NU 1984/85:22

Näringsutskottets betänkande
1984/85:22

om vissa anslag inom industridepartementets område (prop.
1984/85:100 delvis)
Ärendet

1 detta betänkande behandlas proposition 1984/85:100 bilaga 14 punkterna
A 1 —A 4 (industridepartementet m. m.), B 1 —B 10 och B 12—B 14
(industri m. m.), Fl— F 18 (teknisk utveckling m. m.) samt Gl— G 8
(statsägda företag m. m.).

Förutom motioner som mera direkt hänför sig till de berörda anslagen
behandlas motioner bl. a. om sammansättningen av de regionala utvecklingsfondernas
styrelser och reglerna för räntestöd till de mindre och
medelstora varvsföretagen.

Utbildningsutskottet har avgivit yttrande (UbU 1984/85:2 y) i frågan
om inrättande av ett tekniskt forskningsråd (bilaga, s. 67).

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på alla punkter och avstyrker
alla motionsyrkanden. De borgerliga partiernas företrädare reserverar sig
till förmån för yrkanden i parti- och gruppmotioner, ofta om anslagsminskningar
i förhållande till regeringens förslag. En förteckning över alla
reservationer — med partibeteckningar — finns på s.70 f.

Regeringens förslag om anslag till olika industripolitiska ändamål och
till teknisk forskning bygger på riksdagsbeslut våren 1984 om treårsprogram
förbi. a. statens industriverk (SIND), styrelsen för teknisk utveckling
(STU) och Industrifonden. Många motionsyrkanden innebär en upprepning
av kritik som framfördes från oppositionshåll när riksdagen behandlade
programmen.

Utskottet avstyrker yrkanden om att SIND skall avvecklas (m) och om
att dess utredningsverksamhet skall minskas (fp). Likaså avstyrks yrkanden
om avveckling av vissa branschprogram (m; fp).

Åtskilliga motioner rör de regionala utvecklingsfonderna. Utskottet avstyrker
yrkanden om att fondernas finansieringsverksamhet skall avvecklas
(m) och om att nuvarande ordning för utseende av styrelseledamöter i
fonderna skall ändras när avtalen mellan staten och landstingen om fonderna
löper ut vid utgången av år 1985 (s; m). I den senare frågan är
utskottet enigt. Ett yrkande (m) om att stödformen industrigarantilån skall
upphöra avstyrks.

När det gäller teknisk forskning och utveckling avstyrker utskottet yrkanden
(m) om att den s. k. tekniska forskningsrådsfunktionen inom STU

1 Riksdagen 1984/85. 17 sami. Nr 22

NU 1984/85:22

skall ombildas till ett fristående tekniskt forskningsråd. Ett yrkande (vpk)
om att medel inte skall anvisas till Tele-X-projektet avstyrks.

Beträffande Industrifonden avstyrker utskottet yrkanden om att fonden
skall avvecklas (m) och om att ytterligare medel inte skall anvisas till
fonden (m; fp). Likaså avstyrks ett yrkande (c) om att anslaget till fonden
skall minskas till förmån för ökade insatser av bl. a. de regionala utvecklingsfonderna
och STU för småföretagsutveckling.

INDUSTRIDEPARTEMENTET M. M.

1. Industridepartementet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt A 1 (s. 10) och hemställer

att riksdagen till Industridepartementet för budgetåret 1985/86 anvisar
ett förslagsanslag av 36 645 000 kr.

2. Industriråd/industriattaché. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt A 2 (s. 11) och hemställer

att riksdagen till Industriråd/industriattaché för budgetåret 1985/
86 anvisar ett förslagsanslag av 717 000 kr.

3. Kommittéer m. m. Regeringen har under punkt A 3 (s. 11) föreslagit
riksdagen att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett
reservationsanslag av 15 800 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1984/85:2623 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), såvitt gäller hemställan
att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om avveckling av branschpolitiska råd,

2. till Kommittéer m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 11 800 000 kr.,

1984/85:2805 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan

(11) att riksdagen beslutar minska anslaget A 3, Kommittéer m. m. med 3
milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

Utskottet

Under industridepartementets kommittéanslag begär regeringen medel
för dels den egentliga kommittéverksamheten, dels särskilda utredningar
inom departementet som medför behov av konsulter m. m., dels vissa
branschråd och liknande samrådsorgan. Medelsbehovet under anslaget
väntas enligt propositionen minska med ca 5,5 milj. kr. i förhållande till
innevarande budgetår. Detta beror huvudsakligen på att kostnaderna för

NU 1984/85:22

expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) inte avses
belasta kommittéanslaget under nästa budgetår. Regeringen har nyligen i
proposition 1984/85:115 (s. 157) föreslagit riksdagen att anvisa ett särskilt
anslag av 4,3 milj. kr. till ERU.

I motion 1984/85:2623 (m) yrkas på att riksdagen skall uttala sig för en
successiv nedläggning av de branschpolitiska råden. Även i folkpartiets
partimotion 1984/85:2805 framförs uppfattningen att ett stort antal av de
råd och delegationer som finansieras över anslaget bör avvecklas. I enlighet
härmed föreslås i motionerna en minskning av kommittéanslaget med
4 milj. kr. resp. 3 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

Av 1985 års kommittéberättelse (skr. 1984/85:103) framgår att kostnaderna
för 17 råd och delegationer m. m. under budgetåret 1983/84 har
bestritts från industridepartementets kommittéanslag. Ett tiotal av dessa
är organ för samråd mellan regeringen och näringslivet av det slag som
motionärerna vänder sig mot. Utskottet har inhämtat att några av dessa
organ har avvecklats under innevarande budgetår. Tre nya har tillkommit,
nämligen råd för flygindustrin och för läkemedelsindustrin samt för handels-
och distributionsfrågor.

Utskottet har senast vid behandlingen av 1984 års budgetproposition
(NU 1983/84:25 s. 2—4) avstyrkt motionsyrkanden av samma innebörd
som de nu aktuella med den motiveringen att varje regering bör ha viss
frihet att välja formerna för sina överläggningar med näringslivet. Utskottet
har samma uppfattning i dag och avstyrker därför motionerna i berörda
delar.

Utskottet hemställer
att riksdagen

a) avslår motion 1984/85:2623 yrkande 1,

b) med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1984/85:2623 yrkande 2 och motion 1984/85:2805 yrkande 11
till Kommittéer m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 15 800 000 kr.

4. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A 4
(s. 12) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 600 000 kr.

INDUSTRI M. M.

5. Statens industriverk: Förvaltningskostnader. Regeringen har under
punkt B 1 (s. 36 — 38) föreslagit riksdagen att till Statens industriverk:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av
46 040 000 kr.

Rättelse: S. 14, andra stycket Står: 1984/85:2823 Rättat till: 1984/85:2623.

NU 1984/85:22

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1984/85:559 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), såvitt gäller hemställan (7) att
riksdagen hos regeringen begär förslag till ny organisationsstruktur för
SIND och STU i enlighet med vad som i motionen anförts,

1984/85:2623 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), såvitt gäller hemställan
(3) att riksdagen till Statens industriverk: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 35 000 000 kr.,

1984/85:2805 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan

(12) att riksdagen beslutar minska anslaget B 1, Statens industriverk med
5 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

Utskottet

Nuvarande organisation och programindelning för statens industriverk
(SIND) fastställdes år 1983. Från anslaget bestrids förvaltningskostnader
för de fyra huvudprogrammen Utredningsverksamhet, Industriell omvandling
och tillväxt, Regional utveckling och Småföretagsutveckling. Av
propositionen (s. 36) framgår att anslaget under nästa budgetår avses
komma att belastas med kostnader av knappt 3 milj. kr. för vissa verksamheter
som tidigare har finansierats på annat sätt. Överföringen får till följd
att den ram för förvaltningskostnadsanslaget jämte tre andra anslag (B 2,
B 12 och B 13) som riksdagen har fastställt för budgetåren 1985/86 och
1986/87 anses böra ökas med motsvarande belopp. Utskottet ser detta som
en teknisk fråga som inte kräver något nytt ställningstagande av riksdagen
till anslagsramen.

Moderata samlingspartiet riktar i partimotionen 1984/85:559 stark kritik
mot vad som betecknas som en dåligt fungerande subventions- och
regleringspolitik. De problem som följer härav kan enligt motionärerna
inte lösas med samordningsåtgärder och ytterligare regleringar. Den enda
möjliga vägen är att minska detaljstyrningen och avreglera närings- och
regionalpolitiken. Med en sådan politik Finns det inte något behov av ett
särskilt ämbetsverk för industrifrågor. Motionärerna anser därför att en ny
organisationsstruktur för SIND och styrelsen för teknisk utveckling (STU)
skall upprättas i enlighet med följande riktlinjer:

o Selektiva industri- och regionalpolitiska stödformer avvecklas successivt
till förmån för generellt verkande åtgärder,
o SIND avvecklas som fristående ämbetsverk.

o Handläggningen av kvarvarande selektiva regionalpolitiska åtgärder
överförs till länsstyrelserna. Större ärenden avgörs av regeringen,
o Kvarvarande verksamhet hos SIND inordnas i STU.
o De nuvarande regionala utvecklingsfonderna bildar regionala organ till
det ”nya” STU.

NU 1984/85:22

De anslagsmässiga konsekvenserna för S1ND av en sådan omorganisation
redovisas i motion 1984/85:2623 (m). Där anförs att en begränsning
av SlND:s verksamhet kan inledas redan nu. För nästa budgetår beräknas
ett anslag av 35 milj. kr. Den i partimotionen föreslagna nya organisationen
skulle träda i kraft med början budgetåret 1986/87.

Även i folkpartiets partimotion 1984/85:2805 anmäls en kritisk inställning
till SIND:s verksamhet, dock utan att något krav på avveckling
framförs. I motionen föreslås en begränsning av utredningsverksamheten
vilken antas möjliggöra en minskning av anslaget med 5 milj. kr. i förhållande
till regeringens förslag.

Utskottet erinrar om att den år 1983 genomförda organisationen för
SIND var utgångspunkten för ett treårsprogram för verksamheten under
budgetåren 1984/85—1986/87 som riksdagen fastställde våren 1984 (NU
1983/84:42 s. 40 f. och s. 57 f.). Det saknas enligt utskottets mening motiv
för en sådan omprövning som nu begärs från moderata samlingspartiets
sida. Yrkandet härom i motion 1984/85:559 avstyrks sålunda.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om anslag till förvaltningskostnader
vid SIND. Med det sagda avstyrker utskottet motionerna
1984/85:2623 (m) och 1984/85:2805 (fp) i berörda delar.

Utskottet hemställer

1. beträffande industripolitikens organisation

att riksdagen avslår motion 1984/85:559 yrkande 7,

2. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1984/85:2623 yrkande 3 och motion 1984/85:2805
yrkande 12 till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 46 040 000 kr.

6. Statens industriverk: Utredningsverksamhet. Regeringen har under
punkt B 2 (s. 38 f.) föreslagit riksdagen att till Statens industriverk: Utredningsverksamhet
för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av
4 500 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1984/85:2623 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), såvitt gäller hemställan
(4) att riksdagen avslår regeringens förslag att till Statens industriverk:
Utredningsverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag
av 4 500 000 kr. samt därvid som sin mening ger regeringen till
känna vad som anförts i motionen om verksamheten vid SIND,

1984/85:2805 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan

(13) att riksdagen beslutar minska anslaget B 2, Statens industriverk med
2,5 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

NU 1984/85:22

Utskottet

Från anslaget bestrids kostnader för experttjänster m. m. i samband med
utredningsverksamheten vid S1ND. I motion 1984/85:2623 (m) föreslås, i
konsekvens med motionärernas under föregående punkt redovisade krav
på en successiv avveckling av SIND, att något särskilt anslag till utredningar
inte anvisas för nästa budgetår. I motion 1984/85:2805 (fp) begärs
en minskning av anslaget.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Därmed avstyrks
motionerna i berörda delar.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:2623 yrkande 4 och motion 1984/85:2805 yrkande
13 till Statens industriverk: Utredningsverksamhet för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.

7. Sprängämnesinspektionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt B 3 (s. 39—41) och hemställer

att riksdagen till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

8. Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt B 4 (s. 41 f.) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
16 000 000 kr.

9. Främjande av hemslöjden. Regeringen har under punkt B 5 (s. 42 — 44)
föreslagit riksdagen att till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1985/
86 anvisa ett förslagsanslag av 4 713 000 kr.

1 detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1984/85:642 av Iris Mårtensson (s), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
huvudmannaskapet för länshemslöjdskonsulenter,

1984/85:1435 av Tage Sundkvist m. fl. (c), såvitt gäller hemställan (2) att
riksdagen till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag av 5 913 000 kr.,

1984/85:2084 av Martin Olsson (c), vari hemställs att riksdagen utöver
det av regeringen föreslagna beloppet för främjande av hemslöjden för
budgetåret 1985/86 anvisar medel för en tredje sameslöjdskonsulent,

1984/85:2184 av Ingemar Eliasson (fp), såvitt gäller hemställan (3) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen bör ge

NU 1984/85:22

statens industriverk i uppdrag att aktivt medverka i Västernorrlands läns
utveckling av hemslöjden.

Utskottet

Gällande riktlinjer för det statliga stödet till hemslöjden fastställdes år
1981 (prop. 1980/81:87, NU 1980/81:42, rskr. 1980/81:276). Enligt dessa
skall organisationen på regional nivå i framtiden omfatta två hemslöjdskonsulenttjänster
i varje län. Finansieringsansvaret delas mellan staten
och landstingskommunen. På central nivå är nämnden för hemslöjdsfrågor
beslutande organ.

Från anslaget bestrids för närvarande statens kostnader för en konsulenttjänst
i varje län och dessutom för två sameslöjdskonsulenter, vilkas
tjänster bekostas helt av staten. Vid sidan av den fasta regionala organisationen
finns ca 15 hemslöjdskonsulenter som avlönas av landsting, regional
utvecklingsfond eller kommun. Någon plan för den vidare utbyggnaden
av konsulentverksamheten har inte fastställts. Från anslaget utgår
också bidrag till Svenska hemslöjdsföreningars riksförbund (SHR) och till
projekt av olika slag. Regeringens förslag i årets budgetproposition innebär
en i huvudsak oförändrad organisation. Medel motsvarande statens
andel av kostnaderna för en tjänst som spetskonsulent inräknas dock
fr. o. m. nästa budgetår i kostnaderna för konsulentorganisationen.

I motion 1984/85:1435 (c) föreslås en ökning av anslaget med 1,2 milj.
kr. i förhållande till regeringens förslag. Därmed kan såväl konsulentorganisationen
förstärkas som stödet till SHR och övrig verksamhet ökas.
Motionärerna pekar särskilt på hemslöjdens betydelse för möjligheterna
till ökade inkomster i glesbygder. Enligt förslaget skall anslagsökningen
finansieras genom en motsvarande minskning av anslaget F 15, Stöd till
industriellt utvecklingsarbete.

I sammanhanget behandlar utskottet även motion 1984/85:2084 (c), i
vilken föreslås inrättande av ytterligare en tjänst som sameslöjdskonsulent.

Enligt utskottets uppfattning måste en utbyggnad av konsulentverksamheten
anstå tills vidare av statsfinansiella skäl. Utskottet erinrar om att
betydande insatser för främjande av hemslöjd och hantverk sker inom
ramen för det statliga glesbygdsstödet. De två motionsyrkandena avstyrks.

Frågan om huvudmannaskapet för hemslöjdskonsulenterna på regional
nivå tas upp i motion 1984/85:642 (s). Motionären föreslår att huvudmannaskapet
skall kunna föras över från landstinget till den regionala utvecklingsfonden
i fall då en sådan överföring bedöms kunna medföra fördelar.
Utskottet erinrar om att det vid 1981 års beslut förutsattes att huvudmannaskapet
skulle utövas av antingen hemslöjdsförening eller landstingskommun.
1 proposition 1980/81:87 uttalade föredragande statsrådet —
industriminister Nils G. Åsling — att frågan i varje län borde kunna lösas
med hänsyn till de speciella förutsättningarna i länet i samförstånd mellan

NU 1984/85:22

hemslöjdsförening, landstingskommun, konsulenter och nämnden för
hemslöjdsfrågor. Nu gällande riktlinjer medger alltså en viss flexibilitet i
valet av huvudman. Enligt utskottets mening bör det även kunna komma
i fråga att regional utvecklingsfond svarar för huvudmannaskapet i ett visst
län om enighet härom råder inom länet. Det bör ankomma på regeringen
eller på myndighet som regeringen bestämmer att pröva fråga om lämpligheten
av en sådan överföring i samband med att statsbidrag lämnas till
verksamheten. Något särskilt uttalande av riksdagen är enligt utskottets
mening inte nödvändigt. Därmed avstyrker utskottet motion 1984/85:642
(s).

I motion 1984/85:2184 (fp) begärs särskilda insatser för hemslöjden i
Västernorrlands län. Utskottet delar motionärens uppfattning att hemslöjden
kan vara värdefull för sysselsättningen i glesbygderna. Utskottet anser
dock att riksdagen inte bör ta ställning till prioriteringen mellan olika
regioners behov vid fördelningen av det statliga stödet till hemslöjden.
Motionen avstyrks i denna del.

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1984/85:1435 yrkande 2 och motion 1984/85:2084 till
Främjande av hemslöjden för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag av 4 713 000 kr.,

2. beträffande huvudmannaskap

att riksdagen avslår motion 1984/85:642,

3. beträffande insatser i Västernorrlands län

att riksdagen avslår motion 1984/85:2184 yrkande 3.

10. Medelstillskott till Norrlandsfonden. Regeringen har under punkt B 6
(s. 44) föreslagit riksdagen att till Medelstillskott till Norrlandsfonden för
budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.

1 motion 1984/85:890 av Per-Ola Eriksson m. fl. (c) hemställs att riksdagen
till medelstillskott till Norrlandsfonden för budgetåret 1985/86
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 10 milj. kr. förhöjt
reservationsanslag på 30 milj. kr.

Utskottet

År 1980 fastställdes en ram av 150 milj. kr. för statens bidrag till Norrlandsfonden
under budgetåren 1981/82—1985/86, dvs. 30 milj. kr. per
budgetår. Med anledning av förslag från regeringen hösten 1983 om vissa
utgiftsbegränsande åtgärder (prop. 1983/84:40 bil. 10) minskades femårsramen
med 20 milj. kr., vilket skulle innebära en minskning av anslagen för
vart och ett av budgetåren 1984/85 och 1985/86 med 10 milj. kr. I enlighet

NU 1984/85:22

härmed föreslår nu regeringen ett anslag av 20 milj. kr. för sistnämnda
budgetår.

Statsmakterna skall före utgången av år 1985 ta ställning till frågan om
Norrlandsfondens fortsatta verksamhet. Ett förslag till inriktning och omfattning
av verksamheten under perioden 1986—1990 har lagts fram för
regeringen av fondens styrelse. Förslaget väntas efter remissbehandling
komma att ligga till grund för förslag till riksdagen.

I motion 1984/85:890 (c) föreslås att anslaget för nästa budgetår skall
höjas till 30 milj. kr. Motionärerna menar att minskningen av fondens
resurser har försvårat en angelägen näringslivsutveckling i de fyra nordligaste
länen.

I avvaktan på ställningstagandet till Norrlandsfondens fortsatta verksamhet
bör enligt utskottets mening gällande beslut om medelstilldelningen
under innevarande femårsperiod stå fast. Anslaget för budgetåret
1985/86 bör alltså anvisas med oförändrat belopp. Därmed tillstyrker
utskottet regeringens förslag. Yrkandet i motion 1984/85:890 (c) på en
höjning av anslaget avstyrks.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:890 till Medelstillskott till Norrlandsfonden för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000
kr.

11. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 7 (s. 44—46)
och hemställer

att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom
AB Svensk Exportkredit för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag
av 860 000 000 kr.

12. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg

m. m. Regeringen har under punkt B 8 (s. 47) föreslagit riksdagen att till
Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg
m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 000 kr.

1 motion 1984/85:1418 av Owe Andréasson (s) och Birger Rosqvist (s)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär åtgärder i syfte att motverka
de i motionen påtalade konkurrensnackdelarna för de mindre och medelstora
varvsföretagen.

Motionen

I motionen anförs att såväl Sverige som Norge tillämpar OECD-villkor
för krediter till beställare av fartygsnybyggen. En betydande skillnad föreligger
på så sätt att i Norge vid en kontantaffär kan utbetalas nuvärdet

NU 1984/85:22

av den räntesubvention som skulle ha utgått under en alternativ kreditperiod.
Enligt motionärerna skulle en tillämpning av sådana regler i Sverige
väsentligt öka konkurrenskraften för de mindre och medelstora varven.
Räntesubventionerna föreslås kunna utbetalas kontant för nybyggen upp
till 10 000 ton dödvikt under förutsättning att beställaren finansierar sin
beställning utan statlig kreditgaranti. Motionärerna hävdar att gällande
svenska regler kan ändras till oförändrad kostnad för staten. Slutligen
anförs att det inte uppstår något risktagande i samband med kreditgarantier
eftersom sådana ej blir aktuella.

Gällande bestämmelser för kreditgarantier och räntestöd

Statliga kreditgarantier för nybyggnad och ombyggnad av fartyg utgår
enligt 1 kap. förordningen (1980:561) om statligt stöd till varvsföretag
m. m. Fartygskreditgarantinämnden (FK.N) beslutar om utfästelse om kreditgaranti
medan riksgäldskontoret utfärdar garantierna.

Kreditgaranti får beviljas för lån som beställare tar upp för betalning till
svenska varv för fartyg under byggnad eller för levererade fartyg (beställares
lån). Garanti får beviljas också för lån som svenska varvsföretag tar
upp antingen för att finansiera krediter till beställare (refinansieringslån)
eller för att finansiera beställda fartyg under byggnad eller större ombyggnader
(fartygsbyggnadslån).

Villkoren för de statliga kreditgarantierna är relaterade till förekommande
internationella överenskommelser om exportkrediter och om begränsning
av stöd till varvsindustrin. För svenska beställare innebär villkoren
bl. a. att garantin får motsvara högst 90 % av kontraktspriset och att
det lån som garantin avser skall återbetalas inom högst 12 år eller, i fråga
om tekniskt avancerade fartyg, inom högst 15 år. För utländska beställare
gäller de villkor för fartygsexport som har överenskommits inom OECD,
innebärande bl. a. att garantin får motsvara högst 80 % av kontraktspriset
och att lånet skall återbetalas inom 8,5 år. För kreditgaranti krävs säkerhet
som skall godkännas av FKN. Den av riksdagen beslutade ramen för
statliga garantier avseende den svenska varvsindustrins produktion är för
närvarande 30 miljarder kronor.

Räntestöd till svenska beställare utgår enligt samma förordning, kap. 4.
Stödet utgår endast för lån med statlig kreditgaranti. Fråga om stöd avgörs
av FK N samtidigt som utfästelse om kreditgaranti prövas. Stödet utgår för
finansiering av nybyggnad eller större ombyggnad av fartyg som beställs
av svensk beställare vid svenskt varv före utgången av år 1986. Som en
förutsättning för räntestöd gäller att ett konkurrerande utländskt varv på
grund av utländskt stöd erbjuder särskilt förmånliga räntevillkor.

Räntestödet består i att staten betalar mellanskillnaden mellan de kostnader
låneinstituten har för sin upplåning för den aktuella krediten (marknadsränta)
och den lägre subventionerade ränta som beställaren i sin tur
betalar för dessa lån.

NU 1984/85:22

Räntestöd till utländska beställare vid svenska varv lämnas inom ramen
för det s. k. SEK-systemet. Reglerna vid kreditgivningen återfinns i förordningen
(1981:665) om exportkreditfinansiering med statligt stöd. Genom
stödet täcker staten skillnaden mellan utlåningsränta och upplåningsränta
samt den kursförlust som kan uppkomma vid ut- och upplåningen. Kreditvillkoren
är relaterade till vissa internationella överenskommelser som
har träffats inom ramen för OECD. Enligt dessa ligger räntorna vid en
lägre nivå, för närvarande 8 %, än vad som medges för annan exportkreditgivning.
Stödet lämnas enligt riksdagsbeslutet av AB Svensk Exportkredit
(SEK).

Statens kostnader för räntestödet till utländska beställare täcks från
detta anslag. Kostnaderna för räntestödet till svenska beställare täcks från
anslaget G 4, Räntestöd m. m. till varvsindustrin.

Utskottet

Våren 1983 fastställdes ändrade riktlinjer för stöd till svensk varvsindustri
(prop. 1982/83:147, NU 1982/83:55, rskr. 1982/83:383). I samband
därmed fattades beslut om bl. a. kreditgarantier och räntestöd för fartygsorder
som tecknas före utgången av år 1986. Avsikten med stödet var att
de svenska varven skulle ges rimliga förutsättningar att konkurrera om
befintliga order på en marknad som präglas av överkapacitet och subventioner
i flertalet varvsländer.

1 regeringens proposition redovisades en rapport om de mindre och
medelstora varven. Dessa omfattade då elva företag med ca 3 300 anställda.
Två av företagen tillhörde Svenska Varv AB och de övriga nio var
privatägda. Några särskilda stödåtgärder riktade till de mindre och medelstora
varven ansågs inte påkallade. En viss samordning av statliga beställningar
till dessa varv genom fartygskreditgarantinämnden ställdes dock i
utsikt. Vidare uttalades från regeringens sida att någon expansion med
hjälp av statligt stöd inte borde tillåtas med hänsyn till den betydande
överkapaciteten hos de berörda varven. Riksdagen lämnade detta uttalande
utan erinran.

Sedan år 1983 har två av de privatägda varven avvecklats. Enligt vad
utskottet har erfarit är orderläget hos flera av de återstående varven otillfredsställande,
vilket i något fall har lett till varsel om uppsägning av
personal.

Av den föregående redogörelsen för gällande bestämmelser framgår att
räntestöd till svensk eller utländsk beställare av fartyg kan lämnas endast
för lån som tas upp med hjälp av statlig kreditgaranti. Bestämmelserna
medger alltså inte att stödet utgår i form av en kontantsubvention. Flertalet
varvsländer har liknande regler. I Norge tillämpas emellertid sedan några
år tillbaka ett system som ger beställaren möjlighet att, i det fall att han
själv finansierar sin beställning utan att utnyttja statlig kreditgaranti, omvandla
räntestöd till en motsvarande prisreduktion.

NU 1984/85:22

De privatägda svenska mindre och medelstora varven har, liksom Sveriges
varvsindustriförening, under år 1984 hos regeringen hemställt om
införande av en generell möjlighet till kontant utbetalning av räntestöd
enligt norsk modell. I januari 1985 har Falkenbergs Varv AB gjort en
liknande framställning, enligt vilken möjligheten till kontantstöd skulle
införas endast för beställningar av mindre fartyg (högst 10 000 ton dödvikt).
Denna framställning är av samma innebörd som den aktuella motionen
1984/85:1418 (s). Samtliga framställningar har avslagits av regeringen.

Enligt utskottets mening kan det finnas skäl att närmare pröva frågan
om införande av någon form av kontantstöd, främst i syfte att förbättra de
mindre och medelstora varvens konkurrenssituation. Utskottet konstaterar
dock att ett sådant stöd inte kan införas utan ändring av de riktlinjer
för det statliga varvsstödet som riksdagen fastställde år 1983 och som gäller
till utgången av år 1986. Regeringen väntas till nästa riksmöte lägga fram
förslag om stöd till varven efter nämnda tidpunkt. Utskottet räknar med att
regeringen till underlag för förslagen kommer att lägga en analys av de
mindre och medelstora varvens läge och framtidsutsikter liksom av erfarenheterna
av det hittillsvarande stödet. Möjligheterna till ändringar i
gällande stödformer bör lämpligen tas upp till övervägande i ett sådant
sammanhang. Utskottet förutsätter att eventuella förslag från regeringen
i frågan inte kommer att innebära ökade kostnader för staten. Något
särskilt uttalande av riksdagen är enligt utskottets mening inte nödvändigt.
Med det sagda avstyrks motion 1984/85:1418 (s).

Regeringens förslag om medelsanvisning föranleder ingen erinran från
utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande regler för räntestöd

att riksdagen avslår motion 1984/85:1418,

2. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Kostnader för
statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m. för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 450 000 000 kr.

13. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder.

Regeringen har under punkt B 9 (s. 47) föreslagit riksdagen att till Ersättning
för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder för
budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 000 kr.

I motion 1984/85:2623 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m) hemställs,
såvitt nu är i fråga, (5) att riksdagen avslår regeringens förslag att till
Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder för
budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 000 kr. samt därvid
som sin mening ger till känna vad som anförts i motionen.

NU 1984/85:22

Utskottet

Enligt det system för kreditgivning till u-länder som gällde till utgången
av år 1984 lades ett gåvoelement till vanliga statliga exportkrediter som
beviljades av AB Svensk Exportkredit (SEK). I samband med beslut om
kredit avräknades kostnaderna för gåvoelementet mot ramen för u-landsbiståndet
under utrikesdepartementets huvudtitel. Krediterna lämnades av
SEK, som i efterhand fick ersättning för de kostnader som motsvarade
gåvoelementet i krediterna från detta anslag under industridepartementets
huvudtitel.

Fr. o. m. den 1 januari 1985 skall samtliga kostnader för kreditgivningen
till u-länderna belasta biståndsanslagen. Från det här aktuella anslaget
avses ersättning till SEK komma att betalas ut endast för tidigare beviljade
krediter. Med hänsyn till gjorda åtaganden kan dock medel komma att
behöva anvisas för ändamålet under ytterligare ett antal budgetår. För
nästa budgetår föreslår regeringen ett anslag av 90 milj. kr.

I motion 1984/85:2623 (m) yrkas avslag på regeringens förslag. Motionärerna
anser att kostnader för gjorda åtaganden i fortsättningen bör
täckas av medel från biståndsanslagen utan någon motsvarande uppräkning
av dessa. Yrkandet innebär alltså en minskning av medlen till
u-landsbiståndet med 90 milj. kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning. Motionsyrkandet
avstyrks. Utskottet avstår från en bedömning i sak av motionärernas
förslag, som hör till utrikesutskottets beredningsområde.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:2623 yrkande 5 till Ersättning för extra kostnader
för förmånlig kreditgivning till u-länder för budgetåret 1985/
86 anvisar ett förslagsanslag av 90 000 000 kr.

14. Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt B 10 (s. 48) och hemställer att

riksdagen till Kostnaderför viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank
A B för budgetåret 1985/86 an visar ett förslagsanslag
av 25 000 000 kr.

15. Branschfrämjande åtgärder. Regeringen har under punkt B 12 (s. 52 —
54) föreslagit riksdagen att till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret
1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 21 167 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1984/85:894 av Sven Lundberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om
en ökning av förbrukningen av klentimmer inom sågverksindustrin,

NU 1984/85:22

1984/85:896 av Bengt-Ola Ryttar m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av utredning av träindustrins långsiktiga förutsättningar och om
inrättandet av ett trätekniskt centrum i Kopparbergs län,

1984/85:2623 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), såvitt gäller hemställan
(7) att riksdagen till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 16 167 000 kr.,

1984/85:2805 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan

(14) att riksdagen beslutar minska anslaget B 12, Branschfrämjande åtgärder
med 15 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

Utskottet

Från anslaget bestrids kostnaderna för dels ett branschprogram för den
träbearbetande industrin, dels ett struktur- och utvecklingsprogram för
övriga industrisektorer. Dessa program ingår i statens industriverks
(S1ND) huvudprogram Industriell omvandling och tillväxt. Anslaget omfattas
av den ram för budgetåren 1984/85—1986/87 som riksdagen fastställde
våren 1984 för vissa verksamheter inom SIND:s område.

I motioner från moderata samlingspartiets och folkpartiets sida ges
uttryck för en mycket negativ inställning till branschprogrammen. I motion
1984/85:2623 (m) anförs att denna typ av stöd bör successivt avvecklas.
Som ett första steg föreslås en minskning av anslaget för nästa budgetår
med 5 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. En minskning med 15
milj. kr. föreslås i motion 1984/85:2805 (fp).

Utskottet anser att de branschfrämjande åtgärder som finansieras från
detta anslag bör fullföljas enligt riksdagens beslut om treårsprogram för
SIND. Regeringens förslag tillstyrks. Motionerna 1984/85:2623 (m) och
1984/85:2805 (fp) avstyrks i berörda delar.

Frågor om den träbearbetande industrin berörs i motionerna 1984/
85:894 (s) och 1984/85:896 (s). I den förstnämnda motionen pekas på att
ett effektivare utnyttjande av skogsråvaran inom sågverksindustrin, t. ex.
genom att klenvirket tas till vara bättre, skulle ge ökad sysselsättning och
förbättrad lönsamhet inom branschen. 1 den andra motionen anförs att
träindustrin nu befinner sig i en besvärlig omställningsprocess och att
frågan om branschens förutsättningar i vad avser struktur, råvaruförsörjning
och marknadsföringsinsatser bör klargöras. Motionärerna anser att
det även bör vidtas akuta åtgärder till stöd för branschens utveckling, t. ex.
inrättande av ett tekniskt centrum i Kopparbergs län.

Utskottet har nyligen i sitt betänkande NU 1984/85:3(s. 13—15) lämnat
en redogörelse för det stöd som utgår till träindustrin inom ramen för
SIND:s branschprogram, genom styrelsen för teknisk utveckling (STU)
och i form av lån och garantier till enskilda företag för investeringar m. m.
En stor del av STU:s stöd lämnas som bidrag till kollektiv forskning inom

NU 1984/85:22

Träteknikcentrum i Stockholm med filialer i Jönköping och Skellefteå.
Vidare har regeringen i november 1984 uppdragit åt SIND att analysera
och bedöma utvecklingsmöjligheterna i den svenska sågverks- och träteknikindustrin
till år 2000. Uppdraget skall vara slutfört före utgången av
maj 1985. Utskottet hänvisar också till förslaget i budgetpropositionen
(prop. 1984/85:100 bil. 11 s. 76) om inrättande av en professur i marknadskunskap
för sågade trävaror vid Sveriges lantbruksuniversitet. Enligt utskottets
mening är de önskemål som har framförts i de båda motionerna
i stor utsträckning redan tillgodosedda. Utskottet anser inte att riksdagen
bör ta ställning till frågan om ett trätekniskt centrum i Kopparbergs län.
Frågan om bildande av sådana organ är i första hand en angelägenhet för
berörda branscher och regionala intressenter. Med det sagda avstyrker
utskottet de två motionerna.

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1984/85:2623 yrkande 7 och motion 1984/85:2805
yrkande 14 till Branschfrämjande åtgärder förbudgetåret 1985/
86 anvisar ett reservationsanslag av 21 167 000 kr.,

2. beträffande utveckling av den träbearbetande industrin

att riksdagen avslår motion 1984/85:894 och motion 1984/
85:896.

16. Småföretagsutveckling. Regeringen har under punkt B 13 (s. 54—57)
föreslagit riksdagen att

1. ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om de regionala
utvecklingsfondernas styrelser m. m.,

2. till Småföretagsutveckling för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag
av 151 250 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:

1984/85:559 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), såvitt gäller hemställan (10) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om de regionala utvecklingsfondernas arbetsformer,

1984/85:1435 av Tage Sundkvist m. fl. (c), såvitt gäller hemställan (I) att
riksdagen anvisar 1 000 000 kr. till stöd för hantverksnämndens verksamhet,

1984/85:1516 av Arne Fransson m. fl. (c), såvitt gäller hemställan (1) att
riksdagen till småföretagsutveckling för budgetåret 1985/86 anvisar ett i
förhållande till regeringsförslaget med 66 milj. kr. förhöjt reservationsanslag
till de regionala utvecklingsfonderna,

1984/85:1525 av Jan Hyttring (c) och Bertil Jonasson (c), såvitt gäller
hemställan — med motivering i motion 1984/85:1520 — (2) att riksdagen

NU 1984/85:22

som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
medel till utvecklingsfonden i Värmland för rådgivning och långivning till
unga företagare,

1984/85:2087 av Marianne Stålberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att anslaget B 3, Bidrag till
regionala utvecklingsfonder m. m. skall kunna disponeras så att ökade
resurser tillförs Jämtlands län,

1984/85:2184 av Ingemar Eliasson (fp), såvitt gäller hemställan (2) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
beträffande utvecklingsfondens stöd till de små träföretagens utveckling i
Västernorrlands län,

1984/85:2274 av Börje Hörnlund (c) och Karin Israelsson (c), såvitt
gäller hemställan — med motivering i motion 1984/85:2269 — (3) att
riksdagen hos regeringen begär förslag om ekonomiskt stöd till utvecklingsfonden
i Västerbotten för stöd till unga företagare i enlighet med vad
som förordas i motionen,

1984/85:2621 av Lars Ahlström (m), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att statens kulturråd får i uppdrag att utreda och komma
med förslag om bildandet av en stiftelse för instrumenthantverk i Leksand,

1984/85:2623 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), såvitt gäller hemställan
att riksdagen

8. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om sammansättningen av de regionala utvecklingsfondernas styrelser,

9. till Småföretagsutveckling för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 103 850 000 kr. samt därvid som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts i motionen om anslagsredovisningen,

11. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen
om återbetalning av amorteringsmedel från de regionala utvecklingsfonderna
till statskassan,

1984/85:2626 av Stig Gustafsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
anhåller att regeringen upptar överläggningar med landstingen i syfte att
ge löntagarnas och företagens organisationer insyn i och inflytande över
de regionala utvecklingsfondernas verksamhet,

1984/85:2746 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c), såvitt
gäller hemställan — med motivering i motion 1984/85:2744 — (1) att
riksdagen hos regeringen begär att utvecklingsfonderna får möjlighet till
en mer flexibel tillämpning av stödet till mindre och medelstora företag,

1984/85:2805 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), såvitt avser hemställan att
riksdagen

NU 1984/85:22

9. beslutar om successiv utvidgning av de regionala utvecklingsfondernas
målgrupp till att inkludera hantverks- och serviceföretag,

15. beslutar minska anslaget B 13, Småföretagsutveckling med 57,7
milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

Propositionen

Avtalen om de regionala utvecklingsfonderna mellan staten och de
regionala huvudmännen, dvs. i regel resp. landstingskommun, gäller till
utgången av år 1985. 1 propositionen anmäls att samtliga avtal har sagts
upp från statens sida. Uppsägningen syftar till att ge staten handlingsfrihet
för eventuella förändringar av avtalen inför nästa avtalsperiod. Det meddelas
emellertid att regeringen avser att, såvida riksdagen inte beslutar
annorlunda, förnya avtalen utan förändringar. Detta innebär bl. a. att
landstingen liksom hittills skall utse styrelserna för utvecklingsfonderna.
Föredragande statsrådet, industriminister Thage G. Peterson, hänvisar
bl. a. till att statens industriverk (SIND) på regeringens uppdrag har kartlagt
sammansättningen av styrelserna med avseende på bl. a. ledamöternas
näringslivsanknytning. Mot bakgrund av denna kartläggning och av erfarenheterna
i övrigt av utvecklingsfondernas sätt att lösa sina uppgifter i
näringspolitiken görs den samlade bedömningen att det saknas skäl att
göra förändringar i avtalen. Industriministern säger sig dock räkna med att
landstingen och de berörda kommunerna inför kommande val av styrelser

1 ökad utsträckning beaktar synpunkter från näringslivsorganisationerna
och de fackliga organisationerna.

I övrigt begärs under detta anslag medel för dels de regionala utvecklingsfondernas
företagsservice och administration, dels vissa andra utvecklings-
och utbildningsinsatser inom småföretagsområdet som ingår i
SIND:s huvudprogram Småföretagsutveckling. Beträffande användningen
av anslaget hänvisas till proposition 1983/84:135 (s. 147—158). Det
ankommer på regeringen att besluta om fördelningen av medlen på olika
anslagsposter.

Motivering i motionerna

De regionala utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet tas upp i moderata
samlingspartiets partimotion 1984/85:559. Där hävdas att verksamheten
har kommit att få karaktären av bankverksamhet. Den dominerande
delen av utvecklingsfondernas kreditgivning utgörs av rörelselån. Statsmakternas
intentioner att lån endast skall ges för lönsamma projekt har
gjort prövningen av ärenden om sådana lån utomordentligt svår. Motionärerna
menar att i verklig mening lönsamma projekt alltid bör kunna
påräkna intresse från kreditinstitutens sida. Kapitalförsörjningen kan därför
ske via de ordinarie kreditinstituten. Fondernas verksamhet borde i
stället renodlas till information och service. Finansieringen av denna föreslås
i ökad omfattning ske genom avgifter.

2 Riksdagen 1984/85. 17 sami. Nr 22

Rättelse: S. 31, första stycket under a) Står: motion 1984/85:1515 Rättat till: motion
1984/85:1525

NU 1984/85:22

Liknande synpunkter framförs i motion 1984/85:2623 (m). På grundval
därav uttalas i motionen att frågor om bl. a. ökad avgiftsfinansiering och
minskad utlåningsverksamhet bör tas upp till förhandling med de regionala
huvudmännen rörande avtal om fondernas verksamhet efter utgången
av år 1985. Syftet bör vara att åstadkomma besparingar. Genom en
successiv avveckling av rörelselånen skulle utvecklingsfondernas behov av
finansieringsmedel minskas. Enligt motionärerna bör en viss del av amorteringsmedlen
årligen kunna återföras till statskassan. Regeringen bör med
det snaraste föranstalta om att även denna fråga tas upp till förhandling i
samband med den föreslagna översynen av avtalen om de regionala utvecklingsfonderna.
Riktpunkten bör vara att minst 50 milj. kr. under
budgetåret 1985/86 skall komma staten till godo på angivet sätt. Riksdagen
bör, sägs det i motionen, kunna utgå från att de regionala huvudmännen
i rådande läge kommer att visa beredvillighet att tillmötesgå statens
önskemål och sålunda lämna ett bidrag till den nödvändiga saneringen av
statsfinanserna.

1 motionen berörs också frågan om sammansättningen av utvecklingsfondernas
styrelser. Bl. a. anförs att det i styrelserna bör ingå personer med
praktisk erfarenhet från olika delar av näringslivet. Detta bör beaktas i
långt högre grad än vad som hittills skett. Motionärerna hänvisar till
SIND:s rapport enligt vilken de styrelseledamöter som är huvudsakligen
verksamma inom näringslivet utgör en minoritet. Detta betecknas som
otillfredsställande. Motionärerna delar därför inte regeringens mening att
några förändringar i de gällande avtalen inte är påkallade.

Frågan om styrelsernas sammansättning tas upp även i motion 1984/
85:2626 (s). I motionen erinras om tidigare krav från socialdemokratisk
sida på att löntagarnas och företagens organisationer skall ges vidgad
representation i styrelserna för utvecklingsfonderna, krav som riksdagen
har ställt sig bakom. Enligt motionärernas mening visar SI N D:s undersökning
att dessa organisationer för närvarande har små möjligheter att påverka
valet av styrelseledamöter. Vidare erinras om den i avtalen om
utvecklingsfonderna angivna möjligheten att inrätta särskilda beredningsgrupper
med företrädare för de anställdas och företagens organisationer.
Några sådana grupper har dock inte inrättats. En annan väg för att förbättra
samspelet mellan utvecklingsfonderna och arbetsmarknadens parter
kan vara att landstingen eller utvecklingsfonderna inbjuder organisationerna
till regelbundna diskussioner om de handlingsprogram som enligt
utvecklingsfondernas stadgar skall finnas. Motionärerna anser att regeringen
i kommande överläggningar om nya avtal för utvecklingsfonderna
bör kräva att arbetsmarknadens parter ges en självständig representation
i utvecklingsfondernas styrelser eller att de på annat sätt ges insyn i och
inflytande över utvecklingsfondernas verksamhet.

1 folkpartiets partimotion 1984/85:2805 föreslås en utvidgning av målgruppen
för de regionala utvecklingsfonderna, som för närvarande huvud -

NU 1984/85:22

sakligen omfattar tillverkande företag. I motionen hänvisas allmänt till att
effektivitet och kompetens inom servicesektorn och handeln har en stor
och växande betydelse såväl för den varuproducerande industrin som för
konsumenternas omvårdnad och trivsel. Mot bakgrund härav anser motionärerna
att service- och hantverksföretag bör ingå bland de regionala
utvecklingsfondernas målgrupp.

Fem motioner innehåller krav på näringspolitiska insatser genom de
regionala utvecklingsfonderna i vissa län (Värmland, Gävleborg, Västernorrland,
Jämtland och Västerbotten). I de två likartade motionerna
1984/85:1515 (c) och 1984/85:2279 (c) föreslås, med utgångspunkt i förhållandena
i Värmlands resp. Västernorrlands län, att utvecklingsfonderna
skall få särskilda medel för såväl rådgivning som lån med minskade
krav på säkerhet till egna företagare. I motion 1984/85:2746 (c) anförs att
det i Gävleborgs län behövs en satsning på små och medelstora företag. 1
detta syfte föreslås att utvecklingsfonden ges flexiblare ansvar och resurser
för småföretagarstöd.

Frågor rörande Västernorrlands län tas upp i motion 1984/85:2184 (fp).
Motionären hänvisar till att det inom den träbearbetande industrin i länet
finns en rad småföretag som betyder mycket för sysselsättningen. Regeringen
föreslås uppdra åt utvecklingsfonden i länet att särskilt beakta de
små träföretagens utveckling i sitt arbete.

1 motion 1984/85:2087 (s), som avser Jämtlands län, påpekas att riksdagens
beslut år 1982 om att utvidga målgruppen för utvecklingsfonderna
till att omfatta även turistföretag innebar att antalet berörda företag i länet
ökade från ca 300 till ca 500. Beslutet innebar emellertid inte någon ökning
av utvecklingsfondernas resurser. Med hänsyn till rådande budgetläge
avstår motionärerna från att yrka på höjning av ifrågavarande anslag. Det
bör däremot, anser de, vara möjligt att inom anslagets ram göra sådana
omfördelningar att turistföretagens behov kan tillgodoses.

Frågor om stöd till hantverket tas upp i motion 1984/85:1435 (c). Motionärerna
hänvisar till att över 200 000 personer är sysselsatta inom hantverksnäringen.
Vidare erinras om ett förslag från centerpartiets sida om
inrättande av en statlig hantverksnämnd, vilket avvisats av regeringen. En
nämnd har i stället inrättats på initiativ av SFIIO-Familjeföretagen. Enligt
motionärernas mening bör staten, med tanke på vikten av att såväl upprätthålla
och skapa sysselsättning i som bevara kunskap om gamla hantverksyrken,
ta ett ansvar för dessa frågor. För att den verksamhet som
bedrivs av hantverksnämnden skall förstärkas bör ett anslag av 1 milj. kr.
anvisas till nämnden. Anslaget till Industrifonden bör minskas med motsvarande
belopp.

I motion 1984/85:2621 (m) anförs att det behövs särskilda insatser för
att säkra tillgången till musikhantverkare. Vid Hantverkets folkhögskola
i Leksand har som en försöksverksamhet startats en utbildning i stråkinstrumenthantverk.
Enligt motionärens uppfattning bör det undersökas om

NU 1984/85:22

det finns förutsättningar att med utgångspunkt i försöksverksamheten
bilda ett institut för instrumenthantverk. Ett sådant institut skulle ha till
uppgift att såväl ombesörja utbildning inom olika instrumentområden som
svara för utvecklingsarbete som berör olika delar av det svenska musiklivet.

Slutligen framförs skilda yrkanden om anslaget till småföretagsutveckling
för nästa budgetår. Från moderata samlingspartiets sida föreslås i
motion 1984/85:2623 en minskning av anslaget med 97,4 milj. kr. i förhållande
till regeringens förslag. Besparingarna skall åstadkommas bl. a. genom
ökad avgiftsfinansiering av utvecklingsfondernas företagsservice.
Motionärerna betecknar det som otillfredsställande att det i propositionen
inte närmare specificeras hur utfallet för de olika anslagsposterna beräknas.

I motion 1984/85:2805 erinras om att folkpartiet tidigare har motsatt sig
att medel anvisas under anslagsrubriken Småföretagsutveckling för vissa
selektiva insatser genom SIND. En minskning av anslaget med 57,7 milj.
kr. i förhållande till regeringens förslag föreslås därför. Återstoden, ca 93,5
milj. kr., beräknas täcka kostnaderna för de regionala utvecklingsfondernas
företagsservice och administration.

En ökning av anslaget föreslås däremot i motion 1984/85:1516 (c). I
motionen riktas kritik mot ”socialdemokratins koncentrationsinriktade
närings- och regionalpolitik och bristande intresse för småföretagen”, som
enligt motionärerna tar sig uttryck i njugghet beträffande förslaget om
medel till småföretagsutveckling. Mot bakgrund härav yrkas på en höjning
av anslaget med 66 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. En
motsvarande minskning av anslaget till Industrifonden föreslås.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Avtal om de regionala utvecklingsfonderna

På grundval av riksdagens beslut (prop. 1977/78:40 bil. 1, NU 1977/
78:34, rskr. 1977/78:110) inrättades den 1 juli 1978 en regional utvecklingsfond
i varje län. Fonderna skulle utgöra stiftelser med staten och
landstingen som huvudmän. Till grund för verksamheten lades i huvudsak
likalydande avtal mellan staten och resp. landstingskommun samt tre
kommuner utanför landsting om bildande av regionala utvecklingsfonder.
Dessa avtal gällde till utgången av år 1982.

Nya avtal om fortsatt verksamhet vid utvecklingsfonderna träffades för
tiden t. o. m. den 31 december 1985. Avtalen förlängs automatiskt såvida
de inte sägs upp av någondera parten senast ett år innan ny avtalsperiod
inleds. Efter beslut av regeringen har sådan uppsägning skett från statens
sida.

Enligt avtalen skall stiftelsen inom resp. län vara organ för samhällets
åtgärder i syfte att främja utvecklingen av främst små och medelstora

NU 1984/85:22

företag. Var och en av huvudmännen skall ha rätt att anlita stiftelsen för
speciella näringspolitiska program inom länet.

Vidare stadgas i avtalen att vederbörande stiftelse skall bestå av den
egendom som har tillförts den, av medel som stiftarna anvisar eller som på
annat sätt tillförs stiftelsen samt av medel som uppkommer i stiftelsens
verksamhet. Medel för stiftelsens kreditverksamhet skall enligt avtalen
hållas åtskilda. Bland dessa skall ingå de medel som har förts över på
stiftelsen i samband med att tillgångarna i statens hantverks- och industrilånefond
och i statens utvecklingsfond har fördelats samt de medel som
därefter har anvisats eller kan komma att anvisas för kreditändamål.
Kreditverksamheten regleras i författning.

Enligt avtalen skall huvudmännen årligen tillskjuta medel till stiftelsens
löpande verksamhet. Huvudmännen skall i samband med medelstilldelningen
samråda om stiftelsens verksamhet och medelsbehov.

Upphör ett avtal att gälla delas stiftelsens överskjutande tillgångar mellan
huvudmännen i förhållande till vad de har tillskjutit för verksamheten.

Beträffande utvecklingsfondernas organisation stadgas i avtalen följande.
För varje stiftelse skall finnas en styrelse som består av nio ledamöter
med suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna väljs av landstinget för
en tid av högst tre år i sänder. Ledamöter och suppleanter bör vara väl
förtrogna med länets näringsliv, dess problem och utvecklingsmöjligheter
samt ha erfarenhet från näringslivet eller dess organisationer eller från
facklig verksamhet eller eljest ha en ställning som ger överblick över den
regionala näringspolitiken. Till styrelsen skall knytas även en personalföreträdare
med personlig suppleant.

Om en av huvudmännen begär det skall — för att säkerställa möjligheten
för företagarnas och arbetstagarnas organisationer att påverka beslutsprocessen
— tillsättas en beredningsgrupp, i vilken ingår verkställande
direktören samt två företrädare för företagarnas och två företrädare för
arbetstagarnas organisationer. Var och en av de fyra sistnämnda utses av
styrelsen efter förslag från den organisation som vederbörande representerar.
Beredningsgruppen skall kunna fortlöpande delta i beredningen av
de ärenden som skall behandlas i styrelsen.

Såvitt bekant har någon sådan beredningsgrupp hittills inte tillsatts.

Statens huvudmannaansvar för utvecklingsfonderna utövas av statens
industriverk (S1ND). SIND fördelar de medel som anvisas av riksdagen
för fondernas verksamhet. SIND svarar även för service till stiftelserna i
form av rådgivning och information m. m. i frågor med anknytning till
statlig näringspolitik.

De regionala utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet Utvecklingsfonderna

kan — enligt förordningen (1982:682, omtryckt
1984:556) om statlig finansiering genom regional utvecklingsfond — lärn -

NU 1984/85:22

na finansiellt stöd i fyra olika former, nämligen som rörelselån, som
garanti för lån (lånegaranti), som garanti för bankgaranti och som utvecklingskapital
i form av utvecklingslån eller utvecklingsbidrag. Allmänt gäller
att finansiering endast får avse verksamhet som har eller bedöms kunna
få tillfredsställande lönsamhet och som inte kan finansieras på den allmänna
kreditmarknaden till normala marknadsmässiga villkor. För fondernas
finansiering gäller vissa maximibelopp.

Rörelselån får lämnas för anskaffning av anläggnings- eller omsättningstillgångar
eller för främjande av rörelsens utveckling på annat sätt.
Rörelselån får inte beviljas om någon annan finansieringsform är tillgänglig
på rimliga villkor.

Lånegaranti får lämnas för lån i vissa kreditinrättningar till de ändamål
och under de förutsättningar som enligt vad just sagts gäller för rörelselån.
Finansieringsformen garanti för bankgaranti är reglerad på motsvarande
sätt.

Utvecklingskapital får lämnas främst för att stödja utveckling och marknadsföring
av nya produkter, processer eller system för industriell produktion
eller marknadsföring av tidigare utvecklade produkter, processer eller
system av sådant slag. Utvecklingskapital får normalt beviljas till högst
50 % av den beräknade kostnaden för det projekt som finansieringen avser.
Särskild säkerhet behöver inte ställas. Utvecklingsbidrag ges med förbehåll
att mottagaren förbinder sig att, om projektets resultat kan utnyttjas
lönsamt, utge ersättning i form av ett engångsbelopp eller i form av royalty
eller liknande. För utvecklingslån kan återbetalningsskyldigheten helt eller
delvis efterges, om låntagaren visar att förutsättningar uppenbarligen
saknas att utnyttja projektets resultat lönsamt. Finansieringsformen utvecklingskapital
kom till genom beslut av statsmakterna år 1982 (prop.
1981/82:118, NU 1981/82:51, rskr. 1981/82:417). Tidigare fanns för motsvarande
ändamål stödformen produktutvecklingslån.

Medel för rörelselån och utvecklingskapital (produktutvecklingslån)
har tillhandahållits av staten. T. o. m. budgetåret 1980/81 har sammanlagt
nära 1 500 milj. kr. tillskjutits dels genom överföring av befintliga medel
från vissa fonder m. m., dels genom särskilda tillskott från statsbudgeten.

I vissa fall har även resp. landsting gett utvecklingsfonderna medel för
utlåningsändamål.

Räntor och amorteringar på utestående lån tillfaller resp. utvecklingsfond,
som kan använda medlen för ny utlåning. Fonderna skall också
svara för täckning av förluster i finansieringsverksamheten.

Utvecklingsfondernas tillgångar uppgår för närvarande till sammanlagt
drygt 2 miljarder kronor. Den närmare fördelningen av tillgångarna enligt
balansräkningarna vid utgången av åren 1982 och 1983 framgår av följande
uppställning (milj. kr.):

NU 1984/85:22

	1982	1983
Likvida medel	949	1 072
Räntefordringar: rörelselån	65	47
Lånefordringar: rörelselån	1 175	1 095
Ränte- och lånefordringar:
utvecklingslån, inkl. riskpremier	175	189
Reserver för befarade förluster	330	324
Summa omsättningstillgångar	2 064	2 162
Anläggningstillgångar	44	45
Summa tillgångar	2 108	2 207

Av följande sammanställning framgår omfattningen av utvecklingsfondernas
finansieringsverksamhet under åren 1981 — 1983:

Produktutvecklingslån/

Rörelselån Lånegarantier Utvecklingskapital Summa

Antal Milj. kr. Antal Milj. kr. Antal Milj. kr. Antal Milj. kr.

1981 1705 413 164 50 456 69 2 325 532

1982 1336 339 279 93 470 91 2 085 523

1983 1087 333 335 106 548 124 1970 563

Uppgifter för verksamheten under år 1984 föreligger ännu inte. Sannolikt
har emellertid minskningen av rörelselånen och ökningen av den nya
finansieringsformen utvecklingskapital i form av lån eller bidrag fortsatt
under året. Denna utveckling väntas leda till att fonderna inte får tillbaka
sitt utlånade kapital lika snabbt som vid traditionella rörelsekrediter.

Rapport om sammansättningen av utvecklingsfondernas
styrelser

I en rapport i december 1984 har SI N D redovisat en kartläggning av hur
de regionala utvecklingsfondernas styrelser är sammansatta m. m. Kartläggningen
baseras på två enkäter. Dels har vissa uppgifter begärts från de
kommunala huvudmännen om de sammanlagt 224 ordinarie styrelseledamöterna,
dels har de regionala intresseorganisationerna inom LO, TCO,
SACO/SR, SHIO-Familjeföretagen och handelskamrarna tillfrågats i vilken
utsträckning de anser sig ha möjlighet att påverka valet av några
styrelseledamöter i resp. utvecklingsfond.

Av kartläggningen framgår bl. a. följande. Drygt hälften av ledamöterna
har haft sina uppdrag i minst sex år. Vidare är 46% av ledamöterna
huvudsakligen sysselsatta inom näringslivet, medan knappt 20% kan betraktas
som egna företagare. Andelen kvinnor är 4%. Ledamöterna har i
genomsnitt två uppdrag vardera som kan anses berikande för uppdraget
i utvecklingsfonden.

Beträffande de regionala intresseorganisationernas inflytande visar enkäten
att de flesta LO-distrikten anser sig ha stor möjlighet att påverka val
av styrelseledamot. Övriga organisationer har däremot i flertalet fall ansett
sig sakna sådan möjlighet.

NU 1984/85:22

Utvecklingsfondernas målgrupp

Målgruppen för utvecklingsfonderna är enligt 1978 års riktlinjer i första
hand små och medelstora tillverkande företag jämte tjänsteproducerande
företag som riktar sina tjänster till tillverkningsindustrin. När det gäller
företagens storlek går gränsen vid högst 200 arbetstagare. Även företag i
vilka tillverkningen inte sker industriellt, t. ex. hemslöjdsföretag, tillhör
fondernas primära målgrupp. I denna ingår företag med olika ägarformer,
bl. a. personalägda företag.

I proposition 1981/82:118 (s. 206) anfördes att fonderna har möjlighet
att i enskilda fall lämna stöd och service till exempelvis konsult- eller
transportföretag, vilket kan bidra till att förbättra förhållandena för de
tillverkande företagen. Det skulle ankomma på fonderna själva att inom
dessa relativt vida ramar genom en medveten prioritering styra sina resurser
till de företag och företagsgrupper som är utvecklingsbara. Principen
att de tillverkande företagen och de företag som lämnar service till dessa
är prioriterade stod dock fast. Det anförda lämnades utan erinran av
riksdagen. Samtidigt godkändes ett förslag från regeringen om en utvidgning
av målgruppen till att omfatta även turistföretag.

Närmare föreskrifter i fråga om målgruppen meddelas av regeringen.
Vad gäller finansieringsverksamheten finns bestämmelser i förordningen
(1982:682, omtryckt 1984:556) om statlig finansiering genom regional
utvecklingsfond. Målgruppen för företagsserviceverksamhet är inte författningsreglerad.
Här får anses gälla som villkor för det statliga bidraget
till verksamheten att fonderna arbetar i enlighet med de nämnda riktlinjer
som riksdagen har beslutat om. Utan hinder därav bedriver dock fonderna
viss verksamhet, t. ex. ”starta eget”-kurser, som inte begränsas till den
primära målgruppen.

Tidigare riksdagsbehandling

Utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet

Då de regionala utvecklingsfonderna inrättades år 1978 rådde politisk
enighet om riktlinjerna för fondernas finansieringsverksamhet. Samma
gällde i huvudsak också vid den ändring av riktlinjerna som skedde år
1982. Från moderata samlingspartiets sida anfördes emellertid då (NU
1981/82:51 res. 9) att det tydligare än i propositionen borde markeras att
fonderna snarare skulle förmedla kreditgarantier än bedriva egen utlåningsverksamhet.
Den nya finansieringsformen utvecklingskapital godtogs
dock.

Förslag om återföring till staten av viss del av amorteringsmedlen från
utvecklingsfonderna väcktes första gången från moderata samlingspartiets
sida under näringsutskottets behandling våren 1983 av frågor om fondernas
utlåningsverksamhet. Utskottet avvisade förslaget. Därvid anfördes

NU 1984/85:22

bl. a. (NU 1982/83:34 s. 30 f.) att förslaget innebar att statsmakterna skulle
helt överge en grundläggande princip för utvecklingsfondernas verksamhet.
Vidare påpekades att förslaget skulle leda till en successiv avveckling
av fondernas finansieringsstöd till de små och medelstora företagen, en
verksamhet som enligt utskottet måste anses vara av stor näringspolitisk
betydelse. Moderata samlingspartiets företrädare i utskottet avgav en reservation
i enlighet med förslaget. Riksdagen följde utskottet.

Frågan togs åter upp med anledning av ett motionsyrkande från moderata
samlingspartiet hösten 1983, med samma resultat (NU 1983/84:8 s. 6).

Våren 1984 avstyrkte utskottet (NU 1983/84:42 s. 62) ett moderat motionsyrkande
om att utvecklingsfondernas kreditverksamhet skulle avvecklas.
Utskottet uttalade därvid att verksamheten har en viktig uppgift
som komplement till de ordinarie kreditinstituten. Moderata samlingspartiets
företrädare i utskottet reserverade sig häremot. Riksdagen följde
utskottet.

Sammansättningen av utvecklingsfondernas styrelser Frågan

om hur utvecklingsfondernas styrelser skall utses har behandlats
av riksdagen vid ett flertal tillfällen under senare år. Nuvarande regler
tillkom år 1978 i samband med beslutet om inrättande av fonderna. Vid sin
behandling av frågan pekade näringsutskottet (NU 1977/78:34 s. 19 f.)
bl. a. på vikten av att personer med såväl professionellt företagskunnande
som kunskaper om resp. läns näringsliv, dess problem och utvecklingsmöjligheter
skulle ingå i styrelserna. Också representanter för länets arbetstagare
och småföretagare borde ingå. Utskottet förutsatte att detta skulle bli
fallet trots att intresseorganisationerna inte gavs formell nomineringsrätt.

De socialdemokratiska ledamöterna av utskottet reserverade sig till
förmån för en partimotion i vilken föreslogs att en majoritet av ledamöterna
i varje styrelse skulle utses av regeringen, delvis på förslag av vissa
intresseorganisationer. Därefter har vid flera tillfällen på förslag av näringsutskottet
gjorts uttalanden av innebörd att styrelserna bör ges en
sådan sammansättning som förutsattes vid 1978 års beslut. Vid frågans
behandling år 1983 underströk sålunda utskottet (NU 1982/83:34 s. 22 f.),
med anledning av ett socialdemokratiskt yrkande, vikten av att fondernas
styrelser fick en allsidig sammansättning och att näringslivets och de
fackliga organisationernas intressen beaktades vid utseendet av styrelserna.
Utskottet ansåg det angeläget att regeringen beaktade dessa synpunkter
i samband med de förslag om fondernas organisation och verksamhet efter
utgången av år 1985 som regeringen — enligt vad som då angavs —
räknade med att lägga fram för riksdagen efter förhandlingar med de
regionala huvudmännen. De tre borgerliga partiernas företrädare i utskottet
avgav en reservation av innebörd att riksdagen i stället borde uttala sig

NU 1984/85:22

för att gällande principer för styrelsernas sammansättning borde bestå.
Reservanterna ansåg att ansvar borde kunna utkrävas av styrelseledamöterna
på politisk väg och att ”korporativa inslag” i styrelserna inte borde
komma i fråga. Riksdagen följde utskottet.

Våren 1984 avstyrkte utskottet (NU 1983/84:42 s. 66 f.) vissa motionsyrkanden
i frågan, varvid utskottet åter hänvisade till att regeringen hade
ställt i utsikt förslag om utvecklingsfondernas organisation inför den nya
avtalsperioden. Även denna gång förelåg en borgerlig reservation, som
avvisades av riksdagen.

Utvecklingsfondernas målgrupp

Fram till år 1982 rådde i stort sett politisk enighet om avgränsningen av
utvecklingsfondernas målgrupp. Motionsyrkanden om en generell utvidgning
av målgruppen till serviceföretag avslogs av riksdagen år 1982 på
förslag av ett enigt utskott (NU 1981/82:51 s. 21 —23). Utskottet hänvisade
därvid till det statsfinansiella läget och till behovet av att tillverkningsindustrins
läge stärks.

Vid behandlingen år 1984 av ett liknande motionsyrkande från folkpartiets
sida avstyrkte utskottet åter förslaget (NU 1983/84:42 s. 64) med
hänvisning bl. a. till att det saknades uppgifter om de ekonomiska konsekvenserna
för staten av en generell utvidgning av målgruppen till serviceföretagen.
Med hänvisning till servicesektorns ökade betydelse betecknade
utskottet det emellertid som naturligt att frågan om fondernas målgrupp
togs upp i samband med en översyn av fondernas organisation m. m. med
anledning av att gällande avtal mellan staten och landstingen löper ut den
31 december 1985. Reservationer avgavs nu av såväl moderata samlingspartiets
som centerpartiets och folkpartiets företrädare. Riksdagen följde
utskottet.

Stöd till hantverket

Under de senaste åren har frågor om ökat statligt stöd i olika former till
hantverket tagits upp i ett antal motioner. I regel bygger motionerna på
rapporten (SIND 1981:2) Hantverk — produktion med tradition eller på
ett förslag av förre riksdagsledamoten Johan A. Olsson i oktober 1982 om
inrättande av en statlig hantverksnämnd. Till nämnden skulle enligt förslaget
anvisas ett anslag av 4,2 milj. kr. för budgetåret 1983/84.

År 1983 avstyrkte utskottet (NU 1982/83:34 s. 25) motionsyrkanden
från moderata samlingspartiets, centerpartiets och folkpartiets sida om
inrättande av en sådan nämnd. Företrädarna i utskottet för de två sistnämnda
partierna reserverade sig häremot. Riksdagen följde utskottet.

Ett liknande motionsyrkande behandlades av utskottet våren 1984 (NU
1983/84:42 s. 65), med samma resultat.

NU 1984/85:22

Utskottet

Fr. o. m. innevarande budgetår bestrids från detta anslag kostnaderna
för såväl statens del av de regionala utvecklingsfondernas företagsservice
och administration m. m. som viss annan småföretagsinriktad verksamhet
i SIND:s regi. Däri ingår även det statliga stödet till hantverket.

Utskottet behandlar först frågor om de regionala utvecklingsfonderna,
som har tagits upp i ett antal motioner. Gällande avtal om utvecklingsfonderna
mellan staten och de regionala huvudmännen för fonderna, dvs. i
regel landstingen, löper ut med utgången av år 1985. Av propositionen
framgår att regeringen siktar till en förnyelse av avtalen utan några ändringar
i sak, såvida inte riksdagen beslutar annorlunda. I flera av motionerna
framförs emellertid yrkanden som innebär en ändring av nuvarande
riktlinjer för verksamheten i olika hänseenden. Längst går moderata samlingspartiet,
som i motionerna 1984/85:559 och 1984/85:2623 föreslår att
utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet skall successivt avvecklas
och att företagsservicen skall avgiftsbeläggas i ökad utsträckning. I den
sistnämnda motionen beräknas dessa åtgärder medföra en årlig besparing
för staten med minst 20 milj. kr. Därutöver föreslås att en viss del av
amorteringarna på utestående lån, som enligt gällande bestämmelser får
användas av fonderna för ny utlåning, skall tillföras staten. Minst 50 milj.
kr. bör enligt motionärerna på detta sätt komma staten till godo under
nästa budgetår.

Utskottet anser att det saknas skäl för en sådan omläggning av utvecklingsfondernas
verksamhet som föreslås i de två motionerna. Som framgår
av redovisningen på s. 23 sker i enlighet med statsmakternas beslut en
successiv minskning av rörelselånen, samtidigt som utvecklingslån och
utvecklingsbidrag ökar. Dessa senare former av finansieringsstöd innebär
enligt utskottets mening ett för småföretagen värdefullt komplement till
den kommersiella kapitalmarknaden, samtidigt som de för fondernas del
kan innebära ökat risktagande och längre omsättningstid för det utlånade
kapitalet. Mot bakgrund härav avvisar utskottet tanken på att fondernas
kapitalbas skall urholkas enligt förslaget i motion 1984/85:2623 (m). Med
det sagda avstyrker utskottet såväl denna motion som motion 1984/85:559
(m), båda i här berörda delar.

Utskottet återkommer senare till frågan om anslagsbehov för nästa
budgetår.

Enligt nuvarande avtal utses utvecklingsfondernas styrelser av landstingen,
dvs. på politisk väg. Vid fondernas tillkomst förutsattes att styrelserna
skulle ges en allsidig sammansättning med företrädare för bl. a. arbetstagare
och småföretagare. Berörda intresseorganisationer saknar dock nomineringsrätt
eller annan formaliserad insyn i fondernas verksamhet.

Frågan om styrelsernas sammansättning har varit omstridd. Som framgått
avser regeringen inte att ta initiativ till någon ändring av nuvarande

NU 1984/85:22

regler för nästa avtalsperiod. Två motioner har emellertid väckts i frågan.
I moderata samlingspartiets motion 1984/85:2623 föreslås att riksdagen
skall uttala sig för ett starkare inslag av personer med praktisk erfarenhet
från näringslivet i styrelserna. I motion 1984/85:2626 (s) föreslås att löntagarnas
och företagens organisationer skall ges insyn och inflytande över
fondernas verksamhet.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att erfarenheterna av
hittillsvarande ordning för utseende av styrelseledamöter i de regionala
utvecklingsfonderna inte ger anledning för staten att begära ändringar i
avtalen med landstingen. Utskottet räknar dock, liksom industriministern,
med att landstingen och de berörda kommunerna inför kommande val av
styrelser i ökad utsträckning beaktar synpunkter från näringslivsorganisationerna
och de fackliga organisationerna.

Något initiativ av riksdagen i frågan om styrelsernas sammansättning är
enligt utskottets mening inte påkallat. Med det sagda avstyrker utskottet
motionerna 1984/85:2623 (m) i berörd del och motion 1984/85:2626 (s).

Förslag om utvidgning av utvecklingsfondernas målgrupp till att omfatta
även hantverks- och serviceföretag förs fram i folkpartiets partimotion
1984/85:2805. Förslaget motiveras med servicesektorns växande betydelse
för bl. a. den varuproducerande industrin.

Utskottet erinrar om att gällande bestämmelser om målgrupp för utvecklingsfondernas
finansieringsverksamhet medger stöd till serviceföretag
som tillhandahåller tjänster för de tillverkande företagen. När det
gäller fondernas övriga verksamhet, som inte är författningsreglerad, tilllämpas
målgruppsavgränsningen med stor flexibilitet.

Utskottet biträder emellertid inte förslaget i motionen om en generell
utvidgning av målgruppen. Med hänsyn till de begränsade resurser som
står till förfogande för fondernas verksamhet är den prioritering som
kommer till uttryck i nuvarande riktlinjer enligt utskottets mening alltjämt
befogad. Med det sagda avstyrker utskottet motion 1984/85:2805 (fp) i
denna del.

1 fem motioner av företrädare för olika partier föreslås statliga näringspolitiska
insatser i vissa regioner genom de berörda utvecklingsfonderna.

I motionerna 1984/85:1525 (c) och 1984/85:2274 (c) föreslås ökat stöd
till unga företagare i Värmlands resp. Västerbottens län. I motion 1984/
85:2746 (c) föreslås, med hänvisning till förhållandena i Gävleborgs län,
flexiblare resurser för utvecklingsfondens småföretagsstöd. Insatser för de
små träföretagen i Västernorrlands län begärs i motion 1984/85:2184 (fp).
En omfördelning av resurser till förmån för Jämtlands län föreslås i
motion 1984/85:2087 (s).

Utskottet erinrar om att fördelningen av statliga medel mellan utvecklingsfonderna
sker genom beslut av SIND enligt vissa allmänna principer
som riksdagen har godtagit. Vid tidigare tillfällen då utskottet har behand -

NU 1984/85:22

lat motionsyrkanden av samma slag som de nu aktuella har utskottet
intagit den ståndpunkten att regeringen och riksdagen inte bör ge sig in på
bedömningar av angelägenheten av insatser genom någon viss utvecklingsfond.
Utskottet anser inte att det som har föreslagits i de fem aktuella
motionerna föranleder något avsteg från denna princip. Utskottet avstyrker
därmed motionerna i berörda delar.

Ett ökat statligt stöd till hantverket begärs i motion 1984/85:1435 (c).
Motionärerna föreslår att ett särskilt anslag av I milj. kr. anvisas till den
hantverksnämnd som har inrättats på initiativ av SHIO-Familjeföretagen.
En motsvarande minskning av anslaget till Industrifonden förutsätts.

Statens nuvarande stöd till hantverket lämnas från anslaget till småföretagsutveckling,
varför utskottet behandlar motionsyrkandet under denna
punkt.

SIND är central förvaltningsmyndighet för bl. a. ärenden som rör hantverk.
Enligt vad utskottet erfarit har SIND under år 1984 lämnat bidrag
med sammanlagt ca 650 000 kr. till ett antal olika aktiviteter och projekt på
hantverksområdet. Därvid har det ansetts särskilt angeläget att traditionellt
hantverkskunnande inom byggsektorn bevaras. I detta syfte har bidrag
med nära 300 000 kr. lämnats till Stiftelsen Institutet för företagsutveckling
(SIFU) för bl. a. kurser i äldre måleriteknik. Vidare har SIND
lämnat ett bidrag av 100 000 kr. för administration till den hantverksnämnd
som anges i motionen. En företrädare för SIND ingår i nämnden.

Vidare kan framhållas att hantverksföretag som är tillverkande företag
eller tillhandahåller tjänster för tillverkningsindustrin ingår i den primära
målgruppen för de regionala utvecklingsfonderna. De kan därigenom bli
delaktiga av fondens finansieringsstöd och företagsservice.

Utskottet konstaterar att möjligheter att stödja hantverket finns inom
ramen för statens stöd till småföretagsutveckling i allmänhet. Enligt utskottets
mening bör det liksom hittills ankomma på SI N D och utvecklingsfonderna
att svara för prioriteringen av olika stödbehov med hänsyn tagen
till gällande riktlinjer för stödet. Något särskilt anslag bör alltså inte
anvisas till hantverksnämnden enligt förslaget i motion 1984/85:1435 (c).
Motionen avstyrks i denna del.

I detta sammanhang behandlar utskottet också motion 1984/85:2621
(m) om bildandet av en stiftelse för instrumenthantverk i anslutning till den
fyraåriga utbildning som har startats vid Hantverkets folkhögskola i Leksand.
Med anledning av motionen vill utskottet framhålla värdet av att
kunskaper i traditionellt hantverk kan vidmakthållas särskilt på områden
där en ökande efterfrågan inom landet finns eller förutses. Som framgår av
vad utskottet nyss har anfört lämnar också SIND visst stöd till sådant
hantverk främst på byggområdet. Frågan om särskilda insatser för instrumenthantverk
får prövas av SIND enligt gällande grunder för småföretagsstödet.
Frågan har givetvis också kulturpolitiska aspekter som förtjä -

NU 1984/85:22

nar att beaktas. Utskottet kan emellertid från sina utgångspunkter inte
förorda något särskilt uttalande av riksdagen i frågan. Därmed avstyrker
utskottet motionen.

Utskottet tar slutligen upp frågan om anslag för nästa budgetår till
småföretagsutveckling. Här föreligger skilda motionsyrkanden från moderata
samlingspartiets, centerpartiets och folkpartiets sida.

I motion 1984/85:2623 (m) yrkas på en minskning av anslaget i förhållande
till regeringens förslag med 47,4 milj. kr. Som framgått sammanhänger
detta yrkande bl. a. med förslag från moderata samlingspartiets
sida om en ändrad inriktning av de regionala utvecklingsfondernas verksamhet.
I motionen riktas också kritik mot att det i propositionen saknas
en redovisning av den beräknade fördelningen av anslaget på olika ändamål.

I folkpartiets partimotion 1984/85:2805 föreslås en anslagsminskning
med 57,7 milj. kr. Minskningen avser inte utvecklingsfondernas företagsservice
och administration, för vilka en i stort sett oförändrad medelstilldelning
antas. Däremot motsätter sig motionärerna att medel beräknas för
de andra former av småföretagsstöd som finansieras från anslaget.

Krav på ökade insatser för småföretagsutveckling förs fram av centerpartiet
i motion 1984/85:1516. I denna begärs en ökning av anslaget med
66 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Härav hänför sig 16 milj.
kr. till ökade medel för utvecklingsfondernas administration och företagsservice
och 50 milj. kr. till förstärkning av finansieringsverksamheten. En
motsvarande minskning av anslaget till Industrifonden förutsätts.

Utskottet finner regeringens förslag till anslag väl avvägt. Därmed avvisar
utskottet de krav på nedskärningar i olika delar av det statliga stödet
till småföretagsutveckling som har framförts från moderata samlingspartiets
och folkpartiets sida. Utskottet kan inte heller biträda centerpartiets
förslag till anslagsökning. Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag
och avstyrker motionerna 1984/85:1516 (c), 1984/85:2623 (m) och 1984/
85:2805 (fp) i de delar som berörs här.

Utskottet hemställer

1. beträffande utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1984/85:559 yrkande 10 och motion
1984/85:2623 yrkande 11,

2. beträffande utvecklingsfondernas styrelser

att riksdagen med anledning av vad som anges i propositionen
under moment 1 och med avslag på motion 1984/85:2623 yrkande
8 och motion 1984/85:2626 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

3. beträffande utvecklingsfondernas målgrupp

att riksdagen avslår motion 1984/85:2805 yrkande 9,

NU 1984/85:22

4. beträffande insatser i vissa regioner
att riksdagen avslår

a) motion 1984/85:1525 yrkande 2 (Värmlands län),

b) motion 1984/85:2746 yrkande 1 (Gävleborgs län),

c) motion 1984/85:2184 yrkande 2 (Västernorrlands län),

d) motion 1984/85:2087 (Jämtlands län),

e) motion 1984/85:2274 yrkande 3 (Västerbottens län),

5. beträffande stöd till hantverket

att riksdagen avslår motion 1984/85:1435 yrkande 1,

6. beträffande instrumenthantverk

att riksdagen avslår motion 1984/85:2621,

7. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag moment 2 och
med avslag på motion 1984/85:1516 yrkande 1, motion 1984/
85:2623 yrkande 9 och motion 1984/85:2805 yrkande 15 till
Småföretagsutveckling för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 151 250 000 kr.

17. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m. Regeringen har
under punkt B 14 (s. 57 — 59) föreslagit riksdagen att

1. godkänna att stödformen strukturgaranti och de därtill förknippade
möjligheterna att bevilja räntebefrielse upphör i enlighet med vad föredragande
statsrådet har anfört,

2. godkänna den utökade användning av förslagsanslaget Täckande av
förluster vid viss garantigivning, m. m. som föredragande statsrådet har
förordat,

3. till Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m. för budgetåret
1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 000 kr.

I motion 1984/85:2623 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m) hemställs,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen

12. som sin mening ger regeringen tillkänna vad som i motionen anförts
om avveckling av stödformen industrigarantilån,

13. till Täckande av förluster vid viss garantigivning m. m. för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.

Utskottet

Under denna punkt föreslår regeringen att stödformen strukturgarantilån
upphör vid ingången av budgetåret 1985/86. Det anförs i propositionen
att företagens behov av statsgaranterade lån bör kunna tillgodoses
genom stödformen industrigarantilån inom nuvarande engagemangsram
av I 050 milj. kr. Vidare föreslås att medel anvisas till täckande av förluster
dels vid garantigivning enligt de två nämnda stödformerna, dels inom
tidigare garantisystem. Dessa medel avses fr. o. m. den I juli 1985 täcka

NU 1984/85:22

även kostnader för tidigare beviljad räntebefrielse i samband med strukturgaranti.

I moderata samlingspartiets motion 1984/85:2623 föreslås att stödformen
industrigarantilån avvecklas samtidigt med strukturgarantilånen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om avveckling av strukturgarantilånen.
Förslaget om en vidgad användning av anslaget till täckande av
förluster vid garantigivning tillstyrks också.

Industrigarantilånen fyller enligt utskottets uppfattning fortfarande en
viktig roll vid finansieringen av investeringar inom de mindre och medelstora
företagen. Utskottet avstyrker alltså förslaget i motion 1984/85:2623
(m) om en avveckling av denna stödform.

Utskottet avstyrker likaså yrkandet i samma motion om en minskning av
förlusttäckningsanslaget. Regeringens förslag om medelsanvisning tillstyrks.

Utskottet hemställer

1. beträffande strukturgarantilån

att riksdagen med bifall till regeringens förslag moment 1 godkänner
att stödformen strukturgarantilån och de därtill knutna
möjligheterna att bevilja räntebefrielse upphör i enlighet med
vad som anges i propositionen,

2. beträffande industrigarantilån och förlusttäckning
att riksdagen

a) avslår motion 1984/85:2623 yrkande 12,

b) med bifall till regeringens förslag moment 2 godkänner den
utökade användning av förslagsanslaget Täckande av förluster
vid viss garantigivning, m. m. som anges i propositionen,

c) med bifall till regeringens förslag moment 3 och med avslag
på motion 1984/85:2623 yrkande 13 till Täckande av förluster vid
viss garantigivning. m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag av 75 000 000 kr.

TEKNISK UTVECKLING M. M.

18. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling. Regeringen
har under punkt F I (s. 84—91) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1985/86, i enlighet med
vad föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomiska förpliktelser
i samband med stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
m. m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden
om högst 260 000 000 kr. under budgetåret 1987/88, högst
240 000 000 kr. under budgetåret 1988/89 och högst 190 000 000 kr. under
budgetåret 1989/90,

2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 643 952 000
kr.

NU 1984/85:22

I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:

1984/85:559 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), såvitt gäller hemställan (12) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om förutsättningarna för teknisk utveckling,

1984/85:1516 av Arne Fransson m. fl. (c), såvitt gäller hemställan

2. att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning
och utveckling för budgetåret 1985/86 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 31,8 milj. kr. förhöjt reservationsanslag för industriellt
och samhällsinriktat tekniskt utvecklingsarbete,

4. att riksdagen beslutar att i övrigt beakta vad som anförts om inriktningen
av STU:s långivning,

1984/85:1530 av Per Olof Håkansson (s), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande den fortsatta verksamheten m. m. vid Plast- och gummitekniska
institutet,

1984/85:2075 av Erik Hovhammar (m) och Anders Högmark (m), vari
hemställs att riksdagen beslutar att medel skall ställas till förfogande för
Centrum för småföretagsutveckling ur anslaget F 1, Styrelsen för teknisk
utveckling: Teknisk forskning och utveckling,

1984/85:2262 av Ivar Franzén m. fl. (c, m, fp), vari hemställs att riksdagen 1.

ansluter sig till vad i motionen anförts om vikten av att vi i Sverige
bibehåller och förbättrar kompetensen på korrosionsområdet,

2. hos regeringen begär sådana initiativ som kan leda till en omfördelning
av resurser i den omfattningen att det statliga bidraget till FoU-arbete
på korrosionsområdet utgår med minst samma reala belopp som 1982/83,

1984/85:2496 av Gunnar Björk i Gävle (c), såvitt gäller hemställan (1) att
riksdagen utöver regeringens förslag under tolfte huvudtiteln till F 1, Styrelsen
för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling, anslagsposten
Rymdverksamhet, anvisar 1 600 000 kr.,

1984/85:2623 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), såvitt gäller hemställan
att riksdagen

17. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen angetts
om översyn av STU:s organisation samt inrättande av ett självständigt
tekniskt forskningsråd,

18. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 543 952 000
kr.,

1984/85:2805 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan

(16) att riksdagen beslutar minska anslaget F 1, Styrelsen för teknisk utveckling
med 5 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag,

3 Riksdagen 1984/85. 17 sami. Nr 22

NU 1984/85:22

1984/85:2821 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari hemställs — med motivering
i motion 1984/85:2818 — att riksdagen beslutar inrätta ett tekniskt
vetenskapligt forskningsråd i enlighet med vad som i motionen anförts.

Utbildningsutskottet har avgivit yttrande (UbU 1984/85:2 y) över sistnämnda
motion (bilaga, s. 67).

Motivering i motionerna

I moderata samlingspartiets partimotion 1984/85:559 om näringspolitiken
föreslås bl. a. att riksdagen skall göra ett uttalande om teknisk utveckling
av innebörd att selektiva stöd från styrelsen för teknisk utveckling
(STU) m. fl. organ ofta leder till felinvesteringar och misshushållning.
Sådana stöd är enligt moderata samlingspartiets uppfattning av samma
orsak mindre lämpliga än generellt verkande avdrag för forskningskostnader.

I motion 1984/85:2623 från samma parti begärs en översyn av STU med
syfte att STU klart skall skiljas från de frågor som gäller teknisk grundforskning.
Det sägs i motionen att STU:s roll i förhållande till industrin
skall vara stödjande, icke styrande. Den nuvarande konstruktionen med
ett speciellt organ inom STU, kallat teknisk forskningsrådsfunktion, bör
alltså slopas och ersättas med ett självständigt tekniskt forskningsråd som
i STU:s ställe skall fördela medel till teknisk grundforskning. Medel för
ändamålet, 70 milj. kr., bör enligt motionen anvisas under utbildningsdepartementets
huvudtitel. Anslaget till STU skulle reduceras i motsvarande
mån. Därtill borde det bättre resursutnyttjande som skulle följa av en
samordning enligt moderata samlingspartiets förslag mellan statens industriverk
(SIND) och STU kunna ge möjlighet till ytterligare besparingar.
Således beräknas ett i förhållande till regeringens förslag med 100 milj. kr.
minskat anslag, vilket innebär en total besparing på 30 milj. kr.

Förslaget om inrättande av ett tekniskt forskningsråd upprepas i motion
1984/85:2821 (m). Av motiveringen i motion 1984/85:2818 framgår att
förslaget utgör ett led i moderata samlingspartiets strävanden att begränsa
sektorsforskningen i förhållande till den forskning som styrs av universitet
och högskolor eller av forskningsråd.

Centerpartiet föreslår i motion 1984/85:1516 att STU tillförs 31,8 milj.
kr. utöver vad regeringen har föreslagit. Medlen skall användas för att
stödja småföretagens utveckling. I sammanhanget anförs att STU inte bör
ha någon direkt långivning till storföretagen.

I folkpartiets partimotion 1984/85:2805 föreslås en minskning av anslaget
med 5 milj. kr. Förslaget sammanhänger med att regeringen i budgetpropositionen
(prop. 1984/85:100 bil. 11 s. II) har föreslagit att ansvaret
för det fortsatta stödet till miljöskyddsteknik, som hittills har lämnats från
ett anslag under jordbruksdepartementets huvudtitel, skall föras över till

NU 1984/85:22

STU och att särskilda medel för ändamålet inte skall anvisas. I folkpartiets
motion 1984/85:370 om miljöpolitiken, som har hänvisats till jordbruksutskottet,
yrkas emellertid på att ett anslag skall anvisas även för nästa
budgetår och att de medel som avses bli använda inom STU för samma
ändamål skall föras över till nämnda anslag. Den i motion 1984/85:2805
föreslagna minskningen av anslaget till STU med 5 milj. kr. avser alltså
dessa medel.

Två motioner gäller frågan om ökade forsknings- och utvecklingsinsatser
inom vissa delar av det materialtekniska området.

I motion 1984/85:1530 (s) behandlas frågor om polymera material.
Motionären hänvisar till att Plast- och gummitekniska institutet (PG1) har
bildats för att stimulera till en positiv utveckling på området. Detta institut
bör byggas ut inte minst då det gäller dess sammanhållande och administrativa
kapacitet, sägs det i motionen.

Frågor om korrosionsforskning behandlas i motion 1984/85:2262 (c, m,
fp). Efter en redogörelse för korrosionens skadeverkningar pekar motionärerna
på vikten av att de stora kostnader som orsakas av korrosion kan
minskas och att driftstörningar genom korrosion i avancerade tekniska
anläggningar kan undvikas. Vidare anförs att de statliga bidragen genom
STU till forskning och utveckling på området, vilka budgetåret 1982/83
uppgick till 8 milj. kr., har minskat till 6 milj. kr. innevarande budgetår,
vilket innebär en real minskning med ca 40 %. Mot bakgrund härav begär
motionärerna en ökning av stödet till 1982/83 års reala nivå genom en
omfördelning av resurser.

Frågan om den fortsatta verksamheten vid Centrum för småföretagsutveckling
tas upp i motion 1984/85:2075 (m). Detta centrum bildades år
1982 i anslutning till högskolan i Växjö och arbetar med frågor om långsiktig
uppbyggnad av kunskaper inom småföretagsområdet, bl. a. rörande
utveckling av metoder för att främja överföring av teknologi till småföretag.
Riksdagen anvisade i samband med bildandet ett engångsbelopp av
1 350 000 kr. till stöd för verksamheten under en tvåårig försöksperiod.
Enligt motionärerna behövs en statlig grundfinansiering för att säkerställa
den fortsatta verksamheten. För nästa budgetår begärs ett bidrag av
500 000 kr., vilket belopp föreslås bli ställt till förfogande från STU:s
anslag.

Utskottet

Kostnaderna för STU:$ stöd till teknisk forskning och utveckling bestrids
i huvudsak från detta anslag. I samband med 1984 års beslut om
forskningspolitiken fastställde riksdagen ett treårsprogram och en treårig
medelsram för STU under budgetåren 1984/85—1986/87 (prop. 1983/
84:107 bil. 9, NU 1983/84:45, rskr. 1983/84:407). Därvid anslöt sig riks -

NU 1984/85:22

dagen till vad som från regeringens sida hade anförts bl. a. om koncentration
av insatser till vissa prioriterade områden, om inrättandet av en s. k.
teknisk forskningsrådsfunktion vid STU samt om fördelningen av finansieringsansvaret
för kollektiv forskning mellan staten och industrin. Riksdagen
lämnade också utan erinran ett uttalande av föredragande statsrådet
— industriminister Thage G. Peterson — om att STU:s utvecklingsstöd
borde ytterligare förskjutas mot de mindre företagen och då särskilt de nya
teknikbaserade företagen.

Regeringens förslag till anslag för nästa budgetår överensstämmer med
det av riksdagen fastställda treårsprogrammet. Av propositionen framgår
att den reala resursramen för STU under perioden kan väntas bli i stort sett
oförändrad eller vid en oförmånlig kostnadsutveckling krympande. Mot
bakgrund härav förordas i propositionen en fortsatt koncentration av
insatserna, vilket får som konsekvens att satsningarna på många ickeprioriterade
områden måste begränsas. Vidare förordas att STU i fortsättningen
ges det samlade ansvaret för det statliga stödet inom det miljötekniska
området, utan att för den skull någon ökning av medelsramen
föreslås.

Utskottet tar först upp de motioner i vilka förslag av principiell karaktär
om inriktningen av STU:s verksamhet läggs fram. Därefter behandlas
frågor om anslaget för nästa budgetår och förslag till omprioriteringar för
vissa ändamål.

I tre motioner från moderata samlingspartiets sida ges uttryck för en
kritisk syn på det riktade stödet till teknisk forskning och utveckling
genom STU. I partimotionen 1984/85:559 om näringspolitiken begärs ett
uttalande av riksdagen av innebörd att den tekniska utvecklingen främjas
bäst av generellt stöd, bl. a. i form av rätt till avdrag för forsknings- och
utvecklingskostnader. 1 motionerna 1984/85:2623 och 1984/85:2821 föreslås
att ett fristående tekniskt forskningsråd inrättas för att i STU:s ställe
fördela medel till teknisk grundforskning.

Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande (se s. 67) över den sistnämnda
motionen att det är alltför tidigt att nu ta ställning till frågan om en
organisationsförändring. Utbildningsutskottet hänvisar till att den tekniska
forskningsrådsfunktionen inom STU, vilken bildades efter 1984 års
riksdagsbeslut, väntas komma i gång med den reguljära verksamheten
först under våren 1985. I yttrandet föreslås att näringsutskottet skall avstyrka
motionen. Moderata samlingspartiets företrädare i utbildningsutskottet
har anmält avvikande mening i frågan.

Näringsutskottet ansluter sig till vad utbildningsutskottet har anfört i sitt
yttrande. En omorganisation av STU enligt vad som föreslås i motionerna
1984/85:2623 (m) och 1984/85:2821 (m) bör alltså inte nu komma i fråga.
Enligt näringsutskottets uppfattning kan formerna för beslut om stöd till
den tekniska grundforskningen lämpligen övervägas inför nästa programperiod
på grundval av de erfarenheter som då föreligger av den tekniska

NU 1984/85:22

forskningsrådsfunktionen inom STU. Något särskilt uttalande av riksdagen
är således inte påkallat. Utskottet finner heller ingen anledning för
riksdagen att, såsom föreslås i motion 1984/85:559 (m), i detta sammanhang
ta ställning till avvägningen mellan selektivt och generellt stöd till
teknisk forskning och utveckling. Även om det stöd som utgår genom STU
svarar mot endast en ringa del av företagens totala forsknings- och utvecklingsinsatser
finner utskottet det väl belagt att stödet spelar en viktig roll
särskilt för de mindre och medelstora företagen och för kunskapsuppbyggnaden
på områden av långsiktig betydelse för industrin. Enligt utskottets
mening kan åtgärder av generell natur, såsom t. ex. avdragsrätt för forskningskostnader
vid företagsbeskattningen, inte ses som ett alternativ till
det riktade stödet genom STU. 1 detta sammanhang vill utskottet dock
peka på önskvärdheten av att frågan om de samlade effekterna av det
statliga stödet till teknisk forskning och utveckling och av de skatteregler
som gäller på området blir närmare belysta. Utskottet räknar med att
regeringen tar initiativ till en översyn på området inför kommande ställningstaganden
till olika frågor som rör industrins forskning och utveckling.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1984/85:559 (m), 1984/85:2623 (m) och 1984/85:2821 (m) i berörda delar.

Utskottet saknar i övrigt anledning att beröra skattefrågorna. Det bör
dock nämnas att återinförande av det särskilda forskningsavdraget har
begärts även av centerpartiet i motion 1984/85:655, som har hänvisats till
skatteutskottet.

I centerpartiets motion 1984/85:1516 begärs ett uttalande av riksdagen
om att STU inte bör ha någon direkt långivning till storföretagen.

Utskottet erinrar om att STU enligt riktlinjerna för innevarande programperiod
skall i ökad utsträckning inrikta sina resurser mot de mindre
företagen. Av STU :s anslagsframställning för budgetåret 1985/86 framgår
att STU har tolkat dessa riktlinjer så att STU:s stöd till större företag främst
bör avse kunskapsutvecklande projekt som genomförs i samarbete med
högskolan eller där det större företaget åtar sig att introducera och sprida
viss teknik i Sverige, vilket antas komma också mindre och medelstora
företag till godo. Vidare framgår att STU av resursskäl måste ytterligare
begränsa sitt direkta finansiella stöd till projekt i större företag. Det kan
tilläggas att sådant stöd för budgetåret 1983/84 uppgick till ca 40 milj. kr.
motsvarande ca 7 % av STU:s totala stöd (exkl. energi) och mindre än 1 %
av vad dessa företag själva satsar på forskning och utveckling.

Mot bakgrund av vad STU har anfört om de större företagens betydelse
för spridning av avancerad teknik till de mindre företagen anser utskottet
att en begränsning av STU :s stödmöjligheter på det sätt som avses i motion
1984/85:1516 (c) skulle vara olycklig och att den även skulle motverka
motionärernas syfte. Utskottet avstyrker därför förslaget i motionen om ett
uttalande av riksdagen i frågan.

NU 1984/85:22

Utskottet övergår till frågan om anslag till teknisk forskning och utveckling
för nästa budgetår.

Yrkandet i motion 1984/85:2805 (fp) på en anslagsminskning med 5
milj. kr. grundas på den kritik som från folkpartiets sida i motion 1984/
85:370 om miljöpolitiken har riktats mot regeringens förslag om att STU
skall ges ett samlat ansvar för det statliga stödet inom det miljötekniska
området. Sistnämnda motion har nyligen avslagits av riksdagen på hemställan
av jordbruksutskottet (JoU 1984/85:25 s. 60 f.). I konsekvens härmed
avstyrker näringsutskottet motion 1984/85:2805 (fp) i berörd del.

De förslag från moderata samlingspartiets sida till omorganisation av
STU som utskottet nyss har behandlat antas i motion 1984/85:2623 (m)
möjliggöra en minskning av anslaget till STU med 70 milj. kr. Därtill
föreslås i motionen en ytterligare anslagsminskning med 30 milj. kr., vilken
skulle möjliggöras genom viss samordning av STU och SIND. I centerpartiets
motion 1984/85:1516 föreslås däremot en ökning av anslaget med
31,8 milj. kr. för insatser i syfte att stödja småföretagens utveckling. Denna
anslagsökning föreslås bli finansierad genom en minskning av anslaget till
Industrifonden, en fråga som utskottet behandlar längre fram.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om medelsanvisning
till teknisk forskning och utveckling för nästa budgetår. Yrkandena i
motionerna 1984/85:2623 (m) och 1984/85:1516 (c) avstyrks.

Från anslaget bestrids, förutom kostnaderna för STU:s stöd till teknisk
forskning och utveckling, även vissa kostnader för den svenska rymdverksamheten.
I motion 1984/85:2496 (c) föreslås ökade medel för verksamheten
under såväl detta anslag som anslaget F 4, Europeiskt rymdsamarbete.
Utskottet avstyrker motionen av de skäl som redovisas vid utskottets
behandling av sistnämnda anslag (s. 41).

Utskottet tillstyrker vad regeringen har föreslagit om vissa ekonomiska
åtaganden rörande stöd till teknisk forskning och utveckling m. m. under
de två budgetåren efter innevarande programperiod.

Utskottet behandlar härefter två motioner med förslag om att riksdagen
skall uttala sig för ökat statligt stöd inom olika delar av materialteknikens
område. Motion 1984/85:1530 (s) gäller fortsatt utbyggnad av Plast- och
gummitekniska institutet (PG1). 1 motion 1984/85:2262 (c, m, fp) begärs en
omfördelning av resurser till förmån för korrosionsforskningen inom bl. a.
Korrosionsinstitutet.

Motionerna får ses mot bakgrund av att STU har att fördela sina insatser
inom en given resursram enligt statsmakternas riktlinjer för verksamheten
under innevarande programperiod. Enligt dessa riktlinjer skall vissa teknikområden
prioriteras, medan insatserna på andra områden måste begränsas.
Detta gäller t. ex. konventionell materialteknik. Satsningarna på
nya material skall däremot fortsätta på en hög nivå. Detta gäller särskilt

NU 1984/85:22

polymerer, som väntas få ökad betydelse bl. a. som konstruktionsmaterial
inom verkstadsindustrin.

Utskottet erinrar också om att en betydande del av STU:s stöd till bl. a.
materialforskningen utgår i form av bidrag till kollektiv forskning enligt
avtal med olika intressenter inom industrin. Så är fallet inom de områden
som berörs i de två aktuella motionerna. Enligt gällande riktlinjer skall
STU sträva efter att minska statens andel av den kollektiva forskningens
finansiering, som hittills har varit omkring hälften, till 40 %. En ökning av
resurserna inom ett visst kollektivforskningsprogram förutsätter alltså att
överenskommelse härom kan nås med industrin på grundval av den nya
fördelningsregeln. Enligt vad utskottet har erfarit har STU nyligen slutit
avtal med berörda intressenter om finansieringen av Korrosionsinstitutet
under nästa treårsperiod, varvid statens bidrag skall utgöra 10,5 milj. kr.
och industrins bidrag 7,3 milj. kr. under perioden. Även om sistnämnda
bidrag innebär en viss ökning av industrins nuvarande finansieringsandel
har det inte varit möjligt att nå upp till målet 60 %. Beträffande finansieringen
av verksamheten vid PGI innebär nuvarande avtal att staten och
industrin bidrar med 50% var. Förhandlingar om ett nytt avtal skall tas
upp under nästa budgetår.

Utskottet vill med det anförda inte ifrågasätta önskvärdheten av ökat
stöd till PGI resp. Korrosionsinstitutet i enlighet med vad som föreslås i de
två motionerna. Enligt utskottets mening måste det emellertid liksom
hittills ankomma på STU att, med ledning av gällande riktlinjer, fördela
tillgängliga resurser mellan olika teknikområden och mottagare. Med det
sagda avstyrker utskottet motionerna 1984/85:1530 (s) och 1984/85:2262
(c, m, fp).

I motion 1984/85:2075 (m) föreslås att medel ställs till förfogande från
STU:s anslag till Centrum för småföretagsutveckling vid högskolan i Växjö.
Enligt vad utskottet har erfarit pågår inom regeringskansliet en utvärdering
av verksamheten vid detta centrum på grundval av erfarenheterna
från en tvåårig försöksperiod. Avsikten är att resultaten av utvärderingen
skall redovisas i 1986 års budgetproposition. I avvaktan på ställningstagandet
till frågan om fortsatt stöd till Centrum för småföretagsutveckling
har regeringen under innevarande budgetår beslutat om bidrag till högskolan
i Växjö med sammanlagt 450 000 kr. för viss verksamhet som bedrivs
vid centrumet. Medlen har anvisats från den del av anslaget C 4, Regionalpolitisk!
stöd: Regionalpolitiska utvecklingsinsatser som har avsatts för
projekt som är av särskilt intresse för att främja samverkan mellan småföretag
och högskolor.

Enligt utskottets mening är den långsiktiga kunskapsutveckling på småföretagsområdet
som bedrivs vid högskolan i Växjö av intresse inte bara i
ett regionalt perspektiv. Utskottet är emellertid inte berett att nu ta ställning
till frågan om verksamhetens finansiering. Resultatet av pågående

NU 1984/85:22

utvärdering bör avvaktas. Med hänvisning till vad som nu sägs avstyrker
utskottet motion 1984/85:2075 (m).

Utskottet hemställer

1. beträffande tekniskt forskningsråd

att riksdagen avslår motion 1984/85:559 yrkande 12, motion
1984/85:2623 yrkande 17 och motion 1984/85:2821,

2. beträffande långivning

att riksdagen avslår motion 1984/85:1516 yrkande 4,

3. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag moment 2 och
med avslag på motion 1984/85:1516 yrkande 2, motion 1984/
85:2496 yrkande 1, motion 1984/85:2623 yrkande 18 och motion
1984/85:2805 yrkande 16 till Styrelsen för teknisk utveckling:
Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1985/86 anvisar
ett reservationsanslag av 643 952 000 kr.,

4. beträffande ekonomiska åtaganden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag moment 1 bemyndigar
regeringen att under budgetåret 1985/86, i enlighet
med vad som anges i propositionen, ikläda staten ekonomiska
förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och industriellt
utvecklingsarbete m. m. som, inberäknat löpande avtal
och beslut, innebär åtaganden om högst 260 000 000 kr. under
budgetåret 1987/88, högst 240 000 000 kr. under budgetåret
1988/89 och högst 190 000 000 kr. under budgetåret 1989/90,

5. beträffande materialteknik
att riksdagen avslår

a) motion 1984/85:1530,

b) motion 1984/85:2262,

6. beträffande Centrum för småföretagsutveckling
att riksdagen avslår motion 1984/85:2075.

19. Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt F 2 (s. 91 f.) och hemställer

att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
68 148 000 kr.

20. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 3 (s. 92 f.) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1985/86 fatta beslut
om beställning av utrustning för högst 4 900 000 kr. under
budgetåret 1987/88,

2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 17 900 000 kr.

NU 1984/85:22

21. Europeiskt rymdsamarbete m. m. Regeringen har under punkt F 4 (s.
93—101) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1985/86 ikläda staten
nya förpliktelser inom rymd- och fjärranalysområdet om högst
142 000 000 kr.,

2. till Europeiskt rymdsamarbete m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa
ett förslagsanslag av 135 423 000 kr.

I motion 1984/85:2496 av Gunnar Björk i Gävle (c) hemställs, såvitt här
är i fråga, (2) att riksdagen utöver regeringens förslag under tolfte huvudtiteln
till F 4, Europeiskt rymdsamarbete m. m. anvisar 11 600 000 kr. för
projekt inom programmet Nationell rymdverksamhet.

Utskottet

Medel för rymdverksamheten för nästa budgetår begärs av regeringen,
i vad avser industridepartementets huvudtitel, under såväl detta anslag
som anslagen F 1, Styrelsen för teknisk forskning och utveckling: Teknisk
forskning och utveckling och F 5, Bidrag till Tele-X-projektet. Det sammanlagda
beloppet är ca 370 milj. kr.

I motion 1984/85:2496 (c) begärs en ökning i förhållande till regeringens
förslag av medlen för rymdverksamheten med sammanlagt 13,2 milj. kr.
Flärav hänför sig 1,6 milj. kr. till anslaget F 1, som utskottet nyss har
behandlat. De ökade resurserna behövs enligt motionären för vissa projekt
inom programmet Nationell rymdverksamhet, bl. a. studier av en liten
telekommunikationssatellit.

Satsningen på rymdverksamhet har redan gett betydande resultat. En
viktig sidoeffekt har varit den stimulans som verksamheten har inneburit
för utvecklingen i malmfältsregionen av nya företag baserade på avancerad
teknik. Utskottet anser emellertid inte att det finns anledning att nu öka
de statliga bidragen till rymdverksamheten. Av propositionen framgår att
förhandlingar har inletts med de svenska industriföretag som verkar på
rymdområdet med sikte på att företagen i framtiden skall ta ett större
ekonomiskt ansvar. Utskottet räknar med att resultaten av förhandlingarna
kommer att redovisas för riksdagen i samband med att regeringen begär
anslag för rymdverksamheten för budgetåret 1986/87. Med det sagda
tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motion 1984/85:2496
(c).

Utskottet hemställer att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag moment 1 bemyndigar regeringen
att under budgetåret 1985/86 ikläda staten nya förpliktelser
inom rymd- och fjärranalysområdet om högst 142 000 000
kr.,

2. med bifall till regeringens förslag moment 2 och med avslag på
motion 1984/85:2496 yrkande 2 till Europeiskt rymdsamarbete

NU 1984/85:22

m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
135 423 000 kr.

22. Bidrag till Tele-X-projektet. Regeringen har under punkt F 5 (s. 101)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till Tele-X-projektet för budgetåret
1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 218 200 000 kr.

1 motion 1984/85:1100 av Jörn Svensson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
avslår budgetpropositionens förslag om anslag med 218 milj. kr.
under punkt F 5 i proposition 1984/85:100, bilaga 14.

Utskottet

Det av regeringen föreslagna anslaget har beräknats med ledning av de
betalningsåtaganden som har gjorts i avtal år 1983 med Norge resp. Finland
om samarbete på telesatellitområdet. Enligt vad utskottet har erfarit
har nu kontrakt med olika företag tecknats av Svenska Rymd AB om
leverans av huvuddelen av den utrustning som ingår i Tele-X-projektet.
Rymdbolagets åtaganden som beställare har garanterats av staten.

Genomförandet av det industriella projektet pågår planenligt. Däremot
råder oklarhet om den framtida användningen av Tele-X-satellitens distributionskapacitet.
Inom Nordiska ministerrådet har överläggningar förts
om en försöksverksamhet med radio- och TV-sändningar. Enighet har
dock inte nåtts mellan de berörda länderna om de principer som skall gälla
för ersättningen för den utnyttjade kapaciteten. Nordiska rådet har vid
årets session uttalat att regeringarna skall söka nå fram till en överenskommelse
till den 15 maj 1985. Av ett svar som statsrådet Bengt Göransson har
lämnat i riksdagen den 19 mars 1985 med anledning av två frågor (1984/
85:436 och 441) framgår att den svenska regeringen är beredd att fortsätta
förhandlingarna och att det enligt regeringens bedömning finns möjligheter
att nå en lösning.

I motion 1984/85:1100 av Jörn Svensson m. fl. (vpk) yrkas avslag på
regeringens förslag om medel till Tele-X-projektet. Detta projekt framstår
enligt motionärerna varken som socialt angeläget eller som positivt från
informations- och kultursynpunkt.

Utskottet tolkar motionsyrkandet som ett krav på att Tele-X-projektet
skall avbrytas, något som utskottet med hänsyn till de positiva industripolitiska
effekterna av projektet inte kan förorda. Utskottet saknar anledning
att behandla andra i motionen berörda aspekter på projektet. Regeringens
förslag tillstyrks och motionen avstyrks.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:1100 till Bidrag till Tele-X-projektet för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 218 200 000 kr.

23. Patent- och registreringsverket. Regeringen har under punkt F 6 (s.
102—104) föreslagit riksdagen att till Patent- och registreringsverket för

NU 1984/85:22

budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 100 980 000 kr.

1 detta sammanhang behandlar utskottet motion 1984/85:2628 av Marianne
Karlsson (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att
åtgärder vidtas så att handläggningstiden för ansökan om mönsterskydd
förkortas och inte överskrider sex månader.

Utskottet

I motionen anförs att den nuvarande tiden för patent- och registreringsverkets
handläggning av ansökningar om registrering enligt mönsterskyddslagen
(1970:985) uppgår till ca åtta månader, vilket medför olägenheter
för sökanden bl. a. vid ansökningar om mönsterskydd i andra länder.
Motionären anser det från näringssynpunkt otillfredsställande att företags
och privatpersoners idéskapande riskerar att begränsas på grund av otillräckliga
resurser vid patentverkets mönsterskyddsavdelning.

Utskottet delar denna uppfattning. Enligt vad utskottet har inhämtat
strävar man inom patentverket efter att genom olika åtgärder minska
behandlingstiden för mönsterskyddsärenden. Vidare har regeringen gett
verket i uppdrag att göra en översyn av verkets organisation och ledning
i syfte att effektivisera verksamheten. Uppdraget skall redovisas till regeringen
senast den 1 juli 1985. Utskottet räknar med att översynen kommer
att leda till bl. a. en förkortning av handläggningstiderna. Något särskilt
uttalande av riksdagen i frågan är enligt utskottets mening inte nödvändigt.
Motion 1984/85:2628 (c) avstyrks. Regeringens förslag om anslag
tillstyrks.

Utskottet hemställer
att riksdagen

a) avslår motion 1984/85:2628,

b) med bifall till regeringens förslag till Patent- och registreringsverket
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 100 980 000
kr.

24. Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 7 (s. 104 f.) och hemställer

att riksdagen till Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 50 000 kr.

25. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 8 (s. 107— 109) och hemställer

att riksdagen till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

26. Bidrag till statens provningsanstalt. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 9 (s. 109) och hemställer

NU 1984/85:22

att riksdagen till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 32 849 000 kr.

27. Statens provningsanstalt: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 10 (s. 109 f.) och hemställer

att riksdagen till Statens provningsanstalt: Utrustning förbudgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.

28. Statens mät- och provråd. Regeringen har under punkt F 11 (s. 110—
112) hemställt att riksdagen till Statens mät- och provråd för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 3 301 000 kr.

I motion 1984/85:638 av Stig Gustafsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en skyndsam översyn av finansieringen av riksmätplatsernas
verksamhet, med särskild uppmärksamhet på rådande svårigheter
att finansiera ny- och ersättningsanskaffning av mätapparatur och
normaler.

Motionen

1 motionen anförs att staten har ett ansvar för att mätningar kan utföras
på ett tekniskt korrekt och internationellt godtagbart sätt. De flesta större
länder har löst uppgiften genom särskilda myndigheter med huvuduppgift
att svara för s. k. primärnormaler, som representerar den inom landet
högsta tillgängliga precisionen. I Sverige däremot är ansvaret för primärnormalerna
fördelat mellan ett antal myndigheter, ansvariga för en eller
flera s. k. riksmätplatser, vilkas verksamhet samordnas av mätcentrum
inom statens mät- och provråd. De ekonomiska resurser som mätcentrum
förfogar över är enligt motionärernas uppfattning helt otillräckliga för en
adekvat förnyelse av instrumentparken på normalieområdet. När den
nuvarande organisationen tillkom räknade man med att riksmätplatsmyndigheterna
i eget intresse skulle vara beredda att investera i normalieutrustning.
Så har emellertid inte skett. Motionärerna anser att staten inte enbart
skall täcka löpande kostnader vid riksmätplatserna utan också anvisa
medel för de investeringar som är nödvändiga på grund av förslitning eller
teknisk utveckling. Annars kan den mättekniska standarden i landet befaras
sjunka till en nivå som det svenska näringslivet inte kan acceptera.

Utskottet

Kostnaderna för verksamheten vid riksmätplatserna bestrids med dels
medel från detta anslag, dels uppdragsintäkter, dels bidrag från de fem
riksmätplatsmyndigheterna. Som anförs i motion 1984/85:638 (s) ger nuvarande
finansieringssystem begränsade möjligheter till nyanskaffning av
utrustning m. m. Enligt vad utskottet har erfarit avser mät- och provrådet

NU 1984/85:22

att i sin anslagsframställning för nästa budgetår redovisa en utredning om
behovet av investeringsmedel och förslag till åtgärder. I avvaktan härpå
synes ett initiativ från riksdagen av det slag som begärs i motionen inte
nödvändigt. Motionen avstyrks. Regeringens förslag om medelsanvisning
tillstyrks.

Utskottet hemställer
att riksdagen

a) avslår motion 1984/85:638,

b) med bifall till regeringens förslag till Statens mät- och provråd för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 3 301 000 kr.

29. Bidrag till vissa internationella organisationer. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 12 (s. 112) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 528 000 kr.

30. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 13 (s. 112 f.) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret
1985/86 anvisar ett anslag av 4 532 000 kr.

31. Bidrag till Standardiseringskommissionen. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 14 (s. 113 f.) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Standardiseringskommissionen för budgetåret
1985/86 anvisar ett anslag av 11 471 000 kr.

32. Stöd till industriellt utvecklingsarbete. Regeringen har under punkt
F 15 (s. 114 f.) föreslagit riksdagen att till Stöd till industriellt utvecklingsarbete
för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1984/85:1516 av Arne Fransson m. fl. (c), såvitt gäller hemställan (3) att
riksdagen med avslag på proposition 1984/85:100 i denna del till Stöd till
industriellt utvecklingsarbete för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 100 milj. kr.,

1984/85:2623 av Staffan Burenstam Linder m. fl., såvitt gäller hemställan
(19) att riksdagen avslår regeringens förslag att till Stöd till industriellt
utvecklingsarbete för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av
200 000 000 kr.,

1985/86:2805 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan

(17) att riksdagen avslår förslaget att till Stöd till industriellt utvecklingsarbete
anvisa 200 milj. kr.

NU 1984/85:22

Utskottet

Regeringens förslag överensstämmer med den av riksdagen år 1984
godkända treårsplanen för medelstillskott till Industrifonden, innebärande
att fonden tillförs 200 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1984/85,
1985/86 och 1986/87.

Från moderata samlingspartiets sida föreslås i motion 1984/85:2623 att
inga ytterligare medel anvisas och att fonden avvecklas genom att influtna
medel i form av återbetalningar tillförs statsbudgetens inkomstsida. I
folkpartiets partimotion 1984/85:2805 yrkas också avslag på regeringens
begäran om medel för nästa budgetår, dock utan att yrkandet förenas med
krav på en avveckling av fonden.

1 centerpartiets motion 1984/85:1516 föreslås att anslaget för nästa
budgetår anvisas med hälften av det belopp som regeringen har föreslagit.
Enligt motionen bör 100 milj. kr. i stället anvisas för stöd till småföretagsutveckling.
Utskottet har i det föregående behandlat motsvarande yrkanden
från centerpartiet om ökade medel till främjande av hemslöjden
(1,2 milj. kr.), småföretagsutveckling (66 milj. kr.), hantverksnämnden
(1 milj. kr.) och styrelsen för teknisk utveckling (31,8 milj. kr.).

Utskottet tar först upp yrkandet i motion 1984/85:2623 (m) såvitt gäller
kravet på en avveckling av Industrifonden.

Enligt utskottets mening bör fonden fortsätta sin verksamhet under den
nu löpande treårsperioden. Utskottet avstyrker alltså motionen i ifrågavarande
del.

Beträffande frågan om anslag till Industrifonden för nästa budgetår vill
utskottet anföra följande.

Utskottet ser inget skäl till omprövning av 1984 års beslut om medelstillskott
till fonden. Regeringens förslag tillstyrks. Motionerna 1984/85:1516
(c), 1984/85:2623 (m) och 1984/85:2805 (fp) avstyrks i berörda delar.

Utskottet hemställer

1. beträffande avveckling av Industrifonden

att riksdagen avslår motion 1984/85:2623 yrkande 19 i ifrågavarande
del,

2. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1984/85:1516 yrkande 3, motion 1984/85:2623 yrkande
19 i ifrågavarande del och motion 1984/85:2805 yrkande
17 till Stöd till industriellt utvecklingsarbete för budgetåret 1985/
86 anvisar ett reservationsanslag av 200 000 000 kr.

33. Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag. Regeringen har under
punkt F 16 (s. 116) föreslagit riksdagen att till Forskningsbidrag till
teknikbaserade småföretag för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag
av 20 800 000 kr.

NU 1984/85:22

I motion 1984/85:2623 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m) hemställs,
såvitt här är i fråga, (20) att riksdagen avslår regeringens förslag att
till Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag för budgetåret 1985/
86 anvisa ett reservationsanslag av 20 800 000 kr.

Utskottet

Regeringens förslag om anslag överensstämmer med den av riksdagen
för budgetåren 1984/85—1986/87 fastställda medelsramen för systemet
med bidrag till teknikbaserade småföretag. 1 moderata samlingspartiets
motion 1984/85:2623 yrkas avslag på förslaget med hänvisning till partiets
principiellt negativa inställning till selektiva stödåtgärder av detta slag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motion 1984/
85:2623 (m) i berörd del.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:2623 yrkande 20 till Forskningsbidrag till teknikbaserade
småföretag För budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 20 800 000 kr.

34. Industriell utveckling inom mikroelektroniken. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 17 (s. 116 f.) och hemställer

att riksdagen till Industriell utveckling inom mikroelektroniken för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 26 500 000
kr.

35. Vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt F 18 (s. 117) och hemställer att

riksdagen till Vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 2 000 000 kr.

STATSÄGDA FÖRETAG M. M.

36. Domänverket. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under denna
rubrik (s. 122— 124) och hemställer

att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att kyrkofonden
för år 1984 skall ersätta domänverkets fond för utgifter för övertalig
personal med 26 000 kr.

37. Kostnader för kronotorp. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt G I (s. 124 f.) och hemställer

NU 1984/85:22

att riksdagen till Kostnader för kronotorp för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.

38. Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt G 2 (s. 131 — 133) och hemställer

att riksdagen till Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 110 900 000
kr.

39. Nämnden för fartygskreditgarantier. Regeringen har under punkt G 3
(s. 134 f.) föreslagit riksdagen att till Nämnden för fartygskreditgarantier
för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 4 335 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1984/85:2733 av Göran
Riegnell m. fl. (m), vari hemställs — med motivering i motion 1984/
85:2731 — att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en samlad behandling av fartygskreditärenden i
riksgäldskontoret.

Motionen

1 motionen erinras om att nuvarande former för statligt varvsstöd gäller
till utgången av år 1986. Dessförinnan skall riksdagen ta ställning till
huruvida stödet skall avvecklas eller fortsätta i nuvarande eller annan
form. Enligt motionärernas mening finns det anledning att då allvarligt
överväga att samla besluten i samtliga kreditärenden till riksgäldskontoret.
I samband härmed bör särskild vikt läggas vid rekryteringen av kommersiellt
erfaren personal till riksgäldskontoret.

Utskottet

Vid sin behandling nyligen (NU 1984/85:14) av riksdagens revisorers
förslag angående nämnden för fartygskreditgarantier anslöt sig utskottet
till vad revisorerna hade föreslagit om en översyn av formerna för beviljande
av stöd till varv och rederier med målet att besluten i stödärenden
skall samlas till en myndighet. Utskottet förutsatte att regeringen, såvitt
avsåg de frågor som krävde riksdagens medverkan, skulle lägga fram
förslag senast i samband med förslag om stöd till varvsindustrin efter
utgången av år 1986. Riksdagen uttalade sig i enlighet härmed.

Enligt utskottets mening bör riksdagen nu avvakta förslag från regeringen
i frågan. Något nytt uttalande av riksdagen är inte påkallat. Därmed
avstyrker utskottet motion 1984/85:2733 (m).

Regeringens förslag om anslag föranleder ingen erinran från utskottet.
Utskottet hemställer

1. beträffande former för beslut om varvsstöd
att riksdagen avslår motion 1984/85:2733,

NU 1984/85:22

2. beträffande anslag

att riksdagen till Nämnden för fartygskreditgarantier för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 4 335 000 kr.

40. Räntestöd m. m. till varvsindustrin. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt G 4 (s. 135) och hemställer

att riksdagen till Ränteslöd m. m. till varvsindustrin för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 300 000 000 kr.

41. Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri
och beställare av fartyg. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt G 5 (s. 136) och hemställer

att riksdagen till Förlusttäckning till följd av statliga garantier till
svensk varvsindustri och beställare av fartyg för budgetåret 1985/
86 anvisar ett förslagsanslag av 30 000 000 kr.

42. Ränta och amortering på skuldebrev till Svenska Varv AB. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt G 6 (s. 136 f.) och hemställer

att riksdagen till Ränta och amortering på skuldebrev till Svenska
Varv AB för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
212 150 000 kr.

43. Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt G 7 (s. 137) och hemställer att

riksdagen till Ränta och amortering på statens skuld till SSAB
Svenskt Stål AB för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag
av 37 700 000 kr.

44. Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt G 8 (s. 137 f.) och hemställer

att riksdagen till Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 53 325 000 kr.

Stockholm den 29 mars 1985
På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s) (p. 1 —9, 11 —44), Lilly Hansson (s) (p. 16
mom. 2, p. 17 — 44), Rune Jonsson (s) (p. 16 mom. 2, p. 17 — 44), Sten
Svensson (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Per Westerberg

4 Riksdagen 1984/85. 17sami. Nr 22

NU 1984/85:22

(m), Christer Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk) (p. 1 —15, p. 16 moni. 1,
3 — 7), Birgitta Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Sivert Andersson (s)
(p. 1 — 15, p. 16 mom. I, 3 — 7), Ivar Franzén (c), Bo Finnkvist (s), Lars
Ahlström (m), Per-Ola Eriksson (c) och Sylvia Pettersson (s) (p. 1 — 15, p.
16 mom. I, 3—7).

Reservationer

1. Kommittéer m. m. (punkt 3)

Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Per-Richard
Molén (m) och Lars Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”berörda delar" bort ha följande lydelse:

Värdet av branschråden och liknande samrådsorgan är enligt utskottets
mening tvivelaktigt. De medför onödig formalisering av kontakterna med
näringslivet och drar dessutom betydande kostnader. Utskottet noterar att
regeringen under innevarande budgetår, i stället för att fortsätta avvecklingen
av branschråden, har inrättat tre nya sådana organ. Riksdagen bör
uttala sig för att samtliga branschråd avvecklas. Även andra besparingar
på kommittéanslaget bör kunna göras. Mot bakgrund därav föreslår utskottet
en minskning av anslaget med 4 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1984/85:2623 (m)
i berörda delar. Yrkandet i motion 1984/85:2805 (fp) tillgodoses också
genom ett beslut av nu angiven innebörd.

dels att utskottet under punkt 3 bort hemställa
att riksdagen

a) med bifall till motion 1984/85:2623 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion
1984/85:2623 yrkande 2 och med anledning av motion 1984/
85:2805 yrkande 1 I till Kommittéer m. m. för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 11 800 000 kr.

2. Industripolitikens organisation (punkt 5 mom. 1)

Sten Svensson, Per Westerberg, Per-Richard Molén och Lars Ahlström
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

I samband med övervägandena år 1983 om SIND:s organisation riktades
från moderata samlingspartiets, centerpartiets och folkpartiets sida

NU 1984/85:22

stark kritik mot regeringens förslag. Kritiken gällde bl. a. överföringen till
S1ND av vissa regionalpolitiska uppgifter och de ökade resurserna för
branschutredningar och olika slag av riktade stödinsatser.

De beslut om industripolitiken under budgetåren 1984/85—1986/87
som riksdagen på regeringens förslag fattade våren 1984 innebar att en rad
nya uppgifter lades på SIND. Därmed betonades ytterligare SlND:s roll
som huvudinstrumentet för en selektiv och centralistisk statlig industripolitik.
Det finns enligt utskottets mening skäl att ta upp frågan om myndighetsorganisationen
till ny prövning.

Utskottet anser, med instämmande i vad som anförs härom i moderata
samlingspartiets partimotion 1984/85:559, att en sådan prövning bör ingå
som ett led i en genomgripande omorganisation av industripolitiken. Genom
en övergång från selektiva stödformer till generellt verkande åtgärder
bör huvuddelen av den verksamhet som för närvarande bedrivs inom
SIND kunna avvecklas. Återstoden bör föras över till andra myndigheter
senast under budgetåret 1986/87. Regeringen bör lägga fram ett förslag till
ny organisationsstruktur enligt vad som anförts. Utskottet tillstyrker sålunda
den nämnda motionen.

dels att utskottet under punkt 5 moment 1 bort hemställa

1. beträffande industripolitikens organisation

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:559 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Industripolitikens organisation (punkt 5 mom. I)

Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
erinrar" och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

I samband med — (= reservation 2) ny prövning.

Huvudsyftet med en sådan omprövning bör vara att åstadkomma en
bättre arbetsfördelning mellan SIND och STU. Ansvaret för teknikutveckling
bör därvid i princip åvila STU. Härigenom och genom de regionala
utvecklingsfondernas verksamhet bör industripolitiken kunna i högre grad
inriktas på de små och medelstora företagens behov. Riksdagen bör i ett
uttalande ansluta sig till vad utskottet här har anfört. En avveckling av
SIND enligt förslaget i motion 1984/85:559 (m) är utskottet emellertid inte
berett att förorda.

dels att utskottet under punkt 5 moment 1 bort hemställa

1. beträffande industripolitikens organisation

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:559 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1984/85:22

4. Statens industriverk: Förvaltningskostnader (punkt 5 mom. 2)

Sten Svensson, Per Westerberg, Per-Richard Molén och Lars Ahlström
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Redan under nästa budgetår bör betydande besparingar kunna göras på
de olika anslagen till SlND:s verksamhet. Utskottet tillstyrker förslaget i
motion 1984/85:2623 (m) om en minskning av anslaget till förvaltningskostnader
med ca 11 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Den
minskning av anslaget som med delvis likartad motivering föreslås i motion
1984/85:2805 (fp) är enligt utskottets mening inte tillräckligt långtgående.

dels att utskottet under punkt 5 moment 2 bort hemställa

2. beträffande anslag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1984/85:2623 yrkande 3 och med anledning av motion
1984/85:2805 yrkande 12 till Statens industriverk: Förvaltningskostnaderför
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag
av 35 000 000 kr.

5. Statens industriverk: Förvaltningskostnader (punkt 5 mom. 2)

Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Beträffande SIND:s förvaltningskostnader anser utskottet att en viss
minskning av anslaget bör vara möjlig redan under nästa budgetår, framför
allt genom att utredningsverksamheten begränsas. Utskottet förordar
förslaget i motion 1984/85:2805 (fp) om en anslagsminskning med 5 milj.
kr. i förhållande till regeringens förslag. Därmed tillgodoses motsvarande
yrkande i motion 1984/85:2623 (m) till viss del.

dels att utskottet under punkt 5 moment 2 bort hemställa

2. beträffande anslag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1984/85:2805 yrkande 12 och med anledning av
motion 1984/85:2623 yrkande 3 till Statens industriverk: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1985/86 anvisare» förslagsanslag
av 41 040 000 kr.

NU 1984/85:22

6. Statens industriverk: Utredningsverksamhet (punkt 6)

Sten Svensson, Per Westerberg, Per-Richard Molén och Lars Ahlström
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som har anförts i motion 1984/85:2623 (m)
om att utredningsverksamheten vid SIND bör avbrytas. Något särskilt
anslag för experter m. m. i samband med verksamheten bör inte anvisas för
nästa budgetår. Härigenom och genom den föreslagna minskningen av
anslaget till förvaltningskostnader uppnås en besparing av sammanlagt ca
15,5 milj. kr. I den mån det anses önskvärt att utredningar nära slutskedet
fullföljs bör kostnaderna härför bestridas från sistnämnda anslag genom
besparingar på andra program. Med detta ställningstagande avstyrker
utskottet såväl regeringens förslag som förslaget i motion 1984/85:2805
(fp) om en anslagsminskning.

dels att utskottet under punkt 6 bort hemställa

6. att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2623 yrkande 4

a) avslår regeringens förslag och motion 1984/85:2805 yrkande
13,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Statens industriverk: Utredningsverksamhet (punkt 6)

Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
har" och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Såsom anförts i motion 1984/85:2805 (fp) bör antalet och omfattningen
av branschutredningarna vid SIND kunna begränsas. Utskottet ansluter
sig till motionärernas krav på en minskning av anslaget med 2,5 milj. kr.
i förhållande till regeringens förslag. Däremot biträder utskottet inte förslaget
i motion 1984/85:2623 (m) om att riksdagen inte skall anvisa något
anslag för nästa budgetår.

dels att utskottet under punkt 6 bort hemställa

6. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1984/85:2805 yrkande 13 och med avslag på motion
1984/85:2623 yrkande 4 till Statens industriverk: Utredningsverksamhet
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 2 000 000 kr.

NU 1984/85:22

8. Främjande av hemslöjden (punkt 9 mom. 1)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”motionsyrkandena avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utskottet finnér yrkandet i motion 1984/85:1435 (c) på en ökning av
stödet till hemslöjden välmotiverat. Ett bifall till motionen skulle innebära
ett steg i riktning mot genomförande av 1981 års riksdagsbeslut om hemslöjden.
Den föreslagna anslagsökningen ger utrymme även för inrättande
av en tredje tjänst som samekonsulent enligt förslaget i motion 1984/
85:2084 (c). De två motionsyrkandena tillstyrks.

dels att utskottet under punkt 9 moment 1 bort hemställa

1. beträffande anslag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1984/85:1435 yrkande 2 och motion 1984/
85:2084 till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 5 913 000 kr.

9. Medelstillskott till Norrlandsfonden (punkt 10)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”1 avvaktan"
och slutar med "anslaget avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget i motion 1984/85:890 (c) om en höjning av
anslaget till den tidigare nivån, dvs. 30 milj. kr. Den anslagsminskning som
beslöts år 1983 i besparingssyfte har haft negativa konsekvenser för Norrlandslänen.
Utskottet vill framhålla att sådan offensiv närings- och regionalpolitisk
verksamhet som Norrlandsfonden bedriver är av stor betydelse
för den långsiktiga utvecklingen inom regionen.

dels att utskottet under punkt 10 bort hemställa

10. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1984/85:890 till Medelstillskott till Norrlandsfonden
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
30 000 000 kr.

10. Förmånlig kreditgivning till u-länder (punkt 13)

Sten Svensson, Per Westerberg, Per-Richard Molén och Lars Ahlström
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”utrikesutskottets beredningsområde” bort ha
följande lydelse:

NU 1984/85:22

Utskottet delar motionärernas uppfattning att något särskilt anslag för
ändamålet inte bör anvisas. Såsom anförs i motionen bör kostnaderna i
fortsättningen täckas från biståndsanslagen under utrikesdepartementets
huvudtitel.

dels att utskottet under punkt 13 bort hemställa

13. att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2623 yrkande 5
avslår regeringens förslag om anslag till ersättning för extra
kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder.

11. Branschfrämjande åtgärder (punkt 15 mom. 1)

Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Per-Richard
Molén (m) och Lars Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med "berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den negativa uppfattning av värdet av branschprogrammen
som kommer till uttryck i motionerna 1984/85:2623 (m) och 1984/
85:2805 (fp). Denna typ av selektivt stöd bör snarast avvecklas som ett led
i en allmän avreglering av näringspolitiken. Anslaget för nästa budgetår
bör minskas med 10 milj. kr. jämfört med regeringens förslag. Programmet
för övriga industrisektorer bör avvecklas omedelbart, medan branschprogrammet
för den trätekniska industrin bör upphöra under budgetåret
1986/87. Yrkandena i de två motionerna tillgodoses väsentligen genom
vad utskottet nu har förordat.

dels att utskottet under punkt 15 moment 1 bort hemställa

15. beträffande anslag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1984/85:2623 yrkande 7 och med bifall till motion 1984/
85:2805 yrkande 14 till Branschfrämjande åtgärder förbudgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 11 167 000 kr.

12. Utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet (punkt 16 mom. 1)

Sten Svensson, Per Westerberg, Per-Richard Molén och Lars Ahlström
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de förslag om en omläggning av utvecklingsfondernas
verksamhet som läggs fram i moderata samlingspartiets två
motioner 1984/85:559 och 1984/85:2623. Som anförs i motionerna bör
fondernas utlåning successivt minskas med sikte på en avveckling. Härigenom
kan en del av det kapital som tidigare har ställts till fondernas

NU 1984/85:22

förfogande återföras till staten. Fondernas återstående verksamhet, i huvudsak
information och service till små och medelstora företag, bör kunna
i ökad utsträckning avgiftsfinansieras. Utskottet räknar i likhet med motionärerna
med att de föreslagna åtgärderna skall medföra betydande besparingar
för staten. Regeringen bör anmodas att ta upp förhandlingar med
landstingen om ändrade villkor för utvecklingsfondernas verksamhet under
nästa avtalsperiod enligt vad som nu anförts. Därmed tillstyrker utskottet
motionerna 1984/85:559 (m) och 1984/85:2623 (m) i berörda delar.

dels att utskottet under punkt 16 moment 1 bort hemställa

1. beträffande utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1984/85;559 yrkande 10 och
motion 1984/85:2623 yrkande 11 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

13. Utvecklingsfondernas styrelser (punkt 16 mom. 2)

Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Per-Richard
Molén (m), Ivar Franzén (c), Lars Ahlström (m) och Per-Ola Eriksson
(c) anser att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med
”Utskottet ansluter” och slutar med ”motion 1984/85:2626 (s)” bort ha
följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att erfarenheterna av
hittillsvarande ordning för utseende av styrelseledamöter i de regionala
utvecklingsfonderna inte ger anledning för staten att begära ändringar i
avtalen med landstingen. Därvid har utskottet också beaktat att det på den
landstingskommunala sidan räder en bred enighet om att gällande regler
utgör ett centralt element i samarbetet mellan staten och landstingen på
detta område.

Utskottet vill emellertid betona att landstingen och berörda kommuner
bör sträva efter att välja sådana ledamöter som har goda kunskaper och
erfarenheter från arbete i företag. Det är viktigt att representanter för
länets arbetstagare och småföretagare ingår i styrelserna. Landstingen och
ytterst de politiska partierna måste ta ansvar för att styrelserna får en sådan
sammansättning. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1984/
85:2623 (m) i berörd del och motion 1984/85:2626 (s).

14. Utvecklingsfondernas målgrupp (punkt 16 mom. 3)

Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Utskottet
biträder” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser emellertid, med instämmande i vad som anförs härom
i motion 1984/85:2805 (fp), att en generell utvidgning av målgruppen till

NU 1984/85:22

att omfatta även serviceföretagen bör ske. Nuvarande regler leder till
gränsdragningsproblem och ter sig alltmer omotiverade i ett läge där
efterfrågan på olika tjänster, inte minst på dataområdet, ökar snabbt såväl
hos den tillverkande industrin som inom samhället i stort. Enligt utskottets
mening bör alltså regeringen inför den kommande avtalsperioden ta upp
överläggningar med de regionala huvudmännen för utvecklingsfonderna
om en utvidgning av målgruppen enligt vad som anförts. Utskottet föreslår
att riksdagen i ett uttalande ansluter sig härtill. Därmed tillstyrker utskottet
motion 1984/85:2805 (fp) i denna del.

dels att utskottet underpunkt 16 moment 3 bort hemställa

3. beträffande utvecklingsfondernas målgrupp

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2805 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

15. Stöd till hantverket (punkt 16 mom. 5)

Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Utskottet
konstaterar" och slutar med “denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1984/85:1435 (c) om
att staten bör ta ett ökat ansvar för hantverksfrågorna. Erfarenheten har
visat att hantverkets intressen ofta får stå tillbaka för den industriella
tillverkningens vid prioriteringar hos S1ND och de regionala utvecklingsfonderna
av olika stödbehov. Det är därför motiverat att särskilda medel
avsätts för främjande av hantverksnäringen. Utskottet biträder motionärernas
förslag att detta skall ske genom att riksdagen anvisar ett anslag till
hantverksnämnden av 1 milj. kr. Med det sagda tillstyrker utskottet motionen
i denna del.

dels att utskottet under punkt 16 moment 5 bort hemställa
5. beträffande stöd till hantverket

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1435 yrkande 1 til!
Bidrag till hantverksnämnden (nytt anslag) för budgetåret 1985/
86 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

16. Anslag till småföretagsutveckling (punkt 16 mom. 7)

Sten Svensson, Per Westerberg, Per-Richard Molén och Lars Ahlström
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Utskottet
finner" och slutar med "berörs här” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till kravet i moderata samlingspartiets motion
1984/85:2623 på en minskning av anslaget i förhållande till regeringens

5 Riksdagen 1984/85. 17sami. Nr 22

Rättelse: S. 57 p 15 rubriken Står: (punkt 15 mom. 5) Rättat till: (punkt 16 mom. 5)

NU 1984/85:22

förslag med 47,4 milj. kr., möjliggjord i första hand genom att de regionala
utvecklingsfonderna ges en ändrad verksamhetsinriktning och i ökad utsträckning
avgiftsbelägger sina tjänster till företagen. Utskottet instämmer
också i motionärernas kritik mot redovisningen av den beräknade användningen
av anslaget under nästa budgetår. Däremot avstyrker utskottet de
här berörda yrkandena i motionerna 1984/85:1516 (c) och 1984/85:2805
(fp)-

dels att utskottet under punkt 16 moment 7 bort hemställa
7. beträffande anslag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag moment 2
och med bifall till motion 1984/85:2623 yrkande 9 samt med
avslag på motion 1984/85:1516 yrkande 1 och motion 1984/
85:2805 yrkande 15 till Småföretagsutveckling för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 103 850 000 kr.

17. Anslag till småföretagsutveckling (punkt 16 mom. 7)
ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”berörs här” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag till anslag för nästa budgetår är
uttryck för bristande intresse för småföretagen och en felaktig prioritering
av de näringspolitiska insatserna. Utskottet ansluter sig till kravet i centerpartiets
motion 1984/85:1516 på att utvecklingsfonderna för företagsservice
och administration skall tillföras 16 milj. kr. utöver vad regeringen har
föreslagit. Därjämte bör ett tillskott med 50 milj. kr. lämnas till finansieringsverksamheten
i enlighet med vad som har föreslagits av SIND. Dessa
medel bör liksom tidigare anvisas under en särskild anslagsrubrik. Som
anförs i motionen bör medel för ökade insatser för småföretagen frigöras
genom en motsvarande minskning av anslaget till Industrifonden. Med det
sagda tillstyrker utskottet motion 1984/85:1516 (c) i berörd del. Däremot
avstyrker utskottet yrkandena i motionerna 1984/85:2623 (m) och 1984/
85:2805 (fp) om minskning av anslaget.

dels att utskottet under punkt 16 moment 7 bort hemställa

7. beträffande anslag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag moment 2,
med bifall till motion 1984/85:1516 yrkande 1 och med avslag
på motion 1984/85:2623 yrkande 9 och motion 1984/85:2805
yrkande 15 förbudgetåret 1985/86 anvisar

a) till Småföretagsutveckling ett reservationsanslag av 167 250 000
kr.,

b) till Medelstillskott till regionala utvecklingsfonder (nytt anslag)
ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.

NU 1984/85:22

18. Anslag till småföretagsutveckling (punkt 16 mom. 7)

Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Utskottet
finner" och slutar med "berörs här” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till kravet i folkpartiets partimotion 1984/85:2805
på en minskning av anslaget i förhållande till regeringens förslag med 57,7
milj. kr. Återstående medel, ca 93,5 milj. kr., bör användas som bidrag till
utvecklingsfondernas företagsservice och administration. Övriga verksamheter
inom SIND:s huvudprogram Småföretagsutveckling bör snarast
möjligt avvecklas. Detta gäller särskilt s. k. stategisk företagsutveckling
och andra selektiva insatser. Med det sagda tillstyrker utskottet motion
1984/85:2805 (fp) i berörd del. Motionerna 1984/85:1516 (c) och 1984/
85:2623 (m) avstyrks i motsvarande delar.

dels att utskottet under punkt 16 moment 7 bort hemställa

7. beträffande anslag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag moment 2,
med bifall till motion 1984/85:2805 yrkande 15 och med avslag
på motion 1984/85:1516 yrkande 1 och motion 1984/85:2623
yrkande 9 till Småföretagsutveckling för budgetåret 1985/86 anvisar
ett reservationsanslag av 93 550 000 kr.

19. Industrigarantilån och förlusttäckning (punkt 17 mom. 2)

Sten Svensson, Per Westerberg, Per-Richard Molén och Lars Ahlström
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med "Industrigarantilånen
fyller” och slutar med "medelsanvisning tillstyrks” bort ha
följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1984/85:2623 (m) om
att stödformen industrigarantilån bör avvecklas samtidigt med att strukturgarantilånen
enligt regeringens förslag upphör vid ingången av budgetåret
1985/86. Denna typ av garantier medför enligt utskottets mening att
riskbedömningen av olika projekt snedvrids. En sedvanlig kommersiell
kreditprövning leder till en bättre fördelning av resurser. Utskottet räknar
med att behovet av förlusttäckning kommer att minska med 25 milj. kr. i
förhållande till regeringens förslag, bl. a. som en följd av att garantigivningen
upphör. Med det anförda tillstyrker utskottet motionen i berörda
delar.

dels att utskottet under punkt 17 moment 2 bort hemställa

2. beträffande industrigarantilån och förlusttäckning
att riksdagen

NU 1984/85:22

a) med bifall till motion 1984/85:2623 yrkande 12 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) (= utskottet),

c) med anledning av regeringens förslag moment 3 och med
bifall till motion 1984/85:2623 yrkande 13 till Täckande av
förluster vid viss garantigivning m. m. för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.

20. Tekniskt forskningsråd (punkt 18 mom. 1)

Sten Svensson, Per Westerberg, Per-Richard Molén och Lars Ahlström
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 36 med "Näringsutskottet
ansluter” och slutar på s. 37 med "berörda delar" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser liksom moderata samlingspartiets företrädare i utbildningsutskottet
att det skulle vara en styrka för den tekniska forskningen om
huvuddelen av anslagen till denna forskning fördelades av ett fristående
tekniskt forskningsråd såsom föreslås i motion 1984/85:2821 (m). I enlighet
med denna motion och motsvarande yrkande i motion 1984/85:2623
(m) bör alltså riksdagen uttala sig för att ett tekniskt forskningsråd inrättas
under utbildningsdepartementet och att detta råd övertar den s. k. tekniska
forskningsrådsfunktionen inom STU. Utskottet ansluter sig också till den
principiella syn på medlen för att främja den tekniska utvecklingen som
kommer till uttryck i motion 1984/85:559 (m). Statens primära roll i
sammanhanget är att svara för uppbyggnaden av kvalitativt högtstående
basresurser och att därutöver vidta sådana generella åtgärder, bl. a. på
beskattningens område, som ökar företagens möjligheter att själva satsa på
teknisk forskning och utveckling i nära samverkan med universitet och
högskolor. Ett återinförande av det särskilda forskningsavdraget är enligt
utskottets mening ett angeläget steg i denna riktning. Utskottet förordar att
riksdagen gör ett uttalande i enlighet med det anförda. Utskottet tillstyrker
härmed yrkandet i nämnda motion, liksom motionerna 1984/85:2623 (m)
i berörd del och motion 1984/85:2821 (m).

dels att utskottet under punkt 18 moment 1 bort hemställa

1. beträffande tekniskt forskningsråd

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:559 yrkande 12,
motion 1984/85:2623 yrkande 17 och motion 1984/85:2821 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

21. Långivning från styrelsen för teknisk utveckling (punkt 18 mom. 2)

Sten Svensson, Per Westerberg, Per-Richard Molén och Lars Ahlström
(alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med

NU 1984/85:22

”Mot bakgrund” och slutar med ”i frågan” bort ha följande lydelse:

Utskottet hänvisar till sitt nyss redovisade ställningstagande till förmån
för moderata samlingspartiets krav på en omorganisation av STU liksom
på en övergång från riktat stöd till generella åtgärder med syfte att främja
företagens forskning och utveckling. Utskottet har alltså ett annat synsätt
än det som kommer till uttryck i motion 1984/85:1516 (c). I den mån direkt
finansiellt stöd av nuvarande slag skall lämnas i fortsättningen bör emellertid
stödet inte, såsom föreslås i motionen, begränsas till en viss kategori
av företag. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.

22. Långivning från styrelsen för teknisk utveckling (punkt 18 mom. 2)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”i frågan” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av STU:s begränsade resurser ansluter sig utskottet till
vad som anförs i motion 1984/85:1516 (c) om att större företag inte bör få
del av direkt finansiellt stöd från STU. Genom den starkt förbättrade
lönsamheten särskilt hos de exportinriktade större företagen bör dessa nu
ha goda möjligheter att själva finansiera även riskfyllda utvecklingsprojekt.
Utskottet tillstyrker alltså förslaget i motionen om ett uttalande av
riksdagen i frågan.

dels att utskottet under punkt 18 moment 2 bort hemställa

2. beträffande långivning

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1516 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

23. Anslag till styrelsen för teknisk utveckling (punkt 18 mom. 3)

Sten Svensson, Per Westerberg, Per-Richard Molén och Lars Ahlström
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med "Utskottet
har” och slutar med ”1984/85:1516 (c) avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet hänvisar till sitt tillstyrkande av förslagen om en omorganisation
av STU. Utskottet tillstyrker även den i motion 1984/85:2623 (m)
föreslagna minskningen av anslaget med 100 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag. Som framgått skall 70 milj. kr. föras över till ett
fristående tekniskt forskningsråd under åttonde huvudtiteln, medan 30
milj. kr. utgör en real besparing. Utskottet avstyrker yrkandet i motion
1984/85:1516 (c) om en ökning av anslaget.

dels att utskottet under punkt 18 moment 3 bort hemställa

3. beträffande anslag

NU 1984/85:22

att riksdagen

a) med anledning av regeringens förslag moment 2, med bifall
till motion 1984/85:2623 yrkande 18 och med avslag på motion
1984/85:1516 yrkande 2, motion 1984/85:2496 yrkande I och
motion 1984/85:2805 yrkande 16 till Styrelsen för teknisk utveckling:
Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 543 952 000 kr.,

b) med anledning av regeringens förslag moment 2 och motion
1984/85:2623 yrkande 18 till Tekniska forskningsrådet (nytt anslag)
för budgetåret 1985/86 under åttonde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 70 000 000 kr.

24. Anslag till styrelsen för teknisk utveckling (punkt 18 mom. 3)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”1984/85:1516 (c) avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1984/85:1516 (c) om
en omfördelning av resurser från Industrifonden till bl. a. STU i syfte att
främja utvecklingen av de mindre företagen. Utskottet tillstyrker alltså
förslaget i motionen om att anslaget till teknisk forskning och utveckling
för nästa budgetår skall ökas med 31,8 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag. Yrkandet i motion 1984/85:2623 (m) om en minskning av
anslaget avstyrks däremot.

dels au utskottet under punkt 18 moment 3 bort hemställa

3. beträffande anslag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag moment 2,
med bifall till motion 1984/85:1516 yrkande 2 och med avslag
på motion 1984/85:2496 yrkande I, motion 1984/85:2623 yrkande
18 och motion 1984/85:2805 yrkande 16 till Styrelsen för
teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 675 752 000 kr.

25. Materialteknisk forskning (punkt 18 mom. 5)

Sten Svensson, Per Westerberg, Per-Richard Molén och Lars Ahlström
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”1984/85:2262 (c, m, fp)” bort ha följande lydelse:

Som utskottet nyss har anfört väntas STU:s stöd till materialteknisk
forskning inom de områden där PGi verkar komma att vidmakthållas på
en hög nivå. Något uttalande av riksdagen såsom föreslås i motion 1984/
85:1530 (s) är enligt utskottets mening inte påkallat.

NU 1984/85:22

För forskningen på metallkorrosionens område, vilken i stor utsträckning
sker inom Korrosionsinstitutet, är läget såsom redovisas i motion
1984/85:2262 (c, m, fp) mera bekymmersamt. Utskottet anser att regeringen
bör ta initiativ till överläggningar med industrin om en ökning av de
samlade insatserna på området. Därvid bör möjligheten att bredda den
nuvarande intressentkretsen beaktas. Genom ett uttalande av riksdagen
med nu angiven innebörd tillgodoses motionen.

Utskottet vill i sammanhanget påpeka att bildandet av ett fristående
tekniskt forskningsråd och överföringen av vissa medel från STU till ett
sådant råd enligt förslag i motioner från moderata samlingspartiet kan ge
möjligheter att öka insatserna på vissa områden som missgynnas av nuvarande
system för fördelning av STU:s resurser.

dels att utskottet under punkt 18 moment 5 bort hemställa

5. beträffande materialteknik
att riksdagen

a) avslår motion 1984/85:1530,

b) med anledning av motion 1984/85:2262 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

26. Materialteknisk forskning (punkt 18 mom. 5)

Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”1984/85:2262 (c, m, fp)” bort ha följande lydelse:

Som utskottet (= reservation 25) — — — tillgodoses motionen.

dels att utskottet under punkt 18 moment 5 bort hemställa
(= reservation 25).

27. Avveckling av Industrifonden (punkt 32 mom. 1)

Sten Svensson, Per Westerberg, Per-Richard Molén och Lars Ahlström
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 46 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”ifrågavarande del" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till förslaget i motion 1984/85:2623 (m) om en
avveckling av Industrifonden. Till följd av bl. a. de senaste årens utveckling
på kreditmarknaden fyller fonden i dag inte någon väsentlig uppgift.
I enlighet med motionen bör fondens medel successivt tillföras statsbudgetens
inkomstsida. Riksdagen bör uttala sig för en avveckling av fonden
på angivet sätt. Utskottet tillstyrker alltså motionen.

dels dtt utskottet under punkt 32 moment 1 bort hemställa

1. beträffande avveckling av Industrifonden

NU 1984/85:22

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2623 yrkande 19 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

28. Anslag till Industrifonden (punkt 32 mom. 2)

Sten Svensson, Per Westerberg, Per-Richard Molén och Lars Ahlström
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 46 som börjar med ”Utskottet
ser” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Vad utskottet nyss har anfört om en avveckling av Industrifonden innebär
att ytterligare medel till fonden inte bör anvisas. Regeringens förslag
om anslag för nästa budgetår bör alltså avslås av riksdagen. Därmed
tillstyrker utskottet yrkandet härom i motion 1984/85:2623 (m). Även
motion 1984/85:2805 (fp) tillstyrks, medan motion 1984/85:1516 (c) avstyrks,
båda i berörda delar.

dels att utskottet under punkt 32 moment 2 bort hemställa

2. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2623 yrkande 19 i
ifrågavarande del och motion 1984/85:2805 yrkande 17 avslår
regeringens förslag och motion 1984/85:1516 yrkande 3.

29. Anslag till Industrifonden (punkt 32 mom. 2)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 46 som börjar med ”Utskottet
ser” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till förslaget i motion 1984/85:1516 (c) om en
omfördelning av medel från Industrifonden till olika former av stöd till
småföretagsutveckling. Industrifondens stöd gäller till övervägande del
projekt hos exportinriktade storföretag som i dag uppvisar en hög lönsamhet
och följaktligen har goda möjligheter att finansiera riskfyllda investeringar.
Enligt förslaget i motionen bör alltså medel till Industrifonden för
nästa budgetår anvisas med hälften av det belopp som regeringen har
begärt. Därmed tillstyrks motionen i berörd del. Motionerna 1984/85:2623
(m) och 1984/85:2805 (fp) avstyrks i motsvarande delar.

dels att utskottet under punkt 32 moment 2 bort hemställa

2. beträffande anslag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1984/85:1516 yrkande 3 och med avslag på motion
1984/85:2623 yrkande 19 i ifrågavarande del och motion 1984/
85:2805 yrkande 17 till Stöd till industriellt utvecklingsarbete för

NU 1984/85:22

budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 100 000 000
kr.

30. Anslag till Industrifonden (punkt 32 mom. 2)

Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 46 som börjar med ”Utskottet
ser” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att frågan om Industrifondens behov av resurser bör
bedömas mot bakgrund av en utvärdering av den hittillsvarande verksamheten.
Någon sådan utvärdering har inte redovisats. Regeringens förslag
om anslag för nästa budgetår bör alltså avslås av riksdagen. Därmed
tillstyrker utskottet yrkandet härom i motion 1984/85:2805 (fp). Även
motion 1984/85:2623 (m) tillstyrks, medan motion 1984/85:1516 (c) avstyrks,
båda i berörda delar.

dels att utskottet under punkt 32 moment 2 bort hemställa
(= reservation 28).

31. Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag (punkt 33)

Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Per-Richard
Molén (m) och Lars Ahlström (m) anser

delsatt den del av utskottets yttrande på s. 47 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till förslaget i motion 1984/85:2623 (m) om att
ytterligare medel till detta bidragssystem inte skall anvisas. Enligt utskottets
mening bör statens stöd till de mindre företagens forskning och utveckling
i stället inriktas på att skapa en gynnsam miljö för företagens expansion
genom generellt verkande åtgärder på bl. a. skatteområdet. Regeringens
förslag avstyrks och motionen i berörd del tillstyrks.

dels att utskottet under punkt 33 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2623 yrkande 20 avslår
regeringens förslag.

32. Former för beslut om varvsstöd (punkt 39 mom. 1)

Sten Svensson, Per Westerberg, Per-Richard Molén och Lars Ahlström
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som börjar med ”Enligt
utskottets" och slutar med ”1984/85:2733 (m)” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1984/85:2733 (m) om

NU 1984/85:22

organisationen för det statliga varvsstödet. Övervägande skäl talar för att
besluten i stödärenden samlas till riksgäldskontoret. Regeringens kommande
förslag i organisationsfrågan bör bygga på en sådan lösning. Därmed
tillstyrker utskottet motionen.

dels att utskottet under punkt 39 moment 1 bort hemställa

I. beträffande former för beslut om varvsstöd

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2733 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Stöd till miljöskyddsteknik

Christer Eirefelt (fp) anför:

I årets budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 11 s. 11) har regeringen
föreslagit att ansvaret för det fortsatta stödet till miljöskyddsteknik förs
över från statens naturvårdsverk till STU och att det särskilda anslaget
under jordbruksdepartementets huvudtitel slopas. Riksdagen har nu fattat
beslut i enlighet med regeringens förslag (JoU 1984/85:25). Eftersom
grunden därmed har bortfallit för yrkandet i folkpartiets partimotion
1984/85:2805 om att 5 milj. kr. av STU:s anslag skall föras över till det
särskilda anslaget har jag avstått från att reservera mig till förmån för
nämnda motionsyrkande. Emellertid vill jag peka på att STU :s övertagande
av ansvaret för miljöskyddstekniken innebär risk för en betydande
sänkning av ambitionsnivån på området. Detta har också påtalats i en
reservation av centerpartiets och folkpartiets företrädare vid frågans behandling
i jordbruksutskottet (res. 35).

NU 1984/85:22 67

Bilaga

Utbildningsutskottets yttrande
1984/85:2 y

över frågan om ett tekniskt forskningsråd

Till näringsutskottet

Riksdagen har beslutat (prop. 1983/84:107, NU 1983/84:45, rskr 1983/
84:407) om en teknisk forskningsrådsfunktion inom styrelsen för teknisk
utveckling (STU). Inom ramen för styrelsens program ”kunskapsutveckling”
har särskilda medel avsatts, som skall fördelas på förslag av ifrågavarande
forskningsrådsfunktion.

Under allmänna motionstiden i år har väckts motion 1984/85:2821, i vilken
hemställs att riksdagen skall besluta inrätta ett fristående tekniskt forskningsråd
av samma modell som övriga forskningsråd och med övertagande av vissa
uppgifter från STU. Näringsutskottet har berett utbildningsutskottet tillfälle
att yttra sig över motion 1984/85:2821. Med anledning härav får utskottet
anföra följande.

Frågan om ett fristående tekniskt forskningsråd har tidigare behandlats av
utskottet (UbU 1983/84:3 y). Enligt utskottets mening borde konstruktionen
med en forskningsrådsfunktion prövas, innan ställning tas till frågan
huruvida ett helt fristående forskningsråd för den tekniska grundforskningen
skall inrättas.

Utskottet har inhämtat att regeringen den 13 september 1984 fattade
beslut om närmare riktlinjer för den tekniska forskningsrådsfunktionen inom
STU. Den 23 november 1984 förrättades val av de ledamöter, som utses av
forskarsamhället. Först under våren 1985 beräknas den reguljära verksamheten
ha kommit i gång.

Det är enligt utskottets mening alltför tidigt att nu ta ställning till frågan om
en organisationsförändring.

Med hänvisning härtill bör näringsutskottet avstyrka motion 1984/85:2821.

Stockholm den 28 februari 1985

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendea slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c). Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s),
Birgitta Rydle (m). Helge Hagberg (s). Lennart Bladh (s), Göran Allmér
(m). Pär Granstedt (c), Iris Mårtensson (s). Lars Svensson (s), Jörgen
Ullenhag (fp), Björn Samuelson (vpk) och Gunnar Hökmark (m).

NU 1984/85:22 (UbU 1984/85:2 y)

Avvikande mening

Per Unckel, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Gunnar Hökmark (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande som på s. 1 börjar ”Frågan om” och
slutar ”motion 1984/85:2821” bort ha följande lydelse:

Teknisk forskning och utveckling är nödvändig för att svensk industri skall
kunna behålla sin konkurrensförmåga. En mycket stor del av den tekniska
forskningen finansieras i dag med medel fördelade av STU. Däremot saknas
inom det tekniska forskningsområdet en motsvarighet till de forskningsråd
som finns t. ex. inom de medicinska och naturvetenskapliga områdena.

Den nya forskningsrådsfunktion som knutits till STU är enbart rådgivande.
Detta är en avgörande skillnad i jämförelse med forskningsråden. I dessa
råd fattas besluten på inomvetenskapliga grunder av forskare. Utskottet
anser att det skulle vara en styrka för den tekniska forskningen att en
huvudde! av anslagen till denna forskning fördelas av ett fristående tekniskt
forskningsråd.

Därför bör näringsutskottet hemställa att riksdagen med bifall till motion
1984/85:2821 beslutar inrätta ett tekniskt forskningsråd.

NU 1984/85:22

Innehåll

Å rendel 1

Sammanfattning I

Industridepartementet m. m 2

1. Industridepartementet 2

2. Industriråd/industriattaché 2

3. Kommittéer m. m 2

4. Extra utgifter 3

Industri m. m 3

5. Statens industriverk: Förvaltningskostnader 3

6. Statens industriverk: Utredningsverksamhet 5

7. Sprängämnesinspektionen 6

8. Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling 6

9. Främjande av hemslöjden 6

10. Medelstillskott till Norrlandsfonden 8

1 1. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk

Exportkredit 9

12. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export

av fartyg m. m 9

13. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till

u-länder 12

14. Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank

AB 13

15. Branschfrämjande åtgärder 13

16. Småföretagsutveckling 15

17. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m 31

Teknisk utveckling m. m 32

18. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
32

19. Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader 40

20. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning 40

21. Europeiskt rymdsamarbete m. m 41

22. Bidrag till Tele-X-projektet 42

23. Patent- och registreringsverket 42

24. Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar 43

25. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet 43

26. Bidrag till statens provningsanstalt 43

27. Statens provningsanstalt: Utrustning 44

NU 1984/85:22

28. Statens mät- och provråd 44

29. Bidrag till vissa internationella organisationer 45

30. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien 45

31. Bidrag till Standardiseringskommissionen 45

32. Stöd till industriellt utvecklingsarbete 45

33. Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag 46

34. Industriell utveckling inom mikroelektroniken 47

35. Vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken
47

Statsägda företag m. m 47

36. Domänverket i 47

37. Kostnader för kronotorp 47

38. Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning 47

39. Nämnden för fartygskreditgarantier 48

40. Räntestöd till varvsindustrin 49

41. Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri
och beställare av fartyg 49

42. Ränta och amortering på skuldebrev till Svenska Varv AB .... 49

43. Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB 49

44. Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB 49

Reservationer

1. Kommittéer m. m. (m, fp) 50

2. Industripolitikens organisation (m) 50

3. Industripolitikens organisation (c, fp) 51

4. Statens industriverk: Förvaltningskostnader (m) 52

5. Statens industriverk: Förvaltningskostnader (fp) 52

6. Statens industriverk: Utredningsverksamhet (m) 53

7. Statens industriverk: Utredningsverksamhet (fp) 53

8. Främjande av hemslöjden (c) 54

9. Medelstillskott till Norrlandsfonden (c) 54

10. Förmånlig kreditgivning till u-länder (m) 54

, II. Branschfrämjande åtgärder (m, fp) 55

12. Utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet (m) 55

13. Utvecklingsfondernas styrelser (m, c, fp) 56

14. Utvecklingsfondernas målgrupp (c, fp) 56

15. Stöd till hantverket (c, fp) 57

16. Anslag till småföretagsutveckling (m) 57

17. Anslag till småföretagsutveckling (c) 58

18. Anslag till småföretagsutveckling (fp) 59

19. Industrigarantilån och förlusttäckning (m) 59

20. Tekniskt forskningsråd (m) 60

21. Långivning från styrelsen för teknisk utveckling (m) 60

NU 1984/85:22 71

22. Långivning från styrelsen för teknisk utveckling (c) 61

23. Anslag till styrelsen för teknisk utveckling (m) 61

24. Anslag till styrelsen för teknisk utveckling (c) 62

25. Materialteknisk forskning (m) 62

26. Materialteknisk forskning (c, fp) 63

27. Avveckling av Industrifonden (m) 63

28. Anslag till Industrifonden (m) 64

29. Anslag till Industrifonden (c) 64

30. Anslag till Industrifonden (fp) 65

31. Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag (m, fp) 65

32. Former för beslut om varvsstöd 65

Särskilt yttrande

Stöd till miljöskyddsteknik (fp) 66

Bilaga

Utbildningsutskottets yttrande UbU 1984/85:2 y över frågan om ett
tekniskt forskningsråd 67

gotab Stockholm 1985 83156