KrU 1984/85:2

Kulturutskottets betänkande
1984/85:2

om vissa museifrågor
Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande sex motionsförslag som syftar till
att bygga ut museiverksamheten på olika områden. Utskottet har inhämtat
yttranden över motion 1983/84:641 om regalskeppet Kronan från riksantikvarieämbetet,
statens sjöhistoriska museum samt Kalmar läns museum.

Samtliga motioner avstyrks.

Motioner

Yrkanden

I motion 1983/84:641 av Birger Rosqvist m. fl. (s) yrkas att riksdagen
uttalar sig för att överväganden görs beträffande möjligheterna att från
statens sida bidra till arbetet med bärgning och tillvaratagande av föremål
från regalskeppet Kronan.

I motion 1983/84:1225 av Lars Ahlström (m) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett varvsmuseum
i Göteborg.

I motion 1983/84:1650 av Arne Fransson m.fl. (c) yrkas att riksdagen
begär att regeringen låter utreda frågan om ett centralt journalarkiv och
möjligheten att förlägga ett sådant till Jönköping.

I motion 1983/84:1667 av Per-Olof Strindberg (m) och Christer Nilsson (s)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med syfte
att utreda förutsättningarna för ett invandrarmuseum i Norrköping i enlighet
med vad i motionen anförts.

I motion 1983/84:2276 av Marianne Karlsson (c) yrkas att riksdagen
beslutar begära att regeringen undersöker möjligheterna för ett cirkusmuseum.

I motion 1983/84:2279 av Börje Stensson (fp) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om vikten av att ett invandrarmuseum tillskapas och att statsmakterna
därvid har ett särskilt ansvar,

2. att förutsättningarna i Norrköping särskilt beaktas.

1 Riksdagen 1984/85.13 sami. Nr2

KrU 1984/85:2

Regalskeppet Kronan

Regalskeppet Kronan förliste år 1676 ca 4 sjömil utanför Hulterstad på
Ölands ostkust. Av de 840 man som fanns ombord omkom 800. Vraket efter
Kronan återfanns år 1980 på 26 meters djup. Det har beräknats att hittills ca
5 % av vrakplatsen har undersökts. Över 6 000 föremål har bärgats. Fynden
från Kronan ger en bild av 1600-talets vardag och helg såväl till sjöss som till
lands. Av stort vetenskapligt intresse är bl. a. de nautiska instrument som
tagits upp.

Den marinarkeologiska undersökningen av regalskeppet Kronans vrakplats
bedrivs sedan år 1980 under ledning av Kalmar läns museum. F. n.
arbetar man enligt en plan som medger att projektet kan avslutas senast år
1988. Efter denna femårsperiod skall en utvärdering göras av vunna resultat
med en bedömning om ytterligare bärgning är erforderlig. Kostnaderna för
undersökningar och rapportarbete uppgår till ca 500 000 kr. per år. Dessa
kostnader bestrids till största delen genom donerade eller insamlade medel.
Staten har stött projektet bl. a. genom direkta bidrag om 50 000 kr. jämte
visst utrustningsbidrag som lämnats via riksantikvarieämbetet. Vidare har
Kalmar kommun och Kalmar läns landsting vardera anslagit 60 000 kr. som
garanti för projektledarens lönekostnader under innevarande år. Betydande
insatser med statliga medel har redan gjorts från kustbevakningens, marinens
samt Sveriges geologiska undersöknings sida. Samtliga dessa myndigheter
har under längre resp. kortare tider ställt diverse arbetsinsatser, fartyg,
utrustning och dykare till förfogande. Även de statliga myndigheterna inom
den kulturminnesvårdande sektorn, såsom riksantikvarieämbetet, statens
sjöhistoriska museum samt länsstyrelsen i Kalmar har alltsedan starten 1980
bidragit med sina tjänster i form av rådgivning, planering och praktisk
fältverksamhet.

Motion 1983184:641

Motionärerna redovisar det arbete som hittills bedrivits i projektet Kronan
och hävdar att några statliga medel hittills inte tilldelats projektet. De menar
att ekonomiska garantier måste skapas om ett framtida undersökningsarbete
skall tryggas och planeras. Platsens belägenhet och alla nu kända värdeföremål
gör att plundring ej kan uteslutas. Det är därför angeläget att
bärgningsarbetet ej drar alltför långt ut på tiden.

Kronan erbjuder, sägs det, en stor arbetsuppgift och vetenskaplig utmaning
för många år framöver för marinarkeologin.

Med frivilliga insatser har man kommit en bit på väg. Motionärerna anser
att om Kronan skall tas till vara på det sätt den förtjänar torde stödinsatser
från central myndighet - riksantikvarieämbetet - vara nödvändiga. Kronanprojektet
bör, säger de, ingå i en övergripande planering av kulturminnesvården.
Projektet är betydelsefullt när det gäller att främja kunskapen om

KrU 1984/85:2

svenskt sjöförsvar, svensk handelssjöfart och svensk skeppsbyggeriverksamhet
genom tiderna.

Remissyttranden

Riksantikvarieämbetet anser sig f. n. inte kunna tillstyrka att statens stöd
för bärgning av Kronan väsentligt förändras. Ämbetet anför bl. a. följande
skäl för sitt ställningstagande.

När det gäller de statliga resurserna för denna typ av verksamhet måste
dock insatserna för Kronan ställas i relation till övriga - kända och förväntade
- behov av marinarkeologiska undersökningar. Exempelvis utreds f. n.
möjligheterna att undersöka vraket efter 1600-talsskeppet Nya Svärdet.
Fartyget som hotas av total förintelse bedöms som synnerligen värdefullt ur
marinhistorisk och teknisk synvinkel.

Marinarkeologiska undersökningar är resurskrävande inte enbart genom
att de fordrar specialutbildad personal och dyrbar teknisk utrustning.
Handhavandet av vrakdelar och andra skeppsfynd ställer stora anspråk på
konserveringsutrustning, lagerlokaler och lokaler för utställning. Konserveringsanstalternas
kapacitet är begränsade och deras resurser måste räcka till
den samlade arkeologiska verksamheten i landet. Möjligheterna att konservera
fyndmaterialet innebär därför en begränsning i sig.

Statens sjöhistoriska museum uttalar att projektet Kronan är av stort
kulturhistoriskt värde och att många av föremålen är av stort intresse. Själva
undersökningen har medfört såväl en teknik- som metodutveckling. Museet
anser dock att ett beslut om ytterligare statlig resurstilldelning bör ställas i
relation till övriga behov såväl inom kulturminnesvården generellt som till
aktuella marinarkeologiska undersökningar. Hänsyn bör bl. a. tas till att
andra marinarkeologiska projekt redan föreligger samt att nya ständigt
tillkommer och en prioritering måste göras med utgångspunkt i vad ovan
nämnts.

Statens sjöhistoriska museum har dock inget att erinra mot att ytterligare
statliga medel efter ovannämnda prövning tillförs projektet Kronan. Som
krav bör dock ställas att innan medel för projektet beviljas, ett detaljerat
handlingsprogram för den närmaste femårsperioden upprättas och presenteras
för berörda myndigheter.

Kalmar läns museum erinrar om att undersökningen av Kronan är museets
hittills största dokumentations- och utställningsprojekt och ingår som en
väsentlig del i programarbetet inför museets inflyttning i nya lokaler under år
1985. Museet anför vidare att en förutsättning för länsmuseets huvudmannaskap
för projektet är givetvis att samtliga fynd fördelas till museet: endast
härigenom kan museet på längre sikt planera såväl den vetenskapliga
bearbetningen som den utåtriktade verksamheten i form av basutställningar i
museets egna lokaler liksom produktion av vandringsutställningar till andra
institutioner. I ett kommande skede kan givetvis deposition för kortare eller
längre tid diskuteras beträffande dubblettexemplar av bärgade föremål.

KrU 1984/85:2

Beträffande finansieringen av projektet menar museet att det för dess del
givetvis är väsentligt att detta sker på sådant sätt, att planeringar kan bedrivas
med kontinuitet för flerårsperioder. Museet uttalar sig därför för ett statligt
stöd till Kronanprojektet, vilket i sådant fall bör ske genom att museet tillförs
ytterligare grundbelopp i sitt ordinarie statsbidrag. Genom ett sådant
anslagsförfarande får museet önskad kontinuitet för sin planering samtidigt
som den fortsatta finansieringen genom insamlade medel möjliggörs för
kommande år.

Varvsmuseum i Göteborg

Motion 1983184:1225

I motionen framhålls vikten av att en teknisk och industriell tradition och
miljö som håller på att försvinna dokumenteras. Motionären erinrar om att
Svenska Varv AB har tagit initiativ till ett projekt för att till eftervärlden
bevara en levande bild av varvsindustrin. Han redovisar projektets uppläggning
och den hittillsvarande verksamheten. Planerna på ett varvsmuseum i
Göteborg stöds enligt motionären av representanter från övriga varvsstäder.
I motionen anförs följande.

För första gången i Sverige planeras ett museum, där alltifrån starten
universitet, företagsledning, anställda, fackliga organisationer, arkivpersonal
och museiexperter arbetar mot samma mål. Vi har en möjlighet att till
eftervärlden spara historien om industrins framväxt och utveckling, även
sedd ur den anställdes förhållanden.

Plikten mot generationer före oss och ansvaret inför framtiden måste ge
oss medel att slutföra arbetet med att skapa och driva världens första
varvsmuseum i autentisk miljö.

Tidigare behandling av förslag om ett varvsmuseum

Kulturutskottet har åren 1981 och 1983 behandlat förslag om inrättande av
ett varvsmuseum i Göteborg. Vid behandlingen hösten 1983 erinrade
utskottet (KrU 1983/84:5) om det yttrande som statens kulturråd år 1981
avgivit över det då aktuella förslaget om ett varvsmuseum med ställning som
riksmuseum. Kulturrådet anförde häri bl. a. att rådet har den principiella
inställningen att varje näringsgren bär ansvaret för dokumentationen av sin
egen historia. Svenska Varv har redan på ett förtjänstfullt sätt tagit ett ansvar
genom det arbete som utförts inom projektet. Insamlingen av föremål och
arkivalier har enligt Göteborgs museinämnds bedömning skett systematiskt
och med iakttagande av nödvändig restriktivitet.

Kulturrådet konstaterade vidare att projektet överensstämmer väl med de
kulturpolitiska mål som riksdagen antagit. Kulturrådet anförde vidare
följande.

Det är dock kulturrådets mening att de knappa resurserna inom museiområdet
inte bör splittras upp på för många enheter. En samordning med

KrU 1984/85:2

respektive regionmuseum bör därför i första hand ses som den mest praktiska
och effektiva lösningen. Detta resonemang låg också bakom statsmakternas
beslut då regionmuseireformen påbörjades år 1977. Det finns anledning att i
dag än starkare hävda detta synsätt eftersom reformen ännu inte fullföljts
enligt de ursprungliga intentionerna.

Sammanfattningsvis finner kulturrådet att tankarna på ett varvsmuseum i
Göteborg oavsett dess regionala eller centrala ställning är ytterst fruktbara
och stimulerande för den fortsatta utvecklingen av svenskt museiväsende
under 80-talet. Kulturrådet vill därför återkomma i frågan och delar
Göteborgs museinämnds uppfattning att en kommitté bör tillsättas med
uppdrag att utarbeta ett detaljerat förslag rörande ett varvsmuseum.
Kommittén, i vilken representanter för bl. a. Göteborgs museer och Svenska
Varv bör ingå, bör ingående pröva alternativa handlingslinjer vad gäller
finansiering och organisation av ett varvsmuseum.

I sitt betänkande år 1983 redovisade utskottet att kommunstyrelsen i
Göteborg i maj 1982 tillsatt en kommitté med uppdrag att närmare utreda
frågan om ett eventuellt varvsmuseum i Göteborg. Utskottet påpekade också
att utskottet år 1981 understrukit att det är viktigt att en teknisk och
industriell tradition och miljö på olika områden som är stadda i förändring
kan sparas och att samhällets kulturpolitiska mål bl. a. innebär att insatserna
för att bevara och föra kulturtraditionerna vidare skall gälla hela samhällets
historia.

Utskottet avstyrkte såväl hösten 1981 som hösten 1983 motionsförslagen.
Riksdagen följde utskottet.

Centralt arkiv för patientjournaler

Motion 1983/84:1650

Motionärerna tar upp förslagen i journalutredningens delbetänkande (Ds
S 1982:5) Bevarande av journaler m. m. och menar att utredningen borde ha
belyst möjligheterna att sammanföra det medicinska journalmaterialet till ett
centralt arkiv. De anger följande skäl för sin uppfattning.

Genom den ökade rörligheten kommer många människor i kontakt med
sjukvård inom olika landstingsområden. Ett centralt arkiv för samtliga
journalhandlingar enligt anvisningen 100 år efter födelsedatum skulle ge en
mer lättillgänglig patientinformation.

Vidare skulle ett centralt arkiv underlätta för släktforskare att ta del av sina
förfäders journaler. Det skulle ge bättre möjligheter för sådan forskning som
belyser genetiska frågeställningar.

Möjligheten att göra rationaliseringar i rutiner ökar med stor driftvolym
och van personal. Lokalkostnaderna kan minimeras genom att utrymda
lokaler används. Motionärerna anger som exempel nedlagda regementen,
kaserner, utrymda äldre sjukhus och fabriksanläggningar.

KrU 1984/85:2

Bestämmelser rörande medicinska arkiv

Enligt bestämmelser i kommunallagen (1977:179) och sjukvårdslagen
(1962:242) skall de handlingar som tillhör landstingskommunens arkiv
vårdas och förtecknas. Föreskrifter om arkivvården meddelas av landstingskommunen,
i den mån inte annat är särskilt föreskrivet. På regeringens
uppdrag har riksarkivet i samråd med de båda kommunförbunden utarbetat
normalförslag för arkivvården i kommuner och landstingskommuner. Regeringen
har vidare uppdragit åt riksarkivet att, i den mån det behövs, utfärda
allmänna råd om arkivvården. Enligt det normalförslag till arkivreglemente
som har utarbetats och som med smärre justeringar antagits av landstingskommunerna,
ansvarar varje landstingskommunal myndighet för sitt arkiv, i
den mån det inte har överlämnats till annan myndighet. Enligt reglementet
beslutar myndigheten själv om gallring, såvida annat inte är särskilt
föreskrivet.

Det ankommer sålunda på landstingskommunerna att besluta om vården
och därmed även om gallringen av sina arkiv. Detta gäller även de
medicinska arkiven.

Utredningsförslag

Journalutredningen tar i delbetänkandet (Ds S 1982:5) Bevarande av
journaler m. m. upp frågor om bevarande och gallring av vissa medicinska
patienthandlingar. Den privata hälso- och sjukvårdens patientmaterial
berörs inte i betänkandet. Utredningens förslag innebär bl. a. att av läkare
förda journaler i sluten eller öppen vård inom hälso- och sjukvården skall
bevaras under patientens livstid samt under ytterligare fem år efter dödsfallet.
En plockgallring av handlingar skulle ske efter tre år.

Journaler beträffande patienter som endera varit döda i fem år eller som
enligt födelseuppgiften skulle vara 100 år eller äldre föreslogs plockgallras
varefter de skulle bevaras för framtiden.

Utredningen anser att sjukvårdshuvudmannen även fortsättningsvis bör
ansvara för förvaringen av journalerna.

Beträffande den aktuella arkivsituationen anger utredningen att det år
1980 fanns ca 210 hyllkilometer journaler i sjukvårdshuvudmännens arkiv.
Härav förvarades ca två tredjedelar på akutsjukhusen för kroppssjukvård.
Utredningen beräknar att journalarkiven växer med drygt 12 hyllkilometer
per år. Kostnaden för arkiveringen beräknades för år 1980 uppgå till 153 milj.
kr.

Betänkandet har remissbehandlats och bereds f. n. inom regeringskansliet.

Journalutredningen har i september 1984 i betänkandet (SOU 1984:73)
Patientjournalen föreslagit en helt ny lag - lagen om patientjournaler.

Betänkandet remissbehandlas f. n.

KrU 1984/85:2

Invandrarmuseum i Norrköping

Motionerna 1983184:1667 och 1983/84:2279

Motionärerna anser att det finns ett stort behov av att dokumentera
invandringens historia och att därför ett invandrarmuseum bör inrättas och
förläggas till Norrköping. De skisserar ett blivande museums uppbyggnad
och uppgifter.

I museet bör ingå dels dokumentation av invandringen, dels skildring av
hemlandskulturen. Vidare bör museet omfatta ett dokumentationscentrum,
bibliotek och arkiv.

Motionärerna menar att ett invandrarmuseum skulle kunna bidra till att
förstärka de internationella kontakterna och kunna bli en turistattraktion.

Ett invandrarmuseum är, säger motionärerna, inte bara en angelägenhet
för Norrköpings kommun och Östergötlands län; det måste betraktas som en
nationell angelägenhet.

Utredningsförslag

Invandrarpolitiska kommittén föreslår i sitt slutbetänkande (SOU
1984:58) Invandrar- och minoritetspolitiken ett utbyggt organisations- och
kulturstöd. Detta innefattar bl. a. ökad satsning på kulturområdet, vilket
innebär att särskilt stöd - utöver vad som kan utgå enligt ordinarie
stödformer - för invandrares och minoriteters kulturverksamhet. Vidare
föreslås att kulturrådets roll för invandrares och minoriteters kulturliv
markeras samt att invandrare får ökat inflytande inom kulturrådets ansvarsområde.

Något särskilt invandrarmuseum föreslås inte.

Tidigare behandling av förslag om arkiv för invandrarkulturen

Utskottet har åren 1975 och 1980 (KrU 1975/76:17, KrU 1980/81:5) avvisat
förslag som syftade till att ett arkiv för invandrarkulturen skulle inrättas.
Riksdagen följde vid båda tillfällena utskottet. Vid behandlingen år 1980
uttalade utskottet bl. a. att i ett läge då många främmande kulturer möter den
svenska är kännedom om och förståelse för de olika invandrargruppernas
kulturella bakgrund av stor betydelse för den framtida utvecklingen. Det är
också från rent kulturhistorisk synpunkt angeläget att dokument och föremål
som belyser invandringen till Sverige bevaras. Utskottet betonade det ansvar
som vilar på svenska myndigheter, främst riksarkivet och kulturrådet, att
stödja och stimulera invandrargrupperna i deras arbete med att inventera,
insamla och vårda material som belyser invandrarnas kultursituation.

KrU 1984/85:2

Cirkusmuseum

Motion 1983/84:2276

Den dokumentation som finns om cirkuskonsten bör enligt motionären
bevaras. Hon anför att det finns material om cirkuskonsten vid Cirkusakademien
i Stockholm. Det finns dock risk för att detta material skingras på grund
av knappa ekonomiska resurser. Motionären pläderar för att ett cirkusmuseum
tillskapas och hänvisar till att denna fråga diskuterats i bl. a. Gävle.

Vissa uppgifter i anslutning till motionen

Akademien för cirkuskonstens bevarande - Cirkusakademien - är en
sammanslutning som bildades år 1973. Cirkusakademien skall enligt sina
stadgar inte ha fler än 48 ledamöter, vilka inte får ha en yrkesmässig
anknytning till cirkusvärlden. Akademien har till syfte att stödja cirkusverksamheten
i Sverige och verka för att cirkus blir en i Sverige erkänd konstart.
Vidare söker Cirkusakademien sprida kännedom om cirkuskonsten och
främja intresset för denna konstart.

Cirkusakademien har genom olika donationer fått ett omfattande arkivmaterial
som belyser cirkuskonsten.

Verksamheten vid arkivet bedrivs till största delen på ideell bas. Cirkusakademien
erhöll från kulturrådet ett anslag om 30 000 kr. i hyresbidrag för
år 1983.

Cirkusakademien har i augusti 1984 hos utbildningsdepartementet ansökt
om att få 40 000 kr. i årligt hyresbidrag.

I rapporten (1981:1) Samhället och cirkusen som utarbetats på uppdrag av
kulturrådet föreslogs vissa åtgärder för att förenkla bestämmelserna och
myndighetsanvisningarna vid anordnandet av cirkusföreställningar. I rapporten
redovisas bl. a. Nordiska rådets behandling år 1975 av ett medlemsförslag
om en samnordisk insats för främjande av cirkuskonsten. Nordiska
rådet avslog på rådets kulturutskotts förslag medlemsförslaget. Utskottet
betonade dock vikten av att det rikhaltiga material av cirkushistoriskt
intresse som under årens lopp ihopbragts av olika cirkusar och enskilda
artister i Norden inte skingras och därmed går förlorat för forskningen och
den stora allmänheten. Utskottet menade att de i de nordiska länderna
förefintliga samlingarna borde omhändertas på lämpligt sätt och av lämplig
institution i första hand på nationellt plan, t. ex. av nationalmuseum såsom i
Danmark.

I rapporten omnämns också att det i dansteaterutredningens förslag om
cirkusbyggnaden på Djurgården framförts önskemål om att det vid ombyggnaden
av Cirkus kommer att beredas goda utrymmen för Cirkusakademiens
stora och för vårt land unika cirkusarkiv. Detta var då mera provisoriskt
inrymt i två små rum ovanför det tidigare cirkuskaféet.

KrU 1984/85:2

Utskottet

Kalmar läns museum har sedan år 1980 ansvarat för bärgningen av
regalskeppet Kronan som förliste år 1676 utanför Öland.

I motion 641 (s) önskas ett ökat statligt stöd till projektet Kronan och till
bevarande av de föremål som bärgas.

Utskottet har i det föregående lämnat en redogörelse för projektet
Kronan. Av denna framgår bl. a. att staten genom insatser från marinen,
kustbevakningen, statens sjöhistoriska museum, länsstyrelsen i Kalmar län
och riksantikvarieämbetet aktivt medverkat och lämnat avsevärt stöd till
projektet. I sina remissvar erinrar riksantikvarieämbetet och statens sjöhistoriska
museum härom. De båda remissinstanserna anser att insatserna för
Kronan måste ställas i relation till övriga behov av marinarkeologiska
undersökningar. Riksantikvarieämbetet uttalar att marinarkeologiska undersökningar
är resurskrävande inte enbart genom att de fordrar specialutbildad
personal och dyrbar teknisk utrustning. Handhavandet av vrakdelar
och andra skeppsfynd ställer stora anspråk på konserveringsutrustning,
lagerlokaler och lokaler för utställning.

Kalmar läns museum förordar ett statligt stöd till Kronanprojektet genom
att museet tillförs ytterligare ett grundbelopp i sitt ordinarie statsbidrag. Som
skäl härför anger museet att det genom ett sådant anslagsförfarande skulle få
önskad kontinuitet för sin planering.

Projektet Kronan är uppenbarligen av stort kulturhistoriskt värde. Sjöhistoriska
museet framhåller att många av föremålen är av stort intresse och att
själva undersökningen har medfört såväl en teknik- som en metodutveckling.
Utskottet förutsätter att visst stöd från statliga myndigheter även i fortsättningen
kommer att lämnas på samma sätt som hittills. Med hänsyn bl. a. till
vad riksantikvarieämbetet och sjöhistoriska museet anfört anser utskottet att
riksdagen inte bör göra något uttalande med anledning av motion 641.

Möjligheterna att täcka in ytterligare områden och inrätta nya museer
härför bör enligt fyra motioner undersökas. Motion 1225 (m) tar upp frågan
om ett varvsmuseum i Göteborg. Motionerna 1667 (m, s) och 2279 (fp) gäller
ett invandrarmuseum i Norrköping medan motion 2276 (c) för fram tanken
på ett cirkusmuseum.

Med anledning av samtliga dessa motioner vill utskottet erinra om att
kulturministern i budgetpropositionen (prop. 1983/84:100 bil. 10 s. 57 f.)
uttalar att det finns skäl att överväga vissa övergripande museipolitiska
frågor mot bakgrund bl. a. av det regionala museiväsendets utveckling. En
grundläggande fråga är, sägs det, vilka krav som det finns anledning att ställa
på de centrala museerna i deras egenskap av centrala organ på museiområdet.

Enligt vad utskottet erfarit är avsikten att en översyn av angivet slag skall
inledas under hösten 1984.

Förslag om inrättande av ett varvsmuseum i Göteborg har utskottet
behandlat år 1981 och 1983. I det föregående har utskottet ingående

KrU 1984/85:2

redovisat sina tidigare ställningstaganden. Vid behandlingen hösten 1983
(KrU 1983/84:5) påpekade utskottet att kommunstyrelsen i Göteborg år 1982
tillsatt en kommitté med uppdrag att närmare utreda frågan om ett eventuellt
varvsmuseum i Göteborg. Enligt vad utskottet har inhämtat kommer
kommittén att lämna sitt förslag under hösten 1984. Med hänsyn härtill och
till vad utskottet tidigare anfört anser utskottet att riksdagen inte bör göra
något uttalande med anledning av motion 1225.

I detta sammanhang noterar utskottet som värdefullt den samverkan kring
projektet som sker mellan företrädare för branschen och kommunen.

När det gäller önskemålen i motionerna 1667 och 2279 om ett invandrarmuseum
i Norrköping vill utskottet erinra om att invandrarpolitiska kommittén
i betänkandet (SOU 1984:58) Invandrar- och minoritetspolitiken föreslår
en ökad satsning på kulturområdet för invandrares och minoriteters kulturverksamhet.
Förslaget innebär även att kulturrådets roll för invandrares och
minoriteters kulturliv markeras. Betänkandet remissbehandlas f. n. Med
hänsyn härtill och det ovan nämnda översynsarbetet avstyrker utskottet
motionerna.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att utskottet (KrU 1980/81:5)
hösten 1980 med anledning av förslag om ett arkiv för invandrarkulturen
betonade det ansvar som vilar på svenska myndigheter, främst riksarkivet
och kulturrådet, att stödja och stimulera invandrargrupper i deras arbete
med att inventera, insamla och vårda material som belyser invandrarnas
kultursituation. Av betydelse härvidlag är även det arbete som bedrivs inom
ramen för projektet Samtidsdokumentation vid kulturhistoriska museer -SAMDOK.

Akademien för cirkuskonstens bevarande - Cirkusakademien - är en
privat sammanslutning som har till syfte att stödja cirkusverksamheten i
Sverige och verka för att cirkus blir en i Sverige erkänd konstart. Genom
olika donationer har Cirkusakademien fått ett omfattande arkivmaterial som
belyser cirkuskonsten.

Cirkusakademien har i augusti 1984 hos utbildningsdepartementet ansökt
om att få 40 000 kr. i årligt hyresbidrag.

De ansträngningar som från olika håll görs för att bevara Cirkusakademiens
arkiv är väl värda stöd. Utskottet ser det som naturligt att kulturrådet
beaktar frågan om arkivets fortbestånd framöver. Med hänvisning till vad
som anförts i det föregående om Cirkusakademiens verksamhet samt till den
aviserade översynen av centralmuseernas uppgifter finner utskottet att
motion 2276 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion 1650 (c) föreslås en utredning av möjligheten att sammanföra det
medicinska journalmaterialet till ett centralt arkiv förlagt till Jönköping.
Motionärerna kritiserar journalutredningen för att utredningen inte belyst
frågan om upprättandet av ett centralt arkiv i det delbetänkande som
avlämnades år 1982. Utskottet vill erinra om att journalutredningen nyligen
har avlämnat sitt slutbetänkande. Detta är f. n. föremål för remissbehand -

KrU 1984/85:2

ling. Det fortsatta beredningsarbetet bör inte föregripas. Med hänsyn härtill
avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande stöd lill projektet Kronan
att riksdagen avslår motion 1983/84:641,

2. beträffande varvsmuseum i Göteborg

att riksdagen avslår motion 1983/84:1225,

3. beträffande invandrarmuseum i Norrköping

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1667 och 1983/84:2279,

4. beträffande cirkusmuseum

att riksdagen avslår motion 1983/84:2276,

5. beträffande centralt arkiv för patientjournaler
att riksdagen avslår motion 1983/84:1650.

Stockholm den 16 oktober 1984

På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Tyra Johansson
(s), Karl Boo (c), Lars-Ingvar Sörenson (s), Maja Bäckström (s), Lars
Ahlmark (m), Stina Gustavsson (c), Berit Oscarsson (s). Gunnar Thollander
(s), Gunnel Liljegren (m), Jan-Erik Wikström (fp), Eva Hjelmström (vpk),
Anders Nilsson (s) och Lars Hjertén (m).