KU 1984/85:32
Konstitutionsutskottets betänkande
1984/85:32
om vissa kyrkolagsfrågor (prop. 1984/85:165, i viss del, prop.
1984/85:169 samt motioner)
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1984/85:165 om vissa
klargöranden och kompletteringar av kyrkomötesreformen, såvitt avser
förslaget till ändringar i lagen (1982:942) om svenska kyrkan samt proposition
1984/85:169 om vissa ändringar av reglerna om val till kyrkomötet m. m.
Vidare behandlar utskottet två med anledning av propositionerna väckta
motioner, 1984/85:3086 av Kerstin Anér (fp) och Evert Svensson (s),
1984/85:3116 av Bengt Kindbom m. fl. (c) och en under allmänna motionstiden
1985 väckt motion, 1984/85:938 av Gunhild Bolander (c).
Förslaget i proposition 1984/85:165 innebär bl. a. att svenska kyrkans
centralstyrelse får ställning som förvaltningsmyndighet under kyrkomötet.
Vidare utökas kyrkomötets möjligheter att vidaredelegera sin normgivningskompetens
i vissa ämnen. I proposition 1984/85:169 föreslås vissa ändringar
av reglerna om val till kyrkomötet i syfte att förenkla valförfarandet och
förbättra kyrkomötets representativitet. Förslaget innebär bl. a. nya regler i
fråga om beräkningen av antalet elektorer i valdistrikten samt att elektorer i
sådana valdistrikt, som består av två eller flera församlingar, inte längre utses
av särskilda delegerade. I stället utses elektorerna i regel av pastoratens
beslutande organ. Vidare föreslås att kyrkomötets årliga sammanträden
flyttas från mars till augusti samt att valkretsindelningen ändras såvitt gäller
Härnösands och Luleå stift. 1 motion 1984/85:3086 begärs att det skall bli
möjligt för kyrkomötet att genom kyrkliga kungörelser meddela föreskrifter
också i fråga om kyrkans ämbete. I motion 1984/85:3116 avstyrks förslaget
om ändrade regler för val till kyrkomötet. I motion 1984/85:938 begärs att
antalet ledamöter av kyrkomötet skall vara minst fyra från varje valkrets.
Utskottet har tillstyrkt propositionerna och avstyrkt motionerna. Reservationer
har avgetts beträffande frågorna om ändrade regler för val till
kyrkomötet (c) och mandatfördelningen vid valen till kyrkomötet (c). Ett
särskilt yttrande har avgetts beträffande frågan om kyrkans ämbete (fp).
Propositionerna
I proposition 1984/85:165 har-såvitt nu är i fråga-regeringen hemställt att
riksdagen i den ordning som anges i punkt 9 första stycket övergångsbestämmelserna
till regeringsformen antar det i propositionen upptagna förslaget till
lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan.
1 Riksdagen 1984/85. 4 sami. Nr32
KU 1984/85:32
2
I proposition 1984/85:169 har regeringen hemställt att riksdagen antar de i
propositionen upptagna förslagen till:
1. lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet,
2. lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga
samfälligheter.
Kyrkomötets yttrande (kyrkomötets skrivelser 1985:33 resp, 1985:16) har
inhämtats över förslagen, utom såvitt avser förslaget till ändring i 4 kap. 2 §
lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter.
Förslagen i nu aktuell del av proposition 1984/85:165 innebär att svenska
kyrkans centralstyrelse får ställning som förvaltningsmyndighet under kyrkomötet.
Kyrkomötets möjligheter att vidaredelegera sin normgivningskompetens
utökas i vissa ämnen. Vidare föreslås, efter förslag från kyrkomötet, att
endast den som tillhör svenska kyrkan och som är myndig skall kunna vara
ledamot av centralstyrelsen eller ersättare för ledamot. Genom förslagen
sker en uppföljning av förslagen till grundlagsändringar i proposition
1984/85:36, vilka som vilande antagits av riksdagen (KU 1984/85:16, rskr.
54). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1986.
Förslagen i proposition 1984/85:169 innebär i huvudsak följande. Vissa
åtgärder vidtas för att förenkla valen till kyrkomötet och förbättra kyrkomötets
representativitet. Förutom en del ändringar i valtekniskt hänseende
innebär förslagen nya regler i fråga om beräkningen av antalet elektorer i
valdistrikten. Detta skall beräknas med utgångspunkt från antalet röstberättigade
kyrkomedlemmar i varje valdistrikt och inte längre i det totala antalet
kyrkomedlemmar. Antalet elektorer minskas dessutom med en elektor i
varje valdistrikt. Systemet med särskilda delegerade för val av elektorer
avskaffas. Huvudregeln blir i stället att elektorerna väljs av pastoratens
beslutande organ, församlingsdelegerade eller fullmäktige. I de fall ett
pastorat saknar eget beslutande organ, skall elektorerna väljas gemensamt
av kyrkoråden i de i pastoratet ingående församlingarna. Under vissa
förutsättningar kan elektorerna väljas av fullmäktige i en total kyrklig
samfällighet. Kyrkomötesvalet skall vara slutfört senast den 30 april året näst
efter det år då kyrkofullmäktigeval har hållits i hela riket. Elektorerna skall
ha utsetts före februari månads utgång. Kyrkomötet skall sammanträda med
början den tredje tisdagen i augusti.
Beträffande valkretsindelningen föreslås att Härnösands och Luleå stift
delas i vartdera två valkretsar. I propositionen föreslås också en ändring av
beräkningsgrunden för hur antalet ledamöter i församlingsdelegerade i
Stockholms kyrkliga samfällighet skall bestämmas.
Motionerna
Med anledning av proposition 1984/85:165 har väckts motion 1984/85:3086
av Kerstin Anér (fp) och Evert Svensson (s). I motionen yrkas att riksdagen
antar till motionen bifogade förslag till
KU 1984/85:32
3
1. lag om ändring i regeringsformen,
2. lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan.
Motionärerna hävdar att det finns ett nära samband mellan kyrkans lära
och de frågor som gäller kyrkans ämbete, t. ex. frågorna om innehållet i och
utformningen av kyrkans ämbete. Enligt motionärerna förefaller det egendomligt
med hänsyn till detta samband att frågan om kyrkans ämbete inte
skulle hänföras till det inomkyrkliga rättsområdet som kyrkomötet får
meddela föreskrifter om. Motionärerna föreslår därför att i punkt 9
övergångsbestämmelserna till regeringsformen samt i 7 § lagen om svenska
kyrkan införs ett tillägg, som gör det möjligt för kyrkomötet att genom
kyrklig kungörelse meddela föreskrifter också i fråga om kyrkans ämbete.
Med anledning av proposition 1984/85:169 har väckts motion 1984/85:3116
av Bengt Kindbom m. fl. (c). I motionen yrkas att riksdagen beslutar avslå
propositionens förslag till ändringar i 6 och 8-11 §§ lagen (1982:943) om
kyrkomötet.
Enligt motionärerna finns det inte skäl att nu godta förslaget om ändrade
regler för val till kyrkomötet. Genom församlingarnas ansvar för och
medverkan i valprocessen skapas grunden för att kyrkomötet representerar
hela svenska kyrkan. Enligt förslaget i propositionen överförs grunden för
val av elektorer till pastorat och i vissa fall ekonomiska samfälligheter. Detta
rimmar enligt motionärerna dåligt med förslagen i betänkandet Församlingar
i samverkan (SOU 1985:1), där ansvaret mer uttalat delas upp i ansvar för
församlingsverksamheten, gudstjänstlivet och evangelisationsarbetet genom
församlingarna medan de tyngre ekonomiska och förvaltningsadministrativa
frågorna läggs på pastoraten. Utredningsförslaget har, påpekar motionärerna,
enhälligt tillstyrkts av 1985 års kyrkomöte. Motionärerna anser att
ändringar i valsystemet bör prövas vid ett tillfälle då de kan vägas mot frågan
om direktval till kyrkomötet och andra eventuella förslag till förändringar av
de kyrkliga valen som kan följa av folkstyrelsekommitténs arbete. Motionärerna
hänvisar även till de invändningar mot förslaget som riktats av
kyrkolagsutskottet (KL 1985:15 s. 44 f.).
I den under allmänna motionstiden 1985 väckta motionen 1984/85:938 av
Gunhild Bolander (c) yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge
regeringen till känna vad som anförts i motionen om regler som tilldelar varje
valkrets minst fyra mandat vid kommande val till allmänna kyrkomötet.
Motionären framhåller bl. a. att det inte kan anses acceptabelt att vid
fastställande av antalet mandat endast utgå från stiftets folkmängd. Ett av
syftena med kyrkomötesreformen var att olika åsiktsriktningar skulle
garanteras inflytande. Detta syfte kan enligt motionären inte tillgodoses
genom nuvarande regler.
1 * Riksdagen 1984/85. 4 sami. Nr 32
KU 1984/85:32
4
Utskottet
1 proposition 1984/85:165 framläggs bl. a. förslag till vissa ändringar i lagen
om svenska kyrkan som innebär att svenska kyrkans centralstyrelse får
ställning som förvaltningsmyndighet under kyrkomötet. Vidare föreslås en
utökning av kyrkomötets möjligheter att vidaredelegera sin normgivningskompetens
i vissa ämnen.
Efter ändringar i punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen
gäller sedan den 1 januari 1983 nya regler om formerna för den kyrkliga
lagstiftningen. Dessa ändringar innebar väsentliga nyheter i fråga om dels
formerna för beslutande av lag på det kyrkliga området, dels fördelningen
mellan riksdagen, regeringen och kyrkomötet av befogenheten att meddela
föreskrifter i vissa kyrkliga ämnen. Reformeringen av kyrkomötesorganisationen
betydde bl. a. att kyrkomötet fick ett permanent beredande och
verkställande organ, svenska kyrkans centralstyrelse. Under det utredningsarbete
som har förekommit för att genomföra reformerna har vissa problem
uppmärksammats. Det gäller bl. a. frågan om svenska kyrkans centralstyrelses
statsrättsliga ställning samt vissa oklarheter i fråga om normgivningen på
det kyrkliga området. Dessa frågor har utretts av en arbetsgrupp inom
regeringskansliet. Arbetsgruppen har presenterat sina förslag i promemorian
(Ds C 1984:4) Klargöranden och kompletteringar av kyrkomötesreformen.
Arbetsgruppens förslag innefattar dels ändringar i övergångsbestämmelserna
till regeringsformen (RF), dels ändringar i lagen om svenska kyrkan och i
lagen om kyrkomötet.
Genom proposition 1984/85:36 om svenska kyrkans centralstyrelses rättsliga
ställning m.m. förelädes riksdagen förslag till grundlagsändringar på
grundval av promemorieförslaget. Propositionens förslag antogs av riksdagen
som vilande i december 1984 (KU 1984/85:16 rskr. 54). Den nu aktuella
propositionen, 1984/85:165, tar bl. a. upp nämnda promemorieförslag i den
del som gäller ändringar i lagen om svenska kyrkan.
I motion 1984/85:3086 av Kerstin Anér (fp) och Evert Svensson (s) föreslås
att i punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen samt i 7 § lagen
om svenska kyrkan införs tillägg av innebörd att det skall vara möjligt för
kyrkomötet att genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter också i fråga
om svenska kyrkans ämbete. Motionärerna anför bl. a. att med hänsyn till att
frågan om kyrkans lära har nära samband med innehållet i och utformningen
av kyrkans ämbete det förefaller egendomligt att frågan inte skulle hänföras
till det inomkyrkliga rättsområde som kyrkomötet får meddela föreskrifter
om.
Kyrkoförfattningsutredningen har enligt sina direktiv (Dir. 1982:88) att
göra en sammanställning av de författningar eller däri intagna föreskrifter
som med hänsyn till sitt innehåll enligt utredningens bedömning kommer att
ligga inom ramen för kyrkomötets normgivningskompetens. Till de frågor
som utredningen behandlar hör möjligheten för kyrkomötet att meddela
föreskrifter beträffande kyrkans ämbete. Enligt vad utskottet inhämtat
KU 1984/85:32
5
överväger utredningen att lämna ett förslag i denna riktning. Beredningen av
frågan är emellertid ännu inte avslutad. Frågor om kyrkans ämbete är även
föremål för utredning i en inomkyrklig arbetsgrupp.
Utskottet biträder de i proposition 1984/85:165 framlagda förslagen till
ändringar i lagen om svenska kyrkan. Beträffande den i motion 1984/85:3086
aktualiserade frågan om kyrkans ämbete bör enligt utskottets mening
riksdagen avvakta resultatet av pågående utredningsarbete. Med hänsyn
härtill avstyrks motionen. Utskottet har således inte heller funnit skäl medge
undantag från den för grundlagsändring gällande regeln i 8 kap. 15 § första
stycket tredje meningen RF.
Ändringar i lagen om svenska kyrkan skall ske på samma sätt som
ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser, dvs. antingen genom
två beslut av riksdagen med ett mellanliggande riksdagsval eller genom ett
beslut med kvalificerad majoritet. Som tidigare nämnts bygger propositionens
förslag på det av riksdagen som vilande antagna förslaget till ändringar i
övergångsbestämmelserna till regeringsformen. Detta avses träda i kraft den
1 januari 1986. Ändringarna i lagen om svenska kyrkan föreslås träda i kraft
den 1 juli 1986. Enligt utskottets mening bör riksdagen under detta riksmöte
som vilande kunna anta förslaget till ändringar i lagen om svenska kyrkan.
Det andra beslutet kan sedan fattas efter det att riksdagen slutligt har tagit
ställning till grundlagsändringen. Även de övriga lagförslagen i proposition
1984/85:165 bygger på den vilande grundlagsändringen. Dessa förslag bör
därför behandlas av riksdagen först sedan riksdagen fattat definitivt beslut
om grundlagsändringen.
I proposition 1984/85:169 föreslås bl. a. vissa ändringar i reglerna om val
till kyrkomötet. Syftet är att förenkla valförfarandet och att förbättra
kyrkomötets representativitet. I samband med 1982 års kyrkomötesreform
infördes nya regler om val till kyrkomötet. Reglerna tillämpades första
gången vid val till det kyrkomöte som sammanträdde våren 1983. Erfarenheterna
från detta val gav på många håll anledning till kritik mot valsystemet.
Kritiken har framför allt riktat sig mot att förfarandet är onödigt omständligt
och att tiden för att genomföra valet är alltför knappt tilltagen. Det har också
anförts kritik mot att valsystemets utformning leder till att kyrkomötets
representativitet inte kan anses helt tillfredsställande. Mot bakgrund härav
tillsattes i juni 1983 en arbetsgrupp inom civildepartementet med uppgift att
göra en översyn av reglerna om val till kyrkomötet. Arbetsgruppen har även
efter en framställning till regeringen av 1984 års kyrkomöte haft i uppdrag att
behandla frågan om ändrad tidpunkt för kyrkomötets sammanträde. Resultatet
av arbetsgruppens överväganden har redovisats i promemorian (Ds
C 1984:9) Översyn av reglerna om val till kyrkomötet. Propositionens förslag
överensstämmer i huvudsak med arbetsgruppens förslag.
I motion 1984/85:3116 av Bengt Kindbom m. fl. (c) begärs att propositionens
förslag till ändringar i 6 och 8-11 §§ lagen om kyrkomötet avslås.
Motionärerna påpekar bl. a. att enligt propositionens förslag överförs
KU 1984/85:32
6
grunden för val av elektorer till pastorat och i vissa fall ekonomiska
samfälligheter. Detta rimmar enligt motionärerna dåligt med förslagen i
betänkandet Församlingar i samverkan (SOU 1985:1). Vidare hänvisar
motionärerna till de invändningar mot förslaget som riktats av kyrkolagsutskottet
(KL 1985:15). Motionärerna anser att ändringar i valsystemet bör
prövas vid ett tillfälle då de kan vägas mot frågan om direktval till kyrkomötet
och andra eventuella förslag till förändringar av de kyrkliga valen som kan
följa av folkstyrelsekommitténs arbete.
Frågan om direkta val till kyrkomötet hör till de frågor som kommer att
behandlas av folkstyrelsekommittén. I direktiven till kommittén (Dir.
1984:23) sägs bl. a. att frågan om direkta val till kyrkomötet har ett sådant
samband med de övergripande valfrågorna att den inte bör brytas ut ur detta
större sammanhang. Mot bakgrund av de önskemål som framförts om en
utredning av direktvalsfrågan har det därför enligt direktiven bedömts vara
lämpligt att kommittén undersöker om det är möjligt att införa direkta val till
kyrkomötet.
Som tidigare framhållits har den arbetsgrupp som utvärderat erfarenheterna
från 1982/83 års val till kyrkomötet funnit att nuvarande ordning för val till
kyrkomötet i vissa avseenden har varit otillfredsställande. Regeringen har
mot bakgrund härav i likhet med kyrkomötet och flertalet övriga remissinstanser
anslutit sig till arbetsgruppens bedömning att det finns behov av att
förenkla valförfarandet och att vidta sådana åtgärder att kyrkomötets
representativitet förbättras. Även utskottet ansluter sig till denna åsikt.
Utskottet delar även föredragande departementschefs bedömning att det
inte finns anledning att befara att de föreslagna ändringarna i det indirekta
valförfarandet skulle få någon inverkan på direktvalsfrågans fortsatta
behandling. Såsom anförts i propositionen kan det antas att det kommer att
ta relativt lång tid innan frågan om de kyrkliga valen får sin slutliga lösning.
De förenklingar och förbättringar i den nuvarande ordningen för kyrkoval
som är mest angelägna bör därför genomföras. Utskottet har ingenting att
erinra mot de ändringar i detta hänseende som föreslagits i propositionen.
Även i övrigt biträder utskottet propositionens förslag. Utskottet vill
emellertid understryka föredragande departementschefs uttalande att de
föreslagna ändringarna inte skall uppfattas som ett resultat av en sådan mer
övergripande utvärdering av kyrkomötesreformen som enligt vad utskottet
tidigare uttalat (KU 1982/83:2) bör ske när erfarenheter vunnits av den nya
kyrkomötesorganisationen. De nu behandlade frågorna om valsystemets
utformning m. m. kan således på nytt aktualiseras vid en sådan framtida
översyn. Enligt utskottets mening är motion 1984/85:3116 med det anförda i
viss mån tillgodosedd.
Motion 1984/85:938 av Gunhild Bolander (c) tar upp frågan om mandatfördelningen
vid valen till kyrkomötet. Enligt motionären bör varje valkrets
tilldelas minst fyra mandat. Därigenom skulle ökade garantier ges för att
olika åsiktsriktningar skall få inflytande.
KU 1984/85:32
7
Enligt 2 § tredje stycket lagen om kyrkomötet gäller att antalet mandat för
varje valkrets skall bestämmas till två även om valkretsen vid tillämpningen
av fördelningsregeln i paragrafens andra stycke skulle tillföras färre än två
mandat.
1985 års kyrkomöte har i skrivelse till regeringen föreslagit att bestämmelsen
ändras på så sätt att lägsta antalet mandat som tillförs varje valkrets skall
bestämmas till tre i stället för två.
Med anledning av kyrkomötets skrivelse har frågan tagits upp i proposition
1984/85:169. Föredragande departementschef har därvid framhållit att de
ändringar i valreglerna som föreslås i propositionen huvudsakligen gäller
sådana åtgärder som framstår som särskilt angelägna i syfte att i praktiskt
hänseende underlätta förfarandet vid kyrkomötesvalen. Andra frågor bör
enligt departementschefen anstå i avvaktan på en övergripande utvärdering
av kyrkomötesreformen. I propositionen anförs vidare att den av kyrkomötet
föreslagna regeln i praktiken berör enbart Visby stift. Trots sitt låga antal
röstberättigade medlemmar har stiftet genom nuvarande regler tillförsäkrats
två ombud vid kyrkomötet. Som jämförelse nämns att Gotlands län i
riksdagen - som har betydligt fler ledamöter än kyrkomötet - representeras
av endast två ledamöter. Med hänsyn till nämnda omständigheter har
föredragande departementschef inte varit beredd att nu förorda någon
ändring av ifrågavarande bestämmelser.
Utskottet delar departementschefens bedömning av denna fråga och
avstyrker med det anförda motion 938.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:165 i nu aktuell del
som vilande antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan (bilaga till
betänkandet),
2. beträffande frågan om föreskrifter om kyrkans ämbete
att riksdagen avslår motion 1984/85:3086,
3. beträffande reglerna om val till kyrkomötet m. m.
a) att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:169 i denna del
och med avslag på motion 1984/85:3116 antar de i propositionen
framlagda förslagen till ändringar i 6 och 8-11 §§ lagen (1982:943)
om kyrkomötet,
b) att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:169 i denna del
antar de i propositionen i övrigt framlagda förslagen till ändringar i
lagen (1982:943) om kyrkomötet,
c) att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:169 i denna del
antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter,
KU 1984/85:32
8
4. beträffande mandatfördelningen vid val till kyrkomötet
att riksdagen avslår motion 1984/85:938.
Stockholm den 2 maj 1985
På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON
Närvarande: Olle Svensson (s), Yngve Nyquist (s), Bertil Fiskesjö (c),
Wivi-Anne Cederqvist (s)*, Hans Nyhage (m), Kurt Ove Johansson (s),
Kerstin Nilsson (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sven-Erik Nordin (c),
Sture Thun (s), Karin Ahrland (fp). Nils Berndtson (vpk), Ove Eriksson (m),
Axel Wennerholm (m) och Björn Ericson (s).
*Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer
1. beträffande reglerna om val till kyrkomötet m. m. (mom. 3 a)
Bertil Fiskesjö och Sven-Erik Nordin (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Sorn tidigare”
och slutar ”mån tillgodosedd” bort ha följande lydelse:
Med anledning av att kritik anförts mot det nuvarande valsystemet har i
proposition 1984/85:169 lagts fram förslag till vissa ändringar i detta. I motion
1984/85:3116 riktas på flera punkter invändningar mot förslagen. Utskottet
kan i allt väsentligt ansluta sig till de synpunkter som framförts i motionen.
En rad sakliga invändningar kan således anföras mot de föreslagna ändringarna
i valsystemet. Utskottet vill därutöver framhålla att ändringarna är av så
omfattande natur att de enligt utskottets mening inte bör genomföras förrän
en sådan övergripande utvärdering av kyrkomötesreformen företagits som
enligt vad utskottet tidigare uttalat (KU 1982/83:2) bör ske när erfarenheter
vunnits av den nya kyrkomötesorganisationen. Med hänsyn till det anförda
tillstyrks motion 3116 samt avstyrks propositionens förslag till ändringar i 6
och 8-11 §§ lagen om kyrkomötet. I övrigt biträder utskottet de i propositionen
föreslagna lagändringarna.
dels att utskottet under 3 a bort hemställa
3. beträffande reglerna om val till kyrkomötet m. m.
a) att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3116 avslår de i
proposition 1984/85:169 framlagda förslagen till ändringar i 6 och
8-11 §§ lagen (1982:943) om kyrkomötet.
KU 1984/85:32
9
2. beträffande mandatfördelningen vid val till kyrkomötet (mom. 4)
Bertil Fiskesjö och Sven-Erik Nordin (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Utskottet delar”
och slutar med ”motion 938” bort ha följande lydelse:
Som framhållits i motion 1984/85:938 medför de nuvarande reglerna för
mandatfördelningen att möjligheterna för Visby stift att låta olika grupper
och åsiktsriktningar komma till tals vid kyrkomötet blir starkt begränsade.
Mot bakgrund härav har 1985 års kyrkomöte föreslagit en ändring i 2 § lagen
om kyrkomötet så att alla stift får minst tre mandat. 1985 års kyrkomöte har
vidare föreslagit regeringen att lagen om kyrkomötet ändras så att biskoparna
blir självskrivna ledamöter av kyrkomötet. Om ändringarna genomförs
skulle det för Visby stifts del innebära att stiftet kommer att representeras av
fyra kyrkomötesombud. Enligt utskottets mening talar starka skäl för de
förslag kyrkomötet framställt. Regeringen bör därför utarbeta förslag i
enlighet med vad kyrkomötet förordat i dessa frågor. Med det anförda är
enligt utskottets mening motion 938 tillgodosedd.
dels att utskottet under 4 bort hemställa
4. beträffande mandatfördelningen vid val till kyrkomötet
att riksdagen med anledning av motion 1984/85:938 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
beträffande föreskrifter om kyrkans ämbete
Karin Ahrland (fp) anför:
Såsom framhållits i motion 1984/85:3086 finns ett nära samband mellan
frågorna om kyrkans lära och kyrkans ämbete. Med hänsyn härtill är det
naturligt att även frågorna om kyrkans ämbete hänförs till det inomkyrkliga
rättsområde som kyrkomötet får meddela föreskrifter om. Även kyrkoförfattningsutredningen
ställer sig positiv till denna tanke. Enligt min mening
hade det mot bakgrund härav funnits anledning för riksdagen att redan under
innevarande riksmöte fatta beslut om en vilande grundlagsändring i enlighet
med motionens förslag. Ett definitivt beslut i frågan skulle sedan ha kunnat
fattas till hösten. Konstitutionsutskottet har emellertid inte medgett undantag
från 10-månadersregeln i 8 kap. 15 § regeringsformen. Härigenom har en
ändring under nästa valperiod av de aktuella bestämmelserna omöjliggjorts.
KU 1984/85:32
10
Förslag till Bilaga
Lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan
Härigenom föreskrivs att 7-9 §§ lagen (1982:942) om svenska kyrkan skall
ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §
Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i följande
ämnen:
1. svenska kyrkans lära,
2. svenska kyrkans böcker,
3. svenska kyrkans sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar,
4. kollekter,
5. central verksamhet för evangelisation,
mission och övrigt utlandsarbete
samt diakoni,
6. kyrkomötets arbetssätt samt
verksamheten hos organ som enligt
lag får tillsättas av kyrkomötet.
Kyrkomötet får genom kyrklig
kungörelse överlåta åt svenska kyrkans
centralstyrelse att i sådan kungörelse
meddela föreskrifter om kollekter.
Det ankommer på svenska kyrkans
centralstyrelse att verkställa
kyrkomötets beslut. Styrelsen bereder
även ärenden som skall avgöras
av kyrkomötet, i den mån uppgiften
inte ankommer på eller har överlämnats
åt annat organ som tillsätts av
kyrkomötet.
1. svenska kyrkans lära,
2. svenska kyrkans böcker,
3. svenska kyrkans sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar,
4. kollekter,
5. central verksamhet för evangelisation,
mission och övrigt utlandsarbete
samt diakoni,
6. kyrkomötets arbetssätt samt
verksamheten hos myndigheter
under kyrkomötet.
Kyrkomötet får genom kyrklig
kungörelse överlåta åt svenska kyrkans
centralstyrelse att i sådan kungörelse
meddela föreskrifter om kollekter.
Kyrkomötet får också genom
kyrklig kungörelse överlåta åt domkapitel,
kyrkliga kommuner och kyrkokommunala
förvaltningsmyndigheter
att meddela föreskrifter om
svenska kyrkans böcker, svenska
kyrkans sakrament, gudstjänst och
övriga handlingar samt kollekter.
§
Svenska kyrkans centralstyrelse är
en myndighet under kyrkomötet.
Det ankommer på centralstyrelsen
att verkställa kyrkomötets beslut.
Styrelsen bereder även ärenden som
skall avgöras av kyrkomötet, i den
mån uppgiften inte ankommer på
eller har överlämnats åt annat organ
som tillsätts av kyrkomötet.
KU 1984/85:32
11
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9 §
Ledamöter av svenska kyrkans centralstyrelse är ärkebiskopen samt högst
fjorton andra ledamöter, som för varje valperiod väljs av kyrkomötet. För de
valda ledamöterna skall utses lika många ersättare.
Endast den som tillhör svenska
kyrkan och som är myndig kan vara
ledamot av centralstyrelsen eller ersättare
för ledamot.
Ärkebiskopen är styrelsens ordfö- Ärkebiskopen är styrelsens ordförande.
Bland de valda ledamöterna rande. Bland de valda ledamöterna
utser kyrkomötet en vice ordfö- utser kyrkomötet en vice ordförande.
rande.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.
minab/gotab Stockholm 1985 82742