Konstitutionsutskottets betänkande
1984/85:31

om anslag till Riksdagen och dess myndigheter m. m. jämte motioner
(prop. 1984/85:100, bil. 16, förs. 1984/85:24)

I ANSLAGSFRÅGOR
FJORTONDE HUVUDTITELN

A. Riksdagen

1. Ersättningar till riksdagens ledamöter m. m.

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningsstyrelses förslag under punkt
A 1 och hemställer

att riksdagen till Ersättningar till riksdagens ledamöter m. m. för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 135 329 000 kr.

2. Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningsstyrelses förslag under punkt
A 2 och hemställer

att riksdagen till Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 700 000 kr.

3. Bidrag till studieresor

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningsstyrelses förslag under punkt
A 3 och hemställer

att riksdagen till Bidrag till studieresor för budgetåret 1985/86 anvisar
ett reservationsanslag av 280 000 kr.

4. Bidrag till viss verksamhet

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningsstyrelses förslag under punkt
A 4 och hemställer

att riksdagen till Bidrag till viss verksamhet för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 762 000 kr.

5. Bidrag till partigrupper

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningsstyrelses förslag under punkt
A 5 och hemställer

att riksdagen till Bidrag till partigrupper för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 12 176 000 kr.

1 Riksdagen 1984/85. 4 sami. Nr 31

Rättelse: S. 2, under 6. 2. rad 1 och under 8. 2. rad 2 Står: tilläggsbudget Rättat till:
tilläggsbudget II

rad 2 nedifrån under 9. Står: och dess kansli Rättat till: och dess kansli:
Förvaltningskostnader

KU 1984/85:31

2

6. Förvaltningskostnader

Utskottet tillstyrker dels riksdagens förvaltningsstyrelses i budgetpropositionen
framlagda förslag under punkt A 6, dels riksdagens förvaltningskontors
förslag i Förs. 1984/85:24 under punkt 1 framlagt förslag om medel,
under anslagspunkt A 6 Förvaltningskostnader på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1984/85 och hemställer

1.att riksdagen till Förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 143 407 000 kr.,

2. att riksdagen till Förvaltningskostnader på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
2 519 000 kr.

7. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningsstyrelses förslag under punkt
A 7 och hemställer

att riksdagen till Utgivande av otryckta ståndsprotokoll för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 450 000 kr.

B. Riksdagens myndigheter

8. Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

Utskottet tillstyrker dels riksdagens förvaltningsstyrelses i budgetpropositionen
framlagda förslag under punkt B 5, dels riksdagens förvaltningkontors
förslag i Förs. 1984/85:24 under punkt 2 om medel - under anslagspunkt B 5
Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen - på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1984/85 och hemställer

1. att riksdagen till Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 14 887 000 kr.,

2. att riksdagen till Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen,
på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 296 000 kr.

9. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Förvaltningskostnader

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningsstyrelses förslag under punkt
B 7 och hemställer

att riksdagen till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag
av 5 061 000 kr.

KU 1984/85:31

3

10. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma
kostnader för Nordiska rådet

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningsstyrelses förslag under punkt
B 8 och hemställer

att riksdagen till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:
Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 6 891 000 kr.

II MOTIONER RÖRANDE RIKSDAGEN OCH DESS FÖRVALTNING,
M.M.

I detta budgetbetänkande behandlas även följande motioner väckta under
den allmänna motionstiden 1985 som rör riksdagens inre förhållanden och
förvaltning, m. m.

Motionsyrkandena

395 av Marianne Karlsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att plenisalen i framtiden skall vara
förbehållen riksdagsarbetet och Nordiska rådets sammanträden.

396 av Marianne Karlsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att riksmötet åter under högtidliga
former skall öppnas i rikssalen.

475 av Gösta Signell m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att nationalsången skall spelas i
samband med riksmötets öppnande.

566 av Anders Andersson (m) och Erik Olsson (m)

I motionen yrkas att riksdagen uppdrar åt förvaltningskontoret att vidta
åtgärder för belysning av riksdagens byggnader efter mörkrets inbrott.

567 av Lars Hjertén (m) och Bertil Danielsson (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar i enlighet med det i motionen
framförda förslaget om riksvapnets och den svenska flaggans placering i
riksdagens plenisal.

814 av Mona Saint Cyr (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att riksdagens plenisal smyckas med den svenska
flaggan,

2. att riksdagen beslutar att Svenska flaggans dag uppmärksammas också i
riksdagsarbetet på lämpligt sätt, t. ex. så enkelt som att hymnen Sveriges
flagga får inleda dagens arbete.

1* Riksdagen 1984/85. 4sami Nr31

KU 1984/85:31

4

932 av Olle Aulin (m) och Hans Nyhage (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar om utbildning och orientering om
riksdagens beredskapsåtgärder i enlighet med vad i motionen anförts.

1546 av Lars Ahlmark (m)

I motionen yrkas att riksdagen uppdrar åt riksdagens förvaltningsstyrelse
att vidta åtgärder i riksdagens hus i enlighet med vad som i motionen anförts.

1553 av Ingvar Eriksson (m) och Arne Svensson (m)

I motionen yrkas

1.att riksdagen beslutar att Sveriges flagga skall placeras i riksdagens
plenisal med början i samband med riksmötets högtidliga öppnande hösten
1985,

2. att riksdagen beslutar att nationalsången skall sjungas som avslutning på
högtidligheten.

1556 av Eric Hägelmark (fp)

I motionen yrkas att riksdagen uppdrar åt förvaltningsstyrelsen att reglera
de ekonomiska mellanhavandena mellan riksdagen och byggnadsingenjören
Olof af Forsells i en för denne godtagbar omfattning.

1562 av Blenda Littmarck (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att uppsätta minnestavla i
riksdagshuset över arkitekterna Aron Johansson och Sven Silow.

1563 av Tore Nilsson (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att nu bringa frågan om gottgörelse
till Olof af Forselles till en definitiv lösning.

1565 av Erkki Tammenoksa m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförs om bestämmelser som innebär att nationalsången
framförs vid officiella arrangemang som riksdagens högtidliga öppnande, vid
statsbesök m. m.

1567 av Bengt Wittbom (m) och Göran Riegnell (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att inrätta en bar med fullständiga
rättigheter, avsedd för riksdagens ledamöter och dessas gäster.

1569 av Allan Åkerlind m. fl. (m, fp, c, s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att riksdagen skall ha ett eget
permanent garage i anslutning till riksdagshuset och att förvaltningsstyrelsen
ges i uppdrag att lösa denna fråga och övriga i motionen upptagna
parkeringsfrågor och kommunikationsproblem.

2338 av Alf Wennerfors (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar utöka informationen om riksdagen
och dess ledamöter i landets telefonkataloger i enlighet med vad som anförts i
motionen.

KU 1984/85:31

5

2341 av Inger Wickzén (m) och Görel Bohlin (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att riksvapnet och Sveriges flagga
skall ha sin ständiga plats i riksdagens plenisal.

I ärendet har yttranden inhämtats från krigsdelegationens presidium och
riksdagens förvaltningskontor över motion 932. Riksdagens förvaltningskontor
har även yttrat sig över motionerna 395, 566, 1546, 1556, 1562, 1563,
1567, 1569 och 2338.

Utskottet

Riksmötets öppnande, plenisalens utsmyckning, nationalsången, m. m.

I motion 396 föreslås att riksdagen, bl. a. med hänsyn till att återflyttningen
till riksbyggnaderna på Helgeandsholmen ägt rum, skall besluta om återgång
till de högtidliga former för öppnandet som tidigare gällde och att detta vid
början av ny mandatperiod bör ske i rikssalen. Under mellanliggande år kan
öppnandet enligt motionären ske i riksdagshuset.

Utskottet har i samband med behandlingen av motioner om formerna för
riksmötets öppnande tidigare år erinrat om att det enligt bestämmelserna i
riksdagsordningen (RO 1:6) ankommer på talmannen att efter samråd med
vice talmännen fastställa ordningen för riksdagens öppnande samt uttalat att
ceremonin normalt bör förläggas till riksdagens plenisal. Senast avslogs en
motion i samma syfte under 1982/83 års riksmöte. Med anledning av nu
förevarande motion får utskottet ånyo erinra om riksdagens tidigare
ställningstagande. Det förhållandet att riksdagen återflyttat till Helgeandsholmen
medför inte någon anledning till ändrat principiellt ställningstagande.
Under hänvisning härtill avstyrks motion 396.

I några motioner tas upp vissa frågor som rör formerna för ceremonin i
plenisalen vid riksmötets öppnande, plenisalens utsmyckning och firandet av
nationaldagen, Svenska flaggans dag. I motionerna 475,1553 yrk. 2 och 1565
föreslås att nationalsången skall framföras eller sjungas vid öppnandet och
enligt motion 1565 även vid statsbesök m. m. Förslag om plenisalens
utsmyckande framläggs i motionerna 567, 814 yrk. 1, 1553 yrk. 1 och 2341.
Bl. a. föreslås att Sveriges flagga och riksvapnet får en permanent placering i
plenisalen. I motion 814 yrk. 2 föreslås vidare att riksdagen skall uppmärksamma
Svenska flaggans dag t. ex. genom att hymnen Sveriges flagga får
inleda dagens arbete.

Under föregående riksmöte behandlades en motion om att plenisalen, på
likartat sätt som vid riksmötets öppnande, skulle prydas med riksvapnet.
Utskottet anförde i saken att det i en fråga av denna art i första hand måste tas
hänsyn till plenisalens inredningsarkitektoniska utformning. Det fanns enligt
utskottet helt naturligt skäl att i anslutning till den högtidliga öppningsceremonin
anordna särskild utsmyckning. Utskottet bedömde att förvaltningskontorets
ledningsgrupp för byggnadsfrågor hade möjlighet att överväga

KU 1984/85:31

6

motionsförslaget och eventuellt ta erforderliga initiativ.

Utskottet får med anledning av förevarande motioner hänvisa till att frågor
rörande formerna för riksdagsöppnandet handhas av talmannen som samråder
med vice talmännen. I vad mån plenisalen bör och lämpligen kan
utsmyckas med riksvapnet och Sveriges flagga liksom även frågan huruvida
nationalsången bör framföras måste i första hand vara ett ställningstagande
som bör göras av talmannen och de vice talmännen.

I motion 814 föreslås vidare att riksdagen inleder eventuellt plenum som
infaller på Svenska flaggans dag/nationaldagen den 6 juni med hymnen
Sveriges flagga. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att riksmötet enligt
RO förutsätts kunna avslutas före maj månads utgång. Emellertid har
riksmötet under senare år med hänsyn till arbetsbelastning kommit att pågå
ett antal dagar in i juni. Även i denna fråga får utskottet hänvisa till
talmannen och de vice talmännen. Under hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att motionerna 475, 567, 814, 1553, 1565 och 2341 förklaras
besvarade med vad utskottet anfört.

Riksdagshusets funktioner, m. m.

I motion 1546 framläggs en rad förslag rörande riksdagshusets funktion
och som syftar till skilda praktiska förbättringar av teknisk utrustning,
postdistribution, användandet av representationslokaler, anordnande av
kiosk samt fler mötesplatser och sittmöjligheter i huvudentrén m. m. I
motion 1567 föreslås att möjligheterna till samlingspunkt för avkoppling och
privat umgänge mellan ledamöterna förbättras t. ex. genom att en barservering
med fullständiga rättigheter inrättas.

Förvaltningskontoret har i sitt yttrande anfört att flera av de frågor som
tagits upp i motion 1546 redan är föremål för åtgärder. Så har t. ex.
förbättringar i voteringsanläggningen redan vidtagits och viss utbyggnad av
antalet sittplatser gjorts i entréhallen. Utskottet vill erinra om att frågor som
avser förstärkning av servicen för riksdagens ledamöter varit föremål för
särskild översyn inom en särskild arbetsgrupp inom utskottet. Arbetet har
avsett en inventering av önskemål om förbättringar och därefter har förslag
lämnats till förvaltningskontoret. Frågor av den mer praktiska karaktär det
här är fråga om torde enligt utskottet med fördel kunna prövas och
handläggas av den särskilda arbetsgruppen i samverkan med företrädare för
förvaltningskontoret.

Såvitt gäller förslaget i motion 1567 om inrättande av en barservering har
förvaltningskontoret i sitt yttrande konstaterat att några större problem från
inredningssynpunkt inte finns om det från andra aspekter kan anses lämpligt
att realisera förslaget.

Utskottet vill erinra om att riksdagens förvaltningskontor enligt dess
instruktion är ett serviceorgan för riksdagen. Kontoret skall bl. a. svara för
riksdagens hus och lokaler, svara för inköp och service till riksdagen och

KU 1984/85:31

7

svara för restauration för riksdagens ledamöter och personal. Under
hänvisning till förvaltningskontorets allmänna serviceansvar finner utskottet
inte motiverat att ge förvaltningskontoret något särskilt uppdrag i nu aktuella
frågor, varför motionerna 1546 och 1567 avstyrks.

Riksdagens garage, fasadbelysning, m. m.

I motion 1569 föreslås att riksdagen skall fatta beslut om ett eget
permanent garage i anslutning till riksdagshuset och att förvaltningsstyrelsen
ges i uppdrag att lösa frågan samt andra i motionen upptagna frågor om
parkering och kommunikationsproblem.

I motion 566 föreslås att riksdagen uppdrar åt förvaltningskontoret att
vidta åtgärder för fasadbelysning av riksdagens byggnader efter mörkrets
inbrott. I motion 1562 föreslås att riksdagen beslutar att sätta upp en
minnestaval i riksdagshuset över arkitekterna Aron Johansson och Sven
Silow.

Frågan om riksdagens garage togs upp i en motion av i stort sett samma
innebörd under föregående riksmöte. Utskottet (KU 1983/84:27) lämnade i
det sammanhanget en kortfattad redovisning av bakgrunden till garagefrågans
nuvarande läge och avstyrkte motionen under hänvisning till att den
väckta frågan direkt låg inom förvaltningskontorets ansvarsområde. Utskottet
förutsatte emellertid att förvaltningsstyrelsen uppmärksamt skulle följa
garagefrågan i syfte att på lämpligaste sätt trygga ledamöternas och
personalens behov av goda och säkra garageringsmöjligheter.

I den nu aktuella motionen tas även särskilt upp förslag om förbättrade
möjligheter till parkering i nära anslutning till riksdagens hus. Motionärerna
pekar också på behovet av att reducera de hinder för riksdagsanknuten
biltrafik på riksgatan mellan de båda riksdagsbyggnaderna, också med tanke
på taxitrafik i båda körriktningarna.

I yttrandet från förvaltningskontoret framhålls att det inte utan stadsplaneändringar
går att skapa flera permanenta parkeringsplatser på Helgeandsholmen.
Däremot torde ett mindre antal nya platser kunna ordnas i
närheten av förvaltningshuset. Vad gäller trafik på Riksgatan erinrar
kontoret om att trafiken där måste begränsas med hänsyn till att denna är
gågata och används för passage mellan byggnaderna.

Utskottet får även i detta sammanhang främst hänvisa till att frågan om
garage för riksdagens ledamöter och personal är en sådan servicefråga som
det ankommer på förvaltningskontoret att ansvara för. Utskottet förutsätter
att frågan om förbättrade möjligheter till såväl korttidsparkering i nära
anslutning till riksdagshuset som förbättrade möjligheter till trygg permanent
parkering ägnas särskild uppmärksamhet. Detta är självfallet av stor
betydelse för ledamöter, besökare och tjänstemän som är knutna till
funktionerna i kammare, utskott och pågående utredningsverksamhet etc.
Då något särskilt uppdrag i frågan inte får anses erforderligt avstyrker

KU 1984/85:31

utskottet motionen under hänvisning till det anförda.

Vad gäller motion 566 om fasadbelysning-en fråga som aktualiserades i en
motion redan föregående år - har förvaltningskontoret i sitt yttrande erinrat
att fasadbelysning numera är monterad. Motionen är således tillgodosedd.

Förvaltningskontoret har, såvitt gäller motion 1562 om uppsättande av
minnestavlor över arkitekterna Aron Johansson och Sven Silow, i sitt
yttrande anfört att förslaget avvisats av byggnadskommittén. Det har ansetts
att dessa arkitekter - och andra som gjort insatser för riksdagens hus - bör
hedras genom de bokverk och skrifter som ges ut om riksdagen och dess
byggnader. Så har också skett. Utskottet har ingen annan mening i frågan,
varför motionen sålunda avstyrks.

Upplåtelse av riksdagens plenisal

I motion 395 föreslås att riksdagen beslutar att plenisalen skall vara
förbehållen riksdagsarbetet och Nordiska rådets sammanträden. Förvaltningskontoret
har i sitt yttrande erinrat om att förvaltningsstyrelsen i
budgetpropositionen (bilaga 16, punkt A 6, s. 6) uttalat att, sedan upprustning
skett av även andrakammarsalen, riksdagens plenisal bör upplåtas
”endast undantagsvis och då till vissa internationella organ, t. ex. Nordiska
rådet och Europarådet”.

Utskottet delar den bedömningen att plenisalen bör upplåtas i begränsad
utsträckning. Emellertid bör också beaktas att riksdagen för närvarande
behandlar ett regeringsförslag (prop. 1984/85:165) som innebär sådan
ändring i lagen om kyrkomötet att dess årliga sammanträden flyttas från mars
till augusti månad. Enligt utskottet måste kyrkomötet anses vara ett sådant
organ för vilket riksdagens plenisal bör upplåtas. Detta bör ges riksdagens
förvaltningskontor till känna. Under hänvisning till det anförda får motionsyrkandet
anses tillgodosett.

Information om riksdagen i telefonkatalogen

I motion 2338 föreslås att riksdagen beslutar utöka informationen om
riksdagen och dess ledamöter i landets telefonkataloger. I förvaltningskontorets
yttrande anförs bl. a. att telefonkatalogen numera utkommer successivt
under året i landets olika delar. Kostnaden för en sida för information av
aktuellt slag är också avsevärd, nämligen ca 700 000 kr. Utskottet får i detta
sammanhang erinra om att riksdagens funktion för utåtriktad information
under senare år byggts ut kraftigt. Under hänvisning till kostnaderna för
föreslagen åtgärd avstyrks motionen.

KU 1984/85:31

9

Information om riksdagens beredskapsåtgärder

I motion 932 föreslås att riksdagen beslutar om utbildning och orientering
om riksdagens beredskapsåtgärder. Motionärerna finner det angeläget att
den utbildning och orientering som föreslagits i förvaltningsstyrelsens förslag
hösten 1982 om säkerhet och beredskap i riksdagen kommer till stånd.
Förvaltningsstyrelsen bör efter samråd med krigsdelegationens presidium
minst en gång per valperiod till riksdagen lämna en redogörelse för
genomförd utbildning och andra beredskapsåtgärder. Krigsdelegationens
ledamöter bör erhålla särskild utbildning.

Krigsdelegationens presidium har i yttrande över motionen lämnat en
allmän redogörelse för vissa frågor som gäller det förberedelsearbete som
krävs för att delegationen skall kunna träda i verksamhet. Därav framgår att
ökade insatser för information och utbildning för närvarande är under
planering. Presidiet anser att sekretesskäl talar emot att redogörelser för
vidtagna beredskapsåtgärder lämnas i enlighet med motionärernas förslag.
Förvaltningskontoret har i sitt yttrande erinrat om att det ankommer på
förvaltningsstyrelsens och krigsdelegationens presidium att behandla frågan
om i vilka former utbildning skall ske. Kontoret finner det naturligt att vid
sidan av aktuella riktade informations- och utbildningsinsatser lämna en
redogörelse för olika åtgärder i kontorets årliga verksamhetsberättelse. Av
sekretesskäl måste dock uppgifter om vissa beredskapsåtgärder utelämnas ur
berättelsen.

Då frågan om utbildning och orientering om riksdagens beredskapsåtgärder
redan är föremål för åtgärder inom kontoret och riksdagens krigsdelegation
finner utskottet inte skäl för riksdagen att ta något ytterligare initiativ i
frågan. Med den lämnade redovisningen är enligt utskottet motionens syfte i
stort tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.

Beträffande kompensation till byggnadsingenjören Olof af Forselles

I två motioner 1984/85:1556 och 1563, har fråga om viss ersättning till
byggnadsingenjören Olof af Forselles tagits upp. Motioner med samma syfte
har behandlats och avslagits vid ett flertal tidigare tillfällen, senast vid
föregående riksmöte (KU 1983/84:27). Utskottet anförde då att sakfrågan
sedan länge är föremål för handläggning inom förvaltningskontoret varför
utskottet inte fann anledning att föreslå något särskilt uppdrag åt förvaltningskontoret.
Enligt vad utskottet erfarit är emellertid ärendet fortfarande
föremål för överväganden inom förvaltningskontoret. Utskottet avstyrker
med hänvisning härtill motionerna 1984/85:1556 och 1563.

KU 1984/85:31

10

Utskottet hemställer

1. beträffande riksmötets öppnande, plenisalens utsmyckning, nationalsången,
m. m.

a) att riksdagen avslår motion 1984/85:396,

b) att riksdagen förklarar motionerna 1984/85:475, 567, 814, 1553,
1565 och 2341 besvarade med utskottets yttrande,

2. beträffande riksdagshusets funktioner, m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1546 och 1567,

3. beträffande riksdagens garage, fasadbelysning, m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:566, 1562 och 1569,

4. beträffande upplåtelse av riksdagens plenisal
att riksdagen

a) som sin mening ger riksdagens förvaltningskontor till känna vad
utskottet anfört om upplåtelse till kyrkomötet,

b) avslår motion 1984/85:395,

5. beträffande information i telefonkatalogen om riksdagen
att riksdagen avslår motion 1984/85:2338,

6. beträffande information om riksdagens beredskapsåtgärder
att riksdagen avslår motion 1984/85:932,

7. beträffande kompensation till byggnadsingenjören Olof af Forselles
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1556 och 1563.

Stockholm den 2 maj 1985

På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s).
Bertil Fiskesjö (c). Hans Nyhage (m), Kurt Ove Johansson (s), Kerstin
Nilsson (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sven-Erik Nordin (c), Sture Thun
(s), Nils Berndtson (vpk), Ove Eriksson (m), Gunnar Nilsson i Eslöv* (s).
Mona Sahlin* (s) och Lars Ernestam (fp).

*Ej närvarande vid justeringen.

Särskilda yttranden

1. Beträffande stöd till partigrupper (mom. I 5)

Anders Björck, Hans Nyhage, Gunnar Biörck i Värmdö och Ove Eriksson
(alla m) anför:

Det stöd som utgår till riksdagens partigrupper består av tre slag, nämligen
dels grundbidrag om 450 000 kr. per parti, dels mandatbidrag med 4 500 kr.
eller 9 000 kr. per mandat för regeringsparti resp. oppositionsparti, dels ett

KU 1984/85:31

11

kontorshjälpsstöd. Tidigare redovisades kontorshjälpsstödet som en särskild
anslagspunkt.

Tanken bakom kontorshjälpsstödet är att ge riksdagens ledamöter bättre
möjligheter till viss kontorsservice. Denna skall hanteras inom partikanslierna.
Någon särskild redovisning från partiernas sida till förvaltningskontoret
om hur medlen disponerats sker inte, vilket framkommit under
utskottets budgetprövning. Det skulle enligt vår mening vara lämpligt att
partierna - även om något uttryckligt krav inte finns - i anslutning till
budgetbehandlingen i förvaltningskontoret lämnade en redovisning på vilket
sätt kontorshjälpsbidraget disponerats.

2. Beträffande riksmötets öppnande, plenisalens utsmyckning, nationalsången,
m. m. (mom. II 1)

Anders Björck, Hans Nyhage, Gunnar Biörck i Värmdö och Ove Eriksson
(alla m) anför:

I inte mindre än sju motioner har frågor rörande riksmötets öppnande och
vissa plenisalsfrågor tagits upp innevarande år. Utöver förslag om att det
första mötet efter ett nyval borde kunna öppnas i rikssalen finns flera förslag
om att göra ceremonin värdigare, t. ex. genom att nationalsången framförs.

Vi anser att det finns anledning för talmannen och de vice talmännen att
beakta önskemålen om att ge den högtidliga ceremonin ett värdigare
innehåll.

Bakom dessa önskemål står enligt vår mening en bred allmänhet.

Dessutom vill vi understryka vår uppfattning att nationalsymbolerna,
riksvapnet och svenska flaggan, bör placeras i plenisalen.

3. Beträffande upplåtelse av riksdagens plenisal (mom. II 4)

Nils Berndtson (vpk) anför:

Utskottet har ställt sig bakom förvaltningskontorets beslut om att plenisalen
bör upplåtas endast undantagsvis och då till vissa internationella organ,
t. ex. Nordiska rådet. Vidare har utskottet föreslagit att kyrkomötet bör
kunna disponera plenisalen.

Jag anser att plenisalen även i fortsättningen bör kunna upplåtas till
riksdagspartierna. Det är ju partiorganisationerna som i vårt politiska system
utgör grundvalen för det parlamentariska arbetet.

Ofullständigt beslutsunderlag har emellertid gjort att jag inte i tid
framställt yrkande om att upplåtelse av plenisalen skall kunna ske till
riksdagspartierna. Vpk:s riksdagsgrupp avser därför att vid kammarbehandIjngen
framställa yrkande därom.

minab/gotab Stockholm 1985 82663