Lagutskottets betänkande 1984/85:20

om panträttsreglerna i jordabalken och sjölagen m. m. (prop. 1984/

85:54)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1984/85:54 vari framläggs förslag till vissa ändringar i jordbalken och sjölagen, m. m. Ändringarna avser bl. a. reglerna om godtrosförvärv av panträtt i fast egendom saml den s.k. utmätningsräntan. Ulmätningsräntan är f. n. 10 % för fastighetspanlbrev och 6 % för skeppspantbrev men skall enligt propositionen motsvara diskontot ökat med 4 procentenheter. Under en övergångstid av tre år skall äldre bestämmelser om räntan kunna tillämpas.

Förslagen i propositionen tillstyrks av utskottet. När det gäller utmätningsräntan för fastighetspantbrev förordar utskottet dock att någon särskild övergångstid inte skall gälla; detta med anledning av vad riksskatteverket anfört i en inkommen skrivelse. Vidare förordas att ändringarna träder i kraft först den 1 juli 1985.

Propositionen

I proposition 1984/85:54 föreslår regeringen (justitiedepartementet) efter hörande av lagrådet att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i jordabalken,

2. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),

3. lag om ändring i lagen (1936:88) om pantsätlning av lös egendom som" innehaves av tredje man,

4. lag om ändring i lagen (1984:649) om företagshypotek,

5. lag om ändring i lagen (1984:650) om införande av lagen (1984:649) om företagshypotek.

Lagförslagen har intagits i bilaga till betänkandet. Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisas till vad utskottet anför nedan.

Utskottet

Propositionen innehåller förslag till lagändringar som syftar till all göra reglerna för kreditgivning mol säkerhet i fastigheter eller skepp mera ändamålsenliga. Till grund för förslagen ligger ett av pantbrevsutredningen år 1982 avgivet betänkande (SOU 1982:57) Pantbrev.

En viktig fråga som tas upp i propositionen är jordabalkens (JB) regler om

1 Riksdagen 1984/85. Ssaml. Nr20

LU 1984/85:20

LU 1984/85:20 2

godtrosförvärv av panträtt. Ett pantbrev i en fastighet tillhör alltid fastighetsägaren och det är därför endast i princip denne som kan pantsälta pantbrevet, I vissa fall kan dock godtrosförvärv av panträtt förekomma. Ett sådanl fall är då fastighetsägaren har överlåtit sin fastighet och därefter pantsätter ett pantbrev. Enligt 6 kap, 7 § JB blir pantsätlningen giltig om borgenären var i god tro beträffande överlåtelsen. Enligt uttalanden under förarbetena till JB kan god tro föreligga om pantsättaren är angiven som lagfaren ägare i ell gravationsbevis som inte är äldre än sex månader.

Reglerna i sjölagen (1891:35 s, 1) om panträtt i skepp m, m, ansluter nära till JB:s panträttsregler. Någon motsvarighet till godtrosregeln i 6 kap, 7§ JB finns dock inte,

I propositionen föreslås alt 6 kap, 7 § JB kompletteras med en bestämmelse som ger borgenären rätt all vid panlrättsupplåtelsen förlita sig på uppgifterna om vem som är lagfaren ägare lill fastigheten i ett högst sex månader gammalt gravationsbevis, I fråga om fastigheter som redovisas i det inskrivningsregister som förs med hjälp av automatisk dalabehandling föreslås alt gravationsbeviset får vara högsl en månad gammalt. Vidare föreslås bestämmelser i både jordabalken och sjölagen om att någon förnyad ägarkontroll inte skall behövas när en generell panlförskrivning ulnylljas för nya krediter. När lån flyttas över eller konverteras på sedvanliga villkor skall det enligt förslaget inte heller behövas någon ny ägarkontroll.

Utskottet vill framhålla att det ovan redovisade uttalandet om rätlen att förlita sig på ett sex månader gammalt gravationsbevis skedde i en tid då fastighetsböckerna fördes endasi manuellt och då expeditionstiderna vid inskrivningsmyndigheterna ofta kunde vara långa. Numera har emellertid automatisk databehandling (ADB) införts vid 25 av landels 94 inskrivningsmyndigheter och övergång lill ADB pågår eller planeras vid andra myndigheter. Möjligheterna att snabbt få aktuella uppgifter om fastigheter har således ökat. Som framhålls av departementschefen kan det mot bakgrunden av uttalandet under förarbetena till JB uppstå tvekan om hur godtrosregeln skall tillämpas då fastigheten i fråga redovisas med ADB, Enligt utskoileis mening är det värdefullt att detta tillämpningsproblem nu föreslås bli löst. Utskottet delar departementschefens uppfattning att det finns anledning att i godtrossammanhang acceptera upp till sex månader gamla gravationsbevis endast när det gäller fastigheter som redovisas i manuellt förda faslighels-böcker. Beträffande fastigheter i inskrivningsregister som förs med hjälp av ADB bör gravationsbeviset få vara högst en månad gammalt, Ulskoliel, tillstyrker således den föreslagna ändringen av 6 kap, 7§ JB, Inte heller förslagen om ägarkontroll vid generell pantförskrivning samt vid konvertering m, m, av lån föranleder några erinringar och tillstyrks därför,

I propositionen föreslås också vissa ändringar i 6 kap, 3 § JB, 264 § sjölagen samt 2 kap, 5 § lagen (1984:649) om företagshypotek. Enligt dessa lagrum får en borgenär med panträtt rätt all vid medelsfördelning erhålla utdelning för sin fordran intill pantbrevels belopp jämte visst tillägg. Tillägget får inte

LU 1984/85:20 3

överstiga 15 % av pantbrevets belopp (det s, k, fasta tillägget) jämte viss årlig ränta från den dag utmätning skedde, konkursansökan gjordes eller medlen nedsatles (den s, k, ulmätningsräntan). Ulmätningsräntan på fastighetspanlbrev är sedan den 1 juli 1981 10 % men var tidigare 6 %, På skeppspantbrev är ulmätningsräntan fortfarande 6 % och på hypoleksbrev 10 %,

Förslaget i propositionen innebär att ulmätningsräntan skall motsvara det av riksbanken fastställda, vid varje tid gällande diskontot ökat med 4 procentenheter. Vidare föreslås att en borgenärs rätt till betalning inte skall, omfatta tillägget, om pantbrevet har utmätts på ansökan av borgenären eller om pantbrevet är pantförskrivet till honom i andra hand.

Som framhålls i propositionen är avsikten med bestämmelserna om särskilt tillägg till pantbrevets belopp att parterna skall kunna utnyttja hela det inlecknade beloppet vid långivningen. Ränteläget är emellertid f, n. sådant att en långivare som ger elt lån upp till del inlecknade beloppet inte får full säkerhet för räntor och tilläggsförpliktélser. Tillägget fungerar således inte längre på det sätt som ursprungligen avsetts. Utskottet finner det därför motiverat att utmätningsräntan höjs. Den föreslagna höjningen till 4 procentenheter över diskontot som f. n. är 9,5% är lämpligt avvägd och utskottet förordar att förslaget genomförs. Likaså tillstyrker utskottet att utmätning och underhandspantsättning inte längre skall omfatta tillägget.

De nya reglerna om utmätningsräntans storlek skall enligt övergångsbestämmelserna till ändringen i JB inte tillämpas när fastigheten utmätts, konkursansökan gjorts eller medel nedsatts före ikraftträdandet. Under en övergångstid av tre år efler ikraftträdandet skall vidare äldre bestämmelser tillämpas om fastighetsägaren, panträttshavare eller vissa rättighetsinnehavare framställer yrkande härom vid bevakningssammanträde eller sammanträde för medelsfördelning. En liknande övergångsbestämmelse föreslås i sjölagen.

Riksskatteverket (RSV) häri skrivelse till utskottet framfört invändningar mol alt äldre bestämmelser skall tillämpas också på exekutiva förfaranden som inleds efter ikraftträdandet. Enligt RSV får förslaget till följd att kronofogdemyndigheterna får förbereda två alternativa sakägarförteckning-ar inför exekutiva auktioner, vilket kommer att medföra ett betydande merarbete. Enligt RSV bör övergångsbestämmelsen slopas när del gäller fastighetspantbrev. När det gäller skeppspanibreven framhåller RSV all antalet exekutiva försäljningar av skepp visserligen är litet men att det är en fördel om övergångsreglerna för fastigheter och skepp är enhelliga.

Med anledning av vad RSV anfört vill utskottet framhålla att civilrättslig lagstiftning i princip inte bör ges retroaktiv verkan. Vid en bedömning av frågan om en övergångsregel är befogad måste emellertid beaktas att när det gäller fastighetspanlbreven skiljer sig det ekonomiska resultatet för parterna av den föreslagna nya regeln om utmätningsräntan inte myckel från vad som f n. gäller; med nuvarande diskonto stiger sålunda räntan med endast 3,5 %.

LU 1984/85:20 4

I sammanhanget bör också beaktas alt höjningen år 1981 av ulmätningsräntan från 6 till 10 % gjordes omedelbart tillämplig på exekutiva förfaranden som inletts efter ikraftträdandet. Någon särskild övergångsreglering motsvarande den nu föreslagna infördes alltså inte och avsaknaden härav har såvitt känt inte inneburit några nackdelar för kredilmarknaden. Med hänsyn härtill och till vad RSV anfört om merarbetet för kronofogdemyndigheterna anser utskottet att man också nu bör kunna låta höjningen av utmätningsräntan bli omedelbart tillämplig på exekutiva förfaranden som inleds efter ikraftträdandet. Något annorlunda ställer sig saken när det gäller skeppspantbreven. Antalet exekutiva försäljningar av skepp är litet. De praktiska problemen vid sådana försäljningar som den föreslagna övergångsbestämmelsen kan få torde därför kunna övervinnas. Härtill kommer att höjningen av ulmätningsräntan för skeppspantbrev blir betydligt kraftigare än när det gäller fastighetspantbreven. Sammanfattningsvis förordar utskottet således att övergångstiden för höjningen av utmätningsräntan slopas när det gäller fastighetspantbreven men inte beträffande skeppspantbreven.

I propositionen föreslås slutligen att i sjölagen införs bestämmelser om sammanföring av inteckningar som motsvarar vad som redan gäller enligt jordabalken samt vissa lättnader i underrättelseförfarandet enligt lagen (1936:88) om pantsättning av lös egendom som innehaves av tredje man.

Förslagen föranleder inte några erinringar från utskottets sida.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1985 utom såvitt avser ändringarna i den nya lagstiftning om företagshypotek som avses träda i kraft den 1 januari 1986, dvs. samtidigt med denna lagstiftning. Propositionen har emellertid avlämnats så sent under hösten 1984 att den inte kunnat behandlas av riksdagen före årsskiftet. Ikraftträdandetidpunklen bör bestämmas lill den 1 juli 1985. Någon särskild ikrafiträdandebestämmdse erfordras inte beträffande ändringarna i lagstiftningen om företagshypotek.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen antar det i proposition 1984/85:54 framlagda förslaget till lag om ändring i jordabalken med den ändringen att 1. och 2. övergångsbestämmelserna erhåller följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

1, Denna lag träder i kraft den 1 1, Denna lag träder i kraft den I januari 1985, juli 1985,

2, Äldre bestämmelser i 6 kap, 3 § 2, Äldre bestämmelser i 6 kap, 3 § första stycket skall tillämpas på pant- första stycket skall tillämpas på pantbrev, som gäller på grund av inteck- brev, som gäller på grund av inteckning som har sökts före ikraftträdan- ning som har sökts före ikraftträdandet av denna lag, om fastigheten har det av denna lag, om fastigheten har utmätts, konkursansökan har gjorts utmätts, konkursansökan har gjorts eller de medel som i övrigi skall eller de medel som i övrigt skall

LU 1984/85:20

Regeringens förslag

fördelas har nedsatts

a) före ikraftträdandet eller

b) efter ikraftträdandet men före utgången av år 1987.

I fall som avses i första stycket b krävs dessutom att elt yrkande om tillämpning av äldre bestämmelser framställs av fastighetens ägare, av någon som har panträtt i fastigheten på grund av inteckning som har sökts före ikraftträdandet eller av en innehavare av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft, vars rättighet har inskrivits före ikraftträdandet. Yrkandet skall, när det är fråga om en exekutiv försäljning av fastigheten, framställas senast vid bevakningssammanträdet och i annat fall vid det sammanträde som skall hållas för medelsfördelning. Ett yrkande om tillämpning av äldre bestämmelser i 6 kap. 3 § första stycket skall lämnas utan avseende, om det framställs av en innehavare av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft och det uppenbarligen saknar betydelse för innehavarens rätt om de äldre eller de nya bestämmelserna tillämpas.

Utskottets förslag

fördelas har nedsatts före ikraftträdandet.

Regeringens förslag

2. Äldre bestämmelser i 264 § första stycket skall tillämpas på pantbrev, som gäller på grund av inteckning som har sökts före ikrafttriidan-det av denna lag, om skeppet eller skeppsbygget har utmätts, konkursansökan har gjorts eller de medel som i övrigt skall fördelas har nedsatts

Utskottets förslag

2. Äldre bestämmelser i 264 § första stycket skall tillämpas på pantbrev, som gäller på grund av inteckning som har sökts före ikraftträdandet av denna lag, om skeppet eller skeppsbygget har utmätts, konkursansökan har gjorts eller de medel som i övrigt skall fördelas har nedsatts

LU 1984/85:20 6

Regeringens förslag Utskottets förslag

a) före ikraftträdandet eller a) före ikraftträdandet eller

b) efter ikraftträdandet men före b) efter ikraftträdandet men före utgången av år 1987. utgången av juni månad 1988.

I fall som avses i första stycket b krävs dessutom alt ett yrkande om tillämpning av äldre bestämmelser framställs av skeppets eller skeppsbyggets ägare eller av någon som har panträtt i skeppet eller skeppsbygget på grund av inteckning som har sökts före ikraftträdandet eller av någon som har retentionsrätt som uppkommit före ikraftträdandet. Yrkandet skall, när det är fråga om en exekutiv försäljning av skeppet eller skeppsbygget, framställas senast vid bevakningssammanträdet och i annat fall vid det sammanträde som skall hållas för medelsfördelning.

3. att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till lag om ändring i lagen (1984:649) om företagshypotek och lag om ändring i lagen (1984:650) om införande av lagen (1984:649) om företagshypotek med den ändringen att ikraftträdandebestämmelsen till lagförslagen utgår.

Stockholm den 12 februari 1985

På lagutskottets vägnar PER-OLOF STRINDBERG

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s). Stig Olsson (s), Martin Olsson (c). Elvy Nilsson (s), Arne Andersson i Gamleby (s), Ingemar Konradsson (s), Allan Ekström (m), Marianne Karlsson (c), Owe Andréasson (s), Stig Gustafsson (s), Sigvard Persson (c), Per Israelsson (vpk), Sten Andersson i Malmö (m) och Sven Skoglund (m).

När myndighet vid utsökning eller i annat fall fördelar medel mellan rättsägare i fastighet, har borgenär rätt att för fordran, som är förenad med panträtt i fastigheten, med den företrädesrätt inteckningen medför enligt lag få betalning ur medlen intill pantbrevets belopp. I den mån delta ej förslår, erhåller borgenären belalning ur medlen genom ett tillägg. Detta får icke överstiga femton procent av pantbrevets belopp jämte tio procent årlig ränta på detta belopp från den dag då fastigheten utmättes, konkursansökan gjordes eller de medel nedsatles som eljest skall fördelas.

När myndighet vid utsökning eller i annat fall fördelar medel mellan rättsägare i fastighet, har borgenär rätt alt för fordran, som är förenad med panträtt i fastigheten, med den företrädesrätt inteckningen medför enligt lag få betalning ur medlen intill pantbrevets belopp. I den mån delta ej förslår, erhåller borgenären betalning ur medlen genom ett tillägg. Detta får icke överstiga femton procent av pantbrevets belopp jämte ränta på delta belopp från den dag då fastigheten utmättes, konkursansökan gjordes eller de medel nedsatles som eljest skall fördelas. Räntan beräknas för år enligt en räntefot som motsvarar del av riksbanken fastställda, vid varje tid gällande diskontot ökat med fyra procentenheter. Förändringar i diskontot som inträffar efter upprättandet av sakägarför-teckning skall inte beaktas.

Har fiera pantbrev överlämnats som pant för fordran och har inteckningarna samma företrädesrätt eller gäller de omedelbart efter varandra, skall bestämmelserna i första stycket om pantbrevets belopp avse pantbrevens sammanlagda belopp.

En borgenärs rätt till betalning omfattar inte tillägget, om pantbrevet har utmätts på ansökan av borgenären eller om pantbrevet är pantförskrivet till honom i andra hand.

' Balken omtryckt 1971; 1209, Senaste lydelse 1981: 194,

LU 1984/85:20 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§

Har fastighet överiålits och har därefter förre ägaren upplåtit panträtt i fasligheten, gäller upplåtelsen, om borgenären vid upplåtelsen eller, när fordringen därefter överlåtits till annan, denne vid sitt förvärv varken ägde eller bort äga kännedom om äganderältsöverlåtelsen. Om fastigheten överlåtits även till annan, äger vad som sagts nu tillämpning i fråga om upplåtelse som den senare förvärvaren gjort.

Första stycket äger tillämpning även när fastigheten övergått genom sådant förvärv som avses i 17 kap. 11 §.

Vid tillämpning av första stycket skall den som förlitat sig på elt högst sex månader gammall eller, i fråga om förhållanden i inskrivningsregister, högst en månad gammalt gravationsbevis anses ha varit i god tro, om det inte framgår av omständigheterna alt han på annat sätt har fått eller borde ha fått kännedom om äganderältsöverlåtelsen.

7a §

Har panträtt upplåtils till säkerhet för en fordran som ännu inte har uppkommit och var upplåtaren vid överlämnandet av pantbrevet behörig all upplåta panträtten eller var borgenären då i god tro på sätt anges i 7 §, gäller panträtten till säkerhet jör fordringen även om upplålaren inte längre är ägare lill fastigheten när fordringen uppkommer. Vad nu sagts gäller dock inte, om borgenären före fordringens uppkomst har fått kännedom om alt upplåtaren inte längre är ägare lill fasligheten.

Vad som sägs i första stycket gäller även när ell pantbrev utgör säkerhet för en fordran och fordringen därefter byts ul mol en annanfordran ulan några andra ändringar än sådana som normall förekommer vid fordringsutbyten av del slag som det är fråga om.

18 kap,

8§

Har ärende angående anteckning enligt 19 kap. 20 § att talan blivit väckt

om äganderätt till fast egendom eller enligt 20 kap. 14 § att ägares rätt

alt förfoga över egendomen är inskränkt eller enligt 7 § förköpslagen

LU 1984/85:20 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

(1967:868) att kommun\beslutat utöva förköpsrätl i fråga om egendomen upptagits på inskrivningsdag, får den som därefter förvärvat egendomen eller annan rättighet i derma än panträtt icke lill stöd för beslåndel av förvärvet eller rätten lill ersättning enligt 4 § andra stycket åberopa all han vid förvärvet varken ägde eller bort äga kännedom om omständighet som avses med anteckningen. Motsyarande gäller i fråga om anteckning enligt 21 kap. 4 § att tomträttshavars rätt att upplåta servilui eller räll lill elektrisk kraft i lomträlten är inskränkt.

Beslämmelserna 16 kap. 7 § tredje stycket och 7a § gäller också vid bedömningen av om vid förvärv av panträtt god tro föreligger i fråga om en omständighet som avses med anteckning enligt första stycket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985,

2. Äldre bestämmelser i 6 kap. 3 § första stycket skall tillämpas på
pantbrev, som gäller på grund av inteckning som har sökls före ikrafllrä-
dandet av denna lag, om fastigheten har ulmätts, konkursansökan har
gjorts eller de medel som i övrigi skall fördelas har nedsatts

a) före ikraftträdandet eller

b) efter ikraftträdandet men före utgången av år 1987.

1 fall som avses i första stycket b krävs dessutom all elt yrkande om tillämpning av äldre bestämmelser framställs av fastighetens ägare, av någon som har panträtt i fastigheten på grund av inteckning som har sökts före ikrafllrädandet eller av en innehavare av nyttjanderätt, servitut eller räll till elektrisk kraft, vars rättighet har inskrivits före ikraftträdandet. Yrkandel skall, när det är fråga om en exekutiv försäljning av fastigheten, framställas senast vid bevakningssammanlrädet och i annat fall vid det sammanträde som skall hållas för medelsfördelning. Ett yrkande om tillämpning av äldre bestämmelser i 6 kap. 3 § första stycket skall lämnas utan avseende, om det framställs av en innehavare av nyttjanderätt, servitut eller rätl lill elekirisk kraft och det uppenbarligen saknar betydelse för innehavarens rätt om de äldre eller de nya bestämmelserna tillämpas.

3. Vad som sägs i 6 kap. 3 § tredje stycket gäller inte, om utmätningen
eller pantförskrivningen i andra hand har skelt före ikraftträdandet.

2 Förslag till

Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)

Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (1891: 35 s. 1)' dels all 23 och 264 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 269 a och 287 a §§, av nedan angivna lydelse.

Lagen omtryckt 1975: 1289,

När myndighet vid utsökning eller i annat fall fördelar medel mellan rättsägare i skepp eller skeppsbygge, har borgenär rätt att för fordran som är förenad med panträtt i egendomen, med den företrädesrätt inteckningen medför enligt denna eljer annan lag, få betalning ur medlen intill pantbrevets belopp, I den mån detta ej förslår, erhåller borgenären betalning ur medlen genom ett tillägg. Detta får ej överstiga femton procent av pantbrevets belopp jämte sex procent årlig ränta pä delta belopp från den dag då egendomen utmättes, konkursansökan gjordes eller de medel nedsatles som eljest skola fördelas.

Ha flera pantbrev överlämnats som pant för fordran och ha inteckningarna samma företrädesrätt eller gälla de omedelbart efler varandra, skola beslämmelserna i första stycket om pantbrevets belopp avse pantbrevens sammanlagda belopp.

När myndighet vid utsökning eller i annat fall fördelar medel mellan rättsägare i skepp eller skeppsbygge, har borgenär rätt att för fordran som är förenad med panträtt i egendomen, med den företrädesrätt inteckningen medför enligt denna eller annan lag, få betalning ur medlen intill pantbrevets belopp, 1 den mån detia ej förslår, erhåller borgenären belalning ur medlen genom ett tillägg. Detta får ej översliga femlon procent av pantbrevets belopp jämte ränta på detta belopp från den dag då egendomen utmättes, konkursansökan gjordes eller de medel nedsatles som eljest skall fördelas. Räntan beräknas för år enligt en räntefot som motsvarar det av riksbanken fastställda, vid varje lid gällande diskontot ökat med fyra procentenheter. Förändringar i diskontolsom inträffar efter upprättandet av sakägarför-teckning skall inte beaktas.

Har flera pantbrev överlämnats som pant för fordran och har inteckningarna samma företrädesrätt eller gäller de omedelbart efter varandra, skall bestämmelserna i första stycket om pantbrevels belopp avse pantbrevens sammanlagda belopp.

En borgenärs rätt till betalning omfattar inte tillägget, om pantbrevet har utmätts på ansökan av borgenären eller om pantbrevet är pantförskrivet lill honom i andra hand.

LU 1984/85:20 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

269 a §

Har panträtt upplåtits till säkerhet för en fordran som ännu inte har uppkommil och var upplålaren vid överlämnandet av pantbrevet behörig att upplåta panträtten eller var förhållandena då sådana som. anges i 269 §, gäller panträtten till säkerhet för fordringen även om upplålaren när fordringen uppkommer inte längre är ägare med rätt alt förfoga över egendomen genom panirättsupplåtelse. Vad nu sagts gäller dock inte, om borgenären före fordringens uppkomst har fått kännedom om att upplåtaren inte hade rätl alt upplåta panträtt.

Vad som sägs i första stycket gäller även när ett pantbrev utgör säkerhet för en fordran och fordringen därefter byts ut mot en annan fordran ulan några andra ändringar än sådana som normalt förekommer vid fordringsutbyten av det slag som det är fråga om.

287a §

Inteckningar som gäller i samma myntslag och har inbördes lika rätt eller gäller omedelbart efler varandra får på ansökan av skeppets eller skeppsbyggels ägare och efter medgivande av pantbrevens innehavare föras samman till en inteckning (sammanföring). Denna inteckning skall gälla med den förmånsrätt som tillkommer den av de i sammanföringen ingående inteckningarna som har sämsta rätt.

En inteckning som avses i första stycket skall förklaras gälla för elt lägre belopp än det som de sammanförda inteckningarna sammanlagt uppgår till, om sökanden begär det och pantbrevens innehavare medger det.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

2. Äldre bestämmelser i 264 § första stycket skall tillämpas pä pantbrev, som gäller på grund av inteckning som har sökts före ikraftträdandet av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

denna lag, om skeppet eller skeppsbygget har utmätts, konkursansökan har gjorts eller de medel som i övrigt skall fördelas har nedsatts

a) före ikrafllrädandet eller

b) efler ikraftträdandet men före utgången av år 1987.

I fall som avses i första stycket b krävs dessutom att elt yrkande om tillämpning av äldre bestämmelser framställs av skeppets eller skeppsbyggels ägare eller av någon som har panträtt i skeppet eller skeppsbygget på grund av inteckning som har sökts före ikraftträdandet eller av någon som har retentionsrätlsom uppkommil före ikrafllrädandet. Yrkandel skall, när det är fråga om en exekutiv försäljning av skeppet eller skeppsbygget, framställas senast vid bevakningssammanlrädet och i annat fall vid det sammanträde som skall hållas för medelsfördelning.

3. Vad som sägs i 264 § tredje stycket gäller inte, om utmätningen eller panlförskrivningen i andra hand har sket I före ikraftträdandet.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1936:88) om pantsättning av lös egendom

som innehaves av tredje man

Härigenom föreskrivs att lagen (1936:88) om pantsättning av lös egendom som innehaves av tredje man skall ha nedan angivna lydelse.

Vad i lag är stadgal om räll för den som har lös pant i händer alt därur njula belalning skall gälla även där lös egendom, vari panträtt är utfäsi, innehaves av iredje man, och denne om utfästelsen underrättals av panlsällaren, eller ock panlhavaren hos iredje mannen företett skriftlig handling som visar att panträtt blivit utfäsi.

Vad i lag är stadgat om rätt för den som har lös pant i händer all därur njuta belalning skall gälla även där lös egendom, vari panträtt är utfäsi, innehaves av tredje man, och denne om utfästelsen underrättats av panlsällaren, eller ock panlhavaren hos tredje mannen fö-relell skriftlig handling som visar all pantrält blivit utfäsi. Avser pantutfästelsen ett pantbrev och har panlhavaren underrättat Iredje mannen om utfästelsen skriftligen eller på annat från bevissynpunkl likvärdigt sätt är dock panthava-rens rätt skyddad, även om han inte har företett handling som visar att panträtt utfäsls.

En borgenär som har företagshypotek till säkerhet för sin fordran har räll alt vid utmätning eller i konkurs, med den företrädesrätt inteckningen medför enligt lag, få betalt för fordringen ur egendom som omfattas av hypoteket intill före-tagshypoteksbrevels belopp. 1 den mån detta inte förslår har borgenären räll all få betalt ur egendomen genom ett tillägg. Tillägget får inte överstiga femlon procent av hypoleksbrevels belopp jämte tio procent årlig ränta på detta belopp från den dag då egendomen utmättes eller konkursansökan gjordes.

En borgenär som har företagshypotek lill säkerhet för sin fordran har rätt att vid ufmätning ellei; i konkurs, med den företrädesrätt inteckningen medför enligt lag, få betalt för fordringen ur egendom som omfattas av hypoteket intill före-lagshypoteksbrevels belopp. I den mån della inie förslår har borgenären räll att få betalt ur egendomen genom ett tillägg. Tillägget får inte översliga femlon procenl av hypoleksbrevels belopp jämle rän-la på delta belopp från den dag då egendomen utmättes eller konkursansökan gjordes. Räntan beräknas för år enligt en räntefot som motsvarar det av riksbanken fastställda, vid varje lid gällande diskontot ökat med fyra procentenheter.

Har flera hypoleksbrev överlämnats som säkerhet för fordran och har inteckningarna samma förelrädesrätl eller gäller de omedelbart efter varandra, skall bestämmelserna i första stycket om hypoleksbrevels belopp avse hypoteksbrevens sammanlagda belopp.

Borgenärens rätt till betalning ur egendomen gäller, även om fordringen har preskriberats eller inte har anmälts av borgenären efler kallelse på okända borgenärer.

En borgenärs rätt till belalning omfattar inte tillägget, om hypo-leksbrevei utgör säkerhet för honom i andra hand.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

Om en borgenär har förelagshypolek för sin fordran på grund av en inteckning som har beviljats eller sökts före ikraftträdandet av lagen (1984:649) om företagshypotek skall, i fråga om hans rätt lill betalning vid utmätning eller konkurs, äldre beslämmelser tillämpas i stället för 2 kap. 5 § lagen om företagshypotek, om det yrkas av någon vars rätl beror därav. Detta gäller dock endasi om belalningen föranleds av en utmätning som har skett före utgången av år 1990 eller av en konkurs efter ansökan som har gjorts före samma lidpunkl.

Orn en borgenär har företagshypotek för sin fordran på grund även inteckning som har beviljats eller sökts före ikraftträdandet av lagen (1984:649) om företagshypotek skall, i fråga om hans rätt till betalning vid utmätning eller konkurs, äldre bestämmelser tillämpas i stäl-lel för 2 kap. 5 § försla-iredje styckena lagen om företagshypotek, om del yrkas av någon vars rätt beror därav. Della gäller dock endast om belalningen föranleds av en utmätning som har skett före utgången av år 1990 eller av en konkurs efler ansökan som har gjorts före samma tidpunkt.

Första stycket gäller även i fall då efter ikrafllrädandel av lagen om förelagshypolek en inteckningshandling som avses i nämnda stycke i samband med någon inleckningsålgärd har ersatts med förelagshypoteksbrev.

Vad som sägs i 2 kap. 5 § fjärde stycket lagen om förelagshypolek gäller inte, om hypoteksbrevel har lämnats som säkerhet till borgenären i andra hand före ikraftträdandet av lagen om föreiagshvpo-tek.

11 §

Om en borgenär har företagshypotek för en vid ikraftträdandet av lagen (1984:649) om företagshypotek föreliggande fordran på grund av en inteckning som har beviljats eller sökts före ikraftträdandet och fordringens förfallodag inträffar efter uigången av år 1990, gäller följande. Borgenären får säga upp fordringen till betalning inom sex månader, om en tillämpning av 2 kap. 5 § lagen om förelagshypolek

Om en borgenär har företagshypotek för en vid ikraftträdandet av lagen (1984:649) om förelagshypolek föreliggande fordran på grund av en inteckning som har beviljats eller sökls före ikraftträdandet och fordringens förfallodag inträffar efler uigången av år 1990, gäller följande. Borgenären får säga upp fordringen till betalning inom sex månader, om en tillämpning av 2 kap. 5 första —tredje styckena la-

medför att inteckningssäkerhetens värde går ned väsentligt och gäldenären inte efler anfordran ställer yt-teriigare säkerhet som borgenären skäligen kan godta. Uppsägningen får inte ske förrän sex månader har förflutit från del gäldenären har anmodats att ställa ytterligare säkerhet och inte heller före uigången av år 1988 eller senare än all tiden för att fullgöra belalningen infaller före uigången av år 1990.

gen om förelagshypolek medför all inteckningssäkerhetens värde går ned väsentligt och gäldenären inte efter anfordran ställer ytterligare säkerhet som borgenären skäligen kan godla. Uppsägningen får inie ske förrän sex månader har förflutit från del gäldenären har anmodats alt ställa ytterligare säkerhet och inte heller före utgången av år 1988 eller senare än all tiden för att fullgöra betalningen infaller före ut gången av år 1990.