KrU 1984/85:8

Kulturutskottets betänkande
1984/85:8

om regelsanering på det kyrkliga området (prop. 1984/85:63)
Sammanfattning

I proposition 1984/85:63 föreslås en lag om upphävande av 28 äldre
författningar på det kyrkliga området som numera saknar betydelse.
Utskottet tillstyrker förslaget och avstyrker därmed en motion om att
propositionen skall avslås och att riksdagen skall begära att regeringen
inhämtar kyrkomötets yttrande över lagförslaget.

Till betänkandet har fogats ett särskilt yttrande (c, m).

Propositionens hemställan

I proposition 1984/85:63 föreslår regeringen (civildepartementet) att
riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till lag om upphävande av
vissa författningar på det kyrkliga området. Lagförslaget fogas vid betänkandet
som bilaga.

Motion

I motion 1984/85:215 av Bengt Kindbom m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar att avslå propositionen och begär att riksdagen inhämtar kyrkomötets
yttrande över lagförslaget.

Vissa bakgrundsuppgifter

Kyrkoförfattningsutredningen har gått igenom författningarna på det
kyrkliga området och lagt fram förslag till upphävande av författningar som
numera får anses sakna betydelse. Utredningen arbetar vidare med att
förenkla och systematisera de kyrkliga författningar som bör vara kvar och
sammanställa dem till en enhetlig kyrkolagstiftning, en ny kyrkolag. Arbetet
inom utredningen syftar alltså till att minska antalet regler och samtidigt höja
deras kvalitet. Parallellt med utredningen arbetar en av svenska kyrkans
centralstyrelse tillsatt utredning med ett förslag till kyrklig kungörelse som
innehåller föreskrifter i de ämnen som enligt övergångsbestämmelserna till
regeringsformen omfattas av kyrkomötets normgivningskompetens.

Kyrkoförfattningsutredningen föreslår bl. a. att 30 författningar av olika
konstitutionell karaktär skall upphävas av riksdagen. Enligt utredningen
saknar författningarna numera betydelse. Skälen till detta kan enligt
utredningen vara flera. Vissa av författningarna anknyter till samhällsförhållanden
som har förändrats. Några har förlorat sin betydelse genom senare
1 Riksdagen 1984/85. 13 sami. Nr 8

KrU 1984/85:8

reglering i författningar, avtal e. d. Ytterligare några avser övergångsförhållanden
som inte längre fordrar någon särskild reglering.

Det betänkande som lagts fram av kyrkoförfattningsutredningen har
remissbehandlats.

Föredragande statsrådet anför i propositionen bl. a. följande.

I utredningens lagförslag finns förtecknade de författningar som utredningen
anser att riksdagen bör upphäva. Remissinstanserna tillstyrker
utredningens förslag på de flesta punkterna. En del remissinstanser förordar
emellertid försiktighet när det gäller att konstatera om en författning har
kommit ur bruk eller i övrigt saknar betydelse. Också jag anser naturligtvis
att förutsättningarna för att upphäva en författning bör undersökas noggrant
innan författningen i fråga upphävs. Samtidigt anser jag det värdefullt att i ett
sammanhang kunna rensa ut så många ålderdomliga och svårförståeliga
bestämmelser som möjligt. Skulle det i framtiden visa sig att en reglering
ändå behövs är det, som jag ser det, tämligen enkelt att då arbeta fram
moderna och ändamålsenliga föreskrifter. När man går in i ett arbete med att
utmönstra så ålderdomliga författningar som det här är fråga om kan jag
därför inte dela den tveksamhet som har kommit till uttryck i några
remissyttranden.

Beträffande några författningar har det vid remissbehandlingen riktats
kritik mot utredningens förslag. I fråga om två av författningarna instämmer
jag i kritiken och anser följaktligen att författningarna inte bör upphävas nu.

I enlighet härmed upptar det i propositionen framlagda förslaget 28
författningar, som föreslås bli upphävda.

Utskottet

Av den föregående framställningen framgår att regeringen i propositionen
föreslår att 28 äldre författningar på det kyrkliga området skall upphävas vid
utgången av innevarande år. De flesta författningarna är från 1600-, 1700-eller 1800-talet.

Motionärerna bakom motion 215 (c) vill att kyrkomötets yttrande skall
inhämtas innan författningarna upphävs. Propositionen bör därför avslås och
sådant yttrande inhämtas av regeringen, anser motionärerna.

Motionärerna åberopar bl. a. att svenska kyrkans centralstyrelse i sitt
remissyttrande över utredningsförslaget anfört följande.

Centralstyrelsen anser att 1985 års kyrkomöte bör beredas tillfälle att yttra
sig över utredningens förslag i olika delar och föreslår därför detta. Även om
p. 2 i övergångsbestämmelserna till 1982 års ändring i RF Ög icke är
tillämplig på utredningens lagförslag - vilket likväl skulle kunna göras
gällande med hänsyn till beskaffenheten hos några av de lagar som
därigenom föreslås bli upphävda - hävdar centralstyrelsen att det med
hänsyn till omfattningen och angelägenhetsgraden av lagstiftningsärendet
vore värdefullt med kyrkomötets granskning.

Med hänsyn bl. a. till vad centralstyrelsen sålunda anfört uttalar föredragande
statsrådet följande i frågan om det finns anledning att höra kyrkomötet.

KrU 1984/85:8

Några remissinstanser anser att kyrkomötets yttrande bör inhämtas över
förslaget att upphäva de nu ifrågavarande författningarna. Till en början kan
jag konstatera att inte någon av de författningar som nu föreslås bli upphävda
av riksdagen är av den karaktären att det enligt punkt 9 övergångsbestämmelserna
till regeringsformen fordras samtycke eller yttrande av kyrkomötet
för att författningarna skall kunna upphävas. De allra flesta författningar
som föreslås bli upphävda av riksdagen är sådana föråldrade och betydelselösa
författningar om vilkas upphävande det inte råder något tvivel bland
remissinstanserna. Jag kan därför inte heller med tanke på författningsmaterialets
karaktär finna några särskilda skäl för att inhämta kyrkomötets
yttrande över mitt förslag. Ett sådant förfarande skulle enbart fördröja
ärendets handläggning. Detta skulle vara till nackdel för det pågående
arbetet med en regelförenkling på kyrkans område. Jag är alltså inte beredd
att biträda den uppfattning som har framförts om kyrkomötets yttrande över
förslaget.

Utskottet, som berett en företrädare för svenska kyrkans centralstyrelse
tillfälle att lämna synpunkter i ärendet, biträder propositionsförslaget och
avstyrker motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:215 bifaller proposition
1984/85:63.

Stockholm den 6 december 1984

På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Tyra Johansson
(s), Karl Boo (c), Catarina Rönnung (s), Maja Bäckström (s), Lars Ahlmark
(m), Stina Gustavsson (c). Berit Oscarsson (s), Gunnar Thollander (s),
Gunnel Liljegren (m), Jan-Erik Wikström (fp), Eva Hjelmström (vpk),
Anders Nilsson (s) och Lars Hjertén (m).

Särskilt yttrande

Karl Boo (c), Stina Gustavsson (c) och Lars Hjertén (m) anför:

År 1983 trädde nya grundlagsbestämmelser om formerna för den kyrkliga
lagstiftningen i kraft. Genom den nu aktuella propositionen föreläggs
riksdagen för första gången ett regeringsförslag, där tolkning av de nya
bestämmelserna aktualiseras. Vi anser att denna omständighet ger anledning
till särskild varsamhet vid riksdagens prövning av propositionsförslaget så att
riksdagen lever upp till de intentioner som ligger till grund för den nya
lagstiftningen. I sammanhanget bör erinras om att samma förfarande skall
iakttas när man upphäver lag om bl. a. grundläggande föreskrifter om
svenska kyrkan som när man stiftar eller ändrar sådan lag. Att de lagar som

KrU 1984/85:8

omfattas av regelsaneringen kan anses ha ringa betydelse eller inte alls
tillämpas längre ändrar ingenting i detta.

Vid behandlingen av propositionen är det främst två frågor som påkallar
uppmärksamhet. Det kan med visst fog hävdas att i vart fall någon eller några
av de lagar som föreslås att bli upphävda skulle kunna anses avse grundläggande
föreskrifter om svenska kyrkan. För sådant fall krävs kyrkomötets
ytttrande. I fråga om andra lager kan hävdas att kyrkomötet borde få
möjlighet att - innan lagarna upphävs - pröva om upphävandet aktualiserar
nya bestämmelser. Detta gäller exempelvis utbildningssidan. Utskottet vill i
sammanhanget erinra om att svenska kyrkans centralstyrelse, som är
förberedande och verkställande organ för kyrkomötet, förordat att kyrkomötet
borde höras i lagstiftningsärendet.

Anförda skäl talar med styrka för att propositionen borde avslås och att
regeringen i skrivelse till kyrkomötet borde begära dess yttrande över den
föreslagna regelsaneringen. Vi har dock ansett att vi med hänsyn till vad
föredragande statsrådet anfört inte bör motsätta oss att propositionen
tillstyrks av utskottet.

KrU 1984/85:8

Bilaga

Förslag till lag som framlagts av regeringen och som tillstyrkts av utskottet
Förslag till

Lag om upphävande av vissa författningar på det kyrkliga området

Härigenom föreskrivs att följande författningar, i den mån de fortfarande
gäller, skall upphöra att gälla vid utgången av år 1984, nämligen

1. p. 4, resolutionen den 13 december 1672 på allmogens allmänna

besvär,

2. förordningen den 11 februari 1687 huru med rättegång uti domkapitlen
skall förhållas,

3. cirkulärbrevet den 12 december 1693 om kyrkobyggnadsskyldighet
m. m.,

4. § 41, resolutionen den 25 maj 1720 på allmogens allmänna besvär,

5. § 1, resolutionen den 14 juni 1720 på prästerskapets allmänna besvär,

6. § 20, resolutionen den 16 oktober 1723 på städernas besvär,

7. § 33, resolutionen den 17 december 1734 på städernas allmänna besvär,

8. § 8, resolutionen den 14 juli 1741 för Borgå stift,

9. brevet den 3 juni 1752 till samtliga hovrätter angående plikt för den
präst, som försummar att hålla tingspredikan,

10. § 1, resolutionen den 1 oktober 1754 på prästerskapets i Åbo stift
enskilda besvär,

11. förbudet den 12 september 1783 emot ytterligare försäljande av de en
gång till privata försålda gravar i kyrkor och kyrkogårdar,

12. cirkulärbrevet den 21 augusti 1786 till samtliga konsistorierna i riket
om vidtagande av några sådana mått och steg, som må befordra goda
egenskaper i läroståndet,

13. cirkulärbrevet den 7 december 1787 till konsistorierna innefattande
förklaring huru med de i skrivelsen den 21 augusti 1786 1 § nämnda ärenden
förhållas bör,

14. p. 34, förklaringen den 23 mars 1807 över allmänna lagens stadganden
i åtskilliga rum m. m.,

15. cirkulärbrevet den 24 januari 1811 med förklaring över vissa paragrafer
i cirkulärbrevet den 21 augusti 1786,

16. cirkulärbrevet den 23 juni 1813 angående präst- och pastoralexamina,

17. kungörelsen (1847:41 s. 2) angående avgifterna för sinnessjuka personer,
som å hospitalen i riket intagas,

18. skrivelsen (1858:98 s. 3) till kammarkollegiet angående utarrendering
av prästerskapets annex- och mensalhemman i Skåne, Halland och Blekinge,

19. kungörelsen (1863:48 s. 1) angående försäljning till skatte av de s. k.
halländska kyrkohemmanen,

20. förordningen (1869:43 s. 1) angående förändring av grundräntor och
kronotionde,

21. lagen (1909:55 s. 2) angående byggnad och underhåll av kyrka med
vad därtill hörer så ock av särskild sockenstuva,

22. lagen (1909:55 s. 3) angående skyldighet att deltaga i kostnaden för
byggnad och underhåll av prästgård,

23. lagen (1921:282) om upphävande av patronatsrätt,

24. förordningen (1928:401) om ändrade grunder för utgörande av vissa
utlagor.

KrU 1984/85:8

25. lagen (1933:100) med ytterligare föreskrifter om lindring i arrendevillkoren
för vissa arrendatorer av ecklesiastika boställen,

26. förordningen (1937:590) angående upphörande av vissa till Lunds
domkyrka utgående avgifter,

27. lagen (1942:157) om upphörande av det särskilda domkapitlet för
Stockholms stad,

28. lagen (1958:516) med särskilda bestämmelser om tillsättning av
prästerliga tjänster vid nyindelning av riket i pastorat.