KrU 1984/85:22
Kulturutskottets betänkande
1984/85:22
om närradio (prop. 1984/85:145)
Sammanfattning
1 betänkandet behandlas regeringens förslag till lag om ändring i närradiolagen
(1982:459) som lagts fram i proposition 1984/85: 145 om närradio
jämte nio motioner.
Utskottet har i ärendet inhämtat yttrande från konstitutionsutskottet.
Yttrandet (KU 1984/85:8 y) fogas som bilaga 3 till betänkandet.
Regeringen föreslår att närradioverksamheten skall permanentas. Förslaget
innebär att en ny myndighet - närradionämnden - skall inrättas.
Programreglerna skärps så till vida att sändningstillstånd i fortsättningen
skall kunna återkallas interimistiskt redan efter fällande dom i tingsrätt för
yttrandefrihetsbrott. Vissa bestämmelser om obehörigt utnyttjande av
andras sändningstider införs. Vidare införs nya regler om tidsfördelning
och innehållet i närradioföreningarnas sändningar.
Utskottet tillstyrker i allt väsentligt propositionen och framför därvid
vissa synpunkter på handläggningsrutinerna vid fördelningen av tillfälliga
sändningstider. Utskottet föreslår en uppmjukning av huvudregeln att
sändarnas räckvidd är begränsad till 5 km.
Reservationer har avgivits på följande punkter i betänkandet: närradioföreningarnas
programutbud (m, fp), yttrandefrihetsbrott (m, c, fp), reklam
i närradio (m), kretsen av tillståndsberättigade föreningar (m), rätt för
föreningarna att själv skaffa sändare (m, c, fp), sändarnas räckvidd (m) och
närradionämndens finansiering (m, c, fp). Särskilt yttrande har avgivits
beträffande närradionämndens administration och lokalisering m. m. (c).
Propositionen
I proposition 1984/85:145 föreslår regeringen (utbildningsdepartementet)
efter hörande av lagrådet att riksdagen antar i propositionen framlagt
förslag till lag om ändring i närradiolagen (1982:459).
Lagförslaget fogas vid betänkandet som bilaga I.
Motioner
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1985
I motion 1984/85:511 av Filip Fridolfsson (m) yrkas att riksdagen beslutar
upphäva 10 § närradiolagen.
I motion 1984/85:1823 av Göthe Knutson m.fl. (m, fp) yrkas att riksda1
Riksdagen 1984/85. 13 sami. Nr 22
KrU 1984/85:22
2
gen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen föreslås
om lokalisering av kabelnämndens och närradionämndens resp. kanslier.
Motioner väckta med anledning av proposition 1984/85:145
I motion 1984/85:3005 av Nils Svensson (s) och Göthe Knutson (m)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
kommande utredningen om närradiosändarna i beredskap och krig beaktar
vad som i motionen anförts.
I motion 1984/85:3006 av Karl Boo m. fl. (c) yrkas
1. att riksdagen beslutar att högre sändareffekt och etablering av slavsändare
medges enligt de riktlinjer som anges i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande televerkets monopol på sändare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande finansieringen av myndighetsfunktionen på närradioområdet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande samordning av myndighetsfunktionerna på närradio- och
kabel-T V-området,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande lokalisering till Kalmar i syfte att där utveckla ett mediacentrum.
I motion 1984/85:3007 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförs i
motionen om sändare för närradioprogram.
I motion 1984/85:3008 av Arne Andersson i Gamleby m. fl. (s) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att närradiosändarnas hörbarhet i glesbygd och i yttre kommundelar
bör förbättras inom de ramar som televerkets frekvensplan anger.
I motion 1984/85: 3009 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas
1. att riksdagen dels avslår förslaget i proposition 1984/85:145 om lagreglering
av vad en närradioförenings programutbud får innehålla (11 §
andra stycket förslaget till lag om ändring i närradiolagen), dels lämnar
utan erinran de uttalanden som görs i propositionen om innehållet i programutbudet,
2. att riksdagen avslår förslaget i propositionen att närradionämnden i
vissa fall skäll kunna återkalla sändningstillstånd interimistiskt (13 § andra
stycket förslaget till lag om ändring i närradiolagen),
3. att riksdagen beslutar att kostnaderna för tillsynen över närradioverksamheten
inte skall belasta de sändande föreningarna.
KrU 1984/85:22
3
I motion 1984/85: 3010 av Olle Grahn (fp) och Kenth Skårvik (fp) yrkas
1. att riksdagen beslutar att 7 § närradiolagen får följande lydelse:
Närradiomyndigheten uppdrar åt närradioförening att besluta om sändningstid.
En sammanslutning som har tilldelats sändningstid genom ett sådant
beslut skall tillse att närradiomyndigheten underrättas därom.
Beslut om sändningstid som fattas av närradioförening kan överklagas
hos närradiomyndigheten.
2. att riksdagen beslutar att 11 § andra stycket närradiolagen får följande
lydelse:
En närradioförenings programutbud får innehålla endast sändningar av
gemensamt intresse för tillståndshavarna på orten.
I motion 1984/85: 3011 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen såvitt avser att tillstånd att sända
närradio skall kunna återkallas på grund av innehåll i sändning,
2. att riksdagen avslår propositionen såvitt avser bestämmelser beträffande
provsändning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om tillstånd till föreningar med kommersiell verksamhet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen uttalas om kostnaderna för närradionämndens verksamhet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om föreningars rätt att själva anskaffa sändare,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om sändares räckvidd,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om reklam i närradio.
Utskottet
Inledning
Den försöksverksamhet med närradio som inleddes år 1979 gavs genom
riksdagens beslut i juni 1982 fastare former. Beslutet innebar att den
dittillsvarande provisoriska lagstiftningen ersattes med närradiolagen
(1982:459). Närradio verksamheten har successivt byggts ut och i december
1984 hade 812 föreningar på 70 orter sändningstillstånd. Bland tillståndshavarna
återfinns i första hand kyrkliga sammanslutningar och politiska
organisationer.
Närradioverksamheten administreras av närradiokommittén(U 1978:11)
som också haft i uppdrag att redovisa erfarenheter från verksamheten och
föreslå kompletteringar och förändringar i närradions regelsystem. Förslagen
i propositionen bygger på de synpunkter och förslag som närradiokommittén
lagt fram i sitt betänkande (SOU 1984:53) Föreningarnas radio.
tl Riksdagen 1984185. 13 sami. Nr 22
KrU 1984/85:22
4
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att närradioverksamheten skall få permanent
form och byggas ut i den takt och på de orter där intresse och förutsättningar
finns. Nuvarande krav på geografisk spridning och variation när det
gäller typen av medverkande föreningar skall upphöra. En ny myndighet -närradionämnden - skall inrättas med ett i förhållande till närradiokommittén
vidgat ansvarsområde. Närradionämnden skall finansieras med avgifter
från de sändande sammanslutningarna.
Vissa lagändringar i nu gällande närradiolag föreslås. Programreglerna
skärps så till vida att sändningstillstånd i fortsättningen skall kunna återkallas
redan efter fallande dom i tingsrätt för yttrandefrihetsbrott. Vissa
bestämmelser om obehörigt utnyttjande av andras sändningstider införs.
Förslaget berör även reglerna om tidsfördelning och innehållet i närradioföreningamas
sändningar.
Upplåtelse av sändningstid samt närradioföreningarnas programutbud
Huvudtanken bakom närradion är att ideella föreningar skall kunna
producera och sända program som ett led i den egna föreningens verksamhet.
Enligt föredragande statsrådet förekommer det emellertid att sammanslutningar
helt eller delvis upplåter sin sändningstid åt andra sammanslutningar.
I likhet med närradiokommittén anser statsrådet denna typ av
”bulvanverksamhet” strida mot lagstiftningens intentioner. En olycklig
konsekvens därav är att lyssnarna ofta inte vet vem som står bakom
sådana sändningar. I propositionen föreslås därför en lagändring som
innebär att en sammanslutning inte längre skall kunna upplåta sin sändningstid
till en annan sammanslutning. Förbudet mot upplåtelse av sändningstid
kommer till uttryck genom en ändring i 13 § första stycket närradiolagen
av innehåll att en sammanslutnings sändningstillstånd kan återkallas
om sammanslutningen låter annan i dess ställe utnyttja sändningstid
som tilldelas sammanslutningen. I propositionen framhålls dock att en
tillståndshavare kan låta en annan sammanslutning medverka i tillståndshavarens
eget radioprogram som särskilt inbjuden eller på annat osjälvständigt
sätt. Det skall dock vara möjligt för närradioföreningarna — som
är sammanslutningar av lokala tillståndshavare vilka har till uppgift att
samordna och administrera närradiosändningarna på orten — att låta sammanslutningar
på orten provsända. En bestämmelse om detta föreslås tas
in i 11 § närradiolagen.
I propositionen föreslås vidare att närradioföreningarnas eget programutbud
begränsas till ämnen som kan anses vara av gemensamt intresse för
de medverkande sammanslutningarna. I ett tillägg till 11 § närradiolagen
preciseras de områden som dessa sändningar får omfatta. Utöver de nyss
nämnda provsändningarna skall närradioföreningarnas sändningar få omfatta
programtablåer över kommande närradioprogram och annan information
om närradioverksamheten, sändningar från evenemang av gemensamt
KrU 1984/85:22
5
intresse för tillståndshavarna på orten och - i begränsad omfattning -kommunal information.
I lagrådets yttrande över lagförslagen anför majoriteten att den begränsade
regleringen i fråga om närradioföreningarnas sändningar kan mot
bakgrund av den funktion föreningarna är avsedda att ha i närradiosystemet
inte anses stå i strid med föreskrifterna om yttrandefrihet i 2 kap.
regeringsformen. En ledamot av lagrådet kritiserar den föreslagna regleringen
och ifrågasätter dess förenlighet med nämnda kapitel i regeringsformen.
Beträffande provsändningar motsätter sig lagrådet inte den föreslagna
lösningen.
Frågan om närradioföreningarnas programutbud tas upp i tre motioner. I
motion 3009 (fp) ifrågasätts behovet att genom lag reglera närradioföreningarnas
programutbud. I sak har motionärerna inga invändningar mot
de i propositionen förordade principerna för föreningarnas programutbud.
De anser dock att det är tillräckligt om riksdagen uttalar sig för dessa
principer. I motion 3010 (fp) föreslås att närradioföreningarnas programutbud
får innehålla endast sändningar av gemensamt intresse för tillståndshavarna
på orten. I motion 3011 (m) yrkas avslag på propositionens förslag
beträffande provsändningar. Av den motivering till förslaget som lämnas i
motionen framgår dock att motionärerna avstyrker den föreslagna regleringen
av närradioföreningarnas programutbud i alla delar.
Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande anfört att det är viktigt för
lyssnarna att veta vem som står bakom sändningarna. Med hänsyn härtill
samt till närradioföreningarnas huvudsakliga uppgift kan konstitutionsutskottet
godta de i propositionen angivna begränsningarna av närradioföreningarnas
programutbud. Utskottet anser liksom föredragande statsrådet
att denna begränsning bör framgå av lagtexten. Konstitutionsutskottet
avstyrker således motionsyrkandena i dessa frågor.
I enlighet med vad som anförts i propositionen bör det enligt kulturutskottets
uppfattning göras klart att tillståndshavaren inte kan överlåta
någon del av de rättigheter eller skyldigheter som följer med sändningstillståndet
på annan. Det är som konstitutionsutskottet framhåller viktigt för
lyssnaren att veta vem som framställt programmen. Kulturutskottet föreslår
därför att riksdagen antar det i propositionen föreslagna andra stycket
13 § närradiolagen om återkallelse av sändningstillstånd för den sammanslutning
som låter annan i dess ställe utnyttja sändningstid som tilldelats
sammanslutningen. Det är, som det framhålls i propositionen, självfallet
möjligt för tillståndshavaren att låta en annan sammanslutning medverka i
tillståndshavarens eget program som särskilt inbjuden eller på annat
osjälvständigt sätt. Detta innebär att om en lokal samarbetsorganisation
för exempelvis olika handikappföreningar eller kyrkor har fått sändningstillstånd,
finns det inte obetydligt utrymme för att låta de olika föreningarna
medverka och föra ut sina budskap. Lagen innebär nämligen inte någon
direkt begränsning i fråga om omfattningen av medverkan i vidare mån än
KrU 1984/85:22
6
vad som följer av att det inte får vara självständiga sändningar av föreningarna.
Utskottet tillstyrker också att närradioföreningarna får ställa programtid
till förfogande för att sammanslutningar som saknar sändningstillstånd
skall få provsända. Detta framgår av det föreslagna andra stycket 11 §
närradiolagen. Med hänsyn till att närradioföreningarnas huvudsakliga
uppgift är att samordna och administrera närradiosändningarna på orten
tillstyrker kulturutskottet, liksom konstitutionsutskottet, även övriga bestämmelser
i 11 § andra stycket lagförslaget om vad närradioföreningars
program får innehålla. Som en följd härav avstyrker utskottet motionerna
3009 yrkande 1, 3010 yrkande 2 och 3011 yrkande 2.
Yttrandefrihetsbrott
En viktig nyhet i lagförslaget är den rätt närradionämnden får att interimistiskt
återkalla sändningstillstånd om ett sänt program enligt en icke
lagakraftägande dom innefattat ett yttrandefrihetsbrott. Enligt nu gällande
regler krävs lagakraftägande dom för att sändningstillstånd skall kunna
dras in.
Föredragande statsrådet motiverar sitt förslag med att det nuvarande
kravet på lagakraftägande dom innebär att avsevärd tid kan förflyta innan
det finns möjlighet att ingripa mot en sammanslutning som i sina program
gjort sig skyldig till rasdiskriminering eller andra yttrandefrihetsbrott. Det
har varit möjligt för en sammanslutning att trots fällande dom i tingsrätt
fortsätta programverksamheten och begå nya yttrandefrihetsbrott, intill
dess dom meddelats av högsta instans omkring ett år senare.
I två motioner avvisas detta förslag. Enligt motion 3009 (fp) kan från
yttrandefrihetssynpunkt principiella invändningar riktas mot nu gällande
regler som ger alltför stort utrymme för administrativa ingripanden. Motionärerna
erinrar om att närradion kommer att beröras av den reform som
aviserats på grundval av yttrandefrihetsutredningens (Ju 1977:10) förslag i
betänkandet (SOU 1983:70) Värna yttrandefriheten. Utredningsförslaget
innebär bl. a. att tryckfrihetsförordningens principer skall gälla även för
andra uttrycksformer. I motion 3011 (m) uttalas att yttrandefriheten bör
vara en grundläggande princip även i fråga om lagstiftning rörande massmedia.
Frågor gällande sändningstillstånd bör regleras med tryckfrihetsförordningen
som förebild anser motionärerna.
Konstitutionsutskottet redovisar i sitt yttrande det förslag till yttrandefrihetslag
som lagts fram av yttrandefrihetsutredningen, vilket bl. a. omfattar
de medier där yttrandefriheten hittills saknat ett detaljerat grundlagsskydd.
Förslagets regelsystem är utformat enligt tryckfrihetsförordningens
(TF) mönster. Lagförslaget bereds för närvarande inom regeringskansliet.
I avvaktan på den särskilda yttrandefrihetslagstiftning, som konstitutionsutskottet
förutsätter att riksdagen får ta ställning till under närmaste mandatperiod,
godtas förslaget i propositionen och avstyrks motionsyrkandena.
KrU 1984/85:22
7
Kulturutskottet anser att den i propositionen föreslagna möjligheten att
interimistiskt dra in sändningstillstånd innan dom i yttrandefrihetsmål vunnit
laga kraft innebär en godtagbar avvägning mellan rättssäkerhetskraven
och kraven på möjligheter att kunna ingripa någorlunda omgående och
effektivt. Som framhålls i propositionen är närradioverksamheten av den
arten att en fortlöpande översyn av lagreglerna bör ske. Förändringar av
närradiolagens bestämmelser kan föranledas av den fortsatta utvecklingen
av verksamheten samt av resultaten av den i proposition 1984/85:199 om
radio- och TV-sändningar i kabelnät aviserade översynen av det radiorättsliga
området och av den pågående beredningen av yttrandefrihetsutredningens
förslag. Kulturutskottet tillstyrker med det anförda förslaget i
propositionen och avstyrker motionerna 3009 yrkande 2 och 3011 yrkande
1.
Reklam i närradio
Enligt 10 § närradiolagen får kommersiell reklam inte sändas i närradio.
Det är inte heller tillåtet att sända ett visst program eller programinslag
som bekostas av medel som har ställts till den sändande sammanslutningens
förfogande under förutsättning att programmet eller inslaget sänds.
I två motioner förordas att reklam skall tillåtas i närradiosändningar.
Enligt motion 511 (m) bör riksdagen upphäva 10 § närradiolagen. I motion
3011 (m) uttalas att det bör ankomma på resp. närradioförening att besluta
om formerna för reklam i närradio. Motionärerna hemställer att riksdagen i
ett uttalande till regeringen ställer sig bakom denna uppfattning.
Riksdagen har vid två tillfällen, på förslag av utskottet, avslagit motioner
med samma syfte som de nu föreliggande (KrU 1982/83:20 och 1983/
84:17).
Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande lämnat en ingående redovisning
för den nuvarande situationen då det gäller frågan om reklam skall vara
tillåten i TV och radio. Kulturutskottet hänvisar till yttrandet. En särskild
utredare har nyligen tillkallats för att bedöma vilka effekter reklam i
företrädesvis TV kan förväntas få för ekonomin i andra medier och andra
reklamintäktsberoende verksamheter samt förförhållandena i näringslivet.
Utredaren bör om möjligt även översiktligt bedöma effekterna av kommersiell
reklam i olika former av ljudradioverksamhet.
Mot bakgrund av det anförda anser kulturutskottet i likhet med konstitutionsutskottet
att motionsyrkandena inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd. Utskottet avstyrker således motionerna 511 och 3011 yrkande 7.
- Kretsen av tillståndsberättigade föreningar
Rätten att sända närradio är enligt 4 § närradiolagen begränsad till lokala
ideella föreningar som bedriver verksamhet inom sändningsområdet, församlingar
inom svenska kyrkan, studerandesammanslutningar samt närradioföreningar.
KrU 1984/85:22
8
Den vedertagna beteckningen närradioföreningar föreslås i propositionen
införas i 4 § 5 närradiolagen.
I propositionen gör föredragande statsrådet följande bedömning när det
gäller sändningsrätt för folketsparkföreningar, folketshusföreningar, bygdegårdsföreningar
och liknande föreningar.
Dessa föreningar torde i allmänhet utgöra ideella föreningar (jfr. rättsfallen
RÅ 1955 not Ju 15 och 16). De är då sändningsberättigade enligt
huvudregeln i närradiolagen.
Enligt äldre föreningsrättslig lagstiftning (se 1 § andra stycket lagen,
1911:55 s. 1, om ekonomiska föreningar) kunde emellertid vissa ideella
föreningar, t. ex. folketshusföreningar, registreras som ekonomiska föreningar.
Enligt 4 § 1 mom. lagen (1951:309) angående införande av nya lagen om
ekonomiska föreningar får sådana föreningar bestå såsom registrerade
föreningar, med oförändrad firma.
Det förhållandet att en ideell förening har registrerats som ekonomisk
förening enligt äldre föreningslagstiftning hindrar inte enligt min mening att
föreningen bör räknas som ideell vid tillämpning av närradiolagen. Någon
särskild föreskrift om detta erfordras inte.
Med hänsyn till vad jag nu har anfört anser jag alltså inte att det behövs
någon särskild lagregel om sändningsrätten för folketsparksföreningar,
folketshusföreningar, bygdegårdsföreningar eller liknande föreningar.
Enligt motion 3011 (m) bör de föreningar som bedriver kommersiell
verksamhet - i första hand folketspark- och folketshusföreningar — inte
bli berättigade att sända. Dessa föreningar skulle kunna göra reklam för sin
egen verksamhet och därmed få en konkurrensfördel. Det bör ankomma på
nämnden att pröva om en förening som ansöker om tillstånd bedriver
kommersiell verksamhet, anför motionärerna (yrkande 3).
Närradiokommittén har enligt uppgift beviljat fyra folketsparkföreningar
och sex folketshusföreningar sändningstillstånd. Ansökningar om sändningstillstånd
från sådana föreningar har inte i något fall avslagits.
Utskottet som inte har någon erinran mot den praxis som utvecklats
finner inte vad som anförs i propositionen innebära att någon särskild
lagreglering av frågan är påkallad. Då utskottet således inte har något att
erinra mot att här aktuella föreningar ges sändningstillstånd avstyrks motionen
i här aktuell del.
Utskottet godtar det i propositionen framlagda förslaget till ändring av
4 § närradiolagen, vilken innebär att ordet närradioföreningar införs i 4 § 5
närradiolagen för sammanslutningar av flera tillståndshavare för gemensamma
närradioändamål.
Rätten att besluta om sändningstiden
Beslut om fördelning av sändningstiden fattas av närradiomyndigheten,
dvs. närradiokommittén.
KrU 1984/85:22
9
Närradiokommittén har föreslagit att närradioföreningarna i fortsättningen
skall besluta om fördelning av sändningstiden. Kommittén har i sitt
betänkande redogjort för hur fördelningen praktiskt går till i dag. Sedan
andra halvåret 1982 har närradioföreningarna själva upprättat förslag till
tidsschema för programverksamheten. Kommittén har därefter i princip
kunnat fastställa sändningsscheman i överensstämmelse med närradioföreningarnas
förslag. När det gällt att permanent eller tillfälligt ändra sändningstiderna
har de flesta närradioföreningarna genom ett frivilligt åtagande
fungerat som remissinstanser innan kommittén fattat beslut.
Enligt propositionen skall närradionämnden, som avses överta kommitténs
administrerande uppgifter, få i uppdrag att besluta om sändningstid
för vaije enskild sammanslutning. I propositionen anförs att närradionämndens
arbete med att förbereda tidsscheman liksom hittills i stor
omfattning kan överföras på närradioföreningarna.
Föredragande statsrådet framhåller att beslut om tidsfördelning, när
sammanslutningarnas önskemål står mot varandra, inte är av ren ordningskaraktär
utan angår en begränsning av yttrande- och informationsfriheterna
i den mening som avses i 2 kap. 12 § första stycket regeringsformen.
För föreskrift om tidsfördelningen är därför lagformen obligatorisk. De
grundläggande reglerna för hur sändningstiderna skall fördelas skall sålunda
återfinnas i närradiolagen.
I propositionen redovisas att kammarrätten i Stockholm i sitt remissyttrande
anfört att möjligheterna att anförtro en förening uppgifter som innebär
myndighetsutövning bör utnyttjas endast om starka skäl föreligger.
Praktiska problem skulle kunna uppkomma genom att varken förvaltningslagens
bestämmelser eller regler om offentlighet och sekretess skulle bli
tillämpliga på en närradioförenings handläggning av tidsfördelningsärenden.
I motion 3010 (fp) föreslås att närradionämnden skall delegera rätten att
besluta om tidsfördelning till närradioföreningarna. Motionärerna anser att
närradioföreningarna, som har kännedom om lokala förhållanden, har
bättre möjligheter än närradionämnden att jämka samman önskemål om
sändningstider.
Utskottet har inte funnit att tillräckliga skäl anförts för att ändra gällande
ordning att närradiomyndigheten skall besluta om fördelning av sändningstiden.
Utskottet förutsätter dock att närradioföreningarna även i fortsättningen
deltar aktivt i upprättandet av sändningsscheman. I fråga om tillstånd
för tillfälliga sändningar bör ett förenklat förfarande kunna införas. I
syfte att spara tid bör enligt utskottets mening ansökningar om tillfällig
sändningstid kunna skickas via närradioföreningarna som med eget yttrande
vidarebefordrar dem till närradiomyndigheten. Närradiomyndighetens
handläggning kan på så sätt begränsas till att avse i huvudsak endast beslut
i ärendet. Enligt utskottets mening bör ett förfarande av detta eller liknande
slag kunna genomföras utan svårighet och leda till minskad byråkrati.
KrU 1984/85:22
10
Med hänvisning till de synpunkter sorn anförts i propositionen och till
den av utskottet omnämnda möjligheten att förkorta handläggningstiden
vid tillfälliga sändningar avstyrker utskottet motion 3010 yrkande 1.
Rätt för föreningarna att själva anskaffa sändare
I 6 § närradiolagen föreskrivs att närradio bara får sändas över sådana
radiosändare som televerket ställer till förfogande. Föredragande statsrådet
uttalar i propositionen att televerkets monopol på detta område har
föranlett principiella invändningar, men att fördelarna med att televerket
äger och sköter sändarna överväger.
I motionerna 3006 (c) och 3011 (m) föreslås att föreningarna skall få rätt
att själva anskaffa sändare. Ett villkor härför är att närradionämnden gett
sändningstillstånd och att sändaren godkänts av televerket. I motion 3011
uttalas att möjligheten för närradioföreningarna att hålla sig med egna
sändare skulle påskynda uppbyggnaden av närradioverksamheten. Vidare
skulle föreningarna enligt vad som anförs i motionen kunna sänka sina
kostnader och erhålla förbättrad service om en konkurrenssituation uppstod.
Förslag som överensstämmer med det nu föreliggande har vid två tillfällen
avslagits av riksdagen på förslag av utskottet (KrU 1981/82:29 och
1982/83:20). Vid båda tillfällena hänvisade utskottet till det yttrande som
konstitutionsutskottet (KU 1981/82: 16 y) avgivit i frågan år 1982. I detta
anförde konstitutionsutskottet att det räknade med att närradiolagen kommer
att ses över i samband med att en ny lagstiftning rörande yttrandefriheten
utarbetas. Kulturutskottet erinrade för sin del om att erfarenheterna
i försöksverksamheten hittills endast bygger på sändare som tillhandahållits
av televerket.
Utskottet har tidigare i betänkandet nämnt att yttrandefrihetsutredningen
framlagt sitt förslag. Beträffande rätten att etablera verksamhet för
sändning av radio och TV-program i etern föreslår utredningen ingen
ändring av vad som gäller nu. Förslaget bereds för närvarande inom
regeringskansliet.
Utskottet finnér inte anledning att ändra sin tidigare inställning och
anser således att den kommande behandlingen av yttrandefrihetsutredningens
förslag bör avvaktas. Motion 3006 yrkande 2 och motion 3011
yrkande 5 avstyrks därför.
Sändarnas räckvidd
Närradioprogrammen skall enligt vad som uttalades i proposition 1981/
82:127 om närradioverksamhet kunna tas emot med god hörbarhet inom
ett område på ca 5 km från sändaren. Den normala sändareffekten är 10 W.
Under den försöksverksamhet som fortfarande pågår har vissa försök
påböljats som innebär avsteg från denna regel för att man skall uppnå en
täckning som stämmer bättre överens med föreningslivets struktur. Sålun
-
KrU 1984/85:22
11
da pågår för närvarande försök med starkare sändare i Botkyrka/Salem,
Kalix, Norrtälje, Västervik och Örebro. Dessa sändare sänder med en
betydligt högre effekt - upp till 300 W. Därutöver har enligt vad utskottet
inhämtat sändareffekten på vissa orter ökats till 20-30 W, för att en
tillfredsställande hörbarhet inom 5-kilometersradien skall uppnås, nämligen
i Göteborgs innerstad, Karlstad, Lund, Piteå och Stockholms innerstad.
Närradiokommittén föreslår i sitt betänkande att sändarnas räckvidd
anpassas till vaije orts förutsättningar och föreningslivets behov så långt
det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Några egentliga fördelar med det
hittillsvarande systemet med ca 5 km räckvidd generellt finns inte enligt
kommittén. I betänkandet avvisas dock en generell kommuntäckning dels
för att det är svårt att nå fram till de sämst belägna hushållen, dels för att
närradion skall behålla sin karaktär med tonvikt på närhet.
Televerket har vid den internationella teleunionens frekvensplaneringskonferens
i Genéve hösten 1984 förhandlat fram ett utrymme på FMbandet
för bl. a. närradions utbyggnad. I den frekvensplan som upprättats
har man utgått från att varje kommun skall täckas av en eller flera sändare.
Enligt frekvensplanen kan alla kommuner i princip täckas av närradiosändningar
med undantag för vissa ytterområden.
Föredragande statsrådet anser att det är viktigt att närradion behåller sin
lokala karaktär. Huvudregeln att närradioprogrammen skall kunna tas
emot med god hörbarhet inom ett område om 5 km från sändaren bör enligt
honom vara oförändrad. Närradionämnden bör dock på enstaka orter -framför allt glesbygdsorter - kunna medge vissa avsteg från huvudregeln.
Önskemål om att närradiosändarnas räckvidd skall ökas förs fram i fyra
motioner. Enligt motion 3006 (c) bör riksdagen som en riktlinje för sändarräckvidden
uttala att där det finns ett utbrett önskemål om täckning av hela
kommunen bör detta tillgodoses om det finns rimliga förutsättningar härför.
Motionärerna yrkar att riksdagen beslutar att högre sändareffekt och
etablering av slavsändare medges enligt de riktlinjer som anges i motionen.
I motion 3007 (s) föreslås att huvudregeln skall vara att närradion skall
kunna nå i stort sett alla kommuninvånare och att detta skall uppnås i den
takt teknik och ekonomi tillåter.
I motion 3008 (s) föreslås att närradiosändarnas hörbarhet i glesbygd och
yttre kommundelar skall förbättras inom de ramar som televerkets frekvensplan
anger.
Enligt motion 3011 (m) saknas anledning att generellt förordna om någon
viss räckvidd för sändarna. Motionärerna föreslår att det område som skall
kunna täckas får avgöras från fall till fall beroende på de tekniska förutsättningar
som föreligger.
Sveriges närradioförbund har i en skrivelse den 26 april 1985 till utskottet
bl. a. anfört att närradiosändarna bör ha större räckvidd. Förbundet har
härvid uttalat att föreningslivets behov och ortens förutsättningar bör ligga
till grund för beslut om sändarnas räckvidd i varje enskilt fall.
t2 Riksdagen 1984185. 13 sami. Nr 22
KrU 1984/85:22
12
Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att närradion behåller sin
lokala karaktär. Utskottet har därför inget emot att 5 km-gränsen fortfarande
skall vara huvudregeln för sändarnas räckvidd. Närradionämnden bör
dock kunna medge avsteg från huvudregeln. Utifrån en bedömning av
föreningslivets behov och ortens förutsättningar bör sändare med större
räckvidd kunna få förekomma. Framförallt bör glesbygdsorter kunna komma
i fråga för en sådan prövning. Denna möjlighet till utvidgning av
sändarnas räckvidd i förhållande till vad som nu gäller bör enligt utskottets
mening — med anledning av motionerna 3006 yrkande 1, 3007, 3008 och
3011 yrkande 6 — komma till uttryck i en ändring av 1 § närradiolagen.
Närradiosändarna vid beredskapstillstånd
Beträffande frågan om närradiosändamas användning vid beredskap och
krig framhålls i propositionen att det är i första hand televerkets ansvar att
efter samråd med beredskapsnämnden för psykologiskt försvar planera för
sändarnas användning i detta sammanhang. Frågan bör enligt föredragande
statsrådet utredas vidare i samverkan mellan berörda parter.
I motion 3005 (s, m) påpekas att kommunerna fått ansvaret för ett
fungerande civilförsvar och att civilförsvaret har behov av en samverkan
med föreningsliv och folkrörelser i krig och beredskap. En samverkan
mellan folkrörelserna och kommunerna bör därför vara utgångspunkten
för frågan om ansvaret för närradiosändarna vid beredskapstillstånd. Motionärerna
anser att en möjlighet är att låta kommunerna överta ansvaret
för sändarna i krig och beredskap. I motionen föreslås att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att den kommande utredningen beaktar
vad som i motionen anförts om närradiosändarna i krig och beredskap.
Enligt 5 § civilförsvarslagen (1960:74) skall kommunerna den 1 januari
1987 ta över ledningen för civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig.
Som ett led i denna verksamhet har kommunerna från den 1 januari 1985
tilldelats ansvaret för planläggningen av civilförsvarsverksamheten under
fredstid. I 10 a och 10 d §§ civilförsvarslagen stadgas att kommunen skall
upprätta och anta en informationsplan. Syftet med informationsplanen, är
enligt förarbetena (prop. 1984/85:49 s. 50, FöU 1984/85:5) att säkerställa
resurser och fastställa samverkansformer för all den information som
kommunen har ansvaret för vid beredskap och krig.
Rundradiosändare är viktiga i informationsverksamheten vid beredskapstillstånd
och krig. I avtal mellan Sveriges Radio AB och staten som
träffades år 1979 regleras Sveriges Radio-koncernens verksamhet under
krig och krigsfara. Sveriges Radio AB har utarbetat en plan som följer
riktlinjerna enligt 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102, FöU 1981/
82:18, rskr. 1981/82:374). Planer har utarbetats i samråd med televerket
och avser användningen av sändarna inom Sveriges Radios verksamhetsområde.
KrU 1984/85:22
13
Utskottet utgår från att i den fortsatta utredningen och planeringen av
närradiosändarnas användning vid beredskap och krig även kommunernas
medverkan och roll blir klarlagd. Utskottet ser det också som naturligt att
televerket som - i samråd med beredskapsnämnden för psykologiskt
försvar - ansvarar för det fortsatta arbetet samverkar med Sveriges Radio
och kommunerna i frågan.
Utskottet, som hänvisar till det anförda, anser att motion 3005 inte
behöver föranleda någon riksdagens åtgärd. Den avstyrks därför.
Närradionämndens administration och lokalisering, m. m.
I propositionen föreslås att närradiokommittén skall ersättas med en ny
närradiomyndighet, närradionämnden. Det bör enligt propositionen ankomma
på regeringen att besluta om närradionämndens organisation och
lokalisering.
I proposition 1984/85:199 om radio- och TV-sändningar i kabelnät föreslås
att en särskild myndighet, kabelnämnden, skall inrättas för att administrera
kabelsändningarna. Föredragande statsrådet uttalar därvid att den
föreslagna närradionämnden inte har lämplig sammansättning att fullgöra
de uppgifter som bör åvila kabelnämnden. Han anser därför att en ny
central myndighet bör inrättas för frågor om kabelsändningar. Proposition
1984/85:199 behandlas i ett kommande betänkande av konstitutionsutskottet.
I motion 3006 (c) förordas att myndighetsfunktionerna på närradio- och
kabel-TV-området samordnas och att denna myndighet lokaliseras till
Kalmar.
I motion 1823 (m, fp) föreslås att närradionämnden lokaliseras till Karlstad
av bl. a. sysselsättningsskäl. I motionen föreslås samma lokalisering
av kabelnämnden.
Utskottet tillstyrker att en närradionämnd inrättas i enlighet med förslaget
i den nu aktuella propositionen. Sedan riksdagen fattat beslut i ärendena
om närradio och kabelsändningar ankommer det på regeringen att
överväga formerna för organisationen av nämnderna. Att föredragande
statsrådet funnit att separata nämnder bör inrättas - vilket utskottet
således inte har något att erinra mot — utesluter inte att nämnderna kan
komma att samordnas i exempelvis administrativt hänseende. Utskottet
utgår från att även denna fråga ingår i regeringens överväganden om
närradionämndens och kabelnämndens organisation. Då det gäller lokalisering
av nämnderna är denna delvis beroende av regeringens ställningstagande
till om det är lämpligt och möjligt med någon form av samordning.
Utskottet anser att det bör ankomma på regeringen att pröva även frågan
om nämndernas lokalisering. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1823 och 3006 yrkandena 4 och 5.
KrU 1984/85:22
14
Närradionämndens finansiering
Vid riksmötet 1981/82 beslöt riksdagen om fastare former för närradioverksamheten
(prop. 1981/82:127, KrU 1981/82:29, rskr. 1981/82:362).
Riksdagen hade därvid inte något att erinra mot följande uttalande i propositionen
(s. 28).
Närradioverksamheten bör bekostas av de sändande föreningarna. Detta
gäller programverksamheten, inklusive ersättning till upphovsmännen,
kostnader för inredning av studio eller hyra av studio samt sändare och
programledningar. Det gäller i princip också närradiomyndigheten. Under
uppbyggnadsperioden bör dock myndigheten till en del finansieras med
statliga medel. Vid full utbyggnad av närradioverksamheten i hela landet
skall myndigheten finansieras med avgifter från föreningarna.
Närradiokommitténs verksamhet finansieras för närvarande till en del
med avgifter från de sändande föreningarna. En avgift om 12 kr. per
sändningstimme tas ut. Enligt uppgift från närradiokommittén finansieras
dess verksamhet under budgetåret 1984/85 till ca 60% med avgiftsmedel.
Närradiokommittén föreslår i sitt betänkande att kommittén skall ersättas
med en permanent myndighet, närradionämnden, vars uppgift skall
vara att besluta om sändare och sändningstillstånd, att följa verksamheten
och övervaka programreglerna, att svara för viss informationsverksamhet
och att upprätthålla internationella kontakter. Vissa remissinstanser har
uttryckt oro över den dimensionering av nämnden och dess kansli som
kommittén har föreslagit.
I den nu behandlade propositionen föreslås inrättande av närradionämnden,
vilket utskottet tillstyrkt i det föregående. Föredragande statsrådet
uttalar att principen om att närradionämnden skall finansieras genom avgifter
bör stå fast. Avgiften bör beräknas med hänsyn till att hela kostnaden
för nämnden skall finansieras fr. o.m. budgetåret 1986/87. Närradiokommittén
har beräknat att avgiften kommer att uppgå till 21-23 kr. per
sändningstimme. Föredragande statsrådet anser att den bör kunna bli
lägre. Han anser nämligen att den ökning av antalet sändande föreningar
som kan förväntas bli resultatet av en permanentning av närradioverksamheten
leder till ökade inkomster varför avgiftshöjningarna bör kunna hållas
på en ganska låg nivå.
I motionerna 3006 (c) och 3011 (m) yrkas att endast kostnaderna för
närradionämndens myndighetsutövning skall bekostas av staten. Enligt
motion 3009 (fp) skall kostnaderna för tillsynen över närradioverksamheten
inte belasta de sändande föreningarna.
Som utskottet redovisat har riksdagen tidigare inte haft något att erinra
mot att vid en full utbyggnad av närradioverksamheten närradiomyndigheten
skall finansieras genom avgifter från de sändande föreningarna. Det är
dock, som också påpekas i propositionen, viktigt att närradionämndens
uppgifter begränsas till att endast omfatta vad som är nödvändigt för att
närradioverksamheten skall fungera smidigt. Utskottet utgår från - i likhet
KrU 1984/85:22
15
med vad som anförs i propositionen - att nämndens uppgifter främst skall
vara att pröva frågor om tillstånd att sända närradio och om tidsfördelning
samt att administrera timavgifter.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte finns anledning
för riksdagen att ändra sin tidigare inställning till frågan om närradiomyndighetens
finansiering. Motionerna 3006 yrkande 3, 3009 yrkande 3
och 3011 yrkande 4 avstyrks därför.
Lagförslaget i övrigt
En ny lag om vitén träder i kraft den 1 juli 1985.1 samband med den nya
lagen har en följdändring gjorts i 14 § närradiolagen som också träder i
kraft den 1 juli 1985 (prop. 1984/85:96, JuU 1984/85:22, rskr. 1984/85:211,
SFS 1985:218). En samordning av den tidigare beslutade lagändringen med
det nu behandlade lagförslaget bör ske genom att 14 § får utgå ur propositionens
lagförslag och ändringen i stället sker i den redan beslutade ändringslagen.
Övriga föreslagna ändringar i närradiolagen kan däremot utfärdas
i form av en ändring i lagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande upplåtelse av sändningstid
att riksdagen antar det i proposition 1984/85:145 framlagda förslaget
till lag om ändring i närradiolagen (1982:459) såvitt avser
13 § första stycket,
2. beträffande närradioföreningarnas programutbud
att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:3009 yrkande 1,
1984/85:3010 yrkande 2 och 1984/85:3011 yrkande 2 antar 11 §
förslaget till lag om ändring i närradiolagen (1982:459),
3. beträffande yttrandefrihetsbrott
att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:3009 yrkande 2
och 1984/85:3011 yrkande 1 antar 13 § andra stycket förslaget till
lag om ändring i närradiolagen (1982:459),
4. beträffande reklam i närradio
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:511 och 1984/85:3011
yrkande 7,
5. beträffande kretsen av tillståndsberättigade föreningar
att riksdagen med avslag på motion 1984/85:3011 yrkande 3 antar
4 § förslaget till lag om ändring i närradiolagen (1982:459),
6. beträffande rätten att besluta om sändningstiden
att riksdagen med avslag på motion 1984/85:3010 yrkande 1 antar
7 § förslaget till lag om ändring i närradiolagen (1982:459),
7. beträffande rätt för föreningarna att själva anskaffa sändare
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:3006 yrkande 2 och
1984/85:3011 yrkande 5,
KrU 1984/85:22
16
8. beträffande sändarnas räckvidd
att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:145 samt
motionerna 1984/85:3006 yrkande 1, 1984/85: 3007, 1984/85:3008
och 1984/85:3011 yrkande 6 antar följande som Utskottets förslag
betecknade lydelse av 1 § närradiolagen (1982:459)
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
1 §
I denna lag finns föreskrifter om I denna lag finns föreskrifter om
rätt för vissa sammanslutningar att rätt för vissa sammanslutningar att
sända närradio. Med närradio avses sända närradio. Med närradio avses
radiosändningar av ljudradiopro- radiosändningar av ljudradioprogram
i lokala rundradiosändningar. gram i rundradiosändningar med
begränsad räckvidd.
I lagen förstås med radiosändning, rundradiosändning, radiosändare och
radioprogram detsamma som i radiolagen (1966:755).
9. beträffande närradiosändarna vid beredskapstillstånd
att riksdagen avslår motion 1984/85: 3005,
10. beträffande inrättande av närradionämnden
att riksdagen antar 2 § förslaget till lag om ändring av närradiolagen
(1982:459),
11. beträffande samordning av närradionämnden och kabelnämnden,
m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1823 och 1984/85:3006
yrkandena 4 och 5,
12. beträffande närradionämndens finansiering
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:3006 yrkande 3, 1984/
85: 3009 yrkande 3 och 1984/85:3011 yrkande 4,
13. beträffande 14 § lagförslaget
att riksdagen
dels med anledning av proposition 1984/85:145 antar det vid
betänkandet som bilaga 2 fogade förslaget till lag om ändring i
lagen (1985:218) om ändring i närradiolagen (1982:459),
dels avslår det i proposition 1984/85:145 framlagda förslaget till
lag om ändring i närradiolagen (1982:459) såvitt avser 14 §,
14. beträffande propositionens lagförslag i övrigt
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i närradiolagen
(1982:459) i den mån det inte omfattas av utskottets hemställan
ovan med den ändring av ingressen som föranleds av utskottets
hemställan i moment 8 och 13.
Stockholm den 21 maj 1985
På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG
KrU 1984/85:22
17
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Tyra Johansson
(s), Karl Boo (c), Tore Nilsson (m), Catarina Rönnung (s), Maja Bäckström
(s), Lars Ahlmark (m), Stina Gustavsson (c), Berit Oscarsson (s),
Gunnar Thollander (s), Jan-Erik Wikström (fp), Anders Nilsson (s), Lars
Hjertén (m) och Carl-Henrik Hermansson (vpk).
Reservationer
1. Närradioföreningarnas programutbud (mom. 2)
Ingrid Sundberg (m), Tore Nilsson (m), Lars Ahlmark (m), Jan-Erik
Wikström (fp) och Lars Hjertén (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 böijar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:
I avvikande mening nr 2 till konstitutionsutskottets yttrande vilken
avgivits av företrädarna för (m) och (fp) anförs att den i propositionen
föreslagna detaljregleringen av närradioföreningarnas programutbud är
synnerligen diskutabel. En medlem av lagrådet har ifrågasatt om en sådan
begränsning av närradioföreningarnas sändningsrätt står i överensstämmelse
med grundlagsskyddet för yttrandefriheten. Med hänsyn bl. a. till de
yttrandefrihetsrättsliga aspekterna bör den föreslagna begränsningen av
närradioföreningarnas programutbud inte godtas. Det i betänkandet godtagna
förbudet mot upplåtelse av sändningstid innebär att närradioföreningarna
inte utan lagstöd kan låta sammanslutningar utan sändningstillstånd
provsända. En lagregel av denna innebörd bör därför i likhet med
vad som anförs i propositionen införas i 11 § närradiolagen.
Utskottet föreslår att riksdagen beslutar ändra 11 § närradiolagen i enlighet
med vad utskottet här förordat.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande närradioföreningarnas programutbud
att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:145 och
motionerna 1984/85:3009 yrkande 1, 1984/85:3010 yrkande 2 och
1984/85:3011 yrkande 2 antar 11 § förslaget till lag om ändring i
närradiolagen (1982:459) med den ändringen att paragrafen erhåller
följande som Reservanternas förslag betecknade lydelse
Regeringens förslag Reservanternas förslag
11 §
Sammanslutningens programutbud får inte, annat än i begränsad omfattning,
innehålla material som inte har framställts enbart för den egna verksamheten.
KrU 1984/85:22
18
En närradioförenings programutbud
får innehålla endast
1. uppgifter om program och
programtider samt andra upplysningar
om närradioverksamheten
på orten,
2. sändningar från evenemang
av gemensamt intresse för tillståndshavarna
på orten,
3. information, i begränsad omfattning,
om kommunal verksamhet
och
4. provsändningar av program,
framställda av sammanslutningar
som saknar sändningstillstånd, i
varje enskilt fall under högst tre
månader.
2. Yttrandefrihetsbrott (mom. 3)
Ingrid Sundberg (m), Karl Boo (c), Tore Nilsson (m), Lars Ahlmark (m),
Stina Gustavsson (c), Jan-Erik Wikström (fp) och Lars Hjertén (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 boljar ”Kulturutskottet
anser” och slutar ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:
I avvikande mening nr 1 till konstitutionsutskottets yttrande vilken
avgivits av företrädarna för (m) och (fp) anförs att yttrandefriheten bör
vara en grundläggande princip i fråga om lagstiftning rörande massmedia.
Yttrandefrihetsutredningen har också föreslagit ett enhetligt regelsystem
för det tryckta ordet och etermedierna. Förslaget bereds för närvarande
inom regeringskansliet. Frågan om hur yttrandefrihetsbrott skall beivras
kommer alltså i sin helhet att prövas under närmaste mandatperiod i
samband med ställningstaganden till den föreslagna yttrandefrihetsgrundlagen.
Med hänsyn härtill finnér man i den avvikande meningen till konstitutionsutskottets
yttrande att den i propositionen föreslagna bestämmelsen
som begränsar yttrandefriheten inte bör accepteras.
Kulturutskottet ansluter sig till vad som anförs i den avvikande meningen
och tillstyrker således motionerna 3009 yrkande 2 och 3011 yrkande 1
samt avstyrker regeringens förslag i fråga om rätt för närradionämnden att
interimistiskt återkalla sändningstillstånd.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande yttrandefrihetsbrott
att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:3009 yrkande
2 och 1984/85:3011 yrkande 1 avslår förslaget till lag om
ändring i närradiolagen (1982:459) såvitt avser 13 § andra
stycket,
En närradioförenings programutbud
får innehålla provsändningar
av program, framställda av sammanslutningar
som saknar sändningstillstånd,
i varje enskilt fall
under högst tre månader.
KrU 1984/85:22
19
3. Reklam i närradio (mom. 4)
Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Lars Hjertén (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Mot bakgrund”
och slutar ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:
Kulturutskottet ansluter sig till vad som anförts i avvikande mening 3 till
konstitutionsutskottets yttrande och delar därmed motionärernas uppfattning
att reklamförbudet i närradion bör upphävas. Genom intäkter från
reklam kommer — som motionärerna påpekar — de sändande sammanslutningarna
få möjligheter att höja kvaliteten på sina program och öka programproduktionen.
Det bör ankomma på respektive närradioförening att
besluta om formerna för reklam i närradion.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande reklam i närradio
att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:511 och
1984/85: 3011 yrkande 7 antar följande som Reservanternas förslag
betecknade lydelse av 10 § närradiolagen (1982:459)
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
Ett program eller programinslag radioföreningen på sändningsor
i
närradion får inte bekostas med ten.
pengar eller annan egendom som
har ställts till sammanslutningens
förfogande under förutsättning att
programmet eller inslaget sänds.
4. Kretsen av tillståndsberättigade föreningar (mom. 5)
Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Lars Hjertén (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet
som” och slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:
Ändamålet med närradioverksamheten är att ge lokala ideella föreningar
möjlighet att utnyttja etermedier för att sända information och i övrigt
sprida sitt budskap. Närradiokommittén har dock i några fall beviljat
föreningar som bedriver kommersiell verksamhet, typ folketspark- och
folketshusföreningar sändningstillstånd. Utskottet motsätter sig att dessa
föreningar beviljas sändningstillstånd då det bl. a. finns risk för att föreningarna
i sina program gör reklam för sin verksamhet och på så sätt får
en gynnad position jämfört med konkurrenterna.
10 §
Kommersiell reklam får inte sändas
i närradio.
Kommersiell reklam får inte sändas
i närradio utan tillstånd av när
-
KrU 1984/85:22
20
Utskottet finnér mot bakgrund av det anförda att en lagändring är
påkallad. Lagtexten bör utformas så att lokala ideella föreningar kan ges
sändningstillstånd om inte särskilda omständigheter talar däremot. Närradionämnden
skall pröva huruvida en sökande förening driver kommersiell
verksamhet eller ej. Folketspark- och folketshusföreningar och andra liknande
föreningar som driver sådan verksamhet bör därvid inte få ges
sändningstillstånd.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande kretsen av tillståndsberättigade föreningar
att riksdagen med anledning av motion 1984/85:3011 yrkande 3
antar 4 § förslaget till lag om ändring i närradiolagen (1982:459)
med den ändringen att paragrafen erhåller följande som Reservanternas
förslag betecknade lydelse
Regeringens förslag Reservanternas förslag
4 §
Tillstånd att sända närradio kan ges till sammanslutningar som är juridiska
personer, dock inte till andra än:
1. Lokala ideella föreningar som 1. Lokala ideella föreningar som
bedriver verksamhet inom sänd- bedriver verksamhet inom sänd
ningsområdet.
Om särskilda skäl ningsområdet såvida inte särskilda
inte föranleder till annat, får till- omständigheter talar däremot. Om
ståndet ges endast under förutsätt- särskilda skäl inte föranleder till anning
att verksamheten har bedrivits nät, får tillståndet ges endast under
i minst ett år före ansökningsdagen. förutsättning att verksamheten har
bedrivits i minst ett år före ansökningsdagen.
2. Lokala ideella föreningar som har bildats för att i närradio sända
program som ett led i den verksamhet som en riksorganisation bedriver
inom sändningsområdet. Tillståndet får ges under förutsättning att riksorganisationen
har bedrivit verksamhet inom sändningsområdet i minst ett år
före ansökningsdagen. Om särskilda skäl föreligger får tillståndet ges även
om verksamheten inte har bedrivits i minst ett år.
3. Församlingar inom svenska kyrkan.
4. Obligatoriska sammanslutningar av studerande vid universitet och
högskolor.
5. Sammanslutningar av flera tillståndshavare för gemensamma närradioändamål
(närradioföreningar).
5. Rätt för föreningarna att själva anskaffa sändare (mom. 7)
Ingrid Sundberg (m), Karl Boo (c), Tore Nilsson (m), Lars Ahlmark (m),
Stina Gustavsson (c), Jan-Erik Wikström (fp) och Lars Hjertén (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 böijar ”Utskottet
finner” och slutar ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
KrU 1984/85:22
21
Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motionerna 3006 yrkande 2
och 3011 yrkande 5 om att sändande föreningar bör ha möjlighet att själva
anskaffa sändarutrustning. En förutsättning härför är att sändaren skall
godkännas av televerket. Utskottet föreslår därför att 6 § närradiolagen
ändras i enlighet härmed.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande rätt för föreningarna att själva anskaffa sändare
att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:3006 yrkande
2 och 1984/85:3011 yrkande 5 antar följande som Reservanternas
förslag betecknade lydelse av 6 § närradiolagen
(1982:459)
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
6 §
Närradio får sändas bara över så- Närradio får sändas bara över sådana
radiosändare som televerket dana radiosändare som televerket
ställer till förfogande. ställer till förfogande eller godkän
ner.
6. Sändarnas räckvidd (motivering till mom. 8)
Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Lars Hjertén (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Det är” och
slutar ”1 § närradiolagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet kan inte se några fördelar med att generellt begränsa sändarnas
räckvidd till 5 km. I likhet med närradiokommittén anser utskottet att
sändarnas räckvidd bör kunna differentieras. Som tidigare redovisats finns
det enligt televerkets frekvensplan numera utrymme för sändare med
större räckvidd än tidigare. Frekvensplanen innebär att alla kommuner i
princip kan täckas av närradiosändningar. Utskottet anser därför att föreningslivets
behov och ortens förutsättningar skall ligga till grund för
beslut om sändarnas räckvidd i vaije enskilt fall så långt det är tekniskt och
ekonomiskt möjligt. Det är dock av vikt att inte så kostsamma lösningar
väljs att ett antal sammanslutningar i realiteten ställs utanför verksamheten.
Denna möjlighet till differentiering av sändarnas räckvidd i förhållande
till vad som nu gäller bör enligt utskottets mening - med anledning av
motionerna 3006 yrkande 1, 3007, 3008 och 3011 yrkande 6 - komma till
uttryck i en ändring av I § närradiolagen.
KrU 1984/85:22
22
7. Närradionämndens finansiering (mom. 12)
Ingrid Sundberg (m), Karl Boo (c), Tore Nilsson (m), Lars Ahlmark (m),
Stina Gustavsson (c), Jan-Erik Wikström (fp) och Lars Hjertén (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 böljar ”Sorn utskottet”
och på s. 15 slutar ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som påpekas i propositionen att det är
viktigt att närradionämndens uppgifter begränsas till att endast omfatta
vad som är nödvändigt för att närradionämnden skall fungera smidigt. Alla
delar av nämndens verksamhet skall dock enligt utskottets mening inte
bekostas av de sändande föreningarna. Det är från principiell synpunkt
olämpligt att det ideella föreningslivet skall behöva finansiera den centrala
statliga förvaltningen. Därför bör de delar av nämndens verksamhet som
innefattar myndighetsutövning bekostas av staten.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande närradionämndens finansiering
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1984/85:3006 yrkande
3, 1984/85:3009 yrkande 3 och 1984/85:3011 yrkande 4,
Särskilt yttrande
Närradionämndens administration och lokalisering, m. m. (mom. 11)
Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anför:
En samordning av närradionämnden och kabelnämnden förefaller oss
naturlig även om den bara görs i administrativt hänseende. Inrättandet av
nämnderna utgör ett lämpligt tillfälle att lokalisera denna nya del av den
statliga förvaltningen utanför storstadsområdena.
KrU 1984/85:22
23
Bilaga 1
Propositionens lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i närradiolagen (1982:459)
Härigenom föreskrivs att 2-4, 7, 8, 11 och 13-15 §§ närradiolagen
(1982:459) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Frågor om närradio prövas av
den myndighet som regeringen bestämmer
(närradiomyndigheten).
Närradiomyndigheten skall även
utöva tillsyn över närradioverksamheten.
Närmare föreskrifter om närradiomyndigheten
meddelas av regeringen.
Närradio får inte sändas utan tillstånd
av närradiomyndigheten.
Föreslagen lydelse
2 §'
För prövning av frågor om närradio
och för tillsyn över närradioverksamheten
finns en närradionämnd.
Nämndens ordförande och vice
ordförande skall vara lagfarna och
erfarna i domarvärv.
Närmare föreskrifter om nämnden
meddelas av regeringen.
3 §2
Närradio får inte sändas utan tillstånd
av närradionämnden.
4 §
Tillstånd att sända närradio kan ges till sammanslutningar som är juridiska
personer, dock inte till andra än:
1. Lokala ideella föreningar som bedriver verksamhet inom sändningsområdet.
Om särskilda skäl inte föranleder till annat, får tillståndet ges
endast under förutsättning att verksamheten har bedrivits i minst ett år
före ansökningsdagen. ,
2. Lokala ideella föreningar som har bildats för att i närradio sända
program som ett led i den verksamhet som en riksorganisation bedriver
inom sändningsområdet. Tillståndet får ges under förutsättning att riksorganisationen
har bedrivit verksamhet inom sändningsområdet i minst ett år
före ansökningsdagen. Om särskilda skäl föreligger får tillståndet ges även
om verksamheten inte har bedrivits i minst ett år.
3. Församlingar inom svenska kyrkan.
4. Obligatoriska sammanslutningar av studerande vid universitet och
högskolor.
5. Sammanslutningar av flera tillstånd
shavare för gemensamma närradioändamål.
5. Sammanslutningar av flera tillståndshavare
för gemensamma närradioändamål
(närradioförening
ar).
1 Senaste lydelse 1982:1247.
2 Senaste lydelse 1982:1247.
KU 1984/85:22 Bilaga 1
24
Nuvarande lydelse
7
För vaije sändare bestämmer
närradiomyndigheten vilka sammanslutningar
som skall få sända
och under vilken tid sändningarna
får ske. Beslutet om sändningstid
gäller för högst ett år.
8
Om flera sammanslutningar vill
sända under samma tid, skall förtur
ges åt den sammanslutning vars
medverkan skulle öka antalet olikartade
sändande sammanslutningar
eller åt den sammanslutning som
har ett särskilt intresse av att få
sända vid en viss tidpunkt.
I annat fall skall turordningen
fastställas genom lottning.
11
Sammanslutningens programutbud
ning, innehålla material som inte har
samheten.
Föreslagen lydelse
§3
För varje sändare bestämmer
närradionämnden vilka sammanslutningar
som skall få sända och
under vilken tid sändningarna får
ske.
§
Sändningstiden skall så långt det
är möjligt fördelas enligt sammanslutningarnas
önskemål. Om deras
önskemål ej kan förenas, skall förtur
ges åt den sammanslutning som
bedöms ha störst intresse av att få
sända vid en viss tidpunkt.
Varje beslut om sändningstid
gäller tills vidare, dock längst för
ett år.
§
får inte, annat än i begränsad omfattframställts
enbart för den egna verk
En
närradioförenings programutbud
får innehålla endast
1. uppgifter om program och programtider
samt andra upplysningar
om närradioverksamheten på orten,
2. sändningar från evenemang av
gemensamt intresse för tillståndshavarna
på orten,
3. information, i begränsad omfattning,
om kommunal verksamhet
och
4.provsändningar av program,
framställda av sammanslutningar
som saknar sändningstillstånd, i
varje enskilt fall under högst tre
månader.
13 §4
Tillstånd att sända närradio får återkallas, om sammanslutningen
1. inte längre uppfyller kraven enligt 4 §,
2. bryter mot beslut om sänd- 2. bryter mot beslut om sändningstid,
ningstid eller låter annan i dess
3 Senaste lydelse 1982: 1247.
4 Senaste lydelse 1982: 1247.
KU 1984/85:22 Bilaga 1
25
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
ställe utnyttja sändningstid som
tilldelats sammanslutningen,
3. sänder program trots att varken behörig programutgivare eller ersättare
för programutgivaren enligt lagen (1982:460) om ansvarighet för närradio
finns eller trots att anmälan om vem som är utsedd till programutgivare
inte har gjorts,
4. har sänt ett program som i en lagakraftägande dom har befunnits
innefatta ett yttrandefrihetsbrott och som innebär ett allvarligt missbruk av
yttrandefriheten i närradio,
5. bryter mot föreskrifterna i 10
eller 11 § eller
6. inte utnyttjar rätten att sända
under sex på varandra följande månader,
När ett tillstånd återkallas får
närradiomyndigheten bestämma en
tid om högst ett år inom vilken sammanslutningen
inte får söka nytt
tillstånd.
5. bryter mot föreskrifterna i 10
eller 11 §,
6. inte utnyttjar rätten att sända
under tre på varandra följande månader
elter
7. inte erlägger avgift i ärende
om närradio inom föreskriven tid,
om sammanslutningen har förelagts
att erlägga den vid påföljd att
tillståndet annars kan återkallas.
Innan dom som avses i första
stycket 4 har vunnit laga kraft får
närradionämnden återkalla tillståndet
interimistiskt.
När ett tillstånd återkallas får
nämnden bestämma en tid om
högst ett år inom vilken sammanslutningen
inte kan ges nytt tillstånd.
14 §5
Sammanslutningen skall på uppmaning
av närradiomyndigheten
tillställa myndigheten sådan inspelning
som avses i 8 § lagen
(1982:460) om ansvarighet för närradio.
Om sammanslutningen inte rättar
sig efter en sådan uppmaning, kan
myndigheten förelägga vite.
Sammanslutningen skall på uppmaning
av närradionämnden tillställa
nämnden sådan inspelning
som avses i 8 § lagen (1982:460) om
ansvarighet för närradio.
Om sammanslutningen inte rättar
sig efter en sådan uppmaning, kan
nämnden förelägga vite.
15 §6
Närradiomyndighetens beslut i
frågor om tillstånd enligt 4 och
13 §§, fördelning av sändningstid
enligt 7 och 8 §§ eller vite enligt
14 § får överklagas hos kammarrät -
Närradionämndens beslut i frågor
om tillstånd enligt 4 och 13 §§
eller fördelning av sändningstid enligt
7 och 8 §§ får överklagas hos
kammarrätten genom besvär. And
-
5 Lydelse enligt SFS 1985:218 som träder i kraft den 1 juli 1985.
Se även bilaga 2 till detta betänkande.
6 Senaste lydelse 1982: 1247
KU 1984/85:22 Bilaga 1
26
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ten genom besvär. Andra beslut en- ra beslut enligt denna lag får inte
ligt denna lag får inte överklagas. överklagas.
Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat förordnas.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.
2. Tillstånd och andra beslut som meddelats enligt äldre bestämmelser
gäller som om de meddelats enligt de nya bestämmelserna.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för närradiosändningar som
skett före utgången av juni 1985.
4. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om besvär över beslut
om vite, som meddelats före utgången av juni 1985.
5. För tiden intill utgången av år 1985, eller den senare tidpunkt som
regeringen bestämmer, skall den nuvarande närradiomyndigheten fullgöra
de uppgifter som enligt denna lag ankommer på närradionämnden.
KrU 1984/85:22
27
Bilaga 2
Av utskottet framlagt lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1985:218) om ändring i närradiolagen
(1982:459)
Härigenom föreskrivs att 14 § närradiolagen (1982:459) i paragrafens
lydelse enligt lagen (1985:218) om ändring i nämnda lag, skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse*
14
Sammanslutningen skall på uppmaning
av närradiomyndigheten
tillställa myndigheten sådan inspelning
som avses i 8 § lagen
(1982:460) om ansvarighet för närradio.
Om sammanslutningen inte rättar
sig efter en sådan uppmaning, kan
myndigheten förelägga vite. Talan
om utdömande av vitet förs vid
tingsrätt av allmän åklagare efter
anmälan av närradiomyndigheten.
Utskottets förslag
§
Sammanslutningen skall på uppmaning
av närradionämnden tillställa
nämnden sådan inspelning
som avses i 8 § lagen (1982:460) om
ansvarighet för närradio.
Om sammanslutningen inte rättar
sig efter en sådan uppmaning, kan
nämnden förelägga vite.
* Lydelse enligt SFS 1982:1247; paragrafen ändrad genom SFS 1985:218 som träder
i kraft den 1 juli 1985.
KrU 1984/85:22
28
Bilaga 3
Konstitutionsutskottets yttrande
1984/85:8 y
om närradioverksamhet (prop. 1984/85:145)
Till kulturutskottet
Kulturutskottet har beslutat bereda konstitutionsutskottet tillfälle att yttra
sig över dels proposition 1984/85:145 om närradio jämte motioner väckta i
anslutning härtill, dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1984/85:511 av Filip Fridolfsson (m) och 1984/85:1823 av Göthe Knutson
m. fl. (m) allt i de delar som rör konstitutionsutskottets beredningsområde.
Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1984/85:3005,
1984/85:3006, 1984/85:3007, 1984/85:3008, 1984/85:3009, 1984/85:3010 och
1984/85:3011.
Utskottet kommer i det följande att behandla de förslag i propositionen
och motionerna som rör yttrandefrihet och informationsfrihet.
Försök med närradiosändningar inleddes år 1979. Verksamheten har
successivt byggts ut och fått fastare former bl. a. genom tillkomsten år 1982 av
närradiolagen (1982:459) och lagen (1982:460) om ansvarighet för närradio.
Ansvarig för administration av närradion är närradiokommittén, som även
haft i uppdrag att redovisa erfarenheterna från verksamheten och föreslå
kompletteringar och förändringar i närradions regelsystem. Förslagen i
propositionen bygger på de förslag och synpunkter som närradiokommittén
lagt fram i betänkandet (SOU 1984:53) Föreningarnas radio.
Närradion är i första hand ett forum för det idéburna föreningslivet på
lokal nivå. I december 1984 hade 70 orter i landet sändningstillstånd. Antalet
deltagande föreningar uppgick till 812 varav de flesta var religiösa sammanslutningar
och politiska organisationer.
I propositionen föreslås att närradioverksamheten skall få permanent form
och byggas ut i den takt och på de orter där intresse och förutsättningar finns.
Nuvarande krav på geografisk spridning och variation när det gäller typen av
medverkande föreningar skall upphöra. En särskild myndighet - närradionämnden
- skall inrättas med ett i förhållande till närradiokommittén vidgat
ansvarsområde. Kretsen av föreningar som kan få sändningstillstånd föreslås
utökad. Vissa ändringar i nu gällande närradiolag föreslås. Programreglerna
skärps så till vida att tillstånd i fortsättningen skall kunna återkallas redan
efter fällande dom i tingsrätt för yttrandefrihetsbrott. Det blir närradionämnden
som skall få rätt att interimistiskt återkalla tillstånd. Förslagen berör
även reglerna för tidsfördelning och innehållet i sändningar i närradioföreningarnas
regi. I propositionen framhålls att närradioverksamheten är av
den arten att en fortlöpande översyn bör ske och att vissa förändringar av
lagreglerna kan bli aktuella senare.
KrU 1984/85:22 Bilaga 3
29
En viktig nyhet i lagförslaget är den rätt närradionämnden får att
interimistiskt återkalla sändningstillstånd om ett sänt program enligt en icke
lagakraftägande dom innefattat ett yttrandefrihetsbrott. Enligt nu gällande
regler krävs lagakraftägande dom för att sändningstillstånd skall kunna dras
in.
I två motioner avvisas detta förslag. Enligt motion 1984/85:3009 (fp) kan ur
yttrandefrihetssynpunkt principiella invändningar riktas mot nu gällande
regler som ger alltför stort utrymme för administrativa ingripanden. Motionärerna
erinrar om att närradion kommer att beröras av den reform som
aviserats på grundval av yttrandefrihetsutredningens förslag. Utredningsförslaget
innebär bl. a. att tryckfrihetsförordningens principer skall gälla
även för andra uttrycksformer än det tryckta ordet. I motion 1984/85:3011
(m) uttalas att yttrandefriheten bör vara en grundläggande princip även i
fråga om lagstiftning rörande massmedia. Frågor gällande sändningstillstånd
bör regleras med tryckfrihetsförordningen som förebild, anser motionärerna.
Föredragande statsrådet motiverar sitt förslag med att det nuvarande
kravet på lagakraftägande dom innebär att avsevärd tid kan förflyta innan det
finns möjlighet att ingripa mot en sammanslutning som i sina program gjort
sig skyldig till rasdiskriminering eller andra yttrandefrihetsbrott. Det har
varit möjligt för en sammanslutning att trots fällande dom vid tingsrätten
fortsätta programverksamheten och begå nya yttrandefrihetsbrott, intill dess
dom meddelats av högsta instans omkring ett år senare. Enligt föredragande
statsrådet är den lösning som förordas en godtagbar avvägning mellan
rättssäkerhetskraven och kraven på möjligheter att kunna ingripa någorlunda
omgående och effektivt.
I det förslag till yttrandefrihetsgrundlag (YGL) som lagts fram av
yttrandefrihetsutredningen säkerställs rätten att framföra yttranden med
hjälp av medier där yttrandefriheten hittills saknat ett detaljerat grundlagsskydd
genom ett regelsystem enligt tryckfrihetsförordningens (TF) mönster.
Enligt förslaget skall yttrandefrihetsmål enligt YGL följa samma rättegångsregler
som för mål enligt TF.
Yttrandefrihetsutredningen anger i lagförslaget uttömmande de gärningar
som får beivras som yttrandefrihetsbrott. Hit räknas bl. a. yttranden som
uttrycker missaktning för folkgrupp eller någon annan liknande grupp av
personer. Yttrandefrihetsutredningen har vid utformningen av lagförslaget
sökt åstadkomma ett enhetligt regelsystem för det tryckta ordet och
etermedierna samt en sammanhållen reglering av de grundläggande villkoren
för radio- och TV-verksamheten i landet. Förslaget bereds för närvarande
inom regeringskansliet. Frågan om hur yttrandefrihetsbrott skall beivras
kommer alltså att under närmaste mandatperiod i sin helhet prövas i
samband med ställningstaganden till den föreslagna yttrandefrihetsgrundlagen.
Den i propositionen föreslagna lagen bör alltså ses som temporär i
avvaktan på den särskilda yttrandefrihetslagstiftning som utskottet förutsätter
att riksdagen får ta ställning till. I propositionen framhålls också att
KrU 1984/85:22 Bilaga 3
30
närradioverksamheten är av den arten att en fortlöpande översyn bör ske.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att förslaget i propositionen
kan godtas och avstyrker således motionerna 1984/85:3009 och 1984/85:3011
båda i här aktuell del.
Ett förslag i propositionen med yttrandefrihetsrättsliga aspekter rör
närradioföreningarnas programutbud. Dessa föreningar, som är sammanslutningar
av lokala tillståndshavare, har som huvuduppgift att samordna och
administrera närradiosändningarna på orten. Enligt propositionen bör
närradioföreningarnas egna sändningar begränsas till ämnen som kan anses
vara av gemensamt intresse för de medverkande sammanslutningarna. I ett
tillägg till 11 § närradiolagen preciseras de områden som dessa sändningar får
omfatta till programtablåer över kommande närradioprogram och annan
information om närradioverksamheten, sändningar från evenemang av
gemensamt intresse för tillståndshavarna på orten och - i begränsad
omfattning - kommunal information. Vidare skall närradioföreningarna ha
rätt att låta sammanslutningar på orten provsända under en tid av tre
månader.
Dessa förslag tas upp i tre motioner. Enligt motion 1984/85:3009 (fp)
ifrågasätts behovet att genom lag reglera närradioföreningarnas programutbud.
I sak har motionärerna inga invändningar mot de i propositionen
förordade principerna för föreningarnas programutbud. De anser dock att
det är tillräckligt om riksdagen uttalar sig för dessa principer. I motion
1984/85:3010 (fp) föreslås att närradioföreningarnas sändningsrätt inskränks
i ett avseende nämligen att programutbudet får innehålla endast sändningar
av gemensamt intresse för tillståndshavarna på orten. Motionärerna anför att
den föreslagna lydelsen av 11 § inte får tolkas så snävt att sändningar av
större omfattning blir omöjliga att genomföra av närradioföreningen som
samarbetsform för de ingående sändande föreningarna/organisationerna. I
motion 1984/85:3011 (m) yrkas avslag på propositionens förslag beträffande
provsändningar. Av den motivering till förslaget som lämnas i motionen
framgår dock att motionärerna avstyrker den föreslagna regleringen av
närradioföreningarnas programutbud i alla delar.
Frågan om närradioföreningarnas programutbud tas upp i lagrådets
yttrande över lagförslagen. Majoriteten i lagrådet anför att den begränsande
regleringen i fråga om närradioföreningarnas sändningar kan mot bakgrund
av den funktion föreningarna är avsedda att ha i närradiosystemet inte anses
stå i strid med föreskrifterna om yttrandefrihet i 2 kap. regeringsformen.
Denna typ av begränsningar torde vara tillåtlig när det gäller här aktuella slag
av sändningar i etermedia. En ledamot av lagrådet kritiserar den föreslagna
regleringen och ifrågasätter dess förenlighet med 2 kap. RF. Beträffande
provsändningar motsätter sig lagrådet inte den föreslagna lösningen.
Syftet med närradio är att ge ideella föreningar en möjlighet att nå ut med
sitt budskap genom att producera och sända program. Den grundläggande
tanken bakom närradion är att sammanslutningarna skall driva egen ideellt
KrU 1984/85:22 Bilaga 3
31
inriktad verksamhet och sända på eget ansvar. Närradioföreningarna som
kan få sändningstillstånd har, enligt vad som redovisas i propositionen,
utnyttjat ledig programtid till att sända bl. a. evenemangsprogram, magasinprogram,
lokala nyhetsprogram och kommunal information. För lyssnarna
är det viktigt att veta vem som står bakom sändningarna. Med hänsyn härtill
samt till närradioföreningarnas huvudsakliga uppgift kan utskottet godta de i
propositionen angivna begränsningarna av närradioföreningarnas programutbud.
Utskottet anser liksom föredragande statsrådet att denna begränsning
bör framgå av lagtexten. Motionerna 1984/85:3009 yrkande 1, 1984/85:3010
yrkande 2 och 1984/85:3011 yrkande 2 bör således avstyrkas.
Enligt 10 § närradiolagen får kommersiell reklam inte sändas i närradio. I
två motioner förordas att reklam skall tillåtas i närradiosändningar. Enligt
motion 1984/85:511 (m) bör riksdagen upphäva 10 § i närradiolagen. I
motion 1984/85:3011 (m) uttalas att det bör ankomma på resp. närradioföreningen
att besluta om formerna för reklam i närradio. Motionärerna
hemställer att riksdagen i ett uttalande till regeringen ställer sig bakom denna
uppfattning.
Förslag med samma syfte som de nu föreliggande har avvisats av riksdagen
tidigare (KrU 1980/81:22,1982/83:20). I rättspraxis (RÅ 19832:5) har ansetts
att förbudet mot kommersiell reklam i 10 § närradiolagen - som inte berörs
av förevarande lagrådsremiss - inte strider mot 2 kap. 13 § RF. Därvid har
motivledes i regeringsrättens avgörande uttalats att förbudet mot kommersiell
reklam i närradio inte kan anses gå utöver det som behövs för att åt
närradioprogrammen bevara angiven karaktär, dvs. ett fullföljande av
ändamålet att möjliggöra för lokala sammanslutningar att inom orten sända
meddelanden om sin verksamhet och i övrigt ge spridning åt sitt budskap.
Frågan om reklam i radio och TV har under senare år behandlats i flera
utredningar, bl. a. massmedieutredningen, informationsteknologiutredningen
och yttrandefrihetsutredningen. Yttrandefrihetsutredningen har föreslagit
en grundlagsregel som möjliggör en reglering i vanlig lag av eter- och
trådsändningar. Även internationellt uppmärksammas frågan. Så har Europarådets
ministerkommitté i februari 1984 antagit en rekommendation om
satellitreklamens karaktär. Rekommendationen omfattar ”satellite broadcasting”
såväl via direktsändande satelliter som via kommunikationssatelliter
och innehåller dels en allmän princip om att TV-reklamen skall utformas
under socialt ansvar, dels ett antal uttalanden om innehållet, formen och
presentationen av reklaminslag.
I det nordiska samarbetet har frågan belysts i rapporten (NEK 1984:11)
Reklam i satellitsändningar. - En studie av de rättsliga möjligheterna att
reglera reklam i satellitsändningar över Norden. Regeringen har den 17 april
tillkallat en utredare som skall bedöma vilka effekter reklam i företrädesvis
TV kan förväntas få för ekonomin i andra medier och andra reklamintäktsberoende
verksamheter samt för förhållandena i näringslivet.
Enligt direktiven (Dir. 1985:15) skall utredaren bl. a. bedöma effekterna
KrU 1984/85:22 Bilaga 3
32
att svenska konsumenter nås av reklam i TV-sändningar från satellit under
förutsättning att reklam inte förekommer i svenska TV-sändningar. Bedömningarna
skall i första hand inriktas på effekterna på dagspressen och
näringslivet.
Utredaren skall därutöver söka uppskatta vilka intäkter kommersiell
reklam i TV skulle kunna leda till för skilda former av TV-verksamhet. I
direktiven anförs vidare att utredaren om möjligt bör översiktligt bedöma
effekterna av kommersiell reklam i olika former av ljudradioverksamhet.
Resultatet av utredarens arbete kommer bl. a. att utgöra en del av
underlaget för övervägandena i den parlamentariska beredningen för
förberedelse av ett nytt radioavtal. Utredningsarbetet skall redovisas senast i
oktober 1985.
Det hittillsvarande förbudet mot reklam i rundradiosändningar har under
senare tid börjat ifrågasättas allt kraftigare från skilda håll. Frågan om
reklam i TV har även aktualiserats i diskussionerna om finansieringen av
Sveriges Radio AB:s verksamhet. De nu gällande avtalen mellan staten och
Sveriges Radio-koncernen löper ut den 30 juni 1986. Inför den nya
avtalsperioden har inom utbildningsdepartementet en särskild beredningsgrupp
med företrädare för de politiska partierna tillsatts för att behandla
frågor som rör förberedelserna för en ny avtalsperiod. Mot här angiven
bakgrund finner utskottet inte anledning att föreslå någon riksdagens åtgärd
med anledning av nu föreliggande motionsyrkanden.
Stockholm den 25 april 1985
På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON
Närvarande: Olle Svensson (s), Yngve Nyquist (s), Bertil Fiskesjö (c),
Wivi-Anne Cederqvist (s), Hans Nyhage (m), Kurt Ove Johansson (s),
Kerstin Nilsson (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sven-Erik Nordin (c),
Anita Modin (s), Karin Ahrland (fp), Nils Berndtson (vpk), Ove Eriksson
(m) och Axel Wennerholm (m).
Avvikande meningar
1. Återkallande av sändningstillstånd
Hans Nyhage (m), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Karin Ahrland (fp), Ove
Eriksson (m) och Axel Wennerholm (m) anser att den del av utskottets
yttrande på s. 2 som börjar ”Yttrandefrihetsutredningen anger” och på s. 3
slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:
KrU 1984/85:22 Bilaga 3
33
Utskottet anser liksom motionärerna att yttrandefriheten bör vara en
grundläggande princip i fråga om lagstiftning rörande massmedia. Yttrandefrihetsutredningen
har också föreslagit ett enhetligt regelsystem för det
tryckta ordet och etermedierna. Förslaget bereds för närvarande inom
regeringskansliet. Frågan om hur yttrandefrihetsbrott skall beivras kommer
alltså i sin helhet att prövas under närmaste mandatperiod i samband med
ställningstaganden till den föreslagna yttrandefrihetsgrundlagen. Med hänsyn
härtill finner utskottet inte att den i propositionen föreslagna bestämmelsen
som begränsar yttrandefriheten bör accepteras. Utskottet avstyrker
alltså propositionens förslag i fråga om rätt för närradionämnden att
interimistiskt återkalla sändningstillstånd och tillstyrker motionerna 1984/
85:3009 yrkande 2 och 1984/85:3011 yrkande 1.
2. Närradioföreningarnas programutbud
Hans Nyhage (m), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Karin Ahrland (fp), Ove
Eriksson (m) och Axel Wennerholm (m) anser att den del av utskottets
yttrande på s. 3 som börjar ”Syftet med”- och på s. 4 slutar ”således
avstyrkas” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den i propositionen föreslagna detaljregleringen av
närradioföreningarnas programutbud är synnerligen diskutabel. Som redovisats
ovan har en ledamot av lagrådet ifrågasatt om en sådan begränsning av
närradioföreningarnas sändningsrätt står i överensstämmelse med grundlagsskyddet
för yttrandefriheten. Med hänsyn bl. a. till de yttrandefrihetsrättsliga
aspekterna bör den föreslagna begränsningen av närradioföreningarnas
programutbud inte godtas. Utskottet avstyrker alltså propositionen i
denna del och tillstyrker motion 1984/85:3011 i här aktuell del. Detta innebär
även att motion 3009 i vad avser lagförslaget tillstyrks. Syftet med motion
1984/85:3010 torde i allt väsentligt bli tillgodosett med vad utskottet anfört.
3. Reklam i närradio
Hans Nyhage (m), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Karin Ahrland (fp), Ove
Eriksson (m) och Axel Wennerholm (m) anser att den del av utskottets
yttrande på s. 5 som börjar ”Det hittillsvarande” och slutar "föreliggande
motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det reklamförbud som nu gäller för bl. a. närradion bör
upphävas. Genom intäkter från reklam kommer - som motionärerna
påpekar - de sändande sammanslutningarna att få möjligheter att höja
kvaliteten på sina program och öka programproduktionen.
KrU 1984/85:22
34
Innehåll
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motioner i
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1985 1
Motioner väckta med anledning av proposition 1984/85:145 2
Utskottet
Inledning 3
Propositionens huvudsakliga innehåll 4
Upplåtelse av sändningstid samt närradioföreningarnas programutbud
4
Yttrandefrihetsbrott 6
Reklam i närradio 7
Kretsen av tillståndsberättigade föreningar 7
Rätten att besluta om sändningstiden 8
Rätt för föreningarna att själva anskaffa sändare 10
Sändarnas räckvidd 10
Närradiosändarna vid beredskapstillstånd 12
Närradionämndens administration och lokalisering, m. m 13
Närradionämndens finansiering 14
Lagförslaget i övrigt 15
Hemställan 15
Reservationer
1. Närradioföreningarnas programutbud (m, fp) 17
2. Yttrandefrihetsbrott (m, c, fp) 18
3. Reklam i närradio (m) 19
4. Kretsen av tillståndsberättigade föreningar (m) 19
5. Rätt för föreningarna att själva anskaffa sändare (m, c, fp) 20
6. Sändarnas räckvidd (m) 21
7. Närradionämndens finansiering (m, c, fp) 22
Särskilt yttrande
Närradionämndens administration och lokalisering, m. m. (c) 22
Bilagor
1. Propositionens lagförslag 23
2. Av utskottet framlagt lagförslag 27
3. Konstitutionsutskottets yttrande 1984/85:8 y 28
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985