LU 1984/85:13

Lagutskottets betänkande
1984/85:13

om effektivare företagsrevision (prop. 1984/85:30)

Sammanfattning

1 betänkandet behandlas proposition 1984/85:30 vari framläggs förslag
till ändringar i aktiebolagslagen och lagen om årsredovisning m. m. i vissa
företag. Vidare behandlas tre med anledning av propositionen väckta
motioner (m, c, resp. fp) och ett fristående motionsyrkande (c) om offentliga
revisorer i transnationella företag. Förslagen i propositionen syftar till
att ge bättre möjligheter för att revisorerna skall kunna utnyttjas i kampen
mot den ekonomiska brottsligheten. Förslagen innebär att revisorerna
skall granska hur företaget fullgjort sina skyldigheter när det gäller skatter
och avgifter. Revisorerna blir också skyldiga att lämna uppgifter om
företagets angelägenheter till den som leder en förundersökning i brottmål.
Vidare innebär förslagen att länsstyrelsen i vissa fall får besluta att företag
som inte har kvalificerad revisor skall ha en sådan revisor. Slutligen
föreslås att en revisor som lämnar sitt uppdrag i förtid skall anmäla sin
avgång till länsstyrelsen.

Utskottet tillstyrker bifall till propositionen och avstyrker bifall till
samtliga motionsyrkanden. Utskottets ställningstagande är inte enhälligt.
M-ledamöterna avstyrker propositionen på alla punkter. C-ledamöterna
avstyrker propositionen såvitt gäller revisorernas granskningsskyldighet
och utseende av kvalificerade revisorer.

Propositionen

I proposition 1984/85:30 föreslår regeringen (justitiedepartementet) efter
hörande av lagrådet att riksdagen skall anta i propositionen framlagda
förslag till

1. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

2. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i vissa

företag.

Lagförslagen har fogats till detta betänkande som bilaga.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisas till vad utskottet
anför på s. 3.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

Motion 1984/85:128 av Martin Olsson m. fl. (c), vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1984/85:30 såvitt avser

1 Riksdagen 1984/85. 8 sami. Nr 13

Rättelse: S. 2, rad 20 Tillkommer: av Olof Johansson och P. O. Eriksson (båda c).

LU 1984/85:13

a) revisorernas skyldighet att granska om bolaget fullgjort sina skyldigheter
gällande skatter och avgifter,

b) länsstyrelsens rätt att besluta att vissa bolag som ännu inte har
kvalificerad revisor skall utse sådan revisor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om förstärkning av resurserna för taxeringsrevision,

3. att riksdagen som sin mening uttalar vad som i motionen anförts om
vikten av att god revisionssed med avseende på revisors befattning med
skatte- och avgiftsfrågor vidareutvecklas.

Motion 1984/85:129a\ Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1984/85:30 i den del som
gäller skyldighet för revisor att granska om ett bolag har fullgjort sina
skyldigheter i fråga om skatter och avgifter,

2. att riksdagen beslutar att revisor i samband med förundersökning i
brottmål endast skall vara skyldig att lämna uppgifter till åklagare och
bara under förutsättning att det föreligger skälig misstanke om brott.

Motion 1984/85:130 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m), vari yrkas att
riksdagen avslår propositionen i dess helhet.

Motion väckt under allmänna motionstiden 1984

Motion 1983/84:2498 av Olof Johansson och P. O. Eriksson (båda c),
vari yrkas, såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om offentliga revisorer i
transnationella företag i enlighet med vad som anförts i motionen.

Yrkande 1 i motion 2498 har behandlats av utskottet i betänkande LU
1983/84:29.

Utskottet

Inledning

Enligt aktiebolagslagen (1975:1385) är varje aktiebolag skyldigt att ha
revisor. Också ekonomiska föreningar skall ha revisor. Detsamma gäller
för ideella föreningar som driver näringsverksamhet, handelsbolag och
enskilda näringsidkare om rörelsens tillgångar överstiger visst gränsbelopp
eller företaget har minst tio anställda. Närmare bestämmelser om
revisorer i ekonomiska föreningar och andra företag finns i lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar resp. lagen (1980:1103) om årsredovisning
m. m. i vissa företag.

Revisorerna i olika företag har viktiga uppgifter. De skall skydda inte

LU 1984/85:13

bara aktieägarnas utan också borgenärernas och det allmännas intressen.
Revisorsfunktionen är vidare ett medel i kampen mot den ekonomiska
brottsligheten. Revisorernas granskningsarbete är även betydelsefullt för
företaget som sådant genom att det kan bidra till att ekonomiska problem
kan uppmärksammas i tid. Det är därför angeläget att företagen blir
föremål för en sakkunnig revision och att revisorerna har en självständig
ställning gentemot dem de skall granska.

Under senare år har flera åtgärder vidtagits från statsmakternas sida för
att stärka revisorernas ställning och skapa garantier för att revisionen blir
sakkunnig. Enligt aktiebolagslagen (ABL) var tidigare endast vissa större
bolag skyldiga att ha minst en auktoriserad eller godkänd revisor men
genom en lagändring år 1982 (prop. 1981/82:171, LU 1981/82:38) utsträcktes
detta krav till att gälla alla aktiebolag. För bolag som bildats före
den 1 januari 1983 inträder dock skyldigheten att ha kvalificerad revisor
först vid årsskiftet 1987-1988. Tillkomsten av lagen om årsredovisning
m. m. i vissa företag har inneburit att också vissa företag som drivs som
handelsbolag eller ideell förening eller av en enskild näringsidkare blivit
skyldiga att ha revisor och för de största av dessa företag har införts krav
på att revisorn skall vara kvalificerad.

1 den nu aktuella propositionen föreslås ändringar i ABL:s bestämmelser
om revision. Genom förslagen förbättras enligt propositionen möjligheterna
att på ett effektivt sätt utnyttja revisorerna i kampen mot den
ekonomiska brottsligheten.

Revisorerna skall enligt förslaget särskilt granska att bolaget har fullgjort
sina skyldigheter i fråga om vissa skatter och avgifter. Om bolaget inte
har fullgjort sina skyldigheter skall det anmärkas i revisionsberättelsen.
Vidare föreslås en skyldighet för revisorerna att på begäran lämna upplysningar
om bolagets angelägenheter till den som leder en förundersökning
i brottmål.

1 propositionen föreslås vidare att länsstyrelsen skall få besluta att vissa
bolag som ännu inte har en kvalificerad revisor skall utse en sådan revisor.
Om det finns skäl till det, får länsstyrelsen också samtidigt förordna en
kvalificerad revisor att vid sidan av övriga revisorer granska företaget.

En revisor vars uppdrag upphör i förtid skall enligt förslaget genast
anmäla detta till länsstyrelsen och härvid lämna en redogörelse för den
granskning som han har utfört.

De nya bestämmelserna för revision av aktiebolag föreslås i huvudsak
bli tillämpliga även för de företag som är underkastade lagen om årsredovisning
m. m. i vissa företag, dvs. främst handelsbolag med minst tio
anställda.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1985.

Till grund för förslagen i propositionen ligger ett delbetänkande (SOU
1983:36) Effektivare företagsrevision från kommissionen mot ekonomisk
brottslighet. Betänkandet har remissbehandlats.

LU 1984/85:13

I det följande kommer utskottet att i särskilda avsnitt behandla de olika
delfrågorna i propositionen och de motionsyrkanden som ansluter till
varje fråga.

Skalle- och avgifisgranskning

Enligt 10 kap. 7 § ABL och 4 kap. 7 § årsredovisningslagen skall revisorn
i den omfattning god revisionssed bjuder granska företagets årsredovisningjämte
räkenskaperna samt företagsledningens förvaltning. Revisionsarbetet
omfattar tre delar, nämligen löpande granskning av företagets
räkenskaper, granskning av bokslut och årsredovisning samt den s. k.
förvaltningsrevisionen.

Vägledande för granskningens omfattning är god revisionssed. Föreningen
Auktoriserade Revisorer FAR publicerar fortlöpande olika rekommendationer
om god revisionssed. Dessa rekommendationer har antagits
också av Svenska Revisorsamfundet SRS. Av betydelse är även de uttalanden
kommerskollegium gör i samband med sin tillsyn över auktoriserade
och godkända revisorers verksamhet.

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse. I
10 kap. 10 § ABL och 4 kap. 10 § årsredovisningslagen finns vissa detaljföreskrifter
om vad revisionsberättelsen skall innehålla. Några särskilda
bestämmelser eller rekommendationer om revisorernas granskningsskyldighet
när det gäller skatter och avgifter finns dock inte i dessa lagrum.

I propositionen föreslås att i 10 kap. 10 § ABL och 4 kap. 10 § årsredovisningslagen
införs en föreskrift om att revisorerna i revisionsberättelsen
skall göra en anmärkning om företaget inte fullgjort sina skyldigheter i
fråga om skatter och avgifter samt — om anmärkning gjorts — genast
sända in en avskrift av berättelsen till länsstyrelsen. Bestämmelserna innebär
att revisorerna blir skyldiga att granska hur företaget skött sina
åligganden främst när det gäller avdrag för och betalning av preliminär
A-skatt och kvarstående skatt för företagets anställda samt redovisning
och betalning av arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt.

I motionerna 1984/85:128 (c), 1984/85:129 (fp) och 1984/85:130 (m)
yrkas avslag på propositionen i förevarande del (yrkande I a i motion 128,
yrkande 1 i motion 129 och motion 130 delvis). Motionärerna hänvisar
bl. a. till att revisionsarbetet bygger på att företagsledningen och revisorerna
har förtroende för varandra och att förslaget medför risker för en
förtroendeklyfta. Vidare påpekas risken för att revisorernas sedvanliga
arbetsuppgifter blir lidande om förslaget genomförs. I motion 130 påpekas
dessutom att revisorerna i dag redan är skyldiga att granska företagens
betalningar särskilt när det gäller skatter och avgifter. I motion 128 framframhålls
härutöver att man i stället för att lagstiftningsvägen ge revisorerna
nya uppgifter bör öka förutsättningarna för taxeringskontroll och taxeringsrevisioner
beträffande företag som misstänks för ekonomisk brottslighet.
Viktigt är också enligt motion 128 att god revisionssed i fråga om

LU 1984/85:13

skatte- och avgiftsfrågor utvecklas vidare. Motionärerna yrkar dels att vad
som anförts om förstärkning av resurserna för taxeringsrevision ges regeringen
till känna (yrkande 2), dels att riksdagen som sin mening uttalar vad
som anförts om vidareutveckling av god revisionssed (yrkande 3).

Utskottet vill för sin del framhålla att samhället inte kan acceptera att
skattskyldiga skaffar sig obehöriga krediter genom att de dröjer med
betalningen av skatter och avgifter eller underlåter att betala dessa. För det
allmänna är det alltså av väsentlig betydelse att beskattningssystemet fungerar
på ett effektivt sätt. Skatteundandragande eller betalningsförsummelse
i vissa företag är också till nackdel för näringslivet genom att dessa
företag får oberättigade fördelar i förhållande till andra företag som lojalt
betalar sina skatter och avgifter. Som departementschefen framhåller bör
det därför vara ett starkt intresse för alla lojala företag att man kommer till
rätta med en sådan snedvridning av konkurrensförhållandena inom näringslivet.

Med hänsyn till vikten av att skatte- och avgiftssystemet är effektivt
anser utskottet att det behövs en fortlöpande granskning av hur företagen
sköter sina betalningsåligganden och att det är naturligt att man tar till vara
den resurs som revisorerna utgör för denna granskning. F. n. har revisorerna
ingen rättslig skyldighet att göra någon granskning av hur företagen
iakttar sina förpliktelser när det gäller skatter och avgifter utan deras
verksamhet är i första hand inriktad på att säkerställa ett rättvisande
bokslut. 1 viss utsträckning bjuder emellertid god revisionssed att revisorn
också ägnar uppmärksamhet åt skatte- och avgiftsfrågor. Utskottet anser
i likhet med motionärerna i motion 128 att det är betydelsefullt att begreppet
god revisionssed på skatte- och avgiftsområdet vidareutvecklas. En
sådan utveckling tar dock sannolikt lång tid och det är angeläget att
förbättringar på området genomförs snarast möjligt. Som departementschefen
framhåller är frågan så viktig att det är väl motiverat att revisorerna
ges stöd i lag när det gäller att hävda en ny syn i fråga om skatter och
avgifter. Med anledning av vad som anförs i motionerna vill utskottet
också framhålla att med den utformning granskningsskyldigheten fått i
propositionen man inte torde behöva hysa några farhågor för att förslaget
skall leda till en förtroendeklyfta mellan företagsledningen och revisorn
och till andra negativa effekter.

På grund av det anförda tillstyrker utskottet bifall till propositionen i
aktuell del och avstyrker bifall till motionerna i motsvarande del.

Något särskilt uttalande om utvecklingen av begreppet god revisionssed
från riksdagens sida är inte erforderligt. Utskottet avstyrker alltså bifall
även till yrkande 3 i motion 128.

Vad slutligen gäller förslaget i motion 128 om ökade resurser för taxeringsrevision
och taxeringskontrol! har lagutskottet beslutat inhämta
skatteutskottets yttrande över motionsyrkandet. Skatteutskottet har dock
avstått från att yttra sig.

1* Riksdagen 1984/85. 8 sami. Nr 11

LU 1984/85:13

Lagutskottet anser för sin del att det är viktigt att det finns en effektiv
taxeringsrevision och taxeringskontroll. Enligt lagutskottets mening bör
det ankomma på regeringen att väga behovet av en förstärkning på området
mot resurstilldelningen på andra angelägna områden. Spörsmålet bör
lämpligen tas upp i samband med budgetbehandlingen. Något särskilt
tillkännagivande från riksdagens sida i enlighet med yrkande 2 i motion
128 bör därför inte göras nu. Motionsyrkandet avstyrks alltså.

Upplysn ingsskyldighet

Enligt 10 kap. 13 § första stycket ABL får revisorn inte till enskilda
aktieägare eller utomstående lämna upplysningar om sådana bolagsangelägenheter
som han fått kännedom om vid fullgörande av sitt uppdrag, om
det kan lända till förfång för bolaget. Bryter revisorn mot tystnadsplikten,
kan han bli skadeståndsskyldig.

I 10 kap. 13 § andra stycket finns bestämmelser om upplysningsskyldighet.
Revisorn är skyldig att till bolagsstämman lämna alla upplysningar
som bolagsstämman begär, om det inte skulle lända till väsentligt förfång
för bolaget.

Revisorn är vidare skyldig att lämna bl. a. medrevisor, ny revisor och
konkursförvaltare erforderliga upplysningar om bolagets angelägenheter.

Motsvarande bestämmelser finns i 4 kap. 13 § årsredovisningslagen.

En revisors tystnadsplikt fritar honom inte från skyldighet att vittna vid
huvudförhandling i brottmål. Han kan också bli skyldig att lämna upplysningar
om företaget vid vittnesförhör under förundersökningen i brottmål.
Närmare bestämmelser härom finns i 23 kap. 13 § rättegångsbalken (RB).
En förutsättning för att vittnesförhör skall få äga rum redan på förundersökningsstadiet
är att någon vägrar yttra sig angående omständighet som
är av vikt för utredningen eller att det eljest är av vikt för utredningen att
någon hörs som vittne. Vittnesförhör får inte hållas innan förundersökningen
fortskridit så långt att någon skäligen kan misstänkas för brottet.
Det krävs alltså en högre grad av misstanke än vad som erfordras för att
förundersökning skall få inledas. En sådan undersökning skall nämligen
enligt 23 kap. RB påbörjas så snart det finns anledning anta att ett brott
som hör under allmänt åtal begåtts.

I propositionen föreslås att 10 kap. 13 § A B L och 4 kap. 13 § årsredovisningslagen
ändras så att en revisor blir skyldig att på begäran lämna
upplysningar om företagets angelägenheter till undersökningsledaren under
förundersökning i brottmål.

I motion 1984/85:130 (m) yrkas avslag på propositionen i sin helhet. I
motion 1984/85:129 (fp) yrkas (yrkande 2) att revisorn skall vara skyldig
att lämna upplysningar bara till åklagare och när skälig misstanke om brott
föreligger.

Då förundersökning inletts med anledning av misstänkt brottslighet i
samband med ett företags verksamhet är det enligt utskottets mening ofta

LU 1984/85:13

av stor betydelse för de brottsutredande myndigheterna att kunna få upplysningar
direkt av företagets revisor. Som framgår av redogörelsen ovan
kan en revisor f. n. bli skyldig att vittna under förundersökningen då denna
framskridit så långt att mera konkreta misstankar riktats mot en viss
person. Någon rättslig skyldighet att i övrigt lämna upplysningar under
förundersökningen har revisorn inte. Enligt kommissionen kan det dock
möjligen hävdas att god revisorssed bjuder att revisorn redan vid polisförhör
lämnar de upplysningar som han så småningom kanske ändå tvingas
lämna inför domstol men frågan har inte klart besvarats. Utskottet anser
att det i många fall är värdefullt om revisorn kan höras på ett tidigare
stadium av förundersökningen än vad som f. n. torde vara möjligt. Utskottet
ansluter sig till departementschefens bedömning att samhällets intresse
får anses vara överordnat de intressen som bestämmelserna om revisorns
tystnadsplikt avser att skydda. Utskottet anser därför att det bör införas en
uttrycklig bestämmelse om uppgiftsskyldighet för en revisor vid förundersökning
i brottmål. Utskottet avstyrker alltså motion 130 i denna del.

När det gäller den närmare utformningen av en sådan bestämmelse vill
utskottet med anledning av förslaget i motion 129 framhålla att enligt 23
kap. 3 § RB åklagare är förundersökningsledare i brottmål såvida inte
ärendet är av enkel beskaffenhet, då polismyndigheten får leda undersökningen.
Eftersom de förundersökningar där revisorns uppgiftsskyldighet
kan komma att aktualiseras inte annat än i rena undantagsfall kan antas
röra brott av enkel beskaffenhet kommer alltså undersökningsledaren att
vara åklagare. Önskemålet i motion 129 i denna del får alltså anses tillgodosett
genom förslaget i propositionen. En annan sak är att — även om
åklagaren formellt svarar för undersökningen — det ofta är en polisman
som i praktiken sköter utredningen och håller förhören. Beträffande frågan
om det för inträde av uppgiftsskyldigheten bör krävas skälig misstanke
om brott vill utskottet påpeka att ett sådant krav i praktiken inte skulle
medföra någon större förändring i förhållande till gällande ordning. Som
utskottet ovan uttalat är det i många fall värdefullt om revisorn kan höras
på ett tidigare stadium av förundersökningen än f. n. Något särskilt krav
på viss styrka hos brottsmisstanken bör därför inte ställas upp.

På grund av det anförda avstyrker utskottet bifall till yrkande 2 i motion
129 och tillstyrker att den i propositionen föreslagna upplysningsskyldigheten
införs.

I sammanhanget vill utskottet framhålla att den i propositionen föreslagna
lagtexten synes vara mera vittgående än vad som egentligen torde
vara avsikten med förslaget. Enligt de båda lagrummen krävs det nämligen
bara att en förundersökning inletts för att revisorn skall bli skyldig att
lämna upplysningar. Undersökningen behöver däremot formellt ej avse
det företag som revisorn har granskat eller ens ha någon beröringspunkt
med detta. Räckvidden av de föreslagna lagrummen begränsas emellertid
av bestämmelserna i RB om förundersökning. Utskottet vill bl. a. peka på

LU 1984/85:13

att enligt 23 kap. 6 § förhör bara får hållas med den som kan antas kunna
lämna upplysning av betydelse för den aktuella brottsutredningen. Det
kan alltså inte komma i fråga att revisorn hörs i andra fall än då han på
något sätt har anknytning till det företag eller den person förundersökningen
avser.

Kvalificerade revisorer

Som inledningsvis redovisats gäller numera enligt ABL att ett aktiebolag
skall ha minst en kvalificerad revisor. Beträffande bolag som bildats före
den 1 januari 1983 och som enligt äldre bestämmelser inte var skyldiga att
ha kvalificerad revisor inträder dock skyldigheten att ha sådan revisor
först vid årskiftet 1987-1988. Handelsbolag och andra företag som är
underkastade årsredovisningslagen skall ha minst en kvalificerad revisor
om värdet av företagets tillgångar överstiger 1 000 gånger basbeloppet eller
företaget haft minst 200 anställda i medeltal under de sista två räkenskapsåren.

Kommissionen mot ekonomisk brottslighet föreslog i sitt betänkande att
länsstyrelsen skulle få förordna en offentlig revisor vid sidan av de ordinarie
revisorerna. I propositionen tar departementschefen avstånd från
förslaget och föreslår i stället att länsstyrelsen i vissa fall får besluta att
aktiebolag som ännu inte har kvalificerad revisor och årsredovisningsskyldiga
företag som saknar sådan revisor skall utse en kvalificerad revisor.
Länsstyrelsen föreslås också få möjlighet att själv förordna en kvalificerad
revisor i företaget. Bestämmelserna föreslås intagna i övergångsbestämmelserna
till lagen (1982:739) om ändring i aktiebolagslagen och 4 kap. 3 §
årsredovisningslagen.

I motion 128 (c) yrkas (yrkande 1 b) avslag på förslaget att länsstyrelse
skall få besluta om kvalificerad revisor i vissa bolag. Motionärerna anser
att det inte finns tillräckliga skäl att nu, när endast tre år återstår innan alla
aktiebolag kommer att ha kvalificerad revisor, genomföra förslaget. 1
motion 130 (m) yrkas avslag på propositionen i sin helhet. Motionärerna
anser att förslaget beträffande revisorer ger möjligheter till missbruk och
till onödiga och irriterande ingrepp i företagsamhetens villkor.

I motion 1983/84:2498 (c) yrkas (yrkande 2) att förslag skall föreläggas
riksdagen om offentliga revisorer i transnationella företag. Motionärerna
anser att det behövs en bättre kontroll av internredovisningen i transnationella
företag och att offentliga revisorer kan vara ett medel att nå detta mål.

Vad först gäller kommissionens förslag om offentliga revisorer anser
utskottet i likhet med departementschefen att en offentlig revisor i allmänhet
skulle ha små möjligheter att förbättra situationen i bolaget. Det finns
också anledning framhålla att tillkomsten av en offentlig revisor kan
medföra risker för bl. a. motsättningar inom revisorskretsen och i revisorernas
förhållande till bolagsledningen. Ett viktigt skäl som också talar

LU 1984/85:13

mot offentliga revisorer är att alla aktiebolag inom några år kommer att ha
en auktoriserad eller godkänd revisor. Vad utskottet sålunda anfört gäller
också den mer speciella frågan om offentliga revisorer i transnationella
företag. Utskottet kan således inte ställa sig bakom yrkandet i motion 2498.

1 likhet med departementschefen anser utskottet att ett bättre sätt att
stärka revisorsfunktionen är att påskynda övergången till kvalificerade
revisorer i alla aktiebolag och att ge länsstyrelsen möjligheter att besluta
om kvalificerad revisor i företag som omfattas av årsredovisningslagen.
Någon anledning att ändra den tidigare beslutade tidpunkten, årsskiftet
1987-1988, för ett fullständigt genomförande av reformen när det gäller
aktiebolag eller att ålägga alla företag som omfattas av årsredovisningslagen
att ha kvalificerad revisor finns inte f. n. Utskottet anser att den i
propositionen föreslagna ordningen är väl avvägd. Den ger möjlighet till
ingripanden i de fall det är motiverat att företaget tillförs en kvalificerad
revisor.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet bifall till propositionen
i aktuell del och avstyrker bifall till motion 128 yrkande 1 b och motion
130 i denna del.

Anmälningsskyldighet vid förtida avgång

En revisors uppdrag kan vara tidsbegränsat eller gälla tills vidare. Ett
uppdrag att vara revisor tills vidare upphör när ny revisor utses. Ett
tidsbegränsat uppdrag kan upphöra i förtid när revisorn eller den som
utsett honom begär det.

I propositionen föreslås att en revisor som avgår i förtid genast skall
anmäla sin avgång till länsstyrelsen och därvid lämna en redogörelse för
den granskning som han utfört. Skyldigheten skall gälla oavsett om revisorn
avgår på egen begäran eller ej.

I motion 130 (m) yrkas som tidigare redovisats avslag på propositionen
i sin helhet. Någon motivering som tar sikte på anmälningsskyldigheten
finns inte i motionen.

Enligt utskottets mening kan den nuvarande möjligheten att i förtid
skilja en revisor från hans uppdrag inbjuda till missbruk. Ett företag kan
sålunda vilja göra sig av med en revisor innan han hinner fullgöra sin
lagstadgade rapporteringsskyldighet. Att revisorn när som helst kan entledigas
innebär också risker för att han kan utsättas för otillbörliga påtryckningar.
Även bakom en frivillig avgång kan dölja sig situationer där
revisorn råkat i konflikt med företagsledningen och känt sig tvungen att
avgå. Utskottet anser att den föreslagna anmälningsskyldigheten är ett
lämpligt sätt att motverka de nackdelar som nuvarande ordning medför
och tillstyrker att förslaget genomförs. Ställningstagandet innebär att motion
130 i denna del avstyrks.

LU 1984/85:13

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande revisors granskningsskyldighet i fråga om skatter och
avgifter

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:128 yrkande la,
motion 1984/85:129 yrkande 1 och motion 1984/85:130 i denna
del antar i proposition 1984/85:30 framlagda förslag till dels lag
om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) såvitt avser 10 kap.
10 §, dels lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning
m. m. i vissa företag såvitt avser 4 kap. 10 §,

2. beträffande förstärkning av taxeringsrevisionen

att riksdagen avslår motion 1984/85:128 yrkande 2,

3. beträffande utveckling av begreppet god revisionssed
att riksdagen avslår motion 1984/85:128 yrkande 3,

4. beträffande upplysningsskyldighet i brottmål

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:129 yrkande 2 och
motion 1984/85:130 i denna del antar dels förslaget till lag om
ändring i aktiebolagslagen såvitt avser 10 kap. 13 §, dels förslaget
till lag om ändring i lagen om årsredovisning m. m. i vissa
företag såvitt avser 4 kap. 13 §,

5. beträffande offentliga revisorer i transnationella företag
att riksdagen avslår motion 1983/84:2498 yrkande 2,

6. beträffande kvalificerade revisorer

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:128 yrkande 1 b och
motion 1984/85:130 i denna del antar de i propositionen framlagda
förslagen till dels lag om ändring i aktiebolagslagen såvitt
avser övergångsbestämmelserna till lagen (1982:739) om ändring
i aktiebolagslagen, dels lag om ändring i lagen om årsredovisning
m. m. i vissa företag såvitt avser 4 kap. 3 §,

7. beträffande anmälningsskyldighet vid förtida avgång

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:130 i denna del
antar dels förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen såvitt
avser 10 kap. 5 §, dels förslaget till lag om ändring i lagen om
årsredovisning m. m. i vissa företag såvitt avser 4 kap. 5 §.

Stockholm den 29 november 1984
På lagutskottets vägnar
PER-OLOF STRINDBERG

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s), Stig Olsson
(s), Martin Olsson (c), Elvy Nilsson (s), Mona Saint Cyr (m), Arne Andersson
i Gamleby (s), Ingemar Konradsson (s), Allan Ekström (m), Marianne
Karlsson (c), Owe Andréasson (s), Nic Grönvall (m), Sigvard Persson (c),
Per Israelsson (vpk) och Bengt Silfverstrand (s).

LU 1984/85:13

Reservationer

1. Revisors granskningsskyldighet i fråga om skatter och avgifter (mom. 1)

Per-Olof Strindberg (m), Martin Olsson (c), Mona Saint Cyr (m), Allan
Ekström (m), Marianne Karlsson (c), Nic Grönvall (m) och Sigvard Persson
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse.

Utskottet vill för sin del framhålla att företagsrevisionen i Sverige står på
mycket hög nivå och att nuvarande regler om revisionen i aktiebolag och
andra företag inte såvitt känt inneburit några nackdelar. En revisor skall
iaktta såväl aktieägarnas som de anställdas, borgenärernas och det allmännas
intressen. För att revisorn skall kunna utföra sitt granskningsarbete är
det som utskottet framhållit då revisionsfrågor tidigare behandlats i riksdagen
(se LU 1981/82:38) angeläget att förhållandet mellan företagsledningen
och revisorn är förtroendefullt. Några åtgärder som kan rubba
detta förhållande bör enligt utskottet inte genomföras utan att starka skäl
föreligger.

Enligt utskottets mening innebär förslaget i propositionen uppenbara
risker för att företagsledningens förtroende för revisorn skadas. Vad som
anförs i propositionen till stöd för förslaget utgör inte några bärande skäl.
Snarare finns det starka skäl som talar mot granskningsskyldigheten på
sätt som framhållits av tunga remissorgan. Som motionärerna påpekar
finns det förutom återverkningarna på samarbetet mellan företagsledningen
och revisorn risker för att andra negativa effekter uppkommer.

Utskottet vill också framhålla att en anmärkning i årsredovisningen om
att företaget en period underlåtit att betala in skatter och avgifter på grund
av en likviditetskris kan medföra allvarliga återverkningar på företagets
anseende. Den förskjutning av tyngdpunkten i granskningsarbetet som
förslaget innebär är inte heller förenlig med principen om att revisorn skall
iaktta flera olika intressen. Härtill kommer att revisorn redan i dag har en
viss skyldighet att granska företagens rutiner på skatte- och avgiftsområdet
och att revisorerna tagit initiativ till en utveckling av revisionsarbetet på
området. Enligt utskottets mening kan det ifrågasättas huruvida en anmärkning
i revisionsberättelsen om att företaget kanske nästan ett år
tidigare brustit i sina åligganden har någon vettig funktion att fylla när det
gäller att garantera att betalningsskyldigheten fullgörs i rätt tid. Något
behov av revisorns medverkan torde inte heller finnas med hänsyn till de
sanktionsmöjligheter som staten redan har.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det finns starka skäl mot
den föreslagna granskningsskyldigheten. Remissinstanserna har också så
gott som enhälligt avstyrkt förslaget.

På grund av det anförda anser utskottet att förslaget i propositionen om

LU 1984/85:13

revisorns granskningsskyldighet bör avslås. Utskottet tillstyrker alltså bifall
till motionerna 128 yrkande la, 129 yrkande 1 och 130 i denna del.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa

1. beträffande revisors granskningsskyldighet i fråga om skatter och
avgifter

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:128 yrkande la,
motion 1984/85:129 yrkande 1 och motion 1984/85:130 i denna
del avslår de i proposition 1984/85:30 framlagda förslagen till
dels lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) såvitt avser
10 kap. 10 §, dels lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning
m. m. i vissa företag såvitt avser 4 kap. 10 §,

2. Förstärkning av taxeringsrevisionen (mom. 2)

Martin Olsson, Marianne Karlsson och Sigvard Persson (alla c) anser
under förutsättning av bifall till reservation 1

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Lagutskottet
anser” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse.

I stället för att ge revisorerna nya och omfattande arbetsuppgifter bör
man som framhålls i motion 128 skapa förutsättningar för att en effektiv
taxeringsrevision och taxeringskontroll kan sättas in mot företag som på
särskilda grunder kan misstänkas för ekonomisk brottslighet. Det bör
ankomma på regeringen att i samband med årets budgetbehandling närmare
överväga behovet av ytterligare resurser för taxeringsrevision. Vad
utskottet anfört med anledning av motion 128 i denna del bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa

2. beträffande förstärkning av taxeringsrevisionen

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:128 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Utveckling av begreppet god revisionssed (mom. 3)

Per-Olof Strindberg (m), Martin Olsson (c), Mona Saint Cyr (m), Allan
Ekström (m), Marianne Karlsson (c), Nic Grönvall (m) och Sigvard Persson
(c) anser under förutsättning av bifall till reservation 1

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Något
särskilt” och slutar med ”motion 128” bort ha följande lydelse.

Enligt utskottets mening är det värdefullt att begreppet god revisionssed
i fråga om granskning av företagen när det gäller skatte- och avgifsområdet
vidareutvecklas. Statsmakterna bör i samarbete med revisorernas organisationer,
näringslivet och de fackliga organisationerna stödja en sådan
utveckling.

LU 1984/85:13

dels att utskottet under moment 3 bort hemställa

3. beträffande utveckling av begreppet god revisionssed

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:128 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Upplysningsskyldighet i brottmål (mom. 4)

Per-Olof Strindberg, Mona Saint Cyr, Allan Ekström och Nic Grönvall
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Då
förundersökning” och slutar på s. 8 med ”förundersökningen avser” bort
ha följande lydelse.

Som framgår av redogörelsen ovan kan en revisor redan i dag tvingas
lämna upplysningar under en förundersökning i brottmål. Att ytterligare
inskränka tystnadsplikten för en revisor bör enligt utskottets mening inte
komma i fråga. Revisorns möjligheter att effektivt fullgöra sina uppgifter
bygger nämligen ytterst på att företagsledningen har förtroende för honom
och kan lita på att revisorn inte för vidare vad han erfarit under utövande
av sitt uppdrag. Som framhålls i motion 130 kan effekten av den föreslagna
upplysningsplikten bli att företagsledningen väljer att diskutera skatteproblem
med utomstående konsulter och att revisorsfunktionen därmed försvagas.
Enligt utskottets mening finns det sålunda starka skäl som talar
mot en inskränkning av revisorns tystnadsplikt. Utskottet vill härutöver
framhålla att förslaget innebär ett avsteg från en sedan länge inom svensk
rätt erkänd princip om att inte någon enskild person är skyldig att lämna
uppgifter till polis och åklagare utanför de ramar som dragits upp i rättegångsbalken.
Det bör också påpekas att den föreslagna upplysningsplikten
inte enligt propositionen förutsätter att någon förundersökning inletts mot
det företag som revisorn granskat. Som förslaget utformats kan polis eller
åklagare höra revisorn så fort det pågår en undersökning oavsett om denna
har någon beröringspunkt med revisorns uppdrag. Det är alltså ett synnerligen
långtgående förslag som inger starka betänkligheter från rättssäkerhetssynpunkter.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet propositionen i
aktuell del och tillstyrker bifall till motion 130 i motsvarande del. Ställningstagandet
innebär att utskottet avstyrker yrkande 2 i motion 129.

dels att utskottet under moment 4 bort hemställa

4. beträffande upplysningsskyldighet i brottmål

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:130 i denna del och
med avslag på motion 1984/85:129 yrkande 2 avslår dels förslaget
till lag om ändring i aktiebolagslagen såvitt avser 10 kap.
13 §, dels förslaget till lag om ändring i lagen om årsredovisning
m. m. i vissa företag såvitt avser 4 kap. 13 §,

LU 1984/85:13

5. Kvalificerade revisorer (mom. 6)

Per-Olof Stindberg (m). Martin Olsson (c), Mona Saint Cyr (m). Allan
Ekström (m), Marianne Karlsson (c), Nic Grönvall (m) och Sigvard Persson
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”1 likhet”
och som slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse.

Utskottet erinrar om att 1982 års lagstiftning om krav på kvalificerade
revisorer i alla aktiebolag byggde på en noggrann avvägning mellan tillgången
på sådana revisorer och behovet av en snabb övergång till kvalificerad
revision. Att nu endast drygt två år senare ge länsstyrelsen möjlighet
att besluta om kvalificerade revisorer inte bara i aktiebolag utan också —
något som har betydligt större räckvidd — i handelsbolag och andra
företag som är underkastade årsredovisningslagen synes inte befogat. Utskottet
konstaterar också att det i propositionen inte ens antytts att det
föreligger ett behov av en sådan möjlighet. Enligt utskottets mening innebär
förslaget risker för missbruk och opåkallade ingrepp i företagsamhetens
villkor.

Det anförda leder utskottet till att propositionen bör avslås också i
förevarande del. Motionerna 128 yrkande lb och 130 i denna del tillstyrks
alltså av utskottet.

dels att utskottet under moment 6 bort hemställa
6. beträffande kvalificerade revisorer

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:128 yrkande Ib och
motion 1984/85:130 i denna del avslår de i propositionen framlagda
förslagen till dels lag om ändring i aktiebolagslagen såvitt
avser övergångsbestämmelserna till lagen (1982:739) om ändring
i aktiebolagslagen, dels lag om ändring i lagen om årsredovisning
m. m. i vissa företag såvitt avser 4 kap. 3 §,

6. Anmälningsskyldighet vid förtida avgång (mom. 7)

Per-Olof Strindberg, Mona Saint Cyr, Allan Ekström och Nic Grönvall
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med "del avstyrks” bort ha följande lydelse.

Utskottet anser det angeläget att revisorn har en oberoende ställning och
att garantier finns för att han inte utsätts för otillbörliga påtryckningar.
Utskottet kan därför hysa en viss förståelse för syftet med förslaget i
propositionen. Att en revisor så fort han avgår i förtid skall behöva anmäla
detta till länsstyrelsen och lämna en redogörelse forsin granskning innebär
emellertid en byråkratisk ordning, som kan leda till negativa konsekvenser.
Utskottet vill särskilt framhålla att det inte framgår av propositionen

LU 1984/85:13

vilka åtgärder en sådan anmälan skall föranleda från länsstyrelsens sida.
På goda grunder kan det emellertid antas att länsstyrelsen på något sätt
kommer att agera — möjligen genom utseende av offentliga revisorer.
Förslaget kan därför föranleda helt opåkallade ingripanden i företagets
verksamhet från myndigheternas sida. En sådan ordning kan utskottet inte
ställa sig bakom. Utskottet avstyrker därför propositionen också i denna
del och tillstyrker således bifall till motion 130 i motsvarande del.

dels att utskottet under moment 7 bort hemställa

7. beträffande anmälningsskyldighet vid förtida avgång

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:130 i denna del
avslår dels förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen såvitt
avser 10 kap. 5 §, dels förslaget till lag om ändring i lagen om
årsredovisning m. m. i vissa företag såvitt avser 4 kap. 5 §.

Särskilt yttrande

Offentliga revisorer i transnationella företag (mom. 5)

Martin Olsson, Marianne Karlsson och Sigvard Persson (samtliga c)
anför:

Förslaget i motion 1983/84:2498 (c) om en bättre insyn och kontroll av
verksamheten i transnationella företag har en annan syftning än kommissionens
förslag om offentliga revisorer i aktiebolag. 1 motionen tas frågan
upp hur man på lämpligt sätt kan göra det möjligt för staten att kontrollera
juridiska personer vars verksamhet omfattar flera stater. Offentliga revisorer
i enlighet med motionskravet skulle kunna vara ett medel för att få
erforderlig insyn. Ett sådant system förutsätter dock sannolikt överenskommelser
med andra berörda stater för att kunna bli ett effektivt instrument.
Frågan i motion 2498 får därför aktualiseras i ett annat sammanhang.

LU 1984/85:13

Lagförslagen i proposition 1984/85:30 Bilaga

1 Förslag till

Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen 11975:1385)'

dels att 10 kap. 5. 10 och 13 §§ skall ha nedan angiv na lydelse.

dels att övergångsbestämmelserna till lagers (1982:739) om ändring i
nämnda lag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.

5 §

Uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor utsetts.

Uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisorn eller den som utsett
honom begär det. Anmälan härom skall göras hos styrelsen och. om
revisor som ej är vald på bolagsstämma vill avgå. hos den som tillsatt
honom.

Eli revisor vars uppdrag nppliör i
förtid skall genast anmäla detta till
länsstyrelsen. Revisorn skall i anmälningen
lämna en redogörelse
för iakttagelserna vid den granskning
som lian Itai• utfört under den
de! av löpande räkenskapsår som
lians uppdrag har omfattar. För anmälningen
gäller i tillämpliga delar
vad som i II) S tredje oell fjärde
styckena föreskrivs om revisionsberättelse.
Avskrift av anmälningen
skall sändas in till registreringsmyndigheten
samt överlämnas till
bolagets styrelse.

Upphör revisors uppdrag i förtid eller uppkommer för honom hinder
enligt 2-4 §§ eller enligt bolagsordningen att vara revisor och finnes ej
suppleant, skall styrelsen vidtaga åtgärd för att ny revisor för den återstående
mandattiden tillsättes.

10 §

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till
bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till bolagets styrelse senast
två veckor före ordinarie bolagsstämma.

Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande, huruvida årsredovisningen
uppgjorts enligt denna lag. Har i årsredovisningen icke lämnats sådana
upplysningar som enligt 11 kap. skall lämnas, skall revisorerna ange detta
och, om det kan ske, lämna erforderliga upplysningar i sin berättelse.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse,
som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger styrelseledamot eller verkställande
direktör till last eller att styrelseledamot eller verkställande di -

1 Lagen omtryckt 1982:739.

LU 1984/85:13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rektor eljest handlat i strid mot denna lag eller bolagsordningen skall det
anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla uttalande
angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktör.
Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar
som de önskar bringa till aktieägarnas kännedom.

/ revisionsberättelsen skall också
anmärkas om revisorerna funnit att
bolaget inte hur fullgjort sin skyldighet /.

att göra avdrag för preliminär
A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att anmäla sig för registrering
enligt 19 § lagen (1968:430) om
mervärdeskatt,

3. att lämna uppgift enligt 54 §
I mom. uppbördslagen, 4 eller 11 §
lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare eller
22 § lagen om mervärdeskatt,

4. att i rätt tid betala skatter och
avgifter som avses i 1—3.

Om revisionsberättelsen innehåller
anmärkning om att bolaget inte
har fullgjort skyldighet som avses i
fjärde stycket 1—4, skall revisorerna
genast sända in en avskrift av
revisionsberättelsen till länsstyrelsen.

Revisionsberättelsen skall innehålla yttrande huruvida förteckning enligt
12 kap. 9 § upprättats när skyldighet därtill förelegat och särskilt uttalande
angående fastställandet av balansräkningen och resultaträkningen samt
angående det i förvaltningsberättelsen framställda förslaget till dispositioner
beträffande bolagets vinst eller förlust.

I moderbolag skall revisor avge 1 moderbolag skall revisor avge

en särskild revisionsberättelse be- en särskild revisionsberättelse beträffande
koncernen. Bestämmel- träffande koncernen. Bestämmelserna
i första -fjärde styckena äger serna i första-tredje och sjätte

motsvarande tillämpning. styckena äger motsvarande tillämp ning.

13 §

Revisor får ej till enskild aktieägare eller utomstående lämna upplysningar
om sådana bolagets angelägenheter som han fått kännedom om vid
fullgörande av sitt uppdrag, om det kan lända till förfång för bolaget.

Revisorn är skyldig att till bolags- Revisorn är skyldig att till bolagsstämman
lämna alla upplysningar stämman lämna alla upplysningar

som bolagsstämman begär, om det som bolagsstämman begär, om det

ej skulle lända till väsentligt förfång ej skulle lända lill väsentligt förfång

LU 1984/85:13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för bolaget. Revisorn är vidare för bolaget. Revisorn är vidare

skyldig att lämna medrevisor, skyldig att lämna ntedrevisor.

granskare som avses i 14 §, ny revi- granskare som avses i 14 §. ny revisor
och, om bolaget har försatts i sor och. om bolaget har försatts i

konkurs, konkursförvaltare erfor- konkurs, konkursförvaltare erforderliga
upplysningar om bolagets derliga upplysningar om bolagets

angelägenheter. angelägenheter. Revisorn ar dess utom

skyldig ali på begäran lämna
upplysningar om bolagets angelägenheter
till undersökningsledaren
under förundersökning i brottmål.

1. Denna lag2 träder i kraft den I januari 1983.

2. För ett bolag vars konstituerande stämma har hållits före ikraftträdandet
av denna lag tillämpas de nya bestämmelserna i 10 kap. .3 $ första
och femte styckena samt 6 § tredje stycket från och med första ordinarie
bolagsstämma som hålls efter utgången av år 1987. Intill dess tillämpas i
stället motsvarande äldre bestämmelser.

3. Om det är påkallat av särskilda
omständigheter, får länsstyrelsen
besluta art de nya bestämmelserna
som avses i punkt 2 skall för
visst bolag tillämpas frän en tidigare
tidpunkt än som anges där.

Om det Jinns skäl till det. lär
länsstyrelsen samtidigt också förordna
en auktoriserad revisor eller
en godkänd revisor ali med övriga
revisorer delta i revisionen. Uppdragstiden
för revisorn sktdl bestämmas
sä att uppdraget upphör
vid slutet av nästa ordinarie bolagsstämma
pä vilken revisorsval
förrättas.

Innan länsstyrelsen meddelar beslut
som avses i första eller andra
stycket, skall bolaget beredas tillfälle
att yttra sig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

2 1982:739.

LU 1984/85:13

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i vissa
företag

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3. 5. 10 och 13 §§ lagen (1980:1103) om
årsredovisning m. m. i vissa företag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

3 §

I företag som avses i 2 kap. 3 § första stycket och i moderföretaget i en
koncern som avses i andra stycket av nämnda paragraf skall minst en
revisor vara auktoriserad.

Regeringen eller den myndighet som regeringen hestämmer kan i fråga
om företag som avses i första stycket förordna att en viss godkänd revisor
får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är giltiga i högst
fem år.

I fråga om annat företag får
länsstyrelsen, om det är påkallat av
särskilda omständigheter, besluta
alt minst en revisor skall vara auktoriserad
revisor eller godkänd revisor.

Om det finns skäl till det. får
länsstyrelsen samtidigt också förordna
en auktoriserad revisor eller
en godkänd revisor att med övriga
revisorer delta i revisionen. Uppdragstiden
för revisorn skall bestämmas
så att appdraget uppbär
när annan behörig revisor har blivit
utsedd i föreskriven ordning.

Innan länsstyrelsen meddelar beslut
sorn avses i tredje eller fjärde
stycket, skall företaget beredas tillfälle
att yttra sig.

5 §

Uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har utsetts.

Uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisorn eller den som har
utsett honom begär det. Anmälan om detta skall göras hos den årsredovisningsskyldige
samt, om revisorn har utsetts av någon annan, hos denne.

En revisor vars uppdrag upphör i
förtid skall genast anmäla detta till
länsstyrelsen. Revisorn skall i anmälningen
lämna en redogörelse
för iakttagelserna vid den granskning
som han har utfört under den
del av löpande räkenskapsår som
hans uppdrag har omfattat. För an -

LU 1984/85:13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

målningen gäller i tillämpliga delar
vad som i 10 § tredje och fjärde
styckena föreskrivs om revisionsberättelse.
Avskrift av anmälningen
skall överlämnas till den som
svarar för förvaltningen av företagets
angelägenheter.

Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller om det uppstår något hinder
för att han skall vara revisor och om det inte finns någon suppleant, skall
den som svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter vidta åtgärder
för att en ny revisor tillsätts för den återstående mandattiden.

10 §

Revisorn skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till den
årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall överlämnas till den som svarar
för förvaltningen av företagets angelägenheter senast fem och en halv
månader efter räkenskapsårets utgång.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande, huruvida årsredovisningen
har uppgjorts enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen
sådana upplysningar som skall lämnas enligt denna lag, skall revisorn ange
detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.

Har revisorn vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse som
kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i företagsledningen
till last. skall det anmärkas i berättelsen. Revisorn kan även i övrigt
i berättelsen meddela upplysningar som han önskar bringa till den årsredovisningsskyldiges
kännedom.

/ revisionsberättelsen skall också
anmärkas om revisorn funnit att företaget
inte har fullgjort sin skyldighet 1.

att göra avdrag för preliminär
A-skatt eller kvarstående skatt enligt
upphördslagen (1953:272).

2. att anmäla sig för registrering
enligt 19 § lagen (1968:430) om
mervärdeskatt,

3. att lämna uppgift enligt 54 §
I mom. uppbördslagen. 4 eller 11 §
lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare eller
22 § lagen om mervärdeskatt.

4. att i rätt tid betala skatter och
avgifter som avses i 1—3.

Om revisionsberättelsen innehåller
anmärkning om alt företaget
inte har fullgjort skyldighet som
avses i fjärde stycket 1—4. skall
revisorn genast sända in en avskrift
av revisionsberättelsen till länsstyrelsen.

LU 1984/85:13

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 ett moderföretag skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje styckena tillämpas.

13 §

En revisor får inte till dem som saknar rätt att erhålla kännedom om den
årsredovisningsskyldiges angelägenheter lämna upplysningar om sådant
som revisorn har fått kännedom om vid fullgörande av sitt uppdrag, om det
kan lända lill förfång för den årsrcdovisningsskyldige.

Revisorn är skyldig att lämna
medrevisor, ny revisor och. om den
årsrcdovisningsskyldige har försatts
i konkurs, konkursförvaltaren
erforderliga upplysningar om den
årsredovisningsskyldiges angelägenheter.

Revisorn är skyldig att lämna
medrevisor. ny revisor och. om den
årsrcdovisningsskyldige har försatts
i konkurs, konkursförvaltaren
erforderliga upplysningar om den
årsredovisningsskyldiges angelägenheter.
Revisorn är dessutom
skyldig ali pä begäran lämna upplysningar
om företagets angelägenheter
till undersökningsledaren underförundersökning
i brottmål.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

Liber Tryck Stockholm 1984