KU 1984/85:22
Konstitutionsutskottets betänkande
1984/85:22
om friare nämndorganisation i landstingskommunerna (prop. 1984/
85:98)
Sammanfattning
Utskottet har i detta betänkande tillstyrkt förslaget i propositionen om att
landstingskommunerna skall få större frihet att själva utforma sin nämndorganisation.
Utskottet konstaterar att yrkandet i motion 1983/84:1353 (c) om ytterligare
decentralisering av beslutanderätt inom landstingskommunerna är tillgodosett.
Den motion som väckts med anledning av propositionen avstyrker
utskottet med hänvisning bl. a. till pågående utredningsarbete.
Propositionen
Hemställan
I propositionen hemställs att riksdagen antar till propositionen fogade
förslag till
1. lag om särskilda organ i landstingskommunerna,
2. lag om ändring i kommunallagen (1977:179),
3. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).
Huvudsakligt innehåll
I propositionen föreslås att landstingskommunerna skall få större frihet att
själva utforma sin nämndorganisation. Hälso- och sjukvårdslagens system
med särskilda organ skall kunna tillämpas inom nästan hela det landstingskommunala
verksamhetsområdet. De särskilda organen får ges uppgifter för
både en viss del av den landstingskommunala verksamheten och för
verksamhet som enbart avser ett geografiskt avgränsat område. De särskilda
organen får också ges uppgifter som griper över flera nämnders ansvarsområden
vilket innebär att kommunerna kan samordna sin nämndorganisation
lokalt.
De nya reglerna om den friare nämndorganisationen samlas i en särskild
lag som föreslås träda i kraft den 1 januari 1986.
Motionerna
I motion 1983/84:1353 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) hemställs - såvitt nu
är i fråga - att riksdagen hos regeringen begär förslag som underlättar
1 Riksdagen 1984/85. 4 sami. Nr 22
KU 1984/85:22 ■
2
ytterligare decentralisering av beslutanderätt inom landstingskommunerna.
I motion 1984/85:1175 av Lars Hjertén (m) hemställs
1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att regeringen med det
syfte som redovisats i motionen gör en översyn av de landstingskommunala
och kommunala folkhögskolornas ställning m. m.,
2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att regeringen lägger
fram förslag som innebär att lagen om särskilda organ i landstingskommunerna
- på sätt angetts i motionen - görs tillämplig på styrelser för sådana hem
som lämnar vård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall.
Utskottet
Ett omfattande arbete i syfte att öka den kommunala självstyrelsen och
fördjupa den kommunala demokratin pågår sedan flera år. Kommunerna har
sedan år 1980 möjlighet att inrätta olika typer av lokala nämnder med stöd av
lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna - lokalorganslagen.
Denna lag gäller inte för landstingskommunerna. Dessa har dock på det
dominerande verksamhetsområdet, hälso- och sjukvården, stor frihet att
utforma sin organisation och att decentralisera sin nämndorganisation. På
vissa områden har landstingskommunerna inte rätt att decentralisera organisationen.
Det gäller tandvården, omsorgerna om de psykiskt utvecklingsstörda
(inkl. särskolan) och gymnasieskolan. Landstingskommunerna har inte
heller samma möjligheter som kommunerna att samordna sin verksamhet på
det lokala planet.
Syftet med förslaget i propositionen är att ge landstingskommunerna
möjlighet att ytterligare decentralisera sin verksamhet. Förslaget anknyter
till landstingskommunernas nuvarande organisation och innebär att hälsooch
sjukvårdslagens system med särskilda organ tillämpas på större delen av
det landstingskommunala verksamhetsområdet. De särskilda organ som
landstingskommunerna enligt lagförslaget får rätt att inrätta bör kunna
tillföras uppgifter som faller inom hälso- och sjukvårdsnämndens, tandvårdsnämndens,
omsorgsstyrelsens, utbildningsnämndens och de kommunallagreglerade
nämndernas ansvarsområden.
I propositionen anges att två områden inte skall omfattas av det nya
systemet. Det gäller styrelserna för folkhögskolor samt styrelser för hem för
vård eller boende enligt lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall
(LVM).
Enligt ett yrkande i motion 1983/84:1353 som centerpartiet väckt under
allmänna motionstiden 1984 bör regeringen lägga fram förslag som underlättar
ytterligare decentralisering av beslutanderätt inom landstingskommunerna.
Motionärerna erinrar om att flera landsting har inrättat primärvårdsnämnder
som bereder och beslutar om de landstingskommunala vårdfrågorna
inom exempelvis en kommuns område. Denna organisationsmodell har
KU 1984/85:22
3
visat sig ha stora fördelar, säger de. Det är dock endast beslut enligt
sjukvårdslagstiftningen som f. n. kan delegeras. Motionärerna förordar
därför en ändring av de lagregler som f. n. lägger hinder i vägen för
delegering av beslut beträffande tandvården och omsorgsvården.
Förslaget i propositionen är ett led i pågående reformarbete med att
minska den statliga detaljregleringen och ge kommuner och landstingskommuner
större frihet att anpassa sin organisation efter lokala förhållanden.
Härigenom skapas bättre möjligheter för kommunmedlemmarna att medverka
i den landstingskommunala verksamheten. Utskottet tillstyrker propositionens
lagförslag och konstaterar därmed att här aktuellt yrkande i motion
1983/84:1353 är tillgodosett.
Lars Hjertén (m) ansluter sig i motion 1984/85:1175 till regeringsförslaget
men förordar att styrelserna för hem för vård eller boende enligt LVM bör
omfattas av det nya systemet. Han hemställer om att regeringen snarast
lägger fram förslag härom.
Av propositionen framgår att effekterna av den nya lagstiftningen efter
någon tid bör utvärderas. En sådan utvärdering bör i så fall ske i samband
med det arbete som har påbörjats i 1983 års demokratiberedning med att
utforma principerna för en ny kommunallag. En uppföljning bör sedan ske i
samband med den slutgiltiga konstruktionen av en ny kommunallag.
Utskottet vill erinra om att socialberedningen (S 1980:07) enligt sina direktiv
(1982:106) skall genomföra en översyn av bestämmelserna om vård oberoende
av samtycke inom socialtjänst- och sjukvårdslagstiftningen samt följa och
utvärdera socialtjänstreformen. Beredningen avser att lämna sitt slutbetänkande
under sommaren 1985. Med hänsyn till vad som anförts avstyrker
utskottet motion 1984/85:1175 i här aktuell del.
Beträffande styrelsen för folkhögskolor godtar motionären föredragande
statsrådets motivering för att dessa inte bör kunna inordnas under en central
nämnd, nämligen att frågan om folkhögskolestyrelsernas ställning berör inte
bara landstingskommunerna utan även organisationer och andra juridiska
personer som driver folkhögskolor. Detta innebär att två system för styrelse
av folkhögskolor skulle komma att tillämpas om landstingskommunernas
folkhögskoleverksamhet skulle omfattas av den nya lagen. Motionären anser
dock att en översyn av de landstingskommunala och kommunala folkhögskolornas
ställning bör komma till stånd.
Med hänvisning till vad som sagts i det föregående om en utvärdering av
det nya systemet avstyrker utskottet ifrågavarande motionsyrkande.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:98 antar förslagen
till
a) lag om särskilda organ i landstingskommunerna,
b) lag om ändring i kommunallagen (1977:179),
c) lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),
2. att riksdagen förklarar motion 1983/84:1353 yrkande 3 besvarad
KU 1984/85:22
4
med vad utskottet anfört,
3. att riksdagen avslår motion 1984/85:1175.
Stockholm den 12 februari 1985
På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON
Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s),
Wivi-Anne Cederqvist (s), Hans Nyhage (m). Kurt Ove Johansson (s),
Kerstin Nilsson (s), Gunnar Biörck i Värmdö* (m), Sven-Erik Nordin (c),
Sture Thun (s), Anita Modin (s), Elisabeth Fleetwood (m). Nils Berndtson
(vpk), Bengt Kindbom* (c) och Lars Ernestam (fp).
* Ej närvarande vid justeringen.
minab/gotab Stockholm 1985 79973