NU 1984/85:35

Näringsutskottets betänkande
1984/85:35

om utländska banketableringar i Sverige (prop. 1984/85:191)
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1984/85:191 (finansdepartementet) om utländska banketableringar
i Sverige,

dels fyra motioner som har väckts med anledning av propositionen,

dels en motion från allmänna motionstiden såvitt den avser bestämmelserna
i lagen (1955:183) om bankrörelse beträffande val av styrelseordförande i
affärsbankerna och beträffande offentliga styrelseledamöter.

Propositionen och motionerna redovisas i det följande.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en lagstiftning som innebär att
utländska banker tillåts etablera sig i Sverige på väsentligen samma villkor
som gäller för svenska banker. Från vänsterpartiet kommunisternas sida
avvisas förslaget - frågan borde genom kreditmarknadskommitténs försorg
sättas in i ett större sammanhang. Sex reservationer har avgetts från
borgerligt håll. Däri förespråkas s. k. omvänd behovsprövning i oktrojförfarandet,
rätt för utländska banker att bli minoritetsdelägare i svenska banker,
generösare dispenser från aktieförvärvsförbudet, förhandlingar om etablering
av svenska banker i Norge och avskaffande av systemet med offentliga
styrelseledamöter (m, fp) samt slopande av kravet på statligt godkännande
av affärsbankernas val av styrelseordförande (m, c, fp).

Propositionen

Förslag

Regeringen föreslår att riksdagen antar förslag till

1. lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse,

2. lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska
företag m. m.

Lagförslagen har granskats av lagrådet. De finns på s. 3-9 i propositionen.
1 Riksdagen 1984/85. 17sami. Nr 35

NU 1984/85:35

Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås att utländska banker skall tillåtas etablera sig
här i landet. Etableringen skall enligt förslaget ske i bankaktiebolagsform.
Däremot tillåts inte utländska banker att inrätta filialer här. Den utlandsägda
banken skall bildas med stöd av lagen om bankrörelse. Banken blir alltså en
självständig svensk juridisk person som i princip skall vara underkastad
samma författningsmässiga reglering som de svenskägda bankerna.

De svenska och utländska bankerna skall så långt möjligt behandlas lika.
Detta innebär bl. a. att en utlandsägd bank måste vara beredd att ta emot
inlåning från allmänheten och driva en förhållandevis bred verksamhet. En
utlandsägd bank skall kunna erhålla valutahandelstillstånd och tillstånd att
driva fondkommissionsrörelse i samma omfattning som en svensk bank.
Avdelningskontor skall kunna inrättas utan särskilt tillstånd enligt de
regler som nu gäller för svenska banker. För svenska banker gäller vidare i
princip ett förbud mot förvärv av aktier. I vissa fall kan dock regeringen
medge undantag från förbudet. Även i detta avseende föreslås att svenska
och utländska banker skall behandlas lika.

En utlandsägd banks aktiekapital bör inte vara mindre än 25 milj. kr.
Någon maximigräns för kapitalets storlek anges däremot inte.

Endast de banker kan påräkna etableringstillstånd som är välrenommerade
och har en god ställning i hemlandet. Moderbanken bör vara välkonsoliderad
och stå under effektiv tillsyn. Det förhållandet att en utländsk
bank redan har viss kontakt med Sverige och svenska företag bör också
kunna beaktas vid tillståndsprövningen.

Förslaget innehåller vidare bestämmelser som möjliggör för ett utlandsägt
bankaktiebolag att ha utländska medborgare i styrelsen. Det föreslås
att högst en tredjedel av styrelsens ledamöter får vara utländska medborgare
eller svenska medborgare bosatta utomlands. Regeringen skall kunna
ge dispens från denna bestämmelse.

Utländska banker föreslås även fortsättningsvis kunna inrätta representationskontor
enligt de regler som gäller för närvarande.

Slutligen föreslås ett tillägg till lagen (1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m. m. som innebär att en utländsk bank som har aktier i en
bank här i landet i princip inte skall kunna få tillstånd att förvärva aktier i
svenska aktiebolag.

De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den I juli 1985.

Motioner

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är

1984/85:3182 av Karin Ahrland (fp) och Christer Eirefelt (fp), vari
hemställs att riksdagen

1. beslutar om sådan ändring i 4 § [banklagen] att nuvarande behovspröv -

NU 1984/85:35

ning slopas, dvs. nuvarande oktroj prövning ersätts med en omvänd behovsprövning,

2. beslutar om sådana ändringar i 71 och 77 §§ banklagen att statliga
representanter ej längre utses i styrelserna samt att regeringen ej längre skall
godkänna ordförande,

1984/85:3183 av Elver Jonsson (fp) och Börje Stensson (fp), vari hemställs
att riksdagen begär att regeringen omgående inleder förhandlingar med
Norge i syfte att möjliggöra för svenska banker att etablera sig i Norge,

1984/85:3184 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
avslår proposition 1984/85:191,

1984/85:3185 av Staffan Burenstam Linder m.fl. (m), vari hemställs att
riksdagen

1. beslutar om ändring i banklagstiftningen som möjliggör utländskt
aktieägande i svenska bankaktiebolag i enlighet med vad som i motionen
anförs,

2. som sin mening uttalar vad som i motionen anförs angående dispensprövningen
enligt 55 § första stycket 5 lagen om bankrörelse för utländska
banker.

Den motion från allmänna motionstiden som behandlas här är

1984/85:559 av Ulf Adelsohn m.fl. (m), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

3. beslutar att 77 § lagen (1955:183) om bankrörelse skall ha den lydelse
den hade den 31 december 1984,

4. hos regeringen begär förslag till förändringar i lagen (1955:183) om
bankrörelse så att systemet med offentliga styrelserepresentanter avskaffas.

Utskottet
Lagförslagen i stort

Bankrörelse - vilket begrepp avser verksamhet vari ingår inlåning från
allmänheten på räkning - får i Sverige inte bedrivas av andra än svenska
rättssubjekt. Ett visst internationellt inslag finns dock bland de företag som
är verksamma på kreditmarknaden. En bestämmelse i lagen (1955:183) om
bankrörelse ger nämligen regeringen möjlighet att lämna utländska bankföretag
tillstånd att driva representations- och förmedlingsverksamhet i
Sverige. Hittills har 28 utländska banker fått sådant tillstånd.

Genom sin restriktiva hållning gentemot utländska banketableringar
skiljer sig Sverige från de flesta länderna inom Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling (OECD). Bl. a. tillåter numera de tre
nordiska grannländerna sådana etableringar. Svenska affärsbanker har
åtskilliga hel- eller delägda dotterbolag utomlands. De krav på ömsesidighet

NU 1984/85:35

som ställs upp i en del länder, bl. a. Norge, lägger emellertid hinder i vägen
för vissa etableringar som svenska banker kunde finna önskvärda.

Kreditmarknadskommittén (Fi 1983:06) är i färd med en översyn av
kreditmarknadens struktur. Kommittén har behandlat frågan om utländska
bankers etablering i Sverige med förtur. Dess förslag har i det stora hela tagits
upp av regeringen i den proposition, 1984/85:191, som nu föreligger. Det
centrala är att utländska bankföretag skall tillåtas driva verksamhet i Sverige
under i huvudsak samma betingelser som svenska företag. Detta innebär att
bankrörelse får drivas bara av den som har fått oktroj av regeringen. I
propositionen diskuteras dels några olika kriterier som kan tillmätas
betydelse vid oktrojprövningen, dels några tänkbara inskränkningar i
utrymmet för utlandsägda bankers aktivitet.

Propositionen har föranlett fyra motioner. De flesta motionsyrkandena
gäller frågor av mera begränsad räckvidd, vilka tas upp i det följande. Av
övergripande natur är endast vänsterpartiet kommunisternas partimotion
1984/85:3184, där det begärs att riksdagen skall avslå propositionen.
Motionärerna kritiserar propositionen för brist på historiskt perspektiv. När
statsmakterna har inskränkt det utländska kapitalets möjligheter att äga
banker och andra företag i Sverige har två skäl varit avgörande, säger
motionärerna. I grunden har legat värderingen att makten över det svenska
näringslivet borde ligga hos svenska medborgare och av dem ägda företag.
Därtill har kommit strävan att begränsa bankernas inflytande över industrin
och andra näringsgrenar. Det nu aktuella förslaget bryter, menar motionärerna,
mot båda dessa principer. De utländska bankerna representerar en
högt utvecklad finansmakt med omfattande internationella intressen. Deras
etablering i Sverige kommer att medföra ökade svårigheter för riksdagen och
regeringen att genomföra en ekonomisk politik i landets intresse. Utländska
kapitalistiska intressen kommer att få ökat inflytande över Sveriges ekonomiska
utveckling. Därmed kommer, hävdar motionärerna, sannolikt koncentrations-
och centralisationsprocessen i det svenska näringslivet att
förstärkas ytterligare.

Det är ett riktigt påpekande att kapitalmarknadskommittén inte i sitt
betänkande om utländska banketableringar diskuterar frågan i makttermer.
Utskottet vill emellertid understryka att det förslag som kommittén har
utformat och som regeringen med vissa modifikationer har anslutit sig till är
av provisorisk art. Ett väsentligt syfte är att undanröja de hinder mot svenska
bankers verksamhet utomlands som följer av andra länders krav på
reciprocitet vid behandlingen av utifrån kommande banker. De grundläggande
strukturproblemen kommer att behandlas i ett senare sammanhang.
Den ändring i gällande bestämmelser som nu föreslås är enligt utskottets
bedömning av marginell innebörd. Någon stor andel av kreditmarknaden lär
utlandsägda banker inte komma att lägga under sig. Lagen om bankrörelse
och lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag begränsar
kraftigt deras möjligheter att skaffa sig ekonomiskt inflytande i Sverige. Den

NU 1984/85:35

mest påtagliga effekten av deras inträde på marknaden kan väntas bli en
skärpt konkurrens inom banksektorn.

Utskottet menar att det finns skäl för en sådan lagändring som regeringen
föreslår och anser inte att invändningarna i motion 1984/85:3184 (vpk) är
befogade. Ett par av yrkandena i andra motioner går ut på ändringar i här
aktuella lagrum. Om riksdagen ställer sig positiv till något av dessa yrkanden
bör detta emellertid föranleda framställning till regeringen om förslag till
lagändring. Förespråkarna för dessa yrkanden kräver inte att riksdagen vid
behandlingen av proposition 1984/85:191 skall göra omedelbara ändringar i
regeringens lagförslag.

Med det sagda tillstyrker utskottet de båda lagförslagen i propositionen.
Detta innebär att motion 1984/85:3184 (vpk) avstyrks. Utskottet återkommer
i det följande till olika detaljfrågor med anknytning till den nu aktuella
lagstiftningen.

Särskilda frågor

En förutsättning för oktroj är enligt 4 § 1 mom. femte stycket lagen om
bankrörelse att regeringen finner den tillämnade rörelsen nyttig för det
allmänna. Kreditmarknadskommittén har fått i uppdrag att överväga om
denna s. k. behovsprövning i oktrojförfarandet bör vara kvar i sin nuvarande
form. Enligt kommitténs direktiv bör en behovsprincip för prövning av
banketableringar behållas. Kommittén skall överväga också vad som kallas
en omvänd behovsprövning. Innebörden är att en ansökan om etablering
skulle få avslås endast om den tilltänkta verksamheten är oförenlig med en
sund utveckling av bankväsendet. Bestämmelserna i försäkringsrörelselagen
(1982:713) om koncession för försäkringsrörelse har nyligen ändrats på
motsvarande sätt. Kreditmarknadskommittén har emellertid funnit det
olämpligt att reglerna för behovsprövningen skulle ändras enbart för
utländska banker och har därför förordat att dessa regler tills vidare skall
kvarstå oförändrade. Den avser att återkomma till frågan i sitt slutbetänkande,
som är att vänta under våren 1986.

I motion 1984/85:3182 (fp) begärs att riksdagen inom ramen för det nu
aktuella lagstiftningsärendet även skall ändra 4 § lagen om bankrörelse på
sådant sätt att en omvänd behovsprövning skall tillämpas. Motionärerna
hävdar att frågan inte behöver utredas ytterligare. Som nyss nämnts bör
riksdagen emellertid, om den ställer sig positiv till motionärernas förslag,
inte omedelbart genomföra en lagändring utan begära förslag till en sådan
från regeringen.

Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att frågan om grunderna
för behovsprövningen bör avgöras utan ytterligare utredning. Kreditmarknadskommitténs
skäl för uppskov med ställningstagandet i denna fråga är
enligt utskottets mening bärande. Utskottet avstyrker följaktligen det nu
berörda yrkandet i motion 1984/85:3182 (fp).

NU 1984/85:35

Aktier i bankaktiebolag får enligt 18 § lagen om bankrörelse, som enligt
regeringens förslag förblir oförändrad i denna del, inte förvärvas av
utländska intressen. Vid remissbehandlingen av kreditmarknadskommitténs
förslag har från många håll rekommenderats att ett begränsat utländskt
ägande i svenska banker skulle tillåtas, efter mönster av vad som förekommer
bl. a. i de nordiska grannländerna. Finansministern uttalar i propositionen
att det enligt hans mening inte nu finns tillräckligt underlag för ett
ställningstagande i denna fråga. Han har emellertid inte funnit anledning att
motsätta sig att kreditmarknadskommittén överväger en sådan förändring.

Med åberopande av remissopinionen förespråkas i motion 1984/85:3185
(m) en omedelbar lagändring så att utländskt aktieägande i svenska
bankaktiebolag möjliggörs. En sådan förändring skulle skapa grund för ett
intensifierat samarbete mellan svenska och utländska banker, menar motionärerna.
Att förvärva en minoritetspost eller bilda ett företag tillsammans
med svenska intressenter skulle kunna framstå som ett attraktivt alternativ
till etablering av en dotterbank i Sverige. Sammanlagt bör dock, anför
motionärerna, inte större andel av aktierna i en svensk bank än som
motsvarar 20 % av röstvärdet få förvärvas av utländska intressenter.

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att denna fråga bör
närmare övervägas av kreditmarknadskommittén innan den tas upp till
avgörande av statsmakterna. En möjlighet för utländska intressenter att i
vissa fall äga en begränsad del av aktiekapitalet i en svensk affärsbank skulle
kunna få positiv betydelse för det ekonomiska samarbetet i Norden.
Utskottet förutsätter att kommittén särskilt beaktar den aspekten. Med vad
här sagts avstyrker utskottet förslaget i motion 1984/85:3185 (m) att
riksdagen redan nu skall ta ställning för en lagändring i det angivna syftet.

Bankaktiebolagen är i princip förbjudna att förvärva aktier. Av regeringen
kan de dock få tillstånd att förvärva aktier i andra bankaktiebolag, i utländska
bankföretag samt i svenska aktiebolag och utländska företag vilkas ändamål
kan anses gynna bankväsendet eller det allmänna. Med stöd av denna
bestämmelse driver flera svenska affärsbanker bl. a. finansbolag i form av
dotterbolag. Kreditmarknadskommittén har bland sina uppgifter att kartlägga
och ange riktlinjer för bankernas verksamhet i sådana sidoföretag. Det
meddelas i propositionen att regeringens praxis i tillståndsärenden är mycket
restriktiv i avvaktan på att kommittén slutför sitt arbete. När det gäller
utländska banker som etablerar sig i Sverige förutskickar regeringen en ännu
mer restriktiv praxis intill dess frågan får en mera definitiv lösning. Sådana
banker bör, heter det, endast undantagsvis få tillstånd att förvärva aktier och
då huvudsakligen i företag som avser att tjäna ”allmänt gemensamma”
intressen på bankområdet. Bankomatcentralen AB och Upplysningscentralen
UC AB är ett par exempel på sådana företag.

I motion 1984/85:3185 (m) begärs att riksdagen skall göra ett vägledande
uttalande om regeringens dispensprövning på detta område. Innebörden

NU 1984/85:35

skall vara att samma grunder bör tillämpas för utlandsägda som för svenska
banker.

Utskottet finner det rimligt att regeringen under ett begynnelseskede,
innan kreditmarknadskommitténs överväganden i detta ämne ännu har
presenterats och lett till beslut, tillämpar en sådan restriktiv praxis som anges
i propositionen. Ett sådant uttalande som föreslås i motion 1984/85:3185 (m)
är utskottet alltså inte berett att tillstyrka.

Som tidigare nämnts tillämpar Norge ett strikt krav på ömsesidighet när
det gäller banketablering över gränserna; svenska banker har alltså hittills
inte fått tillstånd att etablera sig i Norge. Om den nu föreslagna lagstiftningen
genomförs kommer förutsättningarna härvidlag att ändras. I motion 1984/
85:3183 (fp) uppges emellertid att man i Norge skulle ha för avsikt att inte
tillåta ytterligare utländsk banketablering i landet förrän man utvärderat
erfarenheterna av de hittillsvarande utländska dotterbankemas verksamhet i
Norge. Med hänsyn till den svensk-norska handelns omfattning och den rika
förekomsten i Norge av företag med svenska ägarintressen borde, anser
motionärerna, regeringen snarast inleda förhandlingar med den norska
regeringen i syfte att möjliggöra omedelbar etablering av svenska banker i
Norge. Riksdagen borde rikta en begäran härom till regeringen.

Utskottet instämmer i syftet med motionen. Enligt vad utskottet har erfarit
är frågan aktuell i de svensk-norska kontakterna på regeringsnivå. Någon
sådan framställning till regeringen från riksdagens sida som föreslås i motion
1984/85:3183 (fp) behövs därför inte.

I en motion från allmänna motionstiden och en som har föranletts av
propositionen begärs ändringar i de regler beträffande bankstyrelser som är
avsedda att ge staten insyn och inflytande. Såväl i motion 1984/85:559 (m) -en partimotion - som i motion 1984/85:3182 (fp) föreslås att riksdagen nu
skall avskaffa den vid årsskiftet 1984-1985 införda regeln i 77 § lagen om
bankrörelse (prop. 1984/85:35, NU 1984/85:9, rskr. 1984/85:86, SFS
1984:1035) att en affärsbanksstyrelses val av ordförande skall underställas
regeringen för godkännande. I den senare motionen påyrkas vidare att
systemet med offentliga styrelseledamöter-enligt 71 och 74 a §§ i samma lag
- skall slopas omedelbart. Enligt den förra motionen bör riksdagen hos
regeringen begära förslag till en sådan ändring i lagen. Bankinspektionens
och riksbankens tillsyn ger staten tillräcklig kontroll och insyn i verksamheten,
sägs det i denna motion. Enligt motion 1984/85:3182 (fp) fyller de
berörda reglerna ingen positiv funktion.

Utskottet tillstyrkte i höstas den av regeringen föreslagna ordningen
beträffande styrelseordförande i affärsbank med uttalandet att den var väl
ägnad att möjliggöra ett förstärkt inflytande från det allmännas sida över
affärsbankernas verksamhet utan långtgående ingrepp i det befintliga
institutionella systemet. Detta omdöme står sig alltjämt. Det bör betonas att
riksdagen vid sitt beslut i saken stod inför perspektivet att utländska banker
snart kunde komma att få etablera sig i Sverige och då skulle bli underkastade

NU 1984/85:35

samma regler i detta hänseende som de svenska bankerna. Utskottet
avstyrker med bestämdhet förslagen om att den nya ordningen för val av
styrelseordförande skall slopas.

Motsvarande förslag om slopande av systemet med offentliga styrelseledamöter
i affärsbankerna framlades i höstas i anslutning till regeringens
förslag beträffande affärsbankernas styrelseordförande (NU 1984/85:9).

Utskottet ställde sig då avvisande till en sådan åtgärd. Det kan konstateras
att det nämnda systemet tycks vara fullt accepterat från bankernas sida.
Utskottet finner inte anledning att föreslå någon ändring när det gäller denna
form för kontakt mellan staten och bankerna. Yrkandena i motionerna
1984/85:559 (m) och 1984/85:3182 (fp) att systemet med offentliga ledamöter
skall slopas avstyrks följaktligen av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslagen

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:3184 antar i proposition
1984/85:191 framlagda förslag till

a) lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse,

b) lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag,

2. beträffande oktroj

att riksdagen avslår motion 1984/85:3182 yrkande 1,

3. beträffande utländskt ägande i svenska banker

att riksdagen avslår motion 1984/85:3185 yrkande 1,

4. beträffande tillstånd att förvärva aktier

att riksdagen avslår motion 1984/85:3185 yrkande 2,

5. beträffande etablering av svenska banker i Norge
att riksdagen avslår motion 1984/85:3183,

6. beträffande styrelseordförande i affärsbank

att riksdagen avslår motion 1984/85:599 yrkande 3 och motion
1984/85:3182 yrkande 2 i ifrågavarande del,

7. beträffande offentliga styrelseledamöter

att riksdagen avslår motion 1984/85:559 yrkande 4 och motion
1984/85:3182 yrkande 2 i ifrågavarande del.

Stockholm den 30 maj 1985

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Erik Hovhammar (m), Lennart Pettersson
(s), Rune Jonsson (s), Sten Svensson (m), Olof Johansson (c), Wivi-Anne
Radesjö (s), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Jörn Svensson
(vpk). Birgitta Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Lars Ahlström (m), Per-Ola
Eriksson (c) och Lars Andersson (s).

NU 1984/85:35

Reservationer

1. Lagförslagen (mom. 1)

Jörn Svensson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som börjar på
s. 4 med ”Det är” och slutar på s. 5 med ”aktuella lagstiftningen” bort ha
följande lydelse:

Utskottet finner det liksom motionärerna anmärkningsvärt att den betydelsefulla
frågan om utländska banketableringar i Sverige enligt regeringens
förslag nu skall avgöras separat. Det borde anses självklart att den bör sättas
in i det större sammanhang som kreditmarknadskommittén skall ägna sitt
huvudbetänkande åt. Vad motionärerna anför om sannolika konsekvenser
av utländska banketableringar i Sverige kan utskottet helt instämma i. I
stället för att obetänksamt öka utrymmet för kapitalistisk maktutövning
borde riksdagen överväga åtgärder som på ett radikalt sätt angriper
storbankernas och av dem behärskade företagsgruppers dominerande inflytande
i vår ekonomi. Utskottet ansluter sig till yrkandet i motion 1984/
85:3184 (vpk) och avstyrker alltså regeringens förslag.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande lagförslagen

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3184 avslår proposition
1984/85:191.

2. Oktroj (mom. 2)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”motion 1984/85:3182 (fp)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att det finns anledning att ytterligare dröja med en
övergång till omvänd behovsprövning i oktrojförfarandet. Någon ytterligare
utredning är, som motionärerna framhåller, inte erforderlig. Det bör
ankomma på regeringen att utan dröjsmål förelägga riksdagen förslag till en
moderniserad oktrojbestämmelse avseende såväl svenska som utländska
banker.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande oktroj

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:3182 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1984/85:35

3. Utländskt ägande i svenska banker (mom. 3)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”angivna syftet” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att frågan
om rätt för utländska intressenter att förvärva minoritetsandelar i svenska
banker upptas till omedelbar prövning. Som framhålls i motionen kan en
möjlighet till samarbete i denna form med svenska banker i vissa fall tänkas
vara en fullgod ersättning för etablering av en helt utlandsägd bank i Sverige.
Regeringen bör därför redan hösten 1985 förelägga riksdagen förslag till en
lagändring av den innebörd som här nämnts. Motion 1984/85:3185 (m) skulle
därigenom bli tillgodosedd i det väsentliga.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande utländskt ägande i svenska banker

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:3185 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Tillstånd att förvärva aktier (mom. 4)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”att tillstyrka” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening en viktig princip att utländska banker som
etablerar sig i Sverige inte i onödan skall utsättas för en mera restriktiv
behandling än de svenska bankerna. De normer för prövning av frågor om
tillstånd att förvärva aktier i sidobolag som anges i propositionen är uttryck
för en helt omotiverad diskriminering av de utländska bankerna. Om inte
annat bör risken för motåtgärder mot svenska banker i andra länder vara ett
tillräckligt skäl för att dessa normer skall ändras. Riksdagen bör i enlighet
med det nu berörda yrkandet i motion 1984/85:3185 (m) uttala sig för att
enhetliga grunder tillämpas för svenska och utländska banker vid prövning av
frågor om tillstånd att förvärva aktier.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande tillstånd att förvärva aktier

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3185 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1984/85:35

5. Etablering av svenska banker i Norge (mom. 5)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
instämmer” och slutar med ”därför inte” bort ha följande lydelse:

Liksom motionärerna finner utskottet det angeläget att svenska banker får
tillfälle att etablera sig i Norge så snart ömsesidighetsprincipen inte längre
kan åberopas däremot. Regeringen bör därför, såsom påyrkas i motion
1984/85:3183 (fp), omgående inleda förhandlingar med den norska regeringen
i denna fråga.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande etablering av svenska banker i Norge

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3183 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Styrelseordförande i affärsbank (mom. 6)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Olof Johansson (c), Per
Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola
Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Utskottet
tillstyrkte” och slutar på s. 8 med ”skall slopas” bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag om statlig intervention i affärsbankernas val av
styrelseordförande utsattes vid riksdagsbehandlingen för en ingående kritik
från principiella utgångspunkter. Bl. a. påpekades risken för att såväl
presumtiva som redan godkända styrelseordförande skulle känna osäkerhet
om vilket mått av handlings- och yttrandefrihet de kunde räkna med utan risk
för negativa reaktioner från regeringens sida. Samma skäl som då anfördes
mot att systemet skulle införas talar för att det nu snarast upphävs innan
någon större skada hinner uppstå. Riksdagen bör, såsom föreslås i motionerna
1984/85:559 (m) och 1984/85:3182 (fp), nu besluta att den ifrågavarande
paragrafen i lagen om bankrörelse skall återställas till den innebörd som den
hade fram till årsskiftet 1984-1985.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande styrelseordförande i affärsbank

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:559 yrkande 3 och
motion 1984/85:3182 yrkande 2 i ifrågavarande del antar följande

NU 1984/85:35

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse

Härigenom föreskrivs att 77 § lagen (1955:183) om bankrörelse skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §

Inom styrelsen skall en ledamot
vara ordförande. Denne väljs av styrelsen,
om inte annat följer av andra
stycket. Vid lika röstetal skall valet
avgöras genom lottning. Verkställande
direktör eller annan befattningshavare
i banken får inte vara
ordförande.

Styrelsens val av ordförande skall
utan dröjsmål underställas regeringen
för godkännande. Regeringen
skall godkänna styrelsens val, om
den valde kan förväntas verka för att
såväl bankens som samhällets intressen
beaktas i verksamheten. Om valet
inte godkänns skall regeringen i stället
utse en annan ledamot av styrelsen
till ordförande.

Regeringens godkännande enligt
andra stycket gäller tills vidare. Vid
omval av en ordförande som tidigare
har godkänts av regeringen krävs inte
ny underställning. Regeringen får
återkalla sitt godkännande, om
ordföranden inte längre uppfyller de
villkor för godkännande av val som
anges i andra stycket. Om regeringen
har utsett ordföranden får uppdraget
återkallas när som helst.

Om ett godkännande har återkallats
skall bestämmelserna i första
stycket tillämpas. Detsamma gäller
om ett uppdrag har återkallats eller av
annat skäl upphört.

Intill dess att styrelsens val av
ordförande har prövats av regeringen,
skall den av styrelsen utsedde
ledamoten vara ordförande.

Inom styrelsen skall en ledamot
vara ordförande. Har bolagsstämman
ej utsett ordförande eller skall,
där en eller flera ledamöter tillsatts i
annan ordning än genom val pä bolagsstämma,
sådan ledamot ej enligt
bolagsordningen tillika vara styrelsens
ordförande, skall styrelsen välja
ordförande. Vid lika röstetal skall
valet avgöras genom lottning.

Verkställande direktör eller annan
befattningshavare i banken får
inte vara ordförande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

NU 1984/85:35

7. Offentliga styrelseledamöter (mom. 7)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
ställde” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Därvid gjordes från moderata samlingspartiets och folkpartiets sida
vägande invändningar mot att denna form för statligt inflytande inom
affärsbankssektorn skulle bibehållas. Utskottet hänvisar till vad som då
anfördes och kommer till slutsatsen att regeringen snarast bör lägga fram
förslag till sådana ändringar i lagen om bankrörelse att bestämmelserna om
offentlig representation i olika besluts- och beredningsorgan inom affärsbankerna
utgår.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande offentliga styrelseledamöter
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:559 yrkande 4 och med
anledning av motion 1984/85:3182 yrkande 2 i ifrågavarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1984/85:35 14

Innehåll

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Förslag 1

Huvudsakligt innehåll

Motioner 2

Utskottet 3

Lagförslagen i stort 3

Särskilda frågor 5

Hemställan 8

Reservationer 9

1. Lagförslagen (vpk) 9

2. Oktroj (m, fp) 9

3. Utländskt ägande i svenska banker (m, fp) 10

4. Tillstånd att förvärva aktier (m, fp) 10

5. Etablering av svenska banker i Norge (m, fp) 11

6. Styrelseordförande i affärsbank (m, c, fp) 11

7. Offentliga styrelseledamöter^, fp) 13