KrU 1984/85:7

Kulturutskottets betänkande
1984/85:7

om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter (prop.
1984/85:1)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1984/85:1 om omorganisation av
regionmusiken och Rikskonserter jämte femton motioner.

Utskottet har i ärendet inhämtat yttrande från försvarsutskottet, FöU
1984/85:1 y (bilaga 2).

I propositionen lämnas en beskrivning av musikens situation och regionmusikens
och Rikskonserters betydelse för musiklivet som bakgrund till
förslag i propositionen att riksdagen nu bör fatta ett principbeslut om att
verksamheten vid regionmusiken och Rikskonserter skall omorganiseras.

Förslaget till principbeslut innehåller följande huvudpunkter. Regionmusiken
och Rikskonserter samordnas både på central och regional nivå.
Landstingen erbjuds att överta huvudmannaskapet för den regionala verksamheten.
Statligt bidrag skall utgå till den nya regionala musikorganisationen.
En central musikinstitution - för vilken staten har ansvaret - skall finnas
på riksnivå och ha till uppgift att främja utvecklingen av musiklivet i hela
landet och inom olika musikaliska uttrycksformer. Staten skall även i
fortsättningen ta ett särskilt ansvar för musiken i försvaret och i statsceremoniella
sammanhang och föreslås därför behålla ansvaret för regionmusikavdelningen
i Stockholm. Ute i landet läggs ansvaret för tjänstemusik inom
försvaret på fem regionala ensembler. Omorganisationen genomförs inom
ramen för befintliga statliga resurser.

Propositionen innehåller också riktlinjer för det förberedelse- och förhandlingsarbete
som skall ta vid sedan principbeslutet är fattat. Riktlinjer
anges för arbetet med den nya regionala musikorganisationen vad gäller den
regionala indelningen, uppgifterna, verksamhetsformen och fördelningen av
det statliga bidraget till den nya organisationen. Av tillgängliga resurser, nu
sammanlagt 142 milj. kr., föreslås 110 milj. kr. gå till den regionala
verksamheten, vilket är i runt tal 10 milj. kr. mer än vad den regionala delen
av regionmusiken och rikskonsertverksamheten nu kostar. Bl. a. föreslås att
totalt 4 750 000 kr. skall användas för att förstärka musikresurserna i Kalmar
län, i Värmlands län, i Gävleborgs och Västernorrlands län samt i Norrbottens
län.

Riktlinjer anges också för arbetet med den centrala musikinstitutionen och
dess uppgifter, verksamhetsform och resurser.

Utskottet tillstyrker i allt väsentligt propositionen och framför i samband
med behandlingen av de olika delfrågorna en rad synpunkter av vägledande
betydelse för det fortsatta arbetet på omorganisationen.

1 Riksdagen 1984/85.13sami. Nr 7

KrU 1984/85:7

Fyra reservationer har avgetts, nämligen två av företrädarna för moderata
samlingspartiet, en av företrädarna för centerpartiet och en av företrädaren
för folkpartiet. Vidare har företrädarna för moderata samlingspartiet avgett
två särskilda yttranden.

Propositionens hemställan

Regeringen (utbildningsdepartementet) har i proposition 1984/85:1 föreslagit
riksdagen att

dels godkänna vad som i propositionen föreslagits

1. beträffande omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter,

2. beträffande den regionala musikorganisationen,

3. beträffande den centrala musikinstitutionen,

dels medge att regeringen får besluta om de förändringar av sammansättning
och mandattider för styrelserna för regionmusiken och Rikskonserter
som föranleds av omorganisationen.

Motioner

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1984

I motion 1983/84:1656 av Per Olof Håkansson (s) yrkas, såvitt här är i fråga
(yrkandena 1-3),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om fördelningen till regionerna av statliga resurser för
musikutövning m. m.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om regionvis och successiv övergång till ett regionalt
ansvarstagande för musikpolitiken m.m.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om vissa gemensamma musikpolitiska frågors fortsatta
handläggning på central nivå.

I motion 1983/84:1671 av Sten Svensson (m) yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
den framtida organisationsformen för musiken i det militära försvaret.

Motioner väckta med anledning av proposition 1984185:1

I motion 1984/85:2 av Rune Torwald m. fl. (c, m, fp) yrkas att riksdagen
beslutar att regionmusikavdelningen i Uddevalla skall kvarstå under statligt
huvudmannaskap.

KrU 1984/85:7

I motion 1984/85:3 av Arne Nygren (s) yrkas att riksdagen hos regeringen
hemställer att den föreslagna centrala musikorganisationskommittén får i
uppdrag att överväga hur regionmusikavdelningar med de dubbla uppgifter
som redovisats i motionen skall stödjas.

I motion 1984/85:4 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas

1. att riksdagen avslår propositionens förslag att överföra huvudmannaskapet
för den regionala musikorganisationen till landstingen,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om ett nytt förslag om
regionalisering av Rikskonserters och regionmusikens verksamhet enligt de
riktlinjer som förordas i motionen,

3. att riksdagen bifaller förslaget om inrättandet av en central musikinstitution
med de begränsningar i verksamheten som motionen föreslår.

I motion 1984/85:5 av Jan-Erik Wikström (fp) och Kerstin Anér (fp) yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för att en förutsättning för statsbidrag till
landstingen bör vara att dessa tillgodoser kvalitetsaspekten vid den regionala
musikpolitiska planeringen,

2. att riksdagen uttalar sig för att den centrala musikinstitutionen skall få i
uppgift att fullfölja det kvalitetspräglade program som Rikskonserter i dag
svarar för,

3. att riksdagen beslutar att av de totala resurserna om 142 milj. kr. ett
belopp av 107 milj. kr. skall utgå till den regionala musikorganisationen och
ett belopp av 23 250 000 kr. ställas till förfogande för den centrala musikinstitutionen,

4. att riksdagen uttalar sig för att i de regionala musikpolitiska handlingsprogrammen
den totala bilden av musiklivet i regionen bör redovisas,

5. att riksdagen beslutar att studieförbunden inte skall få använda sina
statsbidrag för att anlita regionmusiken,

6. att riksdagen uttalar sig för att olika musikpolitiska intressen bör
beredas tillfälle att medverka i organisationskommitténs arbete.

I motion 1984/85:6 av Bengt Kindbom m. fl. (c, fp) yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående samarbetet över länsgränserna i Västsverige i samband
med omorganisationen av regionmusiken och Rikskonserter.

I motion 1984/85:7 av Ralf Lindström m. fl. (s, m, c) yrkas att riksdagen
som sin mening om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter
uttalar att regionmusikavdelningen i Karlskrona genom omfördelning i
enlighet med motionen skall tilldelas statliga resurser som möjliggör en
utökning av stämbesättningen med minst sex musiker.

I motion 1984/85:8 av Karl Boo m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande det statliga ansvaret under regionaliseringsskedet,

KrU 1984/85:7

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande fullständig administration i regionerna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande utformningen av en flexibel resurs,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande behov av medelsanvisning för stöd till utvecklingsprojekt i
syfte att öka det regionala ansvaret,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande den centrala musikinstitutionens uppgifter och statens ansvar
för skilda musiktraditioner och -genrer,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande turnéverksamhet och internationell artistförmedling,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande musik inom försvaret,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande arbetsgivarorganisation på kulturområdet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande musikfrågorna i Stockholms län,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande organisationskommitténs sammansättning,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande möjligheterna till ett snabbare genomförande av reformen.

I motion 1984/85:9 av Rune Ångström (fp) yrkas att riksdagen beslutar att
av de för den regionala musikverksamheten avdelade 110 milj. kr. ytterligare
2 milj. kr. öronmärks som anslag till regionmusiken i Västerbotten.

I motion 1984/85:10 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att kulturrådet bör utreda vilka åtgärder som behöver
vidtas för att inlemma symfoni- och kammarorkestrarna i det regionala
samarbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om arbetsgivarorganisationsfrågorna.

I motion 1984/85:11 av Inga-Britt Johansson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna behovet av en omfördelning av det
statliga stödet till den regionala musikverksamheten så att skillnaden i
villkoren för den kulturella verksamheten mellan Stockholmsregionen och
övriga landet utjämnas.

I motion 1984/85:12 av Gunnar Björk i Gävle (c) yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt statens kulturråd att
utarbeta en plan för landets symfoniorkestrar,

2. att riksdagen begär att regeringen låter genomföra en försöksverksam -

KrU 1984/85:7

het för Gävleborgs symfoniorkester genom ett vidgat turnéansvar inom flera
län.

I motion 1984/85:13 av Margareta Winberg m. fl. (s, c) yrkas att riksdagen
uttalar sig för vad i motionen anförts beträffande den militära tjänstemusikens
förhållande till övrigt musikliv.

I motion 1984/85:14 av Sonja Rembo m. fl. (m) yrkas att riksdagen beslutar
att staten även i fortsättningen skall vara huvudman för regionmusikavdelningen
i Uddevalla.

Vissa bakgrundsuppgifter

Rikskonserter tillkom efter beslut av riksdagen år 1968 (prop. 1968:45, SU
114, rskr 263). Institutet är en statligt finansierad stiftelse med uppgift att på
olika sätt främja musiklivet i landet.

Regionmusiken skapades i början av 1970-talet genom en omorganisation
av militärmusiken (prop. 1970:31, SU 21, rskr 282, prop. 1973:65, KrU 18,
rskr 142). Den är en statlig myndighet med uppgift att framföra musik inom
det allmänna musiklivet, främst genom medverkan i rikskonsertverksamheten
och inom försvarsmakten. Under fjärde huvudtiteln beräknas medel för
ersättning till regionmusiken för musik inom försvarsmakten och vid
statsceremonier.

Regionmusiken och Rikskonserter svarar för en betydande del av de
statliga insatserna i musiklivet. Under så gott som hela den tid som de båda
institutionerna funnits och verkat har frågan om organisationen av dessa
statliga insatser diskuterats, dock utan att detta lett till några beslut om större
förändringar.

I enlighet med ett uppdrag av regeringen i oktober 1978 avlämnade statens
kulturråd år 1981 två rapporter, Musik i försvaret (1981:5) och Regional
musikpolitik (1981:6). Rapporterna har remissbehandlats tillsammans med
en promemoria, kallad Regionmusikens och Rikskonserters roll i det
regionala musiklivet, som utarbetats gemensamt av direktörerna för regionmusiken
och Rikskonserter.

Propositionen läggs fram efter samråd med Landstingsförbundet.

Sedan propositionen beslutades har efter regeringsbemyndigande en
organisationskommitté tillsatts för att förbereda omorganisationen av regionmusiken
och Rikskonserter. Organisationskommittén, som antagit
namnet centrala musikkommittén, har tre huvuduppgifter. Kommittén skall
utarbeta förslag till en central musikinstitution som efterträder Rikskonserter
för uppgifter på riksnivå. Kommittén skall vidare ha ansvaret för att
samordna arbetet med den centrala och den regionala verksamheten och
organisationen. Kommittén skall slutligen ha huvudansvaret för att planera
omställningen till den nya organisationen.

1* Riksdagen 1984/85.13 sami. Nr 7

KrU 1984/85:7

Statens förhandlingsnämnd har fått i uppdrag att träffa avtal med de nya
huvudmännen om villkoren för att överta den regionala verksamheten.

Utskottet

Principfrågan om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter

Regionmusiken och Rikskonserter skall enligt förslag i propositionen
samordnas både på central och regional nivå. Landstingen i berörda län skall
erbjudas att överta huvudmannaskapet för den regionala verksamheten. På
central nivå skall finnas en statlig musikinstitution med uppgift att stödja den
regionala musikverksamheten och den musikpolitiska utvecklingen i landet.

Vidare föreslås att staten även i fortsättningen skall ta ett särskilt ansvar för
musik inom försvaret och för att upprätthålla och utveckla de militärmusikaliska
traditionerna. Staten skall därför bibehålla ansvaret för regionmusikavdelningen
i Stockholm, som också i statsceremoniella sammanhang kommer
att behålla omfattande uppgifter, medan ansvaret för tjänstemusik inom
försvaret i övriga delar av landet läggs på fem regionala ensembler.

Avsikten är att omorganisationen skall genomföras inom ramen för
befintliga statliga resurser. Dessa resurser skall utnyttjas på det sättet att -utöver kostnaderna för den centrala institutionen och för regionmusikavdelningen
i Stockholm - det skall utgå dels bidrag till de nya huvudmännen för
den regionala musikverksamheten, dels kompensation för kostnaderna för
tjänstemusik inom försvaret av de fem regionala ensembler som får ansvaret
för musiken.

Enligt propositionen skall den nya organisationen träda i verksamhet med
början den 1 januari 1988.

Utskottet vill för sin del inledningsvis konstatera att regeringens förslag
innebär ett led i strävandena mot ett av de centrala mål för den statliga
kulturpolitiken som lades fast år 1974 och som innebär att kulturpolitiken
skall främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner på
kulturområdet. Detta har närmare utvecklats i propositionen (s. 5). Utskottet
ställer sig därför enhälligt bakom förslaget att det i här aktuellt avseende
skall ske en regionalisering på musikområdet och att en samordning sker av
regionmusiken och Rikskonserter både på central och regional nivå.

Då det gäller den närmare utformningen av en regionaliserad verksamhet
framställs erinringar i motion 4 (m). Motionärerna framhåller att kommunen
- inte landstinget - är den naturliga enheten för en decentraliserad
musikverksamhet. De erinrar om de kommunala musikskolornas verksamhet
samt framhåller att ett stort antal musikensembler, körer och föreningar
med musik på programmet har primärkommunen som sitt verksamhetsområde.
Motionärerna anför också att primärkommunernas musiksatsningar är
avsevärt större än landstingens. De anser att den regionalisering som föreslås
i propositionen bör innebära att kommunerna erbjuds att ta ett grundläggande
ansvar för den regionala verksamheten och att som huvudmän bör finnas

KrU 1984/85:7

ett lämpligt antal stiftelser, som bildas av de kommuner som finns i regionen,
studieförbund, musik- och orkesterföreningar, enskilda grupper på musikområdet
samt övriga intressenter. I de delar av landet där det nu finns ett väl
fungerande samarbete på musikområdet bör stiftelsens verksamhetsområden
sammanfalla med dessa regioner.

Enligt utskottets mening talar starka skäl för att landstingen skall erbjudas
att överta huvudmannaskapet för den regionala verksamhet som regionmusiken
och Rikskonserter nu bedriver. Landstingen har utarbetat kulturpolitiska
program i vilka i allmänhet ingår musikpolitiska avsnitt. Landstingen
framstår som de naturligt sammanhållande organen för den aktuella
verksamheten. Som framgår av det musiksamarbete som utvecklats på olika
håll, bl. a. i Västsverige, kan det många gånger vara till fördel för musiklivet
att ett ännu större område än det som ingår i ett landsting utgör enhet för
musikverksamheten i en region; denna fråga behandlas i det följande. Med
kommunerna som huvudmän skulle det uppenbarligen bli nödvändigt med
ett framtvunget, noga reglerat samarbete mellan kommunerna redan i
samband med att avtal skulle träffas om överflyttning av huvudmannaskapet
för den aktuella musikverksamheten från central till lokal nivå. Om även
andra huvudmän än kommuner skulle ingå, skulle arbetet bli än mer
komplicerat. Trots att den tid som står till förfogande för att genomföra en
regionalisering på området är mycket knapp, har kritik riktats mot att det
kommer att ta alltför lång tid innan regionaliseringen är genomförd. Om
kommunerna skulle väljas som huvudmän, skulle enligt utskottets bedömning
en regionalisering inte kunna komma till stånd förrän ännu senare än
vad som blir fallet enligt propositionens förslag. Utskottet tillstyrker på
grund av det anförda propositionen och avstyrker motion 4 i aktuell del
(yrkandena 1 och 2). Utskottets ställningstagande innebär inte att utskottet
tagit ställning till hur det regionala samarbetet skall ske eller i vilken form de
nya huvudmännen skall bedriva verksamheten. Utskottet återkommer även
till dessa frågor. Det finns dock redan i detta sammanhang skäl understryka
angelägenheten av att de resurser och det intresse som finns i kommunerna
på musikområdet tillvaratas. Detsamma gäller fria organisationer.

En särskild fråga i förevarande sammanhang är om och i vilken utsträckning
det finns skäl att bibehålla det statliga huvudmannaskapet för regionmusiken
med hänsyn till att musiken i försvaret och i statsceremoniella
sammanhang är en statlig angelägenhet.

Försvarsutskottet anför i detta avseende i huvudsak följande.

På en del håll har regionmusiken haft vissa svårigheter att inom ramen för
sina resurser tillhandahålla musik för försvaret på ett tillfredsställande sätt.
Enligt utskottets mening är emellertid ett fortsatt utnyttjande av regionmusiken
för detta ändamål den mest rationella lösning som står till buds. Den
tänkta koncentrationen av ansvaret för den nu aktuella musikverksamheten
till sex musikavdelningar innebär en kraftsamling av resurserna och anger en
klar ansvarsfördelning. Hittillsvarande erfarenheter bör kunna tillvaratas i

KrU 1984/85:7

det omfattande arbete som måste föregå övergången till den nya organisationen.

Musiken för försvaret och i statsceremoniella sammanhang är en statlig
angelägenhet. Utskottet finner det därför naturligt att musikavdelningen i
Stockholm, i enlighet med regeringsförslaget, kvarstår under statligt huvudmannaskap.
Utskottet har övervägt ett bibehållande av det statliga huvudmannaskapet
också för övriga avdelningar som enligt propositionen skall
svara för försvarets behov av musik. Utskottet har dock stannat för att
biträda det principbeslut som föreslås i propositionen. Ställningstagandet har
gjorts mot bakgrund av propositionens otvetydiga uttalande om statens
ansvar när det gäller musiken inom försvaret och för att upprätthålla och
utveckla de militärmusikaliska traditionerna. Utskottet räknar med att detta
ansvar inte bara skall komma till uttryck genom det statliga huvudmannaskapet
för Stockholmsavdelningen och ekonomisk kompensation till berörda
musikavdelningar utan också prägla det omfattande avtalsarbete som
förestår. Den föreslagna centrala myndigheten kan förutsättas få ett ansvar
för fortlöpande stöd också till den militärmusikaliska verksamheten.

Försvarsutskottet anser mot den redovisade bakgrunden att det inte är
påkallat att riksdagen uttalar sig i enlighet med yrkande 7 i motion 8 (c);
motionärerna vill att staten i förhandlingarna med de nya huvudmännen skall
skapa garantier som möjliggör såväl behållande som utveckling av den
kulturskatt som militärmusiken utgör. Motionärerna framhåller att behovet
av internationella kontakter och av utbildning särskilt måste beaktas.

Kulturutskottet, som inte har något att erinra mot vad försvarsutskottet
anfört och som återkommer till frågan om det finns skäl beträffande även en
annan musikavdelning än avdelningen i Stockholm att bibehålla det statliga
huvudmannaskapet, vill för sin del tillägga följande.

Det är angeläget att värna om militärmusikens traditioner. Den militära
musiken och dess ceremonitraditioner utgör en del av vårt kulturarv.
Militärmusiken är värd att föras vidare inte endast som musik inom försvaret
utan även i andra sammanhang. Militärmusiken röner stor uppskattning hos
allmänheten och den kan därför också utgöra en förmedlande länk till andra
musikupplevelser. Intresset att värna om militärmusiken har därför en
bredare grund än den som endast hänför sig till musik inom försvaret.

Kulturutskottet anser liksom försvarsutskottet att någon riksdagens åtgärd
med anledning av motion 8, yrkande 7, inte är påkallad.

Utöver det ovan anförda vill utskottet framhålla att den centrala musikinstitutionen
också bör ta sitt ansvar bl. a. för att militärmusiken utvecklas och
för internationella kontakter på området. Även på utbildningssidan har den
centrala musikinstitutionen en roll att fylla.

Försvarsutskottet anför i sitt yttrande vidare bl. a. följande.

KrU 1984/85:7

uttalande i annat sammanhang (FöU 1983/84:4) att denna verksamhet av
dittillsvarande erfarenheter att döma är ett värdefullt tillskott till militärmusiken.
Därvid framhöll utskottet också hemvärnsmusikkårerna som en
värdefull tillgång. Utskottet vill i linje med dessa uttalanden understryka
betydelsen av att musikkårer med frivillig personal och värnpliktiga även i
fortsättningen får utgöra komplement till regionmusiken. Genom sådana
musikkårers insatser minskar behovet av framträdanden av regionmusiken.
Därigenom breddas också förståelsen för militärmusiken och dess traditioner.
De kan i vissa fall även bidra till nydaning av militärmusiken.

Kulturutskottet har inte heller i denna del något att erinra mot försvarsutskottets
synpunkter. Det innebär bl. a. att om musikkårer med frivillig
personal och värnpliktiga får möjlighet att komplettera regionmusiken då det
gäller musik i försvaret, regionmusiken får ett utökat utrymme för att
framträda i civila sammanhang.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motion 1671 (m).

I anslutning till vad utskottet i det föregående anfört vill utskottet erinra
om att då regionmusiken skapades i början av 1970-talet avsikten var att den
nya organisationens resurser till en stor del skulle användas i det allmänna
musiklivet. En breddning av verksamheten borde ske och en samverkan med
andra musiker och musikinstitutioner komma till stånd (prop. 1970:31 bl. a.
s. 31-33). Utvecklingen under de gångna åren har i många avseenden varit
framgångsrik då det gäller att inrikta verksamheten i enlighet med det sagda.
Förslaget i den nu behandlade propositionen innebär en möjlighet att
ytterligare samordna regionmusiken med det övriga musiklivet. Det blir en
viktig uppgift för de nya huvudmännen att ta till vara denna möjlighet.

Enligt propositionsförslaget skall således ansvaret för att behovet av
tjänstemusik inom försvaret ute i landet tillgodoses läggas på fem regionala
ensembler, däribland musikavdelningen i Uddevalla. Motionärerna bakom
motionerna 2 (c, m, fp) och 14 (m) anser att denna avdelning liksom
Stockholmsavdelningen bör kvarstå under statligt huvudmannaskap. Motionärerna
hävdar bl. a. att avdelningen redan nu till 70 % används för musik
för försvaret och i statsceremoniella sammanhang. Detta engagemang
kommer, hävdar motionärerna, att ytterligare öka i den föreslagna organisationen
eftersom Uddevallaavdelningen i denna blir den enda musikavdelningen
i Västra militärområdet som är profilerad för militärmusikaliska
framträdanden.

Försvarsutskottet anför beträffande denna motion följande.

Utskottet har inte kunnat finna att Uddevallaavdelningens uppgifter för
försvarsmakten och i statsceremoniella sammanhang kan jämställas med
Stockholmsavdelningens. De torde i framtiden varken till form eller
omfattning i nämnvärd grad komma att avvika från dem som övriga
ensembler med motsvarande uppgifter kan förväntas få. Enligt utskottets
bedömning finns det därför inte skäl att ge Uddevallaavdelningen den
organisatoriska särställning som motionärerna föreslår. Motionerna bör
avslås.

KrlJ 1984/85:7

Kulturutskottet ansluter sig till försvarsutskottets bedömning och avstyrker
således motionerna 2 och 14.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det är nödvändigt
att genomföra omorganisationen på ett samlat sätt. Förhandlingar och andra
förberedelser i vilka både nuvarande och blivande huvudmän är inblandade
kan inte genomföras successivt såsom kulturrådet föreslagit, nämligen
genom att nya huvudmän övertar verksamheten allteftersom förhandlingar
kan slutföras med varje enskilt landsting. Alltför många problem är
gemensamma för att detta skall vara en lämplig och praktisk lösning.
Utskottet avstyrker därför ett yrkande i motion 1656 (s) i vilket förordats en
regionvis och successiv övergång till ett regionalt ansvarstagande för
musikpolitiken (yrkande 2).

Utskottet återkommer till frågan om möjligheterna att tidigarelägga
reformen.

Den regionala musikorganisationen
Grunder för regional indelning

Landstingen skall enligt propositionen i egenskap av nya huvudmän för
verksamheten vid regionmusiken och den regionala delen av rikskonsertverksamheten
själva avgöra vilken regional indelning som är lämplig. De nya
huvudmännen skall själva besluta i vilka former samverkan skall ske. Staten
bör enligt propositionen träffa en särskild överenskommelse med Stockholms
läns landsting, som inte berörs direkt av omorganisationen.

Samtidigt som det i propositionen understryks att, som nyss angetts, de nya
huvudmännen själva får avgöra vilken regional indelning som är lämplig
redovisas flera - enligt utskottets mening tungt vägande - skäl för att man
väljer en regional indelning som bygger på samverkan över länsgränserna.
Det redovisas flera exempel på sådan samverkan som nu sker eller planeras. I
två exempel, som avser Västsverige och Skåne, samverkar landsting och
primärkommuner.

I två motioner, 6 (c, fp) och 11 (s), lämnas liksom i propositionen
redovisning för den samverkan som sker inom Stiftelsen Västsvensk musikverksamhet.
Stiftelsens uppgift är att utveckla och främja samarbetet kring
musikfrågor i västra Sverige. Göteborgs och Bohus läns landsting, Skaraborgs
läns landsting och Göteborgs kommun står som stiftare medan
Älvsborgs läns landsting är adjungerat i stiftelsens styrelse.

I motiveringen till motion 6 spåras en oro för att det pågående, väl
fungerande samarbetet på musikområdet i västra Sverige skulle äventyras
om förslaget i propositionen genomförs. Utskottet anser att det inte finns fog
för en sådan oro. Propositionen, som utskottet biträder i denna del, ger klart
uttryck för uppfattningen att ett samarbete av aktuellt slag bör både få
fortsätta och vidareutvecklas och det föreslås inte några begränsningar då det
gäller en regions storlek eller - som närmare berörs i det följande - formerna

KrU 1984/85:7

för samverkan mellan olika huvudmän. Motionens syfte får enligt utskottets
mening anses tillgodosett. I den andra motionen, nr 11, framställs ett mer
övergripande yrkande, som behandlas i ett följande avsnitt (s. 17).

Det är, understryks det i motion 8 (c), angeläget att Stockholms län inte
ställs utanför den föreslagna regionaliseringen och att utvecklingen inom det
fria musiklivet främjas i länet.

Propositionen innebär att staten skall behålla ansvaret för såväl regionmusikavdelningen
i Stockholm som rikskonsertverksamheten i Stockholms län
och att en särskild överenskommelse skall träffas mellan staten och
landstinget i länet om utnyttjandet av de statliga musikresurserna inom
landstingets område. Det understryks att även om Stockholms läns landsting
inte kommer att ha ansvaret som huvudman för en egen regional musikorganisation
landstinget har ett fortsatt ansvar för att länets musikbehov
tillgodoses, att de statliga musikresurserna i länet utnyttjas för detta ändamål
och att arrangörerna inom länet kan göra detta på samma villkor som
kommer att gälla för landet i övrigt.

I anslutning till detta uttalande och med anledning av vad som anförs i den
nämnda motionen kan utskottet konstatera att det innebär särskilda problem
att tillgodose musiklivets behov i ett län med den struktur Stockholms län har
med en mycket stark befolkningskoncentration i delar av länet. I linje med
det synsätt som präglar propositionen måste det emellertid ankomma på det
enskilda landstinget att pröva hur problemen skall lösas. Utskottet anser att
det inte är påkallat med något särskilt riksdagsuttalande med anledning av
motionen i denna del (yrkande 9).

Utskottet vill här starkt understryka vad som anförs i propositionen om att
det kan vara viktigt att de olika enheterna inom den nya organisationen får
möjlighet att verka även utanför den egna regionen. Det är därför angeläget
att undvika likriktning när det gäller enheternas musikaliska profil och
användningsområde. De olika enheterna bör inte stöpas i samma form. De
bör inriktas på att komplettera varandra, anförs det i propositionen, så att de
kan delta i ett brett och varierat utbyte av konserter och musikupplevelser
inom en större del av landet, ibland t. o. m. hela landet. Denna fråga hänger
nära samman med bl. a. möjligheterna att få till stånd en väl utvecklad
turné verksamhet, något som dock i hög grad är en resursfråga.

I senare avsnitt i detta betänkande kommer utskottet att ytterligare
behandla samverkansfrågor på det regionala planet.

Uppgifter

En regional musikpolitisk planering som utgår från musiklivets totala
situation inom regionen bör enligt propositionen göras. I planeringen bör
beaktas att den nya regionala organisationen byggs upp för att fullfölja
regionmusikens uppgifter på det regionala planet och den regionala delen av
Rikskonserters verksamhet. Att planeringen utgår från musiklivets totala

KrU 1984/85:7

situation innebär emellertid att den bör ha betydligt vidare syften. Bl. a. bör
den klargöra situationen om behovet av insatser för frilansande musiker och
för arrangörsverksamhet.

Följande fem regionala ensembler, nämligen de nuvarande musikavdelningarna
i Boden, Östersund, Linköping, Karlskrona och, som tidigare
angetts, Uddevalla, bör tillsammans med den statliga musikkåren i Stockholm
få ansvaret för att tillgodose behovet av tjänstemusik för försvarets
myndigheter inom var sin räjong, anförs det i propositionen.

Med hänsyn bl. a. till vad som anförs i motion 5 (fp) vill utskottet starkt
understryka att det är viktigt att en musikpolitisk planering kommer till stånd
som ger en total bild av musiklivet i regionen. Som framhålls i propositionen
är ett viktigt skäl för den föreslagna omorganisationen att denna skall ge
betydligt bättre förutsättningar än hittills för en självständig och heltäckande
musikpolitik. Man måste därför uppmärksamma även det rika musikliv som
nu finns utanför den ram som statliga, primärkommunala och landstingskommunal
insatser ger. Utskottet vill utöver vad som anges i propositionen i
sammanhanget särskilt peka på att man både vid planeringen och vid den
inventering som föregår denna måste beakta den omfattande musikverksamhet
som bedrivs av svenska kyrkan och av de fria trossamfunden, i många fall
utan direkt anknytning till gudstjänstverksamheten. I likhet med vad som på
olika sätt kommer till uttryck i propositionen finner utskottet anledning att
här också poängtera att syftet med den regionala musikpolitiska planeringen
skall vara att musiklivet i dess helhet och inte bara den sektor där staten nu
överlåter ansvaret skall stimuleras och vidareutvecklas. Utskottet anser att
det inte är erforderligt med något särskilt riksdagsuttalande med anledning
av motionsyrkandet (yrkande 4).

Det handlingsprogram som utarbetas inom de olika landstingen bör
innehålla klara musikpolitiska prioriteringar, anförs det i propositionen.
Arbetet på programmet bör utgå från en kulturpolitisk helhetssyn och ha som
mål att utveckla ett musikliv som fungerar för människor i olika miljöer och
med olika levnadsvillkor. Bl. a. av detta skäl bör musikutbudet präglas av
bredd och mångfald.

Utskottet ställer sig bakom dessa uttalanden. Utskottet vill emellertid
tillägga att det synsätt som präglar propositionen visar att den musikpolitiska
planeringen också måste bygga på att musiklivet skall stå på en kvalitetsmässigt
hög nivå. Ansvaret för att kvalitetsaspekter i musiklivet tillgodoses i
regionerna åvilar huvudmännen och det är av vikt att denna fråga uppmärksammas
vid de förestående förhandlingarna med landstingen. Utskottet vill
samtidigt peka på att, som framhålls i propositionen, det bl. a. beträffande
det konstnärliga utvecklingsarbetet måste bli fråga om ett delat ansvar och ett
nära samspel mellan den regionala och centrala nivån. Att den centrala
musikinstitutionen som skall skapas får stor betydelse för att kvalitetsaspekterna
skall tillvaratas i musiklivet kommer att beröras i det följande.

Då det gäller det bidrag som skall utgå av statliga medel till de nya

KrU 1984/85:7

huvudmännen finns skäl framhålla att medlen är avsedda att användas för
engagemang av musiker på professionell nivå och till kostnader för viss annan
personal.

I vart fall i ett inledande skede kommer f. ö. medlen att i betydande
utsträckning vara bundna genom de förpliktelser som huvudmännen kommer
att få åta sig gentemot musiker och andra personer som nu är anställda
inom regionmusiken och Rikskonserter. Under hänvisning till det anförda
anser utskottet att syftet med motion 5 är tillgodosett såvitt däri behandlas
kvalitetsaspekter vid den regionala musikpolitiska planeringen (yrkande 1).

För att huvudmännen skall kunna leva upp till kravet på en kvalitetsmässigt
högtstående musikverksamhet är det enligt utskottets mening angeläget
att det finns en väl utvecklad administration i regionerna. Inte minst i
övergångs- och uppbyggnadsskedet ställs stora krav på administrationen.
Detta måste beaktas då man bygger upp den nya regionala organisationen.
Även om utskottet således anser att det bör finnas en regional organisation
med goda administrativa resurser är det uppenbart att vissa uppgifter måste
skötas centralt för att musiklivet som helhet bäst skall gagnas. Utskottet
tänker härvidlag bl. a. på planeringen av nationella och internationella
turnéer.

Självfallet måste en dubblering av administrativa funktioner undvikas. Det
är därför bl. a. viktigt att den centrala musikinstitutionens uppgifter mycket
klart avgränsas. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att något
riksdagens initiativ med anledning av motion 8 i denna del (yrkande 2) inte
är erforderligt.

Frilansmusikernas verksamhet är av mycket stort värde för musiklivet.
Deras situation berörs i flera sammanhang i propositionen. I denna framhålls
bl. a. (s. 21) att det kan finnas en risk för att regionaliseringen missgynnar
frilansmusikerna genom att intresset ute i regionerna i första hand dras till de
fasta ensemblerna och deras roll och uppgifter. Skillnaderna mellan frilansmusiker
och fast anställda musiker när det gäller sysselsättnings- och
utkomstmöjligheter kan fördjupas.

Utskottet anser i likhet med vad som kommer till uttryck i propositionen
att frilansmusikernas situation måste förbättras genom olika slags insatser.
Vid det fortsatta arbetet rörande regionaliseringen måste enligt utskottets
mening hänsyn tas till behovet av sådana förbättringar.

I propositionen tas upp studieförbundens möjlighet att använda sina
statsbidrag till kulturverksamhet för att anlita regionmusiker i interna
konserter eller andra amatörkulturella aktiviteter (prop. s. 22). Sedan
propositionen beslutades har kulturrådet med giltighet från halvårsskiftet i år
beslutat om vissa ändringar i föreskrifterna och kommentarerna till dessa i
fråga om statsbidragsreglerna på området (KRFS 1984:13-15). Ändringarna
vidgar bl. a. möjligheterna för studieförbunden att utnyttja statsbidragen då
det gäller produktioner från Rikskonserter och regionmusiken.

Utskottet anser med hänsyn till vikten av att värna om frilansmusikernas

1 * * Riksdagen 1984185.13 sami. Nr 7

KrU 1984/85:7

sysselsättnings- och engagemangsmöjligheter att det är angeläget att effekterna
av dessa regeländringar följs noga. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna med anledning av motion 5 (fp) yrkande 5.

En annan fråga som har betydelse för frilansmusikernas villkor avser
arrangörsavgifterna, dvs. de avgifter som arrangörerna betalar för olika
produktioner. En nackdel med det nuvarande systemet är att arrangörsavgifterna
är alltför beroende av om produktionen är subventionerad eller inte.
Detta missgynnar det icke-subventionerade utbudet, bl. a. frilansmusiker
och fria musikgrupper med inget eller begränsat samhällsstöd. En översyn av
arrangörsavgifterna bör, framhålls det i propositionen (s. 29), syfta till att
skapa en bättre balans mellan stödet till produktionssidan å ena sidan och
subventionerna till arrangörsledet å den andra och på så vis minska
skillnaderna i kostnader för den lokala arrangören mellan fast anställda
musiker och ensembler och frilansande musiker och grupper. Enligt föredragande
statsrådets mening är det angeläget att få till stånd ett så långt möjligt
enhetligt system som går att tillämpa inom hela den nya organisationen.

Utskottet anser det angeläget att en översyn av angivet slag kommer till
stånd under förberedelserna för omorganisationen av regionmusiken och
Rikskonserter. Utskottet utgår från att de nya huvudmännen kommer att
ställa sig positiva då det gäller att medverka till att ett nytt, enhetligt system
skall tillämpas.

Utskottet har i det inledande avsnittet biträtt regeringens förslag att staten
skall ha ett särskilt ansvar för musik inom försvaret. I propositionen
framhålls att häri ingår både ansvaret för att bevara och utveckla de
militärmusikaliska traditionerna och de löpande uppgifterna för försvaret i
form av ceremonimusik (musik vid statsbesök etc.), högvaktsmusik och
tjänstemusik vid försvarets myndigheter. Utskottet har inte något att erinra
mot vad som anförs i propositionen om hur de löpande uppgifterna för
försvaret skall fördelas mellan musikkåren i Stockholm och de fem regionala
ensemblerna (prop. s. 21).

Då det gäller musik i anslutning till högvaktsavlösning vid Stockholms slott
har chefen för regionmusiken inför utskottet framhållit att det bör vara
möjligt att behålla beriden musikkår även efter reformen. Utskottet anser
såväl utifrån kulturpolitiska som turistmässiga synpunkter att mycket starka
skäl talar för att en högvakt med beriden musikkår bör bibehållas.

I två motioner, 10 (s) och 12 (c), tas upp frågor som avser symfoniorkestrarna
och, i en av motionerna, kammarorkestrarna. Motionärerna för sitt
resonemang utifrån förhållandena i Gävleborgs län, där Gävleborgs symfoniorkester
är verksam. Motionärerna bakom motion 10 yrkar att statens
kulturråd skall utreda vilka åtgärder som behöver vidtas för att inlemma
orkestrarna i det regionala samarbetet. Motionären bakom motion 12 vill att
kulturrådet skall utarbeta en plan för landets symfoniorkestrar, som avser
orkestrarnas framtida roll och finansiering samt det interregionala samarbetet.
Motionären vill också att - som ett led i arbetet - Gävleborgs

KrU 1984/85:7

symfoniorkester skall få ett vidgat turnéansvar inom flera län.

Utskottet är inte berett att i detta sammanhang förorda en övergripande
utredning rörande symfoni- och kammarorkestrarna. En sådan utredning
skulle i nuläget i viss mån stå i motsättning till förslag i propositionen,
nämligen att de nya huvudmännen skall göra en planering som utgår från
musiklivets totala situation i regionen och att ett samarbete på regional basis
skall ske, där regionindelningen skall göras efter huvudmännens eget
bedömande. Därtill kommer att resursfrågor rörande de nuvarande symfoniorkestrarna,
till vilka betydande statligt stöd utgår i form av s. k. grundbidrag,
bör prövas i budgetsammanhang.

Genom att huvudmännen skall göra en planering som utgår från musiklivets
totala situation måste en regionindelning väljas som tar hänsyn till bl. a.
intresset av att symfoni- och kammarorkestrar skall kunna verka inom ett
större område. Självfallet bör det vara möjligt för en huvudman att ha en fast
samverkan med andra huvudmän även på det sättet att samverkan omfattar
endast viss del av musikutbudet, såsom exempelvis en viss orkester. Detta
står i överensstämmelse med vad som föreslås i propositionen och med vad
utskottet anfört i det föregående. Enligt vad ovan sagts beträffande motion 8
måste huvudmännen ha sådana egna administrativa resurser att det är
möjligt att skapa ett väl fungerande interregionalt samarbete även utan
medverkan av den centrala musikinstitutionen. Ett sådant samarbete är inte
minst viktigt då det gäller symfoni- och kammarorkestrar, eftersom sådana
orkestrar finns endast på ett fåtal platser - som påpekats i en av motionerna
finns det inte någon symfoniorkester norr om Gävle. Då det gäller att ordna
nationella turnéer måste man räkna med att den centrala institutionen ofta
behöver medverka.

Utskottet vill här tillägga att enligt vad utskottet inhämtat centrala
musikkommittén avser att i samband med sin medverkan i det kommande
förberedelse- och förhandlingsarbetet arbeta ut modeller för samverkan
mellan huvudmännen i här aktuellt avseende.

I musikkommittén ingår en företrädare för Landstingsförbundet och till
kommittén har knutits bl. a. en expert från statens kulturråd. Något
riksdagens initiativ är med hänsyn till det anförda inte erforderligt i aktuellt
avseende.

Med anledning av yrkandet om en försöksverksamhet för Gävleborgs
symfoniorkester med turnéansvar i andra län än Gävleborg vill utskottet
framhålla att avsikten är att den centrala musikinstitutionen skall disponera
medel för att stödja turnéer.

Utskottet anser sammanfattningsvis att det inte är erforderligt med någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandena (motion 10
yrkande 1 och motion 12).

I motion 3 (s) tas upp en fråga som har nära samband med de nyss
diskuterade frågorna. Motionärerna tar som utgångspunkt förhållandena i
Västerbottens län, där Norrlandsoperan och regionmusikavdelningen i

KrU 1984/85:7

Umeå på olika sätt samverkar. Det påpekas att regionmusiken utöver sin
ordinarie uppgift också skall utgöra en musikalisk resurs för musikteatern
som i betydande utsträckning turnerar utanför länet trots att den fortfarande
finansieras som en vanlig länsteater. Motionärerna vill att centrala musikkommittén
skall få i uppdrag att överväga hur regionmusikavdelningar med
dubbla uppgifter av angivet slag skall stödjas.

Då det gäller samverkan mellan olika landsting, sedan dessa blivit
huvudmän för den nuvarande regionmusiken, hänvisar utskottet till vad som
ovan sagts beträffande symfoniorkestrarna. Utskottet hänvisar också till vad
som där sagts om utarbetandet av modeller för samverkan. Utskottet, som i
ett avsnitt om resurser behandlar storleken av det statliga bidraget till de nya
huvudmännen, avstyrker motion 3.

Inte heller motion 13 (s, c) påkallar enligt utskottets bedömning någon
riksdagens åtgärd. Motionärerna menar att det är nödvändigt att betona att
ett beslut om att - som föreslås i propositionen och som motionärerna
tillstyrker - lägga ansvaret för den militära tjänstemusiken i södra Norrland i
Östersund inte får innebära att man försvårar möjligheter att även tillgodose
andra intressen inom regionens musikliv.

Som skäl för sitt ställningstagande vill utskottet anföra följande. Utskottet
har i det föregående relativt utförligt uppehållit sig vid frågor om tjänstemusiken
i försvaret. Ansvaret för denna musik skall regleras genom avtal, bl. a.
för musikavdelningen i Östersund. Då det gäller innehållet i avtalet måste
självfallet, liksom då det gäller de övriga fyra avdelningar som skall svara för
tjänstemusiken i försvaret utanför Stockholm, hänsyn tas till att ett av syftena
med propositionsförslaget är att, som det uttrycks i motionen, landstingen
skall få möjlighet att själva ta ansvar för utvecklingen av länets musikliv.
Denna utveckling bör givetvis, som också anförs i motionen, utgå från det
regionala och lokala behovet och de kulturella traditioner som resp. region
har.

Resurser

Då det gäller resurser till den regionala musikorganisationen föreslås i
propositionen följande (s. 25).

Omorganisationen genomförs inom ramen för befintliga statliga resurser.
Här anges dessa i belopp som är hämtade från eller relaterade till nivån i
regleringsbrevet för budgetåret 1983/84.

Resurserna, totalt 142 milj. kr., fördelas så att 110 milj. kr. skall utgöra det
statliga bidraget till den regionala musikorganisationen. I bidraget ingår
medel för att täcka kostnaderna för musik i försvaret genom berörda
regionala ensembler. Vidare ingår medel för att förstärka resurserna för
musikverksamhet i vissa län samt för utjämnings- och stimulansåtgärder
inom det fria musiklivet. Den största delen av bidraget motsvarar baskostnaderna
för personal, lokaler, resor och traktamenten samt produktions- och
verksamhetsmedel. Den närmare fördelningen av det statliga bidraget görs i
förhandlingar mellan staten och de nya huvudmännen.

KrU 1984/85:7

Staten skall under övergångsperioden före omorganisationen i vanlig
ordning pröva lokalfrågorna.

Det framtida statsbidraget fastställs efter årliga överläggningar mellan
staten och Landstingsförbundet. Någon kostnadsövervältring till landstingssektorn
skall inte ske.

Utskottet har gjort en sammanställning av de beräkningar som ligger till
grund för regeringsförslaget enligt den redovisning som lämnas i propositionen.
Sammanställningen fogas vid betänkandet som bilaga 1. Som framgår
av bilagan motsvarar det totalbelopp, 142 milj. kr., som beräknas stå till
förfogande för omorganisationen de båda anslagen till regionmusiken och
Rikskonserter jämte 11,8 milj. kr. för musik inom försvaret, däri inbegripet
kostnaderna för musik i statsceremoniella sammanhang.

Förslaget innebär bl. a. att ca 10 milj. kr. flyttas över från den centrala
verksamheten i Stockholm till den regionala organisationen.

Då det gäller musik inom försvaret bör, som framgår av innehållet i
propositionen, en noggrann reglering av de olika ensemblernas förpliktelser
ske i avtalen mellan staten och de blivande huvudmännen för musikavdelningarna
i Boden, Östersund, Linköping, Uddevalla och Karlskrona.
Berörda landsting bör få full ekonomisk kompensation för sina åtaganden
rörande musiken för försvaret. Tillgängliga medel - enligt propositionen
11,8 milj.kr., däri inberäknat kostnaderna för musik för försvaret av
Stockholmsavdelningen - ger en yttersta ram för i vilken utsträckning
musikavdelningarna blir förpliktade utföra musik i försvaret.

I flera motioner framställs yrkanden om fördelningen av de regionala
resurserna.

Motion 11 (s) mynnar ut i ett övergripande yrkande av innehåll att en
omfördelning av det statliga stödet till den regionala musikverksamheten
skall ske så att skillnaden i villkoren för den kulturella verksamheten mellan
Stockholmsregionen och landet i övrigt utjämnas. Som tidigare angetts tar
motionärerna Musik i Väst-samarbetet som utgångspunkt för yrkandet.

Kulturutskottet har i olika sammanhang haft anledning att uttala sig om
fördelningen av resurser för kulturområdet mellan Stockholmsregionen och
landet i övrigt. Som utskottet tidigare i år framhållit (KrU 1983/84:18 s. 12)
råder det enighet inom utskottet om att de ytterligare resurser som kan
tillföras institutioner som omfattas av grundbidragssystemet bör fördelas
under stort hänsynstagande till decentraliseringsmålet inom kulturpolitiken.
Utskottet är dock inte berett att förorda att nuvarande resurser omfördelas
från institutioner i storstadsområdena för att tillgodose detta mål. Att i syfte
att tillgodose decentraliseringsmålet skära ned verksamheten vid centrala
institutioner, som står utanför grundbidragssystemet, bör inte heller komma
i fråga. En konsekvens av utskottets ställningstagande är i nuvarande
budgetläge - där resurser ofta måste skapas genom omfördelningar - att
decentraliseringssträvandena måste ses i ett relativt långt tidsperspektiv.
Utbyggnad av kulturverksamheten i underförsörjda regioner tillhör dock de

KrU 1984/85:7

uppgifter som måste prioriteras under de närmaste åren. Utskottet, som
också hänvisar till KrU 1983/84:18 (s. 11-13), anser med hänsyn till det
anförda att motion 11 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Ett i viss mån likartat yrkande framställs i motion 1656 (s), som väckts
under den allmänna motionstiden 1984. Motionären återger påståenden om
att den nuvarande fördelningen av statliga grundbelopp till regionala
orkestrar i hög grad missgynnar institutioner i Skåne och att förhållandet är
likartat på teaterområdet. Han anser att förhållandet bör rättas till i
förevarande sammanhang eller att det i vart fall bör läggas fram en preciserad
plan härför.

Utskottet hänvisar till vad som nyss anförts om stödet till den regionala
kulturverksamheten. Härutöver finns det, då det gäller statliga bidrag till
regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, anledning erinra
om att det till Malmö stadsteater utgår flera grundbidrag än till någon annan
teaterinstitution och att det till musikinstitutioner i Skåne-Malmö konserthusstiftelse
och Helsingborgs konsertförening - utgår tillhopa 142 grundbidrag
av totalt för hela landet 629.

På grund av det anförda och då grundbidragsfrågor bör prövas i budgetsammanhang
avstyrker utskottet motionen i denna del (yrkande 1). Det
sagda står inte i motsättning till att ett syfte med den statliga insatsen för den
nya regionala musikorganisationen är att uppnå en bättre och rättvisare
fördelning mellan olika regioner av det statliga stödet till musikverksamhet
än vad vi nu har. Fem av de landstingsområden som är underförsörjda bör då
det gäller resurser för musiker och/eller lokaler för musikverksamhet få en
särskild förstärkning med tillhopa ca 5 milj. kr.

I tre motioner fastställs direkta erinringar mot den beräknade fördelningen
av det belopp om - i 1983/84 års budgetsiffror - 142 milj. kr. som berörs av
reformen. Motionerna är nr 7 (s, m, c), nr 9 (fp) och nr 5 (fp). Sistnämnda
motion behandlas i avsnittet om den centrala musikinstitutionen.

I motion 7 förordas att regionmusikavdelningen i Karlskrona skall tilldelas
resurser som möjliggör en utökning av stämbesättningen med minst sex
musiker. Regionmusiken i Stockholm bör få sina resurser minskade i
motsvarande mån. I motion 9 föreslås att regionmusiken i Västerbotten skall
tillföras 2 milj. kr. som särskild förstärkning. Motiveringen härför är i
huvudsak densamma som den som anförs i motion 3 (se ovan s. 15),
nämligen att regionmusiken har en dubbel uppgift eftersom den också skall
medverka vid Norrlandsoperans framträdanden. I motion 9 anges inte
varifrån resurserna bör tas.

Utskottet är inte berett att - utöver vad som föreslås i propositionen - i
detta sammanhang förorda någon särskild förstärkning av resurserna i vissa
regioner. Den föreslagna reformen bör enligt propositionen ske inom ramen
för tillgängliga resurser, något som utskottet tillstyrker. En ytterligare
nedskärning av de centrala resurserna kan utskottet inte ställa sig bakom och
inte heller en omfördelning av resurserna mellan olika regionmusikavdel -

KrU 1984/85:7

ningar. Utskottet avstyrker motionerna 7 och 9.

Då det gäller dispositionen av de resurser som kommer att ställas till de nya
huvudmännens förfogande finns skäl framhålla följande. Genom de förhandlingar
som skall föras mellan staten och de nya huvudmännen kommer
arbetsgivaransvaret för personal inom regionmusik och Rikskonserter att
överföras till de nya huvudmännen. Därutöver kommer det att finnas vissa
resurser som huvudmännen kan disponera för att anlita exempelvis frilansmusiker.
I ett längre perspektiv kommer, enligt utskottets bedömning,
möjligheterna för de enskilda huvudmännen att skapa en egen musikprofil
att öka genom att huvudmännen flexibelt inom vissa ramar kan utnyttja de
resurser som överförs i samband med huvudmannaskapsförändringen.
Utskottet anser att motion 8 (c) i motsvarande del får anses besvarad med det
anförda (yrkande 3).

Verksamhetsform m. m.

De flesta regionala institutioner på kulturområdet som bildats efter 1974
års kulturpolitiska beslut har formen av stiftelser. Även förvaltning direkt
inom landsting förekommer i några fall. Direkt förvaltning kan inte väljas
som företagsform om flera landsting eller landsting och kommuner gemensamt
skall driva verksamhet.

De nya huvudmännen skall enligt propositionsförslaget själva bedöma
vilka verksamhetsformer som är lämpliga för den nya regionala musikorganisationen
och därvid väga samman olika intressen och önskemål.

Denna fråga har delvis berörts i det föregående. Utskottet har inte något
att erinra mot propositionen i denna del.

I detta sammanhang tas i propositionen upp frågan om arbetsgivarsidans
organisation på kulturområdet. Föredragande statsrådet uttalar att han delar
den uppfattning statens kulturråd gett uttryck åt, nämligen behovet av en
mer samlad arbetsgivarorganisation på kulturområdet än vad vi nu har.
Denna fråga, anför han, bör kunna behandlas bl. a. i samband med
överläggningar mellan befintliga arbetsgivarorganisationer inom stat, kommun
och landsting (prop. s. 25).

Samma fråga tas upp i flera motioner. Motionärerna bakom motion 8 (c)
erinrar om att man från centerns sida flera gånger kritiserat den uppsplittrade
arbetsgivarorganisationen på kulturområdet men att frågan likväl inte lösts.
De anser att centrala musikkommittén, där de offentliga arbetsgivarna är
företrädda, genom tilläggsdirektiv skall få i uppdrag att pröva frågan. I
motion 10 (s) lämnas en ingående beskrivning av den nuvarande situationen
på arbetsgivarsidan inom musikområdet. Det framhålls att Teatrarnas
riksförbund och samtliga dess medlemmar begärt sitt utträde ur Svenska
arbetsgivareföreningen med giltighet från kommande årsskifte. Motionärerna
anser att en lösning av arbetsgivarorganisationsfrågorna lättare skulle
kunna nås om man inte nu slår fast att den centrala musikinstitutionen, som

KrU 1984/85:7

enligt propositionen bör vara en stiftelse, skall ha statligt reglerade tjänster
(prop. s. 35). Centrala musikkommittén bör få i uppdrag att lösa angivna
fråga.

Utskottet anser att det är nödvändigt att regeringen nu med kraft tar sig an
organisationsfrågan på arbetsgivarsidan inom kulturområdet. Frågan är
ytterst betydelsefull både för teater- och musikinstitutionerna. Utskottet har
av de argument som framförts motionsvägen blivit övertygat om att det skulle
vara till fördel för en lösning av frågan om centrala musikkommittén inte i sitt
arbete är bunden av villkoret att personalen hos den centrala musikinstitutionen
skall ha statligt reglerade tjänster. Som en följd härav bör motsvarande
gälla i fråga om tjänsterna vid regionmusikavdelningen i Stockholm.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna med anledning av propositionen, motion 8 yrkande 8 och
motion 10 yrkande 2.

Den centrala musikinstitutionen
Uppgifter

Förslaget rörande den centrala musikinstitutionen preciseras i propositionen
på följande sätt (s. 30).

Den centrala musikinstitutionen skall främja utvecklingen av musiklivet i
hela landet och inom olika musikaliska uttrycksformer. Uppgifterna skall
anpassas efter regionala och lokala behov.

Sammanfattningsvis skall den centrala musikinstitutionen ha följande
uppgifter: egen musikproduktion, som också innefattar produktion av
fonogram, internationella kontakter, utvecklingsarbete och fortbildning,
konsult- och informationsverksamhet, samt administrativ service. Tyngdpunkten
i verksamheten bör ligga på ett aktivt, musikpolitiskt och musikpedagogiskt
utvecklingsarbete med särskild inriktning på musikverksamhet
bland barn och ungdom och i nya publikgrupper.

Utskottet delar uppfattningen i propositionen att det som ett uttryck för
det statliga ansvaret för musikverksamheten och den musikpolitiska utvecklingen
i landet även i fortsättningen bör finnas en musikinstitution på central
nivå. Motion 1656 (s), vari framhålls behovet av en sådan institution, får
genom detta ställningstagande anses tillgodosedd i motsvarande del
(yrkande 3).

Som framgår av det föregående föreslås att den centrala musikinstitutionen
skall ha i uppgift bl. a. att svara för en egen musikproduktion, som också
innefattar produktion av fonogram.

Motionärerna bakom motion 4 (m) biträder förslaget om inrättandet av en
central musikinstitution men anser att verksamheten bör ha en mera
begränsad omfattning än den som föreslås i propositionen, nämligen så till
vida att de vill att institutionen inte skall ha egen musikproduktion.
Motionärerna vänder sig särskilt mot att institutionen skall ha en egen

KrU 1984/85:7

fonogramproduktion. Det finns, anför de, numera åtskilliga bolag som
framställer fonogram av mycket hög kvalitet. Dessa tillgodoser även kravet
på ett ”smalt” utbud med hjälp av det stöd till utgivning av fonogram som
kulturrådet i dag har ansvaret för men som den centrala institutionen bör ta
över.

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att, även om en större
del av musikproduktionen kommer att kunna skötas regionalt i framtiden,
det är angeläget att den centrala institutionen har resurser för egen
musikproduktion. Det behövs ett riksutbud av produktioner med nationell
och internationell prägel som kan komplettera och berika det regionala och
lokala musiklivet.

Frågan om behovet av fonogramproduktion ägnas stor uppmärksamhet i
propositionen (s. 33 och 34). Även i motion 8 (c) framhålls att den centrala
musikinstitutionens fonogramutgivning är musikpolitiskt mycket betydelsefull.
Sedan propositionen beslutades, har regeringen uppdragit åt Rikskonserter
att se över och avge förslag angående inriktningen och omfattningen av
Rikskonserters fonogramutgivning. Utredningen skall ha till syfte att
begränsa kostnaderna för utgivningen och knyta denna närmare till Rikskonserters
övriga verksamhet. Förslag skall lämnas om vilken utgivning som är
möjlig inom en kostnadsram som är minskad till två tredjedelar av den
kostnad som fonogramverksamheten uppgick till budgetåret 1983/84, dvs.
med i runt tal 3 milj. kr. Inom denna ram skall produktionen i första hand
inriktas på fonogram som står i ett direkt samband med Rikskonserters
konsertproduktion, fonogram som är ett led i presentationen utomlands av
svensk musik och svenska artister och fonogram med pedagogisk inriktning.

Stiftelsen skall samråda med centrala musikkommittén i den utsträckning
förslaget innefattar frågor rörande ekonomi, bemanning och organisation.

Utskottet anser att uppdraget till Rikskonserter är väl motiverat inte minst
med tanke på de förhållandevis höga kostnaderna för Rikskonserters
fonogramverksamhet. Det är även med den begränsning av utgivningskostnaderna
som utredningen syftar till angeläget att största möjliga effektivitet i
produktionshänseende åstadkommes. Utskottet får anledning att återkomma
till frågan om fonogramproduktionen sedan utredningsarbetet slutförts.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionsyrkandet
(motion 4 yrkande 3).

Utskottet tar härefter upp motion 5 (fp) till behandling, såvitt däri yrkas
att riksdagen skall uttala sig för att den centrala musikinstitutionen skall få i
uppgift att fullfölja det kvalitetspräglade program som Rikskonserter i dag
svarar för.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionen.
Enligt utskottets mening är det självklart att den centrala musikinstitutionen
skall värna om musiklivets kvalitet i alla delar av sin verksamhet. Med hänsyn
till vad som anförts i propositionen anser sig utskottet kunna utgå från att den
centrala musikkommittén i sitt utredningsarbete beaktar kvalitetsaspekter.

KrU 1984/85:7

Utskottet vill härvidlag särskilt peka på att enligt vad som tidigare sagts den
centrala musikinstitutionen skall ha resurser så att den kan svara för ett
riksutbud av produktioner med nationell och internationell prägel som kan
komplettera och berika det regionala och lokala musiklivet. Då det gäller
utvecklingsarbetet understryks i propositionen bl. a. att det i uppgifterna
skall ingå att främja förnyelse och konstnärlig utveckling inom olika
musik-genrer, att initiera verksamhet i nya former, att utarbeta läromedel
och annat pedagogiskt material, att praktiskt utnyttja musikvetenskaplig
eller annan forskning av kulturpolitiskt intresse, att samla, bearbeta och
dokumentera kunskaper och erfarenheter som görs inom musiklivet både på
det nationella och internationella planet. Utskottet - som får anledning att
närmare diskutera den centrala musikinstitutionens uppgifter, sedan regeringen
lagt fram sitt förslag på grundval av musikkommitténs utredningsarbete
- anser att motionsyrkandet inte erfordrar någon åtgärd av riksdagen
(motion 5 yrkande 2).

Vad utskottet anfört ovan innebär i viss mån även ett svar på motion 8 (c) i
här aktuell del (yrkande 5). Motionärerna vill att den centrala musikkommittén
skall belysa statens ansvar för skilda musiktraditioner och -genrer och hur
ansvaret skall utövas i samspel med frivilliga organisationer. Kommittén bör
också belysa det centrala musikorganets ansvar för musikalisk förnyelse,
bl. a. genom engagemang av tonsättare samt för publikfrågor. Enligt
utskottets uppgifter ligger de angivna uppgifterna inom ramen för det
uppdrag som ankommer på den centrala musikkommittén. Det är därför inte
heller i fråga om det här aktuella motionsyrkandet erforderligt med någon
riksdagens åtgärd.

Utskottet tar i detta avsnitt slutligen upp frågan om internationell
artistförmedling, dvs. den verksamhet som består i att förmedla utländska
artister till svenska arrangörer och att placera svenska artister och ensembler
hos utländska arrangörer. Enligt vad utskottet inhämtat har AMS-kommittén
(A 1981:02) till arbetsmarknadsdepartementet överlämnat ett förslag i
ämnet som bygger på ett tidigare och i propositionen nämnt (s. 35) förslag
om försöksverksamhet inom Rikskonserter. Kommittén framhåller att
förmedling av tonkonstnärer till och från utlandet handhas i dag i huvudsak
av två förmedlingar som drivs i enskild regi och som arbetar i vinstsyfte samt
att det saknas en förmedling som kan utgöra ett alternativ till dessa och som
kan arbeta i den offentliga förmedlingens anda.

Motionärerna bakom motion 8 (c) anser att en konkurrens till den privata
förmedlingen skulle ha en positiv inverkan på den snabba kostnadsutvecklingen
inom området.

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Utskottet förutsätter att
regeringen med skyndsamhet prövar frågan. Någon riksdagens åtgärd med
anledning av motionsyrkandet är enligt utskottets mening inte erforderlig
(yrkande 6 delvis).

KrU 1984/85:7

Verksamhetsformer

I propositionen föreslås följande (s. 35).

Den nya centrala musikinstitutionen bör ha samma verksamhetsform som
Rikskonserter f. n. har och således vara organiserad som en statlig stiftelse.
Stiftelsen bör ledas av en styrelse med stort regionalt inflytande och en
direktör.

Personalen hos stiftelsen bör ha statligt reglerade tjänster. Verksamheten
vid den nuvarande regionmusikavdelningen i Stockholm och rikskonsertverksamheten
i Stockholms län bör på lämpligt sätt anknytas till den nya
institutionen.

Utskottet har i det föregående uttalat att det finns skäl att inte binda
utredningsarbetet genom att redan nu ta ställning till om personalen hos den
nya stiftelsen eller hos regionmusikavdelningen i Stockholm skall ha statligt
reglerade tjänster. I övrigt har utskottet inte något att erinra mot propositionsförslaget.

Resurser

I propositionen anförs (s. 37).

Resurserna för omorganisationen, som i detta sammanhang anges i belopp
hämtade från eller relaterade till nivån i regleringsbrevet för budgetåret
1983/84, fördelas så att 20 250 000 kr. beräknas stå till förfogande för den
centrala musikinstitutionen.

För regionmusikavdelningen i Stockholm beräknas kostnaderna till drygt
11 milj. kr. och för rikskonsertverksamheten i Stockholms län till ca 750 000
kr. Av kostnaderna för regionmusikavdelningen utgör 3,3 milj. kr. ersättning
för uppgifterna inom försvaret.

En överenskommelse bör träffas med Stockholms läns landsting om
landstingets bidrag till kostnaderna för musikverksamheten i länet.

I motion 5 (fp) yrkas att den centrala musikorganisationen skall få dra en
kostnad som är 3 milj. kr. högre än enligt regeringsförslaget. Enligt
motionärerna bör medlen till den nya regionala organisationen reduceras i
motsvarande mån.

I konsekvens med utskottets ställningstagande till resurserna inom den
regionala organisationen avstyrks motionsyrkandet (yrkande 3).

Utskottet tillstyrker även i övrigt propositionen i denna del.

Genomförande

I enlighet med vad som tidigare angetts skall förberedelsearbetet bedrivas
så att den nya organisationen kan påbörja sin verksamhet den 1 januari 1988.

Den centrala musikkommittén skall framlägga ett utredningsförslag
rörande bl. a. den centrala musikinstitutionen senast den 30 november 1985.
Vidare skall, på grundval av material som tas fram av kommittén, statens
förhandlingsnämnd sluta avtal med de nya huvudmännen. Regeringen har

KrU 1984/85:7

för avsikt att våren 1986 återkomma till riksdagen i ärendet. Efter riksdagsbeslutet
behövs tid för att genomföra omställningsåtgärder och för detaljutredningar
för att den nya organisationen skall kunna börja sin verksamhet.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte är möjligt att
genomföra reformen snabbare än vad som föreslås i propositionen. Vid
denna bedömning beaktar utskottet även innehållet i det trygghetsavtal som
gäller för regionmusiken. Motion 8 (c) avstyrks i motsvarande del
(yrkande 11).

Utskottet förutsätter att centrala musikkommittén, som består av ordförande
och tre ledamöter, bedriver utredningsarbetet i nära samråd med
företrädare för olika musikpolitiska intressen. Någon riksdagens åtgärd med
anledning av motion 5 (fp) yrkande 6 och motion 8 (c) yrkande 10, vari
denna fråga tas upp, erfordras därför inte.

Vissa övergångsfrågor

Utskottet tillstyrker att riksdagen medger att regeringen får besluta om de
förändringar av sammansättning och mandattider för styrelserna för regionmusiken
och Rikskonserter som föranleds av omorganisationen.

Övrigt

I motion 8 (c) framställs också flera yrkanden som avser det statliga
ansvaret under regionaliseringsskedet (yrkandena 1 och 4). Motionärerna
vill att regionmusiken, Rikskonserter och statens kulturråd skall få ett
särskilt uppdrag att ställa sin kompetens till de kommande regionala
huvudmännens förfogande under utvecklingsarbetet. Motionärerna vill
också att regeringen i budgetsammanhang skall beakta behovet av en
medelsanvisning av 1 milj. kr. per år fram till dess reformen är genomförd i
syfte att ge stöd åt utvecklingsprojekt som kan öka det regionala ansvaret.
Medlen skulle kunna användas för bl. a. ökad turnéverksamhet.

Utskottet vill framhålla att det är självklart att nämnda organ i mån av
resurser bör biträda de kommande huvudmännen under utvecklingsarbetet.
Något särskilt uppdrag är inte erforderligt i detta syfte. Utskottet vill också
framhålla att centrala musikkommittén har fått ett samordningsansvar då det
gäller regionaliseringsarbetet och ett ansvar för omställningen till den nya
organisationen. Då det gäller frågan om en särskild medelsanvisning anser
utskottet att den pågående budgetbehandlingen i regeringskansliet inte bör
föregripas. Motionsyrkandena bör därför inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Slutligen tar utskottet upp ett yrkande i motion 8 (c) om musikteater.
Motionärerna vill att centrala musikkommittén skall se över ansvaret för och
i vilka former turnerande musikteater skall bedrivas (yrkande 6 delvis). De
framhåller att utbudet av musikteater är synnerligen snedfördelat över

KrU 1984/85:7

landet. Det är av stor betydelse, anför motionärerna, att de resurser och den
kompetens som finns inom regionmusiken, Rikskonserter och Riksteatern
tillvaratas.

Det ingår i den centrala musikkommitténs uppgifter att utreda frågan om
hur stöd från den centrala musikinstitutionen skall kunna lämnas till olika
turnéer. Denna uppgift för kommittén innebär bl. a. att kommittén i fråga
om musikteater måste ta ställning till avgränsningen gentemot Riksteaterns
verksamhet. Kommittén får således anledning att i viss utsträckning pröva
den fråga som tas upp av motionärerna.

Utskottet anser att det är viktigt att centrala musikkommittén får
koncentrera sig på de uppgifter, som direkt avser det här aktuella regionaliseringsarbetet.
Dessa är arbetskrävande och som framgår av det föregående är
tidsmarginalen för utvecklingsarbetet knapp. Utskottet är därför inte berett
att med anledning av motionen förorda en vidgning av kommitténs uppdrag i
här aktuellt avseende. Motionsyrkandet bör således inte föranleda någon
riksdagens åtgärd. Utskottet vill tillägga att också det arbete som centrala
musikkommittén kommer att utföra i fråga om samverkansmodeller för de
nya huvudmännen kan bli av värde för samverkan på musikteaterområdet.

Utöver det ovan anförda föranleder propositionen inte någon erinran eller
något särskilt uttalande från utskottets sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:1 godkänner att
regionmusiken och Rikskonserter regionaliseras och samordnas,

2. beträffande erbjudande till landstingen att överta huvudmannaskapet
för den regionala verksamhet Rikskonserter och regionmusiken
bedriver

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:4 yrkandena 1 och 2
godkänner vad som föreslagits i proposition 1984/85:1,

3. beträffande vaktslående om den militära musiktraditionen

att riksdagen med avslåg på motion 1984/85:8 yrkande 7 godkänner
vad som föreslagits i proposition 1984/85:1,

4. beträffande en återgång till särskild musikorganisation för försvaret
att riksdagen med avslag på motion 1983/84:1671 godkänner vad
som föreslagits i proposition 1984/85:1,

5. beträffande musikavdelningen i Uddevalla

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:2 och 1984/85:14
godkänner vad som föreslagits i proposition 1984/85:1,

6. beträffande genomförande av omorganisationen på ett samlat sätt
att riksdagen med avslag på motion 1983/84:1656 yrkan ie 2
godkänner vad som föreslagits i proposition 1984/85:1,

KrU 1984/85:7

7. beträffande musiksamarbetet i västra Sverige

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:6 godkänner vad som
föreslagits i proposition 1984/85:1,

8. beträffande musikfrågorna i Stockholms län

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:8 yrkande 9 godkänner
vad som föreslagits i proposition 1984/85:1,

9. beträffande de musikpolitiska handlingsprogrammen

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:5 yrkande 4 godkänner
vad som föreslagits i proposition 1984/85:1,

10. beträffande kvalitetsaspekten vid den musikpolitiska planeringen
att riksdagen med avslag på motion 1984/85:5 yrkande 1 godkänner
vad som föreslagits i proposition 1984/85:1,

11. beträffande musikadministrationen i regionerna

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:8 yrkande 2 godkänner
vad som föreslagits i proposition 1984/85:1,

12. beträffande studieförbundens möjligheter att utnyttja statsbidrag i
vissa fall

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:5 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. beträffande vissa frågor om symfoni- och kammarorkestrar

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:10 yrkande 1 och
motion 1984/85:12 godkänner vad som föreslagits i proposition
1984/85:1,

14. beträffande stöd till regionmusikavdelningar i vissa fall

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:3 godkänner vad som
föreslagits i proposition 1984/85:1,

15. beträffande musiklivet i södra Norrland

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:13 godkänner vad som
föreslagits i proposition 1984/85:1,

16. beträffande omfördelning av det statliga stödet till den regionala
musikverksamheten

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:11 godkänner vad som
föreslagits i proposition 1984/85:1,

17. beträffande statligt stöd till musik och teater i Skåne

att riksdagen med avslag på motion 1983/84:1656 yrkande 1
godkänner vad som föreslagits i proposition 1984/85:1,

18. beträffande resursförstärkning i vissa regioner

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:7 och 1984/85:9
godkänner vad som föreslagits i proposition 1984/85:1,

19. beträffande en flexibel resurs hos de nya huvudmännen

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:8 yrkande 3 godkänner
vad som föreslagits i proposition 1984/85:1,

KrU 1984/85:7

20. beträffande organisationsfrågan pä arbetsgivarsidan inom kulturområdet
m. m.

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:1, motion
1984/85:8 yrkande 8 och motion 1984/85:10 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. beträffande omfattningen av verksamheten hos den centrala musikinstitutionen att

riksdagen med avslag på motion 1984/85:4 yrkande 3 godkänner
vad som föreslagits i proposition 1984/85:1,

22. beträffande tillvaratagande av kvalitetsaspekten hos den centrala
musikinstitutionen

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:5 yrkande 2 godkänner
vad som föreslagits i proposition 1984/85:1,

23. beträffande statens ansvar för skilda musiktraditioner och -genrer
m. m.

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:8 yrkande 5 godkänner
vad som föreslagits i proposition 1984/85:1,

24. beträffande internationell artistförmedling

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:8 yrkande 6 i motsvarande
del godkänner vad som föreslagits i proposition 1984/85:1,

25. beträffande resurser till den centrala musikinstitutionen

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:5 yrkande 3 godkänner
vad som föreslagits i proposition 1984/85:1,

26. beträffande tidpunkten för genomförandet av regionaliseringen
att riksdagen med avslag på motion 1984/85:8 yrkande 11 godkänner
vad som föreslagits i proposition 1984/85:1,

27. beträffande centrala musikkommitténs arbete m. m.

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:5 yrkande 6 och
motion 1984/85:8 yrkande 10 godkänner vad som föreslagits i
proposition 1984/85:1,

28. beträffande det statliga ansvaret under regionaliseringsskedet

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:8 yrkandena 1 och 4
godkänner vad som föreslagits i proposition 1984/85:1,

29. beträffande musikteater

att riksdagen avslårmotion 1984/85:8yrkande 6i motsvarande del,

30. att riksdagen i den mån frågorna inte behandlats i föregående
moment godkänner vad som i proposition 1984/85:1 föreslagits

a) beträffande omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter,

b) beträffande den regionala musikorganisationen,

c) beträffande den centrala musikinstitutionen,

KrU 1984/85:7

31. att riksdagen medger att regeringen får besluta om de förändringar
av sammansättning och mandattider för styrelserna för regionmusiken
och Rikskonserter som föranleds av omorganisationen,

32. beträffande tillskapandet av en central musikinstitution

att riksdagen avslår motion 1983/84:1656 yrkande 3 i den mån
yrkandet inte tillgodosetts genom vad utskottet i det föregående
hemställt.

Stockholm den 27 november 1984

På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Karl Boo (c),
Lars-Ingvar Sörenson (s), Catarina Rönnung (s), Maja Bäckström (s), Lars
Ahlmark (m), Stina Gustavsson (c), Berit Oscarsson (s), Gunnar Thollander
(s), Gunnel Liljegren (m), Jan-Erik Wikström (fp), Eva Hjelmström (vpk),
Mona Sahlin (s) och Lars Hjertén (m).

Reservationer

1. Erbjudande till landstingen att överta huvudmannaskapet för den regionala
verksamhet Rikskonserter och regionmusiken bedriver (mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”fria organisationer” bort ha följande lydelse:
Kommunernas anslag inom musikområdet är mångdubbelt större än
landstingens. De kommunala musikskolorna har därtill kommit att utgöra
ryggraden i många kommuners musikverksamhet.

Svenska kommunförbundet konstaterar, med kännedom om hur musiklivet
fungerar ute i landet, att ”grunden för det svenska musiklivet är en brett
förankrad verksamhet ute i kommunerna, där inte minst de kommunala
musikskolorna, alla amatörensembler samt föreningslivet har en avgörande
betydelse.”

I primärkommunerna finns således den professionella kunskap inom
musiksektorn som nästan helt saknas i landstingen. För att bibehålla en hög
kvalitet i musiklivet efter omorganisationen bör man ta vara på den stora
kunskap och erfarenhet som finns hos de kommunala musikledarna och
musikerna. En regionalisering som bygger på kommunerna framstår som ett
självklart alternativ.

Utskottet stöder tanken på en regionalisering av regionmusiken och

KrU 1984/85:7

Rikskonserters verksamhet men vill gå ett steg längre i decentralisering än
vad regeringen föreslår i propositionen. Utskottet anser att kommunerna är
bättre skickade än landstingen att ta huvudansvaret för en regionalisering av
de båda musikinstitutionerna.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motion 4, såvitt däri
hemställs att propositionens förslag skall avslås i här aktuell del och att
riksdagen skall hemställa om ett nytt förslag om regionalisering av Rikskonserters
och regionmusikens verksamhet enligt de riktlinjer som förordas i
motionen.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande erbjudande till landstingen att överta huvudmannaskapet
för den regionala verksamhet Rikskonserter och regionmusiken
bedriver

att riksdagen med avslag på proposition 1984/85:1 och med bifall
till motion 1984/85:4 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Omfattningen av verksamheten hos den centrala musikinstitutionen
(mom. 21)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar ”Utskottet anser
i likhet” och slutar ”(motion 4 yrkande 3)” bort ha följande lydelse:

I propositionen konstateras (s. 33), att ”Rikskonserter länge intog en
särställning genom sin omfattande utgivning av kvalitetsfonogram inom
sådana genrer som jazzmusik, svensk konstmusik och folkmusik. Under
senare år har emellertid allt flera andra producenter börjat ägna sig åt sådan
utgivning.” Dessa synpunkter har tidigare framförts i motioner av företrädare
för moderata samlingspartiet med anledning av budgetpropositionen.

Även ett annat konstaterande i propositionen ansluter till de åsikter som
tidigare framförts i moderata motioner. Det gäller de höga kostnaderna för
den fonogramproduktion, som Rikskonserter svarat för. Regeringen har
givit Rikskonserter i uppdrag att utreda den framtida fonogramuppgivningen
inom en kostnadsram som är minskad till två tredjedelar av motsvarande
kostnad budgetåret 1983/84.

Utskottet anser tiden nu vara mogen att i samband med den fullständiga
omorganisationen gå ytterligare ett steg och helt befria den statliga, centrala
musikinstitutionen från uppgiften att svara för en egen fonogramproduktion.
Det är utskottets uppfattning, att man härigenom även kan tillgodose kravet
på ett ”smalt” utbud med hjälp av det stöd till utgivning av fonogram som
kulturrådet i dag har ansvaret för men som den centrala institutionen bör ta
över.

KrU 1984/85:7

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande omfattningen av verksamheten hos den centrala musikinstitutionen att

riksdagen med anledning av proposition 1984/85:1 och motion
1984/85:4 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. Resurser till den centrala musikinstitutionen (mom. 25)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar ”1 konsekvens”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående understrukit vikten av att den centrala
musikinstitutionen värnar om musiklivets kvalitet i alla delar av sin verksamhet.
Det är uppenbart att det med de relativt begränsade resurser som
föreslås bli avdelade för institutionen blir mycket svårt för denna att fullgöra
sina uppgifter med iakttagande av detta kvalitetskrav. Utskottet anser mot
denna bakgrund att man vid den fortsatta planeringen för regionaliseringen
bör utgå från en resurstilldelning till den centrala musikinstitutionen som
med 3 milj. kr. överstiger den i propositionen förordade. Bidragen till
landstingen bör reduceras i motsvarande mån. Värdet av att ha en väl
fungerande central institution med bl. a. serviceuppgifter väger enligt
utskottets mening upp den minskning i statsbidrag för det enskilda landstinget
som blir följden av utskottets förslag. I enlighet med det anförda tillstyrker
utskottet motion 5 yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande resurser till den centrala musikinstitutionen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:1 och med
bifall till motion 1984/85:5 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

4. Det statliga ansvaret under regionaliseringsskedet (mom. 28)

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Centrala musikkommittén har fått ett samordningsansvar då det gäller
regionaliseringsarbetet och ett ansvar för omställningen till den nya organisationen.
Detta är emellertid inte tillräckligt, eftersom det är uppenbart att
omställningen till den nya organisationen kommer att ställa mycket stora
krav på de nya huvudmännen. Utskottet anser därför att regionmusiken,
Rikskonserter och statens kulturråd i enlighet med vad som föreslås i

KrU 1984/85:7

motion 8 skall få ett särskilt uppdrag att ställa sin kompetens till de nya
huvudmännens förfogande under utvecklingsarbetet. Genom ett sådant
uppdrag markeras att det stöd som huvudmännen behöver bör ges en hög
prioritet.

Utskottet tillstyrker också förslaget i motion 8 om att regeringen - för att
utvecklingsprojekt som kan öka det regionala ansvaret skall kunna få stöd - i
budgetsammanhang skall beakta behovet av en medelsanvisning av 1
milj. kr. per år fram till dess reformen är genomförd. Medel som anvisas för
sådant ändamål innebär enligt utskottets mening en god resursanvändning.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motion 8 yrkandena 1 och

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande det statliga ansvaret under regionaliseringsskedet
att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:1 och med
bifall till motion 1984/85:8 yrkandena 1 och 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Följdfrågor med anledning av reservation 1

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén (alla
m) anför:

I reservation 1 föreslår vi, att den kommande regionaliseringen av
Rikskonserter och regionmusiken skall bygga på primärkommunerna.

Vi har vid den fortsatta behandlingen av propositionen och motionerna
avstått från att reservera oss varje gång landstingen nämnts som huvudman
men ställningstagandet i övrigt varit oberoende av huvudmannaskapet.

2. Musikplutonverksamheten (s. 8)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén (alla
m) anför:

Det är viktigt att militärmusiken får bibehållas och utvecklas i den
kommande organisationen. Vi vill särskilt betona den betydelse musikplutonen
i Strängnäs har haft och har i det avseendet. En ny generation musiker
har utbildats inom försvaret, en tradition har hållits vid liv och kombinerats
med en nödvändig förnyelse.

Efterfrågan på utbildning inom musikplutonen har vida överstigit tillgången
på utbildningsplatser. Det behov av ytterligare utbildningsplatser som
sålunda manifesterats bör mötas genom att en utbildning vid en musikpluton
i Västsverige aktualiseras i framtiden. Härigenom får man en geografisk
spridning av en utbildning som är betydelsefull för militärmusikens framtid.

KrU 1984/85:7

Bilaga 1

Beräkningar i propositionen rörande resurserna (milj. kr.)

Nuläget (budgetåret 1983/84)1
Anslag till regionmusiken

Anslag till Rikskonserter
Tjänstemusik inom försvaret
(belastar försvarshuvudtiteln) Beräknad

nedskärning för
tjänstemusiken inom försvaret
(till 11,8)

Disponibla medel

89.6

40.6

14,7

2,92

142,0

Anm.

1 Ej tilläggsbudget II

2 Beloppet 2,9 kommer enligt uppgift att
användas för andra musikinsatser inom
försvaret

Efter reformen

I Regionala medel

Försvarsmusik av nuvarande
regionala ensembler
i Boden, Östersund, Linköping,
Uddevalla och
Karlskrona

Särskild förstärkning till
vissa regioner (motsv. ca
30 tjänster)1

Stimulans och utjämningsåtgärder Statligt

bidrag till baskostnader
för personal, lokaler,
resor och traktamenten
samt produktions- och
verksamhetsmedel2

Totalt

II Centrala medel

Centrala musikinstitutionen
Regionmusikavdelningen
i Stockholm3 (drygt)

Rikskonsertverksamhet i
Stockholms län

Totalt

Summa I + II
Anm.

1 Gävleborgs län
Kalmarlän
Värmlands län
Norrbottens län
Västernorrlands län

8,50

4,75

2,50

94.25
110,00

20.25
11,00

0,75

32,00

142,00

1,02

1,41

0,78

1,04

0,50

4,75

Summa

2 Därav ca 3,4 för förstärkning för resor
och traktamenten

3 Därav 3,3 ersättning för musik inom
försvaret

KrU 1984/85:7

Bilaga 2

Försvarsutskottets yttrande
1984/85:1 y

över proposition 1984/85:1 om omorganisation av regionmusiken och
Rikskonserter

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har den 4 oktober 1984 beslutat anhålla om yttrande från
försvarsutskottet över dels proposition 1984/85:1 om omorganisation av
regionmusiken och Rikskonserter jämte eventuella motioner, dels motionerna
1983/84:1656 av Per Olof Håkansson (s) om musikpolitiska frågor,
yrkandena 1-3, och 1983/84:1671 av Sten Svensson (m) om musiken inom det
militära försvaret, allt såvitt rör försvarsutskottets beredningsområde.

I propositionen har regeringen föreslagit riksdagen att fatta ett principbeslut
om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter och godkänna
riktlinjer för det förberedelse- och förhandlingsarbete som tar vid sedan
principbeslutet är fattat.

I detta yttrande behandlas propositionen endast såvitt den rör musiken i
försvaret och i statsceremoniella sammanhang. Vidare behandlar utskottet
tre av de motioner som har väckts med anledning av propositionen, nämligen
motionerna 1984/85:2, 1984/85:8, yrkande 7, och 1984/85:14 samt berör
motion 1984/85:4. Motion 1983/84:1671, som har väckts under den allmänna
motionstiden, behandlas också i sammanhanget.

Bakgrund

Rikskonserter tillkom efter beslut av riksdagen år 1968 (prop. 1968:45,
SU 114, rskr 263). Institutet är en statligt finansierad stiftelse med uppgift att
på olika sätt främja musiklivet i landet.

Regionmusiken skapaues i början av 1970-talet genom en omorganisation
av militärmusiken (prop. 1970:31, SU 21, rskr 282, prop. 1973:65, KrU 18,
rskr 142). Den är en statlig myndighet med uppgift att framföra musik inom
det allmänna musiklivet, främst genom medverkan i rikskonsertverksamheten
och inom försvarsmakten. Under fjärde huvudtiteln beräknas medel för
ersättning till regionmusiken för musik inom försvarsmakten och vid
statsceremonier. För budgetåret 1983/84, som är utgångspunkt för de
ekonomiska beräkningarna i propositionen, avsågs ca 14,7 milj. kr. för
ändamålet.

KrU 1984/85:7 Bilaga 2

Propositionen

I proposition 1984/85:1 föreslås en samordning på både central och
regional nivå av regionmusiken och Rikskonserter. På central nivå skall
enligt förslaget finnas en statlig musikinstitution med uppgift att stödja den
regionala verksamheten och den musikpolitiska utvecklingen i landet.
Landstingen erbjuds överta huvudmannaskapet för den regionala verksamheten.
De nya huvudmännen får själva avgöra vilken regional indelning som
är lämplig. De kan därvid välja en indelning som bygger på samverkan över
länsgränserna och med de kommuner som står utanför landstingsindelningen.

Enligt propositionen skall staten även i fortsättningen ha ett särskilt ansvar
för musiken inom försvaret och vid statsceremonier. Med försvaret avses i
detta sammanhang - enligt vad utskottet har inhämtat - de myndigheter vars
verksamhet finansieras över fjärde huvudtiteln. Staten föreslås sålunda
behålla ansvaret för regionmusikavdelningen i Stockholm, som beräknas
ansvara för huvuddelen av den statsceremoniella musiken och ca 25 % av
antalet speltillfällen som avser tjänstemusik vid förband och skolor. Avdelningen
avses inordnas i den föreslagna centrala musikinstitutionen.

Ute i landet skall enligt regeringens förslag ansvaret för tjänstemusik för
försvaret läggas på fem regionala ensembler, nämligen musikavdelningarna i
Boden, Östersund, Linköping, Uddevalla och Karlskrona. Staten avses ge
ekonomisk kompensation för dessa åtaganden. Förutom nyssnämnda avdelningar
skall f. n. också avdelningarna i Uppsala,'Visby, Örebro och
Halmstad kunna utföra militärmusik. Musik för försvarets räkning utförs
även av andra musikavdelningar.

Åtagandena gentemot försvaret och medelsfördelningen mellan de musikavdelningar
som i framtiden avses svara för försvarets behov av musik
föreslås regleras i särskilda avtal, dels med Stockholmsavdelningen, dels med
de berörda nya huvudmännen. Avtalen bör enligt föredragande statsrådet
gälla t. v. med en uppsägningstid om två år. Staten avses dock förbinda sig att
den statliga insatsen till berörda regionala ensembler skall vara oförändrad
under den första femårsperioden sedan avtalen trätt i kraft. Under perioden
fram till den 1 januari 1988, då den nya organisationen beräknas börja
tillämpas, avses medel från fjärde huvudtiteln stå till förfogande på samma
sätt och i samma omfattning som nu. Därefter beräknas den årliga insatsen
från försvarsbudgeten uppgå till 11,8 milj. kr. (prisläge 1983/84). Därav avses
3,3 milj. kr. för Stockholmsavdelningen. Återstoden, 8,5 milj. kr., är tänkt
att fördelas mellan de angivna regionala ensemblerna i förhållande till deras
åtaganden. Medlen är beräknade för ett behov av militär tjänstemusik vid
sammanlagt 700 speltillfällen, varav ca 500 vid förband och skolor och ca 200
vid statsceremonier.

KrU 1984/85:7 Bilaga 2

Försvarsutskottet

Utskottet vill inledningsvis erinra om att den nuvarande regionmusiken
har sina rötter i den militärmusikorganisation som avvecklades i början av
1970-talet. Regionmusiken övertog därvid uppgiften att mot viss ersättning
från fjärde huvudtiteln tillgodose behovet av musik hos försvaret och i
statsceremoniella sammanhang. På en del håll har regionmusiken haft vissa
svårigheter att inom ramen för sina resurser tillhandahålla musik för
försvaret på ett tillfredsställande sätt. Enligt utskottets mening är emellertid
ett fortsatt utnyttjande av regionmusiken för detta ändamål den mest
rationella lösning som står till buds. Den tänkta koncentrationen av ansvaret
för den nu aktuella musikverksamheten till sex musikavdelningar innebär en
kraftsamling av resurserna och anger en klar ansvarsfördelning. Hittillsvarande
erfarenheter bör kunna tillvaratas i det omfattande arbete som måste
föregå övergången till den nya organisationen.

Av det föregående framgår att utskottet inte tillstyrker bifall till motion
1983/84:1671 (m) som förordar en återgång till en organisation med uppgift
att exklusivt svara för försvarets behov av musik. Motionären anser bl. a. att
försöksverksamheten med utbildning av en musikpluton i Strängnäs bör
vidareutvecklas som ett led i detta syfte. I anslutning till vad som anförs i
motion 1671 om musikplutonverksamheten vill utskottet peka på sitt
uttalande i annat sammanhang (FöU 1983/84:4) att denna verksamhet av
dittillsvarande erfarenheter att döma är ett värdefullt tillskott till militärmusiken.
Därvid framhöll utskottet också hemvärnsmusikkårerna som en
värdefull tillgång. Utskottet vill i linje med dessa uttalanden understryka
betydelsen av att musikkårer med frivillig personal och värnpliktiga även i
fortsättningen får utgöra komplement till regionmusiken. Genom sådana

KrU 1984/85:7 Bilaga 2

musikkårers insatser minskar behovet av framträdanden av regionmusiken.
Därigenom breddas också förståelsen för militärmusiken och dess traditioner.
De kan i vissa fall även bidra till nydaning av militärmusiken.

Utskottet vill också något uppehålla sig vid motionerna 1984/85:2 (c,m,fp)
och 1984/85:14 (m) som rör huvudmannaskapet för regionmusikavdelningen
i Uddevalla. Motionärerna anser att denna avdelning liksom Stockholmsavdelningen
bör kvarstå under statligt huvudmannaskap. Som motiv framhålls
bl. a. att avdelningen redan nu till 70 % används för musik för försvaret och i
statsceremoniella sammanhang. Detta engagemang kommer, hävdar motionärerna,
att ytterligare öka i den föreslagna organisationen eftersom
Uddevallaavdelningen i denna blir den enda musikavdelningen i Västra
militärområdet som är profilerad för militärmusikaliska framträdanden.

Föredragande statsrådet uttalar att det i anslutning till arbetet med de
särskilda avtal som skall reglera ifrågavarande musikavdelningars åtaganden
bör prövas vilken lösning för Gotlands kommun som är mest praktisk.
Utskottet vill understryka betydelsen av att försvarets behov av musik på
Gotland blir tillgodosett.

Minskningen av antalet regionmusikavdelningar som lämpar sig för
militärmusik torde öka behovet av resor för de avdelningar som har kvar
denna uppgift. Det är enligt utskottets mening angeläget att en sådan ökning
motverkas i största möjliga utsträckning, t. ex. genom att i överenskommelser
med huvudmännen öppnas möjlighet till visst samarbete med andra
regionmusikavdelningar och med frivilliga militärmusikkårer.

Motion 1984/85:4 (m) godtar propositionens förslag rörande musiken för
försvaret men avstyrker att landstingen skall vara huvudmän för regionmusiken.
Motionärerna vill i stället ha ett primärkommunalt huvudmannaskap.
Försvarsutskottet vill i denna del endast framhålla att varje ändring av
huvudmannaskapet bör förenas med garantier för goda förutsättningar att
tillgodose försvarets musikbehov.

Sammanfattningsvis anser försvarsutskottet att regeringens förslag till
riktlinjer för att tillgodose behovet av musik för försvaret och i statsceremoniella
sammanhang bör godkännas. Detta innebär att utskottet förordar att

KrU 1984/85:7 Bilaga 2

motionerna 1983/84:1671, 1984/85:2, 1984/85:8, yrkande 7, och 1984/85:14
avslås av riksdagen.

Stockholm den 13 november 1984

På försvarsutskottets vägnar
OLLE GÖRANSSON

Närvarande: Olle Göransson (s), Gunnar Björk i Gävle (c), Åke Gustavsson
(s), Göthe Knutson (m), Olle Aulin (m), Ulla Ekelund (c), Mats Olsson (s),
Anita Bråkenhielm (m), Eric Hägelmark (fp), Inge Carlsson (s), Iréne
Vestlund (s), Erik Olsson (m), Sverre Palm (s), Marita Bengtsson (s) och
Kenth Högström (s).

Avvikande mening

Göthe Knutson (m), Olle Aulin (m), Anita Bråkenhielm (m), Eric
Hägelmark (fp) och Erik Olsson (m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 35 börjar ”Musiken för”
och på s. 36 slutar ”bör avslås” bort ha följande lydelse:

Musiken för försvaret och i statsceremoniella sammanhang är en statlig
angelägenhet. Utskottet finner det därför naturligt att musikavdelningen i
Stockholm, i enlighet med regeringsförslaget, kvarstår under statligt huvudmannaskap.
I motsats till regeringen har utskottet emellertid funnit att detta
bör gälla också de fem övriga musikavdelningar som enligt propositionen
skall svara för försvarets behov av musik. Verksamhetsområdet kommer för
flera av dem att vara geografiskt betydligt större än existerande kommunala
eller landstingskommunala regioner. Med en sådan lösning tar staten i full
utsträckning ansvar när det gäller musiken inom försvaret och för att
upprätthålla och utveckla de militärmusikaliska traditionerna. Om riksdagen
delar försvarsutskottets mening i denna del finns det ingen anledning till
något uttalande i enlighet med yrkande 7 i motion 1984/85:8 (c). Ställningstagandet
ligger i linje med motion 1983/84:1671 (m) men sammanfaller inte
med motionärens yrkande, som innebär att militärmusiken bör få en
organisationsform som är fristående från regionmusiken. Yrkandena i
motionerna 1984/85:2 (c,m,fp) och 1984/85:14 (m) om huvudmannaskapet
för regionmusikavdelningen i Uddevalla blir tillgodosedda med den lösning
som försvarsutskottet förordar.

Utskottet vill här peka på sitt uttalande i annat sammanhang (FöU
1983/84:4) att musikplutonverksamheten av dittillsvarande erfarenheter att
döma är ett värdefullt tillskott till militärmusiken. Därvid framhöll utskottet
också hemvärnsmusikkårerna som en värdefull tillgång. Försvarsutskottet
vill i linje med dessa uttalanden starkt understryka betydelsen av att

KrU 1984/85:7 Bilaga 2

musikkårer med frivillig personal och värnpliktiga även i fortsättningen får
utgöra komplement till regionmusiken. Genom sådana musikkårers insatser
minskar behovet av framträdanden av regionmusiken. Därigenom breddas
också förståelsen för militärmusiken och dess traditioner. De kan i vissa fall
även bidra till nydaning av militärmusiken.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 36 börjar ”Sammanfattningsvis
anser” och på s. 37 slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Sammanfattningsvis anser försvarsutskottet att regeringens förslag till
riktlinjer för att tillgodose behovet av musik för försvaret bör, i linje med
m >tion 1983/84:1671 och med bifall till motionerna 1984/85:2 och 1984/85:14,
godkännas med den ändringen att inte bara regionmusikens avdelning i
Stockholm utan även dess nuvarande avdelningar i Boden, Östersund,
Linköping, Uddevalla och Karlskrona kvarstår under statligt huvudmannaskap.
Motion 1984/85:8, yrkande 7, bör avslås av riksdagen.

Särskilt yttrande

av Gunnar Björk i Gävle (c) och Ulla Ekelund (c).

Vi stöder förslaget i propositionen att fem regionala ensembler, nämligen
nuvarande musikavdelningarna i Boden, Östersund, Linköping, Uddevalla
och Karlskrona, under berörda landstings huvudmannaskap tillsammans
med den statliga musikkåren i Stockholm får ansvaret att tillgodose behovet
av tjänstemusik för försvaret. Det statliga ansvaret för musiken för försvaret
är framträdande. Vi anser det emellertid viktigt att på föreslaget sätt ett
ansvar för försvarsmusiken ute i landet förs ner till den nivå där verksamheten
skall genomföras. Vi vill starkt understryka att berörda landsting bör få
full ekonomisk kompensation för sina åtaganden rörande musiken för
försvaret.

KrU 1984/85:7

Innehåll

Sammanfattning 1

Propositionens hemställan 2

Motioner 2

Vissa bakgrundsuppgifter 5

Utskottet

Principfrågan om omorganisation av regionmusiken

och Rikskonserter 6

Den regionala musikorganisationen

Grunder för regional indelning 10

Uppgifter 11

Resurser 16

Verksamhetsform m.m 19

Den centrala musikinstitutionen

Uppgifter 20

Verksamhetsformer 23

Resurser 23

Genomförande 23

Vissa övergångsfrågor 24

Övrigt 24

Hemställan 25

Reservationer

1. Erbjudande till landstingen att överta huvudmannaskapet för

den regionala verksamhet Rikskonserter och regionmusiken
bedriver (m) 28

2. Omfattningen av verksamheten hos den centrala musikinstitutionen
(m) 29

3. Resurser till den centrala musikinstitutionen (fp) 30

4. Det statliga ansvaret under regionaliseringsskedet (c) 30

Särskilda yttranden

1. Följdfrågor med anledning av reservation 1 (m) 31

2. Musikplutonverksamheten (m) 31

Bilagor

1. Beräkningar i propositionen rörande resurserna (milj. kr.) .... 32

2. Försvarsutskottets yttrande 1984/85:1 y 33