NU 1984/85: 29

Näringsutskottets betänkande
1984/85: 29

om förslag till lag om värdepappersmarknaden (prop. 1984/85:157)
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1984/85:157 (finansdepartementet) med förslag till lag
om värdepappersmarknaden,

dels två motioner som har väckts med anledning av propositionen,

dels fyra motioner från allmänna motionstiden med yrkanden om bl. a.

åtgärder för att stärka de små aktieägarnas ställning,

åtgärder för att förbättra informationen på aktiemarknaden,

åtgärder för att allmänt förbättra aktiemarknadens funktion.

Propositionen och motionerna redovisas i det följande.

Skrivelser i ärendet har inkommit dels från Finansbolagens förening,
dels från Sveriges industriförbund och Stockholms handelskammare.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag, som framför allt innebär att
s. k. insiderhandel med aktier — grundad på förtrolig företagsinformation
- blir förbjuden. Ikraftträdandet av den nya lagen om värdepappersmarknaden
skjuts dock upp från den 1 juli till den 1 oktober 1985. En framtida
utvidgning av den berörda personkretsen diskuteras. Reservationer (m)
har avgetts för en tidsmässig precisering av när förbudet i varje särskilt fall
skall gälla och mot möjlighet till fängelsestraff annat än vid uppsåtliga
grova brott. Utskottet finner det naturligt att man överväger ändrade
grunder för Finansbolagens bidrag till bankinspektionen. I en reservation
(m) begärs en förutsättningslös prövning av dessa grunder. Tre motioner
(m; c; fp) om åtgärder för att förbättra aktiemarknadens funktion, framför
allt med tanke på de små aktieägarna, avstyrks av utskottet. I en gemensam
borgerlig reservation krävs aktiva åtgärder av regeringen i det angivna
syftet.

1 Riksdagen 1984/85. 17 sami. Nr 29

NU 1984/85:29

Propositionen

Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås bl. a. att en ny lag om värdepappersmarknaden
införs. Den nya lagen innehåller straffsanktionerade förbud mot s. k. insiderhandel
med aktier och vissa andra värdepapper som getts ut av börsbolag
eller OTC-bolag. Förbuden avser handel grundad på viss information
om ett enskilt företag vilken ännu inte har offentliggjorts. Förbuden gäller i
princip bara för dem som har viss anknytning till det företag informationen
avser. Till denna krets räknas bl. a. ledande befattningshavare och större
aktieägare i ett börsbolag eller OTC-bolag. Sådana personer är enligt lagen
skyldiga att till Värdepapperscentralen VPC AB anmäla eget och vissa
närståendes innehav av aktier m. m. i bolaget. Även ändringar i innehavet
skall anmälas. Anmälningarna skall skickas vidare till bankinspektionen
och förs där in i ett särskilt register, som är offentligt.

Förslaget innehåller vidare bestämmelser som ger bankinspektionen
möjlighet att inhämta uppgifter från s. k. fristående fondpappersförvaltare,
som inte står under inspektionens tillsyn. Bankinspektionen får också
möjlighet att göra anmärkning mot missförhållanden som upptäcks i deras
verksamhet.

I avvaktan på att erfarenheter vunnits av resultaten av den rekommendation
rörande offentliggörande vid förvärv av större aktieposter m. m.
som har utfärdats av Näringslivets börskommitté föreslås nu inte att några
bestämmelser om rapportering av större ägarförändringar (s. k. flaggning)
tas in i lagen. Inte heller föreslås några andra bestämmelser om en allmänt
sett utökad marknadsövervakning.

Det föreslås att fondkommissionsbolag får möjlighet att godta OTCaktier
som säkerhet. Vidare föreslås att lagen (1908:129 s. 1) med vissa
bestämmelser om handel med fondpapper upphävs och att vissa av lagens
bestämmelser tas in i värdepappersmarknadslagen. Dessutom föreslås
följdändringar i vissa andra lagar.

Härutöver föreslås ändringar i fondkommissionslagen (1979:748) och
lagen (1980: 2) om finansbolag. Ändringarna rör institutens bidrag till bankinspektionen
för att täcka kostnaden för dess tillsyn.

Lagen om värdepappersmarknaden och övriga lagändringar föreslås träda
i kraft den 1 juli 1985.

Förslag

Regeringen föreslår att riksdagen antar förslag till

1. lag om värdepappersmarknaden,

2. lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748),

3. lag om ändring i lagen (1979:750) om rätt att förfoga över annan
tillhöriga fondpapper,

NU 1984/85:29

4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

5. lag om ändring i konkurslagen (1921: 225),

6. lag om ändring i lagen (1949:722) om pantlånerörelse,

7. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385),

[8]. lag om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag.

Lagförslagen 1-7 har granskats av lagrådet. Förslaget till lag om värdepappersmarknaden
återges som bilaga (s. 23 f.). Förslagen 2-8 finns på s.
10-18 i propositionen.

Motioner

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är

1984/85:3129 av Staffan Burenstam Linder m.fl. (m), vari hemställs att
riksdagen

1. beslutar att 8 § [första stycket 1] i regeringens förslag till lag om
värdepappersmarknaden får den nedan redovisade lydelsen:

1. när han känner till en omständighet i bolagets eller dess moderföretags
verksamhet om vilken upplysning lämnas i årsredovisning, delårsrapport
eller årsbokslut, som avses offentliggöras inom J0 dagar, om omständigheten
är ägnad att väsentligt påverka kursen på bolagets aktier när den blir
allmänt känd,

2. beslutar att 28 § första och tredje styckena samt 29 § i regeringens
förslag till lag om värdepappersmarknaden utformas så att överträdelse ej
skall medföra fängelsestraff,

3. beslutar att lagen om värdepappersmarknaden samt de i propositionen
framlagda förslagen till ändringar i existerande lagstiftning skall träda i
kraft den 1 januari 1986,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
angående finansbolagens och fondkommissionärernas bidrag för att täcka
kostnaderna för bankinspektionens tillsynsverksamhet,

1984/85:3130 av Per Westerberg (m), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående
eventuell utvidgning av insiderbegreppet.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är

1984/85:2062 av Rune Carlstein m.fl. (s), vari hemställs attt riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av lagregler som stoppar insiderspekulationerna på börsen,

1984/85:2065 av Christer Eirefelt (fp) och Björn Molin (fp), vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

NU 1984/85:29

motionen anförts om en samordning av beredningen av åtgärder för en
fungerande aktiemarknad och för att skydda småspararna,

1984/85:2183 av Nils Åsling (c), vari — med motivering i motion 1984/
85:2181 — hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder för
att i samarbete med aktiemarknadens parter m. fl. påskynda arbetet för en
enkel och rationell aktiehantering och jämlik informationsspridning på
aktiemarknaden,

1984/85:2738 av Margaretha af Ugglas (m), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en utredning som får i uppdrag att i samråd med
näringslivets börskommitté framlägga förslag som syftar till en starkare
ställning för de mindre aktieägarna.

Uppgifter i anslutning till motioner om aktiemarknaden

Bestämmelser om allemansfondernas styrelser

Med allemansfond — ett begrepp som inte förekommer i lag — avses en
kapitalsparfond enligt lagen (1983:890) om allemanssparande. En sådan
fond är avsedd för sparande i svenska aktier och andra svenska värdepapper.
Den förvaltas av ett fondbolag som bildas särskilt för detta ändamål.
Styrelsen för fondbolaget skall bestå av minst sju ledamöter (13 §). Av
dessa väljs flertalet och bland dem ordföranden av en fondandelsägarstämma.
Av de övriga utses två av regeringen och minst en av bolagsstämman
i fondbolaget. För de av fondandelsägarstämman valda ledamöterna
skall stämman välja suppleanter. Stämmans val av ledamöter och suppleanter
skall beredas av en valberedning som utses av stämman. Vissa
avvikelser gäller för företagsanknutna kapitalfonder.

I beslut om rösträtt för aktier i en kapitalsparfond deltar endast de
ledamöter i fondbolagets styrelse som har utsetts av fondandelsägarstämman.
Enligt kompletterande bestämmelser i aktiefondslagen (1974:931)
gäller följande (17 §). Beslut om utövande av rösträtt för aktier i fonden
skall fattas för varje särskilt fall. Om rösträtt skall utövas, skall i beslutet
anges noggranna anvisningar för röstningen.

Vissa utredningar

Röstvärdeskommittén (Ju 1984:03) utreder frågan om röstvärdet för
aktier. Ordförande är justitierådet Staffan Vängby; i övrigt har kommittén
parlamentarisk sammansättning. Kommittén skall enligt direktiven (dir.
1984:7) inrikta sitt arbete på att lämna ett förslag som gör det möjligt att
avskaffa röstvärdesdifferenserna. Siutbetänkandet beräknas komma att
avges under år 1985.

NU 1984/85:29

Regeringen har den 23 maj 1985 beslutat att en parlamentarisk kommitté
skall tillkallas för utredning av vissa ägar- och inflytandefrågor i svenskt
näringsliv. Utredningen skall kartlägga förändringar av ägande och inflytande
samt analysera orsaker till och effekter av dessa förändringar. Det
korsvisa ägandet - dvs. att storföretag ömsesidigt äger varandra - skall
snabbutredas till februari 1986.

Utbildningsutskottet har i betänkandet UbU 1984/85:34 behandlat tre
motioner om en utredning av maktförhållandena i Sverige. Såsom där
meddelas har regeringen i mars 1985 tillkännagivit att den avser att tillsätta
en utredning med uppgift att kartlägga och analysera såväl den makt som
utövas av näringslivet som den som utövas av myndigheter, organisationer
och massmedier samt hur olika offentliga och privata intressen sammanvävs.
Utredningen avses ske genom en forskargrupp som självständigt
skall genomföra projektet.

Vissa regler rörande fusioner genom aktieförvärv

1 det inregistreringskontrakt som ingås mellan Stockholms fondbörs och
ett aktiebolag vars värdepapper inregistreras på fondbörsen ingår bl. a.
följande bestämmelse (9):

Lämnar bolaget offentligt erbjudande om förvärv av aktier i annat bolag
vilka noteras vid börsen eller på Svenska Fondhandlareföreningens särskilda
kurslista, skall bolaget iaktta Näringslivets börskommittés rekommendationer
av den 22 februari 1971 rörande offentligt erbjudande om
aktieförvärv i och för samgående mellan bolag.

1 de åberopade rekommendationerna sägs bl. a. följande (punkt 11 3):

Alla ägare av ett och samma slags aktier skall så länge erbjudandet
består och även därefter, i den mån icke särskilda omständigheter annat
föranleder, av det erbjudande bolaget behandlas lika.

De sanktionsmedel som står till buds för börsstyrelsen om ett börsbolag
bryter mot inregistreringskontraktet är börsstopp, avregistrering samt vite
motsvarande högst tio gånger den årsavgift som bolaget senast har betalat.

Föreskrifter om information från börsföretag

Enligt 19 § lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs krävs för inregistrering
av fondpapper en utfästelse av utgivaren eller den som har trätt i
hans ställe att offentliggöra upplysningar om verksamheten. Densamme är
enligt 23 § skyldig att lämna börsstyrelsen vissa uppgifter. En närmare
redogörelse för informationsåtagandena har lämnats i näringsutskottets
betänkande NU 1983/84:38 (s. 4 f.).

NU 1984/85:29

Tidigare riksdagsbehandling av frågan om vissa riktade aktieemissioner

Lagutskottet behandlade våren 1984 en motion (LU 1983/84:29) (m) som
gick ut på att möjligheterna att göra riktade aktieemissioner mot kontant
betalning skulle avskaffas. Lagutskottet erinrade om att de nuvarande
reglerna om nyemission — i aktiebolagslagen (1975: 1385) - tillkom år 1963
och år 1975 överfördes till den nya aktiebolagslagen i huvudsakligen oförändrat
skick. Vidare anförde lagutskottet (s. 14 f.):

1973 års reform gav också bolagen rätt att ge ut konvertibla skuldebrev
och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning av aktier. Syftet
med de nya reglerna var att bolagens möjligheter att dra till sig nytt kapital
skulle öka. Som närmare framgår av redogörelsen [i betänkandet] övervägdes
den av motionärerna aktualiserade frågan ingående i lagstiftningsärendet.
Vad som därvid anfördes angående behovet för bolagen att kunna
göra riktade kontantemissioner äger enligt utskottets mening alltjämt giltighet.
Utvecklingen under senare år har sålunda visat att företagen genom
riktade emissioner kunnat dra till sig nytt kapital i en omfattning som inte
varit möjlig om de gamla aktieägarna i första hand skulle haft rätt att
teckna de nya aktierna. Enligt inhämtade upplysningar tillfördes enbart de
bolag vars aktier noteras på fondbörsens Al-lista tillhopa 3,7 miljarder
kronor genom riktade emissioner under 1983. Möjligheten till riktade emissioner
har visat sig särskilt värdefull genom att bolagen i betydande utsträckning
kunnat placera aktier utomlands, något som inte varit genomförbart
om aktieägarna haft företrädesrätt. Utskottet vill också peka på att
de riktade emissionerna är av betydelse för utvecklingen av OTC-marknaden.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet således att riktade emissioner
utgör en väsentlig källa för företagens kapitalförsörjning. Såvitt känt är
några olägenheter inte förknippade med det nuvarande systemet.

Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet stryka under
att reglerna om avsteg från aktieägarnas företrädesrätt vid nyemission
självfallet inte får utnyttjas i illojala syften. Den strängt sanktionerade
bestämmelsen om att bolagsstämman inte får fatta beslut som är ägnat att
ge någon en otillbörlig förmån till bolagets eller aktieägares nackdel ger
enligt utskottets mening klart uttryck för grundsatsen att bolagsorganen är
skyldiga att handla lojalt mot en aktieägarminoritet. Tillsammans med
andra minoritetsskyddsregler i ABL ger bestämmelsen ett tillräckligt
skydd mot otillbörliga förfaranden i samband med riktade nyemissioner.
Utskottet vill också peka på att i bolagsordningen kan tas in bestämmelser
varigenom möjligheten att avvika från aktieägares företrädesrätt hindras
eller försvåras. Utskottet erinrar vidare om vad som uttalades i 1973 års
lagstiftningsärende, nämligen att beslut om avvikelse från aktieägarnas
företrädesrätt i och för sig kan utformas så att företrädesrätt förbehålls en
viss grupp aktieägare, men för att så skall kunna ske fordras objektivt
godtagbara skäl. Som utskottet framhöll torde det vara synnerligen ovanligt
att godtagbara skäl kan åberopas för att endast vissa aktieägare skall ha
företrädesrätt att teckna aktier i en kontantemission.

Riksdagen följde lagutskottet och avslog motionen.

NU 1984/85:29

Utskottet

Inledning

Värdepappersmarknaden är föremål för ett omfattande regelsystem, i
vilket ingår såväl lagar, andra författningar och avtalsvillkor som rekommendationer
utan formellt bindande verkan. Detta regelsystem har under
de senaste åren tilldragit sig betydande intresse mot bakgrund av stigande
aktiekurser, ökad omsättning av aktier, uppmärksammade stora aktietransaktioner
— ibland av spekulativ natur - och ett vidgat aktiesparande.
För ett år sedan beslöt riksdagen på regeringens förslag om ändringar i två
av de centrala lagarna på området, nämligen fondkommissionslagen
(1979:748) och lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs (prop. 1983/
84: 163, NU 1983/84:38, rskr. 1983/84:381). När det gällde en del av de
önskemål som aktualiserades i det sammanhanget kunde hänvisas till att
värdepappersmarknadsutredningen i sitt betänkande (SOU 1984:2) hade
föreslagit ökad kontroll från statens sida av en del uppmärksammade
företeelser. I proposition 1984/85:157 har regeringen nu på grundval av det
betänkandet lagt fram förslag till bl. a. en ny lag om värdepappersmarknaden.

Lagförslagets innebörd har redovisats i det föregående (s. 2). Ett huvudsyfte
är att motverka att personer med nära anknytning till ett aktiebolag
missbrukar förtrolig information om bolagets förhållanden genom s. k.
insiderhandel med aktier och andra värdepapper. Sedan år 1972 finns i det
syftet en lagstadgad registrering av vissa aktieinnehav. Den föreslås nu bli
kompletterad med ett uttryckligt förbud för de berörda personerna att i
vissa situationer köpa eller sälja aktier i de bolag där de har insynsställning.
Bankinspektionens övervakningsfunktion skall samtidigt förstärkas.

Den nya lagen ersätter två äldre lagar och ger anledning till följdändringar
i några andra lagar. En del lagändringar utan direkt samband med
bestämmelserna i den nya lagen föreslås också i propositionen. Några av
dem gäller s.k. OTC-aktier, dvs. sådana aktier i små och medelstora
företag som det drivs organiserad handel med vid sidan av fondbörsen.
Enligt ett tillägg i fondkommissionslagen (21 §) skall fortsättningsvis även
OTC-aktier få godtas som säkerhet för kredit hos fondkommissionsbolag.
När pantsatta OTC-aktier skall försäljas bör det få ske på OTC-aktiemarknaden.
Detta kräver ändring i de bestämmelser om pantrealisation som
finns i lagen (1979: 750) om rätt att förfoga över annan tillhöriga fondpapper,
konkurslagen (1921:225) och lagen (1949:722) om pantrörelse. Vidare
föreslås ändrade bestämmelser i fondkommissionslagen och lagen (1980:2)
om finansbolag beträffande företagens bidrag för att täcka kostnaderna för
bankinspektionens tillsynsverksamhet.

Endast två motioner har väckts med anledning av propositionen, och av
dem är det bara den ena som går ut på omedelbara avvikelser från regering -

NU 1984/85:29

ens förslag. Av motioner från allmänna motionstiden tas här upp dels en
som efterlyser lagstiftning mot insiderspekulationer, dels — i ett avslutande
avsnitt - tre som gäller skilda åtgärder i syfte att förbättra förhållandena
på aktiemarknaden.

Utskottet går i det följande in på de frågor som diskuteras i motionerna.
Regeringens förslag i övriga delar föranleder ingen erinran från utskottets
sida och tillstyrks alltså.

Förbud mot insiderhandel

I vid mening kan det betraktas som insiderhandel så snart någon köpare
eller säljare av aktier eller liknande värdepapper utnyttjar information,
som inte har nått intressenterna på marknaden, för att uppnå kursvinster
eller undvika kursförluster. I praktiken ges begreppet en mera begränsad
innebörd. Bestämmelserna i lagen (1971:827) om registrering av aktieinnehav
tar sikte på sådana personer som på grund av sin ställning i eller
anknytning till företaget har särskilda möjligheter att före andra få del av
väsentliga och konfidentiella nyheter som kan påverka värderingen av
aktier etc. i företaget. Styrelseledamot och suppleant för sådan, verkställande
och vice verkställande direktör, revisor och revisorsuppleant samt
chef för bolagets bokföring eller medelsförvaltning hör till denna kategori.
Den nya lagen utvidgar personkretsen. Utom de nyss uppräknade skall i
förekommande fall bland dem som har insynsställning i bolaget räknas
också de som har motsvarande befattningar i moderföretaget. Även en
ledande befattningshavare i ett dotterföretag skall - enligt redan tillämpad
praxis - anses ha insynsställning om han normalt kan antas få tillgång till
förtrolig information om ett sådant förhållande som kan påverka kursen på
aktierna i bolaget. Den som har ett stadigvarande uppdrag hos bolaget som
ger tillgång till förtrolig information om detta inkluderas också. Från principiell
synpunkt mest betydelsefullt är kanske att en fysisk person som -ensam eller tillsammans med närstående, vilken kan vara även juridisk
person, — har aktier svarande mot minst 5% av aktiekapitalet eller rösterna
därmed anses ha kommit i insynsställning. Vid remissbehandlingen
har argument anförts både för en utvidgning och för en inskränkning av
den personkrets som skall tillskrivas insynsställning. I propositionen understryks
att utredningens förslag, som regeringen har gjort till sitt, anknyter
till den nuvarande lagen om registrering av vissa aktieinnehav. Det är
alltså fråga om en krets vars storlek är någorlunda känd, framhålls det;
man vet av erfarenhet att den administrativa hanteringen går att klara. En
ytterligare utvidgning skulle kunna medföra svårigheter när det gäller
administration och kontroll. Föredragande statsrådet säger sig utgå från att
bankinspektionen särskilt kommer att följa hur den förordade avgränsningen
fungerar. Om det sedan tillräckliga erfarenheter har vunnits visar sig att
kretsen är för snäv får frågan om en utvidgning ytterligare övervägas.

NU 1984/85: 29

tillägger han. Och han konstaterar avslutningsvis att det inte heller finns
anledning att krympa kretsen i förhållande till utredningens förslag.

Personkretsens avgränsning är ämnet för motion 1984/85: 3130 (m), den
ena av de motioner som har föranletts av propositionen. Befattningshavare
i ett företag med stora ägarintressen i ett annat bolag anses enligt regeringens
förslag inte ha insynsställning i detta bolag annat än om de tillhör dess
styrelse, framhåller motionären. Detta skulle kunna gälla styrelseordföranden
eller verkställande direktören i en koncern som har exempelvis 20%
av aktierna i ett annat börsbolag, om koncernen låter sig representeras i
styrelsen genom andra befattningshavare.

Utskottet vill betona att frågan om personkretsens avgränsning är både
viktig och komplicerad. Det grundläggande motivet för insiderlagstiftningen
är att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden skall bevaras.
Den som placerar sina medel i värdepapper som ett företag har
utgivit skall kunna lita på att inte andra placerare får väsentligt bättre
utbyte genom att utnyttja ett informationsförsprång som de har fått genom
förtrolig information om samma bolag.

Om den mera aktiva reglering av insiderhandeln som nu skall införas
lämnar uppenbara luckor för vissa grupper av personer med tillgång till
förtrolig företagsinformation kommer lagstiftningen knappast att få den
förtroendeskapande effekt som är avsedd. Om den krets som åläggs särskilda
restriktioner görs för vid, riskeras å andra sidan att det blir svårt att
utöva tillräcklig kontroll, något som kan leda till att förbudet mot insiderhandel
i sin helhet förfelar sin verkan. Med de förutsättningar som nu
föreligger anser utskottet att regeringens förslag representerar en rimlig
avvägning i detta hänseende. Utskottet tillstyrker alltså att den personkrets
som skall anses ha insynsställning bestäms så som sker i 6 § förslaget
till lag om värdepappersmarknaden.

Samtidigt anser dock utskottet att frågan om personkretsens avgränsning
bör övervägas ytterligare. Det exempel som lämnas i motion 1984/
85:3130 (m) är enligt utskottets mening beaktansvärt. En annan kategori
av personer som synes förtjäna uppmärksamhet är de aktieplacerande
institutionernas portföljförvaltare. Sveriges aktiesparares riksförbund har i
sitt remissyttrande över värdepappersmarknadsutredningens betänkande
pläderat för att den krets som anses ha insynsställning skulle vidgas till att
omfatta ”personer underställda bolagets eller koncernens verkställande
ledning med huvudsaklig uppgift att för bolagets räkning agera på värdepappersmarknaden”;
även andra institutioner än bolag torde dock böra
komma i blickfältet. Utskottet vill också fasta uppmärksamheten på att
bankinspektionen säger sig i sin verksamhet ha mött fall då personer med
ett avgörande inflytande på juridiska personers placeringar har missbrukat
sin ställning för att göra inkomstbringande affärer.

Utskottet tar fasta på föredragande statsrådets nyss återgivna uttalande

tl Riksdagen 1984/85. 17 sami. Nr 29

NU 1984/85:29

om att bankinspektionen skall följa de nya bestämmelsernas verkningar i
praktiken och att det skall finnas beredskap för en ny prövning av frågan
om personkretsens avgränsning. Någon särskild framställning till regeringen
i denna sak finner utskottet därför inte erforderlig. Detta innebär att
motion 1984/85:3130 (m) torde kunna lämnas utan särskild åtgärd.

En annan betydelsefull fråga är vilka förfaranden som skall anses innebära
obehörigt utnyttjande av förtrolig företagsinformation. I detta sammanhang
aktualiseras det s.k. väsentlighetsrekvisitet, som berörs i ett
yrkande i motion 1984/85:3129 (m). Enligt 8 § i den föreslagna nya lagen
får den som har insynsställning inte köpa eller sälja aktier m. m. i bolaget
när han känner till en omständighet i bolagets elier dess moderbolags
verksamhet som det lämnas upplysning om i årsredovisning, delårsrapport
eller årsbokslut ”sorn ännu ej offentliggjorts”. Förbudet gäller dock bara
under förutsättning att uppgiften är ägnad att väsentligt påverka kursen på
aktierna när den blir allmänt känd. I den nämnda motionen föreslås att den
citerade satsen skall bytas ut mot ”sorn avses offentliggöras inom 30
dagar”. Det är angeläget, menar motionärerna, att personer som tillhör
insiderkategorin inte fullständigt hindras att handla med företagets aktier.
Av rättssäkerhetsskäl är det då väsentligt att det klart framgår när ett
förbud inträder. I praktiken kan det nämligen vara svårt att ta hänsyn till
små förändringar i företagets situation vilka inträffar gradvis. Sveriges
industriförbund och Stockholms handelskammare har i skrivelse till utskottet
framfört samma önskemål, vilket de för övrigt tidigare har gett
uttryck åt i ett gemensamt remissyttrande över värdepappersmarknadsutredningens
betänkande.

Även i propositionen betonas att det av rättssäkerhetsskäl är viktigt att
det så snart som möjligt anges vilka händelser i ett bolag som är så viktiga
att de måste vara allmänt kända innan de personer som omfattas av
bestämmelsen får handla med aktier i bolaget. I motiveringen (s. 40, 89)
utvecklar föredragande statsrådet närmare hur bestämmelsen bör tolkas.
Han knyter därvid an till de allmänna bestämmelserna om informationsskyldighet
i fondbörsens inregistreringskontrakt och fondkommissionärernas
market-maker-avtal. Väsentlighetsrekvisitet innebär emellertid att det
ställs högre krav än enligt dessa bestämmelser för att en händelse skall
falla inom det straffbelagda området. En kursändring sägs böra beaktas
som väsentlig om den uppgår till 10%. En regel om att förbud inträder 30
dagar före offentliggörandet av årsredovisning etc. skulle, hävdar föredragande
statsrådet, innebära ett stelare system som rimmar mindre väl med
den föreslagna lösningen.

Utskottet finner att övervägande skäl talar mot en trettiodagarsregel och
avstyrker därför motionsyrkandet om att en sådan tidsmässig precisering
skall innefattas i väsentlighetsrekvisitet.

NU 1984/85:29

En annan invändning i motion 1984/85:3129 (m) som också har sin
motsvarighet i de två nämnda näringslivsorganisationernas framställning
gäller vissa straffbestämmelser i lagförslaget. En uppsåtlig men icke grov
överträdelse av förbuden mot obehörigt utnyttjande av förtrolig företagsinformation
skall enligt 28 § medföra straff i form av böter eller fängelse i
högst sex månader; detsamma gäller en överträdelse som görs av grov
oaktsamhet. Samma straffsats anges i 29 § för fall då någon uppsåtligen
eller av oaktsamhet missköter vissa förpliktelser i form av anmälningsskyldighet
m. m. Med hänsyn till att lagstiftningen är ny bör, sägs det i motionen,
tillräcklig påföljd i normalfallet vara böter och förverkande av uppkommen
vinst (varom stadgas i 31 §). En kraftigare straffsanktion skulle i
kombination med ett osäkert läge kunna leda till att personer i insynsställning
i alltför hög grad avstår från att engagera sig som aktieägare i de bolag
som de är knutna till.

Den av motionärerna påtalade straffsatsen överensstämmer med vad
som i stor utsträckning gäller i likartade fall inom specialstraffrätten. Att
möjlighet finns att ådöma fängelsestraff hindrar inte att domstolarna skulle
kunna anse att det, som motionärerna menar, ”i normalfallet” är tillräckligt
med bötesstraff. Att ett grovt brott mot insiderförbudet skall kunna
föranleda ett upp till tvåårigt fängelsestraff, något som godtas av motionärerna,
talar för att ett kortare fängelsestraff bör kunna ifrågakomma vid
mindre allvarliga brott. Utskottet anser att riksdagen med förtroende bör
kunna överlämna åt domstolarna att med ledning av den nya lagen och
dess förarbeten avgöra vad som i det särskilda fallet är ett skäligt straff
inom den latitud som regeringen har föreslagit. Motionsyrkandet om att
straffet utom när brottet är grovt skall begränsas till böter avstyrks följaktligen
av utskottet.

I samma motion begärs — även det i linje med de nämnda näringslivsorganisationernas
önskemål - att ikraftträdandet av den föreslagna lagstiftningen
skall senareläggas till den 1 januari 1986. Information och införande
av nya rutiner kräver tid, framhålls det.

Utskottet anser liksom motionärerna att det skulle vara mindre tillfredsställande
om lagstiftningen skulle träda i kraft endast någon månad efter
riksdagens beslut därom och kanske bara några dagar efter publiceringen
av de aktuella lagarna. En lämplig tidpunkt för de nya bestämmelsernas
ikraftträdande är enligt utskottets mening den 1 oktober 1985. Utskottet
förordar detta datum i stället för den 1 juli 1985 utom när det gäller den
föreslagna ändringen i lagen om finansbolag, vilken utskottet återkommer
till, och de lagändringar som gäller pantrealisation (se s. 7). En sådan
senareläggning innebär att de synpunkter som har föranlett det nu berörda
yrkandet i motion 1984/85:3129 (m) i huvudsak blir tillgodosedda.

I motion 1984/85:2062 (s), som väcktes under allmänna motionstiden,
begärs att riksdagen skall göra ett uttalande till regeringen om behovet av

NU 1984/85:29

lagregler som stoppar insiderspekulationerna på börsen. Motionen får
anses ha blivit tillgodosedd genom att regeringen har lagt fram förslaget till
lag om värdepappersmarknaden. Yrkandet om en framställning till regeringen
bör följaktligen avslås av riksdagen.

Finansbolagens och fondkommissionärernas bidrag för att täcka tillsynskostnader Liksom

övriga institut som står under tillsyn av bankinspektionen skall
fondkommissionärerna och finansbolagen årligen erlägga bidrag för att
täcka kostnaderna för tillsynsverksamheten. Bidragen bestäms av regeringen
inom ramar som riksdagen har angett i lag.

En fondkommissionär kan enligt fondkommissionslagen åläggas att betala
högst 3% av det sammanlagda beloppet av de provisioner som han
under närmast föregående räkenskapsår har uppburit på de avtal som han
har slutit i fråga om köp eller försäljning av värdepapper. Nu föreslås i
stället att bidraget skall beräknas på sammanlagda beloppet av intäkterna i
rörelsen under motsvarande tidsperiod och få utgöra högst 1,5% av detta
belopp. Härigenom kommer fondkommissionärerna att få bidra även till
kostnaderna för övervakning av värdepappersmarknaden. Utskottet tillstyrker
detta förslag, som det inte har riktats någon invändning mot.

För finansbolagens del baseras bidraget på nettovärdet av tillgångarna i
bolagets finansieringsverksamhet under närmast föregående kalenderår.
För närvarande får bidraget inte överstiga 0,005 % av detta värde. I propositionen
föreslås att talet skall höjas till 0,02%. Samtidigt meddelas att
bidragsuttaget för år 1985 avses bli begränsat till 0,01 %.

Finansbolagens förening har först i yttrande till regeringen och sedan i
en skrivelse till näringsutskottet riktat invändningar mot beräkningsmetoden
och även mot bidragsnivån, för så vitt denna blir högre än vad regeringen
har räknat med för år 1985. De större finansbolagen drabbas orimligt
hårt av den nuvarande schablonberäkningen, hävdar föreningen. Bidraget
borde enligt föreningens mening delas upp i en fast del, lika för alla
finansbolag, och en rörlig del som varierar med balansomslutningen. För
framtiden skulle man kunna tänka sig ett system enligt vilket bankinspektionen
debiterar varje finansbolag efter använd tid.

Föredragande statsrådet gör i propositionen först det självklara påpekandet
att kostnaderna för bankinspektionens tillsyn av finansbolagen
skall täckas av dessa. En sådan uppdelning som Finansbolagens förening
har föreslagit tillämpas inte beträffande någon annan institutsgrupp som
står under bankinspektionens tillsyn, påpekar han och tillägger att det
enligt hans mening inte finns tillräcklig anledning att ändra sättet för
beräkning av bidraget.

Även denna sak har tagits upp i motion 1984/85:3129 (m). Motionärerna
deklarerar först att bankinspektionens tillsynsverksamhet inte får bli allt -

NU 1984/85:29

för resurskrävande. Ett system med debitering efter tidsåtgång skulle
kunna vara ett incitament för finansbolag och andra att vara inspektionen
behjälpliga på olika sätt, t. ex. genom att ordna sin redovisning på ett
överskådligt sätt, menar motionärerna. De vill att riksdagen skall uttala sig
för att regeringen låter utvärdera om bankinspektionens värderingssystem
i framtiden skulle kunna — för finansbolagens och fondkommissionärernas
del — utformas enligt andra principer än för närvarande.

Utskottet godtar det nu berörda förslaget till ändring i lagen om finansbolag
och utgår då från att uttaget av bidrag från finansbolagen under år
1985 kan begränsas till 0,01% av underlagssumman. Vad bidragsuttaget i
framtiden beträffar anser utskottet inte att det finns förutsättningar för ett
beslut nu om ändrade beräkningsgrunder. Att en uppdelning på en fast och
en rörlig del inte har tillämpats hittills hindrar givetvis inte att en sådan
avgiftsmodell kan övervägas. Utskottet finner det naturligt att bankinspektionen
och Finansbolagens förening tillsammans prövar om de kan konstruera
en ändrad metod, som båda parterna kan godta, för fördelning av
bankinspektionens kostnader för tillsyn av finansbolagen. Någon framställning
från riksdagen till regeringen i detta ärende anser utskottet inte
vara erforderlig.

Aktiemarknaden m. m.

Till sist tar utskottet till samlad bedömning upp tre motioner som alla går
ut på att aktiemarknadens funktion skall förbättras i olika avseenden.

Motion 1984/85:2065 (fp) är främst inriktad på proceduren för överväganden
på detta område. Utgångspunkten är att aktiesparandet har breddats
så att det nu finns över en miljon aktieägare i Sverige. Denna utveckling
borde, menar motionärerna, följas av åtgärder som skyddar småspararna
på börsen. Fyra önskemål framförs. (1) Styrelserepresentationen i
allemansfonderna bör breddas, och fonderna bör uppträda mer aktivt som
ägare. (2) Den graderade rösträtten för aktier bör tas bort när det gäller nya
aktier på börsens A-lista. (3) Olika möjligheter att minska det korsvisa
ägandet inom näringslivet - bl. a. slopande av skattefriheten för s. k.
organisationsaktier - bör utredas. (4) Informationen om enskildas aktieaffärer
bör förbättras genom åtgärder som innebär att aktieaffärerna snabbt
kan bli offentliga. Motionärerna påpekar att dessa frågor på olika sätt är
under behandling. Det är uppenbart, hävdar de, att de olika utredningsoch
beredningsinsatserna borde samordnas, gärna inom ramen för en
”maktutredning”. En fortsatt uppsplittring sägs försvåra åtgärder för att få
aktiemarknaden att fungera bättre och för att skydda småspararna.

En liknande önskelista presenteras i motion 1984/85:2738 (m), där det
begärs en utredning som i samråd med Näringslivets börskommitté skulle
lägga fram förslag syftande till en starkare ställning för de mindre aktieägarna.
Även i denna motion hänvisas till ett stigande intresse hos allmän -

NU 1984/85:29

heten för aktier och aktiemarknad. En allvarlig sak är emellertid enligt
motionären att hushållens andel av aktieägandet har sjunkit snabbt — från
57% år 1970 till 22% år 1983. Utan hushållen - dvs. allmänheten - som en
vital del av aktiemarknaden kommer efterfrågan på god information och
justa spelregler att minska, befarar motionären. I första hand borde därför
skattesystemet reformeras. Därom framförs yrkande i en särskild motion.
En rad åtgärder av annat slag efterlyses också.

De punkter i motionärens program som näringsutskottet har att uppmärksamma
är i korthet följande, vilka här numreras i anslutning till den
förra uppräkningen. (3) Korsägandet (eller cirkelägandet) i näringslivet bör
ifrågasättas. Förutom skärpta skatteregler kunde man tänka sig bestämmelser
som förhindrar utövande av rösträtt vid korsägande. (2) Reglerna
för graderad rösträtt bör ses över. (5) Minoritetsskyddet vid s. k. take-over
bids eller fusioner genom aktieförvärv bör stärkas genom att det vid brott
mot gällande regelverk görs möjligt att rikta en sanktion direkt mot styrelsen
i det anbudsgivande företaget. Förslag härvid bör utarbetas av börsstyrelsen
i samarbete med näringslivets börskommitté. (6) Den information
som lämnas till aktieägarna bör vara korrekt och fullständig, och kvaliteten
på emissionsprospekten måste upprätthållas. Även härvidlag efterlyses
insatser av de båda nyssnämnda organen. (7) Möjligheten — enligt 4 kap.
2 § aktiebolagslagen (1975:1385) — att genomföra riktade kontantemissioner
till icke aktieägare bör upphävas, då den åsidosätter de gamla
ägarnas företrädesrätt och sålunda urholkar ägandets innehåll.

I en på skattefrågor inriktad motion om ett ”folksparande” i aktier finns
motiveringen till ett yrkande som framförs i motion 1984/85:2183 (c). Det
går ut på att regeringen skall vidta åtgärder för att i samarbete med
parterna på aktiemarknaden m. fl. påskynda arbetet för - med fortsättning
av tidigare numrering - (8) en enkel och rationell aktiehantering och (6)
jämlik informationsspridning på aktiemarknaden. Vad som i dessa ämnen
sägs i huvudmotionen är blott att formerna för aktiehantering är ålderdomliga
och att det beträffande hushållens aktiesparande råder en ojämlikhet i
informationshänseende som diskriminerar hushållen gentemot de professionella
institutionerna.

I anslutning till den redogörelse som har lämnats inledningsvis vill utskottet
först kortfattat kommentera de olika sakfrågor som motionärerna
har tagit upp. Därvid vill utskottet också erinra om att flera av dessa frågor
våren 1984 berördes i utskottets betänkande NU 1983/84:38 om ändringar i
börs- och fondkommissionslagstiftningen, m. m.

(1) Regler om sammansättningen av allemansfondernas styrelser finns i
lagen (1983:890) om allemanssparande. De lägger i en fondandelsägarstämmas
händer att välja flertalet av ledamöterna, bland dem ordföranden.
Två av ledamöterna utses av regeringen, något som de borgerliga partierna
motsatte sig vid de nuvarande reglernas tillkomst hösten 1983. I beslut om
rösträtt för aktier i en allemansfond deltar endast de ledamöter som har

NU 1984/85:29

utsetts av stämman. Vidare gäller att beslut om utövande av rösträtt skall
fattas för varje särskilt fall och ge noggranna anvisningar för röstningen.
Sammanfattningsvis är det alltså ytterst fondandelsägarna själva som i
huvudsak svarar för styrelsens sammansättning och som avgör om rösträtten
för fondens aktier skall utnyttjas.

(2) Frågan om röstvärdet för aktier utreds av en särskild kommitté som
enligt direktiven skall inrikta sitt arbete på att lämna förslag som gör det
möjligt att avskaffa röstvärdesdifferenserna. Utredningsarbetet avses bli
avslutat under år 1985.

(3) Att studera det korsvisa ägandet inom näringslivet blir en av huvuduppgifterna
för en parlamentarisk kommitté som - enligt beslut av regeringen
den 23 maj 1985 — skall utreda vissa ägar- och inflytandefrågor i
svenskt näringsliv. Ämnet skall snabbutredas till februari 1986.

(4) Ökad information om enskildas aktieaffärer blir tillgänglig genom det
insynsställningsregister som bankinspektionen skall föra enligt 25 § i den
föreslagna lagen om värdepappersmarknaden. I vad mån de registrerade
uppgifterna — som särskilt kommer att belysa större ändringar i de berörda
personernas aktieinnehav — skall publiceras blir det liksom hittills i praktiken
massmedierna som kommer att bestämma.

(5) Minoritetsskyddet vid fusioner genom aktieförvärv (take-over bids)
kommer till uttryck i den centrala regel om likabehandling av aktieägare
som ingår i fondbörsens inregistreringskontrakt. Som framhålls i motion
1984/85:2738 (m) har börsstyrelsen, om ett företag åsidosätter kontraktets
regler, möjlighet till olika sanktioner mot företaget, i sista hand avregistrering
av dess aktier. Denna påföljd har utnyttjats i ett fall som torde åsyftas i
motionen; det berördes i en motsvarande motion förra året. Utformningen
av inregistreringskontrakten och det därtill knutna sanktionssystemet är i
första hand en fråga för börsstyrelsen.

(6) Vad gäller förbättrad information till aktieägarna och allmänheten
från börsföretagens sida bör observeras att de nyssnämnda inregistreringskontrakten
innefattar långtgående åtaganden om informationsplikt även
med sikte på allmänhetens behov. Det står klart att börsstyrelsen ägnar ett
betydande intresse åt informationsfrågorna. Den kan också, på grundval
av kontrakten, tillgripa olika slags sanktioner mot börsföretag som är
försumliga i detta hänseende. En nyhet på informationsområdet är den
rekommendation rörande offentliggörande vid förvärv av större aktieposter
m. m. (s. k. flaggning) som har utfärdats av Näringslivets börskommitté
år 1983 - med ändring år 1984 — och som har föranlett regeringen att inte
ta in några motsvarande bestämmelser i förslaget till lag om värdepappersmarknaden
(se prop. s. 57—63).

(7) Frågan om riktade emissioner behandlades av lagutskottet våren
1984 med anledning av en motion vari — av bl. a. samma motionär som nu
— förespråkades att aktiebolagen skulle ändras så att möjligheterna att
göra riktade emissioner mot kontanter skulle upphöra. Lagutskottet av -

NU 1984/85:29

styrkte enhälligt motionen, som också avslogs av riksdagen. Motiveringen
för detta ställningstagande var, som framgår av det föregående (s. 6), att
bestämmelser i aktiebolagslagen ger tillräckligt skydd mot otillbörliga förfaranden
i samband med riktade nyemissioner.

(8) Lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering och tillkomsten av
Värdepapperscentralen VPC AB. vars verksamhet är baserad på denna
lag. har möjliggjort en väsentligt mera enkel och rationell aktiehantering än
det system som tillämpades tidigare och fortfarande tillämpas av mindre
bolag. Inom VPC pågår i samarbete med andra intressenter en utredning
som siktar till en avsevärd ytterligare förenkling av aktiehanteringen.

Motionärernas önskemål i sak avser, som har framgått av denna genomgång,
en rad skilda frågor av olika dignitet. I några fall pågår utredning. I
andra får den reglering som finns anses vara till fyllest. Initiativet till
förändringar ligger i vissa fall hos organ som börsstyrelsen eller allemansfondernas
styrelser, vilka inte är åtkomliga för direkt statlig styrning. Som
utskottet framhöll i motsvarande sammanhang förra året (NU 1983/84:38
s. 13) är det med hänsyn till fondbörsens fristående ställning en grannlaga
uppgift för regeringen att utverka att en viss utredning skall bli utförd
genom börsstyrelsens försorg. Detsamma gäller, som utskottet också påpekade,
än mer Näringslivets börskommitté, som är ett helt privat organ.

Mot här angiven bakgrund avstyrker utskottet yrkandet i motion 1984/
85:2738 (m) om en utredning som skall arbeta i samråd med Näringslivets
börskommitté. Inte heller finner utskottet skäl för en sådan framställning
till regeringen om aktiehantering och om informationsspridning på aktiemarknaden
som — med påfallande knapphändig motivering — föreslås i
motion 1984/85:2183 (c). Tanken att sådana utredningsinsatser och initiativ
av skilda slag som berörs i motion 1984/85: 2065 (fp) skulle samordnas
inom ramen för den aviserade maktutredningen eller på annat, liknande
sätt framstår som klart orealistisk. Självfallet får det förutsättas att regeringen,
i den mån hithörande frågor i första hand skall behandlas i statlig
regi, genomför det mått av samordning som är lämpligt. Sammanfattningsvis
avstyrker utskottet alltså de tre nu nämnda motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande personkretsens avgränsning

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:3130 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande väsentlighetsrekvisitet i fråga om förtrolig företagsinformation att

riksdagen med avslag på motion 1984/85:3129 yrkande 1 antar
det i proposition 1984/85: 157 framlagda förslaget till lag om
värdepappersmarknaden i vad avser 8 §,

NU 1984/85:29

3. beträffande straffbestämmelser

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:3129 yrkande 2 antar
det i proposition 1984/85: 157 framlagda förslaget till lag om
värdepappersmarknaden i vad avser 28 och 29 §§,

4. beträffande förslaget till lag om värdepappersmarknaden i övrigt
att riksdagen med anledning av motion 1984/85:3129 yrkande 3 i
ifrågavarande del antar det i proposition 1984/85: 157 framlagda
förslaget till lag om värdepappersmarknaden. i den mån det inte
omfattas av utskottets hemställan under 2 och 3, med ändrad
lydelse av övergångsbestämmelserna enligt utskottets förslag i
det följande:

Regeringens förslag

Utskottats förslag
Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den / juli
1985, då lagen (1971:827) om registrering
av aktieinnehav och lagen
(1908: 129 s. 1) med vissa bestämmelser
om handel med fondpapper
skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den / oktober
1985. då lagen (1971:827) om
registrering av aktieinnehav och lagen
(1908: 129 s. 1) med vissa bestämmelser
om handel med fondpapper
skall upphöra att gälla.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som
ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall hänvisningen i stället avse
den nya bestämmelsen.

Den som vid lagens ikraftträdande
är skyldig att göra anmälan
om innehav av aktier enligt 10 §,
skall göra detta före utgången av
juli 1985. Har innehavet förut anmälts
enligt lagen om registrering
av aktieinnehav och har det därefter
inte ökat eller minskat med 50
aktier eller mera eller, såvitt avser
värdepapper som enligt 4 § andra
stycket skall likställas med aktier,
inte ökat eller minskat med mer än
10000 kronor, behöver anmälan
dock inte ske.

Den som vid lagens ikraftträdande
är skyldig att göra anmälan
om innehav av aktier enligt 10 §,
skall göra detta före utgången av
oktober 1985. Har innehavet förut
anmälts enligt lagen om registrering
av aktieinnehav och har det därefter
inte ökat eller minskat med 50
aktier eller mera eller, såvitt avser
värdepapper som enligt 4 § andra
stycket skall likställas med aktier,
inte ökat eller minskat med mer än
10000 kronor, behöver anmälan
dock inte ske.

5. beträffande sekretesslagen

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:3129 yrkande 3 i
ifrågavarande del antar det i proposition 1984/85: 157 framlagda
förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100) med den
ändringen att lagen skall träda i kraft den 1 oktober 1985,

6. beträffande aktiebolagslagen

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:3129 yrkande 3 i
ifrågavarande del antar det i proposition 1984/85: 157 framlagda

NU 1984/85:29

förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) med
den ändringen att lagen skall träda i kraft den 1 oktober 1985,

7. beträffande vissa andra lagförslag

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:3129 yrkande 3 i
ifrågavarande del antar de i proposition 1984/85: 157 framlagda
förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1979:750) om rätt att förfoga över
annan tillhöriga fondpapper,

b) lag om ändring i konkurslagen (1921:225),

c) lag om ändring i lagen (1949:722) om pantlånerörelse,

8. beträffande viss framställning till regeringen
att riksdagen avslår motion 1984/85: 2062,

9. beträffande fondkommissionslagen

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:3129 yrkande 3 i
ifrågavarande del antar det i proposition 1984/85: 157 framlagda
förslaget till lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748),
dock med ändrad lydelse av ikraftträdandebestämmelsen enligt
utskottets förslag i det följande:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft, såvitt Denna lag träder i kraft, såvitt
avser 21 § den 1 juli 1985, och i avser 21 § den I oktober 1985, och i
övrigt den 1 januari 1986. övrigt den 1 januari 1986.

10. beträffande finansbolagens bidrag för att täcka tillsynskostnader
att riksdagen

a) med avslag på motion 1984/85:3129 yrkande 3 i ifrågavarande
del antar det i proposition 1984/85:157 framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag,

b) avslår motion 1984/85:3129 yrkande 4,

11. beträffande aktiemarknaden m.m.
att riksdagen avslår

a) motion 1984/85:2065,

b) motion 1984/85:2183,

c) motion 1984/85:2738,

Stockholm den 29 maj 1985
På näringsutskottets vägnar

TAGE SUNDKVIST

Närvarande: Tage Sundkvist (c), Lilly Hansson (s), Erik Hovhammar (m),
Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Sten Svensson (m), Wivi-Anne
Radesjö (s), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp). Birgitta Johansson
(s). Ivar Franzén (c), Bo Finnkvist (s), Lars Ahlström (m), Sylvia Pettersson
(s) och Lars Andersson (s) (mom. 11).

NU 1984/85:29

Reservationer

1. Väsentlighetsrekvisitet i fråga om förtrolig företagsinformation (mom. 2)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”i väsentlighetsrekvisitet” bort ha följande
lydelse:

Utskottet kan inte finna att föredragande statsrådets argumentation på
minsta sätt berövar motionärernas invändningar deras slagkraft. En sådan
tidsmässig precisering av väsentlighetsrekvisitet som motionärerna föreslår
skulle på ett värdefullt sätt skapa ökad klarhet för alla berörda. Risken
för att en trettiodagarsgräns skulle lämna rum för några icke önskvärda
transaktioner av personer i insynsställning synes samtidigt vara mycket
liten. Utskottet förordar alltså att 8 § första stycket i den nya lagen utformas
på det sätt som föreslås i motion 1984/85: 3129 (m).

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande väsentlighetsrekvisitet i fråga om förtrolig företagsinformation att

riksdagen med bifall till motion 1984/85:3129 yrkande 1 antar
det i proposition 1984/85: 157 framlagda förslaget till lag om
värdepappersmarknaden i vad avser 8 § med ändrad lydelse
enligt alternativt förslag i det följande:

Regeringens förslag Alternativt förslag

8 §

Den som har insynsställning i ett Den som har insynsställning i ett

aktiemarknadsbolag får inte heller i aktiemarknadsbolag får inte heller i

annat fall än som avses i 7 § för annat fall än som avses i 7 § för

egen eller annans räkning köpa eller egen eller annans räkning köpa eller

sälja aktie i bolaget eller med råd sälja aktie i bolaget eller med råd

eller på annat liknande sätt föranle- eller på annat liknande sätt föranleda
någon till handel med sådan ak- da någon till handel med sådan aktie
tie

1. när han känner till en omstän- 1. när han känner till en omständighet
i bolagets eller dess moder- dighet i bolagets eller dess moderföretags
verksamhet om vilken företags verksamhet om vilken

upplysning lämnas i årsredovis- upplysning lämnas i årsredovisning,
delårsrapport eller årsbok- ning, delårsrapport eller årsbokslut,
som ännu ej offentliggjorts, slut, som avses offentliggöras inom

om omständigheten är ägnad att vä- 30 dagar, om omständigheten är äg sentligt

påverka kursen på bolagets nåd att väsentligt påverka kursen

aktier när den blir allmänt känd, på bolagets aktier när den blir all mänt

känd.

NU 1984/85:29

Regeringens förslag

2. när han i annat fall känner till
en inte offentliggjord omständighet
i bolagets eller dess moderföretags
verksamhet, om omständigheten
uppenbart är ägnad att väsentligt
påverka kursen på bolagets aktier
när den blir allmänt känd.

Alternativt förslag

Första stycket gäller inte den som har sådan ledande befattning eller
sådant kvalificerat uppdrag som avses i 6 § första stycket 3 eller 6 om han
inte underrättats om sin insynsställning enligt 15 § fjärde stycket eller 16 §.

2. Straffbestämmelser (mom. 3)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Den av”
och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna. Den allmänpreventiva effekten
blir, som de påpekar, tillräcklig utan fängelsestraff när det gäller sådana
brött mot insiderbestämmelserna som inte är grova.

Följaktligen föreslår utskottet att de berörda straffbestämmelserna utformas
på det sätt som yrkas i motion 1984/85: 3129 (m).

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande straffbestämmelser

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3129 yrkande 2 antar
det i proposition 1984/85: 157 framlagda förslaget till lag om
värdepappersmarknaden i vad avser 28 och 29 §§ med ändrad
lydelse enligt alternativt förslag i det följande:

Regeringens förslag Alternativt förslag

28 §

Den som uppsåtligen bryter mot Den som uppsåtligen bryter mot

förbud enligt 7 eller 8 § skall dömas förbud enligt 7 eller 8 § skall dömas

till böter eller fängelse i högst sex till böter, om gärningen inte är be månader,

om gärningen inte är be- lagd med straff i brottsbalken,

lagd med straff i brottsbalken.

Är brott som avses i första stycket, på grund av värdepappersaffärens
omfattning eller annan omständighet, att anse som grovt, skall dömas till
fängelse i högst två år, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken.

Den som av grov oaktsamhet Den som av grov oaktsamhet

bryter mot förbud enligt 7 eller 8 § bryter mot förbud enligt 7 eller 8 §

skall dömas till böter eller fängelse skall dömas till böter.

i högst sex månader.

NU 1984/85:29

Regeringens förslag

Alternativt förslag

I fall som kan antas sakna betydelse för allmänhetens förtroende för
värdepappersmarknaden eller som annars är ringa skall inte dömas till
ansvar enligt första eller tredje stycket.

För anstiftan av eller medhjälp till gärning som avses i denna paragraf
skall inte dömas till ansvar.

29 §

Till böter eller fängelse i högst
sex månader skall den dömas som
uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. underlåter att inom föreskriven
tid göra anmälan enligt 10 §,

2. lämnar oriktig eller vilseledande
uppgift vid fullgörande av
anmälningsskyldighet enligt 10 Seller
vid fullgörande av uppgiftsskyldighet
som avses i 22 § eller 24 §
första stycket 2-4,

3. underlåter att iaktta åliggande
enligt 14 § andra stycket, 15 eller
16 §.

Till böter skall den dömas som
uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. underlåter att inom föreskriven
tid göra anmälan enligt 10 §,

2. lämnar oriktig eller vilseledande
uppgift vid fullgörande av
anmälningsskyldighet enligt 10 § eller
vid fullgörande av uppgiftsskyldighet
som avses i 22 § eller 24 §
första stycket 2-4,

3. underlåter att iaktta åliggande
enligt 14 § andra stycket, 15 eller
16 §.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

3. Finansbolagens bidrag för att täcka tillsynskostnader (mom. 10)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
godtar” och slutar med ”vara erforderlig” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna. Det är, anser utskottet, angeläget
att grunderna för bankinspektionens uttag av bidrag från fondkommissionärer
och finansbolag blir förutsättningslöst prövade enligt de riktlinjer
som anges i motion 1984/85:3129 (m).

dels att utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande finansbolagens bidrag för att täcka tillsynskostnader
att riksdagen

a) (= utskottet)

b) med bifall till motion 1984/85:3129 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Aktiemarknaden m. m. (mom. 11)

Tage Sundkvist (c). Erik Hovhammar (m). Sten Svensson (m). Per
Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp). Ivar Franzén (c) och Lars Ahlström
(m) anser

NU 1984/85: 29

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Motionärernas
önskemål” och slutar med ”nämnda motionerna” bort ha följande
lydelse:

Motionärernas önskemål i sak avser, som har framgått av denna genomgång,
en rad frågor av central betydelse för aktiemarknadens funktion och
därmed indirekt för hela näringslivets utveckling. Regeringen ägnar inte
tillräckligt intresse åt dessa frågor. I den mån utredningsarbete pågår, är
bristen på samordning påfallande. Regeringen visar också en uppenbar
ovilja mot att samarbeta med börsstyrelsen och med parterna på aktiemarknaden.
Följden blir att åtskilliga missförhållanden och ofullkomligheter,
vilka väl belyses i motionerna, förblir ouppklarade. Detta är till
nackdel framför allt för den stora skaran av små aktieägare, vilken under
de senaste åren har vuxit betydligt. Utskottet anser att regeringen på
grundval av de tre nu behandlade motionerna bör göra aktiva insatser i
syfte att komma till rätta med de brister som har påtalats. Riksdagen bör
göra ett uttalande av nu angiven innebörd.

dels att utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande aktiemarknaden m. m.

att riksdagen med anledning av

a) motion 1984/85:2065,

b) motion 1984/85:2183,

c) motion 1984/85: 2738

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1984/85:29

Bilaga

Lagförslag 1 i proposition 1984/85:157
Lagförslag till

Lag om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag innehåller vissa bestämmelser om handel med och förvaltning
av fondpapper samt förfaranden som har samband därmed. Lagen
gäller endast om inte annat föreskrivs i annan lag.

2 § Handel med och förvaltning av fondpapper skall bedrivas så att
allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls och enskildas
kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras.

3 § Bankinspektionen övervakar efterlevnaden av bestämmelserna i
denna lag.

Definitioner

4 § 1 denna lag förstås med

1. fondpapper: aktie, annat bevis om delaktighet i bolag, obligation,
förlagsbevis och liknande skuldebrev avsett för allmän omsättning samt
andel i aktiefond,

2. fondkommissionär: den som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse
enligt fondkommissionslagen (1979:748),

3. aktiemarknadsbolag: svenskt aktiebolag som utgivit aktier som är
inregistrerade vid Stockholms fondbörs eller som trätt i stället för utgivare
av sådana aktier (börsbolag) eller svenskt aktiebolag som träffat avtal med
fondkommissionär om att denne på begäran skall ange kurser på aktier i
bolaget och till dessa kurser köpa och sälja aktier i bolaget (OTC-bolag),

4. värdepapperscentralen: Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag.
Vad som föreskrivs om aktie i aktiemarknadsbolag skall också tillämpas

på emissionsbevis, interimsbevis, optionsbevis, konvertibelt skuldebrev,
skuldebrev förenat med optionsrätt till nyteckning och vinstandelsbevis
som utgivits av aktiemarknadsbolag eller av någon annan i vars ställe
aktiemarknadsbolaget trätt.

Om aktierna i ett aktiemarknadsbolag ägs av två eller flera med samäganderätt,
skall delägare vid tillämpningen av denna lag anses vara ägare
till så många av aktierna som svarar mot hans lott i det samfällda innehavet.

5 § Om en juridisk person äger så många aktier eller andelar i en annan
svensk eller utländsk juridisk person att den har mer än hälften av rösterna
för samtliga aktier eller andelar, är vid tillämpningen av denna lag den förra
moderföretag och den senare dotterföretag. Äger ett dotterföretag eller
äger ett moderföretag och ett eller flera dotterföretag tillsammans eller
äger flera dotterföretag tillsammans aktier eller andelar i en annan juridisk
person i den omfattning som angetts nu, är även den sistnämnda juridiska
personen dotterföretag till moderföretaget.

NU 1984/85:29

Har en juridisk person i annat fall på grund av aktie- eller andelsinnehav
eller avtal ensam ett bestämmande inflytande över en annan juridisk person
och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är den förra
moderföretag och den senare dotterföretag.

Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

6 § Följande fysiska personer, som har särskild möjlighet till insyn i ett
aktiemarknadsbolag, anses enligt denna lag ha insynsställning i bolaget:

1. styrelseledamot eller suppleant i bolaget eller dess moderföretag,

2. verkställande direktör eller vice verkställande direktör i bolaget eller
dess moderföretag,

3. verkställande direktör eller annan ledande befattningshavare i ett
dotterföretag, om han normalt kan antas få tillgång till förtrolig information
om sådant förhållande som kan påverka kursen på aktierna i bolaget,

4. revisor eller suppleant i bolaget eller dess moderföretag,

5. bolagsman i ett handelsbolag som är bolagets moderföretag, dock ej
kommanditdelägare,

6. innehavare av annan ledande befattning i eller annat kvalificerat
uppdrag av stadigvarande natur för bolaget eller dess moderföretag, om
befattningen eller uppdraget normalt kan antas medföra förtrolig information
om sådant förhållande som kan påverka kursen på aktierna i bolaget,

7. den som äger aktier i bolaget, motsvarande minst fem procent av
aktiekapitalet eller av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, eller äger
aktier i denna omfattning tillsammans med sådan fysisk eller juridisk
person som är aktieägaren närstående på det sätt som anges i 11 § första
stycket 1—3.

Bankinspektionen skall på begäran av bolaget eller dess moderföretag
pröva frågan om befattningshavare eller uppdragstagare har en sådan
ledande ställning eller ett sådant kvalificerat uppdrag som avses i första
stycket 3 eller 6.

Bestämmelser till skydd mot obehörigt utnyttjande av förtrolig företagsinformation 7

§ Har en svensk juridisk person beslutat att till en vidare krets lämna
ett offentligt erbjudande om förvärv av aktier i ett aktiemarknadsbolag
eller har frågan om ett sådant erbjudande väckts i den juridiska personens
styrelse eller hos någon annan som kan fatta beslut om erbjudandet, gäller
följande. Den som fått kännedom om beslutet eller den väckta frågan i sin
egenskap av arbets- eller uppdragstagare hos den juridiska personen, aktiemarknadsbolaget
eller något av deras moderföretag får inte för egen
eller annans räkning köpa eller sälja aktie i aktiemarknadsbolaget eller med
råd eller på annat därmed jämförligt sätt föranleda någon annan till sådant
köp eller försäljning innan erbjudandet offentliggjorts eller den väckta
frågan om offentligt erbjudande förfallit. Är den juridiska personen också
ett aktiemarknadsbolag skall motsvarande gälla beträffande köp eller försäljning
och föranledande till köp eller försäljning av aktie i detta bolag.

Första stycket gäller även annan fysisk person som känner till beslutet
eller den väckta frågan och som har andelar eller aktier i den juridiska
personen eller aktiemarknadsbolaget, om innehavet utgör minst fem procent
av samtliga sådana andelar eller aktier eller har ett röstvärde som
motsvarar minst fem procent av rösterna för samtliga sådana andelar eller
aktier.

Vid beräkningen av innehav enligt andra stycket skall de andelar eller

NU 1984/85: 29

aktier som ägs av den som är andels- eller aktieägaren närstående enligt
11 § första stycket 1—3 räknas med. Även lott i samfällt aktie- eller
andelsinnehav skall räknas med på det sätt som sägs i 4 § tredje stycket.

8 § Den som har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag får inte heller i
annat fall än som avses i 7 § för egen eller annans räkning köpa eller sälja
aktie i bolaget eller med råd eller på annat liknande sätt föranleda någon till
handel med sådan aktie

1. när han känner till en omständighet i bolagets eller dess moderföretags
verksamhet om vilken upplysning lämnas i årsredovisning, delårsrapport
eller årsbokslut, som ännu ej offentliggjorts, om omständigheten är ägnad
att väsentligt påverka kursen på bolagets aktier när den blir allmänt känd,

2. när han i annat fall känner till en inte offentliggjord omständighet i
bolagets eller dess moderföretags verksamhet, om omständigheten uppenbart
är ägnad att väsentligt påverka kursen på bolagets aktier när den blir
allmänt känd.

9 § Bestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller inte för befattningshavare hos
fondkommissionär i fråga om köp eller försäljning för fondkommissionärens
räkning av aktier i ett OTC-bolag, till vilket fondkommissionären står
i ett sådant avtalsförhållande som avses i 4 § första stycket 3.

Bestämmelserna utgör inte heller hinder för

1. befattningshavare hos fondkommissionär att i annat fall utföra köpeller
säljorder i fondkommissionsrörelsen,

2. köp då omständigheten är ägnad att sänka kursen eller försäljning då
omständigheten är ägnad att höja kursen,

3. försäljning av aktier som tillhör ett konkursbo.

10 § Den som har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag skall skriftligen
anmäla innehav av aktier i bolaget och ändring i innehavet till värdepapperscentralen.

Anmälningsskyldigheten gäller dock inte

1. innan den som avses i 6 § första stycket 3 eller 6 tagit emot underrättelse
enligt 15 § fjärde stycket eller 16 §,

2. om innehavet inte uppgår till 50 aktier eller, om innehavet avser
värdepapper som enligt 4 § andra stycket likställs med aktier, understiger
ett marknadsvärde motsvarande 10000 kronor,

3. om ändring i innehavet efter senast gjord anmälan inte uppgår till 50
aktier eller, om ändringen avser värdepapper som enligt 4 § andra stycket
likställs med aktier, understiger ett marknadsvärde motsvarande 10000
kronor,

4. om ökning i innehavet föranletts av fondemission eller av att akties
nominella belopp sänkts genom att aktien delats upp,

5. interimsbevis som erhållits i utbyte mot annat värdepapper som avses
i 4 § andra stycket.

Av 11 § framgår att anmälningsskyldigheten omfattar även vissa närståendes
aktieinnehav.

11 § Vid tillämpning av 10 § skall följande aktier i bolaget anses som den
anmälningsskyldiges egna, nämligen sådana som ägs av

1. make eller sambo till den anmälningsskyldige,

NU 1984/85:29

2. omyndigt barn under den anmälningsskyldiges vårdnad,

3. juridisk person, över vars verksamhet den anmälningsskyldige har ett
väsentligt inflytande och med vilken den anmälningsskyldige eller någon
som avses i 1 eller 2 eller flera av dem tillsammans har en väsentlig
ekonomisk gemenskap som grundas på andelsrätt eller därmed jämförligt
ekonomiskt intresse.

Om flera personer är anmälningsskyldiga för samma aktieinnehav eller
för ändring i detta, behöver anmälan endast göras av en av dem.

12 § Anmälan enligt 10 § skall innehålla uppgift om

1. den anmälningsskyldiges namn, personnummer och adress,

2. bolagets firma,

3. vilket slag av insynsställning den anmälningsskyldige har,

4. antal eller värde och olika slag av aktier som den anmälningsskyldige
tillsammans med närstående enligt 11 § första stycket 1—3 äger i bolaget,

5. storleken av ökningen eller minskningen av aktieinnehavet,

6. tidpunkten för ändringen eller ändringarna,

7. vilken persons aktieinnehav som ändrats och i förekommande fall
dennes släktskap med eller anknytning till den anmälningsskyldige.

13 § Anmälan om aktieinnehav eller ändring i innehavet skall göras
senast 14 dagar efter det att

1. aktie i bolaget inregistrerats vid Stockholms fondbörs eller sådant
avtal som avses i 4 § första stycket 3 antecknats hos bankinspektionen,

2. insynsställning uppkommit enligt 6 § första stycket 1, 2, 4, 5 eller 7
eller den som avses med 6 § första stycket 3 eller 6 tagit emot underrättelse
enligt 15 § fjärde stycket eller 16 §,

3. den anmälningsskyldige förvärvat eller överlåtit aktier i bolaget eller
annan ändring skett i aktieinnehavet,

4. den anmälningsskyldige fått vetskap om att närstående, som avses i
11 §, innehar, förvärvat eller överlåtit aktier i bolaget eller att annan
ändring skett i den närståendes aktieinnehav.

14 § Värdepapperscentralen skall senast dagen efter det att anmälan
enligt 10 § mottagits sända uppgift om dess innehåll till bankinspektionen
och till bolaget.

Anmälan eller en kopia av den skall hos bolaget hållas tillgänglig för var
och en. Den som vill har rätt att mot ersättning för kostnaderna få en kopia
av anmälan eller del av den.

15 § Aktiemarknadsbolag skall utan dröjsmål upprätta och fortlöpande
föra en förteckning över sådana arbets- eller uppdragstagare i bolaget som
avses i 6 § första stycket 1 —4 och 6.

Bolaget skall genast lämna en kopia av förteckningen till bankinspektionen
och underrätta denna så snart någon ändring i förteckningen skett.

Förteckningen eller en kopia av den skall hos bolaget hållas tillgänglig
för var och en. Den som vill har rätt att mot ersättning för kostnaderna få
en kopia av förteckningen eller delar av den.

Bolaget skall genast skriftligen underrätta den som upptagits i förteckningen
på grund av bestämmelsen i 6 § första stycket 3 eller 6 om dennes
insynsställning och anmälningsskyldighet. Kopia av underrättelsen skall
samtidigt sändas till bankinspektionen.

NU 1984/85:29

16 § Aktiemarknadsbolags moderföretag skall utan dröjsmål upprätta
och fortlöpande föra en förteckning över dem som har sådan ställning i
eller sådint uppdrag för moderföretaget som avses i 6 § första stycket 1 -6.
Bestämmelserna i 15 § andra-fjärde styckena skall tillämpas även på
moderföretaget.

Skyldighet att upprätta avräkningsnota

17 § Vid köp eller byte av fondpapper skall avräkningsnota upprättas
samma dag som avtal därom slutits.

Har avtalet avslutats i kommission skall en särskild avräkningsnota
upprättas beträffande uppgörelsen mellan kommissionären och den för
vars räkning kommissionären handlat (kommittenten).

Avräkningsnota skall upprättas på särskild blankett. Formulär till sådan
blankett skall fastställas av bankinspektionen.

18 § Avräkningsnota skall om ej annat följer av andra stycket upprättas
av säljaren vid köp och av vardera parten vid byte.

Är fondkommissionär, för egen eller annans räkning, part i avtalet skall
avräkningsnota alltid upprättas av honom.

19 § En avräkningsnota skall innehålla uppgift om

1. kontrahenternas namn och adress,

2. vilken dag avtalet ingåtts,

3. det antal och de slag av fondpapper som omsatts,

4. köpeskillingen eller avtalat värde på de fondpapper som omsatts
genom byte och vid bytet avtalad mellanskillnad,

5. vem som upprättat notan.

Har avtalet avslutats i kommission skall detta anges i avräkningsnotan.
Är kommissionären inte fondkommissionär skall även kommittentens
namn och adress anges i avräkningsnotan.

20 § Den som upprättat en avräkningsnota skall inom tre dagar sända en
kopia av notan till motparten i avtalet. Har en fondkommissionär handlat
för någon annans räkning skall en kopia av notan inom samma tid sändas
också till kommittenten.

En fondkommissionär skall under minst tio år på betryggande sätt förvara
de avräkningsnotor, som upprättats av denne.

21 § En fondkommissionär skall, på sätt bankinspektionen beslutar, lämna
inspektionen uppgift om innehållet i de avräkningsnotor som upprättats.

Bestämmelser om viss förvaltning av fondpapper

22 § Den som yrkesmässigt förvaltar fondpapper för någon annans räkning
är skyldig att på begäran av bankinspektionen lämna inspektionen
uppgifter om förvaltningen. Detta gäller dock inte om förvaltningen är
särskilt reglerad i annan lag.

23 § Finner bankinspektionen att förvaltningen bedrivs i former som
otillbörligen äventyrar enskildas kapitalinsatser eller annars är otillbörliga
mot uppdragsgivare, får bankinspektionen skriftligen uppmana förvaltaren

NU 1984/85:29

att rätta till missförhållandet på det sätt som är skäligt med hänsyn till
omständigheterna.

Om förvaltaren inte följer uppmaningen, får bankinspektionen i särskilt
beslut göra anmärkning om missförhållandet.

Bestämmelser om bankinspektionens utredande verksamhet

24 § Om det finns anledning anta att en bestämmelse i 7 eller 8 § överträtts,
får bankinspektionen begära in uppgifter i utredningssyfte. Inspektionen
får begära in sådana uppgifter av

1. den som finns anledning anta har gjort överträdelsen,

2. det aktiemarknadsbolag vars aktier överträdelsen gäller,

3. den juridiska person som lämnat det offentliga erbjudandet om aktieförvärv,

4. moderföretaget till det aktiemarknadsbolag som avses i 2 eller till den
juridiska person som avses i 3.

Finns det anledning anta att någon har överträtt andra bestämmelser i
denna lag och är överträdelsen belagd med straff, får bankinspektionen i
utredningssyfte också infordra uppgifter av denne.

Registrering av aktieinnehav

25 § Bankinspektionen skall föra register som innehåller anmälningar
som gjorts enligt 10 § (insynsställningsregister).

Uppgifter i insynsställningsregister avseende sådant aktieinnehav som
inte längre omfattas av anmälningsskyldighet får avföras ur registret. Uppgifterna
skall dock bevaras i minst tio år efter det att de avförts.

Hur man överklagar beslut

26 § Bankinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen
genom besvär.

Vite

27 § Om någon inte fullgör sin skyldighet enligt 21 §, 22 § eller 24 §
första stycket 2—4 får bankinspektionen förelägga vite.

Ansvar

28 § Den som uppsåtligen bryter mot förbud enligt 7 eller 8 § skall dömas
till böter eller fängelse i högst sex månader, om gärningen inte är belagd
med straff i brottsbalken.

Den som av grov oaktsamhet bryter mot förbud enligt 7 eller 8 § skall
dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

I fall som kan antas sakna betydelse för allmänhetens förtroende för
värdepappersmarknaden eller som annars är ringa skall inte dömas till
ansvar enligt första eller tredje stycket.

För anstiftan av eller medhjälp till gärning som avses i denna paragraf
skall inte dömas till ansvar.

NU 1984/85:29

29 § Till böter eller fängelse i högst sex månader skall den dömas som
uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. underlåter att inom föreskriven tid göra anmälan enligt 10 §,

2. lämnar oriktig eller vilseledande uppgift vid fullgörande av anmälningsskyldighet
enligt 10 § eller vid fullgörande av uppgiftsskyldighet som
avses i 22 § eller 24 § första stycket 2—4,

3. underlåter att iaktta åliggande enligt 14 § andra stycket, 15 eller 16 §.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

30 § Till böter skall den dömas som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. underlåter att inom föreskriven tid upprätta avräkningsnota enligt
17 §,

2. underlåter att fullgöra åliggande enligt 20 eller 21 §.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

Förverkande

31 § Vinning av brott enligt 28 § skall förklaras förverkad om det inte är
oskäligt.

Åtal

32 § Allmänt åtal för brott enligt denna lag får väckas endast efter medgivande
av bankinspektionen.

Kostnad för tillsyn

33 § För att täcka kostnaden för bankinspektionens övervakning enligt
denna lag skall fondkommissionär och Stockholms fondbörs årligen betala
bidrag enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen.

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985, då lagen (1971:827) om registrering
av aktieinnehav och lagen (1908: 129 s. 1) med vissa bestämmelser om
handel med fondpapper skall upphöra att gälla.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som
ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall hänvisningen i stället avse
den nya bestämmelsen.

Den som vid lagens ikraftträdande är skyldig att göra anmälan om
innehav av aktier enligt 10 §, skall göra detta före utgången av juli 1985.
Har innehavet förut anmälts enligt lagen om registrering av aktieinnehav
och har det därefter inte ökat eller minskat med 50 aktier eller mera eller,
såvitt avser värdepapper som enligt 4 § andra stycket skall likställas med
aktier, inte ökat eller minskat med mer än 10000 kronor, behöver anmälan
dock inte ske.

NU 1984/85:29

Innehåll

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Huvudsakligt innehåll 2

Förslag 2

Motioner 3

Uppgifter i anslutning till motioner om aktiemarknaden 4

Bestämmelser om allemansfondernas styrelser 4

Vissa utredningar 4

Vissa regler rörande fusioner genom aktieförvärv 5

Föreskrifter om information från börsföretag 5

Tidigare riksdagsbehandling av frågan om vissa riktade emissioner . 6

Utskottet 7

Inledning 7

Förbud mot insiderhandel 8

Finansbolagens och fondkommissionärernas bidrag för att täcka tillsynskostnader
12

Aktiemarknaden m. m 13

Hemställan 16

Reservationer 19

1. Väsentlighetsrekvisitet i fråga om förtrolig företagsinformation (m) 19

2. Straffbestämmelser (m) 20

3. Finansbolagens bidrag för att täcka tillsynskostnader (m) 21

4. Aktiemarknaden m. m. (m, c, fp) 21

Bilaga

Lagförslag I i proposition 1984/85:157 (lag om värdepappersmarknaden)
23

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985