KrU 1984/85:17

Kulturutskottets betänkande
1984/85:17

om anslag till ungdomsorganisationer (prop. 1984/85:100 bil. 10
delvis)

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet de förslag som regeringen förelagt
riksdagen i proposition 1984/85:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
under avsnittet Ungdomsorganisationer (punkterna F 53 —F 56)
samt motioner som väckts i anslutning härtill.

Regeringen föreslår att bidraget till statens ungdomsråd förs upp med
3 704 000 kr. Vidare föreslås att bidraget till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet skall ökas med 2 155 000 kr. till 48 935 000 kr., varvid
det rörliga bidraget ökas från 28 kr. till 29 kr. per medlem. Ett bidrag om
86 milj. kr. till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet föreslås.
Bidraget till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna föreslås
ökas till 9 335 000 kr. och inte längre fördelas generellt utan utifrån en
bedömning av de insatser organisationerna planerar.

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen på alla punkter och avstyrker
samtliga motioner.

Femton reservationer har avlämnats.

Moderata samlingspartiet uttalar sig för en avveckling av statens ungdomsråd
samt av anslagen till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna
och ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Vidare föreslås
att bidraget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet skall
minskas med 8 milj. kr.

Centerpartiet förordar en omföring av medel för att höja det rörliga
bidraget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. Vidare föreslår
centerpartiet att bidrag skall utgå till vissa radioorganisationer.

Folkpartiet förordar ändrade uppgifter för och minskat bidrag till statens
ungdomsråd. Bidraget till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna
föreslås föras över till anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet. Vidare förordas att bidrag skall utgå till studentförbund.

Vänsterpartiet kommunisterna förordar att riksdagen skall anvisa ett
bidrag om 5 milj. kr. till uppbyggnad av ”ungdomens och musikens hus”
i kommunerna.

1 Riksdagen 1984/85. 13 sami. Nr 17

KrU 1984/85:17

Propositionen

Regeringen har

dels under punkt F 53 (s. 526 och 527) föreslagit riksdagen att till Statens
ungdomsråd för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 3 704 000
kr.,

dels under punkt F 54 (s. 527 — 530) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de förändrade regler för bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet som förordats i propositionen,

2. till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m.
för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 48 935 000 kr.,

dels under punkt F 55 (s. 530 och 531) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet för budgetåret 1985/86
anvisa ett förslagsanslag av 86 000 000 kr.,

dels under punkt F 56 (s. 531 och 532) föreslagit riksdagen att .till Bidrag
till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna för budgetåret 1985/
86 anvisa ett reservationsanslag av 9 335 000 kr.

Motionerna

I motion 1984/85:715 av Bo Arvidson (m) och Per Stenmarck (m) yrkas

1. att riksdagen beslutar avveckla det statliga stödet till ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av stödet i övrigt till
ungdomsorganisationerna.

I motion 1984/85:865 av Gunnar Björk i Gävle (c) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att ett bidragssystem konstrueras för de radioorganisationer
som står utanför bidragssystemen.

I motion 1984/85:866 av Jörgen Ullenhag (fp) yrkas att riksdagen beslutar
att ge studentförbunden möjlighet att söka statsbidrag på samma premisser
som kvinnoförbunden samt att medlen för detta överförs från
utbildningsdepartementet till civildepartementet.

1 motion 1984/85:1016 av Linnea Hörlén (fp) yrkas

1. att riksdagen beslutar att statens ungdomsråd skall omvandlas till en
parlamentarisk beredning där partierna utser representanter med en referensgrupp
bestående av representanter från de icke-politiska ungdomsorganisationerna,

2. att riksdagen beslutar att utrednings- och forskningsverksamheten
skall läggas ned,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de specialdestinerade
bidragen bör fördelas av det fackdepartement som berörs,

KrU 1984/85:17

4. att riksdagen beslutar att statens ungdomsråds uppgifter begränsas
till att administrera det centrala stödet och det lokala aktivitetsstödet,

5. att riksdagen beslutar att feriestödet avvecklas och anslaget tillförs
det centrala stödet,

6. att riksdagen beslutar att statens ungdomsråds centrala kansli inom
en tvåårsperiod skall anpassas till de kraftigt krympta uppgifterna,

7. att riksdagen beslutar minska anslaget till statens ungdomsråd med 1
milj. kr.

I motion 1984/85:1805 av Per-Ola Eriksson (c) och Elving Andersson (c)
yrkas att riksdagen beslutar att till bidrag till ungdomsorganisationerna för
budgetåret 1985/86 höja den rörliga delen av grundstödet från 28 till 30 kr.
per medlem.

1 motion 1984/85:1833 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
hos regeringen hemställer om att ett särskilt anslag om 5 000 000 kr. avsätts
för en satsning på musikrörelsen enligt vad i motionen anförs.

I motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

21. att riksdagen till Statens ungdomsråd för budgetåret 1985/86 anvisar
ett förslagsanslag av 1 854 000 kr.,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åldersgränsen för bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet,

23. att riksdagen till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
40 185 000 kr.,

24. att riksdagen beslutar avveckla det statliga bidraget till ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet,

25. att riksdagen beslutar avveckla det statliga bidraget till ferieverksamhet
inom ungdomsorganisationerna.

1 motion 1984/85:2491 av Margot Wallström (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ökat
reguljärt stöd till barn- och ungdomsorganisationerna.

I motion 1984/85:2735 av Gunnar Hökmark (m) yrkas — med hänvisning
till vad som anförts i motion 1984/85:2734 — att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bidrag till
ungdomsorganisationer.

Utskottet

Regeringens förslag, m. m.

Statens ungdomsråd har enligt sin instruktion (1976:527) till uppgift att
inom ramen för samhällets kultur- och fritidspolitik främja ungdomens

KrU 1984/85:17

sociala och personliga utveckling. Rådet skall handlägga och utreda frågor
om samhällets stöd till ungdomsorganisationerna och verka för en samordning
av statliga insatser som avser verksamhet bland barn och ungdom.

Anslaget till ungdomsrådets verksamhet, inkluderande rådets utrednings-
och informationsverksamhet, föreslås i budgetpropositionen föras
upp med 3 704 000 kr.

Medel som disponeras av ungdomsrådet för bidrag till ungdomsorganisationerna
anvisas dels på utbildningshuvudtiteln under anslagen Bidrag
till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m., Bidrag till
ungdomsorganisationernas lokala verksamhet och Bidrag till ferieverksamhet
inom ungdomsorganisationerna, dels på socialhuvudtiteln under
en särskild anslagspost under anslaget Upplysning och information på
drogområdet.

Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala och lokala verksamhet
utgår till ungdomsorganisation som regeringen förklarat berättigad till
statsbidrag. Bidrag utgår enligt förordningen (1971:388) om statsbidrag till
ungdomsorganisationer. Regeringen kan härutöver för viss organisation
meddela föreskrift som avviker från förordningen.

Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet utgår med
dels ett grundbidrag per organisation, dels — om medlemstalet överstiger
3 000 — ett rörligt bidrag som utgår med visst belopp för varje medlem i
organisationen utöver angivna antal. För budgetåret 1985/86 föreslår regeringen
att grundbidraget skall utgå med 315 000 kr., dvs. en ökning med
5 000 kr. Det rörliga bidraget föreslås höjas från 28 kr. till 29 kr. i intervallet
3 001—40 000 medlemmar och från 24 kr. till 25 kr. om medlemstalet
överstiger 40 000. Det rörliga bidraget till handikapporganisationer — som
får sådant bidrag då medlemstalet överstiger 1 500 — föreslås öka från 112
kr. till 114 kr. i intervallet 1 501—3 000 medlemmar.

Anslaget till bidrag till den centrala verksamheten beräknas till totalt
48 935 000 kr. 1 anslagsbeloppet ingår även en summa av 750 000 kr. för de
politiska ungdomsförbundens medverkan i skolorna i samband med valrörelsen
år 1985. Det bör enligt föredragande statsrådet ankomma på
regeringen att besluta hur dessa medel skall fördelas mellan ungdomsförbunden.

Bidrag till den lokala verksamheten utgår dels till de ungdomsorganisationer
som regeringen förklarat berättigade till bidrag till den centrala
verksamheten samt till de organisationer som får stöd i särskild ordning till
denna, dels Sveriges riksidrottsförbund och övriga organisationer med
organisationsstöd under jordbruksdepartementets huvudtitel. Det lokala
bidraget föreslås utgå med oförändrat 10 kr. per sammankomst. Anslaget
föreslås bli uppfört med samma belopp som innevarande budgetår, nämligen
86 milj. kr.

Frågor om bidrag från anslaget till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna
prövas av statens ungdomsråd. Rådet har utvärderat denna

KrU 1984/85:17

verksamhet och föreslagit att den hittillsvarande generella bidragsfördelningen
skall frångås. I stället skall varje riksorganisations ansökan bedömas
utifrån vilka insatser och projekt som planeras och vilka målen för
ferieverksamheten är. Därigenom bör nya grupper nås, främst sådana som
normalt inte nås av ferieverksamheten. Föredragande statsrådet förutsätter
att fördelningen i fortsättningen skall ske efter de principer som rådet
föreslagit. Anslaget föreslås öka med 270 000 kr. till totalt 9 335 000 kr.

I budgetpropositionen redovisas dels under utbildningshuvudtiteln (bil.
10 s. 90—92), dels under socialhuvudtiteln (bil. 7 s. 154—155) att arvsfondsmedel
avsatts för olika projekt för ungdom.

Regeringen tillsatte i oktober 1983 en beredningsgrupp för frågor om
verksamhet i samband med det internationella ungdomsåret 1985. De
aktiviteter som initieras med anledning av världsungdomsåret bör enligt
propositionen ha sin tyngdpunkt i lokala aktiviteter och i stor utsträckning
ske inom ramen för ordinarie medelstilldelning. Regeringen har dock
beslutat att 30 milj. kr. av arvsfondsmedel skall användas under en treårsperiod
för särskilda utvecklings- och försöksprojekt. Av dessa medel skall
högst 10 milj. kr. disponeras för försöks- och utvecklingsarbete inom barnoch
ungdomsorganisationerna, högst 10 milj. kr. för försöksverksamhet i
lokala miljöer och högst 10 milj. kr. för insatser av bildningsförbund,
handikapporganisationer, kommuner, landstingskommuner m. fl. Verksamhet
som startar under världsungdomsåret bör inte bli isolerade företeelser
av mera tillfällig karaktär. Projekten i samband med ungdomsåret
bör i stället, anförs det i propositionen, bidra till att insatser och verksamheter
för ungdomar inom befintliga resursramar samordnas och ges speciell
uppmärksamhet och därmed också genomslagskraft.

I slutet av 1983 tillsatte regeringen en arbetsgrupp för utvecklingsarbete
vid fritidsgårdar (ungdomsgårdar). Även för detta ändamål skall ett belopp
av 30 milj. kr. av arvsfondsmedel användas under en treårsperiod. Ett
stort antal projekt som redan tilldelats medel syftar till att bredda och
fördjupa kulturarbetet vid gårdarna, t. ex. film- och videoproduktion,
musik, teater och dans. Samverkan sker mellan fritidsnämnder och kulturnämnder
samt mellan gårdar och föreningar. En strävan har varit att göra
verksamheten intressant för ungdomar i de äldre tonåren, vilket bör kunna
medverka till att gårdarna kan bli ett alternativ till kommersialismen,
anförs det i propositionen.

Slutligen har regeringen under år 1984 beslutat att 30 milj. kr. av arvsfondsmedel
skall användas till utvecklingsarbete inom idrottsrörelsens
barn- och ungdomsverksamhet. I arbetet skall bl. a. tas upp frågor om
barns och ungdomars inflytande och träning i demokratiska arbetsformer,
om idrottsrörelsens sociala ansvar, om idrottsrörelsen som alternativ till
kommersialismen, om jämställd idrott och om barn- och tävlingsidrott.

1* Riksdagen 1984/85. 13 sami. Nr 17

KrU 1984/85:17

Motioner

I nio motioner tas upp frågor om de nu aktuella anslagen på statsbudgeten
beträffande ungdomsrådet och ungdomsorganisationerna, frågor
om andra bidrag till ungdomsorganisationerna samt frågor om bidrag till
vissa grupper av organisationer. Utskottet redovisar i ett sammanhang sju
av dem och tar i slutet av detta betänkande upp de två resterande motionerna.

Enligt motion 2220 (m) bör statens ungdomsråd avvecklas under budgetåret
1985/86 (yrkande 21). Därför föreslås att anslaget till rådet halveras
i förhållande till regeringens förslag och förs upp med 1 854 000 kr. Rådets
bidragsutdelande uppgifter kan enligt motionen överföras till skolöverstyrelsen
och dess övriga uppgifter upphöra. Även de bidragsutdelande uppgifterna
bör minska som en följd av övriga förslag i motionen. Den övre
gränsen för erhållande av bidrag till central verksamhet bör vara 21 år i
stället för 25 år (yrkande 22). Ett bifall till yrkandet skulle innebära ett
minskat medelsbehov under anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet, vilket föreslås minskat till 40 185 000 kr. (yrkande
23). Även i motion 715 (m) förordas en sänkt åldersgräns men motionärerna
vill att frågan först skall ses över (yrkande 2). De två anslagen
Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet och Bidrag till
ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna föreslås i motion 2220
upphöra helt (yrkandena 24 och 25). Enligt motionärernas mening är det
en kommunal uppgift att stödja den lokala verksamheten. Även i motion
715 hemställs att bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet
skall upphöra (yrkande 1).

Verksamheten vid statens ungdomsråd behandlas även i motion 1016
(fp). Motionären yrkar att rådet skall omvandlas till en parlamentarisk
beredning där partierna utser representanter. De icke-politiska ungdomsorganisationerna
skall representeras i en särskild referensgrupp. Motionären
hävdar att en sådan sammansättning av rådet tillsammans med offentlighetsprincipen
skulle garantera att majoritetsbeslut i rådet utsätts för en
kritisk granskning (yrkande 1). Enligt motionen skall rådets utredningsoch
forskningsverksamhet läggas ned (yrkande 2) och dess uppgifter begränsas
till att administrera det centrala och lokala stödet till ungdomsorganisationerna
(yrkande 4). Det särskilda anslaget till ferieverksamhet bör
avvecklas och medlen tillföras anslaget till den centrala verksamheten
(yrkande 5). Rådets kansli skall anpassas till dessa begränsade uppgifter
inom en tvåårsperiod (yrkande 6) och anslaget till dess verksamhet minskas
med 1 milj. kr. budgetåret 1985/86 (yrkande 7).

Bidraget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet bör enligt
motion 1805 (c) höjas för att ytterligare kompensera organisationerna för
den ränteförlust de gör genom att bidraget numera betalas ut vid fyra
tillfällen under budgetåret i stället för som tidigare vid ett tillfälle i början
av budgetåret. Motionärerna föreslår att den rörliga delen av stödet därför
skall höjas från 28 kr. till 30 kr. per medlem.

KrU 1984/85:17

Frågan om formerna för de statliga bidragen till ungdomsorganisationerna
diskuteras i fyra av motionerna. Enligt motion 1016 (fp), yrkande 3,
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att de specialdestinerade
bidragen bör fördelas av de fackdepartement som berörs. Statens
ungdomsråd har enligt motionen kommit att fördela allt fler sådana specialdestinerade
bidrag vilka, hävdas det i motionen, har kommit att fördelas
efter organisationernas storlek och inte efter vad ansökningarna
avser. De specialdestinerade bidragen styr organisationernas aktiviteter,
vilket kan utvecklas till ett hot mot ungdomsorganisationernas frihet och
självständighet. Som utskottet nyss redovisat föreslår motionären att bidraget
till ferieverksamheten skall upphöra och medlen föras till anslaget
till den centrala verksamheten. Enligt motion 2735 (m) bör bidrag till
ungdomsorganisationerna utgå enbart efter deras medlemsantal och inte
till speciella projekt. Syftet med detta förslag är att undvika statlig styrning
av organisationernas verksamhet. I motion 2491 (s) yrkas att riksdagen
skall ge regeringen till känna att en bra och genomtänkt politik för barn
och ungdom bör innehålla inte bara tillfälliga projektmedel utan även ett
väl tilltaget regelbundet stöd som en bas i organisationernas verksamhet.
En sådan bas är en förutsättning för att bl. a. angelägna projekt skall kunna
genomföras. Motionären menar att resurser eventuellt måste omfördelas
från projektmedel till reguljära anslag om samhällsekonomin inte tillåter
en höjning av de senare. En mera speciell fråga aktualiseras i motion 1833
(vpk). Motionärerna hemställer att riksdagen skall anvisa 5 milj. kr. för en
satsning på den nya, unga, breda musikrörelsen i landet, vilken genom sin
verksamhet motverkar kommersialism och passivitet. Medlen bör användas
till att bygga eller utrusta ”ungdomens och musikens hus” i kommunerna.

Utskottets bedömning

Utskottet tar först upp den mera principiella frågan om formerna för
bidragsgivningen till ungdomsorganisationerna.

Som utskottet redovisat får ungdomsorganisationerna dels reguljära
bidrag till sin verksamhet, dels bidrag till projekt av mera tillfällig karaktär.
Projektmedel kan erhållas t. ex. inom de tre redovisade program som
regeringen beslutat om och som bekostas med arvsfondsmedel. Vidare kan
organisationerna söka bidrag för olika projekt från anslag som anvisas på
statsbudgeten under både utbildningshuvudtiteln och andra huvudtitlar,
t. ex. utrikes- och socialhuvudtitlarna. En översikt över de statliga och
kommunala anslagen till folkrörelserna har publicerats i november 1984
av civildepartementets referensgrupp för folkrörelsefrågor till ledning för
de bidragssökande organisationerna.

Diskussioner om avvägningen mellan ungdomsorganisationernas basresurser
och projektbidrag är enligt utskottets mening nödvändiga att föra
kontinuerligt, inte minst mot bakgrund av att förhållandena och önske -

KrU 1984/85:17

målen skiftar från organisation till organisation och från tid till annan.
Utskottet vill dock framhålla att båda slagen av bidrag är nödvändiga.
Projektbidrag behövs för en förnyelse och utveckling av organisationernas
verksamhet. En god effekt av projektbidrag är i sin tur beroende av att
organisationerna har en sådan reguljär bas för sin egen verksamhet att
projekten inte får ett dominerande inflytande över verksamheten. Projektmedel
kan behövas även av andra skäl än organisationernas eget behov av
förnyelse. Det kan t. ex. gälla statsmakternas behov av att samverka med
organisationerna i drogkampanjer och liknande, för både organisationerna
och samhället i övrigt angelägna verksamheter.

Utskottet förutsätter att frågan om principer för fortsatt avvägning
mellan reguljära bidrag och projektbidrag till ungdomsorganisationerna
samt frågan om samordning och förenkling av bidragsgivningen till dem
blir ytterligare belyst i samband med beredningen av frågor som ingår i
demokratiberedningens uppdrag. Utskottet anser att det inte finns underlag
för riksdagen att göra några sådana uttalanden som yrkats i motionerna
1016 (fp) yrkande 3, 2491 (s) och 2735 (m). Yrkandena avstyrks därför.

Utskottet vill beträffande anslaget Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna
framhålla att dessa medel är av väsentlig betydelse
för ungdomsorganisationernas möjlighet att nå ungdomar som hittills inte
deltagit i ferieverksamhet. Utskottet har inget att erinra mot att den tidigare
principen om generell bidragsgivning frångås och att ungdomsrådet
fr. o. m. budgetåret 1985/86 prövar varje riksorganisations ansökan utifrån
planerade insatser och projekt samt ferieverksamhetens mål. Därmed
torde också önskemålen i motion 1016 om att stödet skall fördelas efter
projekt och inte generellt bli tillgodosedda. Utskottet avstyrker yrkande 5
i motion 1016, såvitt yrkandet avser avveckling av det särskilda bidraget
till ferieverksamhet samt yrkande 25 i motion 2220 (m) om att feriestödet
helt skall upphöra och föreslår att riksdagen anvisar de av regeringen
begärda medlen. Till medelsanvisningen under anslaget till den centrala
verksamheten återkommer utskottet i det följande.

I det föregående har utskottet redovisat att regeringen avsatt arvsfondsmedel
för utveckling vid fritidsgårdar. Bland de projekt som hittills fått
bidrag ingår många med kulturell inriktning, bl. a. musikprojekt. Strävan
har bl. a. varit att utveckla alternativ till kommersialismen. Vidare har
utskottet redovisat dels satsningarna inför världsungdomsåret, dels satsningarna
på utvecklingsarbete inom idrottsrörelsen. Även här är ett av
syftena att motverka kommersialismen. Utskottet erinrar också om att
dessa medel anvisats i syfte att utveckla ungdomsorganisationernas och
idrottsrörelsens reguljära verksamhet bedriven med tillgängliga medel.
Utskottet kan av statsfinansiella skäl inte tillstyrka en sådan ökning av
bidragen till ungdomsverksamheten som föreslås i motion 1833 (vpk). Mot
bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen.

KrU 1984/85:17

Utskottet har behandlat frågan om avskaffande av statens ungdomsråd
vid flera tidigare riksmöten (KrU 1980/81:25, KrU 1981/82:22, KrU
1982/83:26, KrU 1983/84:19). Utskottet vill erinra om att ungdomsrådet
förutom uppgiften att administrera stödet till ungdomsorganisationerna
även har andra viktiga uppgifter. Rådet skall överväga mål och riktlinjer
för samhällets stöd till ungdomsorganisationerna samt verka för en samordning
av de statliga insatser som avser verksamhet bland barn och
ungdomar. Under de senaste åren har rådet genomfört omfattande studier
om barns och ungdomars allmänna uppväxtvillkor samt ungdomsorganisationernas
arbetsvillkor. Utskottet vill också påpeka att många av rådets
uppgifter beträffande utredningsverksamhet är av sådant slag och av sådan
omfattning att ungdomsorganisationerna själva var och en för sig inte
skulle klara att genomföra dem. Utskottet vill i sammanhanget också
nämna att en granskning som gjorts av ungdomsrådets administration av
projektbidrag till drogupplysning visat att den statliga administrationen i
detta sammanhang reducerats till ett minimum (Ds S 1983:11).

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet yrkande 21 i motion
2220 (m) om avveckling av ungdomsrådet under budgetåret 1985/86.
Utskottet avstyrker även de förslag till förändringar av ungdomsrådets
uppgifter som föreslås i motion 1016 (fp). Riksdagen bör således avslå
yrkandena 2, 4, 6 och 7 i motionen. Utskottet avstyrker likaså yrkande 1 i
motionen om omvandling av myndigheten statens ungdomsråd till en
parlamentarisk beredning. Utskottet tillstyrker slutligen regeringens förslag
till medelsberäkning under anslaget Statens ungdomsråd.

Utskottet behandlar härefter anslagen till bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala och lokala verksamhet.

Utskottet tillstyrker den i budgetpropositionen föreslagna höjningen av
grundbidraget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet.

Vid föregående riksmöte godkände riksdagen att bidraget till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet fr. o. m. innevarande budgetår betalas
ut vid fyra tillfällen under budgetåret. Vid bestämmandet av medelsanvisningen
för innevarande budgetår beräknades viss kompensation för
det räntebortfall som organisationerna får på grund av den periodicerade
utbetalningen. Medel för sådan kompensation har beräknats även för
nästa budgetår. Utskottet erinrar om att den periodicerade utbetalningen
av statsbidraget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet sker
efter förmånligare villkor än vad som är fallet för de flesta andra bidrag,
vilkas utbetalning periodicerats. Utskottet föreslår mot denna bakgrund
att riksdagen godkänner den ökning av det rörliga bidraget från 28 kr. till
29 kr. som regeringen föreslagit och avslår motion 1805 (c) om höjning av
det rörliga bidraget med ytterligare 1 kr. i syfte att kompensera organisationerna
för bortfall av ränta i samband med periodiceringen av utbetalningarna.

KrU 1984/85:17

Vid tidigare riksmöten har riksdagen på kulturutskottets förslag avslagit
motionsyrkanden om sänkt övre åldersgräns för erhållande av bidrag till
ungdomsorganisationerna (senast KrU 1983/84:19 s. 4—5). Utskottet finner
inte skäl att ändra sitt tidigare ställningstagande i frågan och föreslår
att riksdagen avslår motionerna 715 (m) yrkande 2 och 2220 (m) yrkande

22. Som en följd därav bör riksdagen även avslå yrkande 23 i motion 2220
om viss minskning av bidraget till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet.

I det föregående har utskottet avstyrkt yrkande 5 i motion 1016 (fp)
såvitt yrkandet avser en avveckling av anslaget Bidrag till ferieverksamhet
inom ungdomsorganisationerna. Utskottet föreslår som en följd härav att
riksdagen avslår motionsyrkandet även i vad det avser höjning av anslaget
Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m. med
motsvarande belopp.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot vad som förordas
i propositionen under nämnda anslag och föreslår att riksdagen anvisar
48 935 000 kr. i enlighet med regeringens förslag.

När det gäller bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet
har utskottet bl. a. vid föregående riksmöte (KrU 1983/84:19 s. 10) erinrat
om att större delen av detta anslag går till Riksidrottsförbundet som stöd
för specialförbundens verksamhet. Liksom tidigare vill utskottet framhålla
ungdomsorganisationernas viktiga roll i dagens samhälle. Om det statliga
stödet till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet avskaffas i enlighet
med förslaget i motionerna 715 (m) och 2220 (m) försvåras enligt
utskottets mening de lokala föreningarnas verksamhet. Det finns nämligen
inte några garantier för att kommunerna skulle kompensera föreningarna
för bortfall av statsbidrag. För många kommuner skulle kravet på att
kompensera föreningarna bli betungande. Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen i enlighet med regeringens förslag och med
avslag på motionerna 715 yrkande 1 och 2220 yrkande 24 anvisar 86 milj.
kr. till Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet.

I motion 866 (fp) hemställs att riksdagen skall besluta att ge studentförbunden
möjlighet att söka statsbidrag på samma premisser som kvinnoförbunden
samt att medlen för detta ändamål överförs från utbildningsdepartementet
till civildepartementet.

1 betänkandet (SOU 1979:60) Bidrag till folkrörelser föreslogs bl. a. att
frågan om ett särskilt stöd till kvinnoorganisationerna snarast borde utredas.
Studentförbundens ställning berördes inte i betänkandet. År 1982
beslöt statsmakterna på grundval av förslag från en särskild utredare att
införa ett bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet. Vissa
av studentförbunden är som ungdomsorganisationer berättigade till statsbidrag.

KrU 1984/85:17

Utskottet, som hade att ta ställning till ett likalydande motionsyrkande
vid föregående riksmöte (KrU 1983/84:19 s. 8), anser att det inte finns
tillräckliga skäl för att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av
motion 866, varför den avstyrks.

I motion 865 (c) yrkas att riksdagen hos regeringen skall begära att ett
bidragssystem konstrueras för de radioorganisationer som står utanför
statsbidragssystemen.

Som motionären påpekar har frågan om statsbidrag till radioorganisationerna
tidigare behandlats av riksdagen. Vid riksmötet 1982/83 lämnade
kulturutskottet (KrU 1982/83:26) en redogörelse för radioorganisationernas
uppbyggnad och verksamhet samt för de förslag om statligt stöd till
organisationerna som framlagts av folkrörelseutredningen i betänkandet
(SOU 1979:60) Bidrag till folkrörelser. Det var enligt utskottets mening
angeläget att frågan om statsbidrag till dessa organisationer togs upp till
prövning inom regeringskansliet. Detta gav riksdagen som sin mening
regeringen till känna (rskr. 1982/83:357).

Efter sin prövning av frågan anmälde regeringen i budgetpropositionen
vid samma riksmöte (bil. 15 s. 8) att regeringen med hänsyn till det pressade
ekonomiska läget inte fann det möjligt att föreslå ett nytt statsbidrag till
radioorganisationerna.

Utskottet anser att det inte heller nu finns ekonomiskt utrymme för att
vidga kretsen av bidragsberättigade organisationer till att omfatta även
radioorganisationerna. Utskottet avstyrker motion 865.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande formerna för bidragsgivningen till ungdomsorganisationerna att

riksdagen avslår motionerna 1984/85:1016 yrkande 3,
1984/85:2491 och 1984/85:2735,

2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till ferieverksamhet
inom ungdomsorganisationerna

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 samt med
avslag på motionerna 1984/85:1016 yrkande 5 i denna del och
1984/85:2220 yrkande 25 till Bidrag till ferieverksamhet inom
ungdomsorganisationerna för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 9 335 000 kr.,

3. beträffande musikprojekt för ungdom

att riksdagen avslår motion 1984/85:1833,

4. beträffande statens ungdomsråds uppgifter m. m. samt medelsanvisningen
till Statens ungdomsråd

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med
avslag på motionerna 1984/85:1016 yrkandena 1, 2, 4, 6 och 7
samt 1984/85:2220 yrkande 21 till Statens ungdomsråd för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 3 704 000 kr.,

KrU 1984/85:17

5. beträffande storleken på det rörliga bidraget till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:1805 i denna del
godkänner de förändrade regler för bidrag som förordats i
proposition 1984/85:100,

6. beträffande sänkning av övre åldersgränsen

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:715 yrkande 2 och
1984/85:2220 yrkande 22,

7. beträffande förändrade regler i övrigt för bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition
1984/85:100,

8. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 samt med
avslag på motionerna 1984/85:1016 yrkande 5 i denna del,
1984/85:1805 i denna del och 1984/85:2220 yrkande 23 till
Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m.
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 48 935 000
kr.,

9. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 samt med
avslag på motionerna 1984/85:715 yrkande 1 och 1984/85:2220
yrkande 24 till Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala
verksamhet för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
86 000 000 kr.,

10. beträffande bidrag till studentförbund

att riksdagen avslår motion 1984/85:866,

11. beträffande bidrag till radioorganisationer
att riksdagen avslår motion 1984/85:865.

Stockholm den 26 mars 1985

På kulturutskottets vägnar
1NG-MARIE HANSSON

Närvarande: Ing-Marie Hansson (s), Tyra Johansson (s), Karl Boo (c),
Lars-Ingvar Sörenson (s), Catarina Rönnung (s), Maja Bäckström (s), Lars
Ahlmark (m), Stina Gustavsson (c), Berit Oscarsson (s), Gunnel Liljegren
(m), Jan-Erik Wikström (fp), Eva Hjelmström (vpk), Anders Nilsson (s),
Håkan Stjernlöf (m) och Lars Hjertén (m).

KrU 1984/85:17

Reservationer

1. Formerna för bidragsgivningen till ungdomsorganisationerna (mom. 1)

Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren, Håkan Stjernlöf och Lars Hjertén (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Diskussioner
om” och på s. 8 slutar ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

En effekt av de projektbidrag som genom statens ungdomsråd fördelas
mellan ungdomsorganisationerna är att dessa frestas inrikta sin verksamhet
på syftet med dessa anslag, vilket kan vara till förfång för den egna
basverksamheten. Det är också otillfredsställande att organisationerna
inte från ett år till ett annat vet vilka anslag som står till deras förfogande.
Så länge de offentliga bidragen till ungdomsorganisationerna kvarstår bör
de inte styra och påverka inriktningen av deras verksamhet utan utgå
såsom generella bidrag.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande formerna för bidragsgivningen till ungdomsorganisationerna att

riksdagen med bifall till motion 1984/85:2735 samt med
avslag på motionerna 1984/85:1016 yrkande 3 och 1984/
85:2491 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. Medelsanvisningen till Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna
(mom. 2)

Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren, Håkan Stjernlöf och Lars Hjertén (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”det följande” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill betona den viktiga roll som ungdomsorganisationerna har
i dagens samhälle. Den bidragsordning som i dag tillämpas har dock stora
svagheter. Å ena sidan innebär den samlade effekten av stats-, landstingsoch
kommunalbidrag i dagens statsfinansiella läge en tung kostnad för det
allmänna, å andra sidan kan stödet på många håll uppfattas som orättvist
eller slumpartat. Stödet till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna
bör enligt utskottets mening vara en angelägenhet för kommunerna,
som har överblick över hela ungdomsverksamheten i resp. kommun. Med
hänvisning härtill och till att stöd till ungdomsorganisationerna i princip
inte bör vara utformat som styrande projektbidrag föreslår utskottet att

KrU 1984/85:17

riksdagen avslår proposition 1984/85:100 i vad avser bidrag till ferieverksamhet
inom ungdomsorganisationerna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna att

riksdagen med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 25
och med anledning av motion 1984/85:1016 yrkande 5 i denna
del avslår proposition 1984/85:100,

3. Medelsanvisningen till Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna
(mom. 2)

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”det följande” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående diskuterat frågan om avvägningen mellan
de reguljära bidragen och olika former av projektbidrag till ungdomsorganisationerna,
bl. a. de synpunkter som framförts i motion 2491. Som
anförs i denna motion bör en minskning av projektbidragen kunna övervägas
då en höjning av det reguljära bidraget behövs. Utskottet föreslår
med hänvisning härtill att anslaget Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna
minskas med 700 000 kr. i förhållande till vad regeringen
föreslagit och att motsvarande belopp i stället utnyttjas för att
räkna upp anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
m. m. Till det senare anslaget återkommer utskottet i det följande.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till ferieverksamhet
inom ungdomsorganisationerna

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 samt
motionerna 1984/85:1016 yrkande 5 i denna del och 1984/
85:2220 yrkande 25 till Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 8 635 000 kr.,

4. Medelsanvisningen till Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna
(mom. 2)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”det följande” bort ha följande lydelse:

Statens ungdomsråd fördelar inte enbart bidrag till organisationernas
centrala verksamhet utan även allt fler specialdestinerade bidrag. Utskot -

KrU 1984/85:17

tet anser att de reguljära bidragen bör förstärkas nästa budgetår och att
detta bör finansieras genom en minskning av de specialdestinerade bidragen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motion 1016 yrkande 5 i denna del avslår proposition 1984/
85:100 i vad avser anvisande av medel under ett anslag till bidrag till
ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna. Till frågan om ökning
av de reguljära bidragen återkommer utskottet i det följande (reservation
12).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna att

riksdagen med bifall till motion 1984/85:1016 yrkande 5 i
denna del och med anledning av motion 1984/85:2220 yrkande
25 avslår proposition 1984/85:100,

5. Musikprojekt för ungdom (mom. 3)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”1 det” och slutar
”avslår motionen” bort ha följande lydelse:

1 det föregående har utskottet redovisat att regeringen avsatt arvsfondsmedel
för utveckling vid fritidsgårdar. Bland de projekt som hittills fått
bidrag ingår många med kulturell inriktning, bl. a. musikprojekt. Strävan
har varit att utveckla alternativ till kommersialismen. Utskottet betraktar
dessa satsningar som positiva liksom de satsningar som gjorts inför världsungdomsåret
och på utvecklingsarbete inom idrottsrörelsen. Utskottet vill
dock betona vad som framhålls i motion 1833 (vpk) om just musikens roll
för ungdomen. Att skapa ett brett nationellt program som satsar stora
summor på att bygga och rusta upp hus till den unga livskraftiga musikoch
kulturrörelsen i vårt land är en viktig uppgift. En sådan investering
medverkar till att forma unga människor, när de får delaktighet och ansvar
i samhället, lär sig rättvisa och solidaritet i praktiken och får mängder av
erfarenheter genom aktivt deltagande i styrandet av dessa ”ungdomens
och musikens hus”.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till motion 1833 under ett nytt anslag under åttonde huvudtiteln benämnt
Bidrag till musikprojekt m. m. anvisar 5 000 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande musikprojekt för ungdom

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1833 under åttonde
huvudtiteln till Bidrag till musikprojekt m. m. för budgetåret
1985/86 anvisar ett anslag av 5 000 000 kr.,

KrU 1984/85:17

6. Statens ungdomsråds uppgifter m. m. samt medelsanvisningen till Statens
ungdomsråd (mom. 4)

Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren, Håkan Stjernlöf och Lars Hjertén (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”Statens ungdomsråd” bort ha följande lydelse:

Förslag om att statens ungdomsråd skall avvecklas har förts fram vid
tidigare riksmöten och därvid avslagits av riksdagen. I nuvarande statsfinansiella
läge har emellertid frågan fått förstärkt aktualitet. Utskottet delar
motiorlärernas uppfattning att en avveckling av rådet skall ske under
budgetåret 1985/86 och att rådets bidragsgivande uppgifter i vad avser
bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet skall överföras
till skolöverstyrelsen. Eftersom avvecklingen av praktiska skäl inte kan ske
redan vid början av budgetåret bör ett begränsat anslag av 1 854 000 kr.
anvisas av riksdagen i enlighet med vad som föreslås i motion 2220.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande statens ungdomsråds uppgifter m. m. samt medelsanvisningen
till Statens ungdomsråd

a. att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 21
i denna del och med avslag på motion 1984/85:1016 yrkandena
1, 2, 4 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om avveckling av statens ungdomsråd under
budgetåret 1985/86 och om överförande av vissa av dess uppgifter
till skolöverstyrelsen,

b. att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100,
med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 21 i denna del samt
med anledning av motion 1984/85:1016 yrkande 7 till Statens
ungdomsråd för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
1 854 000 kr.,

7. Statens ungdomsråds uppgifter m. m. samt medelsanvisningen till Statens
ungdomsråd (mom. 4)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”Statens ungdomsråd” bort ha följande lydelse:

Statens ungdomsråd utses av regeringen med mandat på två år. Både
politiska och andra ungdomsorganisationer finns representerade. De i
styrelsen representerade organisationerna fördelar bidrag till både sina
egna och andra organisationer. Med en bred parlamentarisk sammansättning
skulle bättre garantier skapas för insyn och kritisk granskning.

KrU 1984/85:17

Statens ungdomsråd har genom åren alltmer kommit att fungera som en
den svenska ungdomens myndighet. Delvis har det rört sig om självpåtagna
uppgifter, men framför allt har regeringen successivt utökat rådets
uppgifter. Enligt sin instruktion (1976:527) har ungdomsrådet till uppgift
att inom ramen för samhällets kultur- och fritidspolitik främja ungdomens
sociala och personliga utveckling. Rådet skall handlägga och utreda frågor
om samhällets stöd till ungdomsorganisationerna och verka för en samordning
av statliga insatser som avser verksamhet bland barn och ungdom.

Sålunda har ungdomsrådet en omfattande remissverksamhet. Man svarar
varje år på 10 — 20 statliga remisser som rör ungdomars situation.
Rådets utredningsverksamhet omfattar två delar: dels trender inom ungdomsorganisationernas
verksamhet, dels allmänna trender bland ungdomen.

Ungdomsrådet ingår också i beredningsgruppen för världsungdomsåret.

Man planerar även att vidga sin verksamhet genom att ge ut en tidskrift
för ungdomsforskning kallad Uppväxtvillkor, riktad till alla som arbetar
med barn- och ungdomsfrågor.

Ungdomsrådet saknar vetenskaplig kompetens. Forskning om ungdom
bör ske under vetenskapligt betryggande former. Det kräver att forskningspengarna
fördelas av ett vetenskapligt sammansatt organ med kompetens
inom sitt område.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motion 1016 yrkandena 1, 2,4 och 6 som sin mening ger regeringen
till känna att statens ungdomsråd bör ombildas på det sätt som förordas

1 motionen och fortsättningsvis ha de begränsade uppgifter motionärerna
föreslår. Vidare bör riksdagen med bifall till yrkande 7 i motionen vid
medelsanvisningen beräkna ett med 1 000 000 kr. minskat belopp av

2 704 000 kr. till statens ungdomsråd.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande statens ungdomsråds uppgifter m. m. samt medelsanvisningen
till Statens ungdomsråd

a. att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1016 yrkandena
1, 2, 4 och 6 samt med avslag på motion 1984/85:2220 yrkande
21 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om omvandling av statens ungdomsråd till en
parlamentarisk beredning och om begränsning av dess uppgifter
m. m.,

b. att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100,
med bifall till motion 1984/85:1016 yrkande 7 samt med anledning
av motion 1984/85:2220 yrkande 21 i denna del till Statens
ungdomsråd för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
2 704 000 kr.,

KrU 1984/85:17

8. Storleken på det rörliga bidraget till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet (mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Vid föregående”
och slutar ”av utbetalningarna” bort ha följande lydelse:

Utskottet är medvetet om att ungdomsorganisationerna innevarande
budgetår fått viss kompensation för räntebortfall vid periodiceringen av
utbetalningarna av statsbidraget till deras centrala verksamhet och att
motsvarande kompensation beräknas även inför budgetåret 1985/86. Utskottet
anser emellertid att denna bidragsökning inte helt kompenserar
organisationerna för deras ränteförluster. Därför bör det rörliga bidraget
höjas med 1 kr. utöver vad regeringen förslagit för nästa budgetår. Det
rörliga bidraget bör således vara 30 kr. i enlighet med vad som föreslås i
motion 1805 (c). Riksdagen bör med bifall till motionen ge regeringen
detta till känna. Till medelsanvisningen under anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet m. m. återkommer utskottet i
det följande.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande storleken på det rörliga bidraget till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1805 i denna del och
med anledning av proposition 1984/85:100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Sänkning av övre åldersgränsen (mom. 6)

Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren, Håkan Stjernlöf och Lars Hjertén (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Vid tidigare”
och slutar ”centrala verksamhet” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till det statsfinansiella läget bör alla möjligheter till besparingar
tas till vara. Utskottet ansluter sig därför till motionärernas förslag
att åldersgränsen bör sänkas till 21 år. Utskottet anser emellertid att av den
besparing som görs bör 2 milj. kr. återgå till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet såsom förstärkning av ledarutbildning.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande sänkning av övre åldersgränsen

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 22
och med anledning av motion 1984/85:715 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

KrU 1984/85:17

10. Medelsanvisningen till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet m. m. (mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren, Håkan Stjernlöf och Lars Hjertén (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

Beträffande statsbidraget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
har utskottet i det föregående uttalat sig för att bidragsreglerna bör
ändras så att den övre åldersgränsen sänks till 21 år och att vissa medel bör
utgå för förstärkt ledarutbildning. Med hänyn härtill räknar utskottet med
att medelsbehovet minskar med 8 milj. kr. Vidare anser utskottet att medel
inte bör beräknas till de politiska ungdomsorganisationerna för deras
medverkan i skolorna i samband med valet år 1985, något som bör ingå
som en naturlig del i deras reguljära verksamhet. Därmed minskar medelsbehovet
med ytterligare 750 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet m. m.

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med
bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 23 samt med avslag på
motionerna 1984/85:1016 yrkande 5 i denna del och 1984/
85:1805 i denna del till Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag av 40 185 000 kr.,

11. Medelsanvisningen till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet m. m. (mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt ett förslag i motion 1805 (c) att
höja det rörliga bidraget med 2 kr. till sammanlagt 30 kr. nästa budgetår.
Som en följd härav bör anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet m. m. räknas upp med 700 000 kr. i förhållande till
vad regeringen föreslagit. I förhållande till förslaget i propositionen innebär
detta inte någon ökad budgetbelastning eftersom utskottet i det föregående
föreslagit riksdagen att minska anslaget Bidrag till ferieverksamhet
inom ungdomsorganisationerna med motsvarande belopp.

KrU 1984/85:17

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet m. m.

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med
bifall till motion 1984/85:1805 i denna del samt med avslag på
motionerna 1984/85:1016 yrkande 5 i denna del och 1984/
85:2220 yrkande 23 till Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag av 49 635 000 kr.,

12. Medelsanvisningen till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet m. m. (mom. 8)

Under förutsättning av bifall tilt reservation 4
Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”1 det” och
slutar ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt yrkande 5 i motion 1016 såvitt
avser avveckling av anslaget Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna.
Utskottet anser att de medel som därigenom frigörs,
nämligen 9 335 000 kr., i stället bör anvisas under anslaget Bidrag till
ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m. som en förstärkning
av detta anslag.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet m. m.

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med
bifall till motion 1984/85:1016 yrkande 5 i denna del samt med
avslag på motionerna 1984/85:1805 i denna del och 1984/
85:2220 yrkande 23 till Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag av 58 270 000 kr.,

13. Medelsanvisningen till Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala
verksamhet (mom. 9)

Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren, Håkan Stjernlöf och Lars Hjertén (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”När det” och
slutar ”lokala verksamhet” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare betonat att reglerna för bidrag till ungdomsorganisationerna
är förknippade med svagheter. Det statliga betänkandet Bi -

KrU 1984/85:17

drag till folkrörelser (SOU 1979:60) fastslog principen att statligt stöd
endast skall ges till riksorganisationer, landstingsbidrag till distriktsorganisationer
och kommunala bidrag till lokal verksamhet. Också i utredningen
Fritidspolitik och samhällsstöd (statens ungdomsråd 1981) anslöt man
sig till denna huvudprincip.

Utskottet anser att man bör dra konsekvenserna av dessa principförslag
och renodla bidragsgivningen. Kommunerna, som har större möjligheter
att bedöma de lokala organisationernas samlade behov, bör därför svara
för hela det ifrågavarande stödet. Medel för den lokala ungdomsverksamheten
bör således inte utgå via statsbudgeten.

Statliga bidrag utgår i dag med 10 kr. för varje bidragsberättigad sammankomst.
För att sammankomsten skall vara bidragsberättigad krävs att
den pågår minst en timme och har minst fem deltagare i åldern 7 — 25 år.
Bidraget motsvarar således högst 2 kr. per sammankomst och deltagare.

Kommunerna tillämpar i regel en bidragsordning av samma konstruktion
som staten. Därutöver förekommer andra stödformer, direkta bidrag
(administrationsbidrag, lönebidrag etc), kostnadsfri upplåtelse av lokaler
och kommunal borgen för anläggningar m. m. De samlade kommunala
utgifterna för fritidssektorn utgör 6 miljarder, varav 3,5 går till olika
anläggningar, 900 miljoner utgör föreningsbidrag av olika slag och ca 600
miljoner är administrationskostnader. Den besparing på 86 miljoner som
utskottet förordar skall ses i detta större sammanhang. Förslaget motsvarar
en sjundedel av kommunernas administrationskostnader för fritidssektorn.
Om kommunerna skulle välja att kompensera föreningarna för förlusten
av det statliga stödet, skulle detta innebära en kostnad av ca 300 000
kr. per kommun, jämnt fördelat på alla kommuner. För de mindre kommunerna
skulle beloppet i verkligheten bli betydligt lägre. Utskottet anser
därför den ifrågavarande besparingen i statsbudgeten, innebärande mindre
än 1,5 procent av de samlade kommunala utgifterna för fritidssektorn,
väl motiverad.

Endast 60 procent av de bidragsberättigade föreningarna rekvirerar i
dag statsbidrag för sina sammankomster. Ett skäl torde vara den kostnadskrävande
pappersexercisen. I detta avseende innebär utskottets förslag en
samhällsekonomisk besparing, som kommer båda sidor till godo.

Enligt utskottets mening bör det offentliga stödet till idrottsrörelsen —
utöver vad som hittills föreslagits — ta sig andra uttryck. Dessa frågor får
behandlas i samband med behandling av skattefrågor, frågor om stöd till
idrottsanläggningar o. d.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande bidrag lill ungdomsorganisationernas lokala verksamhet att

riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:2220 yrkande
24 och 1984/85:715 yrkande 1 avslår proposition 1984/85:100,

KrU 1984/85:17

14. Bidrag till studentförbund (mom. 10)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”1 betänkandet”
och på s. 11 slutar ”den avstyrks” bort ha följande lydelse:

Studentförbunden får i dag bidrag enligt förordningen (1971:388) om
statsbidrag till ungdomsorganisationer. Bidrag utgår alltså endast för medlemmar
under 25 år. Enligt en undersökning utförd av Stockholms universitets
studentkår är drygt 60 procent av de studerande över 25 år. Åldersstrukturen
bland studentförbundens medlemmar torde vara ungefär densamma.

Det är rimligt att samma bestämmelser som gäller för statliga bidrag till
kvinnoförbundens verksamhet även bör gälla för studentförbunden. Kvinnoförbunden
får bidrag för medlemmar över 15 år. Utskottet tillstyrker
alltså motion 866.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande bidrag till studentförbund

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:866 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Bidrag till radioorganisationer (mom. 11)

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”motion 865” bort ha följande lydelse:

Utskottet har inte funnit anledning föreslå riksdagen att ändra sitt
ställningstagande vid riksmötet 1982/83 beträffande behovet av statligt
bidrag till radioorganisationerna. Det är därför enligt utskottets mening
angeläget att frågan om statsbidrag till dessa organisationer åter prövas
och att detta sker i en positiv anda. Härvid bör de olika aspekterna av
organisationernas verksamhet beaktas. Utskottet förutsätter att förslag om
utformning av bidrag till radioorganisationerna föreläggs riksdagen i samband
med nästa års budgetproposition. Vad utskottet här anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1984/85:865 (c) som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande bidrag till radioorganisationer

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:865 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

KrU 1984/85:17

Innehåll

Sammanfattning 1

Propositionen ... 2

Motionerna 2

Utskottet

Regeringens förslag, m. m 3

Motioner 6

Utskottets bedömning 7

Hemställan 11

Reservationer

1. Formerna för bidragsgivningen till ungdomsorganisationerna

(m) 13

2. Medelsanvisningen till Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna
(m) 13

3. Medelsanvisningen till Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna
(c) 14

4. Medelsanvisningen till Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna
(fp) 14

5. Musikprojekt för ungdom (vpk) 15

6. Statens ungdomsråds uppgifter m. m. samt medelsanvisningen

till Statens ungdomsråd (m) 16

7. Statens ungdomsråds uppgifter m. m. samt medelsanvisningen

till Statens ungdomsråd (fp) 16

8. Storleken på det rörliga bidraget till ungdomsorganisationernas

centrala verksamhet (c) 18

9. Sänkning av övre åldersgränsen (m) 18

10. Medelsanvisningen till Bidrag till ungdomsorganisationernas

centrala verksamhet m. m. (m) 19

11. Medelsanvisningen till Bidrag till ungdomsorganisationernas

centrala verksamhet m. m. (c) 19

12. Medelsanvisningen till Bidrag till ungdomsorganisationernas

centrala verksamhet m. m. (fp) 20

13. Medelsanvisningen till Bidrag till ungdomsorganisationernas

lokala verksamhet (m) 20

14. Bidrag till studentförbund (fp) 22

15. Bidrag till radioorganisationer (c) 22

Liber Tryck AB Stockholm 1985