KU 1984/85:29

Konstitutionsutskottets betänkande
1984/85:29

angående skärpningar av statistiksekretessen (prop. 1984/85:133)
Sammanfattning

Utskottet godtar propositionens förslag och avstyrker motionerna
1984/85:2988 av Karin Ahrland (fp) och 1984/85:2990 av Göthe Knutson
(m). Motion 1984/85:2989 av Anders Björck m. fl. (m) anser utskottet
besvarad med vad utskottet anfört om myndigheternas uppgiftsinhämtande.

Propositionen

1 propositionen hemställs att riksdagen antar i propositionen framlagt

1. förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

2. förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.

I propositionen föreslås att sekretessen kring statistiska uppgifter genom
vissa lagändringar skall skärpas på några punkter.

Enligt förslaget bör sålunda uppgifter som skyddas av statistiksekretessen
enligt 9 kap. 4§ sekretesslagen (1980:100) inte längre omfattas av
lagens s. k. generalklausul (14 kap. 3 §). Det innebär att sådana uppgifter
inte längre efter intresseavvägning skall kunna lämnas ut från en myndighet
till en annan.

Möjligheterna att i en sådan särskild verksamhet hos en myndighet som
avser statistikproduktion lämna uppgifter til! polis elier åklagare (14 kap.
2 § sekretesslagen) bör enligt förslaget begränsas så, att de bara gäller i och
för utredning om mycket grova brott.

En liknande begränsning föreslås i editions- och vittnesplikten inför
domstol (38 kap. 8 § resp. 36 kap. 5 § rättegångsbalken).

Lagändringarna avses träda i kraft den 1 juli 1985.

För sådana personregister som förs för forsknings- eller statistikändamål
bör enligt propositionen fortfarande krävas tillstånd av datainspektionen
på samma sätt som för andra personregister.

Motionerna

I motion 1984/85:2988 av Karin Ahrland (fp) hemställs

att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att skyddsregler motsvarande
dem som föreslås för statistiska centralbyråns statistikverksamhet
införs i de särskilda regeringsföreskrifter som reglerar statistiska centralbyråns
s. k. administrativa verksamhet.

1 Riksdagen 1984/85. 4 sami. Nr 29

KL 1984/85:29

1 motion 1984/85:2989 av Anders Björck m. fl. (m) hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om begränsning av uppgiftslämnande.

I motion 1984/85:2990 av Göthe Knutson (m) hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar av sekretesslagen
och rättegångsbalken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om förhållandena kring statistiska centralbyråns diarieföring
och arkivläggning av dataregister,

3. att riksdagen som vilande antar följande förslag till lag om ändring
i tryckfrihetsförordningen:

” Gällande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

7§ Handling anses upprättad hos myndighet, när den har expedierats.
Handling som ej har expedierats anses upprättad när det ärende till vilket den
hänför sig har slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen ej
hänför sig till visst ärende, när den har justerats av myndigheten eller på
annat sätt färdigställts.

I stället för vad som föreskrives i första stycket gäller att handling anses
upprättad,

1. diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som föres
fortlöpande, när handlingen har färdigställts för anteckning eller införing,

2. dom och annat beslut, som enligt vad därom är föreskrivet skall
avkunnas eller expedieras, samt protokoll och annan handling i vad den
hänför sig till sådant beslut, när beslutet har avkunnats eller expedierats,

3. annat myndighets protokoll och därmed jämförliga anteckningar, när
handlingen har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts,
dock ej protokoll hos riksdagen eller kyrkomötets utskott, riksdagens eller
kommuns revisorer eller-statliga kommittéer eller hos kommunal myndighet
i ärende som denna endast bereder till avgörande.

4. datorprogram, som myndighet
själv utarbetar, när det är färdigställt
för inmatning i dator, eller när sådan
inmatning redan skett.

13 § Den som önskar taga del av allmän handling har även rätt att mot
fastställd avgift få avskrift eller kopia av handlingen till den del den får
lämnas ut. Myndighet är dock ej skyldig att lämna ut upptagning för
automatisk databehandling i annan form än utskrift. Ej heller föreligger
skyldighet att framställa kopia av karta, ritning, bild eller annan i 3 § första
stycket avsedd upptagning än som nyss har angivits, om svårighet möter och
handlingen kan tillhandahållas på stället.

Begäran att få avskrift eller kopia av allmän handling skall behandlas
skyndsamt.

KU 1984/85:29

Gällande lydelse Föreslagen lydelse

Avgifisbelagd utlämning av uppgift
från upptagning för automatisk
databehandling i annan ordning än
som foreskrives i första stycket får
endast ske om det har stöd i lag.

14 § Begäran att få taga del av allmän handling göres hos myndighet som
förvarar handlingen.

Begäran prövas av myndighet som angives i första stycket. Om särskilda
skäl föranleda det, får dock i bestämmelse som avses i 2§ andra stycket
föreskrivas att prövningen vid tillämpningen av bestämmelsen skall ankomma
på annan myndighet. I fråga om handling som är av synnerlig betydelse
för rikets säkerhet kan även genom förordning föreskrivas att endast viss
myndighet får pröva frågan om utlämnande. I de nu nämnda fallen skall
begäran om utlämnande genast hänskjutas till behörig myndighet.

Myndighet får erinra den som begär
att få taga del av sekretessbelagd
handling, att kännedom om besökarens
namn och syfte påverkar beslutet.

Myndighet får inte på grund av att
någon begär att få taga del av allmän
handling efterforska vem han är eller
vilket syfte han har med sin begäran,
ej heller får av myndigheten anlitat
vaktbolag eller annan anlitad göra
sådan efterforskning. Finnes skylt
uppsatt att legitimationskontroll eller
anteckning i besöksliggare är obligatoriskt
krav för tillträde, skall samma
skylt även ange att kravet inte gäller
för den som önskar taga del av allmänna
handlingar.

3 kap.

4 S Myndighet eller annat allmänt organ må ej efterforska författaren till
framställning som införts eller varit avsedd att införas i tryckt skrift, den som
utgivit eller avsett att utgiva framställning i sådan skrift eller den som lämnat
meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket, i vidare mån än som erfordras för
åtal eller annat ingripande mot honom som ej står i strid med denna
förordning. Får efterforskning förekomma, skall därvid beaktas den i 3 §
angivna tystnadsplikten.

Föreskriften i första stycket gäller
även den som tar del av allmänna
handlingar i den ordning som föreskrives
i andra kapitlet.

4. att riksdagen antar följande förslag till lag om ändring i förvaltningslagen
(1971:290):

Myndighet får inte på grund av att
någon begär att få taga del av allmän
handling efterforska vem han är eller
vilket syfte han har med sin begäran i
större utsträckning än som behövs för
att myndigheten skall kunna pröva
om hinder föreligger mot att handlingen
lämnas ut.

KU 1984/85:29

Gällande lydelse Föreslagen lydelse

14 § Sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som tillförts
ärendet med de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen
(1980:100).

Om register fört med automatisk
databehandling lämnat uppgift som
påverkat ärendet eller som kan beräknas
påverka det, har part rätt att
utan avgift få utdrag ur registret till
den del ärendet berörs. Sådan rätt att
få utdrag föreligger inte om myndigheten
saknar behörighet att taga del
av uppgifterna.

5. att riksdagen antar följande förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100):

2 § Beträffande handling som registreras enligt 1 § skall av registret framgå

1. datum, då handlingen kom in eller upprättades,

2. diarienummer eller annan beteckning som har åsatts handlingen,

3. i förekommande fall från vem handlingen har kommit in eller till vem
den har expedierats,

4. i korthet handlingens innehåll. 4- handlingens karaktär elter typ

och i korthet dess innehåll.

Vid registrering skall dock uppgift enligt första stycket 3 eller 4 utelämnas
eller särskiljas om det behövs för att registret i övriga delar skall kunna
företes för allmänheten.

Regeringen får beträffande visst register föreskriva att föreskriften i andra
stycket inte skall tillämpas, om denna annars skulle omfatta flertalet i
registret upptagna handlingar.

4 § Myndighet skall på begäran av enskild lämna uppgift ur allmän handling

som förvaras hos myndigheten i den mån hinder inte möter på grund av

bestämmelse om sekretess eller av hänsyn till arbetets behöriga gång.

Bestämmelser om tillhandahållande av allmän handling finns i 2 kap. 12 §

tryckfrihetsförordningen.

Myndighet skall minst fem timmar

per dag vara beredd att hålla expeditionstid.
Myndighet skall arrangera
sin postöppning så att allmänheten
bereds möjlighet att taga del av den
till myndigheten ankomna posten.

11 § Varje myndighet skall för allmänheten hålla tillgänglig beskrivning av de
register, förteckningar eller andra anteckningar hos myndigheten som förs

KU 1984/85:29

Gällande lydelse Föreslagen lydelse

med hjälp av automatisk databehandling (ADB-register). Sådan skyldighet
föreligger dock inte i fråga om ADB-register som inte till någon del anses som
allmän handling hos myndigheten. Myndigheten är inte heller skyldig att
tillhandahålla beskrivning som uppenbarligen skulle vara av ringa betydelse
för enskildas rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheten.
Beskrivning som avses i första stycket skall ge upplysning om

1. ADB-registrets benämning,

2. ADB-registrets ändamål,

3. vilka typer av uppgifter i ADB-registret som myndigheten har tillgång
till,

4. hos vilka andra myndigheter ADB-registret är tillgängligt för överföring
till läsbar form,

5. vilka terminaler eller andra tekniska hjälpmedel som enskild själv kan få
utnyttja hos myndigheten,

6. vilka bestämmelser om sekretess som myndigheten vanligen skall
tillämpa på uppgifter i ADB-registret,

7. vem som hos myndigheten kan lämna närmare upplysningar om
ADB-registret och dess användning i myndighetens verksamhet.

I beskrivningen skall dock uppgift enligt andra stycket utelämnas, om det
behövs för att beskrivningen i övriga delar skall kunna företes för allmänheten.

Register som innehåller statistiska
data och register som innehåller uppgifter
om minst hälften av medborgarna
skall därutöver beskrivas genom
fullständiga programmeringsmässiga
utdrag ur register(fil)beskrivningarna,
jämte fullständig
översättningstabell för i registret förekommande
koder.

Beskrivningar enligt denna paragraffår
inte enbart lagras pä maskinläsbart
medium. De skall ajourföras
minst en gång per kvartal."

Enligt motion 2988 av Karin Ahrland är de föreslagna lagändringarna
välmotiverade genom att de är ägnade att öka den enskildes integritet i
samband med statistiska undersökningar. De är emellertid otillräckliga
eftersom en betydande del av statistiska centralbyråns verksamhet inte
påverkas av förslaget. Det gäller den administrativa verksamhet som statistiska
centralbyrån bedriver. Denna omfattar bl. a. det allmänna företags-
och arbetsställeregistret, Lantbrukets företagsregister och Lantbruksregistret.
I motionen framhålls att särskilt det förstnämnda innehåller
mycket detaljerade individuppgifter. Ett ändamål med registret är att förse
andra myndigheter med uppgifter. Av ännu större betydelse är dock att

Rättelse: S. 8 Utgår: Sista stycket på sidan. Tillkommer: Vissa nyligen beslutade

ändringar framgår av bil. 2. S. 10, 14 kap. 2 § tredje stycket tillkommer:

Sekretess hindrar enligt 9 kap. 8 § tredje stycket. Tredje stycket blir fjärde

stycket o. s. v. Höger spalt, rad 7 Föreslagen lydelse Står: tredje stycket Rättat till:
fjärde stycket. Sista stycket på sidan: Står: Tredje stycket. Rättat till: Tredje och
fjärde styckena. Not 2 Står: 1984:316. Rättat till: 1985:272.

KU 1984/85:29

statistiska centralbyrån kan utnyttja registret rent kommersiellt, vilket
också sker i stor omfattning. Enligt motionen kan starka invändningar
resas mot denna ordning. Det framhålls, att sådana heltäckande och detaljerade
nationella register om företagen, deras produktionsinriktning, deras
anställda etc. som det här är fråga om i sig ger betydande risker från
säkerhets- och sårbarhetssynpunkt och att dessa risker ökar när uppgifterna
är tillgängliga för alla som vill betala. I motionen förordas att ett
skyddskrav motsvarande det som nu föreslås för annan statistikverksamhet
bör gälla också för den administrativa verksamheten och att de uppgifter
som skall få lämnas ut bör begränsas till adresser.

Även motion 2989 av Anders Björck m. fl. (m) godtar regeringsförslaget.
Men enligt motionen finns det anledning att i sammanhanget understryka
vikten av att myndigheternas uppgiftsinsamlande begränsas. Det pekas på
den oro som finns hos medborgarna över den omfattande insamling av
skiftande uppgifter som pågår i samhället. En minskning av antalet uppgifter
som samlas in och lagras bör således komma till stånd. Alltför ofta
har — framhålls det — insamling av uppgifter skett utan att tillräcklig
hänsyn tagits till uppgiftslämnarnas intressen. Propositionens förslag får
således inte senare åberopas som stöd för en ökad insamling av uppgifter.

I motion 2990 av Göthe Knutson (m) varnas för de konsekvenser många
till synes obetydliga lagändringar till förmån för ett ökat integritetsskydd
kan få för offentlighetsprincipen. Beträffande de föreslagna ändringarna
i 14 kap. 2 och 3 §§ sekretesslagen pekas på att de hittills gällande sekretessreglerna
för statistiska uppgifter fungerat väl och att något behov av att öka
sekretesskyddet inte uttalats. Detta gäller enligt motionen i än högre grad
beträffande de föreslagna ändringarna i rättegångsbalken. Däremot finns
det enligt motionen ett par områden inom statistiska centralbyråns verksamhet
där behov av förbättringar föreligger; det gäller dels arkiveringsfrågorna,
dels diarieföringen. I motionen läggs fram en råd lagändringsförslag
i syfte att motverka konsekvenserna av den datatekniska utvecklingen,
som enligt motionen bl. a. leder till att det utvecklas en gråzon, där
man inte klart urskiljer vad som är tillgängligt och vad som är hemligt.
Förslagen avser bl. a. försäljningen av datauppgifter, tryckfrihetsförordningens
anonymitetsskydd, parts rätt enligt förvaltningslagen att få del av
handlingar och diarieföreskrifterna i sekretesslagen.

Utskottet har inhämtat finansutskottets yttrande över propositionen.
Yttrandet fogas till detta betänkande som bil. 2.

Utskottet

Den skärpning av sekretesskyddet för statistiska uppgifter som föreslås
i propositionen är avsedd att förhindra att uppgifter som lämnats för
statistiskt bruk används för icke avsedda ändamål. Härmed tillgodoses de

KU 1984/85:29

krav som i olika sammanhang framförts om att ytterligare stärka skyddet
för den enskildes integritet i samband med statistiska undersökningar.
Utskottet vill i sammanhanget särskilt peka på vad som anfördes vid
riksdagsbehandlingen av proposition 1983/84:85 om 1985 års folk- och
bostadsräkning (FiU 1983/84:35, KU 1983/84:3 y). Vidare bör nämnas,
att utskottet vid riksdagsbehandlingen av propositionen (prop. 1979/80:2,
KU 1979/80:37) med förslag till sekretesslag besvarade en motion (s), vari
begärts en sådan ändring av 14 kap. 3 § sekretesslagen som nu aktualiserats,
med ett tillkännagivande till regeringen att frågan om att utvidga
statistiksekretessen för uppgifter som kan hänföras till enskild borde undersökas
av regeringen.

Utskottet godtar mot bakgrund av det anförda propositionens lagändringsförslag.
Samma ståndpunkt har Finansutskottet intagit i ett i ärendet
avgivet yttrande (FiU 1984/85:6 y, intaget som bil. 3 till detta betänkande).
Liksom finansutskottet avstyrker utskottet således motion 2990 av Göthe
Knutson (m) i vad avser yrkandet om avslag på propositionen.

Som framhålls i propositionen och i Finansutskottets yttrande är det av
utomordentlig betydelse för den enskildes integritet och för samhällets
intresse av en fullgod statistisk information att uppgifter som insamlats av
en myndighet för enbart statistiska ändamål inte används för administrativ
verksamhet. I statistisk verksamhet saknar den enskilda uppgiften intresse,
eftersom det endast är det samlade resultatet som uppgiftsinsamlingen
skall ta sikte på, inte någon enskild persons förhållanden. När det gäller
administrativ verksamhet är det tvärtom. Här är det den enskilda uppgiften
som är av intresse och som ofta skall ligga till grund för beslut som rör
den enskilde. Utskottet vill starkt understryka vad som framhålls i propositionen
om behovet av information till allmänheten om användningsområdet
för statistiska uppgifter och om den stränga sekretess som gäller
för sådana uppgifter.

Det är enligt utskottets mening vidare viktigt att framhålla att de nu
aktuella lagändringarna inte inverkar menligt på forskningens möjligheter
att använda sig av statistiskt material. Här kan enligt 9 kap. 4 § sekretesslagen
uppgifter liksom hittills lämnas ut efter en skadeprövning. Som
anförs i propositionen innebär detta bl. a. att uppgifter kan lämnas ut även
för statistisk bearbetning om uppgiften t. ex. ”behövs för forskningsändamål”
eller om den ”inte genom namn, annan identitetsbeteckning eller
därmed jämförbart förhållande är direkt hänförlig till den enskilde”, s. k.
avidentiFierade uppgifter. Utskottet ansluter sig också till vad som anförs
i propositionen om kryptering av avidentifierat material som ett villkor för
att samköming skall kunna ske. I sammanhanget noterar utskottet med
tillfredsställelse att kravet på datainspektionens tillstånd för inrättandet av
personregister för forsknings- och statistikändamål skall kvarstå.

I motion 2988 av Karin Ahrland (fp) begärs att skyddsregler motsvarande
dem som föreslås för statistikverksamhet införs också i de särskilda

KU 1984/85:29

regeringsföreskrifter som reglerar statistiska centralbyråns administrativa
verksamhet. I motionen behandlas också den omfattande kommersiella
verksamhet som statistiska centralbyrån bedriver.

Finansutskottet har i sitt yttrande framhållit att det huvudsakliga innehållet
i och föreskrifterna för sådana register som avses med motionen har
redovisats för riksdagen i samband med att de infördes. Att nu låta dessa
register i sin helhet omfattas av den allmänna statistiksekretessen skulle
enligt finansutskottet omöjliggöra deras nuvarande användning att förse
olika intressenter, t. ex. massmedierna med allmän information.

Utskottet instämmer i finansutskottets uttalande och vill för egen del
också peka på vad utskottet i det föregående anfört om vikten av att hålla
en skarp skiljelinje mellan uppgifter inhämtade för statistiska ändamål och
annat uppgiftsinlämnande. Det sekretesskydd som skall gälla i sistnämnda
fall dikteras av den avvägning som alltid måste göras mellan offentlighetsintresset
och sekretessbehovet, medan offentlighetsintresset när det gäller
en enskild uppgift lämnad för statistikändamål enligt utskottets mening får
anses vara av underordnad betydelse.

Beträffande statistiska centralbyråns försäljning av registeruppgifter
bör nämnas att den år 1984 tillsatta data- och offentlighetskommittén
enligt sina direktiv bl. a. skall behandla denna fråga.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 2988.

Motion 2989 av Anders Björck m. fl. (m) tar upp frågan om en begränsning
av myndigheternas uppgiftsinhämtande.

Utskottet instämmer i finansutskottets uttalande att det självfallet bör
vara en utgångspunkt för alla uppgiftsinsamlande myndigheter att så långt
möjligt begränsa uppgiftsinhämtandet. Utskottet vill erinra om att också
denna fråga ingår i data- och offentlighetskommitténs uppdrag. Något
tillkännagivande av den innebörd som föreslås i motionen är därför enligt
utskottets mening inte erforderligt. Motionen får anses besvarad härmed.

Motion 2990 av Göthe Knutson (m) tar förutom den i det föregående
behandlade frågan om avslag på propositionen upp en rad problem som
berör offentlighetsprincipen mera allmänt. Utskottet finner det inte motiverat
att i detta sammanhang göra några särskilda uttalanden i dessa
frågor. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Med hänsyn till att rimlig tid bör förflyta mellan riksdagsbeslutet och
ikraftträdandet anser utskottet att lagändringarna bör träda i kraft först
den 1 augusti 1985.

Vissa nyligen beslutade ändringar i sekretesslagen och rättegångsbalken
föranleder tekniska justeringar av propositionens lagförslag. Ändringarna
framgår av bil. 1 och 2.

KU 1984/85:29

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:133 och med
avslag på motion 1984/85:2990 antar \

a) i bilaga 1 intaget förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100),

b) i bilaga 2 intaget förslag till lag om ändring i rättegångsbalken,

2. att riksdagen avslår motion 1984/85:2988,

3. att riksdagen förklarar motion 1984/85:2989 besvarad med vad
utskottet anfört.

Stockholm den 23 maj 1985

På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s),
Kurt Ove Johansson (s), Kerstin Nilsson (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m),
Sven-Erik Nordin (c), Anita Modin (s), Elisabeth Fleetwood (m), Karin
Ahrland (fp), Nils Berndtson (vpk), Ingvar Björk (s), Ove Eriksson (m),
Bengt Kindbom (c) och Björn Ericson (s).

Särskilt yttrande

av Karin Ahrland (fp) som anför:

Som anförs i motion 1984/85:2988 omfattas långt ifrån all registreringsverksamhet
vid statistiska centralbyrån av den strängare statistiksekretessen.
Vissa register är reglerade enbart genom regeringsföreskrifter. Detta
gäller t. ex. det allmänna företags- eller arbetsställeregistret (CFAR), Lantbrukets
företagsregister och Lantbruksregistret. Statistiska centralbyrån
utnyttjar CFAR rent kommersiellt. Kravet på sekretess och integritet sätts
således åt sidan för affärsmässiga överväganden. Detta är enligt min
mening inte godtagbart. Frågan om statliga myndigheters försäljning av
datauppgifter är emellertid föremål för överväganden inom data- och
offentlighetskommittén. Jag anser mig därför inte nu behöva kräva något
särskilt initiativ från riksdagens sida.

KU 1984/85:29

Bilaga 1

1 Förslag till
Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 14 kap. 2 och 3 §§ sekretesslagen (1980:100)1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 kap.

2 §2

Sekretess hindrar inte att uppgift i annat fall än som avses i 1 § lämnas
till myndighet, om uppgiften behövs där för

1. förundersökning, rättegång, ärende om disciplinansvar eller skiljande
från anställning eller annat jämförbart rättsligt förfarande vid myndigheten
mot någon rörande hans deltagande i verksamheten vid en myndighet där
uppgiften förekommer,

2. omprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet där uppgiften
förekommer, eller

3. tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekommer.

Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas i muntligt eller skriftligt yttrande
av sakkunnig till domstol eller myndighet som bedriver förundersökning
i brottmål.

Sekretess hindrar inte att uppgift om enskilds adress, telefonnummer
och arbetsplats lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för
delgivning enligt delgivningslagen (1970:428). Vad nu sagts gäller dock
inte uppgift hos televerket om telefonnummer till enskilds bostad, om den
enskilde hos televerket begärt att abonnemanget skall hållas hemligt och
uppgiften omfattas av sekretess enligt 9 kap. 8 § tredje stycket.

Sekretess hindrar inte att uppgift som angår misstanke om brott lämnas
till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att
ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan
antas föranleda annan påföljd än böter.

För uppgift som omfattas av sek- För uppgift som omfattas av sekretess
enligt 7 kap. 1-6 §§, 8 kap. retess enligt 7 kap. 1-6 §§, 8 kap.

8 § första stycket, 9 eller 15 § eller 8 § första stycket, 9 eller 15 § eller

9 kap. 7 §, 8 § första eller andra 9 kap. 4 eller 7 §, 8 § första eller

stycket eller 9 § andra stycket gäl- andra stycket eller 9 § andra

ler vad som föreskrivs i fjärde stycket gäller vad som föreskrivs i

stycket endast såvitt angår misstan- fjärde stycket endast såvitt angår

ke om brott för vilket inte är före- misstanke om brott för vilket inte är

skrivet lindrigare straff än fängelse i föreskrivet lindrigare straff än fang två

år. Dock hindrar sekretess en- else i två år. Dock hindrar sekretess

ligt 7 kap. 1 eller 4 § inte att uppgift enligt 7 kap. 1 eller 4 § inte att upp -

' Lagen omtryckt 1982:1106.
2 Senaste lydelse 1985:272.

KU 1984/85:29

Nuvarande lydelse

som angår misstanke om brott enligt
3, 4 eller 6 kap. brottsbalken
mot någon som inte har fyllt arton
år lämnas till åklagarmyndighet eller
polismyndighet.

Föreslagen lydelse

gift som angår misstanke om brott
enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken
mot någon som inte har fyllt arton
år lämnas till åklagarmyndighet eller
polismyndighet.

Tredje och fjärde styckena gäller inte uppgift som omfattas av sekretess
enligt 9 kap. 9 § första stycket.

3 §

Utöver vad som följer av 1 och 2 §§ får sekretessbelagd uppgift lämnas
till myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas
har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.

Första stycket gäller inte i fråga
om sekretess enligt 7 kap. 1-6 §§,
8 kap. 8 § första stycket och 9 och
15 §§ samt 9 kap. 7 §, 8 § första och
andra styckena och 9 §. Inte heller
gäller första stycket, om utlämnandet
strider mot lag eller förordning
eller, såvitt angår uppgift i personregister
enligt datalagen (1973:289),
föreskrift som har meddelats med
stöd av datalagen.

Första stycket gäller inte i fråga
om sekretess enligt 7 kap. 1-6 §§,
8 kap. 8 § första stycket och 9 och
15 §§ samt 9 kap. 4 och 7 §§, 8 §
första och andra styckena och 9 §.
Inte heller gäller första stycket, om
utlämnandet strider mot lag eller
förordning eller, såvitt angår uppgift
i personregister enligt datalagen
(1973:289), föreskrift som har meddelats
med stöd av datalagen.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1985.

KU 1984/85:29

Bilaga 2

2 Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 § rättegångsbalken skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

36 kap.

5 §'

Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen
(1980:100) eller bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa lagrum,
ej äger lämna uppgift må ej höras som vittne därom utan tillstånd från den
myndighet i vars verksamhet uppgiften har inhämtats.

Ej heller må advokat, läkare,
tandläkare, barnmorska, sjuksköterska,
kurator vid familjerådgivningsbyrå,
som drives av kommun,
landstingskommun, församling eller
kyrklig samfällighet, eller deras
biträden höras angående något,
som på grund av denna deras ställning
förtrotts dem eller de i samband
därmed erfarit, med mindre
det är i lag medgivet eller den, till
vilkens förmån tystnadsplikten gäller,
samtycker därtill. Den som till
följd av 9 kap. 4 § sekretesslagen
inte får lämna uppgifter som avses
där får inte höras som vittne om
dem, utan att det är medgivet i lag
eller att den till vars förmån sekretessen
gäller samtycker till det.

Rättegångsombud, biträde eller försvarare må ej höras som vittne om
vad för uppdragets fullgörande förtrotts honom, med mindre parten medgiver,
att det må yppas.

Utan hinder av vad i andra eller tredje stycket sägs vare annan än
försvarare skyldig att avgiva utsaga i mål angående brott, för vilket icke är
stadgat lindrigare straff än fängelse i två år.

Om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan är särskilt stadgat.
Präst inom annat trossamfund än svenska kyrkan eller den som i sådant
samfund intager motsvarande ställning må icke höras som vittne om något
som han vid enskilt skriftermål eller under själavårdande samtal i övrigt
har erfarit.

Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen, 9 §
radioansvarighetslagen (1966:756), 1 § lagen (1982:460) om ansvarighet
för närradio eller 11 eller 16 § lagen (1982:521) om ansvarighet för radio -

1 Senaste lydelse 1983:497.

KU 1984/85:29

och kassettidningar får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten
avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda paragrafer.*

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1985.

* Lydelse enligt riksdagens beslut den 9 maj 1985 (prop. 1984/85:167, KU
1984/85:33, rskr. 294).

KU 1984/85:29

Bilaga 3

Finansutskottets yttrande
1984/85:6 y

över proposition 1984/85:133 om skärpningar av statistiksekretessen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 28 mars 1985 beslutat bereda finansutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1984/85:133 om skärpningar av
statistiksekretessen jämte de med anledning av propositionen väckta motionerna
1984/85:2988 av Karin Ahrland (fp), 1984/85:2989 av Anders Björck
m. fl. (m) och 1984/85:2990 av Göthe Knutson (m).

Finansutskottet tar i detta yttrande upp propositionens förslag utifrån
statistikproduktionens behov och önskemål.

I likhet med statistikutredningen och vad som anförs i propositionen anser
utskottet det viktigt att skilja på uppgifter insamlade för statistik och
forskning å ena sidan och uppgifter som registreras för administrativa
ändamål å den andra. 1 den statistiska verksamheten saknar den enskilda
uppgiften som sådan intresse. Avsikten med statistiken är att belysa det
samlade resultatet, aldrig den enskilda personens förhållanden. Därför kan
inte den statistiska redovisningen i sig röja uppgifter om enskilda individer på
ett sätt som innebär ett hot mot den personliga integriteten.

Det är viktigt att se till att de uppgifter som insamlats för statistikändamål
inte kan komma till annan användning t. ex. för administrativ verksamhet. I
annat fall kan tilltron till de uppgiftsinsamlande myndigheterna allvarligt
komma att rubbas. Det skulle kunna minska individernas intresse att lämna
uppgifter och därigenom skulle samhällets behov av fullgod statistisk
information inte kunna tillgodoses.

I samband med riksdagens behandling av propositionen om folk-och
bostadsräkningen 1985 (FoB 85) (FiU 1983/84:35) anfördes från flera håll att
sekretess-och integritetsfrågorna inte var tillfredsställande lösta. I några
motioner angavs detta som skäl för att avslå förslaget om FoB 85. Såväl
finansutskottet som konstitutionsutskottet (KU 1983/84:3 y) framhöll att det
är synnerligen angeläget att integritetsaspekterna blir tillbörligen beaktade i
samband med inrättande av dataregister. Syftet med det nu framlagda
förslaget är att stärka integritets-och sekretesskyddet för den enskilde i
samband med statistikverksamheten.

Utskottet tillstyrker därför från sina utgångspunkter förslagen i propositionen
som innebär att inte ens efter en intresseavvägning enligt den s. k.
generalklausulen i sekretesslagen skall statistiksekretessen kunna brytas.
Inte heller skall uppgifter som skyddas av statistiksekretessen få lämnas till
domstol, polis, åklagare m. fl. annat än när det gäller misstankar om brott

KU 1984/85:29

med ett minimistraff på två års fängelse. Detta leder till att uppgifter som
används för statistiska ändamål får ett ökat sekretessskydd.

Det är en viktig uppgift för statistikproducenter att informera om
skillnaden mellan uppgifter insamlade för statistiska ändamål och uppgifter
registrerade för administrativa ändamål. Utskottet framhöll redan vid
behandlingen av propositionen om FoB85 (FiU 1983/84:35) att det är viktigt
att allmänheten informeras bl. a. om statistiksekretessen och de åtgärder som
vidtas för att skydda statistiska uppgifter.

Av vad utskottet nu anfört framgår att utskottet inte delar den uppfattning
som framförs i motion 2990 att skärpningar av statistiksekretessen inte är
motiverade.

I motion 2988 begärs att skyddsregler motsvarande dem som föreslås för
SCB:s statistikverksamhet införs i de särskilda regeringsföreskrifter som
reglerar SCB:s administrativa verksamhet. Utskottet vill med anledning
härav framhålla att det huvudsakliga innehållet i och föreskrifterna för dessa
register har redovisats för riksdagen i samband med att de infördes. Att nu
låta dessa register i sin helhet omfattas av den allmänna statistiksekretessen
skulle omöjliggöra deras nuvarande användning att förse olika intressenter
t. ex. massmedia med allmän information.

I motion 2989 anförs att det hos medborgarna finns en utbredd oro över
den omfattande insamling av skiftande uppgifter som pågår i samhället.
Själva förekomsten av stora informationsregister om medborgarna upplevs
som ett integritetshot. Det finns därför enligt motionärerna starka skäl som
talar för en allmän begränsning av uppgiftslämnandet.

Utskottet har förståelse för de synpunkter som framförs i motionen.
Självfallet bör en utgångspunkt för alla uppgiftsinsamlande myndigheter
vara att så långt möjligt begränsa uppgiftslämnandet. En noggrann prövning
bör göras i varje fall av vilka uppgifter som behöver samlas in. Även om
uppgifterna omfattas av ett tillfredsställande sekretesskydd får detta inte
utgöra skäl för en ökad insamling av uppgifter. Samhällets behov av fullgod
statistisk information'måste enligt utskottets mening vägas mot kostnaderna
för att tillgodose detta behov. Det är därvid viktigt att samhällets totala
kostnader beaktas, dvs. inte endast kostnaderna för insamling, bearbetning
och presentation av uppgifter utan också för uppgiftslämnarnas arbete med
att ta fram och redovisa uppgifterna.

Stockholm den 23 april 1985

På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s), Björn Molin (fp), Paul Jansson (s), Nils Åsling
(c), Per-Axel Nilsson (s), Rune Rydén (m), Christer Nilsson (s), Filip
Fridolfsson (m), Torsten Karlsson (s), Bo Södersten (s), Hugo Hegeland
(m), Carl-Henrik Hermansson (vpk), Gunnar Nilsson i Eslöv (s), Margit
Gennser (m) och Karl-Anders Petersson (c).

Liber Tryck AB Stockholm 1985