom motionärerna framhållit skulle - med hänsyn till att barnomsorgen fortfarande är otillräckligt utbyggd - den föreslagna ändringen i synnerhet gå ut över kvinnornas försäkringsskydd och därigenom motverka de jämställdhetsslrävanden som är ett av syftena bakom föräldraförsäkringen. Någon inskränkning i nuvarande bestämmelser om försäkringsskyddet i samband med barns födelse är enligt utskoltets uppfattning inte befogad. Med del anförda tillstyrker utskottei bifall lill yrkande 3 i motion 250 och avstyrker propositionen i motsvarande del.

dels att utskottet under moment 21 bort hemställa

21. beträffande sjukpenninggrundande inkomst vid föräldraledighet att riksdagen med bifall till motion 1984/85:250 yrkande 3 och med avslag på propositionen

dels avslår i utskottets lagförslag 5 framlagda förslag till ny lydelse av 3 kap. 5 § lagen om allmän försäkring, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

15.       Avdrag på föräldrapenningen vid förlossningsvård (mom. 23)

Sven Aspling, Doris Håvik, Börje Nilsson, Ulia Johansson, Ingegerd Elm, Inger Hestvik och Monica Andersson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "begränsade sjukhjälpstiden" bort ha följande lydelse:

Såsom ovan nämnts ger nuvarande bestämmelser i AFL möjlighet att göra samma avdrag på föräldrapenningen som på sjukpenningen för sådan ersättning som betalats ut från försäkringen för sjukhusvård. Att denna

 

SfU 1984/85:12                                                                      44

möjlighet i praktiken inte utnyttjats har sitt ursprung i tillämpningsföreskrif­ter som riksförsäkringsverket i samband med tillkomsten av lagen om allmän försäkring år 1962 utfärdade till de dåvarande bestämmelserna om sjukpen­ning vid barnsbörd. Försäkringen gav vid den tiden ett begränsat ekonomiskt skydd mot inkomstbortfall när nyblivna föräldrar önskade vara lediga i samband med ett barns födelse. Det fanns därför starka sociala skäl för att underlåta att göra avdrag för förlossningsvården på kvinnans sjukpenning. Det ekonomiska stödet till nyblivna föräldrar har därefier radikalt förbätt­rats genom tillkomsten av föräldraförsäkringen och den successiva utbyggna­den av denna. I förhållande till de sammanlagda föräldrapenningförmåner som numera kan utgå med anledning av all ett barn föds ter sig det föreslagna avdraget om högst 45 kr. per dag under en kortare sjukhusvistelse som rimligt, i synnerhet om man tar i beaktande att beloppet ungefärligen motsvarar inbesparade kostnader i hemmet för modern och barnet.

Sociala hänsynstaganden priiglar också propositionens förslag genom all avdraget över huvud taget inte berör hemarbetande kvinnor och är avtrappat för kvinnor med låg egen inkomst. Först när kvinnans årsinkomst uppgår lill 54 600 kr. verkställs ett avdrag fullt ut.

I propositionen har åberopats som skäl för att avdrag för ersättning för sjukhusvård fortsättningsvis bör göras även på föräldrapenningen alt det inte är motiverat att ha skilda regler för sjukhusvård på grund av sjukdom och motsvarande sjukhusvård i samband med förlossning. Eftersom del skäl som främst åberopats mot ell avdrag är alt man frångår principen om en fri mödra- och förlossningsvård finns det anledning alt närmare utveckla propositionens skäl för att ett avdrag bör göras. Utskottet har ovan på s. 8 ålergett några domar från försäkringsöverdomstolen, i vilka det slagits fast alt vissa graviditetskomplikationer bör jämställas med sjukdom och följakfii­gen berättiga till sjukpenning. Om en kvinna i sådana fall eller i andra fall av komplikationer under graviditeten måste vårdas på sjukhus får hon - i likhet med andra försäkrade som får sjukhusvård - vidkännas ett avdrag på sjukpenningen. Detsamma är förhållandel om komplikationer tillstöter i samband med förlossningen och hon till följd därav blir sjukskriven under en viss lid. Endast i de fall graviditeten och förlossningen är normala har kvinnan sålunda fri mödra- och förlossningsvård på sjukhuset eftersom avdrag då inte görs på föräldrapenningen. Även utskottet finner denna skillnad omotiverad.

Ett annat skäl som åberopats mot att ett avdrag på föräldrapenningen skall göras vid sjukhusvård är att delta skulle innebära en ytterligare ekonomisk börda för barnfamiljerna. De besparingar på försäkringen som följer'av att man inför samma regler för avdrag vid sjukhusvård inom föräldraförsäkring­en som inom sjukpenningförsäkringen kommer emellertid barnfamiljerna lill godo genom att föräldraförsäkringen samtidigt kan byggas ut och förbättras till en motsvarande kostnad. Som exempel kan nämnas att kostnaderna för den tillfälliga föräldrapenningen för sjuka, handikappade

 

SfU 1984/85:12                                                                      45

eller psykiskt utvecklingsstörda barn mellan 12 och 16 år som har särskilda behov av tillsyn och vård vid sjukdom m. m. ungefärligen motsvarar de besparingar som kan göras genom ell avdrag på föräldrapenning vid sjukhusvård. Eftersom del i det rådande ekonomiska läget är svårt att genomföra angelägna förbättringar av försäkringen på annat sätt än genom omprioriteringar inom systemet måste propositionens förslag också bedömas mot denna bakgrund.

Kritik har slutligen riklats mot förslaget för att det framlagts på ett något "försåtligt sätt" och inte fått en tillräckligt framskjuten ställning i propositio­nen. Det borde också ha underkastals sedvanlig remissbehandling. Utskottet vill bestämt avvisa denna kritik. Förslaget har, liksom andra förslag i propositionen, presenterats i ett särskilt inramat fält (s. 91), och kommente­rats i såväl den allmänna motiveringen (s. 92) som i specialmotiveringen (s. 130). Riksförsäkringsverkels påpekande under remissbehandlingen om att vid tillämpningen av föräldraförsäkringens bestämmelser behövdes ett klargörande av om avdrag på föräldrapenningen skulle ske har också redovisats (s. 151). För den som är någorlunda insatt i försäkringssystemels regler borde det inte föreligga någon tveksamhet om förslagels innebörd, nämligen att förvärvsarbetande kvinnor med inkomst över en viss nivå får vidkännas ett avdrag på föräldrapenningen vid förlossningsvård. Däremot är den presentation av förslaget som förekommit i massmedia, nämligen att en "BB-avgift" föreslås, missvisande eftersom del inte är fråga om en generell förlossningsvårdsavgift som kvinnorna skall betala lill sjukhuset.

Såvitt gäller påståendet om att förslaget inte underkastats sedvanlig remissbehandling torde det höra lill vanligheten alt påpekanden under remissbehandlingen av ett utredningsbetänkande beaktas och övervägs i samband med beredningen av en proposition utan ytterligare remissomgång. Så har också varit fallet med den förevarande propositionen. Det nu aktuella förslaget innebär dessutom endast att den praktiska tillämpningen anpassas lill de lagregler som redan finns men alt reglerna samtidigt mjukas upp och förtydligas.

Utskottet anser på grund av del anförda all propositionens förslag är väl underbyggt och bör genomföras. Utskottet avstyrker sålunda bifall till motionerna 250 (yrk. 10), 252 (yrk. 2), 253 (yrk. 4) och 257 (yrk. 5).

dels att utskottet under moment 23 bort hemställa

23. beträffande avdrag på föräldrapenningen vid förlossningsvård att riksdagen vid bifall till propositionen och med avslag på motionerna 1984/85:250 yrkande 10, 1984/85:252 yrkande 2, 1984/85:253 yrkande 4 och 1984/85:257 yrkande 5 antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse av i lagförslag 5 intagna 4 kap, 8 § lagen om allmän försäkring.

 

SfU 1984/85:12                                                                      46

Utskottets förslag                        Reservanternas förslag

4 kap.

8§

Föräldrapenning får utges med belopp som motsvarar hel, halv eller fjärdedels garantinivå när föräldern arbetar högst tre fjärdedelar av normal arbetstid.

Bestämmelserna i 3 kap. 4 § andra     Bestämmelserna i 3 kap. 4 § andra

stycket skall inte tillämpas på föräld-     stycket skall också tillämpas på för­
rapenning,                                   äldrapenning.  Hel föräldrapenning

vid sjukhusvård utges dock alltid med lägst 48 kronor om dagen.

16. Hemmamakeförsäkring (mom. 24)

Gullan Lindblad och Barbro Nilsson i Visby (båda m) anser

dels att den del av utskoltets yttrande som börjar på s. 27 med "Såsom framhållits" och slutar på s. 28 med "motion 256" bort ha följande lydelse:

Även om hemmamakeförsäkringen utgör ett udda inslag i sjukpenningför­säkringen anser utskottet att den har sitt berättigande och alt den bör bibehållas i sin nuvarande omfattning. Enligt utskottels mening skulle det dessutom vara önskvärt att höja försäkringens grundbelopp men delta är av statsfinansiella skäl inte möjligt f.n. Den obligatoriska försäkringen bör därför kompletteras med en förbättrad frivillig försäkring upp till ett belopp som motsvarar föräldraförsäkringens garantinivå. Eftersom utskottets för­slag om att hemmamakeförsäkringen skall behållas leder till n omfattande omarbetning av lagförslag 5 i bilagan bör regeringen i god lid före förslagets ikraftträdande den 1 januari 1986 lägga fram ett nytt lagförslag.

dels all utskottei under moment 24 bort hemställa 24. beträffande hemmamakeförsäkringen

all riksdagen med bifall lill motion 1984/85:256 o... med avslag på propositionen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

17. Hemmamakeförsäkring och införande av en grundsjukpenning (mom. 24 och 26)

Elis Andersson, Karin Israelsson och Gunhild Bolander (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 27 med "Såsom framhållits" och slutar på s. 28 med "motion 256" och den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "252 (yrk. 4)" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är både de hemarbetande och andra grupper med låg eller ingen inkomst missgynnade in n sjukförsäkringen. Dessa grupper saknar nämligen den ekonomiska grundtrygghet vid sjukdom som borde vara

 

SfU 1984/85:12                                                                      47

en självklar rättighet för alla. Mot denna bakgrund kan utskottet inte ställa sig bakom regeringens förslag alt avveckla hemmamakeförsäkringen. Tvärt­om anser ulskotiet att grundtryggheten i sjukförsäkringen bör utvidgas till all omfatta alla försäkrade som saknar eller har mycket låg inkomst. För samtliga dessa försäkrade bör enligt utskottets mening en grundsjukpenning utgå inom den obligatoriska sjukpenningförsäkringen med belopp motsva­rande garantinivån inom föräldraförsäkringen, dvs. f. n. 48 kr. Regeringen bör därför i god tid före den 1 januari 1986 lägga fram förslag om ett bibehållande av hemmamakeförsäkringen och en utvidgad grundsjukpen­ning inom den obligatoriska försäkringen i enlighet med del anförda.

dels att utskottet under momenten 24 och 26 bort hemställa

24. beträffande hemmamakeförsäkringen

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:256 och med avslag på propositionen som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottei anfört.

26. beträffande införande av en grundsjukpenning

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:252 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskollet anfört.

18. Sjukpenninggrundande inkomst för egenföretagare (mom. 27)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad, Barbro Nilsson i Visby (alla m) och Kenth Skårvik (fp) anser

dels all den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Sjukpenningkommittén har" och slutar med "257 (yrk. 6)" bort ha följande lydelse:

Sjukpenningkommittén har prövat olika alternativ till förändringar av bestämmelserna om beräkning av sjukpenninggrundande inkomst för egen­förelagare. Kommitténs majoritet har funnit all ett bättre utnyttjande av nuvarande möjligheter att t. ex. lägga en jämförelselön till grund i fall av uppbyggnad av en rörelse eller i fall av stark skuldbelastning skulle avhjälpa en del av de skevheter som finns i dag. I en reservation till kommitténs betänkande förordas däremot att man, i stället för dagens system med en beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten med i princip utgångs­punkt från taxerad inkomst, inför en ordning där användandet av jämförelse­lön blir huvudregel. För att den nya metoden skall bli lätthanterlig förordas samtidigt en avsevärd grad av schablonisering. I reservationen förordas också all underlaget för egenföretagares sjukförsäkringsavgift skall vara registrerad sjukpenninggrundande inkomst för att få överensstämmelse mellan avgift och förmån.

Enligt utskottets mening bör ell system med jämförelselön enligt den i den nämnda reservationen föreslagna utformningen införas, och regeringen bör snarast förelägga riksdagen förslag till ändrad lagstiftning i frågan. Vad

 

SfU 1984/85:12                                                                      48

utskottet med bifall lill motion 1984/85:257 yrkande 6 således anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 27 bort hemställa

27.        beträffande sjukpenninggrundande inkomst för egenföretagare
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:257 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen lill känna vad utskollet anfört.

19.       Grundsjukpenning och frivillig försäkring för egenföretagare (mom. 28)

Elis Andersson, Karin Israelsson och Gunhild Bolander (alla c) anser

dels alt den del av utskottets yttrande på s, 30 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "biträda motionsförslagei" bort ha följande lydelse:

Såsom framhållits i motion 252 har de nuvarande reglerna för sjukförsäk­ringen för egenförelagare på flera punkter allvarliga brister. Bl, a, har försäkringskassorna ofta stora svårigheter att fastställa en rättvis och i förhållande till arbetsinsatsen rimlig sjukersättning. Vidare har avgiftssyste­met ogynnsamma konsekvenser för egenföretagare eftersom de kan få sin sjukersättning sänkt till en nivå som ligger långt under den avgiftsgrundande inkomsten i de fall de har inkomster som är högre än vad som anses normall inom branschen, Dessutom omgärdas egenföretagarnas sjukförsäkring av en omfattande byråkrati. Utskottet delar därför den uppfattning som förs fram i motionen om all sjukförsäkringen bör reformeras så att alla egenföretagare tillförsäkras en ekonomisk grundtrygghet vid sjukdom samt att de därutöver får möjlighet att teckna frivillig tilläggsförsäkring. Fördelarna med en sådan allmän grundtrygghet med rätt till frivillig tilläggsförsäkring är enligt utskottets mening betydande. Egenföretagarna får härigenom förmåner som motsvarar erlagda avgifter, och vidare skapar den frivilliga tilläggsförsäk­ringen en ekonomisk trygghet som den nuvarande obligatoriska sjukförsäk­ringen saknar. Dessutom blir egenföretagarnas sjukförsäkring med en ekonomisk grundtrygghet som är lika för alla enkel att administrera. Regeringen bör därför framlägga förslag till sjukförsäkringssystem för egenföretagare i enlighet med vad som begärts i motion 252 yrkande 5.

dels att utskottet under moment 28 bort hemställa

28.        beträffande grundsjukpenning och frivillig försäkring för egenföre­
lagare

att riksdagen med bifall lill motion 1984/85:252 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

20.       Sjukpenning m. m. vid deltidsarbete (mom. 29)

Nils Carlshamre (m), Elis Andersson (c), Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Gunhild Bolander (c), Barbro Nilsson i Visby (m) och Kenth Skårvik (fp) anser

 

SfU 1984/85:12                                                                        49

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med "Riksdagen har" och slutar med "är erforderlig" bort ha följande lydelse:

Riksdagen har redan under våren 1983 begärt en fortsatt utredning av frågan om kompensationsnivån inom sjukpenningförsäkringen för vissa deltids- och delårsanställda. Trots detta har någon utredning fortfarande inte kommit lill stånd. Med hänsyn härtill anser utskottet att riksdagen ånyo bör begära fortsatt utredning av frågan. Vad utskottet således med bifall till motion 253 yrkande 3 anfört bör ges regeringen lill känna.

dels att utskottet under moment 29 bort hemställa 29. beträffande sjukpenning m. m. vid deltidsarbete

att riksdagen med bifall lill motion 1984/85:253 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Barbro Nilsson i Visby (alla m) anför beträffande höjning av garantinivån (mom. 9):

I motion 257 (yrk. 3) föreslås höjning av garantinivån från 48 till 55 kr. Sedan beloppet 55 kr. framräknades som nödvändigt för att återställa garantinivåns ursprungliga realvärde har emellertid detta värde ytterligare urgröpts av inflationen. I motion 1984/85:2691 (motivering i motion 2689) föreslår moderata samlingspartiet därför en höjning av garantinivån till 60 kr. I avvaktan på detta förslags behandling i utskottei och riksdagen avslår vi nu från att yrka bifall till motion 257 (yrk. 3).

4 Riksdagen 1984/85.11 saml. Nr 12

 

SfU 1984/85:12                                                                  50

1 Förslag till                                                                       Bilaga

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring

dels att 3 kap. 5 och 9 §§ samt 4 kap. 8-10 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 3 kap. 9 a § samt 4 kap. 8 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Utskottets förslag

3 kap. 5§ Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkring­en. I fråga om en försäkrad som avses i 1 § första stycket skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Beslut om tillhörighet till sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a)   när kassan fått kännedom om alt den försäkrades inkomstförhållanden undergått ändring av betydelse för rätten lill sjukpenning eller för sjukpen­ningens storlek,

b)  när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete, samt

c)   när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- och inkomslförhållanden.

Ändring skall i fall som avses i första stycket a) ej ske förrän trettio dagar efter det försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen. Ändring skall i annat fall ske så snart anledning till ändringen uppkommit eller, i fall då sjukpenningförsäkring enligt 1 § andra stycket skall upphöra på grund av att den försäkrades make eller någon med vilken den försäkrade varit gift eller har eller har haft barn avlider, vid fjärde månadsskiftet efter dödsfallet.

Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än som avses i första stycket b) eller c) sänkas under tid då den försäkrade

1. bedriver studier, för vilka han    1. bedriver studier, för vilka han

uppbär studiehjälp, studiemedel el- uppbär studiehjälp, studiemedel el­
ler särskilt vuxenstudiestöd enligt ler särskilt vuxensludieslöd enligt
studiestödslagen (1973:349), stu- studieslödslagen (1973:349), stu­
diestöd enhgt lagen (1983:1030) om diestöd enhgt lagen (1983:1030) om
särskilt vuxenstudiestöd för arbets- särskilt vuxenstudiestöd för arbets­
lösa eller bidrag enligt förordningen lösa eller bidrag enligt förordningen
(1976:536) om utbildningsbidrag för (1976:536) om utbildningsbidrag för
doktorander, eller                       doktorander,

Lagen omtryckt 1982:120. ■ Senaste lydelse 1984:315,

 

SfU 1984/85:12

51

 

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

2. är inskriven vid arbetsmark­nadsinstitut eller efter förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet ge­nomgår yrkesutbildning.

2.   bedriver studier, för vilka han uppbär timersättning enligt förord­ningen (1976:327) om timersättning vid grtmdutbildning för vuxna,

3.   är inskriven vid arbetsmark­nadsinstitut eller efter förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet ge­nomgår yrkesutbildning,

4.   är gravid och avbryter eller in­skränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför.

Om den försäkrade i fall som avses i tredje stycket 1) bedriver studier som beräknas pågå minst sex månader, skall försäkringskassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundan­de inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna lid.

9 § första och andra styckena

Försäkrad kvinna har rätt till ha­vandeskapspenning, om havande­skap har satt ned hennes förmåga att ulföra uppgifterna i sitt förvärvsar­bete med minst hälften och hon inte kan omplaceras till annat mindre ansträngande arbete enligt bestäm­melserna i 12 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m. Havandeskapspenning utgår för varje dag som nedsättningen be­står, dock tidigast från och med den sextionde dagen och längst till och med den elfte dagen före den beräk­nade tidpunkten för barnets födelse.

9§

En försäkrad kvinna har rätt till havandeskapspenning, om havande­skap har satt ned hennes förmåga att ulföra uppgifterna i sitt förvärvsar­bete med minst hälften och hon inte kan omplaceras till annat mindre ansträngande arbete eriligt bestäm­melserna i 12 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.

En kvinna har även rätt till havan­deskapspenning om hon inte får sys­selsättas i sitt förvärvsarbete på grund av en föreskrift omförbud mot arbete under havandeskap, som har medde­lats med stöd av 3 kap. 16 § arbets­miljölagen (1977:1160), och hon inte kan omplaceras till annat arbete en­ligt bestämmelserna i 12 § lagen ortT rätt till ledighet för vård av barn, m. m.

Havandeskapspenning utges i fall som avses i första stycket för varje dag som nedsättningen består, dock tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten

 

SfU 1984/85:12

52

 

Nuvarande lydelse

Havandeskapspenning utgår med belopp som motsvarar kvinnans sjukpenning enligt 4 §.

9 § tredje-femte styckena

Kvinna som önskar erhålla havan­deskapspenning skall göra ansökan därom. Till ansökan skall fogas läkarintyg om kvinnans möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter. All­män försäkringskassa får påfordra att kvinnans rätt lill havandeskaps­penning styrkes genom utlåtande av hennes arbetsgivare.

I beslut om havandeskapspenning skall anges under vilken lid ersätt­ning kan utgå.

Vad i lag eller annan författning föreskrives om sjukpenning gäller i fråga om havandeskapspenning. Ha­vandeskapspenning utgår ej i den mån kvinnan för samma tid uppbär sjukpenning.

Utskottets förslag

för barnets födelse, och i fall som avses i andra stycket för varje dag som förbudet gäller. Havandeskaps­penning utges längst till och med den elfte dagen före den beräknade tid­punkten för barnets födelse.

Havandeskapspenning utges med belopp som motsvarar kvinnans sjukpenning enligt 4 §.

9a§

En kvinna som önskar erhålla ha­vandeskapspenning skall göra ansö­kan därom. Den allmänna försäk­ringskassan får påfordra att kvinnan lill stöd för sin rätt till havandeskaps­penning inger utlåtande av sin ar­betsgivare samt läkarutlåtande.

I beslutet om havandeskapspen-hing skall anges under vilken tid ersättning kan utges.

Vad i lag eller annan författning föreskrivs om sjukpenning gäller i fråga om havandeskapspenning med undantag av bestämmelserna om ka­renstid i 11 §. Havandeskapspenning utges inte i den mån kvinnan för samma tid uppbär sjukpenning.

 

4 kap. 8§

Förälder har rätt till föräldra­penning för tillfällig vård av barn om barnet ej har fyllt tolv år och föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med

1.   sjukdom eller smitta hos barnet,

2.   sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare

3. besök i samhällets förebyggan­de barnhälsovård.

Rätt  lill  föräldrapenning  enligt första stycket tillkommer även fader

En förälder har rätt till föräld­rapenning för tillfällig vård av barn som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från för­värvsarbete i samband med

3.   besök i samhällets förebyggan­de barnhälsovård,

4.   vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förut­sättning att sistnämnda barn omfattas av bestämmelserna om föräldrapen­ning för tillfällig vård av barn.

Rätt till föräldrapenning enligt första stycket tillkommer även en

 

SfU 1984/85:12

53

 

Nuvarande lydelse

som för biträde i hemmet eller för vård av barn avstår från förvärvsar­bete i samband med barns födelse.

Utskottets förslag

fader som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse för att närvara vid förlossningen, biträda i hemmet eller vårda barn. Motsvaran­de gäller i tillämpliga delar för en fader vid adoption av barn, om bar­net inte fyllt tio år.

Uppbär en förälder oavkortade lö­neförmåner under tid då han bedriver studier, jämställs avstående från stu­dier med avstående från förvärvsar­bete vid tillämpning av denna para­graf, i den mån föräldern går miste om löneförmånerna.

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn får utges till båda föräldrarna för samma barn och tid, om båda följer med ett barn till läkare när barnet lider av allvarlig sjukdom. Detsamma gäller om båda föräldrar­na, som en del i behandlingen av barnet, behöver delta i ett läkarbesök eller i någon av läkare ordinerad behandling.

8a§

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn kan utges för vård av ett barn som fyllt tolv men inte sexton år i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller an­nat handikapp är i behov av särskild tillsyn eller vård. För att styrka det särskilda värd- eller tillsynsbehovet skall läkarutlåtande inges.

Föräldrapenning enligt första stycket utges om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 8 § första stycket. Bestämmel­serna i 8 § tredje och fjärde styckena skall också tillämpas. För vård- eller tillsynsbehov som grundat rätt till vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § utges dock inte sådan föräldrapenning.

Den allmänna försäkringskassan får i förväg pröva omförutsättningar­na enligt första stycket föreligger. Ett sådant beslut är bindande för den tid som anges i beslutet men kan omprö­vas om de förhållanden som har lagts till grund för beslutet ändras.

 

SfU 1984/85:12

54

 

Nuvarande lydelse

Föräldrapenning utgår enligt 8 § första stycket under högst sextio da­gar per barn och år för föräldrarna sammanlagt och enligt 8 § andra slyckel under högst tio dagar / sam­band med barns födelse.

9§

Utskottets förslag

Föräldrapenning utges enligt 8 § första stycket och 8 a § under högst sextio dagar per barn och år för föräldrarna sammanlagt och enligt 8 § andra stycket under högst tio dagar per barn.

Föräldrapenning enligt 8 § andra stycket utges längst lill sextionde da­gen efter barnets hemkomst efter för­lossningen. Vid adoption räknas li­den från den tidpunkt föräldrarna fått barnet i sin vård.

 

10 §

Föräldrapenning enligt 8 § utgår med belopp som motsvarar föräl­derns sjukpenning enligt 3 kap, 4 §. Bestämmelserna i 3 kap. 10 § fjärde stycket och 15 § äga motsvarande tillämpning på föräldrapenning en­ligt 8 §.

Föräldrapenning enligt 8 och 8 a §§ utges med belopp som motsvarar förälderns sjukpenning enligt 3 kap. 4 §. Bestämmelserna i 3 kap. 10 § fjärde stycket och 15 § tillämpas även på föräldrapenning som här avses.

1, Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985,

 

SfU 1984/85:12                                                                  55

2 Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 17 a § studieslödslagen (1973:349)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1 kap. 17 a § Studerande har rätt att behålla vuxenstudiebidrag och återbetalningsplik­tiga studiemedel vid

1.  ledighet för tillfällig vård av  1. ledighet för tillfällig vård av barn i samma omfattning som enhgt barn i samma omfattning som enligt 4 kap. 8 och 9 §§ lagen (1962:381) 4 kap. %, 8 a och 9 §§ lagen om allmän försäkring gäller för rätt (1962:381) om allmän försäkring gäl­till föräldrapenning,                              ler för rätt till föräldrapenning,

2.  ledighet under en dag under ett kalenderår för besök i förskoleverk­samhet inom samhällets barnomsorg i vilken den studerandes barn deltar,

3.  ledighet för fullgörande av uppdrag i elevorganisation under samman­lagt högst tio dagar under ett kalenderår och

4.  kortvarig ledighet för enskild angelägenhet av vikt.

Utgår föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för tid under vilken den studerande uppbär vuxenstudiebidrag skall vuxenstudiebi­draget minskas med det belopp som har utgått i föräldrapenning för samma tid.

Denna lag träder i kraft den 1 juU 1985.

Lagen omtryckt 1981:579.

 

SfU 1984/85:12                                                                  56

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:410) om rätt lill ledighet för

vård av barn, m.m.' dels att 5-7 och 12 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 12 a §, av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

. 5§2  '

Som villkor för rätt till ledighet gäller, att arbetstagaren vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Vid beräkningen av anställningstid tillämpas 3 § första stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd.

Det i första stycket angivna villkoret gäller ej för rätt till ledighet under tid, då arbetstagaren uppbär

1. föräldrapenning för tillfällig      1. föräldrapenning för tillfällig
vård av barn enligt 4 kap. 8 § lagen vård av barn enhgt 4 kap. 8 och
(1962:381) om allmän försäkring,        8a§§ lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

2. särskild föräldrapenning för ändamål som anges i 4 kap. 11 § fjärde
stycket samma lag.

Villkoret gäller ej heller för rätt till ledighet som avses i 4§ andra stycket,

6§

Ledighet får delas upp på högst två perioder för varje kalenderår. Berör ledighetsperiod mer än ett kalenderår, skall den hänföras till det kalenderår under vilket ledigheten har påbörjats.

Ledighet under tid då arbetstaga- Ledighet under tid då arbetstaga-

ren uppbär föräldrapenning för till- ren uppbär föräldrapenning för till­fällig vård av barn enligt 4 kap. 8 § fälhg vård av barn enligt 4 kap. 8 och lagen (1962:381) om allmän försäk- 8a§§ lagen (1962:381) om allmän ring eller uppbär särskild föräldra- försäkring eller uppbär särskild penning för ändamål som anges i     föräldrapenning för ändamål som

4 kap. 11 § fjärde stycket samma lag anges i 4 kap. 11 § fjärde stycket
får delas upp utan hinder av bestäm- samma lag får delas upp utan hinder
melserna i första stycket.            av bestämmelserna i första stycket.

7§ Arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet skall, om ej arinat föreskrivs i andra stycket, anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början eller, om det ej kan ske, så snart som möjligt. I samband med anmälan skall arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten är avsedd att pågå.

1 Lagen omtryckt 1979:645.

2 Senaste lydelse 1982:91.

 

SfU 1984/85:12

57

 

Nuvarande lydelse

Ledighet under tid då arbetstaga­ren avser att uppbära föräldrapen­ning för tillfällig vård av barn enligt 4 kap. 8 § lagen (1962:381) om all­män försäkring eller avser att uppbä­ra särskild föräldrapenning enligt 4 kap. 11 § fjärde stycket samma lag skall anmälas lill arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början. Föranleds ledigheten av sjukdom eller smitta gäller dock ej någon anmälningstid.

12 § första stycket

En kvinnlig arbetstagare, som på grund av havandeskap inte kan utfö­ra fysiskt påfrestande arbetsuppgif­ter, har rätt att bli omplacerad till ett mindre ansträngande arbete med bibehållna anställningsförmåner. Detta gäller dock endast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse och under förutsättning att det skäligen kan krävas att arbetsgi­varen bereder kvinnan annat arbete hos sig.

12 § andra stycket

Den som vill utnyttja sin rätt till omplacering enligt första stycket, skall anmäla detta till arbetsgivaren minst en månad i förväg. Arbetsgi­varen skall därefter\ämna besked om möjligheten lill omplacering.så snart det kan ske.

Föreslagen lydelse

Ledighet under tid då arbetstaga­ren avser att uppbära föräldrapen­ning för tillfällig vård av barn enligt 4 kap, i och 8 a §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring eller avser att uppbära särskild föräldrapenning enligt 4 kap. 11 § fjärde stycket sam­ma lag skall anmälas till arbetsgi­varen minst en vecka före ledighe­tens början. Föranleds ledigheten av sjukdom eller smitta gäller dock ej någon anmälningstid.

12 §

Får en kvinnlig arbetstagare inte sysselsättas i sitt arbete på grund även föreskrift om förbud mot arbete under havandeskap, som har medde­lats med stöd av 3 kap. 16 § arbets­miljölagen (1977:1160), har hon rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmå­ner.

En kvinnlig arbetstagare, som på grund av havandeskap inte kan utfö­ra fysiskt påfrestande arbetsuppgif­ter, har rätt alt bli omplacerad till ett mindre ansträngande arbete med bibehållna anställningsförmåner. Detta gäller dock endast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.

Rätt till omplacering föreligger endast om det skäligen kan krävas att arbetsgivaren bereder kvinnan annat arbete hos sig.

12 a §

Den som vill utnyttja sin rätt till omplacering enligt 72 § skall anmäla detta till arbetsgivaren. Föranleds omplaceringsbehovet av att kvinnan på grund av havandeskap inte kan utföra fysiskt påfrestande arbetsupp­gifter, skall anmälan göras minst en månad i förväg. I övriga fall skall anmälan göras så snart det kan ske.

 

SfU 1984/85:12

58

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Sedan anmälan har gjorts skall arbetsgivaren lämna besked om möj­ligheten till omplacering så snart del kan ske.

Har i fall som avses i 12 § första stycket omplacering inte kunnat ske, skall arbetsgivaren fortlöpande prö­va möjligheten till omplacering. Upp­kommer därvid möjlighet till en omplacering som bedöms kunna avse minst en månad, skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan arbetet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

 

SfU 1984/85:12                                                                  59

4 Förslag till

Lag om ändring i semesterlagen (1977:480)

Härigenom föreskrivs att 17 § semeslerlagen (1977:480) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

17 §' Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om

1.    ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjånan-deåret icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbetsskada,

2.    ledighet enligt lagen 2. ledighet enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för  (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. dels under lid för vård av barn, m.m. dels under tid för vilken föräldrapenning utgår enligt       vilken havandeskapspenning utges 4 kap. 2 och 7 §§ lagen (1962:381)            enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om om allmän försäkring i den mån allmän försäkring, dels under tid för frånvaron icke överstiger 120 dagar       vilken föräldrapenning utges enligt eller, för ensamstående förälder, 180          4 kap. 2 och 7 §§ samma lag, i den dagar, dels under lid för vilken mån frånvaron icke överstiger 120 föräldrapenning för tillfällig vård av           dagar eller, för ensamstående föräl-barn utgår enligt 4 kap. 8 § samma der, 180 dagar, dels under tid för lag,   vilken föräldrapenning för tillfällig

vård av barn utges enligt 4 kap. 8 och 8 a §§ samma lag,

3.    ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetslagaren är berättigad till ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning år smittbärare, i den mån frånvaron under inljänandeåret icke överstiger 180 dagar,

4.    ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt lill semesterlön, om arbetstagaren erhåller timstudiestöd, inkomstbidrag eller vuxenstudiebidrag enligt studieslödslagen (1973:349) eller om utbildningen lill väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhäng­ande frågor, i den mån frånvaron under inljänandeåret icke överstiger 180 dagar,

5.    ledighet på grund av sådan i 27 § värnpliklslagen (1941:967) eller med stöd därav föreskriven tjänstgöring om högst 60 dagar, som ej är beredskaps­övning och ej heller direkt ansluter sig lill grundutbildning, eller ledighet på grund av motsvarande vapenfri tjänst, i den mån frånvaron under inljänan­deåret icke överstiger 60 dagar, eller

6.    ledighet på grund av att arbetstagaren efter del kalenderår då han har fyllt tjugotvå år fullgör tjänstgöring i civilförsvaret på annan tid än då civilförsvarsberedskap råder eller beredskapsövning får anordnas vid för­svarsmakten, i den mån frånvaron under inljänandeåret icke överstiger 60 dagar.

Vid tillämpning av första stycket 1 skall frånvaron under de första 90 dagarna av frånvaroperiod ej i något fall anses bero på arbetsskada. Har arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit oavbrutet

I Senaste lydelse 1978:411,

 

SfU 1984/85:12                                                       60

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

frånvarande från arbetet under två hela intjänandeår, grundar därefter infallande dag av frånvaroperioden icke rätt lill semesterlön.

I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985. Den nya bestämmelsen om semesterlönegrundande frånvaro i samband med havandeskapspenning tillämpas endast på frånvaro som har inträffat efler ikraftträdandet.

 

SfU 1984/85:12                                                                  61

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk­ring'

dels att övergångsbestämmelserna till lagen (1977:630), lagen (1979:644), lagen (1979:1164) och lagen (1980:125) om ändring i nämnda lag skall upphöra att gälla,

dels att 2 kap. 12 §, 3 kap. 1, 3-5, 10 och 11 §§, 4 kap., 20 kap. 2 § och 21 kap. 1 och 2 §§ samt rubriken närmast före 4 kap. 1 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 21 kap. 3 §, av nedan angivna lydelse,

dels att övergångsbestämmelserna till lagen (1973:465) om ändring i nämnda lag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Utskottets förslag

2                                             kap.
12 §

För tid  efter ingången  av  den      För tid efter ingången  av  den

månad -varunder försäkrad fyllt sjut- månad varunder den försäkrade fyllt tio år eller dessförinnan börjat åtnju- 70 år eller dessförinnan börjat åtnju­ta hel ålderspension enligt denna la hel ålderspension enligt denna lag, må ersättning för sjukhusvård' lag,/flr ersättning för sjukhusvård på utgå för högst trehundrasextiofem grund av sjukdom utges för högst 365 dagar. Vad nu sagts äger motsvaran- dagar. Vad nu sagts tillämpas även de tillämpning för tid, varunder den för tid, varunder den försäkrade försäkrade åtnjuter hel förtidspen- åtnjuterhel förtidspension, och skall sion och skall med sådan lid jämsläl- med sådan tid jämställas efterföljan­ias efterföljande tid, därest förtids- de tid, därest förtidspensionen upp-pensionen upphört att utgå med hört att utges med månaden näst före månaden näst före den, varunder den, varunder den försäkrade börjat den försäkrade börjat åtnjuta hel åtnjuta hel ålderspension, ålderspension.

Vad i första stycket stadgas med avseende på förtidspension äger motsvarande tillämpning där den försäkrade skulle hava kommit i åtnjutande av sådan pension, om han varit svensk medborgare.

3                                              kap.
1§

Hos allmän försäkringskassa inskriven försäkrad äger enligt vad nedan sägs rätt till sjukpenning, om hans sjukpenninggrundande inkomst uppgår lill minst sextusen kronor.

Försäkrad, som är inskriven i all­män försäkringskassa men som icke har sjukpenninggrundande inkomst uppgående till sextusen kronor, skall ändå vara berättigad till sjukpenning enligt vad nedan sägs, förutsatt att han är gift och stadigvarande sam-

' Lagen omtryckt 1982:120,

 

SfU 1984/85:12

62

 

Nuvarande lydelse

manbor med sin make eller, i annat fall, stadigvarande sammanbor med barn under sexton år lill honom eller hans make eller med någon, med vilken han varit gift eller har eller har haft barn.

Ulskolleis förslag

 

3§

Försäkrad, som åtnjuter hel förtidspension enligt denna lag eller åtnjutit sådan pension under månaden närmast före den, varunder han börjat åtnjuta hel ålderspension, har ej rätt till sjukpenning. För tid efter ingången av den månad, varunder försäkrad fyllt sjuttio år eller dessförinnan börjat åtnjuta hel ålderspension enligt denna lag, må sjukpenning utgå för högst etlhundraåtlio dagar.

Ej må försäkrad på grund av vad i 1 § andra stycket stadgas uppbära sjukpenning för tid efter den månad varunder han fyller sexliofem år.

4 §2

Hel  sjukpenning utgör för dag         Hel sjukpenning utgör för dag 90

nittio procent av den fastställda sjuk­penninggrundande inkomsten, de­lad med Irehundrasextiofem. Sjuk­penningen avrundas till närmaste hela krontal. För försäkrad som avses i 1 § andra stycket utgör hel sjukpenning åtta kronor för dag.

För varje dag då den försäkrade får sjukhusvård skall sjukpenningen minskas med 45 kronor, dock med högst en tredjedel av sjukpenning­ens belopp. Därvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas till närmast lägre hela krontal. Sjukpen­ningen vid sjukhusvård skall dock alltid utgå med lägst åtta kronor.

procent av den fastställda sjukpen­ninggrundande inkomsten, delad med 365. Sjukpenningen avrundas till närmaste hela krontal.

För varje dag då den försäkrade får sjukhusvård skall sjukpenningen minskas med 45 kronor, dock med högst en tredjedel av sjukpenning­ens belopp. Därvid skall del belopp varmed minskning sker avrundas lill närmast lägre hela krontal.

 

5 §3

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäk­rades tillhörighet lill sjukpenning­försäkringen. I fråga om en försäk­rad som avses i 1 första stycket skall kassan samtidigt fastställa den för­säkrades sjukpenninggrundande in­komst. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande in-

Den allmänna försäkringskassan skall i samband rned inskrivning av en försäkrad besluta om den försäk­rades tillhörighet till sjukpenning­försäkringen. I fråga om en försäk­rad som avses i 1 § skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande    inkomsten

; Senaste lydelse 1984:686, ' Lydelse enligt lagförslag 1,

 

SfU 1984/85:12

63

 

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

komsten är att hänföra fill anställ- är all hänföra fill anställning eller lill
ning eller till annat förvärvsarbete. annat förvärvsarbete. Beslut om till-
Beslut om tillhörighet lill sjukpen- hörighet till sjukpenningförsäkring-
ningförsäkringen skall omprövas         en skall omprövas

a)    när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden undergått ändring av betydelse för rätten lill sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

b)   när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn lill ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete, samt

c)    när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- och inkomstförhållanden.

Ändring skall i fall som avses i första stycket a) ej ske förrän 30 dagar efter del försäkringskassan fått kännedom om inkomsländring-en. Ändring skall i annat fall ske så snart anledning till ändringen upp­kommit.

Ändring skall i fall som avses i första stycket a) ej ske förrän trettio dagar efter det försäkringskassan fått kännedom om inkomständring­en. Ändring skall i annat fall ske så snart anledning lill ändringen upp­kommit eller, i fall då sjukpenning­försäkring enligt 1 § andra stycket skall upphöra på grund av alt den försäkrades make eller någon med vilken den försäkrade varit gift eller har eller har haft barn avlider, vid fjärde månadsskiftet efter dödsfal­let.

Den fastställda sjukpenninggrundade inkomsten får ej i annat fall än som avses i första stycket b) eller c) sänkas under lid då den försäkrade

1.   bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxensludieslöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxensludieslöd för arbetslösa eller bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktorander,

2.   bedriver studier, för vilka han uppbär limersättning enligt förordningen (1976:327) om timersättning vid grundutbildning för vuxna,

3.   är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efler förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,

4.   är gravid och avbryter eller in- 4. är gravid och avbryter eller in­skränker sitt förvärvsarbete tidigast     skränker sitt förvärvsarbete tidigast

sex månader före barnels födelse eller den beräknade lidpunkten härför.

sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder lill barnet eller likställs med förälder enligt 1 § lagen (1978:410) om rätt lill ledighet för vård av barn, m. m. och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av

 

SfU 1984/85:12                                                                      64

Nuvarande lydelse                        Utskottets förslag

sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård. Om den försäkrade i fall som avses i tredje stycket 1) bedriver studier som beräknas pågå minst sex månader, skall försäkringskassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundan­de inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna lid.

10        §

För den dag då sjukdomsfallet inträffade utgår sjukpenning endast om den försäkrade på grund av sjukdomen gått miste om dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd eller sjukperioden börjar inom tjugu dagar efter föregående sjukperiods slut.

Varar sjukperioden högst sex dagar utöver den dag då. sjukdomsfallet inträffade, utgår sjukpenning för dag, då den försäkrade icke skulle hava utfört förvärvsarbete i sin huvudsakliga sysselsättning, endast i den mån antalet sådana dagar, den dag då sjukdomsfallet, inträffade oräknad, överstiger två.

Utan hinder av andra stycket utgår

a)    sjukpenning för semesterdag;

b)   sjukpenning till försäkrad som b) sjukpenning till försäkrad som vid sjukperiodens början äger upp- vid sjukperiodens början äger upp­bära dagpenning från erkänd arbets- bära dagpenning från erkänd arbets­löshetskassa eller kontant arbets- löshetskassa eller kontant arbets­marknadsstöd           enligt , lagen marknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmark- (1973:371) om kontant arbetsmark­nadsstöd;  nadsstöd.

c)    sjukpenning tdl försäkrad, som avses i 1 § andra stycket.

Sjukpenning må ej utgivas för tid, innan anmälan om sjukdomsfallet gjorts hos den allmänna försäkringskassan, där ej hinder mött för sådan anmälan eller eljest särskilda skäl föranleda att sjukpenning bör utgå.

Såsom sjukperiod anses tid, varunder försäkrad i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 7 §.

11 §

Om en försäkrad gör anmälan till Om en försäkrad gör anmälan till
den allmänna försäkringskassan den allmänna försäkringskassan
skall / fråga om sjukperioder, som skall sjukpenning som svarar mot
börjar efter nästa månadsskifte, sjuk- inkomst av annat förvärvsarbete inte
penning som svarar mot inkomst av utgå för de första 3 eller 30 dagarna
annat förvärvsarbete inte utgå för de av varje sjukperiod, den dag då
första tre, trettiotre eller nittiotre sjukdomsfallet inträffade inräknad
dagarna av varje sjukperiod, den (karens lid). I fråga om sådan
dag då sjukdomsfallet inträffade sjukpenning tillämpas inte 10 § för­
inräknad (käre nstid). 1 frågaom sla-lredje styckena. Vid beräkning
sådan sjukpenning tillämpas inte av karenstid skall, om en sjukperiod
10 § första-tredje styckena. Vid börjar inom 2Ö dagar efter föregåen-
beräkning av karenstid skall, om en de sjukperiods slut, de båda perio-

 

SfU 1984/85:12

65

 

Nuvarande lydelse

sjukperiod börjar inom tjugu dagar efter föregående sjukperiods slut, de båda perioderna anses såsom en sjukperiod.

En försäkrad, som gjort anmälan enligt första stycket, får övergå till försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid, om han har god hälsa och ej har fylltfemtiofem år. En sådan ändring skall gälla från och med månaden närmast efter den, då framställningen gjordes hos kassan, men får ej tillämpas vid sjukdom som inträffat innan ändringen blivit gällande.

Ifråga om försäkring med karens­tid skall vid tillämpning av 5 § andra stycket första punkten den i sagda punkt angivna tiden trettio dagar ökas med det antal dagar som svarar mot den valda karenstiden.

Utskottets förslag

derna anses såsom en sjukperiod.

En försäkrad, som gjort anmälan enligt första stycket, får övergå till försäkring med kortare karénstid eller utan karenstid, om han inte har fyllt 55 år. En sådan ändring skall bU gällande 30 dagar efter den, då fram­ställningen gjordes hos kassan, men får ej tillämpas vid sjukdom som inträffat innan ändringen blivit gäl­lande.

 

4 kap. 1 §

Om föräldrapenning

Försäkrad förälder som är inskri­ven hos allmän försäkringskassa har rätt till föräldrapenning enligt detta kapitel.

Föräldrapenning utgår ej för tid då föräldern förvärvsarbetar.

Föräldrapenning utgår för vård av barn endast om barnet är bosatt här i riket.

Vid adoption av barn får barnet anses bosalt i riket om de blivande adoptivföräldrarna äro bosatta i riket.

Om föräldrapenningförmåner

En försäkrad förälder som är inskriven hos allmän försäkringskas­sa har rätt till föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning (föräldra­penningförmåner) enligt detta kapi­tel.

Föräldrapenningförmåner utges för vård av barn endast om barnet är bosatt här i riket.

Vid adoption av barn får barnet anses bosatt i riket om de blivande adoptivföräldrarna är bosatta i riket.

 

2 §

Föräldrapenning i sam­band med barns födelse utgår under högst etthundraåttio dagar sammanlagt för föräldrarna.

Moder har rätt till föräldrapenning tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. För tiden efter barnets födelse är den av föräldrarna sorn till huvudsaklig del vårdar barn-

5 Riksdagen 1984/85. 11 saml. Nr 12

Vid tillämpning av bestämmelser­na i detta kapitel likställs med föräl­der

a)   rättslig vårdnadshavare som inte är förälder och som har vård om barnet,

b)   den som med socialnämndens medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det.

SfU 1984/85:12

66

 

Nuvarande lydelse

et berättigad till föräldrapenning.

Förälder som ej har barnet i sin vård har rätt till föräldrapenning endast om särskilda skäl föreligga. Moder har dock alltid rätt till föräld­rapenning till och med tjugunion.de dagen efter förlossningsdagen, även om hon ej har barnet i sin vård.

Föräldrapenning får utgå längst till tyåhundrasjuttionde dagen efter den då barnet fötts. Har sjukdom hos barnet eller föräldrarna under viss tid hindrat föräldrarna från att vårda barnet, förlånges den i första punkten angivna tiden i motsvarande mån.

Utskottets förslag

c) den med vilken en förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om de varaktigt bor till­sammans.

Med förälder likställs vid tillämp-jiingen av 10 och 11 §§ även

a)    den som en förälder bor tillsam­mans med under äktenskapsliknande förhållanden,

b)    den som har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem.

Föräldrapenning enligt 2 § utgår ej till båda föräldrarna för samma tid.

3 §

Föräldrapenning med an­ledning av ett barns födelse utges under högst 360 dagar sammanlagt för föräldrarna.

Vid flerbarnsbörd utges föräldra­penning under ytterligare 180 dagar för varje barn utöver det första.

Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet, har varje' förälder rätt att uppbära föräldrapen­ning under minst 90 dagar av den i första stycket angivna liden.

En förälder som ensam har vård­naden om barnet har rätt att själv uppbära föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra styckena.

En förälder kan avstå rätt alt upp­bäraföräldrapenning till förmån för den andra föräldern. Ett avstående från rätt att uppbära föräldrapenning görs genom skriftlig anmälan till försäkringskassan.

Föräldrapenning utges inte för barn som fyllt fyra år.

Hel föräldrapenning enligt 2 § utgår med 48 kronor om dagen (ga­rantinivå). Har föräldern under minst 270 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunk­ten härför varit, eller skulle föräl­dern, om försäkringskassan haft kän-

4§

Modern har rätt till föräldrapen­ning tidigast från och med den sex­tionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnels födelse. För tiden efter barnets födelse är den av föräldrarna som till huvudsaklig del vårdar barnet berättigad till föräldra-

 

SfU 1984/85:12

67

 

Nuvarande lydelse

nedom om samtliga föreliggande för­hållanden, ha varit försäkrad för en sjukpenning överstigande nämnda belopp, utgår föräldrapenningen med ett belopp som motsvarar föräl­derns sjukpenning enligt 3 kap. 4 §. Om föräldrarna har barnet gemen­samt i sin vård, utgår föräldrapen­ning över garantinivån till fadern endast under förutsättning att även modern är eller enligt vad förut sagts bort vara försäkrad för sjukpenning som överstiger garantinivån. Undan­tag från vad nu sagts får medges när det visas att modern till följd av sjukdom eller av andra särskilda skäl inte kan anses ha möjlighet att vårda barnet.

Utskottets förslag

penning.

Föräldrapenning utges även i sam­band med föräldrautbildning eller besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnsomsorg, i vilken barnet deltar. Föräldrapenning samband med föräldrautbildning kan utges före barnets födelse.

En förälder som inte har barnet i sin vård har rätt till föräldrapenning endast om särskilda skäl föreligger. Modern har dock alltid rätt till föräld­rapenning till och med den tjugonion­de dagen efter förlossningsdagen, även om hon inte har barnet i sin vård.

 

5 §

Som villkor för föräldrapenning enligt 2 § gäller att föräldern varit inskriven hos allmän försäkringskasr sa under minst etthundraåttio dagar i följd närmast före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för denna. Föräldrapenning får utgå även om föräldern icke har varit inskriven hos försäkringskassa enligt vad nu sagts men skulle ha varit inskriven om kassan hade ägt kän­nedom om samtliga de förhållanden som förelegat.

Villkor om inskrivning hos försäk­ringskassa eller försäkring för viss sjukpenning enligt 4 § anses uppfyllt om det har berott på åldersregeln i 1 kap. 4 § att villkoret ej har kunnat uppfyllas.

Bestämmelserna om föräldrapen­ning gäller i tillämpliga delar också vid adoption av barn. Ar det frågan om adoption av andra makens barn eller adoptivbarn eller av eget barn utges föräldrapenning dock inte ut­över vad som skulle ha gällt om adoptionen inte hade ägt rum. Som adoption anses även att någon tar emot ett barn i avsikt att adoptera det. Tidpunkten då den försäkrade fån barnet i sin vård jämställs därvid med tidpunkten för barnets födelse. För­äldrapenning utges dock inte för barn som fyllt tio år.

 

6 §

Fosterföräldrar likställas med fö­räldrar vid tillämpningen av bestäm­melserna om föräldrapenning i sam­band med barns födelse. Föräld­rapenning utgår ej för tid innan de ha fått barnet i sin vård.

Hel föräldrapenning utgör lägst 48 kronor om dagen (garantinivå).

Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsva­rande förälderns sjukpenning enligt 3 kap. om föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över garantinivån.

 

SfU 1984/85:12

68

 

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för var­je barn för 90 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning och 90 dagar med belopp enligt garaniinivån.

Föräldrapenning vid flerbarns­börd enligt 3 § andra stycket beräk­nas enligt tredje stycket.

Utan hinder av vad som föreskrivs i andra-fjärde styckena skall, om förälderns sjukpenninggrundande, inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 § tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av den sjukpen­ninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom yrkesområdet därefter föranle­der, om föräldern avstår från för­värvsarbete för vård av barn. Ar kvinnan gravid på nytt vid utgången av denna tid och beräknas barnets födelse ske inom sex månader eller föds barnet inom nämnda tid, skall hennes föräldrapenning även fort­sättningsvis beräknas på motsvaran­de sätt.

 

7§

Adoptivföräldrar ha från den dag de få barnet i sin vård rätt tdl föräld­rapenning under sammanlagt högst etthundraåttio dagar om barnet ej har fyllt tio är.

Bestämmelserna för föräldrapen­ning i samband med barns födelse äga motsvarande tillämpning på föräldrapenning enligt första stycket. Tidpunkten då adoptivföräldrarna få barnet i sin vård jäinslälles därvid med tidpunkten för barnets födelse.

Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om fosterföräldrar som mottaga barn i avsikt att adoptera det, i den mån föräldrapenning ej utgår tdl dem enligt bestämmelserna i 6 §.

Hel föräldrapenning för dag utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning när föräldern inte förvärvsarbetar. Halv eller fjärdedels föräldrapenning med belopp motsva­rande förälderns sjukpenning, utges när föräldern förvärvsarbetar högst hälften respektive tre fjärdedelar av normal arbetstid.

Vid tillämpning av första stycket skall som förvärvsarbete inte betrak­tas värd av barn, som har tagits emot för stadigvarande vård och fostran i förälderns hem. Vårdar föräldern ett sådant barn och betalas ersättning för vården, skall vid beräkningen av föräldrapenning bortses från den del av den sjukpenninggrundande in­komsten som grundas på ersättning­en för vården. Hel föräldrapenning skall dock alltid utgöra lägst 48 kro­nor om dagen.

 

SfU 1984/85:12

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

69

 

En förälder har rätt till föräld­rapenning för tillfällig vård av barn, som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med

1.    sjukdom eller smitta hos bar­net,

2.    sjukdom eller smitta hos bar­nets ordinarie vårdare,

3.    besök i samhällets förebyggan­de barnhälsovård,

4.    vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förutsättning att sistnämnda barn omfattas av bestämmelserna om föräldrapenning för tillfällig vård av barn.

Rätt till föräldrapenning enligt för­sta stycket tillkommer även en fader som avstår från förvärvsarbete i sam­band med barns födelse för att närva­ra vid förlossningen, biträda i hem­met eller vårda barn. Motsvarande gäller i tillämpliga delar för en fader vid adoption av barn, om barnet inte fyllt tio år.

Uppbär en förälder oavkortade löneförmåner under tid då han bedri­ver studier, jämställs avstående från studier med avstående från förvärvs­arbete vid tillämpning av. denna para­graf, i den mån föräldern går miste om löneförmånerna.

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn får utges till båda föräldrarna för samma barn och tid, om båda följer med ett barn till läkare när barnet lider av allvarlig sjukdom. Detsamma gäller om båda föräldrar­na, som en del i behandlingen av barnet, behöver delta i ett läkarbesök eller i någon av läkare ordinerad behandling.

Föräldrapenning får utges med belopp som motsvarar hel, halv eller fjärdedels garantinivå när föräldern arbetar högst tre fjärdedelar av nor­mal arbetstid.

Bestämmelserna i 3 kap. 4 § andra stycket tillämpas inte på föräldrapen­ning.

*" Lydelse enligt lagförslag 1, 6 Riksdagen 1984/85.11 saml. Nr 12

 

SfU 1984/85:12                                                                      70

Nuvarande lydelse                        Utskottets förslag

8a§'

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn kan utges för vård av ett barn som fy Ht tolv men inte sexton år i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller an­nat handikapp är i behov av särskild tillsyn eller vård. För att styrka det särskilda vård- eller tillsynsbehovet skall läkarutlåtande inges.

Föräldrapenning enligt första stycket utges om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 8 § förstastycket. Bestämmel­serna i 8 § tredje och fjärde styckena skall också tillämpas. För vård- eller tillsynsbehov som grundat rätt till vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § utges dock inte sådan föräldrapenning.

Den allmänna försäkringskassan får i förväg pröva omförutsättningar­na enligt första stycket föreligger. Ett sådant beslut är bindande för den tid som anges i beslutet men kan omprö­vas om de förhållanden som har lagts till grund för beslutet ändras.

9 §8
Föräldrapenning utges enligt 8 §      Som villkor för rätt till föräldra-

första stycket och 8 a § under högst penning gäller att föräldern har varit
sextio dagar per barn och år för inskriven hos allmän försäkringskas-
föräldrarna sammanlagt och enligt sa under minst 180 dagar i följd
8 § andra stycket under högst tio närmast före den dag för vilken
dagar per barn.                             föräldrapenningen skall utbetalas.

Föräldrapenning enligt 8 § andra      Villkoret om inskrivning hos för-

stycket utges längst till sextionde säkringskassa eller om försäkring för
dagen efter barnets hemkomst efter viss sjukpenning enligt 6 § andra
förlossningen. Vid adoption räknas stycket anses uppfyllt om det har
tiden från den tidpunkt föräldrarna berott på åldersregeln i 1 kap. 4 § att
fått barnet i sin vård.                     villkoret inte har kunnat uppfyllas.

Motsvarande gäller om föräldern inte har varit inskriven eller inte har varit försäkrad för viss sjukpenning, men skulle ha varit det om kassan känt till samtliga förhållanden.

' Lydelse enligt lagförslag 1, " Lydelse enligt lagförslag 1,

 

SfU 1984/85:12

71

 

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

 

10 i

Föräldrapenning enligt 8 och 8a§§ utges med belopp som motsva­rar förälderns sjukpenning enligt 3 kap. 4 §. Bestämmelserna i 3 kap. 10 § fjärde stycket och 15 § tillämpas även på föräldrapenning som här avses.

En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenn ingförvårdavett barn, som inte har fy dt tolv år, om föräldern behöver avstå från för­värvsarbete i samband med

1.    sjukdom eller smitta hos bar­net,

2.    sjukdom eller smitta hos bar­nets ordinarie vårdare,

3.    besök i samhällets förebyggan­de barnhälsovård,

4.    vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förut­sättning att sistnämnda barn omfattas av bestämmelserna om tillfällig för­äldrapenning.

En förälder till barn som fy Ut fyra men inte tolv år har rätt till tdlfällig föräldrapenning även när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i förskole-eller fritidshemsverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken bar­net deltar (kontaktdagar).

Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse för att närvara vid förlossningen, biträda i hemmet eller vårda barn. Motsvarande gäller i tillämpliga delar för en fader vid adoption av barn, om barnet inte fy ät tio år. Som adoption anses även att någon tar emot ett barn i avsikt all adoptera det.

 

11 §

Särskild föräldrapenning för vård av barn utgår för varje barn under högst etthundraåttio dagar samman­lagt för föräldrarna. Särskild föräld­rapenning får utgå längst till dess barnet har uppnått åtta års ålder eller till den senare tidpunkt då barnet har

Tillfällig föräldrapenning kan ut­ges för vård av ett barn som fyllt tolv men inte sexton år i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk utveck­lingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn eller vård.

' Lydelse enligt lagförslag 1.

 

SfU 1984/85:12

72

 

Nuvarande lydelse

avslutat det första skolåret.

Om föräldrarna har barnet gemen­samt i sin vård, utgår särskild föräld­rapenning under hälften av den i första stycket angivna tiden till var och en av dem.

Förälder som ensam har vårdna­den om barnet har rätt att själv uppbära föräldrapenningen under hela den tid som anges i första stycket.

Särskild föräldrapenning inom ra­men för den i första stycket angivna tiden utgår även i samband med föräldrautbildning eller besök i för­skoleverksamhet inom samhällets barnomsorg, i vilken barnet deltar. Särskild föräldrapenning som uttages i samband med föräldrautbildning kan utgå före barnets födelse.

Utskottets förslag

Föräldrapenning enligt första stycket utges om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 10 § första stycket. För vård-eller tillsynsbehov som grundat rått till vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § utges dock inte tillfällig föräldrapenning.

Den allmänna försäkringskassan får i förväg pröva om förutsättningar­na enligt första stycket föreligger. Ett sådant beslut är bindande för den tid som anges i beslutet men kan omprö­vas om de förhållanden som har lagts till grund för beslutet ändras.

 

12 §

Förälder kan avstå rätt att uppbära särskild föräldrapenning till förmån för

a)  den andre föräldern eller

b)  den som vårdar barnet i hemmet som fosterbarn.

Står barn under vårdnad av särskilt förordnad förmyndare, avgör denne fördelningen mellan föräldrarna av den tid under vdken föräldrapenning kan utgå.

Avstående från rätt att uppbära särskild föräldrapenning göres ge­nom skriftlig anmälan till försäk­ringskassa.

Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § första stycket och 11 § utges under högst 60 dagar för varje barn och år och enligt 10 § andra stycket under högst två dagar per barn och år.

Tillfällig föräldrapenning enligt 10 § tredje stycket utges under högst tio dagar per barn. Sådan tillfällig föräldrapenning utges inte för tid efter sextionde dagen efter barnets hemkomst efter förlossningen. Vid adoption räknas tiden från den tid­punkt föräldrarna fått barnet i sin vård.

Uppbär en förälder oavkortade löneförmåner under tid då han bedri­ver studier, jämställs avstående från studier med avstående från förvärvs­arbete vid tillämpning av bestämmel­serna om tillfällig föräldrapenning, i den mån föräldern går miste om löneförmånerna.

 

13 §

För nittio dagar av den i 11 § angivna tiden beräknas föräldrapen­ningen på det sätt som anges i 14 och 15§§.

För att styrka det särskilda vård-eller tillsynsbehov som avses i 11 § första stycket skall läkarutlåtande inges.

 

SfU 1984/85:12

73

 

Nuvarande lydelse

För övriga nittio dagar beräknas föräldrapenningen enligt 16 §.

Om föräldrarna har barnet gemen­samt i sin vård, beräknas ersättnings­tiden för halva den i första och andra styckena angivna tiden för var och en av föräldrarna.

Utskottets förslag

Försäkringskassan får när det finns skäl till det kräva att särskilt utlåtande inges för att styrka barnets eller den ordinarie vårdarens sjuk­dom eller smitta som avses i 10 §.

Försäkringskassan får även kräva att en förälder styrker sin rätt till föräldrapenning i samband med föräldrautbildning genom särskilt in­tyg av den som har anordnat utbild­ningen.

 

14 §"

Under sådan tid som anges i 13 § första stycket utgår särskild föräldra­penning för dag, när

a)   förälder inte förvärvsarbetar, med ett belopp som motsvarar föräl­derns sjukpenning enligt 3 kap. 4 §, dock lägst 48 kronor (garantinivå),

b)   förälder förvärvsarbetar högst hälften av normal arbetstid, med ett belopp som motsvarar hälften av det belopp som anges under a).

c)   förälder förvärvsarbetar högst tre fjärdedelar av normal arbetstid, med ett belopp som motsvarar en fjärdedel av det belopp som anges under a).

Tillfällig föräldrapenning utges med belopp som motsvarar föräl­derns sjukpenning enligt 3 kap.

Hel tillfällig föräldrapenning utges till en förälder som avstår från för­värvsarbete. Halv eller fjärdedels till­fällig föräldrapenning utges till en förälder som arbetar högst hälften respektive högst tre fjärdedelar av den tid han skulle ha arbetat om han inte vårdat barnet. Bestämmelserna i 7 § andra stycket gäller i tillämpliga delar även ifråga om tillfällig föräld­rapenning.

 

15 §

Såvitt gäller hel särskild föräldra­penning äga bestämmelserna i 4 § andra stycket motsvarande tillämp­ning beträffande både fader och moder i fråga om rätt till föräldrapen­ning över garantinivån.

Föräldrapenningförmåner får inte utges för tid innan anmälan gjorts hos försäkringskassan. Detta gäller dock inte om hinder förelegat för sådan anmälan eller det finns särskilda skäl för att förmånen ändå bör betalas ut.

 

16 §

Under sådan tid andra stycket utgår penning för dag, värvsarbetar högst normal arbetstid, förälderns önskan som motsvarar hel, dels garantinivå.

som anges i 13 § särskild föräldra-när förälder för­tre fjärdedelar av i  enlighet  med med ett belopp halv eller fjärde-

Föräldrapenningförmåner får inte utges till båda föräldrarna för samma barn och tid i annat fall än som anges i 4 § andra stycket och 10 § andra och tredje styckena.

Tillfällig föräldrapenning får utges till båda föräldrarna för samma barn och tid, om båda följer med ett barn

1" Senaste lydelse 1984:551.

 

SfU 1984/85:12

74

 

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

till läkare när barnet lider av allvarlig sjukdom. Detsamma gäller om båda föräldrarna, som en del i behandling­en av barnet, behöver delta i ett läkarbesök eller i någon av läkare ordinerad behandling.

Oavsett antalet barn utges till en förälder inte mer än sammanlagt hel föräldrapenning per dag.

 

17 §

Särskildföräldrapenning för ända­mål som anges i 11 § första stycket utgår ej för tid då den andre föräldern uppbär föräldrapenning enligt 2 § för samma barn.

För samma barn utgår till föräld­rarna sammanlagt per dag högst hel särskild föräldrapenning för ända­mål som anges i 11 § första stycket. Oavsett antal barn utgår till en föräl­der ej mer än sammanlagt hel föräld­rapenning per dag.

Föräldrapenningförmåner utges inte i den mån föräldern för samma dag uppbär sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbets­skadeförsäkring eller uppbär mot­svarande ersättning enligt annan för­fattning eller på grund av regeringens beslut i ett särskilt fall. Utan hinder härav utges dock föräldrapenning­förmånen om den avser annan tid än sjukpenningen eller den andra ersätt­ningen.

 

18

Som villkor för särskild föräldra­penning enligt 11 § gäller att föräl­dern varit inskriven hos allmän för­säkringskassa under minst etthundra­åttio dagar i följd närmast före den dag för vilken föräldrapenning skall uttagas. I övrigt äga bestämmelserna i 5 § motsvarande tillämpning.

Bestämmelserna i 3 kap. 10 § fjär­de stycket och 15 § äga motsvarande tillämpning på särskild föräldrapen­ning, dock ej i fall som anges i 11 § fjärde stycket.

Bestämmelserna i 3 kap. 13 § förs­ta stycket, 16 och 17 §§ tillämpas även i fråga om föräldrapenningför­måner. Bestämmelserna i 3 kap. 15 § tillämpas även i fråga om tillfällig föräldrapenning.

Vid beräkning av antalet dagar med rätt till föräldrapenningförmån anses två dagar med halv eller fyra dagar med fjärdedels föräldrapen­ning som en dag.

Om en föräldrapenningförmån tillkommer en förälder som inte har fyllt 18 år, får försäkringskassan på framställning av socialnämnden besluta att föräldrapenningen helt eller delvis skall utbetalas till annan person eller till nämnden att använ­das lill förälderns och familjens nyt­ta.

År en kvinna vid tiden för förloss­ningen intagen i kriminalvårdsanstalt eller ett hem som avses i 12 § lagen (1980:621) medsärskilda bestämmel­ser om vård av unga, får försäkrings­kassan på framställning av förestån-

 

SfU 1984/85:12                                                                     75

Nuvarande lydelse                        Utskottets förslag

dåren för inrättningen besluta, att den föräldrapenning som tillkommer kvinnan skall utbetalas till förestån­daren för att användas till kvinnans och barnets nytta.

19 § Föräldrapenning utgår ej i den mån föräldern för samma dag upp­bär sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskadeför­säkring eller uppbär motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regering­ens förordnande. Utan hinder härav må dock föräldrapenning utgå om den avser annan tid än sjukpenningen eller den andra ersättningen.

20 §"

Bestämmelserna i 3 kap. 12 §, 13 § första stycket samt 16 och 17 §§ tillämpas även i fråga om föräldra­penning. I fall som avses i 3 kap. 12 § skall föräldrapenning enligt 4 kap. 2 och 11 §§ alltid utgå med minst ett belopp som motsvarar garantinivån enligt 4 kap. 4 § minskad med den sjukpenning som skulle belöpa på vårdersättningen. Bestämmelserna i 3 kap. 7 § första och andra styckena tillämpas även i fråga om föräldra­penning enligt 4 kap. 2 och 8 §§.

Bestämmelserna i 3 kap. 7 § tredje stycket gälla i tillämpliga delar ifråga om föräldrapenning enligt 4 kap. 8 § första stycket.

Allmän försäkringskassa får när det finns skäl till det påfordra att förälderns rätt till särskild föräldra­penning enligt 11 § fjärde stycket styrkes genom intyg av den som har anordnat föräldrautbildningen.

Vid beräkning av antalet dagar med rätt till föräldrapenning anses två dagar med halv föräldrapenning eller fyra dagar med fjärdedels föräl­drapenning som en dag.

"Senaste lydelse 1983:1064.

 

SfU 1984/85:12                                                                      76

Nuvarande lydelse                        Utskottets förslag

Beträffande föräldrapenning, som tillkommer förälder vilken ej har uppnått aderton års ålder, får försäk­ringskassan på framställning av so­cialnämnd besluta att föräldrapen­ningen helt eller delvis skall utbetalas till annan person eller till nämnden att användas till förälderns och hans familjs nytta.

Ar moder vid tiden för barnets födelse intagen i kriminalvårdsanstalt eller hem som avses i 12 § lagen (1980:621) medsärskilda bestämmel­ser om vård av unga, får försäkrings- . kassan på framställning av förestån­dare för anstalten eller hemmet besluta, att den föräldrapenning som tillkommer modern skall utbetalas till föreståndaren för att användas till kvinnans och barnets nytta.

20 kap.

?   §12

Vid tillämpningen av bestämmelse   Vid tillämpningen av bestämmel-

i 3 kap. 1 § och 4 kap. 8-10 §§, 11     serna i 11 kap. 6 a § om försäkrad, kap.  6a §  samt 21  kap.   1§  om     som vårrfarbarn, skall med barn som försäkrad,   som   sammanbor   med     där sägs likställas fosterbarn, barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.

Med förälder skall vid tillämp- Med förälder skall vid tillämpning nirtgen av bestämmelserna i 4/:öp., 9 av bestämmelserna i 9 kap. 4 § och kap. 4 § och 11 kap. 6 a § likställas 11 kap. 6 a § hkställas den, med den, med vilken förälder är eller vilken förälder är eller varit gift eller varit gift eller har eller har haft barn, har eller har haft barn, om de om de stadigvarande sammanbor.        stadigvarande sammanbor.

Med förälder skall vid tillämp-         Med förälder skall vid tillämp-

ningen av bestämmelserna i 4 kap. ningen av bestämmelserna i 9 kap. 11 § och 9 kap. 4 § likställas den 4 § likställas den som med social-som med socialnämndens tillstånd nämndens tillstånd har tagit emot ett har tagit emot ett utländskt barn för utländskt barn för vård och fostran i vård och fostran i syfte att adoptera syfte alt adoptera det. det.

Enligt 2 § andra stycket lagen (1983:850) om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m.m. skall ersättning som avses i nämnda lag i vissa fall anses som inkomst av annat förvärvsarbete vid tillämpning av denna lags bestämmelser om sjukpenninggrundande inkomst och pensionsgrundande inkomst.

Att ersättning enligt  14 och  15 §§  lagen  (1983:1070)  om arbete  i

'2 Senaste lydelse 1983:1077,

 

SfU 1984/85:12

77

Nuvarande lydelse                        Utskoltets förslag

ungdomslag hos offentliga arbetsgivare är alt betrakta som inkomst av anställning vid tillämpning av bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst och pensionsgrundande inkomst framgår av 17 § nämnda lag.

21 kap. 1§

Försäkrad, som enligt bestämmel­serna i 3 kap. är berättigad att vid sjukdom uppbära sjukpenning och sorn ej åtnjuter förtidspension enligt denna lag, skall, såframt han är gift och stadigvarande sammanbor med sin make eller, i annat fall, stadigva­rande sammanbor med barn under sexton år till honom eller hans make eller med någon, med vilken han varit gift eller har eller har haft barn, genom frivilliga avgifter kunna hos den allmänna försäkringskassa, hos vilken han är inskriven, försäkra sig för erhållande av visst sjukpenning­tillägg.

Genom frivilliga avgifter skall ock hos allmän försäkringskassa inskri­ven försäkrad, vdken till följd av studier eller annan utbildning, som beräknas pågå minst ett halvt år, icke eller endast i ringa utsträckning ägnar sig åt förvärvsarbete, kunna hos kas­san försäkra sig för erhållande av viss sjukpenning eller av visst tillägg till den sjukpenning, vartill han är berät­tigad enligt 3 kap.

Sjukpenning som avses i denna paragraf må ej uppgå lill högre belopp än tjugu kronor för dag. Ej heller må sjukpenningtillägg uppgå till högre belopp än som motsvarar skillnaden mellan tjugu kronor och den sjukpenning, vartill den försäk­rade är berättigad enligt 3 kap.

Vid tillämpning av 16 kap. 1 § andra stycket och 17 kap. 1 §, skall med sjukpenning som där sägs lik­ställas sjukpenning och sjukpenning­tillägg på grund av försäkring som avses i denna paragraf.

Den som är inskriven hos en all­män försäkringskassa, men inte är försäkrad för en sjukpenning som uppgår till garantinivån enligt 4 kap. 6 §, skall kunna genom frivilliga avgifter försäkra sig för erhållande av sjukpenning eller sjukpenningtill-lägf

Den som inte har rätt till sjukpen­ning enligt 3 kap. 1 § får försäkra sig för sjukpenning som uppgår till lägst 20 kronor och högst till garantinivån enligt 4 kap. 6 §. Den som har rätt till sjukpenning enligt 3 kap. 1 § får för­säkra sig för sjukpenningtillägg, som tillsammans med den sjukpenning som han är berättigad till uppgår till lägst 20 kronor och högst till garanti­nivån.

Försäkringen skall efter den för­säkrades val gälla utan karens tid eller med en karenstid av 3 eller 30 dagar.

Rätt till inträde i den frivilliga
försäkringen eller förkortning av gäl­
lande karenstid enligt tredje stycket
tillkommer endast den som är under
_55_år______

Ersättning enligt denna paragraf utges inte för tid efter den månad dä den försäkrade börjar uppbära hel förtids- eller ålderspension.

7 Riksdagen 1984/85. 11 saml. Nr 12

 

SfU 1984/85:12

78

 

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

 

Närmare förutsättningar och vill­kor för försäkring som i 1 § sägs bestämmas av regeringen.

Till allmän försäkringskassa utgår statsbidrag för den frivilliga försäk­ringen enligt särskilda bestämmel­ser.

Då bokslut är uppgjort för allmän försäkringskassa, skall vad av in­komsterna för den frivilliga försäk­ringen ej åtgått för löpande utgifter under det år bokslutet avser avsättas till en särskild fond för den frivilliga sjukförsäkring-e n . Angående denna fond skall vad som stadgas i 18 kap. 15 § andra och tredje styckena äga motsvarande till-lämpning.

2§

För den frivilliga försäkringen skall den försäkrade erlägga den avgift som fastställs av regeringen, eller efter regeringens bestämmande, riksförsäkringsverket. Avgifterna får inte bestämmas till olika belopp för olika försäkrade i vidare mån än som föranleds av skillnader i försäkring­ens omfattning.

Statsbidrag lämnas med 15 procent av kostnaderna för sjukpenning och sjukpenningtillägg enligt 1 §.

För reglering av över- och under­skott skall hos varje allmän försäk­ringskassafinnas en fond för den frivilliga sjukförsäkring­en. 1 fråga.om denna fond gäller bestämmelserna i 18 kap. 15 § andra och tredje styckena.

3§

Närmare föreskrifter om villkor för den frivilliga försäkringen med­delas av regeringen.

Denna lag' träder i kraft den 1 januari 1974. De nya bestämmelserna i 19 kap. 1 § tredje stycket skall dock träda i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författnings­samling.

Äldre bestämmelser skall alltjämt gälla i fråga om avgift och statsbidrag för lid före ikraftträdandet.

Den som är inskriven hos allmän försäkringskassa och vid utgången av år 1973 placerad i sjukpenningklass men som icke skulle bli sjukpenning­försäkrad enligt de nya bestämmel­serna skall vid sjukdom uppbära sjukpenning jämte barndllägg enligt äldre bestämmelser så länge hans inkomst av förvärvsarbete uppgår till ettusenåttahundra kronor men ej tdl,

'3 1973:465.

 

SfU 1984/85:12                                                                      79

Nuvarande lydelse                        Utskottets förslag

fyratusenfemhundra kronor. 1 fråga om ändring av sjukpenningklass skall dock de nya bestämmelserna i 3 kap. 5 § äga motsvarande tillämp­ning. Sjukpenning som här avses hänföres ej till pensionsgrundande inkomst för tilläggspension.

Den som vid ikraftträdandet har sjukpenningförsäkring som beträffande tilläggssjukpenning gäller med karenstid får utan hinder av de särskilda villkoren i 3 kap. 11 § andra slyckel övergå till försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid, såvida han gör framställning härom till den allmänna försäkringskassan före utgången av mars månad 1974.

Försäkrad som enligt 11 kap. 7 § anmält undantagande från försäkringen för tilläggspension får före utgången av mars månad 1974 - utan hinder av de särskilda villkoren i andra stycket första punkten nämnda paragraf -återkalla denna anmälan med verkan från och med ingången av år 1974.1 fall som här avses skall beträffande val av karenslid för sjukpenningförsäkring bestämmelserna i föregående stycke äga motsvarande tillämpning.

Bestämmelserna i 15 kap. 2 § skall fortfarande gälla såvitt avser tid före ikraftträdandet.

Beträffande den som är berättigad att uppbära omställningsbidrag enligt 102 § arbelsmarknadskungörelsen (1966:368) efter utgången av år 1973 skall i fråga om rätt till förtidspension enligt 7 kap. 1 § andra slyckel samt i fråga om tillgodoräknande av pensionsgrundande inkomst för tilläggspension enligt 11 kap. 2§ bestämmelserna om försäkrad som uppbär kontant arbetsmarknadsstöd i tillämpliga delar gälla. Motsvarande skall gälla vid tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. 10 §. Då beslut om ålderspension eller förtidspension meddelas i fall då någon uppburit omställningsbidrag, skall bestämmelserna i 17 kap. 4 § andra stycket om kontant arbetsmark­nadsstöd i tillämpliga delar gälla.

1.   Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

2.   Bestämmelserna i 3 kap. 5 § tredje stycket 5 skall tillämpas i fråga om barn som är födda år 1985 eller senare och barn som adopterats eller mottagits för stadigvarande vård och fostran år 1985 eller senare.

3.   I fråga om föräldrapenning i samband med barns födelse och särskild föräldrapenning enligt 4 kap. 2 och 11 §§ i deras lydelse före den 1 januari 1986 som inte har lagils ul före ikraftträdandet tillämpas bestämmelserna om föräldrapenning i den nya lagen. Såvitt gäller barn födda före utgången av år 1983 får uttag av föräldrapenning ske intill utgången av år 1987 utan hinder av bestämmelserna i 4 kap. 3 § sista stycket. Motsvarande gäller i fråga om adoptivbarn om föräldrarna fått barnet i sin vård före utgången av år 1983. Föräldrapenning får dock utges längst till dess barnet uppnått åtta års ålder eller till den senare tidpunkt då barnet avslutat det första skolåret. 4 kap. 11 § andra stycket i dess äldre lydelse skall även fortsättningsvis tillämpas vid uttag av föräldrapenning för barn födda något av åren 1978 eller 1979.

4.   Förekommer i annan lag eller författning hänvisning till föreskrifter i 4 kap. 2 och 11§§ i deras lydelse före den 1 januari 1986 gäller i stället motsvarande bestämmelser om föräldrapenning i den nya lagen. Förekom­mer hänvisning till 4 kap. 8 § i dess lydelse före den 1 januari 1986 tillämpas bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning.

 

SfU 1984/85:12                                                      80

Nuvarande lydelse                 Utskottets förslag

5.   Äldre bestämmelser i 4 kap. 6 och 7§§ gäller fortfarande för den som före ikraftträdandet fått barnet i sin vård.

6.   För den som vid ikraftträdandet är hemmamakeförsäkrad enligt 3 kap. 1 § andra stycket skall de äldre bestämmelserna om sådan försäkring fortfarande gälla till dess den försäkrades förhållanden har ändrats så alt rätten att tillhöra hemmamakeförsäkringen upphör eller den försäkrade tecknar en frivillig sjukpenningförsäkring enligt 21 kap. i dess nya lydelse.

 

SfU 1984/85:12                                                                  81

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om

allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring skall upphöra att gälla vid utgången av december 1985.

 

SfU 1984/85:12

82

7 Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 17 och 17 a §§ och 8 kap. 79 § studiestöds­lagen (1973:349)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap. 17 §2

För tid under vilken den studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier utgår vuxenstudiebidrag och ålerbetal-ningspHktiga studiemedel för sjukperiod som infaller under den del av det eller de kalenderhalvår för vilka den studerande har beviljats vuxenstudie­stöd. Bestämmelserna i 4 kap. 28 och 31-35 §§ skall tillämpas.

För det första kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver studier som berättigar till särskilt vuxenstudiestöd enligt detta kapitel utgår vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel endast för sjukpe­riod som infaller efter det den studerande har påbörjat studierna.

Utgår sjukpenning enligt  lagen  Utgår sjukpenning enligt 3 kap.

(1962:381)   om   allmän   försäkring     lagen (1962:381) om allmän försäk-

ring eller motsvarande ersättning enligt annan författning för tid under vilken den studerande uppbär vux-ensludiebidrag, skall vuxenstudiebi­draget minskas med det belopp som har utgått i sjukpenning eller sådan ersättning för samma tid. Vuxenstu-diebidragel skall dock ej minskas med sådant belopp som har utgått i sjukpenning enligt 3 kap. 5 § fjärde stycket lagen om allmän försäk­ring.

eller motsvarande ersättning enligt annan författning för tid under vil­ken den studerande uppbär vuxen­studiebidrag, skall vuxenstudiebi­draget minskas med det belopp som har utgått i sjukpenning eller sådan ersättning för samma tid. Vuxenstu­diebidraget skall dock ej minskas med sådant belopp som har utgått i sjukpenning enligt 3 kap. 5 § fjärde stycket lagen om allmän försäk­ring.

17 a §3 Studerande har rätt att behålla vuxensludiebidrag och återbelalningsplik-tiga studiemedel vid.

1.  ledighet för tillfällig vård av barn i samma omfattning som enligt 4 kap. 8, 8a och 9§§ lagen (1962:381) om allmän försäkring gäl­ler för rätt till föräldrapenning,

2.  ledighet under en dag under ett kalenderår för besök i förskoleverk­samhet inom samhällets barnomsorg i vilken den studerandes barn del­tar,

3.  ledighet för fullgörande av upp­drag i elevorganisation under sam-

1. ledighet för tillfäUig vård av barn i samma omfattning som enligt 4 kap. 10-12 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller för rätt till föräldrapenning,

2. ledighet för fullgörande av upp­drag i elevorganisation under sam-

' Lagen omtryckt 1981:579. 2 Senaste lydelse 1984:313. ■* Lydelse eniigi lagiorslag


 

SfU 1984/85:12

83

Föreslagen lydelse

manlagt högst tio dagar under ett kalenderår och

3. kortvarig ledighet för enskild angelägenhet av vikt.

Nuvarande lydelse

manlagt högst tio dagar under ett kalenderår och

4. kortvarig ledighet för enskild angelägenhet av vikt.

Utgår föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för lid under vilken den studerande uppbär vuxenstudiebidrag, skall vuxensludie-bidraget minskas med det belopp som har utgått i föräldrapenning för samma tid.

8 kap. 79 r

deförsäkring. Sådan sjukpenning som har beräknats enligt 3 kap. 5 § fjärde stycket lagen om allmän försäkring skall dock aldrig beaktas vid tillämpning av bestäm­melserna i detta kapitel om återbetalningsbelopp eller frivillig återbetal­ning.

Har studerande för sådan dag under en sjukperiod som infaller efter karenstiden enligt 78 § första stycket uppburit sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäk­ring eller enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och översti­ger denna sjukpenning 25 kronor, skall vid tillämpning av bestämmelse i detta kapitel om återbetalningsbe­lopp eller frivillig återbetalning med­räknas endast den del av de återbe­talningspliktiga studiemedlen för samma dag som motsvarar det belopp varmed sjukpenningen över­stiger 25 kronor. Vad som sagts nu gäller också om den studerande med anledning av sin sjukdom får ersätt­ning enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande eller enligt utländsk lagstiftning om arbetsskadeförsäkring.

Har studerande för sådan dag under en sjukperiod som infaller efter karenstiden enligt 78 § första stycket uppburit sjukpenning enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring eller enligt lagen (1976:380) om arbelsskadeförsäk-ring och överstiger denna sjukpen­ning 25 kronor, skall vid tillämpning av bestämmelse i detta kapitel om återbetalningsbelopp eller frivillig återbetalning medräknas endast den del av de återbetalningspliktiga stu­diemedlen för samma dag som mot­svarar det belopp varmed sjukpen­ningen överstiger 25 kronor. Vad som sagts nu gäller också om den studerande med anledning av sin sjukdom får ersättning enligt annan författning eller på grund av rege­ringens förordnande eller enligt utländsk lagstiftning om arbetsska-

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

■t Senaste lydelse 1984:313.

 

SfU 1984/85:12                                                                  84

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård

av barn, m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 och 4-7 §§ lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Utskoltets förslag

1 §
Arbetstagare har som förälder rätt      Arbetstagare har som förälder rätt

till ledighet från sin anställning enligt     till ledighet från sin anställning enligt
bestämmelserna i denna lag. Sådan     bestämmelserna i denna lag. Sådan
rätt har även arbetstagare som är     rätt har även arbetstagare som
fosterföräldrar    samt    arbetstagare    a) utan att vara förälder är rättslig

som stadigvarande sammanbor med     vårdnadshavare och har vård om ett förälder och som är eller har varit gift     barn,

med eller har eller har haft barn med        b)  har tagit emot ett barn för
föräldern.                                     stadigvarande vård och fostran i sitt

hem,

c) stadigvarande sammanbor med

förälder och som är eller har varit gift

med eller har eller har haft barn med

föräldern.

4   §2

Utöver vad som följer av 3 § har Utöver vad som följer av 1 och
arbetstagare rätt till hel ledighet un- 3 §§ har arbetstagare rätt till hel
der tid då arbetstagaren uppbär hel ledighet under lid då arbetstagaren
föräldrapenning enligt 4 kap. lagen uppbär hel föräldrapenning enligt 4
(1962:381) om allmän försäkring och kap. lagen (1962:381) om allmän
till förkortning av arbetstiden till försäkring och till förkortning av
hälften eller till tre fjärdedelar under arbetstiden lill hälften eller till tre
tid då arbetstagaren uppbär halv fjärdedelar under tid då arbetstaga-
eller fjärdedels föräldrapenning. ren uppbär halv eller fjärdedels för-

äldrapenning.

Kvinnliga arbetstagare har vidare rätt till hel ledighet i samband med barns födelse under minst sex veckor före den beräknade tidpunkten för nedkomsten och sex veckor efter nedkomsten. De har också rätt att vara lediga för att amma barnet. Vid ledighet för amning gäller ej bestämmelserna i 5-9 §§.

5   §3

Som villkor för rätt till ledighet gäller, att arbetstagaren vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Vid beräkningen av anställningstid tillämpas 3 § första stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd.

' Lagen omtryckt 1979:645. 2 Senaste lydelse 1982:676. ' Lydelse enligt lagförslag 3.

 

SfU 1984/85:12

85

 

Nuvarande lydelse

Det i första stycket angivna villko­ret gäller ej för rätt lill ledighet under tid, då arbetstagaren uppbär

/. föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligt 4 kap. 8 och 8a§§ lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. särskild föräldrapenning för ändamål som anges i 4 kap. 11 § fjärde stycket samma lag.

Villkoret gäller ej heller för rätt stycket.

Utskottets förslag

Det i första stycket angivna villko­ret gäller ej för rätt lill ledighet under lid, då arbetstagaren uppbär tillfällig föräldrapenning enligl 4 kap. 10 eller 11 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

till ledighet som avses i 4 § andra

 

6 §

Ledighet får delas upp på högst två ledighetsperiod mer än ett kalenderår, under vilket ledigheten har påbörjats

Ledighet under tid då arbetstaga­ren uppbär föräldrapenning för till­fällig vård av barn enligl 4 kap. 8 och 8a§§ lagen (1962:381) om allmän försäkring eller uppbär särskild föräldrapenning för ändamål som anges i 4 kap. 11 § fjärde stycket samma lag får delas upp utan hinder av bestämmelserna i första stycket.

perioder för varje kalenderår. Berör skall den hänföras lill det kalenderår

Ledighet under tid då arbetstaga­ren uppbär föräldrapenning eller till­fällig föräldrapenning enligl 4 kap. 4 § andrastycket, 10eller 11 J lagen (1962:381) om allmän försäkring får delas upp utan hinder av bestämmel­serna i första stycket.

 

7 §5 Arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet skall, om ej annat föreskrivs i andra stycket, anmäla detta lill arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början eller, om del ej kan ske, så snart som möjligt. I samband med anmälan skall arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten är avsedd att pågå.

Ledighet under tid då arbetstaga­ren avser alt uppbära föräldrapen­ning för tillfällig vård av barn enligt 4 kap. 8 och 8 a §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring eller avser att uppbära särskild föräldrapenning eriligt 4 kap. 11 § fjärde stycket samma lag skall anmälas till arbets­givaren minst en vecka före ledighe­tens början. Föranleds ledigheten av sjukdoni eller smitta gäller dock ej någon anmälningstid.

Ledighet under lid då arbetslaga­ren avser alt uppbära tillfällig föräld­rapenning enligt 4 kap. 10 eller 11 § lagen (1962:381) om allmän försäk­ring skall anmälas lill arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens bör­jan. Föranleds ledigheten av sjuk­dom eller smitta gäller dock ej någon anmälningstid.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

'' Lydelse enligt lagförslag 3.  Lydelse enligt lagförslag 3,

 

SfU 1984/85:12                                                                 86

9 Förslag till

Lag om ändring i semesterlagen (1977:480)

Härigenom föreskrivs att 17 § semeslerlagen (1977:480) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

17 §' Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är öm

1.    ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under inljänan­deåret icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbetsskada,

2.    ledighet    enligt     lagen    2. ledighet   enligl     lagen (1978:410) om rätt lill ledighet för (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. dels under tid för vård av barn, m.m. dels under tid för vilken havandeskapspenning utges vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381) enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels under tid om allmän försäkring, dels under tid för vilken föräldrapenning utges för vilken föräldrapenning utges (' enligt 4 kap. 2 och 7 §§ samma lag, i anledning av barns födelse eller den mån frånvaron icke överstiger adoption enligt 4 kap. 3 och 5 §§ 120 dagar eller, för ensamstående samma lag, i den mån frånvaron/ör förälder, 180 dagar, dels under tid varje barn, eller vid flerbarnsbörd för vilken föräldrapenning för tillfäl- sammanlagt, icke överstiger 120 Ug vård av barn utges enligl 4 kap. 8 dagar eller, för ensamstående föräl-och 8 a §§ samma lag.                         der, 180 dagar, dels under tid för

vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt 4 kap. 10 och 11 §§ samma lag.

3.    ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetslagaren är berättigad till ersättning enligl lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare, i den mån frånvaron under inljänandeåret icke överstiger 180 dagar,

4.    ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt till semesterlön, om arbetstagaren erhåller timstudiestöd, inkomstbidrag eller vuxensludiebidrag enhgt studiestödslagen (1973:349) eller om utbildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhäng­ande frågor, i den mån frånvaron under inljänandeåret icke överstiger 180 dagar,

5.    ledighet på grund av sådan i 27 § värnpliktslagen (1941:967) eller med stöd därav föreskriven tjänstgöring om högst 60 dagar, som ej är beredskaps­övning och ej heller direkt ansluter sig till grundutbildning, eller ledighet på grund av motsvarande vapenfri tjänst, i den mån frånvaron under inljänan­deåret icke överstiger 60 dagar, eller

6.    ledighet på grund av att arbetstagaren efler det kalenderår då han har fyllt tjugotvå år fullgör tjänstgöring i civilförsvaret på annan tid än då civilförsvarsberedskap råder eller beredskapsövning får anordnas vid för­svarsmakten, i den mån frånvaron under inljänandeåret icke överstiger 60 dagar.

Vid tillämpning av första stycket 1 skall frånvaron under de första 90 dagarna av frånvaroperiod ej i något fall anses bero på arbetsskada. Har arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit oavbrutet

' Lydelse enligt lagförslag 4.

 

SfU 1984/85:12                                                                      87

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

frånvarande från arbetet under två hela intjänandeår, grundar därefter infallande dag av frånvaroperioden icke rätt lill semesterlön.

I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

 

SfU 1984/85:12                                                                 88

Innehållsförteckning

Sammanfattning  ........................................................... ....... 1

Propositionen  ............................................................... ....... 2

Motioner  ....................................................................... ....... 3

Utskottet  ...................................................................... ....... 6

Inledning........................................................................ ....... 6

Vissa förbättringar av försäkringsskyddet under graviditet m.m. och förbättringar av föräldrapenning för tillfällig vård av barn

fl. o. m. den 1 juli 1985 .................................................. ....... 7

Sjukpenninggrundande inkomst under graviditet och vissa

studier............................................................................ ....... 7

Sjukförsäkringsförmåner vid graviditetskomplikalioner           7
Rätt till omplacering och havandeskapspenning vid risk

för fosterskador i arbetsmiljön.......................................         8

Utvidgad rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn      9

Föråldrapenningförmåner fr. o. m. den 1 januari 1986...       13

Föräldrapenning och tillfälhg föräldrapenning   .............       13

Föräldrabegreppet inom föräldraförsäkringen................ ..... 21

Sjukpenninggrundande   inkomst   vid   föräldraledighet

m.m................................................................................       22

Ledighet för vård av barn............................................... ..... 25

Förlossningsvård............................................................ ..... 25

Vissa sjukpenningfrågor   ............................................. ..... 26

Hemmamakeförsäkringen och den frivilliga sjukpenning­
försäkringen .................................................................. ..... 26

Sjukpenningförsäkringen för egenföretagare................ ..... 29

Sjukpenning m. m. vid deltidsarbete.............................. ..... 30

Lagförslagen.................................................................. ..... 31

Hemställan   .................................................................. ..... 31

Reservationer ............................................................... ..... 34

1.          Havandeskapspenning m. m. på grund av misstänkt risk i arbetsmiljön (vpk)                  34

2.          Tidsgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av sjukt barn (vpk)                   35

3.          Tidsgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av sjukt handikappat barn (vpk)                      35

4.          En generös regeltillämpning m.m. (vpk) ................. ..... 36

5.          Sammanslagning av föräldrapenningen i samband med barns födelse och särskild föräldrapenning samt införande

av kontakldagar (c)........................................................ ..... 36

6.          Föräldrapenning över garantinivån (m)  ................. ..... 37

7.          Uppdelning av ersättningstiden mellan föräldrarna (vpk) 38

8.          Ersättning enligt inkomstbortfallsprincipen (vpk).... ..... 39

9.          Uttag av kontakldagar (m och fp)  ......................... ..... 39

 

SfU 1984/85:12                                                                     89

10.         Ökat antal kontakldagar (vpk)   ............................ ..... 40

11.         Tillfällig föräldrapenning vid föräldrautbildning för för­äldrartill handikappade barn (vpk)                        41

12.         Tillfällig föräldrapenning vid förebyggande barnhälsovård

m. m. i privat regi (m och fp)  ......................................... ..... 41

13.         Övergångsbestämmelserna (m och fp)  ................ ..... 42

14.         Sjukpenninggrundande   inkomst   vid   föräldraledighet (vpk)               43

15.         Avdrag på föräldrapenningen vid förlossningsvård (s) ...            43

16.         Hemmamakeförsäkring (m)   ................................. ..... 46

17.         Hemmamakeförsäkring och införande av en grundsjuk­penning (c)                     46

18.         Sjukpenninggrundande inkomst för egenförelagare (m

och fp)........................................................................... ..... 47

19.   Grundsjukpenning och frivillig försäkring för egenförela­
gare (c) .................................................................       48

20.          Sjukpenning m. m. vid deltidsarbete (m, c och fp)     48

Särskilt yttrande (m)...................................................... ..... 49

Bilaga med lagförslag ................................................... ..... 50