KrU 1984/85:21

Kulturutskottets betänkande
1984/85:21

om litteratur och folkbibliotek (prop. 1984/85:141)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Utbildningsdepartementet
Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1984/85:141 om litteratur och
folkbibliotek samt nio motioner, varav några väckts under den allmänna
motionstiden i år.

I propositionen föreslås inte några grundläggande förändringar i statens
förhållande till bokbranschen eller de kommunala folkbiblioteken.

Förslagen innebär en förstärkning av statens ekonomiska insatser. I
första hand den mindre bokhandeln bör få ett ökat stöd. Bidrag lämnas till
åtgärder som syftar till en bred spridning av kvalitetslitteratur. Särskilda
medel bör utgå under en tid av tre år för utgivning av klassisk litteratur för
skolans behov. Vidare bör staten åta sig ett visst ekonomiskt ansvar för
utgivningen av ett stort uppslagsverk.

På folkbiblioteksområdet avser förändringarna en starkare satsning på
biblioteksverksamheten i resurssvaga kommuner, arbetsplatsbibliotek och
inköp av talböcker. I syfte att utjämna biblioteksstandarden mellan kommunerna
bör den regionala verksamheten få ett ökat stöd.

Utskottet tillstyrker i allt väsentligt regeringens förslag. 1 betänkandet
tar utskottet ställning för ett bibehållande av de fria bokpriserna. Krav på
en bibliotekslag avvisas. Samtidigt förutsätts att boklån från de kommunala
folkbiblioteken även i fortsättningen skall vara avgiftsfria för låntagarna.
Utskottet föreslår också att riksdagen skall godkänna vad utskottet
anfört om rätt till avgiftsfri tillgång till s. k. grundläggande medborgarinformation
på folkbiblioteken.

Vid betänkandet fogas ett stort antal reservationer och ett särskilt yttrande.
Av innehållsförteckningen till betänkandet framgår vad dessa avser
och vilka partier som avgett dem.

Propositionen

Regeringen häri proposition 1984/85:141 (utbildningsdepartementet)
dels föreslagit riksdagen att

1. anta i propositionen framlagt förslag om ändring i lagen (1976:1046)

1 Riksdagen i 984/85. 13 sami. Nr 21

KrU 1984/85:21

om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde (bilaga till betänkandet),

2. godkänna den ändring som förordats i propositionen i fråga om
handhavandet av utgivningsstödet,

3. godkänna de principer för statligt stöd till utgivning av klassisk
litteratur som förordats i propositionen,

4. bemyndiga regeringen att besluta om statligt stöd med medel ur
anslag under littera G. Massmedier m. m. till utgivning av ett stort svenskt
uppslagsverk i enlighet med de principer som förordats i propositionen,

5. bemyndiga regeringen att i ett avtal med Stiftelsen Litteraturfrämjandet
om utgivningen av En bok för alla ikläda staten ekonomiska förpliktelser
i enlighet med vad som anförts i propositionen,

6. godkänna att statsgaranti för lån till nyetablering av förlag m. m. får
bevil jas inom en engagemangsram av 6 000 000 kr.,

7. godkänna den ändring som förordats i propositionen i fråga om
handhavandet av kreditgarantier till förlag,

8. godkänna vad som i propositionen förordats om ändrade grunder för
statligt distributionsstöd till fackbokhandel,

9. godkänna de principer för ett statligt sortimentsstöd till servicebokhandel,
som inte är fackbokhandel, som förordats i propositionen,

10. godkänna vad som i propositionen förordats om grunderna för ett
permanent statligt kreditstöd till bokhandel,

11. godkänna vad som i propositionen förordats om statligt stöd till
bokinformation,

12. godkänna de principer för statligt stöd till bokhandeln för utbildning
och rådgivning som förordats i propositionen,

13. godkänna vad som i propositionen förordats om utökat statligt stöd
till regional biblioteksverksamhet,

14. godkänna vad som i propositionen förordats om ändring i grunderna
för statligt stöd till lokal biblioteksverksamhet,

15. godkänna de principer för statligt stöd till etablering av arbetsplatsbibliotek
som förordats i propositionen,

16. godkänna de principer för statligt stöd till länsbiblioteks inköp av
talböcker som förordats i propositionen,

17. godkänna de principer för statligt stöd till verksamhetsutveckling
vid folkbibliotek som förordats i propositionen,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts
om

18. den näringsrättsliga lagstiftningen för bokbranschens del,

19. lagstiftning på folkbiblioteksområdet,

20. lånecentraler och depåbibliotek,

dels under punkterna G 14—G 21 föreslagit riksdagen att

till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader för

KrU 1984/85:21

budgetåret 1985/86, utöver vad regeringen har föreslagit i proposition
1984/85:100 bilaga 10, anvisa ytterligare 2 000 000 kr. (G 14),
till Litteraturstöd för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag
av 34 671 000 kr. (G 15),

till Kreditgarantier till bokförlag för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr. (G 16),

till Stöd till fackbokhandel m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett
förslagsanslag av 2 300 000 kr. (G 17),

till Stöd till bokhandel för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag
av 2 775 000 kr. (G 18),

till Lån för investeringar i bokhandel för budgetåret 1985/86 anvisa ett
reservationsanslag av 1 925 000 kr. (G 19),
till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag
av 17 610 000 kr. (G 20),

till Bidrag till regional biblioteksverksamhet för budgetåret 1985/86
anvisa ett förslagsanslag av 16 392 000 kr. (G 21).

Motioner

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1985

I motion 1984/85:721 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till en bibliotekslag
i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om att ett belopp om 100
milj. kr. upptas budgetåret 1985/86 för igångsättandet av genomförande
av en bibliotekslag.

1 motion 1984/85:1794 av Lars Ahlmark (m) och Elisabeth Fleetwood
(m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder rörande marknadsföringen
av Strindbergs samlade verk i enlighet med vad som i motionen
angivits.

I motion 1984/85:1817 av Eva Hjelmström (vpk) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
en sångbok för folket.

I motion 1984/85:1828 av Björn Samuelson (vpk) yrkas att riksdagen
hos regeringen hemställer om förslag till främjande av berättartradition på
mål.

I motion 1984/85:2474 av Stig Gustafsson m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

1. att riksdagen beslutar att genom omfördelning av medel från anslaget
Litteraturstöd samt övriga ändamål inom litteratur- och folkbiblioteksområdet
under anslaget Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras

KrU 1984/85:21

verk genom bibliotek m. m. höja biblioteksersättningen till författare med

1 öre utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen.

Yrkandet har behandlats av riksdagen i vad avser höjningen av biblioteksersättningen
(KrU 1984/85:16 p. 9, rskr. 1984/85:253).

Motioner väckta med anledning av proposition 1984/85:141

1 motion 1984/85:2995 av Jan-Erik Wikström (fp) och Kerstin Anér (fp)
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samarbetet mellan staten och bokbranschen,

2. att riksdagen uttalar sig för att någon lagstiftning på folkbiblioteksområdet
inte bör komma till stånd och därvid ansluter sig till vad som
anförts i propositionen om kostnadsfria boklån för låntagaren (prop. s.
23),

3. att riksdagen beträffande klassikerstöd beslutar godkänna vad som
förordats i motionen om att stödet skall utgå som konsument- och distributionsstöd,

4. ati riksdagen till Litteraturstöd för budgetåret 1985/86 anvisar

2 017 000 kr. utöver vad som föreslagits i propositionen, varav 2 000 000
kr. till anslagsposten Utgivningsstöd och 17 000 kr. till anslagsposten Samfundet
De nio,

5. att riksdagen avslår regeringens hemställan om bemyndigande rörande
utgivning av ett stort svenskt uppslagsverk,

6. att riksdagen beräknar anslagsposten Inköp av litteratur på invandrar-
och minoritetsspråk till ett belopp som överstiger det i propositionen
beräknade med 1 000 000 kr. och inte beräknar medel till anslagsposten
Arbetsplatsbibliotek samt till följd därav till Bidrag till folkbibliotek för
budgetåret 1985/86 anvisar ett belopp som understiger det av regeringen
föreslagna med 2 000 000 kr.

I motion 1984/85:2996 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till bibliotekslag
i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen med ändring av anslaget Bidrag till folkbibliotek upptar
ett i förhållande till regeringens förslag med 100 000 000 kr. förhöjt belopp,
varav 3 000 000 kr. avseende Inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk,

3. att riksdagen med ändring av anslaget Bidrag till regional biblioteksverksamhet
upptar ett i förhållande till regeringens förslag med 335 000 kr.
förhöjt belopp,

4. att riksdagen beslutar uttala sig för en försöksverksamhet med fasta
bokpriser,

5. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 3 000 000 kr. för försöksverksamhet
med tidskrifter på bibliotek m. m. att administreras av kulturrådet,

KrU 1984/85:21

6. att riksdagen uttalar sig för en breddning av verksamheten vad gäller
videogram för döva.

I motion 1984/85:2997 av Karl Boo m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs rörande statens roll i litteratur- och biblioteksfrågor,

2. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs rörande kommunernas roll i litteratur- och biblioteksfrågor,

3. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs rörande inriktningen av länsbibliotekens verksamhet,

4. att riksdagen beslutar att anslagsposterna 1. Lokal biblioteksverksamhet,
3. Arbetsplatsverksamhet och 4. Verksamhetsutveckling under
anslaget Bidrag till folkbibliotek förs samman till ett delanslag att fördelas
enligt de riktlinjer som anges i motionen,

5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära nytt förslag i fråga
om stödet till inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande en särskild tjänst för rådgivning kring samisk litteratur,

7. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad i
motionen anförs rörande Litteraturfrämjandets medverkan i klassikerutgivningen,

8. att riksdagen beslutar avslå regeringens begäran om bemyndigande
att sluta avtal om En bok för alla (hemställan punkt 5, s. 112).

I motion 1984/85:2998 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om hemmets och skolans roll för litteraturintresset,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om statens kulturråd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående administrativa kostnader för utgivning av en
klassikerserie,

4. att riksdagen beslutar att inte bemyndiga regeringen att besluta om
statligt stöd beträffande utgivning av ett stort svenskt uppslagsverk,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag om lokalt utvecklingsbidrag,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om bidrag till verksamhetsutveckling,

7. att riksdagen till biblioteksverksamhet vid svenska skolor i utlandet
för budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av 1 000 000 kr.,

8. att riksdagen till Litteraturstöd för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 27 671 000 kr.,

9. att riksdagen till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1985/86

KrU 1984/85:21

anvisar ett reservationsanslag av 8 610 000 kr.,

10. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående lagerhållning av viktigare litteratur.

Utskottet

övergripande frågor

Inledning

Förslag om statliga insatser på litteratur- och folkbiblioteksområdet
läggs fram i propositionen. Dessa grundar sig i huvudsak på de förslag som
redovisats av 1982 års bokutredning i betänkandet (SOU 1984:30) LÄS
MERA! och av folkbiblioteksutredningen i betänkandet (SOU 1984:23)
Folkbibliotek i Sverige. En förutsättning för åtgärder på bokdistributionsområdet
är tillkomsten av det i februari 1985 träffade nya fackbokhandelsavtalet.

I propositionen föreslås inte några grundläggande förändringar i statens
förhållande till bokbranschen eller de kommunala folkbiblioteken. Den
näringsrättsliga regleringen för bokbranschens del bör sålunda inte ändras.
Likaså avvisas en lagstiftning på folkbiblioteksområdet.

Ökade ekonomiska insatser föreslås från statens sida både på litteraturoch
bibliotekssidan. För nästa budgetår innebär förslagen i propositionen
att de statliga insatserna ökar med 12,7 milj. kr.

Med anledning av propositionen har väckts fyra motioner, nämligen en
från företrädarna för vart och ett av de partier som inte ingår i regeringen.
I samband med propositionen behandlar utskottet även några motioner
som väckts under den allmänna motionstiden i år.

Inledningsvis vill utskottet erinra om att i 1974 års kulturpolitiska beslut
fastslogs att staten skall inrikta sina insatser på att stimulera kulturverksamheten
i landet och inte på att reglera den. De riktlinjer som antogs för
de statliga kulturpolitiska åtgärderna skulle ses som ett instrument för att
skapa ett samhälle som präglas av jämlikhet och som ger människorna
möjlighet till ett rikare liv. Utifrån dessa riktlinjer behandlades litteraturoch
folkbiblioteksområdena utförligt i den andra kulturpropositionen
(prop. 1975:20). Efter förslag i denna infördes det statliga litteraturstödet
och statsbidragen till folkbiblioteken gavs den utformning de i allt väsentligt
nu har. Som framhålls i den här behandlade propositionen är de
statliga bidragen till bokbranschen och folkbiblioteksverksamheten marginella
om man gör en jämförelse med de totala kostnaderna för verksamheten.
Utskottet delar uppfattningen att de statliga stödinsatserna likväl är
betydelsefulla för förverkligandet av de kulturpolitiska ambitionerna. I
propositionen belyser föredragande statsrådet Göransson de olika statliga

KrU 1984/85:21

insatserna och deras betydelse för dem som verkar på bok- och folkbiblioteksområdena.
Utskottet hänvisar till redogörelsen (prop. s. 12—15).

I särskilda avsnitt av betänkandet kommer utskottet att ta upp till
behandling de olika förslag som regeringen lägger fram på litteratur- och
biblioteksområdet. 1 de med anledning av propositionen väckta motionerna
— 2995 (fp), 2996 (vpk), 2997 (c) och 2998 (m) — läggs fram såväl
förslag som är av övergripande natur som yrkanden som avser avgränsade
frågor. Några av yrkandena rör mycket centrala delar av litteratur- och
folkbibliotekspolitiken, bl. a. sådana som särskilt varit föremål för den
offentliga debatten under senare tid. Utskottet behandlar dessa yrkanden
i detta huvudavsnitt.

Statens och kommunernas roll

I motion 2997 (c) anförs att statens uppgift på litteratur- och biblioteksområdet
bör vara att skapa likvärdiga förutsättningar över hela landet.
Enligt centerpartiets mening sker detta bäst genom att statsmakterna ger
visst utgivningsstöd och genom att kommunerna ges rimliga ekonomiska
förutsättningar att ta sitt lokala ansvar för en allsidig bokförsörjning. 1
sistnämnda hänseende bör stödet vara så utformat att det i första hand
kommer de ekonomiskt svaga kommunerna till del. Med hänsyn till grundinställningen
att statens roll i första hand skall vara ekonomiskt stödjande
avvisas tanken på en bibliotekslag. Som i det föregående angetts behandlas
denna fråga i senare avsnitt. Då det gäller kommunernas roll i här aktuellt
avseende framhålls att det är angeläget att folkbiblioteken både vidareutvecklar
och breddar sitt samarbete inom kommunen. Samverkan med
andra kommunala verksamheter är viktig och är särskilt angelägen i fråga
om skolan. Folkbiblioteken bör också fortsätta att utvecklas i samverkan
med folkbildningens organisationer. Det är härutöver angeläget att de
kommunala folkbiblioteken inte tvekar att söka nya — ibland kanske
okonventionella samarbetspartners — för att god litteratur skall nå ut till
allt fler människor. Exempelvis kan i ytmässigt stora kommuner en samverkan
med lanthandeln eller posten för förmedling av boklån utvecklas.

Utskottet anser att de synpunkter på statens roll på litteratur- och folkbiblioteksområdena
i här behandlad del som kommer till uttryck i centerpartiets
motion står i god överensstämmelse med målen för kulturpolitiken
och med de förslag som läggs fram i propositionen. Att göra något särskilt
uttalande i detta avseende är enligt utskottets mening inte påkallat. Utskottet,
som i det följande prövar propositionens förslag, avstyrker därför
motion 2997 i motsvarande del (yrkande 1 delvis).

Även kommunernas uppgifter då det gäller litteratur- och folkbiblioteksfrågor
kommer ingående att behandlas i det följande. Beträffande de
samarbetsfrågor på folkbiblioteksområdet som motionärerna tar upp och
sorn syftar till att vara läsfrämjande kan utskottet helt ansluta sig till

KrU 1984/85:21

motionärernas synpunkter. Utskottet vill i detta sammanhang särskilt hänvisa
till den treåriga litteraturkampanj som statens kulturråd under namnet
Dalaprojektet startade hösten 1981. Projektet har omfattat ca 200 läsprojekt
där folkbibliotek, skolor och studieförbund arbetat tillsammans. I en
under år 1984 framlagd rapport har Dalaprojektet redovisats (Kulturpolitisk
debatt 11. Ge fantasin vingar.) Utskottet, som under en studieresa har
skaffat sig ytterligare information om Dalaprojektet, vill framhålla att de
olika läsprojekten visar bl. a. att okonventionella metoder på detta område
kan ge goda resultat och att statsbidrag inte är av avgörande betydelse
härför. Metoder av det slag som kommit till användning i projektet bör
kunna stimulera andra kommuner att ta initiativ till egna läsfrämjande
insatser. Utskottet, som också hänvisar till ett särskilt avsnitt i propositionen
om samverkan (s. 77), anser att motionen inte påkallar någon riksdagens
åtgärd i denna del (yrkande 2 delvis).

Utskottet vill här också närmare beröra frågan om kommunernas inköp
av skolböcker. Det kan enligt utskottets mening ifrågasättas om — vid
jämförelse med inköp från den lokala bokhandeln — centrala kommunala
samköp ger någon vinst av betydelse för den enskilda kommunen. Den
lokala bokhandeln är erfarenhetsmässigt ofta villig att ge en långtgående
service till skolförvaltningen och det måste därför tas hänsyn till de administrativa
vinster denna kan göra om inköpen görs lokalt. Å andra sidan
finns det skäl framhålla att om inköpen görs genom kommunalt samköp
de lokala administrativa kostnaderna inte får underskattas. Enligt utskottets
mening måste vid ställningstagandet till vilket system som skall väljas
i den enskilda kommunen stor hänsyn tas till den kulturpolitiska betydelsen
av att det i kommunen finns fack- eller serviceboklådor. 1 det följande
redovisas förslag i propositionen om statliga insatser som syftar till att
stärka bokhandelns lönsamhet och säkra mindre boklådors fortlevnad.
Även förläggare och bokhandlare gör åtaganden på bokområdet som är av
kulturpolitisk betydelse. Mot denna bakgrund framstår det som rimligt att
även kommunerna tar kulturpolitisk hänsyn vid sina bedömningar i fråga
om skolbokinköpen. Med hänsyn till den kommunala självbestämmanderätten
och till vad som gäller för kommunal upphandling anser utskottet
dock att riksdagen inte bör ta något initiativ i denna del eller att motionen
eljest bör föranleda någon riksdagens åtgärd (yrkande 2 delvis).

Hemmets och skolans roll

I motion 2998 av företrädare för moderata samlingspartiet framhålls att
hemmet och skolan har det största ansvaret för frågan om en människa
skall få en positiv inställning till litteratur. Det är av central betydelse att
föräldrar och lärare stimulerar barnen och ger dem ett intresse för böcker.
Kunniga lärare och en undervisning som syftar till att utveckla språkkänsla
och vårda vårt litterära arv är faktorer av betydelse för att eleverna skall

KrU 1984/85:21

efterfråga god litteratur. Dessa grundläggande förutsättningar, anför motionärerna,
får inte glömmas bort då statliga stödåtgärder på området
diskuteras.

I propositionen framhålls att staten har tagit på sig ett ansvar för en
mångsidig läsfrämjande verksamhet. Det viktigaste fältet för statliga insatser
är skolan. Staten kan påverka skolans arbete genom läroplaner och
lärarutbildning. I årets budgetproposition har ingående behandlats vilka
krav som kan ställas på skolan vad gäller ett systematiskt arbete med
litteratur och läsning i undervisningen (bilaga 10 s. 17—19). Skolan har
förutsättningar att uppfylla dessa krav. För att ytterligare stimulera intresset
och ansträngningarna att levandegöra litteraturen och andra kulturyttringar
i skolans arbete har föreslagits särskilda medel för ett mångsidigt
utvecklingsarbete på lokal nivå. Riksdagen har beviljat medlen (UbU
1984/85:16, rskr. 1984/85:234). Den särskilda kampanjverksamheten
kring kultur i skolan kommer att följas och samordnas av en särskild
ledningsgrupp som regeringen nu har tillsatt.

Självfallet är även hemmet av betydelse då det gäller att väcka intresse
för god litteratur och att skapa läsvanor. Det samarbete mellan hem och
skola som bedrivs i olika former kan vara av betydelse för att stödja
hemmen i nämnda avseende.

Utskottet anser under hänvisning till det anförda att motionen i denna
del inte behöver föranleda någon riksdagens åtgärd (yrkande 1).

Fasta eller fria bokpriser

Fria bokpriser på böcker infördes år 1970 genom att bokbranschen inte
längre beviljades dispens från bruttoprisförbudet. Relativt snart därefter
började en debatt om det finns skäl återinföra fasta bokpriser. Av den
utförliga redovisning som lämnas i propositionen (s. 15 — 18) framgår bl. a.
att 1982 års bokutredning — som anlitat statens pris- och kartellnämnd för
att klarlägga de strukturella förändringarna i bokdistributionen sedan år
1970 — anser att fasta priser skulle medföra en allmänt högre prisnivå för
böcker, vilket skulle leda till en total försäljningsminskning. Det är enligt
utredningen vidare inte givet att ökade bokhandelsmarginaler på mer
efterfrågad litteratur skulle förbättra den smala litteraturens ställning,
avsevärt ändra lagerhållningen eller garantera en bättre lönsamhet för de
mindre enheterna. Utvecklingen mot en ökad lageromsättningshastighet
samt större och färre försäljningsställen är också ungefär densamma i
länder med fasta bokpriser. Till detta kommer att en reglering mot branschens
önskemål enligt utredningen skulle skapa svåra tillämpningsproblem
och bli lätt att kringgå.

Utredningen är mot den redovisade bakgrunden inte beredd att föreslå
någon ändring i den näringsrättsliga regleringen av bokbranschen. De
syften som en kulturpolitiskt motiverad återgång till fasta bokpriser skulle

KrU 1984/85:21

främja, tillgodoses enligt utredningens uppfattning i väsentlig utsträckning
av ett utvecklat fackbokhandelsavtal och genom statligt engagemang
i ett program för stöd till bokhandeln.

En majoritet av remissinstanserna ansluter sig till utredningens uppfattning
att fasta bokpriser inte bör återinföras. Utskottet hänvisar till sammanställningen
i propositionen av remissopinionen (s. 164—166).

Föredragande statsrådet ansluter sig till uppfattningen att den näringsrättsliga
lagstiftningen inte bör ändras för bokbranschens del. Han konstaterar
att de båda dominerande branschorganisationerna, Svenska bokförläggareföreningen
och Bok-, pappers- och kontorsvaruförbundet, avvisar
olika former av konkurrensbegränsning. Ställningstagandet i propositionen
grundas på den bedömningen att i och för sig eftersträvade kulturpolitiska
syften svårligen kan uppnås genom ett system med fasta bokpriser.
Återinförandet av fasta bokpriser skulle i vart fall inte kunna återställa den
branschstruktur som rådde före år 1970. Snarare skulle bruttopriser för
böcker kunna medföra oönskade effekter som står i strid med litteraturpolitiska
och konsumentpolitiska strävanden.

I det följande konstateras att det likväl finns brister. Dessa hänför sig i
första hand till dels bokhandelns bristande lönsamhet i de små enheterna,
framför allt på små och medelstora orter, dels den smala kvalitetslitteraturens,
särskilt något äldre verks, svaga ställning på marknaden.

Föredragande statsrådet uttalar mot bl. a. den redovisade bakgrunden
att det är fråga om en politisk bedömning om branschen kan anses ta ett
tillräckligt kulturpolitiskt ansvar vid tillämpningen av ett system med fria
priser. Skulle de nämnda bristerna vad gäller kvalitetslitteraturens spridning
över landet bli väsentligt allvarligare, bör statsmakterna enligt hans
mening kunna ta upp de litteraturpolitiska styrmedlen, inkl. frågan om
fasta priser, till ny prövning. Han anser att bristerna i bokdistributionen i
dagsläget kan avhjälpas mer verkningsfullt genom ett kulturpolitiskt ansvar
från branschens sida samt genom statliga stödinsatser till den del av
bokhandeln som har problem.

I anslutning till det sist anförda redovisas att företrädare för förläggare
och bokhandlare förklarat sig beredda till ekonomiska åtaganden i syfte
att bidra till en mer kulturpolitiskt inriktad bokdistribution. Därvid har
dock förutsatts ett visst ökat ekonomiskt åtagande från statens sida, något
som också ansetts nödvändigt för att bibehålla nuvarande struktur i branschen.

Slutligen framhålls i propositionen i denna del att de i denna föreslagna
insatserna på bokdistributionens område är ägnade att förbättra förutsättningarna
för främst den mindre bokhandeln samt att öka efterfrågan och
tillgängligheten av kvalitetslitteratur. Förslagen i detta avseende förutsätter
de nya åtaganden som branschen nyligen kommit överens om i ett nytt
fackbokhandelsavtal.

De gemensamma ansträngningar som staten och bokbranschen nu bör

KrU 1984/85:21

göra kan enligt föredragande statsrådets mening bidra till att motverka de
brister som det nuvarande systemet med fri priskonkurrens medför samtidigt
som fördelarna med det också fortsättningsvis utnyttjas.

Motionärerna bakom motion 2996 (vpk) anser att ett fastprissystem
skulle kunna utgöra en räddning för boken och fackbokhandelns ställning
i många kommuner. En försöksverksamhet i likhet med det system som
införts i Frankrike år 1981 bör enligt motionärerna snarast prövas och
utvärderas (yrkande 4).

Utskottet vill till en början framhålla att förhållandena på bokområdet
är vitt skilda i Sverige och Frankrike. I detta hänseende vill utskottet peka
på två faktorer av särskild betydelse i sammanhanget. Sverige har en
avsevärt större bokutgivning än Frankrike om man tar hänsyn till befolkningens
storlek. Vidare har Sverige i motsats till Frankrike ett mycket väl
utbyggt folkbibliotekssystem.

Utskottet anser att för Sveriges vidkommande några mera bärkraftiga
slutsatser inte kan dräs av erfarenheterna från Frankrike under de få år
landet haft ett system med fasta priser.

Då det gäller frågan om det likväl bör göras försök med en återgång till
fasta bokpriser vill utskottet som sin mening uttala att det framstår som
orealistiskt med försök på detta område. För det första torde det inte vara
möjligt att göra ett försök i endast en del av landet. Vidare skulle den
nuvarande strukturen på bokmarknaden snabbt brytas sönder. Det skulle
därför inte vara möjligt att återgå till det nuvarande systemet med fria
priser.

Om ett system med fasta bokpriser skall återinföras måste därför detta
enligt utskottets mening göras med syfte att vi permanent skall ha ett
sådant system. Med hänsyn till riskerna för negativa verkningar härav
måste enligt utskottets mening mycket starka skäl tala för att vi skall överge
det nuvarande systemet med fria priser.

Utskottet anser att sådana skäl inte föreligger. Utskottet kan i allt väsentligt
ansluta sig till de överväganden som görs i propositionen. Dessa, som
redovisas i det föregående, innebär att bristerna i vårt nuvarande system
måste mötas med vissa ytterligare insatser från bl. a. statens sida samtidigt
som branschen tar ett större kulturpolitiskt ansvar. Det nyligen träffade
fackbokhandelsavtalet är av betydelse för utskottets tilltro till att ett sådant
ansvar kommer att Finnas. Avtalet är således, som framhålls i motion 2995
(fp), en förutsättning för det samarbete med och stöd från staten som bör
Finnas.

Utskottet utgår från att regeringen på olika sätt noga följer utvecklingen
då det gäller spridningen av kvalitetslitteratur och om så erfordras återkommer
till riksdagen med sina överväganden om behövliga insatser. Som
också följer av vad som anförs i propositionen kan det naturligtvis inte helt
uteslutas att man i ett längre perspektiv kan behöva ta upp frågan om fasta
bokpriser till förnyad prövning. I enlighet med det sagda avvisar emeller -

KrU 1984/85:21

tid utskottet nu tanken på en återgång till fasta priser.

Utskottet anser att riksdagen med anledning av propositionen och motion
2995 yrkande 1 samt med avslag på motion 2996 yrkande 4 bör
godkänna vad utskottet anfört.

Bibliotekslag m. m.

En relativt utförlig redovisning för diskussionen om en bibliotekslag
lämnas i propositionen, och föredragande statsrådet ger klart uttryck för
sin uppfattning i frågan om en sådan lag bör införas, liksom den därmed
sammanhängande frågan om bokutlåning skall vara kostnadsfri för låntagaren
(prop. s. 22 och 23).

Under hänvisning till utvecklingen under de senaste decennierna då det
gäller folkbibliotekens verksamhet — bara under 1970-talet har de kommunala
anslagen ökat med över 50 % i fast penningvärde — erinras i
propositionen om kommunernas vilja att leva upp till sitt ansvar för
folkbibliotekens verksamhet. Det erinras om att det även i den nuvarande
ekonomiska situationen uppenbart finns en allmän strävan att skydda
biblioteksanslagen från mera dramatiska nedskärningar. Det påpekas också
bl. a. att under tiden sedan 1970-talets början standardskillnaderna
mellan olika kommunala bibliotek minskat. Vidare anför föredragande
statsrådet i frågan om en bibliotekslag följande.

De argument som anförs för en bibliotekslagstiftning som en metod att
tillförsäkra den enskilda medborgaren rätt och möjlighet till en likvärdig
biblioteksservice var hon än bor har redan i 1975 års andra kulturproposition
bemötts med hänvisning till att de skulle kunna tas till intäkt för
detaljerade bestämmelser också för den verksamhet som kommunerna
svarar för inom andra kulturområden. Ett sådant synsätt skulle emellertid
åsidosätta kommunernas självstyre och försvåra den anpassning till lokala
initiativ och önskemål som det kanske är mer angeläget att tillgodose på
kulturområdet än på många andra områden.

Huvudargumentet mot en bibliotekslagstiftning med detaljerade normer
för verksamheten har under det gångna decenniet varit att den kan
motverka sitt syfte genom att miniminormer lätt kan utvecklas till maximinormer.
På samma grunder anser jag att en lagstadgad avgiftsfrihet skulle
kunna uppfattas som den enda självklara gemensamma målsättningen för
folkbiblioteksväsendet som helhet och därmed försvaga värdet av andra
målformuleringar som kanske är lika väsentliga men som inte lika lätt kan
formuleras som lagbestämmelse.

I det följande framhålls att den opinion för en bibliotekslag som nu har
kommit till uttryck i huvudsak syftar till att genom lagbestämmelse även
i framtiden skydda den kommunala bibliotekssektorn från avgiftsbeläggning.
Det påpekas att inte någon kommun i dagens läge infört en allmän
låneavgift på bokutlåning och de medier som för vissa grupper ersätter
böcker. Enligt föredragande statsrådets uppfattning ligger två skäl bakom
dessa ställningstaganden i kommunerna. För det första finns ett ideolo -

KrU 1984/85:21

giskt färgat argument, nämligen att folkbiblioteket bland de kommunalt
ansvariga anses ha en särställning som kulturinstitution. I kommuner där
detta argument inte har bärkraft har mer praktiska skäl — kostnaderna för
att administrera ett avgiftssystem — varit avgörande för ställningstagandet
i avgiftsfrågan. De båda argumenten utvecklas närmare i propositionen.

Enligt föredragande statsrådets mening har kommunerna gjort en rimlig
och rationell bedömning, då överväganden av redovisat slag lett till att
ingen kommun hitintills infört avgifter. Han ser inga skäl att i lag förbjuda
avgifter och förutsätter att bokutlåningen även i framtiden skall vara
kostnadsfri för låntagaren.

Som tidigare angetts berörs frågan om bibliotekslag i motion 2997 (c).
Motionärernas grundinställning är att statens roll i första hand skall vara
stödjande och tanken på en sådan lag avvisas därför. Spridningen av
böcker underlättas knappast av lagstiftning om de ekonomiska förutsättningarna
i skilda avseenden saknas (yrkande 1 delvis). Också i motion
2995 (fp) avvisas tanken på en bibliotekslag. Motionärerna instämmer i
uppfattningen i propositionen att det torde vara svårt att lagstiftningsvägen
åstadkomma den satsning från kommunernas sida på folkbiblioteken
som i och för sig är kulturpolitiskt önskvärd. En bibliotekslag skulle
åsidosätta kommunernas självstyre och försvåra en anpassning till lokala
initiativ och önskemål. Utvecklingen kan vidare lätt bli sådan att miniminormer
utvecklas till maximinormer, anförs det. Motionärerna ansluter sig
också till uttalandet i propositionen om att det förutsätts att bokutlåningen
även i framtiden skall vara kostnadsfri för låntagaren (yrkande 2).

En helt annan uppfattning i lagstiftningsfrågan kommer till uttryck i
motioner av företrädare för vänsterpartiet kommunisterna. I en motion,
721 (vpk), som väcktes under den allmänna motionstiden förordas en
bibliotekslag, i första hand för att man skall slå vakt om principen om
avgiftsfrihet (yrkande 1). Motionärerna menar att denna princip nu är
hotad i många kommuner och att det därtill numera även finns en stark
opinion för en lagstiftning på området. Motionärerna vidgar den hittillsvarande
diskussionen på området till att avse även krav på att avgiftsfrihet
skall gälla den huvuduppgift för folkbiblioteken som består i informationssökning
i bibliotekets egna samlingar och i t. ex. databaser. Motionärerna
ser rätten till en fri informationstjänst som ett uttryck för att den
enskilde skall kunna utnyttja sin grundlagsfästa informations- och yttrandefrihet.
En lagstiftning som skulle begränsas till avgiftsfria boklån skulle
kunna uppfattas som att folkbiblioteken inte är till för de resurs- och
informationssvaga. Innebörden i folkbibliotekstanken, nämligen att folkbiblioteket
med sina tjänster skall stå till fritt förfogande för alla, skulle
åsidosättas. Motionärerna beräknar kostnaderna för en fullt genomförd
bibliotekslag till 300 milj. kr. och anser att för nästa budgetår 100 milj. kr.
bör anvisas. Motionärerna anför att en bibliotekslag förutsätter ökade
medieanslag, ökad personalstyrka i form av barnbibliotekarier m. m.,

KrU 1984/85:21

ökade öppethållandetider samt förbättrade möjligheter att nå ut till allmänheten.
Arbetsplatsbiblioteken måste byggas ut och skolbiblioteken
förbättras. 1 motion 2996 (vpk), som väckts med anledning av propositionen,
fortsätter samma motionärer från vänsterpartiet kommunisterna diskussionen
om en bibliotekslag. De understryker att den lagstiftning som
bör genomföras inte skall vara detaljartad utan endast ge ramar för den
kommunala verksamheten. Den kan definiera de övergripande målen för
verksamheten och de ändamål systemet skall tjäna, den kan fastställa
folkbibliotekens innersta syften och tillförsäkra dem deras naturliga position
bland samhällets åtaganden jämsides med det obligatoriska skolväsendet.
Även i denna motion framställs krav på att genom lagstiftning skall
säkerställas medborgarnas jämställdhet då det gäller rätten till fri information.

Utskottet vill som komplettering till de uppgifter om kommunernas
satsning på folkbiblioteksverksamheten som lämnats i propositionen nämna
följande om kommunernas kulturverksamhet, vilket tagits fram av en
arbetsgrupp inom kulturrådet — Kommunerna, staten och kulturpolitiken
(KOSK) — och nyligen redovisats (Rapport från kulturrådet 1984:3).
Kommunernas nettokostnader för kultur har under tiden 1970—1982 ökat
från 3,4 till 4,4 % av den totala omslutningen. Under år 1981 satsades ca
1 048 milj. kr. för folkbiblioteksverksamhet vilket motsvarar 35 % av kommunernas
sammanlagda kulturanslag och därmed utgör den i särklass
största verksamhetsgrenen. Sedan år 1973 har biblioteksanslagens procentuella
andel av kommunernas kulturbudget i genomsnitt dock minskat från
38 % till det angivna procenttalet, 35. Utöver dessa uppgifter bör också
nämnas vad som framgår av statens kulturråds publikation Kommunernas
kulturkostnader 1983 — som innehåller statistik som inte helt är jämförbar
med den tidigare statistiken. Enligt denna statistik var biblioteksanslagen
år 1983 åter 38 % av kommunernas kulturkostnader. De utgjorde då 1 200
milj. kr. av totalt 3 176 milj. kr. I kommuner med upp till 30 000 invånare
uppgick motsvarande procenttal till 44—47 och i de tre största kommunerna
till 30.

Utskottet kan för sin del ansluta sig till de synpunkter som anförs i
propositionen och som redovisats i det föregående. Detta gäller såväl
frågan om en bibliotekslag som det därmed nära sammanhängande spörsmålet
om kostnadsfri bokutlåning för låntagare. Också andra synpunkter
kan anföras i detta sammanhang. En bibliotekslag skulle som framhålls i
propositionen kunna tas till intäkt för en närmare reglering lagstiftningsvägen
av andra kulturområden. Den skulle emellertid även kunna leda till
inställningen hos kommunerna att de kommunala insatserna på andra
kulturområden är av mindre vikt och att därför de kommunala resurserna
i ännu högre grad än hitintills kan koncentreras på folkbibliotekssektorn.
Den utvecklingen ett sådant synsätt skulle kunna leda till i enskilda fall är
enligt utskottets mening inte önskvärd och synsättet står inte i överensstämmelse
med andemeningen i målsättningen för kulturpolitiken som

KrU 1984/85:21

riksdagen enhälligt ställt sig bakom. Vad som anförs i motionen från
vänsterpartiet kommunisterna ger enligt utskottets mening belägg för att
det t. o. m. inom folkbibliotekssektorn skulle kunna uppstå en risk för
mindre tilltalande konsekvenser om en lagstiftning infördes av det innehåll
som i allmänhet hitintills diskuterats. Utskottet tänker härvidlag på att
— oavsett detaljeringsgraden — en bibliotekslag uppenbarligen skulle
innehålla en regel om rätt för medborgarna till fria boklån, och att detta
kunde uppfattas som ett avståndstagande från, för att använda motionärernas
uttryckssätt, fri informationsrätt. För utskottet som i det följande —
frikopplat från lagstiftningsfrågan — diskuterar en sådan rätt, framstår det
som helt uteslutet att det i dagens läge skulle vara möjligt att genom
lagstiftning fastställa en sådan rätt. Den skulle kunna leda till konsekvenser
i ekonomiskt hänseende för kommunerna som inte kan överblickas och
därtill helt förskjuta folkbibliotekens verksamhet.

Av de båda motionerna från vänsterpartiet kommunisterna framgår att
motionärerna är medvetna om att en bibliotekslag inte skulle kunna genomföras
utan att staten går in med betydande bidrag. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att, i vart fall om en bibliotekslag skulle få
någon betydelse, den måste kompletteras med ett avsevärt resurstillskott
från statens sida till kommunerna. Inom överskådlig tid finns inte sådana
resurser. För att belysa resursfrågorna med utgångspunkt i motionärernas
bedömning — behovet av en årlig medelsanvisning av 300 milj. kr. — vill
utskottet peka på att ett bifall till motionärernas krav skulle innebära att
det statliga resurstillskottet till folkbiblioteksområdet skulle behöva ökas
med ett belopp som motsvarar ca 10% av de statliga utgifterna för hela
kultursektorn.

Det anförda leder utskottet till slutsatsen att en bibliotekslag inte bör
införas.

Då det gäller frågan om kostnadsfria boklån från de kommunala folkbiblioteken
förutsätter utskottet i enlighet med det sagda att bokutlåningen
även i framtiden skall vara kostnadsfri för låntagare. Även om det i någon
enstaka kommun finns långtgående planer på införande av utlåningsavgifter,
utgår utskottet från att kommunerna inför ett slutligt avgörande
besinnar sitt kulturpolitiska ansvar och avstår från beslut som skulle bryta
den hittillsvarande principen på omådet i vårt land och uppenbarligen
leda till krav från olika håll på lagstiftning gentemot kommunerna.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av dels propositionen,
dels motionerna 2995 yrkande 2, 2997 yrkande 1, sistnämnda yrkande i
motsvarande del, samt med avslag på motionerna 721 yrkande 1 och 2996
yrkande 1, båda yrkandena i motsvarande del, godkänner vad utskottet
anfört beträffande frågorna om en bibliotekslag och om avgiftsfrihet för
boklån från de kommunala folkbiblioteken.

Beträffande den i motionerna 721 och 2996 aktualiserade frågan om fri
tillgång för medborgarna till information på folkbiblioteken vill utskottet
framhålla följande.

KrU 1984/85:21

Folkbiblioteksutredningen har sökt åstadkomma en helhetssyn på folkbibliotekens
verksamhet och har konkretiserat vissa allmänt angivna mål
i fyra handlingslinjer avsedda att ge vägledning för det aktuella folkbiblioteksarbetet.
Dessa handlingslinjer innebär alt folkbiblioteket skall föra en
kamp för boken och läsandet, a» folkbiblioteket skall arbeta för en fri och
jämlik tillgång till information, att folkbiblioteket skall bygga ut den
uppsökande verksamheten och knyta till sig förmedlare samt att folkbiblioteket
skall särskilt uppmärksamma barns behov av böcker och läsning.

Föredragande statsrådet anför att han delar folkbiblioteksutredningens
synsätt att folkbiblioteken har att som neutral samhällelig institution förmedla
upplysningar och tankar inom alla områden till alla människor och
ge tillgång till alla typer av informationskällor. Då ny teknik tas i anspråk
för informationsförsörjningen och fakta och forskningsrön i ökad utsträckning
lagras och förmedlas i elektronisk form är det en väsentlig
folkbiblioteksuppglft att också ge låntagarna service med hjälp av den
teknik som står till buds och som är ändamålsenlig, anförs det vidare i
propositionen.

Även utskottet instämmer i åsikten att folkbiblioteket har en viktig
informationsuppgift. Den redovisning som lämnas i propositionen (s. 79
och 80, 83 och 84) visar emellertid att frågan om hur långtgående folkbibliotekens
service bör sträcka sig inte är utan komplikationer. Utskottet
nöjer sig härvidlag att redovisa att regeringen genom tilläggsdirektiv (dir.
1984:48) uppdragit åt data- och offentlighetskommittén (Ju 1984:06) att
pröva om utvecklingen motiverar särskilda åtgärder från statens sida för
att garantera medborgarnas tillgång till information. Kommittén skall
även överväga om regler för myndigheternas avgiftssättning av informationstjänster
behöver utformas så att den enskilde medborgarens informationssökning
inte försvåras jämfört med vad som gäller för resursstarka
institutioner och företag.

Utskottet anser att den här lämnade redovisningen visar att det är
orealistiskt att oreserverat uttala sig för en informationsrätt med ett så
långtgående innehåll som föreslås i de aktuella motionerna. Utskottet vill
emellertid — med full insikt om den bristande precision som ligger i
begreppet — uttala att medborgarna, liksom då det gäller rätten till avgiftsfria
boklån, på folkbiblioteken bör kunna få avgiftsfri tillgång till grundläggande
medborgarinformation inom ramen för de resurser som personal-
och mediemässigt Finns hos de enskilda biblioteken. Utskottet är
medvetet om att innehållet i denna informationsrätt i hög grad blir beroende
av subjektiva tolkningar. Utskottet vill emellertid påpeka att en målsättning
av angivet slag i ett längre tidsperspektiv likväl kan få betydelse som
en av utgångspunkterna för folkbiblioteksarbetet. I propositionen framhålls
bl. a. att de av folkbiblioteksutredningen föreslagna målen och handlingslinjerna
kan stimulera diskussionen om prioritering och utveckling i
kommunerna men att de självfallet inte kan bli styrande för den kommunala
verksamheten.

KrlJ 1984/85:21

Utskottet anser att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna
721 yrkande 1 och 2996 yrkande 1, båda yrkandena i motsvarande
del, bör godkänna vad utskottet anfört om grundläggande medborgarinformation
på de kommunala folkbiblioteken.

Posttaxorna och bokdistributionen

Det särskilda s. k. trycksaksportot, vilket innebar att distributionen av
trycksaker rabatterades, avskaffades fr. o. m. den 1 juni 1981. För att något,
minska de negativa effekterna för kulturlivet av trycksaksportots avskaffande
infördes ett system med s. k. frankoetiketter. Detta innebar bl. a. att
bokförlag, bokhandlare, utgivare av kulturtidskrifter m. fl. kunde använda
i förväg inköpta särskilda etiketter som gav rabatt på vissa brevförsändelser.

Trots denna åtgärd har, som framhålls i propositionen, utvecklingen av
portokostnaderna under senare år varit kännbar för särskilt de små förlagen
och utgivarna på området. Kostnadsutvecklingen har föranlett 1982
års bokutredning att föreslå att förhandlingar skulle inledas med postverket
om en generell portonedsättning för brevbefordran av böcker (SOU
1984:30 s. 120).

1 propositionen redovisas att företrädare för kommunikations- och utbildningsdepartementet
samt postverket och statens kulturråd har arbetat
med att söka finna lösningar på de problem som portoavgifterna medför
för bokförlag, bokhandlare och kulturtidskriftsutgivare (s. 24). Föredragande
statsrådet uttrycker en förhoppning om att det fortsatta arbetet
enligt vissa i propositionen angivna och nedan redovisade riktlinjer på sikt
skall leda till mindre kostnadskrävande distribution. Han anmäler sin
avsikt att föreslå regeringen en fortsättning av det arbete som den nämnda
arbetsgruppen inlett.

I anslutning tili den lämnade redovisningen finner utskottet anledning
att här nämna att riksdagen med anledning av motioner nyligen behandlat
frågan om att av kulturpolitiska skäl återinföra ett lågt porto för trycksa
ker. Trafikutskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande TU
1984/85:11 erinrat om att postens verksamhet skall bedrivas med utgångspunkt
i företagsekonomiska och affärsmässiga principer samt att någon
skyldighet inte kan anses föreligga för posten att vid portosättningen göra
kulturpolitiska överväganden. Trafikutskottet har emellertid vidare —
utan att framställa några invändningar däremot — också erinrat om att
sådana överväganden aktualiserats genom 1982 års bokutrednings arbete
och att åtgärder med anledning härav förutskickats i enlighet med den
ovan lämnade redovisningen.

Regeringen har enligt vad kulturutskottet inhämtat sedermera gett kulturrådet
i uppdrag att i samarbete med postverket fortsätta det arbete som
inletts av en särskild arbetsgrupp. Även berörda branscher förutsätts delta.
Två varandra kompletterande — nedan redovisade — lösningar bör efter -

2 Riksdagen 1984/85. 13 sami. nr 21

KrU 1984/85:21

strävas i enlighet med vad som anges i propositionen (s. 24).

De subventioner som ges i systemet med s. k. frankoetiketter (kulturporto)
bör i större utsträckning än nu riktas och anpassas till små bokförlag
och bokhandlare samt till utgivare av kulturtidskrifter.

Distributionen av böcker och kulturtidskrifter bör dessutom genom
samordnings- och förenklingsåtgärder effektiviseras genom insatser från
postverket.

Det statliga stödet till bokutgivning och bokförlag

Grunderna för utgivningsstödet

i propositionen görs den bedömningen att det statliga utgivningsstödet
bör bibehållas oförändrat vad gäller grunderna för stödet. Detta innebär
att (1) de nuvarande stödkategorierna och deras utformning som förhandsresp.
efterhandsstöd även fortsättningsvis bör tillämpas, (2) stödet även
fortsättningsvis bör knytas till högsta tillåtna förlagsnettopriser, (3) en
begränsning av stödet till titlar med högst en viss försåld upplaga inte bör
införas.

Beträffande utgivningsstödets nuvarande utformning m. m. hänvisar
utskottet till framställningen i propositionen (s. 26—30).

Den bedömning som görs i propositionen innebär bl. a. att ett förslag av
bokutredningen om att utgivningsstödet skulle få formen av ett försäljningsrelaterat
garantistöd inte bör genomföras. Utskottet gör samma bedömning
och har inte heller i övrigt något att erinra mot vad som anförs
i propositionen i denna del.

Myndighetsuppgifter inom litteraturområdet

Medetstilldelningen på litteraturområdet har hitintills präglats av en hög
grad av detaljstyrning från riksdagens och regeringens sida i samband med
den årliga medelsanvisningen.

I propositionen föreslås att statens kulturråd skall få ett större ansvar
inom den statliga litteraturpolitiken. Detta innebär att rådet, inom ramen
för grunderna för utgivningsstödet och övriga av riksdag och regering
uttalade riktlinjer, skall besluta om fördelningen av anslagsmedlen på de
olika litteraturkategorierna och övriga ändamål under anslagsposten Utgivningsstöd.
För en ändamålsenlig bidragsfördelning bör rådet, anförs
det i propositionen, fortlöpande följa utvecklingen på bokmarknaden, i
synnerhet vad gäller utgivningen av allmänlitteratur och villkoren för
förlagsverksamhet, samt för regeringen redovisa erfarenheter och eventuella
förslag till förändringar av de statliga insatserna.

Under hänvisning till moderata samlingspartiets i olika sammanhang
redovisade inställning att kulturrådet på sikt bör avskaffas eftersom myn -

KrU 1984/85:21

digheten genom sin ställning på kulturområdet utgör ett hot mot kulturens
mångfald, anser motionärerna bakom motion 2998 (m) att myndighetens
uppgifter beträffande utgivningsstödet i ökad utsträckning bör skötas av
exempelvis branschorganisationer och departement. Regeringen bör lägga
fram förslag om hur verksamheten på området lämpligen kan organiseras.

1 propositionen framhålls att förskjutning mellan åren i utgivningsprofilen
erfarenhetsmässigt kräver förhållandevis snabba omdispositioner av
anslagsmedel mellan olika stödkategorier för att i en förändrad marknadssituation
på bästa sätt motsvara syftet med de statliga insatserna. Som skäl
för huvudförslaget i denna del anförs att en önskad flexibilitet försvåras i
det avseendet av den inom stödet hittills tillämpade höga graden av detaljstyrning
för användningen av tillgängliga medel från regeringens och
riksdagens sida. Utskottet delar denna uppfattning. Eftersom regeringskansliet
i vårt land i princip endast är ett beredningsorgan för regeringen
är det inte lämpligt att lägga den här aktuella uppgiften inom någon enhet
i detta kansli. Inte heller bör bokbranschen få överta en uppgift som
rymmer betydande kulturpolitiska uppgifter av myndighetsnatur. Utskottet
behandlar i det följande förslag om att Bokbranschens finansieringsinstitut
AB (BFI) bl. a. skall få i uppgift att särskilt följa utvecklingen inom
den kommersiella bokdistributionen som helhet och med särskilt avseende
på bokhandeln. Detta innebär en viss begränsning av kulturrådets direkta
ansvarsområde.

Utskottet, som också vill erinra om att regeringen har för avsikt att låta
en särskild utredningsman precisera kulturrådets framtida roll och uppgifter,
avstyrker under hänvisning till det anförda motionen i denna del (2998
yrkande 2) och tillstyrker propositionen.

Klassikerutgivning

Staten bör enligt propositionen ta initiativ till att en utgivning av en
klassikerserie kommer till stånd. Utgivningen bör genom urval av titlar,
upplaga och pris vara anpassad till skolans behov. Det föreslås härför ett
särskilt statligt stöd av 4 milj. kr. per år under en treårsperiod.

1 motion 2998 (m) välkomnas tanken att klassiker skall utges för skolans
behov. Det saknas dock skäl för att staten skulle ekonomiskt engagera sig
i verksamheten. 1 stället bör skolöverstyrelsen få i uppgift att sammanställa
förteckningar över litterära verk som skall läsas på olika stadier i skolan.
Härigenom uppstår en efterfrågesituation, anför motionärerna, och utgivningen
av klassiker blir kommersiellt intressant för bokförlagen. Det kan
därför förutses, menar motionärerna, att förlag kommer att ta initiativ i
fråga om produktionen. Statens administrativa kostnader för att stärka
intresset för klassiker bör beräknas inom ramen för stöd till bokinformation
(se nedan s. 26).

Utskottet kan konstatera att det råder en långtgående enighet om att det

KrU 1984/85:21

är av vikt att skolan kan erbjuda eleverna ett representativt urval av
klassisk litteratur. Av redovisningen i propositionen framgår att olika
meningar råder om hur skolan bäst skall få möjlighet att tillgodose detta
önskemål (prop. s. 36—40). I propositionen uttalas förhoppningen att
förbättrade kontakter mellan förlag och skola på ett påtagligt sätt skal!
kunna förbättra möjligheterna till bokförsörjning inom skolan. Utskottet
delar denna uppfattning.

I likhet med vad som också uttalas i propositionen anser utskottet det
också nödvändigt att förbättra situationen med direkta statliga insatser
och då i första hand för att främja tillgången på prisbilliga klassiker. De
senaste årens läroplansarbete och timplanebeslut i fråga om svenskämnet
och inriktningen av den statliga skol- och kulturpolitiken på ett förstärkt
kulturansvar i skolans arbete motiverar att staten — trots att ansvaret för
läromedel i första hand vilar på den enskilda kommunen — också tar ett
särskilt initiativ till en bättre klassikerförsörjning i skolan. Utskottet tillstyrker
på grund av det anförda regeringens förslag i denna del och
avstyrker motionsyrkandet (yrkande 8 delvis).

Enligt propositionen bör utgångspunkten för utgivningen för skolan
vara att hela det tillgängliga utbudet av klassisk litteratur skall ligga till
grund för urvalet. Detta underlättas, framhålls det, om samtliga intresserade
förlag kan medverka i serien. Det framhålls vidare att olika organisaior.
ska lösningar för utgivningen är tänkbara och att ytterligare överväganden
krävs i fråga om den närmare utformningen av verksamheten. Det
bör även finnas rådrum för överläggningar med de olika intresserade
narterna i syfte att nå en effektiv samverkan både vad gäller produktion,
marknadsföring och distribution. Kulturrådet skall få i uppdrag att pröva
olika alternativ.

Klassikerstödet bör enligt motion 2995 (fp) utgå som konsument- och
distributionsstöd. Det är skolan som behöver pengar att köpa klassiker för,
anför motionärerna; förlagen torde inom sin vanliga verksamhet och utan
särskilt produktionsstöd komma att framställa billiga och bra klassiker i de
stora upplagor skolorna anses behöva.

Utskottet vill under hänvisning till den ovan lämnade redovisningen
framhålla att stödformen då det gäller klassikerutgivningen inte fastslås i
propositionen utan att kulturrådet skall lämna förslag till regeringen, som
därefter får ta ställning i frågan. Det förutsätts dock att det sker en viss
anpassning av den befintliga klassikerutgivningen till skolans behov, nämligen
då det gäller urvalet, upplagorna och priset. Enligt utskottets bedömning
skulle direkta bidrag till skolorna för anskaffning av klassisk litteratur
från den befintliga utgivningen inte ge de ekonomiska förutsättningarna
för en så låg prissättning, som är önskvärd, dvs. ett pris av högst ca 15 kr.
per bok. Utskottet avstyrker under hänvisning till det anförda motionsyrkandet
(yrkande 3).

I motion 2997 (c) framhålls att skolan självfallet är en av huvudintressenterna
i klassikerprojektet men att för spridningen till en vuxenpublik —

KrU 1984/85:21

något som också har förutsatts i propositionen — studieförbunden och det
övriga organisationslivet kan spela en betydelsefull roll vid sidan av bokhandeln.
Det är angeläget att utgivning, distribution och marknadsföring
av de olika utgåvorna är väl koordinerade. Stiftelsen Litteraturfrämjandet
kan enligt motionärernas mening få en betydelsefull funktion i flera av
dessa avseenden.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att Litteraturfrämjandets
möjligheter att göra klassikerutgivningen till en framgång bör utnyttjas. 1
propositionen har framhållits att marknadsföring och distribution av klassikerserien
till skolan av praktiska och kostnadsmässiga skäl bör ske sammanhållet
och att Litteraturfrämjandet har goda förutsättningar för denna
uppgift men att även andra modeller bör kunna prövas (se ytterligare
härom prop. s. 39). Då det gäller utgivningen bör Litteraturfrämjandet
självfallet få delta på samma villkor som övriga förlag. Utskottet kan
emellertid inte ställa sig bakom motionen i vad den syftar till ensamrätt
beträffande utgivningen för Litteraturfrämjandet. Ett skäl härför är att dét
statliga stödet skall utgå under en begränsad tid, tre år, och att det därför
är önskvärt att utgivningen kan engagera förlagsbranschen så att denna —
liksom Litteraturfrämjandet — får ett intresse av att i fortsättningen erbjuda
stora upplagor av kvalitetslitteratur till ett lågt pris. Utskottet anser
under hänvisning till det anförda att motionen i denna del inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd (yrkande 7).

Slutligen vill utskottet starkt understryka vikten av att klassikerutgivningen
också kommer vuxenpubliken till del.

Utgivning av ett stort uppslagsverk

Under lång tid har frågan om utgivningen av ett nytt stort svenskt
uppslagsverk diskuterats. Frågan har också utretts i olika sammanhang. I
propositionen förordas att staten skall kunna ta på sig ett visst ekonomiskt
ansvar för utgivningen av ett stort svenskt uppslagsverk. Regeringen föreslås
få ett bemyndigande att efter anbudsförhandlingar besluta om ett
ekonomiskt bidrag av engångskaraktär.

I två motioner 2995 (fp) och 2998 (m) yrkas att riksdagen inte skall
lämna det begärda bemyndigandet. Som skäl härför anförs i motion 2995
i huvudsak att det statliga åtagandet uppenbarligen är avsett att motsvara
endast en mindre del av den beräknade utgivningskostnaden och att verkets
utgivning därför knappast kan äventyras genom att stödet uteblir, att
statsmakterna ställs inför ett svårt dilemma om projektet råkar i svårigheter
under utgivningstiden samt att ett statligt stöd hellre bör inriktas på
inköp av det färdiga verket, t. ex. till skolorna. I motion 2998 uttalar
motionärerna att det visserligen Finns skäl för staten att medverka till att
en utgivning av ett stort svenskt uppslagsverk blir möjlig men att det är
svårt att utan närmare uppgifter om utgivningen uttala sig för en bestämd
lösning.

KrU 1984/85:21

Utskottet vill erinra om att regeringen och riksdagen vid ett flertal
tillfällen uttalat att det är angeläget att ett stort svenskt uppslagsverk kan
ges ut. Därvid har anförts utbildningspolitiska, informationspolitiska och
kulturpolitiska skäl. Som också uttalas i propositionen är utgivningen av
en encyklopedi en angelägenhet för förlagsbranschen.

Av vad som anförs i propositionen och genom vad utskottet därutöver
inhämtat framgår bi. a. följande. Utgivningen beräknas totalt omsätta
mellan 350 och 400 milj. kr. Förlagskostnaderna för produktion, distribution,
marknadsföring och räntor beräknas till 160—180 milj. kr., varav 50
milj. kr. utgör kostnader för den redaktionella framställningen. Visst stöd
till utgivningen bedöms kunna erhållas från annan bidragsgivare än staten.
Tiden för anbud avseende utgivningen har nyligen gått ut och statens
kulturråd väntas i dagarna gå in till regeringen med förslag om upphandlingsbeslut.

Utskottet anser att planerna på utgivning av ett nytt stort uppslagsverk
nu erhållit sådan precisering att det är möjligt att i detta sammanhang ta
ställning till det av regeringen begärda bemyndigandet. Utskottet ansluter
sig till den bedömning som ligger bakom propositionsförslaget, nämligen
att det kan finnas behov av ett visst ekonomiskt stöd till utgivningen i
initialskedet. Då det gäller farhågorna för att det förlag som åtar sig att ge
ut verket inte utan ytterligare medelstillskott från staten kan slutföra utgivningen,
vill utskottet framhålla att förlagets risktagande och andra villkor
för utgivningen måste preciseras i det upphandlingsbeslut som kommer att
fattas av regeringen. Utskottet, som vill framhålla att kostnaderna för den
här aktuella engångsinsatsen från statens sida är avsedda att finansieras
genom omprioriteringar av redan anvisade medel på medieområdet, avstyrker
med hänvisning till det anförda motionsyrkandena (2995 yrkande
5 och 2998 yrkande 4) och tillstyrker att regeringen får det begärda bemyndigandet.

En bok för alla

Verksamheten med En bok för alla drivs av en särskild förlagsenhet
inom Stiftelsen Litteraturfrämjandet och regleras genom avtal mellan staten
och stiftelsen. Nu gällande tvåårsavtal, som går ut vid halvårsskiftet
1986, avser både utgivningen av vuxenböcker och av barn- och ungdomsböcker.

I propositionen föreslås att regeringen skall bemyndigas att för tiden
efter det nuvarande avtalets utgång i avtal med Litteraturfrämjandet ikläda
staten ekonomiska förpliktelser rörande utgivningen av En bok för alla.
Då det gäller inriktningen av utgivningen anför föredragande statsrådet
följande (prop. s. 50).

Bokmarknaden har förändrats under den tid En bok för alla har getts ut.
Det finns numera ett rikt och varierat utbud av högklassig litteratur till

KrU 1984/85:21

förhållandevis låga priser. Att ge ut En bok för aila som lågprisalternativ
till den dyrare originalutgivningen på den allmänna bokmarknaden är
därför f. n. inte lika angeläget som var fallet när verksamheten startade.
Däremot har det avsevärt lägre priset på En bok för alla alltjämt en
avgörande betydelse för möjligheten att effektivt sprida böcker i det läsfrämjande
arbetet bland barn och ungdom.

Vad gäller vuxenböcker avspeglar sig förändringarna på marknaden i
försäljningsprofilen. Allt fler böcker säljs i samband med läsfrämjande
aktiviteter, medan bokhandelsförsäljningen stagnerar.

Jag finner detta nära samband mellan bokdistribution och lässtimulerande
insatser vara utmärkande för verksamheten. Behovet av böcker med
lågt pris för ett brett läsfrämjande arbete i folkrörelserna, på arbetsplatser
och i skolan motiverar enligt min mening att en statligt finansierad utgivning
av barn/ungdoms- och vuxenlitteratur vidmakthålls så länge inte
bokbranschen kan erbjuda dessa målgrupper en till kvalitet och pris jämförbar
utgivning.

Motion 2998 (m) innehåller krav på att för nästa budgetår medel inte
skall anvisas till Litteraturfrämjandets utgivning av vuxenböcker, och av
motionsmotiveringen framgår att syftet med motionen i denna del också
är att något bemyndigande inte skall lämnas då det gäller denna utgivningskategori.
Motionärerna hänvisar till att det numera finns ett rikt
utbud av prisbillig, icke statssubventionerad kvalitetslitteratur. Motionärerna
är däremot positiva till en fortsatt utgivning av En bok för allas barnoch
ungdomsböcker.

Som framgår av redovisningen i propositionen har regeringen vid ställningstagandet
till frågan om stöd till fortsatt utgivning av vuxenlitteratur
beslutat beakta den utgivning av kvalitetspocketböcker för vuxna som
andra förlag svarar för. Det har emellertid likväl ansetts angeläget att
fortsätta Litteraturfrämjandets utgivning av sådana böcker med hänsyn till
det nära sambandet mellan bokdistribution och lässtimulerande insatser
som är utmärkande för En bok för alla-verksamheten och till att det i detta
sammanhang behövs kvalitetsböcker med lågt pris.

Utskottet ansluter sig till bedömningen i propositionen och anser således
att avtal bör träffas med Litteraturfrämjandet om fortsatt utgivning av
såväl vuxenböcker som barn- och ungdomsböcker.

Motionärerna bakom motion 2997 (c) anser att verksamheten med En
bok för alla är av så stor kulturpolitisk betydelse att riksdagen bör få ta
ställning till innehållet i det nya avtalet med Litteraturfrämjandet.

Motionärerna framhåller värdet av den hittillsvarande verksamheten
med En bok för alla, och det är därför angeläget att verksamheten långsiktigt
kan tryggas. Motionärernas inställning leder till yrkandet att det begärda
bemyndigandet inte bör lämnas av riksdagen (yrkande 8).

Utskottet har i skilda sammanhang framhållit värdet av Litteraturfrämjandets
verksamhet såväl då det gäller utgivningen av En bok för alla som
dess läsfrämjande verksamhet i övrigt. Utskottet har inte heller något att
erinra mot vad som anförs i propositionen (s. 49 — 51) i här aktuellt avseen -

KrU 1984/85:21

de. Med anledning av vad motionärerna anför vill dock utskottet uttala
den meningen att det kan finnas skäl överväga en ännu längre avtalsperiod
än två år, förslagsvis tre år. Då det gäller motionsyrkandet vill utskottet
påpeka att om förslag till ett nytt avtal med Litteraturfrämjandet skulle
underställas riksdagen, skulle möjligheterna för Litteraturfrämjandet till
en mera långsiktig planering i viss mån försämras, eftersom riksdagen inte
kan ta ställning till ett sådant förslag förrän tidigast i slutet av innevarande
år. Utskottet vill också — i överensstämmelse med synsättet i propositionen
— framhålla att ändringar i principerna för den aktuella utgivningen
måste underställas riksdagen. I sammanhanget finns skäl påpeka att motionärerna
inte framställt något önskemål om ändring av gällande principer.
Utskottet anser under hänvisning till det anförda att regeringen bör få
det begärda bemyndigandet. Motion 2997 avstyrks således i motsvarande
del (yrkande 8).

Statliga kreditgarantier till bokförlag

Utskottet tillstyrker förslag i propositionen (s. 51—53) om att statliga
garantier till bokförlag som infördes år 1975 även i fortsättningen skall
kunna utgå. En s. k. engagemangsram bör, som också föreslås i propositionen,
fastställas. Den bör vara 6 milj. kr. Om beviljade garantier infrias bör
ramen minskas med motsvarande belopp.

Utskottet tillstyrker också att industriverket får fatta beslut även i fråga
om garantiåtaganden som överstiger 0,5 milj. kr. Sådana beslut fattas nu
av regeringen. Frågan om garantiåtaganden för mer än 75 % av lånebehovet
bör även fortsättningsvis underställas regeringen.

Det statliga stödet till bokdistribution och bokhandel

Förslaget i propositionen då det gäller statliga stödinsatser i distributionsledet
har i huvudsak två syften, nämligen att dels öka tillgängligheten
av kvalitetslitteratur i bokhandeln, dels vidmakthålla och om möjligt förstärka
ett vittförgrenat bokhandelsnät (se även sammanfattning i prop. s.
54). Utskottet redovisar i det följande de olika delförslagen och tar ställning
till dessa samt till de motionsyrkanden som väckts i denna del.

Distributionsstöd till fackbokhandeln

Utskottet har i det föregående uttalat sin tillfredsställelse över att ett nytt
fackbokhandelsavtal kommit till stånd. Med hänsyn till den stora kulturpolitiska
betydelsen av att kvalitetslitteratur finns i fackbokhandeln även
på mindre orter finns skäl att här relativt utförligt redovisa innehållet i dels
det nu gällande fackbokhandelsavtalet, dels det nyligen träffade avtalet för
tiden från halvårsskiftet i år.

Det nuvarande fackbokhandelsavtalet mellan Svenska bokförläggare -

KrU 1984/85:21

föreningen (SBF) och Bok-, pappers- och kontorsvaruförbundet (Bopako)
innebär bl. a. att rabatt utgår med 33 % av förlagsnettopriset på det första
exemplaret av de titlar som enligt förlagens beslut ingår i abonnemanget
till fackbokhandeln. Minst hälften av ett förlags utgivning av allmänlitteratur
måste ingå i abonnemanget, men det står förlaget fritt att utöka
abonnemanget till 100 % av utgivningen. Fackbokhandeln åtar sig att dels
ta emot abonnemangsexemplaren, dels hålla en sortimentsbredd av minst
ca 4 000 aktuella titlar allmänlitteratur och dels bedriva en aktiv försäljning
av de titlar som ges ut av samtliga till fackbokhandelsavtalet anslutna
förlag.

Ett statligt distributionsstöd utgår, vilket motsvarar 23 procentenheter
av förlagens abonnemangsrabatt för titlar som erhållit statligt utgivningsstöd.

Det nyligen träffade nya fackbokhandelsavtalet innebär att abonnemangsrabatten
för de titlar som erhåller utgivningsstöd höjs från nuvarande
33 % till 50 % av förlagsnettopriset samt att abonnemangsexemplaraV
dessa titlar får returneras tidigast andra året efter utgivningsåret. En förutsättning
för avtalets genomförande i denna del är att staten höjer distributionsstödet.
Branschen förutsätter att staten ger en ersättning som motsvarar
minst 30 procentenheter av förlagens rabatt — dvs. 50 % av förlagsnettopriset
— på de abonnemangsböcker som erhåller statligt utgivningsstöd.

Utskottet delar den uppfattning som redovisas i propositionen om att
det är ett angeläget syfte att öka lagerhållningstider för en stor del av
kvalitetslitteraturen. Med hänsyn härtill och till bokbranschens åtaganden
i övrigt om en bred spridning av kvalitetslitteratur tillstyrker utskottet att
den statliga ersättningen för förlagsrabatten för titlar med utgivningsstöd
höjs från nuvarande 23 till 30 procentenheter.

Utskottet anser att motion 2998 (m) i här aktuell del (yrkande 10) får
anses tillgodosedd genom detta ställningstagande. Motionärerna vill att
regeringen skall få i uppdrag att pröva förutsättningar för att förbättra
lagerhållningen av viktig litteratur.

Sortimentsstöd till serviceboklådor

I propositionen föreslås att även boklådor utanför fackbokhandelsgruppen,
i första hand serviceboklådor, skall kunna få statligt stöd för inköp av
ett brett urval av aktuell allmänlitteratur, ett s. k. sortimentsstöd. Stödet
föreslås bli konstruerat som ett graderat årligt schablonbidrag vid inköp av
minst det nyhetssortiment vars omfattning bestäms utifrån värdet av resp.
bokhandels årsinköp av allmänlitteratur. Stödet bör handhas av Bokbranschens
finansieringsinstitut AB (BFI).

Utskottet tillstyrker regeringsförslaget. Som medelsram föreslås 1 milj.
kr. per år. Denna fråga behandlas i det följande.

KrU 1984/85:21

Kreditstöd till bokhandeln

Utskottet tillstyrker att försöksverksamheten med kreditstöd till bokhandeln
permanentas med i huvudsak oförändrade villkor, dock att lånemöjligheten
utvidgas till att avse också övertagande av hyresrätt till affärslokal,
samt att statliga kreditgarantier till bokhandel avvecklas som stödform.

Stöd till bokinformation

Det föreslås i propositionen att statsbidrag under vissa villkor skall
kunna användas för att tillfälligt förstärka bokbranschens gemensamma
information om och marknadsföring av ett brett urval av förlagens samlade
utgivning av god allmänlitteratur. I detta syfte föreslås att staten under
en viss tid medverkar vid finansieringen av en bred spridning av årliga
bokkataloger riktade till barn och ungdom. Förslaget innebär att statsbidrag
skall utgå med 1 milj. kr. om året. Det bygger på förutsättningarna att
branschen som tidigare varit fallet ger ut och sprider i sina reguljära
försäljningskanaler lättillgängliga kataloger, skilda för barn- och ungdomsböcker
å ena och vuxenböcker å andra sidan. Statsbidraget är i
huvudsak avsett att användas för att bekosta en ytterligare spridning av
katalogerna till exempelvis hushåll med barn, skolor, bibliotek och barnoch
ungdomsorganisationer.

Motionärerna bakom motion 2998 (m) tillstyrker med viss tvekan att
statsbidrag får utgå till information av här aktuellt slag. De anser emellertid
— under hänvisning till sin inställning då det gäller klassisk litteratur
för skolans behov (s. 19 ovan) — att medel som anvisas för informationsändamål
bör täcka såväl de administrationskostnader som föranleds av en
förstärkt insats i fråga om klassiker i skolan som kostnader för en av
skolöverstyrelsen driven informationskampanj om klassikerutgivningen.

Med hänvisning till att utskottet i det föregående tagit principiell ställning
för regeringens förslag om ett särskilt stöd under tre år till utgivning
av klassiker avstyrks motionsyrkandet (yrkande 3 delvis). Utskottet tillstyrker
propositionsförslaget.

Stöd till utbildning och rådgivning i bokhandeln

Utskottet tillstyrker att statligt stöd får ges till bokhandeln för utbildning
och ekonomisk rådgivning. Mottagare av stödet skall vara den enskilda
bokhandeln. Stödet bör, som föreslås i propositionen, vara behovsprövat
och i första hand riktas till små och medelstora företag (prop. s. 70—72).

Myndighetsuppgifter m. m. inom bokhandelsstödet

Det föreslås i propositionen att Bokbranschens finansieringsinstitut AB
(BFI) skall svara för fördelning m. m. av merparten av det statliga stödet

KrU 1984/85:21

till bokhandeln. Denna rätt för BF1 innebär myndighetsutövning och
kräver som sådan stöd i lag. BFI skall även följa utvecklingen i bokhandelsbranschen
liksom effekterna av de statliga stödinsatserna. Statens
kulturråd skall även fortsättningsvis svara för fördelningen av distributionsstödet,
föreslås det.

Utskottet tillstyrker det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Det kan i detta sammanhang noteras att BFl:s åtaganden i samband
med stödet kommer att preciseras i ett avtal mellan staten och bolaget.

Gemensamma frågor för folkbiblioteksverksamheten

I propositionen framhålls att samarbetet över biblioteksgränserna är en
viktig förutsättning för att alla människor skall ha tillgång till det samlade
biblioteksväsendets resurser. För att åstadkomma detta krävs en samordning
av statliga och kommunala insatser. Föredragande statsrådet tar upp
några frågor av gemensamt intresse för stat och kommun i arbetet med att
bredda och förbättra biblioteksservicen. Utskottet har i det föregående,
nämligen i det avsnitt som rör frågan om en bibliotekslag m. m., delvis
berört några av frågorna. Det gäller mål för folkbibliotekens verksamhet
(s. 75) samt informationsteknologin och folkbiblioteken (s. 79). I detta
huvudavsnitt av propositionen lämnas även synpunkter i fråga om folkbibliotekens
samverkan med myndigheter, förvaltningar, organisationer
och föreningsliv i övrigt (s. 77) samt i fråga om Bibliotekstjänst AB (s. 80).

Mål för folkbibliotekens verksamhet

I propositionen framhålls bl. a. att många nya krav och förväntningar
ställs på folkbiblioteken och att, utöver rollen i det lokala kulturlivet och
folkbildningen, biblioteket har en uppgift för informationsförsörjning,
utbildning och forskning. Prioriteringar måste göras både i det dagliga
arbetet och när långsiktiga planer görs upp. Dessa underlättas om det finns
en väl förankrad målsättning att utgå från.

1 propositionen framhålls vidare bl. a. följande (s. 76).

Folkbibliotekens verksamhet utformas till sist av de förtroendevalda i
varje enskild kommun. Det är i kommunen som den konkreta bibliotekspolitiken
förverkligas, anpassad till lokala behov och ambitioner. Gemensamma
målsättningar behöver inte tas till intäkt för en schematisk likriktning.

Som angetts tidigare (s. 16) har folkbiblioteksutredningen sökt åstadkomma
en helhetssyn på folkbibliotekens verksamhet. Utredningens uppfattning
har sammanfattats i följande allmänna mål.

Folkbiblioteket är vår viktigaste lokala kulturinstitution och det skall
spela en aktiv roll som initiativtagare och samarbetspart i det lokala

KrU 1984/85:21

kulturlivet. Det skall ha ett allsidigt mediebestånd, stå öppet för alla och
erbjuda sina tjänster utan kostnad för den enskilde.

Folkbiblioteket skall stimulera människor att söka kunskap och kulturupplevelser
och arbeta målmedvetet för att nå ut med verksamheten till allt
fler. Det skall bidra till en ökad medvetenhet och till ett engagemang i den
demokratiska processen. Folkbiblioteket skall visa respekt för den enskildes
önskemål och behov men alltid främja god kvalitet vid val av medier
och aktiviteter.

Det anges i propositionen att kring dessa förslag till mål för folkbibliotekens
verksamhet Finns det en bred uppslutning i remissopinionen. De
angivna målen har konkretiserats i fyra handlingslinjer avsedda att ge
vägledning för det aktuella folkbiblioteksarbetet. Dessa handlingslinjer
har redovisats tidigare (ovan s. 16, se även prop. s. 77).

Efter en redovisning för bl. a. remissutfallet, anför föredragande statsrådet,
att enligt hans mening de av folkbiblioteksutredningen föreslagna
målen och handlingslinjerna kan stimulera diskussionen om prioritering
och utveckling i kommunerna. De kan självfallet inte bli styrande för den
kommunala verksamheten. De bör dock tas som utgångspunkt då de
enskilda kommunerna självständigt gör sina prioriteringar och de bör även
ligga till grund för de statliga insatserna på folkbiblioteksområdet.

Kulturutskottet ansluter sig till de bedömningar som i enlighet med det
sagda gjorts i propositionen. Utskottet vill i sammanhanget för sin del
särskilt understryka vikten av att den av de fyra handlingslinjerna som
avser uppsökande verksamhet uppmärksammas av kommunerna.

Övriga frågor

Då det gäller de övriga frågorna i detta avsnitt hänvisar utskottet i första
hand till propositionen (s. 77 — 84).

Det statliga stödet till folkbiblioteksverksamhet

Stödets inriktning i stort

Det framhålls i propositionen att nuvarande skatteutjämningssystem
mellan kommunerna innebär att staten garanterar kommunerna en viss
skattekraft. Kommuner som har ett svagt inkomstunderlag och höga kostnader
beroende på ogynnsamma förutsättningar ges därigenom möjlighet
att fullgöra sina uppgifter på ett jämfört med andra kommuner likvärdigt
sätt. Även på folkbiblioteksområdet fyller skatteutjämningsbidraget en
väsentlig funktion för att öka förutsättningarna för standardutjämning.
Det har dock funnits skäl att genom specialdestinerade bidrag komplettera
skatteutjämningsbidraget och ytterligare stimulera biblioteksutvecklingen
i vissa avseenden.

KrU 1984/85:21

Det statliga stödet är för närvarande 30 milj. kr. med ungefär lika fördelning
av bidrag till lokal och regional verksamhet. De förslag till ändringar
av nu gällande stödordning som föreslås i propositionen har en
inriktning mot att stärka länsbiblioteken i deras olika funktioner för att
stimulera och komplettera biblioteksverksamheten i svaga kommuner. De
förstärkningar som föreslås avser att öka länsbibliotekens och lånecentralernas
roll i förhållande till kommunerna vad gäller kompletterande medie-
och informationsförsörjning samt rådgivning, utveckling och fortbildning.
Vidare föreslås att folkbiblioteksstödet skall ges en sådan inriktning
att det ytterligare stimulerar ett målmedvetet arbete vad gäller utveckling
av bibliotekens verksamhetsformer och arbetsmetoder. Det förordas att en
omfördelning från kommunala punktbidrag till ökade bidrag till länsbibliotek
successivt sker under en treårsperiod. Särskilda bidrag till arbetsplatsbibliotek
föreslås. Utskottet tar i det följande ställning till de olika
delförslagen.

Stöd till regional biblioteksverksamhet

Länsbiblioteken bör enligt vad som förordas i propositionen ges möjligheter
att ta ett större ansvar för sina huvuduppgifter, nämligen att för
kommunerna tillhandahålla kompletterande medieförsörjning, rådgivning,
information och fortbildning samt specialtjänster.

För att möjliggöra ökade insatser från länsbibliotekens sida föreslås att
länsbibliotekets resurser förstärks genom att staten successivt ökar sitt
anslag under en treårsperiod. Detta kan ske inom ramen för det totala
bidraget till folkbiblioteken genom att nuvarande punktbidrag till lokal
biblioteksverksamhet efter hand avvecklas i takt med att perioderna för
redan beslutade bidrag löper ut. För budgetåret 1985/86 föreslås att 35 nya
grundbelopp fördelas till länsbiblioteken.

För närvarande har varje länsbibliotek 5—7 grundbelopp. Enligt propositionen
är det rimligt att alla länsbibliotek redan första året kan påräkna
en viss förstärkning samtidigt som utrymme för ytterligare bidragsförstärkning
i några fall skapas. Nuvarande maximigräns för antalet grundbelopp
per län bör därför inte längre tillämpas. Vad som anförs i propositionen
innebär — med visst förtydligande av ordalagen i denna — att det
fr. o. m. nästa budgetår finns skäl att överväga en mer differentierad fördelning
som tar hänsyn till de skilda behov som kan finnas i olika län.
Exempel på bibliotek med särskilda behov är länsbiblioteket i Umeå, som
är i behov av medfinansiering av en bibliotekskonsulent för det samiska
språkområdet, samt länsbiblioteket i Stockholm, som är i behov av medfinansiering
av den rådgivningsfunktion beträffande litteratur för invandrare
och språkliga minoritetsgrupper som också föreslås i propositionen.

I motion 2997 (c) framförs synpunkter rörande inriktningen av länsbibliotekens
verksamhet. Dessa måste enligt motionärerna även i fortsättning -

KrU 1984/85:21

en ha tyngdpunkten i sin verksamhet inriktad på service till framför allt
kommunernas folkbibliotek. Det är angeläget att de ytterligare medel som
tilldelas länsbiblioteken inte utnyttjas för olika administrationsgöromål
utan att de kommer verksamheten till del. Det är också viktigt, anför
motionärerna, att länsbiblioteket utvecklar sina kontakter med studieförbunden
och andra organisationer inom sina verksamhetsområden (yrkande
3).

Enligt utskottets mening står de i motionen redovisade synpunkterna i
god överensstämmelse med det synsätt som präglar propositionsförslaget.
Utskottet hänvisar i detta hänseende till propositionen (s. 87). Då det gäller
kontakter med studieförbunden och andra organisationer ägnas ett särskilt
avsnitt i propositionen åt samverkan (s. 77). Vad där anförs bör enligt
utskottets mening i lika hög grad gälla länsbiblioteken som folkbiblioteken
i kommunerna. Uskottet anser således att motionsyrkandet kommer att
tillgodoses utan något särskilt riksdagsinitiativ.

I motion 2997 (c) vill motionärerna också att riksdagen skall uttala sig
för att det i Umeå omedelbart skall inrättas en tjänst för rådgivning kring
samisk litteratur.

Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna ökningen av antalet
grundbelopp till länsbiblioteken. Med hänsyn härtill och till vad i propositionen
i övrigt anförts i denna del och som utskottet inte har något att
erinra mot, utgår utskottet från att kulturrådet, som fördelar grundbeloppen,
redan för nästa budgetår kommer att ge länsbiblioteket i Umeå en
särskild förstärkning. Motionsyrkandet påkallar därför inte någon riksdagens
åtgärd (yrkande 6).

Lånecentraler och depåbibliotek

Formerna för lånecentrals- och depåbiblioteksverksamheten samt övriga
villkor för verksamheten bör enligt propositionen efter förhandlingar
regleras mellan staten och de tre kommuner som är huvudmän för verksamheten,
nämligen Stockholm, Umeå och Malmö.

Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförts i denna del i
propositionen.

Stöd till lokal utveckling

1 propositionen konstateras att det bidrag som nu finns till lokal biblioteksverksamhet
endast i begränsad utsträckning medverkat till att utjämna
standardskillnader kommunerna emellan. Detta har främst sin orsak i att
utformningen av bidraget och villkoren för att erhålla bidrag inte har givit
tillräckligt utrymme för de i bibliotekshänseende sämst ställda kommunerna
att söka och få bidrag. Mot bl. a. denna bakgrund föreslås i propositionen
att nuvarande punktbidrag till lokal biblioteksverksamhet upphör och
ersätts med ett lokalt utvecklingsbidrag avsett för de kommuner vars

KrU 1984/85:21

folkbiblioteksverksamhet i fråga om kvalitet och omfattning väsentligt
understiger den genomsnittliga i landet. Som villkor för bidrag bör gälla
att kommunen för egen del är beredd till långsiktig satsning för att stärka
folkbiblioteksverksamheten. Bidrag till en kommun bör som längst kunna
utgå under fem år till ett sammanlagt belopp av högst 2 milj. kr.

Föredragande statsrådet anför som skäl för förslaget följande (s. 93).

Den typ av lokalt utvecklingsbidrag som jag förordar är ämnad att
stimulera och hjälpa de kommuner som har den sämsta biblioteksverksamheten.
Jag räknar med att väsentliga effekter kan uppnås genom att bidra- -get för enskild kommun kan utgöra en avsevärd ekonomisk förstärkning
och utgå under en relativt lång period.

Utformningen av det lokala utvecklingsbidraget enligt mitt förslag skall
ses i relation till den utökning och inriktning av bidraget till regional
biblioteksverksamhet som jag föreslår. Länsbiblioteken får därigenom
utökade möjligheter att biträda kommunerna i den nödvändiga analysen
och planeringen av det kommunala bibliotekssystemet. De kommuner
med svaga bibliotek som hittills inte på ett ändamålsenligt sätt har kunnat
tillgodogöra sig statsbidrag ges nya möjligheter att, om de så önskar, i
samråd med länsbiblioteket göra en långsiktig biblioteksplan och söka
statsbidrag hos kulturrådet för ett ändamålsenligt sammansatt stödprogram.
Länsbiblioteket kommer även att ha möjlighet att aktivt biträda en
kommun som erhållit utvecklingsbidrag i genomförandet av programmet.
På denna punkt har det funnits brister i nuvarande stödordning.

I motion 2998 (m) yrkas avslag på förslaget om lokalt utvecklingsbidrag.
Motionärerna anser att det är olämpligt att ge statsbidrag för biblioteksverksamhet
till vissa kommuner under lång tid. Ytterst är det varje kommuns
sak att avgöra inriktning och omfattning av dess verksamhet. Det är
då olämpligt att skapa möjlighet för vissa kommuner att erhålla stöd från
staten till ett område kommunen själv inte anslagit tillräckliga medel till,
anför motionärerna.

Utskottet anser att det liksom hitintills i viss utsträckning bör kunna utgå
bidrag till lokal biblioteksverksamhet. Bidraget bör på de ovan redovisade
skälen utformas i enlighet med propositionsförslaget. Utskottet vill i sammanhanget
betona att det innebär ett långsiktigt arbete att utveckla en
lokal biblioteksverksamhet och att det därför finns fog för att bidrag skall
kunna utgå under så lång tid som fem år. Det finns också skäl betona att,
som framgår av den ovan lämnade redovisningen, en förutsättning för att
bidrag skall kunna utgå är bl. a. att det görs upp en långsiktig biblioteksplan.
Länsbibliotekets resurser måste också utnyttjas bättre än vad som
hitintills varit fallet.

Utskottet avstyrker således motionsyrkandet (yrkande 5) och föreslår att
riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats om ändring i
grunderna för statligt stöd till lokal biblioteksverksamhet.

A rbetsplatsbibliotek

I årets budgetproposition har regeringen lagt fram ett aktionsprogram

KrU 1984/85:21

för att med olika statliga insatser stödja och stimulera en utvecklingsprocess
som stärker kulturaktiviteterna på arbetsplatserna. Förslagen berör
olika områden, varav arbetsplatsbibliotek är ett.

Enligt föredragande statsrådets mening är ett riktat stöd till kommunerna
för fortsatt utbyggnad av arbetsplatsbibliotek angeläget. Bidraget bör
vara av storleksordningen 3 milj. kr. och efter ansökan fördelas av kulturrådet
till kommuner som är beredda att etablera nya arbetsplatsbibliotek.
Stödet bör vara av engångskaraktär och stimulera kommunerna att tillsammans
med fackliga organisationer, företag, lokala studieförbund etc.
informera om och planera igångsättande av arbetsplatsbibliotek. Bidraget
bör inte ha karaktären av driftsbidrag. Däremot bör det fritt kunna disponeras
av kommunen för att exempelvis delfinansiera lokala organisationers
och andra parters medverkan i ett planerings- och etableringsskede.
Ett statsbidrag av detta slag jämte de möjligheter som bör finnas att
utnyttja förnyelsefonderna bör enligt propositionen väsentligt stimulera
utvecklingen av arbetsplatsbibliotek.

Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna de redovisade principerna
för statligt stöd till etablering av arbetsplatsbibliotek.

1 två motioner, 2995 (fp) och 2998 (m), framställs yrkanden som innebär
bl. a. att något särskilt statligt stöd till arbetsplatsbibliotek inte skall utgå
och att riksdagen följaktligen inte bör godkänna några principer för sådant
stöd. I motion 2995 anförs som skäl för detta ställningstagande att i den
hårda prioritering av statsutgifterna som framtvingats av nuvarande statsfinansiella
läge är ett nytt statsbidrag, avsett för arbetsplatsbibliotek,
mindre angeläget, bl. a. mot bakgrunden av möjligheten att utnyttja företagens
förnyelsefonder. I stället bör motsvarande resurser kunna användas
till att under anslaget Litteraturstöd höja utgivningsstödet med 2 milj. kr.
och att under anslaget Bidrag till folkbibliotek begränsa nedskärningen av
anslagsposten till inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk
med 1 milj. kr. I den andra motionen, 2998, hävdar motionärerna att det
är orealistiskt att föreställa sig att man skulle kunna bygga ut två parallella
bibliotekssystem, ett i anknytning till våra bostadsområden (huvudbibliotek),
filialer, bokbussar, bibliotek på vårdinrättningar, pensionärshotell
m. fl. och ett i anknytning till våra arbetsplatser (arbetsplatsbibliotek). I
stället för att splittra resurserna bör den redan existerande biblioteksorganisationen
stärkas. Medelst information och andra åtgärder bör enligt
motionärernas mening allt fler människor ur olika samhällsgrupper förmås
att använda sig av de tjänster som biblioteken ger inom utbildnings-,
informations- och kultursektorerna.

Utskottet anser för sin del att — i enlighet med vad som redovisas i
propositionen (s. 94) — den hittillsvarande verksamheten då det gäller
arbetsplatsbibliotek visar att verksamheten är en bra väg att nå nya grupper,
som har svårt att hitta vägen till folkbiblioteken. Satsningen på arbetsplatsbibliotek
utgör enligt utskottets mening ett viktigt led i det aktionspro -

KrU 1984/85:21

gram som redovisats i budgetpropositionen för att med olika statliga
insatser stödja och stimulera en utvecklingsprocess som stärker kulturaktiviteterna
på arbetsplatserna. Utskottet godtar därför de principer för ett
statligt stöd till etablering av arbetsplatsbibliotek som framläggs i propositionen
och avstyrker motionerna i motsvarande del (2995 yrkande 6
delvis och 2998 yrkande 9 delvis). Utskottet vill i sammanhanget framhålla
att insatserna måste ses endast som ett steg då det gäller att nå ut med ett
kulturerbjudande till grupper för vilka det på grund av psykologiska eller
andra hinder är svårt att hitta till folkbiblioteken eller till andra kulturkällor.
Det finns också skäl att ägna stor uppmärksamhet åt möjligheterna att
nå svaga grupper även på andra sätt, exempelvis genom insatser i boendemiljöerna.
I ett följande avsnitt om verksamhetsutveckling uttalar sig
utskottet bl. a. om statligt stöd till ett intensifierat utvecklingsarbete då det
gäller läsfrämjande och uppsökande arbete.

I anslutning till det sist sagda tar utskottet upp till behandling motion
2997 (c), såvitt däri yrkas att medel inte skall beräknas för en särskild
anslagspost avseende arbetsplatsbibliotek utan att medel skall beräknas
gemensamt för detta ändamål, för bidrag till lokal biblioteksverksamhet
och för bidrag till verksamhetsutveckling. Motionärerna menar att så
betydande stödbelopp som föreslås i propositionen, 3 milj. kr., inte bör
bindas till viss typ av bibliotek.

I överensstämmelse med vad utskottet ovan anfört kan det finnas även
andra vägar att nå nya grupper än genom arbetsplatsbibliotek. Då det
gäller utnyttjandet av de ekonomiska resurser som nu är aktuella anser
utskottet dock att de bör användas till ändamål som i huvudsak preciseras
av riksdagen; utskottet har redan diskuterat frågan om stöd till lokal
utveckling, för vilket medel beräknas inom ramen för bidrag till lokal
biblioteksverksamhet, och kommer i det följande att pröva frågan om
bidrag till verksamhetsutveckling. Utskottet vill också påpeka att avsikten
är att kulturrådet skall få omfördela högst 1 milj. kr. mellan bi. a. de tre
anslagsändamål som tas upp i motionen. Utskottet tillstyrker detta. Således
anser utskottet att någon sammanslagning av de anslagsposter som tas
upp i regeringens förslag inte bör göras. Motion 2997 avstyrks därför i
aktuell del (yrkande 4).

Stöd till inköp av talböcker

Utskottet tillstyrker att ett särskilt bidrag av engångskaraktär skall kunna
utgå till länsbibliotek för inköp av talböcker enligt en plan för talboksförsörjning
inom resp. län. Bidragen bör, som föreslås i propositionen,
fördelas av talboks- och punktskriftsbiblioteket (TBP).

Stöd till verksamhetsutveckling

Visst statligt stöd till verksamhetsutveckling vid folkbibliotek bör enligt
propositionen utgå. Riksdagen bör godkänna principer för sådant stöd.

3 Riksdagen 1984/85. 13 sami. Nr 21

KrU 1984/85:21

Detta bör vara av storleksordningen 1,5 milj. kr. och i första hand utgå för
kommunal medverkan i enlighet med en av kulturrådet utarbetad plan.

I motion 2998 (m) yrkas avslag på propositionen i denna del (yrkande
6). Motionärerna anför att bidragets syfte angivits alltför ”lösligt”. De
framhåller att det i all verksamhet, kommunal likväl som annan, bör ligga
ett moment av utvecklingsarbete.

Det sist sagda kommer också till uttryck i propositionen. Där framhålls
emellertid också att med hänsyn till frågans angelägenhetsgrad det finns
skäl som talar för att staten gör särskilda ansträngningar att stödja och
stimulera metodutveckling samt att förmedla sådana erfarenheter. Utskottet
delar denna uppfattning. Utskottet ansluter sig också till den uppfattning
sorn kommer tili uttryck i propositionen, nämligen att det finns två
områden som bedöms vara särskilt angelägna i samband med ett intensifierat
utvecklingsarbete, dels former för det läsfrämjande och uppsökande
arbetet, dels metoder för att ta till vara den nya informationsteknologin på
folkbiblioteksornrådet. Synpunkter i dessa båda avseenden utvecklas närmare
i propositionen, tili vilken utskottet hänvisar (s. 101 och 102).

Utskottet vill framhålla att det ligger i utvecklingsverksamhetens natur
att konkreta projekt inte i detalj kan anges redan vid anslagsbeviljandet
från statsmakternas sida. Utskottet vill också erinra om vad utskottet i ett
tidigare avsnitt (s. 28) anfört om vikten av ett uppsökande arbete på
folkbiblioteksområdet. Under hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet
propositionen och avstyrker motionsyrkandet (yrkande 6).

Statliga uppgifter inom folkbiblioteksornrådet

I ett särskilt avsnitt i propositionen sammanfattar föredragande statsrådet
sin syn på hur kulturrådet m. fl. myndigheter bör inrikta sin verksamhet
för att på ett effektivt sätt stärka folkbiblioteksverksamheten.

Utskottet begränsar sig här till att beröra frågan om biblioteksverksamhet
på kriminalvårdsanstalter.

I propositionen anför föredragande statsrådet bl. a. följande (s. 107).

Intagna i häkten och på anstalter kan betraktas som socialt handikappade
och tillhör de eftersatta grupper som den statliga kulturpolitiken skall
ta särskild hänsyn till. De som vistas på slutna anstalter och i häkten kan
inte själva ta sig till folkbibliotek och andra kulturella institutioner. Det är
därför enligt min uppfattning synnerligen angeläget att dessa människor
ges tillgång till den service, som folkbiblioteken kan förmedla. Verksamheten
vid häktena är särskilt viktig, eftersom de häktade är mer isolerade
än andra intagna och läsning ofta är den enda sysselsättning som står till
buds. Detta återspeglas i en hög genomsnittlig utlåning per häktesplats.
Vidare bör beaktas de behov av mer kostnadskrävande biblioteksservice
som intagna och häktade med andra modersmål än svenska kan ha.

Vidare slås fast att biblioteksverksamheten inom kriminalvården är en
statlig angelägenhet. Kriminalvårdens resurser medger dock för närvaran -

KrU 1984/85:21

de inte att mer än omkring hälften av de kommuner som ger biblioteksservice
till anstalter och häkten kan få full ersättning härför. I likhet med
folkbiblioteksutredningen och kriminalvårdsstyrelsen anser dock föredragande
statsrådet att staten successivt bör kunna ersätta även de övriga
kommunerna fullt ut för deras biblioteksinsatser i häkten och på slutna
anstalter.

Justitieutskottet har med anledning av en granskning som gjorts av
riksdagens revisorer nyligen behandlat bl. a. frågan om kostnader för
biblioteksverksamheten på häkten och på anstalter (JuU 1984/85:37).
Utskottet har hemställt att riksdagen som sin mening skal! ge regeringen
till känna att vad som anförts i propositionen enligt den ovan lämnade
redovisningen helt ligger i linje med den uppfattningen i saken justitieutskottet
har. I överensstämmelse med vad som sägs i en i ärendet väckt
motion och till skillnad från den uppfattning revisorerna gett uttryck för
(Förslag 1984/85:12) har justitieutskottet också ansett att biblioteksverksamhet
vid häktena även framdeles bör hållas på minst samma nivå som
hittills.

Anslagsberäkningar för budgetåret 1985/86

Den totala anslagsramen

I budgetpropositionen i år föreslog regeringen att biblioteksersättningens
grundbelopp skulle höjas med 1 öre till 41 öre och övriga grundbelopp
i motsvarande mån. Sedan motioner väckts av företrädare för samtliga
riksdagspartier om en ytterligare höjning av biblioteksersättningen, beslöt
riksdagen på hemställan av utskottet att höja grundbeloppet med 1 öre
utöver förslaget i propositionen eller således till 42 öre. Övriga grundbelopp
skulle enligt beslutet höjas i motsvarande mån (KrU 1984/85:16 p. 9,
rskr. 1984/85:253). Kostnaderna beräknades till 1 071 000 kr. En av de
angivna motionerna var motion 2474 (s). I denna motion yrkas också att
den sålunda genomförda höjningen av biblioteksavgiften skall Finansieras
genom omfördelning av medel från de anslag som avser ändamål inom
litteratur- och folkbiblioteksområdet.

Som framgår av det föregående Finns skilda meningar om vilka resurser
som bör avsättas till olika ändamål på litteratur- och folkbiblioteksområdet.
Utskottet anser dock inte att det finns skäl att skära ner medelsanvisningen
för att Finansiera den höjning av biblioteksersättningen som beslutats
utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet avstyrker därför motionen
i aktuell del (yrkande 1 delvis).

G 9. Stöd till kulturtidskrifter

Riksdagen har för nästa budgetår anvisat 10 204 000 kr. till stöd till
kulturtidskrifter (prop. 1984/85:100, bil. 10 s. 548-550, KrU 1984/85:13
p. 4, rskr. 1984/85:268).

KrU 1984/85:21

I motion 2996 (vpk) föreslås att ett belopp om ytterligare 3 milj. kr. skall
anvisas under anslaget och att dessa medel skall användas av kulturrådet
för försöksverksamhet med tidskrifter på bibliotek m. m.

Riksdagen har i samband med medelsanvisningen under anslaget prövat
frågan om en uppräkning av det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet
i syfte att finansiera en av kulturrådet föreslagen försöksverksamhet.
Utskottet har därvid på anförda skäl avstyrkt en sådan uppräkning.
Riksdagen har intagit samma ståndpunkt. Det finns enligt utskottets mening
inte anledning att ompröva medelsbehovet under anslaget. Motionsyrkandet
avstyrks därför (yrkande 5).

G 14. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader

I det föregående har utskottet tillstyrkt att talboks- och punktskriftsbiblioteket
får möjligheter att under vissa villkor lämna statsbidrag till länsbibliotek
för inköp av talböcker. Utskottet tillstyrker förslag i propositionen
örn att rubricerade anslag förstärks med 2 milj. kr. utöver vad riksdagen
redan anvisat (prop. 1984/85:100, bil. 10 s. 558 — 560, KrU 1984/85:13
p. 7, rskr. 1984/85:268).

G 15. Litteraturstöd

Från anslaget utgår stöd till utgivning av litteratur enligt förordningen
(1978:490) om statligt litteraturstöd. De olika kategorierna inom utgivningsstödet
och de övriga ändamål som får stöd under anslaget framgår av
sammanställningen nedan (s. 37). Även regeringens förslag framgår av
sammanställningen.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt att statligt stöd skall kunna utgå
till utgivning av en klassikerserie för i första hand skolan. Utskottet tillstyrker
att ett belopp av 4 milj. kr. för detta ändamål anvisas för nästa budgetår
under förevarande anslag och beräknas under anslagsposten Utgivningsstöd.
Detta innebär att utskottet avstyrker motion 2998 (m), såvitt däri
yrkas avslag på medelsanvisningen (yrkande 8 delvis).

I detta sammanhang erinrar utskottet om att det i motion 2995 (fp)
föreslås att stödet till klassikerutgivningen skall få karaktär av konsumentoch
distributionsstöd. Denna fråga har behandlats i det föregående (yrkande
3).

I samma motion, 2995, föreslås en höjning av utgivningsstödet med 2
milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således med 6 784 000 kr. till
28 920 000 kr, varav 4 milj. kr. till klassikerstöd. Motionärerna vill finansiera
den extra höjningen och viss annan höjning av en anslagspost (se
G 20) genom att inte beräkna medel till anslagsposten Arbetsplatsbibliotek
(under G 20). Utskottet, som i det föregående tillstyrkt en satsning på
arbetsplatsbibliotek, avstyrker motionsyrkandet (yrkande 4 delvis) och
tillstyrker propositionen i motsvarande del.

KrU 1984/85:21

	1984/85	Beräknad ändring 1985/86
		Statens kul-	Före-
		turråd, skol-	draganden
		överstyrelsen
1. Utgivningsstöd	(22 136 000)'	(+2327 000)2	+4 784000
a) Ny svensk skönlitteratur
för vuxna	6100000	+ 427000
b) Skönlitteratur för vuxna
i svensk översättning	3000000	+ 210000
c) Klassiker	2 260000	+ 158000
d) Facklitteratur för vuxna	4046 000	+ 283000
e) Barn- och ungdoms-
litteratur	2 575000	+ 180000
f) Barn- och ungdomsserier	500000	+ 535000
g) Projektstöd till särskilt
kostnadskrävande utgiv-
ning	1 325000	+ 93000
h) Litteratur på invandrar-
och minoritetsspråk	950000	+ 267000
i) Utgivning av August
Strindbergs samlade verk	900000	+ 63000
j) Svenska Vitterhetssam-
fundet3	55 000	+ 3000
k) Stöd till författarverk-
städer	225000	+ 96000
1) Studie av bokbranschen3	200000	+ 12000
m) Arvoden m. m. för för-
delning av utgivnings-
stödet	(770 000)4	(+ 75000)4
2. Utgivning av lättläst
litteratur	1577000	+ 542 0005	+ 447 000
3. Stiftelsen Litteraturfräm-
jandet för utgivning av En
bok för alla samt läsfräm-
jande åtgärder för barn och
ungdom	5 560000	+ 389000	+ 167000
4. Sigtunastiftelsens klipparkiv	50000	+ 23 000	- 500006
5. Stiftelsen Svenska barnboks-
institutet	970000	+ 458000	- 970 0006
6. Samfundet De nio	17000	+ 11000	- 17000
	30310000	+3 750 0002 7	+4361000

1 Statens kulturråd får under budgetåret 1984/85 omfördela medel till ett belopp av
sammanlagt högst 1 milj. kr., varav högst 100000 kr.får omfördelas från posterna
a-g till Stöd till presentation av svensk litteratur i utlandet. Resterande medel får
omfördelas mellan posterna a-g.

2 Därutöver begär statens kulturråd 7 759 000 kr. för Presentationsstöd för litteraturstödda
titlar.

3 Budgetåret 1984/85 uppfört som särskild anslagspost.

4 Beloppet är fördelat på övriga delposter under anslagsposten.

5 Statens kulturråd begär + 110000 kr.

6 Medel för ändamålet för budgetåret 1985/86 föreslås anvisas under anslaget G 20.
Bidrag till folkbibliotek.

7 Därutöver begär statens kulturråd 375 000 kr. för Stöd till presentation av svensk
litteratur i utlandet samt ett engångsbelopp av 11 milj. kr. fördelat på tre år för
utgivning av en klassikerserie för skolan.

KrU 1984/85:21

Som framgår av sammanställningen beräknas i propositionen 5 727 000
kr. till Stiftelsen Litteraturfrämjandet för utgivning av En bok för alla samt
för läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom. Motionärerna bakom
motion 2998 (m) har enligt vad som redovisats i det föregående framställt
krav på att medel inte skall anvisas till den del av Litteraturfrämjandets
förlagsverksamhet som avser vuxenböcker. Kostnader för denna utgivning
beräknas av motionärerna till 3 milj. kr.

Utskottet, som vill erinra om att staten enligt riksdagens bemyndigande
träffat avtal om utgivning av bl. a. vuxenböcker i serien En bok för alla
avseende tiden t. o. m. nästa budgetår, har i det föregående ställt sig positiv
till en fortsatt utgivning av såväl vuxenböcker som böcker för barn och
ungdom i serien. Medel bör enligt utskottets mening anvisas till Litteraturfrämjandet
i enlighet med regeringens förslag. Motionsyrkandet avstyrks
således (yrkande 8 delvis).

Sedan år 1947 har ett särskilt bidrag utgått till Samfundet De nio som
kompensation för ökade kostnader i samband med en ändring i beskattningen
av enskilda stiftelser. Med hänsyn till den långa tid som bidraget nu
har funnits anser föredragande statsrådet den ursprungliga motiveringen
inte längre befogad. Han föreslår därför att bidraget upphör fr. o. m. nästa
budgetår. Utskottet anser för sin del att Samfundet De nio även i fortsättningen
bör få stöd från anslaget. Stödet bör för nästa budgetår bestämmas
till samma belopp som för innevarande budgetår nämligen 17 000 kr.
Utskottet tillstyrker därmed motion 2995 (fp) i motsvarande del (yrkande
4 delvis).

G 16. Kreditgarantier till bokförlag

Utskottet tillstyrker att riksdagen i enlighet med regeringens förslag till
kreditgarantier till bokförlag anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr. Utskottet
har i det föregående tillstyrkt att statliga garantier till bokhandel avvecklas
och att garantier till bokförlag fortsättningsvis anges genom en
total engagemangsram, 6 milj. kr., i stället för genom årliga ramar.

G 17. Stöd till fackbokhandel m. m.

Utskottet har i ett tidigare avsnitt (s. 25) tillstyrkt ett ökat statligt åtagande
i samband med ett nytt fackbokhandelsavtal, bl. a. för att förbättra
lagerhållningen av litteratur. Utskottet tillstyrker att anslaget bestäms till
2 300 000 kr. för nästa budgetår. Medel bör anvisas under ett förslagsanslag,
eftersom det är svårt att i förväg exakt ange anslagsbehovet.

G 18. Stöd till bokhandel

För de nya stödinsatser till bokdistribution och bokhandel som utskottet
behandlat i det föregående har regeringen föreslagit ett nytt reservations -

KrU 1984/85:21

anslag benämnt Stöd till bokhandel. Ett anslagsbelopp om 2 775 000 kr.,
varav 1 000 000 kr. för Sortimentsstöd, föreslås. Av beloppet avser
1 000 000 kr. Stöd till spridning av bokinformation. I enlighet med vad som
angetts i det föregående är sistnämnda belopp avsett för spridning av en
aktuell bokkatalog till i första hand barn och ungdom. Utskottet har i
sammanhanget inte ansett sig kunna biträda förslag i motion 2998 (m) av
innehåll att denna anslagspost skall få användas även till att täcka såväl de
administrationskostnader som föranleds av en förstärkt insats i fråga om
klassiker i skolan som kostnader för en av skolöverstyrelsen driven informationskampanj
om klassikerutgivningen. Utskottet har nämligen förordat
att särskilda medel för utgivningen anvisas (se G 15).

Utskottet avstyrker som en följd av sitt tidigare ställningstagande motionen
i denna del (yrkande 3 delvis) och tillstyrker regeringsförslaget.

G 19. Lån för investeringar i bokhandel

Utskottet tillstyrker att till Lån för investeringar i bokhandel anvisas ett
reservationsanslag av 1 925 000 kr.

G 20. Bidrag till folkbibliotek

Från anslaget Bidrag till folkbibliotek utgår bidrag enligt vad som
framgår av sammanställningen. Av denna framgår också regeringens förslag.

1984/85 Beräknad ändring 1985/86

		Statens kulturråd	Före- draganden
1. Lokal biblioteksverksamhet	11732000	-2063 000	-3032000
2. Inköp av litteratur på invandrar- och minori-tetsspråk	4607 000	+ 276000	-2607 000
3. Arbetsplatsbibliotek	-	+ 3 000000	+ 3 000000
4. Verksamhetsutveckling	-	+ 1945 000	+ 1500000
5. Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet	(970 000)1	(+ 458000)	+1 535 000
6. Vissa gemensamma ända-mål i folkbibliotekens verksamhet	769 0002	+ 46000	+ 1060001
	17108000	+3204000	+ 502 000“

1 Innevarande budgetår anvisat under anslaget Litteraturstöd.

2 I beloppet ingår medel som innevarande budgetår anvisats under anslagsposterna
Tomedalens bibliotek, Bokbuss i norra gränsområdet samt Biblioteksverksamhet
bland svenskar i utlandet.

2 1 beloppet ingår 50 000 kr. som innevarande budgetår anvisats till Sigtunastiftelsens
klipparkiv under anslaget Litteraturstöd.

4 Kulturrådet får omfördela högst 1 milj. kr. mellan anslagsposterna 1-4.

Utskottet har i det föregående avstyrkt ett motionsförslag (2997 yrkande

4) om att medel till Lokal biblioteksverksamhet, Arbetsplatsbibliotek och
Verksamhetsutveckling skall beräknas under en gemensam anslagspost (s.
33).

KrU 1984/85:21

I ett tidigare avsnitt har utskottet också — med avstyrkande av motion
2998 (m) yrkande 5 — tillstyrkt att medel till lokalt utvecklingsbidrag inom
anslagsposten Lokal biblioteksverksamhet skall beräknas (s. 31). För ändamålet
beräknas i propositionen 4,5 milj. kr. I motion 2996 (vpk) förordas
ett belopp om ytterligarelO milj. kr. för ändamålet. Av det sagda framgår
att det enligt motion 2998 inte bör beräknas några medel i denna del
(yrkande 9 delvis).

Utskottet godtar regeringsförslaget, som grundar sig på det ekonomiska
utrymme som bedöms föreligga med hänsyn till bl. a. en omfördelning av
medel till länsbibliotekens regionala verksamhet. Motion 2996 yrkande 2
i motsvarande del och motion 2998 yrkande 9 i motsvarande del avstyrks
därför.

För bidrag till lånecentralers, länsbiblioteks och lokala biblioteks inköp
av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk föreslås i propositionen ett
belopp om 2 milj. kr., vilket innebär en avsevärd minskning i förhållande
till medelsanvisningen för ändamålet för innevarande budgetår. I flera
motioner förordas en större medelsanvisning för ändamålet, nämligen i
motion 2996 (vpk) ytterligare 3 milj. kr. och i motion 2995 (fp) ytterligare
1 milj. kr. Sistnämnda uppräkning föreslås bli finansierad genom att medel
inte beräknas för bidrag till Arbetsplatsbibliotek. Även motionärerna bakom
motion 2997 (c) uttalar sig för angelägenheten av en satsning på
litteratur på invandrar- och minoritetsspråk (yrkande 5). Utskottet uppfattar
yrkandet som att motionärerna godtar regeringens förslag samtidigt
som de vill att regeringen skall göra fortsatta överväganden om möjligheten
att tillföra anslagsposten ytterligare medel.

I ett särskilt avsnitt i propositionen (s. 95—98) gör föredragande statsrådet
ingående överväganden rörande stödbehovet på detta område. Han
konstaterar att kommunerna har ökat sitt kulturella ansvarstagande för
invandrargrupperna och funnit former för sin service till dessa grupper.
Han bedömer att behovet av ekonomisk stimulans till kommunerna för
närvarande inte är lika uttalat som vid tidpunkten för bidragets inrättande.
Medelsberäkningen görs mot denna bakgrund.

Utskottet ansluter sig till de överväganden som gjorts i propositionen
och beaktar härvid den möjlighet som skall finnas att omfördela vissa
medel mellan bidragsändamål (anslagsposterna 1 —4). Utskottet avstyrker
således motionsyrkandena (2995 yrkande 6 delvis, 2996 yrkande 2 delvis
och 2997 yrkande 5).

I enlighet med utskottets överväganden i det föregående (s. 31) tillstyrker
utskottet en medelsberäkning till Arbetsplatsbibliotek om 3 milj. kr. Avslagsyrkanden
i motionerna 2995 (yrkande 6 delvis) och 2998 (yrkande 9
delvis) avstyrks således.

Då det gäller verksamhetsutveckling tillstyrker utskottet i enlighet med
sin tidigare redovisade inställning (s. 33) att ett belopp om 1 500 000 kr.
beräknas. Motion 2998 i vilken yrkas avslag på medelsanvisning för ändamålet
avstyrks i motsvarande del (yrkande 9 delvis).

KrU 1984/85:21

Utskottet har i ett tidigare avsnitt diskuterat frågan om införande av en
bibliotekslag och har därvid stannat för att inte förorda en sådan lag. Som
en följd härav avstyrks förslag i motion 721 (vpk) om anvisande av 100
milj. kr. för igångsättandet av genomförandet av en sådan lag (yrkande 2).

Utskottet avstyrker även motion 2996 i vad däri föreslås — utöver vad
ovan redovisats — att uppemot 90 milj. kr. anvisas till bidrag till folkbibliotek
(yrkande 2 delvis). Utskottet gör bedömningen att det inte finns
resurser för en så betydande ökning av medelsanvisningen på området.

G 21. Bidrag till regional biblioteksverksamhet

I det föregående har utskottet tillstyrkt en kraftig förstärkning av stödet
till regional biblioteksverksamhet under en treårsperiod. För nästa budgetår
har tillstyrkts att 35 nya grundbelopp inrättas.

Utskottet vill här också erinra om att utskottet med anledning av motion
2997 (c) uttalat sig för en särskild förstärkning till länsbiblioteket i Umeå.

1 propositionen beräknas kostnader för 35 nya grundbelopp till
2 219 000 kr. Utskottet tillstyrker att medelsanvisningen sker i enlighet
härmed.

För verksamheten som lånecentral med depåfunktion vid Malmö,
Stockholms och Umeå stadsbibliotek har i propositionen räknats med en
kompensation för kostnadsutvecklingen med 136 000 kr., vilket motsvarar

ca 3 %.

I motion 2996 (vpk) föreslås att den anslagspost som är avsedd för detta
ändamål räknas upp med ytterligare 335 000 kr. Detta överensstämmer
med kulturrådets förslag. Kulturrådet har i sin anslagsframställning beräknat
200 000 kr. för den årsavgift som tas ut vid en anslutning av depåbiblioteken
till Bibliotekstjänsts datoriserade bibliotekssystem (BUMS).

Utskottet är inte nu berett förorda en medelsanvisning som har som
utgångspunkt att depåbiblioteken ansluts till BUMS. I det föregående har
utskottet tillstyrkt att verksamheten efter förhandlingar regleras mellan
staten och de tre huvudmän som svarar för verksamheten. I avvaktan på
resultatet av sådana förhandlingar bör medelsberäkningen ske efter samma
normer som för andra likartade anslagsposter. Utskottet tillstyrker
därför propositionsförslaget och avstyrker motionen i motsvarande del
(yrkande 3).

I enlighet med det sagda bör under anslaget anvisas 16 392 000 kr.

Anslag till biblioteksverksamhet vid svenska skolor i utlandet

I motion 2998 (m) framhålls att det finns behov av ett särskilt stöd till
biblioteken i svenska skolor i utlandet. En förutsättning för stödet bör vara
att även svenskar utan direkt anknytning till skolorna skall få använda
biblioteket. Stödet bör i ett inledningsskede uppgå till 1 milj. kr.

KrU 1984/85:21

Som motionärerna framhåller finns ett statsbidragssystem för utlandsskolorna.
Bidrag utgår i form av bidrag till kostnader för lärarlöner och
lokaler samt i form av ett särskilt driftsbidrag. Sistnämnda bidrag utgör 8 %
av lönekostnaderna och vissa pensionskostnader. Under det utredningsarbete,
som föregick införandet av det nuvarande statsbidragssystemet,
avvisades tanken på en uppdelning av statsbidraget på ett antal specialdestinerade
bidrag, t. ex. ett för uppbyggnad av skolbibliotek. Riksdagen
anslöt sig till tanken på ett samlat driftsbidrag (prop. 1977/78:100, bil. 12,
UbU 1977/78:18, rskr. 1977/78:205). Utbildningsutskottet framhöll att
härigenom skapades ett bidragssystem som var enkelt och som möjliggjorde
för skolorna att förutse bidragets storlek.

Riksdagen har på hemställan av utbildningsutskottet under riksmötet
1981/82 avstyrkt en motion med ett likartat innehåll som den nu aktuella
(UbU 1981/82:17). Därvid har utbildningsutskottet hänvisat till att ytterligare
erfarenheter bör vinnas innan t. ex. frågan om en ändrad procentsats
för det särskilda driftsbidraget övervägs. Det ankommer på skolöverstyrelsen
att som tillsynsmyndighet för verksamheten följa utvecklingen och vid
behov ta nödvändiga initiativ, anförde utskottet vidare.

Inte heller kulturutskottet anser att det bör införas ett specialdestinerat
bidrag för det i motionen angivna ändamålet. Med hänsyn härtill och till
vad utbildningsutskottet anfört om skolöverstyrelsens uppgift i här aktuellt
avseende avstyrker utskottet motionsyrkandet (yrkande 7).

övriga frågor

Videogram för döva

Utredningen (U 1983:02) om videogram för döva avgav i slutet av år
1984 sitt betänkande (Ds U 1984:18) Videogram för döva. Remissbehandlingen
av betänkandet har avslutats för kort tid sedan. Utskottet anser att
den fortsatta beredningen inom regeringskansliet av detta bör avvaktas.
Utskottet, som förutsätter att regeringen tar ställning till förslagen i betänkandet
i sådan tid att proposition kan föreläggas riksdagen före utgången
av nästa riksmöte, avstyrker motion 2996 (vpk), såvitt däri förordas att
riksdagen nu skall uttala sig om en breddning av verksamheten vad avser
videogram för döva (yrkande 6).

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen på förslag av
regeringen och efter tillstyrkande av kulturutskottet nyligen anvisat medel
som gör det möjligt för Sveriges dövas riksförbund (SDR) att redan under
nästa budgetår öka sin produktion i Leksand av videogram på teckenspråk
(prop. 1984/85:100, bil. 10 s. 558-560, KrU 1984/85:13, rskr. 1984/
85:268).

KrU 1984/85:21

Marknadsföringen av Strindbergs samlade verk

Under anslaget G 15 Litteraturstöd beräknas medel till utgivning av
August Strindbergs samlade verk.

I motion 1794 (m) hävdas att det finns uppenbara brister i marknadsföringen
av verket. De flesta volymerna säljs endast i några tusen exemplar
medan målet borde vara minst det tiodubbla. Inte ens biblioteken visar
något större intresse för nyutgivning. Allmänheten saknar möjligheter att
abonnera på verket. Motionärerna anför också att man i bokhandeln inte
i förväg vet när en volym skall komma ut. Motionärerna vill att riksdagen
skall begära åtgärder rörande marknadsföringen av Strindbergs samlade
verk.

Med anledning av motionen har utskottet inhämtat följande uppgifter
från kulturrådet.

Marknadsföringen av Strindbergs samlade verk åvilar det utgivande
förlaget. Detta har i takt med antalet utkomna delar i motsvarande grad
ökat sin marknadsföring. Utöver större skyltmaterial, senast i samband
med Strindbergsserien i TV, och broschyrer sänder man nu regelbundet, en
gång i månaden, ut ett särskilt marknadsföringsbrev till bokhandel och
bibliotek. De flesta av de hittills utkomna tolv titlarna är slutsålda i första
upplagan och en andra upplaga har tryckts. Totalt har de olika volymerna
hittills tryckts i upplagor mellan 3 700 och 11 600 exemplar varav den 31
januari 1985 mellan 2 400 och 5 000 exemplar sålts. En del av försäljningen
har skett genom Månadens bok. Till detta kommer att bokklubben Vår bok
i egen tryckning tryckt upp tre av verken i mellan 6 600 och 10 100 exemplar.

Kulturrådet, som har fortlöpande kontakter med förlaget i marknadsföringsfrågan,
har gjort en utförlig presentation av utgåvan vid det gångna
budgetårets bibliotekskonferenser. Verket presenteras också inom ramen
för en utställning som kulturrådet gör vid Sveriges allmänna biblioteksförenings
årsmöte i Falun. Mot bakgrund av detta och det läsfrämjande
uppdrag rådet fått stöder rådet Eskilstuna stadsbibliotek i dess planer på
att genomföra en Strindbergskampanj i Södermanlands län.

Utskottet vill för sin del understryka vikten av att fortsatta insatser görs
i det syfte som anges i motionen. Utskottet kan dock med hänsyn till den
av kulturrådet lämnade redovisningen inte finna att det nu finns skäl för
riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionen. Denna
avstyrks därför.

En folksångbok

Motionären bakom motion 1817 (vpk) framhåller att det är lika viktigt
att slå vakt om den svenska musiken som om det svenska språket. För att
bevara det svenska kulturarvet på musikområdet bör enligt motionären ges
ut en folksångbok, i vilken det också speglas invandrarnas musikliv, som

KrU 1984/85:21

berikat vårt musikliv under decennier. Folksångboken bör göras billig och
vara lättillgänglig. Motionären beräknar att kostnaden för förslaget i ett
första skede kan uppgå till 2 milj. kr.

Utskottet delar helt motionärens synpunkter i fråga om vikten att bevara
kulturarvet på sång- och musikområdet. Det synsätt som kommer till
uttryck i motionen står i överensstämmelse med vad utskottet anförde i ett
betänkande hösten 1981 (KrU 1981/82:7), där utskottet framhöll betydelsen
av att vidmakthålla den kulturella traditionen på musikens och folkdansens
område. I betänkandet lämnas bl. a. en redovisning för de s. k.
stamsångerna och för innehållet i Läroplanen för grundskolan då det
gäller musik. Utskottet hänvisar till betänkandet liksom till utbildningsutskottets
betänkande UbU 1982/83:4 (s. 7 — 8), vari bl. a. frågan om urval
av sånger för skolbruk behandlas.

Utskottet känner sympati för tanken på att en sångbok av det slag som
motionären förordar utges. På marknaden saknas dock inte sångböcker
som syftar till att ta till vara kulturarvet på detta område, låt vara att det
torde vara svårt att hålla nere kostnaderna för sådana böcker, bl. a. om de
skall vara slitstarka. Det har nyligen utkommit en sångbok som innehåller
visor, sånglekar och danser och som avser tiden fram till 1950. Sångboken
riktar sig bl. a. till skolan och till hemmet. Sångboken innehåller också
bl. a. förslag till lämpliga sånger för olika årskurser i skolan och kulturhistoriska
notiser beträffande sångerna (Sångboken — Vår gemensamma
sångskatt, Liber Läromedel 1985).

Även om utskottet således är positivt till motionens syfte, anser utskottet
att det inte bör ankomma på riksdagen att ta initiativ till utgivningen av en
sångbok. Motionen avstyrks därför.

Främjande av berättartradition på mål

I motion 1828 (vpk) yrkas att riksdagen skall hemställa om förslag till
främjande av berättartradition på mål.

Som skäl för sitt yrkande anför motionären följande.

Höss skulle dä va,

om riksdann tögge sä en litten tett

på dätta mä bevaringa tå mål?

Sjol tocker ja dä skulle va bra.

Dä ä sö möe annre tefälle å ganger,
riksdann uttaler sä för va vektitt dä ä,
mä ett ege’ språk.

Att dä ä en tå fölks mange teganger.

Jo, vesst dä ä rektitt å kårrekt.

Å, dä samme gäller för dialekt.

Utskottet behandlade för några år sedan en motion av samma motionär,
där yrkandet gick ut på att lokalradion borde främja lokal berättartradi -

KrU 1984/85:21

tion. Utskottet instämde i motionärens uppfattning om värdet av denna
tradition — såväl då som nu på ett levande sätt åskådliggjort genom
motionsutformningen.

Enligt utskottets uppfattning måste insatser i motionens syfte göras på
en rad olika områden. Utskottet vill här i korthet utan att sträva efter
fullständighet peka på några vägar för att främja berättartraditionen på
mål.

Ovan har lokalradion nämnts. I sitt betänkande KrU 1982/83:21 framhöll
utskottet att enligt avtalet mellan staten och lokalradion programverksamheten
skulle ha en lokal inriktning och i skälig omfattning tillgodose
skiftande behov och intressen hos befolkningen i resp. lokalradioområde.
Lokalradion skall vidare ta till vara och utveckla ljudradions särskilda
förutsättningar att ge upplevelser och stimulera fantasin och att därigenom
ge möjligheter till inlevelse, engagemang och förströelse. I anslutning
härtill bör också nämnas de möjligheter som kan finnas att utnyttja riksradions
arkiv.

Grundskolans läroplan ger stort utrymme för de enskilda lärarna att låta
berättartradition på mål ingå i verksamheten i skolan, t. ex. i de fria
aktiviteterna och ämnet svenska.

Studiecirklar kan läggas upp i ämnet och studieförbunden har möjlighet
att anordna kulturevenemang, där den lokala berättartraditionen uppmärksammas.
Hembygdsföreningarna har också en möjlighet att göra en
insats på området.

I många fall bidrar lokaltidningar till att bevara berättartradition på
mål, bl. a. genom att publicera dikter.

Utskottet vill här också hänvisa till det arbete som bedrivs av Dialektoch
ortnamnsarkiven samt Svenskt visarkiv (DOVA). Förra året behandlade
utskottet ingående frågan om fortsättningen av det år 1954 påbörjade
arbetet med en ordbok över Sveriges dialekter (OSD). Utskottet uttalade
som sin mening att det ur allmänkulturell synpunkt är värdefullt att resultatet
av ordboksarbetet publiceras i form av en tryckt ordbok så att allmänheten
får tillgång till resultatet i lättillgänglig form (KrU 1983/84:18 p. 25).

Utskottet har med anledning av motionen funnit det angeläget att peka
på att det finns en rad möjligheter att främja berättartradition på mål.
Utskottet kan dock inte finna att det är motiverat att riksdagen nu tar något
initiativ till några statliga insatser på området. Motionen bör därför inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.

KrU 1984/85:21

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande statens roll på litteratur- och biblioteksområdet

att riksdagen avslår motion 1984/85:2997 yrkande 1 i motsvarande
del,

2. beträffande kommunernas roll på litteratur- och biblioteksområdet att

riksdagen avslår motion 1984/85:2997 yrkande 2,

3. beträffande hemmets och skolans roll för litteraturintresset
att riksdagen avslår motion 1984/85:2998 yrkande 1,

4. beträffande fasta eller fria bokpriser

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:141 och
motion 1984/85:2995 yrkande 1 samt med avslag på motion
1984/85:2996 yrkande 4 godkänner vad utskottet anfört,

5. beträffande frågorna om en bibliotekslag och om avgiftsfrihet för
boklån från de kommunala folkbiblioteken

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:141, motion
1984/85:2995 yrkande 2 och motion 1984/85:2997 yrkande
1 i motsvarande del, samt med avslag på motion 1984/
85:721 yrkande 1 och motion 1984/85:2996 yrkande 1, båda
yrkandena i motsvarande del, godkänner vad utskottet anfört,

6. beträffande grundläggande medborgarinformation på de kommunala
folkbiblioteken

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:141, motion
1984/85:721 yrkande 1 och motion 1984/85:2996 yrkande
1, båda yrkandena i motsvarande del, godkänner vad utskottet
anfört,

7. beträffande handhavandet av utgivningsstödet

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:2998 yrkande 2
godkänner den ändring som förordats i proposition 1984/
85:141,

8. beträffande statligt stöd till utgivning av klassiker för skolan
att riksdagen med avslag på motion 1984/85:2998 yrkande 8 i
motsvarande del godkänner förslag i proposition 1984/85:141
om att sådant stöd skall utgå,

9. beträffande formen för stöd till utgivning av klassiker för skolan
att riksdagen med avslag på motion 1984/85:2995 yrkande 3
godkänner vad som anförts i proposition 1984/85:141,

10. beträffande principerna i övrigt för stöd till utgivning av klassiker
för skolan

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:2997 yrkande 7
godkänner de principer som förordats i proposition 1984/
85:141,

KrU 1984/85:21

11. beträffande statligt stöd till utgivning av ett svenskt uppslagsverk
att riksdagen med avslag på motion 1984/85:2995 yrkande 5
och motion 1984/85:2998 yrkande 4 bemyndigar regeringen att
besluta om statligt stöd med medel ur anslag under littera G.
Massmedier m. m. till utgivning av ett stort svenskt uppslagsverk
i enlighet med de principer som förordats i proposition
1984/85:141,

12. beträffande En bok för alla

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:2997 yrkande 8
bemyndigar regeringen att i ett avtal med Stiftelsen Litteraturfrämjandet
om utgivningen av En bok för alla ikläda staten
ekonomiska förpliktelser i enlighet med vad som anförts i
proposition 1984/85:141,

13. beträffande statliga garantier till bokförlag

att riksdagen godkänner att statsgaranti för lån till nyetablering
av förlag m. m. får beviljas inom en engagemangsram av
6 000 000 kr.,

14. beträffande handhavandet av kreditgarantier till förlag

att riksdagen godkänner den ändring som förordats i proposition
1984/85:141,

15. beträffande statligt distributionsstöd till fackbokhandel

att riksdagen godkänner vad som i proposition 1984/85:141
förordats om ändrade grunder för stödet,

16. beträffande förbättrad lagerhållning av viktigare litteratur
att riksdagen avslår motion 1984/85:2998 yrkande 10,

17. beträffande statligt sortimentsstöd till servicebokhandel, som inte
är fackbokhandel

att riksdagen godkänner de principer för sådant stöd som förordats
i proposition 1984/85:141,

18. beträffande ett permanent statligt kreditstöd till bokhandel

att riksdagen godkänner vad som i proposition 1984/85:141
förordats om grunderna för ett sådant stöd,

19. beträffande statligt stöd till bokinformation

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:2998 yrkande 3 i
motsvarande del godkänner vad som förordats i proposition
1984/85:141,

20. beträffande statligt stöd till bokhandel för utbildning och rådgivning att

riksdagen godkänner de principer för sådant stöd som förordats
i proposition 1984/85:141,

21. beträffande visst lagförslag

att riksdagen antar det i proposition 1984/85:141 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1976:1046) om överläm -

KrU 1984/85:21

nande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde (bilaga till betänkandet),

22. beträffande utökat statligt stöd till regional biblioteksverksamhet
att riksdagen med avslag på motion 1984/85:2997 yrkandena
3 och 6 godkänner vad som förordats i proposition 1984/
85:141,

23. beträffande lånecentraler och depåbibliotek

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i proposition
1984/85:141,

24. beträffande statligt stöd till lokal biblioteksverksamhet

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:2998 yrkande 5
godkänner vad som förordats i proposition 1984/85:141 om
ändring i grunderna för sådant stöd,

25. beträffande arbetsplatsbibliotek

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:2995 yrkande 6
och motion 1984/85:2998 yrkande 9, båda yrkandena i motsvarande
del, godkänner de principer för statligt stöd till etablering
av sådana bibliotek som förordats i proposition 1984/
85:141,

26. beträffande viss sammanslagning av anslagsposter
att riksdagen avslår motion 1984/85:2997 yrkande 4,

27. beträffande statligt stöd till länsbiblioteks inköp av talböcker
att riksdagen godkänner de principer för sådant stöd som förordats
i proposition 1984/85:141,

28. beträffande statligt stöd till verksamhetsutveckling vid folkbibliotek att

riksdagen med avslag på motion 1984/85:2998 yrkande 6
godkänner de principer för sådant stöd som förordats i proposition
1984/85:141,

29. beträffande den totala anslagsramen för stöd på litteratur- och
folkbiblioteksområdet

att riksdagen avslår motion 1984/85:2474 yrkande 1 i motsvarande
del,

30. beträffande stöd till kulturtidskrifter

att riksdagen avslår motion 1984/85:2996 yrkande 5,

31. att riksdagen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader
för budgetåret 1985/86, utöver vad riksdagen
tidigare anvisat (prop. 1984/85:100, bil. 10, KrU 1984/85:13,
rskr. 1984/85:268), anvisar ytterligare 2 000 000 kr.,

32. beträffande medelsberäkning för utgivning av klassiker för skolan att

riksdagen med bifall till proposition 1984/85:141 och med
avslag på motion 1984/85:2998 yrkande 8 i motsvarande del
för ändamålet beräknar 4 000 000 kr.,

KrU 1984/85:21

33. beträffande medelsberäkning för utgivningsstöd i övrigt

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:141 och med
avslag på motion 1984/85:2995 yrkande 4 i motsvarande del
för ändamålet beräknar 22 920 000 kr.,

34. beträffande medelsberäkning för Stiftelsen Litteraturfrämjandet
för utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för
barn och ungdom

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:141 och med
avslag på motion 1984/85:2998 yrkande 8 i motsvarande del
för ändamålet beräknar 5 727 000 kr.,

35. beträffande medelsberäkning för Samfundet De nio

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2995 yrkande 4 i
motsvarande del samt med avslag på proposition 1984/85:141
för ändamålet beräknar 17 000 kr.,

36. att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:14! och
motion 1984/85:2995 yrkande 4 i motsvarande del samt med
avslag på motion 1984/85:2998 yrkande 8 i motsvarande del till
Litteraturstöd för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 34 688 000 kr.,

37. att riksdagen till Kreditgarantier till bokförlag för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

38. att riksdagen till Stöd till fackbokhandel m. m. för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 2 300 000 kr.,

39. att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:141 och med
avslag på motion 1984/85:2998 yrkande 3 i motsvarande de! till
Stöd till bokhandel för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 2 775 000 kr.,

40. att riksdagen till Lån för investeringar i bokhandel för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 1 925 000 kr.,

41. beträffande beräknande av medel för Lokalt utvecklingsbidrag
inom anslagsposten Lokal biblioteksverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:141 samt med
avslag på motion 1984/85:2996 yrkande 2 och motion 1984/
85:2998 yrkande 9, båda yrkandena i motsvarande del, för
ändamålet beräknar 4 500 000 kr.,

42. beträffande beräknande av medel för Inköp av litteratur på
invandrar- och minoritetsspråk

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:141 samt med
avslag på motion 1984/85:2995 yrkande 6, motion 1984/
85:2996 yrkande 2 och motion 1984/85:2997 yrkande 5, samtliga
yrkanden i motsvarande del, för ändamålet beräknar
2 000 000 kr.,

43. beträffande beräknande av medel till Arbetsplatsbibliotek

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:141 samt med

4 Riksdagen 1984/85. 13 sami. Nr 21

KrU 1984/85:21

avslag på motion 1984/85:2995 yrkande 6 och motion 1984/
85:2998 yrkande 9, båda yrkandena i motsvarande del, för
ändamålet beräknar 3 000 000 kr.,

44. beträffande beräknande av medel till Verksamhetsutveckling
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:141 och med
avslag på motion 1984/85:2998 yrkande 9 i motsvarande del
för ändamålet beräknar 1 500 000 kr.,

45. beträffande medelsberäkning för införande av en bibliotekslag
att riksdagen med avslag på motion 1984/85:721 yrkande 2 i
motsvarande del inte beräknar medel för ändamålet,

46. beträffande medelsberäkning för andra bidrag till folkbibliotek
än dem sorn behandlats i tidigare moment

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:2996 yrkande 2 i
motsvarande del inte beräknar medel för ändamålet,

47. att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:141 samt med
avslag på motion 1984/85:721 yrkande 2, motion 1984/
85:2995 yrkande 6, motion 1984/85:2996 yrkande 2, motion
1984/85:2997 yrkande 5 och motion 1984/85:2998 yrkande 9,
samtliga yrkanden i motsvarande del, till Bidrag till folkbibliotek
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
17 610 000 kr.,

48. att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:141 och med
avslag på motion 1984/85:2996 yrkande 3 till Bidrag till regional
biblioteksverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag
av 16 392 000 kr.,

49. beträffande anslag till biblioteksverksamhet vid svenska skolor i
utlandet

att riksdagen avslår motion 1984/85:2998 yrkande 7,

50. beträffande videogram för döva

att riksdagen avslår motion 1984/85:2996 yrkande 6,

51. beträffande marknadsföring av Strindbergs samlade verk
att riksdagen avslår motion 1984/85:1794,

52. beträffande en folksångbok

att riksdagen avslår motion 1984/85:1817,

53. beträffande främjande av berättartradition på mål
att riksdagen avslår motion 1984/85:1828.

Stockholm den 21 maj 1985

På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Tyra Johansson
(s), Karl Boo (c), Tore Nilsson (m), Catarina Rönnung (s), Maja Bäckström
(s), Lars Ahlmark (m), Stina Gustavsson (c), Berit Oscarsson (s),
Gunnar Thollander (s), Jan-Erik Wikström (fp), Anders Nilsson (s), Lars
Hjertén (m) och Carl-Henrik Hermansson (vpk).

KrU 1984/85:21

Reservationer

1. Statens roll på litteratur- och biblioteksområdet (mom. 1)

Karl Boo och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”(yrkande 1 delvis)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion 2997 av företrädare
för centerpartiet att statens uppgift på litteratur- och biblioteksområdet
bör vara att skapa likvärdiga förutsättningar över hela landet. Som framhålls
i motionen sker detta bäst genom att kommunerna ges rimliga ekonomiska
förutsättningar att ta sitt lokala ansvar för en allsidig bokförsörjning.
I sistnämnda hänseende bör stödet vara så utformat att det i första
hand kommer de ekonomiskt svaga kommunerna till del. Regeringen bör
vid sina överväganden rörande fortsatta insatser på de här aktuella områdena
beakta det sagda. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av
motion 2997 om statens roll på litteratur- och biblioteksområdet bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 1 delvis).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande statens roll på litteratur- och biblioteksområdet
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2997 yrkande 1 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Hemmets och skolans roll för litteraturintresset (mom. 3)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Lars Hjertén (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Självfallet är”
och slutar ”(yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

Självfallet är även att hemmet och skolan har det största ansvaret för att
barn får en positiv inställning till litteratur och läsning. Det är viktigt att
föräldrar och lärare förmår stimulera barnens intresse för böcker. Barn
som i hemmet får lyssna till sagor och får delta i bibliotekets sagostunder
upptäcker litteraturen under en tid i livet när de är särskilt mottagliga för
intryck som blir livsavgörande.

Kunniga och välutbildade lärare är en förutsättning för att undervisningen
skall utveckla språkkänsla och förmedla vårt litterära arv, viktiga
ting för att eleverna skall efterfråga god litteratur. Teater, författarbesök
och fortlöpande kontakter med ortens bibliotek är också värdefulla inslag
i skolans arbete. En ”kulturansvarig” inom varje rektorsområde bör utses,
vilken har till uppgift att samordna skolans olika kulturarrangemang och

KrU 1984/85:21

att aktivt verka för att alla barn kommer i kontakt med kultur i olika
former.

Utskottet anser att riksdagen med anledning av motion 2998 i motsvarande
del (yrkande 1) som sin mening bör ge regeringen till känna vad
utskottet i denna del anfört.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande hemmets och skolans roll för litteraturintresset

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:2998 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Fasta eller fria bokpriser (mom. 4)

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet vill”
och på s. 12 slutar ”utskottet anfört” bort ha följande lydelse:

Förhållandena på bokområdet är visserligen skilda i Sverige och Frankrike,
men utskottet anser inte att detta är något avgörande skäl mot att ett
system med fasta bokpriser skulle ha gynnsamma effekter även i vårt land.
Flera remissinstanser har förordat en förnyad prövning av bruttoprisfrågan
och krävt en grundligare analys än den bokutredningen gjort. Bland
de remissinstanser som uttalat sig för en form av fastprissystem är kulturrådet,
Landsorganisationen, Sveriges författarförbund och Arbetarnas
bildningsförbund.

Ett fastprissystem skulle kunna utgöra en räddning för boken och för
fackbokhandelns ställning i många kommuner. Utskottet anser därför att
en försöksverksamhet i likhet med det franska systemet snarast bör prövas
och utvärderas. Detta är desto mera nödvändigt som det i propositionen
föreslagna stödet till litteraturen och bokdistributionen inte tillnärmelsevis
leder till den nödvändiga förbättringen av deras villkor.

Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion 2996 yrkande 4, med
anledning av propositionen och med avslag på motion 2995 yrkande 1 som
sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande fasta eller fria bokpriser

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2996 yrkande 4,
med anledning av proposition 1984/85:141 och med avslag på
motion 1984/85:2995 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

4. Frågan om avgiftsfrihet för boklån från de kommunala folkbiblioteken
(motiveringen till mom. 5)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Lars Hjertén (alla m)

anser

KrU 1984/85:21

dels att den mening i utskottets yttrande som i sista stycket på s. 14 börjar
”Detta gäller” och slutar ”för låntagare” bort utgå,

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Då det” och
slutar ”gentemot kommunerna” bort ha följande lydelse:

Kostnadsfria boklån tillämpas i dag i alla landets kommuner. Utskottet
säger dock nej till en bibliotekslag, som bl. a. skulle innehålla ett förbud
mot att införa avgifter på boklån. Utskottet vill därmed understryka att det
ankommer på kommunerna att själva avgöra om de vill införa avgifter
eller ej. Om kommunena skall ha större frihet i framtiden, bör friheten
också omfatta beslut om vilka delar av den kommunala servicen man vill
avgiftsbelägga och vilka områden som skall vara avgiftsfria.

5. Frågorna om en bibliotekslag och om avgiftsfrihet för boklån från de
kommunala folkbiblioteken (mom. 5)

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet kan”
och på s. 15 slutar ”kommunala folkbiblioteken” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan för sin del ansluta sig till de synpunkter som framförs i
motionerna 721 och 2996. En bibliotekslag — i meningen ett bindande
uttalande från riksdagen, ett ”biblioteksmanifest” — kan definiera de
övergripande målen för verksamheten och de ändamål systemet skall
tjäna, den kan fastställa folkbibliotekens innersta syften och tillförsäkra
dem deras naturliga position bland samhällets åtaganden jämsides med det
obligatoriska skolväsendet. En bibliotekslagstiftning av sådan innebörd
bör utformas så att den ger ramar för den kommunala verksamheten. Den
skall givetvis inte innebära detaljstyrning och reglering. Kommunerna
skall som nu driva folkbiblioteken och utforma deras verksamhet. De
skall, i likhet med vad som gäller för nu lagreglerade områden av den
kommunala verksamheten, i samma mån som nu kunna anpassa verksamheten
till lokala förhållanden. Å andra sidan innebär en lagstiftning att
staten tar ansvar för en enhetlig grundsyn och för de övergripande målen
och tar på sig uppgiften att mer aktivt verka för att skapa förutsättningar
för kommunerna att uppfylla folkbibliotekens målsättningar.

Ett viktigt inslag i en sådan ramlag måste vara att skydda folkbibliotekens
tjänster mot avgiftsbeläggning. Att detta i dag är helt nödvändigt, om
inte grunderna för folkbiblioteksverksamheten skall raseras, visar de
långtgående planer på att införa avgifter som finns i åtskilliga kommuner.
En lagfäst avgiftsfrihet måste givetvis omfatta folkbibliotekens båda huvudfunktioner,
bokutlåningen och informationstjänsten.

Kostnaderna för en bibliotekslag fullt genomförd kan uppskattas till
omkring 300 milj. kr. Därvid förutsätts ökade medieanslag, ökad personalstyrka
i form av barnbibliotekarier m. m., att öppethållandetiderna, som

5 Riksdagen 1984/85. 13 sami. Nr 21

KrU 1984/85:21

under senare år minskat, måste öka liksom möjligheterna att — inte minst
i underförsörjda regioner vad gäller biblioteksservice — bättre når ut till
allmänheten. Arbetsplatsbiblioteken måste byggas ut, skolbiblioteken förbättras.
Kostnaderna för igångsättandet av genomförande av en bibliotekslag
under budgetåret 1985/86 kan beräknas till 100 milj. kr.

Det anförda leder utskottet till slutsatsen att en bibliotekslag bör införas.
Att kostnadsfria boklån från de kommunala folkbiblioteken skall vara en
grundläggande princip anser utskottet som självklart.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av propositionen, motionerna
721 yrkande 1 och 2996 yrkande 1, båda yrkandena i motsvarande
del, samt med avslag på motionerna 2995 yrkande 2 och 2997 yrkande 1 i
motsvarande del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört beträffande frågorna om en bibliotekslag och om avgiftsfrihet för
boklån från de kommunala folkbiblioteken.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande frågorna om en bibliotekslag och om avgiftsfrihet för
boklån från de kommunala folkbiblioteken
att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:141, motion
1984/85:721 yrkande 1 och motion 1984/85:2996 yrkande
1, båda yrkandena i motsvarande del, samt med avslag på motion
1984/85:2995 yrkande 2 och motion 1984/85:2997 yrkande
1 i motsvarande del, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

6. Grundläggande medborgarinformation på de kommunala folkbiblioteken
(motiveringen till mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 4

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Lars Hjertén (alla m)
anser att i den mening i utskottets yttrande som i sista stycket på s. 16 börjar
”Utskottet vill” och slutar ”enskilda biblioteken” följande ord bort utgå,
nämligen ”liksom då det gäller rätten till avgiftsfria boklån”.

7. Handhavandet av utgivningsstödet (mom. 7)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Lars Hjertén (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar ”1 propositionen”
och slutar ”tillstyrker propositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna, att kulturrådet på sikt bör
avskaffas. Dett bör ske genom att rådets uppgifter stegvis begränsas. Propositionens
förslag om att ge statens kulturråd nya uppgifter inom den
statliga litteraturpolitiken strider mot den uppfattningen. 1 stället för att ge

KrU 1984/85:21

kulturrådet nya och ökade arbetsuppgifter bör andra organ successivt få
uppdraget att sköta de myndighetsuppgifter det här är fråga om. Utskottet
vill för sin del peka på möjligheten för aktuella branschorganisationer och
ansvarigt departement att påtaga sig olika uppgifter. Det bör ankomma på
regeringen att framlägga förslag om hur en sådan verksamhet lämpligen
kan organiseras.

I enlighet med det sagda bör förslaget i propositionen avslås. Motion
2998 tillstyrks således i här aktuell del (yrkande 2).

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande handhavandet av utgivningsstödet

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2998 yrkande 2
avslår proposition 1984/85:141,

8. Statligt stöd till utgivning av klassiker för skolan (mom. 8)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Lars Hjertén (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”1 likhet” och
slutar ”(yrkande 8 delvis) bort ha följande lydelse:

Utskottet välkomnar alltså tanken på en klassikerutgivning för skolans
behov. Då det emellertid saknas skäl för staten att ekonomiskt engagera sig
i denna verksamhet avstyrker utskottet att riksdagen skall ta ett sådant
initiativ som anges i propositionen och som innebär att staten under en
treårsperiod skall ge ett stöd av 4 milj. kr. per år. Enligt utskottets mening
bör skolöverstyrelsen få till uppgift att sammanställa förteckningar över
litterära verk som bör läsas på resp. stadier i skolan. Härigenom skapas en
efterfrågan på klassisk litteratur. Detta medför att en klassikerutgåva blir
ekonomiskt intressant för bokförlagen med produktion som följd.

Utskottet avstyrker mot bakgrund av det anförda regeringens förslag om
statligt stöd för utgivning av klassiker för skolan. Motion 2998 i motsvarande
del tillstyrks (yrkande 8 delvis). Utskottet är dock medvetet om att
en viss förstärkning av intresset för klassiker kräver vissa administrativa
kostnader. Frågan behandlas i samband med propositionens förslag om
stöd till bokinformation.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande statligt stöd till utgivning av klassiker för skolan
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2998 yrkande 8 i
motsvarande del avslår förslaget i proposition 1984/85:141 om
att sådant stöd skall utgå,

KrU 1984/85:21

9. Formen för stöd till utgivning av klassiker för skolan (mom. 9)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”(yrkande 3)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i enlighet med vad som anförs i motion 2995 (fp) att
klassikerstödet bör utgå som konsument och distributionsstöd. Kulturrådet
skall enligt propositionen lämna förslag till regeringen om stödformen
och utskottet anser därför att förslaget bör utarbetas från den i motionen
angivna utgångspunkten. Utskottet tillstyrker således motion 2995 i här
aktuell del (yrkande 3)

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande formen för stöd till utgivning av klassiker för skolan
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2995 yrkande 3 och
med anledning av proposition 1984/85:141 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Statligt stöd till utgivning av ett svenskt uppslagsverk (mom. 11)

Ingrid Sundberg (m), Tore Nilsson (m), Lars Ahlmark (m), Jan-Erik
Wikström (fp) och Lars Hjertén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”begärda bemyndigandet” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte tillstyrka att regeringen får ett bemyndigande om visst
ekonomiskt stöd för utgivandet av ett nytt stort svenskt uppslagsverk. En
rad skäl talar emot att staten skall gå in med ett stöd till projektet. I detta
hänseende finns anledning peka på följande omständigheter.

De uppgifter som lämnats i propositionen är så knapphändiga att det är
svårt för utskottet att göra en bedömning av projektet. Som framhålls bl. a.
i en av motionerna kommer dock uppenbarligen endast en mycket liten del
av utgivningskostnaden att täckas genom statliga medel, vilket innebär att
verkets utgivning knappast kan äventyras om stödet uteblir. Samtidigt
innebär ett statligt stöd att staten i praktiken ställer sig som garant för
utgivningen, något som i ett längre perspektiv kan åsamka staten stora
kostnader; utgivningen av ett så omfattande uppslagsverk som det aktuella
kan ju knappast avbrytas, sedan det väl påbörjats. Ett ytterligare skäl som
talar mot det begärda bemyndigandet är att verket får en officiell prägel,
som kan verka hämmande på andra initiativ på området inom förlagsbranschen.

I enlighet med det anförda anser utskottet att regeringens förslag skall
avslås. Motionerna tillstyrks i motsvarande del (2995 yrkande 5 och 2998
yrkande 4).

KrU 1984/85:21

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande statligt stöd till utgivning av ett svenskt uppslagsverk
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2995 yrkande 5
och motion 1984/85:2998 yrkande 4 avslår proposition 1984/
85:141,

11. En bok för alla (mom. 12)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Lars Hjertén (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”och ungdomsböcker” bort utgå,

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar ”Utskottet har”
och på s. 24 slutar ”(yrkande 8)” bort ha följande lydelse:

Det finns numera ett rikt utbud av prisbillig, icke statssubventionerad
kvalitetslitteratur. Enligt utskottets mening saknas därför skäl till ett så
omfattande stöd som föreslås utgå till utgivning av En bok för alla.

Som framhålls i propositionen har En bok för alla rönt särskilt stor
framgång bland barn och ungdom. Detta är glädjande. Utskottet är därför
berett att biträda förslag om fortsatt utgivning av En bok för alla såvitt
avser litteratur för barn- och ungdom. Något ekonomiskt stöd till utgivningen
av vuxenböcker bör däremot inte utgå.

Utskottet föreslår därför att riksdagen beslutar dels avslå propositionen,
såvitt avser vuxenböcker, dels lämna det av regeringen begärda bemyndigandet,
såvitt avser Litteratur för barn och ungdom. Detta innebär att
motion 2997 i viss mån tillstyrks, även om motionärerna bakom denna
motion har en annan motivering för sin hemställan än vad som ovan
kommit till uttryck.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande En bok för alla

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:141 och
motion 1984/85:2997 yrkande 8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

12. Statligt stöd till bokinformation, såvitt avser information om klassiker
i skolan (mom. 19)

Under förutsättning av bifall till reservation 8

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Lars Hjertén (alla m)

anser

KrU 1984/85:21

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”tillstyrker propositionsförslaget” bort ha följande lydelse: Utskottet

anser det tveksamt huruvida staten skall ekonomiskt stödja
denna typ av verksamhet. Den bör ombesörjas av branschen själv. Det är
dock klart att det förekommer brister vad gäller information om tillgänglig
litteratur för barn och ungdom. Av detta skäl kan utskottet biträda förslaget
om stöd under en begränsad tidsperiod. Anslaget bör då också täcka de
administrationskostnader som föranleds av en förstärkt insats gällande
läsning av klassiker i skolan. Den resurs som ställs till förfogande bör
därvid av skolöverstyrelsen användas till att sprida information om till
buds stående klassikerlitteratur. Motion 2998 yrkande 3 i här aktuell del
tillstyrks således

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande statligt stöd till bokinformation

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2998 yrkande 3 i
motsvarande del och med anledning av proposition 1984/
85:141 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

13. Statligt stöd till lokal biblioteksverksamhet (mom. 24)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Lars Hjertén (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”lokal biblioteksverksamhet” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Det är kommunernas uppgift
att anslå tillräckliga medel till de kommunala biblioteken. Att permanenta
ett bidrag av detta slag innebär en statlig styrning av kommunernas
verksamhet, vilket bör undvikas. Dessutom är statens ekonomi i djup
obalans medan kommunerna som regel har en ekonomi som tillåter utvecklingsarbete
på biblioteksområdet.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen med
bifall till motion 2998 yrkande 5 avslår regeringens förslag om lokalt
utvecklingsbidrag.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande statligt stöd till lokal biblioteksverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2998 yrkande 5
avslår proposition 1984/85:141,

KrU 1984/85:21

14. Arbetsplatsbibliotek (mom. 25)

Ingrid Sundberg (m), Tore Nilsson (m), Lars Ahlmark (m), Jan-Erik
Wikström (fp) och Lars Hjertén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar ”Utskottet
anser” och på s. 33 slutar ”uppsökande arbete” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (s. 28) understrukit betydelsen av att
kommunerna bygger ut den del av folkbiblioteksverksamheten som avser
uppsökande verksamhet. Utskottet har också hänvisat till ett särskilt avsnitt
i propositionen om samverkan på folkbiblioteksområdet (s. 77—79).
1 sistnämnda avsnitt redovisas olika samverkansområden, bland dem arbetsplatsbibliotek.
Utskottet anser att det inom ramen för den reguljära
folkbiblioteksverksamheten finns goda möjligheter att stödja sådana bibliotek.
1 propositionen pekas också på möjligheterna att utnyttja företagens
förnyelsefonder. Som framhålls i motion 2998 får det dock inte bli så
att folkbiblioteksverksamheten splittras genom att två parallella bibliotekssystem
byggs upp med samhällsstöd, något som inte kan accepteras,
vare sig ur effektivitetssynpunkt eller ekonomisk synpunkt. Att i nuvarande
statsfinansiella läge införa ett nytt statsbidrag framstår också som
mindre angeläget, då — som uttalas i motion 2995 — en hård prioritering
av statsutgifterna framtvingas. Utskottet avstyrker på grund av det anförda
regeringens förslag i denna del och tillstyrker motionsyrkandena (2995
yrkande 6 delvis och 2998 yrkande 9 delvis).

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande arbetsplatsbibliotek

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2995 yrkande 6
och motion 1984/85:2998 yrkande 9, båda yrkandena i motsvarande
del, avslår proposition 1984/85:141,

15. Viss sammanslagning av anslagsposter samt viss medelsberäkning (mom.
26, 41, 43 och 44)

Karl Boo och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar ”1 anslutning”
och slutar ”(yrkande 4) bort ha följande lydelse:

1 motion 2997 (c) föreslås att det under en gemensam anslagspost skall
beräknas medel till Bidrag till lokal biblioteksverksamhet, Arbetsplatsbibliotek
och Verksamhetsutveckling. Motionärerna menar att en så stor del
av folkbiblioteksanslaget som stödet till Arbetsplatsbibliotek utgör, nämligen
3 milj. kr., inte bör bindas till viss typ av bibliotek.

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Som anförs i nämnda motion
kan det finnas olika typer av barriärer — sociala, ekonomiska och

KrU 1984/85:21

geografiska — som måste övervinnas för att folkbiblioteken skall nå fler
människor. En metod kan vara en utbyggd arbetsplatsverksamhet men
denna metod är ingalunda den enda, något som bl. a. framgår av vad
utskottet anfört i det föregående om Dalaprojektet (s. 7), Enligt utskottets
mening bör därför medel anvisas under en gemensam anslagspost för ovan
angivna ändamål. Kulturrådet bör få disponera medlen på ett flexibelt sätt
och i enlighet med intentionerna i motion 2997. Motionen tillstyrks således
i motsvarande del (yrkande 4).

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag, då det gäller
den totala medelsberäkningen för angivna ändamål. Av de medel, 8,7 milj.
kr., som i propositionen beräknas för Lokal biblioteksverksamhet avser 4,5
milj. kr. Lokalt utvecklingsbidrag. För Arbetsplatsbibliotek beräknas 3
milj. kr. samt för Verksamhetsutveckling 1,5 milj. kr. Således bör den
sammanslagna anslagsposten avse ett belopp om 13,2 milj. kr. Den del av
anslagsposten, varom enighet råder, utgör (8,7 — 4,5) = 4,2 milj. kr. Detta
belopp är i princip intecknat för statsbidrag enligt nuvarande regler (se
prop. s. 126).

Dä det gäller den övriga delen av den nya anslagsposten — således ett
belopp cm (13,2 — 4,2) = 9,0 milj. kr. — bör denna få användas i enlighet
med det ovan anförda.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar ”Utskottet har”
och på s. 40 slutar ”avstyrks därför” bort utgå,

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar ”1 enlighet”
och slutar ”(yrkande 9 delvis)” bort utgå,

dels att utskottets hemställan under 26, 41, 43 och 44 bort ha följande

lydelse:

26, 41, 43 och 44. — att riksdagen

a) beträffande viss sammanslagning av anslagsposter med bifall
till motion 1984/85:2997 yrkande 4 godkänner vad utskottet
anfört,

b) beträffande beräknande av medel för Lokatt utvecklingsbidrag
inom anslagsposten Lokal biblioteksverksamhet, Arbetsplatsbibliotek
och Verksamhetsutveckling med anledning av proposition
1984/85:141 och med avslag på motion 1984/85:2995 yrkande 6,
motion 1984/85:2996 yrkande 2 och motion 1984/85:2998 yrkande
9, samtliga yrkanden i motsvarande del, för angivna ändamål
beräknar 9 000 000 kr.,

16. Statligt stöd till verksamhetsutveckling vid folkbibliotek (mom. 28)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Lars Hjertén (alla m)

anser

KrU 1984/85:21

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar ”Det sist” och
slutar ”(yrkande 6)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen. Mot denna
bakgrund anser utskottet att statligt kulturstöd kan användas på ett lämpligare
och mer effektivt sätt än vad som föreslås i propositionen. Propositionens
förslag bör därför avslås.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande statligt stöd till verksamhetsutveckling vid folkbibliotek att

riksdagen med bifall till motion 1984/85:2998 yrkande 6
avslår proposition 1984/85:141,

17. Stöd till kulturtidskrifter (mom. 30)

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar ”Riksdagen
har” och slutar ”(yrkande 5)” bort ha följande lydelse:

Kulturtidskrifterna har en utomordentlig betydelse och statsmakterna
börta större hänsyn härtill i sin anslagspolitik. Kulturrådet har presenterat
förslag om hur tidskrifterna på ett naturligt sätt skulle få ökat stöd och en
ökad spridning. Utskottet anser att det finns anledning att i samband med
behandlingen av propositionen om litteratur och folkbibliotek öka anslaget
till kulturtidskrifter och tillstyrker därför motionsyrkandet (yrkande 5).

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande stöd till kulturtidskrifter

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2996 yrkande 5 för
budgetåret 1985/86, utöver vad riksdagen tidigare anvisat
(prop. 1984/85:100, bil. 10, KrU 1984/85:13 p. 4, rskr. 1984/
85:268), till Stöd till kulturtidskrifter anvisar ytterligare
3 000 000 kr.,

18. Medelsberäkning för utgivning av klassiker för skolan (mom. 32)

Under förutsättning av bifall till reservation 8

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Lars Hjertén (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”(yrkande 8 delvis)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag om statligt
stöd till utgivning av klassiker för skolan (reservation 8).

I enlighet med detta ställningstagande bör medel för ändamålet inte

6 Riksdagen 1984/85. 13 sami. Nr 21

KrU 1984/85:21

beräknas under anslaget. Motion 2998 i motsvarande del tillstyrks därför
(yrkande 8 delvis) och propositionen avstyrks. I propositionen har 4
milj. kr. beräknats för stöd till klassikerutgivningen.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. beträffande medelsberäkning för utgivning av klassiker för skolan att

riksdagen med bifall till motion 1984/85:2998 yrkande 8 i
motsvarandel del och med avslag på proposition 1984/85:141
beslutar att medel för ändamålet inte skall beräknas,

19. Medelsberäkning för annat utgivningsstöd än för klassiker för skolan
(morn. 33)

Under förutsättning av bifall lill reservation 14
Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s 36 börjar ”1 samma” och
slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

I motion 2995 (fp) föreslås att utgivningsstödet höjs med 2 milj. kr.
utöver vad regeringen föreslagit eller således med 6 784 000 kr. till
28 920 000 kr. Motionärerna vill finansiera den extra höjningen och viss
annan höjning av en anslagspost (se G 20) genom att inte beräkna medel
till anslagsposten Arbetsplatsbibliotek (under G 20).

Utskottet har i det föregående (reservation 14) avstyrkt att ett nytt
statsbidrag avsett för stöd till arbetsplatsbibliotek införs. Med hänsyn
härtill och till angelägenheten av att utgivningssstödet räknas upp tillstyrker
utskottet att detta stöd i enlighet med vad som föreslås i motion 2995
(yrkande 4 delvis) höjs med 2 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.
Således bör — utöver 4 milj. kr. till klassikerstöd — beräknas 24 920 000
kr. för utgivningsstöd.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande medelsberäkning för utgivningsstöd i övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2995 yrkande 4 i
motsvarande del och med anledning av proposition 1984/
85:141 för ändamålet beräknar 24 920 000 kr.,

20. Medeisberakning för Stiftelsen Litteraturfrämjandet för utgivning av
En bok för aila samt läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom (mom. 34)

Under förutsättning av bifall till reservation 11

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Lars Hjertén (alla m)

anser

KrU 1984/85:21

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”(yrkande 8 delvis)” bort ha följande lydelse:

I enlighet med utskottets tidigare ställningstagande (reservation 11) bör
medel anvisas till Stiftelsen Litteraturfrämjandet för utgivning av En bok
för alla, dock inte för utgivning av vuxenböcker. Genom detta ställningstagande
görs en besparing på 3 milj. kr. Utskottet tillstyrker således motion
2998 i här aktuell del (yrkande 8 delvis).

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande medelsberäkning för Stiftelsen Litteraturfrämjandet
för utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för
barn och ungdom

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2998 yrkande 8 i
motsvarande del samt med anledning av proposition 1984/
85:141 för ändamålet beräknar 2 727 000 kr.,

21. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (mom. 36)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 18 och 20

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Lars Hjertén (alla m)
anser att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2998 yrkande 8 i
motsvarande del samt med anledning av proposition 1984/
85:141 och motion 1984/85:2995 yrkande 4 i motsvarande del
till Litteraturstöd för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 27 688 000 kr.,

22. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (mom. 36)

Under förutsättning av bifall till reservation 19

Jan-Erik Wikström (fp) anser att utskottets hemställan under 36 bort ha
följande lydelse:

36. att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2995 yrkande 4 i
motsvarande del samt med anledning av proposition 1984/
85:141 och med avslag på motion 1984/85:2998 yrkande 8 i
motsvarande del till Litteraturstöd Lör budgetåret 1985/86 anvisar
ett reservationsanslag av 36 688 000 kr.,

23. Medelsanvisningen till Stöd till bokhandel, såvitt avser anslagsposten
Stöd till spridning av bokinformation (mom. 39)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 8 och 12

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Lars Hjertén (alla m)

anser

KrU 1984/85:21

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 38 börjar ”För de” och
på s. 39 slutar ”tillstyrker regeringsförslaget” bort ha följande lydelse:
Utskottet — som avstyrkt att särskilda medel anvisas för utgivning av
klassiker för skolan (reservation 8) — har i det föregående (reservation 12)
uttalat att förevarande anslag också bör täcka de administrationskostnader
som föranleds av en förstärkt insats gällande läsning av klassiker i skolan.
Denna resurs bör av skolöverstyrelsen användas till att sprida information
om till buds stående klassikerlitteratur. Utskottet tillstyrker således motion
2998 i här aktuell del (yrkande 3 delvis).

Beträffande anslagsbeloppet och dispositionen i övrigt av medel som
anvisas under anslaget har utskottet inte något att erinra mot regeringsförslaget.

dels att utskottet hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2998 yrkande 3 i
motsvarande del och med anledning av proposition 1984/
85:141 till Stöd till bokhandel för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 2 775 000 kr.,

24. Beräknande av medel för Lokalt utvecklingsbidrag inom anslagsposten
Lokal biblioteksverksamhet (mom. 41)

Under förutsättning av bifall till reservation 13

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Lars Hjertén (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar ”1 ett” och
slutar ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag om ett lokalt
utvecklingsbidrag. I enlighet härmed bör medel för ändamålet inte beräknas.
Utskottet tillstyrker därför motion 2998 (m) yrkande 9 i motsvarande
del. Propositionen och motion 2995 (vpk) yrkande 2 i motsvarande del,
vari förordas en högre medelsberäkning än i regeringsförslaget, avstyrks.

dels att utskottet hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. beträffande beräknande av medel för Lokalt utvecklingsarbete
inom anslagsposten Lokal biblioteksverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2998 yrkande 9 i
motsvarande del samt med avslag på proposition 1984/85:141
och motion 1984/85:2996 yrkande 2 i motsvarande del inte
beräknar medel för ändamålet,

KrU 1984/85:21

25. Beräknande av medel för Lokalt utvecklingsbidrag inom anslagsposten
Lokal biblioteksverksamhet (mom. 41)

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar ”Utskottet
godtar” och slutar ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är ytterst angeläget att folkbiblioteksverksamhet
utvecklas i kommun som hitintills inte haft möjlighet att satsa resurser på
ändamålet. Eftersom en förutsättning för statsbidrag till ändamålet bör
vara att kommunerna för egen del är beredda till långsiktiga satsningar för
att stärka verksamheten, möter det enligt utskottets mening inte några
hinder av principiella skäl att staten ger ett betydande stöd.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motion 2996 i aktuell del
(yrkande 2 delvis). Motion 2998 avstyrks följaktligen i motsvarande del
(yrkande 9 delvis).

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. beträffande beräknande av medel för Lokalt utvecklingsbidrag
inom anslagsposten Lokal biblioteksverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2996 yrkande 2 i
motsvarande del, med anledning av proposition 1984/85:141
och med avslag på motion 1984/85:2998 yrkande 9 i motsvarande
del för ändamålet beräknar 14 500 000 kr.,

26. Beräknande av medel för Inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk
(mom. 42)

Under förutsättning av bifall till reservation 14
Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”(2997 yrkande 5)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (reservation 14) avstyrkt att ett nytt
statsbidrag avsett för stöd till arbetsplatsbibliotek införs. Med hänsyn
härtill och då utskottet inte kan acceptera en så långtgående nedskärning
av stödet till inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk som
föreslagits i propositionen tillstyrker utskottet att detta stöd i enlighet med
vad som föreslås i motion 2995 (yrkande 6 delvis) bestäms till ett belopp
som är 1 milj. kr. högre än vad regeringen föreslagit. Motion 2996 i här
aktuell del tillgodoses härigenom i viss utsträckning (yrkande 2 delvis).
Även syftet med motion 2997 i denna del får anses tillgodosett (yrkande 5
delvis).

KrU 1984/85:21

dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande beräknande av medel för Inköp av litteratur på
invandrar- och minoritetsspråk

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2995 yrkande 6 i
motsvarande del samt med anledning av proposition 1984/
85:141, motion 1984/85:2996 yrkande 2 och motion 1984/
85:2997 yrkande 5, båda yrkandena i motsvarande del, för
ändamålet beräknar 3 000 000 kr.,

27. Beräknande av medel för Inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk
(mom. 42)

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”2997 yrkande 5)” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte biträda regeringens förslag om nedskärning av stödet
till inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. I stället bör, som
kulturrådet föreslagit, anslagsposten räknas upp. Den bör bestämmas till
5 000 000 kr. Motion 2996 yrkande 2 i aktuell del tillstyrks därför. Härigenom
tillgodoses även motion 2995 yrkande 6 i motsvarande del. Även
syftet med motion 2997 i denna del får anses tillgodosett (yrkande 5 delvis).

dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande beräknande av medel för Inköp av litteratur på
invandrar- och minoritetsspråk

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2996 yrkande 2 i
motsvarande del samt med anledning av proposition 1984/
85:141, motion 1984/85:2995 yrkande 6 och motion 1984/
85:2997 yrkande 5, båda yrkandena i motsvarande del, för
ändamålet beräknar 5 000 000 kr.,

28. Beräknande av medel till Arbetsplatsbibliotek (mom. 43)

Under förutsättning av bifall till reservation 14

Ingrid Sundberg (m), Tore Nilsson (m), Lars Ahlmark (m), Jan-Erik
Wikström (fp) och Lars Hjertén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar ”1 enlighet” och
slutar ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

I det föregående har utskottet avstyrkt att ett nytt statsbidrag till arbetsplatsbibliotek
införs (reservation 14). I enlighet härmed bör medel för
ändamålet inte beräknas. Motionerna 2995 yrkande 6 och 2998 yrkande 9
i här aktuell del tillstyrks.

KrU 1984/85:21

dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:

43. beträffande beräknande av medel till Arbetsplatsbibliotek

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2995 yrkande 6
och motion 1984/85:2998 yrkande 9, båda yrkandena i motsvarande
del, samt med avslag på proposition 1984/85:141 inte
beräknar medel för ändamålet,

29. Beräknande av medel till Verksamhetsutveckling (mom. 44)

Under förutsättning av bifall till reservation 16

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Lars Hjertén (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar ”Då det” och
slutar ”(yrkande 9 delvis)” bort ha följande lydelse:

I enlighet med utskottets ställningstagande i det föregående (reservation
16) bör medel för verksamhetsutveckling inte beräknas. Motion 2998 yrkande
9 i motsvarande del tillstyrks därför.

dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:

44. beträffande beräknande av medel till Verksamhetsutveckling
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2998 yrkande 9 i
motsvarande del och med avslag på proposition 1984/85:141
inte beräknar medel för ändamålet,

30. Medelsberäkning för införande av en bibliotekslag (mom. 45)

Under förutsättning av bifall till reservation 5
Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”(yrkande 2)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (reservation 5) förordat att en bibliotekslag
införs. För igångsättandet av genomförandet av en sådan lag bör, i
enlighet med vad som yrkas i motion 721 (vpk), 100 milj. kr. beräknas
(yrkande 2).

dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:

45. beträffande medelsberäkning för införande av en bibliotekslag
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:721 yrkande 2 i
motsvarande del för ändamålet beräknar 100 000 000 kr.,

KrU 1984/85:21

31. Medelsberäkning för andra bidrag till folkbibliotek än dem sorn behandlats
i tidigare moment (mom. 46)

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar ”Utskottet
avstyrker” och slutar ”på området” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 2996 (vpk) är det nödvändigt att det nuvarande
statsbidraget till de kommunala biblioteken höjs väsentligt. Basresurserna
uppvisar på många håll allvarliga brister. Statsbidrag bör bl. a. utgå till
kostnaderna för två bibliotekarietjänster i alla kommuner under 30 000
invånare. Kostnaden härför kan beräknas till 30 milj. kr. Härutöver bör
bidrag utgå enligt bestämmelser som utformas av regeringen i enlighet med
intentionerna i motionen. Under anslagsposten bör beräknas 87 milj. kr.,
vilket innebär att utskottet förordar att stödet till folkbiblioteken ökar med
totalt 100 milj. kr., vartill kommer bidrag till införandet av en bibliotekslag.

dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:

46. beträffande medelsberäkning för andra bidrag till folkbibliotek
än dem som behandlats i tidigare moment

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2996 yrkande 2 i
motsvarande del för ändamålet beräknar 87 000 000 kr.,

32. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (mom. 47)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 24, 28 och 29

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Lars Hjertén (alla m)
anser att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:

47. att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2998 yrkande 9 i
motsvarande del, med anledning av proposition 1984/85:141
och motion 1984/85:2995 yrkande 6, i motsvarande del samt
med avslag på motion 1984/85:721 yrkande 2, motion 1984/
85:2996 yrkande 2 och motion 1984/85:2997 yrkande 5, samtliga
yrkanden i motsvarande del, till Bidrag tillfolkbibliotek för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 8 610 000
kr.,

33. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (mom. 47)

Under förutsättning av bifall till reservation 15

Karl Boo och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att efter det stycke i utskottets yttrande som på s. 41 börjar ”Utskottet
avstyrker” och slutar ”på området” bort införas ett stycke med följande
lydelse:

KrU 1984/85:21

I det föregående (reservation 15) har utskottet uttalat sig för att det skall
beräknas 13,2 milj. kr. till en gemensam anslagspost för Lokal biblioteksverksamhet,
Arbetsplatsbibliotek och Verksamhetsutveckling. Vidare har
utskottet tillstyrkt en medelsberäkning om 2 milj. kr. till Inköp av litteratur
på invandrar och minoritetsspråk (s. 40). Utskottet tillstyrker förslaget i
propositionen att tillhopa 2 410 000 kr. beräknas för de båda anslagsposterna
Stiftelsen Svenska barnbokinstitutet och Vissa gemensamma ändamål
i folkbibliotekens verksamhet. Således bör 17 610 000 kr. anvisas till
Bidrag till folkbibliotek. Samma belopp har föreslagits i propositionen.

dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:

47. att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:141 samt
med avslag på motion 1984/85:721 yrkande 2, motion 1984/
85:2995 yrkande 6, motion 1984/85:2996 yrkande 2, motion
1984/85:2997 yrkande 5 och motion 1984/85:2998 yrkande 9,
samtliga yrkanden i motsvarande del, till Bidrag lillfokbibliotek
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
17 610 000 kr.,

34. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (mom. 47)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 26 och 28

Jan-Erik Wikström (fp) anser att utskottets hemställan under 47 bort ha
följande lydelse:

47. att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2995 yrkande 6 i
motsvarande del samt med anledning av proposition 1984/
85:141, motion 1984/85:2996 yrkande 2, motion 1984/85:2997
yrkande 5 och motion 1984/85:2998 yrkande 9, samtliga yrkanden
i motsvarande del, samt med avslag på motion 1984/
85:721 yrkande 2 i motsvarande del till Bidrag till folkbibliotek
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
15 610 000 kr.,

35. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (mom. 47)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 25, 27, 30 och 31

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser att utskottets hemställan under 47
bort ha följande lydelse:

47. att riksdagen med bifall till motion 1984/85:721 yrkande 2,
motion 1984/85:2996 yrkande 2, båda yrkandena i motsvarande
del, med anledning av proposition 1984/85:141, motion
1984/85:2995 yrkande 6, motion 1984/85:2997 yrkande 5, bå -

KrU 1984/85:21

da yrkandena i motsvarande del, samt med avslag på motion
1984/85:2998 yrkande 9 i motsvarande del, till Bidrag till folkbibliotek
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 217 610 000 kr.

36. Medelsanvisningen till Bidrag till regional biblioteksverksamhet (mom. 48)

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar ”1 motion” och
slutar ”anvisas 16 392 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den i propositionen föreslagna uppräkningen av
bidraget till lånecentralerna och depåbiblioteken i Malmö, Stockholm och
Umeå inte är tillräcklig med hänsyn till betydelsen av verksamheten.
Utskottet förordar i stället en uppräkning med belopp som framgår av
motion 2996 (vpk), nämligen med 335 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.
Detta förslag överensstämmer med vad kulturrådet yrkat.

dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:

48. att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2996 yrkande 3
och med anledning av proposition 1984/85:141 till Bidrag till
regional biblioteksverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisar
ett förslagsanslag av 16 727 000 kr.

37. Anslag till biblioteksverksamhet vid svenska skolor i utlandet (mom. 49)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Lars Hjertén (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar ”Inte heller”
och slutar ”(yrkande 7)” bort ha följande lydelse:

Kulturutskottet instämmer i motionärernas förslag om att särskilt stöd
till biblioteken vid ifrågavarande skolor bör utgå. Många svenska utlandsskolor
saknar nästan helt bredvidläsningböcker och det utgående statliga
stödet till dessa skolor är på intet sätt till fyllest för att täcka kostnaderna
för skolmaterial. Då det anses självklart att svenska skolbibliotek skall
innehålla böcker för invandrarbarn borde det vara lika självklart att svenska
barn och ungdomar som studerar utomlands får tillgång till böcker på
svenska. Ett sådant stöd ger också möjlighet för på orten boende svenskar
utan anknytning till skolan att få tillgång till svensk litteratur.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen med bifall
till motion 2998 yrkande 7 till biblioteksverksamhet vid svenska skolor i
utlandet för budgetåret 1985/86 bör anvisa ett reservationsanslag av
1 000 000 kr.

KrU 1984/85:21

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:

49. att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2998 yrkande 7 för
budgetåret 1985/86 till Biblioteksverksamhet vid svenska skolor
i utlandet under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.,

38. Videogram för döva (mom. 50)

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar ”Utredningen
(U 1983:02)” och slutar ”1984/85:268)” bort ha följande lydelse.

Utredningen (U 1983:02) om videogram för döva avgav i slutet av år
1984 sitt betänkande (Ds U 1984:18) Videogram för döva. Remissbehandlingen
av betänkandet har avslutats. Som framhålls i motion 2996 (vpk) har
i olika sammanhang belysts vilket värde videogram har, i synnerhet för
döva och svårt hörselskadade barn, som komplement till boken — för att
utveckla språket och språkförståelsen. För närvarande finns endast ett
femtontal titlar för utlåning på bibliotek. Mot denna bakgrund bör som
föreslås i motion 2996 (vpk) resurser avsättas för en kraftig ökning av
produktionen av videogram för döva (yrkande 6).

dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande lydelse:

50. beträffande videogram för döva

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2996 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Förbättrad lagerhållning av viktigare litteratur (mom. 16)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Lars Hjertén (alla m)
anför:

För närvarande är i vårt land lagerhållningen av såväl levande framstående
svenska författares verk som svenska och utländska klassiker
synnerligen dålig trots växande statligt stöd i skilda former till litteraturen
och bokbranschen. Ansvaret för en förbättring måste i stor utsträckning
bäras av branschen själv men vi förutsätter att staten uppmärksamt följer
utvecklingen på området.

KrU 1984/85:21

Bilaga

Förslag till lagändring som framlagts av regeringen och som tillstyrkts av
utskottet (vid mom. 21 i utskottets hemställan)

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Härigenom föreskrivs att i lagen (1976: 1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
skall införas en ny paragraf, 2 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2a §

Bokbranschens finansieringsinstitut
aktiebolag prövar frågor om
kreditstöd och sortimentsstöd samt
utbildnings- och rådgivningsstöd
till bokhandeln.

Den som hos Bokbranschens finansieringsinstitut
aktiebolag har
tagit befattning med något ärende
som avses i första stycket får inte
obehörigen röja vad han därvid har
erfarit om enskilds affärs- eller
driftsförhållanden.

Denna lag träder i kraft den I juli 1985.

KrU 1984/85:21

Innehåll

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motioner 3

Utskottet

Övergripande frågor 6

Inledning 6

Statens och kommunernas roll 7

Hemmets och skolans roll 8

Fasta eller fria bokpriser 9

Bibliotekslag m. m 12

Posttaxorna och bokdistributionen 17

Det statliga stödet till bokutgivning och bokförlag 18

Grunderna för utgivningsstödet 18

Myndighetsuppgifter inom litteraturområdet 18

Klassikerutgivning 19

Utgivning av ett stort uppslagsverk 21

En bok för alla 22

Statliga kreditgarantier till bokförlag 24

Det statliga stödet till bokdistribution och bokhandel 24

Distributionsstöd till fackbokhandeln 24

Sortimentsstöd till serviceboklådor 25

Kreditstöd till bokhandeln 26

Stöd till bokinformation 26

Stöd till utbildning och rådgivning i bokhandeln 26

Myndighetsuppgifter m. m. inom bokhandelsstödet 26

Gemensamma frågor för folkbiblioteksverksamheten 27

Mål för folkbibliotekens verksamhet 27

Övriga frågor 28

Det statliga stödet till folkbiblioteksverksamhet 28

Stödets inriktning i stort 28

Stöd till regional biblioteksverksamhet 29

Lånecentraler och depåbibliotek 30

Stöd till lokal utveckling 30

Arbetsplatsbibliotek 31

Stöd till inköp av talböcker 33

Stöd till verksamhetsutveckling 33

Statliga uppgifter inom folkbiblioteksområdet 34

Anslagsberäkningar för budgetåret 1985/86 35

Den totala anslagsramen 35

G 9. Stöd till kulturtidskrifter 35

G 14. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader
36

KrU 1984/85:21 74

G 15. Litteraturstöd 36

G 16. Kreditgarantier till bokförlag 38

G 17. Stöd till fackbokhandel m. m 38

G 18. Stöd till bokhandel 38

G 19. Lån för investeringar i bokhandel 39

G 20. Bidrag till folkbibliotek 39

G 21. Bidrag till regional biblioteksverksamhet 41

Anslag till biblioteksverksamhet vid svenska skolor i utlandet
41

Övriga frågor 42

Videogram för döva 42

Marknadsföringen av Strindbergs samlade verk 43

En folksångbok 43

Främjande av berättartradition på mål 44

Hemställan 46

Reservationer

1. Statens roll på litteratur-och biblioteksområdet (c) 51

2. Hemmets och skolans roll för litteraturintresset (m) 51

3. Fasta eller fria bokpriser (vpk) 52

4. Frågan om avgiftsfrihet för boklån från de kommunala folkbiblioteken
(m) 52

5. Frågorna om en bibliotekslag och om avgiftsfrihet för boklån

från de kommunala folkbiblioteken (vpk) 53

6. Grundläggande medborgarinformation på de kommunala folkbiblioteken
(m) 54

7. Handhavandet av utgivningsstödet (m) 54

8. Statligt stöd till utgivning av klassiker för skolan (m) 55

9. Formen för stöd till utgivning av klassiker för skolan (fp) .... 56

10. Statligt stöd till utgivning av ett svenskt uppslagsverk (m, fp) . 56

11. En bok för alla (m) 57

12. Statligt stöd till bokinformation, såvitt avser information om
klassiker i skolan (m) 57

13. Statligt stöd till lokal biblioteksverksamhet (m) 58

14. Arbetsplatsbibliotek (m, fp) 59

15. Viss sammanslagning av anslagsposter samt viss medelsberäkning
(c) 59

16. Statligt stöd till verksamhetsutveckling vid folkbibliotek (m) 60

17. Stöd till kulturtidskrifter (vpk) 61

18. Medelsberäkning för utgivning av klassiker för skolan (m).... 61

19. Medelsberäkning för annat utgivningsstöd än för klassiker för
skolan (fp) 62

KrU 1984/85:21

20. Medelsberäkning för Stiftelsen Litteraturfrämjandet för utgivning
av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för barn och
ungdom (m) 62

21. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (m) 63

22. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (fp) 63

23. Medelsanvisningen till Stöd till bokhandel, såvitt avser anslagsposten
Stöd till spridning av bokinformation (m) 63

24. Beräknande av medel för Lokalt utvecklingsbidrag inom anslagsposten
Lokal biblioteksverksamhet (m) 64

25. Beräknande av medel för Lokalt utvecklingsbidrag inom anslagsposten
Lokal biblioteksverksamhet (vpk) 65

26. Beräknande av medel för Inköp av litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk (fp) 65

27. Beräknande av medel för Inköp av litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk (vpk) 66

28. Beräknande av medel till Arbetsplatsbibliotek (m, fp) 66

29. Beräknande av medel till Verksamhetsutveckling (m) 67

30. Medelsberäkning för införande av en bibliotekslag (vpk) 67

31. Medelsberäkning för andra bidrag till folkbibliotek än dem som
behandlas i tidigare moment (vpk) 68

32. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (m) 68

33. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (c) 68

34. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (fp) 69

35. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (vpk) 69

36. Medelsanvisningen till Bidrag till regional biblioteksverksamhet
(vpk) 70

37. Anslag till biblioteksverksamhet vid svenska skolor i utlandet

(m) 70

38. Videogram för döva (vpk) 71

Särskilt yttrande

Förbättrad lagerhållning av viktigare litteratur (m) 71

Bilaga

Förslag till lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
som framlagts av regeringen och som tillstyrkts av utskottet
(vid mom. 21 i hemställan) 72

Liber Tryck AB Stockholm 1985