KU 1984/85:34

Konstitutionsutskottets betänkande
1984/85:34

om ändring i regeringsformen m. m. (prop. 1984/85:83 bil. 2 och
prop. 1984/85:100 bil. 2 i vissa delar samt prop. 1984/85:100 bil. 15 i
viss del)
Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett förslag i proposition 1984/85:83
om att riksdagens lönedelegation skall avskaffas och dess uppgifter övertas
av finansutskottet samt förslag i budgetpropositionen proposition 1984/
85:100 bilaga 2 Gemensamma frågor om bemyndigande för regeringen att
godkänna kollektivavtal på det statligt reglerade området. Förslagen i
propositionen medför ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen.
Finansutskottet har i ett yttrande i ärendet ställt sig positivt till den föreslagna
ändringen om att överta vissa av lönedelegationens uppgifter.

Utskottet tillstyrker för sin del att riksdagen som vilande antar förslagen
till ändring i regeringsformen och vissa huvudbestämmelser i riksdagsordningen
samt att regeringen får det begärda bemyndigandet. Vissa följdändringar
i sekretesslagen och i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser bör
kunna fattas hösten 1985 efter det att riksdagen beslutat om de vilande
grundlagsändringarna. Detsamma gäller i fråga om beslut om motsvarande
bemyndigande för riksdagens förvaltningsstyrelse att godkänna avtal om
anställningsvillkor för tjänstemän inom riksdagens och dess myndigheters
förhandlingsområde.

Vidare tar utskottet upp följande avsnitt i budgetpropositionen, nämligen
vad som anförs i bilaga 2 Gemensamma frågor om samhällsinformation och
myndigheternas externa tidskrifter samt vad som anförs i det inledande
avsnittet i civildepartementets huvudtitel (bilaga 15).

1. Avskaffande av riksdagens lönedelegation, m.m.

Propositionerna

I proposition 1984/85:83 föreslås

dels - såvitt nu är i fråga - att riksdagen beslutar om ändring i 9 kap. 11 §
regeringsformen som innebär att riksdagens lönedelegation avskaffas och att
dess uppgifter förs över till finansutskottet,

dels att riksdagen

1. i den ordning som anges i 8 kap. 16 § regeringsformen antar förslag till
lag om ändring i riksdagsordningen,

2. antar förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

1 Riksdagen 1984185. 4sami Nr 34

KU 1984/85:34

Lagförslagen bifogas betänkandet som bilaga 1.

I proposition 1984/85:100 bilaga 2 Gemensamma frågor (civildepartementet)
yrkas att riksdagen bemyndigar regeringen att utan att höra riksdagens
lönedelegation godkänna dels avtal om de anställningsvillkor som skall gälla
för statens arbetstagare, dels de avtal i övrigt som nu tillhör riksdagens
prövning, allt under förutsättning att avtalen inte gäller generell reglering av
ifrågavarande tjänstemäns anställningsvillkor i samband med de allmänna
avtalsrörelserna eller annars är av mer avsevärd, självständig statsfinansiell
betydelse.

Finansutskottet (FiU 1984/85:3 y) har yttrat sig i ärendet, bilaga 2.
Utskottet

Riksdagens lönedelegation, som inrättades år 1965, har två uppgifter. Den
skall överlägga med ett av statsråden, som regeringen bestämmer, i
förhandlingsfrågor som rör anställningsvillkor för statens arbetstagare. I
frågor om arbetstagare hos riksdagen eller dess myndigheter överlägger
delegationen med den som riksdagen bestämmer. Vidare får delegationen på
riksdagens vägnar godkänna avtal i sådana frågor och även förslag till
reglering av avtalsbara frågor som har undantagits från avtal. Lönedelegationen
avger varje år till riksdagen en redogörelse för sin verksamhet.

Syftet med att inrätta riksdagens lönedelegation var att möjliggöra ett
reellt riksdagsinflytande på löneuppgörelserna inom den statliga sektorn. I
statsmakternas beslut (prop. 1964:140, KU 1964:19 och 1965:1, rskr.
1965:64) förutsattes att de förhandskontakter varigenom delegationen skulle
utöva sin rådgivande funktion främst skulle koncentreras till de statsfinansiella
och lönepolitiska huvudlinjerna i en avtalsrörelse.

Lönedelegationens verksamhet presenteras och diskuteras i utredningen
Riksdagen och statstjänstemännens anställningsvillkor (Ds C 1983:2). Enligt
utredningen har lönedelegationen inte fungerat enligt intentionerna vid dess
tillkomst. Utredaren framhåller följande.

De statsfinansiella och lönepolitiska huvudlinjerna i avtalsrörelsen har
endast delvis uppmärksammats. Lönedelegationens uttalanden med direktiv
för löneförhandlingar har praktiskt taget enbart gällt lönepolitiska frågor
medan de statsfinansiella har lämnats därhän. De har i regel varit mycket
allmänt hållna. När förlikningsman kopplats in under avtalsrörelserna och
särskilt när stridsåtgärder har tillgripits har lönedelegationen ställts eller
ställt sig vid sidan av skeendet och inte gjort några ställningstaganden förrän
en uppgörelse träffats. Förhandlingsresultaten har - under hela perioden -godtagits omgående med endast ett fåtal kritiska markeringar från oppositionshåll.

KU 1984/85:34

Det system inom vilket lönedelegationen verkar har under årens lopp
förändrats i olika avseenden. Det har utvidgats bl. a. genom att fler frågor
genom lagstiftning gjorts avtalsbara. Det har inskränkts genom att regeringen
har fått ökad beslutanderätt. I betänkandet redovisas att endast ett mindre
antal av de närmare 1 000 avtal som underställts lönedelegationen har
förberetts genom överläggningar mellan lönedelegationen och det för
personalfrågor ansvariga statsrådet. Sådant samråd förekommer, sägs det, i
praktiken bara i samband med de allmänna avtalsrörelserna, dvs. med ett å
tre års mellanrum. De flesta sammanträden har ägnats åt en rutinmässig
behandling av avtal med mindre räckvidd. Utredaren har på ett förberedande
stadium framfört tanken att lönedelegationen helt skulle avskaffas och
regeringen ges befogenhet att godkänna de avtal som nu måste underställas
delegationen. Denna lösning har emellertid avvisats av flertalet partigrupper.
Utredaren har därför efter samråd med företrädare för de olika
partigrupperna föreslagit vissa begränsade förändringar.

Förslagen innebär att lönedelegationen skall avskaffas och att dess
uppgifter i framtiden skall överföras på riksdagens finansutskott samt att
regeringen skall bemyndigas att i betydande utsträckning utan riksdagens
ställningstagande få godkänna kollektivavtal på det statligt reglerade området.

I proposition 1984/85:83 föreläggs riksdagen därför förslag om ändring dels
i 9 kap. 11 § regeringsformen (RF), dels i 4 kap. 5 § och 8 kap. 4 och 5 §§
riksdagsordningen (RO) jämte tilläggsbestämmelser. Vidare föreslås en
ändring i 6 kap. 5 § och 11 kap. 2 § sekretesslagen.

Finansutskottet som yttrat sig i ärendet motsätter sig inte att riksdagens
lönedelegation avskaffas och att vissa av dess uppgifter läggs på finansutskottet.
Finansutskottet anger dock som en förutsättning för att det skall kunna ta
över dessa uppgifter att regeringen samtidigt i den utsträckning den föreslagit
bemyndigas att utan riksdagens ställningstagande få godkänna kollektivavtal
på det statligt reglerade området. För finansutskottet skulle i så fall återstå att
ta ställning till avtal som gäller generell reglering av statliga tjänstemäns
anställningsvillkor i samband med de allmänna avtalsrörelserna eller som
annars är av mer avsevärd, självständig statsfinansiell betydelse.

Som skäl för förslaget i budgetpropositionen (prop. 1984/85:100 bil. 2) om
bemyndigande för regeringen att godkänna kollektivavtal på det statligt
reglerade området utan att dessa underställs riksdagen för godkännande
anförs att lönedelegationens roll som samrådsorgan inför förhandlingar, som
redovisas i utredningen, ej blivit den tänkta. I propositionen erinras om att
sådana omständigheter som 1976 års arbetsrättsreform och ändring av det
avtalsbara området har haft viss betydelse för delegationens funktion.
Godkännande av avtal har i stor utsträckning skett rutinmässigt och utan
någon mer ingående prövning. Förslaget om en omfattande delegering till
regeringen att godkänna avtal bör, enligt propositionen, ses mot denna

1* Riksdagen 1984/85. 4sami. Nr 34

KU 1984/85:34

bakgrund. Föredragande statsrådet anför att det inte kan anses främja några
intressen att underställa riksdagen avtal för godkännande, om detta endast är
en ren formalitet.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker konstitutionsutskottet regeringens
förslag i här aktuell del.

Då det gäller förslaget om avskaffande av lönedelegationen och att
finansutskottet skall överta de kvarvarande uppgifterna anför finansutskottet
följande skäl för sitt ställningstagande.

Staten har i egenskap av arbetsgivare ett stort ansvar för lönebildningen
och samhällsekonomin. Statens agerande i avtalsförhandlingarna har självfallet
stor statsfinansiell betydelse men påverkar också indirekt avtalsområden
utanför den statliga sektorn. Därigenom får statens handlande som
arbetsgivare stora konsekvenser för samhällsekonomin. Lönekostnads- och
prisutvecklingen är avgörande för vårt lands internationella konkurrenskraft
och påverkar produktion och sysselsättning.

Ett beslut enligt förslaget innebär att finansutskottet vad beträffar
förhandlingsfrågor kommer att fatta beslut på riksdagens vägnar. Med
anledning härav vill konstitutionsutskottet erinra om att det redan i ett fall
har anförtrotts åt utskott att fatta beslut - i form av lag - på riksdagens
vägnar. Enligt 8 kap. 6 § regeringsformen kan finans- och skatteutskotten,
när riksmöte inte pågår, i vissa fall fatta beslut - som senare skall underställas
riksdagen - om vilken skattesats som skall gälla eller om att en skatt skall
börja eller upphöra att utgå.

Enligt en invändning som rests mot förslaget skulle det finnas risk för att
finansutskottet kan komma att medverka till en statlig inkomstpolitik som
begränsar de avtalsslutande parternas handlingsutrymme. Detta problem
berörs i utredningen på följande sätt.

Vad här sagts om finansutskottets presumtiva aktivitet i förhandlingsfrågorna
skall inte uppfattas som en direkt rekommendation om ett djupare
engagemang från riksdagens sida när det gäller att dra upp riktlinjer för den
statliga arbetsgivarpartens agerande. Liksom hittills blir det givetvis i sista
hand de olika partigruppernas sak att bestämma i vilken mån de vill utnyttja
det instrument som står till buds för parlamentariskt inflytande på förhandlingsområdet.

Hittillsvarande praxis beskrivs i utredningen på följande sätt.

KU 1984/85:34

Vad gäller situation då konflikt råder eller hotar förutsätts att riksdagen
vid behov skall kunna förutsättningslöst pröva hur samhället kan komma till
rätta med situationen. Detta är svårförenligt med en ordning som innebär att
ett organ som verkar på riksdagens vägnar tar aktiv del i utformningen av
arbetsgivarpartens politik. I praktiken har lönedelegationen dragit konsekvenserna
av detta förhållande och avstått från att engagera sig i hur kritiska
förhandlingssituationer skulle lösas. Formellt har den emellertid behållit ett
ofrånkomligt ansvar för utvecklingen.

Finansutskottet sammanfattar sin syn på arbetsuppgiften i samband med
de allmänna avtalsrörelserna på följande sätt.

Av de förutsättningar som utskottet tar för givet följer att antalet ärenden
som finansutskottet får att behandla till följd av de nya arbetsuppgifterna
sannolikt blir relativt få. Endast vid några tillfällen vart eller vartannat år
kommer dessa frågor att tas upp i utskottet. Den viktigaste uppgiften, som
utskottet ser det, skulle bestå i att i samband med de allmänna avtalsrörelserna
mottaga information från och samråda med statsråd som regeringen utser
samt godkänna de centrala uppgörelser som avtalsförhandlingarna utmynnar

i. I den mån även andra avtal med mera avsevärd självständig betydelse för
de statliga anställningsförmånernas nivå blir aktuella, kan de behöva prövas
av utskottet i varje enskilt fall i den utsträckning som omständigheterna
kräver. Av detta följer att utskottet regelmässigt på förhand bör orienteras
om och reellt tillfrågas inför alla förhandlingar som beräknas utmynna i avtal
som skall underställas riksdagen. Den faktiska omfattningen och praktiska
utformningen av dessa överläggningar med statsråd som regeringen utser får
prövas efter hand. En strävan bör självfallet vara att uppnå smidiga och väl
fungerande arbetsformer så att inte förhandlingarna försenas eller försvåras.

Utskottet finner med hänsyn till vad som anförs i propositionen och i övrigt
att lönedelegationen bör avskaffas och att vissa av dess uppgifter bör läggas
på finansutskottet. Detta förslag torde i sak inte medföra några större
förändringar i förhållande till vad som nu gäller. Utskottet godkänner alltså
förslagen i proposition 1984/85:83.

Utskottet föreslår att riksdagen som vilande antar förslaget till ändring i
RF samt huvudbestämmelserna i RO. Övriga lagändringar bör tas under
hösten 1985 efter det att riksdagen slutligt har antagit grundlagsändringen.
Hinder bör inte föreligga mot att riksdagen redan då - med verkan efter det
att grundlagsändringen trätt i kraft - beslutar om de aktuella ändringarna i
följdbestämmelserna i RO och ändringarna i sekretesslagen. I detta sammanhang
bör även fråga om ändring av ersättningsstadgan (1971:1197) för
riksdagens ledamöter tas upp.

Dessa nya arbetsuppgifter föranleder även vissa ändringar i finansutskottets
arbetsregler. Så föreslås i propositionen att en tystnadspliktsbestämmelse
motsvarande den som nu gäller för arbetet i lönedelegationen införs i RO
för finansutskottets del när det gäller förhandlingsfrågorna. Vidare föreslås
att föreskrifterna om förhandlingssekretess i sekretesslagen ändras så att de i

KU 1984/85:34

stället för att avse lönedelegationen avser förhandlingsfrågor hos finansutskottet.

Finansutskottet har inte något att erinra mot dessa förslag. Tystnadsplikten
för ledamöter, suppleanter och tjänstemän i finansutskottet motiveras
med att utskottet kan komma att få information, vars röjande skulle kunna
försätta staten i en försämrad förhandlingsposition. Dessa förslag kommer
konstitutionsutskottet sålunda att behandla i samband med att riksdagen
skall ta slutlig ställning till det vilande grundlagsförslaget.

Beträffande finansutskottets arbetssätt i fråga om förhandlingsfrågor utgår
konstitutionsutskottet från att finansutskottet kommer att i allt väsentligt
följa de arbetsrutiner som generellt gäller för utskottsarbetet. Finansutskottets
ställningstaganden i förhandlingsfrågor bör på motsvarande sätt som
hittills komma till uttryck i utskottets protokoll.

När det gäller formerna för hur förhandlingsfrågorna skall redovisas för
riksdagen anger finansutskottet att det är naturligt att utskottet så snart
löneförhandlingarna avslutats tar upp och redovisar förhandlingsfrågorna för
riksdagen. Om förhandlingarna har avslutats under våren bör finansutskottet
kunna ta upp dessa frågor i anslutning till behandlingen av regeringens
reviderade finansplan. Därigenom skulle regeringens och utskottets agerande
i förhandlingarna kunna komma att behandlas av riksdagen i den
finansdebatt som brukar äga rum i början av juni varje år. Om förhandlingarna
inte avslutats till dess bör en redovisning ske så snart som möjligt därefter.
Övergripande ekonomisk-politiska frågor brukar behandlas av riksdagen vid
flera tillfällen under året. Någon särskild årsredogörelse från finansutskottet
till riksdagen torde inte behövas.

Finansutskottet framhåller vidare att de avtal som enligt nuvarande praxis
redovisas för riksdagen under Gemensamma frågor i budgetpropositionen
blir i huvudsak de som enligt den föreslagna ändrade kompetensfördelningen
mellan riksdag och regering skall underställas finansutskottet. Enligt finansutskottets
mening är det lämpligt att fortsättningsvis alla avtal som hänskjuts
för godkännande på riksdagens vägnar blir redovisade på detta sätt.
Därigenom kommer också finansutskottets beslut att tas upp av riksdagen i
samband med att denna del av budgetpropositionen behandlas.

Från de utgångspunkter som konstitutionsutskottet har att beakta har
utskottet ingen invändning mot det av finansutskottet föreslagna tillvägagångssättet.

Lönedelegationen har på samma sätt som gäller för statliga arbetstagare
godkänt avtal om anställningsvillkor för tjänstemän inom riksdagen och dess
myndigheters förhandlingsområde. Utredaren förordar att godkännande av
förhandlingsfrågor på riksdagens område delegeras till riksdagens förvaltningsstyrelse.
Förslaget föranleder ändring i lagen (1983:1061) med instruktion
för riksdagens förvaltningskontor.

Avtalen på riksdagens område har ingen självständig finanspolitisk eller
lönepolitisk betydelse som motiverar att de skall behöva godkännas på

KU 1984/85:34

riksdagens vägnar. Förvaltningsstyrelsen skall också årligen avge en redogörelse.
Riksdagens ställningstagande till frågan om ett bemyndigande för
riksdagens förvaltningsstyrelse att godkänna avtal på riksdagens område bör
dock anstå till dess att de aktuella grundlagsändringarna har antagits.

I detta sammanhang bör även tilläggsbestämmelsen 8.5.1 till riksdagsordningen,
som enligt propositionens förslag skulle kvarstå med ändrad lydelse,
enligt utskottets mening utgå.

Utskottet hemställer

1. beträffande bemyndigande för regeringen att godkänna vissa avtal
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 bilaga 2 punkt
3 bemyndigar regeringen att utan att höra riksdagens lönedelegation
godkänna dels avtal om de anställningsvillkor som skall gälla
för statens arbetstagare, dels de avtal i övrigt som nu tillhör
riksdagens prövning, allt under förutsättning att avtalen inte gäller
generell reglering av ifrågavarande tjänstemäns anställningsvillkor
i samband med de allmänna avtalsrörelserna eller annars är av mer
avsevärd, självständig statsfinansiell betydelse,

2. beträffande avskaffande av lönedelegationen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:83 bilaga 1 i denna
del som vilande antar förslag till lag om ändring i regeringsformen i
vad avser 9 kap. 11 § (bil. 3 till betänkandet),

3. beträffande finansutskottets uppgifter

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:83 bilaga 2 i här
aktuell del som vilande antar förslag till lag om ändring i
riksdagsordningen (bil. 4 till betänkandet).

2. Samhällsinformation m. m.

I budgetpropositionen bilaga 2 Gemensamma frågor under punkterna 7
och 8 (s. 7 f.) delges riksdagen vad civilministern anfört om samhällsinformation
och myndigheternas externa tidskrifter.

Beträffande samhällsinformation erinras om de förslag som lagts fram i
betänkandet (SOU 1984:68) Samordnad samhällsinformation samt om 1983
års demokratiberednings (C 1983:03) utredningsuppdrag.

I fråga om myndigheternas externa tidskrifter redovisas vissa synpunkter
som informationsberedningen (B 1982:01) lagt fram i det ovan nämnda
betänkandet. Delegationen anser att tidskrifterna skall ses som branschtidskrifter
och att det därför inte är möjligt att sätta generella ekonomiska ramar
för dem och att kräva att samtliga tidskrifter skall vara självfinansierade.

Civilministern säger sig räkna med att myndigheterna fortsätter översynen
av sina övergripande planer och kostnader för information och att de därvid
noggrant analyserar sin produktion av tidskrifter och annan tryckt information
från kostnads- och effektivitetssynpunkt.

Frågor som rör samhällsinformation har utskottet behandlat under

KU 1984/85:34

innevarande riksmöte. Med anledning av förslag om bättre samordning av de
statliga myndigheternas, landstingens och kommunernas informationsverksamhet
hänvisade utskottet till att ett förslag beträffande samhällsinformation
var att vänta under våren 1985 i anslutning till förslag rörande olika
demokratifrågor.

Vad som anförs i propositionen under ifrågavarande punkter har inte gett
utskottet anledning till något särskilt uttalande.

Utskottet hemställer

att riksdagen beslutar att vad som anförts i proposition 1984/85:100
bilaga 2 punkterna 7 och 8 inte skall föranleda något riksdagens
uttalande.

3. Allmän inriktning av arbete på ett samlat program för den
offentliga sektorn

I budgetpropositionen bilaga 15 (civildepartementet) redovisar civilministern
i en allmän inledning (s. 4-21) ingående det omfattande utvecklingsarbete
som under år 1984 har bedrivits inom myndigheter, kommittéer och
olika arbetsgrupper. Syftet med utvecklingsarbetet är att få till stånd ett
samlat program för den offentliga sektorns omvandling och utveckling.
Bland de olika större områden som tas upp märks demokratifrågor,
folkrörelsernas och föreningslivets roll, förhållandet medborgare-myndigheter,
den offentliga sektorns styrning och organisation samt forskning
om den offentliga sektorn. Under olika avsnitt redovisas arbetet inom vissa
viktiga utredningar som 1983 års demokratiberedning (C 1983:03), statkommunberedningen
(C 1983:02), verksledningskommittén (C 1983:04),
1982 års kyrkokommitté (Kn 1982:05) samt för pågående arbete inom
regeringskansliet.

Flertalet av de frågor som redovisas i propositionen angår ämnen som
riksdagen kommer att behandla i andra sammanhang. Utskottet har därför
inte anledning att göra något uttalande med anledning av civilministerns
redogörelse.

Civilministern har aviserat att han avser att under maj 1985 till riksdagen
överlämna en skrivelse om den offentliga sektorns förnyelse som senare skall
följas upp genom olika förslag och beslut.

Utskottet hemställer

att riksdagen beslutar att vad som anförts i proposition 1984/85:100
bilaga 15 i här aktuell del inte skall föranleda något riksdagens
uttalande.

Stockholm den 25 april 1985

På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON

KU 1984/85:34

Närvarande: Olle Svensson (s), Yngve Nyquist (s), Bertil Fiskesjö (c),
Wivi-Anne Cederqvist (s), Hans Nyhage (m), Kurt Ove Johansson (s),
Kerstin Nilsson (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sven-Erik Nordin (c),
Karin Ahrland (fp), Nils Berndtson (vpk), Ove Eriksson (m), Axel
Wennerholm (m) och Björn Ericson (s).

Särskilt yttrande

Nils Berndtson (vpk) anför:

Konstitutionsutskottet förutsätter - med hänvisning till vad finansutskottet
anfört - att förslaget att lönedelegationen skall avskaffas och vissa av dess
uppgifter övertas av finansutskottet i sak inte kommer att medföra några
större förändringar i förhållande till vad som nu gäller. Finansutskottet
förutsätts dock agera genom att ta upp statsfinansiella och lönepolitiska
huvudlinjer i samband med en avtalsrörelse. I fråga om finansutskottets
uppgifter framöver bör de synpunkter som vänsterpartiet kommunisternas
representant i finansutskottet anfört noga beaktas. Han pekar på att det finns
risk för att finansutskottet kan komma att medverka till en statlig inkomstpolitik
som begränsar de avtalsslutande parternas handlingsutrymme.

KU 1984/85:34

Bilaga I

Förslag till
Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen1
att 9 kap. 11 § skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

9 kap.

U §

Nuvarande lydelse

En inom riksdagen utsedd lönedelegation
överlägger i förhandlingsfrågor
rörande anställningsvillkor,
som skall gälla för statens arbetstagare
eller i övrigt tillhör riksdagens
prövning, med statsråd som regeringen
bestämmer. Beträffande arbetstagare
hos riksdagen eller dess
myndigheter överlägger lönedelegationen
dock i stället med den som
riksdagen bestämmer. Lönedelegationen
får på riksdagens vägnar godkänna
avtal i sådan fråga eller, om
frågan har undantagits från avtal,
förslag till reglering av den. Vad nu
sagts gäller ej om riksdagen för visst
fall har beslutat annat.

Närmare bestämmelser om löne delegationens
sammansättning meddelas
i riksdagsordningen.

Finansutskottet överlägger i förhandlingsfrågor
rörande anställningsvillkor,
som skall gälla för statens
arbetstagare eller i övrigt tillhör
riksdagens prövning, med statsråd
som regeringen bestämmer. Beträffande
arbetstagare hos riksdagen
eller dess myndigheter överlägger
utskottet dock i stället med den som
riksdagen bestämmer. Utskottet får
på riksdagens vägnar godkänna avtal
i sådan fråga eller, om frågan har
undantagits från avtal, förslag till
reglering av den. Vad nu sagts gäller
ej om riksdagen för visst fall har
beslutat annat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

') Regeringsformen omtryckt 1982:940.

KU 1984/85:34

1 Förslag till
Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1

dels att 8 kap. 4 och 5 §§ samt tilläggsbestämmelserna 8.5.2-8.5.5 skall
upphöra att gälla,

dels att 4 kap. 5 § och tilläggsbestämmelserna 4.8.1 och 8.5.1 skall ha
nedan angivna lydelse,

dels att i 4 kap. skall införas en ny paragraf, 16 §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

5 §

Finansutskottet skall, utöver sina Finansutskottet skall, utöver sina

uppgifter enligt 8 kap. 6 § och 9 kap. uppgifter enligt 8 kap. 6§ samt 9

4§ regeringsformen, bereda ären- kap. 4 och 11 §§ regeringsformen,

den om allmänna riktlinjer för den bereda ärenden om allmänna riktlinekonomiska
politiken och för jer för den ekonomiska politiken och

budgetregleringen samt ärenden för budgetregleringen samt ärenden

som rör riksbankens verksamhet. som rör riksbankens verksamhet.

Skatteutskottet skall, utöver sin uppgift enligt 8 kap. 6 § regeringsformen,
bereda ärenden om statliga och kommunala skatter.

Tilläggsbestämmelse 4.8.1

Beslut av finans- och skatteutskot- Beslut av finans- och skatteutskotten
i fråga som avses i 8 kap. 6 § ten i fråga som avses i 8 kap. 6 §

regeringsformen meddelas regering- regeringsformen och av finansut en

genom skrivelse. skottet i fråga om godkännande enligt

9 kap. 11 § regeringsformen meddelas
regeringen genom skrivelse.

16 §

Vad som har förekommit vid
behandling i finansutskottet av frågor
enligt 9 kap. 11 § regeringsformen
får ledamot, suppleant eller tjänsteman
inte utan utskottets tillstånd
yppa, förrän avtal har träffats eller
förhandling annars har slutförts eller
förslag som avses i paragrafen har
framlagts för utskottet.

8 kap.

Tilläggsbestämmelse 8.5.1

I förhandlingsfrågor rörande an- I förhandlingfrågor rörande anställningsvillkor
för arbetstagare hos ställningsvillkor för arbetstagare hos

1 Riksdagsordningen omtryckt 1983:86.

KU 1984/85:34

Nuvarande lydelse

riksdagen och dess myndigheter
överlägger lönedelegationen med talmannen
eller med annan ledamot av
riksdagens förvaltningsstyrelse som
styrelsen förordnar.

Föreslagen lydelse

riksdagen och dess myndigheter
överlägger finansutskottet med talmannen
eller med annan ledamot av
riksdagens förvaltningsstyrelse som
styrelsen förordnar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

2 Förslag till
Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 5§ och 11 kap. 2§ sekretesslagen
(1980:100)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

5 §

Sekretess gäller för uppgift som har tillkommit eller inhämtats för att
användas vid facklig förhandling på den offentliga sektom eller vid
förberedelse för sådan förhandling, om det kan antas att det allmännas eller
statligt eller kommunalt företags ställning som förhandlingspart försämras
om uppgiften röjs. Med facklig förhandling på den offentliga sektorn avses
sådan förhandling i fråga angående förhållandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare, vari myndighet, sammanslutning av kommuner eller statligt
eller kommunalt företag har att delta.

I fråga om uppgift i allmän hand- I fråga om uppgift i allmän handling
gäller sekretessen i högst fem år. ling gäller sekretessen i högst fem år.

Beträffande handling som har upprättats
hos eller inkommit till riksdagens
lönedelegation gäller sekretessen
dock längst till dess förhandlingsöverenskommelse
har träffats
eller förhållandet annars har reglerats.

Vid tillämpningen av denna paragraf
ankommer det på myndighet,
som har att självständigt handlägga
ärende om förhandling i fråga angående
förhållandet mellan arbetsgivare
och arbetstagare, att pröva fråga
om utlämnande till enskild av uppgift
som hänför sig till ärendet.
Beträffande uppgift hos riksdagens
lönedelegation ankommer det dock
på lönedelegationen eller myndighet,
som denna bestämmer, att pröva

Beträffande handling som har upprättats
hos eller inkommit till riksdagens
finansutskott gäller sekretessen
dock längst till dess förhandlingsöverenskommelse
har träffats eller
förhållandet annars har reglerats.

Vid tillämpningen av denna paragraf
ankommer det på myndighet,
som har att självständigt handlägga
ärende om förhandling i fråga angående
förhållandet mellan arbetsgivare
och arbetstagare, att pröva fråga
om utlämnande till enskild av uppgift
som hänför sig till ärendet.
Beträffande uppgift hos riksdagens
finansutskott ankommer det dock på
utskottet att pröva frågan. Om förhandlingsärende
har uppdragits åt

1 Lagen omtryckt 1982:1106.

KU 1984/85:34

Nuvarande lydelse

frågan. Om förhandlingsärende har
uppdragits åt sammanslutning av
kommuner, ankommer prövningen
av frågan inom en viss kommun på
den myndighet inom kommunen
som handlägger sådant ärende.

Föreslagen lydelse

sammanslutning av kommuner, ankommer
prövningen av frågan inom
en viss kommun på den myndighet
inom kommunen som handlägger
sådant ärende.

11 kap.
2 §

Föreskrifterna i 1 kap. 2-4 §§ gäller
inte för ledamot av riksdagen
såvitt avser uppgift som han har
erhållit under utövandet av sitt uppdrag.
Föreskrifter om tystnadsplikt
för sådan ledamot och för tjänsteman
i riksdagen finns i 10 kap. 7 §
regeringsformen samt 2 kap. 4 §, 4
kap. 15 § och 8 kap. 5 § riksdagsordningen.

För uppgift om vad som har förekommit vid sammanträde med riksdagens
kammare gäller sekretess enligt denna lag endast om sammanträdet har
hållits inom stängda dörrar. För uppgift som har intagits i kammarens
protokoll gäller sekretess enligt denna lag endast i fall som avses i 2 kap. För
uppgift i annat riksdagens protokoll eller beslut gäller sekretess enligt denna
lag endast i de fall som avses i 2 kap. samt 6 kap. 5 och 6 §§.

Erhåller riksdagen från regeringen uppgift som är sekretessbelagd där,
gäller sekretessen också hos riksdagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

KU 1984/85:34 14

Finansutskottets yttrande
1984/85:3 y

om avskaffande av riksdagens lönedelegation, m.m. (prop. 1984/
85:83 bil. 2 och prop. 1984/85:100 bil. 2)

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har beslutat bereda finansutskottet tillfälle att yttra
sig över proposition 1984/85:83 om ändring i regeringsformen m. m. såvitt
avser förslag om att riksdagens lönedelegation avskaffas och att dess
uppgifter förs över till finansutskottet (bilaga 2).

Regeringen har senare i proposition 1984/85:100 bilaga 2 Gemensamma
frågor under punkt 3 begärt bemyndigande att utan att höra riksdagens
lönedelegation godkänna dels avtal om de anställningsvillkor som skall gälla
för statens arbetstagare, dels de avtal i övrigt som nu tillhör riksdagens
prövning, allt under förutsättning att avtalen inte gäller generell reglering av
ifrågavarande tjänstemäns anställningsvillkor i samband med de allmänna
avtalsrörelserna eller annars är av mer avsevärd, självständig statsfinansiell
betydelse.

Av den utredning, Riksdagen och statstjänstemännens anställningsvillkor
(Ds C 1983:2), som ligger till grund för regeringens ställningstagande i denna
fråga framgår att lönedelegationen inte fungerat på det sätt som man tänkte
sig när den inrättades. De statsfinansiella och lönepolitiska huvudlinjerna
har endast delvis blivit uppmärksammade. Enligt utredningen har lönedelegationen
vid sina ställningstaganden lämnat den statsfinansiella aspekten
åsido. De direktivuttalanden som gjorts har avsett de lönepolitiska frågorna
och varit mycket allmänt hållna. Enligt utredningsmannen finns det principiellt
sett inga gränser för lönedelegationen att ställa preciserade krav
rörande statsfinansiella och lönepolitiska huvudlinjer i förhandlingarna. I
realiteten har emellertid delegationen rört sig inom ganska snäva gränser.
Under avtalsrörelserna har lönedelegationen ställts eller ställt sig vid sidan av
skeendet. Förhandlingsresultatet har godtagits omgående med endast ett
fåtal kritiska markeringar från oppositionshåll.

Utredningsmannen har på ett förberedande stadium framfört tanken att
lönedelegationen helt skulle avskaffas och regeringen ges befogenhet att
godkänna de avtal som nu måste underställas delegationen. Denna lösning
har emellertid avvisats av flertalet partigrupper. Utredningsmannen har
därför föreslagit vissa begränsade förändringar som regeringen ställt sig
bakom. Förslagen innebär att regeringen genom bemyndigande ges ökade
befogenheter att godkänna kollektivavtal om anställningsvillkor för statligt

KU 1984/85:34

anställda. Delegationen avskaffas och de kvarvarande arbetsuppgifterna
övertas av finansutskottet.

Finansutskottet vill med anledning härav anföra följande. Staten har i
egenskap av arbetsgivare ett stort ansvar för lönebildningen och samhällsekonomin.
Statens agerande i avtalsförhandlingarna har självfallet stor
statsfinansiell betydelse men påverkar också indirekt avtalsområden utanför
den statliga sektorn. Därigenom får statens handlande som arbetsgivare
stora konsekvenser för samhällsekonomin. Lönekostnads- och prisutvecklingen
är avgörande för vårt lands internationella konkurrenskraft och
påverkar produktion och sysselsättning.

Övergripande samhällsekonomiska frågor av denna typ behandlar utskottet
vid flera tillfällen varje år i anslutning till att utskottet tar ställning till
regeringens förslag till allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken.
Utskottet ser det därför som naturligt att utskottet också tar upp de
statsfinansiella och lönepolitiska huvudlinjerna i samband med en avtalsrörelse.
Utskottet vill därför inte motsätta sig att lönedelegationen avskaffas
och att vissa av dess uppgifter läggs på finansutskottet. Utskottet utgår därvid
från att följande förutsättningar gäller.

Utskottet förutsätter att regeringen samtidigt i den utsträckning den
föreslagit bemyndigas att utan riksdagens ställningstagande få godkänna
kollektivavtal på det statligt reglerade området. För finansutskottet skulle i
så fall återstå att ta ställning till avtal som gäller generell reglering av statliga
tjänstemäns anställningsvillkor i samband med de allmänna avtalsrörelserna
eller som annars är av mer avsevärd, självständig statsfinansiell betydelse.

Vidare förutsätts att utskottets arbete och ställning i övrigt inte påverkas av
att dessa nya arbetsuppgifter tillkommer. Finansutskottet kan vad beträffar
förhandlingsfrågorna komma att fatta beslut på riksdagens vägnar. Hittills
har utskottets ställningstaganden alltid underställts riksdagen för beslut. I
den mån särskilda klarlägganden måste göras med anledning härav utgår
finansutskottet från att detta sker vid konstitutionsutskottets slutliga behandling
av frågan.

Av de förutsättningar som utskottet tar för givna följer att antalet ärenden
som finansutskottet får att behandla till följd av de nya arbetsuppgifterna
sannolikt blir relativt få. Endast vid några tillfällen vart eller vartannat år
kommer dessa frågor att tas upp i utskottet. Den viktigaste uppgiften, som
utskottet ser det, skulle bestå i att i samband med de allmänna avtalsrörelserna
mottaga information från och samråda med statsråd som regeringen utser
samt godkänna de centrala uppgörelser som avtalsförhandlingarna utmynnar
i. I den mån även andra avtal med mera avsevärd, självständig betydelse för
de statliga anställningsförmånernas nivå blir aktuella, kan de behöva prövas
av utskottet i varje enskilt fall i den utsträckning som omständigheterna
kräver. Av detta följer att utskottet regelmässigt på förhand bör orienteras
om och reellt tillfrågas inför alla förhandlingar som beräknas utmynna i avtal
som skall underställas riksdagen. Den faktiska omfattningen och praktiska

KU 1984/85:34

utformningen av dessa överläggningar med statsråd som regeringen utser får
prövas efter hand. En strävan bör självfallet vara att uppnå smidiga och väl
fungerande arbetsformer så att inte förhandlingarna försenas eller försvåras.

I propositionen föreslås att en tystnadspliktsbestämmelse motsvarande
den som nu gäller för arbetet i lönedelegationen införs i riksdagsordningen
för finansutskottets del när det gäller förhandlingsfrågorna. Vidare föreslås
att föreskrifterna om förhandlingssekretess i sekretesslagen ändras så att de i
stället för att avse lönedelegationen avser förhandlingsfrågor hos finansutskottet.

Utskottet har inte något att erinra mot dessa förslag. Tystnadsplikten för
ledamöter, suppleanter och tjänstemän i finansutskottet motiveras med att
utskottet kan komma att få information, vars röjande skulle kunna försätta
staten i en försämrad förhandlingsposition. Det bör vid konstitutionsutskottets
behandling av frågan klarläggas på vilket sätt utskottets överläggningar,
uttalanden och beslut bör utformas och redovisas för att stå i överensstämmelse
med gällande regler. När det gäller godkännande av avtal förutsätter
utskottet att samma regler gäller som för behandlingen av andra ärenden i
utskottet.

Det är naturligt att utskottet så snart löneförhandlingarna avslutats tar upp
och redovisar förhandlingsfrågorna för riksdagen. Om förhandlingarna har
avslutats under våren bör utskottet kunna ta upp dessa frågor i anslutning till
behandlingen av regeringens reviderade finansplan. Därigenom skulle
regeringens och utskottets agerande i förhandlingarna kunna komma att
behandlas av riksdagen i den finansdebatt som brukar äga rum i början av
juni varje år. Om förhandlingarna inte avslutats till dess bör en redovisning
ske så snart som möjligt därefter. Övergripande ekonomisk-politiska frågor
brukar behandlas av riksdagen vid flera tillfällen under året. Någon särskild
årsredogörelse från finansutskottet till riksdagen torde inte behövas.

Skulle finansutskottet överskrida sitt kompetensområde genom att t. ex.
godkänna ett avtal som det inte är behörigt att godkänna har, såsom
utredningsmannen påpekar, det grundläggande felet på statsmaktsnivå
begåtts av regeringen, när den ställt sig positiv till arbetsgivarverkets
framställning om godkännande av ifrågavarande avtal eller motsvarande.
Med den långtgående delegering av avtalsfrågor till regeringen som förutsätts
ske är det mer sannolikt att ifrågasättande av utrymmet för avtalsreglering
snarare kan ske beträffande ärenden som inte går vidare till finansutskottet.
Det blir en uppgift för konstitutionsutskottet att inom ramen för sin
dechargegranskning studera regeringens beslut på detta område.

De avtal som enligt nuvarande praxis redovisas för riksdagen under
”Gemensamma frågor” i budgetpropositionen blir i huvudsak de som enligt
den föreslagna ändrade kompetensfördelningen mellan riksdag och regering
skall underställas finansutskottet. Enligt utskottets mening är det lämpligt att
fortsättningsvis alla avtal etc. som hänskjuts för godkännande på riksdagens
vägnar blir redovisade på detta sätt. Därigenom kommer också finansutskot -

KU 1984/85:34

tets beslut att tas upp av riksdagen i samband med att denna del av
budgetpropositionen behandlas.

Regeringen har inte tagit ställning till utredarens förslag beträffande
förhandlingsfrågor på riksdagens förvaltningsområde. Finansutskottet förutsätter
att konstitutionsutskottet tar upp dessa frågor till prövning på eget
initiativ. Tilläggsbestämmelsen 8.5.1 till riksdagsordningen, som enligt
propositionens förslag skulle kvarstå med ändrad lydelse, borde i enlighet
med utredarens förslag utgå.

Stockholm den 19 mars 1985

På finansutskottets vägnar
PAUL JANSSON

Närvarande: Lars Tobisson (m), Paul Jansson (s), Nils Åsling (c), Per-Axel
Nilsson (s), Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s), Filip Fridolfsson (m),
Rolf Rämgård (c), Torsten Karlsson (s), Bo Södersten (s), Hugo Hegeland
(m), Gerd Engman (s), Margareta Gard (m) och Hans Petersson i
Hallstahammar (vpk).

Avvikande mening

Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) anför:

I den utredning om statstjänstemännens anställningsvillkor som gjorts sägs
att lönedelegationen inte fungerat på det sätt som man tänkt sig genom att
den lämnat de statsfinansiella aspekterna åsido. Utredningsmannen säger att
lönedelegationen ställts eller ställt sig vid sidan av skeendet. Finansutskottet
som nu föreslås ta över en del av lönedelegationens tidigare uppgifter
förutsätts agera genom att ta upp de statsfinansiella och lönepolitiska
huvudlinjerna i samband med en avtalsrörelse. Vad detta kommer att
innebära i sak kommer praxis att utvisa. Jag vill emellertid redan nu peka på
faran att finansutskottet kan komma att medverka till en statlig inkomstpolitik
som begränsar de avtalsslutande parternas handlingsutrymme.

KU 1984/85:34

Bilaga 3

Förslag till lagändring sorn framlagts av regeringen och tillstyrkts av
utskottet.

Förslag till
Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen1
dels att 9 kap. 11 § skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse
9 kap.

Nuvarande lydelse

Närmare bestämmelser om lönedelegationens
sammansättning meddelas
i riksdagsordningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

1) Regeringsformen omtryckt 1982:940.

KU 1984/85:34

Bilaga 4

Förslag till lagändring som framlagts av regeringen och tillstyrkts av
utskottet.

1 Förslag till
Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1

dels att 8 kap. 4 och 5 §§ skall upphöra att gälla,

dels att 4 kap. 5 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 4 kap. skall införas en ny paragraf, 16 §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

5 §

Finansutskottet skall, utöver sina Finansutskottet skall, utöver sina
uppgifter enligt 8 kap. 6 §oc/i 9 kap. uppgifter enligt 8 kap. 6§ samt 9
4 § regeringsformen, bereda ären- kap. 4 och 11 §§ regeringsformen,

den om allmänna riktlinjer för den bereda ärenden om allmänna riktlinekonomiska
politiken och för jer för den ekonomiska politiken och

budgetregleringen samt ärenden för budgetregleringen samt ärenden

som rör riksbankens verksamhet. som rör riksbankens verksamhet.

Skatteutskottet skall, utöver sin uppgift enligt 8 kap. 6 § regeringsformen,
bereda ärenden om statliga och kommunala skatter.

16 §

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

1 Riksdagsordningen omtryckt 1983:86.

minab/gotab Stockholm 1985 82736