NU 1984/85:15
Näringsutskottets betänkande
1984/85:15
om tilläggsbudget II i vad avser industridepartementets område
(prop. 1984/85:101 delvis)
Ärendet
Proposition 1984/85:101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1984/85 behandlas i detta betänkande såvitt avser bilaga 7
(industridepartementet).
Motioner föreligger rörande dels omlokaliseringskostnader för Stiftelsen
Institutet för Företagsutveckling, dels verksamheten i Ranstad.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under alla punkter. I en reservation
(m) avstyrks att Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling får ett
särskilt bidrag till omlokaliseringskostnader m. m. En annan reservation (c,
vpk) gäller riktlinjer för återställningsarbetena i Ranstad. Utskottets kommentarer
till regeringens redogörelse beträffande forsknings- och utvecklingsverksamhet
i Ranstad åtföljs av ett särskilt yttrande (c, vpk).
INDUSTRI M. M.
1. Bidrag för omlokaliseringskostnader m.m. till Stiftelsen Institutet för
Företagsutveckling. Regeringen har under punkt 1 (s. 15 f.) föreslagit
riksdagen att till Bidrag för omlokaliseringskostnader m.m. till Stiftelsen
Institutet för Företagsutveckling på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 3 700 000 kr.
I motion 1984/85:2622 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m) hemställs att
riksdagen
1. avslår regeringens [ovan återgivna] hemställan ,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
omfördelning inom befintliga anslagsramar.
Utskottet
Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling (SIFU) flyttade huvuddelen av
sin verksamhet från Stockholm till Borås sommaren 1982. Principbeslut om
denna omlokalisering hade statsmakterna fattat redan år 1973. SIFU har
tillsammans med högskolan i Borås och flera statliga myndigheter inrymts i
en för ändamålet uppförd byggnad i kvarteret Balder. Härom beslöt
1 Riksdagen 1984185.17sami. Nr 15
NU 1984/85:15
2
statsmakterna hösten 1979 (prop. 1979/80:25, FiU 1979/80:12). Projektet
presenterades för riksdagen av den dåvarande borgerliga trepartiregeringen.
Till skillnad från omlokaliseringen var det okontroversiellt. SIFU:s lokaler i
kvarteret Balder har utformats i enlighet med stiftelsens kravspecifikationer.
Omlokaliseringen har medfört merkostnader och minskade intäkter för
SIFU. För att täcka sådana kostnader har stiftelsen t. o. m. budgetåret
1982/83 fått extra statsbidrag. Dess ordinarie statsbidrag minskas sedan dess
successivt enligt en plan som avser tiden t. o. m. budgetåret 1985/86.
Med hänvisning till att SIFU inte har kunnat kompensera sig för de
ekonomiska påfrestningarna och på senare tid har gjort betydande förluster
föreslår regeringen nu att staten som en engångsinsats lämnar stiftelsen ett
särskilt bidrag av 3,7 milj. kr. Detta förslag avvisas i motion 1984/85:2622
(m). Motionärerna delar visserligen uppfattningen att SIFU bör gottgöras för
de förhöjda kostnaderna. Kompensationen bör emellertid, menar de, inte
belasta statsbudgeten utan i stället tas ut genom en ”omfördelning inom
byggnadsstyrelsens kostnadsramar”. Byggnadsstyrelsen har, hävdas det i
motionen, ansvar för att man åt SIFU har upplåtit lokaler med en hyresnivå
kraftigt överstigande den som kunde ha stått till buds om stiftelsen hade fått
lösa lokalfrågan på egen hand.
Utskottet har fått del av vissa uppgifter om SIFU:s lokal- och hyresförhållanden.
I Stockholm disponerar SIFU ca 7 300 m2 med en årshyra av
genomsnittligt ca 425 kr. per m2 eller totalt 3,1 milj. kr. För lokalerna i Borås
är motsvarande värden ca 7 750 m2, 1 045 kr. och 8,1 milj. kr. SIFU har
vägrat att betala byggnadsstyrelsen full hyra för de nya lokalerna och har i
stället erlagt vad man betecknar som en marknadsmässig hyra i Borås,
ungefär hälften så hög som den begärda. Till följd härav har SIFU en stor
upplupen hyresskuld. Samtidigt är dess likviditet god. Hyresförhandlingar
förs sedan länge mellan SIFU och byggnadsstyrelsen.
Intäkter och kostnader i byggnadsstyrelsens verksamhet som central
myndighet för fastighetsförvaltning och lokalanskaffning redovisas under ett
på statsbudgeten anvisat formellt anslag av 1 000 kr. Byggnadsstyrelsen
disponerar vidare särskilda anslag för inköp av fastigheter m.m., för
byggnadsarbeten och för inredning av byggnader. De senare tre anslagen kan
uppenbarligen inte utnyttjas för det ändamål som motionärerna avser. En
omdisposition av antytt slag inom ramen för de medel som redovisas under
det förstnämnda anslaget skulle kunna medföra höjda kostnader för övriga
hyresgäster hos byggnadsstyrelsen och skulle då i princip slå igenom i form av
anslagsökningar på andra håll i statsbudgeten.
I detta sammanhang vill utskottet erinra om ett uttalande som finansminister
Kjell-Olof Feldt i årets budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 9s. 65)
gör beträffande byggnadsstyrelsens verksamhet. Det är, säger han bl. a.,
viktigt att incitament skapas för såväl enskilda lokalbrukare som lokalhållaren
byggnadsstyrelsen att få till stånd ett rationellare lokalutnyttjande. En
förutsättning för att detta arbete skall ge resultat är att myndigheterna får ett
NU 1984/85:15
3
ökat ansvar för sina lokalkostnader. Det är angeläget att byggnadsstyrelsen
biträder myndigheterna i det arbete med lokalfrågor som kommer att
erfordras.
Utskottet fäster stor vikt vid att SIFU skall kunna successivt utveckla sitt
kursprogram och att dess kursutbud även i ekonomiskt hänseende skall te sig
attraktivt för målgruppen. Med tillfredsställelse har utskottet erfarit att
riksrevisionsverket på eget initiativ har beslutat att senare i år göra en
översyn av SIFU:s verksamhet och ekonomi. Utskottet noterar att den
framställning om anslag som här är aktuell motiveras inte av de fortlöpande
hyreskostnaderna utan av andra slags kostnader eller uteblivna intäkter.
Liksom regeringen anser utskottet att staten nu såsom en engångsåtgärd
bör lämna ett ytterligare bidrag till SIFU för att omlokaliseringskostnader
och andra omställningskostnader slutligt skall bli täckta. Utskottet avstyrker
motion 1984/85:2622 (m) med hänvisning till vad som har sagts i det
föregående och tillstyrker regeringens förslag om ett reservationsanslag av
3,7 milj. kr. för ändamålet.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:101 bilaga 7 punkt 1
och med avslag på motion 1984/85:2622 till Bidrag till omlokaliseringskostnader
m. m. till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling
på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 3 700 000 kr.
MINERALFÖRSÖRJNING M. M.
2. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m. m. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt 2 (s. 16) och hemställer
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:101 bilaga 7 punkt 2
till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m. m. på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisar
ett reservationsanslag av 1 031 000 kr.
ENERGI
3. Verksamheten i Ranstad. Regeringen har under punkt 3 (s. 17-20)
föreslagit riksdagen att
1. ta del av vad föredraganden [statsrådet Birgitta Dahl] har anfört om
forsknings- och utvecklingsverksamhet inom området förgasning,
2. till Verksamheten i Ranstad på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.
I motion 1984/85:2632 av Per-Richard Molén m.fl.(m) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om en återställningsplan för Ranstad.
NU 1984/85:15
4
Innebörden av vad föredragande statsrådet resp. motionärerna har anfört
framgår av utskottets redogörelse i det följande.
Utskottet
Vid Ranstadsverket nära Skövde har under många år bedrivits forskningsoch
utvecklingsarbete rörande användning av alunskiffer. Finansieringen har
skett med bidrag och lån från staten. Riksdagen uttalade våren 1983 (NU
1982/83:32, rskr 1982/83:277) att regeringen borde förelägga riksdagen
förslag till riktlinjer för ett mer långsiktigt forsknings- och utvecklingsprogram
i Ranstad än vad som dittills hade förekommit. I budgetpropositionen
år 1984 (prop. 1983/84:100 bil. 14 s. 67 f.) anförde emellertid industriminister
Thage G. Peterson efter samråd med statsrådet Birgitta Dahl att det
saknades förutsättningar att föreslå ett nytt forsknings- och utvecklingsprogram
för verksamheten i Ranstad.
Riksdagen godtog dock inte denna ståndpunkt utan gjorde på förslag av
näringsutskottet (NU 1983/84:45 s. 38 f.) ett uttalande av i huvudsak
följande innebörd. Regeringen borde verka för en fortsättning av verksamheten
vid Ranstadsverket. Detta borde ske genom att de anläggningar och
den kompetens som fanns vid verket utnyttjades för fortsatta forsknings- och
utvecklingsinsatser. En viss forsknings- och utvecklingsverksamhet inom
området förgasning borde drivas vidare under åtminstone den närmaste
treårsperioden. Inom området våtkemisk metallutvinning torde en fortsatt
verksamhet kunna bedrivas med klart affärsmässiga utgångspunkter. I fråga
om finansiella resurser för forskningsverksamheten m. m. borde i första hand
noga prövas möjligheterna att inom ramen för tidigare beviljade medel
lösgöra resurser härför. Så bedömdes kunna ske genom att intressenterna i
Ranstad Skiffer AB återbetalade återstående lån i snabbare takt än vad som
gällde enligt de rådande lånevillkoren. Det bör antecknas att centerpartiets
och vänsterpartiet kommunisternas företrädare inte stod bakom detta
uttalande och det tidigare refererade uttalandet år 1983.
I proposition 1984/85:101 meddelas att en viss forskningsverksamhet inom
det hydrometallurgiska området bedrivs i Ranstad på rent kommersiella
grunder av ett nystartat företag, Ranstad Mineral AB. Enligt vad utskottet
har inhämtat sysselsätter detta företag fem personer.
Statsrådet Dahl, som har inträtt såsom föredragande beträffande verksamheten
i Ranstad, anför i propositionen bl. a. följande. De tekniker och
ingenjörer som var verksamma i det numera avslutade projektet för
slaggande förgasning är inte längre kvar i Ranstad Skiffer AB. Någon
förgasningsverksamhet förekommer således inte längre. Det är därför,
menar föredraganden, svårt att genomföra det av riksdagen föreslagna
fortsatta forsknings- och utvecklingsarbetet i Ranstad. Ett fortsatt forsknings-
och utvecklingsarbete skulle möjligen till mycket höga kostnader
kunna återupptas med hjälp av konsulter och inhyrd personal. Föredragan
-
NU 1984/85:15
5
den berör verksamhet med förgasning av fasta bränslen som pågår vid
Studsvik Energiteknik AB och vid Metallurgiska forskningsstationen i
Luleå. Med de begränsade resurser som står till buds för forskning på detta
område är det, säger hon, angeläget att verksamheten hålls samman så att
högsta möjliga effektivitet uppnås. Ett återupptagande av förgasningsverksamheten
i Ranstad skulle försvåra detta. När det gäller möjligheten att
omförhandla återbetalningsvillkoren för det lämnade statliga lånet gör
föredraganden ”efter kontakter med låntagaren” bedömningen att det inte
är meningsfullt att gå vidare med förhandlingar i frågan. Det är, konstaterar
hon, i och för sig möjligt att förhandla med låntagaren i syfte att nå en
snabbare återbetalning av lånet. En förutsättning för att ett sådant resultat
skall uppnås skulle dock vara att staten är beredd att ekonomiskt kompensera
låntagaren för de försämrade villkoren.
Regeringen har genom propositionen berett riksdagen tillfälle att ta del av
vad föredraganden sålunda har anfört.
Utskottet vill framhålla följande. Föredraganden utgår från den nuvarande
personalsituationen inom Ranstad Skiffer AB. Av uppgifter som utskottet
har fått del av framgår att, när riksdagen i juni 1984 gjorde sin nyss
refererade framställning till regeringen, fortfarande 25 personer - därav 21
tjänstemän - kvarstod i tjänst i Ranstad, av dem två med anställning hos
AB Svensk Alunskifferutveckling. Vid den tiden genomfördes också försökskörningar
i pilotanläggningen för förgasning. De omständigheter som
föredraganden i övrigt åberopar ingick i det beslutsunderlag varpå utskottet
grundade det ställningstagande förra året som riksdagen anslöt sig till.
Riksdagen räknade med att motparten i de begärda förhandlingarna skulle
göra vissa uppoffringar i förhållande till de avtalade lånevillkoren. Några
förhandlingar som har klarlagt förutsättningarna för en sådan eftergift från
låntagarens sida har emellertid inte kommit till stånd, vilket utskottet
noterar.
I dagens läge finner utskottet i likhet med regeringen att riksdagens
önskemål om fortsatta forsknings- och utvecklingsinsatser i Ranstad icke -utom såvitt gäller den nämnda verksamheten hos Ranstad Mineral AB -låter sig förverkligas på rimliga villkor.
I propositionen föreslås ett anslag av 1,5 milj. kr. till verksamheten i
Ranstad. Anslaget är avsett dels för programskedet i en förstudie som skall
syfta till framläggande av en återställningsplan för det område där mineralbrytning
har ägt rum, dels för rening av vatten från lakrestområde,
länshållning i dagbrott och underjord samt vattenkontrollprogram. I motion
1984/85:2632 (m) begärs att riksdagen i ett uttalande till regeringen skall
understryka att uran- och mineraltillgångarna i Ranstad i framtiden åter kan
bli ekonomiskt brytvärda och att återstäliningsplanen därför bör utformas så
att handlingsfriheten bevaras.
Som nyss har framgått avser det begärda anslaget en förstudie rörande
återställningsarbetena och därtill åtgärder i form av länshållning etc. som
NU 1984/85:15
6
innebär att handlingsfriheten bevaras inför det kommande återställningsskedet.
Före detta skall ett utredningsskede genomföras. Motionärernas
synpunkter bör bli i huvudsak tillgodosedda om förstudien görs så allsidig
som är önskvärt. Utskottet tillstyrker förslaget om anslag och finner att
motionen inte påkallar något ytterligare uttalande.
Utskottet hemställer
1. beträffande forsknings- och utvecklingsverksamhet i Ranstad
att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:101 bilaga 7
punkt 3 moment 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. beträffande återställningsarbeten
att riksdagen
a) med bifall till proposition 1984/85:101 bilaga 7 punkt 3 moment
2 till Verksamheten i Ranstad på tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
1 500 000 kr.,
b) avslår motion 1984/85:2632 i den mån den inte har tillgodosetts
enligt vad utskottet anfört.
TEKNISK UTVECKLING M. M.
4. Europeiskt rymdsamarbete. Regeringen har under punkt 4(s. 20) föreslagit
riksdagen att bemyndiga regeringen att under budgetåret 1984/85 - utöver
tidigare lämnade bemyndiganden - ikläda staten förpliktelser inom rymdoch
fjärranalysområdet om ytterligare högst 55 000 000 kr.
Propositionen
De tidigare lämnade bemyndigandena av angivet slag avser ett belopp av
högst 145 milj. kr. Den föreslagna utökningen av bemyndiganderamen
föranleds av att beslut om vissa internationella samarbetsprojekt har
förskjutits från budgetåret 1983/84 till budgetåret 1984/85.
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:101 bilaga 7 punkt 4
bemyndigar regeringen att under budgetåret 1984/85 - utöver
tidigare lämnade bemyndiganden - ikläda staten förpliktelser inom
rymd- och fjärranalysområdet om ytterligare högst 55 000 000 kr.
5. Aktieägartillskott till aktiebolag inom det marintekniska området. Regeringen
har under punkt 5 (s. 20) föreslagit riksdagen att till Aktieägartillskott
till aktiebolag inom det marintekniska området på tilläggsbudget II till
NU 1984/85:15
7
statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av
2 541 000 kr.
Propositionen
Marintekniska institutets verksamhet bedrivs fr. o. m. den 1 juli 1984 av
det nyinrättade bolaget SSPA Maritime Consulting AB. Inför ombildningen
från myndighet till bolag beslöt riksdagen våren 1984 att staten skulle täcka
vissa skuldposter i institutets balansräkning för budgetåret 1983/84. Preliminärt
anvisades för ändamålet 8,5 milj. kr. Det nu framlagda förslaget om
ytterligare medelsanvisning baseras på det sedermera framlagda årsbokslutet.
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:101 bilaga 7 punkt 5
tilM ktieägartillskott till aktiebolag inom det marintekniska området
på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 2 541 000 kr.
Stockholm den 19 februari 1985
På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG
Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Staffan Burenstam Linder (m), Gunnar
Nilsson i Stockholm (s), Lilly Hansson (s), Erik Hovhammar (m), Lennart
Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Sten Svensson (m), Wivi-Anne Radesjö
(s), Per Westerberg (m), Jörn Svensson (vpk), Ivar Franzén (c), Per-Ola
Eriksson (c), Lars Andersson (s) och Hugo Bergdahl (fp).
Reservationer
1. Bidrag för omlokaliseringskostnader m. m. till Stiftelsen Institutet för
Företagsutveckling (punkt 1)
Staffan Burenstam Linder, Erik Hovhammar, Sten Svensson och Per
Westerberg (alla m) anser att utskottets yttrande och hemställan under
punkt 1 bort ha följande lydelse:
Stiftelsen Institutet (= utskottet, s. 1-3) uteblivna intäkter.
Liksom regeringen anser utskottet att en ytterligare insats bör göras från
statens sida för att SIFU slutligt skall få sina omlokaliseringskostnader och
övriga omställningskostnader täckta. Av vad som har anförts i det föregående
och i motion 1984/85:2622 (m) framgår att en orimligt hög hyra för de nya
lokalerna i Borås är en väsentlig bidragande orsak till den situation som har
NU 1984/85:15
8
uppstått. Utskottet finner de berörda förhållandena anmärkningsvärda och
vill betona att en generellt inriktad närmare granskning av byggnadsstyrelsens
hyrespolitik är ytterst angelägen. Det är enligt utskottets mening ett
ofrånkomligt krav att regeringen medverkar till att SIFU genom lokalbyte
eller ändrade grunder för hyressättningen får sina hyreskostnader reducerade
till en nivå som bättre svarar mot stiftelsens långsiktiga betalningsförmåga.
Om detta sker bör ett sådant extra anslag som regeringen nu föreslår
kunna undvaras. Utskottet avstyrker således regeringens förslag till medelsanvisning.
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad utskottet här har
sagt och därefter återkomma till riksdagen i frågan om SIFU:s ekonomi.
Utskottet hemställer
att riksdagen med anledning av motion 1984/85:2622 avslår proposition
1984/85:101 bilaga 7 punkt 1 och därvid som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Återställningsarbeten i Ranstad (punkt 3 mom. 2)
Jörn Svensson (vpk), Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med ”Sorn nyss”
och slutar på s. 6 med ”ytterligare uttalande” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det väsentligt att återställningsarbetet blir av definitiv
karaktär, så att i den berörda regionen skapas trygghet för att inte nya
miljöstörande ingrepp liknande de tidigare skall bli aktuella. Följaktligen tar
utskottet bestämt avstånd från motionärernas önskemål. Utskottet noterar
f. ö. att riksdagen senare under detta riksmöte kommer att få ta ställning till
motionsförslag om att uranbrytning skall förbjudas. Med vad här sagts
tillstyrker utskottet regeringens förslag om anslag till återställningsarbetena i
Ranstad.
dels att utskottet under punkt 3 moment 2 bort hemställa
2. beträffande återställningsarbeten
att riksdagen
a) (= utskottet),
b) avslår motion 1984/85:2632.
Särskilt yttrande
Verksamheten i Ranstad (punkt 3)
Jörn Svensson (vpk), Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anför:
Vi konstaterar att den bedömning att forsknings- och utvecklingsverksamheten
i Ranstad borde avvecklas som två år i rad har gjorts av centerpartiet
och vänsterpartiet kommunisterna har varit helt riktig och att en sådan
avveckling nu genom regeringens ställningstagande till väsentlig del har
genomförts. I sak är detta mycket tillfredsställande.
minab/gotab Stockholm 1985 82086