KU 1984/85:33
Konstitutionsutskottets betänkande
1984/85:33
angående radio- och kassettidningar (prop. 1984/85:138 och 167)
Sammanfattning
Utskottet biträder propositionerna och avstyrker följdmotionerna 1984/
85:2991 av Lars Werner m. fl. (vpk) och 2993 av Nils Carlshamre m. fl. (m),
vari i första hand yrkats avslag på förslaget i proposition 138 att genom en
ändring i lagen (1981:508) om radiotidningar möjliggöra att stöd också utgår
till tidningar som i samverkan utger radiotidningar. Motion 1984/85:2992 av
Karl Boo m. fl. (c), vari begärts ett fortsatt utredningsarbete med inriktning
på att i största möjliga utsträckning ge de synskadade tillgång till all slags
litteratur i så ursprunglig form som möjligt anser utskottet vara besvarad med
vad utskottet anfört. Vpk-ledamoten i utskottet har reserverat sig till förmån
för motion 2991.
Propositionerna
I proposition 1984/85:138 hemställs
1) att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1981:508) om radiotidningar
2) att riksdagen godkänner de i propositionen förordade grunderna för
stöd till radio- och kassettidningar
3) att riksdagen till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 12 903 000 kr.
Sistnämnda yrkande har i budgetproposition 1984/85:100 s. 10 p. G 11
beräknats på samma sätt i avvaktan på förevarande proposition.
I proposition 1984185:167 hemställs att riksdagen antar förslag till
1) lag om ändring i lagen (1982:521) om ansvarighet för radio- och
kassettidningar
2) lag om ändring i rättegångsbalken
3) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
I proposition 1984/85:138 föreslås att stöd till radio- och kassettidningar
skall utgå även till en ny typ av talutgåva som ges ut gemensamt av två eller
flera dagstidningar i samverkan. Denna talutgåva skall till hälften innehålla
unikt, förlagetroget material ur en enda dagstidning och till andra hälften
innehålla en sammanställning av material ur två eller flera dagstidningar.
Endast material ur de tidningar som deltar i samverkan får utnyttjas.
Modellen innebär att varje deltagande tidning ger ut en talutgåva som till
1 Riksdagen 1984185. 4 sami. Nr33
KU 1984/85:33
2
hälften återger eget material och till hälften gemensamt material.
Anslaget till stöd till radio- och kassettidningar föreslås höjt med 2 milj. kr.
för budgetåret 1985/86. Stöd bör enligt förslaget fortsättningsvis kunna
beräknas så att det täcker nettokostnaderna för utgivningsverksamheten.
I proposition 1984/85:167 föreslås vissa av proposition 1984/85:138 föranledda
följdändringar i lagen (1982:521) om ansvarighet för radio- och
kassettidningar, rättegångsbalken och sekretesslagen (1980:100). Den i
proposition 167 föreslagna nya ordningen återverkar på frågan om ansvarig
utgivare. Enligt förslaget skall utgivaren av förlagan också vara utgivare av
den delen av radio- och kassettidningen. För den andra delen, som skall
innehålla en sammanställning av material ur flera periodiska skrifter, föreslås
att en särskild ansvarig utgivare skall utses.
Motionerna
I motion 1984/85:2991 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs
1.att riksdagen beslutar att anslaget till radio- och kassettidningar skall
utgå som förslagsanslag,
2. att riksdagen beslutar att speciella varianter av talutgåvor, som inte
motsvaras av en specifikt tryckt förlaga, inte skall prövas,
3. att riksdagen beslutar att endast taltidningskommitténs reserverade
medel får användas till inköp av teknisk utrustning för mottagande av
dagstidningar för synskadade,
4. att riksdagen beslutar att avslå förslaget till lag om ändring i lagen
(1981:508) om radiotidningar.
I motion 1984/85:2992 av Karl Boo m.fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära en utredning om möjligheterna att bereda
synskadade möjligheter att ta del av tidningar, tidskrifter och litteratur i så
ursprunglig form som möjligt enligt vad som anges i motionen.
I motion 1984/85:2993 av Nils Carlshamre m.fl. (m) hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1984/85:138 såvitt avser i propositionen
framlagt förslag till lagändring och till ändrade grunder för radio- och
kassettidningar,
2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag med beaktande av vad i
motionen anförts.
Beträffande motiveringarna hänvisas till motionerna.
Utskottet
Sedan år 1978 har visst statligt stöd utgått till taltidningar. Från början fick
tre dagstidningar bidrag från allmänna arvsfonden för utgivning av taltidningar.
Den första lagstiftningen i frågan tillkom 1981 (prop. 1980/81:166,
KU 1980/81:24). Från budgetåret 1982/83 har ett reservationsanslag på 10
KU 1984/85:33
3
milj. kr. anslagits för verksamheten. Samma år antogs också viss ändrad
lagstiftning på området (proposition 1981/82:129 och 164 och KU 1981/
82:31). I detta sammanhang föreskrevs bl. a. att frågan om statsbidrag skulle
under en övergångstid prövas av en särskild kommitté - taltidningskommittén
- som även skulle bedriva visst utrednings- och utvecklingsarbete. Vidare
blev det tillåtet att från förlagan inte bara återge redaktionell text utan också
annonsmaterial, dock till högst hälften av sändningstiden.
Utskottet konstaterade i sitt av riksdagen godkända enhälliga betänkande
att det angelägna syftet med regeringsförslaget var att stimulera tidningsföretag
att ge ut taltidningar och att det föreslagna stödet visserligen inte var
tillräckligt stort för att tillgodose en allsidig utgivning av taltidningar men
ändå fick godtas i ett inledande skede. Med anledning av motionsyrkanden
om en vidgad målsättning för taltidningsutgivningen konstaterade utskottet
att verksamheten närmast måste ses som en försöksverksamhet som först
efter en utvärdering kunde leda till ett fastare regelsystem. Utskottet
framhöll också att ändamålet med taltidningar var att öka möjligheterna för
de synskadade att få tillgång till samma information via pressen som den
övriga befolkningen. De enligt utskottets mening viktigaste riktlinjerna för
bedömningen av fördelningen av stödet var att inom en region nå största
möjliga krets av synskadade och att beakta behovet av politisk mångfald.
Efter en lagändring år 1983 (prop. 1982/83:127, KU 1982/83:34) kan
innehållet i dagstidningar spridas till synskadade genom rundradiosändning
oberoende av om tidningen läses upp eller någon annan metod används vid
sändningen av innehållet. Ändringen var föranledd av pågående utvecklingsarbete
med att via datorsättning överföra tidningstext direkt till syntetiskt tal
eller punktskrift. Samtidigt beslöts en viss utökning av möjligheterna att ta
med annonsmaterial i sändningarna. Om en tidnings hela redaktionella text
återges är det alltså tillåtet att också ta med annonsmaterialet i dess helhet.
Taltidningskommittén inrättades den 1 juli 1982. Förutom att fördela
bidrag har kommittén haft till uppgift att utarbeta förslag till en framtida
inriktning, utformning och administration av det statliga stödet till radio- och
kassettidningar. Detta arbete har resulterat i betänkandet (Ds U 1984:8) Om
stöd till radio- och kassettidningar. Betänkandet ligger till grund för de nu
föreslagna ändringarna i stödreglerna.
Enligt nu gällande lagstiftning definieras en radiotidning som ”en för
synskadade avsedd i rundradiosändning sänd version av en sådan allmän
nyhetstidning som trycks och som har dagspresskaraktär” (1 § lagen
/1981:508/ om radiotidningar). Regeringsförslaget innebär att stöd även skall
kunna utgå till en ny typ av talutgåva, som ges ut av två eller flera
dagstidningar i samverkan.
Propositionens förslag kritiseras i motionerna 2991 av Lars Werner m. fl.
(vpk), 2992 av Karl Boo m. fl. (c) och 2993 av Nils Carlshamre m. fl. (m).
Enligt vpk-motionen bör alla tidningar som söker statligt stöd för att kunna
ge ut talutgåvor få det. Anslaget bör därför göras till ett förslagsanslag. Det
KU 1984/85:33
4
framhålls som principiellt felaktigt att ge ut talutgåvor som inte motsvaras av
en specificerad tryckt förlaga. I motionen av Karl Boo m. fl. begärs att frågan
om de synskadades tillgång till tidningar, tidskrifter och annan litteratur i så
ursprunglig form som möjligt utreds. Enligt motionen måste utgångspunkten
vara att de synskadade skall ha en frihet i medievalet som så nära som möjligt
ansluter till de seendes. Samma grundsyn ges uttryck för i motionen av Nils
Carlshamre m. fl. Motionen hänvisar till det handlingsprogram för handikappfrågor
som riksdagen ställt sig bakom. I detta framhölls bl. a. att
handikappades delaktighet och gemenskap i samhället måste åstadkommas
genom att miljö och verksamhet utformas på ett sådant sätt att de blir
tillgängliga för handikappade och att de kostnader som till följd härav
uppstår måste ses som en självklar del av kostnaderna för verksamheten och
därmed också finansieras på samma sätt som verksamheten i övrigt.
Propositionen strider enligt motionen mot detta program och bör därför
avslås.
Representanter för De synskadades riksförbund och De synskadades
förbund i Stockholms län har inför utskottet lagt kritiska synpunkter på
förslaget till utformning av stödreglerna. Liksom motionärerna har de
framför allt pekat på de synskadades rätt till en allsidig information och till
den möjlighet att ta del av samhällsdebatten och därmed kunna påverka den
demokratiska utvecklingen i Sverige som tillgången till dagstidningar ger.
För att ekonomiskt möjliggöra för varje dagstidning att driva taltidningsverksamhet
har liksom i vpk-motionen krävts att anslaget förvandlas till ett
förslagsanslag.
Det alternativ för försöksverksamhet som valts i proposition 138 innebär i
korthet att det öppnas möjlighet för två eller flera tidningar att gå samman
och framställa en talutgåva vars första hälft i huvudsak speglar resp. tidnings
innehåll. Den andra hälften skall kunna utformas gemensamt för alla
samverkande tidningar och vara en sammanställning av materialet i dessa
tidningar. Varje tidning erbjuder vid sådan samverkan abonnemang på den
talutgåva vars första hälft återger tidningens egen profil. Härmed kommer
enligt vad som anförs i propositionen förlagetroheten att behållas i den från
opinionsbildningssynpunkt viktigaste delen av en tidning. De synskadade får
möjlighet att välja mellan talutgåvor som är olika politiskt profilerade.
Samtidigt blir produktionen billigare och mer rationell. Det framhålls i
propositionen att endast ett fåtal tidningar efter långtgående förhandlingar
förmåtts påbörja utgivningen av talutgåva. Härtill kommer enligt propositionen
att kostnaderna för en riksomfattande verksamhet enligt nu gällande
ordning skulle ligga högt över vad som kan förväntas ställas till förfogande för
ändamålet.
Hittills har statsmakternas inställning varit att det i första hand är
kostnaderna för teknisk framställning och för distribution av talutgåvor som
stödet bör avse medan de redaktionella kostnaderna bör täckas genom
prenumerationsavgifter och genom stöd från tidningarna själva. Enligt
KU 1984/85:33
5
propositionen är det i och för sig naturligt att tidningsföretagen bidrar
ekonomiskt men under det fortsatta utvecklingsarbetet med radiotidningar
anser föredragande statsrådet att det statliga stödet kan avse verksamheten i
dess helhet.
Förslaget till försöksverksamhet med samverkan mellan två eller flera
tidningar ligger enligt utskottets mening i och för sig väl i linje med de
önskemål om samverkan mellan tidningar som riksdagen vid olika tillfällen
gett uttryck för. Utskottet vill i sammanhanget erinra om det tidningssamarbete
som förekommer på Gotland. Det är emellertid knappast realistiskt att
räkna med att sådant samarbete i framtiden skall bli regel när det gäller
tryckta tidningar. Det är därför inte heller att betrakta som ett motiv för att
slutgiltigt acceptera samarbetsformen när det gäller tidningsutbudet för de
synskadade. Det ideala målet är självfallet att möjliggöra för dessa att få
tillgång till all dagspress. Detta är emellertid ett mål som knappast kan
uppnås på en gång. Det föreliggande förslaget har den fördelen att den ena av
de i samarbetet ingående tidningarna får profilera sig politiskt och åsiktsmässigt
i övrigt. Den synskadade kan därigenom välja tidning efter sin egen
åsiktsinriktning. Kravet på mångfald blir således tillgodosett även med
samarbetsmodellen. Till nackdelarna hör självfallet att den synskadade
erhåller en i viss mån konstgjord produkt som är annorlunda än den tidning
som hans familj och vänner läser. Enligt utskottets mening kan man först
efter en tids försöksverksamhet med samverkansmodellen bedöma om detta
är en metod att bygga vidare på. Förslaget till försöksverksamhet efter de
linjer som förordas i propositionen är därför värt att prövas.
För att stimulera tidningsföretagen att ge ut taltidningar är det enligt
utskottets mening rimligt att som föreslås i propositionen stöd fortsättningsvis
kan utgå till alla kostnader för verksamheten.
Utskottet vill avslutningsvis understryka vikten av att taltidningskommittén
fortsätter sitt utrednings- och utvecklingsarbete för att ge underlag för
den fortsatta utformningen och inriktningen av taltidningsverksamheten. I
sammanhanget bör pekas på den tekniska utvecklingen som kan möjliggöra
att de synskadade så småningom kan få tillgång till fullständiga dagstidningar
i form av överföringar till syntetiskt tal eller punktskrift med hjälp av
datorsättningar. Det är självfallet viktigt att ett sådant utvecklingsarbete
stimuleras. Som ett led häri får ses den ökning av anslaget med 2 milj. kr. som
nu föreslås och som utskottet biträder. Avsikten är att pengarna under
budgetåret 1985/86 skall användas till utveckling och tillverkning av
mottagarutrustningar för överföring av datorlagrad tidningstext till synskadade.
Med det anförda godtar utskottet proposition 138 och avstyrker motionerna
2991 av Lars Werner m. fl. (vpk) och 2993 av Nils Carlshamre m. fl. (m).
Motion 2992 av Karl Boo m. fl. (c) får anses tillgodosedd genom utskottets
yttrande om det fortsatta utredningsarbetet.
KU 1984/85:33
6
Utskottet godtar förslaget i proposition 167 om ändring i lagen (1982:521)
om anvarighet för radio- och kassettidningar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:138 i denna del och
med avslag på motion 1984/85:2991 yrkandena 2 och 4 och 2993
antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
lagen (1981:508) om radiotidningar,
2. att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:138 i denna del
a) avslår motion 1984/85:2991 yrkande 3,
b) förklarar motion 1984/85:2992 besvarad med vad utskottet
anfört om fortsatt utredningsarbete inom taltidningskommittén,
c) godkänner de i propositionen förordade grunderna för stöd till
radio- och kassettidningar,
3. att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:138 i denna del
a) till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 12 903 000 kr.,
b) avslår motion 1984/85:2991 yrkande 1,
4. att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:167 antar de i
propositionen framlagda förslagen till
a) lag om ändring i lagen (1982:521) om ansvarighet för radio- och
kassettidningar,
b) lag om ändring i rättegångsbalken,
c) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Stockholm den 23 april 1985
På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON
Närvarande: Olle Svensson (s), Yngve Nyquist (s), Bertil Fiskesjö (c),
Wivi-Anne Cederqvist (s), Kurt Ove Johansson (s), Kerstin Nilsson (s),
Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sven-Erik Nordin (c), Sture Thun (s), Anita
Modin (s), Elisabeth Fleetwood (m), Karin Ahrland (fp), Ove Eriksson (m),
Axel Wennerholm (m) och Maj Kempe (vpk).
Reservation
av Maj Kempe (vpk) som anser att utskottet
dels fr. o. m. det stycke på s. 5 som börjar ”Förslaget till” t.o.m. det
stycke som slutar ”fortsätta utredningsarbetet” bort anföra följande:
Utskottet kan inte acceptera den föreslagna försöksverksamheten med en
samarbetsmodell. Även om en sådan lösning kan förefalla lockande från
KU 1984/85:33
7
ekonomisk synpunkt är den från principiella utgångspunkter oantagbar. Det
måste vara statsmakternas mål att alla medborgare oavsett eventuella
handikapp skall ha samma grundläggande rättigheter. Att tillskapa särskilda
artificiella tidningar för de synskadade är enligt utskottets mening direkt att
motverka strävandena mot jämlikhet. Som anförs i motion 2991 av Lars
Werner m. fl. måste därför alla tidningar som söker statligt stöd för att kunna
ge ut talutgåvor erhålla sådant stöd. Detta löses enklast genom att anslaget
görs om till ett förslagsanslag.
Slutligen anser utskottet självfallet att utprovningen av ny teknik är
intressant. Det är emellertid viktigt att understryka, att de tekniska
landvinningarna på området aldrig helt kan ersätta ett sådant från informationssynpunkt
välfungerande medium som kassettidningen. Utskottet anser
därför att medel för inköp av teknisk utrustning inte bör belasta anslaget utan
tas från taltidningskommitténs reserverade medel.
På grund av det anförda delar utskottet den i motion 2991 framförda
uppfattningen att propositionens lagförslag bör avslås och att också de övriga
i motion 2991 framförda yrkandena bör vinna bifall. Detta utskottets
ställningstagande innebär även bifall till motion 2993.
Som en följd av att proposition 138 avslås bör också proposition 167 avslås.
dels att utskottets hemställan punkterna 1,2 a och c, 3 samt 4 bort ha
följande lydelse:
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:2991, yrkandena 2
och 4, samt 2993 avslår proposition 1984/85:138 i vad avser
förslaget till lag om ändring i lagen (1981:508) om radiotidningar,
2. att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:138 i denna del
a) bifaller motion 1984/85:2991 yrkande 3,
c) godkänner de i propositionen i övrigt förordade grunderna för
stöd till radio- och kassettidningar,
3. att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:138 och med
bifall till motion 1984/85:2991 yrkande 1 till Stöd till radio- och
kassettidningar för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
12 903 000 kr.
4. att riksdagen avslår proposition 1984/85:167.
minab/gotab Stockholm 1985 82739