NU 1984/85:12

Näringsutskottets betänkande
1984/85:12

om anslag m. m. på tilläggsbudget I inom utrikesdepartementets och
industridepartementets områden (prop. 1984/85:25 delvis)
Ärendet

Proposition 1984/85:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1984/85 behandlas i detta betänkande såvitt gäller bilaga 2
(utrikesdepartementet) punkt 2 och bilaga 8 (industridepartementet) punkterna
1-5. Förutom anslag föreslås där vissa bemyndiganden m. m.

Vidare behandlas tre motioner som har väckts med anledning av propositionen.
Motionerna gäller de regionala utvecklingsfonderna, investeringsprogrammen
inom energiområdet samt AB Göta kanalbolag.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Därmed avstyrks bl. a. (reservation
m) ett motionskrav att medel som finns kvar inom ramen för 1983 och
1984 års investeringsprogram inom energiområdet inte skall få användas
efter utgången av år 1984. Utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet
fyller en viktig funktion, anser utskottet och avstyrker (reservation m) en
motion med önskemål att fonderna endast skall ägna sig åt att ge råd och
service. Någon återgång till ett system där staten täcker hälften av förlusterna
i fondernas garantigivning bör inte ske, anser utskottet och avstyrker
(reservation c) en motion i ämnet. I en reservation (m, c, fp) mot utskottets
tillstyrkan av förslagen rörande AB Göta kanalbolag anförs att förhandlingar
bör upptas om en ny - icke-statlig - ägarstruktur.

TREDJE HUVUDTITELN
E. Utrikeshandel och exportfrämjande

1. Exportfrämjande verksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt 2 (s. 10) och hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:25 bilaga 2 punkt 2 till
Exportfrämjande verksamhet på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000
kr.

1 Riksdagen 1984185.17 sami. Nr 12

Rättelse: Sid. 1 rad 16 Står: reservationer (m, fp) Rättat till: en reservation (m, c, fp)
Sid. 12 råd 4 Står: t.o. m. Rättat till: till rad 11 och 12 Står: Staffan
Burenstam Linder, Erik Hovhammar, Sten Svensson och Per Westerberg
(alla m) Rättat till: Staffan Burenstam Linder (m). Erik Hovhammar (m).
Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén
(c) och Per-Ola Eriksson (c)

NU 1984/85:12

TOLFTE HUVUDTITELN

A. Industridepartementet m. m.

2. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt 1
(s. 35) och hemställer ■'

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:25 bilaga 8 punkt 1 till
Extra utgifter på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 1 300 000 kr.

B. Industri m. m.

3. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m. Regeringen har under
punkt 2 (s. 35 f.) föreslagit riksdagen att godkänna i propositionen förordade
riktlinjer beträffande avgifter i samband med garantigivning hos de regionala
utvecklingsfonderna.

Regeringens förslag under denna punkt har föranlett yrkanden i två
motioner, nämligen

1984/85:205 av Per-Ola Eriksson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att staten bör ersätta utvecklingsfonderna
för hälften av förluster på garantiverksamheten,

1984/85:208 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), vari, såvitt här är i
fråga, hemställs att riksdagen

1. avslår de av regeringen förordade riktlinjerna beträffande avgifter i
samband med garantigivning hos de regionala utvecklingsfonderna,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
de regionala utvecklingsfondernas framtid.

Propositionen

De regionala utvecklingsfonderna tecknar garanti för lån och för bankgaranti.
Låntagaren betalar en garantiavgift som förmedlas till utvecklingsfonden.
Enligt nu gällande riktlinjer skall garantiavgiften och räntan för lånet i
fråga anpassas till vad som gäller för lån enligt förordningen (1978:507) om
industrigarantilån. F. n. uppgår garantiavgiften till 1 % av utestående
belopp.

Staten ersätter fonderna för hälften av deras förluster på garantiverksamheten
vad avser garantier som har beviljats intill utgången av år 1983.
Utvecklingsfonderna svarar emellertid själva för hela förlustrisken vad gäller
garantibeslut fattade härefter.

Fondernas ökade risker i samband med garantiverksamheten bör enligt
propositionen följas av en möjlighet att i större utsträckning ta betalt för
dessa risker. Varje utvecklingsfond skall i fortsättningen få större frihet att

NU 1984/85:12

själv bestämma storleken på garantiavgiften med hänsyn till risknivån i
finansieringsverksamheten och andra omständigheter. Företagen kan eventuellt
härigenom komma att få en högre räntekostnad (inkl. garantiavgift) än
hittills. Det ankommer på regeringen, sägs det i propositionen, att bedöma
om och hur avgiftens storlek kan behöva begränsas.

Motionerna

Enligt vad som sägs i motion 1984/85:208 (m) skall de regionala utvecklingsfonderna
inte ägna sig åt att ge krediter eller att ställa garantier. Förslag
härom har väckts ett flertal gånger från moderata samlingspartiets sida.
Fonderna bör i stället svara enbart för rådgivning. Den kreditgivning som nu
bedrivs bör avvecklas. Regeringen föreslås återkomma med förslag till nya
regler som leder till en förändrad roll för de regionala utvecklingsfonderna.

I motion 1984/85:205 (c) erinras om att centerpartiet i en reservation mot
förslaget att utvecklingsfonderna skulle stå för hela förlustrisken vid den
fortsatta garantigivningen framhöll att slopandet av det statliga förlusttäckningsbidraget
skulle komma att antingen minska fondernas intresse för att ta
risker eller urholka deras utlåningskapacitet (NU 1984/85:8 s. 13). Det nu
aktuella förslaget sägs bekräfta att farhågorna var riktiga. För att fonderna
skall vara villiga att ta större risker måste de uppenbarligen ha en ökad
möjlighet att ta betalt för dessa risker. Resultatet av detta blir att den
räntekostnad företagen måste betala blir högre. Mera rimligt vore att i stället
återgå till en ordning där staten täcker hälften av fondernas förluster på
garantiverksamheten.

Utskottet

De regionala utvecklingsfonderna svarar numera själva för hela, i stället
för som tidigare halva, förlustrisken när de ger garantier för krediter till små
och medelstora företag. Enligt regeringens förslag skall fonderna få möjlighet
att kompensera sig för de ökade risker de sålunda påtar sig i garantiverksamheten
och ges större frihet att själva bestämma storleken på den
garantiavgift som tas ut. Förslaget avvisas helt i en av de två motioner som har
väckts med anledning av propositionen i denna del och godtas under viss
förutsättning i den andra.

I motion 1984/85:205 (c) föreslås sålunda en återgång till tidigare gällande
ordning enligt vilken staten ersatte utvecklingsfonderna för hälften av
förlusterna i garantiverksamheten. Med en sådan förändring av statens
ansvar är motionärerna beredda att godta regeringens förslag.

När regeringen hösten 1983 i proposition 1983/84:40 om vissa ekonomiskpolitiska
åtgärder, m. m. föreslog att den statliga förlusttäckningen skulle
upphöra för nya garantier uttalades i en motion (c) farhågor för att det skulle
komma att leda till en minskad benägenhet hos fonderna att ta risker. Dessa

1 * Riksdagen 1984/85.17sami. Nr 12

NU 1984/85:12

farhågor delades dock inte av utskottet (NU 1983/84:8, reservation c). Det nu
framlagda regeringsförslaget om friare avgiftssättning vid garantigivningen
bekräftar inte nödvändigtvis att motionärernas farhågor var riktiga men
syftar till en flexibilitet som lämnar utrymme också för att en sådan
utveckling skall kunna motverkas. Att det nya systemet kan leda till att
företagens räntekostnader i vissa fall blir högre än f. n. - vilket befaras av
motionärerna och också påtalas i propositionen (s. 36) - är inte uteslutet men
utgör enligt utskottets mening inte skäl för att statlig förlusttäckning
återinförs. Utskottet vill i detta avseende fästa uppmärksamheten på
uttalandet i propositionen att det ankommer på regeringen att bedöma om
och hur avgiftens storlek kan begränsas. Utskottet vill också erinra om att
räntesättningen är fri vid utvecklingsfondernas egen långivning.

Med hänvisning till det nu sagda avstyrker utskottet förslaget i motion
1984/85:205 (c) om återinförande av statlig förlusttäckning.

Att regeringens förslag avstyrks i motion 1984/85:208 (m) har sin grund
mindre i kritik av den föreslagna ordningen som sådan - vilken tvärtom sägs
kunna leda till ett mer professionellt handhavande av garantigivningen - än i
en principiell uppfattning att de regionala utvecklingsfonderna över huvud
taget inte skall ägna sig åt kreditgivning och garantiverksamhet. Motionärernas
mening är att fonderna bör svara för rådgivning och att den kreditgivning
som nu bedrivs bör avvecklas. De önskar att regeringen skall återkomma
med förslag till nya regler för de regionala utvecklingsfonderna med den
inriktningen. Dessutom yrkas i konsekvens härmed avslag på vad som
föreslås under denna punkt i propositionen.

Frågan om inriktningen av de regionala utvecklingsfondernas verksamhet
har behandlats av riksdagen vid ett flertal tillfällen. Det skedde senast våren
1984, då riksdagen på näringsutskottets rekommendation bl. a. avslog ett
med det nu aktuella motionsyrkandet närbesläktat förslag (m) om avveckling
av fondernas finansieringsverksamhet (NU 1983/84:42, reservation m).
Utskottet avstyrkte motionen med motivering bl. a. att fondernas finansieringsverksamhet
hade en viktig uppgift som komplement till de ordinarie
kreditinstituten. Utskottet finner inget skäl för att nu inta en annan
ståndpunkt i frågan och avstyrker således motion 1984/85:208 (m) i denna
del.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att det är rimligt att de
regionala utvecklingsfonderna får större rörelsefrihet när det gäller kompensation
för de ökade risker de numera står för i garantiverksamheten. De
riktlinjer som föreslås i propositionen innebär, anser utskottet, att reglerna
för fondernas garantiverksamhet blir väl avvägda med avseende på risktagande
och behov av risktäckning. Således tillstyrker utskottet förslaget att
garantiavgiftens storlek inte längre skall vara knuten till vad som gäller för
verksamheten med industrigarantilån utan i högre grad få fastställas av
fonderna själva.

NU 1984/85:12

Det nu sagda innebär att utskottet avstyrker motion 1984/85:208 (m) i vad
avser avslag på propositionen i denna del.

Utskottet hemställer

1. beträffande täckande av förluster vid de regionala utvecklingsfondernas
garantigivning

att riksdagen avslår motion 1984/85:205,

2. beträffande riktlinjer för de regionala utvecklingsfondernas garantigivning att

riksdagen med bifall till proposition 1984/85:25 bilaga 8 punkt 2
och med avslag på motion 1984/85:208 yrkandena 1 och 2
godkänner i propositionen förordade riktlinjer beträffande avgifter
i samband med garantigivning hos de regionala utvecklingsfonderna.

E. Energi

4. Avveckling av forskningsreaktorer, m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt 3 (s.36 f.) och hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:25 bilaga 8 punkt 3 till
Avveckling av forskningsreaktorer, m. m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 4 370 000 kr.

5. Fullföljande av 1983 och 1984 års investeringsprogram inom energiområdet.
Regeringen har under punkt 4 (s. 37 f.) föreslagit riksdagen att medge att
de medel som återstår inom ramen för 1983 och 1984 års investeringsprogram
får användas för åtgärder inom energiområdet även efter utgången av år 1984
i enlighet med vad som förordas i propositionen.

I motion 1984/85:208 av Staffan Burenstam Linder m.fl. (m) hemställs,
såvitt här är i fråga, (3) att riksdagen avslår regeringens förslag att medge att
de medel som återstår inom ramen för 1983 och 1984 års investeringsprogram
skall få användas för åtgärder inom energiområdet även efter utgången av år
1984.

Propositionen

Förslaget i propositionen avser medel som har beviljats under anslagen
E15, Stöd för åtgärder i samband med upphandling inom energiområdet
(1982/83), E15, Investeringar inom energiområdet (1983/84) och B 17, Vissa
energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. (1983/84).

Stöd från nu nämnda anslag enligt 1983 och 1984 års investeringsprogram
inom energisektorn får beviljas intill utgången av år 1984. Av de medel som
riksdagen har ställt till förfogande kvarstår viss del. Det sägs vara av stor

NU 1984/85:12

betydelse att de långsiktigt syftande projekten och åtgärderna i investeringsprogrammen
kan fullbordas. Programmen bör fullföljas enligt uppgjorda
planer. Inom ramen för de anvisade medlen föreslås därför beslut få fattas
även efter utgången av år 1984. Till frågan om åtgärder därefter inom
energiområdet avser regeringen att återkomma våren 1985.

Motionen

Väsentliga energiinvesteringar kan genomföras utan att staten tillskjuter
subsidier, anförs i motion 1984/85:208 (m). I konsekvens med den negativa
inställning till statliga medel för upphandling på energiområdet som i andra
sammanhang har framförts från moderata samlingspartiets sida bör kvarvarande
medel inte kunna utnyttjas efter utgången av år 1984.

Utskottet

Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning om vikten av att de
långsiktigt syftande projekten och åtgärderna i 1983 och 1984 års investeringsprogram
inom energiområdet kan fullföljas. Yrkandet i motion 1984/
85:208 (m) - ett konsekvensförslag med grund i de avslagsyrkanden som
framfördes när 1983 och 1984 års investeringsprogram behandlades av
riksdagen - avstyrks således. Utskottet förutsätter att en närmare belysning
och utvärdering av hur tillgängliga medel inom investeringsprogrammen har
utnyttjats senare kommer att göras.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:25 bilaga 8 punkt 4
och med avslag på motion 1984/85:208 yrkande 3 medger att de
medel som återstår inom ramen för 1983 och 1984 års investeringsprogram
får användas för åtgärder inom energiområdet även efter
utgången av år 1984 i enlighet med vad som förordas i propositionen.

G. Statsägda företag

6. Förlusttäckning i AB Göta kanalbolag. Regeringen har under punkt 5
(s. 39-44) föreslagit att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att fastställa domänverkets avkastningskrav
med hänsyn till beräknad förlust i AB Göta kanalbolag i enlighet med vad
som anförs i propositionen,

2. bemyndigar regeringen att besluta om upprustning av Göta kanal och
finansiering av denna upprustning i enlighet med vad som anförs i propositionen,

3. bemyndigar regeringen att medge domänverket att till AB Göta
kanalbolag låna ut vid varje tillfälle högst 5 000 000 kr.,

NU 1984/85:12

4. bemyndigar regeringen att utan vederlag avstå från eller på annat sätt
avhända sig de rättigheter som staten kan ha i fråga om de fastigheter som
omfattas av 1810 års privilegiebrev,

5. till Förlusttäckning i AB Göta kanalbolag på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
10 500 000 kr.

Regeringens förslag under denna punkt har föranlett yrkanden i två
motioner, nämligen

1984/85:206 av Christer Eirefelt (fp), vari hemställs att riksdagen avslår
proposition 1984/85:25 i den del som gäller förlusttäckning i AB Göta
kanalbolag,

1984/85:208 av Staffan Burenstam Linder m.fl. (m), vari, såvitt här är i
fråga, hemställs att riksdagen

4. avslår regeringens förslag vad avser åtgärder avseende AB Göta
kanalbolag,

5. hos regeringen begär förslag till åtgärder angående AB Göta kanalbolag
i enlighet med vad som i motionen anförts.

Propositionen

I propositionen redovisas och analyseras AB Göta kanalbolags finansiella
situation. Trots genomförd upprustning av kanalen, en positiv trafikutveckling,
inkomster från olika sidoaktiviteter och bidrag från berörda landsting
har bolaget ett underskott i verksamheten. Underskottet hänför sig helt till
själva kanalrörelsen och det uppvägs endast delvis av plusposter i den övriga
verksamheten. För att klara likviditeten har bolaget tvingats ta upp lån. Då
bolaget hela tiden går med förlust kan lånen inte amorteras. Nya lån måste
tas upp. Bolagets synliga egna kapital är nu negativt. En dold reserv i
fastigheterna har klarat likvidationshotet, men inte likviditeten. En finansiell
rekonstruktion av bolaget är nödvändig.

Regeringens förslag till lösning av AB Göta kanalbolags ekonomiska
problem utgår från ett fortsatt statligt ägaransvar för bolaget utövat med
domänverket som moderföretag för bolaget. Genom ett aktieägartillskott av
10,5 milj. kr. skall det bli möjligt för bolaget att avlasta sig hela sin nuvarande
skuld- och räntebörda. Ett förslag till förlustgaranti går ut på att eventuella
förluster skall täckas genom bidrag från domänverket, delvis genom
avräkning från domänverkets inleverans av överskottsmedel till staten. På
samma sätt skall en del av den fortsatta upprustningen av Göta kanal kunna
finansieras. Domänverket skall också kunna medverka finansiellt genom att
låna ut pengar till kanalbolaget mot marknadsmässig ränta.

NU 1984/85:12

Motionerna

AB Göta kanalbolag behöver ett betydande kapitaltillskott som möjliggör
investeringar som syftar till att öka kanalens attraktionskraft, anförs i motion
1984/85:208 (m). Det krävs också kapital som möjliggör drift under
rekonstruktionsstadiet. Genom det i propositionen föreslagna aktieägartillskottet
kan endast kort respittid erhållas.

Mot denna bakgrund finner motionärerna det anmärkningsvärt att regeringen
har avvisat ett förslag från föreningen Göta Kanals Vänner att ordna
aktiefinansiering från bl. a. näringslivet. Bakom förslaget stod företag med
anknytning till såväl regionerna som de branscher som kan dra nytta av en
mer attraktiv kanal. Privata ägare skulle dessutom kunna tillföra kanalbolaget
kompetens och kontakter med näringslivet, anför motionärerna. De
anser att riksdagen bör avvisa regeringens förslag. Regeringen föreslås i
stället kontakta föreningen Göta Kanals Vänner och andra representanter
för näringslivet i syfte att skapa en ny ägarstruktur i kanalbolaget. De villkor
staten anser det nödvändigt att ställa för att offentliga medel skall kunna
anslås till en upprustning av kanalen genom beredskapsarbeten kan enligt
motionärerna regleras i avtal mellan staten och kanalbolaget.

Också i motion 1984/85:206 (fp) hänvisas till det förslag om ny lösning av
ägarförhållandena avseende kanalbolaget som föreningen Göta Kanals
Vänner har presenterat. Motionären föreslår att förhandlingar med föreningen
återupptas och att regeringen därefter återkommer till riksdagen
med ett nytt förslag. I avvaktan på en sådan lösning av AB Göta kanalbolags
ägar-, finansierings- och utvecklingsfrågor bör enligt motionären bolaget
kunna lösa sina problem av egen kraft, t. ex. genom försäljning av skogsfastigheterna.

Utskottet

Regeringen föreslår i fem punkter åtgärder för en finansiell rekonstruktion
av AB Göta kanalbolag m.m. Förslaget avvisas i motionerna 1984/85:206
(fp) och 1984/85:208 (m). Argumenteringen i de båda motionerna är
likartad: motionärerna finner det anmärkningsvärt att regeringen har avvisat
ett förslag från föreningen Göta Kanals Vänner till lösning av kanalbolagets
ägar-, finansierings- och utvecklingsfrågor. Förslaget, som byggde på att
bolaget fick en privat ägarmajoritet, anses av motionärerna ge bättre
garantier för en långsiktig lösning av bolagets problem. Motionerna utmynnar
i krav på att förhandlingar upptas med föreningen m. fl. i syfte att skapa
en ny ägarstruktur i kanalbolaget. - Enligt motion 1984/85:208 (m) kan det
moment i regeringens förslag som avser de statliga markrättigheterna godtas.

Utskottet vill först understryka värdet av Göta kanal som kulturminnesmärke
och turistled. Det var övertygelsen att dessa värden knappast kunde
tryggas på annat sätt som år 1978 föranledde den dåvarande regeringen att
föreslå att staten skulle ta över ägaransvaret för kanalen (prop. 1977/78:119,

NU 1984/85:12

TU 1977/78:22, rskr 1977/78:291). Regeringen gör samma bedömning i den
nu aktuella propositionen och utgår sålunda från ett fortsatt statligt
ägaransvar för Göta kanalbolag. Den uppfattning som kommer till uttryck i
motionerna är att en annan ägarstruktur skulle ge väsentligt bättre förutsättningar
för en tillfredsställande ekonomisk utveckling av kanalbolaget i
fortsättningen.

Utskottet finner i likhet med regeringen och på samma grunder som den att
staten bör ta ägaransvar för Göta kanal också i fortsättningen. Därvid bör det
enligt utskottets mening vara naturligt att staten via domänverket och
kanalbolaget försöker att på ett konstruktivt sätt ta till vara den vilja till
engagemang för en positiv utveckling av kanalbolagets verksamhet som har
kommit till uttryck från olika intressenters sida. Det nu sagda innebär att
utskottet avstyrker motion 1984/85:208 (m) i nu aktuell del och motion
1984/85:206 (fp).

Regeringens olika förslag till åtgärder med syfte att lösa kanalbolagets
ekonomiska problem anges i fem punkter. Förutom förslag om en medelsanvisning
av 10,5 milj. kr. avser de olika bemyndiganden från riksdagen till
regeringen vilka har redovisats i det föregående (s. 6) och vilkas motivering
närmare framgår av propositionen (s. 42 f.). Enligt utskottets mening är det
föreslagna rekonstruktionsprogrammet väl avvägt. Det ger de nödvändiga
ekonomiska förutsättningarna för fortsatt uthållig drift och för en vidare
upprustning av kanalen. Utskottet tillstyrker förslagen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:25 bilaga 8 punkt 5
och med avslag på motion 1984/85:206 och motion 1984/85:208
yrkandena 4 och 5

1. bemyndigar regeringen att fastställa domänverkets avkastningskrav
med hänsyn till beräknad förlust i AB Göta kanalbolag i
enlighet med vad som anförs i propositionen,

2. bemyndigar regeringen att besluta om upprustning av Göta kanal
och finansiering av denna upprustning i enlighet med vad som
anförs i propositionen,

3. bemyndigar regeringen att medge domänverket att till AB Göta
kanalbolag låna ut vid varje tillfälle högst 5 000 000 kr.,

4. bemyndigar regeringen att utan vederlag avstå från eller på annat
sätt avhända sig de rättigheter som staten kan ha i fråga om de
fastigheter som omfattas av 1810 års privilegiebrev,

5. till Förlusttäckning i AB Göta kanalbolag på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 10 500 000 kr.

Stockholm den 4 december 1984

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

NU 1984/85:12

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Staffan Burenstam Linder (m). Gunnar
Nilsson i Stockholm (s), Erik Hovhammar (m), Lennart Pettersson (s), Rune
Jonsson (s), Sten Svensson (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Per Westerberg
(m), Christer Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk), Birgitta Johansson (s), Ivar
Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Lars Andersson (s).

Reservationer

1. Täckande av förluster vid de regionala utvecklingsfondernas garantigivning
(punkt 3 mom. 1)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med ”När
regeringen” och slutar på s. 4 med ”statlig förlusttäckning” bort ha följande
lydelse:

Centerpartiet tog hösten 1983 avstånd från regeringens förslag att den
statliga femtioprocentiga förlusttäckningen skulle upphöra för nya garantier
från utvecklingsfondernas sida (NU 1983/84:8). Den föreslagna ordningen
bedömdes innebära att fonderna skulle bli mindre benägna att ta risker i sin
garantigivning. Utskottet anser att det nu aktuella regeringsförslaget bekräftar
riktigheten i dessa farhågor. Även om det inte klart är utsagt i
propositionen synes syftet med förslaget vara just att förhindra ett minskat
risktagande från utvecklingsfondernas sida. Den föreslagna ordningen är
emellertid enligt utskottets mening inte tillfredsställande. Som framhålls i
motion 1984/85:205 (c) kommer den att leda till högre räntekostnader för de
låntagande företagen. Detta bör enligt utskottets mening inte accepteras.
Vid en återgång till systemet med att staten täcker hälften av fondernas
förluster på garantiverksamheten skulle emellertid risknivån åter reduceras
och behovet av avgiftshöjningar minska. Enligt utskottets mening bör en
sådan återgång ske. Under den förutsättningen kan regeringens förslag om
friare avgiftssättning vid garantigivningen genomföras.

Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1984/85:205 (c).

dels att utskottet under punkt 3 moment 1 bort hemställa

1. beträffande täckande av förluster vid de regionala utvecklingsfondernas
garantigivning

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:205 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Riktlinjer för de regionala utvecklingsfondernas garantigivning (punkt 3
mom. 2)

Staffan Burenstam Linder, Erik Hovhammar, Sten Svensson och Per
Westerberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Frågan om”

NU 1984/85:12

och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de synpunkter rörande utvecklingsfondernas
verksamhetsinriktning som anförs i motion 1984/85:208 (m) och som även i
andra sammanhang har framförts från moderata samlingspartiets sida.
Utvecklingsfonderna bör koncentrera sina insatser till rådgivnings- och
konsultinsatser. Finansieringsverksamheten bör däremot föras över till
banker och liknande organ som har bättre förutsättningar att bedriva
verksamheten på ett effektivt sätt. Riksdagen bör uttala sig för att regeringen
vidtar åtgärder i detta syfte. Därmed tillstyrker utskottet motion 1984/85:208
(m) i denna del. Av detta följer att utskottet inte biträder regeringens förslag
om ändrade riktlinjer beträffande avgifter i samband med garantigivningen
hos utvecklingsfonderna.

dels att utskottet under punkt 3 moment 2 bort hemställa

2. beträffande riktlinjer för de regionala utvecklingsfondernas garantigivning att

riksdagen med bifall till motion 1984/85:208 yrkandena 1 och 2
och med avslag på proposition 1984/85:25 bilaga 8 punkt 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Riktlinjer för de regionala utvecklingsfondernas garantigivning (punkt 3

mom. 2)

(under förutsättning av bifall till reservation 1)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser att den del av utskottets
yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet ansluter” och slutar med
”fonderna själva” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (s. 10) tillstyrkt förslaget i motion
1984/85:205 (c) att en återgång skall ske till det tidigare gällande systemet,
enligt vilket staten täckte hälften av förlusterna vid de regionala utvecklingsfondernas
garantigivning. Därmed är det enligt utskottets mening också
möjligt för riksdagen att godkänna regeringens förslag att fonderna skall få
större rörelsefrihet när det gäller att fastställa garantiavgiftens storlek.
Utskottet förutsätter härvid att regeringen noga följer utvecklingen och
vidtar åtgärder om avgiftssättningen blir sådan att den negativt påverkar
företagens investeringsvilja.

4. Fullföljande av 1983 och 1984 års investeringsprogram inom energisektorn

(punkt 5)

Staffan Burenstam Linder, Erik Hovhammar, Sten Svensson och Per
Westerberg (alla m) anser att utskottets yttrande och hemställan under punkt
5 (s. 6) bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den kritik mot 1983 och 1984 års investeringsprogram
inom energisektorn som kommer till uttryck i motion 1984/85:208 (m)

NU 1984/85:12

och som bottnar i grundinställningen att väsentliga energiinvesteringar
kommer till utförande även utan statliga subventioner. Härav följer att
utskottet inte vill biträda regeringens förslag att kvarvarande medel inom
investeringsprogrammen skall få utnyttjas längre än till utgången av år 1984.
Med det nu sagda tillstyrker utskottet motion 1984/85:208 (m) i här aktuell
del.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:208 yrkande 3 och med
avslag på proposition 1984/85:25 bilaga 8 punkt 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Förlusttäckning i AB Göta kanalbolag (punkt 6)

Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m),
Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c) och Per-Ola
Eriksson (c) anser att utskottets yttrande och hemställan under punkt 6
(s. 8 f.) bort ha följande lydelse:

Regeringen föreslår (= utskottet) markrättigheterna godtas.

Enligt utskottets mening är det risk för att AB Göta kanalbolag endast
kortsiktigt får sina ekonomiska problem lösta genom de åtgärder som
föreslås i propositionen. Det krävs finansiell styrka och uthållighet samt stor
kreativitet från ägarens sida för att Göta kanals fortbestånd som kulturminnesmärke
och turistattraktion skall kunna garanteras. Som framgår av
motionerna 1984/85:206 (fp) och 1984/85:208 (m) finns det privata intressenter
som efter vad utskottet förstår uppfyller nu angivna krav och som är villiga
att ta över större delen av ägaransvaret för kanalbolaget. Utskottet anser
liksom motionärerna att regeringen bör förhandla med föreningen Göta
Kanals Vänner och andra representanter för näringslivet om en ny ägarstruktur
i kanalbolaget. Således avstyrker utskottet regeringens förslag beträffande
finansiell rekonstruktion av bolaget. Förslaget att staten skall avstå från
sina eventuella rättigheter till skogsfastigheter och annan mark som kanalbolaget
förfogar över tillstyrks dock. Utskottet delar uppfattningen att äganderätten
måste fastställas och att kanalbolaget måste kunna få avyttra sina
fastigheter på ett enkelt sätt.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till motion 1984/85:206 och motion 1984/85:208 yrkandena
4 och 5 och med avslag på proposition 1984/85:25 bilaga 8
punkt 4 momenten 1-3 och 5 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. med bifall till proposition 1984/85:25 bilaga 8 punkt 4 moment 4
bemyndigar regeringen att utan vederlag avstå från eller på annat
sätt avhända sig de rättigheter som staten kan ha i fråga om de
fastigheter som omfattas av 1810 års privilegiebrev.

mlnmb/gotab Stockholm 1984 79448