Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Näringsutskottets betänkande

1984/85: 29

om förslag till lag om värdepappersmarknaden (prop. 1984/85:157)

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1984/85: 157 (finansdepartementet) med förslag till lag om värdepappersmarknaden,

dels två motioner som har väckts med anledning av propositionen,

dels fyra motioner frän allmänna motionstiden med yrkanden om bl. a. åtgärder för att stärka de små aktieägarnas ställning, åtgärder för att förbättra informationen på aktiemarknaden, åtgärder för att allmänt förbättra aktiemarknadens funktion.

Propositionen och motionerna redovisas i det följande.

Skrivelser i ärendet har inkommit dels från Finansbolagens förening, dels från Sveriges industriförbund och Stockholms handelskammare.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag, som framför allt innebär att s. k. insiderhandel med aktier - grundad på förtrolig företagsinformation - blir förbjuden. Ikraftträdandet av den nya lagen om värdepappersmark­naden skjuts dock upp från den 1 juli till den 1 oktober 1985. En framtida utvidgning av den berörda personkretsen diskuteras. Reservationer (m) har avgetts för en tidsmässig precisering av när förbudet i varje särskilt fall skall gälla och mot möjlighet till fängelsestraff annat än vid uppsätliga grova brott. Utskottet finner det naturiigt att man överväger ändrade grunder för finansbolagens bidrag till bankinspektionen. I en reservation (m) begärs en förutsättningslös prövning av dessa grunder. Tre motioner (m; c; fp) om åtgärder för att förbättra aktiemarknadens funktion, framför allt med tanke på de små aktieägarna, avstyrks av utskottet. I en gemen­sam borgerlig reservation krävs aktiva åtgärder av regeringen i det angivna syftet.

Riksdagen 1984/85. 17 sainl. Nr 29

NU 1984/85:29

 

NU 1984/85:29                                                                     2

Propositionen

Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås bl. a. att en ny lag om värdepappersmarknaden införs. Den nya lagen innehåller straffsanktionerade förbud mot s.k. insi­derhandel med aktier och vissa andra värdepapper som getts ut av börsbo­lag eller OTC-bolag. Förbuden avser handel grundad på viss information om ett enskilt företag vilken ännu inte har offentliggjorts. Förbuden gäller i princip bara för dem som har viss anknytning till det företag informationen avser. Till denna krets räknas bl. a. ledande befattningshavare och större aktieägare i ett börsbolag eller OTC-bolag. Sådana personer är enligt lagen skyldiga att till Värdepapperscentralen VPC AB anmäla eget och vissa närståendes innehav av aktier m. m, i bolaget. Även ändringar i innehavet skall anmälas. Anmälningarna skall skickas vidare till bankinspektionen och förs där in i ett särskilt register, som är offentligt.

Förslaget innehåller vidare bestämmelser som ger bankinspektionen möjlighet att inhämta uppgifter från s. k. fristående fondpappersförvaltare, som inte står under inspektionens tillsyn. Bankinspektionen får också möjlighet att göra anmärkning mot missförhållanden som upptäcks i deras verksamhet.

I avvaktan på att erfarenheter vunnits av resultaten av den rekommen­dation rörande offentliggörande vid förvärv av större aktieposter m. m. som har utfärdats av Näringslivets börskommitté föreslås nu inte att några bestämmelser om rapportering av större ägarförändringar (s. k. flaggning) tas in i lagen. Inte heller föreslås några andra bestämmelser om en allmänt sett utökad marknadsövervakning.

Det föreslås att fondkommissionsbolag får möjlighet att godta OTC-aktier som säkerhet. Vidare föreslås att lagen (1908: 129 s. 1) med vissa bestämmelser om handel med fondpapper upphävs och att vissa av lagens bestämmelser tas in i värdepappersmarknadslagen. Dessutom föreslås följdändringar i vissa andra lagar.

Härutöver föreslås ändringar i fondkommissionslagen (1979:748) och lagen (1980:2) om finansbolag. Ändringarna rör institutens bidrag till bank­inspektionen för att täcka kostnaden för dess tillsyn.

Lagen om värdepappersmarknaden och övriga lagändringar föreslås trä­da i kraft den I juli 1985.

Förslag

Regeringen föreslår att riksdagen antar förslag till

1.  lag om värdepappersmarknaden,

2.  lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748),

3.  lag om ändring i lagen (1979:750) om rätt att förfoga över annan tillhöriga fondpapper.

 

NU 1984/85:29                                                                        3

4.  lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100).

5.  lag om ändring i konkurslagen (1921: 225),

6.  lag om ändring i lagen (1949:722) om pantlånerörelse,

7.  lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385), [8]. lag om ändring i lagen (1980: 2) om finansbolag.

Lagförslagen 1-7 har granskats av lagrådet. Förslaget till lag om värde­pappersmarknaden återges som bilaga (s. 23 f.). Förslagen 2-8 finns på s. 10-18 i propositionen.

Motioner

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är

1984/85:3129 av Staffan Burenstam Linder m.fl. (m), vari hemställs att riksdagen

I. beslutar att 8 § [första stycket 1] i regeringens förslag till lag om värdepappersmarknaden färden nedan redovisade lydelsen:

1.      när han känner till en omständighet i bolagets eller dess moderföretags
verksamhet om vilken upplysning lämnas i årsredovisning, delårsrapport
eller årsbokslut, som avses offentliggöras inom 30 dagar, om omständig­
heten är ägnad att väsentligt påverka kursen på bolagets aktier när den blir
allmänt känd,

2.  beslutar att 28 § första och tredje styckena samt 29 S i regeringens förslag till lag om värdepappersmarknaden utformas så att överträdelse ej skall medföra fängelsestraff,

3.  beslutaratt lagen om värdepappersmarknaden samt de i propositionen framlagda förslagen till ändringar i existerande lagstiftning skall träda i kraft den I januari 1986,

4.  som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående finansbolagens och fondkommissionärernas bidrag för att täcka kostnaderna för bankinspektionens tillsynsverksamhet,

1984/85:3130 av Per Westerberg (m), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående eventuell utvidgning av insiderbegreppet.

De motioner/ron allmäniui motionstiden som behandlas här är

1984/85:2062 av Rune Carlstein m.fl. (s), vari hemställs attt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av lagregler som stoppar insiderspekulationerna på börsen,

1984/85:2065 av Christer Eirefelt (fp) och Björn Molin (fp), vari hem­ställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

 

NU 1984/85:29                                                         4

motionen anförts om en samordning av beredningen av åtgärder för en fungerande aktiemarknad och för att skydda småspararna.

1984/85:2183 av Nils Åsling (c), vari - med motivering i motion 1984/ 85:2181 - hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder för att i samarbete med aktiemarknadens parter m. fl. påskynda arbetet för en enkel och rationell aktiehantering och Jämlik informationsspridning på aktiemarknaden,

1984/85:2738 av Margaretha af Ugglas (m), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning som får i uppdrag att i samråd med näringslivets börskommitté framlägga förslag som syftar till en starkare ställning för de mindre aktieägarna.

Uppgifter i anslutning till motioner om aktiemarknaden

Bestämmelser om allemansfondernas styrelser

Med allemansfond - ett begrepp som inte förekommer i lag - avses en kapitalsparfond enligt lagen (1983:890) om allemanssparande. En sådan fond är avsedd för sparande i svenska aktier och andra svenska värdepap­per. Den förvaltas av ett fondbolag som bildas särskilt för detta ändamål. Styrelsen för fondbolaget skall bestå av minst sju ledamöter (13 S). Av dessa väljs flertalet och bland dem ordföranden av en fondandelsägar-stämma. Av de övriga utses två av regeringen och minst en av bolagsstäm­man i fondbolaget. För de av fondandelsägarstämman valda ledamöterna skall stämman välja suppleanter. Stämmans val av ledamöter och sup­pleanter skall beredas av en valberedning som utses av stämman. Vissa avvikelser gäller för företagsanknutna kapitalfonder.

I beslut om rösträtt för aktier i en kapitalsparfond deltar endast de ledamöter i fondbolagets styrelse som har utsetts av fondandelsägarstäm­man. Enligt kompletterande bestämmelser i aktiefondslagen (1974:931) gäller följande (17 §). Beslut om utövande av rösträtt för aktier i fonden skall fattas för varje särskilt fall. Om rösträtt skall utövas, skall i beslutet anges noggranna anvisningar för röstningen.

Vissa utredningar

Röstvärdeskommittén (Ju 1984:03) utreder frågan om röstvärdet för aktier. Ordförande är justitierädet Staffan Vängby; i övrigt har kommittén parlamentarisk sammansättning. Kommittén skall enligt direktiven (dir. 1984:7) inrikta sitt arbete på att lämna ett förslag som gör det möjligt att avskaffa röstvärdesdifferenserna. Slutbetänkandet beräknas komma att avges under år 1985.

 

NU 1984/85:29                                                                        5

Regeringen har den 23 maj 1985 beslutat att en pariamentarisk kommitté skall tillkallas för utredning av vissa ägar- och inflytandefrågor I svenskt näringsliv. Utredningen skall kartlägga förändringar av ägande och infly­tande samt analysera orsaker till och effekter av dessa förändringar. Det korsvisa ägandet - dvs. att storföretag ömsesidigt äger varandra - skall snabbutredas till februari 1986.

Utbildningsutskottet har i betänkandet UbU 1984/85:34 behandlat tre motioner om en utredning av maktförhållandena i Sverige. Såsom där meddelas har regeringen i mars 1985 tillkännagivit att den avser att tillsätta en utredning med uppgift att kartlägga och analysera såväl den makt som utövas av näringslivet som den som utövas av myndigheter, organisationer och massmedier samt hur olika offentliga och privata intressen samman­vävs. Utredningen avses ske genom en forskargrupp som självständigt skall genomföra projektet.

Vissa regler rörande fusioner genom aktieförvärv

I det inregistreringskontrakt som ingås mellan Stockholms fondbörs och ett aktiebolag vars värdepapper inregistreras på fondbörsen ingår bl. a. följande bestämmelse (9):

Lämnar bolaget offentligt erbjudande om förvärv av aktier i annat bolag vilka noteras vid börsen eller på Svenska Fondhandlareföreningens sär­skilda kurslista, skall bolaget iaktta Näringslivets börskommittés rekom­mendationer av den 22 februari 1971 rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv i och för samgående mellan bolag.

I de åberopade rekommendationerna sägs bl. a. följande (punkt II 3):

Alla ägare av ett och samma slags aktier skall så länge erbjudandet består och även därefter, i den mån icke särskilda omständigheter annat föranleder, av det erbjudande bolaget behandlas lika.

De sanktionsmedel som står till buds för börsstyrelsen om ett börsbolag bryter mot inregistreringskontraktet är börsstopp, avregistrering samt vite motsvarande högst tio gånger den årsavgift som bolaget senast har betalat.

Föreskrifter om information från börsföretag

Enligt 19 § lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs krävs för inregi­strering av fondpapper en utfästelse av utgivaren eller den som har trätt i hans ställe att offentliggöra upplysningar om verksamheten. Densamme är enligt 23 § skyldig att lämna börsstyrelsen vissa uppgifter. En närmare redogörelse för informationsåtagandena har lämnats i näringsutskottets betänkande NU 1983/84: 38 (s. 4 f.).

 

NU 1984/85:29                                                                     6

Tidigare riksdagsbehandhng av frågan om vissa riktade aktieemissioner

Lagutskottet behandlade våren 1984 en motion (LU 1983/84: 29) (m) som gick ut på att möjligheterna att göra riktade aktieemissioner mot kontant betalning skulle avskaffas. Lagutskottet erinrade om att de nuvarande reglerna om nyemission - i aktiebolagslagen (1975: 1385) - tillkom år 1963 och år 1975 överfördes till den nya aktiebolagslagen i huvudsakligen oför­ändrat skick. Vidare anförde lagutskottet (s. 14 f.):

1973 års reform gav också bolagen rätt att ge ut konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning av aktier. Syftet med de nya reglerna var att bolagens möjligheter att dra till sig nytt kapital skulle öka. Som närmare framgår av redogörelsen [i betänkandet] över­vägdes den av motionärerna aktualiserade frågan ingående i lagstiftnings­ärendet. Vad som därvid anfördes angående behovet för bolagen att kunna göra riktade kontantemissioner äger enligt utskottets mening alltjämt giltig­het. Utvecklingen under senare år har sålunda visat att företagen genom riktade emissioner kunnat dra till sig nytt kapital i en omfattning som inte varit möjlig om de gamla aktieägarna i första hand skulle haft rätt att teckna de nya aktierna. Enligt inhämtade upplysningar tillfördes enbart de bolag vars aktier noteras på fondbörsens Al-lista tillhopa 3,7 miljarder kronor genom riktade emissioner under 1983. Möjligheten till riktade emis­sioner har visat sig särskilt värdefull genom att bolagen i betydande ut­sträckning kunnat placera aktier utomlands, något som inte varit genom­förbart om aktieägarna haft företrädesrätt. Utskottet vill också peka på att de riktade emissionerna är av betydelse för utvecklingen av OTC-markna-den. Sammanfattningsvis konstaterar utskottet således att riktade emissio­ner utgör en väsentlig källa för företagens kapitalförsörjning. Såvitt känt är några olägenheter inte förknippade med det nuvarande systemet.

Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet stryka under att reglerna om avsteg från aktieägarnas företrädesrätt vid nyemission självfallet inte får utnyttjas i illojala syften. Den strängt sanktionerade bestämmelsen om att bolagsstämman inte får fatta beslut som är ägnat att ge någon en otillböriig förmån till bolagets eller aktieägares nackdel ger enligt utskottets mening klart uttryck för grundsatsen att bolagsorganen är skyldiga att handla lojalt mot en aktieägarminoritet. Tillsammans med andra minoritetsskyddsregler i ABL ger bestämmelsen ett tillräckligt skydd mot otillbörliga förfaranden i samband med riktade nyemissioner. Utskottet vill också peka på att i bolagsordningen kan tas in bestämmelser varigenom möjligheten att avvika från aktieägares företrädesrätt hindras eller försvåras. Utskottet erinrar vidare om vad som uttalades i 1973 års lagstiftningsärende, nämligen att beslut om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt i och för sig kan utformas så att företrädesrätt förbehålls en viss grupp aktieägare, men för att sä skall kunna ske fordras objektivt godtagbara skäl. Som utskottet framhöll torde det vara synnerligen ovan­ligt att godtagbara skäl kan åberopas för att endast vissa aktieägare skall ha företrädesrätt att teckna aktier i en kontantemission.

Riksdagen följde lagutskottet och avslog motionen.

 

NU 1984/85:29                                                                    7

Utskottet

Inledning

Värdepappersmarknaden är föremål för ett omfattande regelsystem, i vilket ingår såväl lagar, andra författningar och avtalsvillkor som rekom­mendationer utan formellt bindande verkan. Detta regelsystem har under de senaste åren tilldragit sig betydande intresse mot bakgrund av stigande aktiekurser, ökad omsättning av aktier, uppmärksammade stora aktie-transaktioner — ibland av spekulativ natur - och ett vidgat aktiesparande. För ett år sedan beslöt riksdagen pä regeringens förslag om ändringar i två av de centrala lagarna på området, nämligen fondkommissionslagen (1979:748) och lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs (prop. 1983/ 84: 163, NU 1983/84:38, rskr. 1983/84:381). När det gällde en dei av de önskemål som aktualiserades i det sammanhanget kunde hänvisas till att värdepappersmarknadsutredningen i sitt betänkande (SOU 1984:2) hade föreslagit ökad kontroll frän statens sida av en del uppmärksammade företeelser. I proposition 1984/85: 157 har regeringen nu på grundval av det betänkandet lagt fram förslag till bl. a. en ny lag om värdepappersmarkna­den.

Lagförslagets innebörd har redovisats i det föregående (s. 2). Ett huvud­syfte är att motverka att personer med nära anknytning till ett aktiebolag missbrukar förtrolig information om bolagets förhållanden genom- s. k. insiderhandel med aktier och andra värdepapper. Sedan år 1972 finns i det syftet en lagstadgad registrering av vissa aktieinnehav. Den föresläs nu bli kompletterad med ett uttryckligt förbud för de berörda personerna att i vissa situationer köpa eller sälja aktier i de bolag där de har insynsställ­ning. Bankinspektionens övervakningsfunktion skall samtidigt förstärkas.

Den nya lagen ersätter tvä äldre lagar och ger anledning till följdändring­ar i några andra lagar. En del lagändringar utan direkt samband med bestämmelserna i den nya lagen föreslås också i propositionen. Några av dem gäller s. k. OTC-aktier, dvs. sådana aktier i små och medelstora företag som det drivs organiserad handel med vid sidan av fondbörsen. Enligt ett tillägg i fondkommissionslagen (21 §) skall fortsättningsvis även OTC-aktier få godtas som säkerhet för kredit hos fondkommissionsbolag. När pantsatta OTC-aktier skall försäljas bör det få ske på OTC-aktiemark-naden. Detta kräver ändring i de bestämmelser om pantrealisation som finns i lagen (1979:750) om rätt att förfoga över annan tillhöriga fondpap­per, konkurslagen (1921:225) och lagen (1949:722) om pantrörelse. Vidare föreslås ändrade bestämmelser i fondkommissionslagen och lagen (1980:2) om finansbolag beträffande företagens bidrag för att täcka kostnaderna för bankinspektionens tillsynsverksamhet.

Endast två motioner har väckts med anledning av propositionen, och av dem är det bara den ena som går ut pä omedelbara avvikelser från regering-

 

NU 1984/85:29                                                                        8

ens förslag. Av motioner från allmänna motionstiden tas här upp dels en som efterlyser lagstiftning mot insiderspekulationer, dels - i ett avslutan­de avsnitt - tre som gäller skilda åtgärder i syfte att förbättra förhållan­dena på aktiemarknaden.

Utskottet går i det följande in på de frågor som diskuteras i motionerna. Regeringens förslag i övriga delar föranleder ingen erinran frän utskottets sida och tillstyrks alltså.

Förbud mot insiderhandel

I vid mening kan det betraktas som insiderhandel sä snart någon köpare eller säljare av aktier eller liknande värdepapper utnyttjar information, som inte har nått intressenterna på marknaden, för att uppnå kursvinster eller undvika kursförluster. I praktiken ges begreppet en mera begränsad innebörd. Bestämmelserna i lagen (1971:827) om registrering av aktieinne­hav tar sikte på sådana personer som på grund av sin ställning i eller anknytning till företaget har särskilda möjligheter att före andra fä del av väsentliga och konfidentiella nyheter som kan påverka värderingen av aktier etc. i företaget. Styrelseledamot och suppleant för sådan, verkstäl­lande och vice verkställande direktör, revisor och revisorsuppleant samt chef för bolagets bokföring eller medelsförvaltning hör till denna kategori. Den nya lagen utvidgar personkretsen. Utom de nyss uppräknade skall i förekommande fall bland dem som har insynsställning i bolaget räknas också de som har motsvarande befattningar i moderföretaget. Även en ledande befattningshavare i ett dotterföretag skall - enligt redan tillämpad praxis - anses ha insynsställning om han normalt kan antas fä tillgång till förtrolig information om ett sådant förhållande som kan påverka kursen på aktierna i bolaget. Den som barett stadigvarande uppdrag hos bolaget som ger tillgång till förtrolig information om detta inkluderas också. Från prin­cipiell synpunkt mest betydelsefullt är kanske att en fysisk person som -ensam eller tillsammans med närstående, vilken kan vara även juridisk person. - har aktier svarande mot minst 5% av aktiekapitalet eller rös­terna därmed anses ha kommit i insynsställning. Vid remissbehandlingen har argument anförts både för en utvidgning och för en inskränkning av den personkrets som skall tillskrivas insynsställning. I propositionen un­derstryks att utredningens förslag, som regeringen har gjort till sitt. ankny­ter till den nuvarande lagen om registrering av vissa aktieinnehav. Det är alltså fråga om en krets vars storlek är någorlunda känd, framhålls det; man vet av erfarenhet att den administrativa hanteringen går att klara. En ytterligare utvidgning skulle kunna medföra svårigheter när det gäller administration och kontroll. Föredragande statsrådet säger sig utgå frän att bankinspektionen särskilt kommer att följa hur den förordade avgränsning-en fungerar, öm det sedan tillräckliga erfarenheter har vunnits visar sig att kretsen är för snäv får frågan om en utvidgning ytteriigare övervägas.

 

NU 1984/85: 29                                                                       9

tillägger han. Och han konstaterar avslutningsvis att det inte heller finns anledning att krympa kretsen i förhållande till utredningens förslag.

Personkretsens avgränsning är ämnet för motion 1984/85: 3130 (m). den ena av de motioner som har föranletts av propositionen. Befattningshavare i ett företag med stora ägarintressen i ett annat bolag anses enligt regering­ens förslag inte ha insynsställning i detta bolag annat än om de tillhör dess styrelse, framhåller motionären. Detta skulle kunna gälla styrelseordföran­den eller verkställande direktören i en koncern som har exempelvis 20% av aktierna i ett annat börsbolag, om koncernen låter sig representeras i styrelsen genom andra befattningshavare.

Utskottet vill betona att frågan om personkretsens avgränsning är både viktig och komplicerad. Det grundläggande motivet för insiderlagstiftning-en är att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden skall be­varas. Den som placerar sina medel i värdepapper som ett företag har utgivit skall kunna lita på att inte andra placerare får väsentligt bättre utbyte genom att utnyttja ett informationsförsprång som de har fått genom förtrolig information om samma bolag.

Om den mera aktiva reglering av insiderhandeln som nu skall införas lämnar uppenbara luckor för vissa grupper av personer med tillgång till förtrolig företagsinformation kommer lagstiftningen knappast att få den förtroendeskapande effekt som är avsedd. Om den krets som åläggs sär­skilda restriktioner görs för vid, riskeras å andra sidan att det blir svårt att utöva tillräcklig kontroll, något som kan leda till att förbudet mot insider­handel i sin helhet förfelar sin verkan. Med de förutsättningar som nu föreligger anser utskottet att regeringens förslag representerar en rimlig avvägning i detta hänseende. Utskottet tillstyrker alltså att den person­krets som skall anses ha insynsställning bestäms så som sker i 6 S förslaget till lag om värdepappersmarknaden.

Samtidigt anser dock utskottet att frågan om personkretsens avgräns­ning bör övervägas ytterligare. Det exempel som lämnas i motion 1984/ 85:3130 (m) är enligt utskottets mening beaktansvärt. En annan kategori av personer som synes förtjäna uppmärksamhet är de aktieplacerande institutionernas portföljförvaltare. Sveriges aktiesparares riksförbund har i sitt remissyttrande över värdepappersmarknadsutredningens betänkande pläderat för att den krets som anses ha insynsställning skulle vidgas till att omfatta "personer underställda bolagets eller koncernens verkställande ledning med huvudsaklig uppgift att för bolagets räkning agera pä värde­pappersmarknaden"; även andra institutioner än bolag torde dock böra komma i blickfältet. Utskottet vill också fästa uppmärksamheten pä att bankinspektionen säger sig i sin verksamhet ha mött fall dä personer med ett avgörande inflytande pä juridiska personers placeringar har missbrukat sin ställning för att göra inkomstbringande affärer.

Utskottet tar fasta pä föredragande statsrådets nyss återgivna uttalande

ti    Riksdagen 1984/85. 17.saml. Nr 29

 

NU 1984/85:29                                                         10

om att bankinspektionen skall följa de nya bestämmelsernas verkningar i praktiken och att det skall finnas beredskap för en ny prövning av frågan om personkretsens avgränsning. Någon särskild framställning till regering­en i denna sak finner utskottet därför inte erforderlig. Detta innebär att motion 1984/85:3130 (m) torde kunna lämnas utan särskild åtgärd.

En annan betydelsefull fråga är vilka förfaranden som skall anses inne­bära obehörigt utnyttjande av förtrolig företagsinformation. 1 detta sam­manhang aktualiseras det s. k. väsentllghetsrekvlsltet, som berörs i ett yrkande i motion 1984/85:3129 (m). Enligt 8 § i den föreslagna nya lagen får den som har insynsställning inte köpa eller sälja aktier m. m. i bolaget när han känner till en omständighet i bolagets eller dess moderbolags verksamhet som det lämnas upplysning om i årsredovisning, delärsrapport eller årsbokslut "som ännu ej offentliggjorts". Förbudet gäller dock bara under förutsättning att uppgiften är ägnad att väsentligt påverka kursen pä aktierna när den blir allmänt känd. I den nämnda motionen föreslås att den citerade satsen skall bytas ut mot "som avses offentliggöras inom 30 dagar". Det är angeläget, menar motionärerna, att personer som tillhör insiderkategorin inte fullständigt hindras att handla med företagets aktier. Av rättssäkerhetsskäl är det dä väsentligt att det klart framgår när ett förbud inträder. I praktiken kan det nämligen vara svårt att ta hänsyn till små förändringar i företagets situation vilka inträffar gradvis. Sveriges industriförbund och Stockholms handelskammare har i skrivelse till ut­skottet framfört samma önskemål, vilket de för övrigt tidigare har gett uttryck åt i ett gemensamt remissyttrande över värdepappersmarknads-utredningens betänkande.

Även i propositionen betonas att det av rättssäkerhetsskäl är viktigt att det så snart som möjligt anges vilka händelser i ett bolag som är så viktiga att de måste vara allmänt kända innan de personer som omfattas av bestämmelsen får handla med aktier i bolaget. I motiveringen (s. 40, 89) utvecklar föredragande statsrådet närmare hur bestämmelsen bör tolkas. Han knyter därvid an till de allmänna bestämmelserna om informations­skyldighet i fondbörsens inregistreringskontrakt och fondkommissionärer­nas market-maker-avtal. Väsentlighetsrekvisitet innebär emellertid att det ställs högre krav än enligt dessa bestämmelser för att en händelse skall falla inom det straffbelagda området. En kursändring sägs böra beaktas som väsentlig om den uppgår till 10%. En regel om att förbud inträder 30 dagar före offentliggörandet av årsredovisning etc. skulle, hävdar föredra­gande statsrådet, innebära ett stelare system som rimmar mindre väl med den föreslagna lösningen.

Utskottet finner att övervägande skäl talar mot en trettiodagarsregel och avstyrker därför motionsyrkandet om att en sådan tidsmässig precisering skall innefattas i väsentlighetsrekvisitet.

 

NU 1984/85:29                                                                        11

En annan invändning i motion 1984/85:3129 (m) som också har sin motsvarighet i de två nämnda näringslivsorganisationernas framställning gäller vissa straffbestämmelser i lagförslaget. En uppsåtlig men icke grov överträdelse av förbuden mot obehörigt utnyttjande av förtrolig företagsin­formation skall enligt 28 § medföra straff i form av böter eller fängelse i högst sex månader; detsamma gäller en överträdelse som görs av grov oaktsamhet. Samma straffsats anges i 29 § för fall dä någon uppsåtligen eller av oaktsamhet missköter vissa förpliktelser i form av anmälningsskyl­dighet m.m. Med hänsyn till att lagstiftningen är ny bör, sägs det i motio­nen, tillräcklig påföljd i normalfallet vara böter och förverkande av upp­kommen vinst (varom stadgas i 31 §). En kraftigare straffsanktion skulle i kombination med ett osäkert läge kunna leda till att personer i insynsställ­ning i alltför hög grad avstår från att engagera sig som aktieägare i de bolag som de är knutna till.

Den av motionärerna påtalade straffsatsen överensstämmer med vad som i stor utsträckning gäller i likartade fall inom specialstraffrätten. Att möjlighet finns att ådöma fängelsestraff hindrar inte att domstolarna skulle kunna anse att det, som motionärerna menar, "i normalfallet" är tillräck­ligt med bötesstraff. Att ett grovt brott mot insiderförbudet skall kunna föranleda ett upp till tvåårigt fängelsestraff, något som godtas av motionä­rerna, talar för att ett kortare fängelsestraff bör kunna ifrågakomma vid mindre allvarliga brott. Utskottet anser att riksdagen med förtroende bör kunna överlämna åt domstolarna att med ledning av den nya lagen och dess förarbeten avgöra vad som i det särskilda fallet är ett skäligt straff inom den latitud som regeringen har föreslagit. Motionsyrkandet om att straffet utom när brottet är grovt skall begränsas till böter avstyrks följakt­ligen av utskottet.

I samma motion begärs — även det i linje med de nämnda näringslivsor­ganisationernas önskemål — att ikraftträdandet av den föreslagna lagstift­ningen skall senareläggas till den I januari 1986. Information och införande av nya rutiner kräver tid, framhålls det.

Utskottet anser liksom motionärerna att det skulle vara mindre tillfreds­ställande om lagstiftningen skulle träda i kraft endast någon månad efter riksdagens beslut därom och kanske bara några dagar efter publiceringen av de aktuella lagarna. En lämplig tidpunkt för de nya bestämmelsernas ikraftträdande är enligt utskottets mening den 1 oktober 1985. Utskottet förordar detta datum i stället för den 1 juli 1985 utom när det gäller den föreslagna ändringen i lagen om finansbolag, vilken utskottet återkommer till, och de lagändringar som gäller pantrealisation (se s. 7). En sådan senareläggning innebär att de synpunkter som har föranlett det nu berörda yrkandet i motion 1984/85: 3129 (m) i huvudsak blir tillgodosedda.

I motion 1984/85:2062 (s), som väcktes under allmänna motionstiden, begärs att riksdagen skall göra ett uttalande till regeringen om behovet av

 

NU 1984/85:29                                                                       12

lagregler som stoppar insiderspekulationerna på börsen. Motionen får anses ha blivit tillgodosedd genom att regeringen har lagt fram förslaget till lag om värdepappersmarknaden. Yrkandet om en framställning till rege­ringen bör följaktligen avslås av riksdagen.

Finansbolagens och fondkommissionärernas bidrag för att täcka tillsynskost­nader

Liksom övriga institut som står under tillsyn av bankinspektionen skall fondkommissionärerna och finansbolagen ärligen erlägga bidrag för att täcka kostnaderna för tillsynsverksamheten. Bidragen bestäms av rege­ringen inom ramar som riksdagen har angett i lag.

En fondkommissionär kan enligt fondkommissionslagen åläggas att be­tala högst 3% av det sammanlagda beloppet av de provisioner som han under närmast föregående räkenskapsår har uppburit pä de avtal som han har slutit i fråga om köp eller försäljning av värdepapper. Nu föreslås i stället att bidraget skall beräknas på sammanlagda beloppet av intäkterna i rörelsen under motsvarande tidsperiod och få utgöra högst 1,5% av detta belopp. Härigenom kommer fondkommissionärerna att fä bidra även till kostnaderna för övervakning av värdepappersmarknaden. Utskottet till­styrker detta förslag, som det inte har riktats någon invändning mot.

För finansbolagens del baseras bidraget på nettovärdet av tillgångarna i bolagets finansieringsverksamhet under närmast föregående kalenderår. För närvarande får bidraget inte överstiga 0,005 % av detta värde. I propo­sitionen föreslås att talet skall höjas till 0,02%. Samtidigt meddelas att bidragsuttaget för år 1985 avses bli begränsat till 0,01 %.

Finansbolagens förening har först i yttrande till regeringen och sedan i en skrivelse till näringsutskottet riktat invändningar mot beräkningsmeto­den och även mot bidragsnivän, för så vitt denna blir högre än vad rege­ringen har räknat med för är 1985. De större finansbolagen drabbas orim­ligt hårt av den nuvarande schablonberäkningen, hävdar föreningen. Bi­draget borde enligt föreningens mening delas upp i en fast del, lika för alla finansbolag, och en rörlig del som varierar med balansomslutningen. För framtiden skulle man kunna tänka sig ett system enligt vilket bankinspek­tionen debiterar varje finansbolag efter använd tid.

Föredragande statsrådet gör i propositionen först det självklara påpe­kandet att kostnaderna för bankinspektionens tillsyn av finansbolagen skall täckas av dessa. En sådan uppdelning som Finansbolagens förening har föreslagit tillämpas inte beträffande någon annan institutsgrupp som står under bankinspektionens tillsyn, påpekar han och tillägger att det enligt hans mening inte finns tillräcklig anledning att ändra sättet för beräkning av bidraget.

Även denna sak har tagits upp i motion 1984/85: 3129 (m). Motionärerna deklarerar först att bankinspektionens tillsynsverksamhet inte får bli allt-

 

NU 1984/85:29                                                                       13

för resurskrävande; Ett system med debitering efter tidsåtgång skulle kunna vara ett incitament för finansbolag och andra att vara inspektionen behjälpliga pä olika sätt, t. ex. genom att ordna sin redovisning på ett överskådligt sätt, menar motionärerna. De vill att riksdagen skall uttala sig för att regeringen låter utvärdera om bankinspektionens värderingssystem i framtiden skulle kunna - för finansbolagens och fondkommissionärernas del - utformas enligt andra principer än för närvarande.

Utskottet godtar det nu berörda förslaget till ändring i lagen om finans­bolag och utgär dä frän att uttaget av bidrag från finansbolagen under år 1985 kan begränsas till 0,01 % av underlagssumman. Vad bidragsuttaget i framtiden beträffar anser utskottet inte att det finns förutsättningar för ett beslut nu om ändrade beräkningsgrunder. Att en uppdelning på en fast och en rörlig del inte har tillämpats hittills hindrar givetvis inte att en sådan avgiftsmodell kan övervägas. Utskottet finner det naturligt att bankinspek­tionen och Finansbolagens förening tillsammans prövar om de kan kon­struera en ändrad metod, som båda parterna kan godta, för fördelning av bankinspektionens kostnader för tillsyn av finansbolagen. Någon fram­ställning från riksdagen till regeringen i detta ärende anser utskottet inte vara erforderlig.

Aktiemarknaden m. m.

Till sist tar utskottet till samlad bedömning upp tre motioner som alla går ut på att aktiemarknadens funktion skall förbättras i olika avseenden.

Motion 1984/85:2065 (fp) är främst inriktad pä proceduren för övervä­ganden på detta område. Utgångspunkten är,att aktiesparandet har bred­dats så att det nu finns över en miljon aktieägare i Sverige. Denna utveck­ling borde, menar motionärerna, följas av åtgärder som skyddar småspa­rarna pä börsen. Fyra önskemål framförs. (I) Styrelserepresentationen i allemansfonderna bör breddas, och fonderna bör uppträda mer aktivt som ägare. (2) Den graderade rösträtten för aktier bör tas bort när det gäller nya aktier pä börsens A-lista. (3) Olika möjligheter att minska det korsvisa ägandet inom näringslivet - bl. a. slopande av skattefriheten för s!k. organisationsaktier - bör utredas. (4) Informationen om enskildas aktieaf­färer bör förbättras genom åtgärder som innebär att aktieaffärerna snabbt kan bli offentliga. Motionärerna påpekar att dessa frågor på olika sätt är under behandling. Det är uppenbart, hävdar de, att de olika utrednings-och beredningsinsatserna borde samordnas; gärna inom ramen för eri "maktutredning". En fortsatt uppsplittring sägs försvåra åtgärder för att fä aktiemarknaden att fungera bättre och för att skydda småspararna.

En liknande önskelista presenteras i motion 1984/85:2738 (m), där det begärs en utredning som i samråd med Näringslivets börskommitté skulle lägga fram förslag syftande till en starkare ställning för de mindre aktie­ägarna. Även i denna motion hänvisas till ett stigande intresse hos allmän-

 

NU 1984/85:29                                                                        14

heten för aktier och aktiemarknad. En allvarlig sak är emellertid enligt motionären att hushållens andel av aktieägandet har sjunkit snabbt — från 57% år 1970 till 22% år 1983. Utan hushållen - dvs. allmänheten - somen vital del av aktiemarknaden kommer efterfrågan pä god information och justa spelregler att minska, befarar motionären. I första hand borde därför skattesystemet reformeras. Därom framförs yrkande i en särskild motion. En rad åtgärder av annat slag efterlyses också.

De punkter i motionärens program som näringsutskottet har att upp­märksamma är i korthet följande, vilka här numreras i anslutning till den förra uppräkningen. (3) Korsägandet (eller cirkelägandet) i näringslivet bör ifrågasättas. Förutom skärpta skatteregler kunde man tänka sig bestäm­melser som förhindrar utövande av rösträtt vid korsägande. (2) Reglerna för graderad rösträtt bör ses över. (5) Minoritetsskyddet vid s. k. take-over bids eller fusioner genom aktieförvärv bör stärkas genom att det vid brott mot gällande regelverk görs möjligt att rikta en sanktion direkt mot styrel­sen i det anbudsgivande företaget. Förslag härvid bör utarbetas av börs­styrelsen i samarbete med näringslivets börskommitté. (6) Den information som lämnas till aktieägarna bör vara korrekt och fullständig, och kvaliteten på emissionsprospekten måste upprätthållas. Även härvidlag efterlyses insatser av de båda nyssnämnda organen. (7) Möjligheten - enligt 4 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975: 1385) - att genomföra riktade kontantemis­sioner till icke aktieägare bör upphävas, dä den åsidosätter de gamla ägarnas företrädesrätt och sålunda urholkar ägandets innehåll.

I en på skattefrågor inriktad motion om ett "folksparande" i aktier finns motiveringen till ett yrkande som framförs i motion 1984/85:2183 (c). Det går ut pä att regeringen skall vidta åtgärder för att i samarbete med parterna pä aktiemarknaden m.fl. påskynda arbetet för — med fortsättning av tidigare numrering - (8) en enkel och rationell aktiehantering och (6) jämlik informationsspridning på aktiemarknaden. Vad som i dessa ämnen sägs i huvudmotionen är blott att formerna för aktiehantering är ålderdom­liga och att det beträffande hushållens aktiesparande råder en ojämlikhet i informationshänseende som diskriminerar hushållen gentemot de profes­sionella institutionerna.

I anslutning till den redogörelse som har lämnats inledningsvis vill ut­skottet först kortfattat kommentera de olika sakfrågor som motionärerna har tagit upp. Därvid vill utskottet också erinra om att flera av dessa frågor våren 1984 berördes i utskottets betänkande NU 1983/84: 38 om ändringar i börs- och fondkommissionslagstiftningen, m. m.

(1) Regler om sammansättningen av allemansfondernas styrelser finns i lagen (1983:890) om allemanssparande. De lägger i en fondandelsägar-stämmas händer att välja flertalet av ledamöterna, bland dem ordföranden. Tvä av ledamöterna utses av regeringen, något som de borgerliga partierna motsatte sig vid de nuvarande reglernas tillkomst hösten 1983. I beslut om rösträtt för aktier i en allemansfond deltar endast de ledamöter som har

 

NU 1984/85:29                                                                       15

utsetts av stämman. Vidare gäller att beslut om utövande av rösträtt skall fattas för varje särskilt fall och ge noggranna anvisningar för röstningen. Sammanfattningsvis är det alltså ytterst fondandelsägarna själva som i huvudsak svarar för styrelsens sammansättning och som avgör om rösträt­ten för fondens aktier skall utnyttjas.

(2)  Frågan om röstvärdet för aktier utreds av en särskild kommitté som enligt direktiven skall inrikta sitt arbete pä att lämna förslag som gör det möjligt att avskaffa röstvärdesdifferenserna. Utredningsarbetet avses bli avslutat under är 1985.

(3)  Att studera det korsvisa ägandet inom näringslivet blir en av huvud­uppgifterna för en parlamentarisk kommitté som — enligt beslut av rege­ringen den 23 maj 1985 — skall utreda vissa ägar- och inflytandefrågor i svenskt näringsliv. Ämnet skall snabbutredas till februari 1986.

(4)  Ökad information om enskUdas aktieaffärer blir tillgänglig genom det insynsställningsregister som bankinspektionen skall föra enligt 25 § i den föreslagna lagen om värdepappersmarknaden. 1 vad mån de registrerade uppgifterna — som särskilt kommer att belysa större ändringar i de berörda personernas aktieinnehav - skall publiceras blir det liksom hittills i prakti­ken massmedierna som kommer att bestämrna.

(5)  Minoritetsskyddet \\d fusioner genom aktieförvärv (take-over bids) kommer till uttryck i den centrala regel om likabehandling av aktieägare som ingår i fondbörsens inregistreringskontrakt. Som framhålls i motion 1984/85: 2738 (m) har börsstyrelsen, om ett företag åsidosätter kontraktets regler, möjlighet till olika sanktioner mot företaget, i sista hand avregistre­ring av dess aktier. Denna påföljd har utnyttjats i ett fall som torde åsyftas i motionen; det berördes i en motsvarande motion förra året. Utformningen av inregistreringskontrakten och det därtill knutna sanktionssystemet är i första hand en fråga för börsstyrelsen.

(6)  Vad gäller förbättrad Information till aktieägarna och allmänheten från börsföretagens sida bör observeras att de nyssnämnda inregistrerings­kontrakten innefattar långtgående åtaganden om informationsplikt även med sikte på allmänhetens behov. Det står klart att börsstyrelsen ägnar ett betydande intresse ät informationsfrågorna. Den kan också, på grundval av kontrakten, tillgripa olika slags sanktioner mot börsföretag som är försumliga i detta hänseende. En nyhet på informationsområdet är den rekommendation rörande offentliggörande vid förvärv av större aktiepos­ter m. m. (s. k. flaggning) som har utfärdats av Näringslivets börskommitté år 1983 - med ändring år 1984 - och som har föranlett regeringen att inte ta in några motsvarande bestämmelser i förslaget till lag om värdepappers­marknaden (se prop. s. 57—63).

(7) Frågan om riktade emissioner behandlades av lagutskottet våren
1984 med anledning av en motion vari - av bl. a, samma motionär som nu
- förespråkades att aktiebolagen skulle ändras så att möjligheterna att
göra riktade emissioner mot kontanter skulle upphöra. Lagutskottet av-

 

NU 1984/85:29                                                                        16

styrkte enhälligt motionen, som också avslogs av riksdagen. Motiveringen för detta ställningstagande var, som framgår av det föregående (s. 6), att bestämmelser i aktiebolagslagen ger tillräckligt.skydd mot otillböriiga för­faranden i samband med riktade nyemissioner.

(8) Lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering och tillkomsten av Värdepapperscentralen VPC AB, vars verksamhet är baserad på denna lag, har möjliggjort en väsentligt mera enkel och rationell aktiehantering än det system som tillämpades tidigare och fortfarande tillämpas av mindre bolag. Inom VPC pågår i samarbete med andra intressenter en utredning som siktar till en avsevärd ytterligare förenkling av aktiehanteringen.

Motionärernas önskemål i sak avser, som har framgått av denna genom­gång, en rad skilda frågor av olika dignitet. I några fall pågår utredning. I andra får den reglering som finns anses vara till fyllest. Initiativet till förändringar ligger i vissa fall hos organ som börsstyrelsen eller allemans­fondernas styrelser, vilka inte är åtkomliga för direkt statlig styrning. Som utskottet framhöll i motsvarande sammanhang förra året (NU 1983/84:38 s. 13) är det med hänsyn till fondbörsens fristående ställning en grannlaga uppgift för regeringen att utverka att en viss utredning skall bli utförd genom börsstyrelsens försorg. Detsamma gäller, som utskottet också på­pekade, än mer Näringslivets börskommitté, som är ett helt privat organ.

Mot här angiven bakgrund avstyrker utskottet yrkandet i motion 1984/ 85:2738 (m) om en utredning som skall arbeta i samråd med Näringslivets börskommitté. Inte heller finner utskottet skäl för en sådan framställning till regeringen om aktiehantering och om informationsspridning på aktie­marknaden som - med påfallande knapphändig motivering - föreslås i motion 1984/85:2183 (c). Tanken att sädana utredningsinsatser och initia­tiv av skilda slag som berörs i motion 1984/85:2065 (fp) skulle samordnas inom ramen för den aviserade maktutredningen eller på annat, liknande sätt framstår som klart orealistisk. Självfallet får det förutsättas att rege­ringen, i den mån hithörande frågor i första hand skall behandlas i statlig regi, genomför det mätt av samordning som är lämpligt. Sammanfattnings­vis avstyrker utskottet alltså de tre nu nämnda motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.          beträffande personkretsens avgränsning

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:3130 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. beträffande väsentlighetsrekvisitet Ifråga om förtrolig företags-
Information

att riksdagen med avslag på motion 1984/85: 3129 yrkande I antar det i proposition 1984/85: 157 framlagda förslaget till lag om värdepappersmarknaden i vad avser 8 S,

 

NU 1984/85:29                                                                        17

3.          beträffande straffhestätnmelser

att riksdagen med avslag på motion 1984/85: 3129 yrkande 2 antar det i proposition 1984/85: 157 framlagda förslaget till lag om värdepappersmarknaden i vad avser 28 och 29 §§,

4. beträffande./ö/-5/a;!fer till lag om värdepappcrsnuirknaden I övrigt
att riksdagen med anledning av motion 1984/85: 3129 yrkande 3 i
ifrågavarande del antar det i proposition 1984/85: 157 framlagda
förslaget till lag om värdepappersmarknaden, i den män det inte
omfattas av utskottets hemställan under 2 och 3, med ändrad
lydelse av övergångsbestämmelserna enligt utskottets förslag i
det följande;

Regeringens förslag                      Utskottats förslag

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den I juli Denna lag träder i kraft den / ok-
1985, då lagen (1971:827) om regi- tober 1985, då lagen (1971: 827) om
strering av aktieinnehav och lagen registrering av aktieinnehav och la-
(1908: 129 s. ij med vissa bestäm- gen (1908: 129 s. 1) med vissa be-
melser om handel med fondpapper stämmelser om handel med fond­
skall upphöra att gälla.              papper skall upphöra att gälla.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall hänvisningen i stället avse den nya bestämmelsen.

Den som vid lagens ikraftträ-     Den som vid lagens ikraftträ­
dande är skyldig att göra anmälan dande är skyldig att göra anmälan
om innehav av aktier enligt 10 §, om innehav av aktier enligt 10 §,
skall göra detta före utgången av skall göra detta före utgången av
juli 1985. Har innehavet förut an- oktober 1985. Har innehavet förut
malts enligt lagen om registrering anmälts enligt lagen om registrering
av aktieinnehav och har det däref- av aktieinnehav och har det däref­
ter inte ökat eller minskat med 50 ter inte ökat eller minskat med 50
aktier eller mera eller, såvitt avser aktier eller mera eller, såvitt avser
värdepapper som enligt 4 § andra värdepapper som enligt 4 § andra
stycket skall likställas med aktier, stycket skall likställas med aktier,
inte ökat eller minskat med mer än inte ökat eller minskat med mer än
10000 kronor, behöver anmälan 10000 kronor, behöver anmälan
dock inte ske.                                                      dock inte ske.

5.            beträffande sekretesslagen

att riksdagen med anledning av motion 1984/85: 3129 yrkande 3 i ifrågavarande del antar det i proposition 1984/85: 157 framlagda förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100) med den ändringen att lagen skall träda i kraft den 1 oktober 1985,

6.            beträffande aktiebolagslagen

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:3129 yrkande 3 i ifrågavarande del antar det i proposition 1984/85: 157 framlagda

 

NU 1984/85:29                                                                       18

förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385) med den ändringen att lagen skall träda i kraft den I oktober 1985,

7.          beträffande vissa andra lagförslag

att riksdagen med avslag pä motion 1984/85:3129 yrkande 3 i ifrågavarande del antar de i proposition 1984/85:157 framlagda förslagen till

a)  lag om ändring i lagen (1979:750) om rätt att förfoga över annan tillhöriga fondpapper,

b)  lag om ändring i konkurslagen (1921:225),

c)  lag om ändring i lagen (1949:722).om pantlänerörelse.

 

8.    beträffande viss framställning tUl regeringen att riksdagen avslår motion 1984/85:2062,

9.    beträffande fondkommissionslagen

att riksdagen med anledning av motion 1984/85: 3129 yrkande 3 i ifrågavarande del antar det i proposition 1984/85: 157 framlagda förslaget till lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748), dock med ändrad lydelse av ikraftträdandebestämmelsen enligt utskottets förslag i det följande:

Regeringens förslag                       Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft, såvitt       Denna lag träder i kraft, såvitt

avser 21 § den / juli 1985, och i avser21  det\ I oktober \9S5, och i
övrigt den 1 januari 1986.           övrigt den I januari 1986.

10.       beträffande finansbolagens bidrag för att täcka tillsynskostnader
att riksdagen

a)   med avslag på motion 1984/85: 3129 yrkande 3 i ifrågavarande del antar det i proposition 1984/85: 157 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag,

b)  avslår motion 1984/85: 3129 yrkande 4,

11.       beträffande aktiemarknaden m.m.
att riksdagen avslår

a) motion 1984/85:2065,
'            b) motion 1984/85:2183,

c)             motion 1984/85:2738,

Stockholm den 29 maj 1985 Pä näringsutskottets vägnar

TAGE SUNDKVIST

Närvarande: Tage Sundkvist (c), Lilly Hansson (s), Erik Hovhammar (m), Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Sten Svensson (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Birgitta Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bo Finnkvist (s), Lars Ahlström (m), Sylvia Petters­son (s) och Lars Andersson (s) (mom. 11).

 

NU 1984/85:29                                                                     19

Reservationer

1. Väsentlighetsrekvisitet i fråga om förtrolig företagsinformation (mom. 2)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 10 som börjar med "Utskot­tet finner" och slutar med "i väsentlighetsrekvisitet" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte finna att föredragande statsrådets argumentation på minsta sätt berövar motionärernas invändningar deras slagkraft. En sådan tidsmässig precisering av väsentlighetsrekvisitet som motionärerna före-. slår skulle pä ett värdefullt sätt skapa ökad klarhet för alla berörda. Risken för att en trettiodagarsgräns skulle lämna rum för några icke önskvärda transaktioner av personer i insynsställning synes samtidigt vara mycket liten. Utskottet förordar alltså att 8 § första stycket i den nya lagen utfor­mas på det sätt som föreslås.i motion 1984/85: 3129 (m).

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2, beträffande väsentlighetsrekvisitet ifråga om förtrolig företags­information

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3129 yrkande 1 antar det i proposition 1984/85:157 framlagda förslaget till lag om värdepappersmarknaden i vad avser 8 § med ändrad lydelse enligt alternativt förslag i det följande:

Regeringens förslag                       Alternativt förslag

8§
Den som har insynsställning i ett Den som har insynsställning i ett
aktiemarknadsbolag får inte heller i aktiemarknadsbolag får inte heller i
'annat fall än som avses i 7 § för annat fall än som avses i 7 § för
egen eller annans räkning köpa eller egen eller annans räkning köpa eller
sälja aktie i bolaget eller med råd sälja aktie i bolaget eller med råd
eller på annat liknande sätt föranle- eller på annat liknande sätt föranle­
da någon till handel med sådan ak- da någon till handel med sådan ak­
tie                                                                                           tie

1, när han känner till en omstän- 1. när han känner till en omstän­
dighet i bolagets eller dess moder- dighet i bolagets eller dess moder­
företags verksamhet om vilken  företags verksamhet om vilken
upplysning lämnas i årsredovis- upplysning lämnas i årsredovis­
ning, delärsrapport eller årsbok- ning, delärsrapport eller årsbok­
slut, som ännu ej offentliggjorts, slut, som avses offentliggöras inom
om omständigheten är ägnad att vä- 30 dagar, om omständigheten är äg-
sentligt påverka kursen pä bolagets nad att väsentligt påverka kursen
aktier när den blir allmänt känd, på bolagets aktier när den blir all­
mänt känd,

 

NU 1984/85:29                                                                        20

Regeringens förslag                      Alternativt förslag

2. när han i annat fall känner till 2, när han i annat fall känner till

en inte offentliggjord omständighet en inte offentliggjord omständighet

i bolagets eller dess moderföretags i bolagets eller dess moderföretags

verksamhet,   om   omständigheten verksamhet,   om   omständigheten

uppenbart är ägnad att väsentligt uppenbart är ägnad att väsentligt

påverka kursen på bolagets aktier påverka kursen på bolagets aktier

när den blir allmänt känd.                  när den blir ajlmänt känd.

Första stycket gäller inte den som har sådan ledande befattning eller sådant kvalificerat uppdrag som avses i 6 § första stycket 3 eller 6 om han inte underrättats om sin insynsställning enligt 15 § fjärde stycket eller 16 §.

2. Straffbestämmelser (mom. 3)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 11 som börjar med "Den av" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna. Den allmänpreventiva effekten blir, som de påpekar, tillräcklig utan fängelsestraff när det gäller sådana brott mot insiderbestämmelserna som inte är grova.

Följaktligen föreslär utskottet att de berörda straffbestämmelserna utr formas på det sätt som yrkas i motion 1984/85:3129 (m).

dels att utskottet under 3 bort hemställa 3. beträffande straffbestämmelser

att riksdagen med bifall till motion 1984/85: 3129 yrkande 2 antar det i proposition 1984/85: 157 framlagda förslaget till lag om värdepappersmarknaden i vad avser 28 och 29 §§ med ändrad lydelse enligt alternativt förslag i det följande:

Regeringens förslag                                          Alternativt förslag

28                                              §

Den som uppsåtligen bryter mot Den som uppsåtligen bryter mot

förbud enligt 7 eller 8 § skall dömas förbud enligt 7 eller 8 § skall dömas

till böter eller fängelse I högst sex till böter, om gärningen inte är be-

månader, om gärningen inte är be- lagd med straff i brottsbalken,
lagd med straff i brottsbalken.

Är brott som avses i första stycket, på grund av värdepappersaffärens omfattning eller annan omständighet, att anse som grovt, skall dömas till fängelse i högst två år, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbal­ken.

Den  som  av  grov  oaktsamhet Den  som  av  grov  oaktsamhet

bryter mot förbud enligt 7 eller 8 § bryter mot förbud enligt 7 eller 8 §

skall dömas till böter eller fängelse              skall dömas till böter.
/ högst sex månader.

 

NU 1984/85:29                                                                       21

Regeringens förslag                      Alternativt förslag

I fall som kan antas sakna betydelse för allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden eller som annars är ringa skall inte dömas till ansvar enligt första eller tredje stycket.

För anstiftan av eller medhjälp till gärning som avses i denna paragraf skall inte dömas till ansvar.

29                                             §

Till böter eller fängelse i högst  Till böter skall den dömas som

sex månader skall den dömas som uppsåtligen eller av oaktsamhet
uppsåtligen eller av oaktsamhet

1.   underlåter att inom föreskri- 1. underiåter att inom föreskri­ven tid göra anmälan enligt 10 §,     ven tid göra anmälan enligt 10 §,

2.   lämnar oriktig eller vilsele- 2. lämnar oriktig eller vilsele­dande uppgift vid fullgörande av dande uppgift vid fullgörande av anmälningsskyldighet enligt 10 § el- anmälningsskyldighet enligt 10 § el­ler vid fullgörande av uppgiftsskyl- ler vid fullgörande av uppgiftsskyl­dighet som avses i 22 § eller 24 §      dighet som avses i 22 § eller 24 § första stycket 2-4,                                        första stycket 2-4,

3.   underlåter att iaktta åliggande 3, underlåter att iaktta åliggande enligt 14 § andra stycket, 15 eller      enligt 14 § andra stycket, 15 eller 16 §,                                             16 §.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

3. Finansbolagens bidrag för att täcka tillsynskostnader (mom. 10)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Utskot­tet godtar" och slutar med "vara erforderlig" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna. Det är, anser utskottet, angelä­get att grunderna för bankinspektionens uttag av bidrag från fondkommis-sionärer och finansbolag blir förutsättningslöst prövade enligt de riktlinjer som anges i motion 1984/85: 3129 (m).

dels att utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande finansbolagens bidrag för att täcka tillsynskostnader att riksdagen a)(= utskottet)

b) med bifall till motion 1984/85:3129 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Aktiemarknaden m. m. (mom. 11)

Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c) och Lars Ahlström (m) anser

 

NU 1984/85:29                                                        22

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med "Motio­närernas önskemål" och slutar med "nämnda motionerna" bort ha föl­jande lydelse:

Motionärernas önskemål i sak avser, som har framgått av denna genom­gäng, en rad frågor av central betydelse för aktiemarknadens funktion och därmed indirekt för hela näringslivets utveckling. Regeringen ägnar inte tillräckligt intresse ät dessa frågor. 1 den mån utredningsarbete pågår, är bristen på samordning påfallande. Regeringen visar också en uppenbar ovilja mot att samarbeta med börsstyrelsen och med parterna på aktie­marknaden. Följden blir att åtskilliga missförhållanden och ofullkomlig­heter, vilka väl belyses i motionerna, förblir ouppklarade. Detta är till nackdel framför allt för den stora skaran av små aktieägare, vilken under de senaste åren har vuxit betydligt. Utskottet anser att regeringen på grundval av de tre nu behandlade motionerna bör göra aktiva insatser i syfte att komma till rätta med de brister som har påtalats. Riksdagen bör göra ett uttalande av nu angiven innebörd.

dels att utskottet under 11 bort hemställa 11. beträffande aktiemarknaden m.m. att riksdagen med anledning av

a)  motion 1984/85:2065,

b)  motion 1984/85:2183,

c)  mofion 1984/85:2738

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

 

NU 1984/85:29                                                                    23

Bilaga Lagförslag 1 i proposition 1984/85:157

Lagförslag till

Lag om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1   § Denna lag innehåller vissa bestämmelser om handel med och förvalt­ning av fondpapper samt förfaranden som har samband därmed, Lagen gäller endast om inte annat föreskrivs i annan lag,

2   § Handel med och förvaltning av fondpapper skall bedrivas sä att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls och en­skildas kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras,

3   § Bankinspektionen övervakar efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag.

Deflnitioner

4 §   I denna lag förstås med

1. fondpapper: aktie, annat bevis om delaktighet i bolag, obligation, förlagsbevis och liknande skuldebrev avsett för allmän omsättning samt andel i aktiefond,

2. fondkommissionär: den som har tillstånd att driva fondkommissions-rörelse enligt fondkommissionslagen (1979:748),

3. aktiemarknadsbolag: svenskt aktiebolag som utgivit aktier som är
inregistrerade vid Stockholms fondbörs eller som trätt i stället för utgivare
av sädana aktier (börsbolag) eller svenskt aktiebolag som träffat avtal med
fondkommissionär om att denne på begäran skall ange kurser pä aktier i
bolaget och till dessa kurser köpa och sälja aktier i bolaget (OTC-bolag),

4.    värdepapperscentralen: Värdepapperscentralen VPC Akriebolag.
Vad som föreskrivs om aktie i aktiemarknadsbolag skall också tillämpas

på emissionsbevis, interimsbevis, optionsbevis, konvertibelt skuldebrev, skuldebrev förenat med optionsrätt till nyteckning och vinstandelsbevis som utgivits av aktiemarknadsbolag eller av någon annan i vars ställe aktiemarknadsbolaget trätt.

Om aktierna i ett aktiemarknadsbolag ägs av två eller flera med sam­äganderätt, skall delägare vid tillämpningen av denna lag anses vara ägare fill så många av aktierna som svarar mot hans lott i det samfällda inneha­vet.

5 § Om en juridisk person äger sä många aktier eller andelar i en annan
svensk eller utländsk juridisk person att den har mer än hälften av rösterna
för samtliga aktier eller andelar, är vid tillämpningen av denna lag den förra
moderföretag och den senare dotterföretag. Äger ett dotterföretag eller
äger ett moderföretag och ett eller flera dotterföretag tillsammans eller
äger flera dotterföretag tillsammans aktier eller andelar i en annan juridisk
person i den omfattning som angetts nu, är även den sistnämnda juridiska
personen dotterföretag till moderföretaget.

 

NU 1984/85:29                                                          .             24

Har en juridisk person i annat fall pä grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensam ett bestämmande inflytande över en annan juridisk per­son och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är den förra moderföretag och den senare dotterföretag.

Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

6 § Följande fysiska personer, som har särskild möjlighet till insyn i ett
aktiemarknadsbolag, anses enligt denna lag ha Insynsställning i bolaget:

1.  styrelseledamot eller suppleant i bolaget eller dess moderföretag,

2.  verkställande direktör eller vice verkställande direktör i bolaget eller dess moderföretag,

3.  verkställande direktör eller annan ledande befattningshavare i ett dotterföretag, om han normalt kan antas få tillgäng till förtrolig information om sådant förhällande som kan påverka kursen på aktierna i bolaget,

4.  revisor eller suppleant i bolaget eller dess moderföretag,

5.  bolagsman i ett handelsbolag som är bolagets moderföretag, dock ej kommanditdelägare,

 

6.    innehavare av annan ledande befattning i eller annat kvalificerat uppdrag av stadigvarande natur för bolaget eller dess moderföretag, om befattningen eller uppdraget normalt kan antas medföra förtrolig informa­tion om sådant förhållande som kan påverka kursen på aktierna i bolaget,

7.    den som äger aktier i bolaget, motsvarande minst fem procent av aktiekapitalet eller av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, eller äger aktier i denna omfattning tillsammans med sådan fysisk eller juridisk person som är aktieägaren närstående på det sätt som anges i 11 § första stycket 1—3.

Bankinspektionen skall på begäran av bolaget eller dess moderföretag pröva frågan om befattningshavare eller uppdragstagare har en sådan ledande ställning eller ett sådant kvalificerat uppdrag som avses i första stycket 3 eller 6.

Bestämmelser till skydd mot obehörigt utnyttjande av förtrolig företagsinfor­mation

7 § Har en svensk juridisk person beslutat att till en vidare krets lämna
ett offentligt erbjudande om förvärv av aktier i ett aktiemarknadsbolag
eller har frågan om ett sådant erbjudande väckts i den juridiska personens
styrelse eller hos någon annan som kan fatta beslut om erbjudandet, gäller
följande. Den som fått kännedom om beslutet eller den väckta frågan i sin
egenskap av arbets- eller uppdragstagare hos den juridiska personen, ak­
tiemarknadsbolaget eller något av deras moderföretag får inte för egen
eller annans räkning köpa eller sälja aktie i aktiemarknadsbolaget eller med
råd eller pä annat därmed jämföriigt sätt föranleda någon annan till sådant
köp eller försäljning innan erbjudandet offentliggjorts eller den väckta
frågan om offentligt erbjudande förfallit. Är den juridiska personen också
ett aktiemarknadsbolag skall motsvarande gälla beträffande köp eller för­
säljning och föranledande till köp eller försäljning av aktie i detta bolag.

Första stycket gäller även annan fysisk person som känner till beslutet eller den väckta frågan och som har andelar eller aktier i den juridiska personen eller aktiemarknadsbolaget, om innehavet utgör minst fem pro­cent av samtliga sädana andelar eller aktier eller har ett röstvärde som motsvarar minst fem procent av rösterna för samtliga sådana andelar eller aktier.

Vid beräkningen av innehav enligt andra stycket skall de andelar eller

 

NU 1984/85:29                                                                       25

aktier som ägs av den som är andels- eller aktieägaren närstående enligt 11 § första stycket 1-3 räknas med. Även lott i samfällt aktie- eller andelsinnehav skall räknas med pä det sätt som sägs i 4 § tredje stycket.

8 § Den som har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag får inte heller i
annat fall än som avses i 7 § för egen eller annans räkning köpa eller sälja
aktie i bolaget eller med råd eller pä annat liknande sätt föranleda någon till
handel med sådan aktie

1. när han känner till en omständighet i bolagets eller dess moderföretags
verksamhet om vilken upplysning lämnas i årsredovisning, delärsrapport
eller årsbokslut, som ännu ej offentliggjorts, om omständigheten är ägnad
att väsentligt påverka kursen på bolagets aktier när den blir allmänt känd,

2. när han i annat fall känner till en inte offentliggjord omständighet i
bolagets eller dess moderföretags verksamhet, om omständigheten uppen­
bart är ägnad att väsentligt påverka kursen på bolagets aktier när den blir
allmänt känd.

Första stycket gäller inte den som har sådan ledande befattning eller sådant kvalificerat uppdrag som avses i 6 § första stycket 3 eller 6 om han inte underrättats om sin insynsställning enligt 15 § Qärde stycket eller 16 §.

9 § Bestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller inte för befattningshavare hos
fondkommissionär i fråga om köp eller försäljning för fondkommissionä-
rens räkning av aktier i ett OTC-bolag, till vilket fondkommissionären står
i ett sådant avtalsförhållande som avses i 4 § första stycket 3.

Bestämmelserna utgör inte heller hinder för

1.  befattningshavare hos fondkommissionär att i annat fall utföra köp-eller säljorder i fondkommissionsrörelsen,

2.  köp då omständigheten är ägnad att sänka kursen eller försäljning då omständigheten är ägnad att höja kursen,

3.  försäljning av aktier som tillhör ett konkursbo.

10 § Den som har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag skall skriftli­
gen anmäla innehav av aktier i bolaget och ändring i innehavet till värde­
papperscentralen.

Anmälningsskyldigheten gäller dock inte

1.  innan den som avses i 6 § första stycket 3 eller 6 tagit emot underrät­telse enligt 15 § fjärde stycket eller 16 §,

2.  oth innehavet inte uppgår till 50 aktier eller, om innehavet avser värdepapper som enligt 4 § andra stycket likställs med aktier, understiger ett marknadsvärde motsvarande 10000 kronor,

3.  om ändring i innehavet efter senast gjord anmälan inte uppgår till 50 aktier eller, om ändringen avser värdepapper som enligt 4 § andra stycket likställs med aktier, understiger ett marknadsvärde motsvarande 10000 kronor,

4.  om ökning i innehavet föranletts av fondemission eller av att akties nominella belopp sänkts genom att aktien delats upp,

5.  interimsbevis som erhållits i utbyte mot annat värdepapper som avses i 4 § andra stycket.

Av 11 § framgår att anmälningsskyldigheten omfattar även vissa när­ståendes aktieinnehav.

11 § Vid tillämpning av 10 § skall följande aktier i bolaget anses som den
anmälningsskyldiges egna, nämligen sådana som ägs av

1, make eller sambo till den anmälningsskyldige.

 

NU 1984/85: 29                                                       26

2,  omyndigt barn under den anmälningsskyldiges vårdnad,

3.     juridisk person, över vars verksamhet den anmälningsskyldige har ett
väsentligt inflytande och med vilken den anmälningsskyldige eller någon
som avses i 1 eller 2 eller flera av dem tillsammans har en väsentlig
ekonomisk gemenskap som grundas pä andelsrätt eller därmed jämförligt
ekonomiskt intresse.

Om flera personer är anmälningsskyldiga för samma aktieinnehav eller för ändring i detta, behöver anmälan endast göras av en av dem.

12 §    Anmälan enligt 10 § skall innehålla uppgift om

1.  den anmälningsskyldiges namn, personnummer och adress,

2.  bolagels firma,

3.  vilket slag av insynsställning den anmälningsskyldige har,

4.  antal eller värde och olika slag av aktier som den anmälningsskyldige tillsammans med närstående enligt 11 § första stycket 1-3 äger i bolaget,

5.  storleken av ökningen eller minskningen av aktieinnehavet,

6.  tidpunkten för ändringen eller ändringarna,

7.  vilken persons aktieinnehav som ändrats och i förekommande fall dennes släktskap med eller anknytning till den anmälningsskyldige.

13 § Anmälan om aktieinnehav eller ändring i innehavet skall göras
senast 14 dagar efter det att

1.   aktie i bolaget inregistrerats vid Stockholms fondbörs eller sådant avtal som avses i 4 § första stycket 3 antecknats hos bankinspektionen,

2.   insynsställning uppkommit enligt 6 § första stycket 1, 2, 4, 5 eller 7 eller den som avses med 6 § första stycket 3 eller 6 tagit emot underrättelse enligt 15 § Qärde stycket eller 16 §,

3.   den anmälningsskyldige förvärvat eller överlåtit aktier i bolaget eller annan ändring skett i aktieinnehavet,

4.   den anmälningsskyldige fått vetskap om att närstående, som avses i 11 §, innehar, förvärvat eller överlåtit aktier i bolaget eller att annan ändring skett i den närståendes aktieinnehav.

14 § Värdepapperscentralen skall senast dagen efter det att anmälan
enligt 10 § mottagits sända uppgift om dess innehåll till bankinspektionen
och till bolaget.

Anmälan eller en kopia av den skall hos bolaget hållas tillgänglig för var och en. Den som vill har rätt att mot ersättning för kostnaderna fä en kopia av anmälan eller del av den.

15 § Aktiemarknadsbolag skall utan dröjsmål upprätta och fortlöpande
föra en förteckning över sådana arbets- eller uppdragstagare i bolaget som
avses i 6 § första stycket 1-4 och 6.

Bolaget skall genast lämna en kopia av förteckningen till bankinspektio­nen och underrätta denna så snart någon ändring i förteckningen skett.

Förteckningen eller en kopia av den skall hos bolaget hållas tillgänglig för var och en. Den som vill har rätt att mot ersättning för kostnaderna få en kopia av förteckningen eller delar av den.

Bolaget skall genast skriftligen underrätta den som upptagits i förteck­ningen pä grund av bestämmelsen i 6 § första stycket 3 eller 6 om dennes insynsställning och anmälningsskyldighet. Kopia av underrättelsen skall samtidigt sändas till bankinspektionen.

 

NU 1984/85:29                                                                       27

16 § Aktiemarknadsbolags moderföretag skall utan dröjsmål upprätta och forfiöpande föra en förteckning över dem som har sådan ställning i eller sådant uppdrag för moderföretaget som avses i 6 § första stycket 1 -6, Bestämmelserna i 15 § andra-Qärde styckena skall tillämpas även pä moderföretaget.

Skyldighet att upprätta avräkningsnota

17 § Vid köp eller byte av fondpapper skall avräkningsnota upprättas
samma dag som avtal därom slutits.

Har avtalet avslutats i kommission skall en särskild avräkningsnota upprättas beträffande uppgörelsen mellan kommissionären och den för vars räkning kommissionären handlat (kommittenten).

Avräkningsnota skall upprättas på särskild blankett. Formulär till sådan blankett skall fastställas av bankinspektionen.

18 § Avräkningsnota skall om ej annat följer av andra stycket upprättas
av säljaren vid köp och av vardera parten vid byte.

Är fondkommissionär, för egen eller annans räkning, part i avtalet skall avräkningsnota alltid upprättas av honom.

19 §    En avräkningsnota skall innehålla uppgift om

1.  kontrahenternas namn och adress,

2.  vilken dag avtalet ingätts,

3.  det antal och de slag av fondpapper som omsatts,

4.  köpeskillingen eller avtalat värde pä de fondpapper som omsatts genom byte och vid bytet avtalad mellanskillnad,

5.  vem som upprättat notan.

Har avtalet avslutats i kommission skall detta anges i avräkningsnotan. Är kommissionären inte fondkommissionär skall även kommittentens namn och adress anges i avräkningsnotan.

20 § Den som upprättat en avräkningsnota skall inom tre dagar sända en
kopia av notan till motparten i avtalet. Har en fondkommissionär handlat
för någon annans räkning skall en kopia av notan inom samma tid sändas
också till kommittenten.

En fondkommissionär skall under minst tio är pä betryggande sätt förva­ra de avräkningsnotor, som upprättats av denne.

21 § En fondkommissionär skall, pä sätt bankinspektionen beslutar, läm­
na inspektionen uppgift om innehållet i de avräkningsnotor som upprät­
tats.

Bestämmelser om viss förvaltning av fondpapper

22   § Den som yrkesmässigt förvaltar fondpapper för någon annans räk­ning är skyldig att pä begäran av bankinspektionen lämna inspektionen uppgifter om förvaltningen. Detta gäller dock inte om förvaltningen är särskilt reglerad i annan lag.

23   § Finner bankinspektionen att förvaltningen bedrivs i former som otillbörligen äventyrar enskildas kapitalinsatser eller annars är otillbörliga mot uppdragsgivare, får bankinspekfionen skriftligen uppmana förvaltaren

 

NU 1984/85:29                                                                       28

att rätta till missförhållandet på det sätt som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.

öm förvaltaren inte följer uppmaningen, får bankinspektionen i särskilt beslut göra anmärkning om missförhållandet.

Bestämmelser om bankinspektionens utredande verksamhet

24 § Om det finns anledning anta att en bestämmelse i 7 eller 8 § över­
trätts, får bankinspektionen begära in uppgifter i utredningssyfte. Inspek­
tionen får begära in sådana uppgifter av

1.    den som finns anledning anta har gjort överträdelsen,

2.  det aktiemarknadsbolag vars aktier överträdelsen gäller,

3.  den juridiska person som lämnat det offentliga erbjudandet om aktie­förvärv,

4.  moderföretaget till det aktiemarknadsbolag som avses i 2 eller till den juridiska person som avses i 3.

Finns det anledning anta alt någon har överträtt andra bestämmelser i denna lag och är överträdelsen belagd med straff, får bankinspektionen i utredningssyfte också infordra uppgifter av denne.

Registrering av aktieinnehav

25 § Bankinspektionen skall föra register som innehåller anmälningar
som gjorts enligt 10 § (insynsställningsregister).

Uppgifter i insynsställningsregister avseende sådant aktieinnehav som inte längre omfattas av anmälningsskyldighet får avföras ur registret. Upp­gifterna skall dock bevaras i minst tio är efter det att de avförts.

Hur man överklagar beslut

26 § Bankinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos rege­
ringen genom besvär.

Vite

27 §   Om någon inte fullgör sin skyldighet enligt 21 §, 22 § eller 24 § första stycket 2—4 fär bankinspektionen förelägga vite.

Ansvar

28 § Den som uppsåtligen bryter mot förbud enligt 7 eller 8 § skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken.

Är brott som avses i första stycket, på grund av värdepappersaffärens omfattning eller annan omständighet, att anse som grovt, skall dömas till fängelse i högst tvä år, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbal­ken.

Den som av grov oaktsamhet bryter mot förbud enligt 7 eller 8 § skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

1 fall som kan antas sakna betydelse för allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden eller som annars är ringa skall inte dömas till ansvar enligt första eller tredje stycket.

För anstiftan av eller medhjälp till gärning som avses i denna paragraf skall inte dömas till ansvar.

 

NU 1984/85:29                                                                       29

29 §    Till böter eller fängelse i högst sex månader skall den dömas som
uppsåtligen eller av oaktsamhet

1.  underlåter att inom föreskriven tid göra anmälan enligt 10 §,

2.  lämnar oriktig eller vilseledande uppgift vid fullgörande av anmäl­ningsskyldighet enligt 10 § eller vid fullgörande av uppgiftsskyldighet som avses i 22 § eller 24 § första stycket 2-4,

3.    underlåter att iaktta åliggande enligt 14 § andra stycket, 15 eller 16 §.
I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

30 §   Till böter skall den dömas som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. underlåter att inom föreskriven tid upprätta avräkningsnota enligt
17 §,

2.    underlåter att fullgöra åliggande enligt 20 eller 21 §.
I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

Förverkande

31 §   Vinning av brott enligt 28 § skall förklaras förverkad om det inte är
oskäligt.

Åtal

32 §   Allmänt åtal för brott enligt denna lag fär väckas endast efter medgi­
vande av bankinspektionen.

Kostnad för tillsyn

33 § För att täcka kostnaden för bankinspektionens övervakning enligt denna lag skall fondkommissionär och Stockholms fondbörs ärligen betala bidrag enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen.

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985, dä lagen (1971:827) om registre­ring av aktieinnehav och lagen (1908:129 s. 1) med vissa bestämmelser om handel med fondpapper skall upphöra att gälla.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall hänvisningen i stället avse den nya bestämmelsen.

Den som vid lagens ikraftträdande är skyldig att göra anmälan om innehav av aktier enligt 10 §, skall göra detta före utgången av juli 1985. Har innehavet förut anmälts enligt lagen om registrering av aktieinnehav och har det därefter inte ökat eller minskat med 50 aktier eller mera eller, såvitt avser värdepapper som enligt 4 § andra stycket skall likställas med aktier, inte ökat eller minskat med mer än 10000 kronor, behöver anmälan dock inte ske.

 

NU 1984/85: 29                                                                     30

Innehåll

Ärendet   .......................................................................... ..... I

Sammanfattning   .............................................................       I

Propositionen  .................................................................. .... 2

Huvudsakligt innehåll........................................................      2

Förslag   ........................................................................... .... 2

Motioner  ..........................................................................      3

Uppgifter I anslutning till motioner om aktiemarknaden  .. .... 4

Bestämmelser om allemansfondernas styrelser  ..............      4

Vissa utredningar.............................................................. .... 4

Vissa regler rörande fusioner genom aktieförvärv    .........      5

Föreskrifter om information frän börsföretag   .................. .... 5

Tidigare riksdagsbehandling av frågan om vissa riktade emissioner   6

Utskottet........................................................................... .... 7

Inledning  .........................................................................      7

Förbud mot insiderhandel   ............................................... .... 8

Finansbolagens och fondkommissionärernas bidrag för att täcka till­
synskostnader   ................................................................ .. 12

Aktiemarknaden m. m........................................................ .. 13

Hemställan   ......................................................................    16

Reservationer ...................................................................    19

1.    Väsentlighetsrekvisitet i fråga om förtrolig företagsinformation (m)            19

2.    Straffbestämmelser (m)  ...............................................    20

3.    Finansbolagens bidrag för att täcka tillsynskostnader (m)             21

4.    Aktiemarknaden m. m. (m, c, fp)   ................................. .. 21

BUaga

Lagförslag 1 i proposition 1984/85: 157 (lag om värdepappersmarkna­
den)   ................................................................................ .. 23

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985